I fokus Självmordsprevention plattformsväggar – som vid Odenplans pendeltågsstation i Stockholm – är effektiva hinder men anses för dyrt för att införa överallt. Johan Fredin-Knutzén undersöker därför om det finns enklare åtgärder som kan fungera – och resultaten har förvånat honom.
”Enkla åtgärder kan förhindra självmord” Varje år dör 135 personer genom självmord i transportsystemet i Sverige, varav ungefär 85 stycken inom den spårbundna trafiken. Johan Fredin-Knutzén undersöker smarta åtgärder som kan rädda liv. Text: Ola Danielsson Foto: Johannes Frandsen
J
OHAN FREDIN-KNUTZÉN arbetade länge som tågförare och trafikledare i Stockholms tunnelbana men har bytt spår till att börja forska om självmordsprevention – ett ämnesval som inte är någon slump. - Som tågförare är sannolikheten tyvärr ganska stor att man någon gång kommer att köra på en människa, säger Johan Fredin-Knutzén, som också är klinisk psykolog och doktorand vid nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, vid Karolinska Institutet. Nio av tio dödsolyckor i den spårbundna trafiken sker till följd av självmord. Det är en katastrof för personen själv och dess anhöriga, men får också stor trafikpåverkan och är hemskt för resenärer och tågförare att bevittna. Enligt en av Johan Fredin-Knutzéns studier är personpåkörning den hän-
20
Medicinsk Vetenskap №1–2024
delse som vållar starkast akut stress hos tågförare. Nu arbetar han på en avhandling om suicidprevention i transportsystemet och leder ett forskningsprojekt på uppdrag av Trafikverket. Målet är att hitta åtgärder som kan minska antalet självmord vid järnväg, men även broar och vägtrafik. De flesta av självmorden i tunnelbanan sker vid stationer. Täckande
Här sker självmorden i transportsystemet (Antal fall per år) Spårbunden trafik Vägtrafik Broar
85 30 20
Källa: Johan Fredin-Knutzén
I EN PILOTSTUDIE har han utvärderat effekten av att installera ett midjehögt staket mellan ett pendeltågspår och ett spår för snabbtåg. Den aktuella platsen är tidigare självmordsdrabbad, men efter att staketet sattes upp år 2014 har antal självmord minskat, och inget självmord har skett där någon passerat barriären. - Jag trodde vi skulle se en liten tendens, men jag blev förvånad över den stora minskningen, säger Johan Fredin-Knutzén. Staketet är enkelt att klättra över. Men Johan Fredin-Knutzén tror att det fungerar som ett psykologiskt hinder och ett sätt för personen att köpa tid. - Det adderar även ett mått av osäkerhet som kan göra skillnad i det ambivalenta tillstånd som en person som överväger självmord ofta befinner sig i, säger han. På en annan station i Stockholmsområdet har ett några meter långt genomskinligt staket byggts längs slutet av en plattform. Detta staket har enligt en av Johan Fredin-Knutzén studier signifikant minskat antalet obehöriga spårbeträdanden och förseningar, med en tendens mot minskat antal personpåkörningar. - Det är lika lätt att hoppa ner på spåret och gå in i tunneln som det var innan. Men man måste gå en lite längre sträcka där man blottar sig själv för allmänhetens ögon, och det är den sociala kontrollen som vi tror påverkar, säger han. Han poängterar att studierna är små och att resultaten behöver bekräftas i fortsatt forskning. Men resultatet ligger i linje med erfarenheter från andra länder där olika typer av partiella och enklare barriärer införts, till exempel används i Asien på en del platser halvhöga i stället för heltäckande plattformsdörrar. - Eftersom självmord är sällsynta händelser är det svårt att bevisa något i en enskild studie. Men jag tycker det finns tillräckligt empiriskt stöd för att