Kyrkobladet nr 3 2022

HÖSTENKÄT

Vad är bäst med hösten?

ÅSA:

”Så skönt att komma in i ordentliga rutiner igen med träning, och denna höst också fokus på studier.”

AGNETA:

”Den höga klara luften och att plocka trattkantareller.”

HANS:

”Att få känna sig pånyttfödd när man andas in den klara och lite kyliga luften i lungorna och som gör att man känner sig starkare än på länge. Glädjen av att se de lingonröda tuvorna i skogen, att se älvornas dans vid någon sjö eller myr en tidig morgon när de i sina skira tyllklänningar sveper runt i dansen. På fälten hör vi lantbruksmaskinernas brummanden och kan glädja oss åt att ladorna är fyllda inför vintern och den gula stybben som blir kvar bidrar till landskapets varma färg.”

ENSAM

Vi är olika delar i en helhet, vi hör samman vinstocken.”sannadenavutgörasalltidmåste”Centrum

ÄR STARK, sa ett gammalt talesätt. Det kanske stämmer på ett sätt, men inte på andra. Vi är alla insatta i ett sammanhang och vi skulle knappast kunna fungera för oss själva. Vi är fullständigt beroende av andra människor för att klara oss. Vi behöver bönder, mjölkbilsförare, mejerister, kylskåpsreparatörer och transportörer bara för att få frukost på morgonen. För olika tillfällen i livet behöver vi andra yrkesgrupper för att klara av tillvaron praktiskt.

VI ÄR ALLTID INSATTA I ETT sammanhang med andra människor, så även i församlingen. Vi utgör olika delar, vi utför olika uppgifter, vi har olika åsikter och olika gåvor, men vi är alla en del av en och samma kropp. Jesus använder sig av en liknelse, som människor i hans sammanhang hade lätt att förstå: en vinstock. Hade han bott i Sörmland hade han kanske talat om ett äppelträd. Men poängen är densamma: vi är olika delar i en helhet, vi hör samman.

Den som håller oss samman är Jesus. Han är så att säga stam men. Så länge vi blir kvar i honom är vi kvar som grenar i helheten. Så länge vi hör hans ord och tar vara på det, så länge vi har honom i centrum är vi en del av hans kropp.

IBLAND FÖRLORAR VI KONTAKTEN med det centrala i tillvaron och ägnar oss åt sådant som är mindre viktigt, som ger nöje för stunden, men som inte ger oss något på djupet eller på längre sikt. Då kan vi behöva hjälp att återföras till centrum, till den ursprung liga vinstocken. Det kan gälla både mig själv, det kan gälla försam lingen och kyrkan, det kan gälla hela samhället.

Människor är olika, våra uppfattningar om vem Gud är skiljer sig också åt ibland, våra erfarenheter är olika. De olika uttrycksformer na kan komplettera varandra och ger en nyanserad bild av tron, av tillvaron, av Gud, om vi förstår att de är olika perspektiv och inte konkurrerande synsätt. Men centrum måste alltid utgöras av den sanna vinstocken, Jesus Kristus.

Matts Sandström, kyrkoherde

TID FÖR DOP Aldrig för gammal för att döpas!

HAR DITT BARN hunnit bli några år gammal redan och har ännu inte blivit döpt? Kom pandemin i vägen eller hann ni inte med att planera dopet? Ingen fara alls! Det finns många lediga doptider i våra tre kyrkor och vi döper barn i alla åldrar. Ring vår expedition, telefon 08-551 747 20, eller kolla in vår webb för mer information. Vi hörs, hoppas vi!

MartinPrästOlledöperår.1Malmborg,

VILHELMINA om konfirmationen

TRISS I MÖSS. Omslaget med våra fantastiska kyrkmöss Priscilla, Kaleb och Rut fotades av Magnus Aronson som kännasvansadesammapåsommarenspenderadekrypandesgolvetförattnåhöjdsomvåravänner.Lärdempåsid4.

KYRKOHERDEN

»Jag fick väldigt många nya vänner och ett nytt perspektiv på kyrkan.«

DOPDAGS. Lilla Olle med basker omgiven av familjen. Mamma Annelie Wagnefors tyckte att barnens närvaro under dopet bidrog till att det blev extra speciellt. Text: Linnéa Malmborg. Foto: Privat.

Barnens starka närvaro gjorde dopet till något alldeles extra

”Barndop är fantastiskt. Det är glädje och lek när barnet hälsas välkommen”, säger Annelie Wagnefors vars son Olle döptes i slutet av augusti – två år senare än planerat.

OLLE BENGT Fredrik Comstedt Wagnefors döptes i Överjärna kyrka 20 augusti när han var två och ett halvt år gammal. Hans ursprungliga dop skulle ha varit på vårkanten 2020 men föräldrarna beslutade att skjuta upp det med tanke på restriktionerna. Tiden gick och släktingar började fråga om det inte var dags för dop. Så en dag bestämde de sig snabbt och skickade ut inbjudningarna bara några veckor innan själva dopet och hopp ades på att några kunde komma.

FÖR MAMMA ANNELIE Wagnefors var dopet en självklarhet från början, även om väntan blev längre än tänkt.  – Dopet är en sådan fin tradition och är en viktig del av livet. Barndop är vackert! utbrister hon.  Särskilt vackert tycker hon, lite till sin förvåning, att det var med ett dop av ett äldre barn. Skillnaden hon

upplevde från att döpa en bebis var stor. Barnens medverkan och starka närvaro gjorde hela dopgudstjänsten till något alldeles extra.

– Olle var så närvarande under hela stunden i kyrkan, säger Annelie. Jag tror att fler än jag blev berörda av det!  Med sin linnekostym och festliga basker promenerade Olle in i kyrkan i procession med pappa. Storasyster Emma gick in med mamma och hällde stolt upp dopvattnet till sin lillebror. Högtidlig stod Olle på en pall invid dopfunten och böjde ned huvudet så att prästen Marcus Klefbeck, influgen dagen till ära, kunde droppa vatten tre gånger över Olles huvud.

EFTER SJÄLVA DOPET höll prästen upp pojken enligt gudstjänstordning en. Dock inte lika högt denna gång!  – Prästen hade fått öva innan hur högt han kunde lyfta Olle, med tanke på att han väger lite mer än en liten bebis, säger Annelie och skrattar.

På dopfikat efteråt fick de fyrtio gästerna (alla inbjudna kom!) många glada skratt när dopbarnet själv stod för paketöppningen och var med i  –tårtätandet.Jagärså glad och tacksam att vi valde att ha dopet. Till de som funderar på om ni ska döpa ett lite äldre barn säger jag bara: gör det!  Annelie flikar in att hon själv tänkt på att inte ha så höga krav på att all ting ska bli perfekt in i minsta detalj.  – Gör det inte så komplicerat! Njut av stunden och dagarna innan. Nu i efterhand när jag tittar på bilderna kan jag verkligen njuta av hur fint det var.

PERFEKT SOM GÅVA

Järnakorset är tillbaka igen

JÄRNAKORSET togs fram från en historisk förlaga för ett antal år sedan men såldes slut. Nu har vi tillverkat nya! Korset finns i två storlekar och finns att köpa i försam lingshemmet. Det lilla kostar 419 kronor och har en tunnare kedja och det större kostar 569 kronor och har en lite grövre kedja.

Korsets klöverbladsform är symbol för treenigheten. Ristningen föreställer ett altarkors. Liknande unika bilder finns på runstenar från 1100-talet i Överjärna och Ytterjärna.

Material: Silver och guld. Tillverkare: Smycka, Stockholm. Idé: Lars Eklund, Järna hembygdsförening.

UTLOTTNING . I dessa tider med höga priser på plastkassar är det bra att ha med sig en tygkasse till affären! Vi har hela fem kassar med fint budskap (Älskad, värdefull, dyrbar och allmänt bra) i olika färger att lotta ut bland de som mailar senast 1 december Grattis(Laurentär:Dulinnea.malmborg@svenskakyrkan.setillkanocksåringaellerskickaettkort.VinnarefrånKyrkobladetnr22022Ulla(ensötbricka)samtCharlottaDenimalsbokomkyrkor).tillerbåda!

MalmborgLinnéaFoto:

DOP AV ÄLDRE BARN

svansarnasomKyrkväktarnaKYRKMÖSSENintedrarefter sig

Tre kyrkväktare, tre karaktärer med hög svansföring. Följ med Priscilla, Kaleb och Rut på deras arbetspass i våra tre kyrkor.

TEXT: Linnéa Malmborg och Maria Frisk FOTO: Magnus Aronson

VADVORE EN KYRKA utan en egen kyrk mus? Ingenting! De tar hand om de små, små detaljerna och griper in när de som mest behövs. Därför vill vi presentera våra tre ståt liga kyrkmöss – Priscilla Präst, Kaleb Klockare och Riddare Rut. Alla tre med karakteristiska drag för sin respektive kyrka.

Under sommaren fick vår numera husfotograf Magnus Aronson, besöka mössen på plats för att dokumentera deras arbetsdag vid altare, kyrkbänk, dopfunt och andra platser i kyrkorna. Magnus kan intyga att de är idoga kyrkoarbetare och ligger inte på latsidan, förutom när de pausar en stund på orgelläktaren efter ett intensivt arbetspass.Nukommer de även att få en ytterligare uppgift – att visa barnen runt i kyrkan. Så framöver när du besöker kyrkan, bli inte rädd om du ser en liten mussvans stryka förbi kyrkbänken. Det är bara Priscilla, Kaleb eller Rut som gör sig redo för kyrkvisning. Den som väntar får se!

SVANSAR INTE EFTER. Priscilla går sin egen väg. Ibland tar hon en tur upp till predikstolen för att njuta av utsikten.

GIVAKT. Vid guidade turer för barn står Rut Riddare i vapenhuset för att välkomna.

STÅR FAST VID ORDET. Priscilla tränar inför morgon dagens predikan.

VÄL FUNTAD. Check på den! ”Dopfunten är i sin ordning”, säger Kaleb Klockare som håller koll dygnets alla timmar.

ULLKONSTNÄREN

Emelie tovar helst smådjur

Hej Emelie Eriksson i Södertälje som har tovat våra kyrkmöss. Hur länge har du tovat?

– I fyra år. Nåltovning var kärlek vid första försöket!

Ull är vackert, miljömässigt hållbart och har så många olika användningsområden.

Hur kommer det sig att du fokuserar mycket på små djur?

– Jag tycker väldigt mycket om djur och har haft husdjur både som barn och i vår familj nu. För det andra så gillar jag sagor och berättelser väldigt mycket. Jag älskade böckerna om Narnia som barn, med de talande djuren där, och jag har fortsatt att läsa sagor och fantasyberättelser för

alla våra barn.  Vad tovar du mest?

– Mössen är väl lite av specialitet.minDet beror på att de är så coola och smarta djur som kan använda sina fram tassar till att ta saker. Man kan föreställa sig att de håller på med en massa grejer – surfar, odlar, läser eller kanske arbetar som präst!

Hur lång tid tar det att göra en mus?

– Ungefär en arbetsdag, men sen beror det på vilka tillbehör den har.

Vad är det som är så kul?

– Att det går att skulptera tredimensionella skulpturer och att ullen är formfast fast den är mjuk. Tekniken knyter an till generationer av kvin nors skapande och är både traditionellt och nyskapande på samma gång.

Instagram: emelies_ullkonst

KLOCKAD. Kaleb Klockare tar rundan genom kyrkan varje dag för att se att allt är i sin ordning. Nyckeln är i högsta hugg!

TRYGG I

SIN ROLL.

Rut Riddare har arbetat i kyrkan under många år och kan sin sak.

Emelie nåltovar

PrästPriscilla Motto:KYRKAVÅRDINGE

Attribut: Prästkragen och kaftanen likt de många generationer präster som huserat i denna kyrka genom århundradena.

Specialitet: ”Predikstolen är kul att gömma sig i men man syns och hörs bättre på golvet.”

Favoritgrej i kyrkan: ” Min Bibel. Den släpar jag med mig vart jag än går, även utanför kyrkan då jag är på utflykt eller har kafferep med mina väninnor. Annars skulle jag säga dopfunten med sitt skvalpande vatten.” Har fått sitt namn efter: Priscilla hette en judisk kvinna som i Bibeln bodde i Korinth med sin make Aquila. De var båda tältmakare. När Paulus var i Korinth på sin andra missionsresa bodde han hos dem.

