Medicinsk Vetenskap nr 2 2021

GLOBAL HÄLSA

”Viktigast är att hejda klimatförändringarna”

FÖRÄLDRASKAPSSTÖD

Så får du hjälp att bli en bättre förälder

Rör på dig!

Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna

Följ oss också på Instagram

Nytt avsnitt varannan onsdag!

MEDICINVETARNA

GE E N G ÅVA TILL Karolins K a i nstitut Et

Foto: Erik Cronberg Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Kontakta oss på Development offce; telefon 08-524 800 00 eller development-offce@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad. om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development offce. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet. Vill du också bidra till nya

Framsteg

7 Huttrare? Mutation avgör

8 Fler drunknar än man trott

12 Ska träning anpassas efter menscykeln? Forskarna söker svar

13 Professur mot doping önskas

14 Sarkoidos: Ingen vanlig förkylning

16 Låg risk med jordnötter i rummet

17 Naturens hjälp under pandemin

I fokus

22 Så kan skärmtrötta ögon få återhämtning

24 Därför är vardagsmotionen så viktigt för hälsan

Möt forskarna

18 Tre forskare berättar om musikens hälsokraft

30 Intervjun med Stefan Swartling Peterson: ”Vi måste sätta barnen i centrum”

50 Ögonblicket: Ett lunchsamtal med oväntade följder

På djupet: Föräldraskap

34 Så kan vetenskapen hjälpa till i föräldraskapet

38 Den psykologiska tallriksmodellen – visar vad ett barn behöver

39 Jannika har adhd: ”Larm hjälper mig att vara en bättre förälder”

Alltid i MV

10 I korthet

15 Utblick

43 Frågor och svar

46 Topplistan

49 Boktips

№2—2021

Barnens framtida hälsa är fokus för

Stefan Swartling Peterson. Det bör vara allas fokus, menar han.

Hjälp i sikte. Har du fått skärmtrötta ögon? Tony Pansell vet råd.

18

Tonkonst. Möt tre forskare som studerar musikens kraft.

16

Lugnande. Allergen från jordnötter sprids inte via luften, visar ny studie.

Ola

Danielsson: F

ORSKNING HANDLAR OFTA om små eller abstrakta saker som kan vara svåra att greppa. Vi kan visserligen ta del av forskarnas observationer, som i sin tur är gjorda via snillrika experiment och avancerad utrustning. Men det är inte samma sak som att uppleva något själv.

Men forskning kan också vara konkret och vardagsnära, vilket vi ser fera exempel på i det här numret. Faktum är att fera av artiklarna har inspirerat mig – och kanske kan inspirera även dig – till egna vardagsexperiment.

I vår fördjupning om föräldraskap berättar vi till exempel om forskningens försök att hjälpa oss att bli bättre föräldrar. Psykologen och forskaren Martin Forster ska bland annat undersöka om skärmfria dagar leder till minskat bråk i familjer. Det påminner mig om att jag ska prova liknande åtgärder i min egen familj, där kampen om skärmtiden är en ständig källa till slitningar. Protester är att vänta både bland barn och vuxna. Men om deltagarna i Martin Forsters studie vågar införa skärmstopp så gör jag också det. Sedan följer noggrann utvärdering.

I vår artikel om skärmtrötta ögon förklarar optikern och forskaren Tony Pansell varför långvarigt skärmtittande, till exempel att stirra på en datorskärm en hel arbetsdag, kan trötta ut ögonen och leda till huvudvärk. Han tipsar att täta pauser får ögonen att slappna av, ett råd jag genast ska testa i praktiken.

Jag tänker också prova att ta fer promenader och se hur jag mår av det. Forskarna har nämligen gjort den viktiga upptäckten att måttligt intensiv fysisk aktivitet är lika bra för hälsan som intensiv träning, det gäller bara att göra det under längre tid. Läs mer i vår artikel om vardagsmotion.

Det största vardagsexperimentet av alla är den pågående pandemin. Hur påverkar den egentligen våra liv? Det vet vi inte än, men några svar börjar komma från forskningen. Och allt är inte nattsvart. I Sverige, till skillnad från vissa andra länder, verkar det som att många har ökat sin vardagsaktivitet även om regelrätt träning har minskat. Många är också ute mer i naturen, vilket kan vara bra för hälsan.

Till sist kan jag meddela att jag har köpt en ny skivspelare för att kunna njuta fullt ut av min favoritmusik. Missa inte de inspirerande intervjuerna med tre forskare som ser musikens kraft i det här numret.

Trevlig läsning!

Medarbetare i detta nummer

Gustaf Öhrnell Hjalmars

Illustratör

Gustaf Öhrnell Hjalmars är frilansande illustratör som jobbar digitalt, men gillar det handgjorda och har en stil som är inspirerad av screen-tryck och andra äldre grafska tekniker. Han jobbar med allt från redaktionell illustration, reklam, förpackningar till karaktärs- och bakgrundsdesign till animerad flm.

Ann Kjellqvist Kommunikatör vid Karolinska Institutet

Ann Kjellqvist är kommunikatören som helst av allt skriver, läser eller springer. Hon inspireras av möten med nya människor. Medicinsk forskning, framför allt inom ALS, ligger Ann varmt om hjärtat. I detta nummer har hon intervjuat forskaren Cecilia Fridén.

Annika Jäger

Journaliststuderande

Annika Jäger är tandläkare i grunden och läser till medicinsk multijournalist på Mittuniversitetet i Sundsvall. Under sin zoom-baserade praktik på Medicinsk Vetenskap har hon bland annat skrivit om lungsjukdomen sarkoidos.

Dessutom: Alexander Donka, Annika Lund, Anders Nilsson, Karl Nordlund, Maja Lundbäck, Oskar Omne, Martin Stenmark, Magnus Trogen Pahlén. Foto:

Joel Nilsson, Gustaf Öhrnell Hjalmars, Per Kjellqvist, Annika Jäger

Ansvarig utgivare

Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Chefredaktör

Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

Redaktör

Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se

Art Director

Jesper Möller jesper.moller@ci.se

Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Redaktionsråd

Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Carolina Hagberg.

Omslagsillustration

Gustaf Öhrnell Hjalmars/Agent Molly

Tryck

Lenanders Grafska AB

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Två metoder för att diagnostisera Covid-19

Snabbtest för Covid-19

Ingen pinne i näsa eller svalg bara saliv!

Resultat på 10 minuter, en klinisk specificitet på 100% och känslighet på 94%.

Läs mer och beställ på vår hemsida:

sweden.lab.se

Klassisk PCR från prov till svar

Vi har instrument för alla behov från manuellt till fullt automatiserat flöde

Provinsamling Förbrukning för provtagning

Transportförpackningar

Kylförvaring av prov och reagenser

Inaktivering av virus

Säkerhetsbänkar

DNA/RNA extraktion

Amplifiering och detektion

Provberedning för extraktion

Instrument och kit för extraktion

Provberedning för PCR och qPCR

System för qPCR- och PCR-analys

Förbrukning för PCR och qPCR

info@lab.se 08 -29 60 00 sweden.lab.se

Behöver du stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta

kvinnor?

I Webbstöd för vården hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet. Det innehåller faktatexter, utbildningsfilmer och lärande exempel om vårdens arbete mot våld från verksamheter runt om i landet.

Webbstödet har utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samråd med Socialstyrelsen.

Läs mer på: www.nck.uu.se/webbstodforvarden

NCK vid Uppsala universitet har i uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. NCK driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.

Det senaste inom medicinsk forskning

Mutation ger ökad tolerans mot kyla

Närmare en av fem personer saknar proteinet α-aktinin-3 i sina muskelfbrer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att dessa personers skelettmuskler består av en större andel långsamma muskelfbrer, som är mer uthålliga och energiefektiva och ger bättre tolerans mot kyla än snabba muskelfbrer.

Studien gjordes på 42 friska män, varav en del bar på mutationen. De fck sitta i 14°C kallt vatten, tills deras kroppstemperatur var nere i 35,5 °C. I stället för att börja huttra till följd av aktivering av snabba muskelfbrer, som normalt sker

vid denna temperatur, så producerade personer med mutationen mer värme genom ökad grundaktivitet (tonus) i de långsamma muskelfbrerna.

– Mutationen har sannolikt medfört en evolutionär fördel under migrationen till ett kallare klimat. Men i dagens moderna samhälle skulle den energisparande förmågan i stället kunna innebära en ökad risk för vällevnadssjukdomar. Det är något som vi nu vill studera vidare, säger Håkan Westerblad, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet och ansvarig för studien. American Journal of Human Genetics februari 2021

Badsugen?

Härligt, men glöm inte att sätta säkerheten först. Läs mer på nästa sida.

Guide Drunkning

Drunkning är vanligare än man tidigare trott, visar ny forskning. Här är några fakta att ha med sig till badet.

Text: Ola Danielsson

Det går att överleva

Enligt en internationell defnition innebär drunkning livshotande syrebrist till följd av att ha inandats vatten, något som man antingen överlever eller dör av.

Har ökat bland barn

Det totala antalet drunkningar har minskat under en femtonårsperiod. Men bland barn under fem år har drunkningarna i stället ökat: från 7,4 till 8,1 fall per 100 000 individer.

– Vi vet väldigt lite om orsakerna till detta oroväckande fynd, men bristande tillsyn kan vara en möjlig förklaring, säger Andreas Claesson, docent vid hjärtstoppscentrum på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Källor: Incidence and characteristics of drowning in Sweden during a 15-year period, Resuscitation februari 2021. Andreas Claesson, Medicinvetarna avsnitt # 3. Svenskalivraddningssallskapet.se ×4

Vanligare än man trott

Statistik om drunkning i Sverige har tidigare baserat sig på medierapportering om personer som omkommit i olyckor, cirka 100 fall årligen. Men när forskare kartlade hur många som andats vatten enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister och patientregister under perioden 2003–2017, visade sig att det var drygt 400 individer om året. Av dessa omkom ungefär hälften. Det är alltså fyra gånger fer fall av drunkning än vad tidigare statistik har visat.

Kräver snabb livräddning

Redan efter 10 minuter under ytan är chansen att överleva liten. Det viktigaste är vad personerna på plats gör då ambulansen kommer senare i förloppet. Om du ser att någon är på väg att drunkna är det viktigt att:

Sker

ljudlöst

En person som drunknar påkallar sällan uppmärksamhet genom att ropa på hjälp och vifta med armarna över vattnet. Personen är i stället upptagen med att försöka andas och kämpar för att hålla sig fytande. Tecken på drunkning är om någon i vattnet har ett lodrätt fytläge, osynkroniserat slår ut med armarna i stället för att simma framåt och sjunker upprepade gånger under ytan.

Påkalla uppmärksamhet och larma 112. Tänka på din egen säkerhet och ge hjälp från land om det går. Om du går i vattnet behöver du något att fyta på, annars riskerar du att själv drunkna. Påbörja hjärt- och lungräddning om personen är medvetslös med ingen eller onormal andning: Inled med 5 inblåsningar och gör därefter omväxlande 30 kompressioner och 2 inblåsningar.

Kvinnor har större chans att klara sig

Drunkning är dubbelt så vanligt bland män och de har också större risk än kvinnor att dö vid en drunkningshändelse. Risken att dö stiger även med åldern. Bland män över 66 år överlever bara 29 procent. Bäst klarar sig fickor under 18 år, där 94 procent överlever. – Det fnns sannolikt stora skillnader i beteenden mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor. Även platsen och orsakerna bakom drunkningshändelsen verkar skilja sig åt markant, säger Andreas Claesson.

Framsteg I korthet

Forskningsnyheter hämtade från ki. s e/nyheter

Vilken blodgrupp har du? Forskare har kartlagt kopplingen mellan olka blodgrupper och över 1 000 sjukdomar.

Studie kartlägger koppling mellan blodgrupp och sjukdomar

Risk- och friskfaktorer. En människas typ av blod kan variera beroende på vilka proteiner, så kallade antigener, som sitter på de röda blodkropparnas yta. Det fnns ett stort antal blodgruppssystem, men de viktigaste är ABO och RhDsystemet. Att identifera vilken blodgrupp en person har är avgörande för att kunna administrera säkra blodtransfusioner. Det har också använts för att göra riskbedömningar för olika sjukdomstillstånd.

– Det saknas fortfarande mycket kunskap om hur sjukdomar och blodgrupper hänger ihop. För att minska denna kunskapslucka använde vi en opartisk metod för att undersöka kopplingar mellan de olika blodgrupperna och totalt över 1 000 sjukdomar, säger försteförfattaren Torsten Dahlén, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Forskarna analyserade svenska hälsoregister med information om mer än fem miljoner människor. Resultatet bekräftade att personer med blodgrupp A hade högre risk för blodpropp medan personer med blodgrupp O hade större sannolikhet att drabbas av blödningsrubbningar. Studien veriferade också att kvinnor med blodgrupp O i högre utsträckning drabbades av högt blodtryck under graviditeten, så kallad graviditetshypertoni.

Forskarna upptäckte också att blodgrupp B skyddar bättre mot njursten jämfört med O, samt att kvinnor som var RhD­positiva i högre utsträckning drabbades av graviditetshypertoni. eLife april 2021

”Vårt arv från neandertalare är ett tveeggat svärd.”

Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, kommenterar sin egen studie som visar att vi bär på genvarianter från neandertalarna som både skyddar och ökar risken vid covid-19. Källa: ki.se

AI-metod kan upptäcka förstadier till livmoderhalscancer Förebyggande. Det globala antalet fall av livmoderhalscancer väntas öka framöver, till stor del på grund av bristande resurser för screening och HPV­vaccinering i låginkomstländer. I en ny studie tränade forskare en AI i att känna igen cellförändringar i livmoderhalsen, som vid tidig upptäckt kan behandlas med goda resultat. Cellproverna togs från 740 kvinnor vid en landsbygdsklinik i Kenya. AI:n hade 96–100 procents träfsäkerhet när det kom till att identifera patienter med cellförändringar. Inga patienter med allvarligare, så kallade höggradiga, cellförändringar fck ett falskt negativt provsvar. Denna metod skulle göra det möjligt för länder med begränsade resurser att tillhandahålla screeningtjänster till befolkningen, mycket mer efektivt och till lägre kostnad än nu, säger Johan Lundin, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare. JAMA Network Open mars 2021

TIPS!

Lyssna på avsnitt 67 av podcasten Medicinvetarna där Hugo Zeberg intervjuas.

Skolelever gillade klimatsmart mat Hållbart. Många forskare är eniga om att en övergång till en mer växtbaserad kost är viktig för att minska klimatpåverkan och förbättra folkhälsan. I en avhandling från Karolinska Institutet utvecklades och testades en ny metod för hållbara skolluncher. En anpassad meny utvärderades på tre grundskolor i Botkyrka kommun i årskurs 0–9. Det dagliga matsvinnet och lunchkonsumtionen mättes sedan. Den nya lunchen resulterade i 40 procent lägre klimatpåverkan, utan ökade kostnader eller minskad konsumtion.

