Issuu on Google+

1


ÅRSREDOVISNING 2011

INNEHÅLL REKTORS SAMMANFATTNING................................................................................ 3 HÖGSKOLAN I HALMSTAD ...................................................................................... 4 KVALITETSARBETE.................................................................................................. 5 JÄMSTÄLLDHET ....................................................................................................... 8 STUDENTINFLYTANDE .......................................................................................... 10 UTBILDNING PÅ GRUND– OCH AVANCERAD NIVÅ ............................................ 11 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ ............................................. 20 OMVÄRLDSSAMVERKAN....................................................................................... 25 PERSONAL ............................................................................................................. 27 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET ...................................................................................... 30 EKONOMISK RESULTATREDOVISNING ............................................................... 31 Förvaltningsberättelse........................................................................................ 31 Resultaträkning ................................................................................................. 35 Balansräkning ................................................................................................... 36 Tilläggsupplysningar .......................................................................................... 37 Anslagsredovisning............................................................................................ 45 Intäkter för grundläggande högskoleutbildning................................................... 45 Redovisning av antal helårsstudenter, helårsprestationer samt intäkter på grundutbildningsanslaget ......................................................... 46 Redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå............................................................................................ 47 Sammanställning av väsentliga uppgifter ........................................................... 48 STYRELSEN FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD ..................................................... 49 BILAGA: Studentkårens reflektioner

2011 I SIFFROR Studenter i utbildningen 5 604 (hst)1

Antal doktorsexamina 7 (1)*

Prestationsgrad 83 procent

Antal licentiatexamina 4 (0)*

Antal studenter 10 0852

Antal anställda 603 månadsanställda

3

Antal sökanden 5 483

Omsättning grundutbildning 394 miljoner kronor

Antal examina, utbildning 1 281

Omsättning forskning 114 miljoner kronor

Antal professorer 44

Omsättning totalt 508 miljoner kronor

Antal doktorander 79 (12)* 1

Helårsstudenter. I årsredovisningen 2011 har beräkningen av antalet studenter ändrats till att omfatta antalet unika individer från att tidigare inte tagit någon hänsyn till detta. 3 Antal behöriga förstahandssökande till program och kurser höstterminen 2011. Källa: SCB * Avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. Antalet inom parentes avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad. 2

2


ÅRSREDOVISNING 2011

REKTORS SAMMANFATTNING Efter flera år av framgångar, som kröntes av att Högskolan i Halmstad fick rätten att examinera på forskarnivå, var 2011 års höjdpunkt utnämningen till en så kallad KK-miljö. Det innebär att KK-stiftelsen långsiktigt kommer att satsa på Högskolan i Halmstads profilering och forskning med särskild inriktning på innovation. Högskolans KK-miljö benämns Forskning för innovation och syftar till att stärka och vidareutveckla den excellenta innovationsdrivande forskning som bedrivs inom de tre samverkande områdena: innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil. Denna satsning från KK-stiftelsen skapar mycket goda ekonomiska förutsättningar för forskningssatsningar och innovationsarbete i samproduktion med näringslivet, vilket i sin tur möjliggör att vi kan möta de utmaningar och behov som samhället står inför och därigenom bidra till utveckling och ökad välfärd. Under året har Högskolan även erhållit sin andra KKprofil, CAISR (Centre for Applied Intelligent Systems Research), från KK-stiftelsen. Detta avser en sjuårig satsning på forskning om tillämpade intelligenta system som omfattar 36 miljoner kronor från KK-stiftelsen och minst lika mycket i medfinansiering från företag och ytterligare insatser från Högskolan. Dessutom fick Högskolans tidigare profil, CERES, förlängt med två år. Mycket av arbetet under 2011 har inriktats på att konsolidera och stärka lärosätet och dess förmåga att förvalta dessa stora framgångar. Inom forsknings- och forskarutbildningsområdet ombildades de två tidigare forskningsnämnderna till en gemensam fakultetsnämnd för humaniora, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik. Forskarutbildningar har startats inom båda examensrättsområdena och de 12 första doktoranderna är igång med sin utbildning. Likaså genomfördes den första disputationen inom examensrättsområdet informationsteknologi, och vid den akademiska högtiden promoverades Högskolans första egna doktor tillsammans med de två första hedersdoktorerna.

2

Det har under 2011 varit ett fortsatt stort intresse för våra utbildningar, och inom utbildningsområdet har arbetet under året inriktas på att rusta lärosätet för de närmaste årens utmaningar. De extra medel, 26 miljoner kronor per år, som lärosätet har erhållit för 2010 och 2011 får inte någon fortsättning 2012. Dessutom är de årskullar som nu är på väg att påbörja sina högskolestudier mindre än på många år; en utmaning för hela det svenska högre utbildningssystemet. Mot bakgrund av dessa faktorer har lärosätet därför under året minskat utbildningsutbudet och planerat för en fortsatt minskning med de svåra överväganden som sådana prioriteringar medför. Högskolan i Halmstad fick bra resultat i utvärderingarna av lärarutbildningarna och erhöll även rätten att examinera ämneslärare i början av året, vilket innebär att Högskolan erhållit rättigheter att utfärda examen för lärare hela vägen från förskolan till gymnasienivå. Vi är också stolta över att vi fortsatt har presterar toppresultat i granskningar som görs av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället och med företag. 2011 utsågs Maskiningenjörs- och Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad till årets teknikutbildning av branschorganisationen Teknikföretagen. Miljöarbetet vid Högskolan i Halmstad fick bra betyg i Naturvårdsverkets årliga rankning. Högskolan i Halmstad hamnade på 14 av 15 möjliga poäng och en andraplats i granskningen. 1 oktober tillträdde professor Mikael Alexandersson som ny rektor vid Högskolan i Halmstad. Under de senaste åren har Mikael varit professor och dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs Universitet.