RiddareRut

Motto:KYRYTTERJÄRNAKA

”Ett snällt ord får mjukna.”fiendenävenatt

GULDSTUNDMORGONHARIMUND.

Attribut: Lans och sköld med samma färger som de begravningsvapen som hänger inne i kyrkan. Specialitet: ”Vapen lämnar vi i vapenhuset. En modern riddare står upp för orättvisor på andra sätt.”

Favoritgrej i kyrkan: ” Helt klart alla begravningsvapen som hänger på väggarna runtom i kyrkan. Min egen sköld har fått samma färg som en av de allra vackraste. Annars skulle jag nog säga kyrkbänkarna som är härli ga att ta en tupplur i efter ett hårt arbetspass.”

Har fått sitt namn efter: Rut var en moabitisk kvinna i Gamla testamentet som var gift med en son till Elimelek och Noomi. När Ruts make och svärfar dör följer Rut med Noomi till Betlehem, där Rut gifter sig med israe liten Boa. Deras sonsonson är David, som blir Israels andre kung.

”En timme sittandes i bänken ger gymnastik.”själen

VARDE LJUS. Rut Riddare har koll så att ljusen släcks när kyrkan stänger för kvällen.

Priscilla Präst tar en runda varje morgon för att kolla att allt står rätt till i kyrka.Vårdinge

KlockareKaleb

Motto:KYRÖVERJÄRNAKA

Attribut: Kyrknyckeln som Kaleb kånkar med sig över allt trots att den är lika lång som hans eget ben. Med nyckeln kommer han in i alla skrymslen och vrår i hela Överjärna kyrka.

Specialitet: Bor i tornet men rör sig runtom i hela kyr kan då klockaren också ansvarar för kyrkans inventa rier. Ringer i kyrkklockan för att kalla till gudstjänst. Favoritgrej i kyrkan: Kyrkklockorna! Min huvuduppgift är ju att ringa i dem när det är dags för gudstjänst och vid helgsmål. Tur att jag har pyttesmå öronproppar som jag kan använda för annars skulle jag vara helt dingdong i öronen eftersom de klämtar så högt! Har fått sitt namn efter: Kaleb var en hövding i Juda stam, och agerade spejare och krigare vid israeliternas erövring av Kanaan, vilket återges i Gamla testamentet.

Kaleb på ikyrkäventyrklurigaklocktornet

VAD PYSSLAR VÅRA kyrkmöss med hela dagarna där inne i kyrkorna?

Jo, det ska vi såklart ta reda på! I första seriestrippen skapad av Cecilia Eriksson möter vi Kaleb Klockare som får trubbel när han har lite för bråttom vid klockringningen.

Har du själv en idé om ett kyrkmus äventyr? Skicka gärna in dem till Kyrkobladet. Eller teckna en egen seriestripp vetja!

Linnéa Malmborg, linnea.malmborg@svenskakyrkan.seredaktör

”Nyckeln till att bygga kyrka finns församlingeni ”

DÖRRVAKT. En viktig uppgift för Kaleb Klockare är att låsa upp porten varje dag så att våra besökare kan komma in i kyrkan.

NY SERIE

I ett halvt sekel har det stått där ett stenkast från Överjärna kyrka.

I år firar det vitputsade huset 50 år – en efterlängtad byggnad som nu inväntar en förnyelse. Grattis till att ha uppnått församlingshemmet!medelåldern,

TEXT: Linnéa Malmborg FOTO OCH KÄLLA: Järna Hembygdsförening

STÖRRE LOKALER – JA, TACK!

I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet sköt invånarantalet i Järna i höjden. Med den snabba ökningen av för samlingsbor höjdes också kravet på vettiga lokaler för församlingen. Därför påbörjade kyrkoråd och kyrkoherde runt 1965 att fundera kring att bygga ett nytt försam lingshem i centrala Järna. Det befintliga församlingshemmet fanns då i en sliten byggnad på Bergsgatan som inte räckte till de växande behoven.

OMKULLKASTADE PLANER.

Efter att planerna stött på patrull flera gånger, exempelvis på grund av att ”läns arbetsnämnden vägrade igångsättningstill stånd för oprioriterade byggen”.1 Förse ningar drabbade projektet så att man helt sonika bytte byggplats. Från början var det tänkt att församlingshemmet skulle ligga

på den plats där gamla kyrkskolan ligger invid Mölnbovägen, men så småningom kom de underfund med att byggnaden skulle få för små utrymmen på den tänkta platsen och de rekommenderades att flytta byggnaden till torgets västra sida.2 Platsen blev där huset Höjden låg och det fick där med rivas. Församlingsengagerade Edith Sandholm som var uppvuxen i huset och bodde där fortfarande, sålde fastigheten till församlingen med en dröm om just ett nytt församlingshem.

EFTERLÄNGTADE LOKALER.

Ritningarna föreställde en 1300 kvadrat meter stor suterrängbyggnad i vit puts ritad av arkitekt Fritz Voigt . I entréplanet planerades pastorsexpedition, tjänsterum och ett antal undervisningsrum för både konfirmander och Pastorsexpeditionensöndagsskolebarn.skulleutrustasmed

NYBYGGE . Huset växer fram där det tidigare huset Höjden var beläget.

ett nytt arkiv, betydligt modernare än det nuvarande. Hörsalen var tänkt att rymma 250 sittplatser och en liten scen. En trappa ned planerades en ungdoms våning med bordtennisrum, hobbyrum och en cafeteria.

I en artikel i Länstidningen uttryck er kyrkoherden i Överjärna församling, Gunnar Henriksson, sin glädje över att de äntligen ska få sitt nya församlingshem: ”Det är mycket efterlängtat här i Järna. Nu kan vi verkligen börja satsa på både ungdomsverksamhet och studier.” 3

MILJÖMEDVETENHET.

Lokaltidningen uppmärksammar hur byggnationen påverkat närmiljön: ”Under byggtiden har man mycket noga försökt spara så många träd som möjligt i området. Man har till och med flyttat hela huset för att några stora tallar skulle få stå kvar.”4

FLYTTAREXPEDITIONENHEM.

En stor nyhet var att pastors expeditionen skulle inrymmas i församlingshemmet: ”När pastorsexpeditionen i Järna öppnar idag, tisdag, så gör man det i det nya församlingshemmet vid Torget. Därmed har man brutit den sedan urminnes tider gällande tradition att ha pastorsexpeditionen i präst gården. [...] När expeditionen flyttades över på måndagen var det dock långt ifrån färdigt när de första besökarna kom under tisdagen och kanske även några dagar framåt, så får de finna sig i att kryssa sig fram bland bodar och byggnadsmaterial utanför och stöta på en och annan hantverkare inomhus.”5

UNDER TALLARNA. Församlingshemmet, 1970-tal, med tydlig inspiration från klosterbyggnader.

SKALENLIG. Byggnationen av församlings hemmet sett från baksidan.

DET TAR SIG!

DRÖMMARNA BLEV VERKLIGHET.

1972 blev alla drömmar verkliga då det nya församlingshemmet stod klart med en prislapp på 2,1 miljoner kronor (ungefär 16 miljoner kronor i dagens penningvärde). Lördag 27 november 1972 invigdes de nya lokalerna under närvaro av dåvarande biskop Åke Kastlund:

”Det nya församlingshemmets hörsal var fylld till sista plats när invigningshögtiden inleddes med musik av musikdirektör Sven Lindroos och violinisten Margareta Larsson. Det musikaliska inslaget utökades sedermera och det blev också ett stort sångligt inslag, dels solosång av fru Elly Berner, dels duettsång mellan henne och Sven Lindroos, dels körsång av såväl kyrkokören som ungdomskör. […] Kyrkofullmäktiges ordförande Åke Nilsson konstaterade också, i sitt inledningsanförande att glädje, tacksamhet och gemenskap var tre värdefulla saker i samband med det nya församlingshemmet och uttalade förhoppningen att församlingshemmet skulle spira och att den ekumeniska verksamheten skulle fördjupas och förstärkas.”

6

FÖRÄNDRINGENS VINDAR.

När nu femtio år har gått sedan den stor slagna byggnaden togs i bruk har behoven förändrats. Därför behöver församlings hemmet nu förnyas och byggas ut. Lokaler för barn och ungdom måste anpassas till de verksamheter som bedrivs idag. Mötesrum,

körsal, samtalsrum, större personalutrym men, expedition och kyrktorg är önskvärda för många. En framtidsgrupp har plane ringsmöten där de visionerar kring hur ett framtida församlingshem kan se ut.

Lasse Wiklund, kyrkorådets ordförande – hur ser planerna ut nu?

– Vi är tacksamma att de valde en så bra plats när församlingshemmet byggdes 1972! Vi har ett hus mitt i byn, nära kyrkan som är tillgänglig för många. Men behoven har förändrats. Tanken är att vi ska göra en övergripande renovering invändigt. Om bygglovsprocessen går enligt plan kommer renoveringen att ske under 2024. Därefter har vi funderingar på att bygga ut huset åt något håll, beroende på vad som är möjligt enligt detaljplan.

Kan du ge exempel på sådant som ni önskar förbättra?

– Stora salen ska få bättre funktionalitet och bli ännu mer attraktiv att hyra ut. Önskemål finns om ett kyrktorg där för samlingsbor kan mötas på ett naturligt sätt.

DRÖMMEN SOM BLEV SANN. Tänk att Ediths dröm om ett nytt för samlingshem på Höjden blev sann! Och nu hålls drömmen vid liv genom att huset rustas upp för att hålla många år framöver. 

Källor: 2 ,3 ,6Länstidningen. 1971-12-15. 4Länstidningen. 1972-11-07. 1,5Länstidningen. 1972-11-27. Tack till Järna Hembygdsförening!

”Många i Järna måtte känna glädje i det nya samlingshemmet.”förnämligaochför biskop åke kastlund i sitt anförande vid invigningen 1972.

HEMKÄRA. Systrarna Edith och Ester Sandholm bodde på Höjden. En dag skulle deras hus ge plats för det nya församlingshemmet –en dröm som blev sann.

Församlingshemmet

Huset Höjden som rivdes till förmån för församlingshemmet.

MIRIAM TINGLÖF

ÅLDER: 42 år.

BOR: sedanVagnhäradbarnsben.

FAMILJ: Maken Dannie och barnen Elliot, 12 år och Emelie, 8 år.

AKTUELL: Som ny administratör efter Petra Chamoun som slutar hos oss efter fem år.

INTRESSEN: Församling en Betel i Vagnhärad. ”Och virkning som är min nya passion! Det är min inre tant som får blomma ut!”

SER PÅ: Nyheter, You Tube. ”Just nu följer jag en YouTuber som pratar om Bibeln.”

LYSSNAR PÅ: Poddar.

FAVORITPSALM: ”Gör det lilla du kan” av Lina Sandell.

»Tron är marken jag går på och luften jag andas«

HEJMIRIAM TINGLÖF, välkommen som ny administratör i pastoratet.  – Tack! Det känns jätteroligt att fortsätta jobba här då jag trivts så otroligt bra. Jag har känt mig som hemma här.  Du är redan ett välkänt ansikte här!

– Ja, för tre år sedan kom jag hit som vikarie för kommunikatören och sedan har jag blivit kvar. Under pandemin skötte jag de digitala inspelningarna och sedan har jag arbetat med HR och internkommunikation.  Vad innebär din nya tjänst?

– Bland annat att sköta bokningar av loka ler, dop och vigslar. Att vara spindeln i nätet för en hel del administrativt arbete. Och att få möta människor, vilket faller sig väldigt natur ligt för mig då jag gillar att vara social!

Vad är din styrka i personalgruppen?

– Jag hoppas att kunna vara med och sprida god stämning så att personalen känner ett värde i det de gör.

Vad är speciellt i församlingarna här?

– Att det är ett fokus på evangeliet. Här står kyrkans centrala budskap först. Evan geliet behöver inte putsas i kanterna eller krånglas till. Det räcker som det är.  Är du själv troende?

