MV nr 4 2025

Exploring Human Behaviour Me You We

Hagaplan 4, Forskaren

№4—2025

Framsteg

7 Genen som skyddar mot kräksjuka

10 Bristande stöd vid dyslexi

11 Elever på bakteriejakt

12 Sovmorgon testas i skolan

14 Hon vill förebygga våld mot barn

I fokus

20 Kvantteknik kan förbättra vården

22 Tarmar och tankar hänger ihop

42 Nobelpris: De upptäckte hur immunförsvaret hålls i schack

Möt forskarna

16 Stämmer det verkligen? Forskarna bemöter påståenden

28 Elham Rostami vill förstå varför vissa klarar hjärntrauma bättre 28

50 Hjärtstoppsforskaren om när det är bäst att inte försöka rädda

På djupet:

Cell- och genterapi

32 Från science fction till sjukhussal

36 Så fungerar genterapi

38 Sjukdomarna som kan behandlas

41 Patienten: ”Jag är cancerfri”

Alltid i MV

8 I korthet

15 Utblick

42 Kalendarium

43 Frågor och svar

48 Boktips

Hängiven. Elham Rostami är neurokirurgen som pausar livräddandet med forskning: ”Det är så roligt att försöka besvara alla frågor som gnager i huvudet”, säger hon.

20

Smått. Kvantteknik i hälsans tjänst.

14

Avhandling. Hon har undersökt hur våld mot barn kan förebyggas.

Missuppfattat. Autism orsakas inte av medicin.

16

Cell­ och genterapier. Nu blir de tillgängliga.

32

Ola Danielsson: D

ET ÄR KVÄLLEN före en jobbintervju. Du har förberett dig noga, men ändå känns det som om magen lever sitt eget liv. Det pirrar som av en svärm färilar, hjärtat slår lite snabbare, och någon säger: “Lita på din magkänsla.” Språket vi använder avslöjar något viktigt: att magen och hjärnan är sammanlänkade.

Just den kopplingen tittar vi närmare på i detta num mer. Magens avancerade nervsystem gör att den ibland kallas vår andra hjärna. Vår vanliga hjärna lyssnar ibland lite för mycket på signaler från magtrakten, därför kan magproblem som IBS behandlas med psykologiska meto der. Forskningen tyder också på tarmens bakterier skulle kunna påverka vad som händer i hjärnan men osäkerheten är stor kring vad detta betyder.

I DETTA NUMMER intervjuar vi även tre forskare som bemöter påståen den som fått stor spridning bland allmänheten. Ett av dem är att parace tamol skulle orsaka autism, vilket inte har stöd i forskningen.

Det har däremot årets Nobelpris i fysiologi eller medicin, som handlar om hur kroppen skyddas från att angripas av sina egna försvarsceller. Upptäckterna banar väg för nya möjliga behandlingar mot bland annat autoimmuna sjukdomar och cancer. Även kvantfysik, som var ämnet för årets Nobelpris i fysik, har medicinska kopplingar. Nu försöker forskare hitta sätt att använda kvantteknik för att förbättra människors hälsa.

Ett annat framtidsområde är cell- och genterapier som har potential att rädda liv eller leda till kraftig förbättring för vissa patienter, ibland svårt sjuka utan andra behandlingsalternativ. Men de är ofta kostsamma och väcker frågor om tillgänglighet. Vi djupdyker i forskningen kring några av dessa avancerade terapier och berättar om hur de kan föras från laboratoriet till patienterna.

MEN IBLAND är det enk lare åtgärder som göra kan skillnad. Teresa Lemke undersöker efekterna av att låta skolelever börja en timme senare på morgonen. Forskningen hittills tyder på att det ligger mer i linje med skolungdomarnas biologiska rytm och kan ge bättre psy kiskt mående. Men rektorerna efterlyser mer forskningsun derlag för att veta säkert – och nu samlas mer data in. Trevlig läsning!

Medarbetare i detta nummer

Lotta Fredholm

Frilansjournalist

Lotta Fredholm är molekylär biolog och arbetar sedan 1999 som ve tenskapsjour nalist. Hennes favoritämne är allt som rör hjärnan. I det här numret skriver hon om hur kvantteknik kan komma att användas inom medicinen.

Catarina Thepper

Pressekreterare

Catarina Thepper har tagit steget över Solnavägen från sin tidigare arbetsplats på Karolinska Universi tetssjukhuset till Ka rolinska Institutet. Hon älskar att grotta ned sig i vårdfrågor och medicinsk forsk ning, men på fritiden klättrar hon helst berg i Norge eller i Alperna.

Martin Stenmark

Frilansfotograf

Växt- och års tidsälskande frilans fotograf som lever för en fn var dagskänsla. Fotograferar många människor, både med och utan vita rockar.

Dessutom:

Annika Lund, Fredrik Persson, L innea Bengtsson, Sara Nils son, Maja Lundbäck, Anders Nilsson

Foto: Joel Nilsson, Privat, Andreas Andersson, Martin Stenmark

Ansvarig utgivare

Peter Andréasson

Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Chefredaktör

Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

Redaktör

Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

Kontakt

E­post: medicinskvetenskap@ki.se

Art Director

Jesper Möller jesper.moller@ci.se

Annonser

Cecilia Odlind medicinskvetenskap@ki.se

Redaktionsråd ­

Emma Andersson, Emilia Hag man, Mats Lekander, Hans­Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Peter Ueda, Anna­Karin Welmer.

Omslagsbild

Getty Images

Tryck

Stibo Complete

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Nytt avsnitt varje onsdag!

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna

Följ oss också på Instagram.

Stöd forskningen på Karolinska Institutet

Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08 Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

Karolinska Institutet

Foto: Erik Flyg

För mer information kontakta Development Offce på do@ki.se

Det senaste inom medicinsk forskning

HELT NORMALT

De festa kan drabbas av vinterkräksjukan som orsakas av norovirus och sprids under vinterhalvåret.

Trasig gen skyddar mot vinter kräksjuka

Vissa människor drabbas aldrig av vinterkräksjuka – tack vare en särskild genvariant. En studie från Karolinska Institutet och Linköpings universitet visar att den skyddande genvarianten ökade snabbt i tidiga jordbrukssamhäl len i Europa.

Magsjukeviruset infekterar tarmens celler med hjälp av ett enzym som genen FUT2 kodar för. Det är en trasig variant av genen som gör att vissa skyddas.

Forskarna analyserade DNA från dr ygt 4 300 individer som levde under de senaste 10 000 åren. Den trasiga genen kom till Europa med jordbrukare från nuvarande Turkiet omkring 6 000 f.Kr. och blev vanligare för 8 500–5 000

år sedan. I jordbrukssamhällena spreds viruset mer än när människor levde i mindre grupper.

– Våra resultat tyder på att denna nya sjukdomsmiljö drev upp genvariantens frekvens då den skyddar mot vinter kräksjuka och ger bäraren fördelen att slippa insjukna, säger Hugo Zeberg, lektor i genetik vid Karolinska Institutet.

Genom frågeformulär och biobanker med genetiskt material från 700 000 nutida individer såg forskarna att perso ner med genvarianten sällan drabbades av magsjuka, särskilt om de hade två kopior, en från varje förälder.

Forskarna kunde även bekräfta fyndet i odlade mänskliga ”minitarmar”, så kall lade tarm-organoider. Tarmceller från individer med två kopior av genvarianten hade fullt skydd mot infektion.

Baksidan är att genvarianten är kopp lad till ökad risk för magsår och gallsten.

– Dessa brukar kopplas till stress och högt intag av fett, som nog var mindre vanligt under de tidiga jordbrukarnas liv, säger Hugo Zeberg. Molecular Biology and Evolution oktober 2025

Forskningsnyheter hämtade från nyheter.ki.se

”Vi ser att det fnns ett större problem än vad vi har trott.”

Malin Edqvist, barnmorska och docent vid Ka rolinska Institutet, leder en pågående studie om svenska kvinnors upplevelse av vårdpersonalens bemötande under deras förlossning. Intresset för forskarnas enkät var så stort att sidan blev överbelastad. Nu ska resultaten från drygt 18 000 svar analyseras men preliminärt verkar kränkande behandling vara vanligare än vad forskarna tidi gare trott. Källa: Dagens Medicin

Även friska barn kan drabbas hårt av RS-virus

Behandling vid PCOS kan lättare anpassas efter individen framöver tack vare ny kunskap.

Fyra undergrupper av PCOS öppnar för individ anpassad behandling

Individualiserat. Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, är den vanligaste orsaken till hormonrubbning hos kvinnor i fertil ålder som drabbar cirka 11 till 13 procent. PCOS kan bland annat leda till menstruationsrubbningar, ökad kroppsbehåring, akne och svårigheter att bli gravid, samt typ 2-diabetes och blodfettsrubbningar. I en aktuell studie analyserade forskare kliniska data från över 11 900 drabbade kvinnor under en period på 6,5 år. Resultaten be kräftades i fem internationella kohorter från Asien, Europa och USA.

Fyra PCOS-undergrupper kunde identiferas baserade på kliniska mätvär den. Resultaten visade tydliga skillnader i graviditetsfrekvens, levande födda barn och komplikationer mellan undergrupperna. Vissa undergrupper var till exempel förknippade med fer missfall och metabola komplikationer som rubbade blodfetter och typ 2-diabetes. Studien visade också att olika IVFstrategier kan fungera bättre för vissa PCOS-undergrupper.

– Det kan påverka framtida behandlingspraxis, säger Elisabet StenerVictorin, professor i reproduktionsfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet och en av de som lett studien.

Forskarna hoppas nu att resultaten kan öppna för en ny typ av individanpas sad vård. Som en del i projektet har forskarna utvecklat ett webbaserat verktyg, PcosX, som gör det möjligt att klassifcera patienter i undergrupper utifrån nio standardiserade kliniska mätvärden. Nature Medicine oktober 2025

Infektionskänsligt. RSvirus är en vanlig orsak till luftvägsinfektioner hos små barn och leder till runt 2000 sjukhusvistelser årligen i Sverige. En ny studie visar att den största gruppen bland de barn som behövde intensiv vård eller vårdades länge på sjukhus var under tre måna der gamla, tidigare friska och födda i fullgången tid. – I utformandet av be handlingsstrategier är det viktigt att ta hänsyn till att även friska spädbarn kan drabbas hårt av RS-virus.

Det positiva är att det nu fnns förebyggande behand ling som kan ges till ny födda barn och även vaccin som kan ges till gravida, säger Giulia Dallagiacoma, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Sedan den 10 september 2025 erbjuds alla nyfödda barn i Sverige förebyggande behandling med antikrop par under RS-virussäsong en. Läkemedlet skyddar mot svår infektion i minst ett halvår. The Lancet Regio nal Health – Europe septem ber 2025

Musikträning kan hjälpa hjärnan att fokusera

Kognition. Att kunna foku sera på ett samtal i ett rum fullt av ljud är en komplex uppgift för hjärnan. I en ny studie har forskare un dersökt hur musikträning påverkar hjärnans förmåga att rikta uppmärksamheten mot specifka ljud. I studien fck deltagarna lyssna på två melodier med olika tonhöjd samtidigt, och uppgiften var att följa tonhöjdsförändring ar i en av dem.

Resultaten visade att per soner med hög musikalisk förmåga hade starkare hjärn signaler kopplade till med veten uppmärksamhet och svagare signaler kopplade till automatiska distraktioner. – Det är intressant att se hur musikträning inte bara förbättrar hörseln utan också hjärnans förmåga att hålla kvar uppmärksamheten över tid. Detta kan ha till lämpningar inom utbild ning och rehabilitering, där musik kan användas som ett verktyg för att förbättra uppmärksamhet och kog nitiv kontroll, säger Cassia Low Manting, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Science Advan ces september 2025

Tillit i bostads området gynnar vissa mer än andra Olika. Forskare vid Karolin ska Institutet har undersökt hur olika former av socialt kapital i bostadsområden påverkar risken att insjukna i allvarliga psykiska sjukdo mar, som psykos och bipolär sjukdom. Studien bygger på data från över 1,4 miljoner personer födda i Sverige och bosatta i Stockholms län, som följdes i upp till 15 år. Forskarna fokuserade på tre typer av socialt kapital: tilltro till politiker, för troende för välfärden och personlig tillit, det vill säga

Musik kan ha goda efekter på hjärnans kognitiva funktioner, enligt en ny studie.

känslan av att kunna få hjälp vid behov och att känna sig trygg i sitt bostadsområde.

Hos invånare med föräld rar från Sverige eller Europa hade hög tillit en skyddande efekt, medan motsatt ef fekt sågs hos invånare med föräldrar från Nordafrika och Mellanöstern.

– För att främja psykisk hälsa hos hela befolkningen behöver vi skapa inklude rande miljöer där alla känner sig delaktiga, säger AnnaClara Hollander, docent vid institutionen för global folkhälsa. Nature Mental Health oktober 2025

Ny metod hittar risk för frontallobsdemens

Hjärnskada. Frontallobsde mens är en vanlig orsak till kognitiv sjukdom före 65 års ålder.

I en aktuell studie under sökte forskare från Karolin ska Institutet, tillsammans med ett internationellt forskningsnätverk, hjärnans mikrostruktur hos över 700 individer med en ny metod. Både bärare av mutationer

kopplade till frontallobsde mens och kontrollpersoner undersöktes.

– Mätningar av hjärnans mikrostruktur kan bli ett viktigt verktyg för att iden tifera individer med risk för frontallobsdemens och för att följa sjukdomsutveckling en i kliniska studier, säger Caroline Graf, professor och sisteförfattare till studien. Molecular Psychiatry oktober 2025

POTS vanligt vid postcovid

Yrsel. Posturalt ortostatiskt ta kykardisyndrom, eller POTS, innebär att hjärtat slår onor malt snabbt när man ändrar läge från liggande till stående. Att stå upp är en utmaning för den som är drabbad, som känner sig yr och hellre vill sitta eller ligga ned.

Nu visar en studie på 467 patienter med svår postcovid att POTS förekommer hos nästan en tredjedel av dem. Som jämförelse var mindre än en procent av befolk ningen drabbad av POTS före pandemin.

år av partnerskap för att främja global hälsa, forsk ning och utbildning. Det frar i år Karolinska Institutet och Makerere University i Uganda. Milstolpen markerar även fem årsjubileet för det gemensamt etablerade Centre of Excellen ce for Sustainable Health – en plattform för att främja hållbar hälsa och rättvisa globala partnerskap. Källa: ki.se

– Det är viktigt att veta att POTS kan upptäckas med billiga och enkla tester som fnns tillgängliga på alla vårdnivåer. För dem som får en diagnos fnns be handlingar som kan lindra symtom och ge förbättrad livskvalitet, säger Judith Bruchfeld, docent vid Karo linska Institutet, specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska Universitets sjukhuset och ansvarig för studien. Arrhythmia and Electrophysiology sept 2025

LJUVA TONER

Framsteg Aktuellt

Dyslexistöd brister trots efektiva metoder

ENLIGT EN kunskapsöversikt från KIND vid Karolinska Institutet fnns ett gediget forskningsunderlag för insatser som förebygger lässvårig heter och underlättar vid dyslexi, men tillgången till evidensbaserad läsundervisning i svensk skola är bristfällig.

Mellan 5 och 10 procent av be folkningen har dyslexi, ett utveck lingsrelaterat tillstånd som påverkar förmågan att avkoda och stava ord.

RAPPORTEN, framtagen på upp drag av Prinsparets Stiftelse, betonar att evidensbaserad läsinlärning i ti dig ålder kan förebygga lässvårighe ter och hjälpa barn med dyslexi. Den bör innehålla systematisk undervis ning om kopplingen mellan ljud och bokstäver och språkutvecklande aktiviteter som gynnar läsförmågan. Elever med dyslexi behöver dess utom mer omfattande, intensiv och långvarig lästräning, i kombination med tekniska hjälpmedel för exem pelvis uppläsning av text vilket kan förebygga att eleven hamnar efter i kunskapsinhämtningen.