CARINA IHLSTRÖM ERIKSSON vikarierande rektor 1 januari 2011– 30 september 2011

3


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

HÖGSKOLAN I HALMSTAD för utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet

Högskolan i Halmstad bedriver utbildning och forskning inom tre sammanflätade styrkeområden vilka vilar på Högskolans tradition och ämnesmässiga profil. De tre styrkeområdena är: utveckling och studier av verksamhet med fokus på innovationsvetenskap, produkter med fokus på informationsteknologi samt livskvalitet med särskild inriktning på hälsa och livsstil. Lärosätet har valt att fokusera sin utbildning och forskning inom dessa tre styrkeområden och har nu även rätten att forskarutbilda inom innovationsvetenskap och informationsteknologi. Dessutom har Högskolan tre ledord som är extra viktiga och som ska karakterisera vår utbildning och forskning – samverkan, innovation och välbefinnande. De är drivkrafter i det dagliga arbetet och främjar samspelet mellan våra styrkeområden. Kunskaps- och kompetensmässig samverkan mellan de tre styrkeområdena utgör grunden för att Högskolan ska kunna vidareutveckla en unik profil. Denna profil speglas särskilt i den nyerhållna KK-miljön Forskning för innovation. KK-miljön är rektors verktyg att profilera lärosätet och kommer att ha stor betydelse framöver. I stort sett berörs all verksamhet vid lärosätet, om än i olika grad, av profileringsarbetet. Strategisk rekrytering, formering av forskningsmiljöer och infrastrukturella satsningar är exempel på verktyg som används för att främja profileringen. Profileringen stöds också av de avtal om samarbete inom forskning, forskarutbildning och utbildning på avancerad nivå som Högskolan har ingått med andra lärosäten samt intentionsavtal med till exempel Försvarsmakten. Högskolestyrelsens engagemang i frågan har stor betydelse för lärosätets förmåga att driva profileringsarbetet med kraft.

4

Högskolans struktur och ledning Utbildning och forskning vid Högskolan i Halmstad är organiserad i fem sektioner: Sektionen för ekonomi och teknik, Sektionen för humaniora, Sektionen för hälsa och samhälle, Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik samt Sektionen för lärarutbildning. Därutöver finns Enheten för kontakter och samverkan med ansvar för övergripande samverkansfrågor som inte innefattas i forskning och utbildning. Förvaltningen och högskolebiblioteket utgör egna enheter. Vid Högskolan finns Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHUAB, med dotterbolaget Högskolan i Halmstads investeringsaktiebolag, HHIAB. Tillsammans med Halmstads kommun äger HHUAB företagsinkubatorn och företagsparken Science Park Halmstad. Högskolans verksamhet leds av högskolestyrelsen och rektor. Styrelsens ansvar definieras genom högskolelagen och högskoleförordningen. Rektor svarar för den verkställande ledningen närmast styrelsen. Prorektor är rektors ställföreträdare. Utöver högskolestyrelsen finns tre övergripande kollegiala organ: • Utbildningsnämnden, som ansvarar för och beslutar om frågor som rör grundläggande utbildning. • Lärarutbildningsnämnden med övergripande ansvar för utbildning och forskning inom Sektionen för lärarutbildning. • Fakultetsnämnden med övergripande ansvar för forskning och forskarutbildning inom humaniora, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik.


ÅRSREDOVISNING 2011

KVALITETSARBETE Kvalitetsarbetet på Högskolan i Halmstad är integrerat i all verksamhet vid lärosätet. Det utgörs av varje lärares, forskares, teknisk och administrativ personals samt studenternas dagliga arbete för att skapa förutsättningar för god utbildning, forskning och samverkan. Det utvecklade kvalitetssystemet systematiserar och tydliggör detta arbete. Kvalitetssystemet och dess olika delar ses årligen över och under 2011 har bland annat Högskolans kvalitetspolicy omarbetats. Sektioner, nämnder, råd, bibliotek och förvaltning samt Enheten för kontakter och samverkan arbetar systematiskt med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Arbetet planeras och dokumenteras i form av kvalitetsrapporter och handlingsplaner samt rapporteras årligen i dialogform till kvalitetsrådet. I dialogerna görs även överenskommelser om vad som ska göras under påföljande år. Mycket av arbetet är kontinuerligt och långsiktigt. Prioriterade Prioriterade insatser i kvalitetsarbetet Nedan redovisas enbart de insatser som lärosätet har prioriterat i särskilda satsningar under 2011. Övergripande Under 2011 fokuserades mycket av kvalitetsarbetet i revidering av kvalitetspolicyn och genomförandet av en riskanalys vid lärosätet. Från att under ett antal år ha arbetat med kvalitetsutveckling som resulterat i ett mycket bra kvalitetssystem har Högskolan nu börjat fokusera på kvalitetssäkring och på mer likformlighet mellan avrapportering från förvaltning, sektioner och enheter. Ett stort arbete lades på att revidera kvalitetspolicyn och förtydliga processer och beslutsvägar samt riktlinjer för avrapportering till kvalitetsrådet. Hädanefter ska tre dokument finnas för alla som avrapporterar till kvalitetsrådet: kvalitetsprogram, kvalitetsrapport och handlingsplan. Kvalitetsprogrammet ska beskriva hur uppföljning och förbättringsarbete sker över tid och hur olika intressenter involveras, hur kvalitetsprogrammet knyter an till Högskolans övergripande kvalitetssystem, innehålla en tydlig ansvarsfördelning samt rutiner för revidering av de relevanta dokumenten. Kvalitetsprogrammen ska dessutom innehålla uppföljningsbara mål. I kvalitetsrapporten redovisas verksamhetens och kvali-

tetsarbetets utveckling under det gångna året medan handlingsplanen fokuserar på kvalitetsarbetet under det kommande året. Under våren genomfördes en riskanalys som syftade till att identifiera de risker som Högskolan står inför under de närmaste åren och hur dessa risker ska hanteras. Riskanalysen ingår som en del av det arbete med Högskolans strategiska profil som har påbörjats. Arbetet inleddes med att identifiera risker genom att involvera så många personalgrupper som möjligt. Totalt genomfördes fem workshops för att samla in förslag på risker samt en bedömning av sannolikheten för att risken skulle förverkligas och vilka konsekvenser detta i så fall skulle få. I ett nästa steg bearbetades bruttolistan i syfte att begränsa antalet riskfaktorer genom att utesluta likartade riskfaktorer, faktorer som var svårtolkade och faktorer som fått mycket låg bedömning av sannolikhet och konsekvens. Därefter genomfördes i samband med terminsstart en riskbedömning där all personal vid Högskolan hade möjlighet att påverka resultatet. Sammanlagt bidrog drygt 60 procent av alla anställda med sina bedömningar av de 32 identifierade riskerna. Slutligen grupperades de identifierade riskerna i sex grupper av rektors ledningsråd och därefter diskuterades hanteringen av dessa risker. Resultatet har sammanställts i en rapport som ska presenteras för högskolestyrelsen i februari 2012. Grundläggande högskoleutbildning Under 2011 har de interna utvärderingarna av lärosätets examensgivande huvudområden inom utbildningsprogrammen fortsatt under ledning av utbildningsnämndens ordförande. De interna utvärderingarna genomförs i enlighet med en av utbildningsnämnden fastställd ordning och innebär bland annat en dialog kring kurs- och utbildningsplaner med all lärarpersonal inom respektive program. Fokus i utvärderingarna har varit att säkerställa att det finns god överensstämmelse mellan de nationella målen för respektive examen och lärandemålen i kurser och utbildningsprogram. I granskningen ingår att säkerställa att de uppställda lärandemålen är formulerade på ett sådant sätt att de är relevanta och examinerbara. En högt prioriterad fråga har varit att säkerställa att lärosätets utbildningar är tydligt forskningsförankrade. Därför har underlag för en sådan bedömning begärts