– Ja, tron är en stor del av mitt liv och definierar mig som person. Tron är marken jag går på och luften jag andas. Den håller

mig stadig i livet, både i vardagen och i riktning framåt. När jag faller så finns Gud där och tar emot mig. Det finns en vila i att erkän na att man är älskad som man är trots att man är den man är med alla fel och brister.

Har du alltid haft en tro?

– Ja, jag är uppvuxen i en församling och har alltid varit övertygad om Guds existens. Numera är jag engagerad i min barndoms församling i Vagnhärad där jag spelar gitarr och sjunger varje söndag.

Musiken ligger dig nära till hands, alltså?

– Ja, verkligen! När jag fick vara med och sjunga under de digitala inspelningarna un der pandemin kände jag att jag utvecklades mycket. Jag hittade min röst.

Har du någon favoritmusik?

– Jag har ett nyvunnet intresse för psalmer. Vilken sångskatt de är! Innehållet i texterna bär på en sådan rikedom och melodierna är oerhört vackra. Det finns så mycket man kan göra med psalmer och jag vill gärna vara med och förmedla dem till en ny publik.

Vad ägnar du fritiden åt?

– Det är viktigt för mig att vara informe rad om vad som händer i mitt närområde och kunna påverka. Därför är jag engage rad i lokalpolitiken. Nyfikenhet har alltid drivit mig framåt. Det blir även mycket tid i församlingen hemma i Vagnhärad. 

MIRIAM TINGLÖF

TinglöfDannieFoto:Malmborg.LinnéaText:

GLÄDJEFYLLD. Miriam Tinglöf stor trivs med att arbeta i Svenska kyrkan och vill sprida glädje och skapa god stämning.

Miriam köper mycket garn nu för tiden. Virkning är hennes grej.

BANBRYTANDE B:N. Tre män med storartade talanger. Tre män med enorma ambitioner. Tre män som alla börjar på B. Begreppet ”de tre B:na”, som en gång myntades av den tyske kompositören Peter Cornelius syftade på kompositörerna Johann Sebastian Bach, Ludwig van Beethoven och Hector Berlioz. Den sistnämnde ersattes vid senare tillfälle med Johannes Brahms Förutom att begreppet är en allitteration (när man sätter ihop ord som börjar på samma bokstav) syftar den till att de tre kompo sitörerna kännetecknar var och en av ”de tre epokerna av tonal musik”: barocken, klassicismen och romantiken. Kyrkobladet hjälper dig att lära känna de tre herrarna:

JOHANN SEBASTIAN BACH var verksam under första hälften av 1700-talet och sym boliserar barocken. Han har blivit en central gestalt i den protestantiska kyrkomusiken. Under stora delar av sitt liv var Bach anställd i kyrkor vilket bidrog till den stora mängd kyrkomusik han producerade. Till de mest berömda hör hans många orgelkompositioner. Mest kända verk: Juloratoriet, Johannes passionen, Matteuspassionen och Branden burgkonserterna.

LUDWIG VAN BEETHOVEN är central i den klassiska eran men närmar sig den nya stilriktningen romantiken. Han var verksam i slutet av 1700-talet till första tredjedelen av 1800-talet. På grund av den hörselskada som kom att göra honom döv, lämnade han sin pianistkarriär och ägnade sig främst åt komponerandet. Med sina tidskrävande

arbetsmetoder skapade han en något begrän sad produktion med betydande och nyskapan de verk. Mest kända verk: De nio symfo nierna (främst nr 5 – Ödessymfonin och nr 9 som han komponerade under total dövhet), 32 pianosonater (främst Månskenssonaten) och pianostycket Für Elise.

JOHANNES BRAHMS verkade under den romantiska eran från 1830 till 1900-talet. Brahms uttryckte starka känslor på ett mer återhållet sätt än många av sina samtida kompositörskollegor. Han influerades av äldre klassiska kompositörer som Beethoven och Schubert. Brahms musik präglas av viss tungsinthet. Mest kända verk: Ein deutsches Requiem och de fyra symfonierna.

PIANIST JOHN BECK, vad har du för förhållande till dessa tre B:n?

– Som klassisk pianist är de naturligtvis oundvikliga. Det är musik som jag har levt och brottats med i 45 år och som bara blir bättre och bättre! Det är inte för inte som dessa tre framställs som centrala i den klassis ka musiken. De tre B:na är en slags grund. Menar du att de hakar i varandra?

– Ja, Brahms fångade upp Beethoven. Han hade Beethovens stora steg bakom sig vart han än gick men lyckades ändå göra musiken till sin egen.

Och Bach, då. Varifrån hämtade han sin inspiration?

– Som religiös människa själv kan jag inte förklara det annat än att han levde i en själs lig, andlig och gudomlig källa. Det måste vara så! Musiken var vattnet han simmade i, luften han flög i, en sådan självklarhet. Jag vill gärna tro att den kraftkälla vi i kyrkan talar om som den gudomliga källan, det klingande ordet, är en slags skapelsekälla. Jag tror Beethoven och framför allt Bach hade den nära sig.

Det går inte att vara klassisk pianist utan att ha rört en ton av Bach!

– Precis! Det går inte! 

»Bach måste ha levt i en gudomlig och själslig källa.«

GENIER.

musik.banbrytandevärldensinbokstav,lademedBrahmsBeethovenBach,och–trion,sammabejubbegynnelsevilkapåtidförändrademedsin

PRICK-TILL-PRICK. Börja på siffran 1 och rita streck till siffrorna som kommer efter så får du se hur kyrkmusen ser ut!

”ÅÅÅÅH! Varför är sommarlovet såååå långt?” Jag kommer ihåg att jag som liten sa så varje sommar i augusti. Det var inte långt kvar tills skolan började men det kändes som om vi varit lediga i en evighet. Längtan efter klasskompisar, leken på skolgården, ja, till och med lektionerna, blev så stark att sommar lovet kändes som ett år. Många av mina kompisar kände precis tvärtom: ”Varför måste vi tillbaka?! Lovet kan väl inte vara slut än?” Tänk att tiden kan vara så otroligt olika lång beroende på vad man gör. Nu för tiden tycker jag aldrig att tiden räcker till. Ibland längtar jag tillbaka till de där somrarna som aldrig tog slut. För kanske är det grejen med att bli vuxen, att tiden till slut hinner ifatt oss. Hoppas att du får en bra höst i skolan! MDEENNISANRAB

MARIA FILOSOFERAR För långt sommarlov?

Tro hopp &lek T K

KYRKKRYSS. Fyll i de rätta bokstäverna i rutorna! Bland de som skickar in rätt svar till Kyrkobladet lottas ut ett litet pris. Se kontaktuppgifter längst bak i tidningen.Untitled bor kyrkan säger stort instrument kyrkan litet bröd nattvarden kyrkan högst på Ledaren i stiftet Runt prästens Gudstjänstdag

”ALLA SOM vigs diakontill får ett smycke i form av ett diakonemblem att hänga runt halsen. När man dör går den i arv till en annan diakon. När jag vigdes till diakon för tio år sedan lät jag tatuera in ett diakonemblem på vänster underarm. En tatuering finns kvar! Att bli diakon är något jag har fått kämpa för så det vill jag visa. Ibland får jag reaktioner, främst från andra diakoner som tycker den är häftig. Ibland tittar jag på fler motiv. En hundtass kanske!

Laila Larsson, diakon

”IDÉN OM ATT förvandla högerarmen till en blomster girland kom efter inspiration från andra tatuerade runtomkring mig.

Jag tyckte helt enkelt att det var fint! Då blommor är något som aldrig blir otren digt, tänkte jag att de kunde få åldras med värdighet på min hud. Så det blev någon form av pio ner, en linnéablomma och en bålgeting som symboliserar mitt polska arv, när ordet översätts till polska. Min vänstra arm är också blombeströdd. Att jag har tatuerade armar är inget jag dagligen går och tänker på då de har blivit en del av mig. Just nu har jag en tanke om att göra en cover-up på den andra blomstertatueringen jag har på vänster arm. Sen blir det nog inga fler på ett tag.

Linnéa Malmborg, kommunikatör

»Ha skinn på näsan. Hålla sig i skinnet. Rädda sitt skinn. Vara hårdhudad. I vårt sätt att tala och tänka är huden ett hölje, en gräns. [...] Ett gränssnitt. Att våga vara hudlös är detsamma som att visa eller avslöja sitt inre, en metafor för hur vi blir beroende och berörda av arandra.”

ELISABETH ÅSBRINK ur Bläck – tatueringar, hud, minnen

djuptnågotursprungensmärtamedSkapade enblivitharkroppvårpåBläcketpersonligt. förprovocerandemenmångaförsjälvklarhet berör.sombläcketineddykerKyrkobladetandra.

JOHANNA HEINONEN

”FÖR ÅTTA ÅR sedan tatuerade jag kvistar av olivträd på skuldran. När mitt liv ställdes på kant (jag sa upp mig, började plugga, fick bryta upp från familj, hus, hem) bar jag ett bibelord med mig där kontentan var att även det största olivträ kan vissna ned för att omplanteras och senare bära frukt igen. Därför blev det olivkvistar. Det ger hopp och gav oerhörd tröst. Jag har även ett litet kors på höger fotled, ett vigningskors som en av mina studiekamrater tatuerade.  Kanske blir det fler, jag skulle gärna bära något norrländskt motiv.

Annica Lahti, präst

”ATT TATUERA MIG var bara något jag hade fått för mig att jag ville göra. Min första blev mitt efternamn på höger handled som jag gjorde när jag var 20 år. Se nast gjorde jag en krona i nacken – för att jag är drottning över mitt eget liv!  Nu har jag nio tatueringar. Man brukar säga att har man väl gjort en tatuering så är det kört, då vill man bara ha fler och det stämmer ganska bra på mig!

De som betyder mest för mig är svalorna och fjädern på armen som jag gjorde efter en väldigt jobbig separa tion, för att påminna mig om att allting kommer bli bra. Svalorna hittar alltid hem igen och fjädern står för hopp.   Jag tror att nästa motiv ska bli en ros på armen till minne av min mamma som nyligen gick bort.

Johanna Heinonen, kamrer

”MIN FÖRSTA gjordetatueringjag som 18-åring – en arg, teck nad tjej som jag nyligen gjorde en cover-up på. Sen har det blivit fem tatueringar till på armar na, skulderbladet och revbenen. Det är svårt att sluta när man väl har bör jat! Framsidan på min arm visar min himmel och bak sidan mitt helvete. Jag tror att många som haft en jobbig uppväxt hittar utlopp för smärta och frustration i olika konst former. Jag hittade mitt utlopp i mina tatueringar. Den som betyder mest för mig är bibeltexten på armen. Den tröstade mig som ung och som vuxen.  Trots att jag har flera stora tatueringar tänker jag inte på dem utan de blir snabbt en del av mig själv. Ibland får jag kom mentarer kring dem men mest när jag var yngre då folk kunde peka på mina tatueringar och skrock ande frågade om jag var kristen. ”Ja” svarade jag kort och sen blev det inga  Kanskeföljdfrågor…blir det fler

tatueringar. Jag vill göra något som påminner om min dotter.

Maria Frisk, församlingspedagog

»Jag tatuerade en krona i nacken – för att jag är drottning över mitt eget liv!«

BARNENS

FÖDELSEDATUM. Ett

klokt citat. Ett kärt husdjur. Många är de motiv vi kan tänka oss att pränta in i skinnet för resten av livet. I färg eller svartvitt. Väl synligt eller jätteprivat. Ett litet hjärta på vristen eller hela ryggen täckt av sling rande blomstergirlander. Tatueringarna berättar någonting om vilka vi är och vad vi anser vara vackert. Många är skälen till det valda motivet. Ett porträtt av en idol som för någon kan verka banalt eller till och med motbjudande, kan för en annan ha en djup personlig innebörd. Texten på armen kan läsas varje dag och ge tröst. Många (inte alla!) plågar sig igenom timmar av smärta för att kunna stoltsera med en symbol för något de anser vara viktigt i livet. De inristade linjerna är oåterkalleliga. Vad än betraktaren an ser om konstverken på våra kroppar äger vi dem precis lika mycket som vi äger vår egen hud.

