Medicinsk Vetenskap nr 1 2025

Forskarna svarar på kluriga medicinfrågor En tidning från Karolinska Institutet Nummer 1 Februari 2025 Pris: 50 kronor

Hjärnvila PA L L I AT I V VÅ R D

Omsorg i livets slut K A L LT

Kyla på gott och ont

Därför är det så svårt att tänka på

INGENTING

TOX I C I T E T

Så förgiftas svenskar LO G O P E D E N

”Läsgapet drabbar de mest utsatta”

ANNONS

Välkommen till KI Alumni KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

Som medlem i KI Alumni • bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

Foton: Erik Flyg och Liza Simonsson

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

Innehåll

№1—2025 Framsteg 7 Elitfotbollsspelare under lupp 10 Vanligaste förgiftningsorsaken: Alkohol och tabletter 12 Ätstörning kopplas till autism 13 Nu blir det sommartid: Så påverkas vi 14 AI hjälper akutläkare

28 Ödmjuk. Bra forskning kräver mycket samarbeten, menar professor Gonçalo Castelo-Branco som vill förstå ms i grunden.

I fokus 20 Läsförmågan sjunker – särskilt bland vissa grupper 22 Svårt att tänka på ingenting

Möt forskarna 16 De intresserar sig för kylans effekter på kroppen 28 Gonçalo Castelo-Branco fördjupar sig i multipel skleros

Bild: Martin Stenmark, Fredrik Persson, Albin Händig, Getty Images

50 Sissela Nutley: ”Vi ville lyfta hur digitala medier påverkar unga”

På djupet: Palliativ vård 32 Forskarna som vill förbättra vården i slutet av livet 36 Kristers cancer är obotlig 37 Palliativ vård kan ges på flera sätt 41 Viktigt prata med döende barn

Alltid i MV 8 I korthet 15 Utblick 43 Frågor och svar 46 Topplistan 48 Kalendarium 49 Boktips

10 Toxisk data.

Så förgiftas svenskar..

50 Kulturkraft.

Sissela Nutleys musikal startade viktiga samtal.

Läsglädje.

Anna Eva Hallin forskar om hur man kan främja läsförmågan.

20 Palliativt.

Hur blir sista tiden i livet så bra som möjligt?

32 Medicinsk Vetenskap №1–2025

3

Redaktören har ordet

J

AG VET INTE hur precist det är, men på vetenskapsmuséet Tom Tits finns ett kul experiment där hjärnvågor mäts på två personer. En boll rör sig bort från personen som genererar mest alfavågor, den typ av aktivitet som dominerar i hjärnan när vi är helt avslappnade. Den som är bäst på att tänka på ingenting vinner alltså. Lätt som en plätt vann jag mot min man (han är något av en stortänkare). Sedan dess skryter jag om min förmåga att vara ”tom i bollen”! Och det verkar finnas skäl att vara stolt: Det är svårt för hjärnan att tänka på ingenting, enligt forskaren Peter Fransson som intervjuas i detta nummer.

Han studerar hjärnans så kallas standardnätverk som bland annat jobbar när vi dagdrömmer och tänker på det förflutna och framtiden. Det arbetar också när vi löser uppgifter som involverar oss själva och vår relation till andra. Intressant nog finns det tydliga individuella skillnader i vad våra hjärnor gör när vi ”bara är”. Aktiviteten i standardnätverket är ett slags kognitivt fingeravtryck som forskarna nu försöker förstå. Enligt Peter Fransson finns det studier som tyder på att standardnätverket är överaktivt vid djup depression och själv försöker han förstå hur dess aktivitet ser ut vid diagnoser som adhd, autism, fibromyalgi och Alzheimers sjukdom.

Att tänka på ingenting är väl inte precis forskares specialitet, snarare tvärtom. Som vanligt bjuder vi på ett nummer fullsmockat med resultat från forskares idoga tänkande. Till exempel forskningen om palliativ vård som fokuserar på att ge personer med obotliga diagnoser ett så bra liv som möjligt. Själv blev jag berörd av intervjun med Ulrika Kreicbergs som forskar om palliativ vård av barn. Hon berättar att vissa barn, även mycket små barn, kan förstå att de ska dö. Men bara en tredjedel av föräldrarna pratar om den förestående döden med barnet. Hennes forskning visar att många föräldrar som inte pratat med sitt barn ångrar det i efterhand. Med den här kunskapen kan vi hjälpa föräldrar att möta barnet innan det är för sent, menar Ulrika Kreicbergs, och lyfter filmer och sagor som en väg in i samtal om döden.

Apropå sagor så tar vi även upp forskning om läsförmågan i detta nummer. Den sjunker i Sverige och det drabbar redan utsatta grupper mest, menar forskaren Anna Eva Hallin. Hon forskar om hur läsförmågan bäst kan stöttas och läras ut med. Ett tips från henne till föräldrar är att läsa för och med barnet, varje dag.

Varsågod att läsa – och tänka!

4

Medicinsk Vetenskap №1–2025

Medarbetare i detta nummer Miriam Mosesson Kommunikatör Miriam Mosesson arbetar vid Karolinska Institutet som kommunikatör. Hon har en bakgrund i lingvistik och argumentationsteori från Amsterdams universitet. Hon tycker bland det roligaste på ett universitet är att lära känna folk från världens alla hörn.

Lisa Wikstrand Frilansfotograf Lisa Wikstrand började som pressfotograf 2006. Hon strävar efter ett berättande bildspråk med fokus på äkthet. Hon har även lanserat kurser för andra fotografer och medverkat i flera poddar om foto och hållbart företagande.

Johan Nord Illustratör Johan Nord illustrerar för tidningar, magasin och musikartister. Bilderna tar utgångspunkt i vardagen och blandas med surrealism. ”Att illustrera texterna om palliativ vård kändes långt inne i hjärtat. Jag försökte skildra ljusets närvaro i slutet av livet”, säger han.

Dessutom: Andreas Andersson, Anna Björklund, Albin Händig, Annika Lund, Maja Lundbäck, Hanna Persson, Fredrik Persson, Martin Stenmark.

Foto: Joel Nilsson, Maria del Rosario Alsina, Lisa Wikstrand, Johan Nord

Cecilia Odlind:

Redaktionen Ansvarig utgivare Peter Andréasson Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Cecilia Odlind medicinskvetenskap@ki.se Redaktionsråd Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin Welmer.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto Getty Images Tryck Stibo Complete Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №1–2025

5

ANNONS

SKÄNK ETT LIV

www.dackteam.se www.dackteam.se

-bli donator

köp KÖP däck DÄCK hos HOS docent DOCENT däck DÄCK

Spermiedonator

Nästan en halv miljon människor i fertil ålder i Sverige lyckas inte bli med barn när de vill det. Vi behöver ständigt nya spermie- och äggdonatorer från alla etniciteter. Intresseanmälan görs på appen "Alltid Öppet".

Docent Docent Däck Däck AB AB Norra Norra Stationsgatan Stationsgatan 117 117 Stockholm Stockholm Tel: Tel: 08-33 08-33 58 58 51 51 Mail: Mail: docent@docent.se docent@docent.se

Äggdonator

vet vilka vilka däck däck du du behöver behöver vet

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, medicin, forskning forskning och och hälsa. hälsa.

TS-upplagan Upplagan ärär 27 21 600 900 och bland våra läsare finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se medicinskvetenskap@ki.se

Det senaste inom medicinsk forskning

Det utmärker en bra fotbollsspelare

Foto: Foto: Getty Getty Ima Images ges

Elitidrottare måste vara starka, snabba och uthålliga, men för att lyckas behöver de även ha högt utvecklade exekutiva funktioner och en särskild personlighet.

Det visar en ny studie gjord av forskare från flera länder, ledd från Karolinska Institutet. I studien undersöktes 204 elitfotbollsspelare från den högsta ligan i Brasilien respektive Sverige som jämfördes med 124 kontrollpersoner ur den allmänna befolkningen.

Resultaten visar att elitfotbollsspelarna genomgående är mycket bättre än kontrollerna när det gäller exekutiva funktioner. Med det menas förmågan att lösa problem i en föränderlig miljö.

Det handlar mycket om att reglera hur hjärnan arbetar, såsom att planera i flera steg, hämma felaktiga beteenden och impulser samt att vara flexibel.

– I fotboll har man en ständig interaktion mellan spelare och miljön förändrar sig jättesnabbt. Beteendeinhibition är till exempel något som fotbollsbackar använder när motståndaren försöker dribbla förbi dem och anfallaren plötsligt

byter håll. Då måste de snabbt ställa om åt vilket håll de rör sig för att inte bli bortdribblade, säger Predrag Petrovic, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, som har lett studien.

Toppspelarna var signifikant mer extroverta, öppna för nya erfarenheter och samvetsgranna än kontrollerna. Som i sin tur var signifikant mer neurotiska och tillmötesgående än vad spelarna var.

– Att spelarna var mer samvetsgranna innebär att de har en självdisciplin och jobbar stenhårt mot sitt mål. Att de sedan är betydligt mindre tillmötesgående på gruppnivå visar att de går sin egen väg, de bryr sig inte så mycket om vad andra tycker, säger Predrag Petrovic.

PNAS januari 2025

TALANGER I dag baseras ofta urvalet i fotbollsklubbar på fysik. ”Vill man ha fler tekniska spelare så måste man även kunna se andra talanger”, säger forskaren Predrag Petrovic.

Medicinsk Vetenskap №1–2025

7

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

”Sexualitet och sexuell läggning är centralt för hela mänskligheten.”

Forskare hoppas identifiera nya terapeutiska mål genom att undersöka hur störningar i hjärtats nervnätverk bidrar till hjärtsjukdom.

Hjärtat har en egen ”hjärna” Kontrollerat. Man har länge trott att hjärtat kontrolleras helt och hållet av det autonoma (självstyrande) nervsystemet, som sänder signaler från hjärnan.

Hjärtats nervnätverk, som är inbäddat i de ytliga lagren av hjärtväggen, har betraktats som en enkel struktur som vidarebefordrar signalerna från hjärnan. Senare års forskning tyder dock på att det har en mer avancerad funktion än så. Nu har forskare upptäckt att hjärtat har ett eget komplext nervsystem som är avgörande för att styra hjärtrytmen.

– Denna ”mini-hjärna” har en nyckelroll i att upprätthålla och kontrollera hjärtrytmen, på liknande sätt som hjärnan reglerar vissa rytmiska funktioner som rörelse och andning, förklarar Konstantinos Ampatzis, docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.

Studien gjordes på zebrafiskar, som har stora likheter med människans hjärtrytm och övergripande hjärtfunktion. Forskarna identifierade flera typer av nervceller i hjärtat som har olika funktioner, bland annat en liten grupp nervceller med pacemaker-egenskaper. Fyndet utmanar den nuvarande synen på hur hjärtrytmen styrs.

– Vi blev förvånade över hur komplext nervsystemet inuti hjärtat är. En bättre förståelse av detta system kan leda till nya insikter om hjärtsjukdomar och bidra till utvecklingen av nya behandlingar för till exempel arytmier, säger Konstantinos Ampatzis. Nature Communications december 2024 8

Medicinsk Vetenskap №1–2025

Kyriaki Kosidou, forskare vid institutionen för global folkhälsa, apropå den stora uppmärksamhet som följde på deras studie som visar att andelen stockholmare som identifierar sig som bisexuella nästan har fördubblats på tio år. Källa: P4 Stockholm

Oklar nytta av antihormonell behandling Förebyggande. Efter kirurgi behandlas hormonkänslig bröstcancer med östrogendämpande läkemedel.

Behandlingen kan ge sänkt livskvalitet och frågan har varit hur stor den långsiktiga nyttan mot återfall är. I en studie följdes drygt 1 200 kvinnor som fick hormonberoende bröstcancer mellan 1976 och 1997, varav knappt 400 innan menopaus, i upp till 20 år.

Kvinnor med högrisktumörer hade sämre skydd mot fjärrmetastaser, oavsett om de genomgått klimakteriet eller inte. De kvinnor som hade lågrisktumörer efter menopaus hade en långsiktig nytta i 20 år eller mer. För kvinnor som inte genomgått klimakteriet vid diagnos gick inte den långsiktiga nyttan att förutsäga med hjälp av de kliniskt använda markörerna – därför behövs nya markörer, menar forskarna.

– Vi måste arbeta vidare för att förstå vilka tumöregenskaper som påverkar den långsiktiga risken för fjärrmetastaser samt nyttan hos yngre patienter, säger Linda Lindström, docent vid institutionen för onkologipatologi, Karolinska Institutet, som har lett studien.

Journal of the National Cancer Institute december 2024

Illustration: Getty Images

nyheter.ki.se

Salamanders jätte­ genom nu kartlagt Stort. Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt genomet hos den iberiska revbensalamandern.

– Dess DNA-mängd är sex gånger större än hos människan. Det har varit en teknisk utmaning, men vi har lyckats med en detaljerad kartläggning, säger András Simon, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Genom att använda avancerade sekvenseringsmetoder har forskarna kunnat bestämma de exakta positionerna av både proteinkodande och icke-proteinkodande sekvenser på varje kromosom. Detta har gett dem kunskap bland annat om hur vissa icke-proteinkodande DNA-sekvenser formar genomets sammansättning och hur dessa regleras när en arm växer ut på nytt. Cell Genomics januari 2025

Flera epilepsi­ läkemedel ökade risk för NPF

Foto: Getty Images

Exponering. I en aktuell

studie på data från över tre miljoner barn i Storbritannien och Sverige, varav nästan 17 500 hade exponerats för antiepileptiska läkemedel under graviditeten, undersöktes hur läkemedlen påverkade risken för neuropsykiatriska diagnoser, NPF. Barn som hade exponerats för läkemedlet valproat hade högre sannolikhet att få diagnosen autism, intellektuell funktionsnedsättning eller adhd jämfört med barn som inte exponerats. Barn som exponerats för topiramat hade 2,5 gånger ökad risk för intellektuell funktionsnedsättning. Även karbamazepin ökade risken för autism och intellektuell funktionsnedsättning. Forskarna fann däremot inga belägg för att lamotrigin under graviditeten ökar risken för NPFdiagnos hos barnet.

Forskarna poängterar att

ÅTERVÄXT Salamandrar är kända för sin unika förmåga att regenerera hela kroppsdelar. Ny forskning visar hur deras gener kan kopplas till förmågan.

den absoluta risken för att barnet ska få en NPF-diagnos är låg och att det kan finnas risker även med att inte medicinera mot epilepsi under graviditeten. Nature Communication november 2024

Så påverkar hormoner transpersoners hälsa Riskfaktor. Forskare har i en

studie följt 17 vuxna transmän och 16 transkvinnor som ordinerats behandling med testosteron respektive östrogen. Magnetkameraundersökningar genomfördes före start av hormonbehandling, efter ett år och efter 5–6 år.

– Vi såg att transmän som

behandlades med testosteron ökade sin muskelvolym med i genomsnitt 21 procent på sex år, men också att mängden bukfett ökade med 70 procent. Dessutom fick de mer fettinlagring i levern och högre nivåer av det ”onda” LDL-kolesterolet, något som skulle kunna öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Det är viktigt att fortsätta övervaka de långsiktiga hälsoeffekterna, säger Tommy Lundberg, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Hos transkvinnor som fick östrogenbehandling var skillnaderna inte lika påtagliga. Journal of Internal

220

Medicine november 2024

tvångsvårdade ungdomar som är placerade inom Sis kommer i en studie vid Karolinska Institutet att lottas till att få behandling enligt metoden Acra eller annan behandling.

Acra syftar till att nå en mer hälsosam livsstil utan kriminalitet och droger. Källa: SVT

Empatibrist kopplades till hjärnaktivitet Brist. I en studie undersöktes 28 patienter med frontotemporal demenssjukdom med hjälp av funktionell magnetresonansavbildning. Försökspersonerna fick se bilder av händer som penetrerades av nålar, något som normalt aktiverar delar av hjärnan som reagerar när man ser lidande eller smärta hos andra.

Resultaten visade att de nätverk i hjärnans främre delar som aktiverades hos kontrollgruppen med åldersmatchade friska individer inte aktiverades hos personer med frontotemporal demens.

