Nr. 1 2016
FRÅGA
STUDENTHÄLSAN
STUDE
–”Mindfulness”
NTK ÅR
EN
Hur kan
PSYKISK OHÄLSA uppstå? Valet att bestämma i
KÅRVALET
MATEN VARDAG SOM HÅLLER IGÅNG DIN
FRÅN MOUNT EVEREST TILL SKOLBÄNKEN
EMIL CARLBERG
INNEHÅLL
LEDARE VI FÖRS SAKTA MEN SÄKERT MOT EN ljusare tillvaro genom små förändringar i väderleken. Det är dock inte alla som associerar våren med ljus och spirande framtidstro. Begreppet hälsa definieras oftast som ett tillstånd av fysiskt och psykiskt välbefinnande och för en del personer är just våren en period då välbefinnandet spirar. För andra associeras årstiden till stress, ångest och mörker. I det här numret av Karlstads studenttidning står därför studenthälsan i fokus. På de följande sidorna tar vi bland annat upp hälsosamma tips, tar reda på hur psykisk ohälsa kan uppstå och varför det kan vara bra att prata om hur vi mår.
4
Biblioteket – studenternas arbetsplats
6
Intervju med Emil Carlberg
8
Fråga studentkåren + Studenthälsan
9
Kårvalet – Valet att bestämma
10
En förkylning syns inte alltid på utsidan
11
Maten som håller igång din vardag
11
Happy mind, happy life
En vän till mig sade vid ett tillfälle: “I december är vi nostalgiska. I januari blickar vi bara framåt”. Årsskiftet är för många ett startskott för en slags mental förändring. En vårstädning där de fula vanorna kastas bort för att göra plats åt nya och sunda vanor. För de som hänger med i framåt rörelsens vinande tempo är våren en period där inspiration och motivation blommar. De som halkar efter får däremot svårt att komma ikapp. Kanske är det inte tempot i sig som är orealistiskt utan vår egen föreställning om prestation och lycka. Vi lever trots allt i en vardag där förnöjsamhet ofta associeras med lättja och där prestationsångest och framgångshets i många fall utgör en stor del av vad vi anser vara ambition. Beslutsångest är något de flesta av oss har upplevt någon gång, kanske särskilt under våren då vi ställs inför många beslut angående närstående och avlägsen framtid. Mellan mars och april ska ansökningar till både höst- och sommarkurser skickas in. Vi ska ansöka om praktikplats, för bereda inför utlandsstudier, välja masterinriktning eller söka jobb. Omtentor och kompletterings uppgifter från tidigare kurser ska avklaras och utöver detta har vi våra privatliv att vårda och våra pågående studier att tampas med. Valmöjligheter ger oss frihet att designa en lyckad framtid och i den massiva valfriheten är det är lätt att glömma bort att vi även har valmöjligheten att påverka vår nuvarande lycka.
Gillar du Karlstads studenttidning? Gå gärna in och gilla vår facebooksida: facebook.com/studenttidning
Lena Blom Chefredaktör
chefredaktor@karlstadstudentkar.se
Ett av de första vårtecknen är för mig sanden som ligger kvar efter att isen har smält. Det är ett ologiskt kännetecken för våren eftersom den ständiga skiftningen mellan snö och sandad barmark brukar förekomma redan i oktober. Övergången mellan årstider förändras i sin egen takt, oberoende av våra föreställningar om hur de ska se ut. På samma sätt lever vi i ständig framåt rörelse men har valet att lunka på i vår egen takt. Vi kan inte styra över alla faktorer som påverkar vår hälsa men vi kan ge oss själva goda förutsättningar för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande under nuvarande studietid och framtida karriär. Kanske kan läsningen på följande sidor väcka nya tankar om hälsa, eller i alla fall påminna om att hälsan är värd att tänka på.
REDAKTION
Johanna wingstrand
Emil jonsson
Skribent
linnea ström Illustratör
Ina Jacobsen
sofie leosson
Fotograf
Skribent
Skribent
evelina johansson Skribent
lovisa sörensen Layout
Medina Skenderagic Skribent
Vill du hellre läsa tidningen på mobilen eller i surfplattan? Skanna QR-koden! 2
Foto: David Runqvist
Klart det är billigare för studenter på mysiga Tempelriddaren På Tempelriddaren är maten och fikat ekologiskt och närproducerat. Wi-Fi är gratis. Teatermiljön är ovanligt mysig och som student har du naturligtvis extra bra priser. Till exempel ett fikapaket med kaffe/té och ostsmörgås eller kanelsnäcka för 25 spänn. Och mat för 65 kr. Det räcker att du visar studentleg eller Mecenatkort. Välkommen in i värmen!
Hörnet Drottninggatan - Pihlgrensgatan | Mellan Direkten och busstationen
Mån-fre 11-20 | Lör-sön 11-18
Är du en nyinflyttad student? Ladda ner Värmlands Folkblad:s app och bli först med det senaste.
Nyheter
Sport
Nöje
Den är öppen för alla!
3 iPhone 3 Android
VF.se facebook.com/VFboken VF_se twitter.com/vf_se
KARLSTADS STUDENTTIDNING
VF.se 3
4
BIBLIOTEKET — STUDENTERNAS ARBETSPLATS Text: ina jacobsen
foto: Emil jonsson
Varför finns det en ribbstol på våning två och hur kommer det sig att det ständigt råder brist på sittplatser i biblioteket? Dessa svar och många fler frågetecken kring biblioteket kommer att redas ut i den här artikeln.
F
ör snart femton år sedan fick Karlstads universitet ett eget bibliotek med dagens utseende. Då fanns ett stort behov av stationära datorer eftersom det var en liten del av studenterna som hade en bärbar dator att ta med sig till skolan. I början på 2000-talet användes det även en annan pedagogik och därför var majoriteten av alla sitt platser utformade som små bås för enskilda studier och några av dem finns kvar än idag, även om behovet inte är detsamma som tidigare. Med lite bakgrundshistorik är det kanske lättare att förstå att biblioteket ser ut som det gör. Det stora behovet av ett uttag till datorladdaren
har till exempel uppstått på senare tid. Ann Dyrman är en av bibliotekarierna och hon berättar för mig om sin vision kring utformningen av det nya biblioteket. Hon ser att nya rum växer fram som på olika vis är anpassade efter studenternas efterfrågan på olika arbets miljöer. Idag finns till exempel inga ståplatser eller höj- och sänkbara arbetsplatser som det råder efterfrågan kring och således ska det finnas möjligheter att både stå och sitta. Den ergonomiska biten ska därmed ses över vad gäller såväl det befintliga möblemang et men också belysningen. Ribbstolen på våning två (som inte är en konstinstallation) utan är till för att studenterna ska kunna sträcka på sig och
använda vid behov för att inte sitta stilla hela tiden. Kanske behövs fler redskap av denna karaktär? Ann berättar vidare att det som gör det möjligt att göra om i biblioteket är att det kommer frigöras yta i takt med att fler böcker försvinner på hyllorna då allt mer litteratur kommer finnas tillgänglig i e-format. Detta är en förändring som bland annat kommer gynna de studenter som är i behov av större textning, vilket inte har varit möjligt tidigare. Men den största vinsten ligger i att en e-bok kan vara tillgänglig för många fler användare samtidigt. Idag finns det ett resursrum för de studenter med behov av
hjälpmedel av olika slag som ständigt uppdateras för att biblioteket skall ha tillgång till de resurser som behövs. Ann redogör för hennes vision kring skärmar i grupprummen och att tekniken behöver utvecklas mer så att den stödjer blended learning. När behovet av fler grupprum växte fram flyttade bibliotekarierna från vad som då var deras kontor för att frigöra utrymme till studenterna. Bibliotekarierna flyttade in i den nuvarande personal korridoren – dit alla student er också är välkomna – för att studenterna skulle få fler grupprum. Förutom Informationsdisken på entréplan finns det också en sökhjälp
på våning två som bemannas de tider som biblioteket besöks av många studenter. Samtidigt växte studieverkstaden fram där man idag kan få hjälp med såväl grammatik som referens hantering. Det är som Ann Dyrman gång på gång påpekar, biblioteket är studenternas arbetsplats. Den ska därför utformas efter deras behov och även om allt inte går att upp fylla är möjligheterna många när ett nytt och förändrat bibliotek sakta men säkert ska växa fram.