– Resultaten visar att vi kan optimera skolmåltider så att de blir näringsriktiga, klimatsmarta, inte kostar mer och att de blir så lika basmenyn som möjligt. Detta visar att klimatsmarta och näringsriktiga skolluncher utgör en lovande väg för att skapa hållbara matvanor i den yngre generationen, säger Patricia Eustachio Colombo, som nyligen lade fram sin avhandling vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Läs mer på openarchive.ki.se

Nya kunskaper om svåra hemorrojder Ärftligt. Hemorrojder är ett vanligt folkhälsoproblem som det kan vara svårt att prata om. Det kan vara en orsak till att det fnns relativt lite kunskap inom området. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet analyserat arvsmassan hos närmare en miljon människor, och hittat tidigare okända orsaker till svåra hemorrojder. Underlaget som hämtats från fera biobanker i Europa och USA, omfattar nästan 220 000 patienter med svåra hemorrojdbesvär, och drygt 700 000 friska kontrollpersoner. Analyserna

identiferade gener i 102 regioner i den mänskliga arvsmassan, genomet, som ökar risken för svåra hemorrojdbesvär.

– Resultaten identiferar tidigare okända orsaker till ett vanligt hälsoproblem. Förhoppningsvis kan den nya kunskapen över tid resultera i efektiv behandling utan behov av kirurgi, säger Tenghao Zheng, forskare vid

%

av drygt 1 000 unga kvinnor med cancer fck information om behandlingens möjliga påverkan på deras fertilitet. Det är en positiv utveckling jämfört med forskarnas tidigare studie från 2012 där mindre än hälften av kvinnorna var informerade. Acta Oncologica mars 2021

institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare. Gut april 2021

Vanlig behandling bromsade Alzheimers Kognition. Vid Alzheimers sjukdom förändras fera kemiska signalämnen i hjärnan och därmed nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra. Acetylkolin är ett sådant signalämne, med stor betydelse för bland annat minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga.

Läkemedel som hämmar nedbrytningen av acetylkolin används därför idag men kunskapen om efekten av långtidsbehandling är bristfällig. Forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet har följt drygt 11 000 personer med Alzheimers sjukdom som behandlats med acetylkolinesterashämmare under fem år.

Resultaten visade att behandlingen var associerad med långsammare kognitiv

nedgång och 27 procent lägre dödlighet jämfört med obehandlade.

– Våra resultat ger stöd för dagens rekommendationer men visar också glädjande nog att behandlingsefekten kvarstår under lång tid, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare. Neurology mars 2021

Rättelse

I Medicinsk Vetenskap nr 1 2021 på sidan 14 fanns en text om intrauterin fosterdöd. Där stod att Sverige leder världsstatistiken över barn som dör innan förlossningen. Det är fel. Sverige ligger på 15:e bästa plats av världens länder enligt en sammanställning av WHO. Men det är en oväntat låg placering om man jämför med länder med liknande sjukvårdsresurser, som till exempel de andra nordiska länderna, menar forskaren Eva Itzel Wiberg.

En ny avhandling ger hopp om att förbättra folkhälsan och går i linje med FN:s klimatmål.

CECILIA FRIDÉN

är docent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Bör träning anpassas till menscykeln?

Många kvinnliga idrottare tror att deras prestationer påverkas av menscykeln. Cecilia Fridén ska ta reda på om det stämmer.

Text: Ann Kjellqvist Foto: Alexander Donka

Vad vet vi om menstruationscykelns påverkan på kvinnors träning?

– De studier som hittills har gjorts har varit ganska små med många metodologiska svagheter och resultaten är inte samstämmiga. Därför är det i dagsläget svårt att ge några generella råd om huruvida kvinnor bör anpassa sin träning utifrån menstruationscykeln.

Berätta om den aktuella studien.

– Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, gör nu en stor satsning inom kvinnoidrott. Tillsammans med professor Angelica Lindén Hirschberg leder jag en studie om periodisering av träning, som beräknas dra i gång under hösten. Vi ska undersöka om de varierande hormonnivåerna under menstruationscykeln kan utnyttjas för att optimera efekten av träningen. Är det till exempel fördelaktigt att träna intensivt under de två första veckorna och därefter glesa ut träningen de kommande två veckorna? För att testa detta kommer idrottarna i studien att träna enligt olika träningsupplägg, medan en kontrollgrupp tränar som vanligt, det vill säga jämnt under menstruationscykeln. Studien kommer att inkludera både konditions­ och styrketräning.

Är synkning av träningen mot menscykeln relevant för alla kvinnor?

– Vi har forskat om menstruationscykelns påverkan på fysisk prestation de senaste tjugo åren och har tidigare tittat på vanliga motionärer. Den nu aktuella studien görs på ”elitmotionärer” eftersom det är svårt att få elitidrottare att lägga om sin träning efter en studiedesign. Beroende på vad studien visar kan resultaten vara relevanta för såväl kvinnliga elitidrottare som vanliga motionärer. Men det är otroligt individuellt hur den enskilda kvinnan upplever och påverkas av sin menscykel, och det måste man ta i beaktande vid eventuella råd om hur kvinnor kan anpassa sin träning.

Kan p-piller påverka träningen?

– Användandet av p­piller bland kvinnliga elitidrottare har ökat de

Cecilia Fridén har de senaste åren märkt ett växande intresse för kvinnors träning, och för menscykelns inverkan.

senaste åren, men det fnns inte mycket forskning om p­piller och träning. I en enkätstudie kommer vi därför även att undersöka hur stor andel av de elitidrottande kvinnorna som använder p­piller, och om de upplever att det påverkar deras fysiska prestation.

Vad hoppas ni att studien kan tillföra?

– Det råder en utbredd uppfattning bland idrottare och idrottsföreningar att kvinnliga idrottare tjänar på att periodisera träningen utifrån menstruationscykeln. Dock fnns det än så länge inte tillräckligt med forskning som stöder denna uppfattning. Med vår studie hoppas vi kunna bidra till att öka kunskapen för att kunna ge evidensbaserade råd med stöd i forskningen om hur kvinnliga elitidrottare kan planera sin träning för att optimera resultat och prestation.

Kraftsamling för professur i anti-doping

Karolinska Institutet vill inrätta en ny professur i antidoping och folkhälsa uppkallad efter Arne Ljungqvist. Nu pågår arbetet med att hitta donatorer.

– DET ÄR NATURLIGTVIS mycket

hedrande att få en professur uppkallad efter sig. Nu hoppas jag att det går att förverkliga eftersom doping har utvecklats till ett folkhälsoproblem med en stor spridning i samhället, säger Arne Ljungqvist, tidigare professor vid Karolinska Institutet som i år fyller 90 år och som under mer än 40 år har varit en förgrundsgestalt i kampen mot doping inom idrott.

I dag ökar missbruket av dopingmedel och uppskattningsvis använder cirka 50 000 till 100 000 svenskar dopingpreparat eller prestationshöjande medel. De festa som dopar sig är mellan 16 och 35 år gamla och det fnns samband mellan doping och ökad våldsanvändning och kriminalitet. Hittills har forskningen fokuserat på biokemiska delar, ofta med målet att utveckla nya analysmetoder. Men kunskap saknas kring folkhälsoaspekterna.

– Vi behöver en bättre förståelse av den underliggande motivationen till doping och bättre metoder för att förebygga

användning och spridning, säger Carl Johan Sundberg, professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi med ett långt engagemang mot doping.

”Musiker och musikintresserade

lider större

risk

att ’drabbas’.”

Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, beskriver kunskapsläget om öronmask, eller att ”ha en låt på hjärnan”. Öronmaskar brukar försvinna av sig själva om man väntar och inte blir för bekymrad.

Källa: SVT.

Vaccinnätverk ska möta mutationer

Målet är världens första multidisciplinära kompetenscentrum om doping som förenar medicinsk, biokemisk och analytisk forskning med folkhälsovetenskap. Såväl sociala orsaker som konsekvenser av doping ska samsas med medicinska frågor.

– Det fnns ingen liknande professur i dag och Sverige har en lång tradition av arbete mot doping som blir tydlig i Arne Ljungqvists livslånga gärning, säger Carl Johan Sundberg.

Arbetet med att locka donatorer till den nya professuren har inletts och den 31 maj hålls ett första webbinarium för särskilt inbjudna.

– Förhoppningsvis kan vi ta beslutet om att inrätta professuren inom ett år. Och jag har gott hopp eftersom jag uppfattar att många anser behovet av mer forskning som ytterst angeläget, säger Carl Johan Sundberg.

Text: Magnus Trogen Pahlén

Covid-19. Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset deltar i Vaccelerate, ett nytt nätverk för utvärdering och testning av nya vacciner samt sekvensering av positiva covid­19­tester för att upptäcka mutationer. Nätverket ingår i EUkommissionens plan för att möta mutationerna av coronaviruset. – Detta är ett oerhört viktigt initiativ för att bekämpa smittspridningen, i dag och i framtiden. Vi behöver både följa efekten av pågående vaccinering och förbereda oss inför att snabbt utvärdera och hantera nya former av vacciner, säger Christian Giske, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, som är en av de ansvariga för Karolinska Institutets medverkan. 613

publikationer om covid-19 i vetenskapliga tidskrifter hade forskare vid Karolinska Institutet publicerat i början av maj 2021. Källa: Karolinska Institutets universitetsbibliotek

TIPS!

Läs mer om musik och hjärnan på sidan 21.

Rossides är läkare och forskare vid institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet.

Smygande lungsjukdom kräver tidig upptäckt

Text: Annika Jäger

Foto: Oskar Omne

Sarkoidos kan till en början misstas för förkylning. Men sjukdomen är allvarligare än många trott, visar en ny avhandling.

Lungsjukdomen sarkoidos börjar ofta med symtom som liknar en vanlig förkylning med till exempel feber, snabb andning, hosta och trötthet. Men orsaken är en rubbning i immunförsvaret som leder till infammation i ett eller fera organ i kroppen, ofta lungorna.

– En liten del av de drabbade har så milda symtom att de inte söker vård. I Sverige drabbas uppskattningsvis 1 100 personer varje år, säger Marios Rossides, aktuell med en avhandling om sarkoidos.

Sjukdomen är vanligare i Skandinavien än i större delen av övriga världen. Den ses ibland i kluster inom släkten där fera familjemedlemmar drabbas, vilket delvis kan förklaras av genetiska faktorer. Studier visar även att livsstilsfaktorer, som rökning och fetma påverkar risken.

– Infektionssjukdomar visade sig däremot inte spela så stor roll som man tidigare trott, säger han.

Runt en fjärdedel av patienterna behöver endast behandling med antinfammatoriska läkemedel. Men många behandlas med cellgifter och andra läkemedel som lugnar immunsystemet. Nästan varannan patient tillfrisknar ett par år efter diagnos.

Avhandlingen visar dock att den grupp av sarkoidospatienter som har så svåra symtom att de behöver behandling med cellgifter löper en ökad risk för allvarliga komplikationer som infektionssjukdomar, hjärtsvikt och tidig död.

– Sarkoidos är inte en så godartad sjukdom som många tidigare trott. Tidig diagnos är därför viktig så att man kan sätta in behandling och förebyggande åtgärder, säger Marios Rossides.

Riskfaktorer och utfall av patienter med sarkoidos har inte utforskats tidigare med data från stora register och med moderna epidemiologiska och statistiska metoder.

– Nu vet vi att vi kan använda dessa metoder för att ta reda på mer om exempelvis sjukdomsförloppet och vilka som drabbas av sarkoidos, säger Marios Rossides.

Marios

Riskabla virus kartläggs

Pandemiprevention. Coronapandemin är en påminnelse om att virus som fnns hos vilda djur kan ställa till stor skada om de börjar spridas bland människor. Amerikanska forskare har nu utvecklat ett webbverktyg, spillOver, som rankar virus hos vilda djur efter deras risk att hoppa över till människan och potentiellt orsaka en ny pandemi. Verktyget är resultatet av en studie där forskarna rankade hotet från 887 virus hos vilda djur med hjälp av 32 riskfaktorer, som miljön som viruset fnns i, dess nuvarande djurvärd och hur det skulle kunna interagera med mänskligt beteende.

Topp 12 på listan utgörs av virus som redan fnns hos människan, som sars­cov­2, rabies och lassavirus som orsakar blödarfeber.

På plats 13 och uppåt fnns virus som riskerar att smitta människor men ännu inte gjort det. Många av dessa är coronavirus. Ett exempel, på plats 13, är coronavirus 229E som fnns hos faddermöss i ett antal afrikanska länder.

Forskarna hoppas att verktyget ska hjälpa forskare och beslutsfattare att bedöma risken från olika virus och att prioritera bland möjliga preventiva åtgärder. PNAS april 2021

Ny teknik sätter på och stänger av gener

Reversibelt. Med den Nobelprisbelönade gensaxen Crispr/Cas9 kan forskare med hög precision ändra i vår arvsmassa. Men förutom att redigera gener kan saxen även användas till att styra geners aktivitet.

I en ny studie har amerikanska forskare utvecklat en variant av tekniken som de kallar CRISPRon och CRISPRof. Med tekniken

kan de stänga av och sätta på gener med hjälp av en metylgrupp som när den binder till DNA blockerar möjligheten att läsa av genen och på så vis tystar den. Till skillnad från gensaxen crispr/cas9, där förändringarna är permanenta och man använder kroppens egen maskineri för att laga den del av DNA där man klippt, så är CRISPRoftekniken reversibel och riskerar inte leda till skador på DNA på samma sätt. Forskarna hoppas nu att tekniken kan öka förståelsen för vårt genom och leda till nya behandlingar mot så kallade epigenetiska sjukdomar, där orsaken kan vara att metylgrupper felaktigt tystar viktiga gener. Cell April 2021

har gått sedan forskaren och svenska medborgaren Ahmadreza Djajali greps i Iran där han fängslats och fått en dödsdom. Karolinska Institutet och två andra universitet där han tidigare har varit verksam gick i april ut med ett gemensamt uttalande med uppmaningen till politiker i Sverige och EU att agera för att få honom frisläppt. Källa: ki.se

”Problemet är logistiken.”

Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet, menar att ojämn vaccinering mot covid-19 globalt riskerar att göra den första generationens vaccin delvis ineffektiva inom ett år. Det är därför viktigt att vaccinera så många människor som möjligt, överallt i världen, så snabbt som möjligt. Källa: DN

Tystade gener lindrar smärta

Höjd smärttröskel. Amerikanska forskare har höjt smärttröskeln och minskat smärtkänsligheten hos möss genom att tillfälligt tysta specifka gener.

En del människor saknar förmåga att känna smärta till följd av en mutation i jonkanalen NaV1.7, som därför är ett möjligt mål för behandling av kronisk smärta. Men substanser som prövats hittills har haft stora biefekter. Forskarna har i sin studie minskat aktiviteten i genen för NaV1.7 genom två olika tekniker. Den ena bygger på en variant av gensaxen Crispr/Cas9, som modiferats så att den blockerar specifka gener utan att förstöra dem. Den andra är en metod för att tysta gener med hjälp av så kallade zinkfngerproteiner.

De möss som behandlades uppvisade en minskad känslighet för smärta i upp till 44 veckor. Inga allvarliga biverkningar, som förändrad känsel eller motoriska problem, upptäcktes. Forskarna hoppas att behandlingsprincipen kan leda till ett bättre alternativ till opioider, som i dag används för att behandla kronisk smärta men är beroendeframkallande och på sikt riskerar att öka smärtkänsligheten. Science translational medicine mars 2021

riskerar att smitta människor fnns hos faddermöss.

Ingen fara för jordnötter i luften

Många jordnötsallergiker

är rädda för att reagera på jordnötter via luften. Men en ny studie ger lugnande besked.

