En tidning från
Karolinska Institutet
Nummer 1
Februari 2025
Pris: 50 kronor
PALLIATIV VÅRD
Omsorg i livets slut
KALLT
Kyla på gott och ont
TOXICITET
Så förgiftas svenskar
LOGOPEDEN ”Läsgapet drabbar de mest utsatta”
KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.
Som medlem i KI Alumni
• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.
• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.
• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla konta kten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.
Medlemskapet är kostnadsfritt.
7 Elitfotbollsspelare under lupp
10 Vanligaste förgiftningsorsaken: Alkohol och tabletter
12 Ätstörning kopplas till autism
13 Nu blir det sommartid: Så påverkas vi
14 AI hjälper akutläkare
20 Läsförmågan sjunker – särskilt bland vissa grupper
22 Svårt att tänka på ingenting
16 De intresserar sig för kylans efekter på kroppen
28 Gonçalo Castelo-Branco fördjupar sig i multipel skleros
50 Sissela Nutley: ”Vi ville lyfta hur digitala medier påverkar unga”
Palliativ vård
32 Forskarna som vill förbättra vården i slutet av livet
36 Kristers cancer är obotlig
37 Palliativ vård kan ges på fera sätt
41 Viktigt prata med döende barn
8 I korthet
15 Utblick
43 Frågor och svar
46 Topplistan
48 Kalendarium
49 Boktips
Ödmjuk. Bra forskning kräver mycket samarbeten, menar professor Gonçalo Castelo-Branco som vill förstå ms i grunden.
Toxisk data. Så förgiftas svenskar.
50
Kulturkraft. Sissela Nutleys musikal startade viktiga samtal.
Läsglädje. Anna Eva Hallin forskar om hur man kan främja läsförmågan.
Hur blir sista tiden i livet så bra som möjligt?
AG VET INTE hur precist det är, men på vetenskapsmuséet
Tom Tits fnns ett kul experiment där hjärnvågor mäts på två personer. En boll rör sig bort från personen som genererar mest alfavågor, den typ av aktivitet som dominerar i hjärnan när vi är helt avslappnade. Den som är bäst på att tänka på ing enting vinner alltså. Lätt som en plätt vann jag mot min man (han är något av en stortänkare). Sedan dess skryter jag om min förmåga att vara ”tom i bollen”! Och det verkar fnnas skäl att vara stolt: Det är svårt för hjärnan att tänka på ingenting, enligt forskaren Peter Fransson som intervjuas i detta nummer. Han studerar hjärnans så kallas standardnätverk som bland annat jobbar när vi dagdrömmer och tänker på det förfutna och framtiden. Det arbetar också när vi löser uppgifter som involverar oss själva och vår relation till andra. Intressant nog fnns det tydliga in dividuella skillnader i vad våra hjärnor gör när vi ”bara är”. Aktiviteten i standardnätverket är ett slags kognitivt fngeravtryck som forskarna nu försöker förstå. Enligt Peter Fransson fnns det studier som tyder på att standardnätverket är överaktivt vid djup depression och själv försöker han förstå hur dess aktivitet ser ut vid diagnoser som adhd, autism, fbromyalgi och Alzheimers sjukdom.
Att tänka på ingenting är väl inte precis forskares specialitet, snarare tvärtom. Som vanligt bjuder vi på ett nummer fullsmockat med resultat från forskares idoga tänkande. Till exempel forskningen om palliativ vård som fokuserar på att ge personer med obotliga diagnoser ett så bra liv som möjligt. Själv blev jag berörd av intervjun med Ulrika Kreic bergs som forskar om palliativ vård av barn. Hon berättar att vissa barn, även mycket små barn, kan förstå att de ska dö. Men bara en tredjedel av föräldrarna pratar om den förestående döden med barnet. Hennes forskning visar att många föräldrar som inte pratat med sitt barn ångrar det i efterhand. Med den här kunskapen kan vi hjälpa föräldrar att möta barnet innan det är för sent, menar Ulrika Kreicbergs, och lyfter flmer och sagor som en väg in i samtal om döden.
Apropå sagor så tar vi även upp forskning om läsförmå gan i detta nummer. Den sjun ker i Sverige och det drabbar redan utsatta grupper mest, menar forskaren Anna Eva Hallin. Hon forskar om hur läsförmågan bäst kan stöttas och läras ut med. Ett tips från henne till föräldrar är att läsa för och med barnet, varje dag. Varsågod att läsa – och tänka!
Miriam Mosesson
Kommunikatör
Miriam Mosesson arbetar vid Karolinska Institutet som kom munikatör. Hon har en bakgrund i lingvis tik och argumen tationsteori från Amsterdams universitet. Hon tycker bland det roligaste på ett universitet är att lära känna folk från världens alla hörn.
Lisa Wikstrand
Frilansfotograf
Lisa Wikstrand började som pressfotograf 2006. Hon strävar efter ett berät tande bildspråk med fokus på äkt het. Hon har även lanserat kurser för andra fotografer och medverkat i fera poddar om foto och hållbart företagande.
Johan Nord
Illustratör
Johan Nord illustrerar för tidningar, magasin och musikartister. Bilderna tar utgångspunkt i vardagen och blandas med surrealism.
”Att illustrera texterna om palliativ vård kändes långt inne i hjärtat. Jag försökte skildra ljusets närvaro i slutet av livet”, säger han.
Dessutom: Andreas Andersson, Anna Björklund, Albin Händig, Annika Lund, Maja Lundbäck, Hanna Persson, Fredrik Pers son, Martin Stenmark. Foto:
Ansvarig utgivare
Peter Andréasson
Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet
Chefredaktör
Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se
Redaktör
Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se
Kontakt
E-post: medicinskvetenskap@ki.se
Art Director
Jesper Möller jesper.moller@ci.se
Annonser
Cecilia Odlind medicinskvetenskap@ki.se
Redaktionsråd
Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin Welmer.
Omslagsfoto
Getty Images
Tryck
Stibo Complete
Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år.ISSN 1104-3822
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.
I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap
www.dackteam.se
köp däck hos docent däck
-bli donator
Spermiedonator
Docent Däck AB
Norra Stationsgatan 117
Stockholm
Tel: 08-33 58 51
Mail: docent@docent.se vet vilka däck du behöver
Nästan en halv miljon människor i fertil ålder i Sverige lyckas inte bli med barn när de vill det. Vi behöver ständigt nya spermie- och äggdonatorer från alla etniciteter. Intresseanmälan görs på appen "Alltid Öppet".
Äggdonator
Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 900 och bland våra läsare fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.
i Medicinsk Vetenskap en stor läsekrets som av medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är 21 600 och bland våra läsare fnns förutom nyfkna personer exempelvis forskare, vårdverksamma, media, lärare.
Kontakta:
medicinskvetenskap@ki.se medicinskv
etenskap@ki.se
Elitidrottare måste vara starka, snabba och uthålliga, men för att lyckas behöver de även ha högt utvecklade exekutiva funktioner och en särskild personlighet. Det visar en ny studie gjord av forskare från fera länder, ledd från Karolinska Institutet. I studien undersöktes 204 elitfotbollsspelare från den högsta ligan i Brasilien respektive Sverige som jäm fördes med 124 kontrollpersoner ur den allmänna befolkningen.
Resultaten visar att elitfotbollsspe larna genomgående är mycket bättre än kontrollerna när det gäller exekutiva funktioner. Med det menas förmågan att lösa problem i en föränderlig miljö. Det handlar mycket om att reglera hur hjärnan arbetar, såsom att planera i fera steg, hämma felaktiga beteenden och impulser samt att vara fexibel. – I fotboll har man en ständig interak tion mellan spelare och miljön förändrar sig jättesnabbt. Beteendeinhibition är till exempel något som fotbollsbackar använder när motståndaren försöker dribbla förbi dem och anfallaren plötsligt
byter håll. Då måste de snabbt ställa om åt vilket håll de rör sig för att inte bli bortdribblade, säger Predrag Petrovic, docent vid institutionen för klinisk neu rovetenskap, som har lett studien.
Toppspelarna var signifkant mer ex troverta, öppna för nya erfarenheter och samvetsgranna än kontrollerna. Som i sin tur var signifkant mer neurotiska och tillmötesgående än vad spelarna var. – Att spelarna var mer samvetsgranna innebär att de har en självdisciplin och jobbar stenhårt mot sitt mål. Att de se dan är betydligt mindre tillmötesgående på gruppnivå visar att de går sin egen väg, de bryr sig inte så mycket om vad andra tycker, säger Predrag Petrovic. PNAS januari 2025
TALANGER I dag baseras ofta urvalet i fotbollsklubbar på fysik. ”Vill man ha fer tekniska spelare så måste man även kunna se andra talanger”, säger forskaren Predrag Petrovic.
Forsknings nyheter hämtade frånnyheter.ki.se
Forskare hop pas identifera nya terapeu tiska mål genom att undersöka hur störningar i hjärtats nervnät verk bidrar till hjärtsjukdom.-
”Sexualitet och sexuell läggning är centralt för hela mänskligheten.”
Kyriaki Kosidou, forskare vid institutionen för global folkhälsa, apropå den stora uppmärksamhet som följde på deras studie som visar att andelen stockhol mare som identiferar sig som bisexuella nästan har fördubblats på tio år. Källa: P4 Stockholm
Oklar nytta av anti hormonell behandling Förebyggande. Efter kirurgi behandlas hormonkänslig bröstcancer med östro gendämpande läkemedel. Behandlingen kan ge sänkt livskvalitet och frågan har varit hur stor den långsiktiga nyttan mot återfall är. I en studie följdes drygt 1 200 kvinnor som fck hormonbe roende bröstcancer mellan 1976 och 1997, varav knappt 400 innan menopaus, i upp till 20 år.
Kontrollerat. Man har länge trott att hjärtat kontrolleras helt och hållet av det autonoma (självstyrande) nervsystemet, som sänder signaler från hjärnan. Hjärtats nervnätverk, som är inbäddat i de ytliga lagren av hjärtväggen, har betraktats som en enkel struktur som vidarebefordrar signalerna från hjärnan. Senare års forskning tyder dock på att det har en mer avancerad funktion än så. Nu har forskare upptäckt att hjärtat har ett eget komplext nervsystem som är avgörande för att styra hjärtrytmen.
– Denna ”mini-hjärna” har en nyckelroll i att upprätthålla och kontrol lera hjärtrytmen, på liknande sätt som hjärnan reglerar vissa rytmiska funktioner som rörelse och andning, förklarar Konstantinos Ampatzis, docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.
Studien gjordes på zebrafskar, som har stora likheter med människans hjärtrytm och övergripande hjärtfunktion. Forskarna identiferade fera typer av nervceller i hjärtat som har olika funktioner, bland annat en liten grupp nervceller med pacemaker-egenskaper. Fyndet utmanar den nuvarande synen på hur hjärtrytmen styrs.
– Vi blev förvånade över hur komplext nervsystemet inuti hjärtat är. En bättre förståelse av detta system kan leda till nya insikter om hjärtsjukdomar och bidra till utvecklingen av nya behandlingar för till exempel arytmier, säger Konstantinos Ampatzis. Nature Communications december 2024
Kvinnor med högrisktumö rer hade sämre skydd mot färrmetastaser, oavsett om de genomgått klimakteriet eller inte. De kvinnor som hade låg risktumörer efter menopaus hade en långsiktig nytta i 20 år eller mer. För kvinnor som inte genomgått klimakteriet vid diagnos gick inte den långsiktiga nyttan att förut säga med hjälp av de kliniskt använda markörerna – därför behövs nya markörer, menar forskarna.
– Vi måste arbeta vidare för att förstå vilka tumör egenskaper som påverkar den långsiktiga risken för färrmetastaser samt nyttan hos yngre patienter, säger Linda Lindström, docent vid institutionen för onkologi patologi, Karolinska Institu tet, som har lett studien. Journal of the National Can cer Institute december 2024
Salamanders jätte genom nu kartlagt
Stort. Forskare vid Karolin ska Institutet har kartlagt genomet hos den iberiska revbensalamandern.
– Dess DNA-mängd är sex gånger större än hos männis kan. Det har varit en teknisk utmaning, men vi har lyckats med en detaljerad kartlägg ning, säger András Simon, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Genom att använda avancerade sekvenserings metoder har forskarna kunnat bestämma de exakta positionerna av både prote inkodande och icke-protein kodande sekvenser på varje kromosom. Detta har gett dem kunskap bland annat om hur vissa icke-proteinko dande DNA-sekvenser formar genomets sammansättning och hur dessa regleras när en arm växer ut på nytt. Cell Genomics januari 2025
Flera epilepsiläkemedel ökade risk för NPF
Exponering. I en aktuell studie på data från över tre miljoner barn i Storbritan nien och Sverige, varav näs tan 17 500 hade exponerats för antiepileptiska läkemedel under graviditeten, un dersöktes hur läkemedlen påverkade risken för neuro psykiatriska diagnoser, NPF. Barn som hade exponerats för läkemedlet valproat hade högre sannolikhet att få di agnosen autism, intellektuell funktionsnedsättning eller adhd jämfört med barn som inte exponerats. Barn som exponerats för topiramat hade 2,5 gånger ökad risk för intellektuell funktionsned sättning. Även karbamazepin ökade risken för autism och intellektuell funktionsned sättning. Forskarna fann däremot inga belägg för att lamotrigin under gravidite ten ökar risken för NPFdiagnos hos barnet. Forskarna poängterar att
ÅTERVÄXT
Salamandrar är
kända för sin unika
förmåga att regenerera hela kroppsdelar. Ny forskning visar hur deras gener kan kopplas till förmågan.
den absoluta risken för att barnet ska få en NPF-diagnos är låg och att det kan fnnas risker även med att inte medicinera mot epilepsi under graviditeten. Nature Communication november 2024
Så påverkar hormoner transpersoners hälsa
Riskfaktor. Forskare har i en studie följt 17 vuxna transmän och 16 transkvinnor som ordinerats behandling med testosteron respektive östro gen. Magnetkameraundersök ningar genomfördes före start av hormonbehandling, efter ett år och efter 5–6 år.
– Vi såg att transmän som
behandlades med testoste ron ökade sin muskelvolym med i genomsnitt 21 procent på sex år, men också att mängden bukfett ökade med 70 procent. Dessutom fck de mer fettinlagring i levern och högre nivåer av det ”onda” LDL-kolesterolet, något som skulle kunna öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Det är viktigt att fortsätta övervaka de långsiktiga hälsoefekter na, säger Tommy Lundberg, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolin ska Institutet.
Hos transkvinnor som fck östrogenbehandling var skillnaderna inte lika på tagliga. Journal of Internal Medicine november 2024
tvångsvårdade ungdomar som är placerade inom Sis kommer i en studie vid Karolinska Institutet att lottas till att få behandling enligt metoden Acra eller annan behandling. Acra syftar till att nå en mer hälsosam livsstil utan kriminalitet och droger. Källa: SVT
Brist. I en studie undersöktes 28 patienter med frontotem poral demenssjukdom med hjälp av funktionell magnet resonansavbildning. Försöks personerna fck se bilder av händer som penetrerades av nålar, något som normalt ak tiverar delar av hjärnan som reagerar när man ser lidande eller smärta hos andra. Resultaten visade att de nätverk i hjärnans främre delar som aktiverades hos kontrollgruppen med ålders matchade friska individer inte aktiverades hos personer med frontotemporal demens. – Det som är särskilt intressant är att vi har kun nat se ett starkt samband mellan hjärnaktivitet hos patienterna och hur anhö riga bedömer deras brist på empati. Det visar att det som händer i hjärnan verkligen hänger samman med perso nernas beteende, säger Olof Lindberg, forskare vid insti tutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och en av forskarna bakom studien. JAMA Network Open december 2024
Varje år dör cirka 900 vuxna personer i Sverige på grund av förgiftning. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt vad som gömmer sig bakom siforna.
