Förtroendebaserad tvåvägsintegration

IKAROS 1|23 ARTIKEL

Lyckad integration mäts ofta genom hur väl migranter presterar i förhållande till resten av landets befolkning, men är detta ändamålsenligt? Magdalena Kmak, Johanna Leinonen och Yasmin Samaletdin presenterar projektet Mobile Futures där en mer holistisk idé om integration utforskas. De betonar förtroendets roll för integration, vilket breddar perspektivet från migranterna till samhället som helhet.

Förtroendebaserad tvåvägsintegration

EN FÖRUTSÄTTNING FÖR SAMHÄLLETS HÅLLBARHET OCH RESILIENS

Enligt prognoserna kommer Finlands befolkning att minska under 2030­talet, vilket kommer att påverka såväl familjestrukturer och sociala relationer som behovet och utbudet av tjänster och resurser. Praktiskt taget kommer den finska välfärdsstatens hållbarhet och resiliens att påverkas. Det förutspås att migration kommer spela en avgörande roll för hur snabbt landets befolkning växer – eller minskar – under de kommande årtiondena. Migration har redan förändrat Finlands demografi eftersom landets befolkningstillväxt huvudsakligen berott på att andelen personer med ett främmande språk som modersmål har ökat. Under åren 1991 ­ 2019 har 74 % av befolkningstillväxten utgjorts av denna befolkningsgrupp. Kommunförbundet förutspår att antalet personer med ett främmande språk som modersmål kommer öka betydligt under åren 2018 ­2040. Uppskattningarna varierar från 476 000 personer (+120 %) till 575 500 personer (+146 %).

Migration bör inte endast betraktas som ett sätt att lösa de utmaningar vi har, utan granskas ur ett bredare perspektiv där migranter och deras behov ställs i fokus.

Denna utveckling har lett till att migration diskuterats aktivt i förhållande till demografiska förändringar. I den diskurs som dominerar de offentliga diskussionerna behandlar man migration som en central lösning på de sjunkande födelsetalen och bristen på arbetskraft. Nyckelfrågan i debatten som gäller arbetskraft handlar om hur snabbt migranter lyckas integreras på arbets­ marknaden. Detta perspektiv pekar på att det finska samhället endast ser migration som en resurs som kan utnyttjas för att lösa bristen på arbetskraft.

Vi vill framhäva ett annat perspektiv, ett perspektiv som synliggör och ifrågasätter de oetiska aspekter som finns dolda i diskursen kring migration. Migration bör inte endast betraktas som ett sätt att lösa de utmaningar vi har, utan granskas ur ett bredare perspektiv där migranter och deras behov ställs i fokus. Endast då kan vi också beakta samhällets övergripande hållbarhet och resiliens. Med tanke på de utmaningar som vi nu och i framtiden ställs inför, är ett rättvist och inkluderande samhälle som baserar sig på förtroende mera hållbart och motståndskraftigt.

Holistisk integrationsprocess

Enligt den färska UNESCO­rapporten från 2022 finns det ett särskilt behov av att å ena sidan kombinera ekonomiska och sociala mål och å andra sidan betona integration och välbefinnande för migranter och minoriteter. I samband med demografiska förändringar pekar detta på vikten att betrakta integration som en process som verkligen är dubbelriktad, som inte endast fokuserar på arbete utan på samhället som helhet. Detta innebär också att fokus bör ligga på att bekämpa rasistiska och diskriminerande strukturer och diskurser och att främja tillhörighet och rättvisa. I slutändan är det meningslöst att locka till sig migranter om de inte kan delta fullt ut och känna att de hör hemma i samhället. Vi föreslår att en mer holistisk förståelse av integrationsprocessen som baserar sig på förtroende kan hjälpa oss att närma oss dessa samhälleliga mål.

De nordiska samhällena kännetecknas av högt politiskt och samhälleligt förtroende och av sina expansiva välfärdsstater. Förtroende påstås ofta vara det som binder människor samman i det sociala kontrakt som utgör grunden för välfärdsstaten. Förtroende kan definieras som en positiv känsla eller en positiv bedömning av en annans avsikter eller beteende. Men trots att förtroende kan spela en central roll i samhällsrelationer har det interpersonella och institutionella förtroendets (och misstrons) roll för integrationen studerats relativt lite, både teoretiskt och empiriskt.