Text: Ola Danielsson

JORDNÖTSALLERGIKER som får i sig jordnötter via maten kan i värsta fall få livshotande symtom. Det är mer oklart om också luftburen exponering, att vistas i närheten av jordnötter, kan utgöra en risk för jordsnötsallergiker.

– Många allergiker känner en oro för reaktioner via luften, säger Caroline Nilsson, forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

befolkningen är allergiska mot jordnötter och förekomsten har ökat.

Hon har nu försökt gå till botten med frågan om luftburen jordnötsallergi genom en serie försök där 84 barn med jordnötsallergi deltog. Barnen fck sitta framför 300 gram jordnötter i en skål på en halv meters avstånd. Sedan togs skålen bort och barnet observerades i ytterligare en timme.

– Det gick alldeles utmärkt. Två av barnen fck lindriga symtom, klåda i ögonen, men ingen annan fck någon reaktion, säger Caroline Nilsson.

Även andra forskare har försökt framkalla allergiska reaktioner från jordnötter via luften, men än så länge

Visste du att man också kan vara allergisk mot det här?

har ingen lyckats. Det fnns inte heller något beskrivet fall av svår reaktion eller dödsfall till följd av jordnötter via luften.

Caroline Nilsson tar dock upplevelser av luftburna reaktioner på allvar.

– Om man har upplevt en svår allergisk reaktion från att ha fått i sig jordnötter via maten och senare känner den distinkta doften av jordnötter så kan man få en reaktion i kroppen. Immunförsvaret kan aktiveras och spela en ett spratt. Men det är inte en allergisk reaktion och det är inga svåra symtom som uppstår på det sättet, säger Caroline Nilsson.

De ämnen som uppfattas som lukten

av jordnöt är inte samma ämnen som kan utlösa en allergisk reaktion. – Doftmolekylerna består inte av proteiner. Det är bara proteinerna man är allergisk mot, säger Caroline Nilsson. Forskarna kunde dock med känsliga mätmetoder detektera spår av jordnötsprotein i luften, men framför allt på ett avstånd av mindre än en centimeter runt jordnötterna.

– Mängden protein i luften är så liten att det är osannolikt att det skulle kunna ge upphov till måttliga eller kraftiga allergiska reaktioner, vilket vi alltså heller inte har sett hos någon av studiedeltagarna. Clinical & Experimental Allergy, april 2021

Apelsiner

Det är teoretiskt möjligt att vara allergisk mot apelsin och andra citrusfrukter, men det är väldigt ovanligt. Man kan vara känslig mot citrusfrukter ändå, och till exempel få rodnad runt munnen, men det beror oftast inte på allergi.

Kött

En ovanlig allergi där illamående, hudutslag och andra symtom kommer några timmar efter man har ätit kött. Forskare har listat ut att köttallergi kan uppstå efter fästingbett. Fästingen bär på en kolhydrat som liknar ett ämne som också fnns i kött.

Krokodiler

En specifk variant av köttallergi som av naturliga skäl inte är ett stort problem i Sverige. Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att personer som är allergiska mot kyckling, den vanligaste formen av köttallergi, också kan reagera om de äter krokodilkött.

TIPS!

Hör Erik Melén och Caroline Nilsson berätta mer om allergier och astma i avsnitt 64 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna.

FLER ALLERGISKA Cirka två procent av

Källa: Erik Melén, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Foto: Getty Images

Hälsosam natur Framsteg

Ökad naturlust under pandemin

Hur har vårt förhållande till naturen påverkats av pandemin? Det ville forskare vid Karolinska Institutet undersöka och skickade en enkät till 10 000 stockholmare. Utifrån de drygt 2 000 som svarade drar de slutsatsen att naturvistelser verkar ha blivit vanligare och att skälen för att besöka naturen har förändrats.

– Antalet individer som besökte naturområden minst en gång i veckan var betydligt högre under pandemin än innan, säger Mare Löhmus Sundström, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Skälet för att besöka naturen uppgavs oftare vara att få fysisk aktivitet och att träfa andra människor under pandemin jämfört med innan pandemin. Att få vara ensam eller att slappna av var däremot mindre vanliga anledningar till naturvistelser under pandemin jämfört med innan.

Tidigare forskning har visat att också grönskan i bostadsområdet spelar roll.

– De som hade mycket grönska runt bostaden rapporterade även i denna studie högre välbefnnande och mindre symtom på depression, ångest och stress, säger Mare Löhmus Sundström. Att ha ett grönområde eller vatten nära bostaden gör naturen mer tillgänglig för befolkningen.

– I en annan studie baserad på över 16 000 svar i 18 olika länder såg vi att den positiva efekten främst ses hos dem som faktiskt utnyttjar närheten och tar sig ut. Hos dem ser vi att grönska och vatten kan öka både det psykiska och fysiska välbefnnandet, säger Mare Löhmus Sundström. International Journal of Environmental Research and Public Health mars 2021, Scientifc reports april 2021

Tre skäl till att grönska är bra för hälsan

1. Grönska har en avslappnande efekt och hjälper oss att hantera stress.

2. Gröna miljöer inbjuder till fysisk aktivitet, både på fritiden och genom att vardagspendlare blir mer lockade av att ta cykeln istället för bilen.

3. Gröna miljöer kan hjälpa till att minska andra hälsofarliga efekter som luftföroreningar och buller.

Källa: Mare Löhmus Sundström

De ser musikens KRAFT

Musik kan användas som terapi, en väg till känslomässig medvetenhet eller som ett kraftfullt forskningsverktyg.

Vi har träfat tre forskare med olika ingångar till musikens värld.

Berättat för: Maja Lundbäck & Ola Danielsson

Foto: Karl Nordlund & Alexandra Bengtsson/TT

”Musikenbidrar till ett bättre samhälle”

”Jag kommer från en musikalisk familj och undrade tidigt hur musik och ljud i naturen, som bruset från havet eller vinden i träden, egentligen påverkar oss.

I dag vet jag att musik ger kroppsliga efekter som går att mäta kvantitativt. Men jag vill förstå mer om hur musik påverkar oss på djupet. Genom så kalllade mikrofenomenologiska metoder kartlägger vi den subjektiva upplevelsen av musik på ett systematiskt sätt.

När vi lär oss mer om musikens inverkan kan vi också hitta nya sätt att dra nytta av den. Exempelvis väcks våra känslor när vi drabbas av musik, och känslor kan i sin tur öka förmågan till lärande. Utifrån detta utvecklar vi nu Kunskapskonserter, ett forskningsprojekt om hur musik kan främja medmänskliga möten och nya former av kunskapsutbyten. Där undersöker vi hur känslomässigt laddade konserter om svåra ämnen, exempelvis om övergrepp kopplade till metoo, påverkar förmågan att diskutera ämnet i seminarier som hålls i anslutning till konserten.

EVA BOJNER HORWITZ

Titel: Anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet samt professor vid Kungliga Musikhögskolan. Forskar om: Hur musik kan påverka vår hälsa från vaggan till graven.

Den estetiska upplevelsen kan också öka medvetenheten om våra egna och andras känslor och vi tror att den kan påverka utveckling av empati och självkänsla. I Sånghälsoprojektet i skolan undersöker vi om ökad sångaktivitet skulle kunna stödja barns kognitiva och språkliga utveckling, skapa studiero och bidra till social sammanhållning. Vi förlorar en viktig del av vår emotionella reglering om vi inte får estetiska injektioner regelbundet. I en studie bad vi 5 000 körsångare att rangordna vad de saknade mest av att inte kunna sjunga i kör under coronapandemin. Ju längre tid de hade sjungit i kör desto mer saknade de den estetiska aspekten, att få kontakt med sina sinnen. Musiken kan bidra till ett bättre samhälle. Genom att öka tillgången till musikskapande aktiviteter har vi möjlighet att skapa trygghet i olika sammanhang. Om vi i stället nedprioriterar estetiska ämnen tror jag att vi bidrar till ökad oro.”

Tre forskare om musik

”Musikterapi lockar fram barnets inre resurser”

”För svårt sjuka barn som är länge på sjukhus kan musikterapi vara ett sätt att varsamt locka fram inre resurser, som lusten till samspel och kommunikation. Att låta barn sjunga eller välja ett instrument att spela på och uttrycka sig med i samspel med terapeuten, kan fungera både vitaliserande och lugnande. Det kan också vara bekräftande och stärka sociala band.

Musikterapi är i dag ett beforskat behandlingsområde. Jag har disputerat på efekterna av musikterapi för barn med bland annat svåra maligna och benigna blodsjukdomar. Barnen var isolerade på sjukhus i samband med att de gick igenom en stamcellstransplantation. Hälften fck musikterapi två gånger i veckan medan en kontrollgrupp fck ordinarie behandling. Pulsen gick ner på kvällarna i behandlingsgruppen, fyra till

åtta timmar efter musikterapin, vilket vi tolkar som att stressen minskade. Förhöjd puls är en indikation på ångest och uppvarvning och kan förutspå posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, för barn. I kontrollgruppen steg pulsen på kvällen.

Barnen skattade att deras livskvalitet hade förbättrats efter musikterapin vid utskrivningen. Men föräldrarna såg inte förbättringen, tvärtom skattade de barnens livskvalitet som försämrad. Det är viktigt att fråga barn hur de uppfattar sin behandling, barnen har en egen upplevelse och den är viktig att få fatt i.

Som musikterapeut fortsätter jag att träfa barn med långa behandlingar på sjukhus och jag vet att musikterapi kan vara stärkande för olika åldrar.”

LENA UGGLA

Titel: Anknuten forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Forskar om: Disputerade 2019 med en avhandling om musikterapi för sjuka barn.

”Hosmusiker är vissa hjärnområden mer utvecklade”

”Musiker övar mycket och träningen sät ter spår i hjärnan. Hos tvillingpar, där den ena bara har spelat som ung medan den andra har fortsatt att musicera, ser vi att hörselsystemet, motoriska områden samt kopplingar mellan olika hjärnområ den är mer utvecklade hos den spelande tvillingen.

Jag och min forskargrupp undersöker hjärnmekanismer bakom inlärning och kreativitet och har utvecklat en ny förkla ringsmodell för expertis. Vi har sett att många andra faktorer än träning spelar in för att vi ska bli riktigt bra: musikaliskt gehör, kognitiva förmågor, intressen och motivationsfaktorer samt en stimule rande miljö. Människors intressen och fallenheter varierar och det är bra att hitta sin grej, som man blir stimulerad av – och som man har fallenhet för.

Nu vill jag undersöka hur hjärnan representerar och kontrollerar expres siva egenskaper hos musik, det vill säga hur hjärnan gör att vi kan spela en melodi med en viss känsla eller uttryck.

Jag är själv konsertpianist, att spela ger mig en känsla av meningsfullhet, inspiration, stimulans och personlig utveckling. Pandemin har påverkat kulturutövare och i början av pandemin fann jag mer arbetsro, men både musik och forskning är kommunikation och jag saknar interaktionen. I en enkätstudie om kulturens betydelse frågade vi all mänheten hur kulturen under pandemin påverkat dem. Vi ser tydliga belägg för att den kultur som man har kunnat ägna sig åt har varit viktig för känslor av gemen skap och livskvalitet.”

FREDRIK ULLÉN

Titel: Professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Konsertpianist. Forskar om: Musik som modell för att förstå hjärnfunktioner för inlärning, motivation och kreativitet.

”Lämnar du skärmen så örsvinner också besvären”

Huvudvärk, irriterade ögon och svårt att fokusera. Drygt ett år in i pandemin är det allt fer som känner av synproblem efter de långa timmarna vid skärmen. Men det fnns bot.

Text: Magnus Trogen Pahlén Foto: Oskar Omne

IGRUND OCH botten är inte detta något farligt. Lämnar du skärmen så försvinner också besvären, säger Tony Pansell, lektor och forskargruppsledare vid Marianne Bernadotte Centrum, Karolinska Institutet samt optiker på S:t Eriks Ögonsjukhus.

– Att våra ögon blir ansträngda av närarbete har vi vetat länge, tidigare har det drabbat akademiker. Men det senaste året har vi sett en explosion av skärmarbete och då drabbas allt fer.

NÄR VI JOBBAR tätt intill en skärm eller läser något på papper så kallas det för närarbete. Då ställer ögat om sig för att kunna fokusera på det korta avståndet. Omställningen sker genom en samverkan mellan tre olika funktioner i ögat. Dessa funktioner samlas under namnet närtriaden, vilket är konvergens, ackommodation och pupillsammandragning.

Konvergens innebär att ögonen vrids mot varandra så att vi tittar mer i kors för att undvika att se dubbelt. Ackommodation är en komponent av närarbete som Tony Pansell har intresserat

3 Tips

Tre råd för att minska ögonbesvär av skärmarbete:

Ta dina besvär på allvar. Vänj dig inte vid att ha besvär som huvudvärk och grusiga ögon, de är inte naturliga utan något som går att åtgärda.

Gör en synundersökning, och se till att du använder terminalglasögon om du behöver eftersom de hjälper ögonen att slappna av. Skafa en bättre skärm, och placera den rätt. Varken framför ett fönster eller så att andra ljuskällor refekteras i skärmen.

sig för i sin forskning och betyder att vi spänner en särskild muskel kring linsen för att ställa in skärpan på nära håll. Pupillsammandragning innebär att pupillen dras samman något vilket ger ytterligare fokus.

Allt detta ökar muskelspänningen i och kring ögat. Samtidigt är det något som ögat klarar utan problem – så länge det sker i korta perioder. Nu har dock det statiska arbetet vid skärmen ökat vilket kan ge huvudvärk, dubbelseende och en grusig känsla i ögonen. Sammantaget kallas detta för astenopiska besvär.

– Dessa besvär uppträder ganska så snart vid närarbete. Samtidigt är det korttidsefekter som är lätt att bli av med om du tar regelbundna pauser, säger Tony Pansell.

RÅDET HAN GER är att använda sig av den så kallade 20­20­20­regeln: det vill säga att ta en paus var tjugonde minut genom att titta på något som är minst tjugo meter bort under tjugo sekunder. Rådet kommer från det amerikanska optikerförbundet American Optometric Association (AOA) men saknar egentligen någon tyngre evidens i forskningen, påpekar han.

– Men vi rekommenderar metoden eftersom den känns logisk, och för att du får mindre astenopiska besvär om du följer den. Här fnns en tydlig hälsofrämjande efekt.

Nu är det inte bara vuxna som drabbas av problem relaterade till närarbete. Även barn får besvär som tros ha sitt ursprung i långvarig skärmanvändning.

– Barn har en fantastisk kapacitet till ackommodation, de ställer med lätthet in sina ögon till en skärm. Men vi ser en högre andel barn som känner av sina ögon. Och vi ser att deras förmåga till ackommodation och konvergens är sämre – deras muskler presterar inte fullt ut.

Barn med astenopiska besvär ordineras läsglasögon under ett till två år. Glasögonen låter deras ögon slappna av och efter en tid återvänder förmågorna igen.

– Även om de astenopiska besvären inte är farliga så får de en negativ påverkan på barnens fortbildning. Barn med besvär undviker i högre utsträckning både att läsa och att göra läxorna eftersom det ökar besvären, säger Tony Pansell.

”Barn med besvär undviker i högre utsträckning både att läsa och att göra läxorna eftersom det ökar besvären.”

I en förlängning riskerar dessa barn även att bli närsynta. Deras ögon är fortfarande formbara och kan anpassa sig efter de långa perioderna vid skärmen. Det är dock ingen risk för vuxna eftersom deras ögon redan stelnat i sin slutliga form.