– Det som är särskilt intressant är att vi har kunnat se ett starkt samband mellan hjärnaktivitet hos patienterna och hur anhöriga bedömer deras brist på empati. Det visar att det som händer i hjärnan verkligen hänger samman med personernas beteende, säger Olof Lindberg, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och en av forskarna bakom studien. JAMA Network Open december 2024 Medicinsk Vetenskap №1–2025

9

Guide Toxiskt

Så förgiftas svenskarna

Giftig blandning Oftast hittades ungefär fyra substanser i blodet hos de förgiftade, men upp till 21 substanser kunde hittas hos en del individer. De vanligaste substanserna var etanol (alkohol), följt av sömnmedlet zopiclone och det ångestdämpande medlet nordazepam.

Varje år dör cirka 900 vuxna personer i Sverige på grund av förgiftning. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt vad som gömmer sig bakom sifforna.

Text: Ola Danielsson

Vanligast bland män Män i 50-årsåldern utgjorde majoriteten av de som dog i förgiftning.

De flesta dödsfallen skedde i hemmet.

Opioider har ökat – och minskat Antalet förgiftningar har varit ganska stabilt, men en topp sågs mellan 2014 och 2017, vilket forskarna tror beror på ökad användning av opioider – både när det gäller förskrivning av lagliga opioider för smärtlindring och illegala opioider. En liknande utveckling har setts i övriga Europa där opioider anses vara inblandande i 80–90 procent av alla drogrelaterade dödsfall.

Efter 2017 ses en minskning som forskarna tror hänger samman med att en domstol då slog fast att försäljning av varianter av fentanyl över nätet kan innebära vållande till annans död.

10

Medicinsk Vetenskap №1–2025

Bild: Getty Images

1,3 % av alla drygt två miljoner vuxendödsfall under studieperioden, åren 2000–2021, orsakades av förgiftning.

Ofta narkotikarelaterat Så här förklaras dödsfallen:

Läkemedel och illegala droger stod för 46 procent av dödsfallen.

De vanligaste substanserna inom denna kategori var syntetiskt narkotika, opioider och heroin.

Alkohol stod för 33 procent av dödsfallen.

Kolmonoxid eller brandrök förklarade 3,8 procent av dödsfallen.

Lösningsmedel, bekämpningsmedel, frätande ämnen och rengöringsmedel utgjorde 0,4 procent.

Kontakt med giftiga djur eller växter var mycket ovanliga dödsorsaker och stod för 0,1 procent av fallen.

Alla obduceras inte I Sverige borde enligt forskarna nästan alla dödsfall på grund av förgiftning leda till en rättsmedicinsk obduktion, eftersom lagen kräver att onaturliga dödsfall utreds av polisen. Men 13 procent av dödsfallen i studien undersöktes inte rättsmedicinskt, trots att de misstänktes bero på förgiftning.

Källa: A nationwide Swedish retrospective study on poisoning deaths between the years 2000 and 2022, Elin Lindqvist med flera, Basic & Clinical Pharmacology & Toxicology, oktober 2024 Medicinsk Vetenskap №1–2025

11

Framsteg Hallå där LISA DINKLER

Biträdande lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Hon vill förstå okänd ätstörning Runt 1-2 procent av befolkningen lider av ätstörningen ARFID som innebär extremt begränsat ätande utan att det är kopplat till kroppsmissnöje. Forskaren Lisa Dinkler vet mer om diagnosen.

Text: Anna Björklund

– ARFID står för undvikande/restriktiv ätstörning. Den startar oftast i barndomen och kännetecknas av ett väldigt begränsat ätande. Men den skiljer sig från andra ätstörningar som anorexi eller bulimi eftersom den inte är kopplad till en önskan att gå ner i vikt eller förändra kroppen. Personer med ARFID undviker viss mat, till exempel på grund av sensoriska egenskaper som smak, konsistens, lukt eller utseende.

De kan också ha låg aptit och bristande intresse för mat. Dessutom kan de uppleva rädsla för negativa konsekvenser av att äta, som att sätta i halsen, kvävas eller få ont i magen. Ofta märks de första symtomen när barnet slutar amma och ska gå över till fast föda.

Vilka konsekvenser kan det leda till hos barn?

– Det är förknippat med allvarliga konsekvenser som näringsbrist, viktnedgång och till och med vacklande tillväxt. Men en del kan även drabbas av övervikt. Barnet kanske till exempel bara vill äta mat som är beige och då blir det enbart glass, chips och pannkakor.

Det finns extrema fall dokumenterade där barn blir blinda på grund av brist på

12

Medicinsk Vetenskap №1–2025

Det saknas behandling för patienter med den relativt nya ätstörningsdiagnosen ARFID, enligt forskaren Lisa Dinkler.

vitamin A. Dessutom kan det påverka barn på det psykosociala planet om de till exempel undviker aktiviteter där de vet att det finns mat som de känner press att äta. Det leder till att de blir socialt isolerade.

Vad är orsaken till ätstörningen?

– Det vet vi inte riktigt än. Min forskning har kunnat visa att det förmodligen är en av de mest ärftliga psykiatriska diagnoserna i linje med till exempel autism, adhd och schizofreni, som också har en hög ärftlighet. Så vi tror att det finns biologiska mekanismer inblandade som vi behöver förstå för att kunna behandla sjukdomen.

Har dessa personer högre risk för andra tillstånd?

– Ja. Min senaste studie visar att det finns en stor överlappning med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel autism och adhd. Mel-

lan 15 till 50 procent av personer med ARFID har även autism. Dessutom har de oftast ångest, depression och tvångssyndrom. Men kanske mer oväntat kunde vi även se att det finns en hög samsjuklighet med vissa somatiska sjukdomar, till exempel kronisk förstoppning, refluxsjukdom, epilepsi och astma.

Finns det behandling?

– Sjukvården för personer med ARFID är en katastrof. Den är i princip obefintlig. Varje vecka får jag mejl från föräldrar som inte vet hur de ska hjälpa sina barn. Diagnosen ARFID är rätt ny – den dök upp först 2013 i diagnosmanualen DSM-5 och det saknas evidensbaserad behandling anpassad specifikt för personer med ARFID. Men det händer saker – Stockholms centrum för ätstörningar utvecklar nu en enhet för barn med ARFID. Så det går framåt.

Foto: Gunilla Sonnebring

Vad innebär ätstörningen ARFID?

Sommartid Kroppen runt På våren ställer en tredjedel av världens länder om till sommartid. Här är några saker som kan hända då enligt forskningen.

Text: Ola Danielsson

HJÄRNAN

Trötta bilförare kraschar Omställning till sommartid innebär en timmes kortare sömn, vilket kan leda till ökad trötthet och försämrad körförmåga. I en spansk studie ökade antalet dödliga trafikolyckor med upp till 30 procent efter omställningen, men en studie av samma samband i Sverige hittade inte någon ökning av olyckor.

HJÄRNAN

Dygnsrytmen sabbas Sommartid är sämre anpassad till människans biologi och omställningen kan leda till dygnsrytmförskjutning, vilket har förknippats med ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, metabolt syndrom och andra hälsorisker. Det skriver i American Academy of Sleep Medicine i ett policyuttalande där de rekommenderar att säsongsbundna tidsomställningar avskaffas till förmån en standardtid som gäller året runt – det vill säga vintertid.

H J Ä R TAT

Foto & illustration: Getty Images

Infarkter ökar I samband med omställningen till sommartid inträffar mellan 4 och 29 procent fler hjärtinfarkter, särskilt på måndagen direkt efter omställningen, visar en forskningsöversikt. Forskarna påpekar att måndagar redan från början utgör en riskdag för hjärtat, sannolikt på grund av stressen av att inleda arbetsveckan, förhöjt blodtryck och ogynnsamma metaboliska värden. En störning av dygnsrytmen till följd av tidsomställningen kan innebära ytterligare en påfrestning.

HELA KROPPEN

Barn rör sig lite mer En positiv sak med sommartid skulle kunna vara att människor rör sig mer när kvällarna blir ljusare. I en studie fann forskare fem procents ökning av fysisk aktivitet bland barn i Europa och Australien under sommartid. Även om ökningen är liten, gäller den för alla barn i en befolkning och står sig ganska bra jämfört med vad som kan förväntas av insatser på individnivå, skriver forskarna.

Källor: Hjärtat: Manfredini R. med flera, Eur Rev Med Pharmacol Sci. 2018. Fysisk aktivitet: Goodman A. med flera, Int J Behav Nutr Phys Act, 2014 Olyckor: Prats-Uribe A. med flera, September 2018 Hjärnan: Rishi MA. med flera, J Clin Sleep Med. 2020 Medicinsk Vetenskap №1–2025

13

Framsteg Kortintervjun

Text: Miriam Mosesson Foto: Fredrik Persson

Hjärtinfarkt kan uteslutas med stöd av AI Var femte inläggning för hjärtinfarkt kan undvikas med hjälp av ett AI-verktyg som samlar in sjukdomshistoria från patienter på akuten. Det visar Helge Brandbergs avhandling.

Helge Brandberg är biträdande överläkare på hjärtkliniken på Danderyds sjukhus och disputerade i november 2024 på institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.

14

Medicinsk Vetenskap №1–2025

Bröstsmärta kan vara helt ofarligt, men i andra fall direkt livshotande. Om det är en hjärtinfarkt som pågår krävs skyndsam behandling, därför är det avgörande att snabbt ställa rätt diagnos. En ny avhandling, som genomförts på Danderyds sjukhus, omfattar data från över 1 000 patienter med bröstsmärta på akuten.

Med hjälp av AI kunde patienterna själva lämna detaljerad information om symtom och riskfaktorer. Detta skulle innebära att läkarna kan göra en mer effektiv och noggrann riskbedömning, vilket krävs för att kunna skicka hem patienter med ofarliga bröstsmärtor.

– Riskbedömning med den här typen av insamlad sjukdomshistoria, digital anamnes, visade sig ha en mycket hög precision för att utesluta hjärtinfarkt. Metoden gav rätt svar i 99 procent av fallen, säger Helge Brandberg.

I kommande studier ska den potentiella hälsoekonomiska vinsten av AIverktyget utredas.

– Vi har lärt oss att symtom på hjärtinfarkt kan skilja sig väldigt mycket, inte minst mellan män och kvinnor. Nu när vi har en detaljerad databas om hur patienter upplever bröstsmärta kommer vi i framtiden ha stora möjligheter att arbeta ännu mer skräddar-sytt för patienten. Riskbedömningen kommer kunna anpassas utifrån patientens egen beskrivning i relation till de mönster vi sett i redan insamlade data, säger han.

Helge Brandberg betonar att AI inte ersätter läkaren, utan fungerar som ett stöd för bättre riskbedömning. Metoden digital anamnes kan även användas för fler symtom än bröstsmärta för att fastställa andra diagnoser.

Utblick Framsteg ”Det finns risk för att puberteten startar tidigare.”

Ola Nilsson, professor i barnendokrinologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, har sett ett ökat antal fall av barn som påverkats av hormonpreparat som föräldrar tar via huden. Även Läkemedelsverket har fått rapporter om förstorade könsorgan hos spädbarn och små testiklar hos hundar. Källa: DN AHHH! Evolutionen kan ha gjort det njutbart att klia sig för att premiera antibakteriella mekanismer, tror forskare.

Därför är det så skönt att klia sig

Foto: Getty Images

Klåda. Att klia sig kan vara

njutbart trots att det inte alltid är bra för huden. Forskare har nu kanske visat varför: kliande aktiverar ett immunsvar som skyddar mot skadliga infektioner, åtminstone hos möss. I experimentet exponerades möss för ett allergen, vilket fick dem att klia sig på öronen. Möss som hindrades från att klia sig hade mindre svullna öron och färre immunceller på det kliande stället än de som fick klia sig, vilket bekräftar att kliandet kan förvärra inflammationen.

Men en dag senare undersökte forskarna förekomsten av den potentiellt farliga bakterien staphylococcus aureus på öronen och fann minskad förekomst hos de möss som kliat sig. Detta tyder på att kliandet har antibakteriella fördelar, vilket kan förklara varför kliande har kopplats till njutning genom evolutionen, menar forskarna som hoppas att resultaten kan bidra

Fetmamedicin hade många effekter till framtida behandlingar för personer med kronisk klåda. Science januari 2025

Många accepterar försök på djur Förtroendefråga. Drygt hälften, 54 procent av de 1 023 som svarade på en enkätundersökning från Vetenskapsrådet, ansåg att djurförsök är acceptabelt i medicinsk forskning. Fördjupande följdfrågor visade att 74 procent accepterar djurförsök i vissa sammanhang. Om man dessutom vet att djuren behandlas väl och inte utsätts för onödigt lidande, så som lagen kräver, ökar acceptansen till 82 procent. Högst var acceptansen för bananflugor och gnagare, lägst för vilda djur samt sällskapsdjur som hund och katt. 67 procent av de som svarade hade förtroende för att forskare följer lagar och regler för djurskydd.

Knappt hälften svarade att de inte ville använda en medicin som inte först hade testats på djur.

Cirka hälften av de som svarade kände till att djurför-

sök användes för framställning av vaccin mot covid-19.

Sex procent svarade att de tror att djurförsök förekommer inom utveckling av smink och skönhetsprodukter i Sverige idag, trots att det varit förbjudet sedan 2004 och inom EU sedan 2013.

Hälften av de tillfrågade visste inte var de skulle vända sig med frågor om djurförsök. Källa: Vetenskapsrådet

50 år fyller i år Sveriges abortlag, som legaliserar abort. Förbud har genom historien och på många platser i världen tvingat kvinnor till osäkra och olagliga aborter som lett till hög dödlighet.

Tips! Lyssna på avsnitt 86 av KI:s podcast Medicin­ vetarna där professor Kristina Gemzell Danielsson berättar om forskningen bakom den idag dominerande metoden, medicinsk abort.

Flersidigt. Sematuglid har

gjort succé som behandling mot fetma. En stor observationsstudie tyder dock på att denna läkemedelstyp, kallad GLP-1-analoger, potentiellt kan ha fler användningsområden.

Studien bygger på data om 1,9 miljoner individer med typ 2-diabetes som behandlats med GLP-1-analoger eller andra diabetesläkemedel. Den fann att gruppen som fått GLP-1-analoger visade förbättringar i många utfall utöver viktnedgång jämfört med kontrollgruppen, bland annat minskad risk för beroendesjukdom, kramper och Alzheimers sjukdom. Studien kan inte bevisa orsakssamband och mer forskning behövs för att svara på frågan om GLPanaloger kan användas för fler ändamål, exempelvis i behandling av beroendesjukdom och depression, skriver forskarna.

Studien identifierade också 19 olika negativa effekter, däribland vanliga magproblem som illamående, förstoppning och diarré, men också en ökad risk för ledinflammation.

Nature medicine januari 2025 Medicinsk Vetenskap №1–2025

15

Tre forskare Låg temperatur

Kylan: Vän eller fiende?

Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Martin Stenmark

Frusen? Vi tål köld olika bra och det går att förklara genetiskt, visar forskning.

Men visste du att kylbehandling kan rädda liv? Vi har talat med tre forskare som vet hur låg temperatur påverkar kroppen.

16

Medicinsk Vetenskap №1–2025

”Vi kyler ner hjärnan direkt i hemmet” ”En natt förra våren fick en familjefar i 40-årsåldern en hjärtinfarkt och kort därefter ett hjärtstopp. Hans fru påbörjade hjärt-lungräddning. Efter 20 minuter, när ambulansen kom, försökte man starta om hjärtat med hjärtstartare, men det gick inte.

Tiotusen svenskar drabbas av hjärtstopp varje år. Hos de som överlever kommer de flesta organ att återhämta sig, men inte hjärnan. Vi behöver hitta en metod som kan ge patienterna ett

bra liv, utan hjärnskador. I våra tidigare studier har vi sett att tidig kylbehandling, som sänker hjärnans behov av syre, har mycket stor potential här.

Pappan med hjärtstoppet var en av de första patienterna i vår stora internationella studie, där vi använder en metod för att kyla ner hjärnan direkt i hemmet. Han fick kylbehandling – kylmedel via näsan – under pågående hjärt-lungräddning och i ambulansen.

Först när mannen kom till sjukhus efter 50 minuter fick vi igång hjärtat. Efter 24 timmars nedkylning till 33 grader på intensiven, värmde vi långsamt upp mannen igen. Redan när han vaknade kunde han prata med oss och berätta vad han jobbade med. Förr hade den här mannen dött eller fått utbredda hjärnskador, men i stället är han idag fullt återställd.

Många europeiska länder använder kylbehandling, men de flesta svenska sjukhus ser endast till att patienten inte får feber. Det beror på studier som har ifrågasatt nyttan med kyla. Det stämmer att kunskapsläget är oklart. Men jag är övertygad om att kylbehandling skyddar hjärnan, fast det gäller att behandla så tidigt som möjligt, både under syrebristen och direkt efter att hjärtat har kommit igång.”

