Mötesplats_svenskakyrkan_våren2020

MÖT ESPL ATS ETT MAGASIN FRÅN SVENSK A KYRK AN I HUDIKSVALLSBYGDEN 1/2020

tema

bön samverkan kyrka och idrott

TEAMWORK sid 5

att vara ideell

möte med människor SID 10-13

fika med

azad & helén sid 14-17

FÖRORD Tillit – något att be om Jag ber i princip dagligen men det är mer som tysta samtal än strikta böner. Man hinner säga mycket medan frukostägget kokar! Böneämnen finns alltid, jag säger som min mamma suckande sade en gång: Det finns alltid någon att be för!

Vid några tragiska händelser, när jag som bäst behövt orden har de inte funnits där.

Jag har känt mig liksom tom och tafatt. Vet inte varför det blir så men nu har jag lärt mig att då be vänner om bönehjälp.

När jag var 22 år miste jag min sex år äldre morbror genom en trafikolycka. Han var som en älskad storebror för mig och mina yngre systrar. Sorgen och saknaden efter honom var enorm. Minns att jag med stor besvikelse och ilska anklagade Gud som inte förmådde stoppa en sådan katastrof och det blev länge tyst mellan mig och Gud. Jag såg nog inte mig själv som särskilt kristen då, men jag hade en barnatro.

Långt senare hade jag en dröm där jag mötte min morbror igen. Vi var båda så glada, men han kunde ju inte följa med mig och jag storgrät då jag vaknade.

Det blev som en sorts vändpunkt. Efter det kände jag att jag inte skulle orka leva vidare utan ett hopp om återseende på ”andra sidan”.

Jag har haft fler liknande drömmar efter det, som hälsningar från nära och kära som gått bort. Gemensamt är att de som ”hälsar på” alltid är glada! Det tröstar mig och jag tror att Gud kan tala till oss på olika sätt. Ibland genom en dröm eller i mötet med en annan människa.

Kanske är det inte meningen att vi ska veta så mycket om hur det blir efter döden tänker jag, för då kanske vi inte alls vill vara kvar här.

Och det är större att förundras än att förstå! (Bertil Lindström) Lena Persson, kyrkorådsledamot och ideell medarbetare

KONTAKTA HUDIKSVALLSBYGDENS FÖRSAMLING www.svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden

Scanna QR-koden för att komma direkt till församlingens hemsida

Församlingsexpeditionen 0650-54 07 84 Anna Jacobsson Elisabeth Eriksson hudiksvallsbygdens.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkogårdsexpeditionen 0650-54 07 96 Janne Wallinder Monalisa Granath hudiksvalls.kyrkogardsforvaltning@svenskakyrkan.se 2

Ansvarig utgivare: Björn Wiksten Redaktion: Lotta Thurfjell, Lena Persson, Anette Hylander, Tina Westerbring Foto: Framsidan: Johannes Frandsen/Ikon.

Sidan 6-7: Kristin Lidell/Ikon Distribution: PostNord Tryck: tisdag tryck & reklam

Mötesplats är ett magasin från Hudiksvallsbygdens församling. På hemsidan kan du hitta bonusmaterial, samt längre versioner av vissa reportage. Där kan du också ge respons på tidningens innehåll.

På ”kyrkbacken” Det händer väldigt mycket positivt runt omkring oss. Här på ”kyrkbacken” har vi samlat några korta notiser och aktuella händelser från församlingen och runtom i vårt stift och land.

Församlingen i framtiden Ett arbete har precis påbörjats med att ta fram en ny församlingsinstruktion där vision, mål och prioriterade områden ska ingå.

Vad tycker du att Svenska kyrkan i Hudiksvallsbygden behöver lägga sin kraft på?

Svara gärna på de fyra frågorna i formuläret på hemsidans startsida eller på de frågepapper som finns utlagda i alla kyrkor och församlingshem. Det går också bra att maila hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se

Ny medarbetare Therese Svensson, församlingspedagog med inriktning på konfirmand/ungdom.

Guds välsignelse över ditt arbete och uppdrag och välkommen till Hudiksvallsbygdens församling.

Biskopsbrev om nattvarden I biskopsbrevet ”Fira nattvard” kan du läsa om teologiska, ekumeniska och historiska perspektiv på nattvarden. Du får också svar på vanliga, praktiska frågor som till exempel vem som får dela ut nattvard eller vad man ska göra av bröd och vin som blir över efter mässan.