Sifror från Världshälsoorganisationen, WHO, visar också att närsyntheten ökar i världen, speciellt i Asien där ökningen anses vara särskilt alarmerande. Där är upp till 90 procent av barn och unga närsynta när de når gymnasieåldern.

Närsynthet orsakas främst av arv men risken ökar med miljöfaktorer som närarbete och brist på dagsljus. Och ökningen bland barnen i Asien kan ha att göra med den extremt tidiga skolstarten, menar Tony Pansell.

– I Singapore till exempel börjar de med verkliga skolstudier redan från tre års ålder. Vårt sätt att betona lekens betydelse kan vara något som skyddar oss från närsynthet, säger han.

Närsyntheten i sig kan visserligen korrigeras optiskt, men den orsakas av att ögat växer på längden. När ögat växer så sker det på bekostnad av ögonväggen som inte hänger med utan i stället tunnas ut. Detsamma gäller för näthinnan som spänns hårdare för att täcka den större ytan. Tillsammans ökar det risken för ett fertal ögonsjukdomar, bland annat näthinneavlossning.

ATT RISKEN FÖR närsynthet även ökar med brist på dagsljus har visats i fera studier på senare år, menar Tony Pansell.

– Bland annat genom djurstudier på kycklingar som fått täckande kontaktlinser. Resultatet visade att dagsljus ger en skyddande efekt eftersom det medverkar till att frisätta signalsubstansen dopamin som bromsar ögats tillväxt, säger Tony Pansell.

Rekommendationen i dag är att

Vuxna blir inte närsynta av att anstränga ögonen, men hos barn fnns i förlängningen en sådan risk, menar forskaren Tony Pansell.

barn ska tillbringa minst två timmar utomhus varje dag, utan att använda sina skärmar.

Samtidigt fnns mer att upptäcka kring dagsljusets funktion. Forskarna frågar sig bland annat varför vi inte är mer närsynta i Norden med tanke på

att vi har begränsat med dagsljus under vintern.

– Vi har ingen svensk forskargrupp som följer synutvecklingen i dag. Här skulle vi kunna bidra till forskningen om närsynthet på ett spännande sätt, säger Tony Pansell.

Pandemin har förändrat våra vanor, men vi har fortsatt att röra på oss. Det är bra, för det är svårt att hitta något som främjar hälsa så mycket som fysisk aktivitet. I dag vet vi mer om varför.

Text: Anders Nilsson

Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars / Agent Molly

Nyfken på Vardagsmotion

DET FINNS DJURARTER som utvecklats för att kunna vara stilla mycket länge, men människan hör inte till dem. Vi är gjorda för att vara i rörelse. Vår fysiska och psykiska hälsa hänger på att vi får röra på oss i tillräcklig grad

Alla organ i kroppen påverkas positivt av att vi rör oss, säger Maria Hagströmer, professor i fysioterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Hon börjar räkna upp vad forskningen har säkra belägg för hittills: motion förebygger förtida död, de festa hjärt­kärlsjukdomar, typ­2­diabetes, det metabola syndromet, övervikt och fetma, åtmins tone åtta former av cancer, demens samt psykisk ohälsa som depression, ångest och stress. Sömn, kognitiv funk tion och livskvalitet förbättras.

gjorde det möjligt att mäta hur mycket människor rör sig, istället för att fråga dem om sådant som antal träningspass eller hur många timmar om dagen de sitter.

Jag och mina kollegor var bland de första i världen när vi gjorde våra första mätningar med rörelsemätare 1998, säger Maria Hagströmer. En sak som vi upptäckt är att det inte går att lita på vad människor svarar i enkäter. Somliga kan överdriva hur mycket de motionerar, men framför allt underskattar de festa av oss grovt hur mycket vi sitter stilla under en dag. Folk kan svara två, tre timmar när det i själva verket är nio, tio. Mats Hallgren, forskare vid Karolinska Institutets institution för global folkhälsa, studerar hur rörelse påverkar vår psykiska hälsa. Även han ser hur forskningens fokus har börjat röra sig från regelrätt träning till rörelse i vardagen.

Att vi mår bra av att hålla i gång fysiskt har vi vetat länge. Men de senaste decennierna har forskningen fått en mer detaljerad bild av detta samband – som vilken typ av rörelse vi behöver, hur mycket, och vad det egentligen är som händer i våra celler när vi rör oss.

På 1990­talet, när jag började forska, handlade diskussionen i stor utsträckning om vikten av att träna ett visst antal gånger i veckan, säger Maria Hagströmer. Nu vet vi att rörelse inte alls behöver vara särskilt intensiv för att vara bra för hälsan. All rörelse i vardagen har betydelse – också den mycket blygsamma, som att resa sig från skrivbordet och gå en sväng till kafebryggaren.

Ett skäl till den förändrade bilden är att den tekniska utvecklingen

viss andfåddhet, men det fortfarande går bra att tala – till exempel en rask promenad. Hög intensitet är till exempel löpning och andra former där du blir så andfådd att det är svårt att prata samtidigt.

Att variera mellan övningar av olika intensitet går förstås utmärkt, betonar hon. Tumregeln är att två minuters måttlig intensitet motsvarar en minuts träning med hög intensitet.

Att måttlig intensitet ger lika stora hälsovinster bara du dubblar tiden är en viktig upptäckt. Det innebär att det fnns många sätt att nå målet, och att individen har större chans att hitta något som passar en själv.

Det som det fnns mest forskningsstöd för än så länge är att minst tre träningspass i veckan är bra för psykisk hälsa och till exempel har positiv efekt på mild till måttlig depression. Men det innebär inte att de där tre motionspassen nödvändigtvis är det optimala, utan helt enkelt att det gjorts väldigt mycket forskning där forskarna valt tre träningspass i veckan som åtgärd. Nu breddas forskningen för att ta reda på nyanserna. Det vi sett hittills antyder att dagliga övningar med lättare ansträngning, som promenader, kanske är lika bra för psykisk hälsa som intensivare träning. Om några år vet vi nog betydligt mer om det.

VÄR LD S HÄL SOOR G ANISATION E N

WHO publicerar rekommendationer om fysisk aktivitet som sedan blir utgångspunkt för svenska rekommendationer. Dessa formuleras av Yrkesföreningen för fysisk aktivitet och antas av Svenska läkaresällskapet. Maria Hagströmer är en av de forskare som är involverade i arbetet.

Vi har just uppdaterat de svenska rekommendationerna, säger hon. Vuxna bör vara fysiskt aktiva i 150–300 minuter per vecka om intensiteten är måttlig, och i 75–150 minuter per vecka om intensiteten är hög. Måttlig intensitet är när du får pulsökning och

Den som har en sjukdom eller funktionsnedsättning bör vara så aktiv som tillståndet medger, påpekar också de nya rekommendationerna.

Gå ner ytterligare i intensitet om det behövs, eller byt till en annan form av aktivitet, säger Maria Hagströmer. Det fnns mycket tips och råd om fysisk aktivitet vid olika funktionsnedsättningar. Ta hjälp av en fysioterapeut om du behöver.

Man måste inte nå upp till rekommendationen för att hälsan ska påverkas positivt, betonar hon. Störst efekt på hälsan ses hos den som går från mycket inaktiv till lite mer aktiv.

I DE NYA rekommendationerna ingår också en uppmaning om att begränsa stillasittandet.

Det börjar bli tydligt att stillasittande stora delar av dagen är en hälsorisk, säger Maria Hagströmer. Ett skäl är att blodcirkulationen går ner, vilket påverkar blodsocker och blodfetter. Att resa på sig, om så bara för att gå en sväng i korridoren, bidrar till att värdena förbättras. Därför är det viktigt för den som har ett sittande arbete att ta pauser.

Det hade varit roligt att kunna ge klara besked om hur täta pauserna bör vara eller hur mycket man kan sitta på en dag, säger hon, men dit har inte forskningen hunnit än. Rekommendationer ska inte baseras på gissningar. Men några allmänna tips går att ge: ­ Utnyttja naturliga avbrott i arbetet för att få pauser från sittandet. Variation är generellt bra. Använd de möjligheter som fnns att variera och minska sittandet, till exempel höj­ och sänkbara skrivbord och promenadmöten.

Påverkas även den mentala hälsan av stillasittande? Det har Mats Hallgren

Foto: Ulf Sirborn, Privat

och hans kollegor har studerat och deras slutsats är att sammanhanget avgör. Vuxna som sitter mer än halva sin lediga tid löper ökad risk att drabbas av depression och ångest, men att sitta mycket i sitt arbete tycks inte påverka psyket negativt. Forskarnas tolkning är att hjärnans aktivitet är orsak till skillnaden. På jobbet arbetar hjärnan ofta för fullt vid stillasittande, men hemma innebär sittandet i större utsträckning passivitet för både kropp och hjärna.

Mekanismerna känner vi inte till än, säger Mats Hallgren. Det skulle kunna bero på att blodfödet är större till hjärnan när den är aktiv.

Hur bra är vi på att röra oss tillräckligt?

Ungefär hälften av alla vuxna sitter mer än nio timmar per dag, säger Maria Hagströmer. Och ungefär hälften rör sig så mycket som rekommendationerna säger. Om man frågar så säger 70 procent att de gör det, men när vi mäter är det runt 50 procent. Länge trodde man att män är mer fysiskt aktiva än kvinnor, men det beror i själva verket på att män brer på mer när de rapporterar. När vi mäter rör sig båda könen lika mycket.

Hur har ett år med pandemi påverkat vår rörlighet?

Den forskning som fnns på området ger en ganska spretig bild, säger Maria Hagströmer. Att regelrätt träning har minskat kan vi nog säga rätt säkert, men i Sverige ser vi samtidigt att vardagsaktiviteten har ökat: människor tar en promenad på lunchen eller vandrar på Sörmlandsleden på helgen. Och det har ju blivit ett enormt uppsving för Sofas gympa på tv.

Hon berättar att insamlade data från mobiltelefoners stegräknare visar hur rörligheten däremot minskade avsevärt i många andra länder våren 2020.

I vissa länder, som Spanien, gick den ner omkring 40 procent. Men i Sverige blev det ingen stor förändring. Ett skäl är sannolikt att vi inte haft någon hård lockdown här.

Men ett genomsnitt för riket säger inte allt, lägger hon till.

Pandemin drabbar vissa grupper hårdare, det gäller även på det här området. De som har ett eget driv att röra

undan med utan att hälsan tar skada.

på sig hittar nya sätt att fortsätta göra det. Men det fnns också en grupp som inte kommer sig för och som kan tycka att det är motigt. Om du är beroende av den dagliga promenaden till jobbet för att få motion och sedan övergår till att arbeta hemifrån – ja, det är ju inte bra.

”Det börjar bli tydligt att stillasittande

stora delar av dagen är en hälsorisk.”

VAD ÄR DET DÅ som händer i kroppen när vi rör på oss? Hur kan fysisk aktivitet vara nyttig på så många sätt? Alla mekanismer är inte kartlagda än, men en översiktlig bild kan skissas och den innehåller många olika sorters påverkan. Det mest uppenbara är att de delar av vår kropp som direkt belastas vid fysisk aktivitet – som lungor, skelett, hjärta och andra muskler – får träning och stärks. Andra hälsovinster kommer av att fysisk aktivitet driver på ämnesomsättningen och därmed påverkar den ohälsa som har med metabolism att göra – som övervikt, metabola syndromet och typ 2­diabetes.

Men sedan då? Varför är fysisk aktivitet nyttig för allt från immunförsvaret till hjärnan? Det beror till stor del på att många ämnen som utför viktiga saker

i kroppen bildas i våra muskler när de arbetar och sedan sprids i hela kroppen. En studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Cell för något år sedan visade att ett träningspass ledde till förändrade halter av nästan 10 000 olika ämnen i blodet. Bland dessa fnns många ämnen som har viktiga funktioner i kroppen: uppiggande, smärtstillande, antiinfammatoriska och reparativa.

Vid sidan av dessa biologiska faktorer fnns också andra skäl till att vi mår bra av att röra på oss, påpekar Mats Hallgren. Motion kan även bidra till sådant som bättre självkänsla, ökad upplevelse av kontroll, miljöombyte samt distraktion från vardagens bekymmer.

Under 2000­talet har det uppmärksammats mer att rörelse inte bara förebygger ohälsa utan också många gånger är en efektiv behandling vid sjukdom. I Sverige infördes konceptet Fysisk aktivitet på recept, FaR, 2001 och två år senare kom handboken FYSS, Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. Maria Hagströmer är en av skriftens redaktörer.

Det är fortfarande oklart hur mycket stillasittande man kommer

Nyfken på Vardagsmotion

Fysisk aktivitet förbättrar förmågan att tänka och resonera, visar forskning.

Nu lägger vi sista handen vid den färde utgåvan av FYSS, med planerad utgivning i augusti 2021. Antalet diagnoser har vuxit till 34, från artros till övervikt, säger hon. FYSS har rönt uppmärksamhet även internationellt och översätts nu för användning i nio länder i EU. Sedan tidigare fnns den på engelska, norska och vietnamesiska.Vid både kroppslig sjukdom och psykisk ohälsa kan fysisk aktivitet i vissa fall vara ett fullgott alternativ till läkemedel. I andra fall är den ett värdefullt komplement. ­ När fysisk aktivitet, läkemedel och terapi jämförts som behandling mot mild till måttlig depression har alla tre alternativen visat sig vara ungefär lika efektiva, säger Mats Hallgren. Även mot mild till måttlig ångest är fysisk aktivitet en efektiv behandling. Vid psykos är bilden lite mer komplex, förklarar han. Hallucinationer och andra så kallade positiva symtom verkar inte påverkas, däremot förbättrar fysisk aktivitet kognitionen, alltså förmågan att

”All rörelse i vardagen har betydelse –också den mycket blygsamma.”

tänka och resonera, vilket ger patienten bättre förutsättningar att organisera sin tillvaro och leva ett normalt liv.

Mats Hallgren påpekar att det även fnns ett samband åt andra hållet: mental ohälsa orsakar fysisk inaktivitet.

Det är ytterligare ett skäl till att det är viktigt med fysisk aktivitet i behandlingen av mental ohälsa. Drabbade blir ofta så fysiskt inaktiva att det leder till kroppslig sjukdom – det är en orsak till att långvarig psykisk ohälsa förkortar den förväntade livslängden med nästan ett decennium, säger han.

AVS LUTN I N G SVI S: alla djurarter måste inte röra sig speciellt mycket för att må bra. Varför är just människans välbefnnande så beroende av dagligt muskelarbete?

Om du backar ett antal tusen år så bestod vår tillvaro i att vi strövade över savannen och letade mat, säger Mats Hallgren. Rörelse var en förutsättning för överlevnad, det är de förhållanden som evolutionen har designat oss för. Rörelse är vårt naturliga beteende. Mot den bakgrunden är det inte konstigt utan tvärtom rätt logiskt att rörelse och hälsa är så nära sammankopplade för människan.

Hur långt ska man egentligen gå?

Många har hört att man bör gå 10 000 steg om dagen för en hyfsad hälsa. Men fnns det vetenskapligt belägg för att hävda detta?

– Forskningen säger att minst 7 000 steg motsvarar den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet som Världshälsoorganisationen står bakom, säger Eva Jansson, professor emerita vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Rekommendationen talar dock inte om antal steg utan uttrycks i termer av intensitet, varaktighet och frekvens. Den säger att man bör vara fysiskt aktiv minst 150 minuter per vecka på måttlig intensitet (till exempel en rask promenad) eller 75 minuter per vecka på hög intensitet (till exempel löpning).