En utmaning är att dyslexi ofta förekommer tillsammans med adhd, språkstörning och dyskalkyli, vilket kräver samordnade insatser. Enligt rapporten är det också viktigt att lyfta styrkor hos personer med dyslexi för att stärka självförtroendet och förbättra resultat i skola och arbetsliv.

– Dyslexi är ett relativt vanligt förekommande utvecklingsrelaterat tillstånd som med rätt stöd och be mötande från samhället inte behöver leda till socialt lidande eller utanför skap, säger Sven Bölte, professor vid Karolinska Institutet och forsknings ledare i projektet.

”Dyslexi – Forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext” ( 2025 )

Foto: Getty Images

”Att fer kommer

från USA än

från Sverige är anmärkningsvärt.”

Vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, Marie Arsenian-Henriksson, konstaterar att söktrycket till 20 biträdande lektorstjänster som utlystes av universi tetet i somras varit stort, inte minst från forskare nu verksamma i USA. Totalt sökte 1 560 individer från 89 länder. Källa: Tidningen Curie

Vänerskolan samlar in prover åt forskare.

miljoner kronor doneras av afärsman nen Fredrik Lundberg till Karolinska Institutet och ett forskningsprojekt som undersöker immunförsvarets roll i att bekämpa tjock- och ändtarmscan cer och förhindra att den sprider sig. Varje år diagnostiseras omkring 7 000 svenskar med tjock- och ändtarmscancer. Nästan hälften av patienterna utvecklar spridd sjukdom, vilket kraftigt försämrar prognosen. Allt fer yngre personer under 50 år får diagnosen. Källa: ki.se

Fysikpris med medicinsk nytta

Nobelpriset i fysik 2025 gick till John Clarke, Michel Devoret och John Mar tinis för upptäckten av vissa kvantme kaniska fenomen i elektriska kretsar. – Det har lagt grunden för supra ledande kvantdatorer, vars beräkn ingsförmåga vi hoppas kunna använda för att modellera komplexa biomole kyler och påskynda utvecklingen av exempelvis läkemedel och diagnostik, säger Ebba Carbonnier, föreståndare för det nationella samarbetet Swedish Quantum Life Science Center med bas på Karolinska Institutet.

Tips! Läs om hur kvantteknik kan användas inom medicinen på sidorna 20–21.

Elever hjälper forskare att jaga bakterier

I Forskarhjälpen bistår elever och lärare på hög stadiet varje år forskare med att samla in data. I år handlar det om bakterier och biologisk mångfald.

TIDIGARE FORSKNING tyder på att det är positivt för hälsan att vistas i miljöer med högre biologisk mångfald för att det minskar risken att utveckla allergier. När det gäller andra infam matoriska sjukdomar som typ 1-dia betes är kunskapen mer begränsad. I projektet Forskarhjälpen, som årligen arrangeras av Nobel Prize mu seum, ska högstadieelever hjälpa till med att kartlägga den mikrobiologis ka mångfalden i barns uppväxtmiljö.

– Vi vill undersöka om en förskolas geografska placering och närhet till natur påverkar förekomsten av mik rober, som bakterier. Spelar det någon roll om den ligger nära staden eller på landet, det vill vi ta reda på, berättar Malin Flodström Tullberg, professor vid institutionen för medicin, Hud dinge, Karolinska institutet.

Eleverna från hela landet har under året samlat in prover från förskole

gårdar med stadsnära och lantlig pla cering. Forskarna har nu analyserat proverna och eleverna arbetar under hösten med att tolka och jämföra dem utifrån givna kriterier samt sina egna idéer.

RESULTATEN KAN VARA värdefulla för framtida stadsplanering och för att undersöka om biologisk mångfald i uppväxtmiljön påverkar risken för typ 1-diabetes och andra sjukdomar, menar forskarna.

– Det är fantastiskt att få engagera högstadieelever i forskning – tillsam mans jagar vi bakterier för att förstå hur vår uppväxtmiljö påverkar hälsan. Vi vet att livet på landet kan minska risken för allergier, men om det också gäller typ 1-diabetes återstår att upptäcka, berättar Marianne Nymark, forskare involverad i projektet. Källa: Nobel Prize museum

Elever från

THERESA LEMKE

Forskare vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet.

Blir skoldagen bättre med senare start?

Teresa Lemke samlar in data från en studie där skolor provat att anpassa sig efter tonåringars inre sovklocka – och starta morgonens lektioner lite senare.

Text: Catarina Thepper Foto: Fredrik Persson

Vad är problemet med att skoldagen börjar tidigt?

– När vi är mellan 13 och 18 år sker en biologisk förskjutning i vårt sömn mönster. Därför blir tonåringar trötta senare på kvällen och piggnar till senare på morgonen, vilket gör det svårare för dem att få ihop de 8–10 timmars sömn som de behöver om de måste gå upp tidigt. Förändringen är inte permanent. Det tidigare sömnmönstret återkommer som ung vuxen.

- Hur påverkas skolungdomar av sömn brist?

– Jag har varit särskilt intresserad av att studera hur sömn påverkar den psy kiska hälsan. I en tidigare studie som vi gjorde bland ungdomar i Stockholm vi sade det sig att elever som sover mindre har högre risk att drabbas av depressiva symtom. De har också en högre risk att få självmordstankar.

– Otillräcklig sömn påverkar regle ringen av känslor, vilket i sin tur skulle kunna påverka klassrumsmiljön och risken för konfikter i skolan. Sömn är också väldigt viktigt för koncentration en och inlärningen. Det här är sådant vi vill undersöka i den kommande studien.

När ska skolan börja, optimalt?

– Baserat på vad vi vet i dag skulle jag säga att det är en bra idé att högstadie elever börjar skoldagen klockan nio. Samtidigt får man vara lite försiktig, för forskningen kommer från länder där skoldagen planeras på ett annat sätt, med skolbussar i USA, till exempel. Där för gör vi pilotstudien i några svenska skolor nu och utvärderar efekterna. Vad säger skolor och elever om senare skolstart?

– Vi har genomfört intervjuer både med elever och rektorer på svenska sko lor. Rektorerna håller med om att bris tande sömn hos unga är ett problem, men tror att skärmtid, sociala medier och föräldrars ansvar är orsakerna, snarare än de naturliga förändringarna i tonåringars sömnrytm. Tonåringar ser oftast positivt på en senarelagd skoldag, men känner viss oro för att det kan gå ut över fritidsaktiviteter.

Vad kan efekterna av en senare skol start bli?

– En vanlig fråga är om inte senare skolstart bara leder till att ungdomar lägger sig senare, men tidigare forsk ning har visat att det faktiskt fnns en vinst. En timmes senare skolstart leder dock inte nödvändigtvis till en timme mer sömn, utan i snitt en halvtimme. Det kan låta lite, men när det gäller till exempel risken för depression vet vi att en halvtimmes sömn sänker risken med tio procent.

Vad krävs för att senare skolstartstider ska införas i Sverige, tror du?

– Rektorer, som är de som beslutar om senare skolstart, uppger ofta att de vill arbeta evidensbaserat med elev hälsa, men behöver vetenskapligt stöd för att kunna visa att en sen skolstart verkligen gör någon skillnad. Så jag tror att de studier som vi genomför just nu kan påverka.

Forskningen pekar mot att klockan nio är en bra tid att börja skoldagen.

Lärare - se hit!

Vill du intressera dina elever för de allra senaste medicinska forskningsrönen?

I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt från e-cigg till rymdmedicin, vikten av städning och varför vi blir illamående. De får även möta forskarna bakom fynden, sätta sig in i forskningens villkor, ta del av etiska frågor och mycket mer.

Nu fnns en digital version av Medicinsk Vetenskap tillgänglig för lärare och elever via tjänsten Gratis i skolan. Här fnns även en lärarhandledning med tips på hur tidningen kan användas i undervisningen.

Använd Medicinsk Vetenskap i undervisningen!

Som i Medicinsk Vetenskap når en stor läsekrets som är medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är 21 700 och bland våra läsare fnns förutom nyfkna personer exempelvis patienter, media,

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 900 och bland våra läsare fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

ontakta:

Kontakta: K medicinskvetenskap@ki.se

Ladda ner tidningen nu via QR-koden:

Hon forskar för att förebygga våld mot barn

Hur bra är socialtjänsten på att förebygga våld mot barn? Tack vare Livia van Leuven fnns nu forskningsstöd för Tryggare barn – en av de metoder som används av många svenska kommuner.

Drygt var tionde svensk högstadieelev rap porterar att de har utsatts för fysiskt våld från en förälder. När det fnns oro för att ett barn far illa gör socialtjänsten en utredning och beslutar om eventuella åtgärder – men det mesta om efekterna har varit okänt.

Livia van Leuven har i sin doktorsav handling studerat efekterna av föräldra stödsprogrammet Tryggare barn som på senare år börjat användas i många svenska kommuner. Programmet är utvecklat av Stockholms stad och fokuserar på gene rella strategier för minskade konfikter och stärkta relationer med barnet.

– Det är första gången det görs en rando miserad kontrollerad studie i Sverige av en insats för att förebygga föräldrars våld mot barn efter anmälan till socialtjänsten, säger hon.

I avhandlingen, som omfattar totalt 179 familjer över landet, har hon jämfört Tryg gare barn med den stödåtgärd som respek tive socialtjänst annars skulle ha använt. I vissa avseenden blev resultaten likvärdiga, i andra gav Tryggare barn en bättre efekt. Skillnaderna märktes framför allt vid upp följningarna efter 18 och 30 månader.

– Det blev färre nya orosanmälningar för de familjer som deltagit i Tryggare barn och förbättringar av barnens mående såg ut att vara mer varaktiga i den gruppen.

En annan positiv aspekt var att deltagan det blev högt i Tryggare barn. Det är annars vanligt att familjer tackar nej till stödinsat ser. Både föräldrar och behandlare säger att de uppskattat programmet.

En skärpt socialtjänstlag från 1 juli i år ställer tydligare krav på att kommuners stödinsatser ska vara evidensbaserade.

Livia van Leuven hoppas att den nya lagen ska leda till mer forskning på området, för idag är kunskapsluckorna stora.

Livia van Leuven lade i november fram sin doktorsavhandling Safer Kids Can’t Wait: Evaluating a Parenting Program to Prevent Child Abuse vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Text: Anders Nilsson Foto: Linnea Bengtsson

OROVÄCKANDE

Enligt en ny rapport fortsätter hälsoriskerna kopplade till klimatetatt öka.

Fler dagar med farlig hetta

Klimatförändringar. Under åren 2020–2024 utsattes människor världen över i ge nomsnitt för 19 dagar per år med livshotande värmeböl jor – 16 av dessa dagar skulle inte ha inträfat om det inte vore för klimatförändring arna, visar en ny rapport från tidskriften the Lancet där 128 experter sammanfattar kunskapen om klimatför ändringens påverkan på vår hälsa.

De mest utsatta grupperna är enligt rapporten spädbarn, som har svårt att skydda sig själva, och människor över 65 år eftersom kroppens förmåga att reglera värme försämras med åldern. Även människor med kroniska sjukdomar och gravida hör till riskgrupperna.

Under 2024 översteg den globala medeltemperaturen för första gången 1,5 grader

jämfört med förindustriell tid. Den ökande värmen, i kombination med ett ökat antal sårbara människor, har enligt rapporten lett till en ökning med 63 procent av antalet värmerelaterade dödsfall sedan 1990-talet, vilket motsvarar över en halv miljon dödsfall per år. The Lancet oktober 2025

Resistent svamp sprids på sjukhus

Smittkontroll. Svampen Candidozyma auris upp täcktes första gången 2009 och är resistent mot många svampdödande läkemedel. Eftersom den kan överleva på olika material, som ex empelvis medicinsk utrust ning, sprids den lätt mellan patienter på sjukhus och kan orsaka allvarliga livshotande infektioner hos svårt sjuka patienter. I september kom EU:s smittskyddsmyndig het, ECDC, med den färde rapporten sedan 2018 om spridningen som visade att svampinfektionen ökat kraf tigt i Europa det senaste året.

”Jag skulle önska att vi kunde behandla fer.”

Forskaren och allergologen

Caroline Nilsson har i avvaktan på ett standardiserat läkemedel mot svår jordnötsallergi utvecklat en egen metod för oral immunte rapi, exponering i små doser och därefter lite större. Källa: SvD

Myndigheten understryker vikten av tidig upptäckt och kontroll av smittspridningen för att undvika en snabb och omfattande spridning. Endast 15 länder hade enligt rapporten utvecklat speci fka nationella riktlinjer för förebyggande och kontroll av infektioner. Källa: ECDC

Nu införs precisions behandling av tjockoch ändtarmscancer

Individanpassning. En låg dos acetylsalicylsyra kan halvera risken för återfall hos patienter med särskilda genetiska förändringar i tumören vid kolorektalcan cer. Det visade den nordiska ALASCCA-studien, tidigare publicerad i Te New Eng land Journal of Medicine. Därför inför nu Karolinska Universitetssjukhuset, som första sjukhus i världen, utö kad genetisk testning av alla fall av kolorektalcancer för att till vissa patienter erbjuda ASA-behandling.

procent av arbetstagarna över 50 år förväntar sig att gå i pension före den nya riktålder på 67 år som införs i Sverige 2026. Många kan dock tänka sig att arbeta längre om arbetsgivaren er bjöd förändrade arbetsvillkor för äldre medarbetare – men få uppfattar att så är fallet i dag. Källa: Centrum för arbetsmedicin och Institutet för miljömedicin

– ASA prövas här i en helt ny kontext som precisions medicinsk behandling. Det är ett tydligt exempel på hur vi kan använda genetisk information för att individ anpassa behandlingen och samtidigt spara både resur ser och lidande, säger Johan Lindberg, bioinformatiker på Karolinska Universitets sjukhuset och docent vid Karolinska Institutet, samt senior författare för ALASC CA-studien i ett pressmed delande. Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Stämmer det verkligen?

Bara för att en uppfattning sprids över världen betyder det inte att den är sann. Möt tre forskare som har granskat populära föreställningar – och dragit en annan slutsats.

Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Martin Stenmark

”Paracetamol ökar inte risken för autism”

”När Donald Trump sa att paracetamol orsakar autism om mamman tar det under graviditeten befann jag mig i livesändning med CNN. Det hade börjat gå ett rykte om att detta uttalande skulle komma, men det kom ändå som en chock. Att skuldbelägga mammor är hemskt, det gjorde man på 1960-talet. Jag vet dessutom att det bara är strunt. Jag fck bita mig i läppen för att inte svära i tv.

VIKTOR

H. AHLQVIST

Titel: Postdoktor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Bemöter: Påståendet att paracetamol skulle orsaka autism.

Vår studie är inte den enda som visar att paracetamol inte ökar risken för autism, men det är den största på området och inkluderar nästan 186 000 barn vars mammor behandlades med paracetamol under graviditeten. Vi har också unika registerdata som inte bara har fångat mammor som fått läkemedlet på recept utan också många av dem som köpt över disk, eftersom barnmorskor frågar gravida om de tar läkemedel. Vi har även följt barnen under lång tid. Allting började för några år sedan när en amerikansk forskargrupp gick ut och sa att man ska vara lite orolig för paracetamol under graviditeten. Resten av forskarvärlden blev förvirrade – och det var därför vi gjorde studien. Vi såg en liten överrisk till att börja med, men när vi kontrollerade för att de som använder paracetamol också har fer infektioner, mer feber och använder fera andra läke medel försvann kopplingen.-

Det var inte riktigt planerat det här, men nu är vår studie en av världens mest lästa artiklar. Jag har fått många hejarop men också kommit i blåsväder. Det har kom mit en del galna mejl. Paracetamol anses som det säkraste vi har för att behandla feber och smärta under graviditeten. Nu oroar jag mig för att vissa kommer att använda opiater i stället och det är problematiskt, där vi vet att det kan leda till dödsfall.”

