Kyrkobladet nr 3 2022

Page 1

Nr 3 2022 »Nu bestÄr tro, hopp och kÀrlek« Kyrkobladet svenska kyrkan i jÀrna och vÄrdinge

HÖSTENKÄT

Vad Àr bÀst med hösten?

ÅSA:

”SĂ„ skönt att komma in i ordentliga rutiner igen med trĂ€ning, och denna höst ocksĂ„ fokus pĂ„ studier.”

AGNETA:

”Den höga klara luften och att plocka trattkantareller.”

HANS:

”Att fĂ„ kĂ€nna sig pĂ„nyttfödd nĂ€r man andas in den klara och lite kyliga luften i lungorna och som gör att man kĂ€nner sig starkare Ă€n pĂ„ lĂ€nge. GlĂ€djen av att se de lingonröda tuvorna i skogen, att se Ă€lvornas dans vid nĂ„gon sjö eller myr en tidig morgon nĂ€r de i sina skira tyllklĂ€nningar sveper runt i dansen. PĂ„ fĂ€lten hör vi lantbruksmaskinernas brummanden och kan glĂ€dja oss Ă„t att ladorna Ă€r fyllda inför vintern och den gula stybben som blir kvar bidrar till landskapets varma fĂ€rg.”

ENSAM

Vi Ă€r olika delar i en helhet, vi hör samman vinstocken.”sannadenavutgörasalltidmĂ„ste”Centrum

ÄR STARK, sa ett gammalt talesĂ€tt. Det kanske stĂ€mmer pĂ„ ett sĂ€tt, men inte pĂ„ andra. Vi Ă€r alla insatta i ett sammanhang och vi skulle knappast kunna fungera för oss sjĂ€lva. Vi Ă€r fullstĂ€ndigt beroende av andra mĂ€nniskor för att klara oss. Vi behöver bönder, mjölkbilsförare, mejerister, kylskĂ„psreparatörer och transportörer bara för att fĂ„ frukost pĂ„ morgonen. För olika tillfĂ€llen i livet behöver vi andra yrkesgrupper för att klara av tillvaron praktiskt.

VI ÄR ALLTID INSATTA I ETT sammanhang med andra mĂ€nniskor, sĂ„ Ă€ven i församlingen. Vi utgör olika delar, vi utför olika uppgifter, vi har olika Ă„sikter och olika gĂ„vor, men vi Ă€r alla en del av en och samma kropp. Jesus anvĂ€nder sig av en liknelse, som mĂ€nniskor i hans sammanhang hade lĂ€tt att förstĂ„: en vinstock. Hade han bott i Sörmland hade han kanske talat om ett Ă€ppeltrĂ€d. Men poĂ€ngen Ă€r densamma: vi Ă€r olika delar i en helhet, vi hör samman.

Den som hÄller oss samman Àr Jesus. Han Àr sÄ att sÀga stam men. SÄ lÀnge vi blir kvar i honom Àr vi kvar som grenar i helheten. SÄ lÀnge vi hör hans ord och tar vara pÄ det, sÄ lÀnge vi har honom i centrum Àr vi en del av hans kropp.

IBLAND FÖRLORAR VI KONTAKTEN med det centrala i tillvaron och Ă€gnar oss Ă„t sĂ„dant som Ă€r mindre viktigt, som ger nöje för stunden, men som inte ger oss nĂ„got pĂ„ djupet eller pĂ„ lĂ€ngre sikt. DĂ„ kan vi behöva hjĂ€lp att Ă„terföras till centrum, till den ursprung liga vinstocken. Det kan gĂ€lla bĂ„de mig sjĂ€lv, det kan gĂ€lla försam lingen och kyrkan, det kan gĂ€lla hela samhĂ€llet.

MÀnniskor Àr olika, vÄra uppfattningar om vem Gud Àr skiljer sig ocksÄ Ät ibland, vÄra erfarenheter Àr olika. De olika uttrycksformer na kan komplettera varandra och ger en nyanserad bild av tron, av tillvaron, av Gud, om vi förstÄr att de Àr olika perspektiv och inte konkurrerande synsÀtt. Men centrum mÄste alltid utgöras av den sanna vinstocken, Jesus Kristus.

Matts Sandström, kyrkoherde

TID FÖR DOP Aldrig för gammal för att döpas!

HAR DITT BARN hunnit bli nÄgra Är gammal redan och har Ànnu inte blivit döpt? Kom pandemin i vÀgen eller hann ni inte med att planera dopet? Ingen fara alls! Det finns mÄnga lediga doptider i vÄra tre kyrkor och vi döper barn i alla Äldrar. Ring vÄr expedition, telefon 08-551 747 20, eller kolla in vÄr webb för mer information. Vi hörs, hoppas vi!

MartinPrÀstOlledöperÄr.1Malmborg,

VILHELMINA om konfirmationen

TRISS I MÖSS. Omslaget med vĂ„ra fantastiska kyrkmöss Priscilla, Kaleb och Rut fotades av Magnus Aronson som kĂ€nnasvansadesammapĂ„sommarenspenderadekrypandesgolvetförattnĂ„höjdsomvĂ„ravĂ€nner.LĂ€rdempĂ„sid4.

KYRKOHERDEN
»Jag fick vÀldigt mÄnga nya vÀnner och ett nytt perspektiv pÄ kyrkan.«
INLEDER
FotoatelierWWindolf/FruAngelicaFoto:
AronsonMagnusFoto:
Dimmigtvidsjön. FĂ€rgstarktiÖverjĂ€rna. 2

DOPDAGS. Lilla Olle med basker omgiven av familjen. Mamma Annelie Wagnefors tyckte att barnens nÀrvaro under dopet bidrog till att det blev extra speciellt. Text: Linnéa Malmborg. Foto: Privat.

Barnens starka nÀrvaro gjorde dopet till nÄgot alldeles extra

”Barndop Ă€r fantastiskt. Det Ă€r glĂ€dje och lek nĂ€r barnet hĂ€lsas vĂ€lkommen”, sĂ€ger Annelie Wagnefors vars son Olle döptes i slutet av augusti – tvĂ„ Ă„r senare Ă€n planerat.

OLLE BENGT Fredrik Comstedt Wagnefors döptes i ÖverjĂ€rna kyrka 20 augusti nĂ€r han var tvĂ„ och ett halvt Ă„r gammal. Hans ursprungliga dop skulle ha varit pĂ„ vĂ„rkanten 2020 men förĂ€ldrarna beslutade att skjuta upp det med tanke pĂ„ restriktionerna. Tiden gick och slĂ€ktingar började frĂ„ga om det inte var dags för dop. SĂ„ en dag bestĂ€mde de sig snabbt och skickade ut inbjudningarna bara nĂ„gra veckor innan sjĂ€lva dopet och hopp ades pĂ„ att nĂ„gra kunde komma.

FÖR MAMMA ANNELIE Wagnefors var dopet en sjĂ€lvklarhet frĂ„n början, Ă€ven om vĂ€ntan blev lĂ€ngre Ă€n tĂ€nkt.  – Dopet Ă€r en sĂ„dan fin tradition och Ă€r en viktig del av livet. Barndop Ă€r vackert! utbrister hon.  SĂ€rskilt vackert tycker hon, lite till sin förvĂ„ning, att det var med ett dop av ett Ă€ldre barn. Skillnaden hon

upplevde frÄn att döpa en bebis var stor. Barnens medverkan och starka nÀrvaro gjorde hela dopgudstjÀnsten till nÄgot alldeles extra.

– Olle var sĂ„ nĂ€rvarande under hela stunden i kyrkan, sĂ€ger Annelie. Jag tror att fler Ă€n jag blev berörda av det!  Med sin linnekostym och festliga basker promenerade Olle in i kyrkan i procession med pappa. Storasyster Emma gick in med mamma och hĂ€llde stolt upp dopvattnet till sin lillebror. Högtidlig stod Olle pĂ„ en pall invid dopfunten och böjde ned huvudet sĂ„ att prĂ€sten Marcus Klefbeck, influgen dagen till Ă€ra, kunde droppa vatten tre gĂ„nger över Olles huvud.

EFTER SJÄLVA DOPET höll prĂ€sten upp pojken enligt gudstjĂ€nstordning en. Dock inte lika högt denna gĂ„ng!  – PrĂ€sten hade fĂ„tt öva innan hur högt han kunde lyfta Olle, med tanke pĂ„ att han vĂ€ger lite mer Ă€n en liten bebis, sĂ€ger Annelie och skrattar.

PĂ„ dopfikat efterĂ„t fick de fyrtio gĂ€sterna (alla inbjudna kom!) mĂ„nga glada skratt nĂ€r dopbarnet sjĂ€lv stod för paketöppningen och var med i  –tĂ„rtĂ€tandet.JagĂ€rsĂ„ glad och tacksam att vi valde att ha dopet. Till de som funderar pĂ„ om ni ska döpa ett lite Ă€ldre barn sĂ€ger jag bara: gör det!  Annelie flikar in att hon sjĂ€lv tĂ€nkt pĂ„ att inte ha sĂ„ höga krav pĂ„ att all ting ska bli perfekt in i minsta detalj.  – Gör det inte sĂ„ komplicerat! Njut av stunden och dagarna innan. Nu i efterhand nĂ€r jag tittar pĂ„ bilderna kan jag verkligen njuta av hur fint det var.

PERFEKT SOM GÅVA

JÀrnakorset Àr tillbaka igen

JÄRNAKORSET togs fram frĂ„n en historisk förlaga för ett antal Ă„r sedan men sĂ„ldes slut. Nu har vi tillverkat nya! Korset finns i tvĂ„ storlekar och finns att köpa i försam lingshemmet. Det lilla kostar 419 kronor och har en tunnare kedja och det större kostar 569 kronor och har en lite grövre kedja.

Korsets klöverbladsform Ă€r symbol för treenigheten. Ristningen förestĂ€ller ett altarkors. Liknande unika bilder finns pĂ„ runstenar frĂ„n 1100-talet i ÖverjĂ€rna och YtterjĂ€rna.

Material: Silver och guld. Tillverkare: Smycka, Stockholm. Idé: Lars Eklund, JÀrna hembygdsförening.

UTLOTTNING . I dessa tider med höga priser pĂ„ plastkassar Ă€r det bra att ha med sig en tygkasse till affĂ€ren! Vi har hela fem kassar med fint budskap (Älskad, vĂ€rdefull, dyrbar och allmĂ€nt bra) i olika fĂ€rger att lotta ut bland de som mailar senast 1 december Grattis(LaurentĂ€r:Dulinnea.malmborg@svenskakyrkan.setillkanocksĂ„ringaellerskickaettkort.VinnarefrĂ„nKyrkobladetnr22022Ulla(ensötbricka)samtCharlottaDenimalsbokomkyrkor).tillerbĂ„da!

MalmborgLinnĂ©aFoto: DOP AV ÄLDRE BARN
KYRKO B L A DETSPA N A RAPSTEDALBOKRYK N A R Dop
MalmborgLinnéaFoto: 3

svansarnasomKyrkvĂ€ktarnaKYRKMÖSSENintedrarefter sig

Tre kyrkvÀktare, tre karaktÀrer med hög svansföring. Följ med Priscilla, Kaleb och Rut pÄ deras arbetspass i vÄra tre kyrkor.

TEXT: Linnéa Malmborg och Maria Frisk FOTO: Magnus Aronson

VADVORE EN KYRKA utan en egen kyrk mus? Ingenting! De tar hand om de smĂ„, smĂ„ detaljerna och griper in nĂ€r de som mest behövs. DĂ€rför vill vi presentera vĂ„ra tre stĂ„t liga kyrkmöss – Priscilla PrĂ€st, Kaleb Klockare och Riddare Rut. Alla tre med karakteristiska drag för sin respektive kyrka.

Under sommaren fick vĂ„r numera husfotograf Magnus Aronson, besöka mössen pĂ„ plats för att dokumentera deras arbetsdag vid altare, kyrkbĂ€nk, dopfunt och andra platser i kyrkorna. Magnus kan intyga att de Ă€r idoga kyrkoarbetare och ligger inte pĂ„ latsidan, förutom nĂ€r de pausar en stund pĂ„ orgellĂ€ktaren efter ett intensivt arbetspass.Nukommer de Ă€ven att fĂ„ en ytterligare uppgift – att visa barnen runt i kyrkan. SĂ„ framöver nĂ€r du besöker kyrkan, bli inte rĂ€dd om du ser en liten mussvans stryka förbi kyrkbĂ€nken. Det Ă€r bara Priscilla, Kaleb eller Rut som gör sig redo för kyrkvisning. Den som vĂ€ntar fĂ„r se!

SVANSAR INTE EFTER. Priscilla gÄr sin egen vÀg. Ibland tar hon en tur upp till predikstolen för att njuta av utsikten.

GIVAKT. Vid guidade turer för barn stĂ„r Rut Riddare i vapenhuset för att vĂ€lkomna. STÅR FAST VID ORDET. Priscilla trĂ€nar inför morgon dagens predikan.
4

VÄL FUNTAD. Check pĂ„ den! ”Dopfunten Ă€r i sin ordning”, sĂ€ger Kaleb Klockare som hĂ„ller koll dygnets alla timmar.

ULLKONSTNÄREN

Emelie tovar helst smÄdjur

Hej Emelie Eriksson i SödertÀlje som har tovat vÄra kyrkmöss. Hur lÀnge har du tovat?

– I fyra Ă„r. NĂ„ltovning var kĂ€rlek vid första försöket!

Ull Àr vackert, miljömÀssigt hÄllbart och har sÄ mÄnga olika anvÀndningsomrÄden.

Hur kommer det sig att du fokuserar mycket pÄ smÄ djur?

– Jag tycker vĂ€ldigt mycket om djur och har haft husdjur bĂ„de som barn och i vĂ„r familj nu. För det andra sĂ„ gillar jag sagor och berĂ€ttelser vĂ€ldigt mycket. Jag Ă€lskade böckerna om Narnia som barn, med de talande djuren dĂ€r, och jag har fortsatt att lĂ€sa sagor och fantasyberĂ€ttelser för

alla vĂ„ra barn.  Vad tovar du mest?

– Mössen Ă€r vĂ€l lite av specialitet.minDet beror pĂ„ att de Ă€r sĂ„ coola och smarta djur som kan anvĂ€nda sina fram tassar till att ta saker. Man kan förestĂ€lla sig att de hĂ„ller pĂ„ med en massa grejer – surfar, odlar, lĂ€ser eller kanske arbetar som prĂ€st!

Hur lÄng tid tar det att göra en mus?

– UngefĂ€r en arbetsdag, men sen beror det pĂ„ vilka tillbehör den har.

Vad Àr det som Àr sÄ kul?

– Att det gĂ„r att skulptera tredimensionella skulpturer och att ullen Ă€r formfast fast den Ă€r mjuk. Tekniken knyter an till generationer av kvin nors skapande och Ă€r bĂ„de traditionellt och nyskapande pĂ„ samma gĂ„ng.

Instagram: emelies_ullkonst

KLOCKAD. Kaleb Klockare tar rundan genom kyrkan varje dag för att se att allt Àr i sin ordning. Nyckeln Àr i högsta hugg!

TRYGG I

SIN ROLL.

Rut Riddare har arbetat i kyrkan under mÄnga Är och kan sin sak.

Emelie nÄltovar
5

PrĂ€stPriscilla Motto:KYRKAVÅRDINGE

Attribut: PrÀstkragen och kaftanen likt de mÄnga generationer prÀster som huserat i denna kyrka genom Ärhundradena.

Specialitet: ”Predikstolen Ă€r kul att gömma sig i men man syns och hörs bĂ€ttre pĂ„ golvet.”

