Nr. 2 2017
Följ oss på sociala medier
Clear River racing
Ekonomin allt svårare för studenter
SID 10
SID 6
- Ingenjörstävlingen som skapar gemenskap, kommunikation, och häftiga bilar.
Höga hyror, ökade matpriser och ett otillräckligt studiemedel – så ser verkligheten ut för många studenter idag. Samtidigt visar nya siffror att studiemedlen inte räcker för den genomsnittlige studentens månadsutgifter.
JUBILEUMSNUMMER VI FYLLER 50 ÅR! KRÖNIKA
Njut av studentlivet, det varar INTE för alltid SID 7
”Varför inte hjälpa om man kan?” SID 9
Studenthälsan
Måste man passa in i samhällsnormen? SID 8
Vad händer med Kårhuset? SID 8
2
INNEHÅLL
LEDARE
4-5 Kåren och tidningen fyller 50 år
Stress, stress och lite mer stress….det är nog vad de flesta studenter känner just nu. Vi är inne på sista rycket innan sommarlovet och allt sker på en och samma gång. När dessutom våren verkar vägra anlända och vi istället vaknar till snö och regn känns allt såklart ännu tyngre. Men ge inte upp hoppet! Snart kan vi börja räkna ned dagarna till friheten. För vissa av oss för några månader innan vi sätter oss i skolbänken igen, och för andra är detta allra sista månaden i skolan innan arbetslivet väntar. Oavsett så är sommaren nära, så när du sitter där i biblioteket för femte dagen i rad, stirrar ner i böckerna där bokstäverna på något sätt tycks flyta ihop till en smetig sörja, så visualisera friheten framför dig. Tänk dig att du är på en tropisk strand, äter en svalkande glass i solen, eller varför inte njutandes till tonerna av Håkan Hellströms Klubbland under en ljummen sommarkväll på Ullevi. Snart är det bara en månad tills dessa drömmar blir verklighet. Så fortsätt kämpa, snart passerar du mållinjen.
6 Ekonomin allt svårare för studenter 7 Krönika: Njut av studentlivet, det varar inte för alltid
8 Vad händer med Kårhuset?
Studenthälsan: Måste man passa in i samhällsnormen?
9 ”Varför inte hjälpa om man kan?”
Detta är läsårets sista tidningsnummer och mitt allra sista nummer som chefredaktör. Det har varit en lärorik och rolig resa, men nu är det dags att lämna över stafettpinnen till någon annan. Förutom att detta är mitt sista nummer är det även ett jubileumsnummer för att fira att både Studentkåren och tidningen fyller 50 år. Som en hyllning till kåren, tidningen och studentlivet har vi i detta numret grävt i arkiven och hittat bilder och historier från alla årtionden sedan tidningen grundades 1967. Mycket med studentlivet har förändrats sedan dess, och mycket är fortfarande detsamma.
10 Clear river racing 11 Instagramtävling & vad ska du göra i sommar?
Gillar du Karlstad Studenttidning? Vi finns både på Facebook och på Instagram!
Men, hur kommer studentlivet att se ut om 10, 20 eller om 100 år? När vi firar nästa jubileum? Kommer alla studenter ha ett chip i hjärnan som gör att vi aldrig behöver läsa kurslitteraturen? Eller kommer våra lärare vara robotar? Nej, troligen inte. Men visst kan man inte hjälpa att undra hur
Instagram Karlstad_studenttidning Facebook facebook.com/studenttidning/ Ansvarig utgivare Johanna Wingstrand
Johanna wingstrand Chefredaktör
Chefredaktor@karlstadstudentkar.se
det kommer att vara då. Mycket kommer nog vara likadant som det är nu och mycket kommer nog att ha ändrats. Men en sak är jag ganska säker på, och det är att studentlivet kommer vara lika roligt och fantastiskt då som det är nu, och som det var 1967. Tack för mig!
REDAKTION
pernilla thomsen
denny jansson
Skribent
Skribent
evelina johansson Skribent
Johanna lindholm
Marknadsföring & sociala medier
clautiDia wakeD Skribent
elina FRostérus Skribent
fanny Hamrelius
sanna mogren
Illustratör
Layoutansvarig
Ola håkansson Fotograf
4
KÅREN OCH TIDNINGEN Vi firar ett halvt sekel – inte illa! 2017 är nu här, vilket innebär att vi har funnits till för karlstadsstudenterna i hela 50 år. Vägen hit har minst sagt en intressant historia i bagaget. För att färska upp minnet har vi gjort en tidsresa i arkivet och rotat fram några händelser och incidenter vi anser är värda att uppmärksamma.
Året då Studentkåren fyller 50 år! Detta betyder att Karlstads studenttidning också fyller 50, grattis till oss!
2017
KLARABORGAREN HÖSTEN 1967 Som gammal studenttidningsredaktör insåg jag att bland det första den nya Studentkåren måste få i gång var en kårtidning. Jag hade tidigare under åren i Studentkåren i Göteborg varit redaktör för Götheborgske Spionen. Den hade en upplaga på 10 000 ex. I redaktionen ingick bl.a. en blivande professor i medie och kommunikationsvetenskap, Lars- Åke Engblom och två blivande författare av svensk elitklass, Claes Hylinger och Magnus Hedlund. Spionen hade tagit del i Göteborgs kulturliv med bl.a. artiklar om studenternas bristande kulturella engagemang.
