Nummer 13 • Årgång 99 December 2025
LANTBRUK Det finns många förenkl i n
möjligt och att underlätta myndighetsk o n
Helene Oscarsson, senior projektledare, på utvecklingscentrumet Vreta Kluster BILD: BO BÄCKMAN L A N T B RU K Sv e n s k F å g e l s l ä
teknik
visar
8
Mycket kan göras för unga lantbrukare Ny teknik vässar kycklinguppfödningen
svensk matfågeluppfödning SISTA SIDAN
Dammen på Alkarp gjordes trekantig vilket gav kvarvarande åkeryta en bättre form för brukning
L ANTBRUK Långa perioder med torka och andra med väldigt mycket nederbörd är allt vanligare För en odlare kan det bli förödande bortfall med en torrperiod under en känslig fas Idealiskt är att kunna spara vatten när det kommer för mycket och använda det när det är torrt En
Ljus och mörker för lantbruket 2026
SIDAN 2
Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tveka inte att höra av er med förslag. Om ni är med i en förening och har information som ni vill dela med tidningen, skicka gär na in era uppgifter till oss!
Henrik Egelstig anlade bevattningsdamm på åkern God Jul och Gott Nytt År!
Tidigare upptäckt av granbarkborre möjlig SIDAN 10
bevattningsdamm kan alltså vara lösningen för en del gårdar Henrik Egelstig på Alkarp utanför Mantorp är nöjd med sin SIDAN 4
En genuin och anrik herrgårdsmiljö SIDAN 6
V i vill också påminna om att företags- och privatannonser kan bokas inför 2026. Ni når oss på redaktionen@lanstidningen.se eller på 0141-560 03. V i ser fram emot att höra från er!
Ny s s h e m k o m m e n f r å n v ä r l d e n s s t ö r s t a u t s t ä l l n i n g f ö r l a n t b r u k s -
teknik när jag skriver detta Känslorna är blandade För en medelstor spannm å l s b o n d e g e r d e t t a å r i n g a ö v e r s k o t t o c h
även om vi haft ett fint växtodlingsår med bra skördar blir det på grund av de låga pris e r n a e t t k ä r v t å r D e t ä r d e t t r e d j e å r e t p å
raken som blir ekonomiskt påfrestande och kombinationen med låga priser och i princip allt vi tar i in till företaget inklusive räntan på en betydligt högre nivå än för tre år s e d a n , g ö r a t t m a n i n t e ä r s p e c i e l l t ” t a ggad” när man går på en mässa som är fylld med många och dyra maskiner
Som vanligt när man är på mässan häpnas man över hur stora maskiner det finns och funderar var i världen dessa kan funka och hur stora gårdar som krävs Men mässan brukar inte mer än stänga förrän någon a v d e s s a ä v e n h i t t a r t i l l s v e n s k m a r k I e n bransch som vi ständigt får höra lider av för dålig lönsamhet
A l l t o f t a r e f u n d e r a r j a g o m d e s s a f e n om e n k a n s k e h ö r i h o p D e n i l a n t b r u k a rk r e t s a r i l l a o m t y c k t a l a n t b r u k s e k o n o m e n
Olof Bohlin kanske hade en poäng när han s
bättre beslut Kan AI och möjligheten att i
realtid samla in data och underlag bidra till att sammanväga många komplexa faktorer till beslut som leder till bättre hållbarhet är j
samt maskinerna och systemens robusthet?
sätter att driva på stru
o m a t t ” s m å a u t o n o m k a n m ö j l i g g ö r a f ö r d e e l l e r r e n t a v m i n d r e l r e n , m e n h i t t i l l s h a r mycket lite av detta i v ligheten
Men lyfter man blic
e n i f r å n s e n s o r e r o c u p p k o p p l a d e e n h e t e r f i n n s f l e r a l j u s g l i m -
Politisk står vi dessutom i ett unikt läge där vi faktiskt har enighet om att svenskt lantbruk och matproduktion ska öka och beroendet av omvärlden ska minska
t a r K ä n s l a n p å e n m ä s s a s o m d e n j a g v a r på med många och ändå relativt yngre personer visar en bransch som även framledes måste ha biologisk kunskap och bra känsla för jordar, grödor och djur och hög teknisk innovationsgrad
V i s e r o c k s å h u r v i a d r e s s e r a r f r å g o r s o m f i n n s m i t t i s a m h ä l l s d e b a t t e n i d a g Inte bara i negativ bemärkelse Tvärtom ser m a n h u r k o l b i n d n i n g , m e l l a n g r ö d o r , m i n d r e b e a r b e t n i n g , k o m b i n a t i o n a v m ek a n i s k o c h k e m i s k b e k ä m p n i n g a v o g r ä s h ä k d e i n t e e n b a r t ” e t t p u n k t e r f ö r a t t i bidra till en del av ngar a blicken mot Sveår där alla delar av uk utom just växtn ( s o m r å k a r v a r a s t ö r s t a g r e n e n ) v ip å v e t t i g l ö n s a mt o c h a c c e p t a b l a vräkningspriser Ä v e n o m m j ö l kp r i s e t s j u n k e r s k a v i h o p p a s a t t d e inte sjunker till så l å g a n i v å e r o c h f å f a k t o r e r p e k a r p å att andra delar av s v e n s k t l a n t b r u k ska få sänkta priser Politiskt står v i d e s s u t
optimisterna som finns som trots ständiga motgångar i vardagen ändå sår nya grödor o
kord varje år, så tror jag att 2026 inte kommer bli sämre än 25!
Eftersom att det är årets sista krönika för min del återstår nu bara att önska God Jul och Gott Nytt År!
