Stora Kyrkobladet nr 1 2025

nr 1 2025

KYRKOHERDE OVE NYMAN:

»Livet är en enorm

liten händelse«

VÅREN ÄR I ANTÅGANDE så där på riktigt och livet börjar återvända och kanske även livsandarna, som man ibland säger. Många t ycker att det blir lite lättare att leva. Dagarna blir både längre och ljusare och kylan biter inte på samma sätt som man vant sig vid under vintern. Människor börja titta ut från sina hus och lägenheter. Även sinnet brukar lät tas upp en aning och man ser att man kanske inte har ett dåligt liv, bara en dålig dag. Man börjar tänka mer framåt också, planera vad man ska göra i sommar. Det är bra, för alternativet till att tänka framåt är att tänka bakåt, vilket egentligen bara är att minnas.

HELA VÅREN BRUKAR vara en tid då man börjar uppskatta livet. Det där stora livet, livet som fenomen, inte bara mitt liv här och nu. Man har övervintrat som människa och nu känner man livet återvända och många vill då uttrycka det på något sätt. Den bästa skildringen av det står nog Astrid Lindgren för då hon låter sin Ronja Rövardotter brista ut i sitt vårskrik där i vitsippeskogen. Det går inte att hålla tillbaka. Lyckan över att få leva behövde komma ut. Vackert? Nej, men innerligt. I kyrkan använder vi en lite mer återhållsam variant av vårskrik när vi i påskmässan ropar: ”Kristus är uppstånden” och församlingen svarar: ”Ja, han är sannerligen uppstånden!” Men idén är densamma. Lyckan över att livet har övervunnit döden, det mörka och onda. Hela vårens signaturmelodi.

SÅ NÄR DU KANSKE HAR skrikit i vitsippeskogen eller vänt ansiktet mot den värmande solen eller bara vill uppleva den kyrkliga tolkningen av livets vinst över döden, då är du välkommen till våra gudstjänster här i Järna-Vårdinge pastorat. Glad vår!

OVES VAL UNDER VÅREN:

HÖJDPUNKT: Bröllopsdagen.

UTFLYKTSMÅL: Att se en hockeymatch live.

BIBELORD: Johannesevangeliet 6:47: ”Den som tror har evigt liv”.

MISSAR INTE: ”På spåret” på tv.

LÄNGTAR EFTER: Ljuset.

EVENT: Att följa Vasaloppet.

KRAFTFULLT.

Hämta ny kraft i Ytterjärna kyrka under Andrum.

Foto: Lars Lindgren

Ove ser fram emot ljusets återkomst i vår.

TID FÖR STILLHET

Hämta ny kraft i meditativ gudstjänst

SÖKER DU efter stillhet, bön och en meditativ stund? Kom då till Andrum i Ytterjärna kyrka. En eller två gånger i månaden firas Andrumsmässa eller Andrumsgudstjänst i Ytterjärna.

Präst Annica Avengaard, vad innebär Andrum? – Det är en kvällsgudstjänst, ibland som mässa med nattvard. Här finns plats att andas ut och hämta ny kraft i den meditativa gudstjänsten med bön, bibelord och stilla musik i centrum.

OveNyman

»Att börja spela orgel var fantastiskt. Redan efter några sekunders spel så fastnade jag!«

REX HAGER, ORGELSPELARE

”SÅ LÄNGE JAG kan stå på benen har jag en fot kvar i kyrkan” säger

87-åriga Inga Jansson som på grund av hälsoskäl slutar som kyrkvärd i påsk. Rex Hager, 16 år, har

häromåret påbörjat sitt ideella arbete i kyrkan genom att vara aktiv som ungdomsledare. Nu bidrar han även med vackra piano- och orgeltoner. I kyrkan är ingen för gammal eller för ung! Kyrkobladet uppmärksammar också unga människors existentiella hälsa och hur viktigt det är att prata med någon om hur man mår. Har du ingen omkring dig – kom till kyrkan, vi finns här för dig! Med förhoppning om välgörande läsning hälsar redaktörn.

BOKSLÄPP

Vinn nya

fasteboken

FÖRFATTARE till 2025 års upplaga av Ärkebiskopens fastebok är sångaren och låtskrivaren Tomas Andersson Wij. Han skriver om den moderna människans vägar till Gud, om hur vår tids politiska depression löper parallellt med ett nyväckt intresse för det dionysiska.

– Tomas Andersson Wij (bilden) är en utomordentligt begåvad författare som berör genom sitt sätt att berätta. Jag är övertygad om att hans bok kommer att bli till glädje för många, säger ärkebiskop Martin Modéus.

KYRKOBLADET

lottar ut boken! Maila till redaktörn för att vara med i utlottningen.

JOURHAVANDE PRÄST samtalsstöd. Öppet 21.00–06.00 alla dagar. Du kan ringa om du till exempel är ledsen, rädd eller orolig. Ring 112 och be att få bli kopplad till Jourhavande präst. Tystnadsplikt råder.

OMSLAGET. ”Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa” står det i Johannesevangeliet. Precis så kan det kännas när det stormar i livet. Illustration: Shemelina/Adobe Stock

ÅTERVINNING. Det ryker av värme. Förmultningsprocessen är redan igång.

HÅLLBARHET

Marie brinner för kompostering

MARIE LJUNGSTEN berättar om hur hon och hennes kollegor arbetar med kompostering på Ö verjärna kyrkogård:

Vad kan man slänga i komposten?

– Organiskt material som går att kompostera såsom växtrester, vissna blommor, löv, ogräs och kvistar.

Vad är fördelen med att kompostera?

– G enom att vi komposterar det gröna avfallet så blir det en del i ett naturligt kretslopp på våra

Ordet:

VASKAR GULD. Bilderna visar när

Marie och Joel vänder komposten från i fjol. Slutresultatet är kompostjord och mull.

kyrkogårdar. Ett av målen är att jobba med hållbarhet och minska miljöpåverkan. Vi slipper också kostnader för onödiga avfalls transporter. Det som komposteras förmultnar och blir till mull och kan användas till jordförbättring.

Hur går processen till?

– Första året sker en insamling av säsongens organiska material som gräsklipp, löv, växtrester, mindre kvistar och flis. Därefter vänds komposten så att alla ingredienser blandas en gång på hösten och en gång på våren för att hjälpa till med förmultningsprocessen. Det är viktigt att det kommer in luft i komposten för att den ska fungera. Materialet bryts ner av mikroorganismer. Efter två till tre år har kompostresterna brutits ner så att de blivit till mull.

HUGSVALA är ett ovanligt, gammaldags ord som betyder ”ge tröst och li ndring”. Hugsvala är belagt i s venskan sedan 1400-talet och kommer från det fornsvenska ordet hughsvala, ”svalka sinnet”. Hugsvala förekommer i skönlitteratur, lyrik och i Bibeln i 1917 års översättning:

Vad händer med jorden sen?

Joel Hallström sållar jorden som har förmultnat under några år.

– Jorden sållas, större grenar som inte brutits ner helt går tillbaka till en ny kompost, och den finare kompostjorden kan därefter användas som jordförbättring under buskar, häckar och i rabatter där den blandas med den befintliga jorden. Kompostjorden kan tillsammans med sand fylla upp vid sättningar i gräsmattan vid till exempel gravar för att vi sen sår gräs.

Vad är fördelen med kompostjord?

– Kompostjorden ger bättre struktur, tillför jorden viktigt organiskt material och ökar förmågan att hålla luft och vatten. Den innehåller också massor med mikroorganismer som kan hjälpa till att motverka sjukdomar i jorden.

Herren, Herren har givit mig en tunga med lärdom, så att jag förstår att genom mina ord hugsvala den trötte; han väcker var morgon mitt öra, han väcker det till att höra på lärjungesätt. /Jesaja 50:4

Ordet är ett av tusen ord som används så sällan att de riskerat att strykas ur Svenska Akademiens ordlista. Så se till att börja använda det vackra ordet!

Källa: Språktidningen

SOCIALA MEDIER svkjarnavardinge finns på Instagram

DU HAR väl inte missat att vi har ett aktivt Instagramkonto?

Se till att följa kontot för att få uppdateringar: svkjarnavardinge

Foto: Joel Hallström och Marie Ljungsten

PIA OM KYRKOVALET:

»Att värna om demokratin är så viktigt«

DEN 21 SEPTEMBER är

det dags för k yrkoval.

Kyrkovalet liknar de allmänna valen med tre val: val till k yrkomötet (jfr med riksdagen), stiftet (jfr med regionen) och församlingen eller pastoratet (jfr med kommunen). Varje församling och pastorat har en valnämnd som hanterar kyrkovalet. Pia Sjöstrand är ordförande för valnämnden i Järna-Vårdinge pastorat.

Pia, vad är valnämndens uppdrag?

– Att se till så att kyrkovalet går rättssäkert och lugnt till. Att förbereda inför valet och ge tydliga instruktioner till röstmottagare och valdeltagare.

HÄNGIVEN. ”Oavsett skäl till att man är med i kyrkan så önskar vi att alla medlemmar går och röstar” säger Pia Sjöstrand, valnämndens ordförande i pastoratet.

Text: Linnéa Malmborg Foto: Ewert Sjöstrand

Vad är ditt uppdrag som o rdförande i valnämnden?

– Jag är ansvarig för att valnämnden gör det den ska. Min roll är neutral även om jag tillhör en nomineringsgrupp.

Är det mycket arbete i valnämnden?

– I och med att man väljs vid första kyrkofullmäktige så är det ganska lugnt 3,5 år. Mycket mer jobb är det under sista halvåret!

Varför ska man rösta i kyrkovalet?

– För att demokratin är värd att skyddas! En minoritet av världens länder har demokrati. Att rösta är därför v iktigt för att vara med och forma kyrkans riktning oavsett om man är aktiv eller inte. Det är ens medborgerliga rätt att rösta.

Varför är du så engagerad i kyrkans arbete?

– För att jag är troende och k yrkligt aktiv. Kyrkans arbete är roligt, meningsfullt och brett! En viktig sak för mig är att bidra till att minska ensamhet och isolering fram för allt hos äldre.

18,39%

Procent av de totalt 4 898 123 röstberättigade röstade i förra kyrkovalet 2021 – färre än 2017.

DEMOKRATI

Gör din röst hörd

i kyrkovalet redan som 16-åring

ÅR 2000 SKILDES Svenska kyrkan från staten. Sedan dess ansvarar Svenska kyrkan själv för kyrkovalet, som äger rum vart fjärde år. Nästa kyrkoval äger rum 8–21 september 2025. I kyrkovalet röstar väljarna om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren.

SÄTTET ATT genomföra kyrkovalet tar sin utgångspunkt i vallagen och hur de allmänna valen genomförs. Några skillnader finns, bland annat att även medlemmar som är 16 år har rösträtt och att det är möjligt att rösta på valfri ort i Sverige. En annan viktig skillnad är att benämningen politiska partier inte förekommer i kyrkovalet, utan medlemmarna röstar istället på nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet.

I VÅR PRESENTERAS nomineringsgrupperna som ställer upp i kyrkovalet i Järna-Vårdinge pastorat.

Text: Svenska kyrkan Foto: Kristin Lidell /Ikon

BÖNEHÖRNAN

Bönehörnan där hemma har jag för att få egentid. Där kan jag möta Gud i bön och läsa Bibeln.

HUSNYCKELN

Nyckeln står för privatlivets bärande relationer – familj, släkt och vänner.

Vad kan en präst inte klara sig utan? Jo, bönehörnan och badkortet enligt Annica Avengaard.

AV: Linnéa Malmborg

KYRKO-

HANDBOKEN

Kyrkohandboken är viktig för att få stå i en tradition som bär, oavsett min egen dagsform.

KYRKORUMMET

Friden och närheten att få känna Gudsnärvaron i kyrkorummet är viktig. Just i Överjärna kyrka uppskattar jag att den är öppen på vardagar, ljuset som lyser på altaret och glasmålningen med Jesu segertecken och varma blick.

MIN HALS

Livets segertecken! En ständig påminnelse om att Gud är med oss, med kärlek, förlåtelse och nåd. ”Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor. Jag ska ge er vila för er själ...”

Annica i Överjärna kyrka. Foto: Linnéa Malmborg

IDÉKLÄCKARE. Kyrkogårdsarbetare

Marie Ljungsten tycker att det är fantastiskt att arbeta utomhus och få möta alla årstider.