På hemsidan finns mer information och du kan läsa en bläddringsbar version av biskopsbrevet

Fråga 1: Vad tycker du är det viktigaste församlingen är och gör?

Fråga 2: Vad är det som du ser som hoppfullt/oroande i närsamhället?

Fråga 3: Är det något du saknar eller skulle önska fanns i församlingen?

Fråga 4: Hur vill du ta del av information om vad som händer i församlingen?

t ex. epost, hemsida, annonser, sociala medier, brev, församlingstidning

Äntligen! Bönesvar!

I första numret av mötesplats hösten 2018 fanns en artikel om Kristian Karim och hans liv. Han berättade om sin flykt, sin nyfunna tro och sin längtan att få leva sitt liv i Sverige.

Efter flera avslag och tuffa år med mycket bön, förbön och kamp kan vi alla glädjas åt att Kristian nu har fått uppehållstillstånd och äntligen på riktigt kan börja sitt liv i Sverige.

Grattis och Guds rika välsignelse önskar vi dig Kristian.

En väldigt glad Kristian berättar på Jakobs hörna om beskedet. Glädje & jubel 3

4

Samverkan kyrka och idrott

Teamwork TEXT: LENA PERSSON

Att mötas på samma arenor I augusti, inför Hudik Hockeys och HudikGympans säsongsstart, samlades drygt 100 personer till upptakt i kyrkans lokaler. Hockeyspelare från både A-lag och ungdomslag, gymnaster, tränare och ledare deltog.

Morgan Persson, vice ordförande i Hudik Hockey, uttryckte att kyrkans grundläggande värderingar och hållning är något de vill ha med sig i idrotten.

Anna-Karin Widehammar, ordförande i HudikGympan, menade att genom att agera tillsammans ökas samsynen på jämställdhet. Vi skapar goda relationer på flera plan.

- Upptaktsgudstjänsten är en trevlig grej, säger lagkapten Jonas ’Linkan’ Lindström, som varit med sedan samarbetet startade. - En lite ovan miljö som många av oss inte besöker så ofta annars!

Ett av församlingens värdeord är relation. Vänskap, sammanhang, normer, social fostran, gemenskap och att hitta bra förebilder är betydelsefullt. Inom både kyrkor och idrottsföreningar behövs fokus på frågor om människovärde, hur man skall fungera som team och undvika utanförskap.

Enligt församlingens riktlinjer för sponsring och samverkansavtal vill vi göra Svenska kyrkan synlig i samhället. Samarbetet med hockeyklubben startade för 14 år sedan i tidigare Hälsingtuna-Rogsta församling av dåvarande kyrkoherde Bo Johansson, i samarbete med Uppsala stift.

Under åren har man bland annat haft samtalsgrupper om etik & moral med spelare och konfirmander.

- Det är få killar inom gymnastiken och få tjejer inom hockeyn. Ett samarbetsavtal även med HudikGympan känns både inspirerande och viktigt, säger Lotta Thurfjell kommunikationsansvarig i församlingen.

Idrott är så mycket mer än resultat, menar Fredrik Jönsson, marknadsansvarig för Hudik Hockey.

- Det är viktigt att se människan bakom hockeyutrustningen respektive gymnastikdräkten.

I avtalet med Hudik Hockey ingår att församlingen är matchvärd en gång/säsong. När det sammanfallit med 1:a advent och Act Svenska kyrkans julinsamling har vi fått möjlighet att på olika sätt nå ut till publiken med information om det viktiga internationella arbete som utförs genom kyrkan.

I samband med Lucia i Jakobs kyrka hade HudikGympan en vacker ljusuppvisning och i höstas fick barn från kyrkans barngrupper komma till Aktivitetsfabriken på Höstlovskul! Barnen fick prova på allt från balansgång till volter ner i skumgropen!

Det erbjuds också möjlighet till samtal med präst eller diakon för både ledare och ungdomar.

- En positiv samverkan och själva kyrkorummet är en lugn och skön miljö, tycker Titti Frykman, verksamhetsledare för HudikGympan.

5

Amen efteråt – bön för dagen som varit Hur ska jag be? Att summera dagen kan vara ett bra sätt att börja be och behöver inte vara så svårt.

Se till att du har det skönt.