Ann Dyrman, bibliotekarie
BIBLIOTEKET I SIFFROR Stationära datorer (år 2002): 250 st
Sittplatser: 1 200 st
Besökare om dagen: genomsnitt 3 000/dag
Tidskrifter: ca 15 000 st, varav trycka: ca 500 st
Grupprum: ca 30 st
na r e t n e Stud ar: svar Tore Gustavsson, Politices kandidatprogrammet
Rebecka Nelander, Information och PR-programmet
Tobias Svensson, Information och PR-programmet
Jesper Hagström, Samhällsplanerarprogrammet
Vad är din favoritplats i biblio teket och varför?
Finns det något du saknar för att nå maximal studiero i biblioteket?
Om du ingår i ett grupparbete, var föredrar ni då att sitta?
Hur upplever du atmosfären i biblioteket och varför? Olika på olika våningar?
— Jag har tre olika favorit platser. När jag pluggar ensam brukar jag sitta längst upp, för det känns inte så instängt eftersom att det är högt i tak. När mörkret har fallit är det även en fin utsikt över alla upplysta bokhyllor på våning tre. Det blir en härlig atmosfär. När man bara ska läsa sin älskade kurslitteratur brukar det bli i ”Tyst läsesal” på marknivå. Ruggigt låg ljudvolym där och det är ju skönt! När jag pluggar för grupparbeten och med kompisar brukar det bli vid ett runt bord på våning tre där det också är högt i tak. När man inte sitter så nära andra kan man även diskutera ganska vilt med de man pluggar med.
— Jag vet inte riktigt för jag brukar sitta hemma och plugga mestadels. Det skulle vara något sätt att kunna våga lämna sakerna för att köpa kaffe eller gå på toa om man sitter och pluggar själv. Då skulle man kunna slappna av på ett annat sätt. Annars tycker jag att biblioteket har många bra alternativ, både tyst rum och öppna platser.
— Jag föredrar att sitta i öppna ytor. Det handlar främst om att om jag sitter i ett grupprum håller man oftast på med annat eftersom att man inte stör omgivningen på samma sätt. Tror alla har varit i ett grupprum då pluggandet har ballat ur. Man behöver inte heller tänka på att det blir kvavt på öppna ytor, till skillnad från ett grupprum. Sen gillar jag också att man inte behöver boka platserna på de öppna ytorna. Man kommer dit, man har platsen tills man går därifrån.
— Biblioteket erbjuder bra studiemiljö och är fri från flera saker som kan vara distraherande hemma. Det går också att skaffasig bra hjälp av antingen personalen eller av kurskamrater som också infinner sig på biblioteket. Jag har kommit att uppskatta plan ett som f ungerar som tyst våning. Hit kan man komma och studera utan att behöva oroa sig för att bli störd av småprat eller diskussioner. Här är dessutom dålig täckning på mobilen vilket tar bort ytterligare ett distraktionsmoment. En annan bra funktion är att det finns möjlighet att boka grupprum. Dessa passar väldigt bra för grupp-
KARLSTADS STUDENTTIDNING
arbeten samtidigt som man inte stör andra. Atmosfären kan dock försämras timmarna före och efter lunch då det är mycket folk i biblioteket. Tyvärr är inte alla där för att studera heller utan ägnar sig åt småprat vilket kan bli jobbigt för den som försöker fokusera på sitt arbete. Sammanfattningsvis erbjuder biblioteket en bra atmosfär för studier både för en grupp eller den enskilde. Det gäller bara att känna till var och när man kan sätta sig för att få önskad atmosfär.
5
EMIL CARLBERG — FRÅN MOUNT EVEREST TILL SKOLBÄNKEN
Anders Björn Emil Viking Carlberg
Text: Sofie Leosson foto: Emil jonsson
Ålder: född 1993 Familj: mamma, pappa och tre yngre systrar
Han har cyklat femhundra mil tvärs över USA och levt äkta Robinson-liv på en öde ö. Förra året klättrade han uppför Mount Everest till Base Camp på 6000 meters höjd, och så sent som i oktober tävlade han i Spartan Race World Champion ship, VM i världens tuffaste hinderbane lopp. Han gör skäl för sitt mellannamn Viking. Trots detta är frågan om det inte är en ännu större utmaning att nu sätta sig i skolbänken?
Kommer från: Göteborg
Emils äventyr: 2013 - Cykelresa på över 500 mil genom USA 2013 - Vandring på 200 mil off-road genom Nya Zeeland 2014 - Överlevnad på öde ö i Karibien i tre veckor 2014 - Överlevnad på Orust mitt i vintern i en vecka 2015 - Vandring till Base Camp på 6000 m.ö.h på Mount Everest 2015 Spartan Race World Championship i USA
En regnig och kall måndagseftermiddag möts vi upp. En av oss med regnjacka och stor, varm sjal, den andre utan ytterkläder över huvud taget. Regn och kyla är inget som Emil Carlberg räds. Det är snarare idealiskt tränings väder. Vid 22 års ålder har Göteborgsfödda Emil varit med om fler äventyr än de flesta av oss någonsin kommer att få uppleva – det är säkerligen inte alla som kommer klättra i Himalaya eller vandra genom Nya Zeeland under sin livstid. Det vi har gemensamt är dock att vi är studenter på Karlstads universitet. Emil går första året på Turism programmet, och då det blivit allt vanligare med äventyrs semestrar under senare år så känns det som ett passande val för honom.