JAMA april 2024

Tre forskare som dragit en annan slutsats

”Multivitaminer har tveksam efekt på hälsan”

”När jag började forska var den allmänna uppfattningen att tillskott av multivita miner – en blandning av vitaminer och mineraler som fnns i vanlig kost – ger extra skjuts för hälsan. Nu, nästan 20 år senare, lever myten fortfarande kvar. Skillnaden är att det förr också var den rådande uppfattningen bland forskare.

Jag minns att jag som nybliven doktorand satt och lyssnade på en nutritionsexpert från USA som pratade om skydd mot hjärt-kärlsjukdom. När han visade en bild på en multivitamin burk som tillägg till välbalanserad kost började jag fundera. Stämmer verkligen det där? Jag ville veta sanningen. Så jag åkte till Harvard för att studera detta vidare och visade i fera studier att det inte stämmer. Multivitaminer har tvek sam efekt på hälsan – i alla fall om man redan har tillgång till en allsidig kost, som vi har i Sverige. Ändå fortsätter försäljningssifrorna att stiga. I Sverige säljs vitaminer för över en miljard kronor per år.

Det största problemet är att vissa tillskott, till exempel högdosanti oxidanter, också kommer med risker. Många känner inte till det. Beta karoten har kopplats till ökad risk för lungcancer. Trots detta säljs det utan varningar, för att få en solbrun hy. Men man ska inte skuldbelägga konsumen terna. Det är svårt att hålla sig uppdaterad. Sen tror jag att det ligger i människans natur att hitta enkla lösningar. Då får vi forskare bli de tråkiga i rummet och slå hål på många av de myter som forerar. Nu behöver branschens ansvar lyft as mer – och så behövs bättre regelverk kring hur kosttillskott får marknadsföras och säljas.”

SUSANNE RAUTIAINEN

LAGERSTRÖM

Titel: Läkare och forskare vid institutionerna för global folkhälsa och medicin, Solna, Karolinska Institutet. Bemöter: Uppfattningen att multivitaminer alltid är bra för hälsan.

”Cannabis är inte bättre än placebo”

”Cannabis är både mytomspunnet och olagligt och används inom fera subkul turer. Det tror jag har spätt på idén om att det kan vara väldigt potent mot smärta. Men enligt en studie vi gjorde, en syste matisk genomgång av 20 tidigare studier, hjälper inte cannabis bättre än placebo. Vi spårade också de vetenskapliga cannabisstudiernas spridning i me dia – och då såg vi att de festa artiklar var extremt positivt vinklade – oavsett resultat. Jag vet inte vad det beror på men kanske att cannabis har en hype med den legaliseringsvåg som sker i

världen just nu – och att media hänger på den hypen. Den här typen av medierap portering har konsekvenser – den spär på förväntningarna om att cannabis är bra mot smärta, då kan placeboefekten förstärkas och då blir det ännu svårare att göra bra studier.

Jag känner väl inte direkt yes – nu har jag krossat den här myten. Det kan vara tuft för personer med långvarig smärta att få höra att cannabis inte är mer verk samt än placebo. Vår studie visar dock att placeboefekten av cannabis är kraftfull.

Jag tycker det är bra att min forskning når ut, vi som samhälle har ju kommit överens om att de läkemedel som vi sat sar på ska ha en efektiv komponent. Efter att artikeln publicerats ex ploderade debatten i fera länder. Det som gjorde mig mest chockad var att Arnold Schwarzenegger skrev om vår studie på sin hälsoblogg på ett san ningsenligt sätt. En artikel som National Geographic skrev och delade i sociala medier fck nästan en halv miljon likes men också 12 000 kommentarer – den stora massan var kritiska.

Det är möjligt att bilden ändras i framtiden med fer och bättre studier. Kanske fnns specifka former av smärta där cannabis har en viss efekt, men det behövs mer forskning innan vi kan säga det säkert.

Även om mina fynd gör människor bes vikna på kort sikt, kanske det ändå leder till något positivt i slutänden – att vi hittar en efektiv behandling till slut.” JAMA Network Open november 2022

FILIP GEDIN

Titel: Hälsoekonom och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Bemöter: Uppfattningen att det är vetenskapligt välbelagt att cannabis skulle lindra smärta.

Så fungerar kvantteknik i hälsans tjänst

Kvantteknik lade grunden för mobiltelefoni och GPS-navigering. Nu vill forskarna använda den för att förbättra vår hälsa, exempelvis genom smartare läkemedelsutveckling.

Text: Lotta Fredholm Foto: Getty Images

KVANTTEKNIKEN har klivit fram som ett viktigt forskningsområde inom life science och många hoppas att det ska gå att lösa problem som dagens metoder inte mäk tar med. Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö är en av dem.

– I dag fnns två stora fask halsar inom life science, mät ningar och beräkningar. Vi ska inte använda kvant överallt, men där det gör nytta, säger han.

förlängningen ska komma patienterna till nytta, säger hon.

Kvantmekanik handlar om hur mate riens allra minsta beståndsdelar - som atomer, elektroner och ljuspartiklar, fotoner - fungerar och samver kar. När forskare har lärt sig att bemästra dessa pratar man om kvantteknik.

Ebba Carbonnier, föreståndare för

Swedish Quantum Life Science Center som Karolinska Insti tutet koordinerar, håller med: – Vi behöver lära oss hur kvanttekniken kan lösa problem inom våra områden och bedriva forskning och utveckling för att upptäckterna i

Denna har genomgått två revolutioner, där den första lade grunden för exempelvis mobilte lefoni och GPS-navigering. Nu riktas blickarna mot den andra revolutionen, där life science är ett viktigt tillämp ningsområde.

”Vi behöver utveckla bättre datasäkerhet för att skydda olika slags data.”

Kvantteknologin delas in i fyra hu vudområden: kvantsensorer, kvantsi mulering, kvantkommunikation och kvantdatorer. Enligt Ebba Carbonnier har forskningen som använder kvant teknologi inom hälsa och life science nått längst inom området kvantsen sorer. De kan avbilda händelser i människokroppen med bättre upplös ning i tid och rum än dagens tekniker. Med så kallade optiskt pumpade magnetometrar, OPM, och magnetoen cefalograf, MEG, går det att icke-inva sivt mäta de svaga magnetiska fält som bildas när enskilda nervceller aktiveras. All aktivitet i hela hjärnan går att avläsa 5 000 gånger per sekund.

– Det går då att se exakt var i hjärnan ett epileptiskt anfall har sitt ursprung. Den kunskapen är viktig för att kirur gen ska kunna operera bort just detta lilla område utan att skada omkringlig gande vävnad, exempliferar hon.

Ett annat fält är den framtida stro kevården, där typfallet är en patient som kommer in till akuten med ett misstänkt blodpropp i hjärnan. Ebba Carbonnier beskriver en ny sorts ap parat som ska kombinera ultraljud med laser och ett ”kvantflter”. Den liknar apparaten man använder på gravidas mage och ett användningsområde för väntas bli att i realtid kunna lokalisera var i hjärnan proppen fnns.

– Målet är också att direkt kunna se om man, när man har gått in i kärlet med ett instrument, verkligen lyckats ta bort hela det blockerande placket så att hjärnan är syresatt, säger hon.

ANNAN KVANTSENSORFORSKNING använder ögat som ett slags minilabo ratorium, där man genom att utnyttja hornhinnan som ett naturligt kropps fönster kan titta in med ett ”kvant mikroskop” på insulintillverkande cel ler som transplanterats in i ögat. Syftet är att experimentellt kunna studera cellernas funktion och överlevnad, men också att bota patienter med diabetes. – Med kvantmikroskopet förväntas forskarna få en helt annan känslighet i observationerna. Det har också stor betydelse för de kliniska studier som ska göras för att utvärdera hur väl trans plantationerna har lyckats, säger hon. Utvecklingen av kvantdatorer har inte kommit lika långt, men de kan framåt bli viktiga. En klassisk dator lagrar information i bitar som kan ha värdet ett eller noll. I en kvantdator kallas Foto: Martin Stenmark

Med hjälp av kvantsensorer kan diabetesforskare använda ögat som ett laborato rium och studera transplanterade insulinceller med stor känslighet.

informationsbitarna i stället kvantbit och kan samtidigt ha både värdet ett och värdet noll. Det gör att kvantdato rer kan sköta fera möjliga beräkningar parallellt och snabbare fnna lösningar.

Det kan bli användbart exempelvis för att optimera strålbehandling inom cancervården eller när man studerar hur proteiner veckas fel och ansamlas i hjärnan vid neurodegenerativa sjukdo mar som Parkinson eller Alzheimers sjukdom, förklarar Ebba Carbonnier. För att ta fram nya läkemedel kan kvantsimulering förutspå vilka måltav lor som olika molekyler skulle kunna binda till under olika förutsättningar.

DATASÄKERHET ÄR ETT annat om råde som Ebba Carbonnier lyfter. – Nya kvantdatorer kommer att kunna knäcka den kryptering vi använ der i dag, så vi behöver utveckla bättre datasäkerhet för att skydda olika slags data, säger hon.

Men det fnns utmaningar. Vissa är tekniska, som att kvantdatorer är käns

liga för störningar och därför kräver en extremt stabil och nedkyld miljö för att fungera. Brus och hårdvarubegräns ningar gör också att de fortfarande ”räknar fel”, vilket gör felkorrigering till en central forskningsfråga.

Andra utmaningar är mänskliga och handlar om hur tekniken ska användas, utvecklas och integreras i samhället.

Ebba Carbonnier konstaterar att ”tvärvetenskap tar tid” och förtydligar: – Det är tidskrävande för fysiker och läkare att komma underfund med var

andras fält. Men det krävs för att förstå de minsta beståndsdelarna i våra moleky lära och biologiska processer och för att kunna komma fram till gemensamma, fungerande kvantapplikationslösningar.

Slutmålet är bättre vård för patienter.

– Vi är skyldiga mänskligheten att börja använda den här tekniken inom life science på ett ansvarsfullt sätt, säger Martin Bergö.

En längre version av artikeln fnns att läsa på nyheter.ki.se

Kvantteknik – ett hett forskningsområde

Inom Swedish Quantum Life Science Center som etablerades 2022 samarbetar fera svenska universitet och universitetssjukhus för att påskynda användningen av kvantteknik inom life science.

Globalt satsar stora techbolag och nationer omfattande resurser på kvant teknik och EU har pekat ut det som ett viktigt forskningsområde i Europa. Sveriges regeringhar i sin forskningsproposition kvantteknik som ett strategiskt forskningsområde, som ska stöttas med 150 miljoner kronor under 2027 och 2028. Källa: Regeringen.se

Nyfken på Magen – den andra

Mellan tarm och tanke

Det är inte bara hjärnan som styrs av ett avancerat nätverk av nerver – det gör även tarmen. Tarmen kan dessutom påverka vårt psykiska mående – och vice versa. Forskare undersöker nu hur psykologiska behandlingar som KBT och hypnos kan lindra magproblem, samt om tarmbakterier möjligen kan påverka hur hjärnan fungerar.

Text: Maja Lundbäck Illustration: Getty Images

Nyfken på Magen – den andra hjärnan

erar helt självständigt i tunntarm och tjocktarm. Ett tydligt bevis för det kommer från försök på möss. Tar man ut en tarmsnutt från en mus kan man se hur tarmrörelserna fortsätter i någon timme även om den inte sitter fast på en kropp.

– Stoppar man in en pellet i ena delen så kommer den ut i andra delen, säger Ulrika Marklund.

MEN IBLAND BLIR det fel. I vissa fall, som vid Hirschsprung sjukdom, där nedre delen av tjocktarmen helt saknar enteriskt nervsystem, är det medfött. Då blir det stopp, avföringen kan inte komma ut. Sjukdomen upptäcks ofta på BB i samband med att det inte kom mer ut något barnbeck i blöjan. Idag opereras den felaktiga delen av tarmen bort, men många dras med olika besvär livet ut.

Förutom sjukdom kan också läke medel snurra till kommunikationen mellan hjärna och bukhjärna. Liksom hjärnan är bukhjärnan också fullprop pad med nervceller. Exakt samma signalämnen används både i hjärnan och bukhjärnan. Det är anledningen till att en del mediciner, som riktar sig till hjärnan, även påverkar tarmen på köpet. SSRI-preparat, som används mot depression och som ökar mängden serotonin, kan till exempel göra det enteriska nervsystemet överaktivt –man kan få diarré. Med opioider är det tvärtom, det saktar ner systemet och man kan få förstoppning.

VARJE DAG, varje minut, pågår ett ständigt tjatter mellan två samtalspart ners – hjärnan och tarmarnas enteriska nervsystem, eller bukhjärnan som den också kallas.

Kommunikationen går åt bägge håll. Vårt centrala nervsystem och den åtta meter långa bukhjärnan – som ligger inbäddad från matstrupe till tjocktarm – pratar ofta om helt vardagliga ting, som till exempel när det att dags att svälja eller tömma tarmen.

– För att kunna svälja behövs input från hjärnan. För att gå på toa behövs input från nedre delen av ryggmärgen, säger Ulrika Marklund, docent vid institu tionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

Diskussionerna mellan de två hjärnorna förs via den så kallade tarm hjärnaxeln – ett samlingsnamn för de olika vägar som budskapen färdas på. Signaler kan till exempel gå via nervsystem, men möjligheten att välja blodbanan fnns också.

Det enteriska nervsystemet har också en förmåga att kunna jobba oberoende av hjärnans input. Vissa nervceller kan känna av vad som pågår i tarmen, vad vi äter och om det är någon infek tion på gång. Några kan vidarebefodra information till andra nervceller och andra kan få tarmrörelserna att ändra hastighet, eller få tarmens insida att utsöndra mer vätska. Systemet fung

– Egentligen skulle man behöva bygga upp ett helt nytt nervsystem. Här fnns en stor förhoppning nu att man ska kunna göra det, genom att använda stamcellsterapi, säger Ulrika Marklund. Hennes egen forskning, som hand lar om att försöka ta reda på vilka olika nervcellstyper som fnns i det enteriska nervsystemet, hur de bildas och är kopplade till varandra, skulle kunna vara till hjälp här. Det skulle också kunna hjälpa vid sjukdomen gastropares, som betyder att magsäcken tömmer sig för långsamt och i värsta fall kan leda till undernäring. Detta är relativt vanligt hos personer som har haft diabetes länge och uppstår på grund av nervskador.

– Om man förstår hur nervcellstyperna bildas och samarbetar kanske man kan driva stamceller till att bli vissa nervcelltyper som kan användas i behandling av dessa sjukdomar, säger hon.

”Hos barn och vuxna med adhd har mängden kort kedjiga fettsyror visat sig vara lägre i blodet jämfört med andra.”

På senare år har man också börjat förstå att det fnns ett samspel mellan hjärna, bukhjärna och immunförsvar. – De festa studier som visar det här är gjorda på möss, men det är troligt att det fungerar på liknande sätt hos människor, säger Ulrika Marklund. Det verkar också som att stress kan rubba signalerna i det enteriska nerv systemet. Vid långvarig stress stimule ras en sorts celler i bukhjärnan som he ter gliaceller. De utsöndrar molekyler, som påverkar makrofagerna, en sorts blodkroppar i immunsystemet. När det sker kan infammationer aktiveras. Det kan vara detta som sker när personer med infammatorisk tarmsjukdom får skov under stressiga perioder.