Text: Linnéa Malmborg

Foto: Joel Hallström

MARIE LJUNGSTEN:

»Jag vill bidra med försköning på kyrkogårdarna«

MARIE LJUNGSTEN

är en av pastoratets kyrkogårdsarbetare. Kan du berätta lite om dig själv, Marie?

Jag är utbildad trädgårdsarbetare vid Skillebyholm i Järna och är även utbildad inom trädgårdsdesign på Trädgårdsakademin. Mitt stora intresse är växter och jag har stor kunskap inom det området. För mig är det verkligen tillfredss tällande att få göra det vackert utomhus.

Vad bidrar du med i arbetet på kyrkogårdarna?

Foto: Joel Hallström

Text: Linnéa Malmborg

Ytterjärna kyrka

– Jag bidrar med den dagliga skötseln under säsong, men också gestaltning och att nå hållbarhetsmålen för kyrkogården. Just nu tar jag fram ett förslag för hur en

KYRKOGÅRDSNYTT

Tjuvar på hett koppartak

HELA TAKET PÅ det Lovisinska gravkapellet på Ytterjärna k yrkogård har lagts om efter att det gamla koppartaket blev stulet i fjol. – Så trist att någon kan utföra en sån stöld utan att bli upptäckt, säger Jacek Kochanski, fastighetsansvarig.

av kulturgravarna på Vårdinge kyrkogård skulle kunna se ut med blommor och plattläggning. Förhoppningsvis kan det bli en vacker fjärilsgrav som besökare kan uppskatta.

Vad brinner du för?

– H ållbarhet och biologisk mångfald. Att ta tillvara på allt material vi jobbar med genom kompostering och återvinning. Att välja perenner och buskar som gynnar den biologiska mångfalden.

Vilka projekt drömmer du om att kunna genomföra?

– Jag har så många idéer! En av dem är att få in vattenelementet på våra kyrkogårdar och särskilt på Överjärna kyrkogård. Det skulle vara ett rogivande inslag för besökare och bra för den biologiska mångfalden.

Vad känns viktigast i ditt arbete?

– A lla möten med besökare på kyrkogården. Göra det vackert på kyrkogården i sin helhet, genom att få skapa en fin dekoration vid en urn- eller askgravsättning, känns också viktigt. Jag vet att det uppskattas mycket av de anhöriga.

FRÄCKT. Tjuvar lyckades slita bort hela taket utan att bli upptäckta.

STATISTIK

Stor minskning av medlemmar i Svenska kyrkan år 2051

EN NY PROGNOS visar hur Svenska kyrkans medlemsutveckling kommer att se ut fram till 2051. Då beräknas Svenska kyrkan ha cirka 3,9 miljoner medlemmar, vilket innebär 34 procent av befolkningen. Det ska jämföras med 2023, det år prognosen tar sin utgångspunkt och då medlemstalet låg på 5,5 miljoner eller drygt 52 procent av befolkningen.

Jämfört med idag har Svenska kyrkan kvar 7 av 10 medlemmar om 26 år, räknat till det totala antalet.

DEN FRÄMSTA orsaken till medlemsminskningen är att fler medlemmar avlider än som tillkommer genom dop eller aktiva inträden. – Att nå unga människor och unga familjer kommer därför att vara en nyckel om man avser att bromsa den förväntade utvecklingen, säger Jonas Bromander, utredare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.

NYLAGT. Under vintern lades nytt svart plåttak.

Foto: Jacek Kochanski

EXISTENTIELL HÄLSA FÖR

DIG SOM ÄR UNG VUXEN

Stärk själkänslan och förstå dina känslor

Att ha hopp, att få vara som du är och att känna att livet har en mening – det får själen att må bra och gör dig rustad för livet. Genom att stärka själkänslan blir det lättare att hantera livets motgångar. Börja din resa till stärkt själkänsla nu!

TEXT: Svenska kyrkan

REDIGERING: Linnéa Malmborg

FOTO: Ikon bildbank

Artikeln är en förkortad version av texter som finns på www.svenskakyrkan.se/ själkänsla. Där får unga vuxna råd och stöd för att stärka sin existentiella och andliga hälsa. Syftet är att ge unga vuxna bättre stöd att möta livet, i både glädje och sorg.

IBLAND ÄR LIVET HÄRLIGT, ibland känns allt fel. Det är så livet är. Och du är inte ensam om att känna som du känner. Du kan träna din förmåga att hantera livets motgångar. Och du kan få en djupare förståelse för dig själv och dina känslor. Vi kallar det för att stärka själkänslan. Här finns råd och stöd för att träna upp din själkänsla.

VÅRDA SJÄLEN

Stanna upp och reflektera en stund. Brukar du ta dig tid att f undera över livets stora frågor som: ”varför finns just jag? Hur hänger jag ihop med andra människor och världen runt mig? Och vad är meningen med alltihop?”

Dina svar kan hjälpa dig att stå stadigt i tillvaron.

L ikaså mår du bra av att stanna upp och se det storslagna omkring dig. Förundras. Det handlar om att se på något som om det var första gången – något som väcker starka och positiva känslor.

Frågorna är ibland svindlande stora, men vi har också hela livet på oss att fundera. Tänk dig att alla tänkbara svar på dessa frågor finns utritade på en karta – en l ivskarta. När du vandrar genom livet behöver du h antera olika situationer och välja hur du f örflyttar dig på kartan. När du är nyfiken och öppen för de stora f rågorna stärker du dig själv. Du bygger en inre kompass: Du lär dig vad som är viktigt för dig, hur du ska förhålla dig till andra människor och var du h ämtar kraft. Du stärker det som kallas för din existentiella hälsa. Med en stärkt existentiell hälsa blir det lättare att välja vilka steg du ska ta. Och när du möter motgångar i livet eller när omvärlden är orolig – då har du en inre trygghet och en känsla av mening som hjälper dig att stå stadigt.

Foto: Cassandra Hamer

Några sätt att stärka din existentiella hälsa är att

● umgås med människor eller djur som låter dig vara dig själv och känna gemenskap

● reflektera över livets stora frågor som varför vi finns och om det finns någon högre makt – läs, prata med andra och fundera själv

● ge dig tid att känna efter vad som ger dig mening i livet, vad som känns rätt och bra på riktigt

● vara i naturen och uppleva hur du är en del av allt som lever

● fundera över vad som ger dig trygghet –det kan till exempel vara vissa platser, vissa personer, en tradition i din familj, en tro på något större eller att hålla på med en viss aktivitet

● öva dig på att vara här och nu genom att lägga ned mobiltelefonen en stund, se dig omkring och ta några djupa andetag.

TRÖST

När du lider av till exempel sorg, ensamhet eller smärta behöver du få tröst. Och när du ser någon annan lida kan du få ge tröst. Det kan kännas svårt att trösta, för det är otydligt vad man egentligen ska göra. Vi kan ju sällan ta bort orsaken till sorgen.

Hjälplösheten vi hamnar i gör ofta att vi undviker hela situationen. Det är inte alls konstigt att det blir så. Men det är tragiskt, eftersom det egentligen inte måste vara så svårt. Det hjälper sällan att säga något överslätande, som att ”det går över” eller ”sådant är livet”. Däremot hjälper det att vara där. Man kan tro att det är svårt, men det handlar om att finnas där och dela.

För vad är det egentligen en tröstande förälder eller vän gör? Om det handlar om ett litet barn tar föräldern upp det lilla barnet i famnen, försöker förstå vad som har hänt och finns med i smärtan.

DELA SMÄRTAN

Dela smärtan med en vän – det tröstar. Det är den närvaron som egentligen är själva trösten. Det finns något oerhört tröstande i att få dela sin smärta med en vän, även om den vännen samtidigt känner sig förtvivlat otillräcklig.

Så när du låter någon annan dela sin oro med dig – då ger du tröst. Och när du själv delar din oro med någon annan – då får du tröst. Ibland är du tröstaren, ibland behöver du tröst.

SNACKA MERA! Att prata med vänner är ett bra sätt att stärka sin själkänsla.

STRESS, ÅNGEST OCH

DESTRUKTIVA TANKAR

Det perfekta livet – vem vill inte leva det? Med vänner, en partner, bra betyg eller ett bra jobb. En trygg familj och pengar så det räcker. Men orealistiska förväntningar, höga krav och svåra händelser kan få dig att må dåligt. Vi kan fastna i negativa tankar, stress och ångest. Men det finns hjälp att få. Ibland behöver du samtalsstöd. Andra gånger kan du med kunskap och enkla verktyg hjälpa dig själv vidare.

MINSKA STRESSEN

Du behöver ta hand om dig när du är stressad! Här är några tips:

● Håll fast vid rutiner, eller skapa nya rutiner i det vardagliga livet.

● Ät och sov på regelbundna tider.

● Motionera. Då frigörs endorfiner som får dig att må bra.

● Våga säga nej ibland. Prioritera dig själv och gör det du behöver.

● Logga ut ifrån sociala medier och ta en paus så att kroppen får tid att återhämta sig och ändra fokus till lugna aktiviteter.

● Lyssna på din kropp när du upplever stress. Den kommer att berätta vad du behöver.

PUSTA UT. Att jobba med sin andning kan minska ångesten.

Foto: Cassandra Hamer

DESTRUKTIVA TANKAR

Det sägs att vi tänker 65 000 tankar under en dag. Av dem är 90 procent tankar som vi har tänkt förut. I snitt är alltså bara var tionde tanke ny. De gamla tankarna vandrar som på en upptrampad stig i hjärnan och de är lätta att tänka. Därför är det bra att utmana sig att tänka nya tankar.

Tankarna hör ihop med känslor. Ibland kommer en tanke först, sedan följs den av en känsla. Ibland är det tvärt om – vi får en känsla, som följs av en t anke. Kanske triggas tanken eller känslan av en doft, en person eller en låt som kommer i vår väg. Fastna inte i destruktiva tankar. En del av våra tankar är destruktiva. Om vi lär oss att förstå känslorna som hör ihop med tankarna kan vi lättare förändra tankarna och lära oss att tänka nya tankar.

ÅNGEST

Ångest upplever du när starka känslor tar över ditt välmående. Det kan vara en stark rädsla eller oro som inte försvinner. Lär känna din ångest och acceptera den. Då kommer du också att lära känna dig själv bättre. Ofta talar vi om en ångestkurva. Ångesten börjar längst ner på kurvan, går upp i dess topp och vänder sedan neråt. Ångest är väldigt starka känslor som behöver hanteras.

LARMSYSTEMET

Ångest är kroppens larmsystem för att varna för fara, även om det egentligen inte är någon fara i antågande. Då är det ett slags falsklarm. Acceptera att det är ångest du upplever. Även om det känns som att du inte kan andas och att du ska dö, så kommer inte det att hända. Din ångest går att hantera, men det krävs t räning. När du har ångest är det svårt för din hjärna att tänka ut strategier. Därför behöver du tänka ut en strategi och träna på den i förväg, när du inte har ångest. ●

Känslohjälpen med lugnande andning

Känner du att känslorna rusar i panik? Eller är du uppgiven? En andningsövning minskar stress och ångest och hjälper dig att få mer närvaro i kroppen.

1 Lägg en hand på pannan och en på nedre delen av bakhuvudet eller där det känns bra att placera händerna. Känn kontaktytan mellan händerna och huvudet och tänk på någon eller något som gör dig trygg.

2 Börja andas lugnt och djupt med magen. Fokusera på utandningen. Andas gärna genom näsan och hitta en lugn och jämn rytm.

3 Låt varje andetag hjälpa dig att skapa mer utrymme för allt som känns i kroppen. Tänk att alla känslor är okej och att du är okej precis som du är med alla olika känslor, tankar och

kroppsförnimmelser. På så vis lugnar du kroppens alarmsystem. Du är okej även om du känner dig avstängd, tom och orkeslös.

4 Fortsätt att andas lugnt och rytmiskt en stund, samtidigt som du tänker på någon eller något som gör dig trygg. Fortsätt tills känslorna och kroppen har lugnat sig. Kanske lägger du märke till att andningen blir djupare av sig själv eller att händerna blir varmare.

5 Ta ett djupare andetag – sträck på dig och spänn hela kroppen samtidigt som du kniper ihop händer och fötter, om du kan, och skrynklar ihop hela ansiktet. Räkna till fem.