PETER BORRING peter.borring@telia.com samhällsdebattör och opinionsbildare
Men oron för EU:s politik består
SKOG (PM)
Skogsägarna upplever den högsta lönsamheten på över tio år Hela 68 procent anser att lönsamheten är god, samtidigt som 62 procent tror på fortsatt god lönsamhet framöver. Men bakom optimismen finns en tydlig oro. för EU:s skogspolitik och äganderätten, liksom en mer negativ syn framöver på virkespriserna
O v an s t åe n de går at t u t läs a i Skogsbarometern 2025 som g e s u t a v L u d v i g & C o ,
S w e d b a n k o c h S p a r b a nkerna
S k o g s i n d u s t r i n s t å r i n f ö r en fortsatt osäker utveckling Det geopolitiska läget, föränd r a d e h a n d e l s f l ö d e n e f t e r d e h ö j d a a m e r i k a n s k a t u l l a r n a l i k s o m v ä r l d s e k o n o m i n s u tv e c k l i n g o c h t i l l v ä x t b i d r a r till den ökade osäkerheten
T r o t s l ä g r e r ä n t o r o c h s t ä r k t k ö p k r a f t u n d e r 2 0 2 5 s e r k o n j u n k t u r å t e r h ä m tningen ut att dröja, när företag och hushåll avvaktar med i n v e s t e r i n g a r o c h k o n s u mtion
E n f o r t s a t t k r o n f ö r s t ä r kn i n g s k u l l e s ä t t a y t t e r l i g a r e
p r e s s p å s v e n s k s k o g s i n d u st r i S a m t i d i g t h a r d e n h ö g a u p p l e v d a l ö n s a m h e t e n l e t t till att fler skogsägare valt att a v v e r k a f ö r a t t f i n a n s i e r a framtida investeringar
– Den upplevda l ö n s a m h eten är på rekordnivåer, vilket g ö r s k o g s ä g a r n a m e r m o ts t å n d s k r a f t i g a m o t e n o s ä k e r k o n j u n k t u r S a m t i d i g t s e r v i att de har en mer negativ syn p å v i r k e s p r i s e r n a d e k o mm a n d e å r e n , s ä g e r J ö r g e n Kennemar, företagarekonom på Swedbank T r o t s e n o s ä k e r o m v ä r l d tror 55 procent av skogsägarn a p å s t i g a n d e f a s t i g h e t s p r i -
Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB
s e r d e k o m m a n d e t r e å r e n
L ä g r e r ä n t o r g e r s t ö d å t u tvecklingen, och bedömninge n ä r a t t s k o g s m a r k f ö r c i r k a
1 5 6 m i l j a r d e r k r o n o r k o mmer att byta ägare de närmaste fem åren – O p t i m i s m e n k r i n g
s k o g s m a r k s p r i s e r n a h å l l e r i
s i g o c h r ä n t e s ä n k n i n g a r n a
h a r f ö r b ä t t r a t f ö r u t s ä t t n i n garna Mitt råd till skogsägare är att ha en tydlig plan för att
k u n n a n å m å l e n m e d s i n
s k o g S t å r m a n d e s s u t o m i nför att sälja sin skogsfastighet
g ä l l e r d e t a t t f ö r b e r e d a f ö r -
s ä l j n i n g e n t i d i g t f ö r a t t f å u t så mycket som möjligt, säger
F i l i p O l s s o n , s e g m e n t s c h e f
f ö r S k o g o c h L a n t b r u k p å Ludvig & Co
P r e c i s s o m t i d i g a r e å r ä r E U : s s k o g s p o l i t i k d e t s t ö r s t a o r o s m o l n e t f ö r s k o g s ä g a r n a Ä g a n d e r ä t t e n h a r d e s s u t o m s e g l a t u p p s o m e n ä n n u v i kt i g a r e f r å g a ä n e r s ä t t n i n g a r och lönsamhet
– Att äganderätten
v ä r d er a s s å h ö g t v i s a r a t t s k o g s äg a n d e t ä r m e r ä n e n i n v e s t er i n g – d e t ä r e n e m o t i o n e l l t l a d d a d f r å g a s o m b e r ö r m å n g a , s ä g e r B j ö r n E l fstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund
Källa: Ludvig & Co
Skogsbarometern 2025 i sammanfattning
68 procent upplever god lönsamhet – högsta nivån på tio år
62 procent tror på fortsatt god lönsamhet framöver
55 procent tror på stigande fastighetspriser de kommande tre åren
53 procent är inte insatta i skogsutredningen fler är dock positiva än negativa
Skogsmark för 156 miljarder kronor väntas byta ägare inom fem år
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www lanstidningen se Öppettider: Måndag - fredag 09 00-16 00
Henrik Egelstig som driver Alkarp Lantbruk AB äger två fastigheter, Alkarp och Egelstad Tillsammans omfattar de 200 hektar Här odlas spannmål och grönsaker Arealen grönsakerna odlas på är 25 hektar, men då arrenderas lite sandjord och lite mossjord Alkarps Lantbruk AB säljer mot grossist och är med i Mellansvenska odlare
MANTORP (JB)
Ett sätt för odlare att hantera den alltmer nyckfulla nederbörden är att anlägga en bevattningsdamm Henrik Egelstig på Alkarp är nöjd med sin.
L å n g a p e r i o d e r m e d t o r k a och andra med väldigt mycket nederbörd är allt vanligare För en odlare kan det bli förö d a n d e b o r t f a l l m e d e n t o r rperiod under en känslig fas F r å n f o r s k n i n g e n h a r d e t yttrats att det förändrade klimatet och därmed den föränd r a d e n e d e r b ö r d e n k o m m e r k r ä v a s t o r a i n v e s t e r i n g a r i dränerings- och bevattningssystem på de flesta gårdar för att det ska gå att fortsätta med en effektiv odling
I Sverige får vi i och för sig
t i l l r ä c k l i g t m e d v a t t e n , m e n n y c k f u l l t f ö r d e l a t ö v e r å r e t M a n m å s t e k u n n a s p a r a v a t t e n n ä r d e t k o m m e r f ö r m y c k e t o c h k u n n a a n v ä n d a d e t n ä r d e t ä r t o r r t E n b evattningsdamm kan vara lösningen för en del gårdar
H e n r i k E g e l s t i g p å A l k a r p u t a n f ö r M a n t o r p t i l l h ö r n um e r a d e s o m h a r e n b e v a t tningsdamm
– D e t b ö r j a d e v ä l e g e n t l igen sommaren 2018 Jag tappade halva skörden på grund
a v a t t j a g i n t e h a d e n å g o t vatten Jag odlar ju grönsaker s å d e t ä r f r a m f ö r a l l t g r ö n s aker jag vattnar – Året efter började jag köpa bevattningspump, bevattningsrör och så lånade jag en
bevattningsmaskin Året däre f t e r k ö p t e j a g e n b e v a t tningsmaskin Jag provade att ta vatten direkt ut diket, men det räckte inte till
H a n a r r e n d e r a r l i
ställe fanns det tillgång till en damm så kunde han använda sina bevattningsgrejer där – J a g i n
en damm hemma med – Jag har haft hjälp av växto d l i n g s r å d
Jordbruksverket för
ä r d a m m e n e x t r a v ä r d e f u l l F r a m f ö r a l l t ä r d e t f ö r a t t g r ö n s a k s f r ö n a ä r s m å , s å s g r u n t o c h s e n t A l k a r p L a n tb r u k A B s å r g r ö n s a k s f r ö n a i maj Det kan därför vara svårt att få fröna att gro Här odlas palsternackor, gulbetor, rödb e t o r o c h p o l k a b e t o r , f ö r u tom spannmål
– B e v a t t n i n g n ä r m a n s å t t eller innan sådd ger en väldigt
j ä m n u p p k o m s t o c h e t t f ö rsprång mot ogräsen – Jag har vattnat mina gul-
b e t o r o c h r ö d b e t o r t v å g å n g -
e r , e n g å n g v i d s å d d o c h e n
gång i augusti innan det bör-
l l e t för diesel – D e n h ä r d a m m e n ä r e t t å r g a m m a l I d e c e m b e r 2 0 2 4 stod den färdig Vi har använt den lite grand i år I en del skeden av odlandet
jade regna Grönsakerna växer ju mest augusti-september
T i l l v ä x t e n p å s j ä l v a r o t e n k o m m e r i s l u t e t a v s o m m aren
– Dels fick jag alltså bra etablering i våras när jag vattnade
o c h s e d a n k u n d e j a g h å l l a igång tillväxten i höst Jag ser ju nyttan med att ha vatten
D a m m e n ä r o v a n l i g t n o g t r e k a n t i g D e n r y m m e r 1 0 0 0 0 k u b i k o c h ä r a n l a g d på fin åkermark Henrik Egelstig förklarar varför han ändå placerat den där: – Det är lite jobbigt Det är den dyraste kostnaden, att jag tagit ett hektar ur produktion, men det går att göra åkermark igen
– E n t r e k a n t ä r t r å k i g a t t b r u k a D r a g e n l i g g e r n u u tm
Kent Adolfsson Virkesköpare 073-646 97 73 kent.adolfsson@holmen.com
Med oss kan du prata skog, goda virkesaffärer och andra glädjeämnen.