ALLT MER FORSKNING – även om de festa studier är gjorda på djur – tyder också på att samtal som förs mellan hjärna och tarmar kan ta vägen via blodet. På insidan av vår tarmvägg fnns en tjock slemliknande hinna, som ska skydda tarmväggen från innehål let. I tarmen fnns också ett myller av mikroorganismer, med olika uppgifter. Bakterierna skapar kemiska ämnen, både nervsignalämnen och metaboliter. Vissa av dem påverkar nervceller som är i kontakt med tarmväggen, andra snackar med immunceller – och så fnns de som kan tränga sig in genom tarmslemhinnan – in i blodkärl – och transporteras vidare i kroppen. Det kan till exempel de kortkedjiga fettsyrorna göra.

– Till sist når en del av dem blod-hjärn barriären och kan ta sig in i nervvävnaden i hjärnan, säger Catharina Lavebratt, docent vid institutionen

Foto: Johannes Frandsén

för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.

Fettsyrorna antas påverka hjärnans funktion, men det är okänt hur det fungerar i detalj. Forskare intresserar sig nu för om mängden kortkedjiga fettsyror, eller andra metaboliter från tarmforan, som tränger igenom blod hjärnbarriären kan spela en roll för hjärnan och psyket. Vad händer om tarmslemhinnan skadas, vilket kan ske vid till exempel en infektion – eller om själva tarmforan är annorlunda, kanske efter en antibiotikakur eller dålig kost? Då kan hjärnan få ”fel” signaler – ”fel”, som enligt fertalet forskningsstudier,

”Kosten, läkemedel och det genetiska arvet kan ha betydelse.”

kan innebära påverkan på beteendet, enligt Catharina Lavebratt.

– Hos barn och vuxna med adhd har mängden kortkedjiga fettsyror visat sig vara lägre i blodet jämfört med andra, säger hon.

I DAG ÄR DET visat i fera studier att barn med autism – och även adhd – har en annorlunda tarmfora jämfört med andra, i alla fall på gruppnivå. Studier, som gjorts av forskare från Karolinska Institutet och Linköpings Universitet, har visat att barn med tidig störning i tarmforan oftare utvecklar autism eller adhd. Samtidigt vet man inte säkert om tarmforan är kopplad till beteendet eller varför tarmforan är annor lunda hos dem.

– Kosten, läkemedel och det genetiska arvet kan ha betydelse. Flera studier behövs för att förstå om tarmforan på något sätt bidrar

Tarmen i sifror

10–100 triljoner

Totalt antal mikroorganismer i tarmforan.

Drygt 1 000

Antal olika bakteriearter i tarmen.

1–1,5 kilo

Så mycket väger bakterierna i tarmen.

200

Antal olika virustyper i tarmen.

168 miljoner

Antal nervceller i mag tarmkanalen (lika många som i ryggmärgen).

7–8 meter

Enteriska nervsystemets längd hos vuxen.

196 m2

Area av tarmyta (som en tennisplan).

till de här diagnoserna – eller om de kortkedjiga fettsyrorna eller andra metaboliter spelar roll, säger Catharina Lavebratt.

Hon har försökt bidra till förståelsen. En av hennes studier, en registerstu die som bygger på en miljon födslar i Finland, antyder att antibiotika under graviditet kan kopplas till ökad risk för adhd hos barn – men inte autism. Men en sådan studie räcker inte för att bevisa orsakssamband, man kan inte utesluta att någon annan faktor ligger bakom.

DÄREMOT FINNS TYDLIGA fynd från djur. Forskning på möss som fått antibiotika har visat att helt eller delvis utslagen tarmfora påverkar deras beteende.

– Man har sett både hyperaktivt beteende, tillbakadraget beteende och nervöst beteende, säger hon.

I en pågående studie undersöker hon om det går att minska adhd-symtom genom att ge barn som precis fått adhd-diagnos en sorts probiotika med mjölksyrebakterier och kostfbrer. I en tidigare placebokontrollerad studie, ledd av henne, fck nämligen både barn och vuxna med adhd mindre psykia triska symtom efter en probiotikakur. I en mycket lik europeisk studie, med deltagare från tre länder, visades lik nande resultat hos vuxna med adhd.

Att personer med neuropsykiatriska diagnoser generellt är känsligare för sämre sömn och sämre kost har setts i tidigare studier. Därför är det inte ovanligt att personer med adhd i högre utsträckning än andra får rådet att tänka på sin livsstil för att hitta balans. Kostförändringar som påverkar tarm foran skulle kunna vara särskilt vik tiga, tror Catarina Lavebratt. I nuläget råder hon dock personer med adhd att försöka följa livsmedelsverkets rekom mendationer.

– Betydelsen av kosten för adhd-sym tom skiljer sig troligen mellan personer beroende på bland annat genetiska fak torer, men den rekommenderade kosten är ju bra även för kroppen i övrigt. Men vi vet egentligen inte vilken roll den kosten har för symtomen, säger hon. Även irritable bowel syndrome, IBS, som innebär smärta, obehag och att man måste springa på toa för ofta eller alldeles för sällan tros bero på en stör ning i kommunikationen mellan hjärna och tarm. IBS och fera andra tarmsjuk

Nyfken på Magen – den andra hjärnan

domar, som saknar medicinsk förkla ring, brukar kallas funktionella, men allt oftare används också begreppet ”disorders of gut–brain interaction”, DGBI. Det beror på att det nervbanorna mellan tarm och hjärna börjar skicka signaler om obehag och smärta - trots att allt är bra. Men exakt vad som har gått fel i signaleringen i tarm-hjärnax eln – och varför – är fortfarande okänt.

FÖR EN DEL drabbade kan läkemedel som lugnar tarmen eller lindrar smärta hjälpa till viss del. För andra kan kost förändringar lindra symtomen – men de försvinner inte helt. Ett stort pro blem är symtomen dessutom bli värre om man börjar ändra sitt beteende i ett försök att bli av med obehagen.

– Det är vanligt att den som har haft dåliga erfarenheter av smärta eller diarré utvecklar strategier. Man kanske börjar undvika viss mat eller aktiviteter i förebyggande syfte, säger Brjánn Ljótsson, profes sor i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolin ska Institutet.

Att undvikandebeteende riskerar att förvärra magbesvären är ett tydligt exempel på att problemet inte enbart sitter i tarmen.

– Jag brukar säga att om du börjar bete dig som att din mage är ett hot får du fer symtom, säger han.

Förutom att man tränar hjärnan i att bli mer uppmärksam på vad som pågår i magen kan den ökade vaksamheten även aktivera den så kallade kamp fyktmekanismen – och då får man ännu mer besvär. Alla som har varit nervösa någon gång vet att magen kan bli orolig också.

För personer som är begränsade i sin vardag på grund av IBS kan också psy kologiska behandlingar, som kognitiv beteendeterapi, KBT, vara en bra idé.

– Terapin går ut på att patienten gradvis får utmana sina rädslor och upptäcka att man kan utföra aktivite ter tillsammans med symtomen. Ofta fungerar det bättre än man tror och då lär man om hjärnan, förklarar Brjánn Ljótsson.

KBT verkar inte bara göra att det blir lättare att hantera symtom, terapin verkar också kunna påverka tarmens funktion.

Även positiva känslor kan upplevas i magen.

– Vi ser färre besvär av diarré smärta och uppblåsthet, säger han.

MEN ALLA BLIR inte hjälpta av KBT. För dem skulle kanske en annan form av psykologisk behandling, så kallad tarminriktad hypnos kunna hjälpa. Då får patienten hjälp i ett djupt avslapp nat tillstånd, som kallas hypnotiskt.

”Jag brukar säga att om du börjar bete dig som att din mage är ett hot får du fer symtom.”

Patienten guidas först in i det hyp notiska tillståndet av en legitimerad hypnosterapeut – för att därefter få instruktioner i hur man kan visualisera sina tarmrörelser. Syftet med det är dels att man ska känna att man har kontroll över sin tarm, dels att man ska lära sig att tolka sina symtom annorlunda. Med tiden, efter fera hypnossessioner är det meningen att de nya tolkningarna ska följa med in i vardagen. Tarminriktad hypnos används redan idag i fera regio ner i Sverige. Men det är ingen mirakel kur, alla blir inte tydligt bättre.

– Men en metaanalys som vi gjorde för några år sedan visar att hypnos ändå är efektivt för många, säger Brjánn Ljótsson.

Foto: Getty Images, Stefan Zimmerman

SKÄNK ETT LIV

-bli donator

Spermiedonator

Nästan en halv miljon människor i fertil ålder i Sverige lyckas inte bli med barn när de vill det. Vi behöver ständigt nya spermie- och äggdonatorer från alla etniciteter. Intresseanmälan görs på appen "Alltid Öppet".

Äggdonator

www.dackteam.se

Ett nyhetsbrev om KI:s forskning

Håll dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet.

Missa inte att få tips om events, läsvärda forskningsnyheter och intervjuer, podd avsnitt och andra populärvetenskapliga nyheter om hälsa och medicinsk forskning.

Anmäl dig till utskick via:

Docent Däck AB Norra Stationsgatan 117

Stockholm

Tel: 08-33 58 51

Mail: docent@docent.se vet vilka däck du behöver

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Räddar liv vid trauma på hjärnan

Som liten tvingades hon fy. I dag räddar ELHAM ROSTAMI

liv i akuta situationer – och

forskar för att förstå varför vissa hjärnskadade patienter återhämtar sig oväntat bra.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

VETGIRIG.

Elham Rostami vill förstå mer om vår inneboende resiliens. ”Vi föds med olika grad av motståndskraft och det kommer att påverka utfallet efter en hjärn skada”, säger hon.

Intervjun Elham Rostami

FFÖRSTA INTERVJUTILLFÄLLET med Elham Rostami blir inställt.

”Jag är sångledaren jag måst win på operation”, skriver hon.

Det är mobilens autocorrect som ställer till det i brådskan men jag kan lista ut att hon måste ställa in för att hon behöver operera akut. Det verkar gå undan när Elham Rostami är i farten. Men så är hon också neurokirurg, en akutspecialitet där det kan bli mycket, mycket bråttom.

ELHAM ROSTAMI arbetar med trauma tiska hjärnskador. 70 miljoner männ iskor drabbas globalt varje år. Det kan handla om trafkolyckor, misshandel el ler idrottsolyckor. För små barn och äldre så är det oftast fall som orsakar skadan. Idag fnns inga specifka läkemedel att ge till dessa patienter. Intensivvårdens mål är att optimera de fysiologiska förhål landena för kroppen och hjärnan för att förhindra sekundära skador och rädda den hjärna som fortfarande går att rädda. Hur det går för en person som drabbas av en hjärnskada är väldigt olika, berät tar hon när jag fått en ny intervjutid. – Man kan få samma typ av skada men klara sig olika bra. Vissa patienter förväntar man sig ska bli svårt funk tionsnedsatta men så kommer de tillba ka och är helt fantastiskt återställda. Hur det kan komma sig försöker jag förstå i min forskning, säger Elham Rostami. Genom att samla in väldigt mycket data under tiden patienterna är på sjuk huset och under uppföljningar hoppas forskargruppen förstå vilka faktorer som kan gynna återhämtningen. Till sin hjälp har de data från patienten, populationsregister och AI som verktyg för att analysera stora datamängder.

Behandlingen efter en hjärnskada påverkar hur det går för patienten och detta har visat sig variera mycket i landet.

– I vår forskning har vi sett att fakto rer som exempelvis kön, utbildning och var du bor påverkar vilken rehabilite ring du får i Sverige. Hur stor andel av patienterna som erbjuds rehabilitering efter att de skrivs ut från akuta fasen i intensivvården varierar stort om de bor i glesbygd jämfört med storstad. Patienter som bodde utanför städer hade upp till 40 procent lägre chans att få rehabilitering. Det är ju såklart ett ojämlikhetsproblem som vi måste jobba med. Det är också något vi behöver ta i beaktande i våra analyser, säger Elham Rostami.

Hennes studier har också visat att personer som drabbas av huvudskada ofta är sjukare redan innan.

– Jämfört med sina syskon och med kontroller i hela svenska populationen är dessa individer något sjukare och de använder lite mer läkemedel, säger hon.

ATT STUDERA MÄNSKLIGA hjärnor kan vara svårt, fokus i det akuta skedet är ju att rädda all funktion som går att rädda. Forskarna tar därför även hjälp av djurmodeller. Möss med olika genetiska varianter kan ge svar om vilka gener som eventuellt kan påverka utfallet.

– Forskning visar att cirka 25 procent av utfallet beror på den genetiska varia tionen. Vi har kunnat se stark efekt av

Namn: Elham Rostami.

Titel: Docent i neurokirurgi vid institu tionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Neurokirurg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ålder: 46.

Familj: Man och två döttrar, 7 och 10 år. Så kopplar jag av: Tränar, plockar svamp och spelar s chack med mina döttrar. Och tecknar porträtt och ibland illustrationer till egna vetenskapliga publikationer. Förebild: Min mamma. Hon är en stark pers on som gått igenom väldigt många svåra upplevelser men som ändå behåller en hoppfull framtidssyn. När man träfar henne känner man att allt kommer bli bra. Motto: Aldrig ge upp! Ibland kanske man ska göra det men jag är envis.

Bästa forskaregenskap: Jag har många idéer!

en gen som kodar för BDNF, ett protein i hjärnan som stimulerar synapsbild ning och cellöverlevnad, säger Elham Rostami.

Det är dock inte alltid det går att överföra slutsatser från möss till männ iskor. De festa behandlingsstudier som har varit framgångsrika hos gnagare har tyvärr inte gett samma resultat hos människor.

– Det fnns en unik studie gjord av Niklas Marklund, nu professor i Lund, där man i samband med operation av patienter med traumatiska hjärnskador tog en liten bit av hjärnan och stude rade hur den svarade på en skada. När vi har jämfört med våra preliminära resultat på möss såg vi att det fanns stora skillnader, berättar hon.

DÄRFÖR HAR Elham Rostami även ett projekt tillsammans med forskaren Carl Sellgren Majkowitz vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolin ska Institutet, där de transplanterar in mänskliga organoider, alltså en slags odlade minihjärnor, i råtthjärnor. Det ger dem möjlighet att i en experimen tell miljö undersöka hur mänskliga nervceller svarar på en skada och hur detta skiljer sig från råtthjärnor. I mo dellen kan de också testa olika typer av behandlingar och mäta cellöverlevnad och synapsbildning, alltså hur cellerna kan skapa nya kontakter. De undersö ker också det infammatoriska svaret, hur ärrbildning sker och nivåerna av olika ämnen som kan påverka.

– Målet är att hitta individuellt an passade läkemedelsbehandlingar.

Under de senaste 10–15 åren har allt fer kvinnor valt att bli neurokirurger i Sverige. Även om utvecklingen går åt rätt håll är det fortfarande en liten andel kvinnor i yrket, både här och internationellt. I länder som USA och Storbritannien är det fortfarande bara omkring fem till tio procent som är kvinnor.

– Det leder till många stängda rum och gör det svårare att hitta mentorer. Jag brukar säga att neurokirurgin är en av de sista dinosaurierna som behöver förändras, säger Elham Rostami.

Nyligen valdes Elham Rostami till ordförande för sektionen för neu rotrauma i Te European Association of Neurosurgical Societies, EANS.

– Det var första gången en kvinna valdes till ordförande. Det är ett litet steg men det kan leda till förändring på sikt, säger Elham Rostami.

I Sverige fnns det bara runt hundra

”Att vara neurokirurg är lite som en livsstil på något sätt. ”

neurokirurger. Det är en krävande spe cialitet, där man ofta ställs inför svåra medicinska beslut. Att avgöra om en behandling ska fortsätta eller avslutas hör till vardagen och kräver både kun skap och ödmjukhet inför människans sårbarhet. Det är en påminnelse om vilket stort ansvar yrket innebär, menar Elham Rostami.