PER NORDBERG Titel: Överläkare på enheten för thoraxoperation och thoraxintensivvård, THIVA, Karolinska Universitetssjukhuset, docent, anknuten till institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Forskar om: Hur tidig nedkylning vid hjärtinfarkt och hjärtstopp kan rädda hjärnan.

Medicinsk Vetenskap №1 –2025

17

Tre forskare Låg temperatur riskerar de få svåra funktionsnedsättningar om ingenting görs.

2001 kom en studie som visade att nedkylning till 33,5 grader under 72 timmar minskar skadorna på hjärnan hos nyfödda med asfyxi, svår syrebrist. Därför är nedkylning standardbehandling över stora delar av världen, men alla

”Ibland får bebisarna åka ambulans i nio timmar” ”En nyfödd bebis första skrik är ett tecken på att andningen fungerar. När inget skrik hörs måste vi hjälpa till. Ju längre tid som går innan andningen kommer igång desto mer hinner hjärnan skadas av syrebrist.

På neonatalavdelningen här i Hanoi tar vi emot de mest komplicerade fallen från hela Vietnam. Många av bebisarna har transporterats från mycket avlägsna områden. Vietnam är ett bergigt land och ibland får bebisarna åka ambulans i nio timmar. Även om de kan överleva detta

länder har inte råd med den avancerade tekniska apparatur som behövs. Min avhandling handlar om en metod som är billigare. Det är en madrass som man lägger bebisen på, som har tagits fram av min tidigare handledare Linus Olson vid Karolinska Institutet. Den absorberar värme från bebisens hud. Metoden har vissa brister, det är till exempel svårt att hålla temperaturen helt stabil, men vi har ändå sett positiva resultat.

I en av mina studier visade vi hur kylmadrasserna kan användas redan under ambulanstransporten. Det är viktigt att kylbehandling påbörjas så tidigt som möjligt, inom de första sex timmarna.

Den första bebisen som vi behandlade har nu hunnit fylla åtta år. Hon utvecklas väldig bra och har börjat i skolan. Det är fantastiskt! Totalt är dödstalen ändå höga, men alla som överlevt har vi följt till minst två års ålder. Några har svåra funktionsnedsättningar, men många verkar utvecklas normalt.”

THANH HANG TRAN

Foto: Hieu Le

Titel: Neonatolog vid Vietnam National Children’s Hospital, Hanoi. Tidigare doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.

Forskar om: Disputerade 2024 på en avhandling om hur man kan kylbehandla bebisar som drabbas av syrebrist vid födseln i låginkomstländer.

18

Medicinsk Vetenskap №1–2025

”Mutationen har varit bra vid kyla”

”1,5 miljarder människor har en mutation som gör att de inte får så bra effekt av styrketräning. De saknar ett protein, -aktinin-3, som uttrycks i våra snabba skelettmuskelceller. Jag har alltid varit dålig på explosiva idrotter, vilket kan tyda på att jag har mutationen. Det positiva då är att man i stället är mer uthållig – och håller värmen bättre än andra. Det verkar som att mutationen historiskt har varit bra vid kyla – och även när det har varit ont om mat. En av fyra svenskar saknar proteinet, medan mutationen är ovanlig i Afrika.

Skelettmusklerna är kroppens största värmeproducent och hjälper till att hålla temperaturen på omkring 37 grader. När skelettmusklerna jobbar produceras värme. Det är därför man svettas när man springer. De långsamma muskelfibrerna används när man sitter still eller går långsamt och är också bra på att öka sin grundaktivitet, sin tonus – varvid mer värme produceras. De snabbare fibrerna är inte lika bra på det.

I en studie, där vi lät försökspersoner sitta i kallt vatten, såg vi att de som saknade -aktinin-3 klarade att sitta kvar längre innan de blev för nedkylda. Med mutationen sjönk kroppstemperaturen hälften så snabbt, med 0,04 grader per minut i stället för 0,08. Själv håller jag mig borta från att bada kallt. Jag förstår att många tycker att det är fantastiskt med kallbad – men jag har aldrig förstått grejen och det ger inga klara mätbara hälsoeffekter. En gång kommenterade jag bristen på påvisbara hälsoeffekter av vinterbad i radio och det väckte starka känslor hos lyssnarna – både positiva och negativa. Jag är fortfarande förvånad över att så många inte verkar gilla vinterbadare.”

HÅKAN WESTERBLAD Titel: Professor emeritus i cellulär muskelfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Forskar om: Hur muskler fungerar, hur de blir starkare och varför de försvagas.

Medicinsk Vetenskap №1–2025

19

I fokus Läsförmåga

”Läsgapet drabbar de mest utsatta” Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I sin forskning vill hon förstå hur man bäst kan stötta elever med språk- och lässvårigheter.

Text: Andreas Andersson Foto: Fredrik Persson

F

ÖR ATT KUNNA förstå en text behöver man både kunna avkoda texten – att kunna läsa ord korrekt och flytande – och ha en språklig förståelse för vad orden och meningarna man läser betyder. Tillsammans utgör avkodning och språkförståelse vår läsförmåga. Och larmen om en läskris bland unga har kommit med jämna mellanrum. Men vad visar forskningen egentligen?

- Tyvärr verkar minskningen vara reell. Internationella undersökningar, som till exempel PISA* där man mäter läsförståelse, visar att den sjunker både i Sverige och de flesta andra OECD-länder. I den senaste PISA-undersökningen nådde 24 procent av eleverna i årskurs nio i Sverige inte upp till en grundläggande läsförståelse, säger Anna Eva Hallin, logoped och forskare inom ämnet språk-, läs- och skrivsvårigheter vid institutionen för klinisk vetenskap,

20

Medicinsk Vetenskap №1–2025

intervention och teknik, Karolinska Institutet.

En faktor som bidrar till den minskade läsförmågan är enligt henne de

Vissa har ökad risk för nedsatt läsförmåga Dyslexi Fem till tio procent drabbas.

Innebär svårigheter att lära sig att avkoda och stava, trots mycket träning.

Stödbehov: Inlästa böcker och texter kan vara till stor hjälp vid inlärning.

Språkstörning Cirka 7-8 procent drabbas.

Innebär svårigheter att lära sig sitt/ sina modersmål och detta påverkar både hör-och läsförståelse.

Stödbehov: Hjälp med förklaringar och förförståelse.

En del har både dyslexi och språkstörning, ofta även autism och/eller adhd.

demografiska förändringar som Sverige har genomgått under de senaste decennierna. Med en ökad invandring har antalet elever som inte har svenska som modersmål ökat.

– De som drabbas värst är elever med lägre socioekonomisk status och med annat modersmål än svenska. Och pojkar presterar generellt sämre än flickor, säger Anna Eva Hallin.

Situationen ställer nya krav på skolsystemet.

– I bästa fall vill vi ju att skolan ska fungera kompenserande – att de elever som inte har så starka hemresurser ska få rätt hjälp för att utveckla sin språkoch läsförmåga i skolan. Men tyvärr tycks skillnaden mellan de som är bra på att läsa och de som är svaga ökat, det finns ett läsgap. Det är bekymrande, säger hon.

EN ANNAN AVGÖRANDE faktor till sjunkande läsförmåga är helt enkelt att barn och ungdomar generellt ägnar allt mindre tid åt läsning. Det skulle delvis kunna förklaras av den ökade användningen av smartphones och sociala medier. Där erbjuds snabb och lättillgänglig underhållning som konkurrerar om ungas uppmärksamhet kring längre texter – oavsett om de hittas på telefonen eller andra ställen, menar Anna Eva Hallin. Enligt en studie från Högskolan Dalarna läste hälften av eleverna i årskurs 9 inte ens en sida sammanhängande text under en skoldag år 2017.

Mediemyndighetens rapport ”Ungar och medier” från 2023 visar visserligen att minskningen av läsandet bland landets 9-18-åringar verkar ha stannat av.

Men det är ändå så få som 14 procent av 17-18-åringarna som uppger att de läser böcker eller tidningar varje dag.

Forskning visar att undervisning i ljudande läsning i så ung ålder som möjligt är ett första avgörande steg för en god läsutveckling, särskilt i så kallade alfabetiska språk som svenska, där bokstäver representerar talljuden i språket.

– Vi måste säkerställa att grundläggande kunskaper i att ljuda ord och avkoda text fungerar för alla elever redan de första åren på lågstadiet. Det är i förlängningen viktigt för all övrig inlärning i skolan, säger Anna Eva Hallin.

Tyvärr har lärarutbildningarna i Sverige inte betonat detta i tillräckligt stor utsträckning.

”Var läsande förebilder, läs för barnen, och med barnen. Varje dag.”

– Här behöver vi revidera läroplanerna och se till att den tidiga läsundervisningen alltid omfattar explicit och systematisk ljudningsmetod, och det verkar vara på gång. Genom hela skoltiden behövs sedan mycket schemalagd läsning, tillsammans och enskilt, arbete med läslust och läsuthållighet, och mycket gemensamt arbete med och samtal om både språk och längre texter – i skolans samtliga ämnen. Och vi behöver se till att alla lärare och lärarstudenter får med sig kunskap för att kunna göra detta på ett evidensbaserat sätt, säger hon.

ANNA EVA HALLIN är även engagerad i LegiLexi, en stiftelse med mål att alla barn ska lära sig att läsa. Den tillhandahåller bland annat ett gratis screeningverktyg som används av många lärare runt om i Sverige för att upptäcka elever som halkar efter i sin läsutveckling och för att få råd och stöd i hur de ska kunna lägga upp sin undervisning.

– En del av min forskning handlar om att utveckla det här verktyget vidare tillsammans med andra forskare och se till att testerna är riktigt bra,säger Anna Eva Hallin.

Hon ska också precis starta ett fyraårigt projekt som handlar om lärarfortbildning för att högstadielärare ska kunna stötta elever som kämpar med olika typer av läs- och språksvårigheter, till exempel språkstörning eller elever som har svenska som andraspråk.

– Vi ska vidareutveckla ett befintligt australiensiskt lärarfortbildningsprogram, ta det till Sverige och testa hur svenska lärare och elever upplever det samt mäta vilka effekter det har på till exempel inlärning men också delaktighet i klassrummet, säger Anna Eva Hallin. Även bland vuxna verkar läsandet ha minskat något. Tillgången till inlästa böcker har ökat, och fler lyssnar till böcker idag än tidigare. Är det sämre än att läsa? En sammanställning av forskning om detta visade att läsning i egen takt är effektivare när det handlar om att förstå det som sägs ”mellan rader-

Anna Eva Hallin brinner för att sprida forskningsbaserad kunskap om språkstörning och läs- och skrivsvårigheter, bland annat via sin sajt språkforskning.se.

TIPS! Lyssna på en längre intervju med Anna Eva Hallin i avsnitt 164 av KI:s podcast Medicinvetarna.

na”, eller koppla förståelse till tidigare kunskap.

– När man läser så har man ju texten framför sig och kan välja att stanna, tänka efter, gå tillbaka och läsa om. Att läsa med ögonen har alltså vissa fördelar. Men samtidigt är lyssning ett helt centralt hjälpmedel för de elever som har dyslexi och man kan absolut träna sig till att bli bättre på att lyssna till texter, säger Anna Eva Hallin.

Trots en del dystra siffror finns det hopp om läsförmågan, menar hon.

Ungefär hälften av barn och ungdomar

i alla åldersgrupper uppgav att de själva tycker att de läser för lite, enligt Mediemyndighetens rapport. Och lösningen finns inte bara i skolan, Anna Eva Hallins medskick till alla föräldrar är glasklart: - Var läsande förebilder, läs för barnen, och med barnen. Varje dag, säger hon. *)PISA står för Programme for International Student Assessment och är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Medicinsk Vetenskap №1–2025

21

Nyfiken på Bara vara

Vilo

22

Medicinsk Vetenskap №1–2025 №4–2024

Bara vara Nyfiken på

När vi inte gör något särskilt är hjärnan ändå sysselsatt med att producera tankar och dagdrömmar. Det mentala tjattret ökar av sömnbrist, visar forskningen, och ibland kan det även bli ett hinder för sömnen. Men det finns tekniker för den som behöver vila från sina tankar.

Text: Ola Danielsson Foto: Getty Images

läge Medicinsk Medicinsk Vetenskap Vetenskap №4 №1 –2024 –2025

23

E

Nyfiken på Bara vara

24

Medicinsk Vetenskap №1–2025

I HJÄRNAN FINNS också många andra nätverk som fyller olika funktioner.

En slags motpol till standardnätverket är det exekutiva nätverket som är aktivt när vi fokuserar på en utåtriktad uppgift.

Peter Fransson har upptäckt att de här två nätverken ofta är antikorrelererade – när aktiviteten är hög i det ena är den lägre i det andra – och att det sker en spontan växling mellan dem även när vi gör ingenting.

– Det finns en grundläggande dualitet, ett slags yin och yang i hjärnan. När man ligger och gör ingenting så svänger man hela tiden mellan de här tillstånden, säger Peter Fransson.

Standardnätverket finns även hos andra djur som möss och apor. Det är rimligt ur ett evolutionärt perspektiv att hjärnan fungerar på det här sättet, tycker Peter Fransson.

– Det här är mina spekulationer, men balansen mellan de här nätverken har kanske utvecklats så att vi kan ha ett inre liv samtidigt som vi är alerta på vår omgivning. När vi levde på savannen kunde man inte gå runt och dagdrömma hela tiden. Man var tvungen att vara uppmärksam på hot eller andra faror, säger han.

Hos spädbarn är standardnätverket inte fullt uppkopplat.

Först vid två års ålder börjar det få utseendet och kopplingarna som vi har som vuxna, har Peter Fransson visat.

Det har troligen betydelse för barnens jagupplevelse – hur det känns att vara bebis.

– Möjligen kan det också förklara varför vi inte har minnen från tidig ålder, säger han.

Det finns stora individuella skillnader i vad våra hjärnor gör när vi bara är. Aktiviteten i standardnätverket är ett slags kognitivt fingeravtryck som forskarna nu försöker tyda.

– Standardnätverket är delaktigt i en avspegling av hur vi är som personer, vilket mentalt fundament vi har, säger Peter Fransson.

Standardnärverket har troligen också sin speciella signatur vid många andra diagnoser, som adhd, autism, fibromyalgi och Alzheimers sjukdom, något som Peter Fransson studerar tillsammans med andra forskare.

Att bara vara kan vara vilsamt och skönt – men inte alltid. Vissa har till exempel lätt att hamna i negativa tankar om sig själva, ett ältande av problem. Även då är standarnätverket aktivt.

– Det finns studier som tyder på att standardnätverket är överaktivt vid djup depression, säger Peter Fransson.

ETT SÄTT ATT för stunden skruva ned volymen på standardnätverket är att ägna sig åt något som kräver koncentration, som att lösa ett korsord.

Ett annat kan möjligen vara att lära sig meditera. Den som mediterar upptäcker snabbt hur tankarna tenderar att vandra i väg åt olika håll. Genom olika meditationstekniker – som att fokusera på andningen och låta tankar passera utan att fästa sig vid dem – kan man öva sig på att vara mer i nuet.

Det finns också studier som kopplar meditation till minskad och förändrad aktivitet i standardnätverket hos erfarna meditationsutövare. Peter Fransson har inte forskat om denna fråga, men är inte främmande för att det kan ligga något i det.

– Jag tror inte vi kan styra över det grundläggande mönstret – växlingen mellan inre och yttre uppmärksamhet under vila står utanför vår kontroll. Men det kan säkert finnas sätt att tysta ned aktiviteten lite grann, säger han.

En annan faktor som påverkar tendensen att sväva i väg i spontana tankar och dagdrömmar är hur mycket vi har sovit. Det berättar Per Davidson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som forskar om sömnens betydelse för känslomässigt laddade minnen.

I hans studier får försökspersonerna vara med om någonting, till exempel se

Foto: Ulf Sirborn, Privat

F TER EN LÖPRUNDA eller lång promenad är det skönt att slappna av och låta musklerna vila. Också hjärnan behöver vila från intryck och mentalt arbete – men försök att tänka på ingenting en stund och du upptäcker kanske att det uppstår ännu fler tankar.

– Från ett psykologiskt perspektiv så är vila svårdefinierat, förklarar Peter Fransson professor i hjärnans systemfysiologi, som har forskat på hjärnans vilotillstånd – alltså vad hjärnan gör när den inte gör något särskilt.