Hör av dig till mig när du behöver någon som hjälper till att förverkliga dina mål med din skog.
holmen.com/skog
Vadstena Villavärme installerar och borrar bergvärme i hela Östergötland, allt från den mindre villan till större industrifastigheter. Vi sköter alla delar i egen regi utan dyra mellanhänder. Det innebär att vi kan kvalitetssäkra hela kedjan och du som kund behöver endast ha kontakt med oss direkt.
- Med över 20 års erfarenhet i vår bransch är vi ledande inom Värmepumpar. Vi erbjuder snabb service och även jour i hela Östergötland.
Totalentreprenad även för vattenborrning
Vadstena Villavärme genomför hela processen från brunnsborrning, dimensionering, installation av pump och vattenreningsutrustning. Självklart tas vattenprover för att säkerställa en god vattenkvalité.
Kontakta oss för att få veta mer om NIBE S-serien!
Linköping 013-17 80 80 • Motala 0141-508 30 Norrköping 011-16 35 34 Vadstena 0143-249 20 • Åtvidaberg 0120-154 00
Stilfullt värdigt corps-de-logi, flera andra bostäder och ekonomibyggnader 223 hektar med skog och åker Välkommen till Kolstad säteri som är till salu
Vid sjön Glans norra strand och ”ände”, alldeles intill väg 51 på Kolmårdens sluttning är Kolstad beläget Här befinn e r m a n s i g n ä s t a n m i t t e m e l l a n F i nspång och Norrköping, båda på bekväm distans Man är snart där oavsett vilken o r t m a
höver eller önskar sådan N a m n
synnerligen anrik plats Nu är Kolstad s ät e ri t ill s alu Mäk lare n h ar före döml i g t
om den här underbara platsens historia
v Hertig Johan till Per Månsson Utter
Liksom många andra herresäten bytt e K o l s t a d m å n g
ägare och ägdes av flera adliga och
Bland ägarnamnen syns Trolle Det antas att den nuvarande mangårdsbyggnad e n u p p f ö
Trolle, Israel Trolle
1 8 7 6 k ö p t e s K o l s t a d a v G u s t a f A ndersson, som var riksdagsman och riddare av Wasaorden Hans släkt har därefter ägt Kolstad Corps-de-logi är en värdig och skön byggnad lite högre belägen så man har en vacker utsikt över det landskapet och miljön som omger byggnaden Huset är vackert och utstrålar en absolut stilfull-
h e t B a l k o n g e n o v a n p å d e n m a g n i f i k a pelarförsedda entrén är pricken över i H ä r k a n m a n b l i s t å e n d e o c h n j u t a a v anblicken av äldre finstämd arkitektur Boarean är om hela 350 kvadratmeter
b å d a v å n i n g a r n a i n r ä k n a d e P å e n t r ép l a n e t f i n n s s å d a n t s o m e t t s t o r t l a n tkök, badrum, sovrum och inte minst väl tilltagna salong, matsal och vardagsrum
D e t ö v r e p l a n e t k a n a n v ä n d a s s o m
e n s e p a r a t b o s t a d , k a n s k e f ö r g e n e r a -
t i o n s b o e n d e H ä r f i n n s k ö k , b a d r u m , toalett, vardagsrum och flera sovrum Sju kakelugnar, två öppna spisar, en v e d s p i s , d u b b e l d ö r r a r , b r ö s t p a n e l e r , fiskbensparkett och så vidare ”skapar en genuin herrgårdskaraktär med klassiska detaljer som hör ett corps-de-logi till ” Här är det på alla sätt ett ”representativt boende i genuin herrgårdsmiljö” Fastigheten har även flera andra bostadshus med namn såsom Andramansbostaden, Oxdjupet och Trädgårdsmäst a r b o s t a d e n H ä r f i n n s o c k s å m å n g a
Corps-de-logi: Byggår 1790-talet Boarean cirka 350 kvm fördelade på två våningar Sju kakelugnar, två öppna spisar, en vedspis, dubbeldörrar, bröstpaneler, fiskbensparkett med mera Övriga bostäder: Andramansbostaden Oxdjupet Trädgårdsmästarbostaden m fl Ekonomibyggnader: Ladugård magasin bodar och förråd med mera Areal: Totalt 223 ha (221 4) Åkermark 55 ha enligt skogsbruksplan Stora och rationella skiften I första hand för konventionell växtodling Åkermarken utarrenderad till och med 13 mars 2031 Ladugården ingår i arrendet Produktiv
ekonomibyggnader som ladugård, magasin, bodar och förråd Den totala arealen uppgår enligt SeSveriges karttjänst till 223,4 hektar Enligt skogsbruksplanen omfattar den produktiva skogsmarken 133 hektar Den har ett virkesförråd om 25 257 skogskub i k o c h e n b o n i t e t o m 6 , 7 T r ä d s l a g sfördelningen är 43 procent tall, 27 gran, 3 procent ek och 27 blandat löv Kolstads 55 hektar åkermark utgörs m e s t a d e l s a v s t y v l e r a , m u l l j o r d o c h svartmylla Här bedrivs mestadels konventionell växtodling Åkermarken liksom ladugården och jakträtten är utarrenderad till 2031 Här på Kolstad säteri sammanstrålar historia och en lovande framtida potential Det här är som det står skrivet: En egendom med både avkastning och livsk v a l i t e t i e t t a v Ö s t e r g ö t l a n d s m e s t eftertraktade områden
Text: BO BÄCKMAN
skogsmark 133 ha Virkesförråd 25 257 m3sk eller 190 m3sk/ha Skogen har en hög medelålder, 52,3 hektar är över 80 år Skogen är barrdominerad och består av 43% tall, 27 gran, 3% ek och resterande 27% blandat löv Den årliga medeltillväxten är 6 7 m3sk/ha
Jakt: Jakträtten är utarrenderad till och med den 13 mars 2031
Fiske: Fiskerätt i sjön Glan Rikligt bestånd av gös Övriga vanligt förekommande insjöfiskarter
Pris: Prisidé: 35 000 000 SEK Ansvarig mäklare: Lars Ektander Areal Telefon: 073-822 00 44
E-post: lars ektander@areal se
Kontakta oss, vi kan Östergötland!