Favoritgrej i kyrkan: ” Min Bibel. Den slĂ€par jag med mig vart jag Ă€n gĂ„r, Ă€ven utanför kyrkan dĂ„ jag Ă€r pĂ„ utflykt eller har kafferep med mina vĂ€ninnor. Annars skulle jag sĂ€ga dopfunten med sitt skvalpande vatten.” Har fĂ„tt sitt namn efter: Priscilla hette en judisk kvinna som i Bibeln bodde i Korinth med sin make Aquila. De var bĂ„da tĂ€ltmakare. NĂ€r Paulus var i Korinth pĂ„ sin andra missionsresa bodde han hos dem.

RiddareRut

Motto:KYRYTTERJÄRNAKA

”Ett snĂ€llt ord fĂ„r mjukna.”fiendenĂ€venatt

GULDSTUNDMORGONHARIMUND.

Attribut: Lans och sköld med samma fĂ€rger som de begravningsvapen som hĂ€nger inne i kyrkan. Specialitet: ”Vapen lĂ€mnar vi i vapenhuset. En modern riddare stĂ„r upp för orĂ€ttvisor pĂ„ andra sĂ€tt.”

Favoritgrej i kyrkan: ” Helt klart alla begravningsvapen som hĂ€nger pĂ„ vĂ€ggarna runtom i kyrkan. Min egen sköld har fĂ„tt samma fĂ€rg som en av de allra vackraste. Annars skulle jag nog sĂ€ga kyrkbĂ€nkarna som Ă€r hĂ€rli ga att ta en tupplur i efter ett hĂ„rt arbetspass.”

Har fÄtt sitt namn efter: Rut var en moabitisk kvinna i Gamla testamentet som var gift med en son till Elimelek och Noomi. NÀr Ruts make och svÀrfar dör följer Rut med Noomi till Betlehem, dÀr Rut gifter sig med israe liten Boa. Deras sonsonson Àr David, som blir Israels andre kung.

”En timme sittandes i bĂ€nken ger gymnastik.”sjĂ€len
VARDE LJUS. Rut Riddare har koll sÄ att ljusen slÀcks nÀr kyrkan stÀnger för kvÀllen. Priscilla PrÀst tar en runda varje morgon för att kolla att allt stÄr rÀtt till i kyrka.VÄrdinge
6

KlockareKaleb

Motto:KYRÖVERJÄRNAKA

Attribut: Kyrknyckeln som Kaleb kĂ„nkar med sig över allt trots att den Ă€r lika lĂ„ng som hans eget ben. Med nyckeln kommer han in i alla skrymslen och vrĂ„r i hela ÖverjĂ€rna kyrka.

Specialitet: Bor i tornet men rör sig runtom i hela kyr kan dÄ klockaren ocksÄ ansvarar för kyrkans inventa rier. Ringer i kyrkklockan för att kalla till gudstjÀnst. Favoritgrej i kyrkan: Kyrkklockorna! Min huvuduppgift Àr ju att ringa i dem nÀr det Àr dags för gudstjÀnst och vid helgsmÄl. Tur att jag har pyttesmÄ öronproppar som jag kan anvÀnda för annars skulle jag vara helt dingdong i öronen eftersom de klÀmtar sÄ högt! Har fÄtt sitt namn efter: Kaleb var en hövding i Juda stam, och agerade spejare och krigare vid israeliternas erövring av Kanaan, vilket Äterges i Gamla testamentet.

Kaleb pÄ ikyrkÀventyrklurigaklocktornet

VAD PYSSLAR VÅRA kyrkmöss med hela dagarna dĂ€r inne i kyrkorna?

Jo, det ska vi sÄklart ta reda pÄ! I första seriestrippen skapad av Cecilia Eriksson möter vi Kaleb Klockare som fÄr trubbel nÀr han har lite för brÄttom vid klockringningen.

Har du sjÀlv en idé om ett kyrkmus Àventyr? Skicka gÀrna in dem till Kyrkobladet. Eller teckna en egen seriestripp vetja!

Linnéa Malmborg, linnea.malmborg@svenskakyrkan.seredaktör

”Nyckeln till att bygga kyrka finns församlingeni ”
DÖRRVAKT. En viktig uppgift för Kaleb Klockare Ă€r att lĂ„sa upp porten varje dag sĂ„ att vĂ„ra besökare kan komma in i kyrkan. NY SERIE
7

I ett halvt sekel har det stĂ„tt dĂ€r ett stenkast frĂ„n ÖverjĂ€rna kyrka.

I Ă„r firar det vitputsade huset 50 Ă„r – en efterlĂ€ngtad byggnad som nu invĂ€ntar en förnyelse. Grattis till att ha uppnĂ„tt församlingshemmet!medelĂ„ldern,

TEXT: LinnĂ©a Malmborg FOTO OCH KÄLLA: JĂ€rna Hembygdsförening

STÖRRE LOKALER – JA, TACK!

I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet sköt invÄnarantalet i JÀrna i höjden. Med den snabba ökningen av för samlingsbor höjdes ocksÄ kravet pÄ vettiga lokaler för församlingen. DÀrför pÄbörjade kyrkorÄd och kyrkoherde runt 1965 att fundera kring att bygga ett nytt försam lingshem i centrala JÀrna. Det befintliga församlingshemmet fanns dÄ i en sliten byggnad pÄ Bergsgatan som inte rÀckte till de vÀxande behoven.

OMKULLKASTADE PLANER.

Efter att planerna stött pĂ„ patrull flera gĂ„nger, exempelvis pĂ„ grund av att ”lĂ€ns arbetsnĂ€mnden vĂ€grade igĂ„ngsĂ€ttningstill stĂ„nd för oprioriterade byggen”.1 Förse ningar drabbade projektet sĂ„ att man helt sonika bytte byggplats. FrĂ„n början var det tĂ€nkt att församlingshemmet skulle ligga

pÄ den plats dÀr gamla kyrkskolan ligger invid MölnbovÀgen, men sÄ smÄningom kom de underfund med att byggnaden skulle fÄ för smÄ utrymmen pÄ den tÀnkta platsen och de rekommenderades att flytta byggnaden till torgets vÀstra sida.2 Platsen blev dÀr huset Höjden lÄg och det fick dÀr med rivas. Församlingsengagerade Edith Sandholm som var uppvuxen i huset och bodde dÀr fortfarande, sÄlde fastigheten till församlingen med en dröm om just ett nytt församlingshem.

EFTERLÄNGTADE LOKALER.

Ritningarna förestÀllde en 1300 kvadrat meter stor suterrÀngbyggnad i vit puts ritad av arkitekt Fritz Voigt . I entréplanet planerades pastorsexpedition, tjÀnsterum och ett antal undervisningsrum för bÄde konfirmander och Pastorsexpeditionensöndagsskolebarn.skulleutrustasmed

NYBYGGE . Huset vÀxer fram dÀr det tidigare huset Höjden var belÀget.

ÄraGudvarepĂ„höjden!
FÖRSAMLINGSHEMMET 50 ÅR! 8

ett nytt arkiv, betydligt modernare Àn det nuvarande. Hörsalen var tÀnkt att rymma 250 sittplatser och en liten scen. En trappa ned planerades en ungdoms vÄning med bordtennisrum, hobbyrum och en cafeteria.

I en artikel i LĂ€nstidningen uttryck er kyrkoherden i ÖverjĂ€rna församling, Gunnar Henriksson, sin glĂ€dje över att de Ă€ntligen ska fĂ„ sitt nya församlingshem: ”Det Ă€r mycket efterlĂ€ngtat hĂ€r i JĂ€rna. Nu kan vi verkligen börja satsa pĂ„ bĂ„de ungdomsverksamhet och studier.” 3

MILJÖMEDVETENHET.

Lokaltidningen uppmĂ€rksammar hur byggnationen pĂ„verkat nĂ€rmiljön: ”Under byggtiden har man mycket noga försökt spara sĂ„ mĂ„nga trĂ€d som möjligt i omrĂ„det. Man har till och med flyttat hela huset för att nĂ„gra stora tallar skulle fĂ„ stĂ„ kvar.”4

FLYTTAREXPEDITIONENHEM.

En stor nyhet var att pastors expeditionen skulle inrymmas i församlingshemmet: ”NĂ€r pastorsexpeditionen i JĂ€rna öppnar idag, tisdag, sĂ„ gör man det i det nya församlingshemmet vid Torget. DĂ€rmed har man brutit den sedan urminnes tider gĂ€llande tradition att ha pastorsexpeditionen i prĂ€st gĂ„rden. [...] NĂ€r expeditionen flyttades över pĂ„ mĂ„ndagen var det dock lĂ„ngt ifrĂ„n fĂ€rdigt nĂ€r de första besökarna kom under tisdagen och kanske Ă€ven nĂ„gra dagar framĂ„t, sĂ„ fĂ„r de finna sig i att kryssa sig fram bland bodar och byggnadsmaterial utanför och stöta pĂ„ en och annan hantverkare inomhus.”5

UNDER TALLARNA. Församlingshemmet, 1970-tal, med tydlig inspiration frÄn klosterbyggnader. SKALENLIG. Byggnationen av församlings hemmet sett frÄn baksidan. DET TAR SIG!
vÀgengavelstoraskymtarHÀrsalensfrÄnsett.

DRÖMMARNA BLEV VERKLIGHET.

1972 blev alla drömmar verkliga dĂ„ det nya församlingshemmet stod klart med en prislapp pĂ„ 2,1 miljoner kronor (ungefĂ€r 16 miljoner kronor i dagens penningvĂ€rde). Lördag 27 november 1972 invigdes de nya lokalerna under nĂ€rvaro av dĂ„varande biskop Åke Kastlund:

”Det nya församlingshemmets hörsal var fylld till sista plats nĂ€r invigningshögtiden inleddes med musik av musikdirektör Sven Lindroos och violinisten Margareta Larsson. Det musikaliska inslaget utökades sedermera och det blev ocksĂ„ ett stort sĂ„ngligt inslag, dels solosĂ„ng av fru Elly Berner, dels duettsĂ„ng mellan henne och Sven Lindroos, dels körsĂ„ng av sĂ„vĂ€l kyrkokören som ungdomskör. [
] KyrkofullmĂ€ktiges ordförande Åke Nilsson konstaterade ocksĂ„, i sitt inledningsanförande att glĂ€dje, tacksamhet och gemenskap var tre vĂ€rdefulla saker i samband med det nya församlingshemmet och uttalade förhoppningen att församlingshemmet skulle spira och att den ekumeniska verksamheten skulle fördjupas och förstĂ€rkas.”

6

FÖRÄNDRINGENS VINDAR.

NÀr nu femtio Är har gÄtt sedan den stor slagna byggnaden togs i bruk har behoven förÀndrats. DÀrför behöver församlings hemmet nu förnyas och byggas ut. Lokaler för barn och ungdom mÄste anpassas till de verksamheter som bedrivs idag. Mötesrum,

körsal, samtalsrum, större personalutrym men, expedition och kyrktorg Àr önskvÀrda för mÄnga. En framtidsgrupp har plane ringsmöten dÀr de visionerar kring hur ett framtida församlingshem kan se ut.

Lasse Wiklund, kyrkorĂ„dets ordförande – hur ser planerna ut nu?

– Vi Ă€r tacksamma att de valde en sĂ„ bra plats nĂ€r församlingshemmet byggdes 1972! Vi har ett hus mitt i byn, nĂ€ra kyrkan som Ă€r tillgĂ€nglig för mĂ„nga. Men behoven har förĂ€ndrats. Tanken Ă€r att vi ska göra en övergripande renovering invĂ€ndigt. Om bygglovsprocessen gĂ„r enligt plan kommer renoveringen att ske under 2024. DĂ€refter har vi funderingar pĂ„ att bygga ut huset Ă„t nĂ„got hĂ„ll, beroende pĂ„ vad som Ă€r möjligt enligt detaljplan.

Kan du ge exempel pÄ sÄdant som ni önskar förbÀttra?

– Stora salen ska fĂ„ bĂ€ttre funktionalitet och bli Ă€nnu mer attraktiv att hyra ut. ÖnskemĂ„l finns om ett kyrktorg dĂ€r för samlingsbor kan mötas pĂ„ ett naturligt sĂ€tt.

DRÖMMEN SOM BLEV SANN. TĂ€nk att Ediths dröm om ett nytt för samlingshem pĂ„ Höjden blev sann! Och nu hĂ„lls drömmen vid liv genom att huset rustas upp för att hĂ„lla mĂ„nga Ă„r framöver. 

KÀllor: 2 ,3 ,6LÀnstidningen. 1971-12-15. 4LÀnstidningen. 1972-11-07. 1,5LÀnstidningen. 1972-11-27. Tack till JÀrna Hembygdsförening!

”MĂ„nga i JĂ€rna mĂ„tte kĂ€nna glĂ€dje i det nya samlingshemmet.”förnĂ€mligaochför biskop Ă„ke kastlund i sitt anförande vid invigningen 1972.
HEMKÄRA. Systrarna Edith och Ester Sandholm bodde pĂ„ Höjden. En dag skulle deras hus ge plats för det nya församlingshemmet –en dröm som blev sann. Församlingshemmet Huset Höjden som rivdes till förmĂ„n för församlingshemmet.
2022. Foto: Stefan Christophs.
10

MIRIAM TINGLÖF

ÅLDER: 42 Ă„r.

BOR: sedanVagnhÀradbarnsben.

FAMILJ: Maken Dannie och barnen Elliot, 12 Ă„r och Emelie, 8 Ă„r.

AKTUELL: Som ny administratör efter Petra Chamoun som slutar hos oss efter fem Är.

INTRESSEN: Församling en Betel i VagnhĂ€rad. ”Och virkning som Ă€r min nya passion! Det Ă€r min inre tant som fĂ„r blomma ut!”

SER PÅ: Nyheter, You Tube. ”Just nu följer jag en YouTuber som pratar om Bibeln.”

LYSSNAR PÅ: Poddar.

FAVORITPSALM: ”Gör det lilla du kan” av Lina Sandell.

»Tron Àr marken jag gÄr pÄ och luften jag andas«

HEJMIRIAM TINGLÖF, vĂ€lkommen som ny administratör i pastoratet.  – Tack! Det kĂ€nns jĂ€tteroligt att fortsĂ€tta jobba hĂ€r dĂ„ jag trivts sĂ„ otroligt bra. Jag har kĂ€nt mig som hemma hĂ€r.  Du Ă€r redan ett vĂ€lkĂ€nt ansikte hĂ€r!

– Ja, för tre Ă„r sedan kom jag hit som vikarie för kommunikatören och sedan har jag blivit kvar. Under pandemin skötte jag de digitala inspelningarna och sedan har jag arbetat med HR och internkommunikation.  Vad innebĂ€r din nya tjĂ€nst?

– Bland annat att sköta bokningar av loka ler, dop och vigslar. Att vara spindeln i nĂ€tet för en hel del administrativt arbete. Och att fĂ„ möta mĂ€nniskor, vilket faller sig vĂ€ldigt natur ligt för mig dĂ„ jag gillar att vara social!

Vad Àr din styrka i personalgruppen?

– Jag hoppas att kunna vara med och sprida god stĂ€mning sĂ„ att personalen kĂ€nner ett vĂ€rde i det de gör.

Vad Àr speciellt i församlingarna hÀr?

– Att det Ă€r ett fokus pĂ„ evangeliet. HĂ€r stĂ„r kyrkans centrala budskap först. Evan geliet behöver inte putsas i kanterna eller krĂ„nglas till. Det rĂ€cker som det Ă€r.  Är du sjĂ€lv troende?

– Ja, tron Ă€r en stor del av mitt liv och definierar mig som person. Tron Ă€r marken jag gĂ„r pĂ„ och luften jag andas. Den hĂ„ller

mig stadig i livet, bÄde i vardagen och i riktning framÄt. NÀr jag faller sÄ finns Gud dÀr och tar emot mig. Det finns en vila i att erkÀn na att man Àr Àlskad som man Àr trots att man Àr den man Àr med alla fel och brister.

Har du alltid haft en tro?