5


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

in. De interna utvärderingarna leder i de flesta fall till revideringar av kurs- och utbildningsplaner. Arbetet fortsätter under 2012 och anpassas efter Högskoleverkets utvärderingscykel. De på lärosätet inrättade huvudområdena utvärderas årligen med sikte på att de ska uppfylla de kriterier som finns uppställda för lärarkompetens på respektive examensnivå. Utbildningsnämnden tog under 2010 beslut om att skärpa kraven, vilket tillämpats under 2011. Under 2012 kommer utbildningsnämnden åter att revidera kriterierna för att uppnå ytterligare skärpning. I anslutning till Högskoleverkets (HSV) nya utvärderingssystem anordnar utbildningsnämnden seminarier med företrädarna för de aktuella huvudområdena. Detta för att åstadkomma samordning, lärande och erfarenhetsutbyte mellan dem som är engagerade i att skriva självvärderingar och att avge övrig rapportering till HSV. Ett viktigt syfte är också att ta tillvara de kvalitetsdrivande effekter som processen kan ge. Det lärosätesövergripande fleråriga projektet ”Före, under och efter utbildning” fortsätter att genomförs av forskare vid lärosätet. Projektet samlar data från 17 av Högskolans program, vilket medger en rad analyser. Resultaten kommer bland annat att vara vägledande i rekryteringsarbetet, ge underlag för utbildningsutveckling, möjliggöra analyser av eventuell könsmässig snedrekrytering samt möjliggöra studier av hur utbildningen påverkar studenterna ur en rad aspekter. Arbetet med att definiera kriterier för pedagogisk skicklighet fortsätter under 2012 och integreras i arbetet med att ta fram en ny anställningsordning. Högskolepedagogisk utbildning Högskolans behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser omfattande sammanlagt tio veckor, erbjuds fortlöpande och målet är på sikt att alla lärare ska ha genomgått denna utbildning. Under 2011 har ett 40tal lärare genomgått högskolepedagogiska kurser omfattande 7,5 hp eller 15 hp. De högskolepedagogiska kurserna bedrivs med ett dokumenterat syfte att uppfylla den kvalitativa målsättning som Sveriges universitets- och högskoleförbund har rekommenderat. Lärosätets enhet för lärande och utbildning (CLU) har även utbildat lärare i Adobe-connect, plagiatverktyget Urkund och under året har ett stort fort- och vidareutbildningsprojekt startats med inriktning på att implementera en ny lärplattform. En särskild satsning har under året gjorts på att främja användning av IKTverktyg för att åstadkomma ett pedagogiskt mervärde i undervisningen vid lärosätet. En inventering av högskolepedagogisk kompetens kopplad till lärosätets inrättade huvudområden har genomförts. För de huvudområden som uppvisar bris-

6

ter och svagheter har ansvarig sektion fått i uppdrag att upprätta åtgärdsplaner. Forskning och forskarutbildning För att hålla god kvalitet i forskning och forskarutbildning har Högskolan tydliga mål, en väl förankrad strategi för hur målen ska uppnås samt en plan för hur kompetensen hos den forskande personalen ska utvecklas. Fakultetsnämnden bedriver kvalitetsarbetet med utgångspunkt i följande målsättningar: • Forskning som bedrivs vid Högskolan ska vara av hög kvalitet och följa Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. • Forskarutbildning som bedrivs vid Högskolan ska vara av hög kvalitet och stå sig väl vid en jämförelse med forskarutbildning vid andra lärosäten. • Den vetenskapliga kompetensen hos Högskolans lärarkår ska vara hög. • Forskningens anknytning till grundutbildningen ska vara god. • Fakultetsnämnden ska hålla hög kvalitet i sitt arbete. Utvärderingar och uppföljningar sker enligt det kvalitetsprogram som fakultetsnämnden har fastställt och som årligen utvärderas och revideras. För den forskning som Högskolan finansierar sker utvärderingen i följande former: • Genom de analyser som görs i samband med fakultetsnämndens årliga fördelning av medel där forskningsmiljöerna redovisar forskningsplaner (med koppling till Högskolans forskningsstrategi), bemanning, internationella nätverk samt erhållna externa bidrag. Dessutom inhämtas uppgifter om publikationer och externa medel från Högskolans databaser. • Genom forskningsmiljöernas självvärdering som genomförs var tredje år, innehållande en sammanställning av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Självvärderingen och miljöns utveckling under de senaste åren behandlas sedan i en kvalitetsdialog mellan forskningsmiljön och fakultetsnämnden, utmynnande i en uppföljningsbar utvecklingsplan för forskningsmiljön. • Externa utvärderingar, minst en gång vart tionde år, där två till tre externa experter per forskningsmiljö bjuds in för att bedöma forskningsmiljöns verksamhet utifrån fem aspekter: vetenskaplig produktion, vetenskaplig kompetens, kvalitet i forskarutbildning, internationellt nätverk och samverkan med omgivande samhälle. Fakultetsnämnden hanterar därutöver kvalitetsgranskning och prövning av de särskilda satsningar vid Hög-


ÅRSREDOVISNING 2011

skolan som finansieras med andra medel än de anslag för forskning som fakultetsnämnden förfogar över. Hit hör forskning och utbildning på forskarnivå samfinansierad av medel från KK-stiftelsen med omfattande inslag av samproduktion och samverkan med omgivande samhälle men även insatser med annan extern finansiering. Exempel på sådana insatser är industriforskarskolor, forskningsprofiler och vissa enskilda forskningsprojekt. Fakultetsnämnden arbetar aktivt vid översyn av Högskolans anställningsordning och de lokala riktlinjerna som gäller för antagning av oavlönad docent vid Högskolan. Fakultetsnämnden arbetar med information till och uppföljning av de doktorander som finns anställda vid Högskolan, utveckling av det utbud av forskarutbildningskurser som ges vid Högskolan, samt utveckling av handledarkompetens och relationer mellan handledare och doktorander. Alla handledare på forskarnivå ska erbjudas handledarutbildning och fakultetsnämnden bidrar med kostnader för att anordna handledarkurser för Högskolans lärare minst en gång vartannat år. Vid 2011 års utgång har sammanlagt 66 lärare genomgått handledarutbildning vid Högskolan. Därutöver finns lärare som har genomgått motsvarande utbildning vid andra lärosäten. Fakultetsnämndens och lärarutbildningsnämndens ordförande ingår i Högskolan i Halmstads kvalitetsråd som årligen genomför verksamhetsdialoger med sektionerna. Fakultetsnämnden rapporterar årligen kvalitetsutvecklingen inom sina områden till kvalitetsrådet.

