En branschtidning i Länstidningen
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926
Tema
Värme & Energi
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
Nummer 9 • Årgång 94 September 2020
Muraren Jan Örntorp premiäreldar i den färdigrenoverade kakelugnen.
Kakelugnarna renoveras VÄRME & ENERGI. Det blev en lyckosam ansökan till landsbygdsprogrammet för Högmåla bygdegård tack vare att Ydre kommun delfinansierade med tio procent. Renoveringen har återställt möjligheten att elda i hela huset. Det är snart dags för invigning efter den omfattande renoveringen. Muraren Jan Örntorp, från Kindabygdens kakelugnar och kaminer, lägger sista handen vid kakelugn nummer två. SIDAN 12
Svårt att leva i ett vargrevir LANDSBYGD. Forum ”Nätverket för en trygg landsbygd” i norra Östergötland bjöd in Magnus Oscarsson (KD) och flera andra riksdagsdagsmän för att söka förståelse för deras svåra situation med att bo i Långbogenreviret. Magnus Oscarsson som är ledamot i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, nappade på inbjudan och åkte dit.
Pannan tänds manuellt och linhalmen tar sig lätt. Stora fläktar förser pannan med luft. Oscar Christensen övervakar det hela.
Eldar hela stockar Hättorps gård får värme och energi från både ved och vatten VÄRME & ENERGI. Om man åker på riksväg 211 från Borensberg mot Tjällmo kommer man till ett stycke där Tjällmoslätten breder ut sig. Man ser milsvida omkring. Där ligger också gården Hättorp som har riktigt gamla
på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.
men till allt detta? Från att ha haft oljeeldning till allt värms nu hela gården med jättestora vedpannor som matas med hela stockar. Den största pannan har ett djup på hela fem och en halv meter. SIDAN 14
Restaurangelever skördar själva ”Det här är jättebra för eleverna att få se. Att få skörda grönsakerna själva istället för att få dem levererade i en låda. Och så är det en trevlig upptakt på terminen”. Det säger Emil Leberfinger, lärare på restaurangskolan på Ljungstedtska gymnasiet i Linköping. Runt omkring honom jobbar elva elever som går tredje året med att tillaga en måltid direkt ute i odlingarna. Det är skördetid på fälten som dignar av grönsaker, redo att skördas. SIDAN 10
SIDAN 8
Du som är prenumerant
anor. Redan på 1600-talet omtalades gården. Det är många hus på gården varav två stora kycklingstallar på 9 000 kvadratmeter ihop. Sen tillkommer fem bostadshus, verkstad och spannmålstork. Hur gör man för att hålla vär-
VECKANS BORRING
VÄRME & ENERGI
LANTBRUK
Vi är i vägen, på vägen
Från vindkraft till solceller
Herrsäters gård värnar matkvaliteten
SIDAN 2
SIDAN 15
SISTA SIDAN
2
Nummer 9 • September 2020
VÄRME & ENERGI
Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se
Veckans Peter Borring:
Vi är i vägen, på vägen! För några dagar sedan flyttade jag stortraktorn och kultivatorn. Jag har förmånen att runda Sveriges 5:e största stad och en förort där man under nästan ett års tid renoverat en genomfart. Givetvis får man numera, där man förut kunde åka igenom nätt och jämnt, klättra upp på kantstenen med ytterhjulen. Sveriges vanligaste såmaskin finns inte i normerna när vägar byggs! Ilskan var på hög i nivå i hytten över otyget att lägga skattebetalarnas surt förvärvade slantar på ny genomfart utan att säkerställa att även jordbrukets fordon som måste runda staden för att ta sig till maskinhandlaren, samverka om maskiner eller för att en stormaskinstation i närheten ska kunna verka.
Jag skrev ett inlägg på Facebook om detta som delades en hel del och fick många medhållande kommentarer. En svag tröst att det tyvärr inte bara är i Linköping som tjänstemännen har otur när de tänker och planerar trafiken. Någon tänker lite försonande att
det kan ju inte vara så lätt att tänka på allt som rör sig på vägarna framför allt om man inte kan något om lantbruk. Nej det är just det. De som har betalt för att planera detta har faktiskt rätt bra betalt för att ha både utbildning, kunskap och fantasi nog att beakta vilka transporter som finns på en berörd vägsträcka. Visst kan vi från branschen rannsaka oss att vi uppenbarligen inte varit proaktiva nog att uppvakta tjänstemän och politiker med kunskap och upplysningar om våra transportbehov, men i grunden är det ett systemfel hävdar jag. Så går det nämligen när allt fler i det urbana tjänstemanna-Sverige lider av svår klimatångest och politiker vill verka handlingskraftiga. Kombinerar man detta sedan med olika genusvetenskapliga teorier om trafikforskning är det lätt att komma till den förenklade slutsatsen att stora bilar körs främst av medelålders köttätande män, medan kvinnor och barn är i högre grad oskyddade
Solcellerna ligger diskret placerade på taket. Denna hussida ska få ny ytterbeklädnad vad det lider.
trafikanter på ben och cykel om de inte åker kollektivt. För att skydda de oskyddade trafikanterna gör vi det jävligt för bilarna genom att göra det trångt och så bygger vi så breda G-C banor att cyklisterna inte behöver väja för gångarna som går i sin egen podd-värld. Samma människor som planerar utifrån det tänket att göra trafiken säkrare genom att göra det mera trångt, har uppenbarligen låtit sin klimatångest dra slutsatsen att det inte heller kommer bli så mycket snö i framtiden. För i praktiken kommer inte ens två av de så önskvärda kollektiva färdmedlen – bussar – kunna mötas på många sträckor där man tillämpat detta tänk i planeringen, efter ett rejält snöfall. Vi bönder har i ren självbevarelsedrift ingen anledning att åka in med stora, breda fordon i städerna om vi inte måste. Jag har stor respekt för ambitionen att göra trafikmiljön säkrare och att man i de mest centrala delarna av större städer vill minska på biltrafiken av flera skäl. Min fundering blir
Jeanette och Yngve Rylander på sin stora och härliga veranda.
dock att var ska bilar och större bredare fordon vara då om inte så just på ringleder genom städerna och på vägarna utanför städerna, mellan städer? Trafikverket har rejäla bredder på lantbrukets fordon i sina normer, men har tydligen inte ett arbetssätt som gör att detta fångas upp i planeringen i alla fall. Sålunda korkar vi bönder igen alla 2+1 vägar långa sträckor när man inte kan hänga ut dubbelmontage eller ekipage ut på vägrenen på grund av de där vajeroch balkräckena som nollvisionen ska ha framför varenda träd och dike. Så nog lyckas man verkligen med att sänka genomsnittsfarten, men jag tror inte det var på det sättet man tänkte sig det! Må så gott i det igenkorkade Sverige, önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com
samhällsdebattör och opinionsbildare
Solcellspanelernas terminal. Mycket kablar men den tar inte någon större plats.
Klimatsmart hos Yngve och Jeanette Rylander Solpanelerna är en investering för framtiden MOTALA (JB)
För ungefär ett år sedan köpte Yngve och Jeanette Rylander sitt hus i utkanten av sydöstra Motala. Huset från 1950 hade stått tomt ett halvår och var i ett dåligt skick. Vatten hade trängt in från ett dåligt tak, men både Yngve och Jeanette såg hur fint det kunde bli.
Båda kände till trakten sedan tidigare och huset ligger mycket fint bland lummig skog, hagar, ängar och gärden. Det gick inte att flytta in direkt och bo i renoveringen under vintern. Den gamla eldningspannans rör till elementen var nämligen spruckna.
Paret, som båda är mycket händiga, började med att sätta in oljefyllda elelement, så renoveringen kunde starta. Under tiden man höll på med renoveringen, funderade man på andra uppvärmningsalternativ. De kontaktade firma PFA Solteknik AB som räknade ut om man skulle kunna anlägga solpaneler och få ekonomi i det. Jo då, även om taket på huset inte är så stort, var läget optimalt. Ytan på solpanelerna är 40 kvadratmeter. Panelerna ligger mycket diskret på taket och tittar man inte riktigt noga, märks de inte alls. – Det är en investering för framtiden, sa Yngve. Anläggningen ska ge åtta kW/dag och hittills i år har den gett, låt
se... 7,68 kW/dag. Vi räknar med att investeringen ska vara betald om sju till åtta år och då går vi på plus. Av staten får vi också tillbaka 20 procent av investeringskostnaderna. Mars till september är de bästa månaderna, men det blir solel även på vintern. Yngve tog fram sin mobil och visade de olika siffrorna. Nere i källaren satt en terminal där man också kunde se på hur mycket el solpanelerna producerade. All el säljs direkt till Vattenfall och paret Rylander får sedan köpa tillbaka den el de förbrukar. Man kan bevisligen få ekonomi av en solpanelsanläggning även i ett litet hus. Solel är bra så länge det finns el i ledningarna, men
Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.
Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.
vad händer vid strömavbrott? – Jag tyckte vi skulle ha en braskamin, så man inte står utan värme, sa Jeanette. Vi valde en men den såg inte snygg ut när den kom hem, så vi bytte. En kille på Skorstensfolket i Motala hjälpte oss och föreslog den vi har nu. Det är en täljstenskamin och den blir riktigt varm och det är sex timmars eftervärme på den. Eldar man på kvällen håller den värmen under natten. Eftersom toppstenen är flat går det att värma vatten eller lite mat på den. Kaminen ska kunna värma upp ett hus på 90 kvadratmeter och det här huset är på 64 kvadratmeter så det räcker och blir över. På täljstenskaminen denna dag stod det en mycket liten fläkt. Men var fanns kablarna?
Nästan alla maskiner drivs ju med el. Yngve visade då på hur fiffigt den lilla fläkten var konstruerad. – Vi har köpt den på TäljstenskamiJula och nen ger skön eftervärme i 6 den här lilla sensorn i timmar. botten på fläkten, alstrar el till motorn. Den måste stå på något varmt för att fungera och på täljstenskaminen blir det varmt och den fungerar faktiskt riktigt bra och blåser runt den varma luften.
Paret har ytterligare en värmekälla, en luftvärmepump. Den kan både alstra värme och kyla. Startar automatiskt när det behövs. Under de heta månaderna nu i somras så behövdes luftvärmepumpens kyla verkligen. Familjen Rylander har även isolerat hela huset. Allt för att behålla så mycket värmeenergi som möjligt. Nu återstår renovering i käl-
laren och en sida av huset samt lite småfix och tapetsering kvar att göra, men huset är fullt beboeligt. De behöver heller inte vara rädda för att bli utan värme under vintern, då de har flera värmekällor att tillgå. Text och bild: EVA CARLSSON
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se
PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.
Nummer 9 • September 2020
3
Allt fĂśr installningen!
Slitdelar till plogen, även orginaldelar
Östergyllen är üterfÜrsäljare fÜr Bala Agri. Vi lagerfÜr vagnar ur sortimentet.
( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( * ( ( ( ( ( * (%+% ( ( +%( +%( $" +$(% ( ( $ ( %%(% ** +$ ( * ( ( ( * %+% ( +%( +%( $"( +$(% ( ( ( ( ( $ ( ( %%(%( ** +$ (
Brett sortiment och bra priser pĂĽ djurfoder!
( (%( $" +$( ( $ (( ( ( ( ( (* ( ( ( $ ( $" (+$( $" +$( $ ( ( * ( $ ( +%( $" +$( +($"%% ( *+& (# *( ( ( + ( +($("%(% ( ( *+&( (# *( ( ( ( ( ( ( ( ( ( & ( ( ( (* (# ($ ( ( % %( ( ( *( & & ( * & & $( ( ( & ( * (# $ ( % % ( * & & * & & $( $(( ( ( $( "* +$( ( + ( +% "* +$( ( ( (
( +( ( +%( ( ( ( ( ( (
Foder fÜr hund, häst, katt, nÜt, für och hÜns
LINKĂ–PING Kolfallsgatan 9 013-31 30 60
NORRKĂ–PING Importgatan 38 011-18 11 66
( (
( (
( (
(
(
( (
(
(
, ,+*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( ( +*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( (
www.ostergyllen.se
Vi utfĂśr dina golv- och kakelarbeten!
FÄRG • TAPET • GOLV • KAKEL VÄLKOMNA IN TILL OSS! COLORAMA MOTALA Mineralvägen 14. Tel: 0141-545 40 Öppet: Vardag 07-18 LÜrdag 10-15. SÜndag 10-14
4
Nummer 9 • September 2020
VÄRME & ENERGI
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Fredrik och Kurt-Arne visar ett specialbyggt skåp som ska till Asks kyrka.
Den lilla brikettpressen Prodeco som gör briketter av spillspån från Lilla Rå snickeri.
Dessa briketter tas sedan till en liten varmluftspanna på 35 kW, som värmer både verkstad och bostadshus.
Fredrik och Kurt-Arne vid ett av de nygjorda 1700-talsfönstren.
Lilla Rå snickeri värms av sågspill Pressar sina egna briketter av spånet från verksamheten FORNÅSA (JB)
På Lilla Rå snickeri beläget mellan Österstad och Fornåsa arbetar Kurt-Arne Karlsson och hans son Fredrik Tegnefur med att göra det mesta som kunderna beställer. Fönster, dörrar, köksinredning, skåp med mera. Det sågas, hyvlas och fräses i snickeriet. Men var gör de av allt sågspån som blir?
– Förr sålde vi det till värmeverket, sa Kurt-Arne, men till slut blev frakten dyrare än det vi fick för spånet. Så då kollade vi runt lite och fick
nys om den här brikettpressen. Det var för ungefär tio år sedan. Nu tar förresten inte värmeverken emot spån längre. Kurt-Arne visade på en li-
ten behändig apparat, inte större än ca en meter i omkrets och ungefär lika hög. Prodeco brikettpress var namnet och det är en italiensk maskin. Upptill på maskinen fanns en stor behållare där sågspånet hälls i. På Lilla Rå snickeri hälls spånet i för hand, men det finns större brikettpressar på marknaden som fylls på automatiskt. På stora sågverk finns något liknande, men där görs oftast
pellets som sågverken sedan säljer till kunder. – Under behållaren, berättar Fredrik, finns en hydraulkolv. I den fylls spånet i som sedan trycks ut. Sågspånet ger större markeringar på briketten än hyvelspån, som är lite mera ”fluffigt”. Då kolven fylls med samma volym, blir det mindre markering. Fredrik tryckte igång maskinen och sakta men säkert bildades en brikett. Ljudet från maskinen var helt ok. När briketten var lagom lång föll den ner av sin egen tyngd. Så visade han på en färdig brikett hur markeringarna ser ut. De båda berättade att de
bara gör briketter till sig själva. Dessa briketter tas sedan till en liten varmluftspanna på 35 kW, som blåser ut den varma luften genom rör ut i verkstaden. Verkstaden är på cirka 200 kvadratmeter och varmluften från briketterna räcker inte helt till, utan man har installerat en värmepump också. Värmepumpen slår av sig själv när det blir tillräckligt varmt av varmluftspannan. – Det blir väldigt lite aska kvar när vi eldar, sa Kurt-Arne. Allt brinner upp. Kurt-Arne höll på att såga av träpluggar från en fönsterbåge man gjort i verkstaden.
Den och de andra fönstren ska sedan sättas i ett 1700talshus och är gjorda efter den tidens stil. Han berättade, att när man gör dessa bågar, måste man fräsa bort mycket. Det blir mycket spån med andra ord. Vid alla maskiner man har i snickeriet finns spånsugar. Dessa är sammankopplade och går genom rör till en uppsamlingsplats. Den varma luften i snickeriet följer med spånet i sugen och blåses ut genom stora säckliknande filter tillbaka till lokalen igen. På detta vis blir det inget värmespill. Fredrik berättade att man använder varmluftspannan
året om förutom under sommaren. Då man även arbetar under några av dessa månader blir det en hel del spån. Detta tas om hand och man sparar briketterna, att ha till den kallare årstiden. Även huset på cirka 100 kvadratmeter värms upp med briketterna. De avger en skön värme och en svag angenäm doft av kåda. Mycket smart och energivänligt att ta tillvara på det träspill som blir i verkstaden. Råvaran finns på plats, så inga transporter behövs.
Text och bild: EVA CARLSSON
Nummer 9 • September 2020
5
AKTUELLT
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.
Levererar färdig betong certifierad av
SkĂśrda solenergi! RT! FRI OFFE
Solcellsbyggarna.se
Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! ‌och samtidigt Ükar du värdet pü din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se FÜretaget är VI STÖDJER miljÜdeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets20 certifierat.
070-696 49 22
VIMMERBY ¡ Tel 0492-152 55 ¡ www.geba.se
www.mb-isolering.se
Titta in pü vür hemsida, fÜlj länken �Fri offert�
Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT
FĂśnster och dĂśrrar till stallar, garage och industrier m.m.
Frün missväxt till tillväxt!
till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler
0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se
Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning
Att synas är bra fÜr affärerna!
3EKO -IXERVAGNAR fĂšR ALLA BEHoV...
&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.
Nya & begagnade. s TÜmningsfläktar frün 11 till 37 kw med mycket hÜg kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800
Boka annonsplats i Jord brukaren pĂĽ 0141-560 03.
$ ! ! "& ! #" #!"
"$
070-696 19 44
&
& &
&
+* )
!!
&
& $ "$
!
) " *++(,. -/ ** ) %%%'!
& ' '
"
PĂĽ jakt efter fyrhjuling? '!
JAKTAKTUELLT
! " !