ATT DEN URGAMLA konstformen skapar någon form av känsla är tydligt, både för den som bär tatueringen och för den som betraktar. I en recension av en tatueringsbok låter recensen ten sin vämjelse inför gaddningarna flyta ut likt bläck: ”För mig är många tatueringar i boken inte bara schablonartade, utan ofta också likartade och stumt och osinnligt slappt tecknade. Ifall man nu över huvud taget kan lägga estetiska och formmässiga kriterier på bilder som det växer kroppshår på, som införlivats med levande människors personlighe ter. Bilder som kan ha för avsikt att provocera och verka stötande.”¹ Att smycka kroppen med perma nent färg har varit något som rent historiskt återfunnits i alla kulturer på jorden. Från att i modern tid ha varit något som förknippats med sjömän, cirkusfolk och busar har tatueringar blivit en självklarhet i samhället.² Nu är den snart lika vanligt förekommande som öronpiercingar. Svenskar är tydligen, jämte amerikaner, de procentuellt mest tatuerade i västvärlden då 1,5 miljoner svenskar har tatuerat sig de senaste 15 åren.³

TATUERINGENS SJÄLVA klassresa och nya status beror enligt etnologen Birgitta Svensson på människans behov av att vilja bekräfta sig som individ: ”Kroppen blir ett estetiskt projekt, ett led i vår identitetsproduktion och vilja att uttrycka vår personliga frihet. Och mitt i en föränderlig värld symboliserar tatueringen något bestående.”⁴

Att tatueringen blir en del av ens identitet är en självklarhet med tanke på dess synlighet, men kanske finns det djupare anledningar än den rent estetiska. Det tror tatueraren Heidi Hay som menar att tatueringstrenden är ett uttryck för längtan efter gamla riter, myter och symboler: ”Människor kommer ofta till mig när det hänt omvälvande saker i livet. Det kan vara läkande att

linjerOåterkalleliga

Om tatueringen som kroppens egen rustning.

TEXT: Linnéa Malmborg FOTO: Sincerely Media

göra en tatuering när man förlorat någon. Det är som om själva smärtan är helande.”⁵ Och finns det inte likhet mellan smärta och bön?” Det undrar Elisabeth Åsbrink som i sin bok Bläck försöker krypa under skinnet på de kvinnor och män som nak na ställt sig framför hennes kamera för att föreviga den inrista de kroppskonsten. Tatueringens själva funktion kan te sig som ett sätt att smycka sig, identifiera sig och även skydda sig själv.

”En ristar streck i skinnet för att markera livets gång. En annan tatuerar sig för att markera individualitet i massan av andra indi vider. Eller så är anledningen en helt annan. (...) Jag hör en man kalla tatueringarna för sin rustning. Som om han kunde ta skydd från världen genom ett lager ornament. Men ibland präglas skinnet för smärtans egen skull.”⁶

SÅ TILL DEN STORA FRÅGAN – varför fler tatueringar? Många jag talar med och läser om nöjer sig inte med en enda liten tatuering utan broderar ut den, kompletterar den och krumbuktar sig på alla möjliga vis för att rättfärdiga ytterligare en timme i smärtans stol. Maria Frisk, församlingspedagog i pastoratet, förklarar med en enkel fras: ”Det är svårt att sluta när man väl har börjat”. Björn Wrangsjö, psykiater, gör i en artikel jämförelsen med att börja odla en trädgård: ”Du kanske börjar lite försiktigt med att sätta några buskar i ett hörn. När du är klar sticker plötsligt trädgårdens vilda partier i ögonen, tomrum kan provocera.”⁷ Och så fortsätter planteringen... 

FOTNOTER: ¹Susanne Pagold. ”Även fotomodeller gör det”. DN. 1998-07-05. Dn.se. ²Tatueringens historia. Sjöhistoriska museet. sjohistoriska.se. ³ Henrik Widegren. ”Att prata om tatueringar tar fram gubben i mig”. Dagens Medicin. 2019-03-29. dagensmedicin.se ⁴ Malina Abrahamsson. ”Därför tatuerar kristna sina kroppar”. Dagen. 2018-08-08. dagen.se. ⁵,⁷ Gertrud Dahlberg. ”Klasskillnader blir nästa trend”. SVD. 2010-07-05. svd.se. ⁶ Elisabeth Åsbrink, Björn Abelin. 2010. Bläck – tatueringar, hud, minnen. Natur och Kultur.

Bläck troshandlingsom

Bläck som symboliserar den man är. En symbol att bära med sig i livet. Motiv med helande mening. Tatueraren Asin och forskaren Andreas i ett möte om tatueringens betydelse i religiös kontext.

ATTPRYDA kroppen med symboler är något som gjorts i tusentals år. Och symbolerna, bilder na och konstverken säger något om bäraren. Om vem hon är, vad hon gjort och vilken religion hon tillhör.

Tatueringstrenden har blivit större och större de senaste 20 åren och med tatueringarna vill man förmedla något. Det kan vara en känsla, musiksmak, en politisk tillhörighet eller en tro. Gemensamt är berättelsen om vem bäraren av tatueringen är.

ANDREAS JOHANSSON forskar i religionshistoria vid Lunds univer sitet. Han har gett ut boken Yakuza Tattoo, där han dokumenterat med lemmar ur den japanska maffian och deras relation till tatueringar.

– Jag var intresserad av hur religiösa symboler används av organisationer som inte är religiösa i sig. Vad händer till exempel om ett kors är tatuerat på en medlem i Japanska maffian, säger Andreas.

Tatueringar i Japan är stigmatise rat, där är det fortfarande i princip bara brottslingar som bär dem. Så sent som 2020 fanns ett lagförslag i Japan på att helt förbjuda tatuerare.

– Men samtidigt så tror jag att stigman kommer släppa där med. Den globaliserade tatueringskultu ren kommer att ta över, fortsätter han.Här i Sverige är den vanligaste stilen när det gäller religiösa ta tueringar realism. Det är praying hands, moder Maria och kors som pryder svenskars hudar.

ASIN DELAWI DRIVER en tatueringsstudio i Stockholm. Hon menar att oavsett om det är en religiös tatuering eller inte, så säger den något om den som bär den.

– Eftersom tatueringar har blivit ett sätt att uttrycka sig på, utan att

GADDAD. Tatueraren

Asin Delawi tänker att tatueringar visar hur unika vi är men också vår gemenskap med andra.

gör den och vad den betyder för samma person tio år senare. Asin är inne på samma spår.

– Precis som tatueringar åldras, så åldras våra sinnen. Det du tatuerar in idag gör du kanske för att du tror det betyder att du är religiös, till exempel. Om tio år har du utvecklats, du ser tillbaka i tiden och tatueringen ändrar innebörd. Inte som att man ångrar att man tatuerade sig, men man kan få förståelse för varför man gjorde det motivet den tiden i livet, säger hon.

prata, så tror jag att folk vill visa vilka de är och vad de står för. Och i ett möte kan många, fast de inte har tatuerat in liknande symbolik, tänka likadant och känna en koppling till den tatuerade. Då får de något gemensamt att börja prata om, säger Asin.

HON

TROR ATT bläcket på våra hudar kan fung era som en påminnelse i livet.

– Det ökade intresset för tatue ringar gör att många får upp ögonen för att man kan bära med sig någon symbol var man än är i världen. Ett kors eller ett Ohm-tecken i form av ett smycke kan du ju tappa bort. En tatuering har du alltid med dig. Det är en investering du gör med smärta och pengar. När man känner att man blir testad som mest i livet, kan man glömma bort sin tro och då finns tatueringen där som en påminnelse.BådeAndreas och Asin är över tygade om att en och samma symbol kan ha olika betydelse för olika människor. Att det snarare handlar om i vilken värld bäraren lever, än vilken religion hon tillhör.

– Kanske kan man mötas genom tatueringskonsten i religionen. En religiös symbol har olika betydelse beroende på vem som bär den. Ett kors kan ju vara en symbol för

mormor, det behöver inte betyda att man är troende, säger Andreas Johansson.Asintror att det finns en sam hörighet i att betrakta varandras tatueringar, oavsett vilken religion man tillhör.

– Religiösa tatueringar är lika personliga som alla andra tatuering ar. De kan ha en helande betydelse – bäraren kanske har klarat av något stort, eller så kanske man vill visa att man tillhör en religion eller grupp, trots att man inte ser ut att tillhöra den gruppen. Man vill visa att ’Jag kanske ser ut på ett sätt, men jag har helt andra intressen än du någonsin kan tänka dig.’

JAG PÅPEKAR ATT tatuering arna både blir en symbol för att visa hur unik man är och samtidigt en symbol där man visar tillhörighet. Blir inte det lite motsägelsefullt? Asin håller inte med:

– Det finns superunika tatuering ar och det finns klassiska tatue ringar. Men det unika försvinner inte bara för att man gör en klassisk japanlotus eller ett realistiskt kors. Man tänker inte ”Vi har exakt likadana” utan snarare ”Vi två har någotAndreasgemensamt”.menaratt tatueringens betydelse kan ändras över tid. Han skulle vilja se forskning kring vad man säger om en tatuering när man

SAMTIDIGT

SOM DE andliga symbolerna på våra kroppar ökar, ökar också sökandet efter en tro. Men Svenska kyrkan fortsätter att tappa medlemmar. Jag tycker att medlem marna istället borde bli fler och fråg ar Andreas vad han tänker om det.

– Svenska kyrkan har inte mono pol på tro, säger Andreas.

– Vi är inte så segregerade som vi tror. Ofta hör man ”Jag tror på nåt”. Vi är alltså inte mindre religiösa, men vi har ett större smörgåsbord.

Inom New age plockar man till exempel saker från olika religioner. Som änglar – de hör traditionellt sett till de abrahamitiska religionerna. Kanske kan religiositet kopplat till ett särskilt samfund uppfattas som åldersdigert för vissa.

ISMANNEN ÖTZI, som hittades i Alperna 1991, levde för 5300 år se dan. På hans kropp kunde man hitta 61 tatueringar. Forskare tror att de är gjorda av medicinska skäl – som smärtlindrande akupunktur. Idag ser vi våra tatueringar som konst.

– Många religiösa platser, som Sixtinska kapellet, är fulla av konst. Det är inte konstigt att man vill ta konsten från heliga tempel och sätta på sitt eget tempel, kroppen, säger Asin.Hon möter dock fördomar och skammande kring tatueringar än idag. Hennes tankar kring det är att man kan ha mycket gemensamt trots att man gillar olika.

– Det fina med tatueringar är att de är frivilliga. Symbolerna, bilder na och konstverken vi tatuerar in säger något om bäraren. Den visar hur unika vi är och samtidigt öppnar den upp för gemenskap – ”Det här är jag, har vi något gemensamt? 

»Ofta hör man: ’jag tror nåt’.«på JOHANSSONANDREAS

ungdomar konfirmerades 2022 i pastoratet, vilket är en ökning med tre från föregående år. 270

konfirmerades i hela landet 2021. Siffran 1970 var 80 820.

iKonfirmandantaletSverige–såserdet ut

SVENSKA KYRKAN samlar varje år runt 25 000 av alla femtonåringar för att samtala om tro och liv. Antalet konfir mander har dock minskat snabbt det senaste decenniet. Konfirmationen har sannolikt förlorat sin funktion av att markera intåget i vuxenvärlden.

Siffrorna för 2021 visar att 19,7 procent av 15-åringarna i hela landet konfirmera des, jämfört med 19,9 procent 2020 och 22,3 procent 2019. Det totala antalet konfirmationer under 2021 var 24 073 stycken. I

blirKonfirmandernaflervarjeår

HEJ

ANNELIE serkonfirmationsansvarig.församlingsassistentWAGNEFORS,ochHurkonfirmationstrendenut i

pastoratet?

– Vi ökar vårt antal konfirmander för varje år som går. I år hade vi 27 kon firmander vilket är en ökning med tre stycken jämfört med förra året. Det är väldigt roligt att fler och fler vill konfir mera sig. Ryktet sprider sig när ungdo marna pratar med sina kompisar om hur kul det är på konfirmationen.

I landet i stort ser trenden snarare ut att gå mot andra hållet då färre väljer att konfirmera sig. Traditionen verkar inte riktigt finnas kvar på samma sätt som förr. Järna-Vårdinge sticker ut i statistiken. Varför då, tror du?