– Ja, jag Ă€r uppvuxen i en församling och har alltid varit övertygad om Guds existens. Numera Ă€r jag engagerad i min barndoms församling i VagnhĂ€rad dĂ€r jag spelar gitarr och sjunger varje söndag.

Musiken ligger dig nÀra till hands, alltsÄ?

– Ja, verkligen! NĂ€r jag fick vara med och sjunga under de digitala inspelningarna un der pandemin kĂ€nde jag att jag utvecklades mycket. Jag hittade min röst.

Har du nÄgon favoritmusik?

– Jag har ett nyvunnet intresse för psalmer. Vilken sĂ„ngskatt de Ă€r! InnehĂ„llet i texterna bĂ€r pĂ„ en sĂ„dan rikedom och melodierna Ă€r oerhört vackra. Det finns sĂ„ mycket man kan göra med psalmer och jag vill gĂ€rna vara med och förmedla dem till en ny publik.

Vad Àgnar du fritiden Ät?

– Det Ă€r viktigt för mig att vara informe rad om vad som hĂ€nder i mitt nĂ€romrĂ„de och kunna pĂ„verka. DĂ€rför Ă€r jag engage rad i lokalpolitiken. Nyfikenhet har alltid drivit mig framĂ„t. Det blir Ă€ven mycket tid i församlingen hemma i VagnhĂ€rad. 

MIRIAM TINGLÖF TinglöfDannieFoto:Malmborg.LinnĂ©aText: GLÄDJEFYLLD. Miriam Tinglöf stor trivs med att arbeta i Svenska kyrkan och vill sprida glĂ€dje och skapa god stĂ€mning. Miriam köper mycket garn nu för tiden. Virkning Ă€r hennes grej.
11
Missaintekonsertenden 24september16.00 iförsamlingshemmet,JĂ€rna.MusikavBeethovenochBrahms.GeorgLidströmdirigerar.OrkesternFilialenspelar. BEETHOVENBACH&BRAHMSDETREB:NA Tre musikaliska giganter som fortfarande slĂ„r vĂ€rlden med hĂ€pnad. Möt de tre storslagna ”B:na” som decennier senare tar plats i vĂ„ra kyrkor mer Ă€n nĂ„gonsin. AV: LinnĂ©a Malmborg FOTO: Adobe Stock/Wikipedia KÄLLOR: Wikipedia och Nationalencyklopedin. INTERVJU AV: Georg Lidström och Miriam Tinglöf Beethoven.ochBrahmsBach,

BANBRYTANDE B:N. Tre mĂ€n med storartade talanger. Tre mĂ€n med enorma ambitioner. Tre mĂ€n som alla börjar pĂ„ B. Begreppet ”de tre B:na”, som en gĂ„ng myntades av den tyske kompositören Peter Cornelius syftade pĂ„ kompositörerna Johann Sebastian Bach, Ludwig van Beethoven och Hector Berlioz. Den sistnĂ€mnde ersattes vid senare tillfĂ€lle med Johannes Brahms Förutom att begreppet Ă€r en allitteration (nĂ€r man sĂ€tter ihop ord som börjar pĂ„ samma bokstav) syftar den till att de tre kompo sitörerna kĂ€nnetecknar var och en av ”de tre epokerna av tonal musik”: barocken, klassicismen och romantiken. Kyrkobladet hjĂ€lper dig att lĂ€ra kĂ€nna de tre herrarna:

JOHANN SEBASTIAN BACH var verksam under första hÀlften av 1700-talet och sym boliserar barocken. Han har blivit en central gestalt i den protestantiska kyrkomusiken. Under stora delar av sitt liv var Bach anstÀlld i kyrkor vilket bidrog till den stora mÀngd kyrkomusik han producerade. Till de mest berömda hör hans mÄnga orgelkompositioner. Mest kÀnda verk: Juloratoriet, Johannes passionen, Matteuspassionen och Branden burgkonserterna.

LUDWIG VAN BEETHOVEN Àr central i den klassiska eran men nÀrmar sig den nya stilriktningen romantiken. Han var verksam i slutet av 1700-talet till första tredjedelen av 1800-talet. PÄ grund av den hörselskada som kom att göra honom döv, lÀmnade han sin pianistkarriÀr och Àgnade sig frÀmst Ät komponerandet. Med sina tidskrÀvande

arbetsmetoder skapade han en nĂ„got begrĂ€n sad produktion med betydande och nyskapan de verk. Mest kĂ€nda verk: De nio symfo nierna (frĂ€mst nr 5 – Ödessymfonin och nr 9 som han komponerade under total dövhet), 32 pianosonater (frĂ€mst MĂ„nskenssonaten) och pianostycket FĂŒr Elise.

JOHANNES BRAHMS verkade under den romantiska eran frÄn 1830 till 1900-talet. Brahms uttryckte starka kÀnslor pÄ ett mer ÄterhÄllet sÀtt Àn mÄnga av sina samtida kompositörskollegor. Han influerades av Àldre klassiska kompositörer som Beethoven och Schubert. Brahms musik prÀglas av viss tungsinthet. Mest kÀnda verk: Ein deutsches Requiem och de fyra symfonierna.

PIANIST JOHN BECK, vad har du för förhÄllande till dessa tre B:n?

– Som klassisk pianist Ă€r de naturligtvis oundvikliga. Det Ă€r musik som jag har levt och brottats med i 45 Ă„r och som bara blir bĂ€ttre och bĂ€ttre! Det Ă€r inte för inte som dessa tre framstĂ€lls som centrala i den klassis ka musiken. De tre B:na Ă€r en slags grund. Menar du att de hakar i varandra?

– Ja, Brahms fĂ„ngade upp Beethoven. Han hade Beethovens stora steg bakom sig vart han Ă€n gick men lyckades Ă€ndĂ„ göra musiken till sin egen.

Och Bach, dÄ. VarifrÄn hÀmtade han sin inspiration?

– Som religiös mĂ€nniska sjĂ€lv kan jag inte förklara det annat Ă€n att han levde i en sjĂ€ls lig, andlig och gudomlig kĂ€lla. Det mĂ„ste vara sĂ„! Musiken var vattnet han simmade i, luften han flög i, en sĂ„dan sjĂ€lvklarhet. Jag vill gĂ€rna tro att den kraftkĂ€lla vi i kyrkan talar om som den gudomliga kĂ€llan, det klingande ordet, Ă€r en slags skapelsekĂ€lla. Jag tror Beethoven och framför allt Bach hade den nĂ€ra sig.

Det gÄr inte att vara klassisk pianist utan att ha rört en ton av Bach!

– Precis! Det gĂ„r inte! 

»Bach mÄste ha levt i en gudomlig och sjÀlslig kÀlla.«
GENIER.
musik.banbrytandevĂ€rldensinbokstav,lademedBrahmsBeethovenBach,och–trion,sammabejubbegynnelsevilkapĂ„tidförĂ€ndrademedsin
BEETHOVENBACHBRAHMS B
PianistJohnBeck.13

PRICK-TILL-PRICK. Börja pÄ siffran 1 och rita streck till siffrorna som kommer efter sÄ fÄr du se hur kyrkmusen ser ut!

”ÅÅÅÅH! Varför Ă€r sommarlovet sĂ„Ă„Ă„Ă„ lĂ„ngt?” Jag kommer ihĂ„g att jag som liten sa sĂ„ varje sommar i augusti. Det var inte lĂ„ngt kvar tills skolan började men det kĂ€ndes som om vi varit lediga i en evighet. LĂ€ngtan efter klasskompisar, leken pĂ„ skolgĂ„rden, ja, till och med lektionerna, blev sĂ„ stark att sommar lovet kĂ€ndes som ett Ă„r. MĂ„nga av mina kompisar kĂ€nde precis tvĂ€rtom: ”Varför mĂ„ste vi tillbaka?! Lovet kan vĂ€l inte vara slut Ă€n?” TĂ€nk att tiden kan vara sĂ„ otroligt olika lĂ„ng beroende pĂ„ vad man gör. Nu för tiden tycker jag aldrig att tiden rĂ€cker till. Ibland lĂ€ngtar jag tillbaka till de dĂ€r somrarna som aldrig tog slut. För kanske Ă€r det grejen med att bli vuxen, att tiden till slut hinner ifatt oss. Hoppas att du fĂ„r en bra höst i skolan! MDEENNISANRAB

MARIA FILOSOFERAR För lÄngt sommarlov?

Tro hopp &lek T K

KYRKKRYSS. Fyll i de rÀtta bokstÀverna i rutorna! Bland de som skickar in rÀtt svar till Kyrkobladet lottas ut ett litet pris. Se kontaktuppgifter lÀngst bak i tidningen.Untitled bor kyrkan sÀger stort instrument kyrkan litet bröd nattvarden kyrkan högst pÄ Ledaren i stiftet Runt prÀstens GudstjÀnstdag

HIMMELSK HUMOR »Vilken psalm Àr HÀrligfavoritlÄt?maskarnasÀrjorden!« Draw a Koala 2. Add two diagonal lines.1. Draw a large circle. 3. Add one ear on the left side. 5. Add nose and eyes for the face.4. Draw other ear, partly behind the tree. 6. Draw a curved arm below the head. 8. Add small hand, erase gray lines.7. Add two legs wrapped around tree. 9. Trace with a marker and color. artprojectsforkids.org© airaFörsamlingspedagogMF.ksir koala!sötenritadigLÀr bilderna.pÄsomritaochpapperettTa klar.ÀrdutillsrutavarjeistegenföljochrutanvÀnstraöverstavidBörjaLyckatill!
SIDANFÖR ALLA M EDLLABARNASINNESIDANFÖFÖRA
1 2 3 4 5 6 7 8 9 Across 1.
i
5.
prÀsten 6.
i
7.
vid
9. sjungs i
Down 2. har prÀsten runt halsen 3. gudstjÀnstdag 4. jesus mamma 8. djur
upp
kyrktornet 1.
2.
hals 3.
4. Jesus mamma 5. SÀger prÀsten 6. Kyrkinstrument 7. Nattvardsbröd 8. PÄ kyrktornet 9. Sjungs i kyrkanKorsordsmakare:LinnéaMalmborg
--O
B
14

”ALLA SOM vigs diakontill fĂ„r ett smycke i form av ett diakonemblem att hĂ€nga runt halsen. NĂ€r man dör gĂ„r den i arv till en annan diakon. NĂ€r jag vigdes till diakon för tio Ă„r sedan lĂ€t jag tatuera in ett diakonemblem pĂ„ vĂ€nster underarm. En tatuering finns kvar! Att bli diakon Ă€r nĂ„got jag har fĂ„tt kĂ€mpa för sĂ„ det vill jag visa. Ibland fĂ„r jag reaktioner, frĂ€mst frĂ„n andra diakoner som tycker den Ă€r hĂ€ftig. Ibland tittar jag pĂ„ fler motiv. En hundtass kanske!

Laila Larsson, diakon

”IDÉN OM ATT förvandla högerarmen till en blomster girland kom efter inspiration frĂ„n andra tatuerade runtomkring mig.

Jag tyckte helt enkelt att det var fint! DÄ blommor Àr nÄgot som aldrig blir otren digt, tÀnkte jag att de kunde fÄ Äldras med vÀrdighet pÄ min hud. SÄ det blev nÄgon form av pio ner, en linnéablomma och en bÄlgeting som symboliserar mitt polska arv, nÀr ordet översÀtts till polska. Min vÀnstra arm Àr ocksÄ blombeströdd. Att jag har tatuerade armar Àr inget jag dagligen gÄr och tÀnker pÄ dÄ de har blivit en del av mig. Just nu har jag en tanke om att göra en cover-up pÄ den andra blomstertatueringen jag har pÄ vÀnster arm. Sen blir det nog inga fler pÄ ett tag.

Linnéa Malmborg, kommunikatör

»Ha skinn pĂ„ nĂ€san. HĂ„lla sig i skinnet. RĂ€dda sitt skinn. Vara hĂ„rdhudad. I vĂ„rt sĂ€tt att tala och tĂ€nka Ă€r huden ett hölje, en grĂ€ns. [...] Ett grĂ€nssnitt. Att vĂ„ga vara hudlös Ă€r detsamma som att visa eller avslöja sitt inre, en metafor för hur vi blir beroende och berörda av arandra.”

ELISABETH ÅSBRINK ur BlĂ€ck – tatueringar, hud, minnen

djuptnÄgotursprungensmÀrtamedSkapade enblivitharkroppvÄrpÄBlÀcketpersonligt. förprovocerandemenmÄngaförsjÀlvklarhet berör.somblÀcketineddykerKyrkobladetandra.

berörsomBlÀcket betydelse.tatueringensomTankar FOTO&TEXT: MalmborgLinnéa
Stenberg.JohanFoto:högerarm.Linnéasprivat.ochChristophsStefanWindolf,AngelicaPortrÀtt:
15
JOHANNA HEINONEN

”FÖR ÅTTA ÅR sedan tatuerade jag kvistar av olivtrĂ€d pĂ„ skuldran. NĂ€r mitt liv stĂ€lldes pĂ„ kant (jag sa upp mig, började plugga, fick bryta upp frĂ„n familj, hus, hem) bar jag ett bibelord med mig dĂ€r kontentan var att Ă€ven det största olivtrĂ€ kan vissna ned för att omplanteras och senare bĂ€ra frukt igen. DĂ€rför blev det olivkvistar. Det ger hopp och gav oerhörd tröst. Jag har Ă€ven ett litet kors pĂ„ höger fotled, ett vigningskors som en av mina studiekamrater tatuerade.  Kanske blir det fler, jag skulle gĂ€rna bĂ€ra nĂ„got norrlĂ€ndskt motiv.

Annica Lahti, prÀst

”ATT TATUERA MIG var bara nĂ„got jag hade fĂ„tt för mig att jag ville göra. Min första blev mitt efternamn pĂ„ höger handled som jag gjorde nĂ€r jag var 20 Ă„r. Se nast gjorde jag en krona i nacken – för att jag Ă€r drottning över mitt eget liv!  Nu har jag nio tatueringar. Man brukar sĂ€ga att har man vĂ€l gjort en tatuering sĂ„ Ă€r det kört, dĂ„ vill man bara ha fler och det stĂ€mmer ganska bra pĂ„ mig!

De som betyder mest för mig Ă€r svalorna och fjĂ€dern pĂ„ armen som jag gjorde efter en vĂ€ldigt jobbig separa tion, för att pĂ„minna mig om att allting kommer bli bra. Svalorna hittar alltid hem igen och fjĂ€dern stĂ„r för hopp.   Jag tror att nĂ€sta motiv ska bli en ros pĂ„ armen till minne av min mamma som nyligen gick bort.

Johanna Heinonen, kamrer

”MIN FÖRSTA gjordetatueringjag som 18-Ă„ring – en arg, teck nad tjej som jag nyligen gjorde en cover-up pĂ„. Sen har det blivit fem tatueringar till pĂ„ armar na, skulderbladet och revbenen. Det Ă€r svĂ„rt att sluta nĂ€r man vĂ€l har bör jat! Framsidan pĂ„ min arm visar min himmel och bak sidan mitt helvete. Jag tror att mĂ„nga som haft en jobbig uppvĂ€xt hittar utlopp för smĂ€rta och frustration i olika konst former. Jag hittade mitt utlopp i mina tatueringar. Den som betyder mest för mig Ă€r bibeltexten pĂ„ armen. Den tröstade mig som ung och som vuxen.  Trots att jag har flera stora tatueringar tĂ€nker jag inte pĂ„ dem utan de blir snabbt en del av mig sjĂ€lv. Ibland fĂ„r jag kom mentarer kring dem men mest nĂ€r jag var yngre dĂ„ folk kunde peka pĂ„ mina tatueringar och skrock ande frĂ„gade om jag var kristen. ”Ja” svarade jag kort och sen blev det inga  KanskeföljdfrĂ„gor
blir det fler

tatueringar. Jag vill göra nÄgot som pÄminner om min dotter.