skolans ledning, till sektioner och enheter, handlägga vissa uppgifter som är gemensamma för Högskolan samt att svara för att Högskolan uppfyller de krav som ställs på en statlig myndighet. Dialog kring förvaltningens kvalitetsarbete genomförs årligen. Kvalitetsarbetet inom förvaltningen består dels av att ta fram och uppdatera kvalitetsprogram och kvalitetsmål på avdelningsnivå, dels av specifika projekt som ett led i förvaltningens utvecklings- och kvalitetsansvar för Högskolans verksamhet. Arbetet med implementering och uppföljning av den administrativa översyn som genomfördes under 2008– 2009 pågår. Bland annat resulterade utredningen i ett 31-punktsprogram med förslag på kvalitetsförbättringar. Utöver detta planeras ytterligare utredningar och processer att genomföras efter hand. Utredningens omfattande förbättringsförslag innebär att arbetet fortsatte under hela 2011 och kommer också att pågå under 2012. Förvaltningens kvalitetsarbete har utvecklats så att det inriktas på kvalitetsutveckling, som i sin tur är inriktat på lärande, utveckling och ständiga förbättringar av system och metoder. Dessa bidrar till att höja den nuvarande kvalitetsnivån, på kvalitetssäkring som sker med stöd av olika system och metoder som garanterar att verksamheten är av god kvalitet samt på kvalitetsutvärdering som genomförs för att bedöma i vilken utsträckning som uppställda mål uppfylls. Arbetet med att skapa en kultur inom förvaltningen där kvalitetsperspektivet är starkt har hög prioritet.

Organisation, administration och stödsystem för kvalitetsarbetet Förvaltningens uppgift är att ge såväl strategiskt som operativt stöd till utbildning och forskning, till Hög-

7


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

JÄMSTÄLLDHET Högskolans policy för lika villkor samt lika rättigheter och möjligheter betonar vikten av ett aktivt arbete för att säkerställa demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, liksom att mångfald är en kvalitetshöjande faktor som alltid ska beaktas. Arbetet för lika villkor samt lika rättigheter och möjligheter är en kontinuerlig process och involverar både personal och studenter. Jämställdhet och mångfald i undervisningen Högskolan har under de senaste åren satsat på ett långsiktigt utvecklingsprojekt för genus- och mångfaldsfrågor i undervisningen. Arbetet inleddes 2007 med uppdraget att alla ämnesgrupper skulle genomföra en självvärdering som omfattade undervisningens praktik, undervisningens innehåll och den akademiska miljön. Som stöd fanns en projektgrupp och en webbplats. Baserat på självvärderingen har samtliga ämnesgrupper haft seminarier med personer ur projektgruppen för att fastställa handlingsplaner för det fortsatta arbetet med genus och mångfald inom områdena kursinnehåll, lärmiljö och akademisk miljö. Arbetet har följts upp kontinuerligt, handlingsplaner har reviderats och seminarier har hållits. Under 2011 har en rapport tagits fram som utvärderar projektet hittills och ger förslag på fortsättning, där bland annat en stärkt struktur för arbetet prioriteras. Utbildningsnämnden finansierar satsningen och förväntas ta beslut om struktur och fortsatt arbete i december 2011. Jämställdhetsaspekter ingår också i Högskolans högskolepedagogiska kurser. Därtill kommer två seminarieserier som på olika sätt behandlar områdena jämställdhet och mångfald. En serie har utformats i samverkan mellan bland annat CLV (Centrum för lika villkor) och RUC (Regionalt utvecklingscentrum). Den andra seminarieserien har startats av nätverket Forum för genusforskning som formades under 2010. Åtgärder mot ojämn könsbalans på utbildningar Högskolans arbete för att nå jämnare könsfördelning inom grundutbildningarna fortsätter. Det gäller främst högskoleingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeprogrammen, men även de tekniska magisterutbildningarna där könsfördelningen traditionellt har varit och fortfarande är ojämn. Högskolans policy är att i tryckt och digitalt informationsmaterial, som utbildningskatalog och

8

webbplats, framhäva det underrepresenterade könet på utbildningar med sned könsfördelning samt stötta med hjälp av exempelvis mentorsprogram eller nätverk. Forskningsmiljön EIS (Inbyggda intelligenta system) ingår med sitt projekt G-EIS (Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system) sedan tre år i Vinnovas TIGER-program. Projektet tar slut vid årsskiftet och slutrapporten kommer till våren 2012. Till resultaten kan räknas Hälsoteknikcentrum Hallands genomgående genusperspektiv, samt två verktyg – ett för kartläggning och en enkätmall. Hela forskningsmiljön har haft seminarier kring frågorna vilket avspeglas i rekryteringsförfarandet av såväl personal som studenter. Jämställdhet och mångfald bland personalen Vid Högskolan finns ett rådgivande organ till rektor, RLV (Rådet för lika villkor), som bland annat har i uppgift att stimulera utveckling, sprida kunskap och information och vara ett forum för samverkan mellan arbetsgivare och personal i frågor kring jämställdhet och lika villkor. Högskolans olika sektioner och avdelningar ska årligen rapportera till rådet hur man arbetar med jämställdhet och lika villkor utifrån policy och handlingsplaner. Detta arbete kommer framöver att kopplas ihop med satsningen Genus och mångfald i undervisningen. Rådet har ett nära samarbete med CLV (se vidare under rubriken Centrum för lika villkor) som via uppdrag från RLV genomför olika insatser och aktiviteter, bland annat seminarier för Högskolans personal och studenter med jämställdhets- och mångfaldsteman. CLV ger även en utbildning på temat ”Vad kan du egentligen om jämställdhet och mångfald” för Högskolans personal. Rådet bevakade även och deltog i nationella konferenser för att öka kunskap och bygga nätverk. Högskolans handlingsplan för lika villkor samt lika rättigheter och möjligheter fungerar även som jämställdhetsplan och likabehandlingsplan. Handlingsplanen bearbetades och utformades på ett tydligare och mer lättöverskådligt sätt under 2010 och CLV har aktivt informerat ute på sektioner och enheter om handlingsplanen och respektive enhets ansvarsområden under 2011. Till årsskiftet ska policy för lika villkor revideras för en ny treårsperiod.


