Page 1

TALRÖR FÖR KÅRBÖLE GILLE R.F. ÅRGÅNG 50 NR 2 JUNI 2013


Red. DET VAR TYDLIGEN någon som kom på att man kan skippa det där med den utdragna våren. Det räcker med ryssvinter och sedan går vi direkt över till het sommar. Men det är fel att klaga på det som vi väntade på rätt länge. GN:s huvudredaktör tillbringade själva skarven i slutet av april på Madeira, ön där det hela tiden är bästa möjliga finländska midsommarväder. Där kunde man här och där hitta GN-skyltar på väggarna. Gick man närmare såg man att det trots allt inte gällde Gamlas Nyheter utan en nattvaktsfirma. Om Gamlas Nyheter den här gången ser ny ut så beror det på att den är det. De nya layoutarna heter Felix Melin och Elias Laaksonen. Vi önskar dem spännande utmaningar och mycket nöje med den lilla och långlivade tidningen av, om och för Kårbölebor och likasinnade. Dan

3


Innehåll 5.......Ordförandens spalt 6.......Serenad i Gamlas 8....... Day of Dance och fågelskådning 9.......Soptipp i Kårböle? 12.....Gillet på jakt efter svenska spår Aiboland 13.....Gilles nya ombrytare Manusstopp för GN 3/2013 är 5.9.2013

Gamlas Nyheter

Utgivare:

Kårböle Gille r.f.

Ordförande:

Krisse Rehnström 050 031 771 4, 09-535 997 Näverlursvägen 43 B

Huvudredaktör

Dan Kronqvist 050 362 81 26, Kantelevägen 1 7 D 19

Layout

Felix Melin, Elias Laaksonen 4

Tryckeri


Ordförandens spalt EFTER EN KORT vår blev det sommar! Det är skönt och varmt, men ganska blåsigt. 34 gillemedlemmar har njutit av sommarvärmen på vår resa som vi gjorde till Aiboland, dvs. svenskbygderna i nordvästra Estland. Efter en mycket lyckad resa var gruppen absolut överens: Det här gör vi om, vart far vi nästa gång? Årets temadag Day of Dance var i år den 2 maj i skolan. Eleverna från Sockenbacka lågstadium deltog även i evenemanget. Danslärarna Teemu Korjuslommi, Linda Ilves, Sandra Itäinen och Ann-Sofi Kyrklund satte fart på barnen i fyra grupper. Den 21 maj gjorde åk. fyra den traditionella fågelutflykten till Vik, med start från skolan kl. 05.30. Städmajoren Mikael Sjövall samlade igen sina trupper till Rutiåns strand den 27 april, läs mera om ”Soptipp i Kårböle?” i denna GN. Bästa gillemedlem, nu kommer du ju ihåg att betala medlemsavgifterna för din familj för detta år. Summan av de inbetalda avgifterna har minskat oroväckande redan under några år. Donationer tar vi även gärna emot. Gamlas Nyheter nr 3 kommer ut vid månadsskiftet september/oktober. Jag önskar er alla en riktigt skön sommar! Krisse

P.S. Det blev vår och sommar i Gamlas även 1983. Läs på de följande två sidorna BEM:s (Björn-Eric Mattssons) Serenad i Gamlas från GN nr 2 1983. d.s.

5


6


7


Day of Dance i skolan.

8

F책gelsk책dning i Vik.


Soptipp i Kårböle? Vårt årligt återkommande städtalko förlöpte traditionsenligt lördagen den 27 april. Talkot var ingen kioskvältare, men knappt tio tappra själar och arbetets hjältar (lägg oss bakom örat, Putin) mötte upp i det ruggiga vårvädret i Kårböles skogsdungar. Staden pröjsade för lastbilsflaket, städtängerna och sopsäckarna så talkot kostade föreningen inte ett rött korvöre. Vi gav oss i kast med bortkastade bil- och cykeldäck, kasserade möbler, aerosoler, skumplast, rostig plåt i överflöd, bilmotordelar och annat bråte som förfular vår vackra hembygd. Även denna gång hittade vi ett blyhaltigt bilbatteri som någon fiffikus hade dumpat i skogen. Denne någon är knappast medveten om att Sortti-stationen i Kånala tar emot miljöfarligt avfall gratis fem dagar och kvällar i veckan. Vi städknegare drog följaktligen slutsatsen att backkrönet invid den bro som leder till odlingsspalterna har tjänat som en inofficiell, olaglig soptipp anno dazumal och att yngre generationer fortsätter av gammal vana att hämta sitt skräp till samma plats. Vad som driver dessa vallfärdande och traditionsbundna miljömarodörer förblir ett gåtfullt mysterium. Vare därmed hur som helst. Kårböles städpatrull föreslår att Gillet kontaktar staden för att uppmärksamma problemet och att man intensifierar övervakningen i området. Nya skyltar som med hot om böter och skampåle gör klart att all dumpning av avfall är olaglig kan kanske ha en avskräckande effekt åtminstone för de sopnissar som har samvetet i behåll. Enligt den nya detaljplanen kommer staden att anlägga ett nytt vandringsstråk längs med Rutiån i Kårböle. Det vore därför på sin plats att staden sanerar området och städar upp gamla miljösynder i samma veva. Bland annat detta kommer Gillet att lobba för inkommande höst. Några veckor efter städtalkot i april fick vi läsa om utsläppet

