Mötesplats_ Svenska kyrkan_ 1_ 2021

MÖT ESPL ATS ETT MAGASIN FRÅN SVENSK A KYRK AN I HUDIKSVALLSBYGDEN 1/2021

Tema

HOPP

ODLING + BARN

POFF och Livsglädje SID 4-7

DIGITAL UTMANING I PANDEMINS SPÅR

SÄNDNING PÅGÅR SID 8-11

FIKA MED...

UNGT VÄRDSKAP SID 14-16

Gud jag längtar så efter värme och gemenskap. Tänk en sådan sak, som att få vara många tillsammans i samma rum, röster, skrammel, barn som leker. Dofterna av kaffe och påskliljor.

Förut tyckte jag ibland att det kunde vara lite besvärligt med det sociala. Men nu längtar jag så.

Käre Gud, jag ber att det skall bli lite mer som vanligt igen. Amen Bön av Anne Sörman

FÖRORD

”Med de goda krafter som finns...”

Lever vi i en värld enbart fylld av oro och vanmakt? Ibland verkar det så. Världen kommer oss verkligen så nära, in i vårt vardagsrum – och vi kan känna vanmakten.

Vi ser vad som sker i vår omvärld, känner oss små och så obetydliga att vi inte kan förmå något. Det gäller vår värld med larm om global uppvärmning, det kan gälla vår församling som brottas med stora minus i budgeten närmaste åren, men ändå närmare oss, hotet om sjukdomar, ensamheten, den begränsade kontakten med dem runt oss som vi är så beroende av – och som är beroende av oss!

Mot detta står det engagemang vi sett senaste året - hur vi tillsammans försöker hjälpa och stötta på de sätt var och en har möjlighet till. Gemenskapen mellan oss människor ger hoppfullhet, så kan vi uppleva ett syfte och mening med våra liv. Och i vår församling – med de goda krafter som finns bland medlemmar, anställda och förtroendevalda skall vi klara en god verksamhet och vår framtida budget. Tillsammans kan vi!

Denna hoppets drivkraft i våra liv och den styrka Gud ger oss gör att vi kan se framtiden i ljus, känna hopp och förtröstan.

Ragnar Sidenvall, Kyrkorådets ordförande

KONTAKTA HUDIKSVALLSBYGDENS FÖRSAMLING www.svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden

Scanna QR-koden för att komma direkt till församlingens hemsida

Församlingsexpeditionen 0650-54 07 84 Anna Jacobsson Elisabeth Eriksson hudiksvallsbygdens.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkogårdsexpeditionen 0650-54 07 96 Janne Wallinder Monalisa Granath hudiksvall.kyrkogardsforvaltning@svenskakyrkan.se 2

Ansvarig utgivare: Björn Wiksten Redaktion: Lotta Thurfjell, Lena Persson, Anette Hylander, Tina Westerbring Foto: Framsida: Jonathan Lange Distribution: PostNord Tryck: tisdag tryck & reklam

Mötesplats är ett magasin från Hudiksvallsbygdens församling. På hemsidan kan du hitta bonusmaterial samt längre versioner av vissa reportage. Där kan du också ge respons på tidningens innehåll.

På ”kyrkbacken” Det händer väldigt mycket positivt runt omkring oss. Här på ”kyrkbacken” har vi samlat några korta notiser och aktuella händelser från vår församling.

Virka för livet Hjälp församlingens Act-grupp att virka mormorsrutor. Lämna in färdiga rutor till församlingsexpeditionen. Under hösten sys lapparna ihop till barnfiltar som säljs till förmån för Acts julinsaling. Många rutor små…

Rutorna ska vara 10x10 cm Beskrivning finns på hemsidan

Är du ung och söker

SOMMARJOBB Guide i Jakobs kyrkan Församlingen söker ungdomar, minst 17 år, som guider och värdar i årets sommarkyrka.

Guiderna hälsar välkommen och dramatiserar en berättelse om kyrkans historia inför en grupp besökare. De sköter också en enkel fikaservering. Två ungdomar ansvarar tillsammans för värdskapet i Jakobs kyrka.

Jobbet är 10 – 16, fem dagar i veckan. Första perioden är 21 juni till 10 juli och andra perioden sträcker sig från 12 -31 juli.

DU - är intresserad av kyrkan och dess historia.

- har goda kunskaper i engelska för att kunna ta emot besökare från andra länder.

- tar ansvar och gillar att jobba i team.

- är serviceinriktad och kontaktskapande.

Lön enligt avtal Välkommen med din ansökan senast den 19 april therese.t.svensson@svenskakyrkan

Påskens gudstjänster annonseras på www.svenskakyrkan.se/ hudiksvallsbygden.

Hemsidan hänger med i svängarna i Coronatider och erbjuder aktuell info.

Vi firar påsk tillsammans i både kyrka och hem.

Välkommen!

3

4

Att kunna vara en del av barn och ungas uppväxt, se dem utvecklas, det ger livsglädje!

ODLING + BARN =

POFF och livsglädje TEXT: TINA WESTERBRING FOTO: VICKI SÖDERLUND

I några församlingsblad framöver kommer vi att få följa med Victoria Söderlund, hennes intresse för odling och hennes tankar om framtid, hopp och livsglädje…

Berätta lite om dig själv Jag kallas Vicki, är 23 år gammal och bor i Jättendal. Förra året blev jag färdig med min utbildning och arbetar nu som lärare i årskurs 1. Mina största intressen är odling och scouterna, där jag är ledare.