Förr tänkte forskarna att hjärnans aktivitet borde minska när den går från att fokuserat tänka på en uppgift till att bara vila. Men den bilden ändrades redan på 1930-talet när EEG, en teknik för att mäta hjärnvågor med sensorer utanpå huvudet, uppfanns. Då upptäckte forskare att hjärnan alltid är mer eller mindre aktiv, men att hjärnvågorna skiljer sig beroende på om vi till exempel är vakna eller sover (se faktaruta).

Den vakna hjärnan är ständigt sysselsatt med grundläggande kroppsfunktioner, men också med att generera tankar. Att tänka på ingenting är en svår uppgift, menar Peter Fransson.

– Det är väldigt svårt att göra det.

Efter ett tag så börjar tankarna vandra i väg för de flesta. Man börjar till exempel tänka på vad man gjorde igår, eller att farmor fyller år i morgon. Ska jag göra det ena eller det andra? Det är en inre monolog som hela tiden pågår, man börjar prata med sig själv, säger han.

Den här typen av tankar genereras framför allt av ett särskilt nätverk av regioner i hjärnan som aktiveras när vi inte gör något särskilt. Det kallas standardnätverket, eller default mode network, och ger upphov till dagdrömmar och tankar om det förflutna och framtiden. Det arbetar också när vi löser uppgifter som involverar oss själva och vår relation till andra, exempelvis när vi funderar på moraliska frågor.

– Standardnätverket har på olika sätt med jagupplevelsen att göra. Det jobbar när vi tittar in i oss själva, säger Peter Fransson.

hemska bilder. Sedan får de antingen sova eller stirra in i en vägg – och därefter testas hur väl de minns upplevelsen och hur starkt den emotionella responsen är.

Av praktiska skäl och hänsyn till studiedeltagarna görs forskningen på tupplurar. Det skulle bli för tråkigt för kontrollgruppen annars. De får nämligen inte ägna sig åt tidsfördriv som att kolla på mobilen eller titta på TV, utan ska bara låta tiden passera.

Bakgrunden till forskningen är att sömn anses stärka minnen – om vi har lärt oss något så fastnar det bättre om

”Det är väldigt svårt att tänka på ingenting.

Efter ett tag så börjar tankarna vandra i väg för de flesta. ” vi sover efteråt jämfört med om vi är vakna. Men enligt Per Davidson är det oklart vilken roll sömnen egentligen spelar.

– Vi vet inte i vilken utsträckning sömnen har en aktiv minnesstärkande roll. Sömnen är också ett passivt tillstånd då vi är skyddade från nya intryck, säger han.

Att förstå hur sömn påverkar känslomässiga minnen kan vara viktigt i vissa kliniska situationer, exempelvis i vården av personer som varit med om bilolyckor eller andra traumatiska upplevelser.

– Ifall sömn och vakenhet visar sig ha olika effekter på hur vi bearbetar en emotionell upplevelse bör det påverka hur vi förhåller oss till

Det svänger alltid om din hjärna Olika typer av hjärnvågor, synkroniserad elektrisk aktivitet i hjärnans nervceller, kan uppmätas beroende på vad som just då sker i hjärnan.

Gammavågor (30-80 Hz): Problemlösning med samordning av hjärnbarksområden.

Betavågor (14-30 Hz): Aktivt eller oroligt tänkande, koncentration och upprymdhet.

Alfavågor (8-13 Hz): Typiskt för människor som är vakna men har slutna ögon och slappnar av eller mediterar.

Foto: Getty Images

Thetavågor (4-7 Hz): Kan uppmätas vid djup avslappning eller meditation, men även under REM-sömn.

Deltavågor (1-3 Hz): Observeras hos individer som befinner sig i djup sömn eller i koma.

Källor: Brainfacts.org, Theconversation.com/Alpha, beta, theta: what are brain states and brain waves? And can we control them?, Per Davidson

huruvida vi ska sova eller inte efter en sådan händelse, förklarar Per Davidson.

Enligt Per Davidson visar forskningen att sömn generellt stärker minnen. Men i hans experiment har han inte kunnat se att sömn minskar just den känslomässiga laddningen i minnen jämfört med vakenhet.

Han har också gått igenom annan forskning på området och kommit fram till att resultaten spretar. Det vill han råda bot på med ett nytt projekt som kallas many naps, där många laboratorier ska göra samma experiment för att öka tillförlitligheten i resultaten.

DET ÄR EN allmän uppfattning att saker känns lättare efter en god natts sömn. Det stämmer enligt Per Davidson att sömn generellt är bra för humöret, men det kanske inte får minnet av specifika negativa upplevelser att kännas bättre.

– Gå och lägg dig så kanske du mår bättre i morgon är allt man kan säga, säger han.

Men när det gäller ett specifikt utfallsmått är resultaten mer samstämmiga, även om Per Davidson framhåller att också detta behöver bekräftas i större studier.

– Det verkar som att sömn gör att negativa minnen blir mindre påträngande. Människor som varit med om något negativt kommer oftare att ofrivilligt tänka på minnet om de var vakna efter händelsen, jämfört med om de hade sovit, säger Per Davidson.

Förklaringen, tror han, kan vara att sömn befäster minnet på ett sätt som gör det mindre rörigt och fragmenterat vilket kanske gör det lättare att kontrollera när man tänker på det och inte.

Det är också känt att sömnbrist leder till ökat dagdrömmande, och svårigheter att frivilligt bestämma vilka minnen och tankar som kommer upp i medvetandet, generellt. Dagdrömmar kan vara positiva, lekfulla eller konstruktiva tankar som ökar ens välbefinnande.

Men det kan också vara störande tankar som gör det svårt att fokusera, eller som är förknippade med negativa känslor.

– En typ av negativa dagdrömmar som blir värre av sömnbrist kan vara just ofrivilliga minnen. Själva minnet av en negativ händelse förändras kanske inte av sömn, men sömnbristen gör oss sämre på att styra vår koncentration, förklarar Per Davidson.

Att sova ordentligt kan alltså vara till Medicinsk Vetenskap №1–2025

25

Nyfiken på Bara vara hjälp för den som besväras av negativa dagdrömmar. Och under själva sömnen får vi också vila från våra ständigt snurrande tankar. Men hjärnan fortsätter ändå att vara aktiv.

– När vi sover tar vi inte in lika mycket intryck från omvärlden. Men det är inte så att hjärnan gör ingenting. Den gör något annat, säger Susanna Jernelöv, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

26

Medicinsk Vetenskap №1–2025

Forskning visar att vi spenderar mellan 20 och 50 procent av den vakna tiden med att dagdrömma.

väldigt bra, är att en del av hjärnan drömmer samtidigt som en annan är vaken, berättar Susanna Jernelöv.

På senare tid har forskarna börjat intressera sig alltmer för vad som händer i hjärnans olika delar under sömnen.

– Man har börjat prata om lokal sömn, att hjärnan kanske vilar olika delar i taget. Det finns också studier som tyder på att de delar som har varit mest aktiva under dagen är de som sedan sover mest djupsömn, säger Susanna Jernelöv.

Det är ett användbart perspektiv när sömnproblem behandlas, förklarar hon.

– Man tänker ofta att man måste vila för att kunna bli pigg, och personer med sömnproblem ligger ofta längre tid i sängen för att försöka samla ihop mer

”En möjlig förklaring är att en del av hjärnan drömmer samtidigt som en annan är vaken”

sömn. Men det fungerar sällan, säger Susanna Jernelöv.

Enligt henne är det bättre för sömnen att vara aktiv när man är vaken, jämfört med att ligga i sängen i ett halvvaket tillstånd. Att minska tiden man ligger i sängen kallas sömnrestriktion, och har i Susanna Jernelövs studier visat sig fungera bra mot insomni – svårigheter att somna eller att bibehålla sömnen under natten.

– Till en början sover man ofta mindre än tidigare, men efter några veckors tid så brukar man börja sova bättre i stället, säger Susanna Jernelöv.

För den som ligger vaken är det också vanligt att tankarna känns mer oregerliga än de är dagtid. Förmågan till problemlösning är nedsatt och det är svårt att tänka sig sömnig. Enligt Susanna Jernelöv är det i det läget bäst att byta strategi för att hjärnan till slut ska få sin efterlängtade vila.

– Skriv ned tankarna så att du får ut dem ur huvudet. Gå sedan upp och gör något annat en stund gör ett nytt försök senare, säger hon

Foto: Getty Images, Stefan Zimmerman

DJUPSÖMNEN, det sömnstadie som anses vara viktigast för återhämtningen, utgör ungefär 20 procent av sömntiden. Då går hjärnans aktivitet långsammare och vi är svåra att väcka.

Under REM-sömnen, då vi drömmer som mest, är hjärnan ungefär lika aktiv som vid vakenhet, men aktiviteten varierar mellan olika delar. Den främre delen av hjärnan som är viktig för logiskt tänkande vilar, medan till exempel amygdala som är involverad i bearbetning av känslor är mer aktiv.

Liksom dagdrömmar kan nattliga drömmar vara både angenäma och mindre trevliga upplevelser. För vissa blir återkommande mardrömmar ett problem och då blir ju sömnen ingen vidare vila. Men det går faktiskt att behandla, berättar Susanna Jernelöv.

En metod som hon själv har arbetat med och som enligt henne har forskningsstöd heter image rehearsal therapy. Den bygger på att man skriver ner drömmen som en berättelse och sedan ändrar slutet – om man till exempel går nedför en trappa i drömmen och möter en häxa, kan man i den nya berättelsen i stället gå ut ur huset.

– Sedan tränar man på att föreställa sig den nya berättelsen som inre bilder.

Behandlingen bygger på att drömmar är bilder snarare än ord. Det har visat sig att det här kan leda till att återkommande mardrömmar förändras, säger Susanna Jernelöv.

I gränslandet mellan sömn och vakenhet kan också märkliga upplevelser uppstå. En del upplever hypnagoga hallucinationer – intensiva drömbilder fast man är medveten och vaken.

– En möjlig förklaring är att man växlar fram och tillbaka mellan olika sömnstadier. Men en nyare hypotes, som kan förklara de här fenomenen

ANNONS

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Nytt avsnitt varje onsdag!

Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna

Följ oss också på Instagram.

Medicinvetarna

Foto: Erik Flyg

Karolinska Institutet

Stöd forskningen på Karolinska Institutet Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Foto: Liza Simonsson

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08.

Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

För mer information kontakta Development Office på do@ki.se

Intervjun Gonçalo Castelo-Branco

Han vill förstå ms i grunden Hans forskning visar på molekylära förändringar i hjärnceller vid ms. Men än så länge är det oklart om de bidrar till – eller rentav skyddar mot – sjukdomen.

Gonçalo Castelo-Branco är öppen för svaret.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

28

Medicinsk Vetenskap №1–2025

UTMANAD I ett aktuellt projekt vill Gonçalo Castelo-Branco kombinera flera avancerade metoder för att följa utvecklingen av skador i hjärnan hos patienter med ms. ”Det kommer innebära tekniska utmaningar”, säger han.

Medicinsk Vetenskap №1–2025

29

M

Intervjun Gonçalo Castelo Branco samma egenskaper som immunceller.

Det var förvånande, berättar han.

ULTIPEL SKLEROS, ms, är en autoimmun sjukdom där myelinet, det skydd som omger nerverna och som behövs för att impulser ska gå fram, angrips.

Det kan orsaka domningar och muskelsvaghet som förekommer i skov hos de drabbade. Men många detaljer i sjukdomsutvecklingen är fortfarande oklara. Professor Gonçalo Castelo-Branco försöker komma vidare i förståelsen och behandlingen av ms genom att kartlägga mer exakt vad som händer steg för steg. Hans forskargrupp har intresserat sig särskilt mycket för en viss typ av celler som kallas oligodendrocyter, som är vanliga i hjärnan och ryggmärgen. En av deras funktioner är just att producera myelin. Oligodendrocyter bildas från progenitorceller, en slags specialiserade stamceller.

- Man har länge haft hypotesen att ms orsakas av något som är fel i immunsystemet. Men vår och andras forskning visar att även oligodendrocyterna har en aktiv roll i sjukdomen, de är inte bara passiva, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Hans forskargrupp använder exempelvis enkelcellsteknik med vilken man kan mäta och följa RNA-uttrycket i enstaka celler över tid. Tack vare denna och andra moderna metoder som har utvecklats de senaste femton åren finns idag helt nya möjligheter att studera cellernas utveckling i detalj.

En upptäckt gjorde Gonçalo CasteloBranco och hans kollegor för ett par år sedan.

- Vi såg att en del av oligodendrocyterna, såväl som deras progenitorceller, förändrades och började uppvisa

30

Medicinsk Vetenskap №1–2025

MEN EXAKT VAD det betyder att oligodendrocyterna förändras och mer börjar likna immunceller vid ms vet inte forskarna. Är det något som går snett som gör att de byter skepnad och därmed ger en signal till immunsystemet att angripa dem? Eller är det tvärtom, att förändringen är en reaktion för att försöka bromsa utvecklingen och undvika angreppet? Och kan det vara så att dessa celler har en roll tidigt i sjukdomen och senare en annan roll?

Målet är att förstå den här processen och då kunna påverka den tidiga förändringen av just dessa celler.

- Vi kanske kan styra dem i en gynnsam riktning. Vår forskargrupps expertis är dock att kartlägga grundläggande sjukdomsmekanismer. Kliniker eller företag bör ta vid för att utveckla läkemedel baserat på den kunskap vi tagit fram, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Forskningen i hans grupp vilar på fyra pelare; beräkningsbiologi, utveckling av tekniker för analys av genaktivitet i enskilda celler och i vävnader, studier på mänskliga celler samt neurovetenskapliga och immunologiska studier på möss.

- Ms är en fysiologiskt mycket komplex sjukdom. För att kunna studera helheten behövs fortfarande musmodeller, det vill säga möss som har genetiska förändringar som liknar de som människor har vid ms. Det finns skillnader men det finns också en del likheter som kan användas för att förstå komplexa skeenden. Men i framtiden hoppas jag på att vi ska kunna använda så kallade organoider,

Namn: Gonçalo Castelo-Branco.

Titel: Professor i gliacellsbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Ålder: 48.

Familj: Fru och två barn som är 13 och 16 år. Stor släkt i både Portugal och Sverige.

Så kopplar jag av: Jag är engagerad i mina barns handbollsspelande.

Förebild: Min bror som är nio år äldre än jag och som blev forskare inom neurovetenskap före mig. Han inspirerade mig att gå samma väg.

Motto: ”Om det vore lätt, så skulle alla göra det.”

en slags artificiellt skapade miniorgan, även om det kommer att ta tid att skapa den komplexitet som speglar skadorna som uppkommer vid ms, säger Gonçalo Castelo-Branco.

EN SVÅRIGHET MED att studera sjukdomar som angriper hjärnan är att man inte kan ta prover från den. Ett knep kan då kan vara att använda biomarkörer som skvallrar om hur det står till i hjärnan. Här har forskarna en idé som är baserad på studier från ett annat fält.

- Normalt hittar man DNA inne i våra cellers kärnor. Men det förekommer även fritt DNA i blodet. Tidigare studier har visat att man genom att analysera sådant cirkulerande DNA och kemiska modifieringar i tillhörande proteiner kan upptäcka cancer, berättar Gonçalo Castelo-Branco.

Nu vill han tillsammans med kollegorna Fredrik Piehl och Maja Jagodic, båda vid Karolinska Institutet, undersöka om man på liknande vis kan analysera cirkulerande DNA för att upptäcka förändringar vid ms.

- När immunsystemet angriper oligodendrocyter så att de dör, då läcker deras DNA ut i blodet. Idén är att mäta och analysera cirkulerande DNA från oligodendrocyter och på så vis få en tidig biomarkör för ms som även kan användas för att mäta effekterna av en behandling, säger Gonçalo CasteloBranco.

Sjukdomen ms brukar beskrivas i två faser. Under de första 15-20 åren är den inflammatoriska aktiviteten hög och nerverna attackeras och förstörs.

Då förekommer sjukdomen skovvis med omväxlande perioder av symtom och symtomfrihet. Därefter följer en så kallad progressiv fas med ett ökande bortfall av fysiska funktioner. Under de senaste 30 åren har det kommit många nya läkemedel främst riktade mot de autoimmuna skovattackerna.

Ett annat viktigt mål med Gonçalo Castelo-Brancos forskning är att hitta bättre behandling för den progressiva fasen.