Att få tillåtelse att bygga Ägget i hus 21 krävde ett godkännande från regeringen, beslutsfattande från universitetsstyrelsen och ett flertal studieresor runt om i världen. Resultatet kostar universitetet sju miljoner kronor, vilket motsvarar teknisk utrustning till ca 140 undervisningssalar, 36 269 lärartimmar eller 583 333 kaffekoppar i Gläntan. Den stora snackisen 1991 - glasburen i Miljöcaféet.
1993 Nollning är ju alltid kul, eller? Kanske inte om det slutar med en polisanmälan. Detta år arrangerar en nollgrupp inom ekonomilinjen en mordplats på gågatan i centrum. De ritar med krita upp konturen av en människokropp, stänker blåbärssoppa över som ska illustrera blod och spärrrar av ”mordplatsen”. Som grädde på moset utger sig en i gruppen att vara journalist från en kvällstidning och frågar ”flanörerna” vad de anser om mordet och brottsligheten i Karlstad. Reaktionerna blir minst sagt starka då förbipasserande tror att situationen är verklig.
Skillnaden mellan erfarenheterna från Göteborg och läget här på Klaraborg i september 1967 var enorma. Här träffade jag nästan dagligen de drygt 400 studenterna. Resurserna var en elstencilapparat och kårens allt-i-allo Ingrid Lindqvist. En kårtidning måste vi ha! Så uppstod efter en dags gemensamt arbete det första numret av stenciltidningen Klaraborgsbladet. Efter fyra nummer bytte stencilbladet namn till Klaraborgaren. Layoutansvarig var Ulla Berglindh. Detta första nummer tillkom på ett sätt som faktiskt är helt unikt i min yrkeskarriär. För att skapa gemensamhetskänsla i arbetet, som vi inte har något riktigt bra ord för på svenska, inköpte jag en flaska körsbärsvin att svetsa arbetsgänget samman med. Körsbärsvinets kreativa förmåga hade jag lärt mig vid en kulturkonferens något år tidigare i Danmark. Idag måste Klaraborgsbladet nr 1, årg. 1 i original vara en verklig tidskriftsraritet.
1991 I Miljöcaféet, även känt som Gläntan i dag, byggs detta år en stor glasbur. Den är inte estetiskt tilltalande och reaktionerna blir starka. ”Vem vill gå in där och känna sig som ”apan i buren”? ” Under denna tid sker ett flertal renoveringsprojekt på skolan – rökrummet är ett av resultaten. Dock är det till en början fortsatt tillåtet att röka cigg som vanligt i Miljöcaféet. 50 år senare kan frågan ställas hur caféet kunde bära namnet Miljöcaféet..?
Kjell Fredriksson Förr var det fullt ös under Valborgstiderna här i Karlstad. Dessa bilder är knäppta under ett valborgsfirande som pågick i hela tre dagar. Det bjöds på både skönt häng på Sandgrundsudden och togaparty på kåren.
Skolans systemprogrammerare, som var på spaning efter de skyldiga, kallade sig ”Operjocke” och fick ett meddelande av hackern via systemet som löd: ”Hello Operjocke I am back, the Hacker”. I slutet av utredningsarbetet, när hackern var avslöjad och kunde tas på bar gärning la systemprogrammeraren in ett meddelande tillbaka till hacker-studenten som löd ”Hej själv din skitstövel... ”
Med 50 år på nacken har mycket hunnit att hända. Genom åren har det publicerats mängder med tidningsnummer - här har vi ett litet urval från tidsresan i arkivet. Som du kan se har tidningens namn gått från att heta Klaraborgaren, till att heta Citrus, till att i dag, 2017, heta Karlstads studenttidning.
1972
1976
1990
Två studenter blir polisanmälda och åtalade när de försöker ta sig in i skolan betygsregister. Redan i mitten av oktober 1989 börjar utredningsarbetet och 18 januari 1990 tar det roliga slut för studenterna. De blir polisanmälda för obehörigt intrång. Incidenten väcker även uppmärksamhet i massmedia som går ut med hacker-skandalen.
Många redaktörer har sedan fört stafettpinnen vidare. När kåren lämnade Klaraborg, måste tidningen byta namn. Alla redaktörer under de gångna femtio åren har försökt göra tidningen utifrån sina värderingar och visioner. Ibland har det blivit lyckat, ibland kanske inte. Dock, det känns lite rörande att sitta här och skriva ihop ett manus till en tidning, vars föregångare jag faktiskt var med och grundade!
Grundare av Karlstad Studentkår och Karlstad studenttidning
2008
1991
1995
1996
5
FYLLER 50 ÅR Daghemmet, som i dag, 2017, inte längre finns kvar, planerades att ta emot ett 20-tal barn.
1969
Könsorgan, sexuellt umgänge och nakna kroppar får äran att pryda omslaget av studenttidningen år 1969. Det vågade omslaget blir däremot inte en hit bland alla utan åker på en anmälan. Idag kan vi inte göra annat än att älska denna vågade satsning!