Text: Ola Danielsson
Män i 50-årsåldern utgjorde majoriteten av de som dog i förgiftning. De festa dödsfallen skedde i hemmet.
Opioider har ökat – och minskat
Antalet förgiftningar har varit ganska stabilt, men en topp sågs mellan 2014 och 2017, vilket forskarna tror beror på ökad användning av opioider –både när det gäller förskrivning av lagliga opioider för smärtlindring och illegala opioider. En liknande utveckling har setts i övriga Europa där opioider anses vara inblandande i 80–90 procent av alla drogrelaterade dödsfall.
Efter 2017 ses en minskning som forskarna tror hänger samman med att en domstol då slog fast att försäljning av varianter av fentanyl över nätet kan innebära vållande till annans död.
Oftast hittades ungefär fyra substanser i blodet hos de förgiftade, men upp till 21 sub stanser kunde hittas hos en del individer. De vanligaste substan serna var etanol (alkohol), följt av sömnmedlet zopiclone och det ångestdämpande medlet nordazepam.-
av alla drygt två miljoner vuxendödsfall under studieperioden, åren 2000–2021, orsakades av förgiftning.
Så här förklaras dödsfallen:
Läkemedel och illegala droger stod för 46 procent av dödsfallen. De vanligaste substanserna inom denna kategori var syntetiskt narkotika, opioider och heroin.
Alkohol stod för 33 procent av dödsfallen.
Kolmonoxid eller brandrök förklarade 3,8 procent av dödsfallen.
Lösningsmedel, bekämpnings medel, frätande ämnen och rengöringsmedel utgjorde 0,4 procent.
Kontakt med giftiga djur eller växter var mycket ovanliga dödsorsaker och stod för 0,1 procent av fallen.
I Sverige borde enligt forskarna nästan alla dödsfall på grund av förgiftning leda till en rättsmedicinsk obduktion, eftersom lagen kräver att onaturliga dödsfall utreds av polisen. Men 13 procent av döds fallen i studien undersöktes inte rättsmedicinskt, trots att de misstänktes bero på förgiftning.
-
LISA DINKLER
Biträdande lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och bio statistik, Karolinska Institutet. -
Runt 1-2 procent av befolkningen lider av ätstörningen ARFID som innebär extremt begränsat ätande utan att det är kopplat till kropps missnöje. Forskaren Lisa Dinkler vet mer om diagnosen.
Text: Anna Björklund
Vad innebär ätstörningen ARFID?
– ARFID står för undvikande/res triktiv ätstörning. Den startar oftast i barndomen och kännetecknas av ett väldigt begränsat ätande. Men den skiljer sig från andra ätstörningar som anorexi eller bulimi eftersom den inte är kopplad till en önskan att gå ner i vikt eller förändra kroppen. Personer med ARFID undviker viss mat, till exempel på grund av sensoriska egenskaper som smak, konsistens, lukt eller utseende. De kan också ha låg aptit och bristande intresse för mat. Dessutom kan de upp leva rädsla för negativa konsekvenser av att äta, som att sätta i halsen, kvävas el ler få ont i magen. Ofta märks de första symtomen när barnet slutar amma och ska gå över till fast föda.
Vilka konsekvenser kan det leda till hos barn?
– Det är förknippat med allvarliga konsekvenser som näringsbrist, vikt nedgång och till och med vacklande tillväxt. Men en del kan även drabbas av övervikt. Barnet kanske till exempel bara vill äta mat som är beige och då blir det enbart glass, chips och pannkakor. Det fnns extrema fall dokumenterade där barn blir blinda på grund av brist på
Det saknas behandling för patienter med den relativt nya ätstörnings diagnosen ARFID, enligt forskaren Lisa Dinkler.
vitamin A. Dessutom kan det påverka barn på det psykosociala planet om de till exempel undviker aktiviteter där de vet att det fnns mat som de känner press att äta. Det leder till att de blir socialt isolerade.
Vad är orsaken till ätstörningen?
– Det vet vi inte riktigt än. Min forskning har kunnat visa att det förmodligen är en av de mest ärftliga psykiatriska diagnoserna i linje med till exempel autism, adhd och schizofreni, som också har en hög ärftlighet. Så vi tror att det fnns biologiska mekanismer inblandade som vi behöver förstå för att kunna behandla sjukdomen.
Har dessa personer högre risk för andra tillstånd?
– Ja. Min senaste studie visar att det fnns en stor överlappning med neuro psykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel autism och adhd. Mel
lan 15 till 50 procent av personer med ARFID har även autism. Dessutom har de oftast ångest, depression och tvångs syndrom. Men kanske mer oväntat kunde vi även se att det fnns en hög samsjuklighet med vissa somatiska sjuk domar, till exempel kronisk förstopp ning, refuxsjukdom, epilepsi och astma.
Finns det behandling?
– Sjukvården för personer med ARFID är en katastrof. Den är i princip obefntlig. Varje vecka får jag mejl från föräldrar som inte vet hur de ska hjälpa sina barn. Diagnosen ARFID är rätt ny – den dök upp först 2013 i diag nosmanualen DSM-5 och det saknas evidensbaserad behandling anpassad specifkt för personer med ARFID. Men det händer saker – Stockholms centrum för ätstörningar utvecklar nu en enhet för barn med ARFID. Så det går framåt.
På våren ställer en tredje del av världens länder om till sommartid. Här är några saker som kan hända då enligt forskningen.
Text: Ola Danielsson
HJÄRNAN
bilförare kraschar
Omställning till sommartid innebär en timmes kortare sömn, vilket kan leda till ökad trötthet och försäm rad körförmåga. I en spansk studie ökade antalet dödliga trafkolyckor med upp till 30 procent efter omställningen, men en studie av samma samband i Sverige hittade inte någon ökning av olyckor.
HJÄRTAT
I samband med omställningen till som martid inträfar mellan 4 och 29 procent fer hjärtinfarkter, särskilt på måndagen direkt efter omställ ningen, visar en forsk ningsöversikt. Forskarna påpekar att måndagar redan från början utgör en riskdag för hjärtat, sannolikt på grund av stressen av att inleda arbetsveckan, förhöjt blodtryck och ogynnsamma metaboliska värden. En störning av dygnsrytmen till följd av tids omställningen kan innebära ytterligare en påfrestning.
HJÄRNAN
Sommartid är sämre anpas sad till människans biologi och omställningen kan leda till dygnsrytmförskjutning, vilket har förknip pats med ökad risk för hjärt kärlsjukdo mar, metabolt syndrom och andra hälsoris ker. Det skriver i American Acade my of Sleep Medicine i ett po licyuttalande där de rekom menderar att säsongsbundna tidsomställningar avskafas till förmån en standardtid som gäller året runt – det vill säga vintertid.
En positiv sak med sommartid skulle kunna vara att människor rör sig mer när kvällarna blir ljusare. I en studie fann forskare fem procents ökning av fysisk aktivitet bland barn i Europa och Australien under som martid. Även om ökningen är liten, gäller den för alla barn i en befolkning och står sig ganska bra jämfört med vad som kan förväntas av insatser på individnivå, skriver forskarna.
Var femte inläggning för hjärtinfarkt kan undvikas med hjälp av ett AI-verktyg som samlar in sjukdomshistoria från patienter på akuten. Det visar Helge Brandbergs avhandling.
Bröstsmärta kan vara helt ofarligt, men i andra fall direkt livshotande. Om det är en hjärtinfarkt som pågår krävs skynd sam behandling, därför är det avgörande att snabbt ställa rätt diagnos. En ny av handling, som genomförts på Danderyds sjukhus, omfattar data från över 1 000 patienter med bröstsmärta på akuten. Med hjälp av AI kunde patienterna själva lämna detaljerad information om sym tom och riskfaktorer. Detta skulle inne bära att läkarna kan göra en mer efektiv och noggrann riskbedömning, vilket krävs för att kunna skicka hem patienter med ofarliga bröstsmärtor.
– Riskbedömning med den här typen av insamlad sjukdomshistoria, digital anamnes, visade sig ha en mycket hög precision för att utesluta hjärtinfarkt. Me toden gav rätt svar i 99 procent av fallen, säger Helge Brandberg.
I kommande studier ska den poten tiella hälsoekonomiska vinsten av AIverktyget utredas.
Helge Brandberg är biträdande överläkare på hjärtkliniken på Danderyds sjukhus och disputerade i november 2024 på institutionen för kli niska vetenskaper, Danderyds sjuk hus, Karolinska Institutet. Text: Miriam Mosesson Foto: Fredrik Persson
– Vi har lärt oss att symtom på hjärt infarkt kan skilja sig väldigt mycket, inte minst mellan män och kvinnor. Nu när vi har en detaljerad databas om hur patienter upplever bröstsmärta kom mer vi i framtiden ha stora möjligheter att arbeta ännu mer skräddar-sytt för patienten. Riskbedömningen kommer kunna anpassas utifrån patientens egen beskrivning i relation till de mönster vi sett i redan insamlade data, säger han. Helge Brandberg betonar att AI inte ersätter läkaren, utan fungerar som ett stöd för bättre riskbedömning. Metoden digital anamnes kan även användas för fer symtom än bröstsmärta för att fast ställa andra diagnoser.
Evolutionen kan ha gjort det njutbart att klia sig för att premiera antibakte riella mekanismer, tror forskare.
Därför är det så skönt att klia sig Klåda. Att klia sig kan vara njutbart trots att det inte alltid är bra för huden. Forskare har nu kanske visat varför: kli ande aktiverar ett immunsvar som skyddar mot skadliga infektioner, åtminstone hos möss. I experimentet expo nerades möss för ett allergen, vilket fck dem att klia sig på öronen. Möss som hindrades från att klia sig hade min dre svullna öron och färre immunceller på det kliande stället än de som fck klia sig, vilket bekräftar att kliandet kan förvärra infammationen. Men en dag senare under sökte forskarna förekomsten av den potentiellt farliga bakterien staphylococcus aureus på öronen och fann minskad förekomst hos de möss som kliat sig. Detta tyder på att kliandet har antibakteriella fördelar, vilket kan förklara varför kliande har kopplats till njutning genom evolutionen, menar forskarna som hop pas att resultaten kan bidra
till framtida behandlingar för personer med kronisk klåda. Science januari 2025
Förtroendefråga. Drygt hälf ten, 54 procent av de 1 023 som svarade på en enkätun dersökning från Vetenskaps rådet, ansåg att djurförsök är acceptabelt i medicinsk forskning. Fördjupande följdfrågor visade att 74 pro cent accepterar djurförsök i vissa sammanhang. Om man dessutom vet att djuren be handlas väl och inte utsätts för onödigt lidande, så som lagen kräver, ökar acceptan sen till 82 procent. Högst var acceptansen för bananfugor och gnagare, lägst för vilda djur samt sällskapsdjur som hund och katt. 67 procent av de som svarade hade förtroende för att forskare följer lagar och regler för djurskydd.
Knappt hälften svarade att de inte ville använda en medicin som inte först hade testats på djur.
Cirka hälften av de som svarade kände till att djurför
”Det fnns risk för att puberteten startar tidigare.”
Ola Nilsson, professor i barn endokrinologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karo linska universitetssjukhuset, har sett ett ökat antal fall av barn som påverkats av hormonpreparat som föräldrar tar via huden. Även Läkemedelsverket har fått rap porter om förstorade könsorgan hos spädbarn och små testiklar hos hundar. Källa: DN
Fetmamedicin hade många efekter
sök användes för framställ ning av vaccin mot covid-19. Sex procent svarade att de tror att djurförsök förekom mer inom utveckling av smink och skönhetsproduk ter i Sverige idag, trots att det varit förbjudet sedan 2004 och inom EU sedan 2013. Hälften av de tillfrågade vis ste inte var de skulle vända sig med frågor om djurför sök. Källa: Vetenskapsrådet
Flersidigt. Sematuglid har gjort succé som behandling mot fetma. En stor observa tionsstudie tyder dock på att denna läkemedelstyp, kallad GLP-1-analoger, potentiellt kan ha fer användningsom råden.
år fyller i år Sveriges abortlag, som legaliserar abort. Förbud har genom historien och på många platser i världen tvingat kvinnor till osäkra och olagliga aborter som lett till hög dödlighet.
Tips! Lyssna på avsnitt 86 av KI:s podc ast Medicin vetarna där professor Kristina Gemzell Danielsson berättar om forskningen bakom den idag dominerande metoden, medicinsk abort.
Studien bygger på data om 1,9 miljoner individer med typ 2-diabetes som behand lats med GLP-1-analoger eller andra diabetesläkeme del. Den fann att gruppen som fått GLP-1-analoger visade förbättringar i många utfall utöver viktnedgång jämfört med kontrollgrup pen, bland annat minskad risk för beroendesjukdom, kramper och Alzheimers sjukdom. Studien kan inte bevisa orsakssamband och mer forskning behövs för att svara på frågan om GLPanaloger kan användas för fer ändamål, exempelvis i behandling av beroendesjuk dom och depression, skriver forskarna.
Studien identiferade också 19 olika negativa efekter, däribland vanliga magproblem som illamående, förstoppning och diarré, men också en ökad risk för ledinfammation. Nature medicine januari 2025
Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Martin Stenmark
Frusen? Vi tål köld olika bra och det går att förklara genetiskt, visar forskning.
Men visste du att kylbehandling kan rädda liv? Vi har talat med tre forskare som vet hur låg temperatur påverkar kroppen.
”En natt förra våren fck en familjefar i 40-årsåldern en hjärtinfarkt och kort därefter ett hjärtstopp. Hans fru påbörjade hjärt-lungräddning. Efter 20 minuter, när ambulansen kom, försökte man starta om hjärtat med hjärtstar tare, men det gick inte. Tiotusen svenskar drabbas av hjärt stopp varje år. Hos de som överlever kommer de festa organ att återhämta sig, men inte hjärnan. Vi behöver hitta en metod som kan ge patienterna ett
bra liv, utan hjärnskador. I våra tidigare studier har vi sett att tidig kylbehand ling, som sänker hjärnans behov av syre, har mycket stor potential här. Pappan med hjärtstoppet var en av de första patienterna i vår stora internationella studie, där vi använder en metod för att kyla ner hjärnan direkt i hemmet. Han fck kylbehandling –kylmedel via näsan – under pågående hjärt-lungräddning och i ambulansen. Först när mannen kom till sjukhus efter 50 minuter fck vi igång hjärtat. Efter 24 timmars nedkylning till 33 grader på intensiven, värmde vi långsamt upp mannen igen. Redan när han vaknade kunde han prata med oss och berätta vad han jobbade med. Förr hade den här mannen dött eller fått utbredda hjärnskador, men i stället är han idag fullt återställd.
Många europeiska länder använder kylbehandling, men de festa svenska sjukhus ser endast till att patienten inte får feber. Det beror på studier som har ifrågasatt nyttan med kyla. Det stäm mer att kunskapsläget är oklart. Men jag är övertygad om att kylbehandling skyddar hjärnan, fast det gäller att behandla så tidigt som möjligt, både under syrebristen och direkt efter att hjärtat har kommit igång.”
PER NORDBERG
Titel: Överläkare på en heten för thoraxopera tion och thoraxintensiv vård, THIVA, Karolinska Universitetssjukhuset, docent, anknuten till institutionen för fysio logi och farmakologi, Karolinska Institutet.
Forskar om: Hur tidig nedkylning vid hjärtin farkt och hjärtstopp kan rädda hjärnan.
”En nyfödd bebis första skrik är ett tecken på att andningen fungerar. När inget skrik hörs måste vi hjälpa till. Ju längre tid som går innan andningen kommer igång desto mer hinner hjärnan skadas av syrebrist.