2016 - I planeringsfasen
Med tanke på Emils bakgrund blir det naturligt att ställa sig frågan hur man går från att vara ute på spektakulära resor till att sätta sig i en skolsal? Emil erkänner att det inte alltid är så lätt. – Det känns som att det är två delar av mig som hamnar i konflikt, en del av mig vill hellre vara ute och göra något spännande, men det är samtidigt alltid bra att ha en utbildning i bagaget. Det finns egentligen ingen utbildning som passar in hundra procent på det jag håller på med, men Turismprogrammet ligger ändå närmast för att kunna utveckla något eget efteråt. Emil började studera på Chalmers direkt efter gymnasiet, men där blev reslusten snart för stark. Valet föll på att dra till USA med två kompisar
6
och cykla från New York till Los Angeles istället, en resa på över 500 mil i konstant motvind. – När vi planerade vår första resa, cykelturen i USA, så visste vi inte att det blåser från väst till öst i USA. Resan hade förmodligen varit en
vecka kortare om vi cyklat åt andra hållet. Han lägger till att de var rätt oerfarna planerare och även tog med sig alldeles för mycket packning. – Jag trodde jag skulle vara trött på äventyr efter det, men istället blev det en av de resor jag uppskattat mest. Amerikanerna är otroligt
schyssta och tillmötesgående och de är alltid intresserade av att höra var man kommer ifrån eller är på väg. Det märks att Emil är en kille som lever i nuet, och sällan stressar över framtiden. Att han hamnade på Turism programmet i just Karlstad beror bland annat på att
Göteborgsgrundade Military Fitness finns både i Säffle och Karlstad. Där tränar man ungefär som i militären, men utan vapen. Även om det låter tufft så är träningen till för alla. Själv tränar Emil 1-1,5 timme varje dag, något som hjälper honom i studierna. – Det är faktiskt m ycket lättare
att fokusera på s tudierna efter jag har tränat och gjort av med all överskottsenergi. På frågan om han aldrig blir stressad över skolan och tentamen så svarar han att han sällan blir det. – Det värsta som kan hända är ju att man får göra om tentan. Mina resor har lärt mig att det
Emils senaste resa gick till USA där han deltog i Spartan Race World Championship, ett hinderbanerace som ut mesta ordnar sig och att det spelade sig i Lake Tahoe i de inte så svarta farligt skidbackarna om inte allt rödaär och går frånsom 1960planerat. års olympiska spel. Hela banan var drygt 2,5 mil Emils senaste resa gick hinder till och fullpackad av tuffa USA där han deltog i Spartan som att krypa under taggtråd, Race World Championship, simma i en iskall sjö och kasta ett hinderbanerace som spjut. Så hur kommer detut sig spelade sig som i Lake Tahoemed i de att en kille började röda och fotboll ensvarta gång iskidbackarna tiden hamnar från 1960 års olympiska spel. på ett sådant extremt race? Hela banan varattdrygt mil Emil berättar han 2,5 alltid och av tuffa varitfullpackad aktiv och gillat atthinder sporta som att krypa taggtråd, och åka skidorunder på vintern, men simma i en iskall sjö och att det byggts upp under kasta årens spjut. lopp. Så hur kommer det sig att en kille som började med fotboll en gång ibörjade tiden hamnar – När fotbollen bli på ett sådant extremt tråkig kände jag att jagrace? ville Emil berättar att han göra något tuffare ochalltid det var varit aktiv och gillat attFitness. sporta då jag hittade Military och åka skidor på vintern, men Till att börja med var vanlig att det byggts uppträning, under årens löpning helt okej sen lopp. blev det terränglöpning som var lite mer utmanande, och – När fotbollen började bli nu är det hinderbanelöpning tråkig kände jagvill attatt jagdet ville som gäller. Jag ska göra något tuffare och det hända något när jag tränar,var då Fitness. att jag dethittade ska varaMilitary en utmaning. Till var sig vanlig Klartattattbörja manmed gör illa löpning heltfår okej träning, sen ibland och blåmärken, men blev det terränglöpning som var lite mer utmanande, och nu är det hinderbanelöpning som gäller. Jag vill att det ska hända något när jag tränar, att det ska vara en utmaning. Klart att man gör illa sig ibland och får blåmärken, men
Själv kom han in på 65:e plats i världsmästerskapet och kan känna sig mer än nöjd. – Spartan Race var extremt tufft, men när man tävlar på det är nästan ger världsnivå skasom det att skadet ju inte extra energisom närvem mansom kämpar vara något helst sig kanfram klara.för att nå målet. Själv kom han in på 65:e plats iSjälvklart världsmästerskapet är tankarnaoch på kan känna sig mer än nöjd. äventyr långt ifrån lagda på – Spartan varEmil extremt hyllan baraRace för att börjat tufft, men närhan man tävlar på studera, och har planer världsnivå det skaav ju inte på att göra ska en variant vara något som språngmarsch vem som helst Forrest Gumps kan klara. över USA och löpa en längre
När vi suttit och pratat en stund ansluter vår fotograf och vi beger oss ut i regnet igen för att ta bilder. Det är blött och kallt om fingrarna ger lite publicitet ochbra ökar när vi försöker få till chanserna för sponsring. När vi suttit och pratat en stund ansluter vår fotograf och vi beger oss ut i regnet igen för att ta bilder. Det är blött och kallt om fingrarna när vi försöker få till bra
passar Emil och hans livsstil – ju tuffare omständigheter desto mer motivation. Det kommer inte ett enda klago mål från hans läppar när foto bilder iber dethonom gråa efter middags grafen springa ljuset. Samtidigt så känns det som att regnet och kylan passar Emil och hans livsstil – ju tuffare omständigheter desto mer motivation. Det kommer inte ett enda klago mål från hans läppar när foto grafen ber honom springa
är redaktionens stelfrusna fingrar som ger upp först. Det är inte alltför många av oss som har samma drivkraft att ta ut oss fullkomligt i extrema fram ochmen tillbaka, däck sporter, viljanlyfta att vid och göra armhävningar i det iskalla regnet, och det är redaktionens stelfrusna fingrar som ger upp först. Det är inte alltför många av oss som har samma drivkraft att ta ut oss fullkomligt i extrema sporter, men viljan att vid
för att ge upp – det är då är det dags att hitta det inre drivet och ge lite till!
motgångar ge ännu mer är något som inspirerar även i vardagslivet. När man känner för att ge upp – det är då är det dags att hitta det inre drivet och ge lite till!
sträcka. Dock är det svårt att Självklart tankarna påpass få visum i är USA för en så äventyr långt ifrån lagda lång period, så det ser ut på att hyllan bara förVancouver att Emil börjat bli en tur från till studera, han har planer Montrealoch i Kanada och sedan på att göra variant därifrån tillen New York.avDet är Forrest Gumps språngmarsch inga större problem för Emil över USAintresserade och löpa enspon längre att hitta sträcka. det svårt sorer ochDock medär äventyr vidatt få visum i USA en såärpass horisonten somför lockar det lång period, så det serdet ut blir att inte helt omöjligt att bli tur frånför Vancouver till ett en sabbatsår att utforska Montreal i Kanada och sedan fler karriärmöjligheter. därifrån till New York. Det är inga större problem Emil – Drömmen hade ju för varit att intresserade spon att hitta bli sponsrad äventyrare sorer medsom äventyr vid och fåoch ha det ett jobb. horisonten som lockar ärett det Förhoppningsvis skapas inte helt för omöjligt att det blir intresse löpturen genom ett sabbatsår förNew att utforska Kanada och till York som fler karriärmöjligheter. – Drömmen hade ju varit att bli sponsrad äventyrare och få ha det som ett jobb. Förhoppningsvis skapas ett intresse för löpturen genom Kanada och till New York som
Din resa i mobilen.