Sätt gärna på musik i bakgrunden.

Slut ögonen och blunda en stund.

Lyssna på musiken och slappna av.

Tänk tillbaka på hur den här dagen började. Hur vaknade du?

Ringde väckarklockan eller var det någon som väckte dig? Kände du dig pigg eller trött? Åt du frukost? Om du åt frukost, vad åt du i så fall?

6

Vad valde du för kläder? Varför valde du just dem?

Vad var det för väder ute?

Tänk efter hur dagen varit. Vilka människor har du mött under dagen? Vad har du pratat med dem om? Är det något möte eller samtal som hänger sig kvar i dina tankar?

Har du lärt dig något nytt idag? Är du nöjd med den här dagen? Har det varit en bra dag?

Finns det något du gjort eller sagt under dagen som du ångrar?

Känn efter om du bär något inom dig som du är orolig för, något som bekymrar dig?

Finns det något som gjort dig glad idag?

Bön är människans samtal med Gud TEXT: BJÖRN WIKSTEN

I bönen är den som ber inte ensam. Bön är människans svar på Guds tilltal. Gud är den som tagit det första steget och öppnat upp för vår möjlighet till närhet. Bönen förutsätter en tro på Gud. Men man kan också söka Gud genom att börja be.

”Tack Gud för att du alltid lyssnar och finns vid min sida. Hjälp mig lära känna dig lite mer för varje dag.

Amen” Är det någon särskild person som du tänkt mycket på idag? Någon du tycker om eller någon du har svårt för?

Lyssna på musiken och fundera vidare över din dag och ditt liv, över det som du är uppfylld av just nu.

Vad du tänkt på under den här stunden, det vet bara du själv. Om du sätter ordet ”Gud” framför dina tankar och ordet ”Amen” efteråt blir det du tänkt till en bön. Att be är att ha en relation med Gud, att dela sina tankar och sitt liv med honom. Svårare än så behöver det inte vara.

Ur boken: Fridlyst - konfirmandandakter - Karlstad stift

Gud och människa, här finns både en närhet och ett enormt avstånd. Guds godhet och barmhärtighet gör bönen möjlig. Bönen är inte främst ett sätt att försöka påverka Gud. Jesus ber i Getsemane inför sin korsfästelse: ”Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill.” (Matt. 26:39). Inte heller ett sätt att uttrycka sin fromhet inför Gud, ett sätt att försöka imponera, vare sig på Gud eller människor (Luk 18:11-14). I bönen får istället barnaskapet ta form.

Jag är ett Guds barn som samtalar med min Gud. I bönen kan man uttrycka osäkerhet, förtvivlan, tvivel, tacksamhet, glädje. Allt ryms i bönen och bön handlar inte om en fast form. Men bönen kan också ha en mer fast form, om vi tänker på när Jesus lär oss hur vi ska be i bönen Vår Fader (Matt. 6:9-13).

Bibeln säger inget om hur vi ska be. Esra kastar sig gråtande ner framför Guds hus (Esr. 10:1). Jesus faller ner på sitt ansikte i Getsemane (Matt. 26:39).

Församlingen i Tyrus böjer knä på en strand (Apg. 21:5). Jesu lärjungar ber stående (Mark. 11:25).

I bönen får man vara sig själv. Bönen kan vara både ordrik och tyst.

Det är gott att göra bönen till en vana.

7

Öppen kyrka

Kyrkorummet, en plats för bön och stillhet TEXT OCH BILD: LENA PERSSON

Det finns inte många platser där vi kan hitta stillhet och tystnad under dagen. Jakobs kyrka är en sådan plats.

Sedan början av 90-talet har Jakobs kyrka varit öppen för besökare på vardagar mellan kl 11-15.

De som möjliggör detta är några ovärderliga ideella medarbetare som kallas öppen kyrka-värdar.

Viola Marklund tror att hon varit med från start som öppen kyrka-värd.

– Jag tycker det är rofyllt, jag trivs i Jakobs kyrka, känner mig hemma och ber själv ofta när jag är här, säger hon. Oftast har Viola suttit ensam på sina pass men de flesta jobbar två och två och idag har hon sällskap av två nya värdar, Marianne Eriksson och Britt Norell.

– Viola är vår läromästare, säger Britt.

Detta uppdrag är nytt för dem båda, men som ideella i församlingen har de funnits med länge. De brukar hjälpa till vid julaftonens julgemenskap.