6 Släpp anspänningen och låt andningen komma av sig själv.

7 Rör på axlarna och ta ännu ett djupt andetag, titta dig runt där du är och lägg märke till tre saker du tycker om.

8 Reflektera. Ta en stund och skriv ner det du känner och tänker just nu. ●

ITUDELAD. Att få sitt hjärta krossat är en smärtsam process – men du är inte ensam, hjälp finns!

Första hjälpen vid hjärtesorg

NÄR EN RELATION som betytt mycket för dig tar slut kan du känna hjärtesorg. Det kan handla om en kärlek, men också om att relationen med till exempel vänner eller familj inte fungerar.

D u är inte är ensam om att känna som du känner. Och även om det inte känns så just nu, kommer det en dag att bli bättre. Oavsett vad din hjärtesorg beror på finns det sätt att hjälpa dig själv att möta sorgen.

H är har vi samlat några tips som är hämtade ur Svenska kyrkans långa erfarenhet av att möta och stötta människor i sorg. De utgår från tre steg: 1. stanna upp. 2. våga känna. 3. gå vidare.

Stanna upp

MÖT SORGEN

Stanna upp och reflektera över vad du upplever just nu. Det här är ett viktigt steg som kan vara lätt att glömma bort. Ge dig själv t illåtelse att pausa en stund från allt det som annars bara snurrar på i livet. Försök att vara här och nu utan att fly eller distrahera dig. Du kan sätta en timer på 5–10 minuter för att få en stund då du bara sitter eller ligger ner, utan distraktioner. Lägg märke till hur du mår utan att värdera dina känslor, till exempel skämmas för dem eller tycka att de är dumma.

SÄTT ORD PÅ SORGEN

Ett sätt att ta hand om din hjärtesorg är att sätta ord på den. Det kan du göra genom att prata med någon om det du känner och upplever, men du kan också skriva av dig, i största hemlighet. Skriv om det du känner och upplever, för dig själv eller för att dela med någon annan. Om själva orden blir ett dagboksinlägg, en dikt, ett sms eller något helt annat är mindre viktigt.

Våga känna

Skapa en våga-känna-rutin

Testa att skapa din egen rutin för att stanna upp och våga känna de känslor som dyker upp. Du kan bestämma en tid på dagen då du ger dig själv ut rymme för att stanna upp och känna efter. Du kan göra något så enkelt som att lyssna på en speciell låt, ta en promenad eller bara sitta ner en stund och vila i nuet. Tillåt alla känslor att få finnas, utan att döma eller trycka undan dem.

SLÄPP UT SORGEN

Hjärtesorg sätter sig ofta i kroppen. Ta en stund och lyssna inåt för att känna efter var i kroppen din sorg sitter. Fundera sedan på vilken metod för att släppa ut sorgen som känns rätt för dig. Kanske kan du rita, sjunga eller skrika ut din sorg? Och kom ihåg att det alltid är okej att gråta. Vad som än funkar för dig – gör det.

Gå vidare

HA TÅLAMOD

Hjärtesorg är ofta en ganska långsam process och det är viktigt att du ger dig den tid du behöver. Sorg går ofta i vågor och känslor som du kanske trodde du var klar med kan komma tillbaka. Tålamod är svårt men viktigt, för även om sorg inte kan botas så lindras den med tiden. Det kommer inte alltid att kännas så här. Var därför snäll mot dig själv och känn ingen press att må bättre snabbt.

SÄG HEJ DÅ

Säg hej då till det du har förlorat i en avskedsceremoni. Om du bär på en lättare sorg kan du testa att ladda en sten med en känsla eller ett minne och sedan kasta den i vattnet, eller så väljer du att radera sms eller göra något helt annat som gör det lättare att gå vidare. Skapa en symbolisk handling, som att radera minnen på din telefon, för att fysiskt och mentalt markera avskedet. ●

Foto: Shamblen Studios

Foto: Daniel Martinez

DOP

I YTTERJÄRNA KYRKA

Följ med på livets fest!

Dopet är livets fest! Det tycker präst Annica Avengaard. Följ med när hon döper lilla Malte i Ytterjärna kyrka. ”Dopet är det bästa jag vet. Det är en så glädjefylld, välsignad och stor stund” säger Annica.

FOTO: Josefin Juvelius (www.juvelius.se)

AV: Linnéa Malmborg

UPPRYMT. Den efterföljande dopfesten tog plats i Ytterjärna kyrkskola.

PRÄST ANNICA AVENGAARD: ”Det är det bästa jag vet – att få dela dopet med en familj som fått ta emot ett nyfött barn, eller någon som väljer att döpa sig senare i livet. Gud, själva livets ursprung, kommer nära med sin oändliga kärlek för just den som ska döpas. Den som döps får ta emot den gåvan som grund att bäras av, genom livets alla skiften.

LIVETS VATTEN. För

präst Annica Avengaard är dopet en välsignad och stor stund.

PSYKOLOGI

Ta vara på tröskelsamtalen

Känslor som ständigt svallar, från spirande glädje till djupaste oro. Att vara ung och tackla livet är inte lätt, men kom ihåg – du är inte ensam.

TEXT : Karin Cedronius/Verbum

FOTO: Deagreez/Adobe Stock

DU KANSKE

ibland känner dig som om du är den konstigaste människan på jorden, med ett myller av känslor som är svåra att förstå och hantera. Pressen från omgivningen pockar på samtidigt som oro för klimat, krig, kriser, kompisar och den egna framtiden ligger som en tyngd på dina axlar. Att växa upp i dag är verkligen inte lätt.

– Den stora utmaningen är att många inte kan se att de är en del av ett större sammanhang, att de inte är ensamma. Som vuxna vet vi att det blir bättre även om vi mår dåligt just nu, men som ung är det lätt att fastna i hopplöshet eftersom man saknar erfarenhet och verktyg att h antera livets ol ika nyanser, säger Sara Bohm, ungdomspräst i Sankt Matteus församling. Hon träffar nästan dagligen ungdomar som känner sig ensamma med sina tankar.

Antalet unga med psykosomatiska besvär har fördubblats sedan 1980-talet och många söker i dag hjälp för sin psykiska ohälsa. Men trots detta har a llvarligare psykiska sjukdomar som exempelvis kliniska depressioner inte ökat de senaste tio åren. I föreningen Minds rapport ”Unga mår allt sämre – eller?” nyanseras bilden av ungas psykiska ohälsa. De menar i stället att unga har blivit sämre på att hantera livets utmaningar med allt från krav och stress i skolan till krossade hjärtan och existentiella frågor.

SARA BOHM HÅLLER med om att många ungdomar i dag har svårt att handskas med vanlig livssmärta och behöver hjälp med att känna igen, sortera och sätta ord på känslorna som stormar inombords.

– Det behövs vägledning från oss vuxna för att vårda den existentiella hälsan, alltså det som handlar om att skaffa sig en förmåga att tro på och ta vara på livet. När vi vuxna är mer närvarande, mer autentiska och intresserade hjälper vi våra u ngdomar att bygga upp en god existentiell, och därmed också god psykisk, hälsa. Det är inte svårare än att visa intresse och ställa frågor, säger hon.

Att vara ung idag innebär att stå inför många val och att bära ett stort ansvar, redan från tidig ålder. Som vuxen är det viktigt att lyfta av en del av det ansvaret och ge lite frihet, menar Sara Bohm. För allt behöver inte vara så stort och allvarligt, det går att ändra sina val längs vägen. Hon påminner om att det är okej att inte alltid lyckas, att känna sig ledsen eller arg ibland.

– Det är vi alla och det är det som är att vara människa.

SARA PÅPEKAR även hur viktigt det är att kunna sätta ord på sina egna och andras känslor för att må bra, något som behöver övas på redan från småbarnsåren.

– F lera av de unga tjejer som jag t räffar är arga men visar det som sorg och ledsenhet, för det är en mer okej känsla i deras värld. Och tvärtom med killar, som är ledsna men tar ut det som ilska, för det är den enda känslan de känner till. De här unga behöver vuxen vägledning för

Råd till dig som är vuxen och vill stötta din ungdom:

● Var nyfiken, ärlig och autentisk. Ungdomar känner av direkt om du spelar teater eller gör dig till.

, pr ä s t

att lära sig sätta ord på sina k änslor. Trots r apporter om ungdomars psykiska ohälsa finns det ljusglimtar. I Ungdomsbarometern 2024 svarar mer än varannan (64%) ungdom mellan 15 och 24 år att livet ändå är roligt och många ser positivt på sin f ramtid. Däremot oroar sig u ngdomar för samhällsutvecklingen i stort.

– M ånga känner sig otrygga och det har ökat sen den senaste m ätningen. Det är flera saker som spelar in. Allt från g ängkriminalitet och polarisering i samhället till klimatoro och oro över den egna ekonomin, säger Johanna Göransson, seniorkonsult på Ungdomsbarometern.

För att finna trygghet i ovissa tider verkar många vända sig till den lilla världen, familjen och vännerna.

– V i ser att unga i dag har en hol istisk bild av hälsa där kreativa projekt som att sticka eller måla ses som en hälsoaktivitet likställd med att äta bra, träna, sova och stressa mindre för att man ska må bra mentalt, säger Johanna.

HÄR FINNS OCKSÅ en fin möjlighet att fånga upp de ungas vilja att umgås med vuxna, och att passa på att jobba på den mentala och existentiella hälsan tillsammans, säger Sara Bohm. – G ör saker ihop: baka, pyssla eller fixa med något där hemma. Ha ett gemensamt projekt. Det är ofta i de enklaste sammanhangen man får de största förtroendena av sina ungdomar. Jag kallar det för ”tröskelsamtalen” – de där samtalen som alltid kommer till när man står på tröskeln och ska säga hej då, det är nästan alltid då de v iktigaste sakerna sägs. Så ta till vara på de tillfällena. ●

● Våga stanna kvar i det svåra även om du inte har alla svaren och våga dela t ystnaden med din ungdom.

● Var inte alltför lösningsorienterad. Fokusera hellre på att lyssna, spegla och att ställa frågor än att ständigt komma med förslag på lösningar.

● Våga visa din egen sårbarhet. Berätta om dina egna misstag och att de lärt dig mycket och lett dig framåt i livet.

Råd till dig som är ung och vill ha stöd:

● Tala med en vuxen. Det är ofta skönt att ventilera sina känslor med någon som har mer erfarenhet och som du litar på.

● Har du ingen vuxen i din närhet som du känner att du vill prata med? Sök upp en diakon, präst eller annan vuxen i kyrkan som kan stötta dig och prata om allt från sorg till jobbiga relationer och annat som tynger. Det går också att provtänka tillsammans med en präst, som har absolut tystnadsplikt.

● Är läget akut? Kontakta Jourhavande präst eller BUP-akuten.

Se dig själv i spegeln –i Guds kärleksblick

EN KÄRLEKSFÖRKLARING TILL DIG SJÄLV

TEXT: Charlotte Frycklund ur Tankar inför helgen, svenskakyrkan.se

”Jag vill att du ska se dig i spegeln, min vän, även om du hatar varje spegel. För jag vill att spegeln ska visa dig att du är vackrare och visare än du någonsin trott.

Jag vill att du ska se dig i spegeln, min vän, och låta den här speciella spegeln berätta för dig, inte om dina fel och brister – de har du redan sett i så många speglar – utan om din framtid och din kallelse.

Du kommer att bli det du inte nu kan tro, du kommer att våga det du inte nu törs.

Och jag vet det, för jag har sett dig speglad i Guds kärleksfulla blick, den blick som bär dig in i framtiden den blick som bara älskar, bara ser den blick som lyfter dig och bär dig som änglavingar.

Den bär dig bort från det du räds, bort från det du tror begränsar dig, lyfter dig högt över oron och självföraktet, på himmelska vindar som låter dig flyga i Herrens alla himlar.

Så jag vill att du ser dig i spegeln, min vän, men inte i vilken spegel som helst, utan speglad i Guds ögon.

För i Guds ögon kan du se allt det som du annars aldrig ser. I Guds ögon kan du göra allt det som du fått drömma om. I Guds kärlek får du leva allt det goda som du längtar efter.

Kom ihåg det.

Det är en spegel du behöver, om du inte vågar se i den, kommer du att tänka på dig själv som mindre än vad du är, som oviktigare än vad du är, och som oälskad ibland.

Men du är inte någon av de sakerna.

Så sök upp den spegel som är Guds kärleks blick.

Den ska hjälpa dig att våga, vilja, välja livet.

Den ska ge dig den kraft och närhet, tro, hopp och kärlek, du behöver för att vara dig.”