– Vi har valt att arbeta mycket med

olikaskolornaattringnattvandgenomtilldomarna,kännaattkontaktpersonligsåvilärungexempelochbjudainpåföreläsningar.

Många ungdomar här i bygden känner på så sätt till kyrkan och oss som jobbar här.

Och konfirmationslägret innan konfirmationen har betydelse, va?  – Ja, lägret brukar vara oerhört uppskattat! Det skapar en väldigt fin gemenskap mellan ungdomarna och oss ledare. Genom att vi reser inom Sveriges gränser är det lättare för fler att vara med. Och lägret är alltid kostnadsfritt för den som vill följa med som konfirmand.  Tack Annelie för det fantastiska arbete du lägger ned på att ta hand om bygdens ungdomar!

PRÄSTEN ANNICA SVARAR: Varför tycker du att ungdomar ska konfirmera sig?

– Det är en helt unik upplevelse. Är du ungdom – gör det bara! Du har ingen ting att förlora men allt att vinna! Att få finnas med i grupp utan prestationskrav, där livets och trons stora frågor blandas med mys, kompishäng och roligheter. Det är en erfarenhet som blir till en skatt för hela livet.

Annica Lahti, präst

Ann e lie Wagnefors.Foto:FruWFotoatelier.

sig.förberederKonfirmanderLidell/IkonKristinFoto:

»Bäst är gemenskapen med alla ungdomar«

ÄR MÅNDAG morgon den 13 juni och ungdo marna har börjat droppa in vid församlingshem met i Järna. Bussen rullar fram och ungdomsledar na packar bussen full med grejer. Samtidigt räknar jag alla konfirmanderna – 25 konfirmander är här. Alla har kommit och vi börjar vår resa norrut.  Några timmar senare är vi framme vid Harsagården 1,5 mil utan för Järvsö där vi ska bo i 6 dagar. Både konfirmander och ledare bor i stugor på en fin lägergård som ligger precis vid Harsasjön.

Under våra dagar på lägret hinner vi med att måla krukor, måla duvtavlor, smälta tennkors, prata om tro och bibeln, ha dop för åtta konfirmander, bada, köra kyrkrodd, cykla bergcykling, leka Robin son-tävlingar, spela såpafotboll, ha andakter, fira mässa tillsam mans och avsluta lägret med en trerättersmiddag och disco.  Efter sex dagar tillsammans i Järvsö kan vi sammanfatta årets konfirmandläger med dessa ord – mycket skratt och många fina samtal. Det är så häftigt när ungdomar från olika skolor möts och har roligt tillsammans under en vecka. I år hade vi ungdomar från fem olika skolor. Det bästa med att åka på konfirmandläger är definitivt gemenskapen med alla härliga ungdomar som vi möter genom åren.”

Annelie Wagnefors, konfirmationsansvarig som tillsammans med diakon Laila Larsson och kyrkoherde Matts Sandström åkte på lägret i somras.

KONFIRMANDER BERÄTTAR »Konfirmationen var en jätterolig upplevelse«

TINDRA:

”Jag började på konfirmation för att jag ville göra någon aktivitet utanför skolan. Ingen jag kände i min ålder hade konfirmerat sig. Innan trodde jag att allt man skulle göra var att läsa bibeln och sjunga psalmer. Det var en jätterolig upplevelse och alla konfaträffar var roliga! Bäst var alla roliga lekar. Nu funderar jag på att bli ungdoms ledare och att gå till kyrkan ibland.”

LOVISA:

”Många av mina kompisar och familj hade konfirmerat sig och jag ville lära mig mer om den kristna tron så därför började jag på konfirmationen. Innan tänkte jag att konfirmationen bara var att gå i kyrkan några gånger och sedan konfirmeras. Men så var det inte! Vi fick träffa kompisar och ha det väldigt roligt. Och så blev jag förvånad över att det var så mycket som jag inte visste. Jag kommer att minnas hur fint ledarna och prästen gjorde för oss och allt det goda fikat!”

VILHELMINA:

”Jag blev tvingad till konfirmatio nen av min mamma som ville att jag skulle träffa kompisar utan för skolan. Efter första träffen bestämde jag mig för att stanna för det verkade kul. Jag fick väldigt många nya vänner och ett nytt perspektiv på kyrkan. Vi lekte lekar, lärde känna varandra och lärde oss om relationer, hur man är mot varandra och om hur man tänker om sig själv. Inrikt ningen på andakterna vi hade på träffarna handlade ofta om hur vi skulle stärka vårt självförtroende och förstå att vi är värdefulla. Från konfirmandtiden kom mer jag särskilt att minnas allt roligt vi gjorde: lägret i Järvsö, Gröna Lund, Boda Borg, påskvandringen och julspelet. Jag tror jag kommer testa att bli ungdoms ledare.”

NR 1–10. TREENIGHETEN

Ett urval beskrivningar:

3. Tre fiskar i en liksidig triangel. När de avbildas på dopfuntar åsyftas att barnet döps i den treenige Gudens namn.

5. Triangeln med Guds allseende öga.

6. Triquetra, tre spetsovaler.

8. Stiliserad duva (Den Helige ande), kors (sonen) och liksidig triangel (fadern).

10. Stiliserat klöverblad.

symbolernas hemliga värld

Känner du till malteserkorset, eller triquetran? Sedan urminnes tider har symboler använts för att beskriva tron utan att använda det skrivna språket. Kyrkobladet dyker ned i symbolernas värld!

AV: Linnéa Malmborg SYMBOLBESKRIVNINGAR OCH BILDER: Ur boken De heliga tecknens hemlighet av Frithiof Dahlby

NR 11–16. JESUS KRISTUS

Ett urval beskrivningar:

11–13. Kristi monogram, Kristogram, X och P = KR = Kristus. X = Kristusmonogrammets första grekiska bokstav Ch (Chi). P = dess andra bokstav R (Rho). Kuriosa: Kejsar Julianus Avfällingen ska ha yttrat att han förde krig mot X:et, det vill säga Kristus.

14–15. P och X (alltså i omkastad ordning) har ibland även tolkats som latinska bokstäver och utgör i så fall en förkortning av PAX = frid. BA som omger Kristi monogram är förmodligen första och sista bokstaven av det grekiska ordet Boaetheia = hjälp, ”Jesus Kristus hjälparen”. Under katakombtiden uppfattades Kristi monogram som det sanna segertecknet, medan man hyste en viss skygghet för korset.

16. Crux monogrammatica, monogramkors. X är vridet så att ena stapeln sammanfaller med P och bildar ett grekiskt kors. I X = IK = Jesus Kristus. I kan också vara begynnelse bokstaven på Jahve, varför monogrammet innehåller både Guds och Kristi namn.

BARA

GENOM ATT SE sig omkring i kyrkan är det möjligt att ta del av figurer och tecken som tillsammans ingår i symbolernas spännande värld. Bakom dessa symboler gömmer sig en hel uppsjö av förklaringar och innebörder kopplade till den kristna tron och dess historia.

I De heliga tecknens hemlighet – symboler och attribut (Frithiof Dahlby, Verbum 1963) berättar författaren att själva ordet symbol kommer från det grekiska verbet symballein som betyder ”sammanfoga”. Berättelsen bakom ordet leder till antikens Grekland där man brukade ge två personer hälften av en sönderbruten ring som ett minnestecken. Genom att foga samman de två bitarna kunde man legitimera sig, och symbolen fick så småning om en juridisk betydelse som ett slags pass.

FRITHIOF DAHLBY BESKRIVER den religiösa symbolen som att ”det eviga och det förgängliga i symbolen har smält samman till en enhet. Symbolen tjänar tre syften: den vill uttrycka något som bara kan förstås av den invig de, den vill framställa något som inte alls låter sig fram ställas direkt, den vill i sin enkla form säga långt mer än en bokstavlig framställning någonsin kan göra, varför den särskilt lämpar sig för praktisk användning i undervisning, gudstjänst och andaktsliv.”

SYMBOLSPRÅKET HAR IBLAND kallats för änglarnas språk eller det stumma ordet, eftersom det förr kunde förstås av alla, även av den som inte kunde läsa. Det medeltida kyrkorummet var som en stor bilderbok där varje detalj hade sin djupa mening och betydelse.  Konsten att tolka innebörden av dessa symboler har till stor del gått förlorad och bara några få av de äldre kristna symbolerna har förblivit levande. Men nu ska det bli änd ring på det då Kyrkobladet har samlat några av de mest vanliga kristna symbolerna. Varsågoda!

NR 17–23. JESUS KRISTUS, forts.

17. A och ω ( Alfa och Omega) kan fogas till Kristusmonogrammet. A och ω är första och sista bokstäverna i det gre kiska alfabetet, principium et finis, ”be gynnelsen och änden”. ”Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och slutet”, säger Jesus (Upp 22:13).

18. Fisk. Om man skriver begynnelse bokstäverna för ”Jesus Kristus Guds son frälsare” på grekiska, Iesous Chris tos Theou Hyios Soter, får man ICHTYS vilket bildar det grekiska ordet för fisk. Man legitimerade sig som kristen under förföljelsetiderna genom att rita en fisk framför sig. Under den första kristna

tiden fick de nydöpta en liten fisk av brons eller kristall att bäras om halsen som ett tecken på att de var kristna.

19. XPC = KRS, de två första samt den sista grekiska bokstaven i KR(istu)S. ICXCNIKA, det vill säga IC =J(esu)S, XC =K(ristu)S NIKA betyder ”Jesus Kristus segrar”.

20. Första och sista bokstaven i det hebreiska alfabetet är A ( Aleph) och T (Taw ). Symbolen är hebreiska motsva righeten till symbolen för ”den förste och den siste”, prytt med ett latinskt kors.

21. IHC eller IHS. De tre första grekis ka bokstäverna i namnet JES(us), eller också av de två första och den sista,

JE(su)S. Ofta sättes en båglinje över de tre bokstäverna för att ange att de hör samman. Denna linje kan också med den förlängda stapeln bilda ett kors. Monogrammet latiniserades under 1400-talet och tolkades då som J(esus) H(ominum) S(alvator), ”Jesus Människ ornas Frälsare”, eller in hoc Signo, ”i detta tecken skall du segra”.

22. I.N.R.I är inskriptionen på Jesu kors. J(esus) N(azarenus) R(ex) J(udaeorum), ”Jesus från Nasaret, Judarnas konung”.

23. Agnus Dei, ”där är Guds lamm som tar bort världens synd” (Joh 1:29). Lam met symboliserar Kristus som bärare av mänsklighetens synd.

”Kristus är den förste och den siste.”

NR 24–37. KORS

Korset är kristendomens stora sym bol och är inte bara ett tecken som påminner om Jesu korsdöd, utan är ett Jesu Kristi segertecken. Här är några av de 400 korssymbolerna: 24. Antoniuskors, T-kors (uttalas taukors) tvärarmen sitter högst upp på korsstammen. S:t Franciskus ska ha haft en stav med ett Tau-tecken som han sägs ha botat sjuka med.

25. Latinskt kors, crux capitata, med tvärbjäl ken infogad i korsstammen. Många forskare anser att Jesu kors hade denna form.

26. Grekiskt kors, crux immi´ssa quadra´ta. I den kristna konsten symboliserar det Kristi fyra gärningar.

27. T-korset med ögla som också kallas för ankh förekom redan i det gamla Egypten och då som symbol för liv och odödlighet. T-korset antas av somliga forskare ha varit det tecken som israeliterna anbragte på dörrposterna till skydd mot mordängeln (2 Mos 12:7–13).

28. Filippuskors, ett liggande latinskt kors, som Filippus enligt legenden korsfästes på.

29. Petruskors, ett omvänt latinskt kors. Petrus korsfästes enligt legenden med huvudet nedåt. De på detta kors ibland förekommande bok stäverna SPMOPN betyder: Sanctus Petrus Martyrus Ora Pro Nobis.

30. Andreaskorset, enligt legenden korsfästes Andreas på ett kors i x-form.

31. Påvekors, har tre tvärbjälkar syftande till

NR 38–42. DEN HELIGE ANDE

38. De teologiska dygdernas symboler: Korset (fides, tron), ankaret (spes, hoppet), det brinnande hjärtat (caritas, kärleken).