– Ja där är vi stammisar, ler Marianne.

Besökarna är i olika åldrar, mestadels äldre. Men Viola tycker att det förändrats lite, fler än förr kommer tillsammans med barn och då och då kommer även skolklasser på studiebesök. Ibland vill besökare samtala eller fråga om kyrkans historia, men de 8

allra flesta som kommer in, vill bara sitta en stund i tystnad, be, meditera, kanske tända ett ljus i ljusbäraren eller se vad som finns på bokbordet. Många besökare på senare tid har varit nyfikna att se hur kyrkan blev efter den stora renoveringen som blev klar i höstas.

Marianne Eriksson och Britt Norell är nya öppen kyrka-värdar

På min fråga om vad de tycker blev extra bra efter renoveringen svarar de: stjärnhimlen som skrapades fram bakom lager av målarfärg, kyrkbänkarna och predikstolen.

– Men jag saknar en kormatta, det är viktigt med textilier både estetiskt och ljudmässigt, svarar Viola.

Kontaktperson för de tjugofyra värdarna är diakon Sylvia Weigl Wiksten. Hon sammanställer schemat, utifrån allas önskemål om vilka dagar och tider man kan och med vem. Sedan kyrkan började vara öppen på vardagarna kommer cirka 3000-5000 besökare/år.

Att vara öppen kyrka-värd innebär att sköta om i kyrkorummet, tända ljus, och hjälpa besökare till rätta.

Ibland får man lyssna när någon behöver prata.

Att kunna berätta lite om kyrkorummet är också välkommet, berättar Viola

9

Åsa är ideell medarbetare i Jakobs Hörna, på S:t Jakobsgården. Hon verkar alltid sprudlande glad och är både nyfiken, lyssnande och omtänksam. Hon har ett uppmuntrande ord för alla.

På frågan om hon vill berätta lite om sig själv så gör hon det med en speciell händelse som säger något om vem hon är. År 2000 hamnade jag i en mycket svår situation i livet, berättar Åsa. Det var jobbigt och jag genomgick en personlig kris. För att må bättre var jag ofta ute och gick i skogen. En dag när jag tog en snabb 10

promenad kände jag hur någon tog ett kraftigt tag om min högra axel och stoppade mig, men när jag vände mig om fanns det ingen där. – Har jag blivit alldeles snurrig, tänkte jag. Framför mig stod bara en enorm tall. Då hörde jag en röst liksom inom mig som sa: Åsa, du samlar på bokstaven M. – Vad kan det här betyda? Till slut kom jag på det: Möte Med Människor! Möten med människor, det är ju det som är mitt liv. Det har blivit mitt motto.

Varför blev du ideell i kyrkan?

– Man trivs där man behövs! Jag är nog född med en djup andlighet. När jag växte upp så var en prästgård närmsta granne, där fanns det barn som jag lekte med och så fort jag blev stor nog följde jag min mamma till kyrkokören som hon deltog i. Allt

Möten med människor!

-det är ju det som är mitt liv ”Då hörde jag en röst liksom inom mig som sa: Åsa du samlar på bokstaven M. - Vad kan det här betyda, funderade jag.

Till slut kom jag på det: Möte med människor!”

TEXT OCH BILD: TINA WESTERBRING

”Att vara ideell är en del av mitt liv – en livsstil.” en funktionsnedsättning och jag är aktiv i olika föreningar inom funktionshinderrörelsen. Min familj är en riktig ”sportfamilj” så även där har jag haft olika

ideella uppdrag. Att vara ideell är en del av mitt liv – en livsstil.

Du är så underbart positiv och uppmuntrande. Hur hämtar du själv kraft och inspiration?

– Jag är bara så här av naturen och jag får så mycket energi av mina Möten Med Människor, men man behöver också lyssna på sitt inre. Att vara i närheten av vatten och skogen ger mig avkoppling. Åsa berättar också om retreater hon deltagit i som något värdefullt. Hon har även hittat retreat mitt i vardagen och där får hon sin återhämtning. Av en händelse hittade hon en lapp på sjukhuskyrkan där det stod: När du hjälper en annan uppför berget, bestiger du det samtidigt själv. Denna lapp ger henne mycket kraft och inspiration i mötet med människor

‹‹‹

detta har format min uppväxt. Dessutom har jag alltid haft en otrolig längtan efter kyrkorummet. Att bli ideell i kyrkan föll sig naturligt. Vår dotter har

11

hon hjälper. Ödmjukhet och tacksamhet är två ord som ständigt finns närvarande i Åsas liv. Åsa tycker att det är viktigt att man som ideell medarbetare har en kontaktperson som man kan få hjälp och stöd av när det gäller lite svårare frågor.