Maria Frisk, församlingspedagog
»Jag tatuerade en krona i nacken – för att jag Ă€r drottning över mitt eget liv!«
16

BARNENS

FÖDELSEDATUM. Ett

klokt citat. Ett kÀrt husdjur. MÄnga Àr de motiv vi kan tÀnka oss att prÀnta in i skinnet för resten av livet. I fÀrg eller svartvitt. VÀl synligt eller jÀtteprivat. Ett litet hjÀrta pÄ vristen eller hela ryggen tÀckt av sling rande blomstergirlander. Tatueringarna berÀttar nÄgonting om vilka vi Àr och vad vi anser vara vackert. MÄnga Àr skÀlen till det valda motivet. Ett portrÀtt av en idol som för nÄgon kan verka banalt eller till och med motbjudande, kan för en annan ha en djup personlig innebörd. Texten pÄ armen kan lÀsas varje dag och ge tröst. MÄnga (inte alla!) plÄgar sig igenom timmar av smÀrta för att kunna stoltsera med en symbol för nÄgot de anser vara viktigt i livet. De inristade linjerna Àr oÄterkalleliga. Vad Àn betraktaren an ser om konstverken pÄ vÄra kroppar Àger vi dem precis lika mycket som vi Àger vÄr egen hud.

ATT DEN URGAMLA konstformen skapar nĂ„gon form av kĂ€nsla Ă€r tydligt, bĂ„de för den som bĂ€r tatueringen och för den som betraktar. I en recension av en tatueringsbok lĂ„ter recensen ten sin vĂ€mjelse inför gaddningarna flyta ut likt blĂ€ck: ”För mig Ă€r mĂ„nga tatueringar i boken inte bara schablonartade, utan ofta ocksĂ„ likartade och stumt och osinnligt slappt tecknade. Ifall man nu över huvud taget kan lĂ€gga estetiska och formmĂ€ssiga kriterier pĂ„ bilder som det vĂ€xer kroppshĂ„r pĂ„, som införlivats med levande mĂ€nniskors personlighe ter. Bilder som kan ha för avsikt att provocera och verka stötande.”Âč Att smycka kroppen med perma nent fĂ€rg har varit nĂ„got som rent historiskt Ă„terfunnits i alla kulturer pĂ„ jorden. FrĂ„n att i modern tid ha varit nĂ„got som förknippats med sjömĂ€n, cirkusfolk och busar har tatueringar blivit en sjĂ€lvklarhet i samhĂ€llet.ÂČ Nu Ă€r den snart lika vanligt förekommande som öronpiercingar. Svenskar Ă€r tydligen, jĂ€mte amerikaner, de procentuellt mest tatuerade i vĂ€stvĂ€rlden dĂ„ 1,5 miljoner svenskar har tatuerat sig de senaste 15 Ă„ren.Âł

TATUERINGENS SJÄLVA klassresa och nya status beror enligt etnologen Birgitta Svensson pĂ„ mĂ€nniskans behov av att vilja bekrĂ€fta sig som individ: ”Kroppen blir ett estetiskt projekt, ett led i vĂ„r identitetsproduktion och vilja att uttrycka vĂ„r personliga frihet. Och mitt i en förĂ€nderlig vĂ€rld symboliserar tatueringen nĂ„got bestĂ„ende.”

Att tatueringen blir en del av ens identitet Ă€r en sjĂ€lvklarhet med tanke pĂ„ dess synlighet, men kanske finns det djupare anledningar Ă€n den rent estetiska. Det tror tatueraren Heidi Hay som menar att tatueringstrenden Ă€r ett uttryck för lĂ€ngtan efter gamla riter, myter och symboler: ”MĂ€nniskor kommer ofta till mig nĂ€r det hĂ€nt omvĂ€lvande saker i livet. Det kan vara lĂ€kande att

linjerOĂ„terkalleliga

Om tatueringen som kroppens egen rustning.

TEXT: Linnéa Malmborg FOTO: Sincerely Media

göra en tatuering nĂ€r man förlorat nĂ„gon. Det Ă€r som om sjĂ€lva smĂ€rtan Ă€r helande.”⁔ Och finns det inte likhet mellan smĂ€rta och bön?” Det undrar Elisabeth Åsbrink som i sin bok BlĂ€ck försöker krypa under skinnet pĂ„ de kvinnor och mĂ€n som nak na stĂ€llt sig framför hennes kamera för att föreviga den inrista de kroppskonsten. Tatueringens sjĂ€lva funktion kan te sig som ett sĂ€tt att smycka sig, identifiera sig och Ă€ven skydda sig sjĂ€lv.

”En ristar streck i skinnet för att markera livets gĂ„ng. En annan tatuerar sig för att markera individualitet i massan av andra indi vider. Eller sĂ„ Ă€r anledningen en helt annan. (...) Jag hör en man kalla tatueringarna för sin rustning. Som om han kunde ta skydd frĂ„n vĂ€rlden genom ett lager ornament. Men ibland prĂ€glas skinnet för smĂ€rtans egen skull.”⁶

SÅ TILL DEN STORA FRÅGAN – varför fler tatueringar? MĂ„nga jag talar med och lĂ€ser om nöjer sig inte med en enda liten tatuering utan broderar ut den, kompletterar den och krumbuktar sig pĂ„ alla möjliga vis för att rĂ€ttfĂ€rdiga ytterligare en timme i smĂ€rtans stol. Maria Frisk, församlingspedagog i pastoratet, förklarar med en enkel fras: ”Det Ă€r svĂ„rt att sluta nĂ€r man vĂ€l har börjat”. Björn Wrangsjö, psykiater, gör i en artikel jĂ€mförelsen med att börja odla en trĂ€dgĂ„rd: ”Du kanske börjar lite försiktigt med att sĂ€tta nĂ„gra buskar i ett hörn. NĂ€r du Ă€r klar sticker plötsligt trĂ€dgĂ„rdens vilda partier i ögonen, tomrum kan provocera.”⁷ Och sĂ„ fortsĂ€tter planteringen... 

FOTNOTER: ÂčSusanne Pagold. Ӏven fotomodeller gör det”. DN. 1998-07-05. Dn.se. ÂČTatueringens historia. Sjöhistoriska museet. sjohistoriska.se. Âł Henrik Widegren. ”Att prata om tatueringar tar fram gubben i mig”. Dagens Medicin. 2019-03-29. dagensmedicin.se ⁎ Malina Abrahamsson. ”DĂ€rför tatuerar kristna sina kroppar”. Dagen. 2018-08-08. dagen.se. ⁔,⁷ Gertrud Dahlberg. ”Klasskillnader blir nĂ€sta trend”. SVD. 2010-07-05. svd.se. ⁶ Elisabeth Åsbrink, Björn Abelin. 2010. BlĂ€ck – tatueringar, hud, minnen. Natur och Kultur.

17

BlÀck troshandlingsom

BlÀck som symboliserar den man Àr. En symbol att bÀra med sig i livet. Motiv med helande mening. Tatueraren Asin och forskaren Andreas i ett möte om tatueringens betydelse i religiös kontext.

ATTPRYDA kroppen med symboler Àr nÄgot som gjorts i tusentals Är. Och symbolerna, bilder na och konstverken sÀger nÄgot om bÀraren. Om vem hon Àr, vad hon gjort och vilken religion hon tillhör.

Tatueringstrenden har blivit större och större de senaste 20 Ären och med tatueringarna vill man förmedla nÄgot. Det kan vara en kÀnsla, musiksmak, en politisk tillhörighet eller en tro. Gemensamt Àr berÀttelsen om vem bÀraren av tatueringen Àr.

ANDREAS JOHANSSON forskar i religionshistoria vid Lunds univer sitet. Han har gett ut boken Yakuza Tattoo, dÀr han dokumenterat med lemmar ur den japanska maffian och deras relation till tatueringar.

– Jag var intresserad av hur religiösa symboler anvĂ€nds av organisationer som inte Ă€r religiösa i sig. Vad hĂ€nder till exempel om ett kors Ă€r tatuerat pĂ„ en medlem i Japanska maffian, sĂ€ger Andreas.

Tatueringar i Japan Àr stigmatise rat, dÀr Àr det fortfarande i princip bara brottslingar som bÀr dem. SÄ sent som 2020 fanns ett lagförslag i Japan pÄ att helt förbjuda tatuerare.

– Men samtidigt sĂ„ tror jag att stigman kommer slĂ€ppa dĂ€r med. Den globaliserade tatueringskultu ren kommer att ta över, fortsĂ€tter han.HĂ€r i Sverige Ă€r den vanligaste stilen nĂ€r det gĂ€ller religiösa ta tueringar realism. Det Ă€r praying hands, moder Maria och kors som pryder svenskars hudar.

ASIN DELAWI DRIVER en tatueringsstudio i Stockholm. Hon menar att oavsett om det Àr en religiös tatuering eller inte, sÄ sÀger den nÄgot om den som bÀr den.

– Eftersom tatueringar har blivit ett sĂ€tt att uttrycka sig pĂ„, utan att

TATUERINGAR
TEXT: Sofie Kalodimos/Verbum FOTO: Mikael M Johansson

GADDAD. Tatueraren

Asin Delawi tÀnker att tatueringar visar hur unika vi Àr men ocksÄ vÄr gemenskap med andra.

gör den och vad den betyder för samma person tio Är senare. Asin Àr inne pÄ samma spÄr.

– Precis som tatueringar Ă„ldras, sĂ„ Ă„ldras vĂ„ra sinnen. Det du tatuerar in idag gör du kanske för att du tror det betyder att du Ă€r religiös, till exempel. Om tio Ă„r har du utvecklats, du ser tillbaka i tiden och tatueringen Ă€ndrar innebörd. Inte som att man Ă„ngrar att man tatuerade sig, men man kan fĂ„ förstĂ„else för varför man gjorde det motivet den tiden i livet, sĂ€ger hon.

prata, sÄ tror jag att folk vill visa vilka de Àr och vad de stÄr för. Och i ett möte kan mÄnga, fast de inte har tatuerat in liknande symbolik, tÀnka likadant och kÀnna en koppling till den tatuerade. DÄ fÄr de nÄgot gemensamt att börja prata om, sÀger Asin.

HON

TROR ATT blÀcket pÄ vÄra hudar kan fung era som en pÄminnelse i livet.

– Det ökade intresset för tatue ringar gör att mĂ„nga fĂ„r upp ögonen för att man kan bĂ€ra med sig nĂ„gon symbol var man Ă€n Ă€r i vĂ€rlden. Ett kors eller ett Ohm-tecken i form av ett smycke kan du ju tappa bort. En tatuering har du alltid med dig. Det Ă€r en investering du gör med smĂ€rta och pengar. NĂ€r man kĂ€nner att man blir testad som mest i livet, kan man glömma bort sin tro och dĂ„ finns tatueringen dĂ€r som en pĂ„minnelse.BĂ„deAndreas och Asin Ă€r över tygade om att en och samma symbol kan ha olika betydelse för olika mĂ€nniskor. Att det snarare handlar om i vilken vĂ€rld bĂ€raren lever, Ă€n vilken religion hon tillhör.

– Kanske kan man mötas genom tatueringskonsten i religionen. En religiös symbol har olika betydelse beroende pĂ„ vem som bĂ€r den. Ett kors kan ju vara en symbol för

mormor, det behöver inte betyda att man Àr troende, sÀger Andreas Johansson.Asintror att det finns en sam hörighet i att betrakta varandras tatueringar, oavsett vilken religion man tillhör.

– Religiösa tatueringar Ă€r lika personliga som alla andra tatuering ar. De kan ha en helande betydelse – bĂ€raren kanske har klarat av nĂ„got stort, eller sĂ„ kanske man vill visa att man tillhör en religion eller grupp, trots att man inte ser ut att tillhöra den gruppen. Man vill visa att ’Jag kanske ser ut pĂ„ ett sĂ€tt, men jag har helt andra intressen Ă€n du nĂ„gonsin kan tĂ€nka dig.’

JAG PÅPEKAR ATT tatuering arna bĂ„de blir en symbol för att visa hur unik man Ă€r och samtidigt en symbol dĂ€r man visar tillhörighet. Blir inte det lite motsĂ€gelsefullt? Asin hĂ„ller inte med:

– Det finns superunika tatuering ar och det finns klassiska tatue ringar. Men det unika försvinner inte bara för att man gör en klassisk japanlotus eller ett realistiskt kors. Man tĂ€nker inte ”Vi har exakt likadana” utan snarare ”Vi tvĂ„ har nĂ„gotAndreasgemensamt”.menaratt tatueringens betydelse kan Ă€ndras över tid. Han skulle vilja se forskning kring vad man sĂ€ger om en tatuering nĂ€r man

SAMTIDIGT

SOM DE andliga symbolerna pÄ vÄra kroppar ökar, ökar ocksÄ sökandet efter en tro. Men Svenska kyrkan fortsÀtter att tappa medlemmar. Jag tycker att medlem marna istÀllet borde bli fler och frÄg ar Andreas vad han tÀnker om det.

– Svenska kyrkan har inte mono pol pĂ„ tro, sĂ€ger Andreas.

– Vi Ă€r inte sĂ„ segregerade som vi tror. Ofta hör man ”Jag tror pĂ„ nĂ„t”. Vi Ă€r alltsĂ„ inte mindre religiösa, men vi har ett större smörgĂ„sbord.

Inom New age plockar man till exempel saker frĂ„n olika religioner. Som Ă€nglar – de hör traditionellt sett till de abrahamitiska religionerna. Kanske kan religiositet kopplat till ett sĂ€rskilt samfund uppfattas som Ă„ldersdigert för vissa.

ISMANNEN ÖTZI, som hittades i Alperna 1991, levde för 5300 Ă„r se dan. PĂ„ hans kropp kunde man hitta 61 tatueringar. Forskare tror att de Ă€r gjorda av medicinska skĂ€l – som smĂ€rtlindrande akupunktur. Idag ser vi vĂ„ra tatueringar som konst.

– MĂ„nga religiösa platser, som Sixtinska kapellet, Ă€r fulla av konst. Det Ă€r inte konstigt att man vill ta konsten frĂ„n heliga tempel och sĂ€tta pĂ„ sitt eget tempel, kroppen, sĂ€ger Asin.Hon möter dock fördomar och skammande kring tatueringar Ă€n idag. Hennes tankar kring det Ă€r att man kan ha mycket gemensamt trots att man gillar olika.

– Det fina med tatueringar Ă€r att de Ă€r frivilliga. Symbolerna, bilder na och konstverken vi tatuerar in sĂ€ger nĂ„got om bĂ€raren. Den visar hur unika vi Ă€r och samtidigt öppnar den upp för gemenskap – ”Det hĂ€r Ă€r jag, har vi nĂ„got gemensamt? 

»Ofta hör man: ’jag tror nĂ„t’.«pĂ„ JOHANSSONANDREAS
19

ungdomar konfirmerades 2022 i pastoratet, vilket Àr en ökning med tre frÄn föregÄende Är. 270

konfirmerades i hela landet 2021. Siffran 1970 var 80 820.

iKonfirmandantaletSverige–sĂ„serdet ut

SVENSKA KYRKAN samlar varje Är runt 25 000 av alla femtonÄringar för att samtala om tro och liv. Antalet konfir mander har dock minskat snabbt det senaste decenniet. Konfirmationen har sannolikt förlorat sin funktion av att markera intÄget i vuxenvÀrlden.

Siffrorna för 2021 visar att 19,7 procent av 15-Äringarna i hela landet konfirmera des, jÀmfört med 19,9 procent 2020 och 22,3 procent 2019. Det totala antalet konfirmationer under 2021 var 24 073 stycken. I

blirKonfirmandernaflervarjeÄr

HEJ

ANNELIE serkonfirmationsansvarig.församlingsassistentWAGNEFORS,ochHurkonfirmationstrendenut i

pastoratet?

