Page 1

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 11 • Årgång 90 Augusti 2016

Martin och Tommy Dahlin.

Satsar helt på lantbruk LANTBRUK. Unge Martin är fjärde generation Dahlin som etablerat sig på gården i Bäckevarv. Här satsar han helhjärtat på lantbruket tillsammans med sin far Tommy Dahlin. När Värmlandsbygden stannar till för en pratstund befinner sig far och son i kohagen. Tommy (58) och Martin (27) har en grov planering över sysslorna på gården, men det är omständigheterna som avgör turordningen för de olika arbetsmomenten som till en del styrs av vädret. Far och son bjuder först på en bit historia om Bäckevarvs lantbruks AB. SIDAN 21

Ökat intresse för tallplantor SKOG. Fortfarande dominerar efterfrågan av granplantor i Götaland men tallen ökar. Försäljningen av andra träslag förekommer även om den är förhållandevis liten. Helst ska plantorna ha behandlats mot snytbagge och även mot viltbetning. Bland de råd för skogsplantering som finns på Svenska Skogsplantors hemsida kan man läsa: ”Låt marken bestämma valet av trädslag”. Det kan vara värt att begrunda då skogsodling i grunden fungerar som annan odling.

Hela området är naturskyddat där naturlivet sakta börjar återvända.

Nu vänder livet åter Sällsynta och rödlistade arter fick en ny chans efter den stora branden SKOG. Den 31 juli 2014 utbröt i Västmanland den största skogsbranden i Sverige under modern tid. Gnistan från en markberedare startade branden och ett område stort som 30 000 fotbollsplaner ödelades.

Skog för hundratals miljoner kronor gick förlorad och totalkostnaden för räddningsinsatser och skador uppskattades till minst en miljard kronor. Men som efter alla stora katastrofer vänder li-

vet åter och idag växer ny grönska i området. Fåglar, växter och insekter har återvänt till det ändrade landskapet. Hälleskogsbrännan är idag ett naturreservat på cirka 6 400 hektar. SIDORNA 14-15

Skördare och skotare i arbete i Godegård När man ska slutavverka skog behövs det rejäla maskiner som gör jobbet. I en skog i Godegård höll två maskiner på som bäst, när Länstidningen hälsade på. Det var förarbyte och vi fick en pratstund med alla fyra förarna. De arbetar alla för Sveaskog. Skogen de körde i är Sveaskogs egen och hygget var på tio hektar. Terrängen man var i kan beskrivas som höga berg och djupa dalar. SIDAN 8

SIDAN 10

Du som är prenumerant på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

VECKANS BORRING

SKOG

SKOG

När principen blir viktigare än praktiken...

En upptäcktsresa hos Urnatur

En helt vanlig dag i skogen

SIDAN 2

SIDORNA 16

SIDAN 28


2

Nummer 11 • Augusti 2016

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

När principen blir viktigare än praktiken... Nu har frågan poppat upp på sociala medier om hur svenskt lantbruk ska ställa sig till att få korsa svenska nötdjur med sperma från Belgisk Blå. Ni vet den där rasen som gav så kallade monstertjurar som vi debatterade högfrekvent för cirka 20 år sedan. Debatten gick ungefär som med GMO, många förfärades men sedan köper man produkter som innehåller detta med hull och hår i andra sammanhang. Inte minst COOP som alltid ska framstå som extra goda tog tidigt avstånd ifrån kött som kom från monstertjurar. Inte så himla mycket senare körde man sedan en kampanj med fint nötkött från den gröna ön. Köttet torgfördes som hälsosamt naturbeteskött, men vad man pratade mindre högt om var att det vid den tiden detta begav sig användes Belgiskt blå i korsningsavel till bortåt 50 procent på Irland…

Denna tuffa debatt fick hela Lantbrukssverige, med bland annat husdjursföreningar, Sveriges Nötköttsproducenters riksorganisation och LRF att fatta en form av policybeslut om att man anser att vi i Sverige inte ska använda oss av djurmaterial som bär på genetiska defekter. Dessa Belgian

Blue har i renrasigt tillstånd svårare kalvningar vilket inte är något problem på andra håll i Europa, där man har en i mitt tycke för liberal och avdramatiserad syn på kirurgiskt kejsarsnitt. Den genetiska defekten består i att de kan ansätta dubbel muskulatur vilket ger onormalt stor muskelansättning, vilket om djuret får växa sig fullväxt och mer än slaktmoget, blir mer än vad benstommen orkar bära. Ungefär som vilken broilerkyckling som helst om den fick leva och bli gammal tupp eller höna… Plus lite andra oönskade egenskaper. Den som nu återuppväckt denna diskussion igen är den hårt trängda mjölksektorn, där enskilda mjölkproducenter nu vill ha möjlighet att precis som Europeiska kollegor vill kunna seminera mjölkkor med Belgisk Blå för att förbättra tillväxten och ekonomin i företaget totalt sett och lindra om möjligt lite den blödande mjölkens sår. De svåra kalvningarna lär inte uppstå i samma

Den som nu återuppväckt denna diskussion igen är den hårt trängda mjölksektorn.

utsträckning om man enbart använder BB som korsning och jag har själv sett många BB-djur i Europa som ser helt normala ut. Det är således bara de fullväxta avelstjurarna som blir så där hemska. Nu inser ju även jag, att för att vi ska ha sperma att korsningsavla med, måste det finnas renrasiga djur och där har vi de där tjurarna som vi inte riktigt kan anse förenliga med svensk djurproduktion. Rent principiellt instämmer jag i att svenska bönder borde ha denna möjlighet. Det innebär inte att alla ska, än mindre att alla kan eller att de flesta ens vill. Rent principiellt är vi med i EU och då ska grundläget vara samma regelverk som våra kollegor har i jämförbara EU-länder. Sedan kan vi flyga våra kor till månen, ha dem i vardagsrummet eller göra precis vad tusan som helst som konsumenten vill, bara vi kravställer det via en frivillig certifiering där det medföljer en tydlig merbetalning till bonden. Som ekologisk produktion exempelvis. Rent

princi-

piellt alltså. Men nu består ju livet inte bara av principer. Den gemensamma rekommendation som Lantbrukssverige enats om när det gäller avel med djur med nedärvda genetiska defekter kom till i en tid när vi nyss gått med i EU och fortfarande naivt trodde att mervärden skulle rädda oss. Nu, efter 20 års medlemskap, har vi tack vare en kombination av olika faktorer faktiskt lyckats att under ett par års tid hålla ett väsentligt högre gris- och nötköttspris i Sverige än i övriga Europa. En del av den prisökningen består i att handeln och till och med en del restaurangråvara i högre grad numera kan ta betalt för det svenska köttet som alltmera efterfrågas av konsument. Att i det läget äventyra det förtroendet genom att backa bandet av rent principiella skäl, tror jag vore oklokt. Jag tror därför att lantbruksaktörernas överenskommelse är mera aktuell nu än när den togs för 20 år sedan. Ett flertal aktörer har som sagt ställt sig bakom denna rekommendation, men det är bara LRF som får skäll av vissa bönder för att man inte är beredd att riva upp den. Det är rätt intressant, men är en helt annan krönika…. Må så gott i det av principer upptagna Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Sommarguidningar på Stora Enso I sommar har allmänheten haft möjlighet att besöka fyra av Stora Enso svenska bruk. Det är Hylte Bruk i Halland, Kvarnsvedens Bruk i Dalarna, Nymölla Bruk i Skåne och Skoghalls Per Lyrvall, Sverigechef, Sto- Bruk i Värmland som erbjudit guidade turer. ra Enso

AB FINA FÖNSTER & SPRÖJS I VÄSTERFÄRNEBO

Löstagbar spröjs med 20 års garanti! Passar både till 3-glasfönster och äldre kittade fönster.

GE DITT HUS ETT NYTT UTSEENDE!

(Gratis uppmätning och offert)

Vi monterar över hela Sverige! Krokvägen 9, 733 60 Västerfärnebo | Tel: 0224-68 06 68, 070-775 69 98

info@finasprojs.se | www.finasprojs.se

Totalt har det varit 695 besökare på de 24 guidade turerna som arrangerats runt om i landet på fyra av Stora Ensos svenska bruk. På Skoghalls Bruk har det dessutom gjorts en särskild satsning på guidade turer för nyanlända ungdomar. Det har arrangerats åtta guidade turer som samlat totalt 200 nyanlända ungdomar. ”Det är väldigt roligt att det varit ett så stort intresse för att besöka vår verksamhet. Dessa guidade turer har gett oss möjlighet att visa upp vilken modern och högteknologisk industri vi är och vilka spännande jobb vi har att erbjuda”, säger Per Lyrvall, Sverigechef Stora Enso. Besöksstatistik för de fyra svenska Stora Enso-bruken som erbjudit guidade turer för allmänheten under sommaren:

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Skoghalls Bruk har i sommar gjort en särskild satsning på guidade turer för nyanlända ungdomar.

• Skoghalls Bruk, kartongbruk, Karlstad: 9 guidade turer – 250 besökare totalt (Dessutom 8 guidade turer för

200 nyanlända ungdomar.) Totalt för sommarguidningarna: 24 guidade turer med 695 besökare.

FAKTA Stora Enso i Sverige Stora Enso är Sveriges största skogsindustriföretag och dessutom det enda skogsbolaget i Sverige som är verksamt inom alla produktområden och dessutom äger skog. De senaste 10 åren har Stora Enso investerat drygt 15 miljarder kronor i Sverige. Stora Enso är Sveriges största leverantör av biobränslen. I Sverige har Stora Enso cirka 5 000 medarbetare. Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper. Målet är att ersätta fossilbaserade material genom att utveckla nya produkter och tjänster som bygger på trä och andra förnybara material. Företaget har cirka 26 000 medarbetare i över 35 länder och omsättningen 2015 uppgick till 10,0 miljarder EUR.  

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 11 • Augusti 2016

3

L?<?H7H'+&Â&#x161;H L ?  < ? H 7 H  ' + & Â&#x161; Â&#x161;H ,  §U KDU YL DUEHWDW I¸U DWW XWYHFNOD E\JGHQ RFKVNDSDP¸MOLJKHWHUI¸ULQY§QDUHRFKI¸UHWDJ 9LKDGHLQWHIXQQLWVKÂŚUXWDQHUGÂŚUI¸UÂŚUGHWHQ VMÂŚOYN NOODUKHWI¸URVVDWWYLË&#x2039;UDUWLOOVDPPDQV 3 sept _A_iW

S STORA TORA SPARBANKSFESTEN S PARBA P RB R B ANKS N NK FES TE N 'HQVHSWHPEHUDQQRUGQDUYL§UHWVVWRUDMXELOHXPVË&#x2039;UDGHI¸UD DOOOD§OGUDU Ă&#x2013;STERGĂ&#x2013;TLANDS STĂ&#x2013;RSTA BARNKALAS

)2/.(763$5..9Â&#x2020;//,.,6$./

,.,6$)2/.(763$5../

PĂĽ kvällen blir det festligheter ffĂśr Ăśr den vuxna generationen. David Lindgren, Panetoz & ett av Sveriges bästa coverband TimeMachine spelar och underhĂĽller. Kombinerat med agt fĂśr fĂśr Ă&#x2026;rets god mat och dryck i festivaltält är det upplagt Stora Fest som ingen vill missa. Biljetter finns att kĂśpa fĂśr ett superbilligt pris (60:-/100:- fĂśr kund/icke kund). Ă&#x2026;ldersgräns 18 ĂĽr (frĂĽn 15 ĂĽr i mĂĽlsmans sällskap)

Vi inleder med Ă&#x2013;stergĂślands stĂśrsta barnkalas. Ta med dig IDPLOMHQ RFK QMXW DY HQ GDJ I¸U EDUQHQ  PHG  Í&#x201D;HUD ROLND hopp och rutschkaneborgar, gratis pannkak nkak kor or fĂśr fĂśr barnen, fĂśreningar som visar upp sig och som grädde pĂĽ moset bjuder vi pĂĽ uppträdande med Mojje och Panetoz!

ALASET BARNK ENTRĂ&#x2030;, I ! HAR FR OMNA

R VĂ&#x201E;LK ALLA Ă&#x201E; mtas pĂĽ diitt ä (bili jett h ankkontor lokala b tvalda eller i u utikker) l b els livsmed

David Lindgren

INSTAGRAMTĂ&#x201E;VLING

L L_Ć&#x161;hWh'+&Âşh#lWZĆ&#x161;hWhZk5 _Ć&#x161;hWh'+&Âşh#lWZĆ&#x161;hWhZk5

(IWHU§UÂŚUYLIRUWIDUDQGHOLNDQ\Í&#x201C;NQDS§YDGQLJ¸UYDGQLJLOODURFKYDGQLÍ&#x201C;UDU Dela med er aavv det d pĂĽ #kindaaydresparbank150ĂĽr nk150ĂĽr ffĂśr Ăśr chansen att vinna en ipad! Tävlingen pĂĽgĂĽr till den 3 september och vinnaren presenteras pĂĽ vĂĽr hemsida. Observera att ni mĂĽst e ha ett Ăśppet k onto pĂĽ I nstagram ffĂśr Ăśr att ku kunna delta.

ormation om SStora tora SSparbanksfesten, parb FFĂśr Ăśr m mer er inf information formati orm banksfesten, besĂśk hemsida www.kindaydresparbank.se b esĂśk vvĂĽr ĂĽr h emsida www .kindaaydresparbank.se

Vinn en iPad!


4

AKTUELLT

Nummer 11 • Augusti 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Hög belåning en risk att ta på allvar Jan Andersson om skogsmarknad och generationsskifte Fortfarande är marknaden för skogsfastigheter het. Det låga ränteläget och hög belåning är dock risker värda att ta på allvar och att räkna med. En del av detta går igen även inom generationsskiften.

om överpriser? – Ibland, ja. Det förekommer överpris och övervärdering. Det finns risk för en fastighetsbubbla och det är bra att bankerna håller igen lite. Samtidigt finns heller inga andra trygga investeringar idag, anser Jan.

Hur ser det ut på skogsmarknaden idag? – Om vi tittar på hur det ser ut så finns skogsintresset kvar, det vill säga intresset för att förvärva fastigheter, säger Jan Andersson, auktoriserad revisor på LR Revision. Jag ser att det varit tryck på de fastigheter som varit ute till försäljning. Det har kunnat bli 10-20 procent högre pris vid försäljning än utgångspriset.

Jan Andersson pekar på börsens beteende som exempel på mindre trygga kort. Några procent ner idag betyder inte per automatik att det är katastrof. Ett par dagar senare kan det ligga normalt igen. Det är känsligt och snabbt idag. För skogsmarknaden och faktiskt rent generellt finns något som är extra viktigt att se upp med. – Ränteläget ner mot en procent på krediter är farligt och blir skört. Det är en spekulativ ekonomi nu. Räntan kommer bli högre någon gång, men när? En enda procents ökning av räntan på en enda miljon kronor märks. Saknas marginaler eller buffert känns sådana höjningar. – Jag tror det finns sug efter skogsfastigheter men det kan vara svårt att räkna hem. Det finns ett förmånligt system för skogsfastigheter för att få ner skuldsättningen men det ger ofta inlåsningseffekter på framtida avyttringar.

Bakom detta att skogsmark-

naden är så attraktiv finns många faktorer men några framstår som extra viktiga. Bland annat är det att de mjuka värdena fortfarande finns med i bilden. – Känslan av att äga egen skog, det är inne på något sätt och där finns en väldig positivitet. Många tycker det är kul att äga skog även utan lönsamhet. Det finns en brist i antal objekt så folk slänger sig över de som säljs. Man kanske har noll procent på avkastningen och ibland går det inte ens ihop. Menar du att det handlar

det? Jag jobbar mycket med att bringa klarhet i det. Det finns ofta stora latenta skatter och ofta långa innehavstider. Mycket ges därför som gåvor. Här finns mycket att se upp med när man löser ut varandra och det bästa är förstås att ta hjälp av etablerad sakkunskap. Skuldsättningen har ökat men taxeringsvärdena har inte ökat lika mycket. Det ger för höga skuldsättningar och det är ett problem vid överlåtelser. En del fastigheter får vi vänta in nya taxeringsvärden på innan skiften kan genomföras. Inom svenskt lantbruk har

skuldsättningen fördubblats på tio år. – Vid köpklassning kommer hela den latenta skatten och då..! Vad är värdet och vad är en skälig belåning? Det är ett par nyckelfrågor. Att ta ut fullt marknadspris är svårt om man vill behålla gården i familjen. Vi på LR förordar öppenhet kring generationsskiftenas olika aspekter så man får förståelse. Det är viktigt. Alla berörda ska ju helst vara nöjda. Gör generationsskifte i tid och släpp gärna in de yngre i driftbolag innan dess. Det har på senare år pratats

Generationsskiften speglar skogsmarknaden väldigt mycket. Vad är egentligen vär-

mycket om att det behövs fler generationsskiften, att man inte gör skiftena varken i tid eller

Jan Andersson, auktoriserad revisor på LR-Revision, har varit verksam i branschen över 40 år. 1976 började han som ekonom och redovisningskonsult. Han har en bakgrund där åkeri och lantbruk fanns i familjen.

i tillräcklig utsträckning. Ser du någon förändring? – Jag såg väldigt många yngre på LRF:s stämma i våras, säger Jan Andersson som

brukar besöka stämman. Det vittnar om det hänt en del. Yngre vill driva sitt eget företag. Jag har också sett och ser

fler generationsskiften på senare år. Det är bra. Text och bild: BO BÄCKMAN

Iggesund satsar på Japan med Invercote Att vara etablerad i det högsta kvalitetssegmentet viktigt de mer än 100 nationella marknader där den säljs. Invercote är gjord av färskfiber med höga krav på renhet och bedöms därför ha goda förutsättningar att lyckas i Japan.