Du köper din mobilbiljett genom vår mobilapp Värmlandstrafik. I appen kan du söka resa, se hållplats på karta och se avgångar från hållplats. Här kan du också se var bussen eller tåget är i realtid samt få trafikstörningsinformation. Genom appen betalar du din biljett med bankkort eller mot faktura. varmlandstrafik.se | 0771-32 32 00 | facebook.com/varmlandstrafik
KARLSTADS STUDENTTIDNING
karlstadsstudenttidning#1,2016.indd 7
7
2016-02-09 15:16:04
KARLSTADS STUDENTTIDNING KARLSTADS STUDENTTIDNING
7 7
Fråga studentkåren Hej! Det är vi som är Karlstad Studentkårs presidium. På den här sidan kommer vi i varje nummer besvara frågor som ni studenter skickar in.
Amanda Green
Simon Asplund
ordforande@karlstadstudentkar.se
vice@karlstadstudentkar.se
ORDFÖRANDE
Frida Burström
Ruth Reed
Vice Ordförande
studiesocialt ansvarig
organisationsansvarig
organisation@karlstadstudentkar.se studiesocialt@karlstadstudentkar.se
Går det att få högre betyg än “g” vid komplettering eller omtenta?
Vad gör studentkåren för att öka antalet studieplatser på universitetet?
Vad har man för försäkring som student vid Karlstads universitet?
Simon svarar: När det gäller omtentamen så skall betygsgraderna enligt kursplanen tillämpas, alltså finns det inget som hindrar en från att få vg. Angående komplettering är det lite mer oklart, idag finns det inga regler för komplettering på Karlstads universitet. Examinatorn tar alltså beslut om det. Generellt brukar man få komplettera upp till godkänt betyg, men det finns i dagsläget ingen formell regel som begränsar detta.
Frida svarar: I nuläget arbetar inte studentkåren med att öka antalet studieplatser eftersom det inte är ett specifikt mål i årets verksamhetsplan. Påverka studentkårens arbete genom att engagera dig i fullmäktige, håll koll på allt som har med kårvaletatt göra för att hålla dig uppdaterad.
Frida svarar: Alla studenter som studerar vid Karlstads universitet omfattas under studietiden av universitetets försäkring. Detta gäller även doktorander som bedriver forskarutbildning. Försäkringen gäller vid vistelse vid universitets lokaler och område. Försäkringen omfattar personskador genom olycksfall och i vissa fall sjukdom genom smitta. Se mer på universitetets hemsida http://www.kau.se/ studenthalsan/forsakringar.
Vad är studentkårens viktigaste fråga just nu?
Finns det krav på att lärare ska informera om komplett erande uppgifter om en elev skulle behöva frånvara vid ett examinationstillfälle?
Ruth svarar: Kårvalet. Under kårvalet kommer medlemmar i Karlstad Studentkår att rösta fram vilka studenter som får en plats i fullmäktige. Du som är medlem har chansen att bestämma vad studentkåren ska jobba med genom att lägga din röst på den lista som du vill ska företräda studenterna. Sista dagen för studenter att anmäla en lista var 11 februari och den 24 februari kommer listorna att offentliggöras. Personerna på listorna vill ha röster i kårvalet så att de får en plats i fullmäktige och på så sätt kan de arbeta vidare med frågorna de gick till val på.
Simon svarar: Det finns inget särskilt krav att informera om kompletterande uppgifter. Däremot har studenter alltid rätt till att genomgå en ny examination. Antalet tentamenstillfällen kan begränsas till fem i de fall som obergränsad rätt till att göra om tentan skulle leda till orimligt slöseri av resurser. Studenten ska erbjudas ytterligare tentamenstillfälle senast två månader efter ordinarie tentamenstillfälle. Ifall det handlar om ett obligatoriskt seminarium eller liknande ska studenten erbjudas alternativ till det obligatoriska momentet efter godkännande av examinator, om särskilda skäl föreligger. Studenten ska då tilldelas en arbetsuppgift vars genomförande ger likvärdiga kunskaper och är av motsvarande omfattning. Studenten måste dock ta kontakt med sin examinator inför tillfället och meddela att hen inte kan delta.
Vad har studentkåren för framtidsplaner? Planerar ni för kårhus? Frida svarar: Studentkåren har många framtidsplaner, dels att fortsätta vara en påverkans organisation som studenternas röst gentemot universitetet och andra aktörer och samtidigt fortsätta arbetet med att göra hela studietiden så bra som möjligt. Där kommer frågan om kårhus in, det pågår ett aktivt arbete för ett kårhus och vi söker ständigt engagerade studenter som vill vara med och bygga upp organisationen runt kårhuset. Vill du veta mer kontakta mig på studiesocialt@karlstadstudentkar.se.
Har du frågor till studentkåren som du vill ha med i nästa nummer av Karlstads studenttidning? Skicka då in dem till chefredaktor@karlstadstudentkar.se och ange ”Fråga studentkåren” i ämnesraden.
AKTIVITETER
STUDENTHÄLSAN
FEBRUARI - MAJ
Behöver du någon att prata med? Vi på Studenthälsan tar emot alla studenter helt kostnadsfritt och erbjuder stöd individuellt och i grupp, självklart under sekretess. Vårt motto är att ”Alla behöver stöd ibland” så du är välkommen, oavsett vad dina bekymmer och funderingar kan tänkas vara och som kanske påverkar dina studier eller hälsa (Universitetskyrkan finns på Studenthälsan som du också kan vända dig till).
D
Vi har ofta väldigt många tankar om världen vi lever i, om oss själva och om andra. Vi jämför oss med andra, väger, mäter, värderar saker som händer inom oss och utom oss som antingen bra eller dåliga. När vi hanterar våra tankar om saker och ting som s anningen eller som
8
verkligheten lever vi i själva verket en bit ifrån livet. Låter det krångligt? Vi kan ta ett exempel; du sitter och pluggar inför en tenta och så sätter dina tankar igång och låter ungefär så här; ” åh, va dålig jag är som inte har hunnit längre… Anna har säkert läst mycket mer än mig… hon är så perfekt i allt hon gör… tänk att jag aldrig kan börja plugga i tid! Jag är så värdelös… jag missade ju förra tentan också… tänk om jag missar den här också! Jag kommer inte klara den här utbildning en… mamma och pappa blir besvikna… åh jag vill bara försvinna från detta… äh, jag kollar facebook en stund så slipper jag känna så här…” Ett alternativt sätt att hantera situationen skulle vara att iaktta strömmen av tankar som hjärnan producerar utan att se dessa som sanningar eller verkligheten. Istället för att känslomässigt dras med i tankarna och reagera på dem kan vi öva oss i att
Start 26 mars
Vem bestämmer i ditt liv? 15.30-17.00 3C304
VARJE VECKA/DROP-IN ”Alltid på en måndag” mån
Start 8 mars
låta t ankarna passera som bilar utanför vårt fönster och, istället för att fastna i dem, medvetet och vänligt föra tillbaka uppmärksamheten till det som nuet har att erbjuda, i exemplet ovan – pluggandet. Vårt ”mind”, eller sinne på svenska, reagerar av naturen blixtsnabbt och automatiskt med tankar, vanemönster och beteenden. Vi i den västerländska kulturen har ingen egentlig tradition av att ta ett steg tillbaka och uppmärksamma sinnet medvetet. MF som förhållningssätt är därför ovant och inte alls självklart för alla. En viktig del inom MF är att träna sig i att acceptera hur saker och ting är; ”just nu är det så här, just nu händer detta inom mig oavsett vad jag vill, önskar eller tycker”. När vi övar oss i acceptans kan vi få mer kraft att ändra på saker som faktiskt behöver ändras på. Utmaningen i MF är att träna sig i att stanna kvar i nuet och
det som behöver göras eller upplevas just nu. Ett bra sätt att öva sig i att vara i nuet är att fokusera på sin kropp och sin andning. Att stanna upp en stund och lyssna till kroppen, andetagen och känslorna (som ju finns i kroppen) och inte försöka kämpa bort det som finns utan istället mjukt och medkännande låta det få vara som det är utan att reagera automatiskt. När vi gördetta aktiveras ”lugn och ro”- hormoner inom oss och vi känner oss därmed mer trygga i oss själva. Du kan redan nu prova med att ta tre djupa a ndetag och följa varje andetag uppmärksamt hela vägen. Fortsätt sedan att andas n ormalt men fokusera uppmärksamt på andningen i några minuter.