På neonatalavdelningen här i Hanoi tar vi emot de mest komplicerade fallen från hela Vietnam. Många av bebisarna har transporterats från mycket avlägsna områden. Vietnam är ett bergigt land och ibland får bebisarna åka ambulans i nio timmar. Även om de kan överleva detta
riskerar de få svåra funktionsnedsättnin gar om ingenting görs.-
2001 kom en studie som visade att nedkylning till 33,5 grader under 72 timmar minskar skadorna på hjärnan hos nyfödda med asfyxi, svår syrebrist. Där för är nedkylning standardbehandling över stora delar av världen, men alla
länder har inte råd med den avancerade tekniska apparatur som behövs. Min avhandling handlar om en metod som är billigare. Det är en madrass som man lägger bebisen på, som har tagits fram av min tidigare handledare Linus Olson vid Karolinska Institutet. Den absorberar värme från bebisens hud. Metoden har vissa brister, det är till exempel svårt att hålla temperaturen helt stabil, men vi har ändå sett positiva resultat.
I en av mina studier visade vi hur kyl madrasserna kan användas redan under ambulanstransporten. Det är viktigt att kylbehandling påbörjas så tidigt som möjligt, inom de första sex timmarna. Den första bebisen som vi behandlade har nu hunnit fylla åtta år. Hon utvecklas väldig bra och har börjat i skolan. Det är fantastiskt! Totalt är dödstalen ändå höga, men alla som överlevt har vi följt till minst två års ålder. Några har svåra funk tionsnedsättningar, men många verkar utvecklas normalt.”
THANH HANG TRAN
Titel: Neonatolog vid Vietnam National Children’s Hospital, Hanoi. Tidigare doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Forskar om: Disputerade 2024 på en avhandling om hur man kan kylbehandla bebisar som drabbas av syrebrist vid födseln i låginkomstländer.
HÅKAN WESTERBLAD
Titel: Professor emeritus i cellulär muskelfysiologi vid institutionen för fy siologi och farmakologi, Karolinska Institutet.
Forskar om: Hur muskler fungerar, hur de blir starkare och varför de försvagas.
”1,5 miljarder människor har en muta tion som gör att de inte får så bra efekt av styrketräning. De saknar ett protein, -aktinin-3, som uttrycks i våra snabba skelettmuskelceller. Jag har alltid varit dålig på explosiva idrotter, vilket kan tyda på att jag har mutationen. Det posi tiva då är att man i stället är mer uthållig – och håller värmen bättre än andra. Det verkar som att mutationen historiskt har varit bra vid kyla – och även när det har varit ont om mat. En av fyra svenskar saknar proteinet, medan mutationen är ovanlig i Afrika.
Skelettmusklerna är kroppens största värmeproducent och hjälper till att hålla temperaturen på omkring 37 grader. När skelettmusklerna jobbar produceras värme. Det är därför man svettas när man springer. De långsamma muskel fbrerna används när man sitter still eller går långsamt och är också bra på att öka sin grundaktivitet, sin tonus – varvid mer värme produceras. De snabbare fbrerna är inte lika bra på det.
I en studie, där vi lät försöksperso ner sitta i kallt vatten, såg vi att de som saknade -aktinin-3 klarade att sitta kvar längre innan de blev för nedkylda. Med mutationen sjönk kroppstemperaturen hälften så snabbt, med 0,04 grader per minut i stället för 0,08. Själv håller jag mig borta från att bada kallt. Jag förstår att många tycker att det är fantastiskt med kallbad – men jag har aldrig förstått grejen och det ger inga klara mätbara hälsoefekter. En gång kommenterade jag bristen på påvisbara hälsoefekter av vinterbad i radio och det väckte starka känslor hos lyssnarna – både positiva och negativa. Jag är fortfarande förvå nad över att så många inte verkar gilla vinterbadare.”
Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I sin forskning vill hon förstå hur man bäst kan stötta elever med språk- och lässvårigheter.
Text: Andreas Andersson Foto: Fredrik Persson
FÖR ATT KUNNA förstå en text behöver man både kunna avkoda texten – att kunna läsa ord korrekt och fytande – och ha en språklig förståelse för vad orden och meningarna man läser betyder. Tillsammans utgör avkodning och språkförståelse vår läsförmåga. Och larmen om en läskris bland unga har kommit med jämna mellanrum. Men vad visar forskningen egentligen?
- Tyvärr verkar minskningen vara reell. Internationella undersökningar, som till exempel PISA* där man mäter läsförståelse, visar att den sjunker både i Sverige och de festa andra OECD-län der. I den senaste PISA-undersökningen nådde 24 procent av eleverna i årskurs nio i Sverige inte upp till en grundläg gande läsförståelse, säger Anna Eva Hallin, logoped och forskare inom ämnet språk-, läs- och skrivsvårigheter vid institutionen för klinisk vetenskap,
intervention och teknik, Karolinska Institutet.
En faktor som bidrar till den mins kade läsförmågan är enligt henne de
Dyslexi
Fem till tio procent drabbas.
Innebär svårigheter att lära sig att avkoda och stava, trots mycket träning.
Stödbehov: Inlästa böcker och texter kan vara till stor hjälp vid inlärning. Språkstörning
Cirka 7-8 procent drabbas.
Innebär svårigheter att lära sig sitt/ sina modersmål och detta påverkar både hör-och läsförståelse.
Stödbehov: Hjälp med förklaringar och förförståelse.
En del har både dyslexi och språkstör ning, ofta även autism och/eller adhd.
demografska förändringar som Sverige har genomgått under de senaste decen nierna. Med en ökad invandring har antalet elever som inte har svenska som modersmål ökat.
– De som drabbas värst är elever med lägre socioekonomisk status och med annat modersmål än svenska. Och poj kar presterar generellt sämre än fickor, säger Anna Eva Hallin.
Situationen ställer nya krav på skol systemet.
– I bästa fall vill vi ju att skolan ska fungera kompenserande – att de elever som inte har så starka hemresurser ska få rätt hjälp för att utveckla sin språkoch läsförmåga i skolan. Men tyvärr tycks skillnaden mellan de som är bra på att läsa och de som är svaga ökat, det fnns ett läsgap. Det är bekymrande, säger hon.
EN ANNAN AVGÖRANDE faktor till sjunkande läsförmåga är helt enkelt att barn och ungdomar generellt ägnar allt mindre tid åt läsning. Det skulle delvis kunna förklaras av den ökade användningen av smartphones och sociala medier. Där erbjuds snabb och lättillgänglig underhållning som konkurrerar om ungas uppmärksam het kring längre texter – oavsett om de hittas på telefonen eller andra ställen, menar Anna Eva Hallin. Enligt en studie från Högskolan Dalarna läste hälften av eleverna i årskurs 9 inte ens en sida sammanhängande text under en skol dag år 2017.
Mediemyndighetens rapport ”Ungar och medier” från 2023 visar visserligen att minskningen av läsandet bland lan dets 9-18-åringar verkar ha stannat av. Men det är ändå så få som 14 procent av 17-18-åringarna som uppger att de läser böcker eller tidningar varje dag.
Forskning visar att undervisning i lju dande läsning i så ung ålder som möjligt är ett första avgörande steg för en god läsutveckling, särskilt i så kallade alfabe tiska språk som svenska, där bokstäver representerar talljuden i språket.
– Vi måste säkerställa att grundläg gande kunskaper i att ljuda ord och avkoda text fungerar för alla elever re dan de första åren på lågstadiet. Det är i förlängningen viktigt för all övrig inlär ning i skolan, säger Anna Eva Hallin.
Tyvärr har lärarutbildningarna i Sve rige inte betonat detta i tillräckligt stor utsträckning.
”Var läsande förebilder, läs för barnen, och med barnen. Varje dag.”
– Här behöver vi revidera läropla nerna och se till att den tidiga läsunder visningen alltid omfattar explicit och systematisk ljudningsmetod, och det verkar vara på gång. Genom hela skol tiden behövs sedan mycket schema lagd läsning, tillsammans och enskilt, arbete med läslust och läsuthållighet, och mycket gemensamt arbete med och samtal om både språk och längre texter – i skolans samtliga ämnen. Och vi behöver se till att alla lärare och lä rarstudenter får med sig kunskap för att kunna göra detta på ett evidensbaserat sätt, säger hon.
ANNA EVA HALLIN är även engagerad i LegiLexi, en stiftelse med mål att alla barn ska lära sig att läsa. Den tillhanda håller bland annat ett gratis screening verktyg som används av många lärare runt om i Sverige för att upptäcka elever som halkar efter i sin läsutveckling och för att få råd och stöd i hur de ska kunna lägga upp sin undervisning.
– En del av min forskning handlar om att utveckla det här verktyget vidare tillsammans med andra forskare och se till att testerna är riktigt bra,säger Anna Eva Hallin.
Hon ska också precis starta ett fyra årigt projekt som handlar om lärar fortbildning för att högstadielärare ska kunna stötta elever som kämpar med olika typer av läs- och språksvårighe ter, till exempel språkstörning eller elever som har svenska som andra språk. -
– Vi ska vidareutveckla ett befntligt australiensiskt lärarfortbildningspro gram, ta det till Sverige och testa hur svenska lärare och elever upplever det samt mäta vilka efekter det har på till exempel inlärning men också delak tighet i klassrummet, säger Anna Eva Hallin.
Även bland vuxna verkar läsandet ha minskat något. Tillgången till inlästa böcker har ökat, och fer lyssnar till böcker idag än tidigare. Är det sämre än att läsa? En sammanställning av forsk ning om detta visade att läsning i egen takt är efektivare när det handlar om att förstå det som sägs ”mellan rader
Eva Hallin brinner för att sprida forskningsbaserad kunskap om språk störning och läs- och skrivsvårigheter, bland annat via sin sajt språkforskning.se
na”, eller koppla förståelse till tidigare kunskap.
på en längre intervju med
– När man läser så har man ju texten framför sig och kan välja att stanna, tänka efter, gå tillbaka och läsa om. Att läsa med ögonen har alltså vissa fördelar. Men samtidigt är lyss ning ett helt centralt hjälpmedel för de elever som har dyslexi och man kan absolut träna sig till att bli bättre på att lyssna till texter, säger Anna Eva Hallin.
Trots en del dystra sifror fnns det hopp om läsförmågan, menar hon. Ungefär hälften av barn och ungdomar
i alla åldersgrupper uppgav att de själva tycker att de läser för lite, enligt Medie myndighetens rapport. Och lösningen fnns inte bara i skolan, Anna Eva Hallins med skick till alla föräldrar är glasklart: - Var läsande förebilder, läs för bar nen, och med barnen. Varje dag, säger hon.
*)PISA står för Programme for Inter national Student Assessment och är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförstå else, matematik och naturvetenskap.
När vi inte gör något särskilt är hjärnan ändå sysselsatt med att producera tankar och dagdrömmar. Det mentala tjattret ökar av sömnbrist, visar forskningen, och ibland kan det även bli ett hinder för sömnen. Men det fnns tekniker för den som behöver vila från sina tankar.
EFTER EN LÖPRUNDA eller lång promenad är det skönt att slappna av och låta musklerna vila. Också hjärnan behöver vila från intryck och mentalt arbete – men försök att tänka på ingen ting en stund och du upptäcker kanske att det uppstår ännu fer tankar.
– Från ett psykologiskt per spektiv så är vila svårdefni erat, förklarar Peter Fransson professor i hjärnans system fysiologi, som har forskat på hjärnans vilotillstånd – alltså vad hjärnan gör när den inte gör något särskilt.
Den här typen av tankar genereras framför allt av ett särskilt nätverk av regioner i hjärnan som aktiveras när vi inte gör något särskilt. Det kallas standardnätverket, eller default mode network, och ger upphov till dagdröm mar och tankar om det förfutna och framtiden. Det arbetar också när vi löser uppgifter som involverar oss själva och vår relation till andra, exempelvis när vi funderar på moraliska frågor. – Standardnätverket har på olika sätt med jagupplevelsen att göra. Det jobbar när vi tittar in i oss själva, säger Peter Fransson.
I HJÄRNAN FINNS också många andra nätverk som fyller olika funktioner. En slags motpol till standardnätver ket är det exekutiva nätverket som är aktivt när vi fokuserar på en utåtriktad uppgift.
Peter Fransson har upptäckt att de här två nätverken ofta är antikorrelere rade – när aktiviteten är hög i det ena är den lägre i det andra – och att det sker en spontan växling mellan dem även när vi gör ingenting.
Förr tänkte forskarna att hjärnans aktivitet borde minska när den går från att fokuserat tänka på en uppgift till att bara vila. Men den bilden ändrades redan på 1930-talet när EEG, en teknik för att mäta hjärnvågor med sensorer utanpå huvudet, uppfanns. Då upp täckte forskare att hjärnan alltid är mer eller mindre aktiv, men att hjärnvå gorna skiljer sig beroende på om vi till exempel är vakna eller sover (se faktaruta).
Den vakna hjärnan är ständigt syssel satt med grundläggande kroppsfunk tioner, men också med att generera tankar. Att tänka på ingenting är en svår uppgift, menar Peter Fransson. – Det är väldigt svårt att göra det. Efter ett tag så börjar tankarna vandra i väg för de festa. Man börjar till exempel tänka på vad man gjorde igår, eller att farmor fyller år i morgon. Ska jag göra det ena eller det andra? Det är en inre monolog som hela tiden pågår, man börjar prata med sig själv, säger han.
– Det fnns en grundläg gande dualitet, ett slags yin och yang i hjärnan. När man ligger och gör ingenting så svänger man hela tiden mellan de här tillstånden, säger Peter Fransson.
Standardnätverket fnns även hos andra djur som möss och apor. Det är rimligt ur ett evolutionärt perspektiv att hjärnan fungerar på det här sättet, tycker Peter Fransson.
– Det här är mina spekulationer, men balansen mellan de här nätverken har kanske utvecklats så att vi kan ha ett inre liv samtidigt som vi är alerta på vår omgivning. När vi levde på savannen kunde man inte gå runt och dagdrömma hela tiden. Man var tvungen att vara uppmärksam på hot eller andra faror, säger han.
Hos spädbarn är standard nätverket inte fullt uppkopplat. Först vid två års ålder börjar det få utseendet och kopplingarna som vi har som vuxna, har Peter Fransson visat. Det har troligen betydelse för barnens jagupplevelse – hur det känns att vara bebis.
Det fnns stora individuella skillna der i vad våra hjärnor gör när vi bara är. Aktiviteten i standardnätverket är ett slags kognitivt fngeravtryck som forskarna nu försöker tyda.
– Standardnätverket är delaktigt i en avspegling av hur vi är som personer, vilket mentalt fundament vi har, säger Peter Fransson.
Standardnärverket har troligen också sin speciella signatur vid många andra diagnoser, som adhd, autism, fbromy algi och Alzheimers sjukdom, något som Peter Fransson studerar tillsam mans med andra forskare.
Att bara vara kan vara vilsamt och skönt – men inte alltid. Vissa har till ex empel lätt att hamna i negativa tankar om sig själva, ett ältande av problem. Även då är standarnätverket aktivt.
– Det fnns studier som tyder på att standardnätverket är överaktivt vid djup depression, säger Peter Fransson.
ETT SÄTT ATT för stunden skruva ned volymen på standardnätverket är att ägna sig åt något som kräver koncen tration, som att lösa ett korsord.
Ett annat kan möjligen vara att lära sig meditera. Den som mediterar upp täcker snabbt hur tankarna tenderar att vandra i väg åt olika håll. Genom olika meditationstekniker – som att fokusera på andningen och låta tankar passera utan att fästa sig vid dem – kan man öva sig på att vara mer i nuet.
Det fnns också studier som kopplar meditation till minskad och förändrad aktivitet i standardnätverket hos erfar na meditationsutövare. Peter Fransson har inte forskat om denna fråga, men är inte främmande för att det kan ligga något i det.
– Jag tror inte vi kan styra över det grundläggande mönstret – väx lingen mellan inre och yttre uppmärksamhet under vila står utanför vår kontroll. Men det kan säkert fnnas sätt att tysta ned aktiviteten lite grann, säger han.