- Vi har visat att det finns två parallella spår i sjukdomsutvecklingen. Perifera immunceller kommer in i hjärnan och ryggmärgen och orsakar skador och det ger upphov till skov med funktionsbortfall. Men redan innan det händer så har oligodendrocyter och andra celler förändrats i hela ryggmärgen. Vi tror att den processen är mer kopplad till den progressiva fasen av sjukdomen och att den sätter i gång mycket tidigare än vi

”Vi forskare har ofta fel i våra hypoteser. Då är det jätteviktigt att lyssna på varandra för att få nya perspektiv och se andra möjliga lösningar.” tidigare trott. Här har vi sett att en typ av celler som kallas gliaceller har en viktig roll. Om vi förstår den processen så kan vi kanske hitta bättre behandling vid just denna fas av sjukdomen, säger Gonçalo Castelo-Branco.

ORSAKEN TILL ATT en del drabbas av ms är inte helt klarlagd men forskare har hittat ett antal mutationer som ökar risken att drabbas. För cirka tre år sedan visade en stor epidemiologisk studie publicerad i den vetenskaplig tidskriften Nature att infektion av Epstein-Barrvirus, ebv, ökar risken.

- Men över 90 procent av oss har antikroppar mot ebv i vuxen ålder och har alltså varit infekterade av viruset, så det måste till fler komponenter, till exempel andra miljöfaktorer och vissa gener. Just nu pågår flera kliniska prövningar med vaccin mot ebv. Om hypotesen stämmer så bör färre av de som fått vaccinet utveckla ms framöver.

Det vore ett viktigt genombrott, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Några forskare, som till exempel Tomas Olsson vid Karolinska Institutet, har föreslagit en mekanism för hur viruset skulle kunna starta sjukdomen.

- Ebv har proteiner som liknar de som finns hos oligodendrocyter och andra celler i hjärnan. Hypotesen är att immunsystemet till att börja med angriper ebv och att det sedan av misstag även börjar ge sig på de egna cellerna.

Men om det stämmer eller inte får fortsatt forskning visa, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Gonçalo CasteloBranco om …

INSPIRERAD ”Sverige är ett litet land men trots det uppmärksammas forskning från Karolinska Institutet stort internationellt.

Det är en inspirerande och produktiv vetenskaplig miljö här som vi behöver värna”, säger Gonçalo Castelo Branco.

Att hypoteser omvärderas sker hela tiden i forskningen, menar han.

- Vi forskare har ofta fel i våra hypoteser. Och då är det jätteviktigt att lyssna på varandra för att få nya perspektiv och se andra möjliga lösningar, säger han.

… forskningsmusik: Jag lyssnar alltid på musik när jag arbetar för att koncentrera mig bättre. Jag utser ett soundtrack till varje ny publikation, senast var det indiepopbandet The last dinner party.

… firande: Det är vanligt att fira publiceringen av en ny vetenskaplig studie med bubbel och tårta.

Men jag är från Portugal och brukar i stället bjuda på portvin och choklad.

Lösningen är alltså samarbete, menar Gonçalo Castelo-Branco, som själv tycker att det är en av hans starkaste sidor som forskare.

- Jag är bra på att arbeta tillsammans med andra, både inom och utanför min forskargrupp. Forskning ÄR samarbete.

Tillsammans kan vi förstå mycket mer, säger Gonçalo Castelo-Branco.

… forskningsfinansiering: Svenska staten satsar mycket på forskning och det är en mer långsiktig finansiering om man jämför med Portugal, det ger bättre förutsättningar.

…vikten av nytänkande: Vi har framsynta forskare här som vågat satsa på nya molekylära analystekniker.

Det har satt Karolinska Institutet på kartan och betytt mycket för den lokala forskningsmiljön.

Medicinsk Vetenskap №1–2025

31

32

Medicinsk Vetenskap №1–2025

Palliativ vård På djupet

Vårdens varma hand Text: Annika Lund Illustration: Johan Nord

Alla har vi fötts och alla ska vi dö.

Men hur vill vi dö och hur kan den sista tiden bli så bra som möjligt? Forskare inom palliativ vård vill förbättra livskvaliteten för människor med obotlig sjukdom.

En annan viktig uppgift är att få till en mer jämlik tillgång till denna vård.

Medicinsk Vetenskap №1–2025

33

D RYGT 90 000 PERSONER dör varje år i Sverige. Hjärt- och kärlsjukdom samt cancer ligger bakom ungefär hälften av dödsfallen. Ungefär åtta av tio dödsfall är väntade, vilket betyder att de sker efter en tid av känd, allvarlig sjukdom. Det här innebär att drygt 70 000 personer per år behöver någon form av palliativ vård och av dem behöver 22 000 stöd av specialiserad palliativ kompetens. Mellan 500 och 600 av dessa personer är barn.

Annorlunda uttryckt kan man säga så här: ungefär var fjärde person som dör behöver vård från de riktiga palliativproffsen, som kan ta hand om komplexa symtom och behov. I övriga fall anses allmän palliativ vård räcka för att ge trygghet och lindring inför och under döden, både för den som går bort och för deras närstående (läs mer i faktaruta på sidan 37 ).

Men hur dör egentligen vi svenskar? Är vi och de vi älskar omgivna av de palliativa vårdresurser som vi anses behöva när det står klart att tiden är utmätt?

Många är det, men tyvärr långt ifrån alla. Det finns stora skillnader i vilka resurser som står till buds för olika patienter. Det framgår bland annat av Svenska palliativregistret, där cirka sex av tio svenska dödsfall registreras.

Siffrorna visar att det spelar stor roll var man bor – i de olika regionerna får mellan 4 och 24 procent av dem som dör specialiserad palliativ vård. Rikssnittet är 12 procent, att jämföra med de cirka 25 procent som anses behöva vården.

Det spelar också stor roll vilken diagnos man har. Av dem som får specialiserad palliativ vård har de flesta cancer.

Men även svår KOL, hjärtsvikt, leveroch njursvikt, demenssjukdom och

34

Medicinsk Vetenskap №1–2025

olika neurologiska sjukdomar, som als, stroke, Parkinson och ms, kan leda till mer komplexa palliativa vårdbehov. Samma gäller om någon är äldre, skör och multisjuk. Studier gjorda på data från Svenska palliativregistret visar att vissa patienter i de här grupperna inte får tillgång till specialiserad palliativ vård i samma utsträckning som patienter med cancer, trots att behoven kan vara likartade.

Den palliativa barnsjukvården är inte alls diagnosstyrd utan inkluderar många sjukdomar och tillstånd, som olika kromosomavvikelser eller muskelsjukdomar. Den vanligaste dödsorsaken för barn upp till fjorton års ålder är dock cancer. De Många som dör får geografiska skillnaderna finns inte tillgång till den dock även inom den palliativa specialiserade palbarnsjukvården. För barn finns liativa vård som de skulle behöva. endast ett hospice, Lilla Erstagården, som ligger i Stockholm.

I resten av landet finns lokala Men när den här vården väl når fram samarbeten med palliativ hem- eller är den vanligen uppskattad. I den så slutenvård för vuxna, alternativt med kallade närståendeenkäten, som reannan barnsjukvård. Barn i glesbygd dovisas i Svenska palliativregistret, får inte palliativ vård i samma utuppger strax under nio av tio att sträckning som barn i städer. de är helt och hållet nöjda med SAMMANTAGET BESKRIVS den specialiserade palliativa svensk palliativ vård som vård som deras närstående ojämn, med brister på många fått. Inom den allmänna palhåll. Det är så här illa: I delar liativa vården är motsvarande av landet är den specialiserade siffra lägre, ungefär 75 procent. palliativa vården tillgänglig endast Men beskedet om att få palliaunder kontorstid, vilket inte alls rimtiv vård är ofta ovälkommet, berättar mar med svårt sjuka patienters behov.

Linda Björkhem-Bergman, professor i Återkommande slutsatser i granskpalliativ medicin vid institutionen för ningar, vårdprogram och utredningar neurobiologi, vårdvetenskap och samär att den palliativa vården behöver hälle vid Karolinska Institutet. prioriteras högre, så att organisatoriska – Många av våra patienter blir rädda strukturer tar form – patienter och och ledsna när de får höra att de ska få närstående ska kunna få lindring för palliativ vård. Men när de väl kommer komplexa symtom även en fredagstill oss och ser vilken vård vi ger är i kväll. Detta lyftes så sent som i novemstort sett alla väldigt nöjda och tackber 2024 då ett förslag till uppdaterad samma. Många säger att de gärna hade nationell cancerstrategi lämnades över velat få tillgång till den här vården tiditill regeringen. gare, säger Linda Björkhem-Bergman.

Så – vad är egentligen palliativ vård?

Vad är det för vård som fler anses behöva men som spontant väcker negativa känslor?

– Palliativ vård kännetecknas av en helhetssyn på människan. Konkret betyder det att vården syftar till att patienten ska leva med värdighet och så

”Många säger att de gärna hade velat få tillgång till den här vården tidigare.”

Foto: Stockholms sjukhrem

På djupet Palliativ vård

Foto: Lisa Wikstrand

”Jag är en glad person som älskar livet” ”För några år sedan fick jag ont i ryggen och skuldran, särskilt när jag gick på gymnastik där vissa rörelser blev svåra att göra. På vårdcentralen kunde läkaren inte ge någon förklaring. Han tog heller inget PSA-test vilket jag har svårt att förlåta honom för.

Sedan, väldigt plötsligt, vaknade jag i februari 2023 och hade fruktansvärt ont i ryggen. Dessutom tappade jag kontrollen över mer och mer av kroppen – en förlamning bredde ut sig. På akuten blev jag undersökt med magnetkamera. Då sågs en förändring i ryggen och jag blev akut opererad. När jag vaknade upp från narkosen sa läkaren att jag hade fått obotlig prostatacancer.

Lyckligtvis är jag väldigt glad i att träna för det har jag verkligen gjort. Nu har jag lämnat tillbaka både rullstol och rollator. Balansen är usel och jag går långsamt, men jag kan ändå gå.

Jag får en behandling som blockerar testosteron. Det fungerar väldigt bra för mig – jag har inga biverkningar och alla värden som har med cancern att göra är fina. PSA-värdet är inte ens mätbart och metastaserna har kapslat in sig och verkar inte aktiva, säger läkaren.

Precis när jag hade fått min diagnos ringde en kurator.

Hon skulle ringa igen

men det gjorde hon inte och det kvittade faktiskt. Döden skrämmer mig inte. Jag vill inte ha ont men jag vet att det går att få morfinpump och annan bra hjälp. Min fru dog i cancer 1997 och hon fick palliativ vård i hemmet ända till slutet.

Jag är en allmänt glad person som älskar livet och gärna tar saker med humor. Det som ger mig livsglädje är min fina familj. Jag har tre döttrar och fem barnbarn. Vi är väldigt tajta med varandra, det finns mycket värme och humor mellan oss.

Jag är nöjd om jag får leva tills jag är 80 och jag behöver inte bli så mycket äldre. Mitt liv har varit och är bra.” Berättat för: Annika Lund

KRISTER SJÖRÉN Ålder: 73 år.

Gör: Är pensionerad takläggare.

Medicinsk Vetenskap №1–2025

35

36

Medicinsk Vetenskap №1–2025

”Palliativvården jobbar med att skapa trygghet”

LISA SAND Ålder: 73 år.

Gör: Pensionerad kurator som fortfarande arbetar som handledare och föreläser för personal i palliativ vård. Hennes kunskapsområde handlar om hur man bemöter existentiell kris hos patienter som är obotligt sjuka samt hos deras närstående.

Foto: Martin Stenmark

Lisa Sand är socionom och har arbetat som kurator med svårt sjuka och döende personer sedan 1980-talet. Hon disputerade med en avhandling där patienter intervjuades om den existentiella kris som uppstår när döden blir verklig.

Hur kan man summera din forskning?

– När döden är en realitet, då behöver man hitta strategier för att vila från döden ibland. Man kan hämta kraft ur existentiella frågor som är kopplade till livet, som till exempel relationer, vardag och sådant som väcker hopp. Vi kallar det för livslänkar, länkar till livet. De blir väldigt viktiga i dödens närhet.

Hur används den här kunskapen inom vården?

– Min bild är att de som arbetar inom palliativ hemsjukvård eller palliativ slutenvård är fantastiskt bra på och reflekterar mycket över de här frågorna. Men så fort man kommer ut från den specialiserade palliativa vården, till exempelvis akutsjukvården eller primärvården, då saknas ofta de här kunskaperna.

Vilken kunskap vill du helst förmedla?

– Palliativ vård behöver inte innebära vård i livets slutskede. Det är viktigt att få fram. Palliativ vård är lindrande vård och det går att ge lindring åt någon som är sjuk långt innan det handlar om att dö.

Det kan handla om smärtor, illamående, hjälpmedel i vardagen eller att få hjälp att låta livet få ta plats i vardagen, så länge som möjligt. Men det räcker inte med enbart insatser, utan det behövs också ett palliativt förhållningssätt. Att ge insatser kan vara att lämna över en lista med telefonnummer och telefontider till den som behöver komma i kontakt med till exempel en dietist eller hjälpmedelscentral. Ett palliativt förhållningssätt är att ge ett enda telefonnummer där den som svarar har en helhetssyn. Palliativvården jobbar med att skapa trygghet.

Det kräver mental närvaro, lugn, kunskap och ögonkontakt. Målet är alltid att skapa en så trygg situation som möjligt för patienten.” Berättat för: Annika Lund

Palliativ vård På djupet hög livskvalitet som möjligt ända fram till livets slut. Stöd till de närstående ingår också, säger Linda BjörkhemBergman.

Hon berättar om två stora missuppfattningar som kåren extra gärna vill jobba bort. Den ena går ut på att palliativ vård skulle vara synonymt med vård i livets slutskede. Den andra handlar om att vården går ut på att avsluta behandlingar och sedan passivt vänta på slutet.

– Allmänheten behöver veta vad vi kan göra och vilka möjligheter vi har. Vi kan arbeta parallellt med specialisterna inom till exempel onkologi och kardiologi, som kan förlänga livet. Samtidigt kan vi aktivt bidra till livskvalitet. Det är vårt område, säger Linda BjörkhemBergman.

När en sjukdom, till exempel en cancersjukdom, inte längre går att bota

”Samtidigt kan vi aktivt bidra till livskvalitet. Det är vårt område.” övergår vården till att bli palliativ. Den här tidiga palliativa fasen kan pågå i många år. I det här skedet kan man misstänka palliativa vårdbehov, eller, enkelt sagt: det kan finnas behov av mer stöd och lindring än vad som kan erbjudas inom till exempel onkologin eller kardiologin. Men det måste inte göra det.

I DET SOM kallas sen palliativ fas är syftet inte längre att förlänga livet. Vid cancersjukdom börjar den här fasen ofta när livsförlängande behandlingar inte längre fungerar. Vid andra sjukdomar kan det vara svårare att ringa in en så tydlig brytpunkt.

Det finns ledtrådar som flaggar för mer tydliga behov av palliativt stöd. De går att läsa bland annat i det dokument som beskriver ett palliativt vårdförlopp, framtaget av Sveriges regioner i samverkan. Syftet med dokumentet är att få till en nationellt jämlik vård. Och tecken som talar för palliativt vårdbehov är till exempel att någon behöver vila mer än halva sin vakna tid, har gått ned kraftigt

Palliativ vård kan ges på många sätt Allmän palliativ vård kan ges på äldreboenden, på en vanlig sjukhusavdelning eller i patientens hem i samarbete med vårdcentral eller på akutsjukhus. Samverkan mellan olika parter, som till exempel vårdcentral, hemtjänst eller äldreboenden, är en förutsättning för att kunna ge god palliativ vård i dessa fall. Ett team kan bestå av en allmänläkare, en distriktssköterska och kommunal omsorgspersonal. När annan kompetens behövs, som en dietist eller fysioterapeut, kan teamet ta sådana kontakter.

Specialiserad palliativ vård är tänkt att ges till patienter med komplexa symtom eller större behov av andra skäl. Den här vården ges av ett läkarlett team där många yrkesgrupper ingår, vanligen läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator eller socionom. Även en präst eller andra andliga företrädare kan ingå. Vården kan ges som slutenvård eller i hemmet av ambulerade team och förutsätter också väl fungerande samarbete med utomstående specialister inom till exempel onkologi, kardiologi eller barnmedicin.

Den palliativa vården är organiserad på olika sätt i landet. Det finns ingen nationell samsyn kring vilka uppdrag allmän respektive specialiserad palliativ vård har.

I vissa regioner får endast de som har cancer specialiserad vård. Det finns heller ingen samsyn kring vilken kompetens som ska ingå i teamen.