I vår har du möjlighet att prova på vår kurs i Mindfulness som startar den 4 april. Välkommen!
15.00-17.00 3C304
tis
15.15-17.15 3C304
ons
15.00-16.30 3C304
tors
(jämna v)
16.00-17.30 3C304
Kursverksamhet och samtalstid bokas via kau.onlinebooq.se
Läs mer på: kau.se/studenthalsan
12.05-12.55 3C304 Yoga
Sömnskola Start 2 mars
12.05-13.00 3C304
Förälder och student?
Mindfulness Start 4 apr
12.05-13.00 3C304 Multi Faith-lunch
Våga tala Start 1 mars
12.30-13.00 Studieverkstaden i Biblioteket Skrivhandledning
Stresshantering
Mindfulness u har säkert hört talas om mindfulness (MF) men kanske undrar vad det handlar om och vad det ska vara bra för? MF har sitt ursprung inom buddhismen men de som u tvecklat metoden (bland andra; professor Jon K abat- Zinn) har s kalat av den r eligiösa a spekten och anpassat metoden till västvärlden. Det forskas mycket om MF och dess e ffekter bland annat genom a tt mäta förändringar i hjärnan. Övning i MF handlar om något så svårt och så enkelt som att lära sig att iaktta det som är just nu utan att döma, värdera det iakttagna eller med andra ord ”gå igång på det”.
KURSVERKSAMHET
fre
08.00-08.40 3C304
VALET OM BESLUTEN VALET OM BESLUTEN TExT: Lena BLOM Text: Lena Blom
Mellan Mellan den den 7-11 7-11 mars mars är är det det kårval. kårval. Förra Förra året året valde valde 527 527 studenter studenter att att delta med sin röst. Vissa röstade vid kårexpeditionen på uni versitetet, delta med sin röst. Vissa röstade vid kårexpeditionen på universitetet, TExT: Lena på andra andra BLOM på internet. internet. Många Många valde valde också också att att inte inte rösta rösta alls. alls. Att Att påverka påverka studentkårens arbete genom att rösta är inte en självklarhet för studentkårens arbete genom att rösta är inte en självklarhet för alla, alla, men precis som med många andra val du står inför är det bra att Mellan den 7-11 mars är det kårval. Förra året valde 527 studenter men precis som med många andra val du står inför är det bra att att vara påläst innan du ja möjligheten att delta med sin röst. Vissa röstade vid kårexpeditionen universitetet, vara ordentligt ordentligt påläst innan du tackar tackar ja eller eller nej nej till tillpå möjligheten att välja. andra välja. på internet. Många valde också att inte rösta alls. Att påverka studentkårens arbete att rösta ärtillinte en självklarhet för alla,i arlstad Studentkår har genom ugnar i cafeteriorna bostads Vänsterns studentförbund arlstad Studentkår har ugnar i cafeteriorna till bostadsVänsterns studentförbund i marknadsfört årets frågor. Det är dessa listor och Karlstad och Liberala studenter men precis som årets med många andra val listor du står är det bra att marknadsfört frågor. Det är dessa och inför Karlstad och Liberala studenter kårval med orden ”Du kandidater som studenterna Karlstad tilldelades två mandat. kårval med orden ”Du innan kandidater som studenterna Karlstad tilldelades två att mandat. vara ordentligt påläst du tackar ja eller nej till möjligheten bestämmer”. Kårvalet innehåll röstar på i kårvalet. De kandi Lärare och Sjuksköterskors bestämmer”. Kårvalet innehållröstar på i kårvalet. De kandiLärare och Sjuksköterskors er många olika möjligheter till dater som får flest röster räknas lista, Polka listan och Miljö välja. er många olika möjligheter till dater som får flest röster räknas lista, Polkalistan och Miljö att bestämma men det viktigas in som ordinarie ledamöter. Om listan fick en mandatplats var.
K
att bestämma men det viktigaste beslutet är kanske valet om te beslutet är kanske valet har om Studentkår att deltaarlstad eller inte. I kårvalet får att delta eller inte. I kårvalet får marknadsfört studenter bland annatårets vara med studenter bland annat vara med kårval med ”Du och bestämma vilkaorden åsikter som och bestämma vilka åsikter som bestämmer”. Kårvalet innehåll ska drivas i kårfullmäktige, som skamånga drivasolika i kårfullmäktige, som er möjligheter till är Karlstad Studentkårs högsta är Karlstad Studentkårs högsta att bestämma menI det viktigas beslutande organ. fullmäktige beslutande organ. I fullmäktige te beslutet är kanske valet om sitter 29 ledamöter som beslutar sitter 29 eller ledamöter b eslutar att inte.arbete. Isom kårvalet omdelta studentkårens De får om studentkårens arbete. studenter varaDe med utser blandbland annatannat studerande utser bland annat studerande och bestämma vilka åsikter representanter, utskott, kårsom representanter, utskott, kårska drivasoch i kårfullmäktige, styrelsen chefredaktör som för styrelsen och chefredaktör för är Karlstad Studentkårs högsta Karlstads studenttidning. Karlstads studenttidning. beslutande organ. I fullmäktige 29 ledamöterhade somstudent beslutar Isitter januarifebruari I januari-februari hade student om studentkårens arbete. De er möjlighet att kandidera till er möjlighet att kandidera till utser bland studerande mandat platsannat i kårfullmäktige. mandatplats i kår fullmäktige. representanter, utskott, kår Kandidaterna driver frågor Kandidaterna driver frågorför styrelsen och chef redaktör som är viktiga för dem inom som är viktiga för dem inom Karlstads olika listor.studenttidning. Frågorna kan beröra olika listor. Frågorna kan beröra alltifrån brist på microvågs lltifrån brist på microvågs Iajanuarifebruari hade student er möjlighet att kandidera till mandatplats i kårfullmäktige. Kandidaterna driver frågor som är viktiga för dem inom olika listor. Frågorna kan beröra alltifrån brist på microvågs
K