– Möjligen kan det också förklara varför vi inte har minnen från tidig ålder, säger han.
En annan faktor som påverkar tendensen att sväva i väg i spontana tankar och dagdrömmar är hur mycket vi har sovit. Det berättar Per Davidson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institu tet, som forskar om sömnens betydelse för känslomässigt laddade minnen.
I hans studier får försökspersonerna vara med om någonting, till exempel se
hemska bilder. Sedan får de antingen sova eller stirra in i en vägg – och där efter testas hur väl de minns upple velsen och hur starkt den emotionella responsen är.
Av praktiska skäl och hänsyn till studiedeltagarna görs forskningen på tupplurar. Det skulle bli för tråkigt för kontrollgruppen annars. De får nämli gen inte ägna sig åt tidsfördriv som att kolla på mobilen eller titta på TV, utan ska bara låta tiden passera.
Bakgrunden till forskningen är att sömn anses stärka minnen – om vi har lärt oss något så fastnar det bättre om
”Det är väldigt svårt att tänka på ingenting. Efter ett tag så börjar tankarna vandra i väg för de festa. ”
vi sover efteråt jämfört med om vi är vakna. Men enligt Per Davidson är det oklart vilken roll sömnen egentligen spelar.
– Vi vet inte i vilken utsträckning sömnen har en aktiv minnesstär kande roll. Sömnen är också ett passivt tillstånd då vi är skyddade från nya intryck, säger han.
Att förstå hur sömn påverkar käns lomässiga minnen kan vara viktigt i vissa kliniska situationer, exempelvis i vården av personer som varit med om bilolyckor eller andra traumatiska upplevelser.
– Ifall sömn och vakenhet visar sig ha olika efekter på hur vi bearbe tar en emotionell upplevelse bör det påverka hur vi förhåller oss till
Det svänger alltid om din hjärna
Olika typer av hjärnvågor, synkroniserad elektrisk aktivitet i hjärnans nervceller, kan uppmätas beroende på vad som just då sker i hjärnan.
Gammavågor (30-80 Hz): Problemlösning med samordning av hjärnbarksområden.
Betavågor (14-30 Hz): Aktivt eller oroligt tänkande, koncentration och upprymdhet.
Alfavågor (8-13 Hz): Typiskt för människor som är vakna men har slutna ögon och slappnar av eller mediterar.
Thetavågor (4-7 Hz): Kan uppmätas vid djup avslappning eller meditation, men även under REM-sömn.
Deltavågor (1-3 Hz): Observeras hos individer som befnner sig i djup sömn eller i koma.
Källor: Brainfacts.org, Theconversation.com/Alpha , beta, theta: what are brain states and brain waves? And can we control them?, Per Davidson
huruvida vi ska sova eller inte efter en sådan händelse, förklarar Per Davidson.
Enligt Per Davidson visar forskningen att sömn generellt stärker minnen. Men i hans experiment har han inte kunnat se att sömn minskar just den känslo mässiga laddningen i minnen jämfört med vakenhet.
Han har också gått igenom annan forskning på området och kommit fram till att resultaten spretar. Det vill han råda bot på med ett nytt projekt som kallas many naps, där många laborato rier ska göra samma experiment för att öka tillförlitligheten i resultaten.
DET ÄR EN allmän uppfattning att saker känns lättare efter en god natts sömn. Det stämmer enligt Per Davidson att sömn generellt är bra för humöret, men det kanske inte får minnet av spe cifka negativa upplevelser att kännas bättre.
– Gå och lägg dig så kanske du mår bättre i morgon är allt man kan säga, säger han.
Men när det gäller ett specifkt utfallsmått är resultaten mer samstäm miga, även om Per Davidson framhål ler att också detta behöver bekräftas i större studier.
– Det verkar som att sömn gör att ne gativa minnen blir mindre påträngan de. Människor som varit med om något negativt kommer oftare att ofrivilligt tänka på minnet om de var vakna efter händelsen, jämfört med om de hade sovit, säger Per Davidson.
Förklaringen, tror han, kan vara att sömn befäster minnet på ett sätt som gör det mindre rörigt och fragmenterat vilket kanske gör det lättare att kontrol lera när man tänker på det och inte.
Det är också känt att sömnbrist leder till ökat dagdrömmande, och svårighe ter att frivilligt bestämma vilka minnen och tankar som kommer upp i med vetandet, generellt. Dagdrömmar kan vara positiva, lekfulla eller konstruktiva tankar som ökar ens välbefnnande. Men det kan också vara störande tankar som gör det svårt att fokusera, eller som är förknippade med negativa känslor.
– En typ av negativa dagdrömmar som blir värre av sömnbrist kan vara just ofrivilliga minnen. Själva minnet av en negativ händelse förändras kanske inte av sömn, men sömnbristen gör oss sämre på att styra vår koncentration, förklarar Per Davidson.
Att sova ordentligt kan alltså vara till
hjälp för den som besväras av negativa dagdrömmar. Och under själva sömnen får vi också vila från våra ständigt snur rande tankar. Men hjärnan fortsätter ändå att vara aktiv.
– När vi sover tar vi inte in lika mycket intryck från omvärlden. Men det är inte så att hjärnan gör ingenting. Den gör något annat, säger Susanna Jernelöv, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
DJUPSÖMNEN, det sömnstadie som anses vara viktigast för återhämt ningen, utgör ungefär 20 procent av sömntiden. Då går hjärnans aktivitet långsammare och vi är svåra att väcka. Under REM-sömnen, då vi drömmer som mest, är hjärnan ungefär lika aktiv som vid vakenhet, men aktiviteten varie rar mellan olika delar. Den främre delen av hjärnan som är viktig för logiskt tänkande vilar, medan till exempel amygdala som är involverad i bearbetning av känslor är mer aktiv.
Liksom dagdrömmar kan nattliga drömmar vara både angenäma och mindre trevliga upplevelser. För vissa blir återkommande mardrömmar ett problem och då blir ju sömnen ingen vidare vila. Men det går faktiskt att behandla, berättar Susanna Jernelöv.
En metod som hon själv har arbetat med och som enligt henne har forsk ningsstöd heter image rehearsal thera py. Den bygger på att man skriver ner drömmen som en berättelse och sedan ändrar slutet – om man till exempel går nedför en trappa i drömmen och möter en häxa, kan man i den nya berättelsen i stället gå ut ur huset.
– Sedan tränar man på att föreställa sig den nya berättelsen som inre bilder. Behandlingen bygger på att drömmar är bilder snarare än ord. Det har visat sig att det här kan leda till att återkom mande mardrömmar förändras, säger Susanna Jernelöv.
I gränslandet mellan sömn och vakenhet kan också märkliga upplevel ser uppstå. En del upplever hypnagoga hallucinationer – intensiva drömbilder fast man är medveten och vaken.
– En möjlig förklaring är att man växlar fram och tillbaka mellan olika sömnstadier. Men en nyare hypotes, som kan förklara de här fenomenen
väldigt bra, är att en del av hjärnan drömmer samtidigt som en annan är vaken, berättar Susanna Jernelöv.
På senare tid har forskarna börjat in tressera sig alltmer för vad som händer i hjärnans olika delar under sömnen. -
– Man har börjat prata om lokal sömn, att hjärnan kanske vilar olika delar i taget. Det fnns också studier som tyder på att de delar som har varit mest aktiva under dagen är de som sedan sover mest djupsömn, säger Susanna Jernelöv.
Det är ett användbart perspektiv när sömnproblem behandlas, förklarar hon.
– Man tänker ofta att man måste vila för att kunna bli pigg, och personer med sömnproblem ligger ofta längre tid i sängen för att försöka samla ihop mer
”En möjlig förklaring är att en del av hjärnan drömmer samtidigt som en annan är vaken”
sömn. Men det fungerar sällan, säger Susanna Jernelöv.
Enligt henne är det bättre för sömnen att vara aktiv när man är vaken, jämfört med att ligga i sängen i ett halvvaket tillstånd. Att minska tiden man ligger i sängen kallas sömnrestriktion, och har i Susanna Jernelövs studier visat sig fungera bra mot insomni – svårigheter att somna eller att bibehålla sömnen under natten.
– Till en början sover man ofta min dre än tidigare, men efter några veckors tid så brukar man börja sova bättre i stället, säger Susanna Jernelöv.
För den som ligger vaken är det också vanligt att tankarna känns mer oregerliga än de är dagtid. Förmågan till problemlösning är nedsatt och det är svårt att tänka sig sömnig. Enligt Susanna Jernelöv är det i det läget bäst att byta strategi för att hjärnan till slut ska få sin efterlängtade vila.
– Skriv ned tankarna så att du får ut dem ur huvudet. Gå sedan upp och gör något annat en stund gör ett nytt försök senare, säger hon
om medicin, forskning och
Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.
Nytt avsnitt varje onsdag!
om de senaste rönen. där poddar fnns eller på
Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna
Följ oss också på Instagram.
Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.
du 202
Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08 Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.
Ditt bidrag gör skillnad!
För mer information kontakta Development Offce på do@ki.se
Hans forskning visar på molekylära förändringar i hjärnceller vid ms. Men än så länge är det oklart om de bidrar till – eller rentav skyddar mot – sjukdomen.
Gonçalo Castelo-Branco är öppen för svaret.
UTMANAD
I ett aktuellt projekt vill Gonçalo Castelo-Branco kombinera fera avancerade metoder för att följa utvecklingen av skador i hjärnan hos patienter med ms. ”Det kommer innebära tekniska utmaningar”, säger han.
MULTIPEL SKLEROS, ms, är en autoim mun sjukdom där myelinet, det skydd som omger nerverna och som behövs för att impulser ska gå fram, angrips. Det kan orsaka domningar och mus kelsvaghet som förekommer i skov hos de drabbade. Men många detaljer i sjukdomsutvecklingen är fortfarande oklara. Professor Gonçalo Castelo-Bran co försöker komma vidare i förståelsen och behandlingen av ms genom att kartlägga mer exakt vad som händer steg för steg. Hans forskargrupp har in tresserat sig särskilt mycket för en viss typ av celler som kallas oligodendrocy ter, som är vanliga i hjärnan och rygg märgen. En av deras funktioner är just att producera myelin. Oligodendrocyter bildas från progenitorceller, en slags specialiserade stamceller.
- Man har länge haft hypotesen att ms orsakas av något som är fel i im munsystemet. Men vår och andras forskning visar att även oligodendro cyterna har en aktiv roll i sjukdomen, de är inte bara passiva, säger Gonçalo Castelo-Branco.
Hans forskargrupp använder ex empelvis enkelcellsteknik med vilken man kan mäta och följa RNA-uttrycket i enstaka celler över tid. Tack vare denna och andra moderna metoder som har utvecklats de senaste femton åren fnns idag helt nya möjligheter att studera cellernas utveckling i detalj.
En upptäckt gjorde Gonçalo CasteloBranco och hans kollegor för ett par år sedan.
- Vi såg att en del av oligodendrocy terna, såväl som deras progenitorcel ler, förändrades och började uppvisa
samma egenskaper som immunceller. Det var förvånande, berättar han.
MEN EXAKT VAD det betyder att oligodendrocyterna förändras och mer börjar likna immunceller vid ms vet inte forskarna. Är det något som går snett som gör att de byter skepnad och därmed ger en signal till immunsys temet att angripa dem? Eller är det tvärtom, att förändringen är en reaktion för att försöka bromsa utvecklingen och undvika angreppet? Och kan det vara så att dessa celler har en roll tidigt i sjukdomen och senare en annan roll?
Målet är att förstå den här proces sen och då kunna påverka den tidiga förändringen av just dessa celler.
- Vi kanske kan styra dem i en gynn sam riktning. Vår forskargrupps exper tis är dock att kartlägga grundläggande sjukdomsmekanismer. Kliniker eller företag bör ta vid för att utveckla läke medel baserat på den kunskap vi tagit fram, säger Gonçalo Castelo-Branco. Forskningen i hans grupp vilar på fyra pelare; beräkningsbiologi, utveck ling av tekniker för analys av genakti vitet i enskilda celler och i vävnader, studier på mänskliga celler samt neu rovetenskapliga och immunologiska studier på möss.-
- Ms är en fysiologiskt mycket komplex sjukdom. För att kunna studera helheten behövs fortfarande musmodeller, det vill säga möss som har genetiska förändringar som liknar de som människor har vid ms. Det fnns skillnader men det fnns också en del likheter som kan användas för att förstå komplexa skeenden. Men i framtiden hoppas jag på att vi ska kunna använda så kallade organoider,
Namn: Gonçalo Castelo-Branco.
Titel: Professor i gliacellsbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Ålder: 48.
Familj: Fru och två barn som är 13 och 16 år. Stor släkt i både Portugal och Sverige.
Så kopplar jag av: Jag är engagerad i mina barns handbollsspelande.
Förebild: Min bror som är nio år äldre än jag och som blev forskare inom neurovetenskap före mig. Han inspirerade mig att gå samma väg. Motto: ”Om det vore lätt, så skulle alla göra det.”
en slags artifciellt skapade miniorgan, även om det kommer att ta tid att skapa den komplexitet som speglar skadorna som uppkommer vid ms, säger Gonçalo Castelo-Branco.
EN SVÅRIGHET MED att studera sjuk domar som angriper hjärnan är att man inte kan ta prover från den. Ett knep kan då kan vara att använda biomarkö rer som skvallrar om hur det står till i hjärnan. Här har forskarna en idé som är baserad på studier från ett annat fält.
- Normalt hittar man DNA inne i våra cellers kärnor. Men det förekommer även fritt DNA i blodet. Tidigare studier har visat att man genom att analysera sådant cirkulerande DNA och kemiska modiferingar i tillhörande proteiner kan upptäcka cancer, berättar Gonçalo Castelo-Branco.
Nu vill han tillsammans med kol legorna Fredrik Piehl och Maja Jagodic, båda vid Karolinska Institutet, un dersöka om man på liknande vis kan analysera cirkulerande DNA för att upptäcka förändringar vid ms.
- När immunsystemet angriper oligodendrocyter så att de dör, då läcker deras DNA ut i blodet. Idén är att mäta och analysera cirkulerande DNA från oligodendrocyter och på så vis få en tidig biomarkör för ms som även kan användas för att mäta efekterna av en behandling, säger Gonçalo CasteloBranco.
Sjukdomen ms brukar beskrivas i två faser. Under de första 15-20 åren är den infammatoriska aktiviteten hög och nerverna attackeras och förstörs. Då förekommer sjukdomen skovvis med omväxlande perioder av symtom och symtomfrihet. Därefter följer en så kallad progressiv fas med ett ökande bortfall av fysiska funktioner. Under de senaste 30 åren har det kommit många nya läkemedel främst riktade mot de autoimmuna skovattackerna. Ett annat viktigt mål med Gonçalo Castelo-Brancos forskning är att hitta bättre behandling för den progressiva fasen.
- Vi har visat att det fnns två parallel la spår i sjukdomsutvecklingen. Perifera immunceller kommer in i hjärnan och ryggmärgen och orsakar skador och det ger upphov till skov med funktions bortfall. Men redan innan det händer så har oligodendrocyter och andra celler förändrats i hela ryggmärgen. Vi tror att den processen är mer kopplad till den progressiva fasen av sjukdomen och att den sätter i gång mycket tidigare än vi
”Vi forskare har ofta fel i våra hypoteser. Då är det jätteviktigt att lyssna på varandra för att få nya perspektiv och se andra möjliga lösningar.”
tidigare trott. Här har vi sett att en typ av celler som kallas gliaceller har en viktig roll. Om vi förstår den processen så kan vi kanske hitta bättre behandling vid just denna fas av sjukdomen, säger Gonçalo Castelo-Branco.
ORSAKEN TILL ATT en del drabbas av ms är inte helt klarlagd men forskare har hittat ett antal mutationer som ökar risken att drabbas. För cirka tre år sedan visade en stor epidemiologisk studie publicerad i den vetenskaplig tidskriften Nature att infektion av Epstein-Barrvirus, ebv, ökar risken.