39. Den nedåtflygande duvan med gloria. Avbildas oftast med korsgloria och omgiven av strålar. ”När Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet. Himlen öppnade sig, och han såg Guds ande komma ner som en duva och sänka sig över honom.”

40. Kraftigt stiliserad duva med eldstungor. 41. Sexuddig stjärna, två liksidiga trianglar förekommer som betlehemsstjärna, hexagram met, davidsstjärnan, är symbol för judarna i hela världen. Finns på sigill från 600-talet f.Kr.

42. Den sexuddiga betlehemsstjärnan och de tre vise männens initialer – Caspar, Melkhior och Balthasar. Den som bar en lapp med de tre namnen eller initialerna c, m och b var skyddad mot ont enligt tradition från 1100-talet.

treenigheten som påvens trefaldiga ämbete.

32. Korskvadraten är en symbol för världsevangelisationen.

33. Kryckkors är fyra tau-kors.

34. Korsat kors. Kan ha samma sym boliska betydelse som korskvadraten.

35. Jerusalemskors eller missionens kors. De små korsen sägs symbolisera att evangeliet ska spridas till jordens fyra hörn. Det stora korset i mitten är en sinnebild för Kristus. Uppstod på 1100-talet som heraldiskt tecken för korsriddarna första gången 1180.

36. S:t Georgskors, utlämnas till pilgri mer som vallfärdat till den helige Ulriks grav i Augsburg.

37. Malteserkors, även kallat Johan nitkors. Taggarna symboliserar de åtta saligheterna eller de åtta riddardygder na. Malteserriddarna hade tagit som sin uppgift att beskydda pilgrimer.

Glädjefyllt när nya välkomnadesprästen

HEJ ANNICA LAHTI, ny präst i pastoratet. Hur upplevde du välkomstgudstjänsten i Överjärna kyrka den 5 juni?

– Jag var otroligt nervös innan gudstjänsten! Men som man brukar säga – är det något viktigt som ska hända så kommer nervositeten på köpet. Och det var verkligen en stor och oerhört fantastisk dag som jag kommer att minnas länge. Alla var så välkomnande och glada.

Hur har den första tiden på jobbet varit?

– Eftersom jag började precis innan sommaren så har

det varit lite lugnare då inga verksamheter har varit igång. Dock har jag hunnit med dop, vigslar, begravningar och gudstjänster och har börjat lära känna församlingsborna och arbetsplatsen. Det är första gången jag är på en arbetsplats där jag känner att jag ska ’vara och verka’, inte bara utföra ett arbete. Jag trivs väldigt bra med andra ord.

Har du fått några reaktioner på att du har börjat?

– Jag har fått jättemånga fina reaktioner på att folk tycker det är roligt att jag är här. På cafét som var utanför församlingshemmet i somras passade många på att säga hej och prata en stund vilket var väldigt trevligt.

Vad har du för planer nu i höst?

– Nu ser jag fram emot att starta en grupp för andlig vägledning. Syftet är att fördjupa sin egen gudsrelation via bön, bibelläsning och samtal. Det är en långsam process som löper under lång tid i små grupper men som verkligen är församlingsbyggande.

Vad kommer du mer att arbeta med?

– Ungdomar, konfirmander och barn! Jag vill verkligen få dem att känna sig delaktiga i församlingen och hoppas att vi kan ge dem en naturligare plats i våra gudstjänster.

ANNICA LAHTI

”HEJ, HEJ”. Många ville hälsa på Annica efter mässan.

FÖRBEREDELSER Annica Lahti

SPEKTAKULÄR. I flera sammanhang beskrivs Torsten Amundson som en inredningskonnässör. I en artikel i Dagens nyheter beskriver en släkting minnen från Torstens färgstarka personlighet och vackra hem.19 Våningen på Strandvägen inredde Torsten i en spektakulärt vacker stil både för sig själv och för sina besökande patienter.20 Flytten till Engsholm bidrog till att han fick ta ut svängarna ordentligt i de trettio rummen som alla beskrivs som ”vackert och dekorativt anordnade och prydda med dyrbara mattor och rika samlingar på alla områden som finnas”. Engsholm beskrivs som ”en sentida renässans borg med något av vasatidens drag, så som, de komma till uttryck i Gripsholms slott.”21

I beskrivningen nämns omfattande samlingar som doktorn ska ha införskattat på resor till Fjärran Östern: kinesiska väggbeklädnader, ostindiskt porslin, porträtt, skåp i jakaranda, kristallkronor och guldspeglar.

TORSTEN

ANDERS Amund Amundson föddes 16 juni 1878 och var son till Alma Helena Albertina Godtkneckt och Johan Albert Amundson, överste vid väg- och vattenbygg nadskåren. Torsten tillhörde en förmögen familj från gården Stora Frösunda i Solna och började studera till läkare i Stockholm 1896.1 Som färdig läkare vid 27 års ålder 1905 fortsatte han sina studier i Berlin, Wien och Paris och kom då i kontakt med Magnus Hirschfelds institut för sexualforskning i Berlin som han senare kom att bli kontaktman för i Sverige.²

TILLBAKA I STOCKHOLM flyttade Torsten in i en våning på Strandvägen 1 där han hade sitt rönt gen- och elektromedicinska institut fram till 1925. I våningen bodde även hans mormor Selma och Torstens ”assistent och gode vän” Eric Åhsberg med vem han hade en öppen relation med.² På kvällarna gick de alla tre på föreläsningar och teater i huvudsta den. I en jubileumsskrift beskrivs utelivet: ”På lörda garna gick Torsten och hans vän och assistent Eric på Operakaféet tillsammans med Selma för att höra god

musik, dricka kaffe och äta bakelser. I sina memoarer berättar Selma att Torsten och hon ofta tillbringar hela söndagar på Stora Frösunda, men ibland gjorde de långturer med båt eller tåg till Sandhamn, Nynäs, Södertälje med flera ställen.” Hon berättar också att ’mina herrar äro nykterister så någon sprit kom aldrig ifråga'.³

ATT VARA ÖPPET homosexuell under denna tid var inte någon dans på rosor. Homosexualitet blev inte lagligt i Sverige förrän 1944, och synen på homosexuella blev ännu mer negativ på grund av bland annat nazismen i Tyskland.⁴ Amundson hade länge intresserat sig för forskning om homosexualitet och samarbetade med den tyske läkaren Magnus Hirschfeld, vars verksamhet avbröts genom det nazistiska maktövertagandet 1933.⁵ Homosexuella tyska män ansågs utgöra en fara för den ”ariska rasen” och från 1938 skickades de till koncentrations läger där de fick bära en rosa triangel som tecken. Omkring 100 000 män arresterades.⁶ Känsligheten i dessa frågor var oerhört stor även i Sverige. År 1924 lämnade Torsten och Eric Stockholm för lantlivet ute på Dåderön, längst norrut på Mörkö. Dåderön tillhör Ytterjärna socken trots att sundet

FABULÖST. Ögonblicksbild tagen i Torstens Strandvägs våning i ett inrednings reportage från Svenska Hem i ord och bild.

”Det Ytterjärnagods, vars ägare och innehavare under tidernas lopp varit mest engagerade i svensk storpolitik är utan tvekan Ängsholm på Dåderön. De äldsta innehavare av de egendomar vi här talat om är den i Sverige på 1200och 1300-talet regerande Folkungaätten”.22

VÄLKOMMEN. Hallen i Engsholms slott.

GLOBETROTTER. ”I vardagsrummet liksom i flertalet övriga rum finnes en mängd keramik samt intressanta etnografiska föremål och pretiosa som doktor Amundson hemfört från sina resor i Fjärran Östern. Väggarna prydas av konstverk därav flera av per sonlig art såsom en pittoresk oljemålning av doktor Amundsons barndomshem Stora Frösunda samt en akvarell av Bruno Liljefors föreställande det gamla Engsholm före ombyggnaden.”23

skiljer dem åt.⁷ Torsten hade köpt det praktfulla godset Engsholm med 33 rum som han fyllde med konstföremål och antikviteter och kom att agera hem och arbetsplats för paret i många år.⁸

TORSTEN BESKRIVS som en resenär, skönhets älskare och samlare. I en inredningsartikel i Svenska Hem i ord och bild beskrivs Torstens längtan efter att vara omgiven av vackra ting:

(…) Torsten har under en tioårsperiod upplevt lyckan att kunna göra fynd, att han fått impulsen och kärleken till samlandet från sitt på konstskatter så rika föräldrahem Stora Frösunda. Hemmet på Strandvägen beskrivs som en inkarnation av liv och skönhetsglädje, arbete och möda, men även mödans lön och hemmet stämmer till optimism.⁹

Så drabbas hemmet av sorg då Eric 53 år gammal avlider 1936, efter att ha förgiftat sig och begått själv mord.10 Torsten låter i sin förtvivlan resa en bautasten på Ytterjärna kyrkogård där bådas namn graveras. Fyra år senare avlider Torsten 62 år gammal och får

vila bredvid sitt livs kärlek. Bara två dagar tidigare hade hans kära mormor Selma avlidit. En av gum morna på Hötorget där Selma brukat göra sina inköp fick kännedom om dödsfallet och lär ha yttrat: ”Då kommer inte doktorn långt efter”.11

Innan Torsten dör upprättade han i sitt testamen te att skänka större delen av sin förmögenhet till en fond som Kungliga vetenskapsakademien förvaltar. Syftet med fonden är ”för bekostande av studier över homosexualiteten, dess uppkomst och förklaring, och upplysningsarbete för hävande av fördomar och oriktiga uppfattningar beträffande densamma samt mot homosexualitetens kriminalisering”.12

KUNGLIGA Vetenskapsakademien tog emot pengarna men använde dessa till andra ändamål ända till 1993.13 Först fem tio år senare reagerade släkten vilket ledde till att den årliga utlysningen ändrades tillbaka till testamentets ursprungliga formuleringar. I en artikel i Dagens Nyheter beskrivs förfarandet: ”Den som forskar om homosexualitetens ursprung måste räkna med hård motvind. Se bara på historien om Kungliga

Doktor Amundson älskade djur, särskilt hundar. Här med två svarta pudlar.

Vardagsrummet tornet.

Väggparti i herrummet.

Porträtt av Torsten. Foto ur Svenska slott och herresäten.

PLATS FÖR BOKMALAR.

Välvda biblioteket med inbyggda bokhyllor, stor öppen spisel och bekväma sittplatser.

MARIA ROSENFÅGEL om Torstens orädsla att visa kärlek till sin Eric under den tid då homosexualitet inte var accepterat.

Vetenskapsakademiens största forsk ningsfond. Kungliga Vetenskapsaka demien tog emot pengarna men skrev om reglerna – helt lagvidrigt. Ända målen ändrades från homosexualitet till ’forskning om hormoner’, ’mora liskt samhällsgagnande åtgärder’ och ’skydd för djurvärlden’.1⁴

FÖRUTOM OVANSTÅENDE

fond testamenterade Amundson 1937 pengar till Dr. Torsten Anders Amund Amundsons fond för frigivna fångar som är en stiftelse med ändamål att utge bidrag som hjälp åt frigivna fångar.1⁵ En stiftelse som gissningsvis är rela terad till att homosexualitet på den tiden kunde ge fängelsetraff.1⁶ I en krönika över Torsten går att läsa: ”Läser man hela Torsten Amundsons testamente blir man imponerad av den moraliska hel heten, framsynt heten och den inre styrkan hos denne kulturelle och släktkäre man, som till det yttre var så timid”.1⁷

IDAG STÅR Södertälje kommun som gravrättsinnehavare för Torstens och Erics grav. Kyrkogårdsadminis tratör Maria Rosenfågel ser grav stenen som ett tecken på hur modig Amundson var på sin tid då homo sexualitet inte var accepterat att visa offentligt. 

Torstens och Erics gravsten på Ytterjärna kyrkogård.

FOTNOTER

14 ,19 Bojs, Karin. 2013-01-13. ”80 år av motvind for homosexforskning”. Dagens Nyheter.