– Vi ökar vĂ„rt antal konfirmander för varje Ă„r som gĂ„r. I Ă„r hade vi 27 kon firmander vilket Ă€r en ökning med tre stycken jĂ€mfört med förra Ă„ret. Det Ă€r vĂ€ldigt roligt att fler och fler vill konfir mera sig. Ryktet sprider sig nĂ€r ungdo marna pratar med sina kompisar om hur kul det Ă€r pĂ„ konfirmationen.

I landet i stort ser trenden snarare ut att gÄ mot andra hÄllet dÄ fÀrre vÀljer att konfirmera sig. Traditionen verkar inte riktigt finnas kvar pÄ samma sÀtt som förr. JÀrna-VÄrdinge sticker ut i statistiken. Varför dÄ, tror du?

– Vi har valt att arbeta mycket med

olikaskolornaattringnattvandgenomtilldomarna,kÀnnaattkontaktpersonligsÄvilÀrungexempelochbjudainpÄförelÀsningar.

MÄnga ungdomar hÀr i bygden kÀnner pÄ sÄ sÀtt till kyrkan och oss som jobbar hÀr.

Och konfirmationslĂ€gret innan konfirmationen har betydelse, va?  – Ja, lĂ€gret brukar vara oerhört uppskattat! Det skapar en vĂ€ldigt fin gemenskap mellan ungdomarna och oss ledare. Genom att vi reser inom Sveriges grĂ€nser Ă€r det lĂ€ttare för fler att vara med. Och lĂ€gret Ă€r alltid kostnadsfritt för den som vill följa med som konfirmand.  Tack Annelie för det fantastiska arbete du lĂ€gger ned pĂ„ att ta hand om bygdens ungdomar!

PRÄSTEN ANNICA SVARAR: Varför tycker du att ungdomar ska konfirmera sig?

– Det Ă€r en helt unik upplevelse. Är du ungdom – gör det bara! Du har ingen ting att förlora men allt att vinna! Att fĂ„ finnas med i grupp utan prestationskrav, dĂ€r livets och trons stora frĂ„gor blandas med mys, kompishĂ€ng och roligheter. Det Ă€r en erfarenhet som blir till en skatt för hela livet.

Annica Lahti, prÀst

Ann e lie Wagnefors.Foto:FruWFotoatelier.
sig.förberederKonfirmanderLidell/IkonKristinFoto:
KONFIRMATION
PASTORATET
SchulteAteljéFoto:2022.sommarenkonfirmationenefterkonfirmanderGlada
27
24
KYRKO B L A DETSPA N A RAPSTEDALBOKRYK N A R Konfirmation
20

»BÀst Àr gemenskapen med alla ungdomar«

ÄR MÅNDAG morgon den 13 juni och ungdo marna har börjat droppa in vid församlingshem met i JĂ€rna. Bussen rullar fram och ungdomsledar na packar bussen full med grejer. Samtidigt rĂ€knar jag alla konfirmanderna – 25 konfirmander Ă€r hĂ€r. Alla har kommit och vi börjar vĂ„r resa norrut.  NĂ„gra timmar senare Ă€r vi framme vid HarsagĂ„rden 1,5 mil utan för JĂ€rvsö dĂ€r vi ska bo i 6 dagar. BĂ„de konfirmander och ledare bor i stugor pĂ„ en fin lĂ€gergĂ„rd som ligger precis vid Harsasjön.

Under vĂ„ra dagar pĂ„ lĂ€gret hinner vi med att mĂ„la krukor, mĂ„la duvtavlor, smĂ€lta tennkors, prata om tro och bibeln, ha dop för Ă„tta konfirmander, bada, köra kyrkrodd, cykla bergcykling, leka Robin son-tĂ€vlingar, spela sĂ„pafotboll, ha andakter, fira mĂ€ssa tillsam mans och avsluta lĂ€gret med en trerĂ€ttersmiddag och disco.  Efter sex dagar tillsammans i JĂ€rvsö kan vi sammanfatta Ă„rets konfirmandlĂ€ger med dessa ord – mycket skratt och mĂ„nga fina samtal. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt nĂ€r ungdomar frĂ„n olika skolor möts och har roligt tillsammans under en vecka. I Ă„r hade vi ungdomar frĂ„n fem olika skolor. Det bĂ€sta med att Ă„ka pĂ„ konfirmandlĂ€ger Ă€r definitivt gemenskapen med alla hĂ€rliga ungdomar som vi möter genom Ă„ren.”

Annelie Wagnefors, konfirmationsansvarig som tillsammans med diakon Laila Larsson och kyrkoherde Matts Sandström Äkte pÄ lÀgret i somras.

KONFIRMANDER BERÄTTAR »Konfirmationen var en jĂ€tterolig upplevelse«

TINDRA:

”Jag började pĂ„ konfirmation för att jag ville göra nĂ„gon aktivitet utanför skolan. Ingen jag kĂ€nde i min Ă„lder hade konfirmerat sig. Innan trodde jag att allt man skulle göra var att lĂ€sa bibeln och sjunga psalmer. Det var en jĂ€tterolig upplevelse och alla konfatrĂ€ffar var roliga! BĂ€st var alla roliga lekar. Nu funderar jag pĂ„ att bli ungdoms ledare och att gĂ„ till kyrkan ibland.”

LOVISA:

”MĂ„nga av mina kompisar och familj hade konfirmerat sig och jag ville lĂ€ra mig mer om den kristna tron sĂ„ dĂ€rför började jag pĂ„ konfirmationen. Innan tĂ€nkte jag att konfirmationen bara var att gĂ„ i kyrkan nĂ„gra gĂ„nger och sedan konfirmeras. Men sĂ„ var det inte! Vi fick trĂ€ffa kompisar och ha det vĂ€ldigt roligt. Och sĂ„ blev jag förvĂ„nad över att det var sĂ„ mycket som jag inte visste. Jag kommer att minnas hur fint ledarna och prĂ€sten gjorde för oss och allt det goda fikat!”

VILHELMINA:

”Jag blev tvingad till konfirmatio nen av min mamma som ville att jag skulle trĂ€ffa kompisar utan för skolan. Efter första trĂ€ffen bestĂ€mde jag mig för att stanna för det verkade kul. Jag fick vĂ€ldigt mĂ„nga nya vĂ€nner och ett nytt perspektiv pĂ„ kyrkan. Vi lekte lekar, lĂ€rde kĂ€nna varandra och lĂ€rde oss om relationer, hur man Ă€r mot varandra och om hur man tĂ€nker om sig sjĂ€lv. Inrikt ningen pĂ„ andakterna vi hade pĂ„ trĂ€ffarna handlade ofta om hur vi skulle stĂ€rka vĂ„rt sjĂ€lvförtroende och förstĂ„ att vi Ă€r vĂ€rdefulla. FrĂ„n konfirmandtiden kom mer jag sĂ€rskilt att minnas allt roligt vi gjorde: lĂ€gret i JĂ€rvsö, Gröna Lund, Boda Borg, pĂ„skvandringen och julspelet. Jag tror jag kommer testa att bli ungdoms ledare.”

”DET
KONFIRMATIONSLÄGER 2022
WagneforsAnnelieFoto:LĂ€gerskoj.
samtal!"finamĂ„ngaochskrattmycket–lĂ€gretav”Sammanfattning sjön.pĂ„vilopaustarLedarnaWagneforsAnnelieFoto: 21

NR 1–10. TREENIGHETEN

Ett urval beskrivningar:

3. Tre fiskar i en liksidig triangel. NÀr de avbildas pÄ dopfuntar Äsyftas att barnet döps i den treenige Gudens namn.

5. Triangeln med Guds allseende öga.

6. Triquetra, tre spetsovaler.

8. Stiliserad duva (Den Helige ande), kors (sonen) och liksidig triangel (fadern).

10. Stiliserat klöverblad.

symbolernas hemliga vÀrld

KÀnner du till malteserkorset, eller triquetran? Sedan urminnes tider har symboler anvÀnts för att beskriva tron utan att anvÀnda det skrivna sprÄket. Kyrkobladet dyker ned i symbolernas vÀrld!

AV: Linnéa Malmborg SYMBOLBESKRIVNINGAR OCH BILDER: Ur boken De heliga tecknens hemlighet av Frithiof Dahlby

NR 11–16. JESUS KRISTUS

Ett urval beskrivningar:

11–13. Kristi monogram, Kristogram, X och P = KR = Kristus. X = Kristusmonogrammets första grekiska bokstav Ch (Chi). P = dess andra bokstav R (Rho). Kuriosa: Kejsar Julianus AvfĂ€llingen ska ha yttrat att han förde krig mot X:et, det vill sĂ€ga Kristus.

14–15. P och X (alltsĂ„ i omkastad ordning) har ibland Ă€ven tolkats som latinska bokstĂ€ver och utgör i sĂ„ fall en förkortning av PAX = frid. BA som omger Kristi monogram Ă€r förmodligen första och sista bokstaven av det grekiska ordet Boaetheia = hjĂ€lp, ”Jesus Kristus hjĂ€lparen”. Under katakombtiden uppfattades Kristi monogram som det sanna segertecknet, medan man hyste en viss skygghet för korset.

16. Crux monogrammatica, monogramkors. X Àr vridet sÄ att ena stapeln sammanfaller med P och bildar ett grekiskt kors. I X = IK = Jesus Kristus. I kan ocksÄ vara begynnelse bokstaven pÄ Jahve, varför monogrammet innehÄller bÄde Guds och Kristi namn.

2 3 4 5 6
11 12 13 14 15 16 8 9 10 1 7 22

BARA

GENOM ATT SE sig omkring i kyrkan Àr det möjligt att ta del av figurer och tecken som tillsammans ingÄr i symbolernas spÀnnande vÀrld. Bakom dessa symboler gömmer sig en hel uppsjö av förklaringar och innebörder kopplade till den kristna tron och dess historia.

I De heliga tecknens hemlighet – symboler och attribut (Frithiof Dahlby, Verbum 1963) berĂ€ttar författaren att sjĂ€lva ordet symbol kommer frĂ„n det grekiska verbet symballein som betyder ”sammanfoga”. BerĂ€ttelsen bakom ordet leder till antikens Grekland dĂ€r man brukade ge tvĂ„ personer hĂ€lften av en sönderbruten ring som ett minnestecken. Genom att foga samman de tvĂ„ bitarna kunde man legitimera sig, och symbolen fick sĂ„ smĂ„ning om en juridisk betydelse som ett slags pass.

FRITHIOF DAHLBY BESKRIVER den religiösa symbolen som att ”det eviga och det förgĂ€ngliga i symbolen har smĂ€lt samman till en enhet. Symbolen tjĂ€nar tre syften: den vill uttrycka nĂ„got som bara kan förstĂ„s av den invig de, den vill framstĂ€lla nĂ„got som inte alls lĂ„ter sig fram stĂ€llas direkt, den vill i sin enkla form sĂ€ga lĂ„ngt mer Ă€n en bokstavlig framstĂ€llning nĂ„gonsin kan göra, varför den sĂ€rskilt lĂ€mpar sig för praktisk anvĂ€ndning i undervisning, gudstjĂ€nst och andaktsliv.”

SYMBOLSPRÅKET HAR IBLAND kallats för Ă€nglarnas sprĂ„k eller det stumma ordet, eftersom det förr kunde förstĂ„s av alla, Ă€ven av den som inte kunde lĂ€sa. Det medeltida kyrkorummet var som en stor bilderbok dĂ€r varje detalj hade sin djupa mening och betydelse.  Konsten att tolka innebörden av dessa symboler har till stor del gĂ„tt förlorad och bara nĂ„gra fĂ„ av de Ă€ldre kristna symbolerna har förblivit levande. Men nu ska det bli Ă€nd ring pĂ„ det dĂ„ Kyrkobladet har samlat nĂ„gra av de mest vanliga kristna symbolerna. VarsĂ„goda!

NR 17–23. JESUS KRISTUS, forts.

17. A och ω ( Alfa och Omega) kan fogas till Kristusmonogrammet. A och ω Ă€r första och sista bokstĂ€verna i det gre kiska alfabetet, principium et finis, ”be gynnelsen och Ă€nden”. ”Jag Ă€r A och O, den förste och den siste, begynnelsen och slutet”, sĂ€ger Jesus (Upp 22:13).

18. Fisk. Om man skriver begynnelse bokstĂ€verna för ”Jesus Kristus Guds son frĂ€lsare” pĂ„ grekiska, Iesous Chris tos Theou Hyios Soter, fĂ„r man ICHTYS vilket bildar det grekiska ordet för fisk. Man legitimerade sig som kristen under förföljelsetiderna genom att rita en fisk framför sig. Under den första kristna

tiden fick de nydöpta en liten fisk av brons eller kristall att bÀras om halsen som ett tecken pÄ att de var kristna.

19. XPC = KRS, de tvĂ„ första samt den sista grekiska bokstaven i KR(istu)S. ICXCNIKA, det vill sĂ€ga IC =J(esu)S, XC =K(ristu)S NIKA betyder ”Jesus Kristus segrar”.

20. Första och sista bokstaven i det hebreiska alfabetet Ă€r A ( Aleph) och T (Taw ). Symbolen Ă€r hebreiska motsva righeten till symbolen för ”den förste och den siste”, prytt med ett latinskt kors.

21. IHC eller IHS. De tre första grekis ka bokstÀverna i namnet JES(us), eller ocksÄ av de tvÄ första och den sista,

JE(su)S. Ofta sĂ€ttes en bĂ„glinje över de tre bokstĂ€verna för att ange att de hör samman. Denna linje kan ocksĂ„ med den förlĂ€ngda stapeln bilda ett kors. Monogrammet latiniserades under 1400-talet och tolkades dĂ„ som J(esus) H(ominum) S(alvator), ”Jesus MĂ€nnisk ornas FrĂ€lsare”, eller in hoc Signo, ”i detta tecken skall du segra”.

22. I.N.R.I Ă€r inskriptionen pĂ„ Jesu kors. J(esus) N(azarenus) R(ex) J(udaeorum), ”Jesus frĂ„n Nasaret, Judarnas konung”.

23. Agnus Dei, ”dĂ€r Ă€r Guds lamm som tar bort vĂ€rldens synd” (Joh 1:29). Lam met symboliserar Kristus som bĂ€rare av mĂ€nsklighetens synd.

”Kristus Ă€r den förste och den siste.”
17 18 19 20 21 22 23 23

NR 24–37. KORS

Korset Àr kristendomens stora sym bol och Àr inte bara ett tecken som pÄminner om Jesu korsdöd, utan Àr ett Jesu Kristi segertecken. HÀr Àr nÄgra av de 400 korssymbolerna: 24. Antoniuskors, T-kors (uttalas taukors) tvÀrarmen sitter högst upp pÄ korsstammen. S:t Franciskus ska ha haft en stav med ett Tau-tecken som han sÀgs ha botat sjuka med.

25. Latinskt kors, crux capitata, med tvÀrbjÀl ken infogad i korsstammen. MÄnga forskare anser att Jesu kors hade denna form.

26. Grekiskt kors, crux immiŽssa quadraŽta. I den kristna konsten symboliserar det Kristi fyra gÀrningar.

27. T-korset med ögla som ocksĂ„ kallas för ankh förekom redan i det gamla Egypten och dĂ„ som symbol för liv och odödlighet. T-korset antas av somliga forskare ha varit det tecken som israeliterna anbragte pĂ„ dörrposterna till skydd mot mordĂ€ngeln (2 Mos 12:7–13).

28. Filippuskors, ett liggande latinskt kors, som Filippus enligt legenden korsfÀstes pÄ.

29. Petruskors, ett omvÀnt latinskt kors. Petrus korsfÀstes enligt legenden med huvudet nedÄt. De pÄ detta kors ibland förekommande bok stÀverna SPMOPN betyder: Sanctus Petrus Martyrus Ora Pro Nobis.

30. Andreaskorset, enligt legenden korsfÀstes Andreas pÄ ett kors i x-form.

31. PÄvekors, har tre tvÀrbjÀlkar syftande till

NR 38–42. DEN HELIGE ANDE

38. De teologiska dygdernas symboler: Korset (fides, tron), ankaret (spes, hoppet), det brinnande hjÀrtat (caritas, kÀrleken).