9


av lacknafta i Sockenbacka. Utsläppet, som härstammade från färgtillverkaren Teknos fabrik, tillintetgjorde fyra års arbete med att återställa den hotade havsöringen i Rutiån. Utsläppet dödade hundratals fiskar och inventeringen av miljöskadan pågår fortfarande. Föreningen Virtavesien hoitoyhdistys har sedan år 2009 planterat in ägg av havsöring, som sedan dess har blivit den dominerade fiskarten i Rutiån. Efter Teknos utsläpp vidtar ett långsiktigt arbete med att återställa fiskbestånden i Rutiån. Gillet kan säkert dra sitt strå till stacken. Kontakta mig eller Gillets ordförande Krisse Rehnström om du är intresserad av att hjälpa Poseidon och Rutijon på traven. På uppdrag av Moder Natur, Mikael Sjövall Städmajor

10


11


Gillet på jakt efter svenska spår i Aiboland 34 UPPTÄCKTSRESANDE GILLLEMEDLEMMAR riktade fredag den 15 maj kosan mot Aiboland. Ja, vad är Aiboland? Det är övärlden och landområden runt Hapsal, som före 1944 var en kraftig svenskbygd i Estland. Över 8000 innevånare räknades som svensktalande. I dag efter flykt, krig och deportationer finns omkring 400 innevånare som anmäler sig ha svenska som modersmål, men en hel del därtill är tvåspråkiga i någon mån. Dessutom finns det en mängd estlandssvenska ättlingar, bosatta i Sverige, som har återkommit för att återta sin egendom, kanske som sommarbostad. Vår resa koncentrerade sig på Hapsal, Ormsö, Nuckö och Vippal. Vår eminente reseledare Mikael Sjövall hade plockat ihop ett digert och intressant program. Vår första prövning kom då vår inbokade resa från Helsingfors till Tallinn med ms Isabella plötsligt annullerades pga. att båten såldes. Till all lycka var rederiet snabbt att erbjuda oss en ersättande resa med konkurrentens ms Silja Europa, och bjöd som kompensation på resan och middagen, tack! Ilon Wiklands museum i Hapsal. Vi anlände till Tallinn kl 22 varefter bussen förde oss till hotellen i Hapsal, dit vi anlände efter en åskskur vid midnatt för inkvartering. Följande morgon tidig väckning för Mikael ville ha oss i bussen redan kl 8.15, inga semesterfasoner här! Ilon Wikland, Astrid Lindgrens mångåriga illustratör är hemma från Hapsal och där finns numera ett museum som berättar hennes dramatiska och intressanta leverne. En del av hennes teckningar är inspirerade av barndomsminnen från Hapsal, som t.ex. Mattisborgen i Ronja Rövardotter som hon omedvetet ritade som biskopsborgen i Hapsal, som hon inte hade sett sedan 1944. I dokumentärfilmen som man kunde se på museet berättade hon bl.a. hur hon letat efter en lämplig modell för Karlsson på taket och slutligen funnit en man i hallarna i Paris, som hon använde för teckningarna. Karlsson är alltså en


S:t Lars kyrka i Hullo by på Ormsö.

fransman! Modellerna till rövarna i Ronja Rövardotter, hittade hon på Systembolaget (Alko) i Stockholm! Sina traumatiska minnen från flykten till Sverige berättar hon i sin bok Den långa, långa resan. Vi tar oss ned till hamnen för att skeppas över till Ormsö (Vormsi) med en liten färja. På den gamla begravningsplatsen i Hullo, invid St Olofs kyrka från 1500-talet, finner man många gravvårdar med svenska namn, en del prydda med ett vackert solkors. Kyrkan har renoverats med svenska och finska kyrkans stöd och återinvigts 1990. Välbehövlig lunch intogs på öns Krog 14, namnet lär komma av att alla 13 byar hade en egen krog, detta var den 14:e. Därefter fick vi en mycket sakkunnig guide, Oskar Friberg, 93-årig ormsöbo, som kunde berätta många intressanta detaljer om öns öden under världskriget, Sovjet-epoken och den nyvunna friheten. Oskar hade länge arbetat som fyrvaktare på Saxby fyr, ända tills han fyllde 82 år. Han tycktes inte vara berörd av den pågående pensionsåldersdiskussionen, ”80 år är ju ingenting!”

13


Oskar Friberg ber채ttar om Saxby fyr.

Gillets grupp vid Saxby strand.