Borghaga”.2110den-nazistiska-forfoljelsen-av-andra-gruppergrupper”.2008.4forskning.nyheter/karin-bojs-80-ar-av-motvind-for-homosexdn.se/arkiv/,6Karlsson,Ingela,Forumförlevandehistoria.”Dennazistiskaförföljelsenavandralevandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/Kyrkböckerna.Järna-Vårdingepastorat.,22,23Malmberg,Ernst.1933.”EngsholmmedRoosvall,Albin(red.).

Svenska slott och herresäten – Östergötland och Södermanland. Natur och kultur, 33.

16 ,18Rosenfågel, Maria, kyrkogårdsadministratör. 2022. 20 Rävjägarn. 2010. ”Doktorns Strandvägsmottag ning”.

son2advokatsamfundet.se.Amund15strandvagsmottagning/ravjagarn.se/blogg/2010/04/doktorns-Sverigesadvokatsamfund.2022.”TorstenAndersAmundsonsfondforfrigivnafångar.”,8,12,13Söderström,Göran.1995.”TorstenAmundochhansforskningsfond”.

Lambda Nordica 1. Catherine;son”.3article/view/601lambdanordica.org/index.php/lambdanordica/,9,11,17Troedsson,Ingegerd.1989.”TorstenAmundVonEssen,Catharina;Gyllensteirna-Tidfors,Troedsson,Tryggve(red.).

Jubileumsskrift – 100 år på Stora Frösunda, 84. 1 5 Wikipedia. 2019. ”Torsten 7sv.wikipedia.org/wiki/Torsten_AmundsonAmundson.”YttermarkR,Sven.1951. Ytterjärna – en minnesrik socken. Södertälje.

Korridor med väggbonader.kinesiska

»Inskriptionen på gravstenen är talande i sig, för den är ju monumentalt rest innan Amundsons egen död i samband med sin älskades bortgång.«

Att hantera sitt livstempoeget

Hur kan jag få ett livstempo som känns bra för mig? Den och andra existentiella frågor kan vi ställa oss nu under höstkanten när vi snart går in i den mörkare delen av året.

TEXT: Linnéa Malmborg och Livsstilsverktyget FOTO: Adobe Stock

”VÄLKOMMEN till ettans växel.” Så hälsar min vän mig när jag en julidag besöker henne i det vita huset på den gotländska landsbygden. Här lever hon med årstidens växlingar och vindens sus långt ifrån fastlan dets tempo. Här växlar hon ned och sänker kraven på sig själv och andra. Hela veckan tidigare har jag fått kämpa med nedväxlandet och är nu nere på en trea. Trots lång semester har livstempot varit svårt att hålla nere även under lediga dagar. Men den gotländska luften gör skillnad; här kan jag andas lite lättare och fri are för en tid. Bada i kalkstensbrott,

äta smördränkta kanelbullar, traska bland krokiga tallar och ekologiska grönsaksodlingar. Det gör något med mig. Trots de fåtal dagar jag befinner mig i de nedre växlarnas värld känner jag hur det påverkar mig. Jag kan tillbaka i virrvarret tänka på stunderna av nedvarvning.

”VAD TROR DU OM att växla ned?” frågar jag mig själv stilla när hösten är på ingång med rutiner, aktiviteter, jobb, skola, dagis, nya tv-serier som måste ses, byggprojekt, träning, planering och annat som gör det svårt att tänka mañana eller hakuna matata. Ett liv på ettans växel känns näst intill omöjligt för

egen del, men kanske en fyra? Det är ju trots allt en rejäl nedväxling från tidigare när gasen för jämnan var i botten.

JAG BÖRJAR MED att läsa texten från Livsstilsverktyget för att se om där finns några knep. Kanske kan du också hitta något som får dig att kunna sänka tempo och krav i till varon. Vi önskar varandra lycka till!

Linnéa Malmborg

PS: Två exemplar av Livsstilsverk tygets bok Hela livet väntar på nya ägare. Maila Kyrkobladet senast 1 december så kan du vinna en. DS

Artikelserie!

tillAccelerationohälsa

DET MODERNA LIVET präglas av acceleration. Det handlar om snabbare transporter, om att vi upplever allt fler händelser eller översköljs med allt mer information på begränsad tid. En av de mest uppenbara orsakerna till samhäl lets acceleration är de tekniska framste gen. Det frigör tid men ökar samtidigt mängden möjligheter och mängden krav. Den sammanlagda effekten blir att människor, trots teknikens tidsbespa rande innovationer, försöker hinna med allt mer på begränsad tid. Det kan skapa stress och en känsla av att man inte är riktigt närvarande i det man sysslar med. Det är otvetydigt så att livstempot påverkar våra levnadsvanor och där för vår hälsa. En del forskare talar om att det finns tre olika livstempon som människor lever efter: 1) ett förmodernt 2) ett modernt, eller 3) ett postmodernt livstempo. Det är naturligtvis en förenk ling men nog kan det stimulera reflek tioner över ditt eget sätt att leva.

ETT FÖRMODERNT LIVSTEMPO

kännetecknas av att årstidsväxlingar, traditioner och ritualer ger livet en slags cyklisk rytm. Man går i tidigare gene rationers spår och identiteten är i stora drag given från början. Odalbonden i Erik Gustaf Geijers dikt hyllar det för moderna livstempot på följande vis: Å bergig ås, där står mitt hus, högt över skog och sjö. Där såg jag första dagens ljus, och där vill jag ock dö

I ETT MODERNT LIVSTEMPO är självförverkligande och personliga val centralt. Identiteten formas genom val av utbildning, yrke, partner och livsstil. Men sedan allt detta väl stöpts i unga år förblir det vanligtvis tämligen oföränd rat livet ut. Guldbröllop och lång och trogen tjänst är klassiska symboler för det moderna livstempot, som har klara mål och en tydlig utveckling från punkt A till punkt B. I sin klassiska dikt ”Den befriade Prometeus” ger Shelley sin hyllning till det moderna livet:

Masken har fallit, människan står kvar fri, jämlik, oinskränkt, på egna fötter, ej skild av klass och folkstam och nation, löst från all skräck och kult och rang, en konung över sig själv, rättfärdig, ädel, vis…

I DET POSTMODERNA LIVS TEMPOT ter sig framtiden ofta öppen men också osäker. Allting tycks ske på en och samma gång. Tiden blir frag menterad, allt är flexibelt. Det är inte ovanligt att byta partner, yrke eller vänkrets även upp i åren, vilket också gör att identiteten blir föränderlig på ett helt annat sätt än för den som lever i det förmoderna eller moderna livstempot.

Pelle Bengtsson är skeptisk till det postmoderna livstempot i sin bok Mot enkelhetens punkt:

”Denna stress orsakar en växande för tvivlan... Med få orienteringspunkter och begränsad överblick blir jag lätt ”ingen” i en rörig tillvaro som för mig hit och dit. I ett sönderstyckat livsrum blir livet mer och mer till isolerade fragment. Att leva blir att hoppa från tuva till tuva, osäker på om det under ytan finns någon fast mark som binder samman nedslagsplatserna.”

Vad är stilsverklivs-tyget?

ETT NYTT SÄTT att befrämja existentiell hälsa har utvecklats vid Göteborgs universitet med stöd av Svenska kyrkan. Satsningen har resulterat i det digitala Livsstilsverk tyget och boken Hela livet I boken vävs de stora livs frågorna samman med de små vardagsvanorna för att öppna upp för nya former av samtal och att se sin häl sa i ett större sammanhang.

LIVSSTILSVERKTYGET

finns som app. Finns där appar laddas ned. Mer information hittar du www.livsstilsverktyget.sehär:

tillvaron.”Lunka

på, lunka på.”

I flera nummer av Kyrkobladet skriver vi om hälsaexistentiellutifrån

Livsstilsverktyget. Varsågoda!

ACCELERERA . Med raketmotor på ryggen tycks vi fara fram allt snabbare i

ORSAKER TILL ACCELERATION . Tidigare följde de flesta en slags cyklisk tid. Man utgick från kroppens biologiska klocka, från dygnets och årets växlingar med sådd och skörd i ett kretslopp som upprepades genom generationerna. Med industrialiseringen blev tiden vad man kan kalla linjär. Den levnadsbana man anträdde och de val man gjorde under ungdomens tidiga år präglade livet. Kanske kröntes levnadsbanan rent av med ett guldbröllop eller en guldklocka. Den linjära tiden symbolise rades av klockan på väggen, som standardiserade tiden och även reg lerade fritiden, som genom radio och TV. De senaste decennierna har tidsuppfattningen genomgått en förvrängning. Människor kan byta yrke, intressen, partner, vänkrets när som helst. Tidsuppfattningen är numera varken cyklisk eller linjär utan allt tycks ske på en och samma gång.

Konsekvenser av acceleration

MÅNGA AV VÅRA vanligaste sjukdo mar går i själva verket att betrakta som accelerationssjukdomar. Acceleration innebär ett ökat innehåll per tidsenhet. Ju mer krav och intryck som fyller våra dagar, desto högre stiger kortisolnivå erna. Det kan leda till försämrad sömn, irritation, konflikter, nedstämdhet och ångest. Det får i sin tur än mer kortisol att rinna till så att människor blir tröttare och känner sig blockerade. Det kan bli svårare att acceptera motgångar och hitta lösningar i vardagen.

TILL SLUT BLIR tillvaron som en stockning, ett frenetiskt stillastående, där livet har kört fast och tiden rinner bort, trots alla landvinningar som skulle spara tid. Många tycks uppleva en klu venhet mellan entusiasmen inför acce lerationen och längtan efter det stabila.

Accelerationen har ju medfört välstånd, bättre mediciner och bekvämligheter. Ändå tycks det finnas en önskan hos många människor att sänka tempot, vilket tar sig uttryck i det ökade intres set för yoga, meditation och andliga övningar, ett ökat ekologiskt intresse och mer avskalade levnadssätt.

STRÄVAN ATT SÄNKA tempot leder paradoxalt nog ibland till ökad acceleration. För att få mer rofylld tid för oss själva och vår familj kräver vi att kassörskan i affären ska skynda på eller att busschauffören ska trampa på gasen så att vi kommer fortare hem. En nyckel för att nå mer helhet och mindre splitt ring är att skapa utrymme åt reflektion över viktiga livsfrågor.

Vi har i våra studier sett att det leder till två saker:

Det första är att vi tar ett steg tillbaka och får perspektiv på hur vi prioriterar i vår vardag. Ofta kan det väcka frågor om vad som är väsentligt att prioritera så att vi mindre automatiskt rycks med i accelerationen.

Det andra är att vi släpper vardagsjäktet och det kramp aktiga greppet om oss själva och blir mer öppna för det större sammanhanget runtom kring. En del beskriver hur de börjar röra sig mer i naturen, söker stillheten i ett kyrkorum, eller blir mer uppmärksamma i mötena med andra. Andra ta lar om att de lättare än innan kan vila i en relation till något ursprungligt, som ett sätt att bottna i livet och lättare hante ra accelerationen. 

digFrågasjälv:

”Hur kan jag få ett livstempo som känns bra för mig?”

LÄNGST FRAM på altaret står de i all sin prakt. Skira nejlikor, krispiga tulpaner, liljor och aklejor. Varje vecka ställer kyrkvaktmäs taren buketter med färska snittblommor längst fram i kyrkan. Klippta vid sina rötter sprider de liv och skönhet vid altaret och påminner om livets skörhet och Guds skaparverk. Ibland får de stå kvar efter

BuketterminnersomomGudsskaparverk

söndagens högmässa för att vissna och påminna om saprästenspåröttfärgerettärkyrkoåretsfinns Iförgängligheten.valetavaltarblommorstorfrihet.Attföljaliturgiskafärgerenmöjlighetmenintekrav.Kyrkoåretsfemärvitt,violett,grönt,ochsvartochsynsblommor,textilierochkläder.Undervishelgerochtiderunder

kyrkoåret finns en tradition att använda särskilda blommor, till exempel påsk liljor på påskdagen.

LindaKYRKVAKTMÄSTAREBurnertbeställer blommor från lokalt förankrade florister men berättar att det finns planer på att anordna en egen altarblomsodling i pastoratet. Hon ser det

Allt för att kyrkorummet.försköna (2012).

som en viktig del i arbetet i  –kyrkan.Att få till fina altarbuketter tar tid och pengar, så det gäller att vara varsam med dem. Var je bukett kostar runt 300 kronor, säger Linda som varje vecka tar hand om nya buketter, gör snitt och ställer dem i rent vatten.