Iggesund Paperboard expanderar och öppnar ett försäljningskontor i Japan från den 1 september. Under det senaste året har Iggesund etablerat ett servicecenter i Taiwan med både lagerhållning och arkning som väsentligt reducerat ledtiderna till asiatiska marknader.

– Traditionellt har Iggesund varit mycket europainriktade, men nu prioriterar vi att öka vår globala försäljning, förklarar Arvid Sundblad, Vice President Sales and Marketing vid Iggesund. I mer än ett decennium har vi sett hur framställning av förpackningar för konsumentvaror flyttat ifrån Västeuropa till andra delar av världen, i de flesta fall österut, säger han. Varumärkesägare med huvudkontor kan ha både tillverkning och förpackning av sina varor i en annan del av världen. Det är globaliseringen i ett nötskal.

– När vi beslutade oss att

Per Lyrvall, VD Stora Enso. Bild: MAGNUS FOND

Ett särdrag i den japanska pappers- och kartongmarknaden är de mycket höga kraven på kvalitet. Iggesunds ledande

kartongprodukt Invercote är viktig för satsningen på Japan. Den är väl etablerad i det högsta kvalitetssegmentet på

bredare inte bara i Japan, utan också inom hela Asien. Utvecklad lagerhållning och service är en game changer för oss. Nu kan vi vara konkurrenskraftiga i sammanhang där vi tidigare inte ens var ett alternativ på grund ledtiderna. Vi har redan tagit ett antal nya affärer på grund av de ändrade förutsättningarna, fortsätter Ivan Chong. – Vi har stor respekt för den

– Kvalitetsfrågor är mycket viktiga i Japan. Hygien, renhet, lukt- och smakneutralitet är exempel på några aspekter som betonas högre i Japan än på många andra marknader. Därför tror vi att Invercote har stora möjligheter att få en god utveckling här, slutar Ivan Chong.

satsa mer på försäljning globalt var ett av de första stegen att utveckla vår leveransservice Invercote har länge varit utanför Europa. Sedan dess representerade av den ansedhar vi byggt upp ny lagerhållda Japanska pappersgrossisten ning och arkning på den ameTakeo med inrikanska västkusriktning på ten och på Taiwan. För Asiens Traditionellt har Iggesund varit myck- den grafiska del innebär det et europainriktade, men nu prioriterar marknaden, och kommer radikala förkortvi att öka vår globala försäljning.” så att vara ockningar av ledtiså i framtiden. derna, berättar Det nyetableIvan Chong, Preförsäljningskontoret sident för Iggesunds verksam- japanska affärskulturen och rade het i Asia Pacific. rekryterar därför bara japansk kommer i första hand att vara – Iggesund finns sedan ti- personal. Det, tillsammans inriktat utveckla nya affärer indigare representerade i både med långsiktighet, bedömer vi om premiumsegmenten på det Singapore och Hong Kong vara avgörande för framgång grafiska området och förpackningsmarknaden. sedan snart ett par decennier i Japan, understryker han. – Vi ser det som en klar föroch har byggt upp en stadig Invercote tillverkas av försäljning över tid. Med för- färskfibrer och är designad för del att ha två kanaler in på bättrad tillgänglighet finns att kunna möta de allra hög- denna krävande marknad, understryker Arvid Sundblad. goda förutsättningar att nå ut sta kvalitetskraven.


Nummer 11 • Augusti 2016

5 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

2016

SKOG

Beställ skogens bästa pellets på storaensopellets.se Värme till dig och stallströ till hästen.

SPORTSMAN XP 1000 FOREST

“Jag tycker alla som har häst borde göra som jag. Prova Stora Ensos stallströpellets.” /Mathilda Klingestad

SPORTSMAN 570 6x6 BIG BOSS / SERVO

RANGER DIESEL HD

SPORTSMAN 570 UTE

SPORTSMAN 570 SP

SPORTSMAN 450 H/O

MARKVÅRDSMASKINER ÖST AB · Kungsvägen 13 · 595 51 MJÖLBY vxl: 0142-800 40 · Jonas: 0142-185 62 · e-post: jonas@mvmost.se

www.mvmost.se

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

När du prenumererar på Länstidningen Östergötland eller Värmlandsbygden får du Jordbrukaren som extra bilaga varannan vecka i Östergötland och en gång i månaden i Värmland. Ring 0141-560 03 eller 054-21 91 80 så hjälper vi dig! Välkommen att ringa oss!

Gran, tall och klentimmer Vi kö

d t!

Våra ra sågverk i Boxholm, m, Linghem och Myr yresjö går för fullt och oc vi behöver mer råvara. Vi köper såväl leversansvirke som skog på rrot. Hör av dig till din inköpare för mer information! Välkommen! o kko oga Karlsko Karlskoga

Eskilstuna Str ängnäs Strängnäs

rebro Ö Örebro ha i ti h K Kristineh hamn Kristinehamn

rg Lekeberg or rrfors Deger Degerfors a mla ml Kuml Kumla Hallsberg

ll p G Gullsp pång Gullspång

err åker Ving Vingåker

Gnesta Flen G

olm ho Katrineho Katrineholm

å Lax Laxå

sa s Tros Trosa

Askersund

öping Nyk Nyköping

estad iesta Mariesta

Finspång Finspång

o oda Törebo Götene

öping Norrk Norrköping

Skövde Tibro o ro

ng

köping Linköping

t dst d V Vadst dstena Vadstena Vad

Skara

marsvik ma a ik arsvik Valdema Valdemarsvik tvid Åttvidaberg Åtvidaberg

e de Ö eshög Ödeshög Öd

m Tidaholm Falköping T F nga n un

ås Tranås

Kinda

köp

i g in

olm ho Boxholm Boxh

Jön

o Habo H ullsjö ull Mul

ng n g öderköping S Söderköping

ölby Mjölby Mj

Hjo

lricehamn

d xxellössund Oxel O Oxelö Ox Oxelösund

Motala

g rlssborg Karls

ping Jönköp

Aneby ö jö Nässjö N

Nässjö

ranemo Vaggeryd

Västervik Västervik

Ydre Vimmerby Ekssjö Eksjö

Lars Kinell 070-289 02 28

Anders Gunnarsson 070-289 02 43

Karl-Johan Swahn 070-190 37 28

Tobias o Petersson 070-661 43 50

Rörvik Skog AB, 571 64 Sandsjöfors, 0383-96970, www.rtimber.se


6

Nummer 11 • Augusti 2016

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

tån r a v S d i v Jordbruk

Dala Gästgivaregård Karl XII och Linné har varit på besök. Här finns idag moderna ekonomibyggnader och en generös bostad samt 98 hektar mark varav 52 utgörs av åker, 30 skog och 9 naturbeten. Välkommen till Dala Gästgivaregård som är veckans gård till salu.

Veckans gård, Dala Gästgivaregård, har en närmast otrolig historia som delvis är ganska kul. Från början var det tre Dalagårdar och av dessa var Gästgivaregården en. De här tre slogs samman till en. Karl XII sägs ha besökt gården år 1700 och hans två Östgötaregementen mönstrades delvis på här, bland annat år 1714 under mönsterherren generallöjtnanten Julius de la Gardie. Även Carl von Linné har gästat gården. Senare, runt år 1900, kom gästgiveribyggnaden att flyttas till Magasinsgatan i Mjölby. Under C K Printzells ledning fick huset från 1919 husera en karamellfabrik och här kokades karameller i det rum som en natt varit Karl XII:s sängkammare. Idag finns inte mycket kvar gästgiveriet. En byggnad, den så kallade Hållkarlsstugan, står kvar på gården. Byggnaden ger en antydan om livet på 1700-talet. Intill huset finns vad som kallas ”gravhögarna” med lämningarna efter gästgiveriet. Nutidens gård är ett modernt jordbruk. Dagens ägare köpte den under 1980-talet och har drivit jordbruket med först mjölkproduktion och sedan köttproduktion. Man har även utvecklat byggnadsbeståndet med ny-, till- och ombyggnader. Bostadsbyggnaden från 1943 är i 1 ½-plan med källare. Huset har 1992 byggts till och har generösa ytor. Boytan är 198 kvadratmeter och till den kommer biyta om 126. Det ger

många kvadrat att disponera. Huset värms med en gjutjärnspanna med pelletsinsats via vattenburet system. Fiber finns indraget. Lillstugan är ytterligare en bostadsbyggnad på tomten. Den är i 1 ½-plan och har källargrund. Här finns ett större kök med äldre inredning, ett vardagsrum med kakelugn och sovrum med kakelugn. På övre plan finns bland annat två gavelsovrum. I det ena finns trägolv och kakelugn. Ladugården inrymmer sådant som kostallet som byggdes till 1982. Här finns 36 uppbundna platser och fyra boxar för kalv. I den äldre delen finns loge och spannmålstork samt ett totalt lagringsutrymme för 150 ton spannmål. Byggnaden inrymmer även förråd och skulle. Maskinhall och verkstad stod klara för tio år sedan. På gården finns även ett magasin som inrymmer garage, förrådsutrymmen. Magasinsvåningen på övre plan kan användas för fester och annat. Fastighetens areal uppgår enligt skogsbruksplanen totalt till 98,6 hektar mark och 4,5 hektar vatten. Av dessa 98,6 hektar utgör skogen 29,8. Virkesförrådet beräknas till 4 415 skogskubik och boniteten till 6,2. Trädslagen är nästan jämnt fördelade på hälften barr och hälften löv. Åkermarken är 52 hektar och gården har även 9 hektar naturbeten. Fastigheten har 2 kilometer strand mot Svartån. Dala Gästgivaregård erbjuder både bra boende med gene-

rösa ytor och goda förutsättningar för jordbruket i det böljande fina landskapet nära Svartån. Jakträtt och fiske följer givetvis. Att ha både Boxholm och Mjölby inom bekvämt avstånd är ytterligare plus för den här trevliga gården. Text: BO BÄCKMAN

FAKTA Dala Gästgivaregård Bostadsbyggnad: Byggår 1943. 1 ½-plan med källare. Tillbyggd 1992. 8 r o k. Boyta 198 kvm. Biyta 126 kvm. Fiber finns indraget. Lillstugan: 1 ½-plan. Källargrund. Här finns ett större kök med äldre inredning, ett vardagsrum med kakelugn och sovrum med kakelugn. På övre plan finns bland annat två gavelsovrum. I det ena finns trägolv och kakelugn. Enklare äldre standard. Hållkarlsstugan: Rymmer i den historiska bostadsdelen en gammal murstock i dåligt skick och på övre plan vindsrum. Västra gaveln med förrådsutrymmen. Magasin: Rymmer mindre garage, förrådsutrymmen och på övre plan magasinsvåning lämpligt för t ex festligheter eller förråd. Ladugård: Byggdes till 1982 med nytt kostall. Gamla delen med loge och spannmålstork. Totalt lagringsutrymme 150 ton spannmål. Kostall med 36 uppbundna platser och 4 kalvboxar. Maskinhall/verkstad: 10 år. Areal: Totalt enl skogsbruksplan 98,6 ha mark samt 4,5 ha vatten. Skog 29,8 ha. Virkesförråd 4 415 m3sk. Bonitet 6,2 m3sk/ha. Åker 52 ha och naturbete 9 ha. Jakt: Tillgänglig för ny ägare av fastigheten. Fastigheten är med i älgskötselområde. Fiske: Andel i fiskesamfällighet avseende fiske i Svartån. Pris: Prisidé 12 000 000 kr. Anbudsdag 15/9. Ansvarig mäklare: Johan Westman, Areal, 0143-125 66 alt 070-520 88 91.


Nummer 11 • Augusti 2016

7

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

JORDBRUK

Hjälpen kommer fram I fattiga länder finns det många barn som måste arbeta. Som Kongea i byn Kampong Chhnang i Kambodja. I Moelvens nya strategi för sponsring ska projekt som omfattar barn och ungdomar prioriteras.

– Genom att skänka en penningsumma har vi bidragit till att göra något som hjälper andra människor, säger Torgeir Berg, varumärkesansvarig inom Moelven Industrier. Kongea och hennes familj hör till dem som upplevt en förändring efter att hjälporganisationen kom in i bilden. 2013 valdes Kongeas skola ut för att delta i Rädda Barnens förprojekt till Utbildning för framtiden.

Tillsammans med lokala samarbetspartners började Rädda Barnen att utbilda lärare, relevant utbildningsmaterial togs fram och fokus låg på att eleverna skulle få en trygg och bra skolmiljö. Man tog kontakt med föräldrarna och informerade om vikten av att barnen får en utbildning. Kongeas föräldrar var bland de föräldrar som deltog i de här samtalen och i dag är Kongea tillbaka i skolbänken. Skolgång och utbildning är den allra viktigaste åtgärden för att ge barn och ungdomar framtidsmöjligheter. Att Moelven väljer att stödja projekt som bidrar till att fler får bättre förutsättningar att klara sig är en satsning jag tror att anställda inom hela koncernen är nöjda med, säger Torgeir Berg.

ALLT FRÅN STOCK TILL FÄRDIG PRODUKT! PELLETSPRESS OCH SÅGVERKSMASKINER

Elektriska måttinställningar till alla typer av maskiner

Läppeställaren AB Läppe Energiteknik AB Tel 0151-601 65, 070-659 46 70 www.lappe.se

Vi har lösn för Er, kontakingen ta oss!

' ! !

! " #

%!!

#

% ##

' %

!

!

'

!

'

&

$$$

När du prenumererar på Länstidningen Östergötland eller Värmlandsbygden får du Jordbrukaren som extra bilaga varannan vecka i Östergötland och en gång i månaden i Värmland. Ring 0141-560 03 eller 054-21 91 80 så hjälper vi dig! Välkommen att ringa oss!

Vi vill köpa ditt timmer. Är det certifierat betalar vi extra. www.moelvenskog.se

&

Våra sågverk behöver timmer. Därför vill vi göra affärer med dig. Har du certifierat timmer får du dessutom en extra bonus för det. Är din skog ännu inte certifierad kan vi hjälpa dig med de åtgärder som behövs för att den ska bli det. Det räcker med ett möte där vi går igenom regelsystemet. Sedan sköter vi resten och du kan direkt börja leverera certifierat timmer. Ring 010-122 65 00 så hjälper vi dig.


8

SKOG

Nummer 11 • Augusti 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Avlastning till stora vedstaplar där timmerbilen lätt kan lasta och hämta ifrån.

Den stora Komatsu-skotaren med förarna Jonas Östensson och Uno Karlsson.

Patrik Andersson och Dick Andersson vid Ecologens klippaggregat.

Dick kapar en gran så att flisorna yr.

Skördare och skotare i arbete Rejäla maskiner gör jobbet i Godegård GODEGÅRD (JB)

När man ska slutavverka skog behövs det rejäla maskiner som gör jobbet. I en skog i Godegård höll två maskiner på som bäst, när Länstidningen hälsade på. Det var förarbyte och undertecknad fick en pratstund med alla fyra förarna. De arbetar alla för Sveaskog. Skogen de körde i är Sveaskogs egen och hygget var på 10 hektar.