Malmborg

AV: Linnéa

TEXT: Svenska kyrkan

FOTO: Ikon bildbank

Svenska kyrkan –Sveriges största medlemsorganisation

13,3 miljoner deltagare

på gudstjänster

Svenska kyrkan i

siffror

1 miljon konsertbesökare

300 000 gudstjänster

90 000 körsångare

RUNT 5,6 MILJONER MÄNNISKOR

är med i Svenska kyrkan vilket gör oss till Sveriges största medlemsorganisation. Vi styrs demokratiskt, finns lokalt över hela landet och har även en betydande internationell verksamhet. Svenska kyrkan värnar om alla människors lika värde och rättigheter och engagerar sig i dem som lever i utsatta situationer och under orättvisa förhållanden. Vi är också en del av det civila försvaret och samhällets krisberedskap. Vi står stadigt och kan erbjuda stöd när livet är som tyngst och vi ställer inga krav på att mottagaren ska dela kristen tro.

SVENSKA KYRKAN ÄR OCKSÅ MED människor i ljusa stunder; vid bröllop, dop och högtider. Kyrkobyggnaderna är levande kulturarv dit man alltid är välkommen, oavsett om man vill dela glädje och gemenskap, få tröst, tala om tro och existentiella frågor eller söka avskildhet och stillhet. Svenska kyrkan är en viktig aktör som tillsammans med andra goda krafter vill bygga ett så bra samhälle som möjligt. Här har vi samlat några exempel på vad vi gör.

VI FINNS DÄR MÄNNISKOR BEHÖVER OSS. Svenska kyrkan har verksamhet i nära 1 300 församlingar och landet runt är kyrkan en viktig samlingsplats. Vi finns även på många andra ställen och möter människor där de och samhället behöver oss. Från vaggan till graven, i glädje, kris och sorg kan kyrkan ingjuta mod, ge hopp och stärka känslan av mening. Alla är välkomna. Vill man tala med någon i förtroende har prästerna och diakonerna tystnadsplikt.

ingår i krishantering

Svenska kyrkans församlingar ingår på vissa orter i kommunernas POSOM-grupper. Vid s törre händelser skapas lokala k riscentrum i kyrkor och församlingshem.

sjukhuskyrkan – nära när livet är svårt

På nästan alla landets sjukhus finns en sjukhuskyrka. Den fyller en viktig funktion för såväl patienter som anhöriga och vårdpersonal.

samarbetar med flera myndigheter

Svenska kyrkan är en v iktig samarbetspartner för många myndigheter och samhälls a ktörer. När b låljusen slocknar och sirenerna tystnar finns kyrkan kvar. Och vi är en självklar del av det civila försvaret.

hos

försvarsmakten och polisen

Försvarsmakten har s amarbetat med kyrkan i n ärmare 500 år och fältprästerna finns på plats både i vardagen och i skarpa lägen.

för människor i utsatta situationer

Svenska kyrkan har ett omfattande socialt arbete, som vi kallar diakoni. Det handlar om att visa omsorg om våra medmänniskor, inte minst dem som har det svårast.

Vi Förvaltar ett levande kulturarv

SVENSKA KYRKAN ansvarar för att hålla ett omfattande och tusenårigt kulturarv vid liv. Det handlar bland annat om cirka 3 400 kyrkobyggnader med inventarier och 3 300 begravningsplatser. Det är Sveriges största sammanhållna kulturarv och det har använts för samma ändamål i alla tider.

KYRKAN ÄR OFTA traktens äldsta byggnad och den rymmer en rik historia. Kulturarvet består inte bara av byggnader, konst och föremål, utan också av berättelser, musik och hantverkskunnande. Även våra k yrkogårdar är öppna historiska arkiv som alla har tillträde till. Kyrkogården är ett religiöst och etnologiskt kulturarv såväl som ett botaniskt och arkitektoniskt sådant.

Bistånd och internationellt samarbete via Act Svenska kyrkan ...och mycket, mycket mer!

Arbete för mångfald och inkludering Engagemang som ger mervärde

ORGELSPELAREN REX

Rex är i hårdträning på orgelpallen

I tre timmar kan han sitta och öva vid orgeln i Överjärna kyrka. Rex har två tydliga mål – han ska komma in på den där skolan. Och han ska lära sig noter. Möt Rex Hager – en riktig fighter.

TEXT OCH FOTO: Linnéa Malmborg

REX ÄR 16 ÅR OCH HAR TRÄNAT kampsport sedan han var liten. Numera främst MMA, Mixed Martial Arts. Som aktiv person med många vänner omkring sig fylls h ans vardag av gymträning, löpning och även musik. Nu har Rex bestämt sig. Han ska gå om första året på gymnasiet för att studera något som verkligen känns som Rex Hårdträningen är igång för fullt. Fem dagar i veckan vistas han i träningsanläggningen, repeterar, trimmar sina nedslag. Först uppvärmning med h änder och fötter och sedan skrider han till verket. Coachen står vid sidan av och peppar.

Under våren får han reda på om träningen har gett effekt. Målet: multimusikerl injen på Stockholms Estetiska Gymnasium. Nej, det handlar inte om kampsport. Det handlar om att spela kyrkorgel. Möt Rex Hager som varvar pianopallen med boxningsringen och som mest av allt trivs i kyrkan.

»EFTER DE TVÅ HJÄRNSKAKNINGARNA förra året så tar jag det lugnare med MMA för att satsa på spelandet nu, säger Rex och tar plats på orgelläktaren i Överjärna kyrka.

I k yrkan och i församlingshemmet i Järna är han ett välkänt ansikte. Här träffar han konfirmander och u ngdomsledare så ofta han bara kan.

– Jag tröttnar aldrig på att vara ungdomsledare. Förra året var jag med på alla träffar. För mig är det så viktigt att stötta konfirmanderna på det sätt jag kan.

»Att börja spela orgel var fantastiskt. Redan efter några sekunders spel fastnade jag!«

RYGGPOSITIV. Rex Hager är noga med att värma upp ordentligt när han övar orgel. Fingrarna ska landa på rätt tangent, fötterna på rätt pedal. ”Jag övar oftast tre stycken åt gången som jag spelar en halvtimme vardera” säger Rex.

Rex kom in i sin ledarroll efter sin konfirmation 2023 då han och de a ndra konfirmanderna fick frågan om de v ille bli ungdomsledare. Svaret för honom var självklart. Nu är han med och ansvarar för fredagskonfirmanderna varannan månad.

Ett stort ansvar! Vad är bäst med att vara ledare?

– G emenskapen. Den är speciell. Den för oss samman.

Var det självklart för dig att konfirmera dig?

– Nej, även om jag nästan alltid varit troende så var jag lite tveksam till att konfirmera mig. Min storasyster Ramina förklarade för mig hur det gick till och då ville jag testa.

UPPVUXEN I ETT KRISTET hem på Mörkö har Rex alltid varit välbekant med k yrkan. Han vande sig tidigt vid k yrkbänkarna, orgelläktaren och predikstolen eftersom mamma var kyrkvärd, farmor var kyrk vaktmästare och syskonen sjöng i kyrkans körer. Gudstjänstbesök blev det dock främst till jul och påsk.

Numera finns inga ursäkter – till kyrkan går han varje söndag

– E ftersom jag både är morgonpigg och bor nära kyrkan så har jag inte så mycket att skylla på, säger han och ler.

I k yrkan väntar sången och musiken, som båda har stor betydelse i hans liv. Framför allt finns där gemenskapen, den k anske viktigaste ingrediensen i Rex upplevelse av kyrkan.

– Det är så kul att träffa alla som kommer till kyrkan.

– Och prästen har alltid något intressant att säga, tillägger han. Om man lyssnar noga kan man alltid lära sig något. Ä r predikningarna för långa?

– Nej, nej, som mest har de varit 35 minuter och som kortast sju minuter, övertygar Rex.

OFTAST FÖLJER REX MED sin syster Ramina, även hon ungdomsledare och även vikarierande kyrkvaktmästare. Väl på plats möter han upp med de andra gudstjänstbesökarna som han beskriver som en blandning av konfirmander, 25–30-åringar och resten 50-plussare.

– I början var jag nervös över att gå till kyrkan själv. Nu vet jag att det alltid finns någon intressant person att prata med när jag väl kommer dit. Men det skulle vara kul med några fler i min ålder!

Musiken kom in tidigt i Rex liv eftersom han ofta lyssnade när hans mamma spelade piano. Först som tioåring vågade han själv börja närma sig tangenterna på hemmets

LÄSER MANUALEN. Rex övar på orgeln i Överjärna kyrka. Svårigheten med orgel är att man spelar på flera så kallade manualer, samt även med fötterna. ” Varje gång jag sätter mig vid orgeln försöker jag att känna in pedalerna så att jag inte ska behöva titta ned på fötterna hela tiden.”

instrument. Till en början övade han i lugn takt, men efter att ha laddat ned en piano-app på telefonen och letat reda på tutorials på You Tube, gick det desto fortare. Numera kallar han sig självlärd pianist och övar på egen hand fem gånger i veckan.

KYRKORGELN UPPTÄCKTE han redan som barn då han satt så nära orgelläktaren som möjligt i hemförsamlingen. När k antor Ronny Lövgren spelade postludium, det musikstycke som spelas i slutet av en gudstjänst, vibrerade bänkarna av de starka tonerna och Rex kände ”wow, det här vill jag också lära mig!”

Så en kväll efter en andakt förra året med konfirmanderna erbjöd sig pastoratets dåvarande organist Tobias Lundmark att ge Rex orgellektioner. Redan dagen efter var träningen igång. Rex var hooked. – Att börja spela orgel var f antastiskt. Redan efter några sekunders spel f astnade jag! Orgeln är ett så mäktigt i nstrument.

HAN BESKRIVER DET SOM att ”världen vändes upp-och-ned” när orgelspelet kom in i hans liv. Instrumentet l iknande inte alls pianot som han var van vid. Även om han beskriver sig själv som väldigt snabblärd har det krävts en hel del t räning för att kunna hantera det g igantiska i nstrumentet. Tack vare att Rex inte är rädd för hård,

intensiv träning har han efter knappt ett år lyckats bemästra de tre manualerna som tillhör Överjärna k yrkas orgel, den orgel han gillar mest i pastoratet.

– Det har verkligen varit en resa, säger han och berättar om sina planer att fortsätta med orgellektionerna även nu när Tobias flyttat till Frustuna f örsamling.

MED DE EGNA KYRKNYCKLARNA i fickan traskar han den korta sträckan till kyrkan så ofta som möjligt för att nöta psalmer.

– Att få spela är så kul. Ibland blir jag sittandes här vid orgeln i tre timmar, säger han.

H ar du spelat inför andra?

– Ja, det är roligt! Jag har spelat på flera a ndakter och på julottan i Ytterjärna kyrka. Nu hoppas jag att få spela på någon gudstjänst under våren.

Blir du inte nervös av att spela inför andra?

– Nej, jag är så upptagen med att läsa noterna och har inte tid att tänka på andra. Det är bara att tuta och köra! säger han och börjar mjukt och säkert att spela Adagio i G-moll som ackompanjemang till dagens photoshoot.

E fter att länge ha övat lite ”enklare stycken” känner sig Rex redo för en mer avancerad ut maning – k yrkorgelns mästare Bach. I nio månader har han hårdpluggat noter med hjälp av Tobias och Ronny. Det har gett effekt.

– För mig har det känts viktigt att lära mig att följa det

BLADVÄNDARE. Rex är fast besluten att lära sig noter och att följa ”bladet” när han spelar.

som står i noterna. Jag är inte så mycket för att improvisera utan vill spela det som står till punkt och pricka, uttrycker Rex med beslutsamhet.

SOM NYÅRSLÖFTE HAR HAN målet att vara tillräckligt bra på notläsning för att k unna ta upp tre stycken som han på mindre än en vecka ska kunna spela på en andakt eller en gudstjänst.

Jag tvivlar inte en sekund på att han kommer att lyckas med det löftet. Rex verkar vara målmedveten och beslutsam i allt han gör.

M ånga strängar på sin lyra har han.

Vad är roligast av allt du sysslar med?

– Det går i vågor. Ibland är det t räningen, ibland är det musiken. Men att vara ungdomsledare, det är liksom alltid roligt. ●

VILKEN PIPA! Upp till tre timmar kan Rex spendera på orgelpallen när han går till Överjärna kyrka för att öva. Övning ger färdighet!