Förra året fick jag priset ”Kompassrosen” som delas ut till unga ledare. Kriterieorden är mod, handlingskraft och omtanke. 3-5 unga ledare får priset varje år. Priset får man av kungen själv, men jag har inte fått det än på grund av pandemin. (Församlingen passar på att gratulera till det fina priset.)

Du är scoutledare och har varit fadder för våra konfirmander. Vad har det betytt för dig?

Det ger mig energi att vara tillsammans med barn och ungdomar. Att kunna ge dem minnen och vara en del av deras uppväxt, se dem utvecklas, det ger livsglädje!

Hur kom det sig att du började odla?

‹‹‹

Jag ville äta mer närproducerat och det är roligt att ha något att sköta om.

5

Hur vet du att du gör rätt när du odlar?

Jag är med i några grupper på Facebook, där kan man få mycket tips, råd och hjälp. Några trädgårdsböcker har jag också, men oftast bara testar jag mig fram.

Något som du alltid sätter och vad har du börjat förså?

Tomater och physalis är något som jag inte vill vara utan. Förra året fick jag nog 10 liter physalis på två plantor. Det är ju så gott! Jag har redan sått chili, paprika, physalis och purjo. I år ska jag också pröva att så både gul och röd lök ifrån frö. Jag har inte odlat så mycket blommor men ska kanske prova med dahlior i år.

Vad är det roligaste/tråkigaste med odling?

På våren är allt brunt och tråkigt och sedan säger det bara POFF och så växer det hur mycket som helst. Tråkigast är att rensa ogräs. Jag brukar plantera frön ett och ett i rutor så jag ska slippa gallra.

Att få bort alla mördarsniglar är också jobbigt.

Ge tre goda råd till någon som vill börja odla!

Nysådd basilika har tagit fart. Poff, det växer så det knakar.

Våga testa, börja enkelt och rensa inte för mycket ogräs.

Kan du dra några paralleller mellan att du vårdar, sköter om dina plantor och att se barn växa och utvecklas i ditt jobb?

Till exempel när man lär barn att läsa så är det ofta så att ingenting händer och plötsligt POFF så bara klickar det och de börjar läsa. Det är så häftigt att se.

Hur påverkar pandemin ditt arbete som lärare?

All spritning av händer! Skratt! Man blir så torr! I början av pandemin var många barn hemma ifrån skolan. Det har blivit bättre nu. Vissa barn är oroliga. Mest tråkigt är att de inte kan träffa sina kompisar i samma utsträckning som förut.

6

Hur kan man ge barnen hopp att det ska bli bättre?

Jag upplever att föräldrar pratar med sina barn på ett bra sätt så att de ska förstå. Jag tror också att det är viktigt att de får gå i skolan och ha ett så normalt liv som möjligt.

Vad kan församlingen erbjuda din åldersgrupp ”unga vuxna”? Saknar du något?

Ja det vore roligt att ha någon helgaktivitet, kanske en gång i månaden. Att få ses utomhus och kanske grilla och reflektera över livs/trosfrågor och sjunga psalmer. Eftersom jag är scoutledare så ordnar jag alltid en massa aktiviteter, det vore skönt att bara få komma och delta.

”När man lär barn att läsa är det ofta så att ingenting händer och plötsligt POFF så bara händer det. Precis som när man sätter ett frö”

Hur tänker du att kyrkan kan ge människor hopp i dessa tider?

Att inte ställa in utan ställa om.

Människor kan ta del av gudstjänster på nya sätt, som direktsänt eller inspelat. Må-bra-promenaderna är ett annat exempel, där man kunnat vara ute och röra sig och få umgås på ett tryggt sätt. Nytänk ger hopp!

Jag tackar Vicki för denna gång och ser med spänning fram emot nästa gång vi ska höras och få se om det skett något POFF i hennes odlingar.

7

Sändning pågår – digital utmaning i TEXT OCH BILD: LENA PERSSON

Vi möter några församlingsmedlemmar och frågar om hur de upplever att församlingens fysiska gemenskap ersatts av digital gemenskap.

Jag träffar Margareta Svedman via messenger och hon ställer upp på bild via datorn, trots att hon har det hon kallar coronafrisyr! Margareta är nyss fyllda 80 men är inte rädd för den nya tekniken. Man måste våga fråga, säger hon. Margareta har döttrar och barnbarn som hjälper henne när hon kör fast.

8

Vad av det församlingen gör via nätet har du tagit del av?

Gudstjänster, konserter och så följer jag församlingens facebook-sida. Lukas julkalender följde jag också varje dag innan jul! Utbudet är stort, så allt hinner jag inte med.

Utöver församlingens kanaler deltar jag varje söndagkväll i en bönegrupp tillsammans med andra medlemmar i EFS, uppkopplade via Google meet, och nyligen firade jag en dotters födelsedag via Zoom.

Digitala gudstjänster och andakter Församlingens kommunikatör Lotta Thurfjell berättar att före pandemin kom det varje söndag i snitt 70-100 personer till gudstjänst i Jakobs kyrka och 20-30 till församlingens övriga kyrkor. Vid speciella temagudstjänster och när någon kör medverkar dubbleras ofta antalet. Vid de stora högtiderna är det nästan fullsatt.

När vi nu bara får vara åtta besökare i kyrkan deltar ca 35-130 personer även digitalt, i tre minuter eller längre under det första visningsdygnet, lite beroende på var gudstjänsten visas, Facebook, hemsida eller YouTube. Om gudstjänsten ligger kvar en längre tid kan 400-2500 ha sett dem via sina skärmar, men då kan det vara väldigt korta besök, lite som att glänta på kyrkporten, säger Lotta.