Terrängen man var i kan beskrivas som höga berg och djupa dalar. Väl uppe på höjden såg man väldigt långt och skog så långt ögat nådde. Det hade dock inte Jonas Östensson, Uno Karlsson, Patrik Andersson och Dick Andersson tid med. Virket skulle ut. Jonas och Uno delade körtid på en skotare, en Komatsu 895, en riktig bjässe. Komatsun har rötter i företaget Umeå Mekaniska som grun-

dades 1961. Sedan 2004 ingår företaget i den japanska koncernen Komatsu. Själva maskinen väger cirka

25 ton och kan lasta 20 ton. Komatsun har cirka 265 hk under huven och det behövs i denna terräng. Lastutrymmet är brett, likaså larvbanden på den åtta-hjuliga maskinen. Den lämnade inga större spår i naturen där den fullastad åkte till upplagsplatsen i sakta mak. Här gäller det att undvika alltför stora stenar och fuktiga stråk. Förarna har inlagda kartor i sina iphones, där det är utmärkt var fuktstråken går. Då kan de välja bästa väg, för att inte skada naturen. Vid hyggeskanten stod Patrik Andersson och Dick Andersson vid skördaren och skulle byta av varandra. Patrik hade kört sedan kl 6 och nu vid kl 14 var det Dicks tur att äntra maskinen. De båda har jobbat 30 respektive 27 år inom skogsbranchen. Dick är

även instruktör på Vreta gymnasiet. Maskinen är en Ecolog 590D med ett Logmax 6000B-aggregat. Denna maskin är på cirka 320 hk. En svensk maskin från Söderhamn. – Den är väldigt driftsäker trots den tuffa miljön vi jobbar i, sa både Dick och Patrik. 85 procent av arbetstiden kan vi köra utan problem. Det kunde vi inte förut med andra maskiner. Den här är nu fyra år gammal och har gått cirka 10 000 timmar, så en ny maskin är på gång. Den nya kommer att bli en Komatsu. De berättade sedan att man

skördar cirka 70 000 kbmfub per år. Ett träd med medelstam har cirka 0,45 kbmfub i sig. Alltså ger två träd ungefär en kbmfub. Vid en slutavverkning skördas cirka 75 procent timmer och träden är då 70 – 90 år gamla, resten blir massaved. Ecologen har ett 82 cm långt svärd i aggregatet så alltför stora träd kan man inte ta.

När ett träd har höga rotben måste man ta till motorsågen och såga lite för hand så att säga. Annars sköts allt ifrån hytten med joysticks. Oftast lägger förarna virke -

ris-virke ett så kallat risanpassat system. Virket läggs också i olika högar beroende på om det är tall eller gran, tjocklek, röta och så vidare. Man kan göra en färgmarkering vid en viss virkessort. Färgen och mätningen sitter i Loggmaxaggregatet. I mätarhjulen och kniven sitter givare som på millimetern när, mäter av ett träd. Det är dold mätning som det ej går att fuska med. Varje förare kalibrerar ett träd vid varje arbetsskift, så att mätningen ska bli tillförlitlig. VMF det vill säga Virkes mätare föreningen är kontrollorgan. Helt ofattbart, att när sågen och gripklon sågar av, vet man vad för värde trädet har. Men förarna måste vara uppmärksamma ändå. Vid röta backas inmatningen och den

rötskadade biten sågas av. Det gäller också för förarna att tänka på markens lutning, vilket håll vinden kommer ifrån, om solen står rakt i ansiktet, var det är fuktdrag och så vidare. De har alla gått på en MMM-kurs, Mark – Miljö – Människa där de lärt sig att ta hänsyn i naturen. Att också lämna högstubbar och se var eventuella fornlämningar finns. Det sköter en inventerare om innan man börjar avverka, men allt är inte utprickat på kartor. Finns det avvikelser så är skogsmaskinsförarna skyldiga att rapportera det. Man samråder också med

vägsamfälligheter, stugägare med flera om att en avverkning kommer att ske. Likaså rättar man till om det blivit några körskador på vägar. I Godegård hade man lagt så kallade sprängmattor på vägen där avlastning sker till virkeshögar. Med dem minskas

trycket på vägen och personbilar kan enkelt ta sig fram där det annars, kanske, skulle varit stora diken. Uno, Jonas, Patrik och Dick

har alla jobbat många år som skogsmaskinsförare, så det verkar vara ett omtyckt arbete. Dock saknas kvinnor i yrket. Sveaskog har som mål att ha 30 procent tjejer i hela företaget. På kontorssidan håller man på att uppnå målen, men ute i fält är siffran skral. Det behövs ingen muskelkraft för att sköta dessa maskiner, så det är underligt att det inte är flera kvinnor som kör. Det är ett ganska fritt arbete, kanske lite ensamt, men ger dagliga utmaningar. Det är inget tråkigt monotont arbete, eftersom naturen varierar från arbetsplats till arbetsplats. Helt enkelt ett framtidsyrke för både kvinnor och män.

Text och bild: EVA CARLSSON


Nummer 11 • Augusti 2016

9

Bioreningsverk för enskilt avlopp Klarar alla miljö- och utsläppskrav Kräver inte regelbunden slamtömning Ingen kemikalietillförsel Testat av JTI* - klarar hög Innebär låga driftskostnader skyddsnivå! Kretsloppsanpassat I stort sett underhållsfritt * JTI = Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.

www. alnarpcleanwater.se Tel. 040 - 46 26 90

LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN ANVÄNDAS AV ALLA!

Stoppa viltskador med marknadens mest kostnadsef tnadsefffektiv va produkt! Hög effekt – Lågt pr pris is Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eteriska oljor.

Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagroskog.se

Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är Europas mest använda viltskyddsprodukt. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Som Sveriges största skogsägare känner vi ett ansvar för att alla vii gör afffärer med blir nöjda. Det gäller våra många lokala kunder, entreprenörer vi anlitar och alla privata skogsägare som vi samarbetar ar med runt om i landet. En bra afffär fär för f dig som skogsägare kan handla om att vi plockar fram största möjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten på arbetet vi gör i skogen är hög. Och att din skog tillsammans med vår egen i slutänden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt för hela Sverige.

Gör en bra virkesaffär. Kontakta oss idag. Du hiar oss på www w..sveaskog.se/virkesköpare


10

SKOG

Nummer 11 • Augusti 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

I det stora växthuset är det rad efter rad med små tallplantor.

Ökat intresse för tallplantor Vibytorps plantskola går för fullt VIBYTORP (JB)

Fortfarande dominerar efterfrågan av granplantor i Götaland men tallen ökar. Försäljningen av andra träslag förekommer även om den är förhållandevis liten. Helst ska plantorna ha behandlats mot snytbagge och även mot viltbetning.

Bland de råd för skogsplantering som finns på Svenska Skogsplantors hemsida kan man läsa: ”Låt marken bestämma valet av trädslag”. Det kan vara värt att begrunda då skogsodling i grunden fungerar som annan odling. En del växter behöver torrt, andra vått, några mycket näring, andra mindre och så vidare. Det har diskuterats om mer klimatbeständig skog där blandskog är en väg att gå. Andra träslag än gran och tall sägs kunna ha en potentiell efterfråga som material. Hur gör då skogsägarna? Har man ändrat planteringen eller är den som tidigare? – Här i Vibytorp är det bara gran och tall fast mest gran, berättar Örjan Bilock som är produktionsledare i Vibytorps plantskola. Av 15 miljoner plantor är 12 miljoner gran. – Jag tycker nog ändå vi fått mer tall sista året, en viss ökning.

Fakta Svenska Skogsplantor Svenska Skogsplantor bildades 1994 och var då ett renodlat frö- och plantproducerande företag. Det är fortfarande företagets huvudsakliga verksamhet, men i dag har man även ett brett utbud av tjänster inom skogsskötselområdet. Svenska skogsplantor omsätter cirka 310 miljoner kronor och har 115 anställda. Sedan 2003 ingår företaget i Sveaskogkoncernen. Svenska Skogsplantor är miljöcertifierat enligt kravstandard ISO 14001:2004 och certifierade enligt PEFC. I södra Sverige är snytbaggen den största orsaken till plantavgång. Beläggningsskyddet Conniflex ger ett tvåårigt skydd utan insekticider. Källa: Svenska Skogsplantor

Anders Lycketeg, säljledare Mellan, bekräftar bilden. – Huvudnumret är tall och gran i Götaland och Svealand, säger han. Det säljs också lite björk, sibirisk lärk och hybridlärk i Östergötland men sådant säljs mest sporadiskt. Den som inte vill ha gran väljer i normalfallet vårtbjörk eller hybridlärk. De här sorterna odlas på Svenska Skogsplantors andra plantskolor. Man kan numera se lärkbestånd här och var. Varför väljer man lärk? – För den som egentligen har granmark men vill ha något annat är det ett alternativ. Vi säljer lite lärk och intresset finns. Om man vill ha något annat än gran så är det i första hand vårtbjörk, lärk och hybridasp. Den senare är

lite dyrare men växer väldigt bra och ger kvantitet. Asp ger inte bara energi. Fin asp kan sågas. I Götaland sätts också en del ek. I slutändan är det ekonomin som styr och kunden bestämmer. – Tallen ökar i Götaland och Svealand. Kan det bero på Projekt tall? – Det kan det kanske delvis göra. Sedan kan det vara så att älgtrycket har minskat på vissa håll. Man kan inte heller hålla på och sätta gran på tallmark. Intresset för tall har i alla fall blivit en tydlig trend, om än fortfarande försiktig. Ett besvärligt inslag i skogen är snytbagge. I södra Sverige är baggen den största orsaken till plantavgång. Det är därför inte förvånande att kunderna efterfrågar skydd mot den. Nu finns miljövänliga alternativ. Vi levererar

nästan ingenting som inte är snytbaggebehandlat med miljövänligt medel, säger Anders Lycketeg. Det är över 30 miljoner plantor som säljs om året. Det säljs fortfarande kemikalibehandlade plantor men efterfrågan finns nu nästan bara på alternativa medel. Många fastigheter är dessutom certifierade och får inte använda kemikalier. Oavsett certifiering ökar intresset för miljövänliga medel radikalt i Götaland och Svealand. Det är då behandling med Conniflex man pratar om. Medlet består av en skyddande beläggning med fina sandkorn som är fästa på plantan med ett vattenbaserat lim. Det är mycket effektivt och ofarligt att hantera. Även efterfrågan på viltbetningsskyddade plantor finns. På Vibytorp kan plantorna prepareras mot viltbetning innan leverans och då handlar det mest om det naturliga medlet Trico som Länstidningen tidigare har berättat om. Viltbetningsskydd kallas även viltavskräckningsmedel. Plantorna luktar inte gott för viltet och djuren väljer att äta någon annanstans. Hur ser plantmarknaden ut idag? – Marknaden har stabiliserat sig, svarar Örjan Bilock. Vi går för fullt!

Örjan Bilock.

Text: BO BÄCKMAN Tallplantor färdiga för leverans.

Anders Lycketeg.


Nummer 11 • Augusti 2016

11 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Stallinredning!

SKOG

Diesel och smörjmedel nära dig.

Allt för mjölk- och köttproduktion. Enköping: 070-645 41 11 Öland: 070-760 45 42

Gotland: 070-531 06 60 Vänersborg: 073-316 69 25

H-I Stallinredning 0914-52 00 40 www.lrs.se

Norrköping Västervik Linköping

www.sweaenergi.se www.qstaroil.se

011–475 00 80 0490–41 19 00 013–475 10 00

Beställ på telefon eller på www.qstaroil.se

Ring 0141-560 03 eller 054-21 91 80 när du vill annonsera eller prenumerera!

Svensk mikronäring Bli en vinnare du också! Garanterad blandbar het blandbarhet

MART! S T A M I L K

SE TABELLER PÅ HEMSIDA

Bröderna Johan Klostergård och Daniel Carlsson, Töreboda, sprutar 10.000 ha om året. ” Blandbarheten, inget krångel i sprutan och mindre dosering är NoroTec-produkternas stora fördel. Produkterna är alltid med i vår växtodlingsplan.”

z Bästa behandlingseff ffekt ekt och odlingsekonomi z Överlägsen upptagning i växten z Enkel användning och lagring z Mycket goda blandningsegenskaper

NoroTec e ™ mikronäringsprodukter : Mangan, Koppar, Bor, Magnesium, Zink, Mangan/Koppar, Mangan/Magnesium, Universal, Potatis och Raps. Beställ produkterna av din växtskkyddsleverrantör a r. NorroTec ABB,, Lilla FFabriksgatan abriksg abriksgatan 5, 274 30 Skurup Telefon: 0411- 406 60. ma mail@nor ail@norrooteec.se. Mobil: 0705-54 08 15. bosse@nor sse@norote o ec.se | www.nor . rote o ec e .se

15 000 kronor extra i månaden!

Tryggt pensionssparande!

Täcka kostnader för underhåll av släktgården!

Bra jakt och fiske – och skogen ska gå runt!

Får du ut det du vill av din skog? ! ! ! !

# !

#

!

# # !# # ## # # # # # # # # # # # # # ## # # # # # # ## # # # # # # # ## # ## ## # # # # # AV # #VÅRA # # SKOGSFÖRVALTARE # ## KONTAKTA NÅGON # # # ## ## # ELLER # # # ## 44! # FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT RINGA VÄXELN # # # # 0771-22 # # # 00 # Östergötland: Johan Asp och Mats Jansson # #

#

#

##

# ##

#

!#

Sörmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-Wickström, Lennart Nilsson och Gustav af Wåhlberg Örebro län: Mats Jansson och Tore Rumler Ulrik Abelson och Anders Ekholm (jägmästare och reg. fastighetsmäklare)

OBS!

rsion i Vi arrangerar en skogsexku 25 maj den holm rine Kat av a traktern diskusmed skogsskötselfrågor och För anmäsion kring kulturbyggnader. av ovanlan ring eller e-posta någon stående personer.

www.skogssallskapet.se

# #


12

SKOG

Nummer 11 • Augusti 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Nere i sänkan står det vatten i skotarspåren. Det behöver avvattnas och i samband med rensningen kommer spåren att fyllas igen.

Det syns inte så mycket av det gamla skogsdiket. Thomas och Christina Béen, här med de båda labradorerna, har röjt och dikesrensning är nu på gång.

Skogsskötseln innebär en hel del pappersarbete och Christina Béen bläddrar i en av pärmarna hemma på köksbordet.

Dikesrensning ger vinster i skogen Ökar produktiviteten och gör skogen mindre stormkänslig VALDEMARSVIK(JB)

Dikesrensning i skogen är ett ofta försummat område inom skogsbruket. Men det finns vinster genom ökad produktivitet och att skogen blir mindre stormkänslig. Med tanke på det verkar bli mildare vintrar med utebliven tjäle och blötare marker som följd, är det senare inte minst viktigt.

På Fyllingarums Säteri utanför Ringarum är rensning av dryga två kilometer skogsdike på gång. Det är makarna Christina och Thomas Béen som bedriver skogsbruk på cirka 300 hektar skogsmark. Skogsbruket är certifierat på Fyllingarum både enligt PEFS, som är Södra Skogsägarnas standard, och FSC, Forest Stewardship Council, vilket är en internationell medlemsorganisation, som

verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. – Vi gallrade förra året ett bestånd och stormen förra vintern gick ganska illa åt det beståndet, säger Christina. Hon menar att genom att

rensa ur de befintliga dikena så

grepp bör också minska, eftersom sänkt vattenstånd minskar trädens stress. – Vi har haft samråd med Skogsstyrelsen. Hans-Olof Lundqvist har varit ute och tittat på de planerade åtgärderna och gett klartecken. Arbetet har också förberetts i så motto att det röjts runt diket och riset har styrts till den

Vi gallrade förra året ett bestånd och stormen förra vintern gick ganska illa åt det beståndet.” söker sig trädens rötter djupare. De står därmed stadigare och klarar blåsten bättre. Blöta marker innebär ju också i sig att träden står mindre stadigt. Torrare marker leder på sikt också till mindre markskador vid en framtida avverkning och att detta också ger större flexibilitet för när man kan utföra en avverkning. Risken för insektsan-

sida grävmaskinen ska gå. Det är viktigt att arbetet utförs på ett miljöriktigt sätt. När vi går runt i markerna

och tittar på området kommer vi till en plats där en bergklack går upp i dagen i bottnen på det ursprungliga diket. – Vi avvaktar med eventuella initiativ för att kunna spränga. Men är det så att

bergklacken blir ett hinder för avvattningen tänker vi gå vidare med detta, säger Thomas. För en sådan åtgärd räcker det emellertid inte med det samråd som ägt rum med Skogsstyrelen, utan i detta fall är det länsstyrelsen som är den instans som godkänner ett sådant ingrepp. För det är inte tillåtet att vid rensning av ett skogsdike gräva djupare än det ursprungliga diket var. Det finns också en hel del regler runt omkring själva arbetets utförande. – Skogsmarken ligger ju intill sjön Tjen och man får inte gräva ända fram till sjön. Dikena slutar med en slamgrop strax innan de når fram till sjön, säger Christina. Makarna Béen framhåller också att den entreprenör som ska utföra jobbet med grävningen måste ha rätt kompetens och ha ett godkännande

Här går en bergklack upp i dagen och då dikesrensningen för övrigt är genomförd kan det bli aktuellt att spränga, ifall berget hindrar avrinningen. Men detta kräver först godkännande av länsstyrelsen.

för den här typen av jobb. Enligt Skogsstyrelsen grävdes det under 1970- och 1980-talen mycket skogsdiken. Dessa diken är nu igenvuxna och behöver rensas. Enligt samma myndighet lär det i landet finnas icke fungerande diken i denna kate-

gori på cirka 900 000 hektar. Allt enligt statistik från Riksskogtaxeringen. Med andra ord finns det en hel del att ta tag i ute i våra skogar. Text och bild: HANS ANDERSSON


Nummer 11 • Augusti 2016

13

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

N

orrköpings Kakelugnsmakeri är specialiserade på antika kakelugnar och eldstäder. I Sveriges största utställning av antika kakelugnar kan vi erbjuda er en stor variation av ugnar till försäljning.