39. Den nedĂ„tflygande duvan med gloria. Avbildas oftast med korsgloria och omgiven av strĂ„lar. ”NĂ€r Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet. Himlen öppnade sig, och han sĂ„g Guds ande komma ner som en duva och sĂ€nka sig över honom.”

40. Kraftigt stiliserad duva med eldstungor. 41. Sexuddig stjÀrna, tvÄ liksidiga trianglar förekommer som betlehemsstjÀrna, hexagram met, davidsstjÀrnan, Àr symbol för judarna i hela vÀrlden. Finns pÄ sigill frÄn 600-talet f.Kr.

42. Den sexuddiga betlehemsstjĂ€rnan och de tre vise mĂ€nnens initialer – Caspar, Melkhior och Balthasar. Den som bar en lapp med de tre namnen eller initialerna c, m och b var skyddad mot ont enligt tradition frĂ„n 1100-talet.

treenigheten som pÄvens trefaldiga Àmbete.

32. Korskvadraten Àr en symbol för vÀrldsevangelisationen.

33. Kryckkors Àr fyra tau-kors.

34. Korsat kors. Kan ha samma sym boliska betydelse som korskvadraten.

35. Jerusalemskors eller missionens kors. De smÄ korsen sÀgs symbolisera att evangeliet ska spridas till jordens fyra hörn. Det stora korset i mitten Àr en sinnebild för Kristus. Uppstod pÄ 1100-talet som heraldiskt tecken för korsriddarna första gÄngen 1180.

36. S:t Georgskors, utlÀmnas till pilgri mer som vallfÀrdat till den helige Ulriks grav i Augsburg.

37. Malteserkors, Àven kallat Johan nitkors. Taggarna symboliserar de Ätta saligheterna eller de Ätta riddardygder na. Malteserriddarna hade tagit som sin uppgift att beskydda pilgrimer.

24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 39 40 4142 38
24

GlÀdjefyllt nÀr nya vÀlkomnadesprÀsten

HEJ ANNICA LAHTI, ny prĂ€st i pastoratet. Hur upplevde du vĂ€lkomstgudstjĂ€nsten i ÖverjĂ€rna kyrka den 5 juni?

– Jag var otroligt nervös innan gudstjĂ€nsten! Men som man brukar sĂ€ga – Ă€r det nĂ„got viktigt som ska hĂ€nda sĂ„ kommer nervositeten pĂ„ köpet. Och det var verkligen en stor och oerhört fantastisk dag som jag kommer att minnas lĂ€nge. Alla var sĂ„ vĂ€lkomnande och glada.

Hur har den första tiden pÄ jobbet varit?

– Eftersom jag började precis innan sommaren sĂ„ har

det varit lite lugnare dĂ„ inga verksamheter har varit igĂ„ng. Dock har jag hunnit med dop, vigslar, begravningar och gudstjĂ€nster och har börjat lĂ€ra kĂ€nna församlingsborna och arbetsplatsen. Det Ă€r första gĂ„ngen jag Ă€r pĂ„ en arbetsplats dĂ€r jag kĂ€nner att jag ska ’vara och verka’, inte bara utföra ett arbete. Jag trivs vĂ€ldigt bra med andra ord.

Har du fÄtt nÄgra reaktioner pÄ att du har börjat?

– Jag har fĂ„tt jĂ€ttemĂ„nga fina reaktioner pĂ„ att folk tycker det Ă€r roligt att jag Ă€r hĂ€r. PĂ„ cafĂ©t som var utanför församlingshemmet i somras passade mĂ„nga pĂ„ att sĂ€ga hej och prata en stund vilket var vĂ€ldigt trevligt.

Vad har du för planer nu i höst?

– Nu ser jag fram emot att starta en grupp för andlig vĂ€gledning. Syftet Ă€r att fördjupa sin egen gudsrelation via bön, bibellĂ€sning och samtal. Det Ă€r en lĂ„ngsam process som löper under lĂ„ng tid i smĂ„ grupper men som verkligen Ă€r församlingsbyggande.

Vad kommer du mer att arbeta med?

– Ungdomar, konfirmander och barn! Jag vill verkligen fĂ„ dem att kĂ€nna sig delaktiga i församlingen och hoppas att vi kan ge dem en naturligare plats i vĂ„ra gudstjĂ€nster.

ANNICA LAHTI ”HEJ, HEJ”. MĂ„nga ville hĂ€lsa pĂ„ Annica efter mĂ€ssan. FÖRBEREDELSER Annica Lahti
Annica Lahti vÀlkomnades som vÄr nya prÀst i mÀssan den 5 juni. Nu Àr vi nyfikna pÄ hur de första mÄnaderna har varit! AV: Linnéa Malmborg FOTO: Lasse Wiklund dag!GlÀdjens Nya undervÀlkomnadeskyrkorÄdetmÀssan. Nu börjar det! 25
nattvardsbordet.dukar
Han hĂ€ngde pĂ„ OperakafĂ©et och syntes i inredningsreportage. Men mest av allt vĂ€rnade han mĂ€nniskors hĂ€lsa och lika vĂ€rde. Möt Torsten Amundson frĂ„n DĂ„derön. AV: LinnĂ©a Malmborg FÄRGSTARK. Torsten Amundson var lĂ€kare och bosatt pĂ„ Engsholms slott pĂ„ den del av Mörkö som tillhör medmĂ€nsklighetensenförsamling.YtterjĂ€rnaHanslivvargĂ€rningikonstensochanda. samlingar.museumsSörmlandssida:dennaFotoMalmbergErnstfoton:Övriga livskonnĂ€ssören,Aktivisten&globetrottern TORSTEN AMUNDSON 26

SPEKTAKULÄR. I flera sammanhang beskrivs Torsten Amundson som en inredningskonnĂ€ssör. I en artikel i Dagens nyheter beskriver en slĂ€kting minnen frĂ„n Torstens fĂ€rgstarka personlighet och vackra hem.19 VĂ„ningen pĂ„ StrandvĂ€gen inredde Torsten i en spektakulĂ€rt vacker stil bĂ„de för sig sjĂ€lv och för sina besökande patienter.20 Flytten till Engsholm bidrog till att han fick ta ut svĂ€ngarna ordentligt i de trettio rummen som alla beskrivs som ”vackert och dekorativt anordnade och prydda med dyrbara mattor och rika samlingar pĂ„ alla omrĂ„den som finnas”. Engsholm beskrivs som ”en sentida renĂ€ssans borg med nĂ„got av vasatidens drag, sĂ„ som, de komma till uttryck i Gripsholms slott.”21

I beskrivningen nĂ€mns omfattande samlingar som doktorn ska ha införskattat pĂ„ resor till FjĂ€rran Östern: kinesiska vĂ€ggbeklĂ€dnader, ostindiskt porslin, portrĂ€tt, skĂ„p i jakaranda, kristallkronor och guldspeglar.

TORSTEN

ANDERS Amund Amundson föddes 16 juni 1878 och var son till Alma Helena Albertina Godtkneckt och Johan Albert Amundson, överste vid vĂ€g- och vattenbygg nadskĂ„ren. Torsten tillhörde en förmögen familj frĂ„n gĂ„rden Stora Frösunda i Solna och började studera till lĂ€kare i Stockholm 1896.1 Som fĂ€rdig lĂ€kare vid 27 Ă„rs Ă„lder 1905 fortsatte han sina studier i Berlin, Wien och Paris och kom dĂ„ i kontakt med Magnus Hirschfelds institut för sexualforskning i Berlin som han senare kom att bli kontaktman för i Sverige.ÂČ

TILLBAKA I STOCKHOLM flyttade Torsten in i en vĂ„ning pĂ„ StrandvĂ€gen 1 dĂ€r han hade sitt rönt gen- och elektromedicinska institut fram till 1925. I vĂ„ningen bodde Ă€ven hans mormor Selma och Torstens ”assistent och gode vĂ€n” Eric Åhsberg med vem han hade en öppen relation med.ÂČ PĂ„ kvĂ€llarna gick de alla tre pĂ„ förelĂ€sningar och teater i huvudsta den. I en jubileumsskrift beskrivs utelivet: ”PĂ„ lörda garna gick Torsten och hans vĂ€n och assistent Eric pĂ„ OperakafĂ©et tillsammans med Selma för att höra god

musik, dricka kaffe och Ă€ta bakelser. I sina memoarer berĂ€ttar Selma att Torsten och hon ofta tillbringar hela söndagar pĂ„ Stora Frösunda, men ibland gjorde de lĂ„ngturer med bĂ„t eller tĂ„g till Sandhamn, NynĂ€s, SödertĂ€lje med flera stĂ€llen.” Hon berĂ€ttar ocksĂ„ att ’mina herrar Ă€ro nykterister sĂ„ nĂ„gon sprit kom aldrig ifrĂ„ga'.Âł

ATT VARA ÖPPET homosexuell under denna tid var inte nĂ„gon dans pĂ„ rosor. Homosexualitet blev inte lagligt i Sverige förrĂ€n 1944, och synen pĂ„ homosexuella blev Ă€nnu mer negativ pĂ„ grund av bland annat nazismen i Tyskland.⁎ Amundson hade lĂ€nge intresserat sig för forskning om homosexualitet och samarbetade med den tyske lĂ€karen Magnus Hirschfeld, vars verksamhet avbröts genom det nazistiska maktövertagandet 1933.⁔ Homosexuella tyska mĂ€n ansĂ„gs utgöra en fara för den ”ariska rasen” och frĂ„n 1938 skickades de till koncentrations lĂ€ger dĂ€r de fick bĂ€ra en rosa triangel som tecken. Omkring 100 000 mĂ€n arresterades.⁶ KĂ€nsligheten i dessa frĂ„gor var oerhört stor Ă€ven i Sverige. År 1924 lĂ€mnade Torsten och Eric Stockholm för lantlivet ute pĂ„ DĂ„derön, lĂ€ngst norrut pĂ„ Mörkö. DĂ„derön tillhör YtterjĂ€rna socken trots att sundet

FABULÖST. Ögonblicksbild tagen i Torstens StrandvĂ€gs vĂ„ning i ett inrednings reportage frĂ„n Svenska Hem i ord och bild. ”Det YtterjĂ€rnagods, vars Ă€gare och innehavare under tidernas lopp varit mest engagerade i svensk storpolitik Ă€r utan tvekan Ängsholm pĂ„ DĂ„derön. De Ă€ldsta innehavare av de egendomar vi hĂ€r talat om Ă€r den i Sverige pĂ„ 1200och 1300-talet regerande FolkungaĂ€tten”.22 VÄLKOMMEN. Hallen i Engsholms slott.
27

GLOBETROTTER. ”I vardagsrummet liksom i flertalet övriga rum finnes en mĂ€ngd keramik samt intressanta etnografiska föremĂ„l och pretiosa som doktor Amundson hemfört frĂ„n sina resor i FjĂ€rran Östern. VĂ€ggarna prydas av konstverk dĂ€rav flera av per sonlig art sĂ„som en pittoresk oljemĂ„lning av doktor Amundsons barndomshem Stora Frösunda samt en akvarell av Bruno Liljefors förestĂ€llande det gamla Engsholm före ombyggnaden.”23

skiljer dem Ät.⁷ Torsten hade köpt det praktfulla godset Engsholm med 33 rum som han fyllde med konstföremÄl och antikviteter och kom att agera hem och arbetsplats för paret i mÄnga Är.⁞

TORSTEN BESKRIVS som en resenÀr, skönhets Àlskare och samlare. I en inredningsartikel i Svenska Hem i ord och bild beskrivs Torstens lÀngtan efter att vara omgiven av vackra ting:

(
) Torsten har under en tioĂ„rsperiod upplevt lyckan att kunna göra fynd, att han fĂ„tt impulsen och kĂ€rleken till samlandet frĂ„n sitt pĂ„ konstskatter sĂ„ rika förĂ€ldrahem Stora Frösunda. Hemmet pĂ„ StrandvĂ€gen beskrivs som en inkarnation av liv och skönhetsglĂ€dje, arbete och möda, men Ă€ven mödans lön och hemmet stĂ€mmer till optimism.âč

SÄ drabbas hemmet av sorg dÄ Eric 53 Är gammal avlider 1936, efter att ha förgiftat sig och begÄtt sjÀlv mord.10 Torsten lÄter i sin förtvivlan resa en bautasten pÄ YtterjÀrna kyrkogÄrd dÀr bÄdas namn graveras. Fyra Är senare avlider Torsten 62 Är gammal och fÄr

vila bredvid sitt livs kĂ€rlek. Bara tvĂ„ dagar tidigare hade hans kĂ€ra mormor Selma avlidit. En av gum morna pĂ„ Hötorget dĂ€r Selma brukat göra sina inköp fick kĂ€nnedom om dödsfallet och lĂ€r ha yttrat: ”DĂ„ kommer inte doktorn lĂ„ngt efter”.11

Innan Torsten dör upprĂ€ttade han i sitt testamen te att skĂ€nka större delen av sin förmögenhet till en fond som Kungliga vetenskapsakademien förvaltar. Syftet med fonden Ă€r ”för bekostande av studier över homosexualiteten, dess uppkomst och förklaring, och upplysningsarbete för hĂ€vande av fördomar och oriktiga uppfattningar betrĂ€ffande densamma samt mot homosexualitetens kriminalisering”.12

KUNGLIGA Vetenskapsakademien tog emot pengarna men anvĂ€nde dessa till andra Ă€ndamĂ„l Ă€nda till 1993.13 Först fem tio Ă„r senare reagerade slĂ€kten vilket ledde till att den Ă„rliga utlysningen Ă€ndrades tillbaka till testamentets ursprungliga formuleringar. I en artikel i Dagens Nyheter beskrivs förfarandet: ”Den som forskar om homosexualitetens ursprung mĂ„ste rĂ€kna med hĂ„rd motvind. Se bara pĂ„ historien om Kungliga

Doktor Amundson Àlskade djur, sÀrskilt hundar. HÀr med tvÄ svarta pudlar. Vardagsrummet tornet. VÀggparti i herrummet. PortrÀtt av Torsten. Foto ur Svenska slott och herresÀten.
i
Herrummet.
28

PLATS FÖR BOKMALAR.

VÀlvda biblioteket med inbyggda bokhyllor, stor öppen spisel och bekvÀma sittplatser.

MARIA ROSENFÅGEL om Torstens orĂ€dsla att visa kĂ€rlek till sin Eric under den tid dĂ„ homosexualitet inte var accepterat.

Vetenskapsakademiens största forsk ningsfond. Kungliga Vetenskapsaka demien tog emot pengarna men skrev om reglerna – helt lagvidrigt. Ända mĂ„len Ă€ndrades frĂ„n homosexualitet till ’forskning om hormoner’, ’mora liskt samhĂ€llsgagnande Ă„tgĂ€rder’ och ’skydd för djurvĂ€rlden’.1⁎

FÖRUTOM OVANSTÅENDE

fond testamenterade Amundson 1937 pengar till Dr. Torsten Anders Amund Amundsons fond för frigivna fĂ„ngar som Ă€r en stiftelse med Ă€ndamĂ„l att utge bidrag som hjĂ€lp Ă„t frigivna fĂ„ngar.1⁔ En stiftelse som gissningsvis Ă€r rela terad till att homosexualitet pĂ„ den tiden kunde ge fĂ€ngelsetraff.1⁶ I en krönika över Torsten gĂ„r att lĂ€sa: ”LĂ€ser man hela Torsten Amundsons testamente blir man imponerad av den moraliska hel heten, framsynt heten och den inre styrkan hos denne kulturelle och slĂ€ktkĂ€re man, som till det yttre var sĂ„ timid”.1⁷

IDAG STÅR SödertĂ€lje kommun som gravrĂ€ttsinnehavare för Torstens och Erics grav. KyrkogĂ„rdsadminis tratör Maria RosenfĂ„gel ser grav stenen som ett tecken pĂ„ hur modig Amundson var pĂ„ sin tid dĂ„ homo sexualitet inte var accepterat att visa offentligt. 