- Men över 90 procent av oss har antikroppar mot ebv i vuxen ålder och har alltså varit infekterade av viruset, så det måste till fer komponenter, till exempel andra miljöfaktorer och vissa gener. Just nu pågår fera kliniska prövningar med vaccin mot ebv. Om hypotesen stämmer så bör färre av de som fått vaccinet utveckla ms framöver. Det vore ett viktigt genombrott, säger Gonçalo Castelo-Branco.
Några forskare, som till exempel Tomas Olsson vid Karolinska Institu tet, har föreslagit en mekanism för hur viruset skulle kunna starta sjukdomen.
- Ebv har proteiner som liknar de som fnns hos oligodendrocyter och andra celler i hjärnan. Hypotesen är att immunsystemet till att börja med an griper ebv och att det sedan av misstag även börjar ge sig på de egna cellerna. Men om det stämmer eller inte får fortsatt forskning visa, säger Gonçalo Castelo-Branco.
INSPIRERAD
”Sverige är ett litet land men trots det uppmärksam mas forskning från Karolinska Institutet stort internationellt.
Det är en inspirerande och produktiv vetenskaplig miljö här som vi behöver värna”, säger Gonçalo Castelo Branco.
Att hypoteser omvärderas sker hela tiden i forskningen, menar han.
- Vi forskare har ofta fel i våra hypoteser. Och då är det jätteviktigt att lyssna på varandra för att få nya per spektiv och se andra möjliga lösningar, säger han.
… forskningsmusik: Jag lyssnar alltid på musik när jag arbetar för att koncentrera mig bättre. Jag utser ett soundtrack till varje ny publikation, senast var det indiepopbandet The last dinner party.
… frande: Det är vanligt att fra publiceringen av en ny vetenskaplig studie med bubbel och tårta. Men jag är från Portugal och brukar i stället bjuda på portvin och choklad.
Lösningen är alltså samarbete, menar Gonçalo Castelo-Branco, som själv tycker att det är en av hans starkaste sidor som forskare.
- Jag är bra på att arbeta tillsammans med andra, både inom och utanför min forskargrupp. Forskning ÄR samarbete. Tillsammans kan vi förstå mycket mer, säger Gonçalo Castelo-Branco.
… forsknings fnansiering:Svenska staten satsar mycket på forskning och det är en mer långsiktig fnansiering om man jämför med Portugal, det ger bättre förutsättningar.
…vikten av nytänkande: Vi har framsynta forskare här som vågat satsa på nya moleky lära analystekniker. Det har satt Karolinska Institutet på kartan och betytt mycket för den lokala forskningsmiljön.
Alla har vi fötts och alla ska vi dö.
Men hur vill vi dö och hur kan den sista tiden bli så bra som möjligt? Forskare inom
palliativ vård vill förbättra livskvaliteten för människor med obotlig sjukdom.
En annan viktig uppgift är att få till en mer jämlik tillgång till denna vård.
DRYGT 90 000 PERSONER dör varje år i Sverige. Hjärt- och kärlsjukdom samt cancer ligger bakom ungefär hälften av dödsfallen. Ungefär åtta av tio dödsfall är väntade, vilket betyder att de sker efter en tid av känd, allvarlig sjuk dom. Det här innebär att drygt 70 000 personer per år behöver någon form av palliativ vård och av dem behöver 22 000 stöd av specialiserad palliativ kompetens. Mellan 500 och 600 av dessa personer är barn.
Annorlunda uttryckt kan man säga så här: ungefär var färde person som dör behöver vård från de riktiga pal liativprofsen, som kan ta hand om komplexa symtom och behov. I övriga fall anses allmän palliativ vård räcka för att ge trygghet och lindring inför och under döden, både för den som går bort och för deras närstående (läs mer i faktaruta på sidan 37 ).
Men hur dör egentligen vi svenskar? Är vi och de vi älskar omgivna av de pal liativa vårdresurser som vi anses behöva när det står klart att tiden är utmätt?
Många är det, men tyvärr långt ifrån alla. Det fnns stora skillnader i vilka resurser som står till buds för olika patienter. Det framgår bland annat av Svenska palliativregistret, där cirka sex av tio svenska dödsfall registreras. Sifrorna visar att det spelar stor roll var man bor – i de olika regionerna får mel lan 4 och 24 procent av dem som dör specialiserad palliativ vård. Rikssnittet är 12 procent, att jämföra med de cirka 25 procent som anses behöva vården.
Det spelar också stor roll vilken diag nos man har. Av dem som får speciali serad palliativ vård har de festa cancer. Men även svår KOL, hjärtsvikt, leveroch njursvikt, demenssjukdom och
olika neurologiska sjukdomar, som als, stroke, Parkinson och ms, kan leda till mer komplexa palliativa vårdbehov. Samma gäller om någon är äldre, skör och multisjuk. Studier gjorda på data från Svenska palliativregist ret visar att vissa patienter i de här grupperna inte får tillgång till specialiserad palliativ vård i samma utsträckning som patien ter med cancer, trots att behoven kan vara likartade.
Den palliativa barnsjukvården är inte alls diagnosstyrd utan inkluderar många sjukdomar och tillstånd, som olika kromo somavvikelser eller muskelsjuk domar. Den vanligaste dödsor saken för barn upp till forton års ålder är dock cancer. De geografska skillnaderna fnns dock även inom den palliativa barnsjukvården. För barn fnns endast ett hospice, Lilla Ersta gården, som ligger i Stockholm. I resten av landet fnns lokala samarbeten med palliativ hem- eller slutenvård för vuxna, alternativt med annan barnsjukvård. Barn i glesbygd får inte palliativ vård i samma ut sträckning som barn i städer.
SAMMANTAGET BESKRIVS svensk palliativ vård som ojämn, med brister på många håll. Det är så här illa: I delar av landet är den specialiserade palliativa vården tillgänglig endast under kontorstid, vilket inte alls rim mar med svårt sjuka patienters behov. Återkommande slutsatser i gransk ningar, vårdprogram och utredningar är att den palliativa vården behöver prioriteras högre, så att organisatoriska strukturer tar form – patienter och närstående ska kunna få lindring för komplexa symtom även en fredags kväll. Detta lyftes så sent som i novem ber 2024 då ett förslag till uppdaterad nationell cancerstrategi lämnades över till regeringen.
”Många säger att de gärna hade velat få tillgång till den här vården tidigare.”
Men när den här vården väl når fram är den vanligen uppskattad. I den så kallade närståendeenkäten, som re dovisas i Svenska palliativregistret, uppger strax under nio av tio att de är helt och hållet nöjda med den specialiserade palliativa vård som deras närstående fått. Inom den allmänna pal liativa vården är motsvarande sifra lägre, ungefär 75 procent. Men beskedet om att få pallia tiv vård är ofta ovälkommet, berättar Linda Björkhem-Bergman, professor i palliativ medicin vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och sam hälle vid Karolinska Institutet.
– Många av våra patienter blir rädda och ledsna när de får höra att de ska få palliativ vård. Men när de väl kommer till oss och ser vilken vård vi ger är i stort sett alla väldigt nöjda och tack samma. Många säger att de gärna hade velat få tillgång till den här vården tidi gare, säger Linda Björkhem-Bergman.
Så – vad är egentligen palliativ vård? Vad är det för vård som fer anses behöva men som spontant väcker nega tiva känslor?
– Palliativ vård kännetecknas av en helhetssyn på människan. Konkret betyder det att vården syftar till att patienten ska leva med värdighet och så
”Jag är en glad person som älskar livet”
”För några år sedan fck jag ont i ryggen och skuldran, särskilt när jag gick på gymnastik där vissa rörelser blev svåra att göra. På vårdcentralen kunde läkaren inte ge någon förklaring. Han tog heller inget PSA-test vilket jag har svårt att förlåta honom för.
Sedan, väldigt plötsligt, vaknade jag i februari 2023 och hade fruktansvärt ont i ryggen. Dessutom tappade jag kontrol len över mer och mer av kroppen – en förlamning bredde ut sig. På akuten blev jag undersökt med magnetkamera. Då sågs en förändring i ryggen och jag blev akut opererad. När jag vaknade upp från narkosen sa läkaren att jag hade fått obotlig prostatacancer.
Lyckligtvis är jag väldigt glad i att träna för det har jag verkligen gjort. Nu har jag lämnat tillbaka både rullstol och rollator. Balansen är usel och jag går långsamt, men jag kan ändå gå.
Jag får en behandling som blockerar testosteron. Det fung erar väldigt bra för mig – jag har inga biverkningar och alla värden som har med cancern att göra är fna. PSA-värdet är inte ens mätbart och me tastaserna har kapslat in sig och verkar inte aktiva, säger läkaren.
Precis när jag hade fått min diagnos ringde en kurator. Hon skulle ringa igen
men det gjorde hon inte och det kvittade faktiskt. Döden skrämmer mig inte. Jag vill inte ha ont men jag vet att det går att få morfnpump och annan bra hjälp. Min fru dog i cancer 1997 och hon fck pal liativ vård i hemmet ända till slutet.-
Jag är en allmänt glad person som älskar livet och gärna tar saker med humor. Det som ger mig livsglädje är min fna familj. Jag har tre döttrar och fem barnbarn. Vi är väldigt taj ta med varandra, det fnns mycket värme och humor mellan oss.
Jag är nöjd om jag får leva tills jag är 80 och jag behöver inte bli så mycket äldre. Mitt liv har varit och är bra.” Berättat för: Annika Lund
KRISTER
SJÖRÉN
Ålder: 73 år.
Gör: Är pensionerad takläggare.
Lisa Sand är socionom och har arbetat som kurator med svårt sjuka och döende personer sedan 1980-talet. Hon dispu terade med en avhandling där patienter intervjuades om den existentiella kris som uppstår när döden blir verklig.
Hur kan man summera din forskning?
– När döden är en realitet, då behö ver man hitta strategier för att vila från döden ibland. Man kan hämta kraft ur existentiella frågor som är kopplade till livet, som till exempel relationer, vardag och sådant som väcker hopp. Vi kallar det för livslänkar, länkar till livet. De blir väldigt viktiga i dödens närhet.
Hur används den här kunskapen inom vården?
– Min bild är att de som arbetar inom palliativ hemsjukvård eller palliativ slut envård är fantastiskt bra på och refek terar mycket över de här frågorna. Men så fort man kommer ut från den speciali serade palliativa vården, till exempelvis akutsjukvården eller primärvården, då saknas ofta de här kunskaperna.
Vilken kunskap vill du helst förmedla?
– Palliativ vård behöver inte innebära vård i livets slutskede. Det är viktigt att få fram. Palliativ vård är lindrande vård och det går att ge lindring åt någon som är sjuk långt innan det handlar om att dö. Det kan handla om smärtor, illamående, hjälpmedel i vardagen eller att få hjälp att låta livet få ta plats i vardagen, så länge som möjligt. Men det räcker inte med enbart insatser, utan det behövs också ett palliativt förhållningssätt. Att ge insatser kan vara att lämna över en lista med telefonnummer och telefontider till den som behöver komma i kontakt med till exempel en dietist eller hjälpmedels central. Ett palliativt förhållningssätt är att ge ett enda telefonnummer där den som svarar har en helhetssyn. Palliativ vården jobbar med att skapa trygghet. Det kräver mental närvaro, lugn, kunskap och ögonkontakt. Målet är alltid att skapa en så trygg situation som möjligt för patienten.” Berättat för: Annika Lund
”Palliativ vården jobbar med att skapa trygghet”
LISA SAND
Ålder: 73 år.
Gör: Pensionerad kurator som fort farande arbetar som handledare och föreläser för personal i pal liativ vård. Hennes kunskapsområde handlar om hur man bemöter existentiell kris hos patienter som är obotligt sjuka samt hos deras närstående.
hög livskvalitet som möjligt ända fram till livets slut. Stöd till de närstående ingår också, säger Linda BjörkhemBergman.
Hon berättar om två stora miss uppfattningar som kåren extra gärna vill jobba bort. Den ena går ut på att palliativ vård skulle vara synonymt med vård i livets slutskede. Den andra handlar om att vården går ut på att avsluta behandlingar och sedan passivt vänta på slutet.
– Allmänheten behöver veta vad vi kan göra och vilka möjligheter vi har. Vi kan arbeta parallellt med specialisterna inom till exempel onkologi och kardio logi, som kan förlänga livet. Samtidigt kan vi aktivt bidra till livskvalitet. Det är vårt område, säger Linda BjörkhemBergman.
När en sjukdom, till exempel en cancersjukdom, inte längre går att bota
”Samtidigt kan vi aktivt bidra till livskvalitet. Det är vårt område.”
övergår vården till att bli palliativ. Den här tidiga palliativa fasen kan pågå i många år. I det här skedet kan man misstänka palliativa vårdbehov, eller, enkelt sagt: det kan fnnas behov av mer stöd och lindring än vad som kan erbjudas inom till exempel onkologin eller kardiologin. Men det måste inte göra det.
I DET SOM kallas sen palliativ fas är syftet inte längre att förlänga livet. Vid cancersjukdom börjar den här fasen ofta när livsförlängande behandlingar inte längre fungerar. Vid andra sjukdo mar kan det vara svårare att ringa in en så tydlig brytpunkt.
Det fnns ledtrådar som faggar för mer tydliga behov av palliativt stöd. De går att läsa bland annat i det dokument som beskriver ett palliativt vårdförlopp, framtaget av Sveriges regioner i samver kan. Syftet med dokumentet är att få till en nationellt jämlik vård. Och tecken som talar för palliativt vårdbehov är till exempel att någon behöver vila mer än halva sin vakna tid, har gått ned kraftigt
Allmän palliativ vård kan ges på äldreboenden, på en vanlig sjukhus avdelning eller i patientens hem i samarbete med vårdcentral eller på akutsjukhus. Samverkan mellan olika parter, som till exempel vårdcen tral, hemtjänst eller äldreboenden, är en förutsättning för att kunna ge god palliativ vård i dessa fall. Ett team kan bestå av en allmänläkare, en distriktssköterska och kommunal omsorgspersonal. När annan kompetens behövs, som en dietist eller fysioterapeut, kan teamet ta sådana kontakter.
Specialiserad palliativ vård är tänkt att ges till patienter med komplexa symtom eller större behov av andra skäl. Den här vården ges av ett läkarlett team där många yrkesgrupper ingår, vanligen läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbets terapeut, dietist och kurator eller socionom. Även en präst eller andra andliga företrädare kan ingå. Vården kan ges som slutenvård eller i hemmet av ambule rade team och förutsätter också väl fungerande samarbete med utomstående specialister inom till exempel onkologi, kardiologi eller barnmedicin.
Den palliativa vården är organiserad på olika sätt i landet. Det fnns ingen natio nell samsyn kring vilka uppdrag allmän respektive specialiserad palliativ vård har. I vissa regioner får endast de som har cancer specialiserad vård. Det fnns heller ingen samsyn kring vilken kompetens som ska ingå i teamen.
Källor: Regionala cancercentrum i samverkan, Socialstyrelsens termbank, årsrapport för Svenska palliativregistret 2023 med fera.
i vikt eller får täta infektioner. Det fnns mer att vara vaksam på, listat i doku mentet.
– Det här är konkreta signaler om att det är lagom att kliva in i ett palliativt vårdförlopp. Det är bra information till såväl patienter och närstående som till andra behandlande läkare inom till exempel onkologin eller kardiologin, säger Linda Björkhem-Bergman.
Ett mycket vanligt symtom hos patienter i palliativt skede är massiv trötthet, även kallat fatigue. Den här orkeslösheten är besvärlig eftersom den påverkar livskvaliteten samtidigt som den är svårbehandlad.