Vill du ha en värdering av din gård hjälper vi dig även med det.
Vi kan hjälpa er med kundanpassade pump- och ltersystem för bevattning av era grödor.
VRETA KLOSTER (JB)
Det finns många förenklingar att göra för
unga som vill driva lantbruk. Att se till att livspusslet blir möjligt och att underlätta myndighetskontakter är ett par exempel.
På frågan om hur det skulle kunna bli enklare för unga att ta över eller driva lantbruk
i d a g f i n n s i n t e e t t e n d a p atentsvar, men flera delsvar
H e l e n e O s c a r s s o n , s e n i o r projektledare, på utvecklings-
c e n t r u m e t V r e t a K l u s t e r sammanfattar lite av vad som f r a m k o m m i t u n d e r f l e r a s eminarier
Första tröskeln för unga är
a t t p å n å g o t s ä t t , g e n o m a r v , g e n e r a t i o n s s k i f t e , k ö p e l l e r annat, få ha en egen gård
– E n s v å r i g h e t ä r a t t g å rdarna blivit så mycket större, säger Helene Oscarsson Gårdarna är väldigt stora och därm e d d y r a a t t t a ö v e r E n g r e j
s k u l l e k u n n a v a r a a t t s u c c e ssivt kan få ta sig in, börja som deltidslantbrukare
– Om man börjar som deltidslantbrukare riktar sig inte investeringsstödet till sådana
M a n m å s t e v a r a h e l t i d s l a n tbrukare Det skulle kunna var a e n ä n d r i n g m a n k a n genomföra
E n a n n a n v i k t i g , i b l a n d
h e l t a v g ö r a n d e , f a k t o r ä r a t t d e t s k a v a r a m ö j l i g t a t t f å
ihop det så kallade livspusslet
s o m k a n u t g ö r a s a v e n r a d o m s t ä n d i g h e t e r F i n n s d e t
b a r n o m s o r g k v a r , f i n n s d e t s k o l o r , s k o l s k j u t s , f i n n s d e t kompisar att leka med?
– D e t m å s t e g å a t t f å i h o p sitt familjeliv
Ä v e n o m m a n s a k n a r a nställda och har mjölkkor måst e d e t v a r a m ö j l i g t a t t f å l i t e l e d i g t i d o m m a n b e h ö v e r det Idag finns inga avbytare
A t t å t e r i n f ö r a n å g o n v a r i a n t a v d e t t i d i g a r e a v b y t a r s y s t emet skulle kunna vara en väg Kontakten med myndigheter går att underlätta för unga bönder – Man ska hantera kontroll e r o c h r e g e l v e r k o c h m y ndigheter Man har ingen erfar e n h e t a v d e t s o m u n g D e t k a n s k e b e h ö v s m e n t o r e r M a n b e h ö v e r n å g o n e r f a r e n att luta sig mot och få råd av Helene Oscarsson tar även u p p s a m h ä l l e t s s y n p å l a n tb r u k e t I e n n y l i g e n g e n o mförd studie avseende den psykiska hälsan inom lantbruket påvisas flera intressanta saker
– D e t k o m m e r f r a m a t t e n drivkraft, en positiv sak, som man tycker om med sitt jobb
s o m l a n t b r u k a r e ä r a t t m a n levererar samhällsnytta – Man tycker att man leve-
r e r a r m a t , e n e r g i o c h a n d r a nyttigheter till samhället, det är en del av drivkraften, men så får man också tillbaka från
s
minst på unga –
frågan håller på att hjälpa till att ändra det här Det är posit i v t f ö r l a n
att man börjat diskutera livs-
kris Det gör att fler tycker att l
intressant
JORDBRUK (PM)
Trots höga skördar i år väntas resultatet bli sämre än 2024 för Sveriges spannmålsproducenter. Lägre spannmålspriser och oförändrade produktionskostnader gör att årets rekordskörd inte räcker för att vända trenden Det visar en analys av skörden 2025 från LRF, baserad på två typgårdar som speglar verkligheten för svenska spannmålsproducenter.
E n l i g t J o r d b r u k s v e r k e t s p r o g n o s b l i r d e n t o t a l a s p a n n m å l s s k ö r d e n f ö r 2 0 2 5 6,3 miljoner ton, vilket är 23 p r o c e n t s t ö r r e ä n f ö r r a å r e t o c h 2 1 p r o c e n t ö v e r g e n o m -
s n i t t e t f ö r d e s e n a s t e f e m åren
Orsaker till rekordskörden är flera gynnsamma faktorer:
e n s t o r h ö s t s å d d a r e a l o c h e n b r a ö v e r v i n t r i n g f ö r h ö s t v e -
t e t , t i d i g t v å r b r u k , e n s o m -
m a r m e d l a g o m m y c k e t s o l o c h r e g n s a m t e t t l ä m p l i g t
s k ö r d e v ä d e r s o m s p a r a t b å d e tid och pengar
M e n b a k o m r e k o r d s i f fr o r n a d ö l j e r s i g e n t u f f v e r klighet för många lantbrukare
V ä r l d s m a r k n a d s p r i s e r n a p å s p a n n m å l h a r s j u n k i t m e d o m k r i n g 1 5 p r o c e n t , s a m t id i g t s o m k o s t n a d e r n a f ö r i ns a t s v a r o r s o m g ö d s e l , u t s ä d e o c h v ä x t s k y d d l i g g e r k v a r p å s a m m a h ö g a n i v å s o m 2 0 2 4 – L ö n s a m h e t e n h a r svängt kraftigt de senaste åren Global osäkerhet med klimatför-
ä n d r i n g a r , t u l l k o n f l i k t o c h k r i g p å v e r k a r l a n t b r u k e t starkt I år har skördarna varit
g o d a , m e n m e d l å g a s p a n nm å l s p r i s e r ä r l ö n s a m h e t e n fortfarande för svag Lönsamheten påverkas nu mer än någ o n s i n a v p o l i t i s k a b e s l u t , o c h v i b e h ö v e r l å n g s i k t i g a v i l l k o r s o m g ö r d e t m ö j l i g t a t t k l i m a t a n p a s s a , i n v e s t e r a och producera hållbart, säger
M a l i n H a g b a r d s s o n , b r a nschansvarig för växtodling på
L a n t b r u k a r n a s R i k s f ö r b u n d
Analysen bygger på två fikt i v a v ä x t o d l i n g s g å r d a r s o m s p e g l a r o l i k a d e l a r a v s v e n s k t
lantbruk, landsbygd eller sam-
2023 fanns det 13 000 Landsbygden glesas ut i takt med att bönderna försvinner
helst Det kan inte vara hur få bönder som helst Blir det för glest mellan gårdarna faller det samman – Utan lantbruk får vi ingen mat, då har vi ingen beredskap o c h d e s