1969 Att vi studenter studerar under olika förutsättningar är ingen nyhet. Vissa av oss har nyss tagit det stora lasset och flyttat hemifrån, medan andra har ett heltidsjobb som förälder vid sidan om studierna. År 1969 tar studenter och kåren det goda initiativet och startar upp ett daghem för barnpassning. Som student kan en från och med nu lämna sitt barn här om dagarna när plugget kallar.
1972
Varje programlinje har inte alltid haft sin egen studentförening. Denna tid är studenterna enade med ett gemensamt sexmästeri. En sak är säkert, på 70-talet är det ärtor och punsch som är the thing. Här snackar vi heller inte om Korri-torsdagar utan nu är det diskoteksdansen på fredagarna som står på agendan. Det är på Klaraborgs herrgård, dåtidens kårhus, som magin sker.
1976
1977
1986
En av de stora rubrikerna i en studenttidning som släpps 1976 lyder ”Kris hos Studentbostäder – Rummen räcker inte!”. Under året har ett rekordantal nya studenter noterats och inskrivningssiffran ligger detta detta år på hela 350 personer... bara 350 personer kan en fråga sig såhär 50 år senare? Vi kan i dag se att mängden studenter har ökat drastiskt, heja Karlstads universitet!
Här har vi det omtalade, nakna, omslaget.
Under denna tid är kollektivtrafiken i Karlstad långt ifrån tillräcklig. Under året får styrelsen en skrivelse från kvarterspoliserna i Kronoparken som påpekar att parkeringsplatserna är för få. Polisen har denna tid mycket arbete med att bötfälla mängder av ”överflödiga” bilar. Av de 300 parkeringsplatser som finns står det vid ett tillfälle hela 471 bilar parkerade. Inte illa att försöka klämma in 171 extra bilar, dessvärre resulterade det i en och annan böter för studenterna.
Nästan samtliga av utbildningarna har nu sin egna intresseförening. Som tidningen då sa: det är föreningarna som ordnar de ”häftigaste festerna på kåren”, åker skidor i Åre och ordnar schyssta insparkar. Men vilka är egentligen de olika föreningarna 1986? Jo, vi har vid denna tid följande föreningar: SIGMA – Yrkestekniska högskolelinjen FLIK – Förvaltningslinjen LINDA – Industriell datateknik KAPSYL – Systemvetenskapliga linjen KVICK – Kulturvetarlinjen KAIN – Energi- och installationsteknik ANSA – Norska studenter KARLEKON – Föreningen för ekonomer INFERNO – Informationslinjen PELIKAN – Personal- och administrationslinjen AISEC – Utbytesstudenter ekonomer IAESTE – Utbytesstudenter tekniker EMMA – Matematik- och ekonomilinjen SEKE – Kemi-ekonomlinjen ÄLSKA – Ämneslärarutbildningen
1999
2000
2003
2008
2017 Text: Elina Frostérus
6
Ekonomin allt svårare för studenter Höga hyror, ökade matpriser och ett otillräckligt studiemedel – så ser verkligheten ut för många studenter idag. Samtidigt visar nya siffror från Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, att studiemedlen på närmare 11 000 kronor inte räcker för den genomsnittlige studentens månadsutgifter. – Jag är inte förvånad, men jag är orolig för utvecklingen, säger Amanda Green, ordförande för Karlstads Studentkår. När SFS presenterar sin studentbudget för 2017 ställs studielån och bidrag på 10 850 kronor mot utgifter som hyra, mat och annat nödvändigt. Tillbaka stirrar en minussiffra på 326 kronor. Karlstads Studentkårs ordförande, Amanda Green, säger att årets undersökning visar på markant stigande siffror. – SFS gör den här undersökningen varje år och förra året låg siffran på 200 kronor ungefär, så det är en ökning av hur mycket vi går back, förklarar hon.
veva finns en oro inför framtiden och att studenter blir mer och mer skuldsatta - något som kan leda till att fler väljer att jobba vid sidan av studierna för att få månaden att gå runt. – Studentbudgeten som uträknats är väldigt tajt. SFS har ju bland annat räknat på matlådor och inte räknat in uteluncher eller nöjen. Det blir problematiskt om man måste jobba för att ha råd. För vissa funkar det att arbeta vid sidan av, men det borde inte vara en norm att alla ska plugga och jobba samtidigt, menar Amanda.
I takt med att matpriser och hyror höjs ligger studiemedlet oföränderligt, vilket kan vara en orsak till den växande siffran. I samma
Ekonomisituationen hos studenter har i åratal varit ett omtalat ämne, inte minst på senare tid. Kronans värde förändras och stu-
Fyra snabba med studenter på KAU Karlstads studenttidning har talat med studenter på universitetet om deras upplevelser kring studiemedlet. Fredrik Andersson, 20 år Ämneslärarprogrammet Vad tycker du om siffrorna som SFS kommit ut med? Förvånad? – Både ja och nej. Förvånad över siffrorna för jag klarar mig rätt bra, men jag kan förstå att det är svårt för många. Hur känner du kring studiemedlet vi får nu? – Det funkar bra tycker jag. Hur får du din ekonomi att gå ihop? – Först och främst tänker jag alltid på de fasta utgifterna och sen lägger jag upp det efter det. Man får prioritera lite och kanske skippa pizzan ibland. Håller du med SFS om att bidraget borde höjas? – Är det så som siffrorna visar så ja, då är det kanske något som behöver ändras.