Annars är det ju fantastiskt att bara kunna bolla saker som ideell, mellan anställda och andra ideella.

Hur tycker du att vi som församling ska vara?

– Det är viktigt att man känner sig välkommen och sedd i det första mötet med församlingen, säger Åsa.

Att döma får inte förekomma. Jag tycker att öppenhet, ärlighet och kärlek ska genomsyra mötet med en annan människa. Det är viktigt att ta sig tid att lyssna och hjälpa där det behövs. Församlingen ska kännas som en naturlig del av vardagen och vara tillgänglig för alla.

Om du träffade någon som inte visste så mycket om vår församling, vad skulle du berätta?

- Du, kyrkan är öppen varje dag, brister Åsa ut! Här finns en öppenhet och man är välkommen. Det finns ett öppet kyrkorum och någon att vända sig till. Om någon är ny skulle jag visa vårt veckoblad och fråga vad personen är ute efter. Det finns verkligen något för alla och jag brinner ju för ”Hörnan” så jag skulle berätta om den. Åsa berättar att hennes uppdrag som ideell medarbetare har gett henne perspektiv på sig själv och sitt liv. I möten med andra människor får man så mycket kärlek, glädje och nya vänner. Så till er som nu läst denna artikel och tycker att det låter spännande att bli ideell säger Åsa, tveka inte en sekund! Kom och var med och hjälp till. Jag skulle också visa dem den lapp som jag hittade på sjukhuskyrkan. Att se människor växa ger massor av energi.

Vad skulle du vilja bli bättre på eller lära dig?

Lever man med ett öppet sinne så lär man sig något nytt varje dag, säger Åsa. Jag strävar efter att bli en bättre lyssnare. Jag jobbar med min nyfikenhet. Fast jag mött en person fem gånger så försöker jag vara lika nyfiken som första gången vi möttes. Jag vill 12

inte stagnera. Jag vill ta ansvar i mötet med andra människor. Man behöver också rannsaka sig själv och utvärdera sig själv med mycket öppenhet och kärlek. Då kan man verkligen utvecklas!

Vad tycker du att vi som församling kan bli bättre på?

– Jag tänker att vi lever i ett ”bråttomsamhälle”. Vi som församling kan vara en motvikt, ge människor tid och ha tålamod att lyssna. Jag önskar också att vi skulle bli tydligare med ”mobilfria” zoner för att mötas på riktigt.

Möte med människor; Åsas röda tråd i livet.

Vilken är din? Har du funnit den än?

Åsa ser till att hon verkligen har hälsat på alla besökarna på Jakobs hörna innan hon sätter sig ner för en stunds samtal med Lars, Anders och Olle som är något av stamgäster på hörnan. Olle hjälper också till både på språkcaféet och som fotograf.

Vad kan det då innebära att vara ideell medarbetare i församlingen?

Alla gåvor som människor har kan berika församlingen. Det kan handla om att att besöka någon, vara ledare för konfirmander, möjliggöra att Jakobs kyrka kan vara öppen dagtid, bli språkvän på språkcafét eller stöd till asylsökande. Kanske har du yrkeskunskaper som du själv känner kan komma till nytta, som t. ex. lärare till läxhjälpen för gymnasieungdomar. Det finns också praktiska uppdrag för den som känner att det passar bättre t. ex. sticka babysockor, dekorera doppåsar, laga konfirmandkåpor mm. Skulle du vilja vara med och göra en insats?

Kontakta församlingen, ditt engagemang sker utifrån den tid du kan avsätta.

För att göra ideellt arbete bland barn och unga ska utdrag från belastningsregistret alltid lämnas in före ett uppdrag kan starta. En Ideell medarbetare är försäkrad under sitt uppdrag och tilldelas en kontaktperson som ansvarar för att ge information och stöd.

Är du nyfiken och vill veta mer?