ö r f a
h e l a landskapet – Det är inte robust Det är r o b u s t a t t h a m ä n n i s k o r p å plats
Just människorna, att utgå från de enskilda lantbrukarna o c h l a n t b r u k s f ö r e t a g e n o c h anpassa olika insatser efter de s p e c i f i k a l a n t b r u k s f ö r e t a g e n s k u l l e k u n n a g ö r a m y c k e t
Helene Oscarsson, senior projektledare, på utvecklingscentrumet Vreta Kluster, menar att mycket finns att göra för att hjälpa unga lantrukare att våga satsa
För att få till en långsiktig rob u s t h e t i l i v s m e d e l s p r o d u ktionen behövs lantbruksföretag av många olika slag, stora s o m s m å o c h m e d o l i k a p r oduktionsinriktningar – Man har olika drivkrafter i s i n a f ö r e t a g , s ä g e r H e l e n Oscarsson Någon drivs av att u t v e c k l a o c h e x p a n d e r a , m e d a n n å g o n a n n a n t y c k e r det är lagom med 70 kor och
v i l l o c k s å s y s s l a m e d n å g o t a n n a t , k a n s k e e n t r e p r e n a dverksamhet
– M a n b y g g e r s i t t f ö r e t a g
u t i f r å n s i n a f ö r u t s ä t t n i n g a r
D e t k a n s k e m a n s k u l l e b ö r j a tänka på lite mer eller ha med mer i diskussionen – Folk måste ju få utveckla s i n a f ö r e t a g s o m d e v i l l , s o m p a s s a r d e n f a m i l j e n o c h d e n
gården och den jorden Vissa vill växa, andra vill inte, men alla vill uppnå lönsamhet
D e t f i n n s m y c k e t a t t g ö r a för att underlätta för de yngre
b ö n d e r n a o c h s o m f a k t i s k t s a m t i d i g t ä v e n s k u l l e g y n n a de etablerade äldre, beredskapen och hela samhället
Text och bild: BO BÄCKMAN
lantbruk, och därmed har olik a f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r o d l i n g och skördar Den ena omfatt a r 2 0 0 h e k t a r o c h l i g g e r i M e l l a n s v e r i g e D e n a n d r a g å r d e n ä r p å 5 0 0 h e k t a r o c h l i g g e r l ä n g r e s ö d e r u t B å d a odlar brödvete, maltkorn och höstraps
Utfallet visar att båda gårdarna får ett negativt resultat m e d l ä g r e l ö n s a m h e t i å r ä n 2 0 2 4 , t r o t s b ä t t r e s k ö r d a r Vinstmarginalen har varit neg a t i v s e d a n 2 0 2 3 f ö r b å d a t y p g å r d a r n a I å r v ä n t a s d e n s t ö r
vinstmarginal, medan gården i Mellansverige ligger kvar på samma nivå som 2024 – J a g k ä n n e r i g e n m i g i rapportens slutsats Tack vare g o d s k ö r d o c h e f f e k t i v p r od u k t i o n k a n j a g f å v e r k s a mheten att gå runt, men margin a l e r n a ä r s m å I n f ö r 2 0 2 6 s e r d e t t y v ä r r u t s o m a t t d e n
s v a g a l ö n s a m h e t e n h å l l e r i sig Produktionskostnaderna
ä r h ö g r e ä n v a d n u v a r a n d e
marknadspris för skörd 2026
är Även om mycket kan hän-
d a p å m a r k n a d e n t i l l s n ä s t a
Malin Hagbardsson Fredrik Andersson
å r s s k ö r d ä r b ä r g a d o c h s k a säljas så kan vi med bestämdh e t s ä g a a t t v i i n t e k l a r a r y tt e r l i g a r e f ö r d y r i n g a r p å g ö dsel- och drivmedel, säger Fred r i k A n d e r s s o n , l e d a m o t i
L R F r i k s f ö r b u n d s s t y r e l s e n och spannmålsodlare i Arboga
S p a n n m å l s p r i s e r n a v ä n t a s l i g g a k v a r p å l å g a n i v å e r , v i lk e t k o m m e r g ö r a e k o n o m i n f o r t s a t t p r e s s a d f ö r v ä x t o dl a r n a u n d e r 2 0 2 6 S a m t i d i g t har svenskt lantbruk alla möjligheter att växa om förutsättningarna finns
– J a g v i l l k u n n a v ä x a h å l l -
b a r t o c h v i b ö n d e r v i l l b i d r a
För att stärka konkurrenskraften och säkra den svenska matproduktionen krävs åtgärder som:
Gödsel till rimliga priser
Sverige och EU behöver en gemensam plan för växtnäring På kort sikt måste gödsel till rimliga priser säkras genom slopade tullar för alla utom Ryssland och Belarus samt ett undantag för gödsel i den planerade koldioxidskatten På längre sikt krävs satsningar på ökad inhemsk produktion av mineralgödsel och utveckling av fossilfria alternativ
Kompensation för en orimlig avgift
Att Sverige som ett av få länder valt att inkludera jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner i EUs nya utsläppshandelssystem ETS2 ökar kostnaderna kraftigt utan tydliga klimatvinster Antingen behöver regeringen tänka om och exkludera vår sektor eller kompensera företagen fullt ut Annars får svenska lantbrukare svårigheter att konkurrera med sina europeiska kollegor
Säkerställ tillgången till växtskydd
Ett hållbart växtskydd är avgörande för stabila skördar I dag fasas verksamma ämnen ut snabbare än nya lösningar godkänns, vilket gör att lantbrukarna får allt färre verktyg samtidigt som klimatförändringarna ökar trycket från nya skadegörare Snabbare beslut, gemensamma EU-regler och modern teknik behövs för en mer effektiv och hållbar växtodling
Minska de dyra viltskadorna
Viltskador kostar lantbruket miljarder varje år och är en av de största orsakerna till försämrad lönsamhet Effektivare viltförvaltning av vildsvin och hjort, fler tillåtna fällor och enklare möjlighet till skyddsjakt på hjort krävs för att lantbrukare ska kunna skydda sina grödor
t i l l l i v s m e d e l s s t r a t e g i n s m å l o m a t t p r o d u c e r a m e r m a t i S v e r i g e , o c h m e d r ä t t b e s l u t k a n S v e r i g e s t ä r k a s i n b e r e ds k a p , s k a p a f l e r j o b b o c h minska klimatpåverkan Men f ö r a t t k u n n a p r o d u c e r a m e r k r ä v s l å n g s i k t i g a v i l l k o r o c h r ä t
Från missväxt till tillväxt!