Isak Malis, 23 år Högskoleingenjör i maskinteknik
diemedlet hänger inte med i utvecklingen. Istället är det politiska beslut som styr satsningen på studenter, vilket Amanda menar sker med anledning till att plocka politiska poäng. Enligt Karlstads Studentkår arbetas det på flera nivåer för att underlätta ekonomisituationer för universitetsstudenter. – Det vi gör på lokal nivå är att försöka höja debatten kring exempelvis hyror. Sen försöker vi på nationell nivå lobba, framförallt genom SFS, att andelen bidrag ska höjas och andelen lån ska minskas. Vi gör allt vi kan för att bli hörda.
Sara Weman, 22 år Kulturvetenskapsprogrammet Vad tycker du om siffrorna som SFS kommit ut med? Förvånad? – Jag är inte förvånad, om man säger så. Hur känner du kring studiemedlet vi får nu? – Jag tycker det är för lågt. Jag bor i en etta med en hyra på 5 500 kronor i månaden, vilket är dit mestadels av mina pengar går. När den och alla andra fasta kostnader är betalda har jag ungefär 1000 kronor kvar av studiemedlet att leva på resten av månaden. Hur får du din ekonomi att gå ihop? – Jag extrajobbar vid sidan av studierna, upp mot 60 timmar per månad, och det är en märkbar skillnad i ekonomin de månader jag inte jobbar. När jag får CSN för jag direkt över alla pengar för mat, hyra och andra fasta kostnader till ett räkningskonto. Jag har till exempel ICA student som jag för över 2000 kronor till varje månad och då slipper jag även använda mitt kontokort och pengarna som finns där. Håller du med SFS om att bidraget borde höjas? – Det ger större möjlighet för alla att studera. Och jag tror det skulle vara mindre avskräckande för många.
Camilla Eliasson, 28år Kommunikation och PR
Vad tycker du om siffrorna som SFS kommit ut med? Förvånad? – Ja, lite förvånad blir jag eftersom jag går runt varje månad. Jag tar 100 % studiemedel, har en hyra på 4200 kronor och det går runt för mig.
Vad tycker du om siffrorna som SFS kommit ut med? Förvånad? – Jag blir förvånad över att det gäller studenter generellt. Däremot skulle det inte ha förvånat mig om det främst gällde de städer med högre bostadskostnader.
Hur känner du kring studiemedlet vi får nu? – Mycket beror på hur mycket man har i fasta utgifter och hur många aktiviteter man har. Har man mycket för sig så kan jag förstå att pengarna kan komma lite kort.
Hur känner du kring studiemedlet vi får nu? – Jag tycker att det är bra. Fantastiskt att det finns och att vi har möjligheten att studera så enkelt tack vare CSN.
Hur får du din ekonomi att gå ihop? – Jag tar alltid mina fasta utgifter först, så det är 4200 kronor för hyra, 300 för telefon, 300 för bredband och så har jag runt 180 kronor i försäkring. Då har jag räknat 10-20 kronor extra på varje utgift så jag har lite över. Sen försöker jag hålla ett matkonto. Nöjen och sånt tar jag på pengarna jag har över och jag lyckas också spara undan 400-500 på sparkontot. Håller du med SFS om att bidraget borde höjas? – Det skulle vara starkt fördelaktigt. Jag har accepterat att 10 000 är det jag får ut men skulle de vilja höja bidraget en liten bit så har jag verkligen ingenting emot det.
Hur får du din ekonomi att gå ihop? – Jag vet ungefär hur mycket jag kan spendera inom varje kategori som mat och resor, och anpassar mina köp därefter. Jag delar min lägenhet med en inneboende så vi delar på hyran. Annars handlar det väl mest om att tänka sig för lite när en köper och försöka att kontrollera de värsta impulserna. Håller du med SFS om att bidraget borde höjas? – Nej, inte att det borde höjas lika för alla. Jag antar att det som skapar de här siffrorna med att studenter går back inte har så mycket att göra med om studenten gillar att spendera eller inte, utan snarare att det helt enkelt kostar mer för samma levnadsstandard i olika delar av landet. Jag tycker att studielånet borde reflektera det. Text: Clautidia Waked Illustation: Fanny Hamrelius Foto: Ola Håkansson
7
Njut av studentlivet, det varar inte för alltid
Jag älskar livet som student. Inte därför att jag älskar att köpa svindyr kurslitteratur, gå på långdragna föreläsningar eller spendera timmar på förvirrande examinationer. Jag älskar livet som student därför att vi har en möjlighet som så många andra inte har, nämligen att sätta dumma idéer i verket. Vi är samhällets framtid, men just nu är vi bara vuxna människor med barnasinnet kvar och precis nog med pengar för att förverkliga våra impulser. Det är nu vi ska göra de saker vi pratar om att vi vill göra, för när vi väl kommer ut i arbetslivet är det försent. Då ska vi vara vuxna på riktigt, och det gäller för resten av våra liv.