Eftersom fysisk aktivitet historiskt har mätts på dessa andra sätt inom forskningen är det inte helt enkelt att uttrycka rekommendationen som antal steg.

Rådet om 10  000 steg togs från början fram lite godtyckligt, som ett enkelt budskap om att det är bra att röra på sig. I takt med att fer objektiva mätmetoder har utvecklats, som stegräknare och accelerometrar, har det i efterhand gått att visa att rekommendationen träfar ganska rätt.

TIPS!

Mer läsning om bakgrunden till rekommendationerna och vilka efekter som kan förväntas fnns på fyss.se.

– Vi vet till exempel att friska vuxna tar mellan 4  000 och 18 000 steg per dag, och då kan 10  000 steg per dag vara rimligt. Forskare som har jämfört antal steg med tid som har tillbringats i olika grader av intensitet, har kommit fram till att rekommendationen för vuxna bör vara minst 7  000 steg per dag, säger Eva Jansson.

Rekommendationen baseras på att vi tillbringar en del av dagen med fysiska aktiviteter på låg intensitet, som småsysslor i hemmet och på arbetet, vilket ger cirka 3  000–4 000 steg. Till detta får man lägga 3 000–4  000 steg, vilket motsvarar 150 minuter av måttlig intensitet per vecka eller en 30 minuter lång promenad per dag.

Text: Ola Danielsson

Intervjun Stefan Swartling Peterson

DRIVEN En otålig akademisk matchmaker. Så beskriver Stefan Swartling Peterson sig själv.

Han vill göra skillnad för världens barn

Fler vetenskapliga publikationer är inte målet för professor

Stefan Swartling Peterson.

Nej, de sista tio åren av karriären vill han agera för en bättre framtid för alla barn. Och det är bråttom.

Text: Cecilia Odlind

Foto: Martin Stenmark

Intervjun Stefan Swartling Peterson –Är

F LER VETENSKAPLIGA artiklar verkligen grejen?

Frågan ställs av Stefan Swartling Peterson som länge forskat om global barnhälsovård och därmed redan har en diger publikationslista. På senare år har han blivit alltmer upptagen av att faktiskt åstadkomma förändring.

– Men redan som ung medicinstudent fängslades jag av det faktum att hälsoproblem till så stor del handlar om att kunskap förs ut för långsamt. Det är ju först när forskningen appliceras som den gör nytta, säger han och syftar på att bara för att en studie publiceras är det inte säkert att kunskapen når ut i samhället.

SOM EXEMPEL FRÅN den egna forskningen nämner Stefan Swartling Peterson de studier som skett i samarbete med Makerere­universitetet i Uganda och som lett fram till rekommendationer kring hur man ska hantera och behandla barn med feber. Konkret har forskningen resulterat i ett födesschema som hjälper lokala hälsoarbetare att samla in uppgifter om barnets tillstånd, exempelvis kroppstemperatur och andningsfrekvens. De ska även vara uppmärksamma på akuta varningstecken som kramper, blodiga diarréer och svåra kräkningar så att de svårast sjuka barnen kan skickas till närmaste sjukvårdsinrättning. Barnen som är mer lindrigt sjuka får behandling på plats. Dessutom fnns instruktioner för hur man genom utbildning och preventiva åtgärder kan förebygga sjukdom.

– Flödesschemat har blivit till en

policy från Världshälsoorganisationen och UNICEF och spridits i många länder. Det är ett exempel på hur man kan arbeta systematiskt för att minska den globala barnadödligheten ­ ett av målen i FN:s Agenda 2030*, säger Stefan Swartling Peterson.

Stefan Swartling Peterson verkar ha en ovilja mot att fastna i det teoretiska. – Jag har ofta känt i akademiska sammanhang att det är långt mellan mina och andras forskningsfynd och deras tillämpning. Nu vill jag göra skillnad genom att förbättra implementeringen av kunskap, säger Stefan Swartling Peterson.

Det var också ett starkt skäl till att han tackade ja till arbetet som global hälsochef vid Förenta nationernas barnfond UNICEF i New York där han arbetade mellan åren 2016 och 2020.

Att ha ansvar för alla världens barns hälsa är en stor uppgift, för att inte säga gigantisk.

– Jo. Det är ju omöjligt och var ju inte heller tanken med jobbet. Men visst kunde jag känna mig stressad! När man har en uppgift under en begränsad tid vill man använda tiden på bästa sätt.

ÅREN VID UNICEF ägnades bland annat åt att leda en kommission för alla barns framtid, A Future for the World’s Children?. Resultaten publicerades 2020 i den ansedda vetenskapliga tidskriften Te Lancet och visade att barnen i Centralafrikanska republiken har det sämst. Norska barn har det bäst och Sverige ligger på plats 13 av 180 listade

Namn: Stefan Swartling Peterson.

Titel: Professor i global systemomställning för hälsa.

Ålder: 58.

Familj: Fru och fyra barn.

Motto: Gör skillnad!

Så kopplar jag av: Går en promenad i skogen.

Oväntat intresse: Skogsbruk.

Förebild: ”Jag hade förmånen att arbeta nära professor Hans Rosling i 20 år. Han är än idag ett dagligt rättesnöre och en inspirationskälla. Ofta funderar jag över vad Hans hade tänkt och gjort. Det tvingar mig till att agera: Den som inte tar ställning och inte agerar är en del av problemet, vilket problemet nu än är. Detta lärde jag mig av Hans.”

länder. Men enligt rapporten fnns det inget land i världen som gör tillräckligt för att skydda barns hälsa nu och för att säkra deras framtid.

– Det beror på att inget land lyckas kombinera bra utveckling för barnen med ett hållbart utnyttjande av resurser. Vi måste hitta sätt att förbättra för barn som har det svårt samtidigt som vi drastiskt minskar resursuttaget från planeten, speciellt i rika länder, om vi ska uppnå hållbarhet, säger Stefan Swartling Peterson.

Rapporten defnierar problemen: I vissa delar av världen är det fortfarande stora utmaningar med infektionssjukdomar och hög barnadödlighet. Och många barn svälter medan andra får för mycket eller fel typ av mat. Sexuell och reproduktiv ohälsa, trafkolyckor, psykisk sjukdom och självmord orsakar skador och död hos många barn.

– Arbetet visade också tydligt att detta inte bara handlar om hälso­ och sjukvård. Nya hot mot barns hälsa hänger ihop med till exempel miljöförändringar och aggressiv marknadsföring av skadliga produkter. För att åstadkomma god hälsa måste vi arbeta inom alla samhällssektorer för bättre mat, vatten, luft, delaktighet, utbildning, kommunikation, med mera, säger Stefan Swartling Peterson.

HUR DET SKA ske är något som forskarna bakom Lancet­kommissionen nu vill konkretisera genom det nya initiativet Children in All Policies 2030. Ett bakslag är dock coronapandemin som lett till skolstängningar, våld i hemmet och fattigdom och hunger på grund av ekonomisk kris. Stefan Swartling Peterson tycker att åtgärderna i afrikanska länder många gånger blint har kopierats från rikare länder där dödstalen varit väldigt mycket högre.

– I många delar av Afrika har man infört lock­down, ibland utan att ha någon större smittspridning. Åtgärderna borde ha anpassats mer till de lokala omständigheterna för att faktiskt kunna bromsa smittspridningen. Till exempel kunde man ha kört ut vattentankar så att fattiga kan tvätta händerna, swishat pengar till var och en i stället för att dela ut mat vid en lastbil där folk trängs, och informerat och engagerat människor mer. Och man skulle inte ha stängt ner skolor och sjukvård, säger han.

De långsiktiga konsekvenserna av nedstängningarna riskerar att göra be­

”Allra viktigast är att hejda klimatförändringarna så snabbt som möjligt, det är vår plikt mot barnen.”

tydligt mer skada än vad de gett nytta, menar Stefan Swartling Peterson.

– Det har bland annat resulterat i att läkemedel och vaccin mot spridda sjukdomar inte nått fram. Barnarbete och bortgifte av fickor har ökat. Över 160 miljoner barn har inte fått gå i skolan på ett år, enligt en rapport från UNICEF. Barnen kan visa sig bli pandemins största ofer, säger han.

I sin nya roll som professor i global systemomställning för hälsa, en roll Stefan Swartling Peterson tillträdde vid årsskiftet, ser han en möjlighet att göra om de ”halv­abstrakta politiska målen” i Agenda 2030 till mer konkreta färdplaner, ”missioner för hållbar hälsa”.

– Och eftersom detta innefattar så många olika delar av samhället måste vi börja samtala över ämnesgränser och mellan olika aktörer. Ledare måste träfa barn, olika forskare måste mötas, företag måste samtala med akademin, länder samtala med varandra och så vidare, säger Stefan Swartling Peterson.

HÄR SER HAN sig själv som en akademisk match­maker, en katalytisk spindel i nätet.

– Det blir min största uppgift nu, att träfa och sammanföra människor. Ett universitet ska ju forska och utbilda men också – lika viktigt – samverka!

Inte minst måste de unga tas med i arbetet som handlar om deras egen framtid, menar Stefan Swartling Peterson.

– De tillfrågas sällan, men barn och ungdomar måste involveras i besluten om deras liv just nu och i framtiden. De

ENGAGERAD

”Människors hälsa är intimt sammankopplad med planetens hälsa. Vi måste agera snarast för bådas bästa”, säger Stefan Swartling Peterson.

hållbara målen i Agenda 2030 måste utgå från barnens perspektiv. Allra viktigast är att hejda klimatförändringarna så snabbt som möjligt, det är vår plikt mot barnen, säger han.

Vi återkommer till att tiden är begränsad. Det är cirka tio år kvar till ”Te climate tipping points”, då dramatiska och oåterkalleliga efekter kan ske om vi inte bromsar koldioxidutsläppen, och tills FN:s agenda 2030 ska vara

uppfylld. Och det är cirka tio år kvar av Stefan Swartling Petersons karriär. – Jag kan ju inte göra allt. Men tillsammans kan vi på Karolinska Institutet göra mycket, säger han.

* Agenda 2030 är en gemensam global agenda för världens länder där ledarna har förbundit sig till att till år 2030 ha uppnått 17 mål som handlar om att avskafa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, förbättra hälsan, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen.

Swartling Peterson om

… twitter: Via @stefanswartpet snappar jag upp saker jag annars hade missat. Men det är också ett sätt att nå personer jag aldrig annars skulle nå, inte minst beslutsfattare.

… Fridays For Future: Vi måste fånga upp ungdomars politiska engagemang. Jag tycker att vi ska införa rösträtt från 16 års ålder – det skulle sätta press på politiker.

… barnpolitiskt råd: Sverige har ett klimatpolitiskt och ett fnanspolitiskt råd, på samma sätt borde vi ha ett oberoende råd som bedömer huruvida vi uppnår våra mål för ALLA barns bästa.

… hälsa: Hälsa är så mycket mer än bara sjukvård. Det kan till exempel handla om mat, vatten, säkerhet, jämställdhet och jämlikhet, klimat och miljö, utbildning, med mera.

Hur ska man vara som förälder för att ens barn

ska må så bra som möjligt? Och hur kan man

hjälpa så många som möjligt att lyckas med det?

Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som studerar föräldraskapsprogrammen.

Den perfekta föräldern

… fnns inte. Därför är behovet av föräldraskapsstöd stort.

Text: Annika Lund

Foto: Getty Images

På djupet Föräldraskap

FÖR DRYGT 40 ÅR SEDAN, 1979, blev Sverige först i världen med att införa ett förbud mot barnaga. Därmed hade en ny syn på föräldraskap letat sig ända in i lagboken. Det auktoritära föräldraskap som var normen under 1900­talets första hälft hade då bytts ut mot ett mer demokratiskt orienterat familjestyre.

Det berättar Martin Forster, kliniskt verksam psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

förhållningssätt var mer gynnsamma för barns utveckling och hälsa, säger Martin Forster.

På 1960­talet beskrev forskare fyra föräldrastilar, baserade på hur tydligt de är orienterade mot värme och gränssättning. I det auktoritära föräldraskapet fnns en hård gränssättning, utan värme. Där förekommer straf och en betoning på lydnad. Den demokratiska föräldrastilen kännetecknas av både värme och gränser – men gränserna sätts mindre skarpt och i ett varmt och vänligt klimat. Därutöver brukar ytterligare två stilar beskrivas: låt­gå­föräldrar, där gränser saknas men värmen är stor, och negligerande föräldrar, som varken sätter gränser eller engagerar sig.

Enligt Martin Forster fnns massivt stöd för att den demokratiska föräldrastilen är mest gynnsam för barn. Det gäller barn i alla kulturer och sammanhang där saken har undersökts.

– Den tidiga föräldraforskningen upptogs av sådana här frågor, som att rakt av beskriva hur olika föräldrastilar ser ut. Det blev då tydligt att vissa

Det är viktigt för en trygg anknytning att föräldrars reaktioner är begripliga och väntade.

Det är också väl belagt att barn mår bra av att ha en trygg anknytning till sina föräldrar. En sådan växer fram om föräldern är närvarande, lyhörd och förutsägbar; det ska vara begripligt och väntat för barnet hur föräldern agerar och reagerar. Det skapar förtroende mellan föräldrar och barn, en trygg bas i tillvaron – och att växa

”Det fnns tyvärr ingen organisation eller myndighet som äger frågan om föräldraskapsstöd på en övergripande nivå. ”

upp i ett sådant sammanhang präglar individen, genom tonåren och upp i vuxen ålder, säger Martin Forster. – Det fnns alltså grundforskning som tydligt talar för ett demokratiskt föräldraskap och föräldrar som är närvarande, lyhörda och förutsägbara. Nästa fråga blir hur man gör för att hjälpa fer föräldrar att vara så. Det har jag ägnat mig mycket åt. Det är där föräldraskapsstöden kommer in i bilden, säger Martin Forster.

Han var med och utvecklade ett av de mest spridda föräldraskapsprogrammen, Komet. Det syftar till att minska bråk och konfikter i vardagen genom att föräldrar i grupp får lära sig att göra just så som beskrivs ovan – sätta gränser i en varm kontext, där föräldern är närvarande, lyhörd och förutsägbar.

ETT VIKTIGT INSLAG i Komet är ”Barnets stund”, där förälder och barn återkommande ska göra roliga saker tillsammans. Andra viktiga delar är att föräldern ska förbereda barnet inför jobbiga saker, som att lägga bort mobilen på kvällen eller komma iväg på morgonen, och uppmärksamma när barnet gör bra saker i stället för att bara tjata och notera fel.

Men i dag fnns det en uppsjö av föräldraskapsprogram. Den som surfar in på en av Sveriges minsta myndigheter, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, möter en färsk genomgång, gjord i november 2020, av tillgängliga stöd. 30 olika program presenteras, men inte ens det är hela repertoaren.

Programmen heter till exempel ABC, Aktivt föräldraskap, Cool Kids, Ledarskapsträning för tonårsföräldrar, Mamma och pappa trots allt, Pappa kom hem och Triple P. Ett vänder sig till familjer där fysisk misshandel har förekommit, ett annat till föräldrar

Foto: Getty Images, Kry

med fyktingbakgrund. Flera syftar till att minska bråk och konfikter, vissa handlar mer om att skapa medvetenhet kring barns behov. Några grundar sig på anknytningsteorier, andra på KBT­baserade principer. De vänder sig till föräldrar med barn i olika åldrar och de förvaltas på olika sätt – av regioner, kommuner eller privata aktörer.