Vid digitala musikgudstjänster och konserter deltar och delar fler. I barn- och familjegudstjänst liksom i den livesända sinnesrogudstjänsten, ser vi många som interagerar med kommentarer och inlägg. Det finns ett fortsatt behov att ta del av gudstjänstlivet, att mötas, även om det blir hemifrån köksbordet.

Om vi når fler och andra än vid vanliga gudstjänster vet vi inte. Det är svårt att djupdyka i statistiken, men några kommentarer vi fått är ”äntligen tänker församlingen på oss som inte kan ta oss till kyrkan” och ”roligt att kunna följa församlingen fast jag flyttat”.

pandemins spår Hur känns det att delta på detta sätt och tycker du att det är bra att vi gör det här?

Det som församlingen erbjuder är jättebra! Hade jag inte möjligheten att ta del av det skulle jag känna mig helt utanför.

Vad saknar du mest just nu?

Jag saknar fysiska gudstjänster, kompisarna på mötesplatsen Hörnan och Messy church, också det en gudstjänstgemenskap, med både vuxna och barn.

Det är klart att det är trista tider men jag har ett hem, jag får maten hemkörd och man lever ändå.

En grupp som varit svår att nå är människor på äldreboenden, där församlingen normalt har fysiska gudstjänster. I somras firades gudstjänst utomhus vid något tillfälle och några tittar på den gudstjänst som SVT sänder. Vi hoppas att vaccineringen gör att vi snart kan ha gudstjänster på äldreboendena igen.

Det vi gör nu behöver utvärderas. Vad blir bra och mindre bra? Vad når igenom rutan, får vingar och delas? Lotta tror att alla längtar efter fysiska möten men den digitala närvaron kommer inte att försvinna helt efter pandemin. Det tar mycket tid att planera, filma och redigera en inspelning. Det kommer att skalas ner och finna nya former parallellt med de ”vanliga” gudstjänsterna.

9

‹‹‹

Elin Bjurling bor i Rogsta och brukar bland annat delta i församlingens kyrkis-verksamhet med sina två barn 6 och 2 år.

Vad av det församlingen gör via nätet har du tagit del av?

Vi har tagit del av kyrkis genom facebook och då kopplat upp på TV:n för att det ska bli mer verkligt än i mobilen, sedan har jag och barnen haft våra egna sångstunder där framför TV:n! Dottern brukar även leka kyrkis och låtsas att hon och jag är kyrkisledarna och lillebror och dockorna får agera kyrkisbarn!

Vi uppskattade även Lukas adventskalender, vi åkte in till stan en gång i veckan och gick på bokstavsjakt, en höjdpunkt för sexåringen som älskar både bokstäver och spänningen att leta något. Messy Church har vi också sett på nätet och barnen tyckte det var roligt att få se ledarna igen.

”Digitalt kyrkis var absolut ett bra alternativ under denna tid” Hur känns det att delta på detta sätt och tycker du att det är bra att vi gör det här?

Det känns bra! Det går såklart inte att jämföra med de vanliga kyrkis-träffarna men det är absolut ett bra alternativ under denna tid. I början av pandemin var vi hemma heltid från jobb och förskola och kyrkis var verkligen veckans höjdpunkt för både mig och barnen. Att få se och känna delaktighet på detta sätt har varit spännande för barnen.

Vad saknar du mest just nu?

Kyrkis-träffarna, gemenskapen och den tiden tillsammans med barnen har varit guld värd. Frågar 10

Elins barn saknar sina kyrkisfröknar Kattis och Gudrun.

Privat bild

du mina barn så är det barnledarna Gudrun och Kattis de saknar mest, de har verkligen gjort avtryck i barnens liv.

Qurban Ali Salehi, Javid Hassani och Kristian Karimi är tre unga kristna konvertiter, alla från Afghanistan. Qurban och Javid studerar vid Bromangymnasiet, Kristian både pluggar och arbetar extra.

Vad av det församlingen gör via nätet har ni tagit del av?

Kristian läser informationen på facebook, den är mycket bra och det känns bra att få ta del av församlingens arbete tycker han. Han gläder sig åt att Jakobs kyrka nu kommer att hålla öppet vissa dagar för bön och ljuständning igen. Han tittar även på vissa gudstjänster och andakter. Qurban och Javid har inte upptäckt församlingens facebook-sida och hemsida än men Qurban har följt grannförsamling-

ens sändningar. Javid har så fullt upp med skolarbetet att han inte orkar eller hinner leta runt på nätet.

Hur känns det att delta på detta sätt och tycker ni att det är bra att vi gör det här?

Det är helt OK att kunna se gudstjänsten på skärmen, alla tre säger dock i mun på varandra att gudstjänsten på skärmen är bättre än ingen gudstjänst alls men att de längtar till den stund när de får samlas på riktigt.

Vad saknar ni mest just nu?

Att få komma till kyrkan och att vi är många som får komma. Kristian menar att kyrkorummet ger mer kraft än att sitta framför skärmen. Javid fyller i att det även ger mer glädje att få ses på riktigt.

Det är svårare att följa med och förstå vad de säger på skärmen. Han lyfter fram den sociala och andliga hälsan, att få komma till kyrkan och träffa

människor är oerhört viktigt. Andra fördelar är att man då kommer ut i friska luften och även får en hälsosam promenad!