Linda Björkhem-Bergman och hennes kollegor har undersökt rol len av D-vitamin i sammanhanget. En studie omfattade nära 250 patienter med spridd cancer i palliativt skede och bekräftad D-vitaminbrist. De lottades till att få antingen tillskott av just D-vitamin eller placebo under tolv veckors tid. Och de som hade fått sin D-vitaminbrist kompenserad var mindre trötta. De hade också trappat upp sina smärtlindrande opioider i en långsammare takt. Forskarna ska nu i en ny studie undersöka vilka doser som är bäst för att få efekt av D-vitamin vid specifkt fatigue.
DET HÄR SÄTTET att göra studier, att lotta patienter till behandling eller placebo, anses ge de mest tillförlitliga studieresultaten. Men det kan vara svårt att genomföra på patienter som är i ett palliativt skede, av både etiska och praktiska skäl.
Patienterna som ingick i D-vitamin studien blev efteråt intervjuade om sina erfarenheter, inom ramen för ännu en studie. Den visade att patienterna kände sig stolta över att kunna delta i forskning och att de accepterade place boupplägget.
Det öppnar dörren för att göra fer sådana här lottade, placebokontrol lerade studier, även för patienter i palliativ vård. Och det behövs, berättar Linda Björkhem-Bergman, som har en bakgrund som klinisk farmakolog. – Många riktlinjer och rekommenda tioner som används inom den palliativa vården bygger på studier som är gjorda på helt andra patienter, som är mycket friskare och har andra förutsättningar, säger hon.
Hennes forskargrupp planerar en
studie där vissa patienter ska trappa ned på blodtryck- och blodfettsän kande behandling medan resten ska fortsätta som vanligt.
– Det fnns en rädsla för att ta bort de här läkemed len. Men det är vanligt att blodtrycket går ner av sig självt vid livets slut och även kolesterolnivåer kan sjunka. Då ger läkemedlen mest biverkningar utan att göra nytta, säger Linda BjörkhemBergman.
EN ÅTERKOMMANDE KRITIK i do kument som beskriver eller granskar svensk palliativ vård är att patienter som får den här vården ofta får den för sent. Det fnns belägg för att så kallad tidig integrering ger vinster – på många plan. En uppmärksammad studie från 2010 visade att tidig anslutning till pal liativ vård till och med förlängde livet. I den ingick patienter med lungcancer, som redan då den upptäcktes var obot ligt spridd i kroppen. Alla som ingick i studien fck livsförlängande onkologisk behandling, men hälften fck dessutom
palliativ vård redan från start. Resten fck det senare i sjukdomsförloppet. De som fck palliativ vård från början beskrev en bättre livs kvalitet, vilket var väntat. Men de levde också i genomsnitt tre månader längre, vilket inte var väntat. I studien ges ingen förklaring till detta. Men Peter Strang, professor emeritus vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, har en teori.
Skulle jag bli förvånad om den här patienten avled under de kommande nio till tolv månaderna? Är svaret nej fnns sannolikt palliativa vårdbehov. Frågan kan ställas med andra tids perspektiv för att bedöma värdet av olika vårdinsatser och behovet av insikt hos patienten och närstående. Källor: Regionala cancercentrum i samverkan med fera.
”Vården av själva cancersjukdomen riskerar att bli sämre utan palliativt stöd.”
– Om du ska orka med livsförlän gande onkologisk behandling behöver du stöd mellan kurerna. Cytostatika slår ut vita blodkroppar så att du inte reagerar som vanligt vid en infektion. Tillgång till palliativ vård gör det möj ligt att behandla en infektion medan den fortfarande är lindrig. Om man däremot måste luta sig mot onkolo gin, som är tillgänglig endast under kontorstid, eller akutmottagningen, då kan infektionen hinna växa till sig. Det kan leda till att nästa onkologiska behandlingstillfälle måste skjutas upp eller ställas in. Vården av själva cancer sjukdomen riskerar att bli sämre utan palliativt stöd, säger Peter Strang. Nyligen avslutades en studie gjord i svensk miljö med samma upplägg, där vissa patienter med obotlig cancer fck tidig anslutning till palliativ vård och andra först senare. Den studien visade ingen förlängd överlevnad, men de
Malin Eneslätt forskar om döden ur ett folkhälsoper spektiv.
– Vi försöker stärka be redskapen för att hantera frågor som rör livets slut hos individer och grupper i samhället. Kan du ge ett exempel på hur ni jobbar?
– Ett exempel är att vi försöker initiera sam tal kring död, döende och sorg genom att skapa forum där det är okej att göra döden lite mer närvarande i vardagen. Förr, när de festa själva vår dade sina döende närstående, så fanns en större kunskap om vad man behöver göra i den situationen. Numera är döden mer av en medicinsk händelse som hälso- och sjukvården hanterar. Ett
folkhälsoperspektiv på livets slut fokuserar på att alla kom mer att möta död och döende någon gång. Vi som forskare arbetar med olika samhälls organisationer kring proaktiva insatser för att öka människors förmågor att bättre hantera och ta infor merade beslut som rör livets sista tid. Hur går det till?
– Ett exempel är DöBrakortleken som innehåller frågor om vad som är viktigt för oss vid livets slut. Den går att använda i olika åldrar och kan ha olika syften. För en yngre person kanske det mest handlar om att öppna upp för de här frågorna. När man sedan återkommer till dem kanske man har tänkt om. Vi vet från både min och andras
forskning att våra upplevelser av vad som är viktigt inför döden förändras över tid. Den här typen av samtal kan också stärka relationer. Vi får ibland mejl med berättelser om vän ner eller gifta par som har lärt sig något nytt om varandra genom att prata om de här frågorna. Nu håller vi på att ta fram en digital version av DöBra-kortleken. Den fysiska i pappersform är slutsåld men ska tryckas om. Men vi fors kare gör inte någon ekono misk vinst på försäljningen. Vad handlar er övriga forsk ning om?
– I ett annat projekt under söker vi hur arbetsplat ser på ett bättre sätt kan stödja anställda som går igenom svåra livshändelser och sorg, kanske för att de själva fått en svår sjukdom eller för att
deras anhöriga har dött eller blivit sjuka och behöver vård och stöd. Tillsammans med tre arbetsplatser i norra Sve rige kommer vi att ta fram och utvärdera strategier för hur man kan främja medkänsla på jobbet. Det här är en del av ett större EU-fnansierat projekt om det som kallas compas sionate workplaces. Tidigare studier har visat att det stöd som möter oss i vardagen kan vara minst lika viktigt som professionellt stöd. Projektet genomförs i fera EU-länder samtidigt.
Malin Eneslätt är forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet och vid institutionen för hälsa, lärande och teknik vid Luleå tekniska universitet. Foto: Yanan
JENNIE
GUSTAVSSON
Ålder: 34 år. Gör: Föreläser om att vara obotligt sjuk, är aktiv i ett nätverk för unga vuxna med cancer. Gruppen fnns på Facebook, sök på Unga vuxna med cancer tillsam mans. Har tidigare gått en masterut bildning i hållbar utveckling.
”Jag har lärt mig se det som är bra i mitt liv”
”Hösten 2022 fck jag diagnosen ändtarms cancer. I mars 2024 fck jag veta att sjukdo men inte går att bota.
I den krisen fck jag ett starkt behov av be rättelser från personer som tagit sig an ex trema utmaningar. Det jag stod inför var så ofattbart stort. Simmerskan Elin Kjos, som levde fullt ut och visade mod, styrka och kär lek till livet trots sin obotliga cancerdiagnos hade en berättelse som gav mig kraft.
Som obotligt sjuk har jag klättrat i berg i Norge och gift mig. Jag skulle vilja att fer förstod att en palliativ person kan vara väldigt vital.
En dryg vecka innan bröllopet fck vi veta att behandlingarna inte längre fungerar. Det är ”slut i verktygslådan”, som min onkolog sa. Med det beskedet i ryggen hade vi ett kärleks fullt bröllop och en fest med mycket glädje.
Under den här cancerresan har jag föränd rats. Det fnns stunder när jag är så förtvivlad att jag går sönder. Men allt som är bra i mitt liv fnns ju kvar, all kärlek, min man och min familj. Jag har lärt mig att tydligare se allt som är bra. Och när jag ser det, då känner jag en djup tacksamhet. Känslan kan komma helt spontant. Den skapar lycka och ännu mer glädje. Alla känslor är mer intensiva och jag känner mig mer levande än någonsin.
Samtidigt har jag det svårt med mycket rädslor och oro. Jag behöver mer stöd än vad jag kan få av min kurator. Inte ens när vi fck det svåra beskedet precis före bröllopet fanns det någon där för att fånga upp oss, just där och då. Det hade behövts.
Två cancerkompisar och jag håller på att starta en ideell organisation. Den vänder sig till oss som är för gamla för Ung cancer, men ändå unga. Många där säger att gruppen ger mer stöd än vad vården klarar av att ge. Kan min berättelse ge kraft åt någon, frisk el ler sjuk, vem som helst – då är det menings fullt för mig. Det är därför jag vill berätta.”
Berättat för: Annika Lund
som fck tidig tillgång till palliativ vård beskrev bättre livskvalitet, gjorde färre besök på akutmottagningar och hade färre vårddagar på sjukhus.
– Det fnns egentligen bara fördelar med att tidigt få tillgång till det stöd som fnns inom den palliativa vården. Tyvärr tror många att det handlar om ett val – att man ska få antingen fortsatt cancerbehandling eller palliativ vård. Det är inte så, det går bra att få både och. Det här tänkandet behöver få fäste hos allmänheten så att den palliativa vården inte uppfattas som ett hot, säger Peter Strang.
Han är onkolog i botten, men har sedan 1980-talet arbetat inom den palliativa vården. Han betonar att det fnns kunskaper för att ge god lindring för alla symtom som en obotligt sjuk eller döende person kan brottas med. Och be greppet ”symtom” är ett brett begrepp inom den palliativa vården med dess holistiska syn på patienten. Fysiska, psykiska, sociala och existentiella smärtor är i blickfånget, genom hela sjukdomsförloppet. Det kan handla om att få bukt med en smärtsam skelett metastas, hantera sorg över förlorade förmågor, ta kontakt med Försäkrings kassan eller försöka väcka känslor av hopp och mening. Eller att lindra smär tor från ett sår, hjälpa till att sätta ord på vad som är viktigast i livet, ta kontakt med barnens skola eller tampas med dödsångest.
en mer hanterlig dödsoro, säger Peter Strang.
Så småningom kommer den fas som kallas vård i livets slutskede. Tecken på att mycket kort tid av livet återstår, kanske någon vecka eller endast dagar eller timmar, är till exempel svårigheter att svälja. Först går det att dricka endast små mängder och sedan inte alls. Det är vanligt att sova större delen av dygnet och många blir kontinuerligt medve tandesänkta. Mycket nära slutet brukar händer och fötter bli kalla och huden kan bli lätt blåfärgad (marmorerad) samtidigt som andningen ofta blir mer ytlig och oregelbunden. I den här situationen vill många närstående att vården ska ge dropp. Det är en svår etisk fråga, berättar Chris tel Hedman, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.
– Det är djupt rotat i oss att vi måste få i oss vätska och de festa närstående tycker att dropp i livets slutskede är helt självklart. Men för personalen är det här besvärligt, eftersom klinisk erfarenhet talar för att det inte gynnar patienten, säger hon.
”Ångest saknar fokus och är en rädsla där man inte riktigt vet vad man är rädd för. Oro är rädsla för konkreta saker.”
vilket betyder att det är vår vanligaste dödsplats. Nästan lika många dör på äldreboenden och drygt var femte person dör i hemmet. I samma register redovisas olika kvalitetsparametrar. Det handlar bland annat om att ha en dokumenterad vårdplan med önskemål inför den sista tiden eller om skattning av smärtor och andra symtom under den sista levnadsveckan.
Sifrorna är genomgående sämre för de som dör på sjukhus. Till exempel dör nära var färde person där helt ensam, utan vare sig närstående eller personal intill sig.
FÖR ÄLDREBOENDEN ÄR statistiken något bättre än för sjukhusen, men fortfarande sämre än för den speciali serade palliativa vården. Detta trots att dödsfallen vanligen är väntade just på äldreboenden. Demenssjukdom brukar också ge ett mer komplext palliativt vårdbehov.
PETER STRANG ÄR särskilt intresse rad av den existentiella smärtan. – Jag har jobbat mycket med döds ångest och dödsoro. Det är viktigt att hålla isär de här begreppen. Ångest saknar fokus och är en rädsla där man inte riktigt vet vad man är rädd för. Oro är rädsla för konkreta saker, säger han. Han förklarar att dödsoro ofta är kopplad till praktiska aspekter, som hur själva döden kommer att bli. Och där fnns lugnande besked att ge – det går att lindra till exempel smärtor, andnöd, illamående, ångest och oro. De allra festa dör lugnt och stilla, där ett förändrat andningsmönster sakta men säkert höjer nivån av koldioxid i blodet, vilket har en sövande efekt.
– Att prata igenom det här brukar dämpa dödsoro. Eller så kan man förvandla en mer difus dödsångest till
NUMERA VISAR STUDIER samma sak. Via Svenska palliativregistret har Chris tel Hedman och hennes kollegor tittat på hur många patienter som mellan åren 2011 och 2022 fck dropp under sitt sista dygn. Det har sedan matchats mot vilka symtom patienterna hade. Och studi erna visar att vätskedropp ökar risken för andfåddhet hos en person som är döende. Samtidigt ger det inga egent liga fördelar – törst kan lindras med munvård, där man försiktigt fuktar eller smörjer läppar och slemhinnor med särskilda mjuka skumgummisvabbar. – Om vi får följa en patient och närstående över tid, då kan vi prata igenom det här innan det händer. Det gör situationen mindre laddad. I andra lägen, där de närstående kräver dropp, då händer det att vi ger det ändå, med vaksamhet på att omedelbart ta bort det om det ger obehag för patienten. Vi vill inte skapa en känsla av att vara i konfikt med vården hos de närstående. Vi vet att det påverkar sorgeprocessen negativt, säger Christel Hedman.
Enligt Svenska palliativregistret dör nära fyra av tio svenskar på sjukhus,
Christel Hedman, som också fors kar vid Lunds universitet, har startat en studie där ett antal äldreboenden i Skåne och Stockholm ska använda sig av det som kallas Nationell Vårdplan för Palliativ vård, NVP. Det är, förenklat be skrivet, en mall med frågor som hjälper personalen att ringa in vilka palliativa vårdbehov en enskild boende har, hur man kan ta hand om dem och när man bör konsultera specialiserad palliativ vård. NVP är etablerad inom den pallia tiva vården, men på äldreboenden och inom demensvården är användandet mer sparsamt.
– Tanken är att användandet av den här vårdplanen ska leda till att perso nalen kommer igång med samtal med de boende och deras närstående. Då fnns det dokumenterade önskemål, förberedelser och planer inför den sista tiden. Den här typen av förberedelser saknas ofta inom den allmänna pal liativa vården. Förhoppningsvis kan det leda till bättre symtomlindring och ökad livskvalitet, men också färre akut inläggningar och andra åtgärder som inte gynnar patienten, säger Christel Hedman. Foto: Mariana Lind
Barn som är döende förstår ofta att de är just döende. En stor uppgift för vården är att hjälpa barn, föräldrar och syskon att prata om det. Men hur gör man då?
Ulrika Kreicbergs, profes sor i palliativ vård, har sedan över 25 år arbetat med palliativ vård av barn. Mycket av hennes forskning handlar om kommunikation med och mellan barn, föräldrar och syskon.
– Redan tidigt i mitt yrkesliv märkte jag att vissa barn förstår att de ska dö. Jag kände att de måste få prata om det i fall de vill. Annars lämnar vi dem helt ensamma med svåra insikter, säger Ulrika Kreic
bergs, som forskar vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och vid Great Ormond Street Institute of Child Health i London. Hon har närmat sig ämnet på olika sätt. En studie publicerad 2004 omfattade cirka 450 föräldrar som förlorat ett barn. Av dem hade cirka var tredje pratat med sitt barn om den förstående döden. Ingen av dem ångrade det. Men bland de förälder som inte hade pratat med sitt barn, där kände cirka en tredjedel ånger. Alla familjerna bodde i Sverige.