Rikssvensken Rolf Gillwik och hans estlandssvenska fru Linnéa Gillwik tog emot oss på Ormsö hembygdsmuseum, en gård som deras förening inköpt och håller på att renovera. Vi beundrade bl.a. de fina halmtaken. Age Köiveer och Anu Streng var på plats för att presentera musik på det gamla traditionsinstrumentet tagelharpa, ett tresträngat instrument. Sången gick på ålderdomlig estnisk svenska, ormsömål, så vi fick be om en översättning. Gruppens ornitolog Peter Buchert berättade att Hapsal-området är populärt bland fågelskådare, eftersom en hel del arter tar sina flyttvägar däröver, utan att besöka Finland i högre grad. Många av oss kunde åtminstone bonga storkar, som hade sina bon uppe på gamla skorstenar. Tillbaka på fastlandet besökte vi Aibolands museum, på estniska Rantarootsi muuseum. Där fick vi bekanta oss med Estlandsvenskarnas historia och typiska föremål från deras vardag, fiskare och sjöfarare som de ofta var. Före kriget seglade de ofta till Stockholm och Hangö för att sälja t.ex. god Nucköpotatis. Vid bryggan utanför museet kunde man se galeasen Hoppet, byggd i estniska Spithamn 1925 och nyligen renoverad i Sverige och Finland. Kvällsmål intogs på vackra strandrestaurangen Kuursaal, ett minne från Hapsals tid som populär badort. Vi bidrog med litet finlandssvensk kultur i form av några snapsvisor. På söndag morgon bar det av till Nuckö (Noarootsi) där vi blev mottagna av Ülo Kalm, fd. kommundirektör, numera chef för Aibolands museum. Efter att ha besett Nuckö prästgård och kyrka i Hosby gjordes en rundtur till Birkas, Österby och Pasklep (intressant namn!). Ülo, som guidade oss på utmärkt svenska, berättade stolt att kommunens skola erbjöd svenska som obligatoriskt språk, och att det fanns mycket flera sökanden än skolan kunde ta emot. Kommunen hade även lyckats med att sätta upp ortsnamnsskyltar på två språk, estniska och svenska. Svenskan fick man ha med som ”historiskt ortsnamn”. Före kriget hade 64% av Nuckös befolkning svenska som modersmål medan över 90 procent av invånarna i Rickul var estlandssvenskar. I dag bor endast cirka 30 estlandssvenskar kvar på orten.

15


Lyckholm, familjen von Rosens herrgård.

På Nuckö bodde före kriget bl.a. den tyska släkten von Rosen, som 1939 flyttade bort. Efter kriget kunde man få tillbaka sina ägor om släkten hade bott i Estland ännu år 1940, så var inte fallet för von Rosen. Kommunen beslöt dock att sälja ruinerna av gården Lyckholm tillbaka till släkten för 1000 estniska kronor, ett symboliskt pris. I dag är gården åter uppbyggd och vi intog vår lunch där. I ladugården var ett hembygdsmuseum inhyst. Baron von Rosen har tyckt att resan från Tyskland tar för lång tid, så han har byggt ett eget flygfält invid gården! Ännu på vägen tillbaka till båten i Tallinn hann vi sticka oss in på Herrgården Wichterpal, numera i finsk ägo som konferenslokal. Trakteringen bestod av muserande vin och chokladbelagda jordgubbar, nam! Returbåten Viking XPRS verkade fullbokad, men de flesta av oss lyckades hitta en sittplats för att inta den obligatoriska räksmörgåsen med lämpliga drycker.

16


Reseledaren Mikael avtackades med en gåva i flytande form. Vi hade fått uppleva och se många vackra platser och höra Estlandssvenskarnas historia, som inte är tillräckligt känd. Resenärerna hoppades på att Gillet skall ta nya initiativ till dylika resor. Kanske det bli St Petersburg eller Petrozavodsk nästa gång, vem vet?

Saxby fyr på Ormsö.

Peter Rehnström Aiboland-resenär

17


Gillets nya ombrytare Som tidigare nämnt har Gillet anlitat två nya unga ombrytare till GN. I och med detta nummer tar Felix Melin(till vänster) och Elias Laaksonen över GN:s ombrytning. Båda är f.d. Kårböle-elever och studerar nu i Lärkan. Ombrytarna har som mål att uppehålla GN:s kvalitet och charm, men samtidigt förnya tidningen utseendemässigt ett steg i taget.

Felix och Elias funderingar inför arbetet Vi ser fram emot att arbeta med GN och dess redaktion. Vi inser charmen i GN:s nuvarande utseende, och kommer inte att göra stora förändringar. Vi vill dock ge tidningen en snäppet modernare design. Innehållsmässigt är ju kvaliteten hög, och Gillets trogna skribenter bidrar fortsättningsvis till bra och informativa artiklar.

18


"Medlemsavgiften till Kårböle Gille är 10 euro för vuxna och 2 euro för barn under 18. FSH:s tidning Hembygden ingår i avgiften. Betalningen görs till Aktias konto IBAN FI93 4055 4210 0014 16, BIC HELSFIHH. Nyanmälningar och adressförändringar till Krisse Rehnström, krireh@hotmail.comeller via hemsidan www.karbolegille.nsu.fi


Gn 2013 nr 2 hemsidan  
Advertisement