Alla tre saknar speciellt de stora gudstjänsterna, när kyrkan fylls av sång och procession. Vi saknar det vi tog för givet tidigare, skärmen kan inte fylla det behovet. De saknar också kyrkkaffet, där man får sitta ner och umgås en stund efter gudstjänsten. Även den fysiska beröringen är viktig och det finns en rädsla hos killarna att vi har blivit för försiktiga och inte kommer att våga handhälsa och kramas igen. Hoppas innerligt att de har fel…

”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.”

Jesusord Matt 18:20

Qurban, Javid och Kristian och några till träffas varannan vecka tillsamans med prästen Erik B Tanzborn 11

BOKTIPS I PANDEMITID FRÅN JAKOBS KYRKAS BOKBORD

Lita på att det ljusnar TEXT: TOMAS SJÖDIN

En krönika om hopp och tillit. Att i mörkret vänta in ljuset.

Det finns en toalett i korridoren på jobbet som är en övning i tillit. Den fick för något år sedan en lättare uppsnyggning och i samband med det också ny belysning. Det är armaturen som är utmaningen. Den tänds och släcks med någon form av sensor som känner av när man kommer in i rummet. Det gör den också, men en liten, liten stund för sent för att det skall kännas bekvämt.

”Krönika av Tomas Sjödin ur boken med samma namn” Jag har mitt arbetsrum så till att jag ser både dörren och rörelsemönstret hos de besökande som behöver använda faciliteterna. De går in, men hittar ingen lysknapp på insidan, kommer ut, letar efter lysknappen på utsidan men hittar den inte där heller. Sedan går de – mycket tvekande - in igen, stannar i dörröppningen och 12

ser ännu mer osäkra ut. Det är i det läget jag brukar ropa från mitt rum: ”Gå in bara, det tänds med tiden”.

Den upprepade ögonblicksbilden är omöjlig att avstå för en som skriver krönikor på denna plats i Göteborgs-Posten. Situationen är alltför bekant för att man skall kunna motstå frestelsen att sätta den i ett större sammanhang. Den rör alla de tillfällen i våra liv då ljuset inte tänds i tid, då mörkret är det enda man ser.

Och jag är i gott sällskap just här. Tomas Tranströmer har samma tanke i en av sina mest kända och älskade dikter, Schubertiana. Där skriver han om att det är så mycket vi måste lita på för att kunna leva vår dagliga dag utan att sjunka genom jorden. ”Som när ljuset slocknar i trappan och handen följer – med förtroende – den blinda ledstången som hittar i mörkret”.

Alltför ofta tvingas man inse att livsvandringen inte består av en rad val där man i lugn och ro kan fundera över vilken väg som är den rätta och bästa. Förr eller senare kommer vi till de passager där ljuset av någon anledning släcks

och det kommande steget är allt annat än givet.

Det finns ingen lysknapp vare sig på insidan eller utsidan. Att gå vidare kräver ett mod man inte känner sig äga. Den som varit eller är här, vet.

Men hos Tranströmer finns inte bara det plötsligt mörklagda trapphuset. Där finns också den ledstång som i överförd mening kan vara Gud, men också någon av alla oss andra. För det är här vi kommer in, vi som har varit där och liksom provgått en liknande mörkersträcka. Vi är många, och vi är inte några experter på mörkerseende. Det enda vi egentligen har att ge är vår erfarenhet.

Med den kan vi bli varandras ledstänger, ett vikarierande hopp för den som just då ingen ljusning ser.

Det är då vi får viska till varandra: Vi får lita på att det kommer att ljusna. Öva oss i det som är tillvarons läskigaste och vackraste palindrom: Tillit. Likadant om man läser det framlänges som baklänges.

Eller som jag hörde mig själv säga när en nyfunnen vän stod i den där dörröppningen på jobbet och såg konfunderad ut: Man måste bara gå in i mörkret och lita på att det ljusnar.

Passa på!

Boken ”Lita på att det ljusnar” finns på bokrean i Jakobs kyrka för endast 70 kr

Den goda tystnaden handlar mer om att hitta tonen än att bli tyst, inte om vad man vill slippa höra, men vad man längtar efter att få höra.

Så skriver Tomas Sjödin i den bok som är en direkt uppföljare till hans storsäljare Det händer när du vilar.

Med utgångspunkt i en ensam resa genom Wyoming, USA skildrar han upptäckten av en tystnad som i vår värld är direkt utrotningshotad, och sätter ord på den förändring det innebar att införa en stunds medveten tystnad i en annars ganska pratsam vardag. På ytan är allt sig ganska likt, men under ytan är förändringen total. I tystnaden finns dörrar till världar och vidder. Tystnaden är inte målet, den är början på en väg som leder ut i bönens vidunderliga, rymliga och rika universum. Ljudet av tystnad är en djupt personlig berättelse om konsten att värna det inre livets helhet i fragmentiserad tid.

13

Fika med ...

Ungt värdskap värdskap och trogen tjänst tjänst TEXT OCH BILD: TINA WESTERBRING

Det är sen kall eftermiddag i februari, när jag skyndar upp till kyrkan för att ha en intervju med några ”nya” kyrkvärdar och en lite ”äldre” mer van kyrkvärd. I kassen har jag med lite gott fika att bjuda på. Intervjun har vi i kyrkorummet för att kunna hålla avstånd i dessa pandemitider.

14

Alvin Ljunggren och Mikael Andersson är två nya kyrkvärdar i Hudiksvallsbygdens församling. De går båda första året på gymnasiet.

Carina Kuhdahl-Kjellander gör lite av varje och har varit kyrkvärd i många år.