– Vi gjorde en liknande undersök ningen 2016 och då såg sifrorna tyvärr nästan likadana ut. Jag tycker att de här studierna är de viktigaste jag har gjort. Vi behöver vara observanta och se de barn som vet att de ska dö så att vi kan hjälpa föräldrar och barn att mötas innan det är för sent, säger Ulrika Kreicbergs.
Hon har också undersökt hur samta len går till i de familjer där de äger rum. Och vanligen är det de sjuka barnen som själva tar upp ämnet. I många fall är det sagor, flmer, teckningar eller musik som gör det möjligt. I studien beskrivs hur en sexårig pojke tittar på flmen Änglagård, där en av rollfgurerna dör. I flmen läggs personen i en kista och får en kudde un der huvudet. Pojken säger då ”en sådan kudde vill jag också ha”.
– Barn som inte ens har fyllt fyra år kan först å att de ska dö. Vi hör om barn som har brukat packa massor av saker när de ska till sjukhuset, men när de förstår att de åker dit för sista gången, då packar de endast Bröderna Lejonhjärta, säger Ulrika Kreicbergs.
Att erbjuda just sagor, flmer, möjlighe ter att teckna eller lyssna på musik kan öppna för samtalen, säger hon.
– Om ett barn har ritat hela sin familj, fast med ett syskon för lite och en ängel intill, då kan man fråga om det. Man kan fråga ”vem är det”, ”hur tänker du nu?” och ”är det något du vill prata om?”, säger Ulrika Kreicbergs.
Hon har också undersökt upplevelser hos syskon till barn som dör. I en studie från 2015 sade en absolut majoritet, 84 procent, att de inte hade informe rats om vad som sannolikt skulle ske i samband med själva dödstillfället. Hälften uppgav att döden kom som en chock för dem. Sju av tio upplevde att deras syskon led under sina sista tim mar i livet och endast hälften tyckte de hade fått en chans att ta avsked medan syskonet levde.
Barnen som uppgav att ingen hade prat at med dem om det förestående dödsfallet hade fera år senare högre nivåer av ångest än syskon som tyckte att de hade haft någon att prata med. Sedan studien gjordes har initiativ tagits för att stötta och inkludera syskon. Till exempel går det att få kontakt med så kall lade syskonstödjare via Barncancerfon den eller barnonkologiska kliniker i landet.
– Det görs mycket för att hjälpa sys kon, men det är fortsatt ett förbättrings område, säger Ulrika Kreicbergs.
ki.se/lifestyle4health
Håll dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet.
Missa inte att få tips om events, läsvärda forskningsnyheter och intervjuer, poddavsnitt och andra populärvetenskapliga nyheter om hälsa och medicinsk forskning.
Anmäl dig till utskick via:
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Karolinska Institutet’s network KI Lifestyle4Health
within academia, to different stakeholders and to Read
Karolinska Institutet’s network KI Lifest yle4Health aims to promote collaboration and spreading knowledge about lifestyle and disease prevention within academia , to different stakeholders and to the general public. Read more and join us!
Vill dina elever
Vill du intressera dina elever för de allra senaste medicinska forskningsrönen?
Använd Medicinsk Vetenskap i undervisningen!
I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt från e-cigg till rymdmedicin, vikten av städning och varför vi blir illamående. De får även möta forskarna bakom fynden, sätta sig in i forskningens villkor, ta del av etiska frågor och mycket mer.
I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt och varför vi blir illamående. De även möta forskarna in i villkor, ta del av etiska och mycket mer.
Nu fnns en digital version av Medicinsk Vetenskap tillgänglig för lärare och elever via tjänsten Gratis i skolan. Här fnns även en lärarhandledning med tips på hur tidningen kan användas i undervisningen.
Ladda ner
Ladda ner tidningen nu via QR-koden:
Kan upp värmning vara dåligt? -
Jag har hört att man minskar efek ten av styrketräning om man värmer upp innan (med exempelvis löpning).
Anledningen skulle vara att man brän ner en del av musklernas energi under uppvärmningen och att man då ej kan prestera maximalt på styrketräningen. Finns det någon forskning som stödjer detta? Eller kanske motsatsen?
/Lennart Johansson
Svar Syftet med uppvärmning är inte att trötta ut kroppen eller musklerna, utan att förbereda kroppen för hårdare ansträngning, bland annat genom att musklernas tempera tur höjs genom uppvärmningen, vilket faktiskt är prestationshöjande. Uppvärm ning kan också minska risken för vissa typer av skador. Rätt utförd uppvärmning påverkar alltså efterföljande styrke prestation i positiv riktning snarare än negativ riktning. Man behöver inte värma upp med löpning eller cykling inför ett styrkepass. Det går lika bra att värma upp i den specifka styrkeövningen man ämnar utföra, till exempel att börja med en lättare vikt och sedan stegra belast ningen successivt.
Mer traditionell konditionsträning såsom löpning kan däremot ha en viss negativ efekt på styrketräningens efek ter, inte minst på den explosiva förmågan (att producera höga krafter snabbt). Denna risk minskar om man separerar konditionsträningen och styrketränin gen från varandra, till exempel på olika dagar. Stora forskningssammanställnin gar visar dock att den vanliga ”rädslan” för att konditionsträning ska hämma styrketräningens efekter är överdriven. Det fnns till exempel ingen generell hämmande efekt av konditionsträning på muskeltillväxt vid styrketräning.
/ Tommy Lundberg Forskare i fysiologi
Jag upptäckte precis en massa små svarta mögelfäckar på insidan av min vattenfaska. Jag har druckit ur den varje dag i skolan men sällan diskat den; jag trodde inte vatten kunde mögla! Hur farligt är detta? Kan jag bli sjuk? /Michael
Svar Helt rent vatten kan inte mög la men mögelsporer fnns i luften och så fort det fnns det minsta organiskt material kan mögel växa, även om det tar väldigt lång tid. Risken att bli sjuk är troligen mycket liten. Det är självklart bäst att undvika att få i sig mögel, och i ditt fall genom att regelbundet diska faskan. Anledningen är att mögel i enstaka fall kan infektera människor men framför allt på grund av de gifter, mykotoxiner, de ibland bildar.
Det är dock inte troligt att några höga halter av några allvarliga toxiner har bil dats i din vattenfaska. Alla mögelsvam par har inte förmågan att bilda toxiner, men även om det skulle vara så i ditt fall så hänger toxinbildningen ihop med möglets livsmiljö. Vid optimala förhål landen och på substrat som innehåller till exempel mycket kolhydrater kan höga halter bildas. Men i en vattenfaska fnns väldigt lite näring för svampen och tillväxten blir långsam och troligen mycket begränsad. Dessutom sker en utspädning ut i och med att du fyller på nytt vatten.
/ Agneta Åkesson
Professor vid Institutet för miljömedicin I samråd med Åsa Svanström, Livsmedelsverket
Finns någon kost eller annat som kan förebygga Alzheimers? Jag är nu 54 år och tänker ofta på att både mamma och mormor insjuknade i den hemska sjukdomen så fnns det något jag kan göra för att minska risken? /Cia
Svar Alzheimers sjukdom är den vanligaste demens formen och förekomsten ökar snabbt, eftersom vi lever allt längre. Hög ålder och ärftlighet är väl kända riskfaktorer för Alzheimer, men den senaste forskningen visar att 45 procent av all demens är kopplad till påverkbara livsstils- och miljöfaktorer.
Genom att påverka fera sådana fak torer samtidigt kan man minska risken att drabbas av kognitiv svikt. Detta visade vi för första gången i den så kallade FINGER-studien, som identife rade följande faktorer som skyddande: hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, kognitiv träning (hjärn gymnastik), sociala aktiviteter och avkoppling samt kontroll av hjärt- och kärlrelaterade faktorer. Även personer med genetiskt ökad risk har visat sig ha tydlig nytta av dessa åtgärder.
Ett kostmönster baserat på med elhavskosten har visat fera positiva hälsoefekter för hjärnan och hela kroppen. Basen är en stor andel färg glada grönsaker, bär, frukt, baljväxter, nötter, frön, fullkorn och hälsosamma oljor. Man bör äta fsk och skaldjur fera gånger i veckan, samt mindre mängder kyckling, ägg och mejeriprodukter. Intaget av chark, rött kött och sötsaker bör vara begränsat. Näring från mat ger mer än kosttillskott.
Forskningen om riskfaktorer för demens går framåt. Nu inkluderas även hörsel- och synnedsättning, långvarig stress, sömnproblem och dålig mun hälsa. Samtliga kan behandlas, så det är viktigt att hålla koll på dem.
/ Miia Kivipelto
Professor i klinisk geriatrik
Medelhavs kost är bra för hjärnan och kroppen.
Covidinfektion kan påverka luktsinnet på många sätt.
Covid-19 ledde till att många förlorade luktsinnet, men mitt problem är det motsatta. Luktsinnet blev om något bättre. Men jag reagerar konstigt på vissa dofter, särskilt syntetiska par fymer, som stannar kvar i fera dagar på ett störande sätt. Har andra haft liknande symtom? /Helena Wisniewska
Svar SARS-CoV-2 viruset påver kar luktsinnet på fera sätt. Under eller efter genom gången covidinfektion rapporterar många ett nedsatt (hyposmi) eller helt förlorat luktsinne (anosmi). Andra rap porterar luktförvrängningar (parosmi) eller fantomlukter (fantosmi), det vill säga att känna lukter som objektivt sett inte fnns i omgivningen. Sedan fnns det ett fåtal som rapporterar att de fått ett markant bättre luktsinne. Ibland gäller det samtliga lukter eller en viss kategori av lukter. Det fnns i dag ingen bra studie som undersökt just denna grupp så vi vet inte exakt vad som ligger bakom. En hypotes är att viruset ökade regenereringen av luktneuroner och
luktreceptorer i näsan. En annan är att det är en upplevd, och inte en faktiskt, förbättring. Förändringen i att gå från ett angripet luktsinne tillbaka till ett normalt upplevs som stor och detta, parat med en ökad uppmärksamhet mot lukter, kan tolkas som att man har ett bättre luktsinne nu än tidigare. Vilken av dessa hypoteser som är korrekt vet vi i dag inte.
Men frågan var också kring den kvarvarande lukten i näsan, fantosmin. Det är känt sedan innan pandemin att upplevelsen av fantosmi kan triggas av stimuli i vår omgivning, såsom lukter. Det är därför möjligt att vissa specifka lukter triggar en covid-relaterad fantosmi, vil ket är vad du upplever. Längden på dessa upplevelser uppvisar stor variation, sek under till veckor. Tyvärr har vi i dagsläget ingen klinisk behandling mot fantosmi men några mindre studier har indikerat att för grövre former av fantosmi, kan luktträning lindra besvären. /
Johan Lundström
Professor i psykologi med inriktning mot luktperception
Finns det något som varenda människa på jorden uppfattar som positivt? /Carl
Svar Nej, utifrån ett psykolo giskt perspektiv fnns inget som varje människa på jorden entydigt uppfattar som positivt. Detta beror på att människors upple velser, kulturer, värderingar, erfaren heter och biologiska förutsättningar skiljer sig åt på många sätt. Något som en person eller en grupp ser som posi tivt kan uppfattas som neutralt eller till och med negativt av någon annan.
Statistiskt sett så fnns det en del stimuli, så kallade primära förstärkare, som de allra festa människor upplever som positivt vid de allra festa tillfäl len. Anledningen är att konsumtionen av sådana stimuli gynnar hälsan och överlevnaden: mat och vatten när vi är hungriga och törstiga, sex, beröm med mera.
Både den unika situationen och variationer i människors nervsystem påverkar valensen (hur positivt eller negativt något känns) och intensite ten i upplevelsen. På så sätt kan även primära förstärkare ibland, som kanske en söt mintkaka på mätt mage, upple vas som obehagligt. /
Artin Arshamian och Andreas Olsson Docent respektive professor i psykologi
Är du nyfken? Skicka in din kluri gaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se
Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.
Behandling med en stödjande hjärtpump kan öka ett skadat hjärtas förmåga att reparera sig självt med nya muskelceller.
– Resultaten tyder på att det kan fnnas en dold nyckel för att kickstarta hjärtats egen reparationsmekanism, säger Olaf Bergmann, senior forskare vid institutionen för cell- och moleky lärbiologi och den som lett studien.
Mekanismen bakom efekten är fortfarande okänd och det fnns ännu ingen hypotes som kan förklara den.
– Det är svårt att säga.
I befntliga data kan vi inte hitta någon förklaring till efekten, men vi kommer nu att fortsätta studera den här processen på cellulär och moleky lär nivå, säger Olaf Bergmann.
RESULTATEN ÖPPNAR FÖR möjlig heten att utveckla nya behandlingar för patienter med allvarliga hjärtsjukdomar som stimulerar hjärtats förmåga att repa rera sig självt efter skador. På så vis skulle patienterna inte enbart behöva förlita sig på hjärttransplantationer eller andra typer av långvarigt mekaniskt stöd.
– Detta ger visst hopp om att åter hämtningen efter en hjärtincident på något sätt kan påskyndas, säger Olaf Bergmann.
FÖRMÅGAN HOS MÄNNISKANS hjär ta att förnya sig genom att regenerera sina muskelceller, myocyter, är mycket begränsad. Men vad som händer med denna förmåga när hjärtat skadas av svår hjärtsvikt har varit okänt. Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt att cellförnyelsen efter en skada är ännu lägre än i ett friskt hjärta. Standardbehandling för patienter med
avancerad hjärtsvikt är en kirurgiskt inopererad pump som hjälper till att driva blodet framåt, en så kallad LVAD (left ventricular assist device).
Överraskande nog fann forskarna att patienter med en sådan hjärtpump, som uppvisat en betydande förbättring av sin hjärtfunktion, kan regenerera hjärtmuskelceller i en takt som är mer än sex gånger högre än i friska hjärtan.
Det är generellt svårt att åldersbe stämma celler i människokroppen och att avgöra vilka celler som är nya och vilka som är gamla. Men med hjälp av en metod som tidigare utarbetats av Jonas Frisén, professor i stamcells forskning vid Karolinska Institutet, har gruppen kunnat beräkna förnyelsehas tigheten av hjärtmuskelceller i hjärtat. Metoden bygger på att andelen radio aktivt kol i atmosfären, och därmed i våra celler, stadigt har minskat sedan förbudet mot kärnvapenprov infördes år 1963. För varje år som går blir det lite mindre radioaktivitet i nybildade celler, vilket innebär att de kan ”dateras”.
A latent cardiomyocyte regeneration potential in human heart disease
Derks W, Rode J, Collin S, Rost F, Heinke P, Hariharan A , Pickel L, Simonova I, Lázár E, Graham E, Jashari R, Andrä M, Jeppsson A, Salehpour M, Alkass K, Druid H, Kyriakopoulos CP, Taleb I, Shankar TS, Selzman CH, Sadek H, Jovinge, Brusch L, Frisén J, Drakos S, Bergmann O Circulation november 2024
Foto: Getty Images, Swen Pförtner
EN NY studie ledd av forskare vid Ka rolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträfa mänskliga experter i att identifera äggstockscan cer via ultraljudsbilder.
Forskarna har utvecklat och validerat AI-modeller som kan skilja mellan god artade och elakartade ägg stocksförändringar. Totalt använde de över 17 000 ultraljudsbilder från över 3 600 patienter i åtta län der för att träna och testa AI-modellerna.
Resultaten visade att de presterade bättre än både exper ter och mindre erfarna undersökare. De uppnådde en genomsnittlig träfsäker het på 86,3 procent jämfört med 82,6 för experterna och 77,7 procent för de mindre erfarna undersökarna.