I korthet – de är svåra att överblicka och hålla isär.

– Det fnns tyvärr ingen organisation eller myndighet som äger frågan om föräldraskapsstöd på en övergripande nivå. Olika kommuner kan plocka upp olika program som de tror på eller för att det fnns någon lokal koppling till någon forskare. Det är en skillnad mot hur det är i till exempel Norge, där det fnns en statlig styrning av de här insatserna och ett påbud att alla kommuner ska erbjuda vissa insatser. Här i Sverige kan varje kommun göra på sitt sätt – en del har byggt ut stödet till en omfattande verksamhet, andra erbjuder knappt detta, säger Martin Forster.

Vad tycker du om det?

– Att det är dåligt. Föräldraskapsstöd är identiferat som en viktig del av folkhälsoarbetet. Precis som BVC har ansvaret för det tidiga stödet till föräldrarna borde vi ha riktlinjer och en utpekad huvudman för hur det fortsatta föräldraskapsarbetet ska ske, säger Martin Forster.

UNDER 2014 presenterades en studie där fyra av de mest spridda programmen jämfördes. I studien lottades föräldrar till drygt 1 100 barn i åldrarna tre till tolv år till något av programmen Connect, Cope, Komet och De otroliga åren. De som stod på väntelista utgjorde kontrollgrupp.

Enligt studien blev både barn och föräldrar hjälpta av att delta i de här programmen. Mer än nio av tio barn fck positiva beteendeförändringar inom några månader, föräldrarna fck färre ilskna utbrott och mindre straffande beteende. Viss efekt var bestående fortfarande efter två år.

Men det fanns egentligen ingen skillnad mellan de olika stöden – efekten var ungefär lika stor, oavsett vilket program föräldrarna deltog i.

– Det viktiga är att föräldrar får träffas, ta del av ett strukturerat material och möjlighet att jobba med saker på hemmaplan. Det ger föräldrar en

”Jag

är allergisk mot en förenklad syn på föräldraskap”

Hur mycket kan man egentligen påverka sitt barn i rollen som förälder?

Vi frågade Henrik Larsson, beteendevetare som forskar om hur arv respektive miljö påverkar vårt beteende.

Du vill lyfta fram komplexiteten i föräldrarollen. Berätta!

– Så här: Det var länge sedan vi övergav synen att om föräldern bara beter sig på ett särskilt sätt, då kommer det automatiskt att ge en viss efekt på barnet. Det här är inte hela bilden. Vi vet nu att familjen är ett system med reaktioner åt båda håll – föräldrarna påverkar barnen, men barnen är aktiva i processen och påverkar vilket bemötande de får. Om föräldrar är en miljöfaktor i barnens liv, hur tungt väger den miljöfaktorn gentemot gener?

– Forskning har visat att föräldrarna är en viktig miljöfaktor i barnens liv, men jag skulle vilja lyfta fram tre processer som inkluderar arvets betydelse. Den första knyter an till det jag nyss sade, nämligen att barnets temperament kan påverka vilket bemötande det får. Ett barn som är till exempel aggressivt kommer att utlösa vissa reaktioner hos sin omgivning, alltså påverka sin miljö. Men barnets temperament är delvis styrt av genetiska faktorer. Det är alltså komplext. Den andra

chans att förändra sitt sätt att vara som förälder. Men givetvis bör verksamheter som erbjuder föräldraskapsstöd välja program eller insats där forskning stödjer hur det är utformat och att det har efekt, säger Martin Forster.

Ett väldigt vanligt mål med föräldraskapsstöd är att minska bråk och konfikter. Det är till exempel inriktningen i tre av de fyra nämnda programmen. Även om alla föräldrar är

processen handlar om att den miljö som föräldrarna ger till sina barn delvis har påverkats av deras egna gener. Bakomliggande genetik för aggressivitet och impulsivitet hos föräldrarna påverkar deras föräldraskap. Det tredje exemplet handlar om att ju äldre barnet är, desto tydligare kommer det sannolikt att söka sig mot miljöer som passar barnets grundläggande läggning och temperament, som alltså delvis är genetiskt.

Så hur viktiga är föräldrarna egentligen?

– Föräldraskapet är en viktig komponent som påverkar barnet och barnets utveckling. Men jag är lite allergisk mot ett förenklat perspektiv som jag ibland möter – föräldraskapet är just endast en av fera viktiga komponenter som påverkar barnet. Det fnns till exempel inget stöd i forskning för att föräldraskapet orsakar adhd hos barnet, men föräldraskapet kan påverka vilken väg ett barn med adhd tar genom livet. Samma tankesätt går att applicera på temperament och personlighetsdrag – det är överlag alltid multifaktoriella orsaker som förklarar mänskligt beteende och sätt att vara.

Fotnot: Henrik Larsson forskar vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt vid Örebro universitet.

välkomna vänder sig Cope, Komet och De otroliga åren i första hand till familjer där det förekommer mycket trots och vresig vardag – kort sagt, bråk. Eller, på psykologspråk – beteendeproblem. Och alla program lyckades minska bråk och konfikter i familjernas vardag, i upp till två år.

Men vad föräldrastödsprogrammen har för efekter på mycket lång sikt, genom tonår och upp i vuxen ålder, är

På djupet Föräldraskap

Det här behöver ett barn

Den psykologiska tallriksmodellen beskriver sådant som skyddar barnets hälsa in i vuxen ålder, enligt studier. Den psykologiska tallriksmodellen är hämtad ur Vad alla föräldrar borde få veta. Barnets första tolv år av Kajsa Lönn Rhodin och Maria Lalouni. I boken beskrivs vetenskapliga belägg för hur de olika tårtbitarna påverkar barnets hälsa och utveckling.

Utvilade föräldrar: Tänk på säkerhetsrutinerna på ett fygplan: sätt syrgasmasken på dig själv innan du hjälper barnet. Som förälder behöver man sortera i sin stress och skapa återhämtning för att ha ork att ta hand om sitt barn.

Ramar: Att sätta gränser behöver göras mer genomtänkt och kontrollerat än att ge kärlek, närvaro och bekräftelse – där det bara är att ösa på. Tydliga ramar behövs – men en del tillsägelser kanske kan väljas bort och vissa regler kanske kan skapas tillsammans med barnet?

ännu inte visat. En sådan fråga hänvisas till resultat från grundforskningen, som den om föräldrars olika beteenden. Om föräldern till exempel är auktoritärt sträng och tror på straf som uppfostringsmetod, då kan det påverka barnet negativt på mycket lång sikt, till exempel genom svårigheter med självkänslan i vuxen ålder.

Annan grundforskning visar att barn med viss problematik, som koncentrationssvårigheter och täta konfikter med omgivningen, löper ökad risk att få problem med skolresultat och kompisar. Det är i sig riskfaktorer för allvarligare psykisk ohälsa, som till exempel missbruk.

I VILKEN UTSTRÄCKNING just föräldraskapsstöd kan styra livet åt bättre håll i de här sammanhangen är alltså ännu inte visat. Men det är visat att föräldrarnas beteende spelar roll för hur deras barn mår, även senare i livet.

Hur stor roll föräldrarna egentligen spelar har dock omprövats efter hand, säger Martin Forster.

Självkänsla och medkänsla: Barn som fokuserar på att vara en god vän och hjälper andra är de som mår bäst och oftare lyckas i skolan.

– På senare år har vi kunnat väga in genernas betydelse. En del av det vi tidigare beskyllde föräldrarna för har vi numera insett handlar om gener. En del barn har en sårbarhet för att utveckla bråkighet eller ångest eller depression, oavsett vad föräldrarna gör. Med denna kunskap kan vi minska skuldbeläggningen av föräldrarna, som varit påtaglig under tidigare decennier. Samtidigt har föräldrarna en viktig roll, vilket i synnerhet gäller för barn med sårbarhet. Barn med anlag för bråkighet, ångest eller depression behöver

Kärlek: Det viktiga är att barnet uppfattar det som föräldern gör som kärleksfullt.

Närvaro: Kvantitet är kvalitet. Att umgås inom familjen är viktigare än vad man gör tillsammans – fredagstacos duger fnt.

Bekräftelse: Det här handlar om samtalsklimatet. Ett öppet och bekräftande samtalsklimat i hemmet gör det lätt för barn att prata med sina föräldrar.

mer än andra barn föräldrar som är kompetenta att möta dessa svårigheter, säger Martin Forster.

”Föräldrar med adhd hamnar mycket lättare i stressiga och kaotiska situationer än andra föräldrar.”

Det gör det extra viktigt att föräldraskapsprogrammen är tillgängliga för alla. Men så är inte riktigt fallet i dag. En del föräldrar har svårt att ta till sig stöden så som de vanligen ges – i grupp. Det berättar Tatja Hirvikoski, chef för Habilitering & Hälsa i Region Stockholm och forskare vid KIND vid Karolinska Institutet. Hon har arbetat med att ta fram ett föräldraskapsstöd speciellt anpassat för föräldrar med adhd. Det kallas IPSA, Improving parenting skills – adults with adhd. – En återkommande kommentar vi fck från föräldrar med adhd var att de visserligen hade gått Komet eller ABC eller något annat program, och de förstod allt som sades och höll med om allt – men när de skulle tillämpa dessa kunskaper i sin vardag, då tog det stopp. Det gick inte. De här föräldrarna behöver få ett föräldraskapsstöd som är

Foto: Martin Hammar

”Larmeni mobilenär minräddning”

”Redan när jag var liten fck jag höra att jag antagligen har adhd, men det utreddes inte då. Jag fck diagnosen när jag var 27 år. Då hade jag börjat plugga till socionom, men studierna gick trögt, så jag behövde få min diagnos för att kunna ta del av anpassningar och stöd.

Jag fck mitt första barn när jag var 20 år. I dag har jag tre biologiska barn och två bonusbarn. Jag tror att ytterst få skulle gissa att jag har adhd. Vi kommer alltid i tid och alla har rätt saker med sig.

Tricket för mig är att sätta enormt många larm i mobilen. Jag har till exempel åtta larm bara för att vakna, det första går i gång 40 minuter innan jag ska upp. Sedan har jag två larm för varje moment – ett som säger att jag strax ska göra något och ett som säger när det verkligen är dags. Det larmar hela vägen – från att väcka barnen, till att göra frukost, till att alla ska klä sig, gå till badrummet och komma i väg. På jobbet påminner kalendern i Outlook mig om allt. Efter jobbet kommer kvällslarmen.

Larmen har olika ljud och det står vad det gäller i mobilen. Barnen har också mängder av larm för olika moment. Det här hjälper mig som har dålig tidsuppfattning. Jag skulle kunna sminka mig i 20 minuter och tro att det har gått fem.

De tidshjälpmedel som brukar ges till personer med adhd, som en whiteboard och en timstock, har inte alls

funkat för mig. Jag tycker det är typiskt för hela problematiken kring adhd. Man förstår att det krävs anpassningar, men man tror att alla kan hjälpas på samma sätt. Men hela grejen med adhd är att man tenderar att gå utanför boxen. Hela tanken med standardlösningar är omöjlig.

Som förälder med adhd har jag god förståelse när mina barn uppvisar till exempel glömska eller tankspriddhet. Vi är bra på kluriga vardagslösningar. Inget av mina biologiska barn har diagnosen, men ibland tror jag att det beror på att vi är så bra på att bemöta problemen så att att symtomen inte märks.”

Berättat för: Annika Lund

JANNIKA KAUPPI

Ålder: 31 år. Gör: Socialsekreterare och egenföretagare, har en webbshop för att sälja egen konst.

En ny studie undersöker hur skärmfria dagar påverkar familjerelationer.

anpassat utifrån de behov som fnns för just dem, säger Tatja Hirvikoski.

Det fnns två områden som den här föräldragruppen ofta kämpar med. Det ena handlar om att få till rutiner och struktur i vardagen; att ha koll på barnens aktiviteter, komma ihåg att köpa nya stövlar, se till att det fnns frukost och skicka med matsäck till skolutfykten. Det andra handlar om känsloreglering, att hitta strategier för att bevara sitt lugn när stressnivåerna stiger i en vardag med kaos.

– Det här går hand i hand, det vet alla. Vi blir mer irritabla och konfiktbenägna när vi utsätts för stress och kaos, det är allmänmänskligt. Men föräldrar med adhd hamnar mycket lättare

i stressiga och kaotiska situationer än andra föräldrar, säger Tatja Hirvikoski. IPSA är anpassat för föräldragruppen på fera sätt. Till exempel får alla individuella möten med en arbetsterapeut vid sidan om gruppträfarna. Arbetsterapeuten hjälper till med att tillämpa de strategier och praktiska lösningar som föräldrarna lärt sig på gruppträfarna.

”Jag skulle önska att det på samhällsnivå fanns en större förståelse och kunskap.”

En sådan lösning kan vara att planera in mikropauser, så att det fylls på med energi inför krävande situationer, som eftermiddagspasset med hämtning på förskola, hemgång och matlagning. Det kan handla om något så litet som fem minuter med avslappningsövning och mellanmål på en parkbänk på väg till förskolan.

– I IPSA börjar vi med att jobba med föräldrarna själva, vi fokuserar på deras stress­ och energinivåer. Först när förutsättningarna fnns går vi vidare med andra delar i programmet, saker som att man ska förbereda barnet innan något ska göras och att man ska välja sina strider. En annan viktig sak är ”Barnets stund”. Men det krävs ork och visst lugn i vardagen för att få till på utsatt tid, med utlovat innehåll, säger Tatja Hirvikoski.

IPSA ges nu till nio föräldrar per termin i Region Stockholm, inom ramen för en studie. Grupperna fylls på fort och behovet av särskilt stöd för den här gruppen är ”enormt”, säger Tatja Hirvikoski.

– Det fnns en lång rad studier som visar samma sak – föräldrar med adhd kämpar med föräldraskapet och vill utvecklas i föräldrarollen.

Hur skulle du vilja att det var för den här föräldragruppen?

– Oj. Jag har en lång önskelista. Jag skulle önska att det på samhällsnivå fanns en större förståelse och kunskap. Ett konkret exempel: Om ett barn i ett fotbollslag eller skolklass ofta uteblir eller kommer försent eller har med sig fel grejer, då behöver man inte fördöma föräldrarna och säga att de är oengagerade, ovilliga och lata. Man kan tänka att det där är en förälder som av någon övermäktig anledning har svårt att få vardagen att fungera och sedan fundera över hur man ska göra för att få barnet att komma i tid med rätt saker. Man kan hjälpa till i stället för att fördöma. Det är väldigt vanligt att folk tänker att ett barns svårigheter beror på att föräldrarna är röriga – men det kan handla om en delad genetik, att föräldrar och barn brottas med samma typ av svårigheter. Om fer förstod det skulle livet bli mycket lättare för de här föräldrarna – och för barnen, säger Tatja Hirvikoski.

DET FINNS ANDRA föräldragrupper i Sverige som brottas med stora svårigheter. Det syns i övergripande statistik om olika hälsorelaterade mått och förutsättningar. I socioekonomiskt utsatta områden är barn generellt sett just

Foto: Getty Images

utsatta. Här har större andel små barn karies, fer exponeras för cigarettrök i hemmet, fer har fetma och färre är vaccinerade.