Modell HK
NORDIC 32HS 30
!
www.lantbruksservice.se
Lafayette Smart-BT
Vi säljer även ammunition
PĂĽ jakt efter motorsĂĽg? Husqvarna 445 II e Ord pris 6.000:-
Vi kan Automower
Nu
4490:-
EksjÜ Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgürdsbutik
Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă–ppet: Vardag 7-17
Kvalitet & säkerhet frün
LyfthĂśjd 288 cm Tipplast 1200 kg Bredd 105-126 cm HĂśjd
220 cm
FOPS [falling object protective structure]
ISO-godkänd säkerhetsbüge ingür i priset pü alla Schäffer
Skrukeby Maskin MjÜlby När du behÜver ett riktigt lyft! 0142-809 60 • 070-399 90 09 Se mer pü: www.skrukeby.se
6
Nummer 9 • September 2020
VÄRME & ENERGI
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Bo Durbeejs forskning inom teoretisk kemi bedrivs på superdatorer vid Nationellt superdatorcentrum i Linköping. Bild: THOR BALKHED
Framsteg i att lagra solenergi Forskare i Linköping har utvecklat molekyl som kan lösa välkänt problem LINKÖPING (JB)
När förnybara energikällor som sol- och vindkraft byggs ut kraftigt uppstår en ny utmaning – hur kan vi lagra överskottsenergin? Kanske är forskare vid Linköpings universitet lösningen på spåren, där håller man på att utveckla en molekyl som kan lagra solenergi på ett effektivt sätt.
Sol, vind och vågkraft är ojämna som energikällor, vilket medför att det ibland produceras mer energi än vad elnätet kan ta emot och att den då går till spillo. Vid andra tillfällen är efterfrågan på el stor men tillgången är låg på grund av att det helt enkelt inte blåser eller att solen har gått ner. Om de förnybara källorna på allvar ska få någon verklig betydelse i framtidens energisystem krävs därför metoder för mellanlagring. – Den stora utmaningen för att kunna ställa om till förnybar energi är hur vi ska lagra den. Vi kan inte kontrolle-
ra hur solen skiner, men vi kan ta tillvara på den när den skiner och vi kan lagra den. Redan i dag finns det fullt fungerande lösningar för privatpersoner, och de kommer att bli ännu bättre, säger David Sätterman på Eon och nämner de solcellsbatteri som finns för privatpersoner. Dagens batterier är dock ingen lösning när det gäller att lagra riktigt stora mängder energi, och det pågår många försök världen över att lösa det problemet. Ett gammalt beprövat sätt att lagra energi är att vatten pumpas upp till en högt belägen damm när el finns i överflöd för att sedan gå genom turbiner till en lägre damm när elbrist råder. Något som det också talats
mycket om genom åren är att lagra energi i vätgas, vilket förmodligen skulle kunna vara en fungerande lösning. För något år sedan utvecklade en forskargrupp vid Chalmers en specialdesignad molekyl som kan lagra solenergi i upp till 18 år. Nu är nästa steg att utveckla tekniken till en större skala
i hopp om en energiförbrukning utan utsläpp. Och i Östergötland är vi inte sämre. Nyligen berättade forskare vid Linköpings universitet att de har utvecklat en molekyl som absorberar energi från solljus och lagrar energin i de kemiska bindningarna i molekylen. Tanken är att molekylen på sikt ska kunna användas till att effektivt fånga in och lagra solenergi för senare bruk. – Vår molekyl kan ha två oli-
ka former: en grundform som kan ta upp energi från solljus, och när den gör det ändrar molekylen struktur till en form som är mycket mer energirik men ändå stabil. På så sätt är det möjligt att lagra energin från solljuset i den här molekylen på ett effektivt sätt, säger Bo Durbeej, professor i beräkningsfysik vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet, som har lett studien som publiceras i tidskriften Journal of the American Chemical Society. För att kunna lagra mycket solenergi i molekylen har forskarna strävat efter att energi-
Bo Durbeej, professor vid Linköpings universitet. Bild: THOR BALKHED
skillnaden mellan de båda isomererna ska vara så stor som möjligt. – I de flesta kemiska reak-
tioner går man från ett tillstånd där en molekyl har hög energi till ett tillstånd med låg
energi. Här går vi tvärtom från att en molekyl har låg energi till att den har hög energi. Detta borde rimligen vara svårt, men vi har visat att det är möjligt att få en sådan reaktion att ske både snabbt och effektivt, säger Bo Durbeej.
Forskarna går nu vidare med att ta reda på hur den lagrade energin på bästa sätt kan frigöras från den energirika formen av molekylen. Text: TOBIAS PETTERSSON
Nummer 9 • September 2020
7
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.
Biobränslepannor
KINGQUAD LT-A500XPZ 2019 Nya Suzuki KingQuad är bättre än nügonsin! Den har fütt helt ny ram, ny servostyrning och ny växellüda, vilket gÜr att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.
Tegelbruksv 1, Kisa ¡ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se
112.375:inkl moms
AKTUELLT
Satseldade- och flÜdesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige
Svensktillverkade jordkällare. I plast. SandstrÜm tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprÜvad konstruktion, som hüller i flera mansüldrar. Mer information für du pü vür hemsida eller per telefon. Välkommen!
Andreas Brunüker Lantmästare
www.jordkallare.se / 0910 - 941 00
076-846 22 22
www.sandstromwebshop.se
Andreas.brunaker@faust.dk
mail@faust.dk www.faust.dk
Vi utfÜr grävarbeten! Diplomerade fÜr avloppsanläggningar
Skrukeby Maskin
Att synas är bra fÜr affärerna!
0142-809 60, 070-659 67 63
Nu kan du läsa Jordbrukaren pü nätet! Klicka bara pü Jordbrukarens framsida uppe till hÜger pü www.jordbrukaren.se
Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03
MERASYSTEMPLÅ MERASYSTEM ÅT AB A TAKPLÅT T A AKPLÅ ÅT - T TAKPANNOR A AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A MERASYSTEM SYSTEM tillverkar välbeprÜvade produkter till lant brukssektorn. TillfÜrlitligt, snabb och priseffektivt
Estelle falstak
Klassisk pannplĂĽt
info@merasystem.se nfo@merasystem.se | www w..merasystem.se .merasystem.s tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66
Mitsubishi L200 Premium Pro
Ă–verallt med allt ʲ ʲʲ ʲ ČźČžĘ˛É Č¸Č¸ . ʲ ʉʲ .ʲ . ĘŁ ʋʲʲ
ʲ
ÅÇʎʲʲ ž¿´ Çʲœʲ ´ Ă… ¸ Ç Ă ÂžĂ…Ę Ę˛Ę˛ Ă‚ ČžĘ˛É Č¸Č¸ Č˝ ʲ ¸ ¡ Ă… Ę&#x;ÉÛ ʲ
PREMIUM PRO