ÅRSREDOVISNING 2011

Jämställdhets- och mångfaldsaspekten ska alltid beaktas i Högskolans rekryteringsarbete och ses som viktiga kvalitetsaspekter.Rekryteringsprocesser är viktiga redskap i arbetet med att berika Högskolan med en blandning av personal där alla oavsett kön, bakgrund, kultur, etnisk tillhörighet, religion, ålder, sexuell läggning eller funktionsnedsättning ska välkomnas. Våra annonser ska utformas på ett sådant sätt att personer av det underrepresenterade könet uppmuntras att söka anställning. Arbetsgivarparten ska, om möjligt, alltid representeras av båda könen vid anställningsintervjuer. Sakkunniga som ska utses till enskilda tillsättningsärendet ska också, om möjligt, representeras av båda könen. Nya anställningar utlyses ofta såväl nationellt som internationellt i syfte att fånga in rätt kompetens och samtidigt stimulera mångfald. Kataloger, broschyrer och annat informationsmaterial ska utformas utifrån ett lika- villkors-perspektiv. Högskolan ska aktivt sträva efter att skapa och bibehålla jämn könsfördelning och ökad mångfald bland alla anställda men framför allt verka för en jämnare könsfördelning vad gäller professorer och lektorer. Fakultetsnämnden genomför en kartläggning för att ta reda på vilka personer som kan komma ifråga för docentmeritering och vilket behov av stöd som finns för att öka antalet kvinnliga professorer. Prorektor har fått i uppdrag av rektor att ta fram ett docentmeriteringsprogram med start hösten 2012.

Högskolan erhöll under 2010 projektmedel från Delegationen för jämställdhet i Högskolan, för projektet Ledarskap för en jämställd och hållbar högre utbildning”, tillsammans med Karlstad universitet, Högskolan i Gävle, Försvarshögskolan, Örebro universitet och Mittuniversitetet. Fem av rektor strategiskt utvalda representanter för Högskolan deltog i en utbildning på 7,5 hp under våren 2011. I utbildningen ingick att skapa en handlingsplan som skulle kunna implementeras på det egna lärosätet. Deltagarna har hållit dragningar för rektor och prorektor som tagit med sig resultat och förslag för integrering i befintliga processer. Centrum för lika villkor Det finns verksamheter och aktiviteter som direkt eller indirekt påverkar lärosätets långsiktiga utveckling av jämställdhetsarbetet på Högskolan i allmänhet, och på utbildningarna i synnerhet. Sedan januari 2011 är CLV inte längre ett projekt, utan en egen verksamhet inom Högskolan. Viss uppdragsutbildning ges fortfarande i regionen, men huvuddelen av arbetet förläggs inom lärosätet. CLV har bland annat uppdrag från RLV, utbildningsnämnden och personalavdelningen. Sammanfattning Sammantaget innebär ovan beskrivna satsningar och åtgärder att jämställdhetsaspekter finns på dagordningen inom samtliga områden vid Högskolan.

9


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

STUDENTINFLYTANDE Högskolan och studentkåren har av tradition nära samarbete och samsyn när det gäller betydelsen av studentinflytande i lärosätets verksamhet. Högskolan har som ett led i kvalitetsarbetet tagit fram riktlinjer för studentinflytandet. Vid varje läsårs slut har Högskolan uppföljningssamtal med studentkårens ledning om studentrepresentationen i lärosätets olika organ. En rapport som innefattar statistik gällande antal möten utan studentrepresentation samt en kvalitativ utvärdering skrivs.

Antalet studentrepresentanter har under 2011 varit 43 personer, då hänsyn har tagits till studentrepresentanter som innehar dubbla uppdrag. Andelen kvinnor har varit 49 procent och andelen män 51 procent. Trots kårobligatoriets avskaffande så har studentkåren lyckats med att ha representation i stort sett samtliga beslutande och rådgivande nämnder, styrelser och råd. Från och med 2011 väljs studentrepresentanterna av ett valmöte där alla studenter har rösträtt, inte bara studentkårens medlemmar.

Studenterna är via studentkåren representerade i alla Högskolans beslutande och rådgivande nämnder, styrelser och råd. Studentkåren är också representerad i rektors ledningsråd, Högskolans krisledningsgrupp samt i ett större antal beredande grupper. Dessutom finns studenterna representerade i stor utsträckning i olika grupperingar på sektionsnivå. Alla officiellt utsedda studentrepresentanter i Högskolans olika organ erhåller en ersättning om 500 kronor per halvdags mötestillfälle.

Under 2011 har representanter för lärosätet medverkat vid studentkårens gemensamma utbildningsdagar för studentrepresentanter. Studentkåren har även beretts möjlighet att möta personal från studenthälsan cirka en gång i månaden kring olika teman.

10

Kursvärderingar genomförs genomgående efter avslutade kurser och delkurser.


ÅRSREDOVISNING 2011

UTBILDNING PÅ GRUND– OCH AVANCERAD NIVÅ Högskolan i Halmstad bedriver i enlighet med sin forsknings- och utbildningsstrategi utbildningar på grund- och avancerad nivå inom lärosätets styrkeområden. Detta inkluderar masterutbildningar som ligger inom Högskolans profil och som svarar upp mot vunna forskarutbildningsrättigheter.

2011

2010

2009

Anslag

Intäkter

365 602

368 365

331 271

Avgifter Bidrag

20 523 6 869

17 370 7 780

19 132 6 825

1 377

262

379

394 371

393 777

357 609

Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader

Tillfälliga utbildningsplatser Under 2010 och 2011 har Högskolan i Halmstad haft medel för extra utbildningsplatser. Nya utbildningsplatser har skapats för att möta högt söktryck inom såväl program som fristående kurser inom lärosätets utbildningsområden. Ökningar av antalet utbildningsplatser har gjorts inom de flesta av Högskolans utbildningsområden, men inom vårdutbildningarna har lärosätet på grund av brist på tillgång till kliniska studieplatser hittills inte kunnat öka antalet utbildningsplatser på ett sätt som motsvarar den mycket höga efterfrågan. Lärosätet har därför intensifierat arbetet för att i samarbete med Region Halland och kommuner få fram fler kliniska studieplatser för att möjliggöra en utökning av utbildningsuppdraget. De tillfälliga medlen till extra utbildningsplatser upphör från och med 2012. För att möta detta och för att motverka ytterligare överprestationer har neddragning av utbildningsvolymen inletts 2011. Beslut om minskningar av utbildningsplatserna, som innebär en avveckling av alla extra medel från och med 2012, har fattats under 2011. Högskolan har antagit en ny strategi för utbildning på grund- och avancerad nivå för åren 2011–2014 där det anges att lärosätet ska arbeta för att skapa ett mer koncentrerat och profilerat utbildningsutbud. För att möta minskade anslag till utbildning pågår i enlighet med strategin ett arbete med att samordna antalet program och kurser vid lärosätet för att åstadkomma färre, men större utbildningsprogram. Under 2011 erbjöd Högskolan i Halmstad således betydligt färre fristående kurser än året innan och flera utbildningsprogram, främst inom samhällsvetenskap, är under avveckling eller revidering. Trots att antalet sökalternativ till utbildningar nu är väsentligt färre och att antalet utländska sökande har