Kontakta Sylvia W Wiksten, diakon och samordnare för det ideella arbetet i församlingen. telefonnummer: 0650-54 07 88 E-post: sylvia.wiksten@svenskakyrkan.se 13

Fika med ...

Azad Fakeh och Helén Tanzborn TEXT: ANETTE HYLANDER

Helén och Azad, två bönemänniskor Bön är en livshållning, ett sätt att vara. En pågående dialog, säger Helén. Bön är samtal med Gud, bekräftar Azad. Hela tiden, hela livet.

Det är inte tomma ord. Jag får svar.

Det är Guds kärlek!

För Helén Tanzborn och Azad Fakeh är det inget konstigt med att prata om bön över en kopp te en fredagförmiddag. Bön är en självklarhet i deras liv.

Bön är som pulsen; nära, alltid. Bönen är aldrig längre bort än en tanke. De pratar om vad bön är, 14

vad bön gör och vad bön ger. Och om bönesvar.

Frid, en ny känsla av närvaro i situationen och ett annat sätt att se, kan vara bönesvar, säger Helén.

Mycket kan bortförklaras, om man vill. Jag vill hellre se även det lilla, som ett svar på bön.

Azad håller med; Jag tackar Kristus. Tron är en relation, någonting nära. Jag ber varje dag.

Helén berättar: Frälsarkransen (ett armband med olikfärgade pärlor. reds anm) fungerar för mig som ett redskap vid bön. Jag kan tänka att de olika pärlorna är olika personer eller situationer jag vill be för och varje gång jag håller i den pärlan så är det en bön. Bön är inte ett krav. Andakt och stillhet inför Gud är som att stämma mitt instrument. Det

inte alltid det man vill. Sen säger han det, med ett leende: Kanske att man får bättre än man vill! Det blir en paus. Fönstret ut mot gatan står öppet, men det är inte kallt, bara friskt. Att be låter ”Mycket kan som en skön möjlighet; ett stråk av helt naturbortförklaras, om lig övernaturlighet, mitt i allt. Gud kan visa man vill. Jag vill sig för oss och på olika sätt tala, ge oss tankar.

Det kan vara vardagligt och enkelt.

hellre se även det lilla, som ett svar på bön.”

Vi kan inte förstå allt, säger Azad. Gud är mysterium. Men Helig Ande är med och förstår; vill hjälpa.

Helig Ande är Guds närvaro i vardagen.

Helén funderar vidare kring vad bön ger: Bönen ger mig alltid kärlek från Gud. Jag känner mig ofta otillräcklig, men när jag ber upplever jag att jag får se med Guds ögon: alltid älskad. Alltid, säger Helén med eftertryck.

Azad låter bestämd, men samtidigt lite hemlighetsfull: Gud är nära och svarar på vår bön. Man får

Men bön påverkar också Gud, hävdar Azad. Gud kan ändra sig. Ibland får man vara envis. Man ska inte ge upp. ”Bulta så ska dörren öppnas”, står det i Bibeln. Man kan också be Kristus om hjälp om man inte har bönvänner som Helén. Guds änglar har skyddat mig. Jag var i nöd och i fara för mitt liv. Jag har upplevt att Gud räddat mig.

‹‹‹

går att spela ostämt också, men om Gud får stämma så blir jag bättre.

Om förbön och bönesvar Helén har flera bönevänner och skickar ofta och gärna ett sms: ”Be för det här”. Bästa direktsupporten! Bön är också en syskongemenskap. Vi hör ihop och behöver varandra.

Hon bär på ett starkt böneminne då hon fick förbön i en gudstjänst. Den som bad var inte bekant. Han sa: Jag ser händer som läggs på ett piano i tunga ackord, säger det dig något? Själv bar hon i hemlighet på frågan om hon skulle studera vidare vid en musikutbildning, eller om hon skulle resa utomlands för att arbeta. Det blev musikstudier! Bön påverkar oss som ber.

15

Helén berättar om ett annat tillfälle: Jag bad en gång för en kille som inte alls var kristen.

Han hade tandvärk och jag bara la handen vänligt på honom och ”smygbad” tyst. Hans spontana respons: ”Va! Bad du nu eller?

Värken försvann precis” blev ett roligt kvitto på bönhörelse. Jag längtar efter att vi oftare ska erbjuda förbön i gudstjänsten, säger hon.

Både bön och lovsång är olika sätt att närma sig och vara inför Gud som jag vill ha mer av.