En tredjedel av all cancer kan förebyggas

Säg nej till korven i dag

JORDBRUK

Från missväxt till tillväxt!

Läs mer på cancerfonden.se/nej

070-696 19 44

#nejtillcancer

#

PROBLEM MED OLJELÄCKAGE?

Hydraulsystem Servostyrning Växellåda Automatlåda Vevaxeltätning Konverter erare ANPA -ringar dition SSAD rekon gummi, t ex o s g in E SMÖ tn v ä system a T e r d a 8 n g 2 RJMED in ra o4 nde tätn r i alla cirkule permanent. EL a Maccr k c lä tätar ckboxa , snabbt och s. ADDIT och pa rift ng kräv IVER & under d en demonteri ULTRÅ, HUSUM UNDE Ing R HÅLLS Tel: 0660-29 70 50 PROD UKTER Hemsida: www.lubrico.se E-mail: info@lubrico.se

MILJÖ

Gratis energirådgivning Vi träffas på Ulrika marknad torsdagen den 8/9 (Bod nr. 4) Vi svarar på frågor om: • Effektivare energianvändning • Konvertering från elvärme och fossila bränslen • Solceller och solvärme

Vi utför även renoveringar och omsättningar av kakelugnar och skorstenar.

Hemsida: www.linkoping.se/energi Per Sjöström, tel 013-20 64 66

Glöm inte bort din trädgård! Planteringsjord Anläggningsjord • Täckbark • Sandlådesand • Samt övrigt grusmaterial Vi blandar jord efter behov och önskemål

Nu även leverans i storsäck (1 m3)

Planering och schaktning med grävmaskin. Lastning och lossning med lastmaskin. Sopning med maskin.

E4 S

Säby Maskin & Jord AB E4 N

Mot Linköping

Mot Berg Mot Sätuna

Säby Gård

SÄBY GÅRD - LINKÖPING www.sabymaskin.se Peter Swanberg...070-510 82 34 Kontor .......................013-582 14

Här är vi

ÖPPET: Vardagar 7-16 eller enligt överenskommelse


14

SKOG

Nummer 11 • Augusti 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Livet vänder åter Den 31 juli 2014 utbröt i Västmanland den största skogsbranden i Sverige under modern tid. Gnistan från en markberedare startade branden och ett område stort som 30 000 fotbollsplaner ödelades. Skog för hundratals miljoner kronor gick förlorad och totalkostnaden för räddningsinsatser och skador uppskattades till minst en miljard kronor.


Nummer 11 • Augusti 2016

15

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

Förkolnade stubbar och omkullfallna träd skapar ett spöklikt landskap.

Men som efter alla stora katastrofer vänder livet åter och idag växer ny grönska i området. Fåglar, växter och insekter har återvänt till det ändrade landskapet. Länsstyrelsen i Västmanland har under 2016 och kommer fortsättningsvis under 2017 att arbeta med att göra området tillgängligt för allmänheten. Området besöks stadigt av ett tiotal forskningsgrupper för att inventera speciella djuroch växtliv för att på så sätt införskaffa sig nya historiska kunskaper som uppstår genom en skogsbrand. Forskargrupperna studerar även hur människorna i och omkring området klarat av situationen efter branden.

Bland allt det brända har sällsynta svampar, örter och växter börjat dyka upp. Rödlistade arter har fått en ny chans.

nen har tunn bark och blir utslagen direkt samt att granens rotsystem ligger mycket ytligare än tallens vilket gör att gran är mer känslig för bränder. Tallen har en långsiktig överlevnadsstrategi och har genom tiderna anpassat sig bättre eftersom skogsbränder faktiskt utbryter vart hundrade år. Den stora skogsbranden har lett till biolo-

gisk mångfald och gett sällsynta och rödlistade arter en ny chans. – En svamp som heter rotmurkla har dykt upp efter branden. Den äter på plantors rotsystem och vi har noterat att svampen har fått en stor spridning i det eldhärdade området. Det har även kommit in kända arter av växHälleskogsbrännan är numera ett naturre- ter och örter som inte tidigare funnit där. Till servat med informationstavlor, vägar och exempel Svedjenävan som har registrerats i ett vandringsleder och i Länsstyrelsens planer fåtal exemplar i området men i sommar har finns att anlägga ett utsiktstorn, rastplatser och det hittats över 50000 exemplar. Den är beroende av brand och dess frö ligger i marken toaletter. under hundra år och Hälleskogsbrännan är väntar på att det ska börsödra Sveriges största Det var verkligen en ja brinna. Elden skadar skyddade skogsområde fruktansvärd händelse skalet på fröna och året och omfattar omkring 6 400 hektar. som för alltid kommer efter en brand börjar de gro. – Vi håller på att att sitta kvar i huvudet attKlövdjuren försvann jobba med skötselplanen även om livet återvänt.” under branden och för skogen som brunnit konstigt nog var det enoch all skog kommer att lämnas som den är just nu. I det allmänna dast ett fåtal djur som skadades. Det har hitskogslandskapet är det stor brist på död ved tats fyra döda älgar men de övriga lyckades ta och de artgrupper som behöver bränd död ved sig ut ur området. Nu har älgarna återvänt för att beta av det stora beståndet av rallarros och har det väldigt svårt idag. Skogen är inte användbar som virke läng- lövsly som kommit upp. I vinter blir det dock re. Däremot var den användbar från augusti dåligt med föda för älgen som då försvinner de det året branden startade till april året därpå. antagligen, tror Jan-Inge. Ett sågverk tog emot det brandskadade virket och sågade upp det till timmer. Men både såg- Många var de människor som direkt eller verk och massavedsindustrin är otroligt rädda indirekt blev drabbade av den stora skogsatt ta hand om brännskadat virke på grund branden. En händelse som alltid kommer att av all sot vilket ger en nedklassning av den fär- föra med sig starka minnen. diga produkten. Det går inte att använda sko– Det var verkligen en fruktansvärd hängen till varken timmer eller massaved, däremot delse som för alltid kommer att sitta kvar i fungerar den som energived, säger Jan-Inge huvudet även om livet återvänt. Första vintern Tobiasson på Länsstyrelsen i Västmanland. var det deprimerande att köra genom området där den vita snön var i stark kontrast mot det Huruvida frön från frötallar är överlevare ef- svartbrända, säger Jan-Inge. ter en skogsbrand finns det inga 100 procenDet är lätt att förstå vad han menar. Vissa tiga belägg för men Jan-Inge säger att det är delar av skogen kan liknas med ett månlandmöjligt att frön som hamnat djup i skrevor där skap där stora stenar kommit upp i dagen efhettan inte varit för svår har chanser att över- ter markbranden. Förkolnade stubbar och leva. kullblåsta träd där rotsystemet sträcker sig – Vi tror att de kottar som suttit kvar på tal- spökligt upp mot himlen förstärker insikten larna kläckts efter branden och släppt frön om att något hemskt utspelade sig där somsom kommer att gro i den förna som finns maren 2014. nere i skrevorna. Tallen är dessutom mer härText och bild: dig mot brand än gran beroende på tallens CARINA LARSSON bark som är motståndskraftig mot värme. Gra-

SKOG

En informationstavla informerar om skogsbranden vid Hälleskogsbrännan.

Hela området är naturskyddat där naturlivet sakta börjar återvända.


16

SKOG

Nummer 11 • Augusti 2016 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Håkan Strotz får fram den bark som blir till bröd. Bild: KATARINA LJUNGHOLM

Håkan Strotz har resultatet av bioblitzen i handen. Bild: KATARINA LJUNGHOLM

Några deltagare i bioblitzen, längst till höger mykologen Kjell Hedberg. Han har just upptäckt trollhand på gärdesgården och alla vill se. Bild: ULRIKA KRYNITZ

En ordentlig skylt visar när man är framme. Bild: KATARINA LJUNGHOLM

En upptäcktsresa hos Urnatur ”Det finns säkert tusen arter”, anar Håkan Strotz ÖDESHÖG (JB)

De börjar i USA på 1990-talet. Sveriges första äger rum vid Gränna för fyra år sedan. Nu genomförs en för första gången på gården Sjögetorp hos Urnatur i Ödeshög. 20 experter tillbringar ett dygn på gården och dess 400 000 kvadratmeter och över hundra intresserade dyker upp i slutet. I Plåtslottet står en rad mikroskop redo.

Bioblitz innebär att man gör en biologisk inventering av ett specifikt område under en intensiv period, i regel ett dygn. Experter och amatörer inventerar alla levande organismer och får samtidigt möjlighet att genomföra fältarbete tillsammans. Syftet är både att kartlägga och lära mer om de levande varelserna och att öka intresset för biologisk mångfald och förståelsen för att skydda och vårda värdefulla områden. Inventeringsdygnet börjar en lördag i juli och avslutas med fyra offentliga timmar på söndagseftermiddagen. Då deltar folk från bland annat Jönköping, Linköping och Malmö, några Ödeshögsbor och en fritidsboende granne.

Många kunniga och med ett stort intresse och många barn. Sammanlagt är här omkring 150 personer. Experter har ögon för var de ska titta, var de spännande arterna finns. Visjön är en väldigt fin och spännande miljö. Urnatur är en vanlig svensk gård, skött i generationer, säger Håkan, men ändrar sig sedan och säger att den kanske inte är så vanlig. Några dagar efter bioblitzen kan Håkan summera. Samtidigt som han pratar frigör han bark från tallstammar, bark som ska bli mjöl, som Ulrika bakar bröd av. Dessutom vill en restaurang på Östermalm i Stockholm köpa barkmjöl. Håkan tar bort innebarken, den rostas sedan i ugn, smulas sönder och mals. Den är rik på antioxidanter och saknar gluten. Brödet bakar de med 20 procent bark och 80 procent dinkel. Intill sitter en fransyska, Christine, och gör björklövsbuketter till bastun. Hon har nyss anlänt och ska jobba på gården en månad som frivilligarbetare på ekologiska gårdar.

perter vill hitta det ovanliga och missar att notera både skata och tornseglare. Fibblor och maskrosor är svåra att bestämma. Det behövs flera hundra experter för att täcka alla, säger Håkan. På listorna finns allt från smörblomma till fläcknycklar, från stensöta till åsnetörne. Håkan nämner sälgskimmerfjäril, som noteras för första gången på 40 år och trollhand, en svamp som finns i Stockholmsområdet men där är så ovanlig att alla fyndplatser är hemliga. Här växer den på en gärdsgård av gran och det har experten Kjell Hedberg aldrig sett tidigare. Vid Sjögetorp är också det enda ställe i Östergötland där det finns klotgräs. Det dokumenteras bland

annat 252 träd och blommor, 40 mossor, 212 lavar, 30 svampar, 129 ryggradslösa djur, det vill säga insekter, 44 fåglar och fem däggdjur - ekorre, nordfladdermus, vildsvin, mullvad och skogsmus. På gården finns även får, höns och hund men de noteras inte. – Det finns säkert tusen arter, anar Håkan. Största hotet mot Urnatur?

Under bioblitzen har drygt

800 arter registrerats. Fokus är på lavar, insekter och vatteninsekter, berättar Håkan. Artex-

Håkan säger varken gruva eller militär. I stället svarar han det destruktiva sätt, som vi förvaltar naturen på i dag. Vi

Söndagseftermiddag och omkring 150 personer på bioblitz. Bild: ROBERT SVENSSON

hugger ner skog, djuren försvinner och betesmark växer igen. I framtiden blir det bara fulskog, inget landskap för turister. Denna utveckling är ett hot mot Ödeshög, Ydre och Kinda, som i dag har en fantastisk natur. – Det gäller att markägare har en vision och ser möjligheterna, framhåller Håkan. Man ska stoppa in service i boendet. Folk betalar för att få komma hit. Men Urnatur är som sagt ingen vanlig gård. Text: KATARINA Den ovanliga svampen trollhand på gärdesgården. Bild: ULLJUNGHOLM RIKA KRYNITZ


Nummer 11 • Augusti 2016

17

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

• Högröjning av vägar och åkerkanter, kantskärning. • Krossmaterial och brotrummor, dräneringsrör m m. • Vi är även certifierade för enskilda avlopp och minireningsverk. • Anlägger och underhåller skogsvägar

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan • Kyllager: Potatis-, morots-, frukt-, bär-, våt-, och mantelkylar • Kondensisolering: Maskinhallar och djurstallar • Tankar: Accumulator- och vattentankar • Fyllningar: Golv, väggar och rör

Vi gör lösningar efter era önskemål!

Elmotorer: 1-fas-, 3-fas-, virkestorks-, broms-, likströms-, fläktmotorer • Pumpar: läns-, avlopps-, cirkulations-, tryckstegrings-, grundvattenspumpar Handverktyg: t ex borrmaskiner, vinkelslipar m.m

OBS! Vårt material har slutna/täta celler och är godkända på EU:s REACH-lista

Kostnadsfri rådgivning:

0581-62 80 30 · www.polyterm.se

070-843 18 28

SOFAB Sanering & färg AB Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13

2:a Industrigatan 5, Kristinehamn · 0550-123 40

• Högtrycksspolning • Vakuumhantering av torra produkter • Slamsugning • TV-inspektion av rör och ledningar • Tanksaneringar • Tanktransporter

www.elopump.se

Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor

Utför även transporter av lastväxlarflak samt grus- och schakttransporter

Säljare norra och mellersta Sverige

Växel- och journummer:

Andreas Brunåker

www.allspol.se

013-24 99 60

Lantmästare

: ecialité Vår sp

NILFISK ALTO

076-846 22 22

• Nyförsäljning • Auktoriserad service

Andreas.brunaker@faust.dk

FÄRGBUTIK med Teknos-färger

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

mail@faust.dk www.faust.dk

samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2016!

SOFAB Sanering & färg AB Ett familjeföretag med traditioner.

Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

www.sofabskanninge.se 









 

















































Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

 

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37 Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD















 









Ö Storg 24 Mariannelund 













   





Service AB  





0496-101 90 Peter 070-634 62 42 

Från idé till färdigt stall 

Kontakta oss innan du sätter igång ditt bygge eller renovering



















 

 





Ring 0141-560 03 när du vill annonsera!

















 











 













  

 















Små storheter i skogen! 



Vårt säljteam hjälper tips oc h råd - i stor dig med Tel. 0381-502 50 t oc h smått 

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden Tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se Stallinredning • Stalltillbehör • Gödselhantering • Foderhantering • Byggnation • Ventilation










18

SKOG

Nummer 11 • Augusti 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Det var tätt i toppen men Hans Fredlund knep förstaplatsen med 161 poäng, tätt följd av Patrik Nilsson med 160 och Bengt Blomberg med 159,5, på tredjeplatsen.

Det var hårt om tredjeplatsen i damernas skeet. Det blev särskjutning mellan Tove Olai och Inger Eriksson. De var precis lika efter såväl grundomgång samt särskjutning, så det blev en runda till där det avgjordes i sudden, med blott 17-åriga Tove som segrare. I särskjutningen om tredje plats i skeet sköt Patrik Nilsson 24 träff sedan han lite snöpligt bommat den allra sista duvan.

I damklassen segrade Annika Johansson, med Anette Blomberg på andra plats och trea blev Tove Olai.

Hett Riksmästerskap i Nykvarn Varmt väder, täta toppstrider och regeltolkningar SÖDERTÄLJE/ NYKVARN (JB)

Det var i flera bemärkelser ett hett Riksmästerskap som genomfördes på jaktskyttebanan i Nykvarn. Det var oerhört varmt de båda dagar som mästerskapstävlingarna gick av stapeln och det var täta toppstrider som avgjordes. Sen förekom det en del meningsskiljaktigeter när det gällde tolkning av regler.