För några år sedan blev två personer på campus lite förfriskade efter en fest, och fick den lysande idén att prova deras nyinköpta epoxylim. För de som inte vet vad epoxylim är för något så är det ett lim som fungerar på de flesta ytor och påstås vara superstarkt. Dessa personer påvisade sanningshalten i detta när de lyckades limma fast ett soffbord på väggen. För autencitet passade de även på att limma fast en matlåda och en vinflaska på bordet, då det sägs att framgång ligger i detaljer. Några andra personer bestämde sig för att kasta ut en kyl och frys från balkongen på tredje våningen på campus. De skulle bytas ut av bostadsbolaget och användes inte, vilket ledde till den strålande möjligheten att se två 70kg tunga föremål falla i accelererande hastighet. Några andra personer införskaffade vattenballonger och startade vattenkrig med okända studenter. Ett krig som uppskattades av alla utom möjligtvis de okända studenterna. Dessa historier är vad som gör studentlivet. Även om man inte bor på campus eller i studentlägenhet kan man ta vara på den samhälliga uppfattning att studenter är lite galna. Du kommer ha hela livet på dig att vara vuxen, äta nyttigt, placera dina möbler i rätt vinklar och bära ner saker för trappan istället för balkongen. Att vara student är en av de mest spännande tiderna i livet, om det så är
äventyr på nära håll eller på en av de många studentevenemang som anordnas runt om i Sverige. Dessa evenemang anordnas av studenter och är ett perfekt tillfälle att få resa, träffa nya personer och hitta på lite dumma idéer. Det är dock såklart viktigt att du inte glömmer skolarbetet. Du är i skolan och utbildar dig för att du ska få ett framtida yrke, och det är alltid prio ett. Men du har all tid i världen på dig att vara vuxen, mogen och organiserad, så glöm inte bort att njuta av studentlivet och allt vad det erbjuder.
Text: Pernilla Thomsen Illustation: Fanny Hamrelius
8
Vad händer med Kårhuset? Ett nytt kårhus i Karlstad har länge varit under planering och till hösten är det äntligen dags. Vi på studenttidningen bad projektledare Frida Burström att berätta för oss om planerna och vad vi och övriga studenter kan förvänta oss av det nya Kårhuset.
Om allt går som planerat kommer Kårhuset i Karlstad slå upp portarna lagom till höstterminens start 2017. Den aktuella lokalen ligger på bottenplan i Studenternas Hus och kommer att rymma cirka 250 personer. Målet med Kårhuset är att det ska bli den naturliga mötesplatsen för Karlstads studenter, både på kvällstid men också på dagtid. Ambitionen är att det ska vara öppet så ofta som möjligt så att det finns möjlighet för studenter att använda sig av lokalen på det sätt som önskas. Dagtid kommer det att bedrivas café med studentvänliga priser och även möjlighet att sitta och plugga, umgås med vänner eller anordna en föreläsning eller träff med intressanta potentiella arbetsgivare. Kvällstid kommer Kårhuset vara öppet för
pubverksamhet och möjlighet till att boka sittningar för föreningar. Ambitionen är att det ska vara öppet minst tre kvällar i veckan och att verksamheten ska styras utefter vad studenter vill att det ska vara. Kårhuset ska vara till för studenternas intressen och också drivas av studenter. Ett antal ansvarsområden kommer att vara arvoderade deltidsuppdrag, perfekt som ett extrajobb under en termin eller två, samtidigt som det ger bra meriter inför arbetslivet efter studierna. En stor och viktig del är också den ideella arbetskraften som både är avgörande för att kunna hålla priser nere men också en stor arena
för engagemang och möjlighet att vara med och påverka kårhusets verksamhet. Även om arbetet är oavlönat kommer det medföra extra förmåner, som exempelvis rabatter för de som arbetar ideellt. Kårhuset drivs av ett aktiebolag som ägs helt av Karlstad Studentkår så det kommer bli en ordentlig förmån för medlemmarna att kunna ta del av allt vad kårhuset kommer erbjuda. Just nu arbetar en projektledare tillsammans med en projektgrupp av studenter för att inreda, utveckla och skapa det kårhuset som studenterna i Karlstad vill ha. Frida Burström, projektledare Kårhuset.