Azad: Kyrkan är en helig plats. Där har jag lätt att vara med Gud, för där finns inte en massa annat att tänka på. Jag ber för församlingen.

Helén: I kyrkan blir vi ett VI. Tänk, över hela jorden är det alltid någon som ber! Jag tänker att det finns vardagsbön. Sånt där som ”hjälp mig att hitta nycklarna”, och så plötsligt ser jag att de ligger där. Bön kan också vara något speciellt, eller högtidligt, men oftast när jag ber är det mitt i vardagen. Jag ”småpratar” med Gud. Azad: Samtidigt är Gud mysterium. Vi förstår inte allt. Men bön är alltid bra! Jag vill be hela livet. Kurdiska är mitt modersmål. Arabiska är också mitt språk men jag ber faktiskt på svenska. Jag blev uttalat kristen efter att jag kommit till Sverige.

Helén avslutar: Bön är enkelt - Just do it! Bön är för alla.

16

Frälsarkransen Biskop emeritus Martin Lönnebo har skapat ett modernt radband med en pärla för varje tillfälle. Radbandet kan du ha med dig vart du än går. Rör vid pärlorna då och då, var i kontakt med dina böner och drömmar.

Eller avsätt en stund varje dag till stillhet och samtal med Gud. Frälsarkransen vill vara som en god vän: Den ställer inte krav, den tränger sig inte på, den stänger ingen ute, den finns till hands när den behövs. Du kan hänga Frälsarkransen över din säng som påminnelse: ”Här finns jag – om du behöver mig”. Den kan ligga på nattduksbordet.

Den trivs på handleden och i fickan. Varje pärla symboliserar en aspekt av livet.

Frälsarkransen är ett redskap för bön och meditation.

BEKYMMERSLÖSHETSPÄRLAN – BLÅ PÄRLA - om evighetsnuets frihet och lätta sinne.

KÄRLEKSPÄRLORNA – RÖDA PÄRLOR - om försoning, och om att ge och ta emot kärlek HEMLIGHETSPÄRLOR – PÄRLEMORPÄRLOR - för personliga böneämnen som barnen, den älskade, en djup önskan, allt levande.

Hemlighetspärlan med en nyans av grönt talar om medmänsklighet. Diakonins färg.

NATTENS PÄRLA – SVART PÄRLA - om döden och livets kriser.

UPPSTÅNDELSEPÄRLAN – VIT PÄRLA - om hoppet och livets förnyelse.

GUDSPÄRLAN – GULDFÄRGAD PÄRLA - om den Hemlighetsfulla Närvaron.

TYSTNADSPÄRLOR – SEX AVLÅNGA PÄRLOR - för ordlös koncentration.

JAGPÄRLAN – PÄRLEMORPÄRLA - om att se sig själv som värdig och ansvarfull.

DOPPÄRLAN – VIT PÄRLA - om pånyttfödelse och överlåtelse

ÖKENPÄRLAN – SANDFÄRGAD PÄRLA - för andlig prövning och strävan efter att leva ett äkta och sant liv.

BÖN EN PÄRLA I TAGET Stanna upp en kort stund. Välj den pärla som passar dig bäst just nu, håll i den och låt dig inspireras eller tröstas.

NÄRVARO Håll i Gudspärlan och ana ett djup som inte går att nå med ord.

TYSTNAD Bli stilla, låt dina fingrar möta någon av tystnadspärlorna.

DAGENS PÄRLA Välj en pärla för dagen och reflektera över den då och då under dagen.

VÅR FADER Använd kransen för att be 17

Ideellt engagemang sedan 1945

Hälsingtuna Lekmannakår TEXT: BO JOHANSSON

...är i år värd för Uppsalas stifts Lekmannaförbunds årsmöte med besök av Biskop Karin Johannesson

Hälsingtuna lekmannakår har en lång historia då den bildades så tidigt som 1945. Lekmannakåren träffas cirka en gång per månad för gemenskap och studier i Hälsingtuna sockenstuga. De senaste åren har vi studerat Kyrkoalmanackan som följer kyrkoåret. I år handlar det om Barmhärtighet.

Vi inbjuder också till kyrkkaffe antingen på Marie Bebådelsedag(våfflor) eller Palmsöndagen i Björkbergskyrkan/Hälsingtuna kyrka. På Alla Helgons dag ansvarar lekmannakåren för öppethållande, kaffe och stilla orgelmusik i Hälsingtuna kyrka.

