ÅRSREDOVISNING 2011
Samverkan i forskningen Högskolans forskare är mycket aktiva med forskning i samverkan med externa aktörer från näringsliv, offentlig sektor och andra lärosäten. En viktig händelse under 2011 och som starkt kommer att påverka Högskolans samverkan är att Högskolan blivit utsedd till KK-miljö av KK-stiftelsen. Det är resultatet av att KK-stiftelsen under 2011 (och delvis 2010) granskat och prövat Högskolans förmåga att med hög kvalitet initiera och bedriva samproduktionsforskningsprojekt. Som KK-miljö har Högskolan förbättrade förutsättningar att med KK-stiftelsens stöd stärka profileringen och samproduktionsforskningen. Inom ramen för KK-miljö drivs och påbörjas ett flertal projekt i nära samarbete med näringslivet. Exempel på dessa är CERES+, CAISR, strategiska rekryteringar av biträdande lektorer och ett flertal så kallade. KK-HÖG projekt. CERES+ är en påbyggnadsprofil inriktat på inbyggda system, CAISR är en KK-profil inriktad på intelligenta system och KK-HÖG-projekten är i stort sett alla inom innovationsvetenskap med inriktningar på industriell organisation och företagsekonomi. Deltagande företagsparter är bland annat. Getinge AB, AB Volvo, Saab AB, Ericsson Research, HMS Industrial Networks, Kollmorgen Särö, Toyota Material Handling Europe, Free2Move AB, Höganäs AB och Camp Scandinavia AB. Högskolan har omfattande samverkan med Region Halland, särskilt inom området hälsoteknik och hälsooch sjukvård. Vid Hälsoteknikcentrum samlas Högskolan, Region Halland, de halländska kommunerna och företag runt det gemensamma behovet av forskning och utveckling inom hälsoteknik. I området informations- och kommunikationsteknologi (ICT) samarbetar Högskolan med Linköpings Universitet, Lunds Universitet och Blekinge Tekniska Högskola inom eLLiIT. Det är en av två nationella strategiska satsningarna inom ICT. Utöver ovan nämnda, mer centrala, samverkansaktiviteter finns det ett stort antal andra samarbetsprojekt med såväl andra universitet och högskolor som näringsliv. Inom energiområdet finns till exempel omfattande forskningsnätverk med bland annat Chalmers, Lunds och Uppsala universitet, energibolag, vindkraftföretag och kommunala aktörer.
Internationell dimension i forskningen Flera forskare i Högskolans forskningsmiljöer har utländsk bakgrund och/eller erfarenheter från utländska forskningsmiljöer. Vid rekryteringar av forskande lärare och doktorander till Högskolans forskningsmiljöer strävar Högskolan efter att även attrahera personer internationellt. Av de lärare med forskarexamen och doktorander som anställdes vid Högskolan 2011 var ungefär en tredjedel, 32 procent, rekryterade från lärosäten utomlands (motsvarande siffra år 2010 var 35 procent). Det är framför allt forskningsmiljön EIS som står för den internationella rekryteringen. Det finns ett rikt samarbete mellan forskare vid Högskolan och forskare vid universitet och organisationer utomlands. Detta manifesteras bland annat genom medförfattarskap av vetenskapliga arbeten, handledning av doktorander, besök av internationella forskare, besök till internationella forskningsorganisationer, deltagande i internationella organisationer och organiserande av konferenser. Högskolan deltar i flera EU-finansierade projekt och är Hallandsregionens mesta deltagare i EU:s ramprogram. Från 2009 till 2010 skedde en stark ökning av forskningsprojekt finansierade inom EU:s ramprogram. En fortsatt positiv utveckling på det området är trolig och Högskolan bör kunna vara en motor i regionen för att öka EU-finansieringen. Utbildningsvetenskaplig forskning Forskningen inom området utbildningsvetenskap är knuten till lärarutbildningen och innefattar två spår om en kategorisering görs med avseende på forskningens karaktär. Dels rör det sig om ämnesdidaktisk forskning, dels om forskning som behandlar problematik som är mera generell genom att den inte nödvändigtvis måste vara kopplad till ett specifikt ämne. I det senare fallet kan det vara relationer mellan aktörerna i skolan, maktaspekter, identitets- och genusfrågor, bedömning, ledarskap, lärarprofession, skolkulturer och frågor inom skolan relaterade till global migration. Forskningens kontextuella fokus är både skola och lärarutbildning och den kan också betraktas som praxisnära eftersom ambitionen är att penetrera frågor som kan relateras till den konkreta verksamheten. Forskningen är organiserad som en forskningsmiljö (FULL) och omsatte 2011 5,7 miljoner kronor, under 2010 5,5 miljoner, under 2009 5,5 miljoner.
21