VARJE VECKA – DROP IN Studenthälsan
mån
MÅSTE MAN PASSA IN I SAMHÄLLSNORMEN? I alla tider, i alla kulturer och samhällen har vissa egenskaper ansetts vara bättre och mer eftersträvansvärda än andra. Jämför dessa jobbannonser; Sökes: en utåtriktad, flexibel, positiv person med hög social kompetens och en väldigt bra förmåga att nätverka och samarbeta i team. Du ska kunna ”ha många bollar i luften” och vara snabb på att hitta lösningar på problem som uppstår. Du bör vara mycket stresstålig! Sökes: en inåtriktad, eftertänksam, stillsam person som gillar att göra en sak i taget. Du bör tänka innan du pratar. Du är stresskänslig och behöver mycket lugn och ro för att hitta koncentration men kan då sitta länge och fokuserat med en arbetsuppgift. Du föredrar att tänka först och handla sen. Du fungerar bättre med självständigt arbete framför teamarbete. Samhällsnormen idag hyllar den extroverta, sociala, flexibla och snabba personligheten medan den mer introverta, eftertänksamma och långsamma personligheten med ett lägre socialt behov ofta klassas som någon med ett avvikande, nästan ”sjukligt”, tillstånd som borde förändras till att bli mer extrovert. När idealen i ett samhälle ser ut på ett visst sätt men jag som individ känner mig på ett annat sätt är det lätt att börja tänka tankar som att det måste vara något fel på mig, jag borde inte vara såhär, jag måste ändra mig. Visst är det så att vi kan arbeta med oss själva och förändra beteenden som vi inte längre vill ha men vissa grundläggande personlighetsdrag behöver vi snarare försonas med, acceptera och börja omvärdera som egenskaper som faktiskt är bra att ha oavsett vad samhällsnormen vill få oss att tro. Det uppmärksammas nu mer och mer att vi har olika medfödda personlighetsdrag som introvert och extrovert men du kanske också har hört talas om HSP (högkänslig personlighet)? Det innebär att personen har ett nervsystem som är känsligare än genomsnittet vilket skapar en ökad mottaglighet för subtila detaljer i omgivningen som ljud, ljus, känslostämningar etc. i jämförelse med en person utan HSP som skulle låtit dessa detaljer bara passera förbi. I en värld som går snabbare och snabbare där intrycken blir starkare för varje dag är det lätt för en person med HSP att bli överbelastad och
därmed uttröttad. De behöver ofta dra sig undan och återhämta sig vilket av andra kan tolkas som att personen är blyg eller ”asocial”. Det som också kännetecknar dessa personer är att de är intuitiva, kreativa, medkännande och har förmåga till djup analys. En introvert personlighet liknar en HSP till viss del men det finns också skillnader. Det viktiga är att se vilka fördelar det innebär att ha dessa personlighetsdrag och att hitta en bra balans mellan det jag kan förändra och det jag behöver acceptera. Vill du veta mer så läs gärna: ”Introvert – den tysta revolutionen” av Linus Jonkman och ”Den högkänsliga människan” av Elaine N. Aron. Har du funderingar kring dig själv så tveka inte att kontakta oss på Studenthälsan! Vi kan hjälpa dig vidare med att hitta balansen mellan acceptans och förändring.
mån- fre
SÖKHJÄLP OCH REFERENSHANTERING Få stöd och hjälp att söka information, artiklar, böcker, tidskrifter med mera. Tid: Måndagar - torsdagar kl. 8.00–17.00, fredagar kl. 12.00–16.00 Plats: Informationen plan 2 & 3, Biblioteket
tis,tors
SKRIVHANDLEDNING Här kan du få råd och tips på hur du utvecklar ditt akademiska skrivande. För enskild skrivhandledning kan du mejla skrivhandledning@kau.se Tid: Tisdagar kl. 12.00–12.30, torsdagar kl. 12.00–12.30 Plats: Studieverkstaden, Biblioteket
tis,tors
MEDITATION Om du aldrig mediterat förut, anmäl dig till vår introkurs eller maila hans.kvarnstrom@kau.se. Tid: Tisdagar kl. 16.30 - 17.15, torsdagar kl. 17.00 - 17.45 Plats: Stilla rum, 3C315, Universitetskyrkan
tis
HBTQ-LUNCH Ta med din matlåda och käka din lunch i öppenhetens tecken med andra studenter. Kom och slipp hetero- och CIS-normen för en stund! Tid: Tisdagar kl. 12.05–13.00 Plats: 3C 304, Studentföreningen HBTQ et al Karlstad
ons
MULTI FAITH-LUNCH Vi äter vår lunchlåda och delar av oss av våra olika traditioner, livsåskådningar och tro. Är du nyfiken? Välkommen! Tid: Onsdagar kl. 12.05–13.00, Plats: 3C 304, Universitetskyrkan
fre
”FREDAGSMACKAN” Varje fredag bjuder vi på hembakt bröd, kaffe/te och smarriga tillbehör. Så enkelt är det. Tid: Fredagar kl. 12.05–12.55 Plats: 3C 300, Universitetskyrkan och Studenthälsan
Behöver du någon att prata med? Vi på Studenthälsan tar emot alla studenter helt kostnadsfritt och erbjuder stöd individuellt och i grupp, självklart under sekretess. Vårt motto är att ”Alla behöver stöd ibland” så du är välkommen, oavsett vad dina bekymmer och funderingar kan tänkas vara och som kanske påverkar dina studier eller hälsa (Universitetskyrkan finns på Studenthälsan som du också kan vända dig till).