– Det tyder på att AI-modeller kan er bjuda ett värdefullt stöd i diagnostiken av äggstockscancer, särskilt i svårdiag nostiserade fall och i situationer där det råder brist på ultraljudsexperter. Men mer forskning behövs, säger Elisabeth Epstein, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset och överläkare vid Kvinnokliniken, Södersjukhuset.
International multicenter validation of AI-driven ultrasound detection of ova rian cancer
Christiansen F, Konuk E, Ganeshan AR, Welch R, Huix JP, Czekierdowski A, Leo ne FPG, Haak LA, Fruscio R, Gaurilcikas A, Franchi D, Fischerova D, Mor E, Savelli L, Pascual MA, Kudla MJ, Guerriero S, Buonomo F, Liuba K, Montik N, Alcázar JL, Domali E, Pangilinan NCP, Carella C, Munaretto M, Saskova P, Verri D, Visenzi C, Herman P, Smith K, Epstein E Nature Medicine januari 2025
3D-bilden av en mushjärna är framtagen med ett nytt verktyg.
FORSKARE VID Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset har utvecklat en mikroskopimetod, TRISCO-metoden, som möjliggör detaljerad tredimensionell RNA-analys med cellupplösning i hela intakta mushjärnor.
– Den här metoden är ett kraftfullt verktyg som kan driva hjärnforsk ningen framåt. Med TRISCO kan vi studera hjärnans komplexa anatomiska struktur på ett sätt som tidigare inte var möjligt, säger Per Uhlén, professor vid institutionen för medicinsk bio kemi och biofysik, Karolin ska Institutet, och studiens sisteförfattare.
I studien analyserades upp till tre olika RNA-mole kyler samtidigt. Nästa steg för forskarna är att utöka antalet RNA-molekyler som kan studeras till omkring hundra, genom en teknik som kallas multiplex RNA-analys.
Ny studie banar väg för efekti vare behandling av barncancerSystems-level immunomonitoring in children with solid tumors to enable precision medicine
Chen Q, Zhao B, Tan Z, Hedberg G, Wang J, Gonzalez L, Mugabo CH, Johnsson A, Negrini E, Piñe ro Páez L, Rodriguez L, James A, Chen Y, Mikes J, Bernhardsson AK, Reitzner SM, von Walden F, O’Neill O, Barcenilla H, Wang C, Davis MM, Carlson LM, Pal N, Blomgren K, Repsilber D, Herold N, Lakshmikanth T, Kogner P, Ljungblad L, Brodin P
Cell januari 2025
Livsstilsbehandling till barn med obesitas hade långvarig efekt
Efect of pediatric obesity treatment on long-term health
Putri RR, Danielsson P, Ekström N, Ericsson Å, Lindberg L, Mar cus C, Hagman E
JAMA Pediatrics januari 2025
Kvinnor som får graviditetskom plikationer skafar färre barnAssociation of severe maternal mor bidity with subsequent birth Tsamantioti E, Sandström A, Lindblad Wollmann C, Snowden JM, Razaz N
JAMA november 2024
Forskare menar att AI kan komplet tera mänskliga experter för att hitta ägg stockscancer.
Detta kan ge ännu mer detaljerad information om hjärnans funktioner och dess sjukdomstillstånd. Forskarna hoppas det kan leda till nya behand lingar för olika hjärnsjukdomar.
Whole-brain spatial transcriptional ana lysis at cellular resolution
Kanatani S, Kreutzmann JC, Li Y, West Z, Lydolph L arsen L, Vougesi Nikou D, Eid hof I, Walton I, Zhang S, Rubio Rodrígu ez-Kirby L, Lercke Skytte J, Gravesen Salinas C, Takamatsu K, Li X, Tanaka DH, Kaczynska D, Fukumoto K, Karamzadeh R, Xiang Y, Uesaka N, Tanabe T, Adner M, Hartman J, Miyakawa A, Sundström E, Castelo-Branco G, Roostalu U, Hecksher-Sørensen J, Uhlén P Science november 2024
Molekyl som främjar tarmläkning och hämmar tumörer identiferad Liver X receptor unlinks intestinal regeneration and tumorigenesis
Vid Karolinska Institutet: Das S, S. Parigi M, Luo X, Fransson J, Kern BC, Ok hovat A, Diaz OE, Sorini C, Czar newski P, Webb AT, Morales RA, Monasterio G, Castillo F, Tripathi KP, He N, Nylén S, Kupier R, Antonson P, Scharaw S, Gustafsson JÅ, Kata jisto P, Villablanca EP
Nature november 2024
Två typer av fettlever identiferade
Partitioned polygenic risk scores identify distinct types of metabolic dysfunctionassociated steatotic liver disease
Jamialahmadi O et al. Vid Karolin
ska Institutet: Romeo S
Nature Medicine december 2024
27 FEB
För fer tips om aktiviteter på Karolinska Institutet ki.se/ kalender
Forskare visar konst
I The Cells pro gramserie ”Forskare visar konst” får du möjlighet att se världen genom både konstnärens och forskarens ögon. Möt Gabriel Oniscu, professor i transplan tationskirurgi, som berättar mer om aktuell forskning inom de områden som Helen Pynors konst behandlar.
När: 27 februari kl 18–19.
Var: The Cell, Forskaren, Haga plan 4, Hagastaden.
Gratis inträde, ingen föranmälan.
1 MAR
Guidad visning: Borderlands
Kom på visning av den australiensiska konstnären Helen Pynors utställning Borderlands där hon utforskar gränslandet mellan vetenskap och konst, skapande och förstörelse samt liv och död.
När: Lördagar och söndagar kl 13.00–13.30
Var: The Cell, Forskaren, Haga plan 4, Hagastaden.
Gratis inträde, ingen föranmälan.
Disputation
3
MAR
Sofa Ceder ström försvarar sin avhandling “Bio
markers for understanding the pathophysiology and risk assessment in subclinical and manifest coronary artery disease”
När: 7 mars kl 9.
Var: Danderyds sjukhus, Aulan, Entrévägen 2, entréplan.
Seminarium: Kvinnor och doping Användningen av dopningspreparat bland kvinnor är betydligt mindre utforskat än det är bland män.
13
MAR
Antidoping Sverige bjuder in till ett seminarium med fera experter.
När: 13 mars kl 16–20.
Var: Gymnastik- och idrottshög skolan, Lidingövägen 1 i Stock holm.
För mer information och anmälan, se ki.se/kalender
Disputation
4
MAR
Simon Sved man försvarar sin avhandling “Acute Achilles Tendon RupturePredictors for outcome and plan for intervention”.
När: 14 mars kl 9.
Var: Rolf Luft Auditorium, Karolin ska Universitetssjukhuset, Solna, L1:00, Anna Steckséns gata 53.
Biomedicum, Solnavägen 9, cam pus Solna, Karolinska Institutet. Seminariet är kostnadsfritt. För mer information och anmälan, se ki.se/kalender
Endagskonferens: Sällsynta hälsotillstånd En halv miljon männ iskor i Sverige uppskattas leva med en sällsynt diagnos. Centrum för sällsynta diagno ser arrangerar en konferens för att sprida det senaste om forskning och klinisk praxis samt öka samverkan mellan olika sjukvårdsaktörer.
27
MAR
FÅ HJÄRNKOLL
Ta chansen att träfa och prata med forskare på plats för att lära dig mer. Den 15 mars bjuds på en heldag om hjärnan och neurovetenskap som även lämpar sig för barn och familjer.
15
MAR
När: 27 mars 8.30–17.
Var: Sal Sune Bergström, BioClini cum, Karolinska Universitetssjuk huset, Solna, Solnavägen 30. Dagen är kostnadsfri och det bjuds på lättare förtäring. Anmäl senast 27 februari, se ki.se/kalender
31
MAR
En resa genom hjärnan
Lär dig mer om hjärnan genom interaktiva workshops, engagerande demonstratio ner samt föreläsningar om Alzheimers sjukdom, den åldrande hjärnan samt AI och neurovetenskap. Arrangör: StratNeuro apropå The Brain Awareness Week.
När: 15 mars kl 10–16, med särskilt fokus på familjer och barn 10–12.
Var: Sal Sune Bergström, Bio Clinicum, Karolinska Universitets sjukhuset, Solna, Solnavägen 30, ingång från Eugeniavägen 3. För mer information och anmälan, seki.se/kalender
En eftermiddag om mikroskopisk kolit Forskare på Ka rolinska Institutet ordnar en eftermiddag som vänder sig till patienter med mikroskopisk kolit och deras anhöriga.
18
MAR
När: 18 mars kl 15–17.15.
Var: Sal Eva och Georg Klein,
Stockholm Public Health Lecture: Klimatförändringar och global barn- och ungdomshälsa: Vad kan göras? Seminariet med forskaren Dr. Zulfqar Bhutta kommer att belysa hur klimatföränd ringarna påverkar barns och ungdomars hälsa och välbe fnnande samt vilka utma ningar och möjligheter som fnns ur ett globalt forsknings perspektiv. Föreläsningen följs av en paneldiskussion med inbjudna gäster.
När: 31 mars kl 15.30–17.
Var: Nobel Forum, Nobels väg 1, campus Solna, Karolinska Institutet. För mer information, se ki.se/kalender
Symposium: Om våld i nära relationer En rad föreläsare kommer att be lysa våldsutövande ur olika perspektiv, bland annat våld i ungas parrelationer, dödligt partnervåld, riskhantering och insatser.
9
MAJ
När: 9 maj kl 08:30 - 16.30.
Var: Brygghuset, Norrtullsgatan 12 N, Odenplan, Stockholm. Kostnad: 1695 SEK exklusive moms. Bindande anmälan, se mer information på ki.se/kalender
Konsten att gå till doktorn och gå därifrån med dina frågor besvarade Rita Fernholm (Natur & Kultur)
BEROR ÖGONBESVÄREN PÅ försämrad syn, sjukdom eller torr luft? Är magontet förstoppning, IBS eller rent av cancer? Många hälsobesvär kan vara lite otydliga och alla kan inte vården rå på. Hur ska man veta när man ska söka vård, var man ska vända sig och hur man ska beskriva sina besvär så att man får så bra hjälp som möjligt? Det är några frågor som en ny bok försöker besvara. För ett par generationer sedan avhandlades många hälsofrågor inom familjen eller släkten. Tröskeln för att ställa frågor om sin hälsa till sjukvården har sänkts senaste decennierna, och därmed har också trycket på primärvården ökat. Tidsbrist är en faktor som kan innebära att man inte alltid får bästa möjliga hjälp, säger Rita Fernholm, distriktsläkare och anknuten forskare vid institutionen för neu robiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
I sin nya bok tar hon upp fera mycket konkreta frågor, till exempel hur man för bereder sig inför vårdbesöket, hur läkaren ställer diagnos och hur man ska tolka sin journal. Boken tar också upp frågor om patientsäkerhet och hur vården styrs. Hon konstaterar att det huvudsakliga syftet med sjukvård är att ge den vårdsökande god vård så att hen uppnår en så bra hälsa som möjligt.
Men vården samskapas ju, resultatet av sjukvården är beroende av både vårdens och patientens insatser. Jag hoppas min bok kan skapa bättre förståelse för detta och att förutsättningarna på så vis ökar för att patienter ska känna att deras behov blir mötta, säger Rita Fernholm. Cecilia Odlind
AI & makten över besluten – vad alla borde veta om algoritmer i ofentlig sektor
Maja Fjaestad och Simon Vinge (red.)
(Volante)
Är det inte fantas tiskt att vi nu har teknik som kan användas för att fatta många av de beslut som dagli gen genomförs i ofentlig verksamhet? En verk ligt neutral, objektiv, och rättvis automat som bara förhåller sig till demokratins kärnprinciper?
Man kan ana viss ironi i inled ningen till en ny antologi där en rad skribenter problematiserar hur artifciell intelligens, AI, används för att fatta ofentliga beslut. Redaktörer för boken har varit Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria och expertkoordi nator vid Centrum för hälsokri ser vid Karolinska Institutet och Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR.
När alltmer avancerade tekniker införs i den ofentliga verksamheten är risken stor att de krockar med gamla, och för demokratin helt centrala prin ciper, om man inte aktivt värnar dem, menar författarna.
Den enda rätta läran. Så förblindade psykoanalysen det svenska rättsväsendet. Christian Dahlström (MrsHyper)
Freud fck aldrig Nobelpriset. I en ny bok går att läsa hur han bedrev lobbying mot Karolinska Institutet i frågan. Men motståndet var stort, enligt bland andra professor Henry Marcus var hans metoder inte vetenskapligt förankrade. I boken ”Den rätta läran” gran skas psykoanalysens historia i Sverige och hur den påverkade psykiatrin och rättsväsendet un der stora delar av 1900-talet.
Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Albin Händig
”På vägen hem hade de sitt första riktiga samtal”
Sissela Nutley ville hjälpa unga att må bättre och satte upp en musikal. Ett mejl från en pappa gjorde henne glad.
”Sedan 2017 så har jag fokuserat mycket på att förstå utvecklingen av psykisk ohälsa hos ungdomar och kopplingen till användning av digitala medier. För åtta år sedan skrev vi i den ideella föreningen Arts & Hearts musikalen ”Det syns inte”. Vi ville spegla samtiden, att det är lätt att känna sig ensam och isolerad i vår digitala tid. Musiker, manusförfattare och skådespelare engagerade sig ideellt och vi spelade för fulla hus till förmån för Tjejzonen. Efter en föreställning fck vi ett mejl från en pappa som varit där med sin 15-åriga dotter. På vägen dit sa de knappt ett ord till varandra. Men på vägen hem så hade de sitt första riktiga samtal om viktiga saker. Dottern berättade saker för pappan som han inte hade vetat om och de hittade fram till varandra på ett nytt sätt.
Namn: Sissela Nutley. Titel: Författare, föreläsare och anknuten forskare vid institutionen för klinisk neuro vetenskap, Karo linska Institutet.-
Forskar om: Psykisk ohälsa hos ungdomar och kopplingen till användning av digitala medier. Aktuell: Tilldelades Karolinska Insti tutets kulturpris 2024.
Pappan ville uppmuntra oss att fortsätta spela musikalen och det sporrade oss att försöka nå ut till fer. Tack vare ett anslag från allmänna arvsfonden så gavs vi möjlighet att fortsätta spela musikalen för 30 000 personer, inklusive Parkteatern. Sen kom pandemin och då tog vi fram ett digitalt, flmbaserat material som kombinerar dramatiserade scener med kunskapsinslag om evidensbaserade strategier för att hantera svåra tankar och känslor. Ungdomar är en svår publik att nå, särskilt med pekpinnar, men vi tror mycket på detta verktyg som en metod för att starta samtal om ensamhet, digitala medier och om hur vårt beteende hänger ihop med vårt mående. Idag har ungefär 9 000 pedagoger tillgång till ma terialet och vi har genomfört en interven tionsstudie som undersöker efekten på välmående och hälsobeteenden på alla kommunala skolor i Linköpings kommun som vi nu håller på att utvärdera.”
The Cell är allmänhetens backstagepass till nya Forskaren, i hjärtat av Stockholms vetenskapsstad. Här möts besökare av konstverk som utforskar vetenskapliga upptäckter och frågor om livet. Här blir vetenskap levande och begriplig genom utställningar, upplevelser och samtal.
Välkommen till en plats där forskare, konstnärer, studenter, skolelever och nyfikna människor kan mötas för att lära, inspireras, utforska och diskutera de stora frågorna.
The Cell är en del av Tekniska museet med Karolinska Institutet som kunskapspartner.
Avsändare: Medicinsk Vetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm
Aula Medica
Nobels väg 6, Solna
Kontakt
bokning-aulamedica@ki.se
Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica
• Aula för 1000 personer
• Toppmodern teknik
• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer
• Stora utställningsytor
• Fina foajéer för mingel
• Restauranger och café i huset