Sedan 2013 pågår ett projekt som vänder sig till förstagångsföräldrar som bor i Rinkeby. De erbjuds sex hembesök fram tills barnet fyllt femton månader. Med på dessa hembesök är en BVC­sköterska, en familjerådgivare från socialtjänsten och vid behov en tolk. Varje hembesök är en timme långt och det fnns en mall för vad samtalen ska innehålla. Vid ett hembesök delas pekbok och bibliotekskort ut, vid ett annat beskrivs förskolan och hur man ställer sig i kö. Samtidigt lämnas stort utrymme åt sådant föräldrarna själva vill ta upp.

Suget efter de här hembesöken har varit stort. Redan första året tackade 94 procent av förstagångsföräldrarna i Rinkeby ja och öppnade dörren, trots att det inom gruppen fnns en allmän misstro mot socialtjänsten.

Vissa utvärderingar är gjorda. Till exempel har andelen barn med karies minskat samtidigt som vaccinationsgraden har stigit.

Som en följd har hembesöken fått gott anseende och modellen har spridit sig till en rad kommuner i landet.

Men Lene Lindberg, psykolog och forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, är bekymrad över ett alltför snabbt införande.

– Det är viktigt att se efekterna av de här insatserna innan de permanentas. Det är svårt att randomisera sådant här i verkliga livet, men det går att hitta vägar även för det, säger hon.

LENE LINDBERG håller nu på med en studie just för att utvärdera upplägget. I den studien ska förstagångsföräldrar i tio utsatta områden i Stockholmsområdet jämföras – hälften får utökade hembesök, resten får det sedvanliga BVC­programmet. Sedan ska föräldrarna intervjuas och hårda data samlas in, som olika mått kring barnens hälsa och utveckling samt sjukvårdskonsumtion.

– Min hypotes är att det ger efekt att erbjuda den här insatsen. Men den är egentligen inte särskilt omfattande sett i ett internationellt perspektiv. I andra länder görs mycket större insatser i utsatta områden. I vissa länder erbjuds hembesök ända från graviditeten fram tills barnet är fyra år gammalt. Då ser man enorma efekter som vi inte kom­

Föräldraskap På

mer kunna se i den här studien, säger Lene Lindberg.

Hon är också delaktig i ett annat föräldraskapsstöd som vänder sig till föräldrar som kommer från ett annat land, kallat Föräldraskap i Sverige. Det riktar sig till föräldrar med barn i åldrarna 0­18 år och omfattar fem gruppträfar med information och

diskussion om olika teman. Det kan handla om till exempel könsstympning och barnaga, men också om hur man kan agera om man misstänker att ens tonåring använder droger eller är på väg in i kriminalitet.

– En del föräldrar känner sig maktlösa och har en bild av att i Sverige, där får barnen göra som de vill och föräld­

”Skärmarna

skapar konfikter i många familjer”

Psykologen Martin Forster ska undersöka vad som händer i familjer som skippar skärmar.

Varför undersöker ni detta?

– Den första smarta mobilen kom 2008 och de har därefter fått större spridning bland barn. Det är en genomgripande förändring i barns vardag som har skett under de senaste tio åren. De påverkar oss under en stor del av dygnets vakna timmar, de påverkar vår sömn, vårt sätt att kommunicera, att dela information och att ha integritet. Det fnns studier som visar omedelbara efekter av en stunds surfande på sociala medier, där man har kunnat se en negativ påverkan på hur man mår och ser på sin kropp. Men det fnns få eller inga

studier som visar hur skärmarna påverkar relationerna i en familj. Det ska vi undersöka.

Hur är studien upplagd?

– Vi har tre grupper. I en grupp ska alla i familjen leva skärmfritt under två dagar, i en annan grupp ska hela familjen leva skärmfritt i fem dagar. Alla jämförs med en kontrollgrupp som lever på

som vanligt. Ingen får hjälp med att avstå skärmarna, utan det är upp till familjerna att lösa det. Hur väl det lyckas är en av de saker vi mäter. Vi frågar också alla i familjen hur de har upplevt experimentet att lägga bort skärmarna.

Är skärmarna farliga för barn?

– Egentligen kan vi inte svara på det. Den omfattande skärmanvändning som vi ser i dag, där mobiler står för en stor del, har vi som sagt bara levt med i ungefär tio år. Forskningsfältet är ungt och mycket snabbväxande, det kommer väldigt mycket forskning om skärmar nu. Men som psykolog i den kliniska vardagen möter jag ofta föräldrar som beskriver hur skärmarna gör det svårt att ha kontakt inom familjen. Skärmarna skapar också bråk och konfikter i många familjer, de är en utmaning för föräldrarna. De kan sluka enormt mycket tid, vilket kan gå ut över sömn och skolarbete och leda till mindre fysisk aktivitet. Det är inte bra och kan påverka hälsan. Men om man klarar av att upprätthålla sådana delar av livet, då har vi i dag inte belägg för att påstå att skärmarna i sig skulle vara skadliga.

Fotnot: Martin Forster forskar vid institutionen för klinisk neuroveten-

skap vid Karolinska Institutet.

På djupet Föräldraskap

Även superföräldrar behöver stöd ibland.

”Det fnns en mycket stark önskan från många håll om att göra något åt saken, att vi måste testa något – nu.”

rar får inte göra något alls. På de här träfarna diskuteras hur man kan vara som förälder i Sverige och vilka strategier man kan använda sig av för att sätta gränser. Det diskuteras också var man kan få mer stöd från till exempel socialtjänst och polis, vilka resurser som fnns i samhället för den som behöver mer hjälp i sitt föräldraskap. En del föräldrar berättar att de efter samtalen har vågat ta sådana kontakter. Andra har sökt sig vidare till andra föräldraskapsprogram, inriktade mot kanske just droger eller utagerande beteende, säger Lene Lindberg.

Föreningen BRIS har tagit på sig att utbilda gruppledarna och programmet sprids nu i många utsatta områden.

– Som forskare kan jag morra över det. Det här programmet är inte utvärderat i sådan omfattning att vi kan säga att det har så bra efekter att det borde ges i hela Sverige, säger Lene Lindberg. Varför har det blivit så?

– Det fnns en mycket stark önskan från många håll om att göra något åt saken, att vi måste testa något – nu, säger Lene Lindberg.

”Föräldrarnas reaktioner påverkar barnen”

Maria Lalouni är psykolog och forskar om hur man kan behandla magsmärtor hos barn.

Berätta, vad undersöker ni?

– Vi har studerat efekten av ett internetbaserat KBT-program som vänder sig till barn med funktionella magsmärtor, alltså magont som inte beror på någon tydlig kroppslig orsak. Ungefär 13 procent av alla barn har funktionella magsmärtor av olika svårighetsgrad. Symtomen är långvariga problem med till exempel smärta, gasighet, illamående, diarré eller förstoppning. Barnen kan också få väldigt plötsligt och akut behov av att gå på toaletten eller ha en ständig känsla av uppsvälldhet.

Hur påverkar det här barnen?

– Magen kan ta väldigt stor plats i livet och då kan andra viktiga delar trängas ut. Det kan till exempel handla om att barnen får svårt att kunna närvara i skolan eller kunna gå hem till kompisar eller fortsätta ha aktiviteter som man tycker om att göra.

Vad går er behandling ut på?

– Först görs en kartläggning av vad barnet gör för att minska eller kontrollera symtomen när de kommer. Sedan får barnet successivt lära sig att utmana sådant som de är rädda för eller undviker. Det kan börja med att de inte ska gå på toaletten direkt vid en trängning utan hålla sig en stund eller så kan de pröva att äta något som brukar ge magsmärtor. Barnet får formulera konkreta mål, som att gå till skolan varje dag, vara med på fotbollsträning eller fka hemma hos en kompis.

Vilken roll spelar föräldrarna i detta?

– Behandlingen är internetbaserad och vissa delar gör föräldrar och barn tillsammans. Men föräldrarna gör lika många delar på egen hand, eftersom föräldrarnas reaktioner

kan påverka barnet och symtomen. Det betyder att både föräldrar och barn ska lära sig nya beteenden för att barnen ska må bra. Föräldrarna får lära sig att skifta fokus, att öka fokus på de friska delarna i barnets liv och stärka dem. Det kan handla om att föräldrarna inte ska föreslå att barnet går och vilar om det gör ont i magen utan i stället stöttar barnet i att successivt börja vara i skolan, träfa kompisar och ha fritidsaktiviteter – trots att det gör ont eller är obehagligt. Hur efektiv är er behandling? – Vi har sagt att om symtomen lindras med minst 30 procent, då är det en kliniskt signifkant förbättring. I vår studie fck 60 procent av barnen i åldrarna åtta till tolv år en kliniskt signifkant förbättring. Samtidigt fck barnen också en bättre livskvalitet och var mindre begränsade av sina symtom. När det gäller föräldrarna mättes hur överbeskyddande de var och under behandlingens gång blev de mindre överbeskyddande. Vi har också undersökt hälsoekonomiska aspekter. Det visade sig då att behandlingen gav hälsoekonomiska vinster redan under behandlingstiden. Barnen konsumerade mindre sjukvård och föräldrarna behövde inte vabba när barnen mådde bättre och kunde vara i skolan.

Fotnot: Maria Lalouni forskar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Foto:

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Behöver vi dricka till maten?

Är det bra, dåligt eller irrelevant för matsmältningen att dricka vatten till maten?

/Ann

Svar

Du behöver dricka ungefär en och en halv liter vatten eller vätska per dag för att kroppens metabolism ska fungera, och man kissar ungefär lika mycket. För de festa spelar det ingen roll för matsmältningen om man dricker till maten eller mellan måltiderna. De som har besvär med dyspepsi (magkatarr) eller orolig tarm (IBS, irritable bowel syndrome) rapporterar ofta att vätskeintaget i relation till övrig föda har betydelse, men det fnns inget entydigt mönster och därför är det svårt att ge evidensbaserade råd. Kroppen reglerar själv törsten, och därmed när du behöver dricka. Det är alltså ingen vits med att dricka ”för mycket”. Modetrenden att ha en vattenfaska att ”pimpla” ur i tid och otid har inget med bättre hälsa att göra, även om njurfunktionen hos en frisk person gör att det inte är skadligt.

/ Lars Agreus

Senior professor i allmänmedicin

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Åtgärder mot covid-19 fungerar även mot vanliga förkylningar.

Hjälper covid-19 mot förkylning?

Kan covid­19 ge immunitet mot vanlig förkylning? Jag hade covid­19 i mars 2020 och har noterat att jag inte varit förkyld på snart ett år, vilket jag annars brukar bli då jag har ett utsatt yrke och barn i skolålder. /Gabriella

Att du inte har blivit förkyld Svar sedan du fck covid-19 beror troligen först och främst inte på att du har fått immunitet mot förkylningar. Immunitet brukar vara väldigt specifkt för det virus man har blivit utsatt för. Det skulle kunna vara så att du har fått ett lite bättre skydd mot andra typer av coronavirus, men dessa orsakar endast 15–25 procent av

alla förkylningar. De festa förkylningar orsakas av virus som inte är särskilt nära besläktade med coronavirus, så som rhinovirus, RS-virus och infuensavirus.

Mer troligt är att du ser efekten av de allmänna råden och rekommendationerna som även har efekt på andra förkylningsvirus och som gör att det cirkulerar mindre förkylningsvirus i samhället. I år verkar det exempelvis som att infuensasäsongen nästan helt uteblir på grund av den här efekten.

/

Anna Smed Sörensen

Docent i immunologi

Björn Österberg

Läkare, doktorand

Varför behandlas inte alla cellförändringar?

Hur resonerar man när man väljer att inte ta bort lättare cellförändringar orsakade av HPV på livmoderhalsen utan i stället väntar för att se hur det utvecklas? Är det inte säkrare för patienten och eventuella partners att behandla direkt?

/Kent Andersson

För att upptäcka cellför- Svar ändringar i tid screenas kvinnor i Sverige med cellprov från livmodertappen från 23 till 64 års ålder. Det tas 700 000 prover årligen inom screeningprogrammet. Av dessa cellprover är cirka 3 procent lätta cellförändringar. Avvikande cellprov testas för humant papillomvirus (HPV). Enligt nya riktlinjer ska screeningen från 32 års ålder i stället göras med HPV-test. Om kvinnan då är HPV-positiv tas ett cellprov, som vid avvikelse utreds gynekologiskt.

Fyra av fem kvinnor i fertil ålder smittas någon gång av HPV. De festa infektioner läker ut av sig själva, men för cirka fem procent blir infektionen kronisk, vilket kan leda till cellförändringar och cancer i livmoderhalsen. Män smittar kvinnor, men hos män läker de festa HPV-infektioner spontant inom 3–6 månader och risken att bli återinfekterad av en kvinnlig partner är minimal. Av de lätta cellförändringarna läker 60 procent ut spontant och majoriteten av dessa är hos yngre kvinnor.

Behandling av cellförändringar kan medföra risk för komplikationer vid graviditet och förlossning. Det är därför viktigt att inte behandla yngre kvinnor i onödan utan avvakta och se ifall förändringarna läker ut spontant. Däremot hos äldre kvinnor, där läkningen är sämre, är det klokt att utreda och behandla snabbt.

Dock ska man veta att även kvinnor under 30 år som är positiva för HPV-typerna 16 och 18 har en högre risk att på sikt utveckla höggradiga cellförändringar och cancer, jämfört med HPV-negativa kvinnor i samma ålder. Detta betyder att även kvinnor under 30 år som är HPV 16/18 positiva bör följas noggrant.

/ Sonia Andersson

Professor i obstetrik och gynekologi

Laktosspjälkande bakterier ger magont och tar näring.

Får laktosintoleranta i sig all näring?

Jag undrar om laktosintoleranta får i sig lika mycket näring som icke laktosintoleranta? Jag har förstått det som att uppblåstheten som upplevs vid laktosintolerans beror på att bakterier, snarare än enzymet laktas, bryter ned laktosen. Kan sockret ändå absorberas tack vare bakterierna? Eller blir det bara fsar av allt? /Måns Kjellson

Det enkla svaret på din Svar fråga är nej, men det fnns några olika saker att tänka på eftersom laktosintolerans inte är ett enhetligt begrepp.

Av din fråga att döma så sätter du likhetstecken mellan laktosintolerans och brist på enzymet laktas. Det är emellertid inte hela sanningen. De festa människor har detta enzym endast som barn. Majoriteten av den ursprungliga svenska befolkningen har dock en mutation som gör att de behåller enzymet i vuxen ålder.

Ungefär 5 procent av vuxna saknar enzymet. Hos många invandrargrupper är andelen som saknar enzymet betydligt högre. Laktos som inte spjälkas av tunntarmens enzymer kommer att spjälkas av bakterierna i tarmen. De tenderar att göra lite olika saker av laktos som till exempel mjölksyra, som sedan blir energi för andra bakterier. Den bakteriella spjälkningen leder till produktion av gaser, mest koldioxid och vätgas med symtom som uppblåsthet, gaser och diarré. Mellan 10 och 15 procent av befolkningen upplever sådana symtom av laktos trots att de har normal enzymnivå. Denna form av laktosintolerans, tror man (ingen vet med säkerhet) kan bero på bakterieforans sammansättning i tarmen. Den bakteriella spjälkningen av laktos ger i vart fall inte någon näring till individen.

/ Greger Lindberg

Professor i medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Kan coronavirus blanda sig med fågelinfuensavirus?