REX TIPSAR OM ATT

SPELA INSTRUMENT

”Är man nyfiken på ett instrument så våga prova, det är så extremt kul att kunna sitta hemma och spela musik! Börja så tidigt som möjligt.”

REX TIPSAR OM ATT VÅGA GÅ TILL KYRKAN

”Om man inte vågar gå till kyrkan själv så finns det alltid någon annan du kan prata med och lära känna där. Utmana dig själv att gå!”

1864. 1903. 1929. På gravvårdarna finns ett helt liv dokumenterat. Vissa hann bara bli fem år, a ndra femtio, några få nittio. Pastoratets kyrkogårdar är fulla av människor som en gång levt i våra trakter. Alla är en del av bygdens historia även om de levde för många år sedan. Vissa har ingen levande människa som minns dem, andra är väl ihågkomna.

G ravvårdarna rymmer berättelser som ingår i det kyrkliga kulturarvet. Nästa och näst nästa generation ska kunna minnas dem som gått före. En som lagt ned åratal av sin tid på att dokumentera dessa gamla gravar är byggnadsarkeolog Gunhild Eriksdotter som på uppdrag av Järna-Vårdinge pastorat har inventerat gravvårdarna på Överjärna och Vårdinge kyrkogårdar. Sist ut är Ytterjärna kyrkogård vars rapport nu är klar. I t immar har Gunhild travat runt på kyrkogårdarna för att få reda på så mycket som möjligt om de gravvårdar som idag finns kvar. R esultatet är en k ulturhistorisk inventering med 79 stycken g ravvårdar som anses vara av mycket högt (19 stycken) eller högt (60 stycken) k ulturhistoriskt värde och således skriver in sig i kyrkans i nventarieförteckning i tid och evighet även om g ravrätten har upphört:

GUNNAR HELLSTRÖM. Ingenjör Gunnar Hellströms gravvård av granit från 1800- t alets slut påminner om en gevärskula. Praktfull och p ersonifierad vård utförd med hög hantverksskicklighet. Ålder och flertal t itlar förhöjer det kulturhistoriska värdet. På samtliga sidor av vården finns gravlagda familjemedlemmar.

TORSTEN

AMUNDSON OCH ERIK ÅHSBERG. Kyrkogårdens högsta sten med en magnifik placering och utsikt över fjärden tillhör läkaren Torsten Amundson och hans livskamrat och kollega Erik Åhsberg. De b odde på Engsholms slott under 1920- och 30-talet. Läs mer om parets livsöde i Kyrkobladet nummer 3 2022.

”YTTERJÄRNA

KYRKOGÅRD –MAGNIFIKT LÄGE

Ytterjärna kyrkogård har ett m agnifikt, upphöjt läge med utsikt över Järnafjärden. Bevarade r unstenar vittnar om platsens långa begravningskontinuitet och säregna betydelse alltsedan f örkristen tid. Kyrkogården har en välbehållen form och storlek som mycket väl kan vara i ntakt sedan medeltiden. Inga större förändringar har gjorts sedan de första kartorna kom till vid 1700-talets början. Den äldsta kända avbildningen av Ytterjärna kyrkogård är en skiss till en geometrisk avmätning från år 1700 som visar en väl avgränsad kyrkogård med kvadratisk form och två ingångar i söder och i norr.

BETANDE DJUR

Vi vet mycket lite om hur själva kyrkogården var organiserad i äldre tider. Vanligtvis fanns inte några högre planteringar på kyrkogårdarna utan de var mer öppna med slingrande, nedtrampade

GAMMAL I GEMET. Hällen är en av de äldsta på kyrkogården (1700-tal) och har troligen tidigare legat inne i kyrkan eller någon annan stans på kyrkogården.

Karta från år 1700.

FAKTA

YTTERJÄRNA

KYRKOGÅRD

Kyrkogårdens areal är cirka 6800 kvadratmeter och består av två huvudsakliga begravningskvarter som avdelas av en central grusgång.

Söder om kyrkogården finns en minneslund och i norr en nyanlagd askgravlund som är inkluderade i arealen.

Antal gravplatser: 323 (varav 231 är upplåtna).

YTTERJÄRNA KYRKOGÅRD

Kulturhistorisk inventering av gravvårdar

På våra kyrkogårdar finns hundratals gravar med kulturhistoriska värden. Kyrkobladet har har nu kommit till den sista delen i artikelserien om kulturgravsinventeringen. Dags för Ytterjärna kyrkogård att visa upp sina gravsatta personer.

TEXT OCH FOTO: Gunhild Eriksdotter FOTO SIDAN 25: Stefan Christophs INLEDNING OCH URVAL: Linnéa Malmborg

KULTURARV. Gravvårdar ska ses som ett levande kulturarv. Att sköta dem på rätt sätt har stor betydelse för kyrkogårdens kataktär och miljöupplevelse.

gångar mellan stigluckan och kyrkan. Inte sällan tilläts lösa djur innanför murarna. Det kan förklaras med att det i klockarens löneförmåner ingick gräsbete för kreatur, ett privilegium som gällde allmänt i Sverige ända fram till 1819. Kyrkogården hade i betet en tydlig nyttofunktion vilket krävde större ytor som var fria från vildvuxna träd och buskar.

OREGLERAD KYRKOGÅRD

Avsaknaden av en tydlig struktur kan vara en anledning till att de äldre kartorna endast återger kyrkogårdens omfattning utan några detaljer kring hur området innanför Ytterjärnas bogårdsmurar såg ut. En teckning gjord av Olof Hermelin 1870 bekräftar bilden av en oreglerad kyrkogård med spridda buskar och gravar.

Under loppet av 1800-talet blev det a lltmer vanligt att plantera trädkransar utmed kyrkogårdsmurarna, alléer längs vägar och gångar samt sorgeträd på enskilda gravar. I nledningsvis sades träden ha en välgörande effekt men de kom snart att ingå som delar i en mer reglerad kyrkogårdsarkitektur. Till en början var denna reglering framför allt ämnad för de större kyrkogårdarna men modet spred sig snabbt till landsbygden.

BEHÅLLIT SIN KARAKTÄR

Under 1900-talets gång har flera begravningskvarter gått från oreglerad mark till mer tydliga kvartersindelningar med grustäckta g ångsystem, grav i nhägnader av stenramar eller formklippta häckar. Kyrkogården har behållit mycket av sin å lderdomliga karaktär tack vare de få förändringar som gjorts under de senaste årtiondena. De senare decenniernas förändringar berör främst successiva fällningar i trädkransen. Flera av de äldre träden i norr har exempelvis försvunnit och inga nya planteringar har gjorts. Först i modern tid har kyrkogården utvidgats med minneslund och askgravlund utanför de gamla kyrkogårdsmurarna.

Ovan: Karta över Säby ägor år 1762.

Vänster: Gravvården, som omges av ett järnstaket, restes till ryttmästare Isaac Westman (1755−1827) och står fortfarande på sin ursprungliga placering på en liten höjd nära kyrkan.

Nedan: Karta från Lantmäteriet år 1700.

KULTURHISTORISK

INVENTERING

Den kulturhistoriska inventeringen av gravvårdar har i första hand fokuserat på de äldre gravvårdarna. Men även gravplatser som omges av stenramar och mer a nspråkslösa vårdar t illhörande det ”allmänna varvet” är v iktiga för att till fullo förstå platsens kulturhistoriska och upplevelsemässiga kvaliteter.

På kyrkogården finns 11 bevarade g ravvårdar från tiden före år 1900. Två av dessa gravar är belägna intill tornets södra fasad, en plats som av hävd varit särskilt åtråvärd.

De äldsta gravvårdarna bedöms ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde som historiska dokument, inte minst då vi vet mycket litet om kyrkogårdens utformning i övrigt. De har också ett högt symbolvärde som representanter för platsens obrutna kontinuitet som kyrkogård under lång tid. Den ena graven tillhör r yttmästare Isaac Westman och den andra graven utgörs av en liggande häll med text och dekor så eroderad att det inte går att fastställa tillkomsttid eller ägare. Utifrån stenmaterial och form går det emellertid att göra en datering till 1600−1700-talet.” ●

På kyrkogården i Ytterjärna vilar flera antroposofer

FLERA MÄNNISKOR som på

olika sätt varit aktiva i den antroposofiska rörelsen i Järna vilar på Ytterjärna kyrkogård. Arne Klingborg och hans fru eurytmisten

Gertrud är några av dem. Konstnären och scenografen

Arne Klingborg (1915−2005) är en av de viktigaste och färgstarkaste gestalterna inom den antroposofiska rörelsen i Sverige. Han är en av grundarna till Rudolf Steinerseminariet i Ytterjärna, där han bl a utformade trädgårdsparken. Han blev senare lärare på Kristofferskolan. Klingborg skrev flera böcker och gjorde många utställningar. Klingborgs grav utgörs av en klotformad vård av norskt glimmer.

MARIT LAURIN (1904−1998) är likaså en bemärkt person i bygden på grund av sina gärningar inom den läkepedagogiska rörelsens utveckling i Sverige från 1930-talet och framåt. Marit var i grunden lärare men arbetade också som översättare. Marit Laurin var med och grundade Mikaelgården för skolbarn i Järna 1935 tillsammans med läkepedagogen

RUT NILSSON (1894−1981) bör ses som en bemärkt person i bygden på grund av sitt engagemang inom den antroposofiska rörelsen. Rut tog lärarexamen 1920 och arbetade på flera läroverk och flickskolor, bland annat samrealsskolan i Vimmerby. Rut var en eldsjäl inom musik och kultur och fick kända musiker att komma till Vimmerby, bland annat Jussi Björling 1952. Rut startade flera antroposofiska studiegrupper och lät bygga huset Almandinen i Ytterjärna. Rut Nilssons grav är en naturformad liten sten av norskt glimmer.

Gustav Ritter och Charlotte Ritter. Ritter var med om att skapa de första läkepedagogiska kurserna i världen i Tyskland i mitten på 1920- talet. Marit var med att s tarta Saltå arbetsskola (senare Saltå by) 1942 med Hans Glaser, Lissa Hartmann (Glaser) och Viktor Penzias som en underavdelning till Mikaelgården. År 1945 grundade Gustav Ritter och hans andra fru Agathe Ritter, Solbergahemmet som är en internatskola för skolbarn med intellektuella funktionsnedsättningar. Laurins gravvård är av naturformad gnejs.

HANS GLASER (1903–1990)

bör ses som en bemärkt person i bygden på grund av sin betydelse inom den läkepedagogiska utvecklingen i Sverige. Han var köpman från Tjeckoslovakien, handlade med tyger och råkade befinna sig i Sverige när Hitler invaderade Tjeckoslovakien. Han stannade här och kom till Mikaelgården. Textbearbetning: Marie Ljungsten

HUR KLASSIFICERAS GRAVVÅRDARNA?

Bedömningen i rapporten bygger på en värdeskala som skiljer på kulturhistoriskt mycket värdefulla, värdefulla respektive övriga gravvårdar/ platser som inte klassificeras.

MYCKET VÄRDEFULLA

Ålder. I princip alla gravanordningar tillkomna före 1850.

Unika. Mycket ovanliga gravvårdar som är unika i sin utformning genom sitt högklassiga stilmässiga formspråk eller genom att de består av en arkitektoniskt uppbyggd del med gravvård och stenram som vittnar om en försvunnen tids gravkultur. Material och hantverk. Gravvårdar av gjutjärn eller järnsmide. Även träkors som är tillkomna före cirka 1930. Betydelsefulla personer. Gravar över bemärkta personer eller gravvårdar med speciella inskriptioner.

VÄRDEFULLA

Likartade. Till denna kategori räknas gravvårdar som skulle kunna bedömas som mycket värdefulla, men där det finns så många med ett likartat utförande att det inte kan motiveras att alla bevaras som mycket värdefulla.

Inskription. Gravvårdar med äldre titlar och/eller platsnamn. Socialhistoria. Gravvårdar som har avgörande betydelse för förståelsen och upplevelsen av kyrkogårdens kronologiska utveckling samt sociala struktur.

Arne Klingborg

Rut Nilsson

Marit Laurin och

Hans Glaser med flera.

Titlarna på

gravvårdarna

visar på status

KYRKOGÅRDENS gravvårdar har en lång tillkomsthistoria som sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. Det betyder att en rad olika material och tekniker finns representerade. Inskriptionerna anger ofta både titlar och platsnamn vilket ger viktig kunskap om de forna församlingsbornas verksamheter och hemvister.