Ă…ÂźĂ†Ę˛Ă ĂˆĘ˛ÂšĂ…Ę˛ČťČşÉ ĘŽÉ Č¸Č¸Ę˛ ¸ËʎʲÀÂÀÆʲ
ÂľÂżÂ´Ă ÂˇĘ˛ÂľÂ¸ÂťÄŞĂ‰Â¸Ă…Ę˛ÂˇĂˆĘ˛Â¸Ă Ę˛ÂťÂ¸ÂżĘ˛ÂˇÂ¸ÂżĘ˛ÂşĂ…Â¸Â˝Â¸Ă…Ę˛ĂƒĂĄĘ˛ÂˇÂźĂ Â´Ę˛ĂˆĂƒĂƒÂˇĂ…Â´ÂşĘ˛Ă‚ÂśÂťĘ˛Â¸Ă†ÂžÂ´ĂƒÂ´ÂˇÂ¸Ă…ĘŽĘ˛ ÂźĂ‡Ă†ĂˆÂľÂźĂ†ÂťÂźĘ˛ ČşČ¸Č¸Ę˛ÂťÂ´Ă…Ę˛ÂżÂ´Ă†Ă‡ĂˆĂ‡Ă…ĂŒĂ€Ă€Â¸Ę˛ÂźĘ˛ÄŞĂ‰Â¸Ă…ÂšÂżÄŞÂˇĘ˛ Ă‚ÂśÂťĘ˛Ă›Ă…Ę˛ÂžĂ‚Ă Ă†Ă‡Ă…ĂˆÂ¸Ă…Â´ÂˇĘ˛ÂšÄŞĂ…Ę˛Â´Ă‡Ă‡Ę˛ÂžÂżÂ´Ă…Â´Ę˛Â´ÂżÂżÂ´Ę˛ĂˆĂ‡Ă€Â´Ă ÂźĂ ÂşÂ´Ă…Ę˛ÂźĘ˛Ă‰Â´Ă…ÂˇÂ´ÂşÂ¸Ă ĘŽĘ˛ Ă‚ÂľĂˆĂ†Ă‡Ę‰Ę˛Ă†ÂżÂźĂ‡Ă†Ă‡Â´Ă…ÂžĘ‰Ę˛ÂˇĂ…ÂźÂšĂ‡Ă†Ă›ÂžÂ¸Ă…Ę˛Ă‚ÂśÂťĘ˛ĂƒĂĄÂżÂźĂ‡ÂżÂźÂşĘ˛ÂźĘ˛Â´ÂżÂżÂ´Ę˛ÂżĂ›ÂşÂ¸Ă ĘŽĘ˛Ę˛
ĂˆĂ†Ă‡Ę˛Ă ĂˆĘ˛Ă€Â¸ÂˇĘ˛Â¸Ă‹Ă‡Ă…Â´Ę˛ÂľĂ…Â´Ę˛ĂƒĂ…ÂźĂ†Â¸Ă…Ę˛ĂƒĂĄĘ˛ÂšÂżÂ´ÂžÂžĂĄĂƒÂ´Ę‰Ę˛ÂšĂ…Ă‚Ă Ă‡ÂľĂĄÂşÂ¸Ę˛Ă†Â´Ă€Ă‡Ę˛ÂżÂ˝ĂˆĂ†ĘŽĘ˛(Ă‰Â¸Ă Ę˛Â¸Ă Ę˛ĂƒĂ…Â´ÂžĂ‡ÂźĂ†ÂžĘ˛ÂˇĂ›Ă€ĂƒÂ´Ă…Â¸Ę˛ÂšÄŞĂ…Ę˛ÂšÂżÂ´ÂžÂżĂ›Ă€Ă€Â¸Ă Ę˛ÂźĂ ÂşĂĄĂ…ĘŽĘ˛Ę˛ Ă…Ă›Ă Ă†ÂżÂ¸ÂšÄŞĂ…ÂľĂ…ĂˆÂžĂ ÂźĂ ÂşĘ˛ÂľÂżÂ´Ă ÂˇÂ´ÂˇĘ˛ÂžÄŞĂ…Ă ÂźĂ ÂşĘ˛ÂšĂ…ĂĄĂ Ę˛É€Ę‰É€Ę˛Ę˘Ę˛É Ę‰ČżĘ˛ÂżĘ”ČšČ¸Č¸ÂžĂ€Ę˛ ʉʲȺȝȚʣȺȽȟʲºʔžÀʲ ʎʲ ÂźÂżÂ¸Ă Ę˛ÂźĘ˛ÂľÂźÂżÂˇĘ˛Ă›Ă…Ę˛Â¸Ă‹Ă‡Ă…Â´ĂˆĂ‡Ă…ĂˆĂ†Ă‡Â´ÂˇĘŽĘ˛ ÂżÂżÂ´Ę˛ĂƒĂ…ÂźĂ†Â¸Ă…Ę˛Ă›Ă…Ę˛Â´Ă‰Ę˛ÂşÂ¸Ă Â¸Ă…Â´ÂżÂ´ÂşÂ¸Ă Ă‡Ę˛Ă…Â¸ÂžĘŽĘ˛ÂśÂźĂ…ÂžÂ´ĂƒĂ…ÂźĂ†Â¸Ă…Ę˛Â¸Ă‹ÂžÂżĘŽĘ˛Ă€Ă‚Ă€Ă†ĘŽĘ˛ Â´Ă€ĂƒÂ´Ă Â˝Â¸Ă Ę˛ĂƒĂĄÂşĂĄĂ…Ę˛Ă‡ÂźÂżÂżĘ˛ČťČ¸Ę˛Ă†Â¸ĂƒĂ‡Â¸Ă€ÂľÂ¸Ă…Ę˛Ă†ĂĄĘ˛ÂżĂĄĂ ÂşĂ‡Ę˛ÂżÂ´ÂşĂ…Â¸Ă‡Ę˛Ă…Ă›ÂśÂžÂ¸Ă…ĘŽĘ˛Ę˛
0 Ć Ć Ć Ć•ÞĆ Ć 0 Ć ø Ǝ�øŽ•ÞĆ ĆŽ�øŽ”ÞĆ 0 Ǝ�øŽ�Ć ã ã ĆĆ
8
LANDSBYGD
Nummer 9 • September 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Vacker natur som hittills hållts öppen tack vare nötdjur och får. Nu finns inga betande djur här längre, vargen rev ihjäl 14 av 17 får.
Kossor på bete mitt i vargreviret. Fler och fler upphör med att ha betande djur i reviret eftersom det är ett stort risktagande.
Hur är det att leva i ett vargrevir? Drömmen om att bo på landet blev en mardröm LÅNGBOGEN (JB)
Forum ”Nätverket för en trygg landsbygd” i norra Östergötland bjöd in Magnus Oscarsson (KD) och flera andra riksdagsdagsmän för att söka förståelse för deras svåra situation med att bo i Långbogenreviret. Magnus Oscarsson, ledamot i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, nappade på inbjudan och åkte dit.
– Jag ville ta del av hur människor som bor i ett vargrevir upplever sin situation. I debatten kan man få ett intryck av att det inte är så farligt –- men att träffa människorna och höra deras berättelser ger ett verklighetsperspektiv, kommenterar Magnus. Han får berättelser om hur vargarna ylar alldeles utanför trädgårdarna, och hur de boende är rädda för att låta sina barn gå till och från skolan. En man berättar att han på en skogspromenad mötte två vargar på stigen. De flyttade inte på sig och mannen fick uppleva stor skräck innan han kunde backa därifrån. En morgon går en djurägare ut till sina 17 får och han finner 14 av dem rivna. Vargarna har även gett sig på större tamboskap. En annan boende trodde att
hon skulle få bo mitt i sin dröm då hon flyttade från storstaden med sin familj till ett hem på landet. Drömmen var att bo i naturen med ängar och skog samt att ha får som skulle hålla landskapet öppet. Hon offrade gärna bekvämligheten i staden för att ge sina barn chansen för en uppväxt nära naturen.
Människorna och deras verksamheter är hotade av vargarna och de lever i rädsla och oro. Magnus Oscarsson (KD) ska lyfta frågan om en ny rovdjurspolitik i riksdagen.
Resultatet blev, nu när hon bor i ett vargrevir, en mardröm. Vargarna i reviret har tagit över och tryggheten är ett minne blott för henne och övriga som har vargarna gående fritt utan någon rädsla för människorna. – Jag skulle önska att alla dessa som ropar så högt för att skapa vargrevir där människor bor själva skulle tvingas att bo där. Att sitta bakom trygga skrivbord och skapa bestämmelser är en sak, att uppleva verkligheten är en annan, påpekar Magnus. Fler och fler upphör med att ha betande djur i reviret eftersom det är ett stort risktagande. Stängsel som ska hindra vargarna är inte effektiva och de begränsar rörligheten i skog och mark för både människor och djur. Resultatet blir att ängarna och hagarna växer igen och det blir snårskog. – Vargar som inte är rädda för människor är farliga och deras beteende är inte friskt, betonar Magnus Oscarsson. Åsikten att orädda vargar är farliga är något som påpekats
Flera var inbjuda till samlingen, både riksdagsledamöter, regionpolitiker och kommunpolitiker.
av forskare som studerat vargarnas beteende. Vargen är och förblir ett vilt djur och med minnet av olyckan i Kolmården påminns vi om att de hör hemma i vildmarken och att de har beteenden som hör dit. Det är inte vargarnas fel utan okloka beslut och romantiska drömmar skapade av människor som orsakar dessa problem. Det behövs en ny rovdjurs-
politik för att försvara vår levande landsbygd. När riksdagen tog beslut om hur många vargar skulle finnas i Sverige var det mellan 170 och 270 sedan lade Naturvårdsverket på 30 vargar så det blev 300. Under den senaste räkningen
har 365 vargar konstaterats och då är inte Dalarnas antal räknat. KD har en vilja att antalet ska minska till 170 och det delas i dag av moderaterna. – En levande landsbygd med
livsmedelsproduktion går inte att genomföra i trakten jag besökt. Människorna och deras verksamheter är hotade av vargarna och de lever i rädsla och oro. Utöver denna oro hotas och smutskastas de av anonyma personer vilket ger ytterligare sten på bördan, kommenterar Magnus. Magnus ska snarast lyfta frågan om en ny rovdjurspolitik i riksdagen. Det talas så mycket om en levande lands-
Långbogenreviret. Bild: LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND
bygd - men då måste människor kunna bo och arbeta i trygghet. Ett kulturlandskap som vi är vana att se med ängar, hagar, skog och åkermark måste vårdas av människor som genom seklen fått erfarenhet och kunskap. Man frågar sig om det finns en agenda som strävar mot att
förvandla stora delar av Sverige till nationalparker och till rekreation för storstädernas befolkning? Text: INGA BIRGITTA WIDÉN Bild: Privat
Nummer 9 • September 2020
9
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
T! NYHE
VA-produkter I vårt VA-sortimentet finner ni mark rör, vägtrummor, fiberduk, markrännor, pumpbrunnar, avskiljare för olja/ fett, enskilda avlopp. Många av produkterna finns i lager för omgående leveranser.
VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180
Kontakta oss för prislista eller offert till ert projekt. info@infrapipe.se 013-39 30 90
Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.
AKTUELLT
Timmerstugor från Östergötland Standardstugor eller efter egna mått och önskemål.
GÅRDSAUKTION Lördagen den 26 september kl 10.00 Appelby, 592 94 Vadstena, säljer Bo Pettersson, lastmaskin, verkstadsmaskiner och inre lösöre. Tel till Bo 070-654 00 09. Vägbeskr: Riksväg 50 mot Vadstena, skyltat vid Vadstena och Hageby. Vi uppmanar besökare att följa folkhälsomyndighetens rekommendation, är du sjuk stanna hemma, håll avstånd osv. Lastmaskin: Volvo L 25 -04 6400 t. med gafflar. Förlängningsgafflar. Bom med utskjut för takstolresning extra lång. Combiskopa. Tandad skopa. Pallgafflar. Fälgar VA 250 Komatsu. Däck 16,00-20.
MÄLAREN
Momsfritt, Verkstad: Stiga Park 16 hk. klippbredd 1,20 . Gårdsharv. Klippo handklippare. Trimrar. Kärcher hetvattentvätt. Kärcher dammsugare. Garagedomkraft 5 t. Pinnsvets. Verktyg. Bygg kompressor. Ny motorsåg HQ 445. Stegar. Cyklar. Framskärmar Boxer. Sortimentskåp. Bult o mutter. Gamla gångjärn. Delar till Saab. Däck 12.5-25. Crescent flakmoped. Jordfräs Stiga. Jordfräs. Sidoplåtar BM 6.20. Trädgårdsmöbler. Ljusskylt
Ett reningsverk som renar utan kemikalier enligt svenska normer.
Inre lösöre: Köksbord. Mynningsladdare. Lampor. Rokoko möbel. Birger Hjelm tavlor. Porslin. Unik trappstege. Barnsäng. Svärd antika. Samt mycket mera.
Ljusfallshammar · Tel. 0122-43185 www.lindalenstimmerhus.se
Vi kan gårdar Kontakta mig för ett kostnadsfritt möte Johan Carlfjord
För auktionsvillkor se hemsida www.sajab.se
johan.carlfjord@bjurfors.se 076-051 44 04
Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.
För mer information www.reningsverketmalaren.se
www.bjurfors.se · Sankt Larsgatan 24, Linköping
Överlåta gården?
Erik Hansson
Caroline Lundén
Roland Hultman
Thomas Nordén
Jägmästare 0738-142 500 erik.hansson @ludvig.se
Fastighetsmäklare Västra Östergötland 0766-977 184 caroline.lunden @ludvig.se
Fastighetsmäklare Centrala Östergötland 0706-114 908 roland.hultman @ludvig.se
Fastighetsmäklare Östra Östergötland 0703-727 144 thomas.norden @ludvig.se
Välkommen till Areal Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.
Fastighetsmäklarna som kan landet och ser möjligheterna. LRF Konsult har blivit Ludvig & Co. Vi fortsätter att förmedla och värdera skogs- och lantbruksfastigheter. Vi har stor erfarenhet och kunskap om de frågor som kan uppkomma vid köp eller försäljning av lantbruksfastigheter. Välkommen att kontakta oss. Läs mer om våra objekt till salu på ludvig.se
Magnus
Mats
Johan
Göran
Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50
10
LANTBRUK
Nummer 9 • September 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Andreas Nylén delar sin tjänst mellan Vreta Utbildningscentrum och projektet Drivbänk, där Louise Ridderström är verksamhetschef.
Ju fler kockar desto... nej, inte i det här fallet. Resultatet blev en mycket smakrik Pasta Drivbänk à la Restaurangskolan.
Edvin Hedin och Viktor Bergstrand, som går tredje året på Restaurangutbildningen, skördar bondbönor och sockerärter.
Restaurangelever skördar själva Arbetslösa förbereds för arbetsmarknaden i spännande projekt VRETA (JB)
– Det här är jättebra för eleverna att få se. Att få skörda grönsakerna själva istället för att få dem levererade i en låda. Och så är det en trevlig upptakt på terminen. Det säger Emil Leberfinger, lärare på restaurangskolan på Ljungstedtska gymnasiet i Linköping. Runt omkring honom jobbar elva elever som går tredje året med att tillaga en måltid direkt ute i odlingarna.
FAKTA DRIVBÄNK Drivbänk är ett projekt med utbildning och introduktion för personer som söker arbete inom gröna näringar speciellt odling, café, restaurang och storkök. Teori, praktik, studiebesök ingår. Projektet drivs av Samordningsförbundet Centrala Östergötland där Kinda, Linköpings och Åtvidabergs kommuner ingår tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Östergötland. Projektet medfinansieras av Europeiska Socialfonden ESF.
Det är fredag i första veckan på terminen och elever på restaurangskolan har tagit sig till Vreta Utbildningscentrum. Här finns projektet Drivbänk där det odlas grönsaker av alla de slag. Det är skördetid på fälten som dignar av grönsaker, redo att skördas. Dagens uppgift för eleverna
är att skörda grönskar och tillreda en måltid på en Muurikka-stekhäll. En och en halv timme har de på sig. Emil Leberfinger delar ut uppgifterna – grönkål och svartkål, bondbönor, sockerärter, vitlök, morötter, chili, squash och purjolök ska skördas i landen. Till sin hjälp har eleverna också Andreas Nylén som jobbar både på Vreta Utbildningcentrum och i projektet Drivbänk med inriktning på storkök. – Det här är ett nytt samarbete, berättar Louise Ridderström som är verksamhetschef på Drivbänk, ett projekt som syftar till att matcha personer som söker arbete inom gröna näringar på landsbygden, speciellt odling och arbete inom besöksnäringen. – Här jobbar de med praktiskt arbete, odling, varvat med teori och så är de ute på praktikplatser. Ungefär hälften har en utländsk bakgrund och här får de också träning i att använda svenska språket. Det här ger så himla mycket, säger Louise Ridderström och fortsätter:
Dima Hammamis uppgift är att skörda grönkål och svartkål till den rätt som ska tillagas.
– Nyckeln är att vi tittar på vad människor kan och utbildar dem i våra företagslika miljöer där teori, praktik, och studiebesök ingår. Många har varit arbetslösa i 10-15 år, så det handlar också om att förbereda dem för arbetsmarknaden genom personlig utveckling. – Hur länge en deltagare är
hos oss är väldigt individuellt. Vi anpassar efter varje person, säger Andreas Nylén som nu väntar på att hans första deltagare ska börja. Det är en grupp arbetslösa som ska introduceras till att bli kockar i storkök. Louise Ridderström betonar att Drivbänk är en arbetsmarknadsinsats, ingen yrkesutbildning. – Deltagarna kommer hit
via sina handläggare på Arbetsförmedlingen. Vi ska göra dem anställningsbara och vi har bra relationer med många företag. Sedan starten 2017 har 80-90 personer gått igenom Drivbänk och ungefär 60 procent av dessa har fått arbete efteråt. Runt omkring oss pågår matlagningen för fullt. Grönsakerna är skördade, tvättade och hackade. Allt blandas och steks i den stora Muurikkan och till sist tillsätts färsk pasta, portabellosvamp och parmesanost. Det färdiga resultatet blir en Pasta Drivbänk à la Restaurangskolan – verkligen mycket gott!
Text och bild: JAN HULTMAN
Emil Leberfinger (t v) är lärare på restaurangutbildningen på Ljungstedtska gymnasiet, Andreas Nylén jobbar på Vreta Utbildningscentrum och Drivbänk, Wilma Ekh, Sanna Andersson och Dima Hammami går alla tredje året på restaurangutbildningen.
Nummer 9 • September 2020
11
AKTUELLT
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.
INSERV K S
SOFAB Sanering & färg AB
BEGAGNADE TRAKTORDELAR
Vi utfÜr tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mülning FÜrsäljning och service av hÜgtryckstvättar
M A
E IC
Benny Andersson BrĂĽnstorp, 585 91 EksjĂś Tel 0380-810 34
Nya startmotorer och gener. Ă„ven andra nya delar.
Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se
TRAKTORER KÖPES fÜr demont, kontant betalning. Hämtas!
Att synas är bra fÜr affärerna!
NILFISK ALTO • NyfÜrsäljning • Auktoriserad service
T %TT HELSVENSK OCH FAMILJEI Ă˜G T SLAKTER
Vi fÜrmedlar era kÜttraskalvar! Välkommen med din anmälan av kalvar - Snabb hämtning
FÄRGBUTIK med Teknos-färger
samt äkta Falu RÜdfärg Passa även pü att boka rÜdmülning infÜr säsongen 2020!
SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanüg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751
www.sofabskanninge.se
Anmäl din slakt infÜr hÜsten!