– Att vara neurokirurg är lite som en livsstil på något sätt. Du måste verkligen gilla jobbet för att orka arbeta så många extra timmar och obekväma tider. Du kan ju inte säga ”nu går jag hem” mitt i en operation, säger Elham Rostami. Kan forskningen nästan bli som en paus för dig?

– Ja, jag tror faktiskt inte att jag hade klarat mig helt utan forskningen. För jag tycker att det är så extremt roligt. Min man brukar ju säga att forskningen är min hobby. Att få söka svaren på alla frågor som gnager i hjärnan, det är tillfredsställande, säger hon.

NÄR ELHAM ROSTAMI var sju år fyd de hon och hennes familj sitt hemland Iran på grund av Iran–Irak-kriget. Det var en lång och mödosam tid innan de kom till Sverige och Sunne stugcenter. – Alla här var så otroligt snälla. vi fck lära oss att åka skridskor och spela piano och göra utfykter i skogen. Jag blir fortfarande lycklig varje gång jag känner doften av skog, berättar hon. Men tiden på fykt var tuf. Elham Rostami tror att det påverkat henne mycket.

– Mina föräldrar har alltid sagt till mig och mina syskon att det är viktigt med utbildning och att vi aldrig får ge upp. Jag tror det gör någonting med en, man känner hela tiden att man måste ta vara på alla möjligheter som ges.

ENGAGERAD.

”Jag tror det är viktigt att möta människor i deras rädslor och sprida kunskap om vad forskningen visar för att motverka att osanningar får fäste”, säger Elham Rostami.

Det engagemanget och drivkraften att bidra till samhället märks också i hen nes arbete utanför forskningen.

Elham Rostami är vice ordförande i Sveriges Unga Akademi där hon jobbar mycket med frågor som rör forsknings politik, dialog mellan vetenskap och

… att träfa svårt skadade och sjuka:

Det ger ett viktigt perspektiv på ens eget liv, man blir tacksam för det man har och att ens närstående är friska när man ser hur snabbt och oväntat allt kan förändras.

… sparkcyklar: Vi ser allt fer trau matiska hjärnskador orsakade av olyckor med elsparkcyklar. Här behövs mycket hårdare reglering, exempelvis med hjälmkrav och förbud att skjutsa barn.

samhälle, kommunikation och förtro ende för forskning.

– Det är så jag tror man kan göra samhället motståndskraftigt. Att man försöker hålla fast vid en gemensam verklighetsuppfattning som är förank rad i vetenskapen, säger hon.

… fysisk aktivitet och hjärnskada: Det fnns vissa belägg för att vältränade personer kan få bättre återhämtning efter hjärnskada. Träning efter hjärnskadan för bättrar också läkning och återhämtningen.

… efekten av en hjärnskada : Även en mild hjärnskada kan påverka dig ganska mycket längre fram i livet. Risken för demens är högre och upp till en tredjedel upplever be stående besvär som till exempel hjärntrötthet.

På djupet Cell- och genterapi

En av immun försvarets T­celler ses här attackera en cancercell. I nya behandlingar modiferas T­cellerna så att de kan göra sitt jobb mer efektivt. ­

Från science fction till sjukhussal

Cell- och genterapier arbetar direkt med kroppens byggstenar, cellerna och arvs massan, för att stärka försvaret eller rätta till orsaken bakom sjukdomar. Det är en ny era i vården, i vissa fall en möjlighet till bot där det tidigare bara fanns lindring eller broms.

Text: Annika Lund Foto: TT Bild/Science Photo Library

BBLINDA KOMMER ATT SE, döva kom mer att höra. Är det månne den bibliske profeten Jesaja som ekar med sitt fram tidshopp, formulerat någon gång för 2 700 år sedan? Nej – det är ett axplock ur vanlig nyhetsrapportering.

Hösten 2025 var drygt 40 cell- och genterapier godkända i USA, redo för bruk i vanlig sjukvård. En av dem kan just ge synen tillbaka, förutsatt att blindheten beror på en viss variant av

ärftlig blindhet. Även genetiskt orsakad dövhet verkar ha botats, men där ges behandlingarna ännu bara i studier.

Det fnns banbrytande läkemedel i potten av de redan godkända. I ett fall används den nobelprisbelönade CRISPR-tekniken, gensaxen. Läkemed let Casgevy förändrar själva DNAsträngen i blodstamceller, som hämtats från personer med sicklecellsjukdom eller betathalassemi, båda allvarliga och plågsamma blodsjukdomar. När de redigerade cellerna förs tillbaka till patienten delar de sig vidare som friska celler – patienterna verkar vara botade från sina potentiellt dödliga blodsjukdomar.

spridd blodcancer i fall där inga andra cancerbehandlingar återstår. Läs mer i grafken på sidan 38.

PÅ FORSKNINGSSIDAN PÅGÅR

Ett annat redan godkänt läkemedel, Zolgensma, verkar kunna bota spinal muskelatrof, en medfödd sjukdom där barnen tidigare sällan fck fra sin tvåårsdag. Sedan 2023 ingår sjukdomen i den svenska nyföddhetsscreeningen, vilket gör att fer barn kan få behand lingen i tid.

En handfull godkända CAR-T-tera pier har botat patienter med allvarlig,

intensiv aktivitet. Över 4 200 cell- och genterapier bedöms vara under utveck ling. En del av dem är på god väg till marknaden, vissa med fokus på komplexa folksjukdomar, som hjärtsvikt, typ 2-diabetes och Alzheimers sjukdom. Allt det här berättar Knut Stefensen, föreståndare för Karolinska ATMP-centrum, ett nav för avancerade läkemedel (advanced therapy medical products), som baseras på gener, celler eller vävnader. På ATMP-centrum ska forskning, sjukvård och läkemedelsindustri kunna mötas.

– Potentialen i nya, avancerade terapier är enorm. För ett drygt decen nium sedan sågs de här teknikerna som science fction. Nu når de patienter i standardsjukvård och forskningen breddas för att gälla fer och fer indika tioner, säger han.

ATMP-centrum ska fungera som ett Foto: Fredric Möller Eklund, Liza Simonsson

Över 4 200 celloch genterapier bedöms vara under utveckling globalt.

stöd för forskare som vill ta sin forsk ning vidare, från grundläggande upp täckter om hur sjukdomar utvecklas till i bästa fall godkända behandlingar.

– Miljön här är möjlig att verka i för både sjukvård, universitet och läke medelsbolag. Vi kan ta produkter hela vägen fram till färdigt läkemedel, säger Knut Stefensen.

MEN ATT TESTA läkemedel i studier, kliniska prövningar, är kostsamt. Den forskare som vill ta sina upptäckter vidare behöver få in mer pengar än vad akademiska studier kan generera. Här fnns fera vägar att gå, varav några är uppenbara – läkemedelsbolag kan fnansiera prövningar av potentiella lä kemedel, forskare kan starta egna bolag och ta in riskkapital som fnansiering.

– Målet är att vi ska få in alla lovande ATMP-produkter som forskas fram på Karolinska Institutet i kliniska pröv ningar. När forskare har vant sig vid att arbeta med det i åtanke, då tror jag samarbeten här på ATMP-centrum kan leda till ett fertal läkemedel framtagna av forskare på Karolinska Institutet, säger Knut Stefensen.

DET FINNS EN tredje variant också. Vissa akademiska upptäckter kan fortsätta att tillverkas som sjukhus producerade läkemedel, utan att något läkemedelsbolag är med i bilden.

Knut Stefensen ser framför sig hur ATMP-centrum skulle kunna få den rollen i behandlingen av allvarliga, sällsynta sjukdomar.

– Absolut. Vi har labb och tillverk ningsenhet här. Vi kan göra samma slags cell- och genterapier som fnns i kommersiella produkter. Men vi kan göra det till självkostnadspris, utan de vinstkrav som ett läkemedelsbolag har. Det skulle kunna bespara sjukvården mycket pengar, säger han.

Prövningar av ett läkemedel mot ärftlig blindhet kan vara ett illustre rande exempel på det Knut Stefensen beskriver. Ärftlig blindhet är sällsynt

”För drygt ett decennium sedan sågs de här teknikerna som science fction. Nu når de patienter i standardsjukvård och forskningen breddas för att gälla fer och fer indikationer”

Vad är cellterapi?

Cellterapi är behandling med levande celler, tagna antingen från patienten själv eller från en donator. Här är några exempel:

ENKEL CELLTERAPI

BENMÄRGSTRANS -

PL ANTATION

Blodtransfusioner kan sägas vara det tidigaste exemplet, men detta är inte en avancerad cellterapi. ODLADE CELLER Sedan 1980­talet behandlas allvarliga brännskador med hudceller, som tas från patientens egen hud. De odlas i labb och återförs till patien ten. Det är en livräd dande behandling för personer med mycket allvarliga brännskador.

Behandlingen, som även kallas allogen blodstamcellstrans plantation, ingår i svensk rutinsjukvård sedan 1975 och inne bär att blodstamceller och immunceller från en donator ersätter patientens sjuka celler. Behandlingen ges främst vid cancersjuk domar.

MODIFIERADE

IMMUNCELLER

CAR-T­celler är pa tientens egna immun celler som förändras genetiskt så att de får en konstgjord receptor på ytan. Den får immuncellerna att känna igen och angripa vissa celler, som cancerceller eller celler som driver ett autoimmunt angrepp. I de fallen kan man säga att immuncellerna får genterapi. Studier pågår för att använda NK­celler, som är en annan celltyp i im munförsvaret, som cancerbehandling.

STAMCELLSTERAPI

Stamcellsterapier för förlorade funktio ner vid till exempel hjärtsvikt, Parkinsons sjukdom, åldersför ändring i ögats gula fäcken och typ 1­dia betes fnns ännu inte i rutinsjukvård, men forskningen är långt gången.

Fler cellterapier listas här: vavnad.se/cell

Källor: Vävnadsrådet, Edvard Smith, Knut Stefensen med fera.

På djupet Cell- och genterapi

och kan bero på olika genavvikelser, som alla påverkar näthinnans funk tion. Uppskattningsvis fnns 300 kända sådana här genskador. De är var för sig ovanliga, men om man slår ihop dem, då är medfödda genavvikelser den vanligaste orsaken till blindhet hos personer i yngre åldrar. Hos en frisk person tillverkar dessa gener proteiner som är avgörande för syncellernas funktion. Utan de proteinerna tappar näthinnan successivt i funktion. Så småningom har alla patienterna blivit blinda. Men nät hinnans synceller kan vara ”vilande” – de kan börja fungera igen om man får igång proteintillverkningen.

– Det råkar vara så att den största kända populationen av personer med den här sjukdomen bor i norra Sverige. Forskningsenheten på företaget Novar tis, som har intresserat sig för den här genavvikelsen, insåg det på ett tidigt stadium. De tog då kontakt med oss på S:t Eriks Ögonsjukhus för att samarbeta om en klinisk prövning av deras behandling, säger Anders Kvanta, professor i oftalmologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid

Karolinska Institutet.

DRYGT 80 SVENSKAR lever med en specifk variant av ärftlig blindhet som kallas Bothnia dystrof. Sjukdomen är klassad som extremt sällsynt, cirka en per 800 000 invånare drabbas.

Han ledde studien och tolv pa tienter fck genterapin, där en ny frisk gen fördes in i näthinnan genom ett ki rurgiskt ingrepp. Genen satt ihop med en virusvektor, en ofarlig bit virus som inte kan sprida smitta. Den letade sig in i syncellerna och tog genen med sig. Där började genen producera protein –och syncellerna började fungera. Elva av tolv patienter fck tillbaka

Vad är genterapi?

Genterapier påverkar sjukliga gener som kontinuerligt matar ut felaktiga proteiner, vilket skapar sjuk dom. Behandlingar där generna föränd ras eller ersätts kan få varaktig korrigering av proteintillverkning en. Då åtgärdas själva orsaken till sjukdo men – kroppen slutar göra fel och patienten är förhoppningsvis botad. Men läke medlen är nya och uppföljningstiderna fortfarande korta, så det är svårt att utropa en defnitiv bot.

sin syn, i varierande grad. För vissa var skillnaden stor – en kom tillbaka till ett för tidigt lämnat yrkesliv.

– Andra beskrev hur de kunde ta en obehindrad promenad eller läsa vanliga böcker för barnbarn som de för första gången kunde se ansiktet på, säger Anders Kvanta.

LÄKEMEDELSBOLAGET Novartis har redan en godkänd genterapi mot ärftlig blindhet i sin portfölj. Det läkemedlet, Luxturna, ersätter en annan gen än den som avviker vid Bothnia dystrof. Läke medlet godkändes i Sverige 2018.

Det dröjde dock innan det blev till gängligt för svenska patienter, eftersom

”Om läkemedelsbolag inte vill ta fram pro dukter för sällsynta sjukdomar – vem ska då göra det?”

Det fnns fera genterapeutiska angreppsätt. Man kan till exempel…

1

… föra in en ny gen för att ersätta den som avviker. Ersättningsgenen kan återställa en normal funktion. En farhåga är att behandlingen eventuellt kan ha begränsad livslängd, beroende på hur väl ersättningsgenen följer med vid en celldelning.

2

… använda sig av gensax, eller CRISPR-teknik. Gensaxen redigerar själva arvsmassan i cellerna. En redige rad gen följer med i celldelningen, vilket gör behandlingen bestående.

3

… föra in små bitar av genetiska mate rial som påverkar generna. Så kallade terapeu tiska oligonukleotider lämnar arvsmassan ifred, men kan påver ka till exempel genens budbärarmolekyl, mRNA. På så sätt kan man kontrollera pro teinproduktion, så att en skadad gen ändå kan ge upphov till ett friskt protein. Om man slutar behandla med en terapeutisk oligo nukleotid förvinner den ur kroppen och efekten upphör.

Källor: Genteknik.se, Edvard Smith, Rula Zain med fera.

det bedömdes vara för dyrt att använda. Rådet för nya terapier, NT-rådet, som vägleder svensk sjukvård om vilka lä kemedel som är prisvärda, sade nej. Så småningom förhandlades ett rabattavtal fram. Sedan 2021 säger NT-rådet ja till Luxturna, dock till en lägre prislapp än vad Novartis ursprungligen ville ha.

Längs vägen har Novartis intresse för Bothnia dystrof svalnat. Bolaget vill inte längre ta läkemedlet vidare mot ett godkännande. Detta trots att studien visade god efekt och säkerhet, utan allvarliga biverkningar.

Sorgligt för patienterna, som vill ha behandling. Och frustrerande för läkarna, som vill ge den.

Men, menar Knut Stefensen, i det här fallet skulle sjukvård och universi tet kunna arbeta vidare på egen hand. – Gener går inte att patentera, säger han

Och den viktigaste kunskapen, att det går att föra in en ny, frisk gen och på så sätt återställa synfunktion, den fnns – och den går inte heller att patentera. Läkemedlet som prövades i studien, där genen kombinerades med en specifk virusvektor, är dock patenterat. Ska forskarna få fram en ny behandling be hövs ett nytt sätt för att locka in genen i syncellerna.

– Det borde vara möjligt att kopiera konceptet så att man för in olika gener beroende på vilken det är som avviker. På så sätt skulle man ha en mer generell behandling mot ärftlig blindhet. Vi skulle kunna forska vidare om detta inom ramen för akademiska studier, säger Anders Kvanta.

DET FINNS EN tillverkningsenhet på ATMP-centrum, Vecura. Där kan cell- och genterapier tillverkas i mindre volym, tillräckligt för att bedriva forsk ning.

Eller – tillräckligt för att försörja en mindre patientvolym med läkemedel.

– Det är svårt att få lönsamhet i läke medel som vänder sig till små patient populationer. Men om läkemedelsbolag inte vill ta fram produkter för sällsynta sjukdomar – vem ska då göra det? säger Knut Stefensen.