ALLTID PÅ EN MÅNDAG Miniseminarier som ger dig verktyg för dina studier. Handlar om t.ex. studieteknik och uppsatsskrivande. Tid: Måndagar kl. 12.30–13.00 Plats: Studieverkstaden, Biblioteket
Förutom drop-in aktiviteter erbjuder Studenthälsan sorggrupp, forumspel, våga tala, mindfullness, själv-medkänsla och sömnskola. Föranmäl dig till dessa på kau.onlinebooq.se Läs mer på: Kau.se/studenthalsan
9
”Varför inte hjälpa om man kan?” Maria Lind och Emma Ivarsson läser rättsvetenskap på Karlstads universitet och startade i december 2016 föreningen ”Karlstadsjuristerna”. Syftet med initiativet är att erbjuda kostnadsfri juridisk rådgivning till behövande - ett koncept som både gör nytta och som ger erfarenheter inför arbetslivet. Enligt statliga regler har man som privatperson vanligtvis rätt till två timmars gratis juridisk rådgivning. Dock tar det ofta längre tid än så, och blir många gånger till en avancerad och dyr process där den behövande måste beblanda sig med myndigheter. Utifrån tanken om en istället lättillgänglig, kostnadsfri lösning och med inspiration från en liknande förening i Linköping, tog Maria och Emma beslutet att grunda Karlstadsjuristerna. - Sammanlagt är vi sju handläggare nu, och vårt mål är att hjälpa så många som möjligt. Till oss kan man enkelt komma på drop in och det krävs inte så mycket. Man behöver inte ta ett sådant stort steg som man gör i vanliga processer, säger Maria. Arbetet sker i ett samarbete med stadsmissionen, som varje onsdag lånar ut sina lokaler för föreningens öppna hus. Dit kommer människor för att få hjälp med allt ifrån asylfrågor till lägenhetsuthyrning eller sin bidragsansökan.
Det i sig är ju väldigt lärorikt eftersom du får utmana dig själv och öva inför arbetslivet, tillägger Maria.
Viktigt att testa sin idé
Visst har det ibland känts osäkert, medger de. Utan någon särskild plan eller strategi för hur upplägget ska se ut har Maria och Emma bara drivit på, med en enda sak i bakhuvudet: ”Varför inte hjälpa om man kan?” - Det värsta som kan hända är att det inte skulle fungera, men då har man iallafall testat sin idé. Vi visste att det antagligen inte skulle gå bra direkt och att man inte skulle få det gensvar man tänkt sig, men då gäller det bara att fortsätta. Är det en bra grej så kommer andra till slut att också se det, säger Emma. Maria fortsätter och menar att det som betyder mest i sammanhanget är att vara en del av något som gör nytta och som visar på engagemang, särskilt om det ligger i linje med ens utbildning. Övning inför arbetslivet - Hela processen är väldigt lärorik. Att bara från början Även om Karlstadsjuristernas rådgivare fortfarande stubestämma sig för att starta upp en förening för att sedan derar inom ämnet och än inte har all kunskap, tar de sig an lära sig hur man ska hitta medel för att finansiera den ger alla typer av ärenden med lagboken som stöd. De berättar erfarenheter, men den största fördelen är att få dela med också att en pensionerad jurist, som tidigare jobbat på stad- sig av sin kunskap till människor som verkligen behöver vår missionen, gärna hjälper dem om det behövs. hjälp. Jag skulle absolut rekommendera andra att dra igång - Vi kommer nog inte kunna allting när vi är färdigutbilett projekt om de har en idé. dade heller. Det är ibland väldigt specifika frågor, men för På karlstadsjuristerna.se kan du läsa mer om föreningen, se det mesta vet vi iallafall hur vi ska gå tillväga för att hitta kontaktuppgifter och ansöka till rådgivare. svaren, förklarar Emma. - Ja, det gäller att söka information och göra så gott vi kan. Text: Evelina Johansson Foto: Ola Håkansson
10
CLEAR RIVER RACING - Ingenjörstävlingen som skapar gemenskap, kommunikation, och häftiga bilar.
Det råder intensiva förberedelser i hus 21 inför en av årets stora händelser. För Clear River Racing pågår nu monteringen av den bil som ska representera Karlstads universitet i motortävlingen Formula Student, som i sommar går av stapeln på Silverstone Circuit i brittiska Silverstone. Clear River Racing grundades 2007 efter att ett gäng studenter besökt brittiska Silverstone och tävlingen Formula Student. Besöket på Silverstone Circuit gav mersmak för studenterna från Karlstad, och året därefter fanns Karlstads universitet representerat med en bil i den internationella tävlingen. I tävlingen deltar lag från universitet världen över som dels bygger men som också kör en racingbil. Otaliga bilar har byggts sedan starten för tio år sedan och i år tävlar man med den nionde bilen i ordningen, eftersom man inte var med och tävlade 2007. — Vi möter lag från både Australien, Indien, Tyskland, Asien och Afrika, berättar projektledare Mathias Törnberg. Arbetet med Clear River Racing, som är namnet på laget från KAU, startar redan på hösten genom att reglerna för det kommande årets tävling ses över. Ett par veckor innan höstterminen startar påbörjas det tio månader långa arbete med att dels planera, designa och bygga en egen racingbil - en bil som sedan ska tävla mot de övriga lagens bilar. Det hela blir ett test i ingenjörskap. — Det är egentligen ingen racingtävling utan en ingenjörstävling. Det är ett lärande projekt som är bra träning inför vårt kommande yrke.