»Det gäller att vara varsam med altarbuketterna«

DÖPTA & AVLIDNA

Vi ber för de församlingsbor som har döpts och för de som har lämnat oss från 16 maj till 23 augusti.

DÖPTA

Nora Linn Cornelia Viljosson

Vilhelmina Sofia Ragnhild Lergin

Daniel MatheoNdabaAlexander Garthaus

Jolanta Marie Linke

Tilde Louisa Jasmine Stenius

Karl Olof Mika David Bjursell

Olle Bengt Fredrik Comstedt Wagnefors

Lea Ilse Marie Wiklund

Caesar Ek Silva

Malou Mary Lis Waldåker

Saga Helena Granswed-Billow

Walter Otto Limnell

Välsignad du, barn av jorden och den stjärnströdda himlen, välsignad du, född av vatten och ande, välsignad du, barn i Guds kyrka och församling.

AVLIDNA

Lars Erik Persson

Gunvor Viola Ekberg

Margit Ebba Kristina Jansson

Britt Karin Nyström

Karin Viola Margareta Söderström

Gun Margareta Sundin

Alf Urban Gryting

Henry Tibbling

Ylva Högberg

”Du saknas mig så det gör ont.”

”Gör det lilla du kan, gör det villigt och glatt, snart de dyrbara tillfällen fly! Efter vår kommer höst, och på dag följer natt, då kanhända ej morgon skall gry. O, var flitig att så, medan ännu är tid, att din skörd måtte mogna i frid!”

Ur Gör det lilla du kan av Lina Sandell-Berg

KONTAKT

expeditionen 08-551 747 20

Expeditionen är öppen vid tidsbokning fram tills de nya öppettiderna annonseras.

post- och besöksadress Järna-Vårdinge pastorat Kyrkvägen 10, 153 32 Järna

e - post svenskakyrkan.sejarna-vardinge.pastorat@

webb/sociala medier instagram.com/svkjarnavardingefacebook.com/svkjarnavardingesvenskakyrkan.se/jarna-vardinge

kyrkoherde

Matts Sandström, 08-551 782 matts.sandstrom@svenskakyrkan.se03

präster

Martin Reberg, 08-551 740 annica.lahti@svenskakyrkan.seAnnicamartin.reberg@svenskakyrkan.se45Lahti,08-55178207

diakon

Laila Larsson, 08-551 782 laila.larsson@svenskakyrkan.se11

kyrkogårdsförvaltning

Maria Rosenfågel, 08-551 782 maria.rosenfagel@svenskakyrkan.se14

ungdom /konfirmation

Annelie Wagnefors, 08-551 782 annelie.wagnefors@svenskakyrkan.se08

HÄNT SEN SIST

Kyrkobladet uppdaterar vad vi skrev om i nummer 2 som gavs ut i början av juni.

Fredrik VårdingeLundgren,

Cyklade från Kristianstad hela vägen genom Sverige för att samla in pengar till ALS-forskning nådde sitt mål – Kebnekaise. Följ hans insamling på Facebook: Mental Pedal.

Svetlana Oravecz, Mölnbo

Samlade in pengar för att kunna skicka ned till kriget i Ukraina: ”I somras jobbade vi mest med att hjälpa flyktingar i Järna och Södertälje. Vi hade kläder och andra nödvändigheter till behövande. I början av augusti skickade vi två bilar med vård artiklar och kläder till Odessa och Kyiv. Alla barnartiklar vi hade skickades till ett barnhem i Kyiv. Vårdartiklar hamnade på ett sjukhus för krigsskadade i Odessa.”

Ärkebiskopsvalet

Biskop Martin Modéus fick 59 procent av rösterna i ärkebiskopsvalet den 8 juni. Därmed blir han ny ärkebiskop i Svenska kyrkan efter Antje Jackelén.

Sommarmusiken

Kyrkomusiker Agneta Axelson är helnöjd med sommarens konserter i kyrkorna: ”Alla var bäst!” Starkast minne har hon från Vårdingeblomster (se bild) där hon själv var med.

VI FIRAR BARNENS

barnens dag och vårdingemässan Söndag 2 oktober 15.00–18.00

Vårdinge kyrka

Traditionsenligt firar vi Barnens dag i Vårdinge kyrka med aktiviteter för alla barn och vuxna. Vi träffas innan mässan, redan klockan 15.00 för aktiviteter. Håll utkik i annonseringen för hålltider. Mässa sker klockan 16.00 och därefter kyrkmat i sockenstugan. Välkomna!

AronsonMagnusFoto:

KALENDER

Ring expeditionen eller se vår webb för aktuell information: 08-551 747 20, svenskakyrkan.se/jarna-vardinge

GUDSTJÄNSTER

mässa/gudstjänst

Varje söndag i våra kyrkor

Varje söndag har vi gudstjänster i våra kyrkor. Se vår webb eller annonsering för tid och kyrka.

kvällsmässa

Tisdagar 18.00

Överjärna kyrka

En stilla stund mitt i veckan.

BARN & UNGDOMAR

öppna förskolan

Måndagar 10.00–12.00

Församlingshemmet, Järna

Fredagar 10.30–12.00

Parken utanför församlingshemmet, Järna

Onsdagar 10.00–12.00

Postillan, Mölnbo

Drop-in-lek för barn 0–3 år med syskon. Fika finns till självkostnadspris. På fredagar är vi utomhus. Ingen anmälan behövs. Varmt välkomna!

barnkören

Tisdagar 16.30–17.10

Postillan, Mölnbo

För barn mellan 7 och 9 år.

diskantkören

Onsdagar 17.00–17.45

Församlingshemmet, Järna

För barn mellan 10 och 15 år.

Kontakt barn- och diskantkör: Agneta Axelson, 08-551 782 18.

ungdomsgruppen

Tisdagar 18.00–21.00

Församlingshemmet, Järna

Ungdomsgruppen är till för dig som är från 14 år och uppåt. Här finns en gemenskap där du kan vara precis som du är. Nytt för hösten: vi startar kl 18.00 med mässa i Överjärna kyrka.

konfirmation

Nu har konfirmation 2022/2023 startat för ungdomar födda 2008. Ta kontakt med Annelie Wagnefors om du är intres serad av konfirmation, även du som är äldre och vill konfirmeras.

MÖTESPLATSER

skapargruppen

Torsdagar 12.30–15.00

Klockaregården, Mölnbovägen 2, Järna Drop-in-grupp som du kan besöka en gång eller varje gång. Du kan komma när du vill under öppettiderna. Gruppen är för vuxna med utmattningsproble matik. Här har vi kravlösa möten med likasinnade.

öppet café

Måndagar 13.00–15.00

Församlingshemmet, Järna Kom och fika med oss i församlingshem met. Kanske spela lite spel eller bara prata en stund. Fika till självkostnads pris. Alla åldrar är välkomna och ingen anmälan behövs, det är bara att dyka upp.

morgonbön med frukost

Tisdagar 08.30–10.00

Församlingshemmet, Järna Bön och frukost i gemenskap. Väl kommen till en stunds gemenskap på tisdagsmorgnarna. Vi ber tillsammans en stund och dukar sedan upp till fru kost. Kostnad 40 kronor. Ingen anmälan.

sopplunch

Torsdagar 12.00 Förs. hemmet, Järna (ojämna veckor) Postillan, Mölnbo (jämna veckor) Varje torsdag serverar vi sopplunch. Vi börjar med en andakt och sedan serverar vi soppa med bröd samt kaffe och kaka för 40 kronor. Ingen anmälan behövs.

promenad med prat Torsdagar 10.00

Start vid församlingshemmet, Järna

En timmes lätt promenad i Järna. Inställt vid oväder.

träffpunkten

Onsdagar 10.00–12.00

Klockaregården, Mölnbovägen 2, Järna

Vi träffas för att dricka kaffe, umgås och ibland lyssna till musik eller föredrag.

DIAKONALT

lp ria Måndag–fredag 09.00–13.00

Hagagatan 14, 153 32 Järna

Social, daglig träffpunkt dit alla är välkomna för gemenskap, samtal, fika och trivsel.

DOP

Du är alltid välkommen att boka dop åt ditt barn eller dig själv. Vi döper alla åldrar – det är aldrig för sent! Ring vår expedition för att kolla lediga tider och få mer info om dop: 08-551 747 20.

frälsarkransgrupp

Jämna tisdagar 18.00–19.30

Överjärna kyrka

En grupp för dig som vill lära dig mer om kristen tro och samtala om livets djupa frågor. Frälsarkransen är en övning i livs mod, livslust, självbesinning och i att leva nära Gud. Ingen anmälan, bara kom! Vi börjar med mässa och sätter oss sedan i sakristian för samtal.

KYRKOBLADET

Redaktör, formgivare och skribent (alla texter där inget annat namn anges): Kommunikatör Linnéa Malmborg.

Tryckeri: Trydells. Ansvarig utgivare: Matts Sandström.

Omslag: Aronson.Magnus

kontakta gärna redaktören med tips, frågor eller glada tillrop: Linnéa Malmborg, 08-551 782 linnea.malmborg@svenskakyrkan.se01

MÅNADSBLADET

Varje månad ger vi ut ett månadsblad med kalen darium och nyheter från våra församlingar. Vill du ha bladet gratis i brevlådan? Maila till eller@svenskakyrkan.sejarna-vardinge.pastoratoss:ring08-55174720.

Långsamt mognar Andens frukter

JAG STYR MINA STEG ut från det svala kyrkorummet och hör gruset knastra under skorna. Inom mig bär jag både glädje och djupa funderingar. Tänk att denna heliga plats mitt i sam hället kan få rymma så mycket av livet! Alla generationer som trampat på samma grusgång. Människor som i århundraden gått hit för att på olika sätt fira liv, sörja, dela gemenskap och få finnas på en plats där det egna jaget har möjlighet att öppna sig för Guds närvaro. Tänk alla vi som lever här just nu och som får vara en länk i den historiska kedjan av möten. Möten med varandra, med oss själva och med Gud. Tacksam heten över Guds rika kärlek till var och en av oss expanderar i

Tacksamhetenhjärtat.

inom mig blandas med tankar kring hur möten ibland sker så lätt och flödande men ibland så svårt och haltande. När vi till exempel talar i koder, med gissningar och utifrån rädslor uppstår så lätt konflikter även om vi vill väl. Inne i kyrkan påminns vi om att alla regler Bibeln vill lära oss kan sammanfattas i förhållningssättet: ”Älska din nästa som dig själv och Gud över allting”. Tänk att just det i teorin låter så lätt men i praktiken ofta är så svårt. Vi möts, ger ut av oss själva i mötet och ibland missförstår vi varandra. När misslyckandet i mötet sker här, just på den här platsen, på helig mark, mellan människor som uttalat vill möta varandra med kärlek blir be svikelsen så mycket större. Då är det så viktigt att vi påminner varandra om att vi är mänskliga. Vi är inga helgon, fast vi tar helgon som förebilder. Vi är inte Kristus, fast vi vill gå i hans spår. Vi kliver fel ibland, vi lär oss och vi tar oss igenom det. Det är att utvecklas. Det är att vara människa. Det är att vara

Tacksamhetenförsamling. bubblar åter igen upp inom mig. Genom livets nöd och lust finns en öppen kyrka mitt i samhället – för livets skull. Där finns en livets rastplats där mötet med Gud kan ske. Öppnar vi våra hjärtan för Guds heliga Andes närvaro kan Andens frukter skördas i våra egna liv och här i församlingens mitt. När sådden fått tid att gå i blom och sedan mogna, då växer frukter av kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning fram inom oss. Så funderar jag vidare. Tålamod. Det är viktigt att lägga till. Livets tid från sådd till skörd kan vara längre än vi tror. Det är som det ska och vi är aldrig ensamma på den resan. Var därför inte rädd, även om det ibland är svårt.

Annica Lahti, präst

TONLÄGE. Uppe på orgelläktaren har kyrk musen Priscilla Präst flera mysiga krypin att ta sin tillflykt till. Foto: Magnus Aronson.