Bredden var stor åldersmässigt på deltagarna allt från de yngsta i Lilla RM, som var mellan 6 – 11 år, via Öppen klass till Veteran+. Eftersom det inte är ovanligt med flera i familjerna som ägnar sig åt jaktskytte, så blir det hela lite av en familjefest, där gemenskapen mellan deltagarna också är viktig. Något som sedan ändras totalt då det är dags för själva tävlingsmomentet, där skyttana går in i sin egen bubbla. All tävling kräver självfallet koncentration på uppgiften och i just skytte är detta viktigare än någonsin.

Det var Stockholms Viltvårdsförbund som stod som inbjudare och tävlingen genomfördes på JRF Nykvarn/Södertäljebanan. I spetsen för det hela stod Börje Karlsson. Banan ligger onekligen lite avsides långt inne i skogen, men å andra sidan alldeles utmärkt för att ägna sig åt skytteverksamhet, utan att störa närboende. Att anläggningen ligger i skogen innebär också att vindförhållandena är bra. Det var som sagt oerhört varmt under tävlingshelgen den 23-24/7. Något som också påverkade skyttarna. Bra fysisk kondition var inte alls oväsentligt. Någon yttrade i samband med särskjutning på älgbanan att tröttheten gjorde sig påmind och därmed sjönk även förmågan till koncentration. Resultaten blev också därefter. Det förekom en del olika

åsikter när det gällde särskjutning beträffande jaktstigen, eftersom det enligt de skrivna regler som finns, inte ska förekomma. Endast i undantagsfall ska det ske och då endast då två medaljörer inte

kan skiljas på annat sätt. Tävlingsledningen beslutade emellertid om särskjutning och så blev det. Om det nu var varmt och soligt under helgen, så passade åskan på att göra sig påmind med tillhörande regn i samband med prisutdelningen. Då hade Börje Karlsson hjälp av Göran Nygren, vice ordförande i kommunstyrelsen i Nykvarn. Hans Fredlund blev riksmästare bland herrarna och i damklassen segrade Annika Johansson, medan Jonathan Nyeland knep förstaplatsen bland juniorerna. Beträffande Lilla RM segrade Kasper Nilsson i den äldre gruppen, medan Felix Ek vann bland de yngsta. Lagtävlingen vanns av distrikt 18. Avslutningsvis tackade förbundsstyrelsens representant på plats, Preben Garner, arrangörsklubben för arrangemanget och bjöd in till nästa års RM, som kommer att avgöras i Orsa. Lagtävlingen vanns av Örebro distrikt, med Patrik Nilsson, Bengt Blomberg och Erik Hultén

Text och bild: HANS ANDERSSON

i laget. Tvåa blev Uppsala med Hans Fredlund, Per Gustavsson och Peder Andersson. Tredjeplatsen belades av distrikt Västra Götaland, med Henrik Hansen, Krister Andersson och Stefan Karlsson i laget.


Nummer 11 â&#x20AC;˘ Augusti 2016

19

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland och Ă&#x2013;rebro län.

LELY CENTER

TĂ&#x201E;CKDIKNING

VALDEMARSVIK Kontakta oss fĂśr mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com

med plog eller kedja

Grävkonsult AB Erik Ryden ¡ Tel 070-533 68 30 ¡ Vikingstad

www.lely.com

LELY â&#x20AC;&#x201C; världsledande inom innovativa system fĂśr automatisk mjĂślkning och robotutfodring.

StockĂĽs torvstrĂś

Finns ck som sä lku b h c o s leveran

JORDBRUK

â&#x20AC;˘ Lantbruksskrot & industriskrot kĂśpes â&#x20AC;˘ Alla metaller kĂśpes â&#x20AC;˘ Ställer även ut lastväxlarflak och kĂśper batterier

GRANHULTSGATAN 20 â&#x20AC;˘ MOTALA

Ring 0141-560 03 eller 054-21 91 80 när du vill annonsera!

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor â&#x20AC;˘ Lantbruksbyggnader â&#x20AC;˘ Industrilokaler (MYLQVWGULYDQGHIDPLOMHKHPVYnUGPHGNRQVXOHQWVW|GVHGDQ

V i s Ăś ke r f l e r

TorvstrÜ hÜg kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra fÜr gris- och kostallar.

F A9LV|NHU MILJEHEM

TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 â&#x20AC;˘ 070-204 45 55

)DPLO Vill du t aMHKHP emot 



www.torvomaskin.se



3EKO-IXERVAGNAR fĂ&#x161;RALLABEHoV...

&YLLTĂ&#x161;MMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. sTĂśmningsfläktar frĂĽn 11 till 37 kw med mycket hĂśg kapacitet s+ASTmĂ&#x2039;KTARKK1600 och KK1800

â&#x20AC;˘ KutterspĂĽn â&#x20AC;˘ Lantbruksspecial â&#x20AC;˘ SpĂĽn-/Halmpellets â&#x20AC;˘ Impregnerade stängselstolpar

Nu utĂśkar vi med produktion i sĂśdra Sverige!

Vi har ĂĽterfĂśrsäljare i Ă&#x2013;stergĂśtland, Ă&#x2013;rebro, Värmland, sĂśdra SĂśrmland och Norra smĂĽland. Ring fĂśr närmare info

0705-87 98 79 â&#x20AC;˘ info@yesbox.se www.yesbox.se

Di n

loka

ve la le

Ăś rant

e t RFK.RQ t barn, ungdom eller vuxen i ditt hem?

>/E<PW/E'ÍťPZZKÍť<Z>^dÍťs ^dZ ^

-Íť- Yl[HO 

ZZZEHUJVODJVJDUGDUVH

r

Vi levererar

DIESEL & SMĂ&#x2013;RJMEDEL till hela härliga Ă&#x2013;STERGĂ&#x2013;TLAND Välkommen till Fundins Olja AB 0140-31 11 08, 0490-428 00 www.fundinsolja.se

Brett sortiment! Texaco smÜrjmedel, bränsle, spolarvätska, glykol, AdBlue mm.

VĂ&#x2026;RA BUTIKER: TranĂĽs Bäckagatan 1 0140-31 11 08 Västervik Folkparksvägen 60 0490-428 00 JĂśnkĂśping Skruvgatan 2 036-404 59


20

SKOG

Nummer 11 • Augusti 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Rådgivning i skogsskötsel Betyder mycket för framgångsrikt skogsbruk SKOGSBRUK (LT)

Vårt land hade förmånen att befinna sig på rätt breddgrad när inlandsisen för över 10 000 år sedan drog sig tillbaka. När väl isen försvunnit och landet rest sig bokstavligen kom så sakteliga ytan att täckas av skog. Skogarna kom att så småningom att befolkas av människor som livnärde sig på främst jakt av de villebråd som skogarna innehöll och fisk från sjöar och hav.

billigast möjliga penning så skulle man kunna tjäna stora pengar när man avverkade skogen, sågade upp virket till plank och bräder och exporterade det till främst England men även till kontinenten. Detta gällde främst mellersta Norrland där många flottningsbara älvar fanns för transport till sågverk som växte upp som svampar vid norrlandskusten. Denna utveckling fick skalden Elias Sehlstedt att 1872 skriva texten till Sången om Ångermanland där en berömd strof lyder: ”Såg vid såg jag såg hvarthelst jag såg”. När träpatronerna härjade

Då var skogarna ett skydd och ett skafferi för den glesa befolkning som levde i Skandinavien. Även om det gått tusentals år sedan isen försvann så har vi kvar 28 miljoner hektar bevuxen med skog i varierande åldrar. Sedan sekelskiftet 18-1900-talet har vårt skogsinnehav varit och är en oändlig grön guldgruva där vi kunnat skörda den eviga tillväxten och förädla den i vår skogsindustri till nytta för vårt välstånd. I många europeiska länder, exempelvis Spanien, Skottland för att nämna några så skövlades skogarna där visserligen under lång tid men resultatet syns idag hos de drabbade länderna, man har i princip inga skogar som vi anser att skogar ska vara. Vi i Norden, Sverige, Norge och Finland, insåg successivt att skogen hade till en början värden för överlevnad. Vi fick mat från de vilda djuren där, vi kunde bygga boningar där vi kunde få värme genom bränsle från skogen. Där kom man att odla först genom svedjebruk som främst finska invandrare bedrev i våra skogsbygder. Det dröjde långt senare till att man istället kom att odla upp den goda jorden som på Östgöta- och Västgötaslätterna. Allt eftersom befolkningen i länderna växte så insåg man att skogen kunde vara en ekonomisk tillgång. I slutet av 1800-talet när industrialismen hade nått en ny nivå av mänsklig utveckling började man från dessa länder – i till exempel Storbritannien – förstå att det hade nog inte varit så dumt om man haft egen skog när en växande befolkning skulle få tillgång till människovärdiga bostäder eller när man behövde props till att stötta gruvgångarna i England som var industrialismens vagga. Då riktades intresset mot vårt nordiska gröna guld då kom de så kallade träpatronerna som hade förstått att kunde man skaffa sig skogsarealer med god bestockning till

som värst och i många fall lurade av bönder deras skogar alltför billigt så förekom flera fall av så kallat ”baggböleri” dvs man rakade rent på en fastighet och lämnade marken åt sitt öde vilket betydde att det kom endast skräpskog tillbaka. Förståndiga personer med insikt om att så kunde det inte få fortsätta lyckades få dåtidens politiker att inse faran och så fick Sverige sin första skogsvårdslag 1903. Huvudnumret i lagen då var att man var tvungen att återbeskoga den avverkade marken inom en viss period. Allt sedan dess har vi fått otaliga nyutgåvor av skogsvårdslagen som också blivit allt mer detaljerad framför allt när miljöhänsynen började få betydelse på 1970- och 80talen.

Kunskapsöverföring kan gå från far till son som det har gjorts från pappa Claes Andersson till sonen Ludvig Klasson i Drängsbo inom Yxnerums socken. Claes Andersson tog vid efter sin far Elis Andersson som ägare och brukare av gården och arbetade dessutom som skotarentreprenör under många år. Vid bägge generationsväxlingarna har far och son funnits boende på fastigheten och när intresset har funnits naturligt hos den tillträdande har det varit okomplicerat att generationsväxla. Dessutom har fastighetens skogstillstånd haft god nytta av den kontinuitet i skötselinsatser som gjorts under årens lopp som berört bägge generationerna.

som hette Gösta Edström var den som kom att se till att de första egna större massaindustrierna byggdes för att säkra avsättningen av medlemmarnas virke till bra priser. De tre bruken som åsyftas är i tillkomstordning Mönsterås bruk, Mörrums bruk och Värö bruk, alla inom Södra, som idag ligger i topp i världen när det gäller produktion av avsalumassa. Mörrum och Värö har dessutom integrerats med var sitt stort och modernt sågverk som ger stora fördelar i kombinatets drift.

Utvecklingen vad det beträf-

far insikten om att vi i vårt land satt på en viktig naturtillgång växte fram från senare delen av 1800-talet och in på 1900-talet. Vi har i många sammanhang haft nytta av att vi slapp två världskrig och därför har haft en obruten utveckling på alla samhällsområden så också inom skogsbruket med skötsel av våra skogstillgångar. Grovt räknat fördelar sig ägandet av den svenska skogsmarken så att 50 procent är i privatpersoners ägo och resterande hälft ägs av staten, skogsbolag, kyrkan, kommuner, allmänningar och en blandning av övriga ägare. Det faktum att så stor andel som 50 procent finns i privatpersoners ägo är i sig unikt om man tittar på länder utanför Skandinavien. Det har varit en utmaning men också en avgörande fördel med många ägare. Utmaningen har varit att förmedla budskapet från begynnelsen att man hade en värdefull naturtillgång som man hade uppgiften att förvalta dels för sin egen del men också för den gemensamma svenska samhällsekonomin. Tillkomsten av vår första

skogsvårdslag kan betraktas

Alla skogsägare behöver en skogsbruksplan för sin fastighet som Lotta Solheim, delägare till Höversby Gård i Örtomta socken, har vetat allt sedan hennes far Inge Brogren berättade det för henne. Lotta och hennes medägare vet att de har ärvt ett förvaltarskap av det goda skogstillstånd som hennes bortgångne far och bror hade byggt upp under många år. Dagens moderna skogsbruksplaner går att redigera och ajourhålla tack vare utvecklingen på datorsidan och Lotta kan dessutom kommunicera över åtgärder i planen med södrainspektoren även om denne finns på en annan plats.

som ett första trappsteg i kunskapstrappan att sköta våra skogar. När en ny lag tillkommit har vanligtvis lagstiftaren inrättat ett organ, som en myndighet, att övervaka att lagen åtlyddes men också att med råd och anvisningar förmedla kunskap. Den myndighet som fick den uppgiften var Skogsvårdsstyrelsen som fortfarande heter så idag men som naturligtvis har genomgått ett flertal omorganisationer under årens lopp. Under 1930-talet ”föddes” ett antal sammanslutningar i föreningsform av privata enskilda skogsägare. Det var

starten av skogsägareföreningar som till en början fanns i de flesta länen i vårt land men som sedan dess har sammanslagits till ett fåtal större Skogsägareföreningar såsom Södra skogsägarna ek. förening SÖDRA, Mellanskog, Norrskog och Norra skogsägarna. Det viktigaste skälet för tillkomsten i begynnelsen var att samla ett större utbud av vedråvara i form av sågtimmer och massaved till den då uteslutande privata skogsindustrin för att få bättre betalt för virket till skogsägarna i föreningarna. En visionär och klok man

Skogsägarföreningarnas

andra stora uppgift har varit ända sedan tillkomsten och är fortfarande möjligheten att förmedla kunskap i skogsskötsel med målsättningen att skapa en hög virkesproduktion med högkvalitativt virke på medlemsfastigheterna. I vårt land har vi valt att bedriva ett effektivt traktskogsbruk med generell miljöhänsyn i alla delar av skogsbeståndens skötselåtgärder. En stor del av skogsägarna har valt att certifiera sitt skogsbruk som innebär att man som ägare/brukare har att vidta extra åtgärder som stipuleras i certifieringsavtalen till gagn för miljön, kulturvärden, vatten, djurlivet, växter och att förmedla positiva upplevelser för nu levande generationer människor men också för kommande generationer. De uppoffringar som skogsägaren av egen övertygelse valt att göra genom certifieringen kompenseras ekonomiskt med till-

lägg på råvarans pris med ett certifieringstillägg. Viktigt är också att uppmärk-

samma till de i vårt samhälle som kanske inte odelat gillar skogsbrukets produktionsskogar att vi i Sverige har avsatt stora arealer där skogsbruk inte bedrivs alls eller i mycket begränsad omfattning för att bevara olika naturtyper för framtiden. Vi har våra stora och små nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, områden med naturvårdsavtal och sist men inte minst alla frivilliga avsättningar på enskilda skogsfastigheter i samband med att fastighetens skogsbruk certifieras i form av målklassen NS (Naturvård skötsel) och målklassen NO (Naturvård orörd) i den ”gröna” skogsbruksplanen. Även med de stora arealavsättningarna ger vårt skogsbruk med åtföljande förädling av virkesråvaran i vår moderna och konkurrensstarka skogsindustri en nettointäkt till landets samlade ekonomi med 120 miljarder kronor årligen vilket betytt och betyder oerhört mycket för välstånd i landet. Ingen annan industrigren med inhemsk tillverkning och export som exempelvis stålindustri, bilindustri eller metallindustri kan uppvisa nettointäkter i den storleksordning som skogsbruk/skogsindustri genererar.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM


Nummer 11 • Augusti 2016

21

LANTBRUK

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

Martin och Tommy ute i kohagen. En välmående kossa ser på när mjölkbilen kommer för upphämtning.

Martin är född till lantbrukare Gården Bäckevarv i Årjäng bedriver mjölk- och köttproduktion ÅRJÄNG (JB)

Unge Martin är fjärde generation Dahlin som etablerat sig på gården i Bäckevarv. Här satsar han helhjärtat på lantbruket tillsammans med sin far Tommy Dahlin. När Värmlandsbygden stannar till för en pratstund befinner sig far och son i kohagen. Det är en härlig sommardag och idyllen är ett faktum. Kan en kohage kallas för oas, i så fall är den här kohagen en oas.