På frågan hur det kom sig att de blev kyrkvärdar berättar Alvin och Mikael att de under det tidiga skedet av pandemin var inbjuda till en mindre mässa.

- Efteråt frågade prästen Erik om vi var intresserade av att bli kyrkvärdar. Vi visste inte vad en kyrkvärd var för något, men det lät intressant så vi tackade ja, skrattade killarna.

- Jag försöker sträva efter att bli en bättre person, flikar Alvin in.

- När man hör orgeln känner man ett lugn, man bara vet att här ska jag vara just nu, säger Mikael.

- Ja, det svåraste med att vara ”i kyrkan får man kyrkvärd är nog att när man blir ro, ett lugn i hela ”varm i kläderna” så kan man slappna av lite för mycket och då kroppen och i kan det bli fel, säger Carina. stunder när man

haft det jobbigt i livet har församlingen varit en trygghet. ”

Det mest givande med att vara kyrkvärd är att få känna ett ansvar och en gemenskap med församlingen säger Alvin och Mikael. För mig betyder textläsningen otroligt mycket, berättar Carina och att vara en välkomnande kraft.

- Att se var och en som kommer till kyrkan är mycket viktigt, påpekar hon.

Vad gör ni då som kyrkvärdar? - Ja allt ifrån att läsa texter, bära processionskorset, duka upp nattvarden, leda böner och ta upp kollekt, svarar Alvin och Mikael. Carina sköter också kyrkans textilier.

Pandemin har påverkat kyrkvärdskapet avsevärt. Det är inga stora gudstjänster längre och i de gudstjänster som livesänds saknar man den härliga känslan att många sjunger tycker Alvin

‹‹‹

Carina hade sagt upp sig från sitt jobb och tänkte läsa till präst, men kände att det skulle bli jobbigt med tanke på att barnen var små. En dag föreslog en diakon att hon kunde bli kyrkvärd och Carina var positiv.

Tvärtom är det för Alvin och Mikael. De har för lite erfarenhet tycker de, och då kan det också bli fel. De är alla överens om att fel blir det då och då i alla fall, men om man inte grips av panik brukar det mesta lösa sig.

15

och Mikael. Carina har suttit i karantän för att kunna umgås med sina svärföräldrar som är över 90 år. De har fått komma i första hand.

Min första kontakt med kyrkan var när jag började i miniorerna säger Alvin. När sedan konfirmandteamet kom till skolan för att berätta om konfirmationen så hade jag redan en positiv koppling till kyrkan. Det var lätt att bestämma sig för att börja på ”konfan”.

Alvin tänder det stora påskljuset

Carinas första kontakt med kyrkan var när hon som 4-åring började gå i Söndagsskola.

- Där blev jag kvar så länge så att jag fick en silversked för lång och trogen tjänst, skrattar Carina. Hon har också varit aktiv i kyrkans ungdom och övertalade sina föräldrar att hon ville åka på konfirmandläger i Undersvik.

- Jag minns att jag ofta gick i gudstjänst när jag var barn, säger Mikael och jag minns också när skolan var här i Jakobs kyrka på krubbvisning, det var mycket fint. Konfirmationen fick jag höra talas om via en kompis och jag ville gärna vara med.

- Församlingen betyder mycket för mig säger Carina. Det är en fantastisk plats, här möter jag 16

människor som jag inte umgås med till vardags.

Människor i olika åldrar med olika erfarenheter kommer för att dela tro. Alla känner inte varandra men vi känner med varandra.

- Här i kyrkan kan man inte träffa en enda otrevlig person, brister Alvin ut. Båda killarna framhåller att i kyrkan får man ro, ett lugn i hela kroppen och i stunder när man haft det jobbigt i livet har församlingen varit en trygghet.

- Här tänker man lite mer rationellt på det jobbiga, resonerar Alvin och Mikael.

Minnen som etsat sig fast hos killarna är återöppnandet av kyrkan efter renoveringen. Det var så många människor här då, och när alla tog i och sjöng ”Helig” så var det mäktigt.

Något de heller aldrig kommer att glömma är kvällsavslutningen på ”konfan”. En så mysig stämning det var, minns Alvin och Mikael.

Carina har också fina minnen från sin konfirmation.

- Kyrkorummet fick då en självklar plats i mitt liv, säger Carina. Vi var ett helt gäng som ofta lade oss i kyrkbänkarna i Undersviks kyrka och pratade om livet med varandra.

Carina har börjat skriva en handbok för kyrkvärdar. Den är inte riktigt klar än. Alvin och Mikael tänker att en sådan bok vore bra för nya kyrkvärdar för att få bättre koll på läget.

Vi ber och sätter vårt hopp till att snart kunna återgå till det ”normala” gudstjänstlivet så att församlingens kyrkvärdar får vara kyrkvärdar igen.

Michael hänger upp siffror på psalmtavlan

Psalm i påsktid En kvinna kom fram till mig efter en gudstjänst. ”Tack för att vi fick sjunga den här psalmen idag. Det är inte påsk om den inte sjungs.”

Jag funderade länge över hennes ord.

Att den nämnda psalmen sjungits i just den gudstjänsten var en ren tillfällighet.

Som jag såg det. Eller så var det ett ”gudagivet” tillfälle. Vi hade kanske valt den för hennes skull.

I vår psalmbok finns en psalm som för mig är något av ett måste vid både påsk och vår. Björn Wiksten, kyrkoherde 1. Kornet har sin vila djupt i frusen jord, är ej dött det väckes av ditt skaparord.

Kärlek från Gud, åt allting ger du liv.