Mobile Futures och förtroende

I projektet Mobile Futures: Diversity, Trust and TwoWay Integration, som finansieras av Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi (2021 ­2027), argu­menterar vi för att fokus på socialt och institutionellt förtroende gör det möjligt för forskning och praxis att närma sig integration som en process som verkligen är dubbelriktad, vilket i sin tur stärker samhälleliga relationer och välfärdsstaten. I integrationsforskning förstås förtroende vanligen som ett resultat av framgångsrik social integration, men förtroendets (eller misstrons) roll i integrationsprocessen har i stort sett ignorerats. I vår forskning betraktar vi både socialt och institutionellt förtroende som en del av integrationsprocessen. Socialt förtroende kan förstås som förtroende till främlingar och till personer som tillhör samma nätverk (till exempel vänner och bekanta, grannar och kollegor). Med institutionellt förtroende avses upplevelsen av att institutioner och organisationer är pålitliga. Begreppet omfattar även de personer som representerar institutionerna och det upplevda förtroendet eller misstron mot dem. Samtidigt är både institutionell och social misstro också centrala mekanismer som hindrar integration.

Finland får enligt OECD:s rapport från 2021 jämförelsevis höga poäng när det gäller förtroendet för myndigheter och institutioner. Samtidigt visar studier att förtroendet för finländska institutioner till en början är högre bland personer med utländsk bakgrund än bland den finländska befolkningen, men att erfarenheter av diskriminering och rasism med tiden minskar migranters och minoriteters sociala och institutionella förtroende. Därtill har Finland också svårt att behålla högt kvalificerade migranter i landet på grund av social och kulturell exkludering. Trots sitt robusta integrationsramverk lyckas alltså Finlands nuvarande strategi för integration inte främja de goda samhälleliga relationer som utgör grunden för ett resilient välfärdssamhälle.

Vi förstår integration som en process som inte nödvändigtvis går linjärt, utan ojämnt inom olika livsområden. Man kan till exempel vara arbetslös men socialt inkluderad i sin vardagliga omgivning, eller arbeta men sakna sociala sammanhang.

I Mobile Futures menar vi att det finska välfärdssamhället bättre kan anpassa sig till framtida demografiska utmaningar genom att betona förtroendets roll i goda samhällsrelationer. Vi förstår integration som en ömsesidig process som bygger förtroende mellan grupper och institutioner. Genom förtroendebaserad integration får människor med olika bakgrund kunskap om andra människors, gruppers och institutioners agerande och skapar förväntningar och känslor om sin position i samhället. Samtidigt är vi också uppmärksamma på att misstro kan vara en rationell och viktig strategi i vissa situationer, till exempel när migranter och mi­ noriteter behandlas ojämlikt i vardagen. Därför undersöker vi vad såväl förtroende som misstro betyder för människor med olika bakgrund i olika situationer och sammanhang, hur de förstår förtroende/misstro samt hur dessa begrepp är kopplade till å ena sidan erfarenheter av tillhörighet och inkludering, och å andra sidan erfarenheter av diskriminering, rasism och marginalisering. Vi förstår integration som en process som inte nödvändigtvis går linjärt, utan ojämnt inom olika livsområden. Man kan till exempel vara arbetslös men socialt inkluderad i sin vardagliga omgivning, eller arbeta men sakna sociala sammanhang. Integrationsprocessen har alltså inte nödvändigtvis en tydlig början eller ett tydligt slut. Lyckad integration innebär att alla människor upplever en känsla av inkludering och tillhörighet på lokal nivå, i vardagliga möten och i samhället i stort.

Kritiska perspektiv på integration

Kritisk integrationsforskning pekar på att integrationsmodeller ofta framställer samhället som neutralt och integration som ett ansvar – och ofta som ett problem – endast för migranter och deras barn. I empiriska studier motsvarar mätningen av migranternas ”prestationer”, till exempel på arbetsmarknaden, inte idealet om tvåvägsintegration. Eftersom migranter vanligtvis kämpar för att nå motsvarande nivåer i fråga om sysselsättning, hälsa, utbildning, och så vidare, som de som har fötts i landet, finns det en risk för att producera ett narrativ om ett konstant misslyckande. I stället för att sudda ut gränsen mellan ”oss” och ”dem” leder integrationsforskning och ­praxis således ofta till att dessa narrativ om misslyckad integration upprätthålls.