Han resonerar vidare: om ATMPcentrum skulle kunna forska fram och dessutom tillverka en genterapiprodukt mot exempelvis ärftlig blindhet, varför skulle endast svenska patienter få ta del av den?

– Man kan tänka sig att läkemedel tillverkade här skulle kunna delas över landsgränser, men då börjar det bli

utmanande på grund av alla regulato riska godkännandeprocesser – systemet så som det ser ut i dag bygger på att specifkt läkemedelsbolag söker god kännande för läkemedel. Det här är en knäckfråga, som måste lösas inför fram tiden. Varför ska läkemedelsbolagen ha tillgång till en global marknad men inte en enhet som den här? säger han. Den här första generationens gentera pier fokuserar framför allt på tillstånd där en enda gen avviker, så kallade monogena sjukdomar. Förutom ärftlig blindhet är blödarsjuka, cystisk fbros, Huntingtons sjukdom, Duchennes muskeldystrof och Skelleftesjukan så dana sjukdomar – och listan kan göras lång. Många av dem är sällsynta, vissa extremt sällsynta.

Men om man slår ihop monogena sjukdomar till en enda grupp, då är de i själva verket ganska vanliga. Enligt en skattning drabbas så många som en av 250 av sjukdom där en enda med född gen ställer till det. Sjukdomarna behöver inte vara allvarliga, men en del är livshotande.

DEN HÄR TYPEN av ärftliga sjukdomar förekommer ofta i geografska kluster, inte sällan på mindre orter, där det sjukliga arvsanlaget har ärvts ned sedan generationer. Bothnia dystrof är ett sådant exempel. I Sverige har vi också Skelleftesjukan, där bland annat hjärta, njurar och nervsystemet kan påverkas. I de här fallen har forskning, sjuk vård och läkemedelsbolag närmat sig

På ATMP­centrum ska forskning, vård och läkemedelsin dustri kunna mötas.

De här sjukdomarna kan behandlas – än så länge

Här är några exempel på gen- och cellbehandlingar som är godkända i Sverige.

BLODCANCER

Lymfom, leukemier och mul tipelt myelom kan behandlas med CAR-T­celler. I Sverige fnns idag sex godkända CAR-T­läkemedel.

BLÖDARSJUKA

En godkänd genterapi, Hemgenix, ger patienten en ersättningsgen som förs in med en virusvektor. Det gör att patienterna åter kan producera koagulationsfak tor IX, som behövs för att få blodet att levra sig. NT­rådet rekommenderar dock inte regionerna att använda det.

SPINAL MUSKELASTROFI (SMA)

Det fnns två godkända gen terapier för att behandla den svåra sjukdomen SMA i Sve rige. Den ena, Zolgensma, ges som en engångsinfusion och ersätter den gen som inte fungerar, SMN1. Ges behandlingen till spädbarn verkar de eventuellt vara bo tade, så numera ingår SMA i nyföddhetsscreeningen, PKU­testet. Det andra, Spin raza, är en genmodulerande behandling som påverkar den närliggande genen SMN2, som ”väcks” och börjar tillverka det önskade proteinet. Spinraza behöver ges regelbundet.

ÄRFTLIG BLINDHET

Genom att föra in en ny gen med hjälp av en virusvektor kan man få synceller att producera ett protein som behövs för att näthinnan ska fungera. Läkemedlet Luxtur na är godkänt i Sverige och rekommenderas av NT­rådet, men läkemedlet behandlar en genavvikelse som är min dre vanlig här. Den vanligaste genavvikelsen i Sverige, Bothniadystrof, saknar ännu godkänd behandling, men forskning har visat lovande resultat för en behandling med ersättningsgen.

SICKELCELLSJUKDOM

OCH BETA-THALASSEMI

Båda dessa blodsjukdomar kan behandlas med det första godkända CRISPR­ba serade läkemedlet. Casgevy är godkänt i Sverige sedan 2024, men TLV är inte klara med sin hälsoekonomiska bedömning.

MLD, METAKROMATISK LEUKODYSTROFI

En ovanlig och allvarlig neu rologisk sjukdom, där de all varligaste formerna drabbar barn. Läkemedlet Libmeldy är godkänt i Sverige och rekommenderas av NT­rådet. Behandlingen går ut på att blodstamceller tas ut från patienten och modiferas genetiskt. När de ges tillbaka normaliseras produktionen av ett enzym som behövs för att bryta ned nervskadliga ämnen.

Illustration: Getty Images

Källor: Genteknik.se, Edvard Smith, Knut Stefensen, Rula Zain med fera.

varandra. Men samarbetet mellan dessa aktörer är en grundförutsättning för hela ATMP-området.

NÄR DET HANDLAR om cellterapier, som till exempel CAR-T-cellsbehandlig, är sjukvårdens uppsamling av patien tens celler en del av läkemedelsbola gens tillverkningsprocess. Men läke medelsproduktion måste ske enligt god tillverkningssed, GMP, som omfattar alla delar av kedjan – även sjukvårdens hantering av cellerna. Med andra ord: om sjukvården inte gör exakt så som läkemedelsbolagen regler för tillverk ning kräver, då kan CAR-T-cellerna inte tas fram och läkarna kan inte ge sina patienter nya behandlingar.

– Det har tagit tid att få dessa rutiner på plats. ATMP-centrum fnns numera med i processen för att skapa gemen samma arbetssätt mellan sjukvård och företag, säger Knut Stefensen.

I Sverige fck den första patienten CAR-T-celler i Uppsala 2014. Det var även den första patienten i Europa – faktiskt den första utanför USA. Behandlingen gavs inom ramen för en klinisk studie, som omfattade femton patienter med mycket allvarlig blodcan cersjukdom, där B-cellerna var sjuka. Alla var i ett stadium där ingen annan behandling längre fanns att tillgå. CART-cellerna som användes i Uppsala studien tillverkades på Vecura enligt det regelverk som gäller för kliniska studier – ett tidsbegränsat tillstånd.

RESULTATEN FRÅN STUDIEN publi cerades 2018. De var imponerande – sex av patienterna var till synes cancerfria några månader efter behandlingen, även om några senare fck återfall. – Det är nästan ofattbart vad fors karna i Uppsala lyckades skapa med de förutsättningar som de hade. Men när studien avslutades försvann tyvärr möj ligheten att fortsätta ge behand lingen, säger Stephan Mielke, professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet. Han beskriver hur Sve rige, som från början låg i framkant med CAR-T-celler, tvärtom hamnade på efterkälken. Stora läkemedelsbolag valde andra länder för sina studier. Den första god kända CAR-T-behandlingen i Europa, Tisa-Cel, fck ingen rekommendation av NT-rådet för behandling av lymfom på grund av osäkerheter i den hälso ekonomiska bedömningen.

Cell- och genterapi På

”Det är först när man får se det, som man förstår vidden av det.”

– Det var en konstig situation. Sverige var så tidigt ute med den här innovativa produkten, men när patienter i andra länder fck kommersiella CAR-T-celler stod de svenska utan. Så var läget när jag rekryterades 2017, säger Stephan Mielke, som också är medicinskt led ningsansvarig för cellterapi och allogen stamcellstransplantation vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Han arbetade för att sjukhuset skulle bli certiferat för samarbete med läkemedelsbolag om CAR-T-celler. I november 2019 gavs den första svenska behandlingen i reguljär vård och Ste phan Mielke var en av de behandlande läkarna.

– Samma dag som vi skrev under avtalet med läkemedelsbolaget startade vi den första behandlingen. Det var ett barn som var mycket, mycket sjukt. Jag vill inte gå in på detaljer, men situa tionen har verkligen förbättrats för det barnet, säger han.

Tillsammans med andra forskare publicerade han nyligen en samman ställning i tidskriften Leukemia om hur det har gått för det första hundratalet patienter som har fått CAR-T-cellsterapi i reguljär vård i Sverige. Alla hade någon variant av blodcancer med angripna

B-celler och var svårt sjuka. För många var alla andra behandlingsalternativ uttömda.

DE VUXNA PATIENTERNA som be handlades mellan åren 2019 och 2024 hade 67 procents sannolikhet att vara vid liv två år efter behandlingen, ett resultat som enligt forskarna är bättre än vad som setts i andra europeiska länder. Merparten av de patienter som avled under perioden gjorde det av sin cancersjukdom, men några avled i samband med behandlingen.

CAR-T-celler är oerhört potenta –både vad gäller efekt och eventuella biverkningar, förklarar Stephan Mielke. – Det är först när man får se det, som man förstår vidden av det, säger han.

Cellerna är manipulerade T-celler, som normalt ingår i immunförsvaret. De hämtas ur patientens blod och förändringen görs i labb. Cellerna får en ny receptor, som ersätter den de brukar använda för att känna igen fender i blodbanan. Den manipulerade recep torn har en antikroppsdel på sig som får cellerna att dras som magneter till vissa celler, som de sedan formligen slaktar.

– Det sker i en rasande takt – immun reaktionen är kraftig. Om cancerceller na är många kan vi se ungefär samma reaktion som hos vissa covidpatienter – cytokinstormar, där immunsvaret är så kraftigt att kroppen tar skada, säger Stephan Mielke.

Han berättar att sjukvården suc cessivt har blivit bättre på att hantera sådana här kraftiga biverkningar, men de kan fortfarande kräva sjukhusvård.

Förbjudet med genterapi på könsceller

I Sverige är det förbjudet i lag att genetiskt förändra celler som ingår i arvslinjen. Det är till exempel spermier, ägg, det befruktade ägget och tidiga embryon. Genförändringar i sådana celler påverkar inte bara det blivande barnet utan kan ärvas vidare i många generationer framöver. Det gäller då även eventuellt oönskade efekter av genterapin.

I Kina föddes 2018 ett tvillingpar som hade behandlats med CRISPRteknik då de var embryon. Syftet med genförändringen var att göra tvil lingarna mer resistenta mot hiv, eftersom deras pappa var hiv-positiv.

Läkaren fck kritik från många håll och dömdes till fängelse för att ha utfört behandlingen.

I Sverige kan tekniken PGD användas i samband med IVF om föräldrarna bär på ärftlig sjukdom. Vid PGD kan man undersöka en enstaka cell i fera embryon och sedan använda det som är friskt, utan att ha förändrat det.

Källa: Redigering av det mänskliga genomet, (rapport 2022:1), SMER.

CAR-T-celler är en behandlingsform på frammarsch – det är den mest använda ATMP-behandlingen. Numera rekom menderas fem CAR-T-läkemedel av NTrådet för användning i reguljär sjukvård i Sverige. De kan ges vid olika former av blodcancersjukdomarna lymfom, leu kemi och myelom. Gemensamt för dem är att det är B-cellerna som är sjuka.

DET ÄR INGEN slump att de här tidiga CAR-T-cellsbehandlingarna riktar sig mot just B-celler. Man kan nämligen leva utan B-celler. Om CAR-T-cellerna blir för nitiska, och dödar både sjuka och friska celler, kan det ändå gå bra för patienten vid B-cellssjukdom.

De första försöken att bredda använ dandet av CAR-T-celler har handlat om att bekämpa andra sjukdomar där B-cellerna är drivande. Det fnns fera autoimmuna sjukdomar där så är fallet, bland annat fera reumatiska sjukdo mar och multipel skleros.

Mindre studier har redan visat att pa tienter med svår SLE eller myosit, reu matiska tillstånd som kan vara dödliga, har blivit till synes friska efter CAR-Tcellsbehandling. De har kunnat sluta ta sina reumatologiska läkemedel. Yt terligare några med allvarlig systemisk skleros, som är en annan reumatisk sjukdom, har blivit kraftigt förbättrade i sina symtom, men behöver fortfarande

Livräddande men

dyrt. Cell­ och genterapier har både höga kostnader och stor potentiell nytta.

medicinera. Det beskrevs i en studie från 2024, där patienterna hade följts i femton månader efter behandlingen.

STEPHAN MIELKE SPÅR en framtid där CAR-T-celler tar större plats inom vården. Ett nästa steg är att lyckas tillverka dem inne i kroppen istället för i labb. Ett annat spår handlar om så kallade allogena T-celler, celler från en annan frisk människa. En sådan ut veckling skulle kunna göra det möjligt att ha färdiga celler på lager, redo att användas vid behov.

Det forskas också intensivt för att göra CAR-T-celler användbara även vid solida tumörer och inte endast vid Bcellssjukdom. Utmaningen är att hitta något som är mycket tumörspecifkt, som tydligt skiljer sjuka celler från friska, så att friska lämnas ifred.

Enligt Stephan Mielke är det endast en tidsfråga innan detta är löst.

”Vi är bara i början av den här resan. Jag tror att all sjuk vård i framtiden kommer att ha en ATMP-del i sig.”

– Vi kommer att komma framåt. Det fnns så många forskare som är investe rade i detta, säger han.

Kort sagt: CAR-T-behandlingarna väntas öka i antal. De väntas gälla fer sjukdomar och bli mer sofstikerade. Inom området genterapi pågår en liknande utveckling. En rad monogena sjukdomar är i forskarnas blickfång, men de sneglar samtidigt mot mer komplexa sjukdomar, där fera gener och proteiner är inblandade – ivern är stor inom fältet.

– Vi är bara i början av den här resan. Jag tror att all sjukvård i framtiden kommer att ha en ATMP-del i sig, från ögon, öron och tänder till reproduktion, åldrande och minne – och allt däremel lan. Vi kan inte föreställa oss detta än, säger Stephan Mielke.

PRISLAPPEN FÖR DEN som ska betala läkemedlen är också svår att föreställa sig. Nya genterapier, som ofta ges en enda gång, är oerhört dyra. De avlöser varandra i att kallas ”världens dyraste läkemedel”. Just nu beskrivs blödarsju keläkemedlet Hemgenix som absolut dyrast, men nyligen var det Libmeldy, som behandlar den ovanliga nervsjuk domen MLD. Innan dess var det Zol gensma, som behandlar spinal muske latrof. Prislappen för engångsdosen av de här läkemedlen ligger i Sverige runt eller över 30 miljoner kronor.

Det kan skrämma slag på vilken re gionpolitiker som helst. Som sagt: även om varje patientgrupp är väldigt liten, blir patienterna tillsammans ganska många. Särskilt som allt fer läkemedel når marknaden.

Hälsoekonomiska beräkningar för ATMP-läkemedel är svåra att göra, av fera skäl. Hur ska man väga kostnaden för en enda dyr engångsdos mot en besparing som uppstår över tid, när annan behandling inte längre behövs? Upplägget rimmar dåligt med årsbud getar. Det är också svårt att säga hur bestående boten för patienterna egent ligen är när det saknas långtidsstudier. Det här är fortfarande olösta knutar. Förslag till lösningar har handlat om något som kan liknas vid avbetalnings planer, där regionerna skulle betala för dyra behandlingar över en längre tid. Andra förslag har handlat om villko rade behandlingar, där läkemedelsbola gen får betalt förutsatt att en viss efekt uppnås.

– Att göra dessa läkemedel tillgäng liga för patienterna är den största utma ningen, säger Stephan Mielke.

Foto: Fredric Möller Eklund

Han blev cancerfri efter CAR-T­cellsbehandling

Så här berättar en patient i 60-årsåldern om sina upplevelser av att behandlas med CAR-T-cellsterapi mot lymfom:

”Våren 2018 fck jag ganska plötsligt problem med andfåddhet. Jag höll på med träning av skyddshundar och då behöver man springa mycket, men jag klarade inte det.

Vårdcentralen skickade mig på rönt gen. Den visade en knytnävsstor knöl i bröstkorgen och läkarna misstänkte lungcancer. Men biopsin visade något annat – det var storcelligt B-cellslymfom.

Det här var en jobbig period. Jag blev inlagd på IVA och lungorna tappades på 22 liter vatten under två veckors tid.

När jag blev lite piggare började cell gift sbehandlingen. Jag blev inte så tagen av den, utan hade god aptit och kände mig ganska pigg.