070-696 19 44
Flytgödselkörning
Fastgödselkörning
Fyrkantspressning
Slåtterkrossning
Rundbalspressning
Fälthack Claas
Krokvagnar
Småland och Örebro län *,"*) ) 0 , & '' * # &' , . 0 , $) -$-. (*,"*) " ) %6 +5 -. ,& 0$) , , ") * # -*' -5-*( '$0 . -%4'0. &2()$)" ) &*( .$ $". 0$) ) -.$'' -$" * # / -'6. $) 6"*) !6, .. $). 6++) ( $" ) #6-. )- .$ 5 ''. *(&,$)" *-- "5, .$'' 0$' !$ & * &-5 / ,* ", 0)$)"- &. ) #6'' 0$ +5 &2,&*"5, ) / -*( ''.$ 4'-& . .. 0 , /. ,4 )- -/- * # ) ./, )- *!. , !$ & *(-'/. *-- $ -./) ) %/&. !'6" .,/(+ .
Villa- & fastighetsägare!
Drönarburna hyperspektrala kameror bakom ny teknik
SVERIGE (JB)
För första gången har forskare i ett väldigt tidigt skede upptäckt angrepp av granbarkborre från luften, redan när angreppet endast drabbat ena sidan av trädstammen Angreppen avslöjas av ljusreflektioner från barren Upptäckten öppnar för effektivare bekämpning av barkborren
– S k o g s s k a d o r f r å n g
a nbarkborren kostar markägare
m i l j o n
r svårt att hitta utbrotten i tid
Men vår metod har potential att helt förändra det Vi får så detaljerad information att det g å r a t t u p p t ä c k a s k i l l n a d e r i
h ä l s a m e l l a n g r e n a r p å s a mm a t r ä d , s ä g e r L a n g n i n g H u o , f o r s k a r e v i d S k o g s s k ad e c e n t r u m v i d S v e r i g e s l a n tbruksuniversitet
De stora utbrotten av granbarkborre började den varma
s o m m a r e n 2 0 1 8 S e d a n d e s s har omkring 34 miljoner kubikmeter granvirke förstörts i södra och mellersta Sverige
N ä r i n s e k t e r n a b o r r a r s i g i n i s t a m m e n s t ö r d e t r ä d e t s närings- och vattentransport
N ä r v i k t i g a p r o c e s s e r s o m dessa upphör hamnar trädet i e t t s t r e s s a t t i l l s t å n d , v i l k e t kan leda till en snabb död bar a i n o m n å g r a v e c k o r Ä v e n e f t e r a t t t r ä d e t h a r d ö t t k a n b a r r e n f ö r b l i g r ö n a u n d e r l å n g t i d i n n a n d e s l u t l i g e n missfärgas och faller av Detta gör det extremt svårt att uppt ä c k a a n g r e p p e t i e t t t i d i g t skede
N ä r e t t a n g r i p e t t r ä d s e r b r u n t u t f ö r d e t m ä n s k l i g a ögat har skalbaggarna ofta redan fullbordat sin utveckling, lämnat trädet som vuxna och börjat angripa nya träd
H y p e r s p e k t r a l a k a m e r o r fångar upp ljus långt bortom vad det mänskliga ögat kan se och registrerar hundratals extremt smala färgband som avslöjar fina förändringar i pigm e n t , v a t t e n h a l t o c h c e l ls t r u k t u r D e t t a g ö r d e t m ö jligt att upptäcka tidiga biolog i s k a p å f r e s t n i n g a r h o s t r ä d långt innan några synliga skador uppstår
Drönare utrustad med en hyperspektral kamera som fångar ljusreflektioner från träden BILD: LANGNING HUO
Sedan 2018 granbarkborren förstört omkring 34 miljoner kubikmeter granvirke i södra och mellersta Sverige
BILD: THERES SVENSSON
Skogsskador från granbarkborren kostar markägare miljontals kronor och det är svårt att hitta utbrotten i tid Men vår metod har potential att helt förändra det
I bilden till vänster används forskarnas nya modell, där rosa färg tydligt visar angripna träd I bilden till höger använder modellen andra ljusspektra (band), som ger fler falsklarm (inringat) BILD: LANGNING HUO
greppet, och därmed avslöjar
v i l k e n s i d a a v t r ä d e t s o m i n n e h å l l e r f l e s t l a r v e r I n g e n har tidigare kunnat visualise-
s k i f t e s o m g j o r d e a t t d e n u k u n d e s e a n g r e p p e n s å t i d i g t och så tydligt
– J u s n a b b a r e g r a n b a r k -
b o r r e n s p å r a s d e s t o b ä t t r e ! M e d v å r t e k n i k g å r d e t a t t u p p t ä c k a t r ä d s o m b a r a v i s a r s y m p t o m p å e n a s i d a n , a l l t s å i ett väldigt tidigt skede av an-
Forskarna har sedan fokuserat på den information som k a n k o p p l a s t i l l s t r e s s o c h n e d s a t t v i t a l i t e t h o s t r ä d e n o c h u t i f r å n d e t u p p t ä c k t a t t ljusreflektioner kan ge ett första tecken på försämrad trädhälsa – V i a n v ä n d e r o s s a v d e n a l l r a s e n a s t e t e k n i k e n i n o m det här området och det öppn a r h e l t n y a m ö j l i g h e t e r f ö r oss, säger Langning Huo I s t ä l l e t f ö r a t t f o k u s e r a p å k l o r o f y l l , s o m t r a d i t i o n e l l t sett kopplas till trädens stress, h a r L a n g n i n g H u o o c h h e nn e s m e d f o r s k a r e u t m a n a t d e n n a k u n s k a p o c h t i t t a t p å f ä r g p i g m e n t s o m h ö r t i l l g r u p p e n k a r o t e n o i d e r N ä r s t r e s s e n f ö r s t s l å r t i l l f ö r l o r a r t r ä d e t i n t e o m e d e l b a r t s i t t g r ö n a k l o r o f y l l , m e n i n o m n å g r a t i m m a r b ö r j a r d e t a np a s s a s i g g e n o m a t t b i l d a s k y d d a n d e p i g m e n t s å s o m karotenoider, som hjälper till a t t s k y d d a c e l l e r n a f r å n s k ador Och det var detta fokus-
ra stressade kronor så tydligt, säger Langning Huo
F o r s k a r n a h a r s e d a n u ti f r å n d e n n a k u n s k a p u t v e c k -
lat modeller som kan identifi-
e r a g r a n b a r k b o r r e a n g r e p p i ett tidigt skede
D a t o r m o d e l l e n s o m f o rskarna har tagit fram är bättre
p å a t t u p p t ä c k a a n g r e p p a v
g r a n b a r k b o r r e ä n s i n a f ö r egångare
D e s s u t o m b e h ö v e r d e n ingen kontrollgrupp av friska träd för att se vilka som är sjuk a I s t ä l l e t v i s a r m o d e l l e n tydligt symptomen på ena sid a n a v d e t r ä d s o m a n g r i p i t s o c h i e t t v ä l d i g t t i d i g t s k e d e S t u d i e n g e n o m f ö r d e s e t t å r e f t e r u t b r o t t e t , m e n a n g r e p p k a n s a n n o l i k t u p p t ä c k a s ä nn u t i d i g a r e u n d e r u t b r o t t såren
– Vi hoppas att den här met o d e n s k a u t v e c k l a s , f ö r f i n a s o c h b l i b i l l i g a r e D å t r o r v i att den kan vara till stor nytta för skogsägare, som tidigt kan upptäcka granbarkborrar och proaktivt bekämpa skadorna, t i l l e x e m p e l g e n o m a t t s k a l a b o r t b a r k e n f ö r a t t d ö d a l a rv e r n a o
skogen, säger Langning Hou
Källa: SLU
LRF kräver att länsstyrelsernas beslut omprövas
JAKT (PM)
I samband med att länsstyrelserna publicerade sitt beslut rörande licensjakten på varg villkorade länsstyrelserna för första gången att jägarna ska kunna visa upp sin och jakthundarnas digitala position, vid varje given tidpunkt under jakten. LRF anser, i likhet med Jägarnas organisationer, att en sådan styrning är oacceptabel, integritetskränkande och möjligen inte ens förenlig med svensk lag.