Kärlek med ditt ljus kom, kom och hos oss förbliv.

3. Han var vetekornet, låg i jordens djup. Han stod opp en påskdag, lever bland oss nu. Aldrig en sol har lyst så stark och klar. Kärlek med ditt ljus kom, kom och dröj hos oss kvar.

4. Väntande på värme vilar rot och frö, vet att våren kommer.

Varje träd och ört brister i blom på sin bestämda tid. Kärlek med ditt ljus kom, kom och hos oss förbliv.

SV Psalm 204 med text av Anders Frostensson

BILD: Ing-Marie Sandström, Hudiksvalls fotoklubb

2. Han blev hängd på korset, i en grav lagd ner. Ingen enda väntar möta honom mer. Kärleken når långt bortom död och grav. Kärlek med ditt ljus kom, kom och dröj hos oss kvar.

17

Från fastan till pingst

• • 1

Fettisdagen är sista dagen innan den fyrtio dagar långa fastetiden.

2

Askonsdagen inleder fastan. Enligt gammal tradition gör prästen korstecken i pannan med aska på dem som deltar i mässan denna dag. Det görs som en påminnelse om vår dödlighet.

Människan är skapad av stoft och ska återvända till jord.

•

Fastetiden betyder inte nödvändigtvis att man inte äter. I äldre tid avstod man först och främst från kött, men även från mjölkmat som exempelvis smör. Senare har det mildrats så att många väljer att inte äta kött. Några inskränker sig till ett mål mat om dagen.

Söndagar fastar man inte alls eftersom varje söndag är en liten påskdag.

Att fasta kan också innebära att man avstår från någonting annat. Kanske att gå på bio, eller att sitta vid datorn. Att tänka lite extra på sina medmänniskor kan vara en del i fastetiden.

För katoliker finns två obligatoriska fastedagar: askonsdagen och långfredagen.

Inom Svenska kyrkan finns inga särskilda påbud från till exempel biskopen, det är mer frivilligt.

Fastetidens sista dag är påskafton.

Palmsöndagen inleder Stilla veckan, dagarna precis före påskdagarna. På ett lugnt och stillsamt sätt förbereder man sig för påsken. Palmbladet är en symbol för seger och hyllning. När Jesus red in i Jerusalem hyllade folket honom genom att vifta med palmblad och lägga mantlar på vägen.

3

Midfastosöndagen är den fjärde söndagen i fastetiden. Temat för denna dag är livets bröd. Vi läser om att Jesus mättar 5000 mäniskor. Jesus är brödet som kommit för mätta oss med evigt liv.

• 4

18

Jungfru Marie bebådelsedag ersätter vissa år Femte söndagen i fastan och handlar om när ängeln berättade att Maria skulle föda Guds Son. De två sista veckorna i fastan kallar vi passionstiden. ”Passio” är latin och betyder lidande, På 1600-talet fanns en ”passionskompass”.

Den visade olika aspekter av Jesu lidande.

• • 6

5

på bara tretton steg

•

På påskdagen uppstod Jesus ur sin grav och gav människan tron på livet efter döden, det eviga livet. Ljuset segrade över mörkret. Annandag påsk är dagen då lärjungarna såg Jesus ta en bit bröd, läsa tackbönen och bryta brödet. Då öppnades deras ögon och de kände igen honom.

Annandagen är en så kallad efterfirningsdag, som markerar att det är en stor högtid.

Hurra, hurra, hurra!

Pingsten är kyrkans födelsedag!

• •

• 7

• 12

11

På påskafton låg Jesus i graven. I kyrklig tradition är dagen stilla. På kvällen går man till kyrkan och firar påsknattsmässa, som symboliserar vakan vid Jesu grav. Denna mässa kallas ”Vigiliemässa”. Förr 10 döptes många i påsknattens mässa.

Enligt legenden blev Kristi fotavtryck kvar på stenen när han lyftes upp i höjden i lärjungarnas åsyn, på Kristi himmelfärdsdag. Då hade han varit återuppstånden i fyrtio dagar.

9

• 8

• 13

Tio dagar efter Kristi himmelsfärd är det pingst. Då firas att den heliga Ande, hjälparen, är hos oss. När Anden kom till lärjungarna dånade det som en stormvind. Lärjungarna blev upprymda. Pingsten kallas för hänryckningens tid.

På långfredagen går Jesus i döden för vår skull. Korset är i fokus. Dessutom ber vi förböner för hela världen denna dag. Förr fick inte barnen leka på långfredag och väldigt långa predikningar hölls. På engelska heter dagen ”Good Friday”, en dag för försoning. Korsfästelsen är sorglig men leder till något väldigt bra.

Skärtorsdagen är en glädjens dag. På skärtorsdagen instiftade Jesus det nya förbundets måltid, alltså nattvarden. Han bad oss att fira den till hans åminnelse. En gammal tradition är fottvagningen. Jesus tvättade lärjungarnas fötter innan de gick till bords, för att visa att han var deras tjänare. Detta görs symboliskt i en del församlingar. Förr bjöd klostren ofta in fattiga på skärtorsdagen, de fick fottvätt och mat.

Onsdagen i Stilla veckan kallas dymmelonsdag efter den medeltida seden att vira tyg kring kyrkklockornas kläppar för att de skulle ljuda dovt. Ibland byttes kläppen ut mot en träkläpp, alltså en dymmel.