Torstens och Erics gravsten pÄ YtterjÀrna kyrkogÄrd.

FOTNOTER

14 ,19 Bojs, Karin. 2013-01-13. ”80 Ă„r av motvind for homosexforskning”. Dagens Nyheter.

Borghaga”.2110den-nazistiska-forfoljelsen-av-andra-gruppergrupper”.2008.4forskning.nyheter/karin-bojs-80-ar-av-motvind-for-homosexdn.se/arkiv/,6Karlsson,Ingela,Forumförlevandehistoria.”Dennazistiskaförföljelsenavandralevandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/Kyrkböckerna.JĂ€rna-VĂ„rdingepastorat.,22,23Malmberg,Ernst.1933.”EngsholmmedRoosvall,Albin(red.).

Svenska slott och herresĂ€ten – Östergötland och Södermanland. Natur och kultur, 33.

16 ,18RosenfĂ„gel, Maria, kyrkogĂ„rdsadministratör. 2022. 20 RĂ€vjĂ€garn. 2010. ”Doktorns StrandvĂ€gsmottag ning”.

son2advokatsamfundet.se.Amund15strandvagsmottagning/ravjagarn.se/blogg/2010/04/doktorns-Sverigesadvokatsamfund.2022.”TorstenAndersAmundsonsfondforfrigivnafĂ„ngar.”,8,12,13Söderström,Göran.1995.”TorstenAmundochhansforskningsfond”.

Lambda Nordica 1. Catherine;son”.3article/view/601lambdanordica.org/index.php/lambdanordica/,9,11,17Troedsson,Ingegerd.1989.”TorstenAmundVonEssen,Catharina;Gyllensteirna-Tidfors,Troedsson,Tryggve(red.).

Jubileumsskrift – 100 Ă„r pĂ„ Stora Frösunda, 84. 1 5 Wikipedia. 2019. ”Torsten 7sv.wikipedia.org/wiki/Torsten_AmundsonAmundson.”YttermarkR,Sven.1951. YtterjĂ€rna – en minnesrik socken. SödertĂ€lje.

Korridor med vÀggbonader.kinesiska
»Inskriptionen pÄ gravstenen Àr talande i sig, för den Àr ju monumentalt rest innan Amundsons egen död i samband med sin Àlskades bortgÄng.«
29

Att hantera sitt livstempoeget

Hur kan jag fÄ ett livstempo som kÀnns bra för mig? Den och andra existentiella frÄgor kan vi stÀlla oss nu under höstkanten nÀr vi snart gÄr in i den mörkare delen av Äret.

TEXT: Linnéa Malmborg och Livsstilsverktyget FOTO: Adobe Stock

”VÄLKOMMEN till ettans vĂ€xel.” SĂ„ hĂ€lsar min vĂ€n mig nĂ€r jag en julidag besöker henne i det vita huset pĂ„ den gotlĂ€ndska landsbygden. HĂ€r lever hon med Ă„rstidens vĂ€xlingar och vindens sus lĂ„ngt ifrĂ„n fastlan dets tempo. HĂ€r vĂ€xlar hon ned och sĂ€nker kraven pĂ„ sig sjĂ€lv och andra. Hela veckan tidigare har jag fĂ„tt kĂ€mpa med nedvĂ€xlandet och Ă€r nu nere pĂ„ en trea. Trots lĂ„ng semester har livstempot varit svĂ„rt att hĂ„lla nere Ă€ven under lediga dagar. Men den gotlĂ€ndska luften gör skillnad; hĂ€r kan jag andas lite lĂ€ttare och fri are för en tid. Bada i kalkstensbrott,

Àta smördrÀnkta kanelbullar, traska bland krokiga tallar och ekologiska grönsaksodlingar. Det gör nÄgot med mig. Trots de fÄtal dagar jag befinner mig i de nedre vÀxlarnas vÀrld kÀnner jag hur det pÄverkar mig. Jag kan tillbaka i virrvarret tÀnka pÄ stunderna av nedvarvning.

”VAD TROR DU OM att vĂ€xla ned?” frĂ„gar jag mig sjĂ€lv stilla nĂ€r hösten Ă€r pĂ„ ingĂ„ng med rutiner, aktiviteter, jobb, skola, dagis, nya tv-serier som mĂ„ste ses, byggprojekt, trĂ€ning, planering och annat som gör det svĂ„rt att tĂ€nka mañana eller hakuna matata. Ett liv pĂ„ ettans vĂ€xel kĂ€nns nĂ€st intill omöjligt för

egen del, men kanske en fyra? Det Àr ju trots allt en rejÀl nedvÀxling frÄn tidigare nÀr gasen för jÀmnan var i botten.

JAG BÖRJAR MED att lĂ€sa texten frĂ„n Livsstilsverktyget för att se om dĂ€r finns nĂ„gra knep. Kanske kan du ocksĂ„ hitta nĂ„got som fĂ„r dig att kunna sĂ€nka tempo och krav i till varon. Vi önskar varandra lycka till!

Linnéa Malmborg

PS: TvÄ exemplar av Livsstilsverk tygets bok Hela livet vÀntar pÄ nya Àgare. Maila Kyrkobladet senast 1 december sÄ kan du vinna en. DS

DEN EXISTENTIELLA HÄLSAN
30

Artikelserie!

tillAccelerationohÀlsa

DET MODERNA LIVET prÀglas av acceleration. Det handlar om snabbare transporter, om att vi upplever allt fler hÀndelser eller översköljs med allt mer information pÄ begrÀnsad tid. En av de mest uppenbara orsakerna till samhÀl lets acceleration Àr de tekniska framste gen. Det frigör tid men ökar samtidigt mÀngden möjligheter och mÀngden krav. Den sammanlagda effekten blir att mÀnniskor, trots teknikens tidsbespa rande innovationer, försöker hinna med allt mer pÄ begrÀnsad tid. Det kan skapa stress och en kÀnsla av att man inte Àr riktigt nÀrvarande i det man sysslar med. Det Àr otvetydigt sÄ att livstempot pÄverkar vÄra levnadsvanor och dÀr för vÄr hÀlsa. En del forskare talar om att det finns tre olika livstempon som mÀnniskor lever efter: 1) ett förmodernt 2) ett modernt, eller 3) ett postmodernt livstempo. Det Àr naturligtvis en förenk ling men nog kan det stimulera reflek tioner över ditt eget sÀtt att leva.

ETT FÖRMODERNT LIVSTEMPO

kĂ€nnetecknas av att Ă„rstidsvĂ€xlingar, traditioner och ritualer ger livet en slags cyklisk rytm. Man gĂ„r i tidigare gene rationers spĂ„r och identiteten Ă€r i stora drag given frĂ„n början. Odalbonden i Erik Gustaf Geijers dikt hyllar det för moderna livstempot pĂ„ följande vis: Å bergig Ă„s, dĂ€r stĂ„r mitt hus, högt över skog och sjö. DĂ€r sĂ„g jag första dagens ljus, och dĂ€r vill jag ock dö

I ETT MODERNT LIVSTEMPO Ă€r sjĂ€lvförverkligande och personliga val centralt. Identiteten formas genom val av utbildning, yrke, partner och livsstil. Men sedan allt detta vĂ€l stöpts i unga Ă„r förblir det vanligtvis tĂ€mligen oförĂ€nd rat livet ut. Guldbröllop och lĂ„ng och trogen tjĂ€nst Ă€r klassiska symboler för det moderna livstempot, som har klara mĂ„l och en tydlig utveckling frĂ„n punkt A till punkt B. I sin klassiska dikt ”Den befriade Prometeus” ger Shelley sin hyllning till det moderna livet:

Masken har fallit, mĂ€nniskan stĂ„r kvar fri, jĂ€mlik, oinskrĂ€nkt, pĂ„ egna fötter, ej skild av klass och folkstam och nation, löst frĂ„n all skrĂ€ck och kult och rang, en konung över sig sjĂ€lv, rĂ€ttfĂ€rdig, Ă€del, vis


I DET POSTMODERNA LIVS TEMPOT ter sig framtiden ofta öppen men ocksÄ osÀker. Allting tycks ske pÄ en och samma gÄng. Tiden blir frag menterad, allt Àr flexibelt. Det Àr inte ovanligt att byta partner, yrke eller vÀnkrets Àven upp i Ären, vilket ocksÄ gör att identiteten blir förÀnderlig pÄ ett helt annat sÀtt Àn för den som lever i det förmoderna eller moderna livstempot.

Pelle Bengtsson Àr skeptisk till det postmoderna livstempot i sin bok Mot enkelhetens punkt:

”Denna stress orsakar en vĂ€xande för tvivlan... Med fĂ„ orienteringspunkter och begrĂ€nsad överblick blir jag lĂ€tt ”ingen” i en rörig tillvaro som för mig hit och dit. I ett sönderstyckat livsrum blir livet mer och mer till isolerade fragment. Att leva blir att hoppa frĂ„n tuva till tuva, osĂ€ker pĂ„ om det under ytan finns nĂ„gon fast mark som binder samman nedslagsplatserna.”

Vad Àr stilsverklivs-tyget?

ETT NYTT SÄTT att befrĂ€mja existentiell hĂ€lsa har utvecklats vid Göteborgs universitet med stöd av Svenska kyrkan. Satsningen har resulterat i det digitala Livsstilsverk tyget och boken Hela livet I boken vĂ€vs de stora livs frĂ„gorna samman med de smĂ„ vardagsvanorna för att öppna upp för nya former av samtal och att se sin hĂ€l sa i ett större sammanhang.

LIVSSTILSVERKTYGET

finns som app. Finns dÀr appar laddas ned. Mer information hittar du www.livsstilsverktyget.sehÀr:

tillvaron.”Lunka

pĂ„, lunka pĂ„.”

I flera nummer av Kyrkobladet skriver vi om hÀlsaexistentiellutifrÄn
Livsstilsverktyget. VarsÄgoda!
ACCELERERA . Med raketmotor pÄ ryggen tycks vi fara fram allt snabbare i
31

ORSAKER TILL ACCELERATION . Tidigare följde de flesta en slags cyklisk tid. Man utgick frÄn kroppens biologiska klocka, frÄn dygnets och Ärets vÀxlingar med sÄdd och skörd i ett kretslopp som upprepades genom generationerna. Med industrialiseringen blev tiden vad man kan kalla linjÀr. Den levnadsbana man antrÀdde och de val man gjorde under ungdomens tidiga Är prÀglade livet. Kanske kröntes levnadsbanan rent av med ett guldbröllop eller en guldklocka. Den linjÀra tiden symbolise rades av klockan pÄ vÀggen, som standardiserade tiden och Àven reg lerade fritiden, som genom radio och TV. De senaste decennierna har tidsuppfattningen genomgÄtt en förvrÀngning. MÀnniskor kan byta yrke, intressen, partner, vÀnkrets nÀr som helst. Tidsuppfattningen Àr numera varken cyklisk eller linjÀr utan allt tycks ske pÄ en och samma gÄng.

Konsekvenser av acceleration

MÅNGA AV VÅRA vanligaste sjukdo mar gĂ„r i sjĂ€lva verket att betrakta som accelerationssjukdomar. Acceleration innebĂ€r ett ökat innehĂ„ll per tidsenhet. Ju mer krav och intryck som fyller vĂ„ra dagar, desto högre stiger kortisolnivĂ„ erna. Det kan leda till försĂ€mrad sömn, irritation, konflikter, nedstĂ€mdhet och Ă„ngest. Det fĂ„r i sin tur Ă€n mer kortisol att rinna till sĂ„ att mĂ€nniskor blir tröttare och kĂ€nner sig blockerade. Det kan bli svĂ„rare att acceptera motgĂ„ngar och hitta lösningar i vardagen.

TILL SLUT BLIR tillvaron som en stockning, ett frenetiskt stillastÄende, dÀr livet har kört fast och tiden rinner bort, trots alla landvinningar som skulle spara tid. MÄnga tycks uppleva en klu venhet mellan entusiasmen inför acce lerationen och lÀngtan efter det stabila.

Accelerationen har ju medfört vĂ€lstĂ„nd, bĂ€ttre mediciner och bekvĂ€mligheter. ÄndĂ„ tycks det finnas en önskan hos mĂ„nga mĂ€nniskor att sĂ€nka tempot, vilket tar sig uttryck i det ökade intres set för yoga, meditation och andliga övningar, ett ökat ekologiskt intresse och mer avskalade levnadssĂ€tt.

STRÄVAN ATT SÄNKA tempot leder paradoxalt nog ibland till ökad acceleration. För att fĂ„ mer rofylld tid för oss sjĂ€lva och vĂ„r familj krĂ€ver vi att kassörskan i affĂ€ren ska skynda pĂ„ eller att busschauffören ska trampa pĂ„ gasen sĂ„ att vi kommer fortare hem. En nyckel för att nĂ„ mer helhet och mindre splitt ring Ă€r att skapa utrymme Ă„t reflektion över viktiga livsfrĂ„gor.

Vi har i vÄra studier sett att det leder till tvÄ saker:

Det första Àr att vi tar ett steg tillbaka och fÄr perspektiv pÄ hur vi prioriterar i vÄr vardag. Ofta kan det vÀcka frÄgor om vad som Àr vÀsentligt att prioritera sÄ att vi mindre automatiskt rycks med i accelerationen.

Det andra Ă€r att vi slĂ€pper vardagsjĂ€ktet och det kramp aktiga greppet om oss sjĂ€lva och blir mer öppna för det större sammanhanget runtom kring. En del beskriver hur de börjar röra sig mer i naturen, söker stillheten i ett kyrkorum, eller blir mer uppmĂ€rksamma i mötena med andra. Andra ta lar om att de lĂ€ttare Ă€n innan kan vila i en relation till nĂ„got ursprungligt, som ett sĂ€tt att bottna i livet och lĂ€ttare hante ra accelerationen. 

digFrÄgasjÀlv:

”Hur kan jag fĂ„ ett livstempo som kĂ€nns bra för mig?”
stund.endetöverfunderaellerraderkortanÄgranerSkriv 32

LÄNGST FRAM pĂ„ altaret stĂ„r de i all sin prakt. Skira nejlikor, krispiga tulpaner, liljor och aklejor. Varje vecka stĂ€ller kyrkvaktmĂ€s taren buketter med fĂ€rska snittblommor lĂ€ngst fram i kyrkan. Klippta vid sina rötter sprider de liv och skönhet vid altaret och pĂ„minner om livets skörhet och Guds skaparverk. Ibland fĂ„r de stĂ„ kvar efter

BuketterminnersomomGudsskaparverk

söndagens högmĂ€ssa för att vissna och pĂ„minna om saprĂ€stenspĂ„röttfĂ€rgerettĂ€rkyrkoĂ„retsfinns IförgĂ€ngligheten.valetavaltarblommorstorfrihet.AttföljaliturgiskafĂ€rgerenmöjlighetmenintekrav.KyrkoĂ„retsfemĂ€rvitt,violett,grönt,ochsvartochsynsblommor,textilierochklĂ€der.Undervishelgerochtiderunder

kyrkoÄret finns en tradition att anvÀnda sÀrskilda blommor, till exempel pÄsk liljor pÄ pÄskdagen.

LindaKYRKVAKTMÄSTAREBurnertbestĂ€ller blommor frĂ„n lokalt förankrade florister men berĂ€ttar att det finns planer pĂ„ att anordna en egen altarblomsodling i pastoratet. Hon ser det

Allt för att kyrkorummet.försköna (2012).

som en viktig del i arbetet i  –kyrkan.Att fĂ„ till fina altarbuketter tar tid och pengar, sĂ„ det gĂ€ller att vara varsam med dem. Var je bukett kostar runt 300 kronor, sĂ€ger Linda som varje vecka tar hand om nya buketter, gör snitt och stĂ€ller dem i rent vatten.