L ä n s s t y r e l s e n s v i l l k orande av jägarnas digitala position vid licensjakt på varg är inte rättssäkert överhuvudtag e t , s ä g e r P a l l e B o r g s t r ö m , LRFs förbundsordförande – I liknande fall, när staten
k a n k a r t l ä g g a i n d i v i d e r s r ör e l s e m ö n s t e r o c h p r i v a t l i v i d e t a l j , h a r j u r i s t e r o c h i n t eg r i t e t s e x p e r t e r v a r n a t f ö r a t t d e t t a k a n s t r i d a m o t b å d e
G D P R o c h g r u n d l ä g g a n d e rättigheter, understryker han
Länsstyrelsens krav p å d ig i t a l p o s i t i o n s d a t a f ö r j ä g a r e
o c h h u n d a r v i d l i c e n s j a k t p å v a r g i n n e b ä r i n t e b a r a e t t
l å n g t g å e n d e i n t e g r i t e t s i n -
t r å n g o c h u p p f y l l e r i n t e k r a -
v e n p å n ö d v ä n d i g h e t o c h proportionalitet Det är även
o t y d l i g t v i l k a m e t o d e r s o m godtas för att uppfylla villko-
Benny Andersson Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34
BEGAGNADE TRAKTORDELAR
Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.
TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!
VARMLUFT-VED
Vedeldad mobil
Tel: 0431-222 90 www.ttshop.se info@tradgardsteknik.se
– Länsstyrelsens villkorande av jägarnas digitala position vid licensjakt på varg är inte rättssäkert överhuvudtaget säger Palle Borgström LRFs förbundsordförande
BILD: KATE GABOR
r e n o c h d e t s k a p a r u t r y m m e för godtyckliga bedömningar a v l ä n s s t y r e l s e n f ö r n ä r e t t ä r e n d e s k a l ä m n a s ö v e r t i l l polisen, menar LRF – V i t y c k e r d e t ä r e n o a
områden där det inte finns en tydlig problembild, säger Palle Borgström avslutar: – Länsstyrelsens v i l l k o
inte rättssäkert överhuvudta-
• Sprutning av Falu rödfärg
• Målning av fasader
• Fasadrengöring
• Skyliftarbeten
Ödeshög · 070-333 38 05
info@viktoranderssonsmaleri.se www.viktoranderssonsmaleri.se
Källa: LRF
Stora inom lantbruksdäck
Tel 0142-415 02 · www.skanningegummiverkstad.se
Tegelbruksv 1, Kisa · 0494-128 50 www.kisamotorservice.se
Vi köper & säljer
Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde
Hanna eller Anders når ni på: Tel 013-23 44 64/65
Välkommen in i butiken!
Vår hemsida finns på www jordbrukaren se
Boka rödfärgning till 2025!
Vi sprutmålar med äkta Falu rödfärg
Vi erbjuder även: • Fasadtvätt • Taktvätt • Stalltvätt • Teknos färger
Besök webbutik:högtrycksdelar.se
751 www.sofabskanninge.se
•Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg
•Över 35 års erfarenhet av branschen
•Lämnar kostnadsfri offert på plats
•Lagerförsäljning av Gjøcos kompletta färgsortiment
Vi målar allt ifrån Småland till Uppland
Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se
Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord. VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB
Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.
Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se
Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
Vi målar följande fasader: Rödfärgade Reveterade Oljefärgade
Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar SOFABSanering & Färg AB 0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se Calle 070-556 20 98 skolds.maleri@gmail.com
Biobränslepannor
Satseldade- och flödesmatade pannor
Säljare norra och mellersta Sverige
Andreas Brunåker Lantmästare
076-846 22 22
Andreas.brunaker@faust.dk
mail@faust.dk www.faust.dk
AKTUELLT
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län
Matfågelrapporten 2025 är en framtidsinriktad rapport som visar hur digitalisering AI sensorer och robotteknik ytterligare kan utveckla svensk matfågeluppfödning
Kycklingbonden Anna Kihlén-Larsson kan styra ventilation foder och klimat via mobilen och kan följa sina kycklingar dygnet runt BILD: ANDREAS@SUPER SE
Men byråkratin bromsar utvecklingen
LANTBRUK (PM)
Svensk Fågel släpper
Matfågelrapporten
2025 med temat ny teknik – en framtidsinriktad rapport som visar hur digitalisering, AI, sensorer och robotteknik ytterligare kan utveckla svensk matfågeluppfödning
T e k n i k e n f ö r b ä t t r a r d j u r -
v ä l f ä r d e n , s t ä r k e r a r b e t s m i l -
j ö n o c h g ö r s v e n s k l i v s m e d -
e l s p r o d u k t i o n m e r h å l l b a r
o c h k o n k u r r e n s k r a f t i g M e n
r a p p o r t e n v i s a r o c k s å a t t
många innovationer fastnar i t i l l s t å n d s p r o c e s s e r o c h b y r åk r a t i – i s t ä l l e t f ö r a t t n å d e
b ö n d e r s o m v i l l u t v e c k l a s i n verksamhet
– S v e n s k t l a n t b r u k s t å r r ed o a t t t a n ä s t a s t e g , m e n v i måste få bättre förutsättningar Det är orimligt att pengar till utveckling och innovation inte når gårdarna Vi behöver
m i n d r e a d m i n i s t r a t i o n o c h m e r v e r k s t a d , s ä g e r U l r i k
H e l g s t r a n d , k y c k l i n g b o n d e o c h o r d f ö r a n d e f ö r b r a ns c h o r g a n i s a t i o n e n S v e n s k Fågel
I r a p p o r t e n l y f t s f l e r a e xempel på hur tekniken redan a n v ä n d s p å s v e n s k a g å r d a r K y c k l i n g b o n d e n A n n a K i h -
l é n - L a r s s o n s t y r v e n t i l a t i o n , foder och klimat via mobilen
o c h k a n f ö l j a s i n a k y c k l i n g a r dygnet runt