in som ordinarie ledamöter. Om det finns fler namn på listorna det finns fler namn på ugnar i cafeteriorna tilllistorna bostads än antal mandatplatser blir de än antal mandatplatser de frågor. Det är dessa listorblir och med minst röster suppleanter, med minst röster suppleanter, kandidater somifall studenterna alltså ersättare ordinarie alltså ersättare ifall ordinarie röstar på i kårvalet. kandi ledamöter från listanDe inte kan ledamöter från listan interäknas kan dater som får flest närvara vid möten.röster De är de här närvara vid möten. De är deOm här in som ordinarie ledamöter. 29 ledamöterna som beslutar 29 ledamöterna som det finnsstudentkåren fler namn påbeslutar listorna om vad ska arbeta omantal vad studentkåren ska arbeta än mandatplatser blir de med under det kommande med minst underröster det kommande med suppleanter, verksamhetsåret. verksamhetsåret. alltså ersättare ifall ordinarie ledamöter från listan inte kan Förra året kandiderade elva Förra året närvara vidkandiderade möten. De ärelva de här listor i kårvalet. Ingenjörslis listor i kårvalet. som Ingenjörslis29 beslutar tanledamöterna fick flest röster och fyllde tanvad fickstudentkåren flest röster och om skafyllde arbeta därför åtta av de 29 mandat därför åtta av de 29 mandatmed undermedan det kommande platserna Social platserna medan Socialverksamhetsåret. demokratiska studenter fick demokratiska studenter fick fyra mandatplatser. FSK fyra mandat platser. FSK Förra året kandiderade och Ekonomilistan fick elva båda och Ekonomilistan fick båda listor i kårvalet. Ingenjörslis tre mandat och Moderata tre mandat och M oderata tan fick flest röster och fyllde studenter, Ingesundslistan, studenter, därför åtta Ingesundslistan, av de 29 mandat platserna medan Social demokratiska studenter fick fyra mandatplatser. FSK och Ekonomilistan fick båda tre mandat och Moderata studenter, Ingesundslistan,
listan fick en mandatplats var. Vänsterns studentförbund Frågorna som studenterna i Frågornaoch somLiberala studenterna Karlstad studenter driver inom kårfullmäktige driver inom kårfullmäktige Karlstad två mandat. har undertilldelades åren bidragit till har under bidragit till Lärare ochåren Sjuksköterskors förändring av både arbets förändring av både arbetslista, Polkalistan och Miljö och studieförhållanden som och studieförhållanden som listan fick eninförandet mandatplats till exempel av var. till exempel införandet av anonymitetskoder vid tentor anonymitetskoder vid tentor Frågorna som av studenterna och utdelning pris till bästa och utdelning av pris till bästa driver inom kårfullmäktige lärare. Detta är resultat av att lärare. Detta ärbidragit resultat till av att har under åren studenter tog beslutet att rösta studenter tog beslutet att rösta förändring av både arbets eller kandidera i kårvalet och eller k andidera i kårvalet och och studieförhållanden som valresultatet hade kanske sett valresultatet hade kanske sett till exempel införandet av annorlunda ut om fler eller annorlunda ut om vid flertentor eller anonymitetskoder färre studenter hade röstat. Att färreutdelning studenteravhade Att och pris röstat. till välja bort möjligheten attbästa delta välja bort möjligheten att delta lärare. Detta är resultat av att i kårvalet ingår i friheten att i kårvalet ingår i friheten att studenter beslutet att är rösta bestämma,tog men även det ett bestämma, meni även det och är ett eller kandidera kårvalet val som kan påverka resultatet. val som kan påverka resultatet. valresultatet hade kanske sett annorlunda ut om fler eller färre studenter hade röstat. Att välja bort möjligheten att delta i kårvalet ingår i friheten att bestämma, men även det är ett val som kan påverka resultatet.
F R E DAG 1 9 F E B
F R E DAG 2 6 F E B
TITIYO M OV I T S !
4.3
GEHENNAH + AU R A N O I R
4.3
[ ROCKBAREN ]
T E D DY B E A R S
11.3
MELISSA HORN
18.3
#fredagslive
SEINABO SEY
ANNA TERNHEIM
1.4
PROMOE + CLEO
15.4
REFUSED
22.4
G R AV E YA R D
29.4 + T R I B U L AT I O N M . F L
Hur går det till?
1 1 2 2 3 3 4 4
Mellan Mellan den den 7-11 7-11 mars mars är är det det möjligt möjligt för för alla alla stustudenter som är medlemmar i Karlstad Studentdenter som är medlemmar i Karlstad Studentkår kår att att rösta rösta vid vid studentkårens studentkårens expedition expedition eller eller via karvalet.se. via karvalet.se.
Hur går det till?
Mellan den 7-11 mars är det möjligt för alla stuOm ditt kan Om du du har har aktiverat aktiverat ditt Mecenatkort Mecenatkort kan du du denter som är medlemmar i Karlstad Studentrösta på internet. Vid studentkårens expedirösta internet. Vid studentkårens expedikår attpå rösta vid studentkårens expedition eller tion går det att rösta fysiskt utan aktiverat tion går det att rösta fysiskt utan aktiverat via karvalet.se. Mecenatkort, Mecenatkort, med med legitimation. legitimation. Om du har aktiverat ditt Mecenatkort kan du Valförrättaren räknar sedan och Valförrättaren räknar sedan rösterna rösternaexpedioch de de 29 29 rösta på internet. Vid studentkårens mandaten i kårfullmäktige delas ut proportionmandaten kårfullmäktige proportion tion går deti att rösta fysisktdelas utanut aktiverat erligt efter hur stor andel av rösterna de erligt efter hur stor andel av rösterna de olika olika Mecenatkort, med legitimation. listorna får i kårvalet. listorna får i kårvalet. Valförrättaren räknar sedan rösterna och de 29 Den offentliggörs Den 14 14 mars mars offentliggörs valresultatet valresultatet mandaten i kårfullmäktige delas ut proportionpå karlstadstudentkar.se och Karlstad på karlstadstudentkar.se och KarlstaddeStudentStudenterligt efter hur stor andel av rösterna olika kårs facebooksida. kårs facebooksida. listorna får i kårvalet. Den 14 mars offentliggörs valresultatet på karlstadstudentkar.se och Karlstad Studentkårs facebooksida.