6I SKA VARA DIN BĂ˜STA SAMARBETSPARTNER NĂ˜R DET GĂ˜LLER SLAKT OCH LIVDJUR www.jordbrukaren.se
VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här kÜper du även sand, grus, bergkross och matjord.
VIKINGSTAD Ă…KERI FĂ–RSĂ„LJNING AB Vi mĂĽlar fĂśljande fasader:
RÜdfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utfÜr även: Epoxibeläggningar Handmülning Hetvattentvättning Invändig mülning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
ARNE ANDERSSONS MĂ…LERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se
DirektfÜrsäljning till fÜretag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smÜrjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 ¡ www.vikingstadakeri.se BesÜksadress: Fülüsavägen 11, VIKINGSTAD
NÜt, lamm, gris och vilt. efter Era Ünskemül. KÜttklassning utfÜres. NÜt hängmÜras. Djurtransporter fÜrmedlas.
Proffs pĂĽ ĂĽtertag & kĂśttlĂĽdor
Nyhet! Nu även hästslakt
INKĂ–PARE:
INKĂ–PARE:
TRANSPORTĂ–R/LIVDJUR:
Anders Kälvelid 072-723 61 04
Kenneth Lundgren 073-022 62 41
Sven-Erik Olsson 070-508 94 18
www.skovdeslakteri.com växel: 0500-44 62 80 20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 sü hjälper vi dig att fü ut ditt budskap!
Komplett inredning fÜr ert lÜsdriftsstall Vi hjälper er med: • Inredning • Ritningar • Montering • Foderhäckar • Gummimattor • UtgÜdsling
BS-häcken Marknadens stabilaste och säkraste runda foderhäck. 15 st ätfack med insvängda rÜr.
KONTROLLSLAKTERI KS 149 Kontakt/bokningar/priser: info@rinkebyslakteri.se www.rinkebyslakteri.se 070-52 10 800 Vi finns mellan NykÜping och NorrkÜping, Nära avfart JÜnüker.
Djurtransport ordnas
Ett strĂĽ vassare
Foderhäckar 2x2 och 2x3 m Kraftiga foderhäckar med tak och golv och med 7 st olika valbara foderfronter.
Behandling och vügsystem Behandlingsboxar och vügar, fü full koll pü när djuren är slaktfärdiga.
BĂĽghallar Konsilos
Silotorkar Pannor
Planlager Spannmülskärror
Mobiltorkar Elevatorer
GRIPARTS JL Agriparts SKĂ–VDE 0500-42 51 00 | www.jlagriparts.se
FĂśr mer information se vĂĽr hemsida eller ring oss.
www.BSagro.nu
Tel: 0533-32180
12
Nummer 9 • September 2020
VÄRME & ENERGI
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Enar Mårtensson har renoverat bygdegårdsskylten. Den ska snart hängas tillbaka och välkomna besökarna.
Jan Örntorp har numrerat varje kakeldel för att kunna pussla ihop ugnen efter renovering.
Roger Karlsson, Jan Örntorp med schäfertiken Ettra, och Stina Höglund tar emot vid Högmåla bygdegård.
Här renoveras gårdens kakelugnar Snart går det att elda igen i Högmåla bygdegård YDRE (JB)
Det blev en lyckosam ansökan till landsbygdsprogrammet för Högmåla bygdegård tack vare att Ydre kommun delfinansierade med tio procent. Renoveringen har återställt möjligheten att elda i hela huset. – Någon slags invigning ska vi ha, men det måste bli på ett coronaanpassat sätt, säger Stina Höglund och Roger Karlsson, från föreningen.
Det är snart dags för invigning efter den omfattande renoveringen. Muraren Jan Örntorp, från Kindabygdens kakelugnar och kaminer, lägger sista handen vid kakelugn nummer två. Högmålens skola bekostades av Högmålens skolrote och stod klart 1881. Från 1906 tjänstgjorde Frida Claesson som lärarinna fram till sin pensionering 1949. Det året gick 19 elever i skolan. Vid sammanslagningen till storkommunen Ydre 1952 fick många av byskolorna stryka på foten och Högmålen var en av dem. Svanabyskatens hembygdsförening slog till och köpte den gamla skolan av kommunen. I avtalet finns ett förbehåll. – Om föreningen läggs ner
så ska huset återgå i kommunal ägo, berättar Roger Karlsson. Ägarföreningen heter idag Högmåla bygdegårdsförening och huset heter Högmåla bygdegård.
Ansökan till landsbygdsprogrammet renderade i ett projekt om 320 000 kronor, med 80 procent från EU, tio procent från kommunen och tio procent egen finansiering. Pengarna har använts till att restaurera möjligheterna att elda. Den ena murstocken var till och med borttagen så där har ny stock och pipa satts dit. Det är till före detta skolsalen, numera den stora samlingssalen. Föreningen har köpt in ny kamin i gammaldags stil. I köket är det återigen
möjligt att baka i bakugnen och en vanlig vedspis ska få inta platsen framför ugnen. En medlem har donerat en vedspis till föreningen. – Tänk att få baka pizza i den här ugnen, säger Stina Höglund och ser fram mot möjligheten. De båda kakelugnarna har plockats ner. Varje tegelsten har bytts ut. Muraren Jan Örntorp berättar att en kakelugn som eldas varje dag har en livslängd på ungefär 20-25 år, sedan är det dags att plocka ner och byta ut tegelstenarna. Om man inte gör det så spricker kakelplattorna. Det finns inget tillverkningsmärke på de två ugnarna, men troligen kommer de från Karlskrona kakelugnsfabrik. Den observante kommer att kunna se att de har olika utseende. Kransringarna ser olika ut. Piporna har fått stålslang som avsevärt minskar risken för brand och soteld. Plåtslagaren har också varit på plats och byggt om så att sotaren har en bra plattform att stå på
Den stora samlingssalen har fått en ny kamin tillverkad i Västerbotten efter gammal förlaga.
uppe vid skorstenarna och båda har fått huvar. Vid rundpromenaden i byg-
degården konstaterar de två föreningsmedlemmarna att det finns ytterligare saker att åtgärda. Men det får stå på arbetslistan för framtiden. En sak på listan är egentligen redan klar. Bygdegården kommer att bli med fiber, men installationen kan dröja ytterligare något år till att det stora fiberprojektet Bredband Asby udde och Norra Vi ska vara genomfört. – Slangen finns där eftersom det blev samgrävning nu under 2020 när elen skulle flytta från luftledning till nergrävd, berättar Roger Karlsson. Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON
Muraren Jan Örntorp premiäreldar i den färdigrenoverade kakelugnen.
Nummer 9 • September 2020
13
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.
LANTBRUK
Sü undviker vi att afrikansk svinpest sprids i Sverige Afrikansk svinpest drabbar tamgrisar och vildsvin. Pü senare ür har sjukdomen spridit sig i Europa och finns nu hos vildsvin i vürt näromrüde.
DÜdligheten bland smittade djur är mycket hÜg och i dag saknas fungerande behandling eller vaccin mot sjukdomen. Afrikansk svinpest smittar
inte frün djur till människa utan sker genom direktkontakt mellan djur, men djur kan även smittas via människor, transportbilar och redskap.
FÜr att fÜrhindra spridning till Sverige müste vi hjälpas üt. Här nedan finns tips och rüd pü vad du kan gÜra. Än sü länge finns viruset inte i Sverige.
• Om du hittar ett dÜtt vildsvin - anmäl det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, pü https://rapporteravilt.sva.se/ eller telefon 018-67 40 00
Sü fÜrhindrar du att afrikansk svinpest sprids: • Släng eller lämna inte matavfall i naturen eller vid rastplatser utmed vägarna • Mata inte grisar med matrester • Kompostera matavfall i slutna behüllare • Om du upptäcker bristfällig avfallshantering sü kontakta miljÜkontoret i din kommun
Om du som djurägare miss-
tänker att djur i din vürd har drabbats av allvarlig smitta är du skyldig att omedelbart anmäla detta till veterinär. Veterinärer eller andra som i sitt yrke misstänker epizootisjukdom ska skyndsamt gÜra en anmälan till Länsstyrelsen och Jordbruksverket. En epizootisjukdom är en allvarlig smittsam djursjukdom som kan utgÜra ett hot mot människors eller djurs hälsa. FÜr dessa sjukdomar finns det en speciell lag som bestämmer hur du ska agera vid misstanke om sjukdom,
fÜr att minska risk fÜr vidare smittspridning och underlätta bekämpning. I Jordbruksverkets fÜreskrifter om epizootiska sjukdomar finns en lista Üver vilka sjukdomar som müste anmälas.
Vi kÜper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmül, konv & KRAV GÜdning VallfrÜ och utsäde
Inget jobb
Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:
Ar fOr tufft
Tel 013-23 44 65/66
UPPDATERAD MOTOR DUBBELKOPPLING LĂ…GA DRIFTSKOSTNADER
Att synas är bra fÜr affärerna!
En del av
www.hondamc.com
Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03.
Djurvagnar • Spannmülsvagnar Balvagnar • Dumpersvagnar
Nytt SOL-erbjudande 2020!