Tommy (58) och Martin (27) har en grov planering över sysslorna på gården, men det är omständigheterna som avgör turordningen för de olika arbetsmomenten som till en del styrs av vädret. Far och son bjuder först på en bit historia om Bäckevarvs lantbruks AB. På 1930-talet tog Tommys

farfar och hans bror över arrendet på gården, där det var mestadels körningar med häst i skogen. Senare tog Tommys pappa Folke Dahlin över arbetet. – Trettio år efter pappa Folke Dahlins övertagande fick jag köpa gården, kompletterar Tommy, i vår släkt blev jag gårdens förste ägare och bland annat startade jag mjölkproduktion under 1990-talet. – Vår nuvarande verksamhet omfattar mjölk- och köttproduktion, bekräftar Martin

och nu är det hans tur att flytta in i mangårdsbyggnaden. Det verkar vara trettioårsintervall som gäller, småler han. Då får vi kanske se fler Dahlins här om ytterligare trettio år? – Det får vi kanske, svarar Martin med ett leende. Tommy har byggt en ny bostad i närheten. Det framkommer att far och son är lantbrukarna i familjen. Tommys fru och Martins mamma heter Lena Dahlin och hon har sitt arbete inom vården. Martins sambo heter Karin Holmquist och hon är veterinärassistent. – Jag var tidigt med pappa i arbetet på gården, berättar Martin men innan jag valde en lantbruksutbildning funderade jag ett tag på att bli snickare. Efter gymnasiet jobbade jag drygt ett år på en byggvaruhandel.

ning om cirka 80 mjölkkor och lika många ungdjur. De brukar cirka 300 hektar. En del mark är arrenderad och en del äger företaget. I lantbruksföretaget har de en anställd och som extra resurs rycker Martins lillebror in. – Vi levererar ungefär 500 ton mjölk om året. Verksamheten kan producera 800 ton per år, men vi föredrar att ligga under maxnivån, säger Tommy och fortsätter, vi levererar mjölken till Arla. Avtalet med dem fungerar bra. Hur ser ni på eventuell samverkan med lokala mejerier? – De är nog intressanta i sig, men vi är beroende av upphämtningsservicen som Arla kan ge oss här i Årjäng, förklarar Martin. Vi fortsätter samtalet på temat mjölk och talar både om produkten rinnande mjölk

Vi levererar ungefär 500 ton mjölk om året. Verksamheten kan producera 800 ton per år, men vi föredrar att ligga under maxnivån.” Han kände att lantbrukaryrket passade honom bäst och började arbeta på gården 2009. – Jag valde att studera på Lillerud och Alnarps lantbruksuniversitet, säger Martin. Tommy och Martin bedriver mjölk- och köttproduktion och håller sig med en besätt-

och produkter av mjölk. – Överproduktionen av mjölk i Europa är ett klart dilemma, påminner Tommy och Martin. Här i Sverige uppgår den årliga mjölkproduktionen till cirka tre miljoner ton. Ost är ett exempel från det breda mjölkproduktssortimentet. Vartannat kilo ost är

importost. För att få ett kilo ost går det åt tio liter rinnande mjölkvara. – Vår välfärd har ett pris, säger de vidare. Valfriheten bland mjölkprodukter har också en baksida. Lågpriskonkurrerandet är jättetufft för produktionsnäringen. Sammanfattningsvis när man tänker på lokal produktion och avsättning så menar Tommy och Martin att en ansenlig mjölkmängd finge skrotas om man enbart skulle agera lokalt. De uppger hela 30 procent. Far och son ser förmåner med att arbeta tillsammans, viktiga frågor bland annat om framtiden kan man bolla mellan sig. – Endera får det bli en avveckling av nuvarande inriktning och byte till annan eller så gör vi en storsatsning på en ny anläggning och har kvar mjölkproduktionen. När Tommy köpte gården 1989 var räntorna utmaningen, nu handlar den om mjölkpriserna. Dagspriset 25 juli är 2,31 per liter. – I Europa totalt sett produceras det cirka 15 procent för mycket mjölk, säger Tommy. Fast å andra sidan och paradoxalt nog är det en framgång att inte mjölkpriset sänkts på ett tag nu, konstaterar han. Tommy ingår i flera före-

ningar och känner de andra lantbrukarna i trakten. Martin håller kontakt med vännerna från studietiden.

– Sedan spelar jag fotboll i Töcksfors IF, berättar Martin. Att ha olika sociala kontakter är värdefullt. Engagemanget och den speciella känslan för jordbruket är lika hos båda. – Vi dividerar aldrig om göromålen utan utför dem, anförtror Tommy och Martin samtidigt. Arbetsfördelningen faller sig alltid naturligt. – Under åren 2009-2011 var det full rulle på tre generationer Dahlin, avslutar

Martin. Arbetet flöt bra redan då och det var väldigt roligt när farfar fanns med oss, säger han. Folke Dahlin var aktiv i driften på gården fram till 2014. En liten tid därefter avled han. Martin beskriver sin farfar som en mycket viktig person i hans unga liv. Farmor Elvy Dahlin bor kvar på nära håll, tillägger han med mycket värme i rösten. Text och bild: LIZZIE GERD JANSON

AUKTIONER

Auktioner 2016

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning av ett datum som passar dig. BOKADE AUKTIONER 2016

17/9 Anneborg, Falköping. Samlingsauktion. Maskiner o Redskap. 24/9 Bredöl, Nossebro. Verkstadsauktion. Maskiner o Verkstadsinventarier, välskötta. 30/9 Rödjan, Töreboda. Maskiner o Redskap. 1/10 Ljungaberg, Kymbo, Falköping. Maskiner o Verktyg samt Sågverksinventarier. 8/10 Skäggebyn, Svanskog. Maskiner o Redskap samt Maskindelar o Innebo. 15/10 Källvene, Falköping. Maskiner o Redskap samt Innebo. 22/10 Toragården, Tiarp, Falköping. Maskiner o Redskap samt Verkstadsutrustning. 10/3 -17 Hallsta Gård, Vagnhärad. Maskiner o Redskap. Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud för Östergötland, Småland och Öland: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

www.farmarauktioner.se


22

LANDSBYGD

Nummer 11 • Augusti 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

I kvarnbutiken finns många olika sorters mjöl till försäljning.

Gamla kvarnar som fortfarande mal prima mjöl.

Från järnbruk till kvarn NORRKÖPING (JB)

Det har malts mjöl i Orga kvarn, Skärblacka, sedan 1780-talet då kvarnen byggdes. Runt kvarnen finns de historiska vingslagen om än osynliga. Men faktum är att just på platsen där Orga kvarn ligger har det på 1700-talet funnits ett järnbruk med en av Sveriges första stångjärnshammare. I järnbruket tillverkades delar till regalskeppet Vasas kanoner. Tiderna förändrades, järnbruket flyttades till Boxholm och kvarnen byggdes av stockar hämtade från Grensholmsskogarna.

Idag drivs Orga kvarn av Lennart Nyman som är kvarnens fjärde generation mjölnare men inom en snar framtid kommer den femte generationen att träda in då Lennart ämnar skriva över sina aktier på barnen Rickard och Ann-Louise. De finns redan med i företaget men än så länge endast som anställda. Rickard är mjölnare med ansvar över mjölproduktionen och Ann-Louise ansvarar för kvarnbutiken där hon säljer allt från alla sorters mjöl, kaffe och te till presentartiklar, djurfoder och djurtillbehör. – Den förste mjölnare Nyman hette Georg och var verksam i Bobergs kvarn i Vånga.

Han och min farfar Gustav arbetade tillsammans som mjölnare fram till dess att farfar flyttade till Hällestad där han jobbade ett antal år i den kvarnen. 1936 flyttade farfar med sin familj hit och övertog Orga och drev kvarnen fram till 1973. Då blev det min pappa Gerry och hans bror Yngve som tog över och drev kvarnen vidare till 1984. Då var jag tjugo år och tog i min tur över min farbror Yngves del. Pappa och jag jobbade därefter tillsammans som mjölnare men han blev sjuk 1989 och då kom min bror Leif in i bilden. Han hade precis slutat nionde klass och han hade inget annat val än att börja arbeta på Orga kvarn. Samma dag som han slutade skolan och vi kom hem från skolavslutningen stod det brandbilar på gården. Som tur var hade inte kvarnen brunnit upp utan elden hade stannat vid maskinerna men det blev nog så besvärligt eftersom det tog åtta veckor innan saneringsarbetet var klart. Leif var tvungen att hjälpa mig och sedan den dagen blev han kvar på Orga. För två år sedan valde han

dock att kliva av för han kände att det var dags att göra något annat i livet. Han har en liten gård utanför Skärblacka där han driver fårfarm och han kör också buss så nu har han fått välja vad han vill göra i sitt liv, berättar Lennart. Lennarts fru Camilla finns

Camilla, Rickard, Lille Vincent, Lennart, Inger och Ann-Louise har samtliga valt att ingå i Orga kvarns verksamhet.

med i firman och hon ansvarar för all administration samt Lennarts mamma Inger som ser till att varor packeteras och blir klara för försäljning. – Det är mycket näthandel, folk vill ha sina varor ända fram till dörren så det pysslar jag med trots att jag är pensionär, säger Inger men tillägger att det är roligt att fortfarande få vara med i kvarnen precis som på den tiden då hon jobbade ihop med sin make Gerry som efter en tids sjukdom avled 2007. Rickard och hans sambo Ida

har tillsammans sonen Vincent som snart fyller ett år. Han verkar hemtam i Orga kvarn och ser förnöjsam ut där han sitter mitt i gänget Nyman. Även om han inte ännu är medveten om det så finns redan planer för framtiden åt lille Vincent. – Min förhoppning är att han vill börja jobba här och ta över den dag jag och syrran inte längre orkar hålla på, säger pappa Rickard och får medhåll av de övriga. För att fira att det är 80 år sedan Gustav Nyman övertog

Orga kvarn bjuds alla kunder på kaffe och hembakade bullar där Orgas egna vetemjöl är stommen i degen, samt öppet hus så den som vill kan få se hur det går till att mala mjöl. – Min farfar Gustav med sitt kunnande och allt han gjorde här på Orga har blivit en förebild för mig. De valsar och siktar som farfar installerade under 1960-talet finns fortfarande kvar och står för huvudproduktionen av mjöl än idag. Man behöver faktiskt ha ett handlag för att klara av att vara mjölnare. Jag ser att Rickard är skicklig och myck-

et noggrann i det han gör och den dag då han tar över verksamheten vet jag att Orga kvarn är i goda händer. Fast jag tänker faktiskt jobba kvar här så länge jag lever även om det då är Rickard och AnnLouise som har huvudansvaret, säger Lennart bestämt. Orga kvarn är väl värt ett besök och när köpen är avklarade går det bra sätta sig bakom kvarnen och njuta av spegelblänket från kvarndammen. Text och bild: CARINA LARSSON


Nummer 11 • Augusti 2016

23

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

FASTIGHETSMARKNAD

VI KOPER DITT SKROT!

lrfkonsult.se

Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

NYHET 2016!

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

AKTUELLT

Välskött vid Värnasjön Åtvidaberg, 101 ha Byggnation i gott skick, vackra marker och virkesrik skog med bra jakt.

fr. 66.320:- exkl. moms MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

Reg Fastighetsmäklare Carl-Otto Béve

Hisun 500 UTV

Linköping | 013-24 20 03

Lantgård vid Tjällmo Motala Tjällmo-Torp 1:1 Gård med stor och trevlig mangårdsbyggnad ca 2 km öster om Tjällmo. Totalt 83 ha mark varav 44 ha utgörs av skog och ca 30 ha åkermark. Virkesförråd 8 800 m3sk. Utmärkt klövviltsjakt! Håkan Schörling LRF Konsult Örebro 019-168390 hakan.schorling@lrfkonsult.se

Traktorregistrerad

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

M A

96 900 kr inkl moms

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

Välkommen till Areal i Karlstad Fastighetsförmedling, skogsekonomi, skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas! Välkommen till vår hemsida där du kan läsa Jordbrukaren. www.jordbrukaren.se

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

FASTIGHETSMARKNAD

Överlåta gården?

Dala Gästgivaregård

Skogsgård i Skärkind

Välkommen till Areal

Boxholm, 98 ha

Norrköping, 30 ha

Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

Trevlig gård med strand mot Svartån, 52 ha åkermark, 9 ha naturbeten och 30 ha skog.

Med bredband, 27 ha skog, 5 200 m3sk och jakt mellan Norrköping och Linköping.

Reg Fastighetsmäklare Johan Westman Göran Hellqvist

Reg Fastighetsmäklare Magnus Jansson

Vadstena | 0143-134 50

Linköping | 013-24 20 04

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50


24

Nummer 11 • Augusti 2016

PRENUMERERA

Fredagen den 11 september

Prenumerera på Värmlandsbygden, ring 054-21 91 80 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

PRIS 10:-

tidningen för hela Värmland 2015 • Årgång 67 • Enda

!1"" .& (( * # * ( ' '$" * #( /& 1& # #( # 1* & ' (( # & ! # $ ( (&. /& # 3 Sidan 6 & 1& #( 1&

# '()# ' & ( (&. /& # & & ( $ # $& * & Sidan 5

av konst, sidan 10 Sunne Skogen är full

Hagfors Största herrgården i Värmland,

sidan 17

berätKonstnären Jörgen Edberg historia. tar om Vägsjöfors bruks

150 år värda att berätta om

TORSBY. 2 # '$" #( .## & ' # , ' '($& "1( & & "( # # # '. & ! ' $#'(#.& # 1& # & '$" &.(( & $" /& . ' 1 $&' &) ' ) & " # #! ( '($& # # ()&'( '$" /& &/# &.## & ( ( !! -*& &) ( # / ## * # & # !.' & ( %)# " # * $! #!. # # & '$" $" )## (' )( ( & . /# SIDAN 19

Fredagen den 18 september

2015 • Årgång råde67 • Enda tidningen för hela Värmland Hamnom får ett lyft

kommer folk från Årjäng,

Till bygdegården i Fagerås

HAMMARÖ. /& # $"")# !&* "" &11& (" ( ' )%% & ( !! # 0 " + $ (( ( )& " !! # * 1& ' '' !! $&1& ($"( # " "!! ! (( &$ 0 %/# * 0' ' .# ' "# # & $" ' # '$" &)# ")# #*/# &# /(( ,((& '

)

Kil Det får inte vara för välordnat,

En branschtidning

"

& !(

Jordbrukaren

• Till Östergötlands

lantbrukare

i Länstidningen

• Till Värmlands

Värmlandsbygden

lantbrukare

sedan 1926

Denna vecka med

Jordbrukaren moderna coastswing och den dansas till såväl

variant människor. Nu lär de ut en modern till. av bugg och foxtrot och folk strömmar på överskott – Det brukar alltid vara ett visst fler killar. tjejer, säger Michael, och efterlyser

120 kossor levererar ekologisk mjölk på gården Rökslid östergård i Simonstorp.

mår bra av att röra på

och

Här ska mjölkkorna vara kvar

i dansen Tidningen för dig som KIL/FAGERÅS. Alla som äldre rytmer. Mannen för Sidan som får bättre 20dans är det mångaverkar sig och via på landsbygden följer mjukt. Anita Halvarssons och JORDBRUK. Det blir allt kämpigare för mjölkproducenterna många väljer och eller tvingas att lägga ner sin mjölkproduktion. På Rökslid östergård drivs av far i Simonstorp, som och Robert Nilsson, son Christer och finns dock inga planer på att avveckla mjölkkorna. – Vi har 140 mjölkande kor mjölkrobotar och och det fungerar två Vi levererar bra. mycket ett stabilt inflöde mjölk och har på ekonomin. Eftersom vi producerar ekologisk mjölk har vi ett vilket är ett bra ekotillägg på 1.31 mjölkpriserna tillskott till rådande som är 2.50, Robert. berättar

tjejen Får växa i lagom sammanför Michael Danielssons passion takt

som lärs ut i självförtroende. En av de stilar Westbygdegårdsföreningens lokal kallas

Peter Olsson

med dottern

Ella på ryggen.

Hans dröm

om ett eget

litet jordbruk

har besannats,

Chauffören Peter

har nått sitt mål

att även driva

Nedåtgående

VECKANS

takt.

SIDAN 13

ett litet jordbruk

SIDAN 26

trend för älgjakten

JAKT. Årets älgjakt inleds snart. I Värmland kar, mest på grund av vargen. är den dock inte är den för vissa Med en minskande vad områden ändå älgstam minskar den varit. Älgstammen – På vissa mindre för generös för minsockså tilldelningen att upprätthålla tas kalvar, berättarområden blir det ingen och kanske en bra älgstam. jaktvårdskonsulenten skjutning alls i år, medan det på andra Johan Stedt på håll bara får skjuSvenska Jägareförbundet.