Källor: Regionala cancercentrum i samverkan, Socialstyrelsens termbank, årsrapport för Svenska palliativregistret 2023 med flera.

i vikt eller får täta infektioner. Det finns mer att vara vaksam på, listat i dokumentet.

– Det här är konkreta signaler om att det är lagom att kliva in i ett palliativt vårdförlopp. Det är bra information till såväl patienter och närstående som till andra behandlande läkare inom till exempel onkologin eller kardiologin, säger Linda Björkhem-Bergman.

Ett mycket vanligt symtom hos patienter i palliativt skede är massiv trötthet, även kallat fatigue. Den här orkeslösheten är besvärlig eftersom den påverkar livskvaliteten samtidigt som den är svårbehandlad.

Linda Björkhem-Bergman och hennes kollegor har undersökt rollen av D-vitamin i sammanhanget. En studie omfattade nära 250 patienter med spridd cancer i palliativt skede och bekräftad D-vitaminbrist. De lottades till att få antingen tillskott av just D-vitamin eller placebo under tolv veckors tid. Och de som hade fått sin D-vitaminbrist kompenserad var mindre trötta. De hade också trappat upp sina smärtlindrande opioider i en långsammare takt. Forskarna ska nu i en ny studie undersöka vilka doser som är bäst för att få effekt av D-vitamin vid specifikt fatigue.

DET HÄR SÄTTET att göra studier, att lotta patienter till behandling eller placebo, anses ge de mest tillförlitliga studieresultaten. Men det kan vara svårt att genomföra på patienter som är i ett palliativt skede, av både etiska och praktiska skäl.

Patienterna som ingick i D-vitaminstudien blev efteråt intervjuade om sina erfarenheter, inom ramen för ännu en studie. Den visade att patienterna kände sig stolta över att kunna delta i forskning och att de accepterade placeboupplägget.

Det öppnar dörren för att göra fler sådana här lottade, placebokontrollerade studier, även för patienter i palliativ vård. Och det behövs, berättar Linda Björkhem-Bergman, som har en bakgrund som klinisk farmakolog.

– Många riktlinjer och rekommendationer som används inom den palliativa vården bygger på studier som är gjorda på helt andra patienter, som är mycket friskare och har andra förutsättningar, säger hon.

Hennes forskargrupp planerar en Medicinsk Vetenskap №1–2025

37

På djupet Palliativ vård studie där vissa patienter ska trappa ned på blodtryck- och blodfettsänkande behandling medan resten ska fortsätta som vanligt.

– Det finns en rädsla för att ta bort de här läkemedlen. Men det är vanligt att blodtrycket går ner av sig självt vid livets slut och även kolesterolnivåer kan sjunka. Då ger läkemedlen mest biverkningar utan att göra nytta, säger Linda BjörkhemBergman.

EN ÅTERKOMMANDE KRITIK i dokument som beskriver eller granskar svensk palliativ vård är att patienter som får den här vården ofta får den för sent. Det finns belägg för att så kallad tidig integrering ger vinster – på många plan. En uppmärksammad studie från 2010 visade att tidig anslutning till palliativ vård till och med förlängde livet.

I den ingick patienter med lungcancer, som redan då den upptäcktes var obotligt spridd i kroppen. Alla som ingick i studien fick livsförlängande onkologisk behandling, men hälften fick dessutom

”Vården av själva cancersjukdomen palliativ vård redan från start. Resten riskerar att bli sämre fick det senare i sjukdomsförloppet.

De som fick palliativ vård från utan palliativt stöd.” början beskrev en bättre livskvalitet, vilket var väntat. Men de levde också i genomsnitt tre månader längre, vilket inte var väntat. I studien ges ingen förklaring till detta. Men Peter Strang, professor emeritus vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, har en teori.

Vad är svaret på förvåningsfrågan?

Skulle jag bli förvånad om den här patienten avled under de kommande nio till tolv månaderna? Är svaret nej finns sannolikt palliativa vårdbehov.

Frågan kan ställas med andra tidsperspektiv för att bedöma värdet av olika vårdinsatser och behovet av insikt hos patienten och närstående.

Källor: Regionala cancercentrum i samverkan med flera.

– Om du ska orka med livsförlängande onkologisk behandling behöver du stöd mellan kurerna. Cytostatika slår ut vita blodkroppar så att du inte reagerar som vanligt vid en infektion.

Tillgång till palliativ vård gör det möjligt att behandla en infektion medan den fortfarande är lindrig. Om man däremot måste luta sig mot onkologin, som är tillgänglig endast under kontorstid, eller akutmottagningen, då kan infektionen hinna växa till sig.

Det kan leda till att nästa onkologiska behandlingstillfälle måste skjutas upp eller ställas in. Vården av själva cancersjukdomen riskerar att bli sämre utan palliativt stöd, säger Peter Strang.

Nyligen avslutades en studie gjord i svensk miljö med samma upplägg, där vissa patienter med obotlig cancer fick tidig anslutning till palliativ vård och andra först senare. Den studien visade ingen förlängd överlevnad, men de

Malin Eneslätt forskar om döden ur ett folkhälsoperspektiv.

– Vi försöker stärka beredskapen för att hantera frågor som rör livets slut hos individer och grupper i samhället.

Kan du ge ett exempel på hur ni jobbar?

– Ett exempel är att vi försöker initiera samtal kring död, döende och sorg genom att skapa forum där det är okej att göra döden lite mer närvarande i vardagen.

Förr, när de flesta själva vårdade sina döende närstående, så fanns en större kunskap om vad man behöver göra i den situationen. Numera är döden mer av en medicinsk händelse som hälso- och sjukvården hanterar. Ett 38

Medicinsk Vetenskap №1–2025

folkhälsoperspektiv på livets slut fokuserar på att alla kommer att möta död och döende någon gång. Vi som forskare arbetar med olika samhällsorganisationer kring proaktiva insatser för att öka människors förmågor att bättre hantera och ta informerade beslut som rör livets sista tid.

Hur går det till?

– Ett exempel är DöBrakortleken som innehåller frågor om vad som är viktigt för oss vid livets slut. Den går att använda i olika åldrar och kan ha olika syften. För en yngre person kanske det mest handlar om att öppna upp för de här frågorna. När man sedan återkommer till dem kanske man har tänkt om. Vi vet från både min och andras

forskning att våra upplevelser av vad som är viktigt inför döden förändras över tid. Den här typen av samtal kan också stärka relationer. Vi får ibland mejl med berättelser om vänner eller gifta par som har lärt sig något nytt om varandra genom att prata om de här frågorna. Nu håller vi på att ta fram en digital version av DöBra-kortleken. Den fysiska i pappersform är slutsåld men ska tryckas om. Men vi forskare gör inte någon ekonomisk vinst på försäljningen.

Vad handlar er övriga forskning om?

– I ett annat projekt undersöker vi hur arbetsplatser på ett bättre sätt kan stödja anställda som går igenom svåra livshändelser och sorg, kanske för att de själva fått en svår sjukdom eller för att

deras anhöriga har dött eller blivit sjuka och behöver vård och stöd. Tillsammans med tre arbetsplatser i norra Sverige kommer vi att ta fram och utvärdera strategier för hur man kan främja medkänsla på jobbet. Det här är en del av ett större EU-finansierat projekt om det som kallas compassionate workplaces. Tidigare studier har visat att det stöd som möter oss i vardagen kan vara minst lika viktigt som professionellt stöd. Projektet genomförs i flera EU-länder samtidigt.

Malin Eneslätt är forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet och vid institutionen för hälsa, lärande och teknik vid Luleå tekniska universitet.

Foto: Yanan Li, Rose-Marie Imoni

Gör döden mer närvarande i vardagen

”Jag har lärt mig se det som är bra i mitt liv”

Foto: Hanna Persson

JENNIE GUSTAVSSON

När Jennie och Philip fick veta att sjukdomen var obotlig började de planera för bröllopet.

Ålder: 34 år.

Gör: Föreläser om att vara obotligt sjuk, är aktiv i ett nätverk för unga vuxna med cancer.

Gruppen finns på Facebook, sök på Unga vuxna med cancer tillsammans. Har tidigare gått en masterutbildning i hållbar utveckling.

”Hösten 2022 fick jag diagnosen ändtarmscancer. I mars 2024 fick jag veta att sjukdomen inte går att bota.

I den krisen fick jag ett starkt behov av berättelser från personer som tagit sig an extrema utmaningar. Det jag stod inför var så ofattbart stort. Simmerskan Elin Kjos, som levde fullt ut och visade mod, styrka och kärlek till livet trots sin obotliga cancerdiagnos hade en berättelse som gav mig kraft.

Som obotligt sjuk har jag klättrat i berg i Norge och gift mig. Jag skulle vilja att fler förstod att en palliativ person kan vara väldigt vital.

En dryg vecka innan bröllopet fick vi veta att behandlingarna inte längre fungerar. Det är ”slut i verktygslådan”, som min onkolog sa.

Med det beskedet i ryggen hade vi ett kärleksfullt bröllop och en fest med mycket glädje.

Under den här cancerresan har jag förändrats. Det finns stunder när jag är så förtvivlad att jag går sönder. Men allt som är bra i mitt liv finns ju kvar, all kärlek, min man och min familj. Jag har lärt mig att tydligare se allt som är bra. Och när jag ser det, då känner jag en djup tacksamhet. Känslan kan komma helt spontant. Den skapar lycka och ännu mer glädje. Alla känslor är mer intensiva och jag känner mig mer levande än någonsin.

Samtidigt har jag det svårt med mycket rädslor och oro. Jag behöver mer stöd än vad jag kan få av min kurator. Inte ens när vi fick det svåra beskedet precis före bröllopet fanns det någon där för att fånga upp oss, just där och då. Det hade behövts.

Två cancerkompisar och jag håller på att starta en ideell organisation. Den vänder sig till oss som är för gamla för Ung cancer, men ändå unga. Många där säger att gruppen ger mer stöd än vad vården klarar av att ge.

Kan min berättelse ge kraft åt någon, frisk eller sjuk, vem som helst – då är det meningsfullt för mig. Det är därför jag vill berätta.”

Berättat för: Annika Lund Medicinsk Vetenskap №1–2025

39

På djupet Palliativ vård

PETER STRANG ÄR särskilt intresserad av den existentiella smärtan.

– Jag har jobbat mycket med dödsångest och dödsoro. Det är viktigt att hålla isär de här begreppen. Ångest saknar fokus och är en rädsla där man inte riktigt vet vad man är rädd för. Oro är rädsla för konkreta saker, säger han.

Han förklarar att dödsoro ofta är kopplad till praktiska aspekter, som hur själva döden kommer att bli. Och där finns lugnande besked att ge – det går att lindra till exempel smärtor, andnöd, illamående, ångest och oro. De allra flesta dör lugnt och stilla, där ett förändrat andningsmönster sakta men säkert höjer nivån av koldioxid i blodet, vilket har en sövande effekt.

– Att prata igenom det här brukar dämpa dödsoro. Eller så kan man förvandla en mer diffus dödsångest till 40

Medicinsk Vetenskap №1–2025

eller timmar, är till exempel svårigheter att svälja. Först går det att dricka endast små mängder och sedan inte alls. Det är vanligt att sova större delen av dygnet och många blir kontinuerligt medvetandesänkta. Mycket nära slutet brukar händer och fötter bli kalla och huden kan bli lätt blåfärgad (marmorerad) samtidigt som andningen ofta blir mer ytlig och oregelbunden.

I den här situationen vill många närstående att vården ska ge dropp. Det är en svår etisk fråga, berättar Christel Hedman, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.

– Det är djupt rotat i oss att vi måste få i oss vätska och de flesta närstående tycker att dropp i livets slutskede är helt självklart. Men för personalen är det här besvärligt, eftersom klinisk erfarenhet talar för att det inte gynnar patienten, säger hon.

NUMERA VISAR STUDIER samma sak.

Via Svenska palliativregistret har Christel Hedman och hennes kollegor tittat på hur många patienter som mellan åren 2011 och 2022 fick dropp under sitt sista dygn. Det har sedan matchats mot vilka symtom patienterna hade. Och studierna visar att vätskedropp ökar risken för andfåddhet hos en person som är döende. Samtidigt ger det inga egentliga fördelar – törst kan lindras med munvård, där man försiktigt fuktar eller smörjer läppar och slemhinnor med särskilda mjuka skumgummisvabbar.

– Om vi får följa en patient och närstående över tid, då kan vi prata igenom det här innan det händer. Det gör situationen mindre laddad. I andra lägen, där de närstående kräver dropp, då händer det att vi ger det ändå, med vaksamhet på att omedelbart ta bort det om det ger obehag för patienten.

Vi vill inte skapa en känsla av att vara i konflikt med vården hos de närstående.

Vi vet att det påverkar sorgeprocessen negativt, säger Christel Hedman.

Enligt Svenska palliativregistret dör nära fyra av tio svenskar på sjukhus,

vilket betyder att det är vår vanligaste dödsplats. Nästan lika många dör på äldreboenden och drygt var femte person dör i hemmet. I samma register redovisas olika kvalitetsparametrar.

Det handlar bland annat om att ha en dokumenterad vårdplan med önskemål inför den sista tiden eller om skattning av smärtor och andra symtom under den sista levnadsveckan.

Siffrorna är genomgående sämre för de som dör på sjukhus. Till exempel dör nära var fjärde person där helt ensam, utan vare sig närstående eller personal intill sig.

FÖR ÄLDREBOENDEN ÄR statistiken något bättre än för sjukhusen, men fortfarande sämre än för den specialiserade palliativa vården. Detta trots att dödsfallen vanligen är väntade just på äldreboenden. Demenssjukdom brukar också ge ett mer komplext palliativt vårdbehov.

Christel Hedman, som också forskar vid Lunds universitet, har startat en studie där ett antal äldreboenden i Skåne och Stockholm ska använda sig av det som kallas Nationell Vårdplan för Palliativ vård, NVP. Det är, förenklat beskrivet, en mall med frågor som hjälper personalen att ringa in vilka palliativa vårdbehov en enskild boende har, hur man kan ta hand om dem och när man bör konsultera specialiserad palliativ vård. NVP är etablerad inom den palliativa vården, men på äldreboenden och inom demensvården är användandet mer sparsamt.

– Tanken är att användandet av den här vårdplanen ska leda till att personalen kommer igång med samtal med de boende och deras närstående. Då finns det dokumenterade önskemål, förberedelser och planer inför den sista tiden. Den här typen av förberedelser saknas ofta inom den allmänna palliativa vården. Förhoppningsvis kan det leda till bättre symtomlindring och ökad livskvalitet, men också färre akutinläggningar och andra åtgärder som inte gynnar patienten, säger Christel Hedman.

Foto: Mariana Lind

som fick tidig tillgång till palliativ vård beskrev bättre livskvalitet, gjorde färre besök på akutmottagningar och hade färre vårddagar på sjukhus.

– Det finns egentligen bara fördelar med att tidigt få tillgång till det stöd som finns inom den palliativa vården.

Tyvärr tror många att det handlar om ett val – att man ska få antingen fortsatt cancerbehandling eller palliativ vård.

Det är inte så, det går bra att få både och. Det här tänkandet behöver få fäste hos allmänheten så att den palliativa vården inte uppfattas som ett hot, säger Peter Strang.

Han är onkolog i botten, men har sedan 1980-talet arbetat inom den palliativa vården.

Han betonar att det finns kunskaper för att ge god lindring för alla symtom som en obotligt sjuk eller döende person kan brottas med. Och begreppet ”symtom” är ett brett begrepp inom den palliativa vården med dess holistiska syn på patienten. Fysiska, psykiska, sociala och existentiella smärtor är i blickfånget, genom hela sjukdomsförloppet. Det kan handla om att få bukt med en smärtsam skelettmetastas, hantera sorg över förlorade förmågor, ta kontakt med Försäkringskassan eller försöka väcka känslor av hopp och mening. Eller att lindra smärtor från ett sår, hjälpa till att sätta ord på vad som är viktigast i livet, ta kontakt med barnens skola eller tampas med dödsångest.

”Ångest saknar fokus och är en rädsla där en mer hanterlig dödsoro, säger Peter man inte riktigt vet Strang. vad man är rädd för.

Så småningom kommer den fas som kallas vård i livets slutskede. Tecken Oro är rädsla för på att mycket kort tid av livet återstår, konkreta saker.” kanske någon vecka eller endast dagar

Viktigt att prata om döden när barn är obotligt sjuka Barn som är döende förstår ofta att de är just döende. En stor uppgift för vården är att hjälpa barn, föräldrar och syskon att prata om det. Men hur gör man då?