Afrikansk svinpest finns nu hos europeiska vildsvin. Det finns ütgärder vi kan gÜra fÜr att fÜrhindra att smittan für fäste i Sverige. Bild: PIXHILL
LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se
LANTBRUKSPAKET XL
LANTBRUKSPAKET L
32 kW, ca 30 000 kWh per ĂĽr
26,9 kW, ca 25 000 kWh per ĂĽr
238 800:- +moms
213 700:- +moms
Färdig anläggning inkl std montage pü stülplüt och std elinkoppling. Frakt tillkommer. Statligt stÜd 20% avgür. TRÄ & MILJÖ AB ¡ GISTAD stefan@traochmiljo.se ¡ 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se
Välkommen pü teknikdemonstration!
KUNSKAP FĂ–R LANDETS FRAMTID
Bürstad: Tisdag 29 september kl. 15.00-18.00 9L JnU LJHQRP ROLND VlWW DWW DQYlQGD VLJ DY VW\U¿OHU med hjälp av cropsat, drÜnare, markartering.se med ÀHUD +XU VNDSDV VW\U¿OHQ RFK KXU InU PDQ GHQ WLOO traktorn? Till vilka maskiner gür det att använda sig DY VW\U¿OHU" 9L EMXGHU Sn ¿ND Dataväxt medverkar pü evenemanget. Hushüllningssällskapet ÖstergÜtland
Vi har även villapaket!
013-35 53 00
Det rüdande läget med Covid-19 gÜr att vi har EHJUlQVDW DQWDO SODWVHU RFK EHK|YHU GlUI|U KD LQ anmälan senast 25/9 respektive 28/9 till: Christian Danielsson, FKULVWLDQ GDQLHOVVRQ#KXVKDOOQLQJVVDOOVNDSHW VH 0708-29 08 56
hushallningssallskapet.se
Ă–rminge: Torsdag 1 oktober kl. 15.00-18.00
7HNQLNGHPRQVWUDWLRQHQ lU ÂżQDQVLHUDG YLD /DQGVE\JGVSURJUDPPHW RFK NRVWQDGVIUL I|U GHOWDJDUQD
14
Nummer 9 • September 2020
VÄRME & ENERGI
Generatorn ”Jenny” i kraftstationen.
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Oscar Christensen vid den ena av de stora eldningspannorna.
Pannan tänds manuellt och linhalmen tar sig lätt. Stora fläktar förser pannan med luft.
Vedpannor som tar hela stockar Hättorps gård får värme och energi från både ved och vatten TJÄLLMO (JB)
Om man åker på riksväg 211 från Borensberg mot Tjällmo kommer man till ett stycke där Tjällmo-slätten breder ut sig. Man ser milsvida omkring. Där ligger också gården Hättorp som har riktigt gamla anor. Redan på 1600-talet omtalades gården. Det är många hus på gården varav två stora kycklingstallar på 9000 kvadratmeter ihop. Sen tillkommer fem bostadshus, verkstad och spannmålstork. Hur gör man för att hålla värmen till allt detta?
– Tidigare när vi bara hade ett kycklingstall hade vi oljeeldning till allt, sa Jens Christensen, ägare till gården. Då förbrukade vi cirka 70 kubikmeter eldningsolja per år. Kycklingarna kräver mycket energi när de kommer hit daggamla. Då måste de ha 35 grader varmt i stallet. När de sedan är vuxna behöver de bara 20 grader. Det gick inte i längden att elda med olja utan vi började fundera på andra alternativ. Jens hörde sig för bland andra lantbrukare och fastnade för en jättestor vedpanna från Skovader Kedler Aps. Det är Jens Nielsen från Danmark som bygger dem på plats. Den första pannan installerades 2007 och är fyra och en halv meter djup. När kycklingstall nummer två byggdes 2012, märktes det att man behövde ytterligare en energikälla. Panna nummer två byggdes 2015 och har ett djup på fem och en halv meter. Båda pannorna har en diameter på 2,60 meter. Pannorna fylls i framifrån med hjälp av lastmaskin. Denna dag körde Jens son, Oscar,
lastmaskinen med stor skicklighet, trots att han bara är 14 år (snart). Det är tre till fyra meters stockar man lägger in, så det är inget man lyfter med kroppskraft. Runt fem-sex kubik (fast mått under bark) går åt till att fylla de två pannorna. Som tändmaterial används en hel storbal med linhalm. Linhalmen kommer från gården, men man köper den mesta veden att elda med från Boo Hjortqvarn. Visst har man skog själva, men det går åt mellan 10001500 kubik ved per år och det är inget man tar ur skogen utan vidare. Tänder gör man manuellt
och det blir 1000 grader i pannorna när det brinner. Det blir inte mycket aska kvar, utan man behöver bara aska ur en gång per månad. Det går att elda med vanlig halm också, men då behöver man ladda oftare och det blir mer aska efter halmen än efter ved. En stor kraftig dörr stängs och skruvas fast ordentligt när ilastningen är klar. Runt eldstaden i vedpannan finns vatten. Den pumpas ut till tre stora ackumulatortankar på 50 kubikmeter var, alltså 150 kubikmeter ihop. De är grundligt isolerade, så värmen behålls däri för att sedan pumpas ut genom kulvertar till alla de byggnader som finns på gården. Det finns en oljepanna som reserv om något skulle gå sönder, för kycklingarna är som sagt var, mycket känsliga. På Hättorps gård finns även ett eget vattenkraftverk. Det är ett 23 meter högt fall som Godegårdsån – Ringarhultsån gör vid Hättorp och då får ån ett tredje namn, nämligen Hättorpsån. Det är dock samma åvatten och vattnets upptagningsområde är från norra Godegårds småsjöar samt den lite större Årsjön.
Hela värmeanläggningen med sina två pannor. Den höga byggnaden innehåller 3 x 50 kubikmeter ackumulatortankar.
Detta fall har utnyttjas sedan tidigare och på 1600-talet låg här kvarn, masugn och stångjärnshammare. 1903 byggdes kraftstationen i Näs, Borensberg och några år tidigare hade dåvarande ägaren på Hättorp, Theodor Hermelin byggt en likströmsgenerator, kallad dynamomaskin, i kvarnen. 1903 byggdes en kraftstation där stångjärnssmedjan legat, ungefär mitt i backen. Kraftstationen levererade 3000 volts växelström. 1918 köptes brukets mark
och vattenrätt av ett Motalabolag och de byggde en ny kraftstation på den plats där den nuvarande ligger. Utgående spänning var 6000 volt. En trätub på hela 200 meter lång försåg de två turbinerna med vatten från ovanförliggande Fyrbyggedammen. Yt-
terligare en damm, Hålldammen, ingår i vattensystemet. 1923 blev Kraftbolaget ägare till anläggningen och de drev den till 1976. Kraftstationen hade då skötts av snickare Valter Karlsson som bodde i en stuga i Hättorpabacken. Han släppte på när det var tillräckligt med vatten i dammen och stängde av när det var lagom. Ett evigt passande. 1976 byttes den långa trätuben ut till en i stål, ett nytt aggregat sattes in och hela anläggningen automatiserades. Då var det antingen av eller på som gällde. Det blev skador på åvallarna, då vattnet vid påsläpp kom häftigt. Motala Ströms Kraft AB ägde då kraftverket och 2013 köptes det tillbaka till Hättorps gård. 2014 byttes generator och turbin ut mot en mer effektivare. Det är en fullka-
Jens Christensen visar här på hur varmt det är i de olika ackumulatortankarna.
plad enhet där man kan reglera både löphjul och styrskenor. Även denna kraftstation är automatiserad. Generatorn kallas Jenny. – Jag kan välja med att låta flödet vara mellan en till fyra kubikmeter per sekund, sa Jens. Maxproduktionen är 780 kW per timme. Ett medelår ger 1,6 miljoner kWh, men vi har haft variationer på 700 000-2,5 miljoner kWh per år. All el säljer vi till Bixia och får sen köpa tillbaka det vi behöver. Så visade Jens på en mätare hur högt vattennivån var i bå-
de Hålldammen och Fyrbyggedammen. Kraftverket går på vid en viss nivå och stängs av vid en viss nivå. Detta gör att det inte blir för stora variationer på varken dammarnas nivåer eller på åbankarna, nedströms kraftverket. Jens har också dessa data i sin mobil och kan se om något har blivit fel. Väldigt bra att dessa små kraftverk finns kvar och att de används, för många bäckar små... För varför inte utnyttja vattenkraften, när den ändå rinner förbi? Text och bild: EVA CARLSSON
Nummer 9 • September 2020
15
Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.
VÄRME & ENERGI
Här ser vi en solcellsanläggning från företaget i Rök mitt ute på slätten. Företaget i Rök har utvecklat många egna lösningar och har flera patent. Enligt Lennart Carlsen använder även en del konkurrenter deras konstruktioner.