Men efter ett återfall i maj 2019 ledde behandlingen till njurproblem, och läkarna var tveksamma till om min kropp skulle klara fer cellgiftsomgångar. Det kändes väldigt dystert och framtiden lät inte så ljus.

Min läkare frågade om jag ville vara med i en studie där en ny behandling skulle prövas. Jag tackade ja.

I augusti fck jag CAR-T-celler via en infusion. I samband med det fck jag vara inlagd under tre veckor på CAST, en mediciniskt enhet på Karolinska i Hud dinge. Jag fck dåliga blodvärden och kunde inte ha några infarter på grund av infektionsrisken, men behandlingen var lindrigare än cytostatika.

Jag är numera cancerfri och arbetar heltid sedan januari 2020. Men mina B-celler har aldrig återhämtat sig, så jag har B-cellsbrist. Det gör mig fortsatt infektionskänslig och jag har fått många och långa antibiotikakurer. Det känns kämpigt, om jag ska vara ärlig. När jag söker primärvård slutar det ofta med att de kontaktar CAST för att fråga hur de ska göra, för de förstår inte hur de ska se på min B-cellsbrist.

Samtidigt är jag pigg och väldigt aktiv. Vid sidan om jobbet fortsätter jag med hundträningen och det har funkat fnt att åka på semestrar med husbilen.”

De har visat hur immunförsvaret hålls i schack

Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har avslöjat hur kroppen skyddas från att angripas av sina egna försvarsceller. Det banar väg för nya möjliga behandlingar mot bland annat autoimmuna sjukdomar och cancer.

Text: Sara Nilsson

NOBELPRISET i fysiologi eller medicin år 2025 delas lika mellan Mary Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för deras upp täckter om hur kroppens immunförsvar regleras. -

– Det är jätteroligt! Det här är per soner jag har träfat genom åren och de är så värda priset, säger Vivianne Malmström, professor i immunologi

vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Vivianne Malmström forskar på immunförsvarets T-celler och autoim muna mekanismer bakom reumatiska sjukdomar och hon har tidigare i sin karriär varit inriktad på just den typ av immunceller som årets Nobelpris gäller, regulatoriska T-celler.

– Inom mitt fält väcker den här upp täckten förhoppningar om att kunna

återställa balansen i immunsystemet så att vi kan bota autoimmuna sjuk domar, inte bara lindra symtom som vi gör idag. Vi ser också möjligheten att förhindra att sjukdom uppstår, till exempel genom att göra mätningar på regulatoriska T-celler när vi studerar individer som är i riskzonen att utveck la sjukdom, säger Vivianne Malmström.

PROCESSEN I FRÅGA kallas perifer immuntolerans och handlar i korthet om upptäckten av en typ av immuncel ler, regulatoriska T-celler, som hindrar andra immunceller från att felaktigt an gripa kroppens egen vävnad. Fungerar inte det här som det ska, kan vi drabbas av autoimmuna sjukdomar som led gångsreumatism eller multipel skleros.

– Det här är en viktig och central mekanism för vårt immunsystem – hur det kan bekämpa alla möjliga mikrober som försöker invadera våra kroppar, utan att ge sig på kroppsegna proteiner. Nobelpriset i år handlar både om att det här händer och hur det går till, säger Marie Wahren-Herlenius, professor i experimentell reumatologi vid institu tionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och medlem av Nobelförsam lingen vid Karolinska Institutet.

– När man väl förstod att det här fenomenet fanns och att regulatoriska T-celler låg bakom, startade en fod av forskning. På varje vetenskapligt möte talade man om regulatoriska T-celler. Det öppnade verkligen ett helt nytt forskningsfält inom immunologin!

Efter pristagarnas genombrottsupp täckter på 1990- och början av 2000-ta let har regulatoriska T-celler kartlagts i många olika sjukdomstillstånd och nu försöker forskare använda den kunskap en för att utveckla behandlingar.

– Det handlar dels om att öka antalet regulatoriska T-celler eller deras efekt ivitet i tillstånd där man behöver nedreglera immunförsvaret, som vid autoimmuna sjukdomar eller efter transplantationer. Det pågår också för sök mot cancer. Då är målet i stället att nedreglera eller slå ut de regulatoriska T-cellerna, så att immunsystemet kan reagera mot cancercellerna, säger Marie Wahren-Herlenius.

För närvarande pågår mer än 200 kli niska studier som på olika sätt försöker använda regulatoriska T-celler för att motverka sjukdomar.

Illustration: Niklas Elmehed/Nobel Prize Outreach

Fred Ramsdell

Mary E Brunkow

Shimon Sakaguchi

Mary Brunkow när hon den 6 oktober talade i telefon med Nobelkommittén vid

Karolinska Institutet om att hon tilldelats Nobelpriset .

– Det pågår mycket utveckling men det är fortfarande ganska tidiga studier. Några har visat negativa resultat medan några har visat positiva, tidiga resultat, till exempel vid atopisk dermatit, säger Olle Kämpe, ordförande för Nobelkom mittén och professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Han konstaterar att man numera försöker vara så specifk som möjligt och använder genetiska metoder för att tillverka regulatoriska T-celler inriktade på specifka organ eller designade för att reagera just på det kroppsegna ämne som immunförsvaret felaktigt attack erar.

ETT AV DE organ där regulatoriska T-celler fnns i stor mängd är huden. Där ligger de och dämpar immunsys temet hela tiden, förklarar Liv Eidsmo, professor i dermatologi och venereologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Om det uppstår en infektion eller dy ker upp en cancercell, ska dämpningen avta så att kroppen kan aktivera en infammatorisk reaktion och bekämpa hotet. Sedan måste systemet dämpas igen. Fungerar inte regleringen som den ska, kan det leda till autoimmuna sjukdomar eller till infammatoriska sjukdomar som psoriasis.

Nobelpristagarna

Mary Elizabeth Brunkow, född 1961, är en amerikansk biolog och forskare vid Institute for Systems Biology i Seattle. Fred Ramsdell, född 1960, är en ameri kansk molekylärbiolog och immunolog, verksam som Scientifc advisor vid So noma Biotherapeutics i San Francisco. Shimon Sakaguchi, född 1951, är en japansk immunolog, verksam som Distinguished Professor vid Immuno logy Frontier Research Center, Osaka University.

– Det här är en oerhört delikat balans. En viktig insikt inom mitt fält är att det fnns en enorm rörlighet i immunsys temet. Vid psoriasis blir regulatoriska T-celler plötsligt sjukdomsdrivande i stället. Det är komplext och spännande, säger hon.

I dag används regulatoriska T-celler som markörer i kliniska prövningar för att mäta efekter av behandlingar, berättar Liv Eidsmo, men de är också framtida behandlingsmål.

– Om vi kan aktivera regulatoriska T-celler eller främja en miljö där de trivs, skulle det kunna användas vid infammatoriska sjukdomar. Men det är ett väldigt känsligt system – på sikt måste vi komma till lokal behandling, till exempel i tarmen eller på huden för att undvika biverkningar i frisk vävnad. Utvecklingen är ännu i en tidig fas, och jag tycker att det är fantastiskt kul att Nobelpriset vågar belöna en fundamen tal princip, som faktiskt är viktig även för mig som hudläkare, säger hon.

Aktuellt på KI

26

NOV

För fer tips om aktiviteter på Karolinska Institutet ki.se/ kalender

Vernissage: Livets skörhet – 500 år av kunskap om foster och förlossningar. Genom böcker, medicinska illustrationer och historiska föremål berättas förlossning ens och fosterutvecklingens historia i Sverige, från barn morskornas resor genom ett glesbyggt landskap till 1800-talets snabbt ökande kunskap om fortplantning och fosterutveckling.

När: 26 november, kl 17–18. Var: Campus Solna Torget, Universitetsbiblioteket Solna, Berzelius väg 7B. Alla är välkomna. Ingen föranmä lan krävs.

27

NOV

Konferens: Skolan som hälsofrämjande arena

Hur skapar vi en skola som kan stärka psykisk hälsa och förebygga själv mord bland barn och unga? Välkommen till en förmiddag där forskning, praktik och er farenheter möts i ett gemen samt samtal om skolans roll,

HISTORIEN OM FÖRLOSSNINGAR

Utställningen Livets skörhet på KI:s univer sitetsbibliotek pågår till våren 2026 och är ett urval av en tidigare utställning på Hagströ merbiblioteket.

möjligheter och utmaningar i arbetet med ungas psykiska hälsa och suicidprevention. Fokus under konferensen kommer främst vara på unga i högstadie- och gymnasie åldern.

När: 27 november, kl 9.00–12.45. Var: Westmanska Palatset, Stockholm.

Konferensen är gratis och vänder sig till personer som arbetar med eller har ansvar för elevhälsa, utbildning eller strategiska frågor inom skola och kommun i Stock holms län.

Föreläsning: Den kulturella hjärnan How Music Sharpens At tention in a Noisy World. Musika liska personer har lättare att rikta uppmärksamheten mot rätt ljud i brusiga miljöer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften

1

DEC

Bilden visar en träningsdocka som har använts för att hjälpa barnmorskor öva sig på rätt handgrepp vid förlossning. Dateringen är okänd.

S cience Advances. Hör fors karen Cassia Low Manting berätta mer.

När: 1 december, kl 14–15.

Var: Peter Reichard lecture hall, Biomedicum, Karolinska Institu tet, Solna väg 9, Campus Solna.

Föreläsning: Professor Sonia Andersson Memorial lecture 2025 Professor emerita Tina Dalianis: “From unknown agent causing cervical can cer to human papillomavirus causing many cancers and a vaccine”

1

DEC

När: 1 december, kl 16.30.

Var: J3:14 Kerstin Hagenfeldt Bioclinicum, Solnavägen 30 eller online. För digital anslutning, se ki.se/kalender

ger en bild av forskningsläget kring läsförmågan och efek tiviteten av läsinterventioner för barn och ungdomar med intellektuell funktionsned sättning.

När: 2 december, kl 16-17.

Var: Online. För digital anslutning, se ki.se/kalender

Nobelföreläsningar i fysiologi eller medicin 2025 Välkommen till årets Nobelföreläsningar med Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin 2025. Föreläs ningarna kommer även att livesändas på nobelprize.org.

7

DEC

När: 7 december, kl 14.

Aula Medica öppnas kl 12.30. Platser måste intas senast 13.30.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, campus Solna, Karolinska Institutet.

Obs! Det är ej tillåtet att ta med större väskor, som ryggsäckar, kabinväskor och liknande in i byggnaden.

Stockholm Public Health Lecture: Hälsorisker kopp lade till nya nikotin produkter I detta seminarium kommer vi att diskutera den kraftiga ökningen i användandet av vitt snus och vejp bland unga. Ta del av en öppen föreläsning om hur kunskapsläget om skadeverkningar ser ut idag, hur användandet ser ut i olika grupper samt hur verksamhe ter som möter unga arbetar med frågan i ett osäkert kunskapsläge.

10

DEC

När: 10 december, kl 14.30–16.30. Var: Online via Teams För registrering och länk, se ki.se/ kalender

Disputation

2

DEC

Föreläsning: Läsförmåga hos barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning

KIND Open Webinar med lo goped och universitetslektor Karin Nilsson. Föreläsningen

12

DEC

Caroline Gahrton försvarar sin av handling ”Hepatitis C virus in people who inject drugs- prevalence, incidence, mortality, and treatment uptake”.

När: 12 december, kl 9.

Var: Karolinska Universitetssjuk huset, Huddinge B64. Foto: Joakim Jedholt

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

En gång rökare alltid rökare?

Om man slutade feströka för 25 år se dan, anses det fortfarande som att man är en tidigare rökare och att det påverkar ens nuvarande hälsa och hur behand lingar planeras? /Lis Aremyr

Svar

Som rökare så är det bästa du kan göra för din hälsa att sluta röka. Redan efter några minu ters rökstopp så ses positiva efekter på kroppen. Blodtryck och puls normaliseras och blodcirkulationen förbättras. Efter några timmar så minskar koloxidhalten i blodet så att syret får mer plats. Efter några veckor förbättras lungkapaciteten och efter några månader minskar besvär i form av hosta och slembildning. Flimmer håren och dess funktion återhämtar sig. Efter ett år har risken för hjärtinfarkt halv erats. Efter fem år har risken för fera olika typer av cancer nästan halverats. Risken för stroke är nu kraftigt reducerad.

Efter tio år har risken för lungcancer reducerats med femtio procent. Du löper också en minskad risk för fera andra former av cancer. Efter 15 år är risken för hjärtinfarkt och stroke densamma som för en som aldrig rökt.

Med tanke på att du varit feströkare för 25 år sedan så antar jag att din totala exponering dessutom inte varit lika stor som för dagligrökaren. Det kommer inte på något sätt påverka undersökningar eller de behandlingar som fnns att tillgå för olika sjukdomstillstånd. Den risk du löper för de olika sjukdomar som är förknippade med rökning borde idag vara försumbar.

/ Magnus Lundbäck Docent i kardiologi

Blir man trög av pension?

Forskarens råd är att fortsätta att stimulera hjärnan.

Hur bör man äta efter bröstcancer?

Efter att ha behandlats för hormon beroende bröstcancer fck jag rådet att leva som vanligt, men undvika att gå upp mycket i vikt då östrogen bildas i fettet. En sköterska påpekade att fytoöstrogen kan fnnas i smink och krämer och dessa bör undvikas, liksom östrogenpreparat.

Har nu läst att många livsmedel som jag tänkt är nyttiga, som nötter, bönor, sojabönor, linser, linfrön, full kornsris, persilja med mera, inne håller just fytoöstrogen. Bör man undvika dessa livsmedel om man haft en hormonberoende bröstcan certumör? /Helen

Blir man mer trögtänkt när man slutar arbeta, alltså går i pension? /Vendela

Svar Att sluta arbeta leder i sig inte direkt till försäm rad kognitiv förmåga, till exempel att uppleva sig själv som mer trögtänkt. Däremot kan den livssitua tion som du har absolut påverka, till exempel hur mycket mental stimulans du har när du gått i pension. Om du slutar att utmana dig själv intellektuellt så kan hjärnans bearbetningshastighet och minne försämras. Om du i stället fortsätter att vara aktiv, men på andra sätt än genom arbete, så bevaras funktionerna bättre. Forskningen har visat att livsstilen spelar en viktig roll. Om du är fysiskt aktiv, har en god sömn, har ett rikt socialt liv, engagerar dig i till exempel föreningsliv, volontärarbete eller nya fritidsintressen, eller fortsät ter att utmana dig genom att lära dig nya saker, så kan din kognitiva förmåga vara lika god eller bättre än många som arbetar.

Det är inte bara viktigt hur du har det nu men också hur ditt liv sett ut tidigare. Om du haft ett yrke och en arbetssi tuation som utmanat dig intellektuellt, krävt problemlösning, inlärning av ny kunskap eller innehållit mycket social interaktion så kan du ha byggt upp en viss kognitiv reserv. Den kognitiva reserven fungerar som en slags bufert mot åldersrelaterad nedgång i kogni tiva funktioner. Har du däremot haft ett stressigt arbetsliv så kan det ha en negativ påverkan på dina kognitiva för mågor långt senare i livet. Personer som haft mentalt krävande och stressiga ar betsliv kan dock uppleva en förbättring i minne och koncentration efter att de gått i pension, när stressen försvinner. Sammanfattningsvis, du blir inte trögt änkt av att gå i pension — men du kan bli det om du helt slutar stimulera hjärnan. Håll dig nyfken, social och aktiv.