Mobile Futures hämtar inspiration från kritiska synsätt på integration, vi menar att man måste se och förstå integration ur ett helhetsperspektiv, som något som påverkar hela samhället och inte bara migranter och deras barn. Samhället är inte en neutral miljö där stora processer som demografiska förändringar äger rum, det krävs samhällsförändringar för att bygga ett mer inkluderande samhälle. Därför vänder vi blicken från migranter till det finländska samhället som helhet.

LITTERATURFÖRTECKNING

Ager, A. & Strang, A. 2008. Understanding integration: A conceptual framework. Journal of Refugee Studies, 21(2), 166 191.

Brugger, J., Dunbar, K.W., Jurt, C. and Orlove, B. 2013. Climates of Anxiety: Comparing Experience of Glacier Retreat across Three Mountain Regions. Emotion, Space and Society 6: 4–13.

Castaneda, A. et al. 2015. Ulkomaalaistaustaisten psyykkinen hyvinvointi, turvallisuus ja osallisuus. THL.

Dahinden, J. 2016. A plea for the ‘de­migranticization’ of research on migration and integration. Ethnic and Racial Studies, 39(13), 2207 – 2225.

FRA, European Union Agency for Fundamental Rights. 2018. Second European Union Minorities and Discrimination Survey – Being Black in the EU.EU.

Habti, D., & Koikkalainen, S. 2014. International highly skilled migration. The case of Finland: An introduction. Journal of Finnish Studies, 17(1/2), 3 – 17.

Keskinen, S. 2016. From welfare nationalism to welfare chauvinism: Economic rhetoric, the welfare state and changing asylum policies in Finland. Critical Social Policy, 36(3), 352 – 370.

Korteweg, A. C. 2017. The failures of ‘immigrant integration’: The gendered racialized production of non­belonging. Migration Studies, 5(3), 428 – 444.

Kumlin, S., Stadelmann­Steffen, I. & Haugsgjerd, A. 2018. “Trust and the welfare state”. In E. M. Uslaner (Ed.), The Oxford Handbook of Social and Political Trust. Univ. of Oxford.

Kuntaliitto. 2020. Väestönkehitys C23-kaupungeissa, Kuntaliitto

Kähäri, O. 2017. Luottamus Venäläistaustasten Ja Kantasuomalaisten Työelämän Suhteissa, Painosalama Oy – Turku, 2017

Leinonen, J. 2012. Invisible immigrants, visible expats? Americans in Finnish discourses on immigration and internationalization. Nordic Journal of Migration Research, 2(3), 213.

Lyytinen, E. 2017. Refugees’ ‘journeys of trust’: Creating an analytical framework to examine refugees’ exilic journeys with a focus on trust. Journal of Refugee Studies, 30(4), 489 – 510.

OECD. 2021. Drivers of Trust in Public Institutions in Finland. OECD Publishing, Paris

Pitkänen et al. 2019. Samaa vai eri maata? Tutkimus viiden kieliryhmän arvoista ja asenteista Suomessa. e2 Tutkimus. Pyrhönen, N., Leinonen, J. & Martikainen, T. 2017. Nordic migration and integration research: Overview and future prospects. Nordforsk.

Saukkonen, P. 2020. Suomi omaksi kodiksi. Kotouttamispolitiikka ja sen mahdollisuudet. Gaudeamus.

Schinkel, W. 2018. Against ‘immigrant integration’: For an end to neocolonial knowledge production. Comparative migration studies, 6(1), 1 – 17.

Sztompka, P . 1999. Trust: A sociological theory. Cambridge University Press.

Turtiainen, K. 2012. Possibilities of trust and recognition between refugees and authorities: Resettlement as a part of durable solutions of forced migration. University of Jyväskylä

UNESCO. 2022. Inclusive and resilient societies: equality, sustainability and efficiency; policy report. MOST/ IGC/2022/012

Uslaner, E. M. (Ed.). 2018. The Oxford handbook of social and political trust. Oxford University Press.

Wilkes, R. & Wu, C. 2019. Immigration, discrimination, and trust: A simply complex relationship. Frontiers in Sociology, 4(32)

Magdalena Kmak är Professor vid Åbo Akademi.

Johanna Leinonen är Akademiforskare vid Uleåborgs universitet.

Yasmin Samaletdin är Projektkoordinator vid Åbo Akademi.