BORRING

Framtiden bortom nästnästa val

SIDAN 24

JAKT

Utrusta dig rätt inför jakten

SIDAN 2

JORDBRUK

En bortglömd kulturgård tar form

SIDAN 16

SIDAN 25

STORFORS

Det svänger på Storforsträffen Sidan 16

Sidan 8

Sidan 14

VÄRMLANDSBYGD PRENUMERERA PÅ

Satsning med kundfokus

växa i lagom

JORDBRUK. chaufför har Peter Olsson som jobbar nått målet han som att även driva haft sedan länge, stycken och snart kommer ett Peter och sambon det två tusiasm fortsätterjordbruk i liten skala. Med Anna flyttade kalvar till. Racken och enhan att utveckla – Jag började till nybyggda Gunnern. Hans sitt intresse. Östtomta 2009. Det är med två djur. står highland djurbesättning Nu har jag tolv trängsel, nära djur och så här de vill bo, utan cattlekor. Att bruka jorden beliten skala bidrar natur. Peter Olsson ver sitt jordbruk även i till att hålla landskapet drii Bosebyn mitt emellan sjöarna anser han. Att dessutom öppet, bo nära är berikande för alla i familjen. djur och natur

SIDAN 8

Du som är prenumerant på Länstidningen Värmlandsbygden och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

Folkfest med musik och konst

Blues och gamla burkar

nu får gården

SIDAN 6

Skogsföretag satsar på skonsamt skogsbruk

SKOG. Hyggen te stökiga ut brukar oftast se lisorgliga djupa och inte sällan ses Det hygge Ulf spår av maskiner. got annat. Ett Bergqvist visar är nåavverkningen första intryck är att skap. Timmer skett med handredliga högar. Visstoch ris ligger i prydsyns det att har kört på området, men någon också allt. det är

FORSHAGA

KRISTINEHAMN

"

från Norge.

En dans sätter snurr på livet Jordbrukaren

Lantmannatidningen

Nummer 13 • Årgång 89 September 2015

sid 13 Forsha 11 Fiske SIDAN ga för funktionshindrade, sidan 8

Värmlandstrafiks vd Lars Bull.

och Sunne, men också ända

Hammarö PRIS 10:-

Hagfors, Munkfors, Åmotfors,

Lantmannatidningen

""

1 80! EN! RING 054-21 9

KARLSTAD. #!! & %"! #" % ( & ! "! " " #! #"" $ $ ! "" "! " # "! & " "!"( !"( " & " #!! " ! " $ ! " SIDAN 28

Idéerna frodas i GRUMS.

$& ! !& ! "" !$ " " # ! ! "" ! $ $' " !% $ ! # " #$( ! !"& " ( ( !& #" "" & " # ! !" " ! ! ! " # $" # ! % "!$ # & !

Emil Pommerening satsar

på höns och planerar

för ett nytt stall. Gårdens

300 äggproducenter går

och sprätter i sin stora

Ett herrans hönsliv på San dås SÄFFLE. På Sandåsen, ett stenkast utanför Värmlandsbro jobbas det för fullt. Gårdens 300 äggproducenter går och sprätter i sin sto-

ra hage. Det syns inte ett moln på himlen men det kan dyka upp när man minst anar det.

hage och mår gott i septembersolen .

– Vi har haft problem med duvhöken de senaste dagarna, berättar Emil Pommerening som driver Sandåsens ägg och lantbruk.

SIDAN 9

SIDAN 18

STORFORS KRISTINEHAMN

Bordtennisklubben satsar på guld

GÅRD TILL SALU

Arabiska kulturföreningen har höga ambitioner

Sidan 16

Vackert med möjlighet till djurhållning

Sidan 14 PRENUMERERA

Sidan 22

PÅ VÄRMLAND SBYG

Fredagen den 25 september

Värmland

#% ! % $ # $ $ *$ $+ $ $! ,% & %' # $ $, " % $ & &%%#) Sidan 5 "# $ ' % $! /

%# $$ # $ $ ! -# # & %$ & $"!#% $"!#% $ ' %',# ", ! +' %)#$%&# $ ) Sidan 8

)

PRIS 10:-

DEN! RING 054 -21 91 80!

hela • Enda tidningen för 2015 • Årgång 67

och Ulrika satsar Kristinehamn Johan

Dags för lite friskt, sidan 14 Sunne

skit under naglarna, sidan

17

Johanna Jonas Eriksson tackar frisörer Kjelkenes och hennes onför checken till Barncancerf den på 45 260 kronor.

Klipp för Barncancerfonden HAGFORS. ! $ $ $! + # ! $ +# ,#$%& ! # % %% % & ,%% ! ' # $ , % #$! % # # ", %% & # %$ ' $+%% # ',# % $ ( ! . -# , !% $ & ' & # ", ! ! #, $%+ ! $ ! &"" ", %% "" $ $$ ! ,% #! # ,% % SIDAN 10

Flyktingtema hett ämne ' ÅRJÄNG. % # # $ %% $ &"" *# ! $ &% % ' + (%# $ %% -# $%+ & ' # -# !% ) # &% $ $ &$ ! . %)# +' # % ' # & % & %& % %% $ &% # +

övar inför Neighbourhood Gospel

Gospelfestivalen

i Fagerås under ledning

av körledare Ammi

Eriksson.

på gång Endorfinrus av sång har man tagit in I årets upplaga av festivalen för de yngre i och The Poppers, Crossheart Hansam. publiken finns dragplåstret

festivalpass, och – Förra året sålde vi 400 komma hit och många körer vill gärna Ove Fager. sjunga med oss, säger

rad öppnar lilla Fagerås KIL. För sjätte året i alla föreningar hjälper upp sitt samhälle och bygden samman. till. Gospelfestivalen svetsar

SIDAN 13

SIDAN 20 GÅRD TILL SALU KULTUR KARLSTAD

171 hektar med stort virkesförråd

Annalena älskar sina tomtar

Vi har gått från slit-o-släng till köp-och-släng

PRIS 10:-

67 • Enda tidningen för hela Värmland Fredagen den 9 oktober 2015 • Årgång Sidan 21 Sidan 22

Sidan 12 PRENUMERER

ANDSB A PÅ VÄRML

! 054-21 91 80 YGDEN! RING

"*

)" &

&

" # "

+" * " $&

"

$ "$

#

Sidan 14

& " $ & #* * #)$$ &) "

$ "%# * " & # & $ )" %

Sidan 6

Munkfors Motorsport är adrenalin för alla, sidan 15 Storfors Han satsar helhjärtat på Storforsborna, sidan 16

VÄRMLAND (VB)

Äkta paret Larson, förvandlade till Mikael och Veronica, har något viktigt att säga.

Ett angeläget budskap %#$ & " ' KIL. $ " "# )" ) $ $ " # $ " )" * " " " % $ $ % # " % " )" & % *# " $ $ " $) & # )" " & $ & " SIDAN 13

Idrottsboken snart tryckklar # STORFORS. +& " " !& #$ # #$ &)' " ) %$ $ " "# $ $ $$ " " * $ " $$# #$ " $ * $$ " *" " #$ $"% # +" #) #

Birgitta Löfgren från Rinnens kennel tillsammans med hela gänget, Thea, Asse, Dina, Iza och Nilla.

Hårdträning inför jakten

"$ # " !% #$ " #$ & " $ $ $ $ " & ")&$ $$ $ " # ÅRJÄNG. Hennes hjärta kommer alltid att %" ($$ )" $ # slå för jämthundar. – Livet är något helt annat med djur. Det är " $% " !% #$ " # en dröm att vara aktiv och få uppleva glädjen Fredagen den 16 oktober 2015 • Årgång 67* • Enda *" tidningen för hela Värmland

i de här hundarna, säger uppfödaren Birgitta Löfgren. Hon bor utanför Årjäng i Smolmark med sin kärlek Christer och de fem hundarna Thea,

PRIS 10:-

SIDAN 23

Lantmannatidningen Lantmannatidningen

ARVIKA

& !! ! fisken # # ! + ' ( Fina ! !!för förhål* landet 8 Sidan

# # !+ ! '

FILIPSTAD

Jordbrukaren •

Till Östergötlands

lantbrukare sedan

Jordbrukaren •

i Länstidningen

Till Värmlands

Värmlandsbygden

lantbrukare

KULTUR

1926

Nummer 15 • Årgång 89 Oktober 2015

Denna vecka med

Nio år och hon Jordbrukaren Ordföranden för Småbrukarna i Östergötland, Stefan Thorslund, tillsammans med hustrun Gudrun, i samspråk med en av besökarna på Småbrukardagen.

har redan sin tredje motorcykel Jordbruk som bisyssla Småbrukarna bjöd in till träff

Tidningen för dig som verkar på landsbygden

JORDBRUK. Föreningen Småbrukarna i Östergötland, med dess ordförande Stefan Thorslund i spetsen, bjöd in till Kärnhults gård. Deras en träff på erbjuda småskaligt syfte var att samt informera om och närodlat sin verksamhet. En hel del utställare varje att erbjuda. hade lite av med risk för regn Väderprognos gjorde att besökarna var lätt räknade till en början, men när dagen summerades hade gott och väl 300 personer kommit. Ett populärt inslag sta besökarna var bland de yngatt med traktor och vagn,få åka en tur som kördes säkert av Anders Pettersson, hemmahörande på gården.

Per-Holger Gustafsson driver uppfödning bra att kombinera av kreatursrasen uppfödning och highland cattle annat jobb. i mindre skala.

Rasen är förhållandevis

lättskött och därför

går det

SIDAN 14

Goda råd för nya skogsägare

Sidan 5

Sunne Hej på mârten, sidan 17

Asse, Dina, Iza och Nilla och snart är det dags för den årliga jakten. Självklart är de ute tillsammans och laddar upp. Det ligger hård träning bakom en älgjakt. SIDAN 20

En branschtidning

" # # %!! ! ( #'

En veckotidning som angår alla

SKOG. Många står lägga ett stort beloppi begrepp att skogsinnehav. För på att få ett den har någon skog tidigare som inte eller någon erfarenhet av skog finns en del nytt att tänka på innan köpet. Per Skargren, ansvarig för Skog och lantbruk på Swedbank och sparbankerna, har några viktiga punktersammanställt med saker att tänka på.

Sidan 7

sidan 18 Säffle En dag för integrationen, PRENUMERERA

Per-Holger föder upp

highland kettle på

barndomshemmet

JORDBRUK. Per-Holger uppfödning av kreatursrasenGustafsson driver måste för att överleva som småbonde. highland cattle i mindre skala. Jordbruket Hans be- Utan sättning består av drivs som bisyssla EU-bidrag skulle barndomshemmet på – Med inkomst totalt 16 djur. det inte fungera heller, i Speke. Han trivs påpekar han enbart från jordbruket utmärkt jag behöva med detta men ett skulle viltvårdsjaktenvidare. Ett annat stort intresse är ordinarie jobb är ha så ofantligt många där det mest dock ett klarar fler djur, för- för Per-Holger rakt på Per-Holger och bästa blir det rådjursjakt sak. jaktkompisen taxen Max.

Förbättrad vattenkvalitet

SIDAN 4

Du som är prenumerant på Länstidningen Värmlandsbygden och sam tidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

VECKANS

BORRING

I dansens virvlar bubblar glädjen

i Speke

SIDAN 23

genom fiske

En intressant metod att fiska bort vitfisk för att förbättra vattenkvaliteten i Svin som bidrar till att av växtplankton har bottenslammet rörs stadsjön har gett resultat. Genom omkring och gynnar siktdjupet ökat och vårdsförening bildades andra fiskar som utbredningen gös har ökat. Svinstadsjöns 2004 på initiativ var han föreslog att man skulle försöka av Åke Wastesons som även är ordförande vattenminska andelen vitfisk i den, det i sjön.

Sidan 32

SIDAN 12

JAKT

Vilken bil kör du?

Älgstammen har minskat rejält

SKOG

PÅ VÄRMLANDSBYGDEN! RING 054-21 91 80! SIDAN 2

SIDAN 20

Med skogen som arbetsplats SIDAN 24

Vi vill att Värmlandsbygden ska vara tidningen som man läser i lugn och ro, antingen som ett landsbygdsinriktat komplement till sin dagstidning eller som den enda tidning man behöver för att få en bild av vad som sker på olika håll i Värmlands län.

Kajsa Andersson har alltid gillat höns, men det är tuppen Olof som är favoriten.

För Kajsa gäller hönsen GRUMS. & " #& ( "! & ! ! ( ' & ! !& " ' & &# #

Vi vet att varje utgåva av Värmlandsbygden lever längre än en dag, att den blir noga läst och att det i många hem är en tidning man tar fram och läser olika artiklar i under flera dagar i följd. Går man till arbetet varje vardag är det

!! !" ! "

!

! SIDAN 9

Var fjärde matkasse slängs

( "

! "

Tjejerna som fixar fibern

!

& '

& #

!

!" $

HAGFORS. "! ' # &

& #

(

%

'

& #

!

! !! ) !! " ! ( !! # ( & ' & ( !" & ! # & !( ! ! ' (# ! ' "

KRISTINEHAMN/ÖLME. Det pågår en revolution på många platser i landet. Det handlar om att framtidssäkra kommunikationerna med fiber-

optik. Ölmes lösning blev en ekonomisk förening, Ölme fiber, som har skött all planering, kontakter och avtal. För att inte tala om allt grävande.

– Nu ansluter vi i det sista stugområdet, förklarar Ann Forslund, arbetsledare och sekreterare i Ölme fiber. SIDAN 14

SIDAN 10

EDA

Med samarbete gavs nedläggningshotad butik nytt liv Sidan 6

ÅRJÄNG

GÅRD TILL SALU

Kulturnatta på gång igen

Välskött skogsgård med trevlig bostad

Sidan 20

förstås under helgen som man har mest tid att läsa. Vi tror därför att det är en fördel att tidningen utkommer på fredagar, i omedelbar anslutning till helgen. Varje vecka finner du i Värmlandsbygden minst en sida från var och en av Värmlands läns 16 kommuner samt mycket annan läsning, och vi arbetar hela tiden med att utveckla Värmlandsbygdens utformning och innehåll. Det är där du som läsare kommer in. Berätta för oss om intressanta händelser som sker i din närhet, om spännande personer som kan vara värda för fler att lära känna, inspirerande hus och hem att göra hemma-hos-reportage om.

Var med och påverka, med hjälp av just dig kan vi göra en ännu bättre tidning. När du nu bestämt dig för att prenumerera på Värmlandsbygden, hoppas vi att du är redo för intressant och avkopplande helgläsning. Ställ fram den bekvämaste stolen, brygg en kopp kaffe och luta dig tillbaka med tidningen i handen. Läs någon artikel på fredagen, ytterligare några på lördagen och de sista på söndagen. Och kom ihåg att det kan finnas andra i familjen som också vill läsa. Väl mött i Värmlandsbygdens spalter! GUNILLA NORLÉN Ansvarig utgivare

Sidan 21

PRENUMERERA PÅ VÄRMLANDSBYGDEN! RING 054-21 91 80!

395:Ja, tack!

Jag vill läsa i tolv månader!

Ja, tack!

Namn:

Frankeras ej

Adress:

betalar portot

Jag vill prenumerera i ett HALVÅR för 230:-

Ja, tack! Jag vill prenumerera i TRE MÅNADER för 125:-

Postort:

Telefon:

Kryssa i rätt alternativ innan du skickar in talongen!

Svarspost 580003400

591 20 MOTALA


Nummer 11 • Augusti 2016

25

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Välkommen till barnens Mellanskogselmia Den 19-20 augusti slår portarna upp till årets stora skogliga familjefest – MellanskogsElmia 2016. Ta med hela familjen för här finns aktiviteter även för våra yngre besökare.

Skogsmulle att hålla till i Mellanskogs egen monter. Där blir det Mulles eget naturkul och alla barn får lära sig mer om hur man bäst vistas i skog och mark. På www.friluftsframjandet.se kan du läsa mer om vem Skogsmulle är.

Mellanskogselmia 2016 håller till strax utanför Sala, i anslutning till Ösby Naturbruksgymnasium. I samband med mässan öppnar skolan upp för besökare att titta in i djurhuset där man kan bekanta sig med reptiler, gnagare, fåglar med mera. I parken utanför finns getter, lamor, åsnor och minigrisar att titta på. Under fredagen den 19 augusti finns det möjlighet att åka turer med traktor och vagn. Café med kaffe, läsk och fikabröd till försäljning finns i anslutning till skolan. Missa inte Skogsmulle och björnen Melle.

I år kommer även björnen

Båda

dagarna

Melle att vara på plats i Mellanskogs monter. Det blir både tävlingar och godisregn tillsammans med björnen Melle.

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle ca www.