236 921

233 728

231 223

Lokaler

66 598

66 804

66 833

Övrig drift

58 250

58 142

57 083

Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader

14 522

14 563

14 445

560

251

342

376 851

373 488

369 926

17 520

20 289

- 12 317

Personal

Resultatet Transfereringar Erhållna

2 978

3 386

2 790

Lämnade Saldo transfereringar Resultatet

2 976

- 3 367

2 903

2

19

-113

17 522

20 308

-12 430

TABELL: 1: SAMMANSTÄLLNING GRUNDUTBILDNING 2009-2011 (TKR).

minskat, har söktrycket till lärosätets utbildningar varit fortsatt högt under 2011. Lärosätet har, trots kraftfulla insatser för att motverka överprestationer, producerat något över takbeloppet även 2011.

REDOVISNING AV PRESTATION Verksamhetsåret 2011 blev resultatet av produktionen inom verksamhetsgrenen grundläggande utbildning 376,7 miljoner kronor. Lärosätet avräknar därmed hela takbeloppet på 365,6 miljoner kronor. Överskjutande produktion tillförs redan tidigare sparade prestationer och uppgår, tillsammans med 0,7 miljoner kronor från decemberdifferensen (ej avräknade prestationer vid årsskiftet), till totalt 36,5 miljoner kronor. Dessa överprestationer redovisas utanför balansräkningen och resultaträkningen och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås. Lärosätet har därmed fullt utnyttjat denna möjlighet att spara maximalt tio procent av anslaget.

11


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

2011 Helårstudenter, hst, inom uppdraget varav teknik/natur

2010

2009

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

Totalt

3 246

2 358

5 604

3 491

2 587

6 078

3 368

2 429

5 797

1 050

1 443

2 493

1 080

1 582

2 662

1 021

1 391

2 412

Helårsprestationer

2 732

1 897

4 629

2 941

1 976

4 918

2 658

1 694

4 352

Prestationsgrad

84 %

80 %

83 %

84 %

76 %

81 %

79 %

70 %

75 %

Andel kvinnor och män av hst

58 %

42 %

57 %

43 %

58 %

42 %

TABELL 2: HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER 2009-2011.

Enligt 3 kap. 1 § i förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen har beslutat annat. En arbetsgrupp bestående av representanter för Högskolan i Halmstad och för landets samtliga universitet, bedriver sedan 2010 ett utvecklingsarbete för att utveckla en modell som svarar mot förordningen. Utvecklingsarbetet presenterades på en konferens med Högskolornas redovisningsråd (en del av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF). Dessförinnan hade en avstämning gjorts med företrädare för utbildningsdepartementet och Ekonomistyrningsverket. Arbetet resulterade i ett förslag att måttet ”kostnad per prestation” bör användas för att redovisa hur verksamhetens prestationer utvecklas inom de två huvuduppgifterna grundutbildning respektive forskning. I årsredovisningen för 2011 redovisar Högskolan i Halmstad prestationer och volymer enligt rekommendationen från arbetsgruppen. Totalkostnaden beräknas för grundutbildning exklusive uppdragsutbildning och bidragsfinansierad verksamhet, i relation till antalet helårsprestationer (hpr) och antalet helårsstudenter (hst). En analys av redovisningen (se tabell Sammanställning av väsentliga uppgifter på sidan 48) påvisar en minskad kostnadseffektivitet vid Högskolan i Halmstad, både vad gäller kostnad per hst (11 procents ökning) och kostnad per hpr (8 procents ökning) jämfört med föregående år. En förklaring till kostnadsökningarna per prestation är att föregående år 2010 gjordes kraftig överproduktion med 10 procent över takbelopp, vilket påverkar kvaliteten då antal undervisningstimmar blir färre per student. Vid stora svängningar av utbildningsuppdraget på kort sikt riskerar mätning av kostnadseffektivitet att bli

12

Prestationer Helårsstudenter, hst, exl. uppdragsutbildning Helårsprestationer Examina Kostnader Totala kostnader (mnkr.)

2011

2010

2009

5 604

6 078

5 797

4 629 1 280

4 918 1 173

4 352 989

356,0

346,1

342,7

TABELL 3: SAMMANSTÄLLNING AV GRUNDUTBILDNINGENS RESULTAT 2009-2011.

Totalt Program1 Basår Fristående kurser2 Distanskurser Sommarkurser Lärcentrumkurser 1 2

2011 83 % 88 % 94 % 75 % 49 % 76 % 135 %

2010 81 % 88 % 68 % 74 % 51 % 71 % 79 %

2009 75 % 84 % 72 % 67 % 40 % 63 % 53 %

exklusive basår exklusive sommar-, distans- och lärcentrumkurser

TABELL 4: PRESTATIONSGRAD 2009-2011.

missvisande om inte hänsyn tas till kvalitetsbegreppet. I en enkel mätning av relationen kostnad jämfört med antal prestationer blir resultatet svårt att tolka. Vid en längre tidsperiod om sex år blir den årliga medelförändringen 2,5 procent per hst och 2,1 procent per hpr. Med hänsyn till inflationsfaktorn kan effektiviteten uppskattas som i stort sett oförändrad under en längre tidsperiod. Lärosätet beslutade om och inledde en besparingsplan under 2010 för att förbättra kostnadseffektiviteten inom grundutbildningen vilket alltså direkt medförde såväl ökad kostnadseffektivitet som genomströmning. En anledning till besparingsplanen var den snabba kostnadsökningen under de två föregående budgetåren 2008 och 2009 samt även en förberedelse inför neddragningen av platser motsvarande 26 miljoner kronor, eller 400–500 helårsstudenter enligt regeringens planeringsramar för 2012 (prop. 2010/11:1).