Mellanlagret finns i Rök utmed gamla E4an. Här fanns tidigare Rastas motell med tornet, ett karaktäristiskt kännetecken.
Både lantbrukare och villaägare brukar uppskattare denna ställning med bara en stolpe, för djur kan gå in under för att beta och gräsklippare rulla in under.
Windon håller fokus på miljön Småskalig produktion av vindkraftverk övergick till solceller RÖK (JB)
I det lilla samhället Rök mellan Ödeshög och Väderstad, mest känt för den imponerande Rökstenen med sina många mystiska runor, finns även företaget Windon - också det värt att bli känt.
Namnet Windon kommer av att man från början byggde småskaliga vindkraftverk. Eftersom dessa verk aldrig fick några bidrag i Sverige sålde man mest till Italien. Efter
hand övergick man så under åren 2009 – 2010 till att konstruera, tillverka och sälja kompletta solcellsanläggningar. Lennart Carlsen hos Wind-
on berättar mycket om glaset till Windons solpaneler, bland annat att det är etsat specialglas, medan de flesta andra tillverkare stryker sina glas med en slags klarlack kallat cote. Det etsade glaset blir dyrare (cirka 400 kronor per panel), men verkningsgraden blir
högre. Dessutom motstår det fågelspillning och liknande med animalsyror, vilka annars kan bilda frätande fläckar (så kallade ”hotspots”). Dessa kan bromsa elen med minskad effekt som följd och även risk för att glaset förstörs – Så långt det är möjligt vill vi tillverka i Sverige för att försöka behålla kompetens här i landet och inte släppa iväg kunskap ut i världen. Att leva som man lär är viktigt så vi handlar också helst lokalt. Unga människor måste känna att de kan utbilda sig och få
bra jobb här. Varje jobb vi förlorar är en förlust, poängterar Lennart Carlsen starkt. Under besöket hos Windon hade man utbildningsdagar för montörer och säljare eftersom kompetensen är viktig för dem. Windon säljer inte direkt till lantbrukare, villaägare och andra slutkunder utan till montörer och återförsäljare. Man producerar mycket i
egen regi. Numera har man bland annat egen tillverkning i Tranås. För övrigt köper man helst från svenska under-
leverantörer; exempelvis elektroniken köper man från OEM i Tranås som har stor egen produktion, och aluminiumprofilerna kommer från SAPA. Panelerna sätts dock sam-
man i Litauen. En sådan produktionslinje fordrar nämligen ett par hundra miljoner i investeringar vilket är väl mycket för ett mindre företag som Windon. För att utveckla, inte minst genom att förenkla, produkterna har man många egna pa-
tent. Strävan är då att det ska vara rätt tänkt från början så att solcellerna ska blir lätta att hålla rena och att komma åt. – Vi vill alltså på olika sätt leva som vi lär. Miljötänkandet är då också viktigt, och naturligtvis inte minst transporterna. Därför använder vi tåg i så stor utsträckning som möjligt, också från Asien, även om det kan ta lite längre tid, Dessutom kör vi själva elbilar, förklarar Lennart Carlsen. Text och bild: HANS BLOMBERG
NUMMER 9 September 2020 Årgång 94
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
LANTBRUK
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
För Herrsäters gård är matproduktion ett hantverk som inte får slarvas med. Det gäller att vara noga med varje detalj, från att ta väl hand om djuren till att förfina slutprodukten.
Herrsäters gård värnar matkvaliteten Men svenskt lantbruk har stora utmaningar ÅTVIDABERG (JB)
Den 15-16 oktober anordnas SM i mathantverk i Östersund. Några som vet hur det känns att vinna är Erik och Sara Carlsson på Herrsäter gård. Både 2016 och 2019 tog de hem guldet i klassen för småländsk ostkaka.
Kanske kan de upprepa bedriften i år. Hemligheten bakom den prisbelönta ostkakan är hursomhelst inget hokus pokus utan bygger kort och gott på att inte fuska och ta genvägar. – Det är ett hantverk, det är inte en massproduktion, anger Sara som orsak till varför gårdens ostkaka är så uppskattad. – Sen använder vi bara riktiga råvaror. Vi har ingen mandelolja i, vi har riktig mandel. Då får man både bitarna att tugga på och smaken. Det är mycket grädde i, och fett är en smakbärare. Vi tror på att inte ha en massa tillsatser, enummer och kuckelimuck, säger Erik. – Det är ett gammalt släktrecept från vår mormors sida. Och sen har vi ändrat om lite grann, det var bittermandel i originalreceptet, säger Sara.
Det var 2012 som Herrsäters gård startade sin ostkaketillverkning. Tajmingen var bra, för i den vevan hade intresset för lokalproducerad mat börjat ta fart. Och sedan dess har utbudet av produkter utökats till att bland annat omfatta olika sorters ostar, sylt och marmelader. – När man börjar och försöker få ut en vara så tar det ju tid att jobba upp en kundkrets. Men förhoppningsvis så kommer de tillbaka när de väl har köpt en gång, säger Sara och berättar att de velat växa i lagom takt. – Vi har gjort det här jätte-
försiktigt. Vi har inte lånat till det här utan vuxit sakta och använt gamla grejer. Nu på slutet har vi köpt lite nytt men då har vi också haft lite mer muskler. Vi har haft tur och kommit över bra saker. Vi köpte gamla skrotade ugnar från skolkök. Den ena gav jag 2 000 för och den andra kostade ett lass gödsel. Nya ugnar hade kanske kostat oss 100 000 och det blev inte ett dugg sämre ostkakor i de gamla, säger Erik. – De tuffade och gick i många år. Men nu är de borta, säger Sara.
Det är såklart ett långsiktigt projekt att utbilda människor om att mjölken inte kommer från Ica och att korna inte är lediga på söndagar, men där tror jag att vi skulle kunna jobba och förändra väldigt mycket. Sverige är duktiga på kunskap, men vår mat har vi glömt bort lite grann.
– Till slut brann de upp båda två men vi gräddade åtskilliga tusen formar i dem. Och de pengarna kunde vi lägga på annat som hjälpte oss att växa istället, så det gäller att ha lite tur, säger Erik. Tur har de däremot inte med viltet i trakten. Erik berättar om viltets skadeverkningar och uppskattningar som visar på ett skördebortfall på 35 procent. Och det gäller de grödor som finns nu, för viltet gör att vissa grödor inte ens går att så. Man odlar det som ger minst skador vilket ger dåliga växtföljder. – Stammen behöver minskas tycker vi. Men det är inte en lätt fråga, det finns nog lika många viljor som det finns gårdar, säger Erik som har en hel del åsikter om jordbrukspolitiken, både på lokal, riks och europeisk nivå. – Mycket styrs genom EU, men jag tycker det är så fel att vi släpper in mat i det här landet som är producerad på såna villkor som är förbjudna här. Att vi har olika regler i olika länder är inte ett problem så länge maten stannar i de länderna, men så funkar det inte eftersom det är fri rörlighet på varor. Men då borde det också vara samma regler, menar Erik.
– Det har skett en liten för-
Syskonen Erik och Sara visar upp sin prisbelönta ostkaka.
– Speciellt vid upphandlingar och sånt tycker jag verkligen att det ska vara krav på att det är framtaget enligt våra regelverk, tillägger Sara. – Och där är det viktigt att
poängtera att jag inte tycker att vi ska släppa på de svenska reglerna och sänka oss till Europastandard. Mycket, speciellt djurhållningen, är jättebra i Sverige och det ska vi absolut inte sänka. Kanske inte skärpa heller. Men det kan bli så att konsumenten inte förstår skillnaden på maten men det syns skillnad på prislappen och då tar man det billigaste.
Vad kan kommunerna göra för att förbättra lantbrukarnas situation? – När man talar om offentligt inköpt mat tycker jag att man borde se hela Sverige som närproducerat. Det är klart att det vore trevligt om någon ville servera nötkött från Åtvidaberg, men det blir också mycket jobb med att lösa det praktiskt. Det viktiga är att köttet är svenskt, sen om det kommer från Skövde, Valdemarsvik eller Norrtälje spelar mindre roll, bara det inte kommer från Brasilien, säger Erik och fortsätter: – Sen kanske man skulle få elever i skolan att förstå var maten faktiskt kommer ifrån.
ändring och det blir bättre. När jag är ute på marknader och någon säger att det är dyrt så brukar jag berätta varför det är så och då förstår de, men det behövs någon som berättar för dem, säger Sara. – Går man ut på restaurang så är det väldigt många restauranger där det inte står i menyerna vad köttet har för ursprungsland. Och man kan ju fundera på: varför står inte det? För där det står så är det ju oftast svenskt, och då kan det ju till och med stå vilken gård det kommer ifrån. För ett tag sen kom ett moderat förslag på att det skulle bli krav på att skriva ut ursprungslandet på köttet i menyerna, och det tycker jag är jättebra, säger Erik. Text och bild: TOBIAS PETTERSSON