19

PÅSKKALENDER från påsk till pingst

29.3 Stilla veckan, även passionsveckan, är den sista veckan i fastetiden - kallas också tysta veckan

30.3 Det är brukligt att man samlas för läsning av passionshistorien under stilla veckan. Läs den i din bibel eller psalmbok

31.3 På dymmelonsdagen gick fastan in i ett allvarligare skede och det skulle råda stillhet och tysthet.

1.4 Skärtorsdag

Ta en stund i tystnad Bibelläsning: Mark 14 1-11

Ta en stund i tystnad Bibelläsning: Mark 14:12-31

Ta en stund i tystnad Bibelläsning: Mark 14:32-42

5.5 Annandag påsk ”Möte med den uppståndne”

6.4 Sprid lite glädje idag.

4.4 Påskdagen

2.4 Långfredag

3.4 Påskafton

Jesus dog för dig!

Tänd ett påskljus Be att ljuset ska besegrar mörkret

Ta en stund i tystnad Bibelläsning: Mark 14:43-52

Ta en stund i tystnad Bibelläsning: Mark 15:21-41

Ta en stund i tystnad Bibelläsning: Mark 15:42-47

Påskens evangelium Bibelläsning: Mark 16:1-14

7.4

8.4

9.4

10.4

Vad innebär det att följa Jesus?

Överraska någon.

Tänk på eller ta reda på lite om dina förmödrar.

Besök eller ring någon du tror skulle bli glad för ett besök eller samtal.

11.4 2:a sönd i påsktiden ”Påskens vittnen”

För dig utgiven...

Gå en pilgrimsvandring

Hälsa någon med: ”Kristus är uppstånden”

Låt Guds kärleks ljus strömma genom dig Bibelläsning: Joh 21:1-14

Bibelläsning: Luk 24: 13-35 12.4

13.4

14.4

15.4

16.4

17.4

Be för den vecka som ligger framför.

Peppa någon som behöver ditt beröm tex din partner eller vän.

Fundera över bilden av Jesus som den gode herden.

Vad längtar du efter?

Testa en virtuell kaffestund med någon idag.

Anta en utmaning.

18.4 3:e sönd i påsktiden ”Den gode herden” Om jag går vilse söker Gud efter mig.

Bibelläsning: Joh 10:1-10

19.4

20.4

21.4

22.4

23.4

24.4

Be för kristna som lever under förföljelse.

Be för konvertiter i vår församling.

Läs: Sefanja 3:17

Vad vill du egentligen med ditt liv?

Baka något och dela med dig.

Sjung kylskåpsrestenas lov.

Ta en skärmfri dag.

25.4 4:e sönd i påsktiden ”Vägen till livet” Jesus vill inge dig hopp mitt i det svåra.

Bibelläsning: Joh 16:16-22

26.4

27.4

28.4

29.4

30.4

1.5

Tänd ett ljus (gärna i en kyrka) och be för någon du tänker på idag.

Känner du en barnfamilj? Hör av dig och fråga hur de har det?

Rensa ur en garderob eller föråd. Skänk till second hand.

Lyft ansiktet mot himlen och njut av värmen och ljuset.

Hjälp våren på traven.

Elda upp ris och skräp.

Gå ut och lyssna på fågelsången.

2.5 5:e sönd i påsktiden ”Att växa i tro” Stå upp för dem som inte kan eller orkar.

Bibeläsning: Joh 16:5-11

3.5

4.5

5.5

6.5

7.5

8.5

Be för de som är sjuka.

Be om hälsa och läkedom.

Rädda världen!

Bygg ett insektshotell.

Ute föds det mycket nytt just nu. Njut av en vårteckenpromenad.

Vila i tystnaden en halv timme.

Skriv ner tre saker du är tacksam för.

Bjud med någon på picknink.

9.5 Bönsöndagen ”Bönen” Be i Sinnesrobönen.

Gud, ge mig sinnesro...

Bibelläsning: Luk 18:1-8

10.5

11.5

12.5

Be för diakonin i församlingen.

Ta en lunchpromenad och be för de du möter.

Fundera över vilka bönesvar du fått.

17.5

18.5

Be att bli påfylld och få ny kraft av Den heliga Ande.

Vilka är dina gåvor?

Hur kommer de bäst till nytta?

19.5

Skriv ett kort eller ett brev till någon som sitter ensam mycket.

Med inspiration från den Ev. Luth. kyrkan i Finland

20

13.5 Kristi himmelsfärds dag ”Herre äver allting”

14.5

15.5

Köp två glassar och ge bort den ena.

Sjung en lovsång

16.5 Söndag före pingst ”Hjälparen kommer”

Jesus; -Du ska få kraft Ta dig till en utsiktsplats

Aldrig ska du behöva gå ensam.

Bibelläsning: Mark 16:19-20

Bibelläsning: Joh 15:26-16:4

20.5

21.5

22.5

Plantera ett frö!

Tacka Gud för allt som växer.

Börja läsa en uppbyggande bok.

Ta en cyckeltur med en vän.

23.5 Pingstdagen ”Den heliga Anden” Ta emot helig Ande!

Bibelläsning: Joh 14:25-29

Mapambano Open School i Dar es Salaam, Tanzania.

Gladness Rutahiwa som förestår skolan kom våren 2007 genom projektet ”Ung i den världsvida kyrkan” till Bjuråker och Hudiksvall och känner några i arbetslaget. Skolan är ett utbildningscenter med diakonalt syfte för vuxna, ca 100 elever på olika nivåer som lär sig läsa, skriva och klara enkel matematik. Studievägledning och psykologiskt stöd tillhandahålls också.