/ Charlotta Nilsen Forskare i gerontologi

Svar Kostens betydelse och vilken kost man bör äta för att minska risken för bröst cancer och återfall är inte ett alldeles lätt område. Vad man vet idag ifrån ve tenskapliga studier är att det inte fnns något tydligt samband med ökad risk för bröstcancer eller återfall via intag av naturligt förekommande fytoöstro gener i maten, och vissa studier har till och med visat på en gynnsam efekt. Nyttig varierad kost är en generell rekommendation, och det man ska tänka på, precis som du blev rådd till, är att inte gå upp för mycket i vikt och att hålla sig aktiv. Menopausal hormonbehandling vid klimakteriet är också bäst att undvika i den mån det är möjligt då studier har visat en ökad risk för återfall i bröstcancer. Motion och akupunktur kan vara till hjälp mot klimakteriebesvär.

Vissa kosttillskott mot klimakterie besvär kan man vara försiktig med, speciellt de som innehåller fytoöstro gener, till exempel från rödklöver, ang elikarot, lakritsrot, ginseng, läkesil verax och soja. Särskilt sojapreparat och andra koncentrerade tillskott bör undvikas, eftersom de kan påverka efekten av läkemedel som tamoxifen och aromatashämmare. Forskningen är dock inte entydig, vissa studier visar risk, andra en möjlig skyddande efekt. Eftersom man ännu inte vet säkert avråder många läkare från att använda dessa preparat efter hor monkänslig bröstcancer./

Linda Lindström och Elham Hedayati Forskare i onkologi

Illustration : Getty Images

Kan synen ändras fram och tillbaka?

För tre år sedan bytte jag mina pro gressiva glasögon eftersom jag såg dåligt. De nya fungerade ett par år, men sedan blev det svårt att läsa igen. För att ta reda på hur mycket synen ändrats letade jag fram gamla glasö gon som jag hade för över sju år sedan, och till min förvåning fungerar de nu perfekt. Synen verkar ha pendlat tillbaka. Är det vanligt – eller ska jag klaga på den senaste optikern? /Seppo Nurmi

Svar Det du beskriver är inte helt ovanligt. Synen förändras naturligt över tid, särskilt efter 40-årsåldern då ögats lins blir mindre fexibel, vilket påverkar förmå gan att fokusera på nära håll (presbyo pi). Men det är också möjligt att synen pendlar – till exempel kan förändringar i ögats lins, hornhinna, eller till och med allmän hälsa (som blodsocker, blodtryck eller medicinering) påverka hur du upplever din syn.

Att äldre glasögon plötsligt fungerar bättre kan bero på en tillfällig för ändring i ögats brytning, att de nyare glasögonen inte var optimalt justerade, eller att du vant dig vid en viss styrka och återgår till den som känns mest bekväm.

Det är inte nödvändigtvis ett tecken på att något är fel – men det är klokt att göra en ny synundersökning för att få en aktuell bild av din synstatus. Det är också viktigt att kontrollera ögats hälsa, särskilt vid din ålder, för att utesluta till exempel grå starr, makula degeneration eller andra åldersrelate rade förändringar.

Och nej – du behöver inte klaga på optikern direkt. Synen är komplex och förändras över tid. Men om du upplever att glasögonen inte fungerade som utlovat, kan det vara värt att ta upp det vid nästa besök.

/ Rune Brautaset

Professor i optometri

Varför blir jag sjuk efter träning?

Jag är 65 år och har motionerat större delen av mitt liv. Men det senaste halvåret har jag efter varje träningspass fått förkylningssym tom. Blodprover visar inget fel. Kan träningen orsaka detta? /Inga

Svar Att din kropp reagerar annorlunda på trä ning än tidigare beror med största sannolikhet på ålder, hormonförändringar och nedsatt återhämtningsförmåga. Det handlar troligen inte om en infektion, utan snarare en överreaktion från immun försvaret.

Träning kan skapa en tillfällig im munologisk stress där immunförsva ret försvagas i 3–24 timmar. Detta ses ibland hos elitidrottare, men kan även uppstå hos oss alla. Kroppen uppfattar träningen som stress, vil ket höjer kortisol och adrenalin och tillfälligt dämpar immunförsvaret. Då kan förkylningsliknande symtom uppstå, även utan verklig infektion. Efter klimakteriet blir också im munförsvaret mer sårbart, särskilt om återhämtning, sömn eller näring brister något. Det du tålde tidigare kan idag vara för mycket, även om du tränar ”som vanligt”. Många aktiva kvinnor i din ålder äter också för lite i relation till aktivitetsnivån. Även måttlig träning kan bli för mycket om kroppen inte får vila.

Mitt råd är att du fortsätter att vara fysiskt aktiv, men välj lugnare eller färre pass per vecka. Satsa på återhämtning och näring och för dagbok över träning, mat, sömn och symtom – du kan då upptäcka mönster i vad kroppen reagerar på. Kontakta vården igen om symtomen ändå kvarstår.

/ Harriet Wallberg

Professor i fysiologi

Fråga forskarna

Är du nyfken? Skicka in din kluri gaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se

Synen kan pendla över tid.

Tips från redaktionen

TIPS! Läs mer om sömn behandling i artikeln ”Dags att bädda ner sömn pillret?” från Medicinsk Vetenskap nr 3, 2025, fnns även på nyheter.ki.se

Många tonåringar vänjer sig vid att alltid vara trötta. Men det fnns vägar till ett piggare tonårsliv, menar psykologen och forskaren Li Åslund.

Forskarens råd till trötta tonåringar

UNDER TONÅREN FÖRSKJUTS kroppens biologiska dygnsrytm som styr när vi känner oss trötta eller pigga. Det innebär att tonår ingar naturligt blir piggare på kvällen. Samtidigt har de ett fortsatt ganska stort sömnbehov. Det gör tonåren till en särskilt känslig period när det kommer till sömnen.

Tonårssömn – En praktisk guide för föräldrar Li Åslund (Natur & Kultur)

– Sedan påverkas ju sömnen även av andra biologiska förändringar under tonåren, digitala vanor, psykisk hälsa och de krav som livet ställer på unga idag, säger Li Ås lund, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som är aktuell med en ny bok om just tonårssömn.

Boken riktar sig till föräldrar och innehåller fakta om sömn och sömnvanor, berät telser från unga och deras föräldrar samt forskningsbaserade råd. Här fnns exempel vis kapitel om att skapa bra kvällsrutiner, hur man kan förena skärmar med sömn, hur man ska hantera särskilt stressiga perioder och hur man slappnar av. Att som förälder ta hand om sin egen frustration och oro ägnas ett eget kapitel.

– Många föräldrar upplever att de har testat allt, utan att få till en varaktig föränd ring. Men nya vanor kommer sällan till över en natt. När en vuxen möter sin tonåring med tålamod, respekt och tilltro till deras vilja att må bra, ökar sannolikheten för att förändringen ska komma inifrån och hålla över tid, säger Li Åslund. Cecilia Odlind

LÄS

Jakten på sista pusselbiten –historien om hiv ur forskarnas perspektiv

Adrienne Bönnelyche (Cladd Förlag)

När hiv dök upp på 1980-talet var viruset ett mysterium som slog till mot de mest utsatta och sedan mot en hel värld. Det fanns varken behandling eller bot. Tack vare dagens behandlingsmetoder kan de festa hiv-smittade leva ett långt och smittfritt liv. I en ny bok, fnanserad av Stiftelsen Läkare mot AIDS Forskningsfond, intervjuas en rad forskare, inklusive många vid Karolinska Institutet, om vägen dit.

TIPS!

I avsnitt 159 av KI:s populärvetenskapliga podcast intervjuas professor Anders Sönnerborg om hiv_ resan från upptäckt till kontroll.

LÄS

Blombäck’s Essential Guide to Blood Coagulation – A Practical Guide to Diagnosis and Treatment of Hemostatic Disorders

Jovan P. Antovic, Maria Magnusson Margareta Blombäck (1925–2024) var under många år professor i koagulations forskning vid Karolinska institutet. Nu har hennes kollegor uppda terat en tidigare utgiven bok som sammanställer aktuell information om blödnings rubbningar. Boken är på engelska.

Illustration: Getty Images

TITTA

Tvångstango svtplay.se

Författaren Amanda Romare har levt med tvångssyndrom i hela sitt liv. I en TV-serie i sex delar försöker hon få bukt med sina problem och ge nomgår en KBT-behandling med Erik Andersson, fors kare vid Karolinska Institutet. Samtidigt söker hon stöd hos likasinnade och träfar vanliga och kända människor med liknande problematik.

LÄS

Abort: 50 år av fri abort 50 berättelser

Malin Clausson, Sandra Pandevski (Kaunitz-Olsson) Cirka 36 000 aborter sker varje år i Sve rige. Men näs tan hälften av världens kvin nor bor i länder där abort är förbjudet vilket leder till osäkra aborter som orsakar hög dödlighet. År 2025 har svensk abortlag funnits i 50 år. I en ny bok får 50 personer, från norr till söder i Sverige, berätta om sina erfarenheter. Här ges också en introduktion till den svenska aborthis torien. Förord av professor Kristina Gemzell-Danielsson vid Karolinska Institutet.

TIPS!

Lyssna på avsnitt 86 av KI:s populärvetenskapliga podcast där professor Kristina Gemzell­Danielsson intervjuas om aborter.

TITTA

Så knarkar Sverige svtplay.se

I en vetenskapsserie i tre delar guidas vi genom det nya drog-Sverige, från mät

ningar av droganvändningen i avloppsbassängerna till inter vjuer med de som använder drogerna. Vi får också ta del av forskning om drogernas efekter och risker. Joar Gu terstam, docent vid Karolin ska Institutet och specialist i beroendemedicin, är en av de medverkande experterna.

LÄS

Kost. Hälsans hörnpelare. Kerstin Brismar (Bokförlaget Stolpe)

Vad, hur och varför bör vi äta för att kroppen ska kunna pre stera optimalt och må som bäst? Kerstin Brismar, professor emerita vid Karolinska Institutet, ger i en ny bok råd kring detta. Dessutom har nio forskare och matkunniga inbjudits att skriva essäer om exempelvis mikrobiota, näringslära och infammationshämmande mat.

TITTA

Snacka om språk – Från dialekt till identitet – sex kända röster om språkets betydelse. urplay.se

Varför väcker Camilla Läck bergs språkstil så starka reaktioner? Och vad är det i sportjournalisten Erik Nivas sätt att prata och skriva som berör så starkt? I en tv-serie som utgår från sex kända röster utforskar program ledaren Rachel Mohlin och språkexperter, bland andra Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet, frågor kring språ kets makt och status.

Arvid Carlsson var professor i farmakologi vid Göteborgs Univer sitet. År 2000 fck han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsam mans med amerikanerna Paul Greengard och Eric R. Kandel, för sina upptäckter rörande signalsubstanser i nervsystemet.

LYSSNA

Podcast: Sinnesjukt

Dokument: Geniet Arvid Carlsson

Sällan

porträtterad världs stjärna i ny dokumentär

EN NY podd-dokumentär gjord av journalisten Christian Dahlström, porträtterar Arvid Carlsson, Nobelpristagaren som ligger bakom mycket av det vi vet om hur hjärnan fungerar och fera av våra vanligaste läkemedel.

Arvid Carlsson, som gick bort 2018, var enligt dokumentären ett medicinskt underbarn som re dan vid 34 års ålder gjorde upptäckterna som ledde till hans Nobelpris. Arvid Carlsson upptäckte att dopamin fnns i hjärnan och att det är en signal substans, vilket ledde till utvecklingen av Parkin son-läkemedlet L-dopa. Han skapade världens första SSRI-preparat, lanserade dopaminhypotesen för schizofreni och bidrog till läkemedel mot bland annat högt blodtryck, astma och magsår.

Christian Dahlström har intervjuat fyra av Arvid Carlssons vänner och lärjungar, däribland Göran Engberg, professor i farmakologi vid Karo linska Institutet, som i dokumentären berättar att alla de läkemedel vi har mot schizofreni är base rade på Arvid Carlssons kunskaper och forskning. Trots att han var en världsstjärna och en av Sveriges största forskare någonsin har det varken skrivits böcker eller gjorts dokumentärer om honom – förrän nu.

- En fantastisk forskare. Och människa. Och jag är väldigt stolt över att han är svensk, säger Kjell Fuxe, seniorprofessor vid Karolinska Institutet, i dokumentären.

Namn: Therese

Djärv.

Titel: Professor i akutsjukvård vid institutionen för

medicin Solna, Karolinska Institutet.

Forskar om: Hjärt stopp på sjukhus.

”Ibland är det bättre att låta bli”

Att rädda liv är ett självklart mål –men ibland är det mest etiska att avstå. Terese Djärv vill ge vården bättre stöd i de svåra besluten.

Berättat för: Ola Danielsson Foto: Fredrik Persson

”De festa hjärtstoppsforskare är helt inriktade på att rädda liv. Men när en välkänd nestor inom fältet sa: ’Att forska på att inte göra saker – det är världs unikt’, då förstod jag att vi är rätt ute när vi studerar beslut om att avstå från HLR, alltså att inte försöka återuppliva någon vid hjärtstopp.

Varje år inträfar hundratals hjärtstopp på sjukhus, men bara en av tre överle ver. På en plats där alla vårdresurser redan fnns borde fer kunna räddas. En förklaring till den låga överlevnaden är att många patienter har påverkade vitalparametrar – blodtryck, puls, syre sättning – redan innan hjärtstoppet. Om vården blir bättre på att hantera detta kan många hjärtstopp förebyggas. Det fnns också en grupp patienter som är för svårt sjuka för att ha nytta av den hjärt lungräddning som ges. I de fallen hade det ofta varit bättre att i förväg fatta ett beslut om att inte utföra HLR.

Vården behöver bli bättre på att fatta etiska beslut i god tid – men det är svårt eftersom det saknas vetenskapligt stöd för hur dessa beslut ska tas. Det är ett enormt ansvar, och ändå står läkaren ofta ensam med bedömningen i ett akut läge. För att förändra detta har vi utvecklat en kalkylator – ett verktyg som hjälper läkare att bättre bedöma chanserna att överleva ett hjärtstopp. Vi undersöker också hur patienter vill vara delaktiga i besluten – vilket de har rätt till enligt lag.

Mitt mål är att undvikbara hjärtstopp inte ska ske på sjukhus. Vi ska utföra hjärt-lungräddning när det behövs. Men ibland, när utsikterna att lyckas saknas och patienten själv hellre vill att vi avstår, är det bättre att låta bli.”

Välkommen till KI Alumni

Välkommen till KI Alumni

Välkommen till KI Alumni

Välkommen till KI Alumni

Välkommen till KI Alumni

Välkommen till KI Alumni

KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

Som medlem i KI Alumni

Som medlem i KI Alumni

Som medlem i KI Alumni

Som medlem i KI Alumni

Som medlem i KI Alumni

Som medlem i KI Alumni

• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder. Medlemskapet är kostnadsfritt.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder. Medlemskapet är kostnadsfritt.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Foton: Erik Flyg och

Liza Simonsson

Foton:

Liza Simonsson

Foton: Erik Flyg och Liza Simonsson

Kommunicera din forskning med en konferens i

Kommunicera din forskning med en konferens i

Kommunicera din forskning med en konferens i

Aula Medica

Aula Medica

Aula Medica

Aula Medica

Aula

Aula Medica

Aula Medica

Nobels väg 6, Solna

Nobels väg 6, Solna

Nobels väg 6, Solna

Kontakt

Kontakt

bokning-aulamedica@ki.se

bokning-aulamedica@ki.se

bokning-aulamedica@ki.se

Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer

• Aula för 1000 personer

• Aula för 1000 personer

• Toppmodern teknik

• Toppmodern teknik

• Toppmodern teknik

• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer

• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer

• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer

• Stora utställningsytor

• Stora utställningsytor

• Stora utställningsytor

• Fina foajéer för mingel

• Fina foajéer för mingel

• Fina foajéer för mingel

• Restauranger och café i huset

• Restauranger och café i huset

• Restauranger och café i huset

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson