Hur hjälper bostadspolitiken i krisen?

Bo bättre ställde tio frågor till Sveriges bostadsminister Andreas Carlson, Kristdemokraterna. Här är hans svar.

Hur bor du själv?

– Jag bor tillsammans med min familj i en bostadsrätt i Solna.

Vad är din grundinställning till bostadsrätter och till att boende kan äga sina bostäder själva? Är det eftersträvansvärt?

– Att fler får möjligheten att äga sitt eget boende är en uttalad prioritering för regeringen. Men för att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet.

Vilka reformer på bostadsmarknaden ser du som de viktigaste just nu?

– Mitt största fokus just nu är situationen på svensk bostadsmarknad, till följd av det ekonomiska läget med hög inflation och stigande räntor. Det är någonting som präglar allt reformarbete som sker på departementet. Det synliggör att det krävs strukturella reformer som förenklar reglerna för att bygga, kortar ledtider och tillgängliggör mer byggbar mark.

Bör Sverige införa marknadshyror?

– Frågan om fri hyressättning utreddes av den förra regeringen. Betänkandet fri hyressättning vid nyproduktion remitterades 2021 men remissen återkallades. Det pågår inget arbete i frågan inom Regeringskansliet.

Behövs en fastighetsskatt?

– Fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Den gamla fastighetsskatten var impopulär eftersom det kunde handla om stora belopp, utan att man nödvändigtvis hade någon inkomst att betala skatten med. Det gällde särskilt i attraktiva områden med stigande taxeringsvärden. Regeringen har inga planer på att återinföra den gamla fastighetsskatten.

– Syftet med beskattningen av fastigheter är, liksom med flera andra skatter, att finansiera den offentliga verksamheten. Den kommunala fastighetsavgiften har ett tak och är i de flesta fall betydligt lägre än den gamla fastighetsskatten. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första 15 åren.

Ett stort problem för många bostadsrättsföreningar som inte äger sin mark själva är stora ökningar av tomtgäldsavgifterna, finns det något man från politiskt håll kan göra åt detta, t ex en reglering av ökningarna? En del kommuner beskylls för att använda tomtgälden som mjölkko för att öka sina intäkter.

– Arbetet inom regeringen är ordnat så att denna fråga faller inom Justitiedepartementets ansvarsområde. Vi är medvetna om att systemet med tomträtt i praktiken medför problem, även om tanken med tomträtt är god. På grund av den kraftiga värdeökningen på mark kan enskilda tomträttsha- vare drabbas av mycket stora höjningar av tomträttsavgälden. Frågan är komplex och har utretts flera gånger, men det har inte lett till några ändringar. Det senaste förslaget till ändring från 2012 har kritiserats för att inte ge tomträttshavarna tillräckligt skydd. Förslaget har också kritiserats för att kunna leda till betydande intäktsbortfall för vissa kommuner. Vi ska nu överväga inom Regeringskansliet om tomträttsfrågan bör utredas på nytt.

Ser du att de nya bestämmelserna om redovisningar av brf:ers ekonomi avsedda för nya bostadsrättsinnehavare som tillräckliga?

– Ändringarna avseende bostadsrättsföreningarnas redovisning trädde i kraft vid årsskiftet. De innebär att en bostadsrättsförening i årsredovisningen ska redovisa nyckeltal som kan underlätta en bedömning av föreningens ekonomi. Bostadsrättföreningar ska också upprätta en kassaflödesanalys. Det är givetvis viktigt att köpare av bostadsrätter ges god insyn i föreningarnas ekonomi inför vad som kan vara livets största affär. Det är för tidigt att uttala sig om resultatet av reformen.

Ser du avmattningen av bostadsbyggandet som ett problem och vad kan göras för att både på lång och kort sikt öka byggandet (inklusive byggandet av bostadsrätter)?

– Vi befinner oss i ett besvärligt ekonomiskt läge och många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Bygg- och bostadsmarknaden är under hård press. Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget, så det är inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker.

– Det här är en utveckling som i allt väsentligt beror på omvärldsfaktorer. De stigande räntorna, den kraftiga inflationen påverkar byggkostnaderna, och de höjda energipriserna som minskar köpkraften hos hushållen. Under det tuffa ekonomiska läge som rått sedan regeringen tillträdde har regeringen fokuserat på att dämpa effekten för hushållen. Det är viktigt för att öka tryggheten kring hushållsekonomin och i förlängningen har det också betydelse för bygg- och bostadsmarknaden.

– Redan i den första budgeten pekade regeringen ut en rad reformer som ska genomföras. Regeringen avser att ta fram reformer för ökat byggande och en bättre fungerande bostadsmarknad. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Det ska också tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende.

Hur kan man underlätta för unga människor och nya personer att komma in på bostadsmarknaden? Kan man tänka sig någon form av bostadssparprogram med statliga garantier?