Foto: Privat

U

lrika Kreicbergs, professor i palliativ vård, har sedan över 25 år arbetat med palliativ vård av barn.

Mycket av hennes forskning handlar om kommunikation med och mellan barn, föräldrar och syskon.

– Redan tidigt i mitt yrkesliv märkte jag att vissa barn förstår att de ska dö. Jag kände att de måste få prata om det i fall de vill.

Annars lämnar vi dem helt ensamma med svåra insikter, säger Ulrika Kreic-

bergs, som forskar vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och vid Great Ormond Street Institute of Child Health i London.

Hon har närmat sig ämnet på olika sätt. En studie publicerad 2004 omfattade cirka 450 föräldrar som förlorat ett barn.

Av dem hade cirka var tredje pratat med sitt barn om den förstående döden. Ingen av dem ångrade det. Men bland de förälder som inte hade pratat med sitt barn, där kände cirka en tredjedel ånger. Alla familjerna bodde i Sverige.

– Vi gjorde en liknande undersökningen 2016 och då såg siffrorna tyvärr nästan likadana ut. Jag tycker att de här studierna är de viktigaste jag har gjort. Vi behöver vara observanta och se de barn som vet att de ska dö så att vi kan hjälpa föräldrar och barn att mötas innan det är för sent, säger Ulrika Kreicbergs.

Hon har också undersökt hur samtalen går till i de familjer där de äger rum.

Och vanligen är det de sjuka barnen som själva tar upp ämnet. I många fall är det sagor, filmer, teckningar eller musik som gör det möjligt. I studien beskrivs hur en sexårig pojke tittar på filmen Änglagård, där en av rollfigurerna dör. I filmen läggs personen i en kista och får en kudde under huvudet. Pojken säger då ”en sådan kudde vill jag också ha”.

– Barn som inte ens har fyllt fyra år kan förstå att de ska dö. Vi hör om barn som har brukat packa massor av saker när de ska till sjukhuset, men när de förstår att de åker dit för sista gången, då packar de endast Bröderna Lejonhjärta, säger Ulrika Kreicbergs.

Att erbjuda just sagor, filmer, möjligheter att teckna eller lyssna på musik kan öppna för samtalen, säger hon.

– Om ett barn har ritat hela sin familj, fast med ett syskon för lite och en ängel intill, då kan man fråga om det. Man kan fråga ”vem är det”, ”hur tänker du nu?” och ”är det något du vill prata om?”, säger Ulrika Kreicbergs.

Hon har också undersökt upplevelser hos syskon till barn som dör. I en studie från 2015 sade en absolut majoritet, 84 procent, att de inte hade informerats om vad som sannolikt skulle ske i samband med själva dödstillfället.

Hälften uppgav att döden kom som en chock för dem. Sju av tio upplevde att deras syskon led under sina sista timmar i livet och endast hälften tyckte de hade fått en chans att ta avsked medan syskonet levde.

Barnen som uppgav att ingen hade pratat med dem om det förestående dödsfallet hade flera år senare högre nivåer av ångest än syskon som tyckte att de hade haft någon att prata med.

Sedan studien gjordes har initiativ tagits för att stötta och inkludera syskon. Till exempel går det att få kontakt med så kalllade syskonstödjare via Barncancerfonden eller barnonkologiska kliniker i landet.

– Det görs mycket för att hjälpa syskon, men det är fortsatt ett förbättringsområde, säger Ulrika Kreicbergs.

Medicinsk Vetenskap №1–2025

41

ANNONS

KI Lifestyle4Health network ki.se/lifestyle4health

Photo: Getty Images

Karolinska Institutet’s network KI Lifestyle4Health aims to promote collaboration and spreading knowledge about lifestyle and disease prevention within academia, to different stakeholders and to the general public.

Ett nyhetsbrev om KI:s forskning Håll dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet.

Missa inte att få tips om events, läsvärda forskningsnyheter och intervjuer, poddpoddavsnitt och andra populärvetenskapliga nyheter om hälsa och medicinsk forskning.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Anmäl dig till utskick via:

Read more and join us!

Photo: Getty Images

Lärare - se hit!

Använd Medicinsk Vetenskap i undervisningen!

Vill du intressera dina elever för de allra senaste medicinska forskningsrönen?

I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt från e-cigg till rymdmedicin, vikten av städning och varför vi blir illamående. De får även möta forskarna bakom fynden, sätta sig in i forskningens villkor, ta del av etiska frågor och mycket mer.

Nu finns en digital version av Medicinsk Vetenskap tillgänglig för lärare och elever via tjänsten Gratis i skolan. Här finns även en lärarhandledning med tips på hur tidningen kan användas i undervisningen.

Gå med idag!

ki.se/alumni

Foto: Getty Images

Ladda ner tidningen nu via QR-koden:

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Foto: Getty Images

Kan uppvärmning vara dåligt?

Jag har hört att man minskar effekten av styrketräning om man värmer upp innan (med exempelvis löpning).

Anledningen skulle vara att man bränner en del av musklernas energi under uppvärmningen och att man då ej kan prestera maximalt på styrketräningen.

Finns det någon forskning som stödjer detta? Eller kanske motsatsen? /Lennart Johansson

Svar

Syftet med uppvärmning är inte att trötta ut kroppen eller musklerna, utan att förbereda kroppen för hårdare ansträngning, bland annat genom att musklernas temperatur höjs genom uppvärmningen, vilket faktiskt är prestationshöjande. Uppvärmning kan också minska risken för vissa typer av skador. Rätt utförd uppvärmning påverkar alltså efterföljande styrkeprestation i positiv riktning snarare än negativ riktning. Man behöver inte värma upp med löpning eller cykling inför ett styrkepass. Det går lika bra att värma upp i den specifika styrkeövningen man ämnar utföra, till exempel att börja med en lättare vikt och sedan stegra belastningen successivt.

Mer traditionell konditionsträning såsom löpning kan däremot ha en viss negativ effekt på styrketräningens effekter, inte minst på den explosiva förmågan (att producera höga krafter snabbt).

Denna risk minskar om man separerar konditionsträningen och styrketräningen från varandra, till exempel på olika dagar. Stora forskningssammanställningar visar dock att den vanliga ”rädslan” för att konditionsträning ska hämma styrketräningens effekter är överdriven.

Det finns till exempel ingen generell hämmande effekt av konditionsträning på muskeltillväxt vid styrketräning.

/

Tommy Lundberg Forskare i fysiologi Medicinsk Vetenskap №1–2025

43

F+S Medicinfrågor Kan kosten förebygga Alzheimers?

Finns någon kost eller annat som kan förebygga Alzheimers? Jag är nu 54 år och tänker ofta på att både mamma och mormor insjuknade i den hemska sjukdomen så finns det något jag kan göra för att minska risken? /Cia

Svar

Är mögel i vattenflaskan farligt?

Jag upptäckte precis en massa små svarta mögelfläckar på insidan av min vattenflaska. Jag har druckit ur den varje dag i skolan men sällan diskat den; jag trodde inte vatten kunde mögla! Hur farligt är detta? Kan jag bli sjuk? /Michael

Svar

Helt rent vatten kan inte mögla men mögelsporer finns i luften och så fort det finns det minsta organiskt material kan mögel växa, även om det tar väldigt lång tid.

Risken att bli sjuk är troligen mycket liten. Det är självklart bäst att undvika att få i sig mögel, och i ditt fall genom att regelbundet diska flaskan. Anledningen är att mögel i enstaka fall kan infektera människor men framför allt på grund av de gifter, mykotoxiner, de ibland bildar.

44

Medicinsk Vetenskap №1–2025

Det är dock inte troligt att några höga halter av några allvarliga toxiner har bildats i din vattenflaska. Alla mögelsvampar har inte förmågan att bilda toxiner, men även om det skulle vara så i ditt fall så hänger toxinbildningen ihop med möglets livsmiljö. Vid optimala förhållanden och på substrat som innehåller till exempel mycket kolhydrater kan höga halter bildas. Men i en vattenflaska finns väldigt lite näring för svampen och tillväxten blir långsam och troligen mycket begränsad. Dessutom sker en utspädning ut i och med att du fyller på nytt vatten.

/

Agneta Åkesson Professor vid Institutet för miljömedicin I samråd med Åsa Svanström, Livsmedelsverket

/

Miia Kivipelto Professor i klinisk geriatrik Medelhavskost är bra för hjärnan och kroppen.

Foto: Getty Images

Lite mögel i flaskan är knappast farligt.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demensformen och förekomsten ökar snabbt, eftersom vi lever allt längre. Hög ålder och ärftlighet är välkända riskfaktorer för Alzheimer, men den senaste forskningen visar att 45 procent av all demens är kopplad till påverkbara livsstils- och miljöfaktorer.

Genom att påverka flera sådana faktorer samtidigt kan man minska risken att drabbas av kognitiv svikt. Detta visade vi för första gången i den så kallade FINGER-studien, som identifierade följande faktorer som skyddande: hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, kognitiv träning (hjärngymnastik), sociala aktiviteter och avkoppling samt kontroll av hjärt- och kärlrelaterade faktorer. Även personer med genetiskt ökad risk har visat sig ha tydlig nytta av dessa åtgärder.

Ett kostmönster baserat på medelhavskosten har visat flera positiva hälsoeffekter för hjärnan och hela kroppen. Basen är en stor andel färgglada grönsaker, bär, frukt, baljväxter, nötter, frön, fullkorn och hälsosamma oljor. Man bör äta fisk och skaldjur flera gånger i veckan, samt mindre mängder kyckling, ägg och mejeriprodukter.

Intaget av chark, rött kött och sötsaker bör vara begränsat. Näring från mat ger mer än kosttillskott.

Forskningen om riskfaktorer för demens går framåt. Nu inkluderas även hörsel- och synnedsättning, långvarig stress, sömnproblem och dålig munhälsa. Samtliga kan behandlas, så det är viktigt att hålla koll på dem.

F+S

Alla är aldrig nöjda.

Är alla överens om vad som är bra?

Finns det något som varenda människa på jorden uppfattar som positivt? /Carl

Covidinfektion kan påverka luktsinnet på många sätt.

Svar

Förbättrade covid-19 mitt luktsinne?

Covid-19 ledde till att många förlorade luktsinnet, men mitt problem är det motsatta. Luktsinnet blev om något bättre. Men jag reagerar konstigt på vissa dofter, särskilt syntetiska parfymer, som stannar kvar i flera dagar på ett störande sätt. Har andra haft liknande symtom? /Helena Wisniewska

Illustration & foto: Getty Images

Svar

SARS-CoV-2 viruset påverkar luktsinnet på flera sätt.

Under eller efter genomgången covidinfektion rapporterar många ett nedsatt (hyposmi) eller helt förlorat luktsinne (anosmi). Andra rapporterar luktförvrängningar (parosmi) eller fantomlukter (fantosmi), det vill säga att känna lukter som objektivt sett inte finns i omgivningen. Sedan finns det ett fåtal som rapporterar att de fått ett markant bättre luktsinne. Ibland gäller det samtliga lukter eller en viss kategori av lukter. Det finns i dag ingen bra studie som undersökt just denna grupp så vi vet inte exakt vad som ligger bakom. En hypotes är att viruset ökade regenereringen av luktneuroner och

luktreceptorer i näsan. En annan är att det är en upplevd, och inte en faktiskt, förbättring. Förändringen i att gå från ett angripet luktsinne tillbaka till ett normalt upplevs som stor och detta, parat med en ökad uppmärksamhet mot lukter, kan tolkas som att man har ett bättre luktsinne nu än tidigare. Vilken av dessa hypoteser som är korrekt vet vi i dag inte.

Men frågan var också kring den kvarvarande lukten i näsan, fantosmin.

Det är känt sedan innan pandemin att upplevelsen av fantosmi kan triggas av stimuli i vår omgivning, såsom lukter. Det är därför möjligt att vissa specifika lukter triggar en covid-relaterad fantosmi, vilket är vad du upplever. Längden på dessa upplevelser uppvisar stor variation, sekunder till veckor. Tyvärr har vi i dagsläget ingen klinisk behandling mot fantosmi men några mindre studier har indikerat att för grövre former av fantosmi, kan luktträning lindra besvären.

/

Johan Lundström Professor i psykologi med inriktning mot luktperception

Nej, utifrån ett psykologiskt perspektiv finns inget som varje människa på jorden entydigt uppfattar som positivt.

Detta beror på att människors upplevelser, kulturer, värderingar, erfarenheter och biologiska förutsättningar skiljer sig åt på många sätt. Något som en person eller en grupp ser som positivt kan uppfattas som neutralt eller till och med negativt av någon annan.

Statistiskt sett så finns det en del stimuli, så kallade primära förstärkare, som de allra flesta människor upplever som positivt vid de allra flesta tillfällen. Anledningen är att konsumtionen av sådana stimuli gynnar hälsan och överlevnaden: mat och vatten när vi är hungriga och törstiga, sex, beröm med mera.

Både den unika situationen och variationer i människors nervsystem påverkar valensen (hur positivt eller negativt något känns) och intensiteten i upplevelsen. På så sätt kan även primära förstärkare ibland, som kanske en söt mintkaka på mätt mage, upplevas som obehagligt.

/

Artin Arshamian och Andreas Olsson Docent respektive professor i psykologi

Fråga forskarna Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara.

Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se

Medicinsk Vetenskap №1–2025

45

Topplistan

Behandling med en stödjande hjärtpump kan öka ett skadat hjärtas förmåga att reparera sig självt med nya muskelceller.

Hjärtat kan ha dold förmåga att reparera sig självt FÖRMÅGAN HOS MÄNNISKANS hjär-

ta att förnya sig genom att regenerera sina muskelceller, myocyter, är mycket begränsad. Men vad som händer med denna förmåga när hjärtat skadas av svår hjärtsvikt har varit okänt.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt att cellförnyelsen efter en skada är ännu lägre än i ett friskt hjärta.

Standardbehandling för patienter med 46

Medicinsk Vetenskap №1–2025

avancerad hjärtsvikt är en kirurgiskt inopererad pump som hjälper till att driva blodet framåt, en så kallad LVAD (left ventricular assist device). Överraskande nog fann forskarna att patienter med en sådan hjärtpump, som uppvisat en betydande förbättring av sin hjärtfunktion, kan regenerera hjärtmuskelceller i en takt som är mer än sex gånger högre än i friska hjärtan.

– Resultaten tyder på att det kan finnas en dold nyckel för att kickstarta hjärtats egen reparationsmekanism, säger Olaf Bergmann, senior forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och den som lett studien.

Mekanismen bakom effekten är fortfarande okänd och det finns ännu ingen hypotes som kan förklara den.

– Det är svårt att säga.

I befintliga data kan vi inte hitta någon förklaring till effekten, men vi kommer nu att fortsätta studera den här processen på cellulär och molekylär nivå, säger Olaf Bergmann.

RESULTATEN ÖPPNAR FÖR möjligheten att utveckla nya behandlingar för patienter med allvarliga hjärtsjukdomar som stimulerar hjärtats förmåga att reparera sig självt efter skador. På så vis skulle patienterna inte enbart behöva förlita sig på hjärttransplantationer eller andra typer av långvarigt mekaniskt stöd.

– Detta ger visst hopp om att återhämtningen efter en hjärtincident på något sätt kan påskyndas, säger Olaf Bergmann.

Det är generellt svårt att åldersbestämma celler i människokroppen och att avgöra vilka celler som är nya och vilka som är gamla. Men med hjälp av en metod som tidigare utarbetats av Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet, har gruppen kunnat beräkna förnyelsehastigheten av hjärtmuskelceller i hjärtat.

Metoden bygger på att andelen radioaktivt kol i atmosfären, och därmed i våra celler, stadigt har minskat sedan förbudet mot kärnvapenprov infördes år 1963. För varje år som går blir det lite mindre radioaktivitet i nybildade celler, vilket innebär att de kan ”dateras”.

A latent cardiomyocyte regeneration potential in human heart disease Derks W, Rode J, Collin S, Rost F, Heinke P, Hariharan A, Pickel L, Simonova I, Lázár E, Graham E, Jashari R, Andrä M, Jeppsson A, Salehpour M, Alkass K, Druid H, Kyriakopoulos CP, Taleb I, Shankar TS, Selzman CH, Sadek H, Jovinge, Brusch L, Frisén J, Drakos S, Bergmann O Circulation november 2024

Foto: Getty Images, Swen Pförtner

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

AI kan förbättra diagnostik av äggstockscancer EN NY studie ledd av forskare vid Ka-

Foto: Getty Images, Erik Flyg, Stefan Zimmerman

rolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder.