ÅRSREDOVISNING 2011

ÅTERRAPPORTERING AV UTBILDNINGSUPPDRAGET Budgetåret 2011 minskades antalet helårsstudenter med 474, från 6 078 år 2010 till 5 604, det vill säga med 8 procent. Minskningen är en konsekvens av ett minskat utbildningsutbud och en minskning av antalet antagna studenter. Fördelningen mellan män och kvinnor (mätt i helårsstudenter) har de senaste tre åren legat ganska konstant och är 58 procent kvinnor och 42 procent män. Helårsprestationerna har minskat med 289, från 4 918 till 4 629, det vill säga med 6 procent. Prestationsgraden ökar från 81 procent till 83 procent, se tabell 2. Det finns flera tänkbara förklaringar till att prestationsgraden fortsätter att öka. En av dem är att andelen programstudenter ökar även under 2011 och där är det högre prestationsgrad jämfört med fristående kurser, se tabell 4. Distributionsformer och utbildningsområden Samtliga distributionsformer minskar i andel under 2011 jämfört med 2010, förutom andelen programstudenter. När det gäller fristående kurser och deras olika distributionsformer är minskningen en konsekvens av att utbudet minskats. Fristående kurser exklusive sommar-, distans- och lärcentrumkurser minskar från 16 till 13,6 procent. Distanskurser minskar från 10,9 till 9,7 procent, sommarkurser från 0,6 till 0,4 procent och lärcentrumkurser från 0,8 till 0,1 procent. Basårets minskning, från 2 till 1,3 procent, är en konsekvens av att det tekniska och naturvetenskapliga basåret lagts ner 2011, däremot finns basterminer kvar i utbudet. Andelen programstudenter ökar från 69,8 till 74,8 procent, se figur 1. För prestationsgrad för olika distributionsformer, se tabell 4. Andelen helårsstudenter ökar inom utbildningsområdena idrott (från 0,8 till 0,9 procent), samhällsvetenskap (från 24,1 till 24,7 procent), teknik (från 27,6 till 28,5 procent), vård (från 6 till 6,4 procent) och övrigt (från 0,6 till 0,7 procent). Inom övriga utbildningsområden minskar andelen helårsstudenter, humaniora (från 11,6 till 11,4 procent), juridik (från 2,3 till 2,2 procent), undervisning (från 8,4 till 7,3 procent), medicin (från 2,3 till 1,9 procent) och naturvetenskap (från 16,2 till 16 procent). Se figur 2 för fördelning av andelen helårsstudenter per utbildningsområde. Andelen helårsstudenter fördelat på utbildningsnivå framgår av figur 3. Siffrorna är oförändrade jämfört med 2010.

0,4 % 0,1 %

PROGRAM 74,8 % 9,7 %

BASÅR 1,3 % 13,6 %

FRISTÅENDE KURSER* 13,6 % DISTANSKURSER 9,7 %

1,3 %

SOMMARKURSER 0,4 % LÄRCENTRUMKURSER 0,1 % 74, 8 %

FIGUR 1: FÖRDELNING AV HELÅRSSTUDENT PER DISTRIBUTIONSFORM 2011. *Fristående kurser är exklusive sommar-, distans- och lärcentrumkurser

6,4 %

0,7 %

11,4 % 0,9 % 2,2 % HUMANIORA 11,4 % 1,9 % IDROTT 0,9 %

7,3 %

JURIDIK 2,2 % MEDICIN 1,9 % 16,0 %

NATURVETENSKAP 16,0 % SAMHÄLLSVETENSKAP 24,7 %

28,5 %

TEKNIK 28,5 % UNDERVISNING 7,3 % VÅRD 6,4 % 24,7 %

ÖVRIGT 0,7 %

FIGUR 2: ANDEL HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 2011.

2,0 %

9,0 %

FÖRBEREDANDE NIVÅ 2,0 % GRUNDNIVÅ 89,0 % AVANCERAD NIVÅ 9,0 %

89,0 %

FIGUR 3: FÖRDELNING AV HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSNIVÅ 2011.

13


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Examensmål 2011 är det tredje året i en uppdragsperiod på fyra år avseende examensmål (2009–2012). Under föregående period, 2005–2008 uppfyllde Högskolan i Halmstad samtliga examensmål. Se tabell 5 för utfallet hittills under perioden 2009–2012. Sjuksköterskeexamen Uppdraget för Högskolan i Halmstad under fyraårsperioden 2009–2012 är 460 sjuksköterskeexamina. Under 2011 blev utfallet 117 examina. Under de tre första åren under perioden är utfallet hittills 350 examina. Därmed har 76 procent av målet under perioden uppnåtts. Lärarexamen med inriktning tidigare år Uppdraget under perioden 2009–2012 är 230 examina. Under 2011 examinerades 78 studenter inom inriktningar mot tidigare år och Högskolan har med detta uppnått 80 procent av uppdraget. Under 2009 delades de tidigare gemensamma inriktningarna upp och blev inriktningar antingen på grundskola eller på förskole/förskoleklassnivå. Ytterligare en inriktning utvecklades, och följande inriktningar erbjöds för lärarutbildning riktad till förskola respektive grundskolans tidigare år: barn och matematik/naturorienterande ämnen; lek, rörelse, idrott och hälsa samt språk, kommunikation, lek och lärande. Den nya fokuseringen på förskolan har fått stor betydelse genom att studenterna redan vid sin ansökan till lärarutbildningen gavs möjlighet att välja inriktning som tydligare säkrar examensmålen för förskollärare. Lärarexamen med inriktning senare år Uppdraget under perioden 2009–2012 är 200 examina. Under 2011 har 105 studenter examinerats vilket innebär att målet för perioden redan har uppnåtts under 2011. De ingångsinriktningar som under 2011 erbjöds