Men även om tävlingen avslutas med en racingtävling, handlar projektet inte enbart om att planera och bygga en bil. Varje år deltar ett trettiotal projektmedlemmar som arbetar med allt från att rita bilen i programmet AutoCAD, leta sponsorer till att marknadsföra projektet. Arbetet med att samordna projektet beskriver projektledaren som ett massivt uppdrag. — Det krävs mycket arbete, absolut. Det är många tidsgränser att hålla, och att hålla ihop ett så stort projekt med ett trettiotal deltagare är stort och kräver både samordning och god kommunikation, berättar Törnberg. — Alla grupper jobbar med olika saker även fast vi bygger samma bil, vilket gör att det kräver en hel del samspel och kommunikation, fyller gruppledaren för gruppen med ansvar för motor och avgassystem, Johannes Westh, i. Projektet är inte någon en del av utbildningen på universitetet, utan sker på projektdeltagarnas fritid. Dock ger projektet 15 högskolepoäng första gången man deltar, och 7.5 högskolepoäng den andra gången.
Bilen, som blir produkten varje lag deltar med, ska enligt reglerna byggas på ett ingenjörsmässigt sätt, vilket enligt Mathias gör att saker måste räknas fram ordentligt och att det inte går är att gissa.
— Projektet ersätter inga kurser, utan det är något vi gör vid sidan av. Vi har sagt inom projektet att vi ska lägga ner 15 timmar i veckan på det, men de allra flesta jobbar med det betydligt mer än så, förklarar Oscar Slaattelia, gruppledare för gruppen som arbetar med fjädring och styrning av bilen.
— En del av tävlingen handlar om att bilen bedöms efter hur den har byggts och hur ingenjörsmässigt det har gjorts.
Varje år står en ny projektgrupp bakom projektet från Karlstads sida. Och även om mycket av delarna inom projektet främst handlar
om ingenjörsskap finns inget krav på att projektdeltagare nödvändigtvis bör läsa till ingenjörer. — Det är absolut inget krav på att man läser till ingenjör för att få vara med i projektet. Det kan däremot vara lämpligt att man läser till ingenjör om man är med i konstruktionsgruppen, men är man väldigt intresserad av bilar och racing eller något annat i projektet är det helt okej, förklarar Mathias. Även om den största delen av årets deltagare studerar på något av universitets ingenjörsprogram är det inte det som är den gemensamma nämnaren bland årets ledningsgrupp: — Jag deltar i projektet för att det är kul! Det här är första gången i mina studier som man fått träna på att genomföra ett riktigt grupparbete. Det är inte samma sak som vid skriftliga inlämningar, här måste man verkligen utnyttja varandra och det är då otroligt viktigt att kommunicera, säger Carl Törnberg, gruppledare för gruppen som ansvarar för bilens elektronik. Än är det ett tag kvar till årets lopp, men redan nu har idéerna på 2018 års bil börjat ta fram. Bland annat pratas det om att projektet nästa år bör gå över och bygga en bil som bara drivs med el. — Men vi säger ofta att vi ska göra saker annorlunda nästa år, men så står vi där och gör samma saker som året innan, skrattar Johannes. Text: Denny Jansson Foto: Ola Håkansson
11
Vår fototävling med tema vårkänslor är avgjord. Grattis till användaren Litir!
Tack för alla bidrag och håll utkik på Instagram efter vår nästa tävling @karlstad_studenttidning
VAD SKA DU GÖRA I SOMMAR?
Resa, jobba eller bara ta det lugnt? Vi har frågat våra studenter om deras sommarplaner!
Oskar Lindbäck, 23 år
Grundlärarprogrammet 4-6 - I sommar hoppas jag få njuta av det vackra vädret här i Karlstad, och att kanske gå på Putte i Parken. Jag skulle också vilja jobba med ungdomar. Jag har sökt jobb för det, men det är inte helt klart än.
Sof ia Lindqvist, 24 år Personal och arbetsliv - Bra fråga! Jag ska söka jobb eftersom jag tar examen nu. Jag har redan ett jobb men jag tänkte säga upp mig om jag får något nytt. Dessutom ska jag till Marbella i en vecka.
Jenny Johansson, 37 år
Amanda Danielsson, 27 år
Förskollärarprogrammet - Primärt så ska jag flytta, men även jobba på ICA. Annars har jag inte så mycket planerat faktiskt.
Emelie Sundgren, 23 år Psykologprogrammet - Oj, jag vet inte. Antagligen jobba, men jag vet inte med vad. Håller fortfarande på att söka, så jag tar det lite som det kommer.
Text: Evelina Johansson Illustation: Fanny Hamrelius Foto: Ola Håkansson
Psykologprogrammet - Målet med min sommar är att vara ledig, så det är tur att man har hyresfritt. Men troligen kommer jag jobba lite ändå, på mitt gamla jobb som fotograf. Bland annat kommer jag att fota bröllop.
Gustav Kangeryd, 27 år Samhällsanalytiker - Jag har inga mer planer än att jag ska hem till Jönköping där jag ska jobba och tjäna pengar. Tråkigaste svaret kanske, men som student handlar allt om att överleva.