Kan nya virus uppstå genom att två virus blandar sina gener med varandra? Vad händer till exempel om en coronasmittad person får fågelinfuensa, kan vi då få en väldigt smittsam variant av fågelinfuensa?

/Ylva

Ja, vissa virus kan byta delar Svar av sitt genom med varandra, men för att kunna göra det, så behöver de vara väldigt närbesläktade. Med andra ord, coronavirus kan inte blanda sitt genom med fågelinfuensavirus.

/ Ali Mirazimi

Professor i klinisk virologi

Fråga och vinn!

Är du nyfken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Topplistan

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Motorneuron består av cellkropp, dendriter och axon. Vid ALS kan det vara fel på alla tre.

neurologiska förklaringar till dessa skillnader, och bland annat intresserat sig för hjärnans blodkärlssystem som levererar syre och näringsämnen till hjärnvävnaden.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, KTH, SciLifeLab, Imperial College i London och Umeå universitet studerat ett möjligt samband mellan dessa perivaskulära fbroblastceller och tidpunkten för sjukdomsutbrottet samt överlevnaden.

Studier på möss med ALS visade att gener för perivaskulära fbroblastceller var aktiva redan i ett tidigt, asymtomatiskt, sjukdomsstadium och månader före uppkomsten av skador på nervcellerna.

I NÄSTA STEG undersökte forskarna förekomsten av markörproteiner i plasma från fyra länder om totalt 574 patienter som nyligen fått en ALSdiagnos och jämförde med 504 friska kontrollpersoner.

Resultaten tyder på ett samband mellan förhöjda nivåer av proteinmarkören SPP1 för perivaskulära fbroblastceller, och ett aggressivt sjukdomsförlopp och kortare överlevnad. Det är ett tidigare okänt samband mellan kärl­ och nervsystem hos ALS­patienter.

– Våra resultat tyder på att vaskulära händelser är en faktor för sjukdomens heterogenitet och ökar kunskaperna om tidiga stadier av ALS. Nu behövs fer studier om vaskulära sjukdomsmekanismer för bättre prognosverktyg och framtida behandlingar, säger Sebastian Lewandowski, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och centrum för molekylär medicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Ny typ av cell ökar kunskaperna om ALS

ALS, amyotrofsk lateral skleros, är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar de motoriska nervcellerna och leder till muskelförtvining, förlamning och död. I dag fnns ingen botande behandling.

Orsaken till sjukdomen är bara känd hos de 5 till 10 procent av patienterna

som har en nedärvd form av ALS. För att kunna ställa tidig diagnos och utveckla efektiva behandlingar söker forskningen fer förklaringar till sjukdomen. Det fnns en stor variation hos ALS­patienter när det gäller symtom, ålder och överlevnadstid. Under senare år har forskningen skiftat fokus från

Altered perivascular fbroblast activity precedes ALS disease onset

Månberg A, Skene N, Sanders F, Trusohamn M, Remnestål J, Szczepińska A, Sevval Aksoylu I, Lönnerberg P, Ebarasi L, Wouters S, Lehmann M, Olofsson J, Von Gohren Antequera I, Domaniku A, De Schaepdryver M, De Vocht J, Poesen K, Uhlén M, Anink J, Mijnsbergen C, Vergunst-Bosch H, Hübers A, Kläppe U, Rodriguez-Vieitez E, Gilthorpe JD, Hedlund E, Harris RA, Aronica E, Van Damme P, Ludolph A, Veldink J, Ingre C, Nilsson P, Lewandowski S Nature Medicine april 2021

Illustration: Mattias Karlén Foto: Ulf Sirborn

Bättre markör för hjärt-kärlsjukdom funnen

Läkemedel mot erektionsstörning av typen Viagra verkar kunna skydda mot hjärt-kärlsjukdom.

ÅDERFÖRKALKNING är en kronisk infammation som bildar plack i blodkärlen och över tid kan leda till hjärtkärlsjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet och University of Groningen i Nederländerna har undersökt blodprover från 369 personer som drabbats av hjärt­kärlsjukdom. Dessa jämfördes med fullt friska individer. Trots identiska kolesterolnivåer hade deltagarna som drabbats av olika kardiovaskulära händelser en betydligt lägre antiinfammatorisk aktivitet i sina så kallade HDL­partiklar. När värdet lades till övriga parametrar förbättrades resultaten för en vedertagen modell för att kunna förutsäga risken för kardiovaskulär sjukdom. – Våra resultat pekar på nya möjligheter för förbättrad kardiovaskulär riskbedömning genom att ersätta biomarkören för kolesterol med en annan biologiskt viktig funktion. I dag är metoden för att analysera HDL:s antiinfammatoriska aktivitet ganska komplex och omständlig. Vårt nästa mål är därför att göra metoden enklare och mer kliniskt tillgänglig, säger Uwe Tietge, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

HDL anti-infammatory capacity and incident cardiovascular events

Jia C, Anderson JLC, Gruppen EG, Lei Y, Bakker SJL, Dullaart RPF, Tietge UJF Circulation april 2021

Forskare har en ny idé om hur man bättre kan förutsäga risk för hjärt-kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken i världen.

Viagra

kan förlänga livet för kranskärls-

sjuka män

I EN NY STUDIE jämförs efekten av två olika läkemedel mot erektionssvårigheter, alprostadil och PDE5­hämmare (som exempelvis Viagra), hos män med stabil kranskärlssjukdom. Patienterna skulle ha haft antingen en hjärtinfarkt, ballongvidgning eller en bypassoperation minst sex månader innan behandlingen mot erektil dysfunktion sattes in. Data från 16 500 män som behandlades med PDE5­hämmare och knappt 2 000 som fck alprostadil hämtades från patient­, läkemedels­ och dödsorsaksregistret.

Studien visar att de män som fck PDE5­hämmare levde längre och hade en lägre risk för ny hjärtinfarkt, hjärtsvikt, ballongvidgning och bypassoperation, än de som fck alprostadil. Skyddet var dosberoende: ju oftare patienten tog PDE5­hämmare, desto lägre risk. – Det talar för att det fnns ett orsakssamband, men en registerstudie kan inte besvara frågan. Den lägre risken hos de som fck PDE5­hämmare skulle också kunna bero på att de var friskare än de som fck alprostadil, säger Martin Holzmann, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Solna, som lett studien. Forskarna vill nu undersöka kopplingen närmare.

LISTA

Fler nya topppublikationer

Dubbel antikropp mot sars-cov-2 förhindrar terapiresistens

Bispecifc IgG neutralizes SARSCoV-2 variants and prevents escape in mice

De Gasparo R, Pedotti M, Simonelli L et al. Vid Karolinska Institutet: Pan-Hammarström Q

Nature mars 2021

Tarmpolyper hos nära släktingar riskfaktor för tarmscancer

Risk of colorectal cancer in frst degree relatives of patients with colorectal polyps: nationwide casecontrol study in Sweden

Song M, Emilsson L, Roelstraete B, Ludvigsson JF

British Medical Journal maj 2021

Låg risk för nyfödda att smittas om mamman har covid-19

Association of maternal SARSCoV-2 Infection in pregnancy with neonatal outcomes

Norman M, Navér L, Söderling J, Ahlberg M, Hervius Askling H, Aronsson B, Byström E, Jonsson J, Sengpiel V, Ludvigsson JF, Håkansson S, Stephansson O

JAMA april 2021

Organoider avslöjar mekanismer bakom virusorsakad mikrocefali

Organoid modeling reveals virusspecifc responses leading to microcephaly

Krenn V, Bosone C, Burkard T, Spanier, Kalinke U, Calistri A, Salata C, Rilo R, Garcez P, Mirazimi A, Knoblich J

Cell Stem Cell april 2021

Lägre dos östrogenhämmare verkar minska bröstcancerrisk

Association of phosphodiesterase-5 inhibitors vs. alprostadil with survival in men with coronary artery disease

Andersson DP, Landucci L, Trolle Lagerros Y, Grotta A, Bellocco R, Lehtihet M, Holzmann MJ

Journal of the American College of Cardiology mars 2021

Low dose tamoxifen for mammographic density reduction – a randomized controlled trial Eriksson M, Eklund M, Borgquist S, Hellgren R, Margolin S, Thoren L, Rosendahl A, Lång K, Tapia J, Bäcklund M, Discacciati A, Crippa A, Gabrielson M, Hammarström M, Wengström Y, Czene K, Hall P

Journal of Clinical Oncology

mars 2021

Simplify your MDx without compromises

Available test:

Launch in Q3:

The EasyNAT family

In development, expected launch in Q4:

Mycket kunskap inom medicinen är preliminär och kan ändras. I en ny bok förklarar forskaren Mikael Landén hur man ska bedöma ny forskning.

Ett slag för det vetenskapliga

Galenskap –en bok om vetenskap Mikael Landén (Natur och Kultur)

VANLIGA FALLGROPAR, misstag och ibland rent fusk kan göra det svårt att tillämpa ett vetenskapligt tillvägagångssätt inom medicinen. Men det behövs om vården ska vara evidensbaserad. I en ny bok slår professor Mikael Landén ett slag för det vetenskapliga sättet att vinna kunskap. ­ Vården ska överensstämma med vetenskap och erfarenhet. Och eftersom vetenskapen hela tiden pågår och ny kunskap ständigt tillkommer kan det innebära att tidigare behandlingar eller tillvägagångssätt förkastas till förmån för nya, mer efektiva. För att veta vad vetenskapen visar just nu måste man kritiskt granska resultat och slutsatser, göra översikter över all forskning i frågan och väga vikten av olika studier mot varandra, menar Mikael Landén, psykiatriker och professor i psykiatri vid Göteborgs universitet samt forskare vid Karolinska Institutet.

I sin nya bok skriver han bland annat om varför det fnns skäl att vara skeptisk till studier där två metoder sägs fungera lika bra, varför någon annan bör bekräfta hur väl den behandling man själv tagit fram fungerar och varför randomiserade placebokontrollerade studier är det säkraste sättet att undersöka efekten av en behandling. Boken riktar sig till allmänheten.

Hjärnor och hjärtan

Tommy och Åsa Bergenheim (Carlsson bokförlag)

Lars Leksell (1907–1986) var en neurokirurg och professor verksam vid Karolinska Institutet fram till pensioneringen 1974. En ny bok handlar om hans liv och gärning, som exempelvis utvecklandet av nya behandlingsmetoder mot sjukdomar i nervsystemet. Mest känd är han för sin innovation strålkniven, som använder gammastrålning för att göra hjärnkirurgiska ingrepp, till exempel tumörbehandling, utan att skallbenet behöver öppnas.

Främmande nära

Motzi Eklöf, red. (Exempla)

Medicinturism och smittande rakborstar. Det är några ämnen som berörs i en ny antologi om svensk medicinhistoria. Boken handlar om hur människor, material och metoder har korsat gränser och därvid både spridit kunskap och skapat nya identiteter och innebörder, skriver Motzi Eklöf, medicinhistorisk forskare vid Karolinska Institutet, i förordet. En rad forskande författare från fera svenska universitet medverkar med texter i antologin som är illustrerad med historiska bilder.

Leva med ovisshet

Lisbeth Gustafsson, Kerstin Enlund, med fera (Libris förlag)

TIPS!

Lyssna på avsnitt 65 av KI:s podcast Medicinvetarna där Mikael Landén intervjuas.

I dag när mycket av den vetenskapliga debatten sker inför öppen ridå blir det viktigare än någonsin att så många som möjligt förstår svårigheten att bedöma vetenskap, säger Mikael Landén. Cecilia Odlind

Ett samtal om existentiell hälsa –det vill säga vår motståndskraft i livets prövningar och svårigheter enligt författarna – blandas med åtta livsberättelser, bland annat socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabis historia om vägen från gömd flykting till statsråd i det nya landet. Vi möter även läkaren och professorn vid Karolinska Institutet Peter Strang som funderar över om trons betydelse för patienter i dödens närhet.

FLER BOKTIPS

Ögonblicket Linda Sturesson Stabel

”Hennes kunskap förlängde mitt liv”

I ett lunchrum på Karolinska Institutet fck ett samtal oanade följder. Det berättar forskaren och författaren Linda Sturesson Stabel.

Agnes Elmberger är doktorand vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet och AT-läkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Namn: Linda Sturesson Stabel.

Titel: Forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet samt författare. Forskar om: Specialistläkares kunskapsutveckling och lärande.

”Jag och min forskarkollega Agnes Elmberger satt och pratade över en lunch, och då berättade jag att min mamma har fått cancer vid två tillfällen i livet. Efter att ha lyssnat på min berättelse uppmuntrade Agnes oss att kontakta avdelningen för klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset, där hon också arbetade som läkare. Enligt henne fanns en risk att min mamma bär på en genetisk mutation som ger förhöjd cancerrisk, ett tillstånd som kallas Lynch syndrom. Hon berättade att det i så fall är femtio procents risk att även jag ärvt mutationen.

Sommaren 2019 upptäcktes mycket riktigt efter genetisk utredning att både jag och min mamma bär på mutationen. Några dagar efter min disputation i oktober 2020 opererades mina äggstockar och livmoder bort, i förebyggande syfte. Jag hade tur som fck en operationstid när sjukvården precis hade öppnat för operationer igen efter att ha varit hårt belastad på grund av pandemin. Några få veckor senare ställdes operationer åter in igen. Framöver kommer jag att gå på årliga kontroller av tjocktarmen för att förändringar ska kunna upptäckas i ett tidigt stadie innan de utvecklas till cancer.

Jag hade oturen att drabbas av Lynch syndrom, men samtidigt hade jag turen att hamna i en forskargrupp inom medicinsk pedagogik där min kollega fanns med sin kunskap från ett annat område – kunskap som har förlängt mitt liv. Det är fantastiskt hur Karolinska Institutet som arbetsplats leder till möten mellan människor som kan få så stor betydelse i livet, inte bara för mig utan också för min familj. Min mamma har sedan hon fck veta att hon har mutationen börjat gå på regelbundna kontroller av tjocktarm, precis som jag. Och om det visar sig att mina barn har ärvt mutationen så kommer de vara under kontroll och uppsikt vilket ökar deras chanser till ett friskt och långt liv. Allt tack vare Agnes.”

Berättat för: Annika Jäger

Foto: Alexander Donka

www.dackteam.se

KÖP DÄCK HOS DOCENT DÄCK

AVENIO Millisect System for FFPE tissue dissection

Docent Däck AB

Norra Stationsgatan 117

Stockholm

Tel: 08-33 58 51

Mail: docent@docent.se

vet vilka däck du behöver

Simple, consistent, reliable FFPE tissue dissection

Forego complicated, expensive or manual workflows and bring simplicity plus reliability to your FFPE tissue dissection. Avenio Millisect System can help you extract relevant information from your Scan for more precious sample. information

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är

27 400 och bland våra läsare f nns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

KI Alumni & Friends

KI Alumni & Friends är ett nätverk för alla som är, eller har varit, verksamma vid Karolinska Institutet.

Som medlem i KI Alumni & Friends

• inbjuds du till kursåterträffar, föreläsningar och andra evenemang vid Karolinska Institutet

• får du en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap

• kan du behålla kontakten med dina kurskamrater men också skapa nya värdefulla relationer med andra medlemmar verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Aula Medica

Nobels väg 6, Solna

Kontakt

bokning-aulamedica@ki.se

Telefon 08-524 822 00

www.ki.se/aulamedica