Forskarna har utvecklat och validerat AI-modeller som kan skilja mellan godartade och elakartade äggstocksförändringar. Totalt använde de över 17 000 ultraljudsbilder från över 3 600 patienter i åtta länder för att träna och testa AI-modellerna.

Resultaten visade att de presterade bättre än både experter och mindre erfarna undersökare. De uppnådde en genomsnittlig träffsäkerhet på 86,3 procent jämfört med 82,6 för experterna och 77,7 procent för de mindre erfarna undersökarna.

– Det tyder på att AI-modeller kan erbjuda ett värdefullt stöd i diagnostiken av äggstockscancer, särskilt i svårdiagnostiserade fall och i situationer där det råder brist på ultraljudsexperter. Men mer forskning behövs, säger Elisabeth Epstein, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset och överläkare vid Kvinnokliniken, Södersjukhuset.

International multicenter validation of AI-driven ultrasound detection of ovarian cancer Christiansen F, Konuk E, Ganeshan AR, Welch R, Huix JP, Czekierdowski A, Leone FPG, Haak LA, Fruscio R, Gaurilcikas A, Franchi D, Fischerova D, Mor E, Savelli L, Pascual MA, Kudla MJ, Guerriero S, Buonomo F, Liuba K, Montik N, Alcázar JL, Domali E, Pangilinan NCP, Carella C, Munaretto M, Saskova P, Verri D, Visenzi C, Herman P, Smith K, Epstein E Nature Medicine januari 2025

Forskare menar att AI kan komplettera mänskliga experter för att hitta äggstockscancer.

L I S TA

Fler nya topppublikationer 3D-bilden av en mushjärna är framtagen med ett nytt verktyg.

Ny teknik ger detaljerad bild av hela mushjärnan FORSKARE VID Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset har utvecklat en mikroskopimetod, TRISCO-metoden, som möjliggör detaljerad tredimensionell RNA-analys med cellupplösning i hela intakta mushjärnor.

– Den här metoden är ett kraftfullt verktyg som kan driva hjärnforskningen framåt. Med TRISCO kan vi studera hjärnans komplexa anatomiska struktur på ett sätt som tidigare inte var möjligt, säger Per Uhlén, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

I studien analyserades upp till tre olika RNA-molekyler samtidigt. Nästa steg för forskarna är att utöka antalet RNA-molekyler som kan studeras till omkring hundra, genom en teknik som kallas multiplex RNA-analys.

Detta kan ge ännu mer detaljerad information om hjärnans funktioner och dess sjukdomstillstånd. Forskarna hoppas det kan leda till nya behandlingar för olika hjärnsjukdomar.

Whole-brain spatial transcriptional analysis at cellular resolution Kanatani S, Kreutzmann JC, Li Y, West Z, Lydolph Larsen L, Vougesi Nikou D, Eidhof I, Walton I, Zhang S, Rubio Rodríguez-Kirby L, Lercke Skytte J, Gravesen Salinas C, Takamatsu K, Li X, Tanaka DH, Kaczynska D, Fukumoto K, Karamzadeh R, Xiang Y, Uesaka N, Tanabe T, Adner M, Hartman J, Miyakawa A, Sundström E, Castelo-Branco G, Roostalu U, Hecksher-Sørensen J, Uhlén P Science november 2024

Ny studie banar väg för effektivare behandling av barncancer Systems-level immunomonitoring in children with solid tumors to enable precision medicine Chen Q, Zhao B, Tan Z, Hedberg G, Wang J, Gonzalez L, Mugabo CH, Johnsson A, Negrini E, Piñero Páez L, Rodriguez L, James A, Chen Y, Mikes J, Bernhardsson AK, Reitzner SM, von Walden F, O’Neill O, Barcenilla H, Wang C, Davis MM, Carlson LM, Pal N, Blomgren K, Repsilber D, Herold N, Lakshmikanth T, Kogner P, Ljungblad L, Brodin P Cell januari 2025 Livsstilsbehandling till barn med obesitas hade långvarig effekt Effect of pediatric obesity treatment on long-term health Putri RR, Danielsson P, Ekström N, Ericsson Å, Lindberg L, Marcus C, Hagman E JAMA Pediatrics januari 2025 Kvinnor som får graviditetskomplikationer skaffar färre barn Association of severe maternal morbidity with subsequent birth Tsamantioti E, Sandström A, Lindblad Wollmann C, Snowden JM, Razaz N JAMA november 2024 Molekyl som främjar tarmläkning och hämmar tumörer identifierad Liver X receptor unlinks intestinal regeneration and tumorigenesis Vid Karolinska Institutet: Das S, S. Parigi M, Luo X, Fransson J, Kern BC, Okhovat A, Diaz OE, Sorini C, Czarnewski P, Webb AT, Morales RA, Monasterio G, Castillo F, Tripathi KP, He N, Nylén S, Kupier R, Antonson P, Scharaw S, Gustafsson JÅ, Katajisto P, Villablanca EP Nature november 2024 Två typer av fettlever identifierade Partitioned polygenic risk scores identify distinct types of metabolic dysfunctionassociated steatotic liver disease Jamialahmadi O et al. Vid Karolinska Institutet: Romeo S Nature Medicine december 2024 Medicinsk Vetenskap №1–2025

47

Aktuellt på KI Biomedicum, Solnavägen 9, campus Solna, Karolinska Institutet.

Seminariet är kostnadsfritt. För mer information och anmälan, se ki.se/kalender.

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Endagskonferens: Sällsynta hälsotillstånd MAR En halv miljon människor i Sverige uppskattas leva med en sällsynt diagnos.

Centrum för sällsynta diagnoser arrangerar en konferens för att sprida det senaste om forskning och klinisk praxis samt öka samverkan mellan olika sjukvårdsaktörer.

När: 27 mars 8.30–17.

Var: Sal Sune Bergström, BioClinicum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Solnavägen 30.

Dagen är kostnadsfri och det bjuds på lättare förtäring. Anmäl senast 27 februari, se ki.se/kalender.

27

27

Guidad visning: Borderlands Kom på visning av MAR den australiensiska konstnären Helen Pynors utställning Borderlands där hon utforskar gränslandet mellan vetenskap och konst, skapande och förstörelse samt liv och död.

När: Lördagar och söndagar kl 13.00–13.30.

Var: The Cell, Forskaren, Hagaplan 4, Hagastaden.

Gratis inträde, ingen föranmälan.

1

3

MAR

48

Disputation Sofia Cederström försvarar sin avhandling “Bio-

Medicinsk Vetenskap №1–2025

markers for understanding the pathophysiology and risk assessment in subclinical and manifest coronary artery disease” När: 7 mars kl 9.

Var: Danderyds sjukhus, Aulan, Entrévägen 2, entréplan.

Seminarium: Kvinnor och doping Användningen av MAR dopningspreparat bland kvinnor är betydligt mindre utforskat än det är bland män.

Antidoping Sverige bjuder in till ett seminarium med flera experter.

När: 13 mars kl 16–20.

Var: Gymnastik- och idrottshögskolan, Lidingövägen 1 i Stockholm.

För mer information och anmälan, se ki.se/kalender.

13

Disputation Simon Svedman försvarar sin MAR avhandling “Acute Achilles Tendon Rupture Predictors for outcome and plan for intervention”.

När: 14 mars kl 9.

Var: Rolf Luft Auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, L1:00, Anna Steckséns gata 53.

4

En resa genom hjärnan Lär dig mer om MAR hjärnan genom interaktiva workshops, engagerande demonstrationer samt föreläsningar om Alzheimers sjukdom, den åldrande hjärnan samt AI och neurovetenskap. Arrangör: StratNeuro apropå The Brain Awareness Week.

När: 15 mars kl 10–16, med särskilt fokus på familjer och barn 10–12.

Var: Sal Sune Bergström, BioClinicum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Solnavägen 30, ingång från Eugeniavägen 3.

För mer information och anmälan, se ki.se/kalender.

15

En eftermiddag om mikroskopisk kolit Forskare på KaMAR rolinska Institutet ordnar en eftermiddag som vänder sig till patienter med mikroskopisk kolit och deras anhöriga.

När: 18 mars kl 15–17.15.

Var: Sal Eva och Georg Klein,

18

Stockholm Public Health Lecture: Klimatförändringar MAR och global barn- och ungdomshälsa: Vad kan göras?

Seminariet med forskaren Dr. Zulfiqar Bhutta kommer att belysa hur klimatförändringarna påverkar barns och ungdomars hälsa och välbefinnande samt vilka utmaningar och möjligheter som finns ur ett globalt forskningsperspektiv. Föreläsningen följs av en paneldiskussion med inbjudna gäster.

När: 31 mars kl 15.30–17.

Var: Nobel Forum, Nobels väg 1, campus Solna, Karolinska Institutet. För mer information, se ki.se/kalender.

31

Symposium: Om våld i nära relationer En rad föreläsare MAJ kommer att belysa våldsutövande ur olika perspektiv, bland annat våld i ungas parrelationer, dödligt partnervåld, riskhantering och insatser.

När: 9 maj kl 08:30 - 16.30.

Var: Brygghuset, Norrtullsgatan 12 N, Odenplan, Stockholm.

Kostnad: 1695 SEK exklusive moms. Bindande anmälan, se mer information på ki.se/kalender.

9

Illustration: Getty Images

Forskare visar konst I The Cells programserie ”Forskare FEB visar konst” får du möjlighet att se världen genom både konstnärens och forskarens ögon. Möt Gabriel Oniscu, professor i transplantationskirurgi, som berättar mer om aktuell forskning inom de områden som Helen Pynors konst behandlar.

När: 27 februari kl 18–19.

Var: The Cell, Forskaren, Hagaplan 4, Hagastaden.

Gratis inträde, ingen föranmälan.

FÅ HJÄRNKOLL Ta chansen att träffa och prata med forskare på plats för att lära dig mer.

Den 15 mars bjuds på en heldag om hjärnan och neurovetenskap som även lämpar sig för barn och familjer.

Boktips FLER BOKTIPS

AI & makten över besluten – vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor Maja Fjaestad och Simon Vinge (red.)

(Volante) Är det inte fantastiskt att vi nu har teknik som kan användas för att fatta många av de beslut som dagligen genomförs i offentlig verksamhet? En verkligt neutral, objektiv, och rättvis automat som bara förhåller sig till demokratins kärnprinciper?

Man kan ana viss ironi i inledningen till en ny antologi där en rad skribenter problematiserar hur artificiell intelligens, AI, används för att fatta offentliga beslut. Redaktörer för boken har varit Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria och expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet och Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR. När alltmer avancerade tekniker införs i den offentliga verksamheten är risken stor att de krockar med gamla, och för demokratin helt centrala principer, om man inte aktivt värnar dem, menar författarna.

Hur får du doktorn att lyssna? Tips finns i en ny bok av läkaren och forskaren Rita Fernholm.

Så får du bäst hjälp i vården

Foto: Eva Lindblad

BEROR ÖGONBESVÄREN PÅ försämrad syn, sjukdom eller torr

Konsten att gå till doktorn och gå därifrån med dina frågor besvarade Rita Fernholm (Natur & Kultur)

luft? Är magontet förstoppning, IBS eller rent av cancer? Många hälsobesvär kan vara lite otydliga och alla kan inte vården rå på.

Hur ska man veta när man ska söka vård, var man ska vända sig och hur man ska beskriva sina besvär så att man får så bra hjälp som möjligt? Det är några frågor som en ny bok försöker besvara.

– För ett par generationer sedan avhandlades många hälsofrågor inom familjen eller släkten. Tröskeln för att ställa frågor om sin hälsa till sjukvården har sänkts senaste decennierna, och därmed har också trycket på primärvården ökat.

Tidsbrist är en faktor som kan innebära att man inte alltid får bästa möjliga hjälp, säger Rita Fernholm, distriktsläkare och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

I sin nya bok tar hon upp flera mycket konkreta frågor, till exempel hur man förbereder sig inför vårdbesöket, hur läkaren ställer diagnos och hur man ska tolka sin journal. Boken tar också upp frågor om patientsäkerhet och hur vården styrs. Hon konstaterar att det huvudsakliga syftet med sjukvård är att ge den vårdsökande god vård så att hen uppnår en så bra hälsa som möjligt.

– Men vården samskapas ju, resultatet av sjukvården är beroende av både vårdens och patientens insatser. Jag hoppas min bok kan skapa bättre förståelse för detta och att förutsättningarna på så vis ökar för att patienter ska känna att deras behov blir mötta, säger Rita Fernholm. Cecilia Odlind

Den enda rätta läran. Så förblindade psykoanalysen det svenska rättsväsendet.

Christian Dahlström (MrsHyper) Freud fick aldrig Nobelpriset. I en ny bok går att läsa hur han bedrev lobbying mot Karolinska Institutet i frågan.

Men motståndet var stort, enligt bland andra professor Henry Marcus var hans metoder inte vetenskapligt förankrade. I boken ”Den rätta läran” granskas psykoanalysens historia i Sverige och hur den påverkade psykiatrin och rättsväsendet under stora delar av 1900-talet.

Medicinsk Vetenskap №1–2025

49

Ögonblicket Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Albin Händig

”På vägen hem hade de sitt första riktiga samtal” Sissela Nutley ville hjälpa unga att må bättre och satte upp en musikal. Ett mejl från en pappa gjorde henne glad.

Namn: Sissela Nutley.

Titel: Författare, föreläsare och anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Forskar om: Psykisk ohälsa hos ungdomar och kopplingen till användning av digitala medier.

Aktuell: Tilldelades Karolinska Institutets kulturpris 2024.

50

Medicinsk Vetenskap №1 –2025

”Sedan 2017 så har jag fokuserat mycket på att förstå utvecklingen av psykisk ohälsa hos ungdomar och kopplingen till användning av digitala medier. För åtta år sedan skrev vi i den ideella föreningen Arts & Hearts musikalen ”Det syns inte”.

Vi ville spegla samtiden, att det är lätt att känna sig ensam och isolerad i vår digitala tid. Musiker, manusförfattare och skådespelare engagerade sig ideellt och vi spelade för fulla hus till förmån för Tjejzonen. Efter en föreställning fick vi ett mejl från en pappa som varit där med sin 15-åriga dotter. På vägen dit sa de knappt ett ord till varandra. Men på vägen hem så hade de sitt första riktiga samtal om viktiga saker. Dottern berättade saker för pappan som han inte hade vetat om och de hittade fram till varandra på ett nytt sätt.

Pappan ville uppmuntra oss att fortsätta spela musikalen och det sporrade oss att försöka nå ut till fler. Tack vare ett anslag från allmänna arvsfonden så gavs vi möjlighet att fortsätta spela musikalen för 30 000 personer, inklusive Parkteatern.

Sen kom pandemin och då tog vi fram ett digitalt, filmbaserat material som kombinerar dramatiserade scener med kunskapsinslag om evidensbaserade strategier för att hantera svåra tankar och känslor. Ungdomar är en svår publik att nå, särskilt med pekpinnar, men vi tror mycket på detta verktyg som en metod för att starta samtal om ensamhet, digitala medier och om hur vårt beteende hänger ihop med vårt mående. Idag har ungefär 9 000 pedagoger tillgång till materialet och vi har genomfört en interventionsstudie som undersöker effekten på välmående och hälsobeteenden på alla kommunala skolor i Linköpings kommun som vi nu håller på att utvärdera.”

ANNONS

Helen Pynor and Peta Clancy, The Body is a Big Place, 2011-2013.

Visas på The Cell april 2024 till april 2025.

EN LIFE SCIENCE-SCEN SOM BERÖR The Cell är allmänhetens backstagepass till nya Forskaren, i hjärtat av Stockholms vetenskapsstad. Här möts besökare av konstverk som utforskar vetenskapliga upptäckter och frågor om livet. Här blir vetenskap levande och begriplig genom utställningar, upplevelser och samtal.

Välkommen till en plats där forskare, konstnärer, studenter, skolelever och nyfikna människor kan mötas för att lära, inspireras, utforska och diskutera de stora frågorna.

The Cell är en del av Tekniska museet med Karolinska Institutet som kunskapspartner.

P OST TIDNING B Avsändare: Medicinsk Vetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm

ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson

Aula Medica

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer • Toppmodern teknik • Flertal konferensrum för 8 till 30 personer • Stora utställningsytor • Fina foajéer för mingel • Restauranger och café i huset