De vanligaste förekommande titlarna är utan tvekan hemmansägare och lantbrukare vilket återspeglar den rika odlingsbygden. Hemmansägaren var en bonde som ägde sin egen gård och mark, till skillnad från en arrendator, torpare eller soldat som inte ägde den mark de brukade.

FLERA AV TITLARNA riddare, ryttmästare och godsägare kan kopplas till den stora förekomsten av adliga gods i regionen såsom Dåderö, Brandalsund, Engsholm och Haknäs. Flera av säterierna har medeltida ursprung. Kyrkliga titlar som klockare, komminister, kyrkovaktare och kyrkvärd, hade hög status. Dessa gravar återfinns i regel nära k yrkobyggnaden. Flera av titlarna från 1900- talets första hälft återspeglar det framväxande samhällets många nya yrken som byråchef, föreningsmontör, ingenjör och sjukgymnast

De betitlade grav vårdarna syns framför allt på de mer statusbetonade gravarna eftersom det var ett ypperligt tillfälle att berätta om sin sociala tillhörighet.

DE MINDRE BEMEDLADE har i regel inte lämnat några spår vad gäller yrkesbeteckning eller sysselsättning. Kvinnors titlar är genomgående dolda och de nämns ofta som maka, hustru, änka. Bara en kvinnlig titel återfinns: Röda kors- syster Hildegard Wiberg som dog år 1917.

QVINTINUS. Tidstypisk finstämd gravvård med anspråkslösa dimensioner rest till minne av en liten pojke. Ålder på vård motiverar det höga kulturhistoriska värdet. Gravvårdens blygsamma storlek berättar om enkelgravar och lägre samhällsgruppers kvartersområde på kyrkogården, det så kallade allmänna varvet. De få stenar av denna typ som finns bevarade i k varter 1, förstärker upplevelsen och förståelsen av området. Gravarna från allmänna varvet visar att det fanns en social stratifiering på kyrkogården långt fram i tiden som är viktig att uppmärksamma. Den gravlagde är Ivar Q vintinus, oäkta son till pigan Hedvig Sofia Wahlgren (1862–1908) i Nibble. Fader okänd i födelseregister och dödsorsak nämns ej.

Karta över kyrkogården, daterad 1903, visar gravkvarter, gångsystem samt trädplanteringar.

HÖGTFLYGANDE.

Flygfoto från sydväst, taget 1933, återger en kyrkogård omgärdad av en trädkrans och allé som kantar den södra grusgången.

KERSTIN 16 ÅR. Gravvårdens blygsamma storlek berättar om enkelgravar och lägre samhällsgruppers kvartersområde på kyrkogården, det så kallade allmänna varvet. Den gravlagda är flickan Kerstin Margareta Malmström (1928–1944).

LOVISIN

Ett avlångt gravkapell av sten med plåttak, upprest av familjen Lovisin 1879. Taket är omlagt 2024 p.g.a takstöld.

BROR WIGERT. En av de mer konstnärligt utformade grav vårdarna är utan tvekan grosshandlare Bror Wigerts grav med en urna som står på en hög pelare eller kolonn av grå granit från 1856.

Den klassicistiska uppbyggda pelaren består av en bas, skaft och ett litet kapitäl.

Vad är en gudstjänst? När ska jag sitta och när ska jag stå i kyrkan? Och varför frågar mitt korsord om gudstjänst med te? Här får du svaret på dina frågor.

TEXT: Josefin Linderås

FOTO: Ikon bildbank

Tidigare publicerad på www.kyrkanstidning.se

DET ÄR VANLIGT att känna någon form av nervositet när man ska göra något första gången. Till exempel om man aldrig varit på en gudstjänst eller inte kommer ihåg hur det gick till sist man var i en kyrka för många år sedan. Här får du några praktiska tips på hur man kan bete sig under en gudstjänst i Svenska kyrkan.

När firar man gudstjänst?

En gudstjänst är, enligt Nationalencyklopedin ”sammankomst under fastställda former för att t illbe sin gud”. Att fira

gudstjänst är en av Svenska kyrkans f örsamlingars grundläggande uppgifter. Syftet är att människor ska komma till tro på Jesus och att skapa och f ördjupa en kristen gemenskap. I Svenska kyrkan firar alla församlingar gudstjänst på söndagar, men g udstjänster förekommer även under andra dagar i veckan. I kyrkoordningen (Svenska kyrkans lagbok) står att huvudgudstjänster firas på söndagar och kyrkliga helgdagar eftersom Jesus Kristus uppstod på söndagen, Herrens dag.

Gudstjänsten är öppen för

alla

Svenska kyrkans gudstjänster är öppna för a llmän heten och alla är välkomna. Man behöver inte vara troende kristen eller medlem i Svenska kyrkan.

G enerellt sett finns det få regler eller uttalade förbud i gudstjänsten. Det viktigaste är att man är respektfull mot sina medmänniskor och visar hänsyn gentemot de som kommit till kyrkan för att känna närvaro med Gud. Kommer du till kyrkan när gudstjänsten redan har börjat är du lika välkommen. Det främsta tipset är att vara uppmärksam på det som händer. Att titta på hur människor runt en gör och lyssna på prästen. Om man får en agenda: läs även det finstilta, där det kan stå extra förklaringar och tips.

SÅ GÖR DU I KYRKAN

Gudstjänst för nybörjare

eller ”när ska jag egentligen stå upp?”

Var i kyrkan ska jag sitta?

I kyrkbänkarna

råder fri placering. Ibland är vissa bänkrader reserverade med en skylt, men annars kan man sätta sig där man tycker det känns bekvämt. På begravning är det traditionellt så att familj och släkt sitter på ena sidan och vänner på andra. Det vanligaste är familj till höger och vänner till vänster, men det finns regionala varianter. Känner man sig osäker kan man fråga begravningsentreprenören. På vigsel sitter enligt tradition brudens familj och vänner till vänster och brudgummens vänner och familj till höger. Det är dock långtifrån självklart att det är så i dag. Är brudparet samkönat går det inte att förutsätta att det är på ett särskilt vis. Står det inte tydligt angivet någonstans kan man fråga värdarna, så vet man att man hamnar rätt.

Läs i agendan eller kolla på psalmtavlan så hittar du rätt nummer på psalmen (obs! numret läses i psalmbokens övre vänstra hörn, ej sidnumret). Lyssna på musiken och andra runt dig och sjung med efter bästa förmåga. Ibland läser eller sjunger man växelvis med prästen eller en annan ledare. Då är det viktigt att titta noggrant i agendan. När det står “L” eller “P” är det en person som läser, när det står “F”, ska hela församlingen läsa. ”A” betyder alla. Trosbekännelsen och Vår Fader inleds ofta av prästen, men läses alltid tillsammans.

Gudstjänst med te

Te deum är en gammal lovsång. I Svenska kyrkan används den ofta i moderniserade former, men i romersk-katolska kyrkan används den desto mer. Undrar korsordet efter ”Gudstjänst med te” är Deum ofta svaret.

DISPLAY. Titta på psalmtavlan för att ha koll på vilka psalmer som ska sjungas under gudstjänsten.

Ska jag sitta eller stå?

Under en gudstjänst sätter man sig ned och ställer sig upp många gånger. Om det råder osäkerhet i församlingen när man ska sätta eller ställa sig, kan prästen göra en signal med handen när det är dags. I agendan och psalmboken står det en asterisk – * – där man ska stå upp. Om gudstjänsten börjar med en procession, ett intåg i kyrkan, ska man alltid stå upp.

Psalmsång

En psalm är en andlig sång. I Svenska kyrkan finns 700 psalmer som är antagna i den officiella psalmboken. När ingen solist eller kör sjunger, är det församlingens uppgift att fylla kyrkan med sång. Men det finns inget krav på att sjunga med. Psalmböcker finns i alla kyrkor vid ingången eller utplacerade i bänkarna. Ibland blir man tilldelad en agenda där psalmernas texter finns utskrivna.

Kollekt

Kollekt är insamling av medel till välgörande ändamål. Kollekten kan samlas in på flera sätt: med swish eller en insamlingsbössa som står vid utgången till kyrkan. Ibland går någon runt och samlar in kollekt i bänkarna med hjälp av en kollekthåv. Var uppmärksam på när håven kommer, även om du inte tänkt lämna något i den, så att du kan skicka den vidare till nästa person.

Fridshälsning

Ungefär i mitten på gudstjänsten hittar man ett moment som heter fridshälsning. Traditionen vid fridshälsningen ser olika ut från församling till församling. I en del församlingar hälsar prästen frid över församlingen och går sedan direkt vidare till nästa punkt på agendan. I andra församlingar är traditionen att man vänder sig till de som sitter i närheten och hälsar ”Herrens frid” eller ”Guds frid” till varandra. Det spelar ingen roll om du känner personerna eller ej.*

*Järna-Vårdinge pastorats kyrkoherde Ove Nyman: ”Precis innan man delar ut nattvarden meddelar prästen Herrens frid till alla i kyrkan, en önskan om att man ska ha frid i hjärta och sinne då man tar emot nattvarden. På vissa håll önskar även församlingen Herrens frid till varandra.”

FAKTA: VAD ÄR EN GUDSTJÄNST?

● Ett tillfälle att samlas och i gemenskap be till Gud.

● I Kyrkoordningen står: ”Gudstjänsten är kyrkolivets centrum, där församlingen möter Gud i Ordet och sakramenten.”

● I gudstjänsten finns vissa fasta moment som alltid ingår, som läsning ur Bibeln, bön, predikan eller reflektion, psalmsång och välsignelsen.

● I Svenska kyrkan firas alltid minst en gudstjänst i varje församling på söndagen, men det är vanligt att det erbjuds fler gudstjänster under veckan.

Nattvard

Vad är skillnaden på en gudstjänst och en mässa? I vissa gudstjänster firas nattvard, då brukar gudstjänsten i stället kallas för mässa. Under nattvarden får man ta emot Jesu kött och blod i form av bröd och vin. Alla som är döpta är välkomna att ta emot nattvard i Svenska kyrkan. Utdelandet av nattvarden kan ske på en mängd olika sätt.

I d ag är det i många kyrkor vanligt att nattvarden delas ut stående. Då går man i ett led fram till en person, det kan vara en präst, diakon eller lekman. Där sträcker man fram handen och får en liten brödbit. Sedan går man vidare till person som håller i en bägare med vin, där man doppar sitt bröd. Man äter brödet och kliver åt sidan för att lämna plats till nästa person.

Ungefär lika vanligt är att man går fram till altarringen, knäböjer och tar emot bröd och vin på samma sätt som när man tar emot nattvarden stående. När man är klar

reser man sig och lämnar plats åt nästa person. Det här kallas obrutet duklag. Det händer också att nattvarden genomförs med brutet duklag. Då väntar man tills alla i ringen har fått sitt bröd och vin och prästen har tackat för måltiden innan man reser sig. Vill man inte ta emot bröd och vin går det bra att ändå gå fram till dem som delar ut nattvarden, men lägga handen på sin axel. Då får man i stället en välsignelse.

Klädsel i kyrkan

Vad får man ha på sig i kyrkan? I Svenska kyrkan finns inga regler kring klädsel. För vissa lever t raditioner kvar, som att man gör sig söndagsfin för att gå i kyrkan och ser till att täcka axlar och knän, men de allra flesta går i dag till k yrkan i sina vardagskläder. Om man bär en huvudbonad, som keps, är det uppskattat av många att man tar av sig den när man kliver in i kyrkan. ●

FAKTA: OLIKA TYPER

AV GUDSTJÄNSTER

† Andakt eller bön. En kortare samling. Ofta en stund för stillhet och reflektion.

† Huvudgudstjänst. Den gudstjänst församlingen håller på söndagen

† Mässa. En gudstjänst där det firas nattvard.

† Musikgudstjänst. Gudstjänst med extra mycket musik, kan vara allt från Bach till techno.

† Familjegudstjänst. En gudstjänst anpassad för folk i alla åldrar, framförallt barn och unga.

† Dop-, konfirmations, vigsel- och begravningsgudstjänst. När någon döps, konfirmeras, gifter sig eller begravs i kyrkan är även det en gudstjänst. Varje händelse har sin egen gudstjänstordning med specifika moment som enbart ingår där.

† Radiogudstjänst. Ibland sänds det gudstjänster på radio och tv.