@barteatral
Ny meny på Bar Teatral
Tacos & Taquitos Bar Teatral har ett stort dryckessortiment o ch mat till hyggliga priser
BAR
TEATRAL
Boka bord på nojesfabriken.se/bar-teatral
ONSD-TORSD:17-23 FREDAG:17-01 LÖRDAG:16-01
KARLSTADS KARLSTADS STUDENTTIDNING STUDENTTIDNING
99
En förkylning syns inte alltid på utsidan Text: Johanna wingstrand
J
ag vaknar upp och direkt känner jag mig sjuk, det känns som att hela kroppen gör ont och huvudet är tungt. Skickar iväg ett sms till mina vänner och skriver att jag inte kommer till skolan idag, ”jag är förkyld, tror till och med att jag har feber faktiskt”. De hälsar att jag ska krya på mig, dricka te och ta det lugnt. Jag tackar och säger att jag säkert mår bättre imorgon. Jag drar täcket över huvudet och bara ligger där och andas. Trots det jag precis sa till mina vänner så är jag inte sjuk, har inte en gnutta feber, men ändå är det det jag säger till alla andra. Idag är en sådan dag då jag inte kan prata med någon, kan inte se in i deras ögon. Idag är en sådan dag då jag börjar gråta när jag spiller ut glaset och sjunker ihop på golvet när jag ser min egen spegelbild. Men jag är inte förkyld. Jag lider av något som drabbar ett stort antal svenskar varje år. Jag har ångest. Det är något som är tabu, något som vi viskar om trots att det, precis som en fysisk förkylning, inte är något mer än en sjukdom som kommer och går. Man kan vara frisk och så kan man bli sjuk. När jag för första gången drabbades av ångest var jag 16 år och, som så ofta, skedde det
foto: Emil jonsson
under hård belastning från skolan och alltför höga krav på mig själv. Även stress, sjukdom eller dödsfall av en när och kär är exempel på många av de orsak erna som kan ligga bakom. I samband med min panik ångest uppstod också socialfobi, vilket betyder att man blir extremt rädd för vad människorna i omgivningen ska tycka. Jag var helt enkelt rädd för vad mina nära och kära skulle tycka. Detta gjorde att jag undvek fester, skolan och även vännerna, ofta med just ursäkten att jag var förkyld. Ångest handlar om rädsla och jag försökte så mycket jag kunde att undvika rädslan som tar ifrån mig rätten att leva mitt liv fullt ut. När hjärnan tror att den är i fara kommer yrsel och skakningar. Jag svettas och hjärtat slår så fort att jag tror jag ska dö. I dessa situationer gäller det att lära hjärnan att säga ”nej, det här är inte farligt”. Oavsett vilken situation det är som skrämmer just mig eller dig. Jag vet att det är enklare sagt än gjort och även jag kämpar fortfarande. Jag skulle kunna sitta och skriva flera hundra sidor om panikångest men samtidig är det otroligt svårt att sätta ord på något som upplevs så olika
från person till person. Det som jag bestämde mig för var att jag inte längre ville vara tyst om det och istället tala ut. Det är med stor nervositet jag väljer att skriva det här, för jag har levt med en konstant rädsla för vad omgivningen ska tycka. Det jag hoppas är att jag kanske, kanske kan påverka dig som mår dåligt just nu. Kanske kan jag övertyga dig om att du inte behöver skämmas och att psykisk ohälsa är mer än okej att prata om. För du och jag är inte konstiga eller onormala. Tvärtom så är vi starka, modiga och med lite hjälp kan vi få må bra igen. Jag vågade efter många om och men tala ut, och idag mår jag bättre än någonsin. Jag valde att först berätta för den person som står mig allra närmast och det var dennes respons, fyllt med omtanke och kärlek, som fick mig att våga berätta även för dig. Så våga prata om det som skrämmer dig, för det finns så otroligt många som vill lyssna. Jag vill också säga till er alla, oavsett om ni mår bra eller dåligt, tänk på detta när ni möter människ or. Det kaos och den rädslan som finnspå insidan syns inte alltid p å utsidan.
Vad är psykisk ohälsa? Intervju med Ulrik Terp, doktorand i psykologi och grundläggande psykoterapeut i KBT, om psykisk ohälsa. Vilken är den vanligaste typen av psykisk ohälsa? Ulrik: Den problematik som flest av oss lider av kan kopplas till olika former av depressiva tillstånd och till ångestsyndrom i olika former.
Varför tror du psykisk ohälsa fortfarande är så tabu i dagens samhälle? Ulrik: Det är jag inte så säker på att det är, rent allmänt. Självklart varierar människors förståelse för de olika uttryck psykisk ohälsa kan ta sig, men jag tror att kunskapen idag är större än den har varit och att tolerans och respekt för denna problematik därför har ökat i befolkningen generellt.
Vad kan det finnas för orsaker till att människor drabbas av psykisk ohälsa? Ulrik:”På varje komplicerad fråga finns det ett enkelt svar – som är fel” lär George Bernard Shaw sagt en gång. Jag tycker att det är ett relevant svar även på denna fråga. Det finns för varje unikt fall ett komplicerat samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktor er. Olika förklaringsmodeller lägger olika tyngdpunkt på olika faktorer.
Vad är det som händer i vår hjärna och kropp när vi mår psykiskt dåligt?
Ulrik: Det har visat sig i många studier att våra b iologiska system (”hjärnan” i bred mening) påverkar och påverkas av vårt sätt att tänka och uppfatta oss själva, andra och omvärlden. Vad som är hönan och vad som är ägget har det funnits vetenskapliga diskussioner om, men klarlagt är att det finns ett samspel eller en ömsesidig påverkan. Kropp och psyke är inte två separata delar kan man kanske uttrycka det.
Vad finns det för olika behandlingar och vilken är den mest använda idag? Ulrik: Det finns ett stort utbud av behandlingsmetoder och det finns ingen enskild metod
som är det bästa på ”allt” så hur en behandling skall läggas upp beror på en rad faktorer. Det finns tillstånd, t.ex. svåra depressioner, där medicinsk behandling utgör en förut sättning för att kunna arbeta med terapeutisk behandling. När det gäller terapeutisk verksamhet så finns det olika inriktningar som är godkända av socialstyrelsen. KBT (kognitiv beteendeterapi) är vanligt förekommande och det finns även olika former av psykodynamiska terapier som är godkända. Jag tror att det kan vara värdefullt att sätta sig in lite i de alternativ som finns om man mår dåligt och söker hjälp. Med olika teoretiska perspektiv på psykisk hälsa och ohälsa följer också olika sätt att se på vad som är lämplig b ehandling.
Hur bör människor i ens närhet bete sig runt någon som mår dåligt?
av stor betydelse för den som mår dåligt.
Ulrik: Svår fråga, men jag tänker att det på många sätt kan vara viktigt att bara finnas till för den andre. Att fortsätta göra det som fungerar hyggligt. Att våga prata, fråga och fundera tillsammans. Jag tror också det är viktigt, särskilt när det är som svårast, att komma ihåg och se framför sig hur den som lider av psykisk ohälsa, var och när hen var frisk. Det ligger inte sällan i ohälsans logik att dra sig undan och bort från det och de som skulle kunna göra en positiv skillnad. Att som anhörig förstå och förhålla sig konstruktivt till denna logik kan, skulle jag tro, vara
Vet du att... ... studier visar att cirka 25 procent av svenska kvinnor och 15 procent av männen har psykiatriska besvär som oro ellerångest. Det motsvarar runt 1,4 miljoner människor.
10
... antalet unga (16-24 år) som uppger att de känner oro och ångest har ökat kraftigt. Idag uppger 30 procent av tjejer och 14 procent av killar att de känner ängslan, oro och ångest.
... i de flesta åldersgrupper har antalet självmord sjunkit på senare år, men i åldrarna 15-24 år ökar de. Detta gäller både bland tjejer och killar.
... År 2013 registrerades totalt ca 8697 självmordsförsök. Av dess var 2 432 ungdomar mellan 15 och 24 år, varav 176 dog.
MATEN SOM HÅLLER IGÅNG DIN VARDAG Vårterminen är i full gång och troligtvis sitter du just nu med tentaplugg, uppsatser eller andra åtaganden. Stressen kanske börjar krypa på men kan bland annat lindras med motion och näringsrika måltider. Olika situationer kräver olika måltider och därför hjälper vi dig en bit på vägen i dessa vanliga scenarion. Text: Evelina johansson
illustration: linnea ström
Tenta om 30 min Promenad i solen Lång dag med föreläsningar Scenario: Nästan alla vet hur
Scenario: Du försover dig till
Scenario: Du har en ledig
tentan och du måste vara i salen om 30 minuter. Frukosten får ta max 15 minuter.