Lunnare-älgdragare ! TEKNISKA DATA Motor: 2-cyl luftkyld bensinmotor 13,5 kw (18 hp). Hydraulisk drivning, hög och låg, bandstyrning. Vikt: 470 kg. Last: 800 kg. Mått: Längd 2 555 mm, bredd 1 200 mm. TILLBEHÖR Radiostyrning, timmerbanke, boggikärra, vinsch, kran med vinsch, markberedare, utrustning för älg. Övrig utrustning enligt kundens önskemål.

"#& %## $& "#

Mjölkbönder, se över era kostnader! – kontakta Ängens Gårdsservice! Besök år v gärnautik! b b e w

Medle 248 · 931 98 Skellefteå Tel/fax: 0910 - 77 03 11 · www.agneeriksson.se

FASTIGHETSMARKNAD

Funderar du på att sälja din gård? Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

kommer

Boka annonsplats på tel 0141-560 03

SKOG

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • www.angen.se

Välkommen till vår hemsida: www.jordbrukaren.se

Rödfärgning Målningsarbeten med full garanti. Vi utför även fönsterrenovering samt mögelsanering av husfasader. 67 år i branschen! Vi målar med Falu rödfärg.

SKÖLDS MÅLERI AB Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 55

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

FASTIGHETSMARKNAD

Ulf Sköld 070-554 95 92 · Frank Sköld 070-556 20 98 www.skoldsmaleri.se

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

• Köper samtliga virkessortiment och biobränsle. • Utför avverkning och flisning med egna resurser efter dina önskemål. • Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att presentera oss och våra tjänster. Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com

Gisslebyn - Långserud Vackert belägen mindre gård med gräns i sjön Lången. Bostadshus i 1 och 1/2-plan med boarea 135 kvm fördelat på 4 rum, 2 kök och 2 badrum. Areal 2,2 ha. Pris: 700 000 kr eller högstbjudande.

Din Vattenspecialist

TJ:s Pumpservice AB " !

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

,]HVEYPZMRWGL Blixbol - Värmlands Nysäter Skogsgård, areal 3 ha, ca 1000 kbm skog slutavverkningsbart. Bostadshus i gott skick i fin glänta. Egen småviltsjakt. Vedspis och kaminer. Fiberanslutning. Pris: 795 000 kr eller högstbjudande.

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager Besöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd. Enkel montering på alla kranar.

För ytterligare information kontakta Roland Johannesson 0533-104 10.

Levererar färdig betong certifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

We-1400

med 2 kanal radio.

13.900:+ moms o frakt Tel 0381-710 10 | www.weimer.se


26

LANDSBYGD

Nummer 11 • Augusti 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Lars Ericsson är samordnare för eftersök i södra delen av Forshaga kommun. Här informerar han om hur han arbetar på ett möte på Lärcenter.

Utbildade jägare sköter eftersök Markera tydligt platsen där viltolyckan skett FORSHAGA (JB)

I hela landet, fram till den 11 juli 2016 hade 24 243 viltolyckor rapporterats in till polisen. I Värmland har totalt 1 580 viltolyckor rapporterats in fram till och med juli månad. I Forshaga kommun har sammanlagt 102 viltolyckor rapporterats in under 2015 och i år, till och med juni månad, 52 stycken. Statistiken kommer från Nationella Viltolycksrådet.

Många gånger orsakar viltolyckor skador både på djur och människor och bilar. Men det händer att bil och människa klarar sig bra, däremot kan djuret ha skadats. Då är det viktigt att hitta det så fort som möjligt för att minska lidandet. I jägarorganisationernas allmänna uppdrag finns en viktig uppgift och det är att tillhandahålla eftersöksjägare. I alla kommuner ska det finnas en samordnare, en kontaktperson som polisen ringer till när det har skett en olycka. – Min uppgift är att hålla kontakt med jägare som kan vara tillgängliga som eftersöksjägare. De ska ha en särskild utbildning och de ska vara tillgängliga så väl dag som natt. I Forshaga finns fyra kontaktmän. Själv är jag kontaktman för den södra delen, från Hagen i Deje ner till Gravakorset. Vi har en man i Deje och två till norrut, från

Hagen och upp till Munkforsgränsen. Vi som är kontaktmän är givetvis också eftersöksjägare. Jag har ungefär tio eftersöksjägare i Forshaga kommun. Det är olika sorts jägare med olika sorters hundar för olika sorters vilt. Många jakthundar fungerar bra som eftersökshundar också, säger Lars Ericsson som är eftersöksjägare och samordnare i Forshaga kommun. Om olyckan är framme och

du råkar köra på en björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, ett rådjur, utter, ett vildsvin, ett mufflonfår eller kanske en örn så ska du ringa 112 till polisen och anmäla olyckan. Det ska du göra även om du inte kunde se att djuret hade skadats. Sedan ska du markera platsen där du körde på djuret. Det är straffbart att inte rapportera en viltolycka till polisen och du kan få böter. Ligger djuret i diket så ska du markera platsen så att andra trafikanter kan se att du har anmält olyckan till polisen. När polisen får in ett samtal ringer de den eftersökssamordnare som är ansvarig på den geografiska platsen. Sedan ringer samordnaren i sin tur upp lämplig jägare som även har en lämplig hund. – En älg som har fått ett ben avslaget stannar inte. Den springer bara vidare. Då gäller det att det finns en ståndhund att släppa på som förhoppningsvis ställer älgen ganska så snart. Annars kan man få hål-

la på i tre dagar, säger Lars. Om det är ett vildsvin, en varg, björn eller ett lodjur som har blivit påkört så ska du sätta upp markeringen 100 meter från olycksplatsen av säkerhetsskäl. Då ska du även berätta detta när du ringer polisen. – Jag brukar säga att den som råkar köra på ett vildsvin ska köra fram 200 meter och markera där. Visst ska platsen markeras men ett påkört vildsvin kan vara farligt. Det finns särskilda skyddsbyxor som en eftersöksjägare kan ha när ett vildsvin har blivit påkört. Vi får inte gå ensamma när vi ska göra eftersök på vildsvin heller. De kan ligga och lura bakom en gran. Om jag skickar ut en eftersöksjägare så måste jag ha en rapport efteråt att jägaren har kommit tillbaka också, säger Lars. Det finns speciella vilt-

platsen markerats. Vad som har använts som markering är mindre viktigt. När eftersöket är avklarat och djuret har hittats så är det eftersöksjägaren som ska ta ner markeringen. Men den som åker riksväg 62 kan säkert se att det hänger ett antal plastpåsar utmed vägen. Det är inte alltid markeringen blir borttagen. Det gäller att vara vaksam.

Vilda djur kan dyka upp överallt, även i tättbebyggt område, inte bara där det är skog. Men det är vanligast i Forshaga kommun med viltolyckor utmed riksväg 62. Under 2015 var 17 älgar, 75 rådjur, en kronhjort, en dovhjort och åtta vildsvin inblandade i viltolyckor i Forshaga kommun. Text och bild: CICCI WIK

Så här gör du om viltolyckan är framme: Kontakta polisen och förutom sedvanliga personoch fordonsuppgifter ska du även berätta om: Olycksplatsen - vägnummer, ort, kännemärke. Hur olycksplatsen är markerad - markeringsremsa, plastkasse etc. Viltslag - rådjur, älg, vildsvin....... Viltets flyktväg - i vilken rikting djuret försvann. Detaljerad väg-/platsbeskrivning för olyckan, gärna en GPS-position eller om det är möjligt, nollställ bilens trippmätare och kör till en plats där du känner igen dig (exv. vägkorsning, kyrka, rastplats) och läs av trippmätaren. Det förekommer tyvärr mycket ofta att platsangivelsen är felaktig vilket ofta leder till att ett skadat djur ligger länge och plågas. Ett bra sätt att veta var man befinner sig är att läsa av koordinaterna i Nationella Viltolycksrådets app som finns för nedladdning till Iphone och Android.

olycksremsor som kan hängas Källa: viltolycka.se upp i en buske eller ett träd där en olycka har skett. Men det går även att markera en olycksplats med en plastpåse eller vad som helst. Huvudsaken är att polisen får veta hur markeringen ser ut. – Remsorna används kanske i 30 till 40 procent av fallen. Ofta är det plastpåsar, halsdukar eller handdukar som har använts. Det syns nästan lika bra, säger Lars. Det finns exempel där en viltolycka har markerats med ett paraply också. För att ett effektivt eftersök ska kunna göras är det viktiga att själva Älg som precis passerat en väg i skymningen. Det är den tid då vilda djur ofta rör på sig.


Nummer 11 • Augusti 2016

27

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

SKOG

FAKTA Ransbysågen

Flygfoto över Ransbysågen i Torsby kommun.

Levererar över hela jorden Ransbysågen fungerar väldigt väl TORSBY (VB)

Klentimmersågverket Ransbysågen ingår som ett eget bolag i Moelvenkoncernern. Man har både en intern och en global marknad för produkterna. Sågen är också en viktig arbetsplats i bygden.

– Ransbysågen är ett klentimmersågverk, berättar produktionschef Per-Erik Nilsson. Vi tillhör Moelven men är eget bolag. Vi sågar gran

och furu. Produktionen är ungefär 73 000 kubikmeter färdigsågat klentimmer per år. Klentimmer är en tunn dimension. Råvaran kommer främst vid gallring men det blir även en del vid slutavverkning. Vilka är era kunder? – Vi levererar nästan 50 procent internt till vårt systerbolag i Sverige. Resten går över hela världen. Det är till England, Tyskland, Danmark, Kina, Japan och andra länder.

Ransbysågen etablerades 1972 och var frukten av ett långvarigt arbete för att skapa arbetstillfällen i en hårt drabbad bygd. Förväntningarna var stora inför invigningen, och ett 40-tal personer fick arbete vid sågen. Idag arbetar ca 35 personer vid Moelven Ransbysågen och företaget är ett bra exempel på en lyckad satsning. Källa: Utmarksmuseet

Våra kunder är komponenttillverkare, limträ, panelhyvlerier och emballage. Köper man samma sorts virke i alla länder eller skiljer sig önskemålen? – Det är olika dimensioner och kvalité beroende på kund och land. Efterfrågan är väldigt flexibel, det är en fördel för oss. Just nu är det bra tryck på efterfrågan. Vi har inte mycket i lager och det är angenämt. Totalt är det ett fyrtiotal som

sysselsätts vid sågen, varav 34 är anställda. Till det kommer tre stycken från den oberoende inmätningsföreningen som mäter in det timmer som kommer till sågen och ytterligare tre stycken på timmerhanteringen. Historiken bakom Ransbysågen är intressant då såväl ägande som inriktning och annat har förändrats sedan starten. – Sågen är byggd 1972 av Finnskoga Dalby kommun, berättar Per-Erik Nilsson.

Det var ett arbetsmarknadsprojekt. I korthet blev sågen utarrenderad, senare köpt av Westwood och 1998 köpt av Moelven. Hur mycket återstår av den första sågen från 1972? – I princip finns inget kvar sedan starten. Man hade byggt för att få så många arbetstillfällen som möjligt och hade en normal såglinje. 1997 byggdes en ny såg här inne. Grunden för landsbygden är skog. Trä är väldigt miljövänligt, en perfekt produkt. Vad gör ni med allt sågspån, flis och annat som inte blir virke? – Barken eldas i vår panna, överskottet eldas i värmeverk. Flisen blir kartong i Skoghall och kartongerna går till hela världen. Flis och spån har det nästan alltid varit efterfrågan på. På bark blir det mer och mer efterfrågan. Allt tas tillvara. Moelvelven skog har ansva-

Peter Broberg, VD Ransbysågen.

Per-Erik Nilsson, produktionschef Ransbysågen.

ret för att köpa in råvaran och den klart största leverantören är Stora Enso. Sågen byggdes för att få mer arbetstillfällen. Vad betyder den för sysselsättningen i den närmaste bygden? – De flesta är lokala arbetare. Det finns inte så mycket att välja på, det har för-

svunnit en massa företag genom åren. Ransbysågens VD, Peter Broberg, är även VD på Notnäs. Han har mycket positiva omdömen om sågen och personalen. – Jag har jobbat på Ransbysågen tidigare, berättar han. Det var 2002-03 och sedan tog jag över som VD 2015. Jag kom tillbaka till nästan samma personer. Ransbysågen fungerar väldigt väl. Vi har just nu investerat för sex miljoner. Man har genomfört en investering i intaget och bytt maskiner där i sommar. Det finns en framtidstro på sågen inom koncernen. Peter Broberg kan av uppenbara skäl inte vara på Ransbysågen varje dag då hans uppgifter är fördelade över en större geografisk yta. Därför har man kommit överens om vem som gör vad när han inte själv är på plats och det fungerar bra. – Vi har ingen stor personalomsättning, säger Peter Broberg. Det är nästan bara pensionsavgångar. De som arbetar här är engagerade och motiverade. Det är kul vara en del i företaget med den personalen!

Text: BO BÄCKMAN


NUMMER 11 Augusti 2016 Årgång 90

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

SKOG

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Skotaren lastar av sitt virke vid vägkanten.

En helt vanlig dag i skogen Far och son förenar modern skogshantering med naturens värden EKSHÄRAD (JB)

Det doftar färskt virke och jord. Det hörs ett svagt motorbuller från en skördare och två skotare. En lastbil kommer med grus för att förstärka vägen, så att tunga maskiner och lastbilar ska kunna ta sig fram, och för att inte vägarna ska bli undermåliga. På den smala skogsvägen kommer det också en tankbil för att leverera diesel. Det är full aktivitet i skogarna norr om Bergsäng i Ekshärad.

I den ena skotaren finns Lars-Erik Mossfeldt och i den andra sonen Roland. Tillsammans äger de firman Mossfeldts skogstransporter AB. Pappa Lars-Erik har jobbat i skogen i hela sitt liv, medan Roland bara jobbat cirka 20 år. – En skördare hugger ner, kvistar, kapar och grovsorterar virket och därefter kommer skotarna, som finsorterar och kör ner virket till vägen, berättar Roland. Virket sorteras i olika timmersorter och massaved. Därefter körs virket med lastbil till olika sågverk, som alla har sin specialisering. Planerarna på Stora Enso

delar upp skogsområdena i olika trakter, beroende på ålder

och struktur, slutavverkning och gallring. Före avverkning och gallring görs alltid en naturvärdesbedömning på de olika trakterna, och stor vikt läggs på naturhänsyn. Kulturoch fornlämningar bandas och registreras. För oss är planerarnas jobb oerhört värdefullt, då de vet vad som finns i de olika trakterna och vilken hänsyn som krävs. Därför snitslar de områdena med olika snitselband, så att vi kan utföra ett så bra jobb som möjligt, där varje snitselband har sin funktion, fortsätter Roland. Ibland åldersbestäms trädet genom att man borrar igenom trädet och räknar årsringarna. Beställaren av virket be-

stämmer vart det ska gå och skördaren kapar till lämpliga längder. När vi kommer fram med skotarna är virket kapat och klart, samt ligger i olika högar, men vi kollar alltid så att det blir rätt sortiment. Sen fraktas virkeshögarna till vägen för vidare transport med lastbil till industrin. Roland och Lars-Erik job-

bar året runt, men har ledigt under industrisemestern. Ibland kör de i skift och tar in någon till hjälp. Service på maskinerna görs efter service-intervaller, oftast i skogen, men det händer också att service

Lars-Erik Mosfeldt t v, och Roland Mossfeldt med sina skotare.

sker på verkstad. – Produktiv livslängd på en skotare är cirka åtta år, beroende hur de sköts, men maskinerna blir allt bättre, tycker Roland. Lars-Erik och Roland är certifierade och går kontinuerligt utbildningar, som t ex natur/kultur/miljö-hänsyn och

anpassar alltid sitt arbete efter årstiden. Vissa marker är sköra på våren och det är då bättre att bearbeta dessa områden på vintern. – Ibland får vi lägga ut timmerbryggor att köra på för att skona marken och vid älvar och bäckar måste broar byggas. Markerna förstörs förvånansvärt litet, menar Roland,

och vi försöker vara rädda om naturen.Den här sommaren har varit torr, och därför har vi haft vatten med oss på maskinerna för att släcka eventuella gnistor som uppstår vid körningen.

ute i skogen. Med goda kunskaper och försiktighet kör de fram virket till vägen. De är yrkesmän, som vet hur man på bästa sätt ska förena modern skogshantering med naturens värden.

Far och son Mossfeldt utstrålar lugn och harmoni, där de står vid sina stora maskiner

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Profile for Jordbrukaren

Jordbrukaren nr11 2016  

Jordbrukaren Länstidningen Östergötland vecka 34

Jordbrukaren nr11 2016  

Jordbrukaren Länstidningen Östergötland vecka 34