Församlingen har nyligen skickat ett ekonomiskt bidrag som betalade bl.a. hyra, griffeltavlor och tavelkritor. Vi får bilder och fin återrapportering så det vore roligt att kunna utveckla vår kontakt. Mer information om skolan och fler bilder finns på hemsidan Bidra gärna till skolan genom att Swisha till 123 039 22 17 och märk SKOLA. Tack!

Foto: Deborah Rossouw / Ikon

FASTEAKTIONEN 2021

UNDER SAMMA HIMMEL Coronapandemin tvingar miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

SWISHA TILL

900 1223

Tillsammans kan vi göra skillnad.

Din gåva gör det möjligt.

svenskakyrkan.se/act 21

EN GLIMT FRÅN SVENSKA KYRKAN I UTLANDET

Tält som kyrka TEXT: ANNA BRAW BILD: PER GUSTAFSSON

Victoriaförsamlingen i Berlin firar påsk på nya sätt

– Vi har precis klarat av semmelruschen! säger Sofia Falk.

Hon får gå omkring i församlingslokalerna en stund för att hitta så bra täckning att hon kan bli videointervjuad.

Den svenska Victoriaförsamlingen i Berlin är ett helt litet område med kyrka, skola, församlingshem och personalbostäder, byggt på Landhausstrasse i stadsdelen Wilmersdorf på 1920-talet. Sedan i somras står också ett stort, vitt tält på tomten.

– Det var i september jag kom hit, så jag har inte upplevt hur det är när det är som vanligt, säger Sofia. Svenska grupper brukar komma på besök och lyssna på en presentation av församlingen med PowerPoint och bli visade runt, till exempel – det händer ju inte nu. Men vi är så glada för det som går att göra och för alla kontakter.

22

Inga barn i skolan Sofia är kantor och kom till Berlin från Borås, men hon har arbetat i Svenska kyrkan i utlandet tidigare. Inte heller då var det någon normal situation: hon var i Paris och arbetade mycket med den stora grupp unga afghaner som efter ett par år i Sverige hade gett upp hoppet om att få stanna och tagit sig till Frankrike för att söka asyl istället. Många av dem var hemlösa, och Svenska kyrkan blev deras fasta punkt.

– När jag kom hit i höstas fanns det ju restriktioner, men man kunde ändå gå på café, till exempel, berättar Sofia. Nu, när det är helt nerstängt, kommer inte ens barnen till skolan. De ska börja igen på måndag.

Aska med posten Att Berlin har ”stängts ner” påverkar församlingens verksamhet – men efter den första perioden förra våren blev det tyska grundlagsskyddet för religionsutövning uppmärksammat, och sedan dess har Victoriaförsamlingen firat gudstjänst.

– Tältet här i trädgården är 17 meter långt, och där kan vi hålla avstånd, säger Sofia. Vi har munskydd.

På det viset har vi kunnat fortsätta hela tiden.

Kontakt med församlingsmedlemmar som inte kan komma har ordnats på olika vis. Inför askonsdagsmässan har aska skickats ut med brev så att de som deltar vid sina skärmar ska kunna teckna korset med aska i pannan på sig själva, till exempel.

Påskens glädje ska i alla fall bli verklig i år också.

– På en del sätt är vi som en församling i Sverige, på en del sätt är det annorlunda, säger Sofia. Men vi hör ju ihop, allihop.

Lånat piano – Det är ju speciellt att vara långt hemifrån under en sådan här period, säger Sofia, men det blir många positiva kontakter. Vårt elpiano är trasigt, och jag skrev i en Facebook-grupp för svenskar i Berlin och frågade om någon kunde låna ut ett. En man som är musiker hörde av sig direkt. Sedan kom han hit och köpte semlor också.

Med körsångarna har Sofia haft övningar där alla har pratat lite i början och där sedan alla utom hon har stängt av sina mikrofoner medan de sjunger

”– På en del sätt är vi som en församling i Sverige, på en del sätt är det annorlunda”

Svenska kyrkan i Berlin och tältet i trädgården

tillsammans. På det viset går det åtminstone att lära ut stämmor, fast hon får inte höra hur kören låter.

– Men vi har en kör med 19–25-åringar också, och det har varit helt otroligt hur bra det har fungerat med dem, säger hon. Vi kunde bara repetera på Zoom under november, och sedan lyckades vi ändå genomföra fem luciakonserter!

”Vi hör ihop” Påsken i Berlin är i stort sett lika svårplanerad som den i Sverige – antagligen gudstjänster i tältet, kanske går det att samla körsångare, kanske är skolan öppen fram till dess så att barnkören kan öva, kanske blir det utomhusväder.

Altaret i tältet under en mässa 23

KORSORD VÅREN 2021

Tävla och vinn!

1:a - 3:e pris Boken ”Lita på att det ljusnar” av Tomas Sjödin

Vinnare

Ett stort grattis till vinnarna i julnumret (nr 4 - 2020) *Margareta Lall *Kristoffer Brohlin *Margareta Wallin Det kommer en vinst hem till din brevlåda!

Lösning på förra korsordet Vi har nåtts av det sorgliga beskedet att tidningens korsordsmakare Lisa inte längre finns bland oss. Under år 2021 kommer vi använda oss av korsordstypen till vänster.

Tyck gärna till när ni skickar in svaret.

Skicka in...

...svaren i de färgade rutorna, ditt namn, adress och telefonnummer senast den 14 april 2021.

Via e-post: hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se Per post: Hudiksvallsbygdens församling, Box 1022, 824 11 Hudiksvall

Håll utkik efter nästa nummer!

Kommer i din brevlåda i slutet av maj