BÖNHÖRD. inga Jansson, 87 år, har ett hjärta som bankar för kyrkan.

2

röster om att gå på gudstjänst:

”Anton”

Anonym ungdom, Järna

”Att gå på gudstjänst för mig kan vara en lättnad. Man känner sig på något sätt sedd. Om något tynger en så blir det som att någon lyssnar även fast man inte pratar om det.”

”Rita”

Anonym vuxen, Mölnbo

”För mig innebär det ett lugn att gå på gudstjänst. Ett möte med något som är större än jag. Musiken bidrar till att det blir en fin stämning.”

Foto: Alex Giacomini /Ikon Ej personerna på bilderna som citeras.

böner har hjälpt mig mycket i livet«

Text och

foto: Linnéa

PÅ PÅSKDAGENS högmässa i Överjärna kyrka klockan 11.00 avtackas Inga Jansson efter 28 år i tjänst som kyrkvärd i Överjärna församling. Även om hon gärna vill fortsätta säger kroppen ifrån. Med sina 87 år har åldern tagit ut sin rätt.

– Doktorn säger att jag arbetar för mycket. Men jag har ju svårt att sluta, säger hon och skrattar.

KAMRATSKAPET inom kyrkvärdsgruppen och troheten till uppdraget är det som fått Inga att stanna så länge i sin tjänst. Att vara kyrkvärd har också bidragit till att hennes kristna tro har stärkts.

– Ju mer jag har varit i kyrkan desto mer har jag kommit till tro. Tron har hjälpt mig att orka med alla sjukdomar. Mina böner har hjälpt mig mycket i livet, säger Inga med darr på rösten.

NÄR KRÄMPORNA har hindrat henne från att röra sig fritt har hon ändå arbetat med det som

kroppen klarat av – att duka nattvardsbordet och att läsa söndagens texter. V ilken kyrkvärdsuppgift har du tyckt mest om?

– Att läsa söndagens texter! Jag har alltid gillat att läsa högt, säger Inga och berättar att just det intresset började på roliga timmen i fjärde klass när hon läste Pomperipossa för sina klasskamrater.

TIDIGARE HAR INGA varit engagerad i Järna Blomsterfond och Diakonigruppen. Numera har hon ”bara” Träffpunkten på onsdagar i Klockaregården, och Överjärna kyrkliga syförening, där hon varit medlem i över femtio år. Att lämna kyrkvärdsskapet känns vemodigt för Inga, men däremot släpper hon inte allt annat ansvar så enkelt.

– Jag vill vara kvar i kyrkan ett bra tag till. Det är något här inne som gör att jag vill, säger hon och pekar på hjärtat.

– Så länge jag kan stå på benen har jag en fot kvar i kyrkan, säger hon och skrattar.

Malmborg

PRÄST HAMPUS ÄR TILLBAKA

»Att vara tillbaka här är en ynnest«

För tre år sedan lämnade han pastoratet för en tjänst som församlingsherde i Enhörna församling. Nu är han tillbaka hos oss igen. Kyrkobladet tar pulsen på Hampus Frid.

TEXT OCH FOTO: Linnéa Malmborg

HEJ HAMPUS FRID och välkommen tillbaka som präst i Järna-Vårdinge pastorat! Hur har du blivit emottagen?

– M ed en otrolig värme. Så mycket glädje som finns här, det är otroligt! Det känns nästan som att jag är den förlorade sonen som kommer tillbaka, haha.

Hur känns det att börja jobba här igen?

– För mig är det en ynnest att få gå in i församlingsarbetet här igen. Att mötas på söndagens mässa ger en otrolig glöd och glädje.

Kan du se en förändring i arbetslaget jämfört med när du var här tidigare?

– Ja, i arbetslaget handlar det mer om vi:et nu, ett gemensamt ansvar. Visionen är att vi ska bidra med våra unika yrkeskunnanden. Det känns som att vi är på väg någonstans,

ÅTERKOMST. ”Jag är så glad att få vara tillbaka” säger präst Hampus Frid som påbörjat sin tjänst i Järna-Vårdinge pastorat efter några års tjänst i Enhörna församling.

Stötta Act Svenska kyrkan!

Swisha valfritt belopp till 900 1223. Ange AKUT i meddelandet.

och att vi rör oss i en positiv riktning. Det är ett roligt gäng att arbeta med!

Kommer du att ha något speciellt ansvar?

– De tre prästerna som jobbar här är alla ’prästerna mitt i byn’, för alla åldrar. Mitt specialansvar är ungdomsgruppen på tisdagarna och fredagskonfirmanderna.

Vad är unikt för församlingarna här?

– H är finns en omsorg om bygden. Och en öppenhet och vakenhet för både det ljusa och det mörka i livet.

Vad ser du fram emot just nu?

– Påsken! Vi har flera konfirmander som ska döpas då. Och så blir det kul att gå på präst- och diakonmötet i juni när alla kollegor inom stiftet träffas. Den hålls i Strängnäs och innefattar seminarium och fortbildning. Det är verkligen en extra energiboost som sker vart fjärde år där.

54

MILJONER KRONOR samlades in i 2024 års julinsamling av Act Svenska kyrkan –ett nytt rekord i kampanjens historia.

INSAMLINGEN BEHÖVS! Just nu pågår nästan 200 väpnade konflikter i världen, exempelvis i Ukraina, Israel, Palestina, Libanon, Sudan och Sydsudan. En fjärdedel av jordens befolkning lever i konfliktdrabbade områden. Act Svenska kyrkan arbetar med cirka 250 projekt i ett 40-tal länder.

HAMPUS

FRID

ÅLDER: Snart 42 år. BOR: Gnesta.

FAMILJ: Fru och två barn, 3 och 8 år.

INTRESSEN: Jakt, fiske, friluftsliv, litteratur, figurslagspel, ’är lite av en nörd’.

LYSSNAR PÅ: Ghost och Dropkick Murphys (irländsk folkmusik), klassiskt. SER PÅ: Serier. Gärna fantasy. Just nu Yellowstone och Skeleton Crew.

Humanitära insatser pågår i Zimbabwe.

VÄSNAS PLÖTSLIG IDÉ

UTVÄXLING INSTRUMENT

VARA TVÅ OM NÅR SITT MÅL DANSK FRU EN SÅDAN RULLAR UNDAN STENEN I MATT 28:2

FÅGELLÅT KAN EN SAK VARA JÄTTELIK

RUT FÖLJDE NOOMI TILL?

SAMMANBITEN INTE NU

BJUDA HEM

ORSAKAR VÅNDA FORTFARANDE KORT I TONEN ELAKT LEENDE

SES MED CETERA

EN SORTS AGENTER FÖLJETONG

PR ESSANORDNING

Vår i sikte!

ETT ANNAT ORD FÖR MORGONBÖN

ÄR ROMBEN

KÄKLUGN BLEV BORTGLÖMD

SPRÄTTHÖK

VINNANDE SERVE

JAGBILD VILOSTUND

SES MED VETE OCH KOMMUN

PÅTRÄFFA PROGRAMVISARE AVVISANDE

KAN MAN TERRÄNGEN FYLLNINGSPLATS PARKETTEN

KORTSPEL

UNDERHÅLLANDE GER HALS

GULLIG

KAN MAN SLÅ PÅ SIG SJÄLV

SKA VÄL MJÖLET I PÅSEN VARA BRÄNDE VINGARNA

JEEP MAKALÖS

RINGA MÄNGD

MUNCIBEDDU TV-HASSE

OXE GÖRA NÅGOT

STÅR DEN SOM SNUBBLAR PÅ

FÖRORDNING

BESEGRA

HAR KOMET

SNILLEBLIXT

ARVSFAKTOR HÖJD

UTMÄRKANDE DRAG LÖPARE

SA INTE ETT ORD INTRÄFFA EN SORTS MASKA

GAV INSTRUKTIONER EN SORTS LÖGN

PEDAL

UNDERHÅLLER

DAGEN FÖRE ASKONSDAGEN

KORNKNARR

TIDSAVSNITT

VATTENRÄNNA

IDROTTSKLUBB

BÄDDA NER

ANSIKTSUTTRYCK VÄRDEHANDLING UTTAG

SÅ HAR VI KLARAT av ännu en vinter. När våren kommer känns det nästan som att komma ut ur björnidet. Plötsligt ser vi ljuset! Fira in våren med ett

JORDSNURR

ANSPRÅKSLÖST

HÅLLIGÅNG

ISLÄNNINGAR

ÄTBARA RÅTTOR

TRÄDLÄMING SMILADE

VIRVLA RUNT LYXIGARE ÄN VANLIGT BAD

ÄLDRE MÅTT GRÅTRUT

UGNSATTIRALJ

FINPUTSA

korsord. När du listat ut orden i de färgade rutorna, skicka in dem för att ha chans att vinna en fin mugg med budskap samt tillhörande ”Jesus-te”. Maila eller skicka ett kort till redaktörn senast 1 maj 2025. Se adress längst bak i tidningen.

Vinn fin mugg...

Tillhöriga församlingsbor som har har avlidit. Aktuell period är 30 oktober 2024 till 25 februari 2025. Vi ber för:

AVLIDNA

ÖVERJÄRNA FÖRSAMLING

Söderberg, Ulla Kerstin Monika Schögarne, Mats Carl-Axel Eriksson, Irma Fredrika

Eriksson, Ingel Anna Margareta Forsblom, Astrid Anetta Birgitta Hörvallius, Björn Erik Nyström, Lillemor Margareta Lindström, Mattias

Sylwan, Björn

Almqvist, Jan-Christer Hellsten, Hans Ingemar Edblad, Eira

VÅRDINGE FÖRSAMLING

Persson, Ulla von Rosen, Ulf Axel

YTTERJÄRNA FÖRSAMLING

Edström, Marie-Louise

”Gode Gud, kom med ditt ljus i dödens mörker, kom med din närhet i saknadens smärta, kom med din frid i liv och död.”

PER HARLING

Hänt sen sist

Tävlingsvinnare

Vinnare av Andreas Forsén Jonssons bok i nummer 2 2024 var Gunvor, Kamilla, Irene, Ulla, Annika, Inger, Per, Anna och Bo. Stort grattis till er! Och tack till er alla som skickar in era krysslösningar.

Kyrkobladet

STORA KYRKOBLADET

Redaktör, formgivare och skribent (alla texter där ingen annan anges): Linnéa Malmborg, linnea.malmborg@ svenskakyrkan.se

Vill du prenumerera? Maila namn och adress: jarna-vardinge.pastorat@svenskakyrkan.se

Anhörig i ett hav av känslor

Artikeln om att vara anhörig till någon som är sjuk intresserade många läsare i Kyrkobladet nummer 2 2024. Så fint att veta att Marias ord gav stöttning. Tveka inte att beställa hennes bok eller be biblioteket köpa in den. Läsarkommentarer:

”Den artikel som intresserade mig allra mest var Marias beskrivning av hur det kan vara som anhörig.”

”Jag vill gärna läsa den boken då min mamma har demens sedan några år. Det är alltid värdefullt och stöttande att höra om andras känslor i samma situation.”

”Önskar boken ’Anhörig i ett hav av känslor.’ Är i den situationen.”

Tack för beröm!

Stort, tack ni fantastiska läsare för att ni hör av er med b eröm! Här är ett axplock:

”Jag är en av många nöjda läsare av Kyrkobladet. Både det lilla så väl som det stora bladet är alltid intressant och väldesignat. Kyrkobladet är tydligt inbjudande och inte alls stel. Så den ska jag ha som inspiration.”

Hör gärna av dig med synpunkter eller om du vill dela med dig av något!

Kanske kan du tipsa om någon jag kan skriva om? Hälsningar från redaktör Linnéa Malmborg.