P å a n d r a g å r d a r a n v ä n d s s e n s o r e r o c h A I - k a m e r o r f ö r a t t ö v e r v a k a d j u r e n s b e t e e nden och upptäcka avvikelser i tid, något som förbättrar både
d j u r o m s o r g o c h e f f e k t i v i t e t i vardagen
AI och s e ns ore r är ce ntrala
d e l a r a v u t v e c k l i n g e n F o rskare vid SLU och internationellt framhåller hur ny teknik
k a n m ä t a d j u r e n s h ä l s a o c h beteende i realtid och därmed
h ö j a d j u r o m s o r g e n y t t e r l igare Svensk Fågels egen prod u k t i o n s d a t a b a s T u p p e n –
s o m s a m l a r d a t a f r å n h e l a k e d j a n , f r å n a v e l t i l l s l a k t –
s k a n u m o d e r n i s e r a s o c h
a u t o m a t i s e r a s D e t g ö r d e t möjligt att följa upp djurhäls a , s m i t t s k y d d o c h p r o d u kt i o n p å e t t m e r m o d e r n t o c h lättillgängligt sätt
– Vi har unika förutsättningar i Sverige med höga krav på d j u r s k y d d , s m i t t s k y d d o c h h å l l b a r h e t M e n d å k r ä v s a t t n y t e k n i k a n p a s s a s t i l l v å r a villkor och svenska förutsättningar samt att finansieringen n å r f r a m t i l l d e s o m f a k t i s k t producerar maten, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel E n l i g t M a t f å g e l r a p p o r t e n 2025 kan ny teknik bidra till att fler unga vill satsa på lantb r u k e t S a m t i d i g t v i s a r r a p -
p o r t e n a t t v a r t r e d j e s v e n s k
l a n t b r u k a r e r e d a n h a r n å t t pensionsåldern För att säkra livsmedelsförsörjningen krävs a t t t e k n i k u t v e c k l i n g e n g ö r s t i l l g ä n g l i g o c h l ö n s a m ä v e n f ö r s m å o c h m e d e l s t o r a g å rdar
– Tekniken ska inte ersätta
b o n d e n , d e n s k a s t ö t t a b o nd e n M e d A I , k a m e r o r o c h sensorer får vi en ännu bättre
d j u r h å l l n i n g , f r i s k a r e k y c kl i n g a r o c h e t t h å l l b a r t l a n tbruk Men för att lyckas måst e v i m i n s k a h i n d r e n o c h främja innovation i hela branschen, säger Maria Donis
Källa: Svensk fågel
– Med AI, kameror och sensorer får vi en ännu bättre djurhållning, friskare kycklingar och ett hållbart lantbruk Men för att lyckas måste vi minska hindren och främja innovation i hela branschen, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel BILD: SVENSK FÅGEL
Studie visar: Justerat fiske kan ge klarare hav
ÖSTERSJÖN (PM)
Att minska övergödningen i Östersjön handlar inte bara om utsläpp. En ny studie visar att rätt fiskeförvaltning kan hjälpa ekosystemet att reglera algblomning, genom att småfisk inte äter upp djurplankton Resultatet kan bli klarare havsvatten
Ö v e r g ö d n i n g ä r e t t a v d e största miljöproblemen i kustvatten, både i Sverige och glob a l t S t o r a m ä n g d e r n ä r i n g s -
ämnen från jordbruk, avlopp och annat avfall som rinner ut i h a v e t f å r a l g e r a t t b l o m m a , v i l k e t l e d e r t i l l g r u m l i g t vatten, lägre syrehalt och döda bottnar Algblomning är dessu t o m g i f t i g t f ö r m ä n n i s k o r , fiskar och fåglar
E n m e t o d f ö r a t t u n d v i k a övergödning är att minska utsläppen från land, men det är o f t a d y r t o c h t a r l å n g t i d E t t alternativ som föreslagits är att styra vilka fiskar som tas upp
P å s å s ä t t k a n e k o s y s t e m e t själv hjälpa till att reglera övergödning
Forskarna bakom en studie
a n v ä n d e e k o l o g i s k a o c h e k on o m i s k a m o d e l l e r f ö r a t t s imulera hur fiskbestånden på-
v e r k a r k u s t v a t t n e n s k l a r h e t
D e h a r s ä r s k i l t t i t t a t p å s a ms p e l e t m e l l a n r o v f i s k a r s o m torsk, abborre och gädda och
m i n d r e a r t e r , t i l l e x e m p e l braxen och mört
N ä r r o v f i s k a r n a b l i r f ä r r e ökar mängden småfisk, som i sin tur äter upp de djurplankt o n s o m a n n a r s h å l l e r m ä n gd e n v ä x t p l a n k t o n i s c h a c k
R e s u l t a t e t b l i r f l e r a l g b l o mningar och grumligare vatten
– e t t t y p i s k t t e c k e n p å ö v e rgödning
Mikroskopiska djurplankton äter alger och motverkar övergödning i havet
BILD: DEPOSITPHOTOS
hänsyn till hur olika arter påverkar varandra i näringskedjan kan det bli möjligt att hitta l ö s
olika delar av Östersjön
Källa: Forskning se
Simuleringarna visade att d e t g å r a t t f å k l a r a r e h a v svatten genom att justera fisketrycket på både rovfisk och byt e s f i s k I m å n g a f a l l v a r d e t t a m e r k o s t n a d s e f f e k t i v t ä n a t t enbart minska näringsutsläppen från jordbruk och avlopp – Det har tidigare diskuter a t s h u r u v i d a Ö s t e r s j ö n s v a t t e n k v a l i t e t k a n f ö r b ä t t r a s g e n o m a t t m i n s k a f i s k e t p å r o v f i s k a r V å r s t u d i e ä r d e n f ö r s t a s o m u n d e r s ö k e r d e t t a m e d e k o n o m i s k a m o d e l l e r , säger Katarina Elofsson, prof e s s o r i n a t i o n a l e k o n o m i v i d S ö d e r t ö r n s h ö g s k o l a , i e t t pressmeddelande F o r s k a r n a b e t o n a r a t t f ö rv a l t n i n g a v f i s k b e s t å n d i n t e kan ersätta traditionella åtgärder mot övergödning, men att d e t k a n v a r a e t t v ä r d e f u