»Det gÀller att vara varsam med altarbuketterna«
I KYRKORUMMET
nettekubratlagnindroFraukeSorggöriAltarbukettiÖverjĂ€rnakyrka.Foto:LinnĂ©aMalmborg(bukett)ochMagnusAronson(Frauke)KĂ€lla:Kyrkostyrelsen,DomkapitletiBorgĂ„stift. glĂ€djemedherrenTjĂ€na –högmĂ€ssanförhandledning
33

DÖPTA & AVLIDNA

Vi ber för de församlingsbor som har döpts och för de som har lÀmnat oss frÄn 16 maj till 23 augusti.

DÖPTA

Nora Linn Cornelia Viljosson

Vilhelmina Sofia Ragnhild Lergin

Daniel MatheoNdabaAlexander Garthaus

Jolanta Marie Linke

Tilde Louisa Jasmine Stenius

Karl Olof Mika David Bjursell

Olle Bengt Fredrik Comstedt Wagnefors

Lea Ilse Marie Wiklund

Caesar Ek Silva

Malou Mary Lis WaldÄker

Saga Helena Granswed-Billow

Walter Otto Limnell

VÀlsignad du, barn av jorden och den stjÀrnströdda himlen, vÀlsignad du, född av vatten och ande, vÀlsignad du, barn i Guds kyrka och församling.

AVLIDNA

Lars Erik Persson

Gunvor Viola Ekberg

Margit Ebba Kristina Jansson

Britt Karin Nyström

Karin Viola Margareta Söderström

Gun Margareta Sundin

Alf Urban Gryting

Henry Tibbling

Ylva Högberg

”Du saknas mig sĂ„ det gör ont.”

”Gör det lilla du kan, gör det villigt och glatt, snart de dyrbara tillfĂ€llen fly! Efter vĂ„r kommer höst, och pĂ„ dag följer natt, dĂ„ kanhĂ€nda ej morgon skall gry. O, var flitig att sĂ„, medan Ă€nnu Ă€r tid, att din skörd mĂ„tte mogna i frid!”

Ur Gör det lilla du kan av Lina Sandell-Berg

KONTAKT

expeditionen 08-551 747 20

Expeditionen Àr öppen vid tidsbokning fram tills de nya öppettiderna annonseras.

post- och besöksadress JÀrna-VÄrdinge pastorat KyrkvÀgen 10, 153 32 JÀrna

e - post svenskakyrkan.sejarna-vardinge.pastorat@

webb/sociala medier instagram.com/svkjarnavardingefacebook.com/svkjarnavardingesvenskakyrkan.se/jarna-vardinge

kyrkoherde

Matts Sandström, 08-551 782 matts.sandstrom@svenskakyrkan.se03

prÀster

Martin Reberg, 08-551 740 annica.lahti@svenskakyrkan.seAnnicamartin.reberg@svenskakyrkan.se45Lahti,08-55178207

diakon

Laila Larsson, 08-551 782 laila.larsson@svenskakyrkan.se11

kyrkogÄrdsförvaltning

Maria RosenfÄgel, 08-551 782 maria.rosenfagel@svenskakyrkan.se14

ungdom /konfirmation

Annelie Wagnefors, 08-551 782 annelie.wagnefors@svenskakyrkan.se08

HÄNT SEN SIST

Kyrkobladet uppdaterar vad vi skrev om i nummer 2 som gavs ut i början av juni.

Fredrik VĂ„rdingeLundgren,

Cyklade frĂ„n Kristianstad hela vĂ€gen genom Sverige för att samla in pengar till ALS-forskning nĂ„dde sitt mĂ„l – Kebnekaise. Följ hans insamling pĂ„ Facebook: Mental Pedal.

Svetlana Oravecz, Mölnbo

Samlade in pengar för att kunna skicka ned till kriget i Ukraina: ”I somras jobbade vi mest med att hjĂ€lpa flyktingar i JĂ€rna och SödertĂ€lje. Vi hade klĂ€der och andra nödvĂ€ndigheter till behövande. I början av augusti skickade vi tvĂ„ bilar med vĂ„rd artiklar och klĂ€der till Odessa och Kyiv. Alla barnartiklar vi hade skickades till ett barnhem i Kyiv. VĂ„rdartiklar hamnade pĂ„ ett sjukhus för krigsskadade i Odessa.”

Ärkebiskopsvalet

Biskop Martin Modéus fick 59 procent av rösterna i Àrkebiskopsvalet den 8 juni. DÀrmed blir han ny Àrkebiskop i Svenska kyrkan efter Antje Jackelén.

Sommarmusiken

Kyrkomusiker Agneta Axelson Ă€r helnöjd med sommarens konserter i kyrkorna: ”Alla var bĂ€st!” Starkast minne har hon frĂ„n VĂ„rdingeblomster (se bild) dĂ€r hon sjĂ€lv var med.

VI FIRAR BARNENS

barnens dag och vĂ„rdingemĂ€ssan Söndag 2 oktober 15.00–18.00

VĂ„rdinge kyrka

Traditionsenligt firar vi Barnens dag i VÄrdinge kyrka med aktiviteter för alla barn och vuxna. Vi trÀffas innan mÀssan, redan klockan 15.00 för aktiviteter. HÄll utkik i annonseringen för hÄlltider. MÀssa sker klockan 16.00 och dÀrefter kyrkmat i sockenstugan. VÀlkomna!

AronsonMagnusFoto:
BanksClayFoto:
DAG!
34 BRAHMS & FÖRSAMLINGSHEMMET,LÖRDAGBEETHOVEN24SEPTEMBER16.00JÄRNA Brahms Symfoni nr 1 i C-moll & Beethovens Violinkonsert Orkestern Filialen ‱ Solist: Sofie Sunnerstam Dirigent: Georg Lidström ‱ Fri entrĂ©, inga biljetter.

KALENDER

Ring expeditionen eller se vÄr webb för aktuell information: 08-551 747 20, svenskakyrkan.se/jarna-vardinge

GUDSTJÄNSTER

mÀssa/gudstjÀnst

Varje söndag i vÄra kyrkor

Varje söndag har vi gudstjÀnster i vÄra kyrkor. Se vÄr webb eller annonsering för tid och kyrka.

kvÀllsmÀssa

Tisdagar 18.00

ÖverjĂ€rna kyrka

En stilla stund mitt i veckan.

BARN & UNGDOMAR

öppna förskolan

MĂ„ndagar 10.00–12.00

Församlingshemmet, JÀrna

Fredagar 10.30–12.00

Parken utanför församlingshemmet, JÀrna

Onsdagar 10.00–12.00

Postillan, Mölnbo

Drop-in-lek för barn 0–3 Ă„r med syskon. Fika finns till sjĂ€lvkostnadspris. PĂ„ fredagar Ă€r vi utomhus. Ingen anmĂ€lan behövs. Varmt vĂ€lkomna!

barnkören

Tisdagar 16.30–17.10

Postillan, Mölnbo

För barn mellan 7 och 9 Är.

diskantkören

Onsdagar 17.00–17.45

Församlingshemmet, JÀrna

För barn mellan 10 och 15 Är.

Kontakt barn- och diskantkör: Agneta Axelson, 08-551 782 18.

ungdomsgruppen

Tisdagar 18.00–21.00

Församlingshemmet, JÀrna

Ungdomsgruppen Ă€r till för dig som Ă€r frĂ„n 14 Ă„r och uppĂ„t. HĂ€r finns en gemenskap dĂ€r du kan vara precis som du Ă€r. Nytt för hösten: vi startar kl 18.00 med mĂ€ssa i ÖverjĂ€rna kyrka.

konfirmation

Nu har konfirmation 2022/2023 startat för ungdomar födda 2008. Ta kontakt med Annelie Wagnefors om du Àr intres serad av konfirmation, Àven du som Àr Àldre och vill konfirmeras.

MÖTESPLATSER

skapargruppen

Torsdagar 12.30–15.00

KlockaregÄrden, MölnbovÀgen 2, JÀrna Drop-in-grupp som du kan besöka en gÄng eller varje gÄng. Du kan komma nÀr du vill under öppettiderna. Gruppen Àr för vuxna med utmattningsproble matik. HÀr har vi kravlösa möten med likasinnade.

öppet café

MĂ„ndagar 13.00–15.00

Församlingshemmet, JÀrna Kom och fika med oss i församlingshem met. Kanske spela lite spel eller bara prata en stund. Fika till sjÀlvkostnads pris. Alla Äldrar Àr vÀlkomna och ingen anmÀlan behövs, det Àr bara att dyka upp.

morgonbön med frukost

Tisdagar 08.30–10.00

Församlingshemmet, JÀrna Bön och frukost i gemenskap. VÀl kommen till en stunds gemenskap pÄ tisdagsmorgnarna. Vi ber tillsammans en stund och dukar sedan upp till fru kost. Kostnad 40 kronor. Ingen anmÀlan.

sopplunch

Torsdagar 12.00 Förs. hemmet, JÀrna (ojÀmna veckor) Postillan, Mölnbo (jÀmna veckor) Varje torsdag serverar vi sopplunch. Vi börjar med en andakt och sedan serverar vi soppa med bröd samt kaffe och kaka för 40 kronor. Ingen anmÀlan behövs.

promenad med prat Torsdagar 10.00

Start vid församlingshemmet, JÀrna

En timmes lÀtt promenad i JÀrna. InstÀllt vid ovÀder.

trÀffpunkten

Onsdagar 10.00–12.00

KlockaregÄrden, MölnbovÀgen 2, JÀrna

Vi trÀffas för att dricka kaffe, umgÄs och ibland lyssna till musik eller föredrag.

DIAKONALT

lp ria MĂ„ndag–fredag 09.00–13.00

Hagagatan 14, 153 32 JĂ€rna

Social, daglig trÀffpunkt dit alla Àr vÀlkomna för gemenskap, samtal, fika och trivsel.

DOP

Du Ă€r alltid vĂ€lkommen att boka dop Ă„t ditt barn eller dig sjĂ€lv. Vi döper alla Ă„ldrar – det Ă€r aldrig för sent! Ring vĂ„r expedition för att kolla lediga tider och fĂ„ mer info om dop: 08-551 747 20.

frÀlsarkransgrupp

JĂ€mna tisdagar 18.00–19.30

ÖverjĂ€rna kyrka

En grupp för dig som vill lÀra dig mer om kristen tro och samtala om livets djupa frÄgor. FrÀlsarkransen Àr en övning i livs mod, livslust, sjÀlvbesinning och i att leva nÀra Gud. Ingen anmÀlan, bara kom! Vi börjar med mÀssa och sÀtter oss sedan i sakristian för samtal.

KYRKOBLADET

Redaktör, formgivare och skribent (alla texter dÀr inget annat namn anges): Kommunikatör Linnéa Malmborg.

Tryckeri: Trydells. Ansvarig utgivare: Matts Sandström.

Omslag: Aronson.Magnus

kontakta gÀrna redaktören med tips, frÄgor eller glada tillrop: Linnéa Malmborg, 08-551 782 linnea.malmborg@svenskakyrkan.se01

MÅNADSBLADET

Varje mÄnad ger vi ut ett mÄnadsblad med kalen darium och nyheter frÄn vÄra församlingar. Vill du ha bladet gratis i brevlÄdan? Maila till eller@svenskakyrkan.sejarna-vardinge.pastoratoss:ring08-55174720.

Nr 3 2022 Nu bestÄr tro, hopp och kÀrlek« Kyrkobladet svenska kyrkan jÀrna vÄrdinge Kaleb ochsköldenvÀndeuppned...
ManadsbladetSvenska kyrkan JÀrna & VÄrdinge o SEPTEMBER 2022 »VÀnligt över jorden glÀnser strÄlen av ett himmelsktUrhopp«psalm34
35
AMEN bildbankIkonFoto: kyrka.ÖverjĂ€rnaChristophs.StefanFoto:

LĂ„ngsamt mognar Andens frukter

JAG STYR MINA STEG ut frÄn det svala kyrkorummet och hör gruset knastra under skorna. Inom mig bÀr jag bÄde glÀdje och djupa funderingar. TÀnk att denna heliga plats mitt i sam hÀllet kan fÄ rymma sÄ mycket av livet! Alla generationer som trampat pÄ samma grusgÄng. MÀnniskor som i Ärhundraden gÄtt hit för att pÄ olika sÀtt fira liv, sörja, dela gemenskap och fÄ finnas pÄ en plats dÀr det egna jaget har möjlighet att öppna sig för Guds nÀrvaro. TÀnk alla vi som lever hÀr just nu och som fÄr vara en lÀnk i den historiska kedjan av möten. Möten med varandra, med oss sjÀlva och med Gud. Tacksam heten över Guds rika kÀrlek till var och en av oss expanderar i

TacksamhetenhjÀrtat.

inom mig blandas med tankar kring hur möten ibland sker sĂ„ lĂ€tt och flödande men ibland sĂ„ svĂ„rt och haltande. NĂ€r vi till exempel talar i koder, med gissningar och utifrĂ„n rĂ€dslor uppstĂ„r sĂ„ lĂ€tt konflikter Ă€ven om vi vill vĂ€l. Inne i kyrkan pĂ„minns vi om att alla regler Bibeln vill lĂ€ra oss kan sammanfattas i förhĂ„llningssĂ€ttet: Ӏlska din nĂ€sta som dig sjĂ€lv och Gud över allting”. TĂ€nk att just det i teorin lĂ„ter sĂ„ lĂ€tt men i praktiken ofta Ă€r sĂ„ svĂ„rt. Vi möts, ger ut av oss sjĂ€lva i mötet och ibland missförstĂ„r vi varandra. NĂ€r misslyckandet i mötet sker hĂ€r, just pĂ„ den hĂ€r platsen, pĂ„ helig mark, mellan mĂ€nniskor som uttalat vill möta varandra med kĂ€rlek blir be svikelsen sĂ„ mycket större. DĂ„ Ă€r det sĂ„ viktigt att vi pĂ„minner varandra om att vi Ă€r mĂ€nskliga. Vi Ă€r inga helgon, fast vi tar helgon som förebilder. Vi Ă€r inte Kristus, fast vi vill gĂ„ i hans spĂ„r. Vi kliver fel ibland, vi lĂ€r oss och vi tar oss igenom det. Det Ă€r att utvecklas. Det Ă€r att vara mĂ€nniska. Det Ă€r att vara

Tacksamhetenförsamling. bubblar Ă„ter igen upp inom mig. Genom livets nöd och lust finns en öppen kyrka mitt i samhĂ€llet – för livets skull. DĂ€r finns en livets rastplats dĂ€r mötet med Gud kan ske. Öppnar vi vĂ„ra hjĂ€rtan för Guds heliga Andes nĂ€rvaro kan Andens frukter skördas i vĂ„ra egna liv och hĂ€r i församlingens mitt. NĂ€r sĂ„dden fĂ„tt tid att gĂ„ i blom och sedan mogna, dĂ„ vĂ€xer frukter av kĂ€rlek, glĂ€dje, frid, tĂ„lamod, vĂ€nlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och sjĂ€lvbehĂ€rskning fram inom oss. SĂ„ funderar jag vidare. TĂ„lamod. Det Ă€r viktigt att lĂ€gga till. Livets tid frĂ„n sĂ„dd till skörd kan vara lĂ€ngre Ă€n vi tror. Det Ă€r som det ska och vi Ă€r aldrig ensamma pĂ„ den resan. Var dĂ€rför inte rĂ€dd, Ă€ven om det ibland Ă€r svĂ„rt.

Annica Lahti, prĂ€st TONLÄGE. Uppe pĂ„ orgellĂ€ktaren har kyrk musen Priscilla PrĂ€st flera mysiga krypin att ta sin tillflykt till. Foto: Magnus Aronson.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Kyrkobladet nr 3 2022 by JĂ€rna-VĂ„rdinge pastorat - Issuu