Du behöver: Energi och mättnad
förmiddag och din vän har föreslagit en promenad till sammans. Du vill känna dig lagom mätt utan att riskera att få håll.
det känns, dagen består av två långa föreläsningar utan praktiskt arbete. Förutom lunch och korta pauser ska du sitta på en stol i cirka sju timmar.
som räcker hela den tre timmar långa tentan.
Du behöver: Snabb energi
Du behöver: Långvarig energi
Du kan äta: Fiber-havregrynsgröt. I mikron lagar du det på tre minuter och tillbehör som ger bra energi och håller dig mätt kan vara frukt, nötter och bär. Till exempel blåbär, torkade gojibär och valnötter.
och ett litet mellanmål före promenaden. Efter promenaden behöver du fylla på med en mättade, fiberrik frukost.
Du kan äta: En apelsin som ger dig C-vitamin och som piggar upp. En proteinrik produkt såsom kvarg mättar lagom. E fter promenaden är ett fiberrikt bröd bra. Med pålägg såsom kalkon, avokado, grönsaker och keso får du i dig protein och bra fetter.
som håller dig vaken och något varmt eftersom att stillasittande kan göra dig frusen.
Du kan äta: Omelett som innehåller proteinrika ingredienser såsom mjölk och ägg vilket mättar länge. Ägg innehåller dessutom D-vitamin som bland annat är bra för immunförsvaret. Eftersom att vi får i oss mindre D-vitamin på vintern är det viktigt att få det via maten. I omeletten kan du även ha kalkon som är proteinrikt samt spenat som är en antioxidant och innehåller både järn och C-vitamin som minskar stress.
Filmkväll
Om du tycker om en sötare frukost är bananpannkakor att rekommendera. Grunden består av en banan och två ägg, som innehåller mycket fibrer och protein. Tillbehör såsom kvarg och bär är bra källor för protein och C-vitamin.
Scenario: Det är fredag och du
Till lunch behöver du något uppiggande och mättande. En sallad med avokado och fet fisk innehåller bra fetter som mättar. Fisken ger dig även D-vitamin och Omega-3 som är bra för hjärtat.
Du kan äta: Det som du mår bra i sinnet av. Här är det viktigaste att varva ner och det gör du bäst genom att lämna kost-tänket ett tag. Nyckelordet är dock lagom, för mycket socker ökar risken för diabetes men i en lagom mängd medför socker en utsöndring av endorfiner viket ökar kroppens välbefinnande.
Glöm inte heller att mellanmål är viktigt på föreläsningar, till exempel lite nötter eller en fiberrik smörgås håller dig alert och du kan koncentrera dig bättre. Tycker du inte om att sitta och knapra i salen kan en smoothie vara ett alternativ.
ska slänga dig i soffan framför en film efter en lång, krävande vecka.
Du behöver: Något som du tycker är gott att mumsa på till en film.
Happy mind, happy life Text: MEDINA SKENDERAGIC illustration: linnea ström
I
s there such a thingas a stress-free school experience? Can anyone get through several years of exams, presentations and essays with a mind completely empty of pressure and worry about the future? For most of us, the answer is probably no. Stress and academia seem to go hand in hand a lot of the time, and many studies show alarmingly high levels of stress among students. Whether the pressure is self-inflicted, derived from
other people or the reult of too many thoughts about securing future employment as quickly as possible, it is safe to say that we are inadvertently harming ourselves. Not only is our mental and physical health severely impacted by too much stress, but we also end up hastily flying through our university years in a rush to finish assignments so fast that we forget to truly enjoy the many positive aspects of being a student.
School should not just be about getting a grade at the end of a course. School should also be about enjoying the valuable knowledge that we are fortunate enough to be able to acquire. And of course, it should be about having fun – campus parties, lunch dates or a well-deserved ice cream break, anyone? Occasional stress is inevitable, but you can stop it from completely taking over your life and ruining your university experience. You might just need some tips as to how to do that. • Power naps: It’s mid-afternoon. You have spent the last
couple of hours staring at a text book in which the letters have now completely blended together and there seems to be no energy left for knowledge consumption. In other words, your brain is exhausted. In scenarios like this, one of the best things you can treat yourself to is a power nap. Research shows that your stress levels can significantly decrease after a mid-day nap while you also reap cognitive benefits such as enhanced learning and an improved reaction time. • Exercise: A walk around the block, a morning run, an hour at the gym or some time on the yoga mat... whatever it may be, exercising is important. Try to find a type of exercise that fits your body, and practice it at least three times a week. Staying active is something that will be greatly appreciated by both your body and mind. • Safe and sound: Not everyone loves to read, but not having a passion for books shouldn’t stop you from enjoying the many interesting stories out there. Storytelling can be a great way to unwind when you feel in need of a study break. A nice alternative to reading is audiobooks, where you can
indulge in everything from biographies and memoirs to chick-lit, crime and romance – while your hands and eyes are free for other activities. Also, if you have access to video lectures, putting one of those on while doing dishes or cleaning can be a very productive way of multi-tasking. • Write it down: The brain does not function optimally when it is trying to keep track of a hundred different things. To avoid forgetting about a crucial deadline, put pen to paper and write down all the things that you have to get done. That way, everything will be laid out in front of you, you will know exactly when each assignment has to be finished and you’ll also know how to schedule fun, non-school activities accordingly. • A break from social media: Chances are that lots of us have on occasion grabbed our phone in the morning and checked Instagram and/or Facebook before even getting out of bed. Maybe some even scroll the pages of these social network ing sites during lectures and classes. While the wonders of the web certainly can be entertaining, an excessive
KARLSTADS STUDENTTIDNING
c onsumption of social media can be do more harm than good. We become too attached to checking our “snaps” and tweets more than is necessary, and it often times results in us losing track of both time and errands. Subsequently, you fall behind on work and become even more stressed. Try taking a break from social media for a few hours or better yet, for an entire day. • The zzz’s: This goes without saying, but sleep is important. In fact, it is vital. For the sake of both your mental and physical well-being, a solid seven to eight hours is recommended every night. For those times when you simply have to sacrifice a little sleep for a late- night cram session, be sure to catch up on those lost hours during the weekend.
Important note
Severe stress levels can cause serious health issues. If you have noticed any significant changes in your body that haven’t been present be fore, such as frequent sleep deprivation and depression, be sure to contact a medical professional for advisement. When it comes to health, you are better safe than sorry.
11
. Varsågod
Över
adsfri En kostn ing för dig provträn TS än hos SA och din v Karlstadg! och din gång för di Gäller en tag 18 år. Med vän över n. annonse
140 pass Låt kurslitteraturen och uppsatserna vila, kom till Aula Magna och inspireras den 8 mars. En dag där vi benar ut vårt avlånga språk, från särskrivningars konsekvenser till poesins magiska kraft.
Frukost, lunch och fika. Inspirerarande föreläsningar med tema språket. 07.30-16.00 Boka din plats på kommunikatorsdagen.se
i veckan! Sats Lamberget är dessutom öppet alla dagar 05.00-24.00 året om!
City, Norra Strandgatan 17 Färjestad, Norra Infarten 79 Lamberget, Tjärngatan 18 Telefon 054-15 30 43 www.sats.se
KORT VÄG TILL LÅNGA ÅK Endast två timmar norr om Karlstad hittar du Branäs. Njut av långa åk och härliga dagar i pisten med kompisarna och bo i något av våra skidnära boenden. Läs mer på branas.se