LILLA KYRKOBLADET

Varje månad ger vi ut Lilla Kyrkobladet med aktuellt kalendarie. Vill du prenumerera? Maila: jarna-vardinge.pastorat @svenskakyrkan.se

Ange namn och fullständig adress. mars 2025

KONTAKT

TELEFON 08-551 747 20 (växel)

ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN & TELEFONTIDER

Måndag, tisdag, torsdag, fredag 10.00–16.00

Onsdag 13.00–18.00 Lunchstängt 12.00–13.00

BESÖKS- OCH POSTADRESS

Kyrkvägen 10, 153 32 Järna

WEBB & E-POST svenskakyrkan.se/jarna-vardinge jarna-vardinge.pastorat @svenskakyrkan.se

KYRKOHERDE

Ove Nyman, 08-551 782 03

PRÄSTER

Annica Avengaard, 08-551 782 07 Hampus Frid, 08-551 782 06

DIAKON

Laila Larsson, 08-551 782 11

KYRKOGÅRD

Maria Rosenfågel, 08-551 782 14

Maja Rosenfågel, 08-551 782 25

lilla kyrko bladet

Ma ria

Estling

Alla våra verksamheter

Se vår webb för aktuell information: svenskakyrkan.se/jarna-vardinge

GUDSTJÄNSTER

Varje söndag har vi gudstjänster i våra kyrkor. Se vår webb eller annonsering för tid och kyrka.

KRISTEN DJUPMEDITATION

Torsdagar 19.00–20.00 Ytterjärna kyrka

Hålltider:

18.30. Introduktion för nya deltagare. 19.00–20.00. Meditation. Inget insläpp efter 19.00. 20.00. Örtte finns för den som vill stanna en stund.

Ett andrum mitt i vardagen i Guds närvaro där vi låter t ystnaden tala. Tillsammans kliver vi in i en mångtusenårig tradition där meditationen är en hjälp att uppleva enighet med Gud. Genom en inre, ordlös bön. Ett kravlöst vara där vi får landa med hela våra jag i Guds stora kärleksfulla närvaro. Meditation är en väg att finna Gud, sitt inre lugn och sin egen andning. Känner vi frid och harmoni fungerar vardagen bättre. Vi mediterar för att komma i balans, öka vår stresstålighet och koncentrationsförmåga. Drop-in, ingen anmälan.

BARN & UNGDOMAR

AFTER SCHOOL

Tisdagar 14.00–16.00 Församlingshemmet, Järna

Alla barn mellan 7 och 12 år som gillar att pyssla, leka och lyssna på berättelser är välkomna. Mer info och anmälan: svenskakyrkan.se/ jarna-vardinge/

BARNKÖREN

Tisdagar 16.00–17.30 Församlingshemmet, Järna

En kör för alla barn mellan 7 och 12 år som gillar att sjunga. Här träffar ditt barn nya vänner och barnen får sjunga och ha roligt tillsammans. Barnkören söker nu fler sångare. Tveka inte att komma och testa att sjunga. Kontakta gärna körledare Agneta Axelson vid intresse: 08-551 782 18 eller maila agneta.axelson@svenskakyrkan.se

ÖPPNA FÖRSKOLAN

Måndagar 10.00–12.30

Församlingshemmet, Järna

Tisdagar 10.00–12.00

Postillan, Mölnbo

Fredagar 10.00–12.00

Parken utanför församlingshemmet, Järna

Drop-in-lek för barn 0–3 år med syskon. Fika till självkostnadspris. På fredagar är vi utomhus. Ingen anmälan behövs. Varmt välkomna.

UNGDOMSGRUPPEN

Tisdagar 18.00–21.00 Församlingshemmet, Järna Ungdomsgruppen är till för dig som är från 14 år och uppåt. Här finns en gemenskap där du kan vara precis som du är.

MÖTESPLATSER

MÅNDAGSCAFÉ

Måndagar 13.00–15.00

Församlingshemmet, Järna

Kom och fika med oss i församlingshemmet. Fika till självkostnadspris. Alla åldrar är välkomna och ingen anmälan behövs, det är bara att dyka upp.

SOPPLUNCH

Torsdagar ojämna veckor 12.00

Församlingshemmet, Järna

Torsdagar jämna veckor 12.00

Postillan, Mölnbo

Vi börjar med en andakt och sedan serverar vi soppa, kaffe och kaka för 40 kronor.

MELODIKRYSSFRUKOST

Jämna lördagar 09.00–11.00

Församlingshemmet, Järna

Vi löser melodikrysset samtidigt som vi äter en god frukost. Varmt välkommen!

ÖVERJÄRNA KYRKLIGA

SYFÖRENING

Torsdagar jämna veckor 13.00–15.00

Församlingshemmet, Järna

Vi träffas för att handarbeta, samtala och dricka kaffe. Ingen anmälan.

TRÄFFPUNKTEN

Onsdagar 10.00–12.00

Klockaregården, Mölnbovägen 2, Järna

Vi träffas för att dricka kaffe, umgås och ibland lyssna till musik eller föredrag.

STICKKAFÉ I GEMENSKAP

Varannan vecka, olika veckodagar

Klockaregården, Mölnbovägen 2, Järna

Ta med dig det du vill sticka eller virka så arbetar vi med det tillsammans. Ta kontakt med Pia Sjöstrand via SMS för att hålla dig uppdaterad om tider för stickkafét: 076-893 72 90.

KÖRER

PROJEKTKÖREN

VÄXANDE RÖSTER

Onsdagar 18.30–20.30

Församlingshemmet, Järna

DAGLEDIGKÖREN

Tisdagar 13.00–14.00

Församlingshemmet, Järna

FÖR DIG MED FUNKTIONSVARIATION

GLADA KÖREN

Onsdagar 18.30–20.00

Församlingshemmet, Järna

Glada kören sjunger kanon, en- och tvåstämmiga gudstjänstsånger.

MUSIKCAFÉ

En lördag i månaden 13.30–15.00

Församlingshemmet, Järna

Musikcafé för funktionsvarierade.

MÅNDAGSKLUBBEN

Måndagar ojämna veckor 18.00–20.00

Församlingshemmet, Järna

Vi fikar och pysslar. Kostnad 20 kr.

Foto: Monika Borys

Foto: Getty

SÖNDAG 6 APRIL

Femte söndagen i fastan

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Hampus Frid

Musiker: Agneta Axelson

GUDSTJÄNST

Vårdinge kyrka 14.00

Präst: Hampus Frid

Musiker: Agneta Axelson

ANDRUMSMÄSSA

Ytterjärna kyrka 18.00

Präst: Hampus Frid

Musiker: Agneta Axelson

SÖNDAG 13 APRIL

Palmsöndagen

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Annica Avengaard

Musiker: Birgitta Sigbrandt

HÖGMÄSSA

Vårdinge kyrka 14.00

Präst: Annica Avengaard

Musiker: Birgitta Sigbrandt

MÅNDAG 14 APRIL

PASSIONSANDAKT

Överjärna kyrka 19.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Vikarierande

ONSDAG 16 APRIL

MORGONMÄSSA

Överjärna kyrka 09.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Agneta Axelson

PASSIONSANDAKT

Överjärna kyrka 19.00

Präst: Hampus Frid

Musiker: Vikarierande

April och maj

TORSDAG 17 APRIL

Skärtorsdagen

SKÄRTORSDAGSMÄSSA

Överjärna kyrka 19.00

Präst: Hampus Frid

Musiker: Elisabet Sköld

SKÄRTORSDAGSMÄSSA

Vårdinge kyrka 19.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Agneta Axelson

LÖRDAG 19 APRIL

Påskafton

PÅSKNATTSMÄSSA

Ytterjärna kyrka 23.00

Präst: Annica Avengaard

Musiker: John Lidström

Diakon: Laila Larsson

Dopljuset tänds – det brinner varje dag fram till Kristi himmelsfärds dag för att markera dopets samhörighet med Kristi uppståndelse.

FREDAG 18 APRIL

Långfredagen

LÅNGFREDAGSGUDSTJÄNST

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Rune Karlsson

LÅNGFREDAGSKONSERT

STABAT MATER

Vårdinge kyrka 15.00

Giovanni Battista Pergolesis

oratoriekonsert Stabat Mater

Sopran: Agneta Axelson

Alt: Annika Andersson

Damkör

Violin I: Iskander Komilov

Violin II: Gustav Inge

Altviolin: Jakob Ruthberg

Cello: Magnus Lanning

Kontrabas: Mattias Karlsson

Continuo: John Beck

Dirigent: Georg Lidström

SÖNDAG 20 APRIL

Påskdagen

PÅSKDAGSMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Agneta Axelson Barnkören medverkar under ledning av Agneta Axelson.

Inga Jansson avtackas som kyrkvärd. Enkel påsklunch i församlingshemmet.

Kostnad: 40 kronor.

Gudstjänst b esökare får gratisbiljett i samband med att man kommer till gudstjänsten.

PÅSKDAGSMÄSSA

Vårdinge kyrka 11.00

Präst: Hampus Frid

Musiker: Agneta Axelson

Sångsolist medverkar.

Christer Olsson avtackas som kyrkvärd.

Foto: Renáta

Sedmáková

MÅNDAG 21 APRIL

Annandag påsk

PÅSKSPEL –BARNENS PÅSK

Församlingshemmet, Järna 11.00

Präst: Annica Avengaard

Musiker: John Lidström

Kom och upplev påsken genom ett påskspel. Specialgudstjänst.

TORSDAG 24 APRIL

MÄSSA PÅ LJUNGBACKEN

Ljungbackens äldreboende, Järna

Präst: Hampus Frid

Musiker: Agneta Axelson

Diakon: Laila Larsson

SÖNDAG 27 APRIL

Andra söndagen i påsktiden

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Rune Karlsson

GUDSTJÄNST

Vårdinge kyrka 14.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Rune Karlsson

LÖRDAG 3 MAJ

MUSIKALEN

OGRÄS I RABATTEN

Församlingshemmet, Järna 16.00

Barnkören och dagledigkören under ledning av Agneta Axelson ger musikalen ”Ogräs i rabatten”

SÖNDAG 4 MAJ

Tredje söndagen i påsktiden

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Hampus Frid

Musiker: Agneta Axelson

SOLÅKRAGUDSTJÄNST

Ytterjärna kyrka 14.00

Präst: Hampus Frid

Musiker: Fredrik Halldorf

Diakon: Laila Larsson

Glada kören sjunger

SÖNDAG 4 MAJ, FORTS.

Tredje söndagen i påsktiden

MUSIKALEN

OGRÄS I RABATTEN

Församlingshemmet, Järna 16.00

Barnkören och dagledigkören under ledning av Agneta Axelson ger musikalen ”Ogräs i rabatten”.

ONSDAG 7 MAJ

MORGONMÄSSA

Överjärna kyrka 09.00

Präst: Annica Avengaard

Musiker: Agneta Axelson

SÖNDAG 11 MAJ

Fjärde söndagen i påsktiden

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Birgitta Sigbrandt

HÖGMÄSSA

Vårdinge kyrka 14.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Birgitta Sigbrandt

SÖNDAG 18 MAJ

Femte söndagen i påsktiden

HÖGMÄSSA

Överjärna kyrka 11.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Birgitta Sigbrandt

GUDSTJÄNST

Vårdinge kyrka 14.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Birgitta Sigbrandt

ANDRUMSMÄSSA

Ytterjärna kyrka 18.00

Präst: Ove Nyman

Musiker: Vikarierande

ONSDAG 21 MAJ

GLADA KÖRENS

VÅRKONSERT

Församlingshemmet, Järna 18.30

Glada kören hälsar våren välkommen med en härlig konsert.

TORSDAG 22 MAJ

MÄSSA PÅ LJUNGBACKEN

Ljungbackens äldreboende, Järna

Präst: Annica Avengaard

Musiker: Agneta Axelson

Diakon: Laila Larsson

MUSIKQUIZ

Postillan, Mölnbo 18.00

Kom och kryssa med Fredrik Halldorf. Musikquiz med fika till självkostnadspris.

SÖNDAG 25 MAJ

Bönsöndagen

MUSIKGUDSTJÄNST

Ytterjärna kyrka 18.00

Präst: Hampus Frid

Musiker: Agneta Axelson ”I välsignan och fröjd”. Sammanlyst gudstjänst för hela pastoratet.

TORSDAG 29 MAJ

Kristi himmelsfärds dag

GÖKOTTA

Fristastugan, Mölnbo 08.00

Präst: Hampus Frid

Musiker: Elisabet Sköld

HÖGMÄSSA

Ytterjärna kyrka 11.00

Präst Annica Avengaard

Musiker John Lidström

Södertälje sångargille sjunger i minneslunden före gudstjänsten.

TISDAGAR FRÅN

22 APRIL TILL 29 MAJ

GUDSTJÄNST I TAIZÉTON

Överjärna kyrka 18.00

Gudstjänst inspirerad av andaktslivet vid kommuniteten i Taizé, Frankrike. Den 6 maj och den 27 maj är det Mässa i Taizéton.

»Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.«

JOHANNESEVANGELIET 3:7–8