Varje år gör stiftets lekmannaförbund en utflykt och deltar i en gudstjänst i någon församling som inte har en lekmannakår. I höstas var vi i Knivsta, där det fanns intresse för att starta en Lekmannakår.

Totalt har lekmannaförbundet ca 4000 medlemmar, 105 kårer. Uppsala stift har ca 150 medlemmar, 4 kårer. Vi vill bli fler!

Kontakta gärna Bo Johansson (ordf.) 070-6347872 Svenska Kyrkans Lekmannaförbund... ... är en självständig frivilligorganisation inom Svenska kyrkan. ... är verksamma på församlingsnivå, stiftsnivå och riksnivå. ... vill främja kristen gemenskap, fördjupa kunskapen om den kristna tron och kyrkans liv.

18

... vill samla kvinnor och män till engagemang och ansvarstagande i och för kyrkan. ...vill vara ett forum för samtal inom kyrkan om dess uppgift och möjligheter. ... vill skapa opinion för kristna värderingar i samhället. ... vill vara en röst för lekmän i Svenska kyrkan.

Förbundet bildades 1918 i Uppsala och leddes då av Nathan Söderblom. Från början kunde endast män vara medlemmar och förbundet hade då tilläggsnamnet ”Kyrkobröderna”. På 1970-talet öppnades förbundet för kvinnliga medlemmar och dessa utgör idag en majoritet.

Ansvarstagande och engagemang i och för kyrkan, utbildning och fördjupning i kristen tro samt gemenskap har alltid varit grundläggande i förbundets verksamhet.

Lördagen 7 mars 2020 håller Uppsala stifts Lekmannaförbund årsmöte i Hälsingtuna församlingshem och kyrka.

Biskop Karin Johannesson besöker oss, håller föredrag och leder sändningsmässan. Alla är välkomna till föredraget kl 14 och mässan kl 15.30.

FASTEAKTIONEN 2020

För alla människors rätt att leva i frihet frånSvenska våld. kyrkans fastekampanj 23 februari-5 april

Foto: Deborah Rossouw / Ikon

STÅ PÅ MODETS SIDA TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD svenskakyrkan.se/act Act Svenska kyrkans fasteaktion handlar om att vi alla har rätt att leva i en trygg och säker miljö fri från våld. Tillsammans med våra partner världen över står Act Svenska kyrkan på modets sida när människor utsätts för våld och förtryck.

Varje person som drabbas har rätt till trygghet, värdighet och behöver stöd för att leva vidare. Act Svenska kyrkan stödjer humanitära insatser över hela världen.

Var med och kämpa för människors rätt att få resa sig starkare ur en katastrof och leva i frihet från våld.

Dina gåvor används där behoven är som störst och räddar liv – de bidrar till hopp och värdighet!

Act Hudiksvallsbygen är en grupp som arbetar året runt för att informera om och skapa engagemang för det internationella arbetet. Under julinsamlingen ”för alla flickors rätt till ett värdigt liv” samlades det i församlingen in 88 000 kr. Tack för din gåva!

Aktiviteter i församlingen för fasteaktionen 2020 23 februari kl 17 Child to Child i Jakobs kyrka Välgörenhetskonsert med

Hudik Soul Childen m. fl.

10 mars kl. 18.30 Modevisning, S:t Jakobsgården

Vårmode, semla och kaffe 4 april kl 11-14 Loppis, S:t Jakobsgården ”Handla hållbart” Våffelcafé och fika 5 april Gudstjänster och konserter

i flera av församlingens kyrkor.

Avslutning på fasteaktionen

19

KORSORD VINTER 2020

Tävla och vinn!

Ett presentkort till församlingens bokbord

Vinnare

Ett stort grattis till vinnarna i julnumret (nr 4) Åsa Johnson, Sonja Bergenholm, Inga-Britt Fläckman.

Välkommen att hämta ditt bokpris på församlingsexpeditionen

Skicka in...

...svaren i de färgade rutorna senast den 14 april 2020.

Via e-post: hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se Per post: Hudiksvallsbygdens församling, Box 1022,

824 11 Hudiksvall

Lösning på förra korsordet

1:a - 3:e pris

Håll utkik efter nästa nummer!

Kommer i din brevlåda i juni