för undervisning i grundskolans senare år och gymnasiet omfattade engelska; matematik; samhällskunskap med medievetenskap; svenska: språk, kultur och litteratur samt naturvetenskap: naturvetenskap, människa och miljö. Från höstterminen 2011 antogs studenter på ingångsämnena samhällskunskap och engelska för gymnasiet respektive samhällskunskap, idrott och engelska för åk 7–9. Allmänt utbildningsområde (det vill säga avkortad lärarutbildning för dem som uppfyller ämnesbehörigheten) erbjöds enbart på helfart under 2010 och omfattade även en ingång för dem som läser allmänt utbildningsområde/yrkeslärare. Under 2011 erbjöds inget sådant alternativ. Sedan 2008 har Högskolan aktivt arbetat för att uppmärksamma fler studenter på möjligheten att bli yrkeslärare. Bland annat har lärosätet engagerats i utbildning av obehöriga yrkeslärare anställda inom Baggiumkoncernens friskolor. Denna utbildning avslutades höstterminen 2011 och 19 studenter examinerades. Lärarexamina med inriktning matematik, teknik och naturvetenskap Högskolans uppdrag är att minst 30 procent av antalet lärarexamina, exklusive lärarexamen med inriktning på förskollärare, bör ha en inriktning på matematik, teknik eller naturvetenskap. Av totalt 127 utfärdade lärarexamina 2010 hade 43 procent (54 examina) denna inriktning. De allra flesta hade matematik som huvudinriktning men ofta också en naturvetenskaplig inriktning. Under 2011 examinerades 43 studenter med inriktning matematik, teknik eller naturvetenskap, vilket innebär en minskning som framför allt kan förklaras med ett minskat antal sökande till dessa ämnesområden. För förskolan och grundskolans tidigare år kan minskningen antas ha sin förklaring i de nya och konkurrerande inriktningar som inrättades vid lärosätet under året.

Perioden 2011-2009*

Perioden 2008-2005

2011

2010

2009

Summa

2008

2007

2006

2005

Summa

117

120

113

350

138

113

151

147

549

Lärarexamen inriktning tidigare år

78

53

52

183

42

39

9

0

90

Lärarexamen inriktning senare år

105

71

71

247

83

108

114

94

399

5

3

4

12

43

54

59

156

58

48

35

39

180

Sjuksköterskeexamen

Yrkeslärare

Lärarexamen inriktning matematik, naturvetenskap eller teknik

andel examina inriktning matematik/natur23 % 43 % 46 % vetenskap/teknik av totala antalet examina *En ny fyraårsperiod inleddes 2009 och slutredovisas i årsredovisningen för 2012. TABELL 5: UTFALL EXAMEN: SJUKSKÖTERSKA OCH LÄRARE.

14


ÅRSREDOVISNING 2011

Ny lärarutbildning Under höstterminen 2011 startade den nya lärarutbildningen med följande antagning: 50 studenter till förskollärarutbildningen, 45 studenter till grundlärarutbildningen (åk F–3), 31 studenter till grundlärarutbildningen (åk 4–6), 30 studenter till ämneslärarutbildningen (åk 7–9) samt 26 studenter till ämneslärarutbildningen (gymnasieskolan). För åk 7–9 erbjöds olika kombinationer med några av ämnena fysik/kemi/biologi för vilka Högskolan har examenstillstånd. På grund av för få sökande ställdes dessa alternativ in. För gymnasieskolan har Högskolan även examenstillstånd i naturkunskap och avvaktar för närvarande beslut om sökta examenstillstånd i matematik och idrott, för att möjliggöra attraktiva ämneskombinationer för åk 7–9 respektive gymnasieskolan. Högskoleingenjörer Som mål för perioden 2009–2012 gäller att antalet helårsstudenter inom högskoleingenjörsutbildningarna ökar med minst tre procent per år i förhållande till föregående år. Under 2011 har antalet examina inom teknik ökat från 249 år 2010 till 295 år 2011. Den tekniska examen som ökar mest är teknologie kandidatexamen. Se tabell 6 för utfallet tekniska examina 20092011. Högskoleexamen med teknisk inriktning Teknologie kandidatexamen Högskoleingenjörsexamen Teknologie magisterexamen Magisterexamen med teknisk inriktning Teknologie masterexamen Totalt

2011

2010

2009

16

10

3

115 81 72

71 82 63

62 58 40

2

14

2

9 295

9 249

165

TABELL 6: UTFALL TEKNISKA EXAMINA 2009-2011.

URVALSGRUNDER FÖR ANTAGNING Alternativt urval har varit beslutat för två program under höstterminerna 2009, 2010 och 2011: Entreprenörskap och förnyelse 60 hp och Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp. Urvalskriterierna för Entreprenörskap och förnyelse är sedan tidigare fastställda till entreprenöriella egenskaper: drivkraft och engagemang, kreativitet och nyfikenhet, självständighet samt ledarskap och samarbetsegenskaper. Antalet sökande blev under 2011 inte fler än att samtliga antogs i urval 2, vilket innebar att det inte blev aktuellt att tillämpa själva urvalsförfarandet. Utbildningen har en så specifik inriktning att lärosätet har velat för-

säkra sig om att en klar andel av studenterna (i en urvalssituation) har sökt utbildningen för att utveckla sin entreprenöriella förmåga och också att utveckla en affärsidé under studietiden. Urvalskriterierna för Professionellt idrottsutövande – inriktning golf baseras på idrottsspecifika färdigheter genom visst resultat. Inte heller där användes det alternativa urvalet, då antalet sökande inte var tillräckligt stort. Professionellt idrottsutövande – inriktning golf är en utbildning som ställer stora krav på förkunskaper och inställning, vilket Högskolan avsett att tillgodose genom mycket speciella förkunskapskrav. I en urvalssituation vill Högskolan försäkra sig om att en del av studenterna verkligen har de förutsättningar som krävs utöver förkunskapskraven för att uppnå såväl idrottsliga som studiemässiga prestationer.

LÄRARUTBILDNINGENS DIMENSIONERING Högskolan i Halmstad har planerat för en jämn fördelning vad gäller dimensioneringen av de olika examina som Högskolan har tillstånd att utfärda. Inför 2011 och 2012 görs tillfälligt en ökad dimensionering av förskollärarutbildningen eftersom det i regionen finns ett stort behov av utbildade förskollärare. Högskolan erhöll dessutom en förstärkning av ytterligare 25 platser inför 2012. Denna dimensionering har anpassats för att svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Gällande grundlärarutbildningen är antalet utbildningsplatser dimensionerade för att ge grupper om cirka 30 studenter för F–3 respektive 4–6, vilket bedöms vara en dimensionering som fyller de krav som ställs från studenter och arbetsmarknad. Antal studenter som under höstterminen 2011 antogs till ämneslärarutbildningen var något lägre än planerat. Anledningen bedöms vara resultatet av att Högskolan inte kunde erbjuda tillräckligt antal ämnen eller ämneskombinationer. Med ytterligare ämnen inför höstterminen 2012 kommer Högskolan att kunna erbjuda ämneskombinationer med flera av gymnasieskolans ”stora” ämnen (svenska, engelska, matematik, naturkunskap och samhällskunskap) vilket är målsättningen. Stor hänsyn har tagits till studenternas efterfrågan men också till den möjlighet som finns att erbjuda goda placeringar vid den verksamhetsförlagda utbildningen. Vid valet av ämneskombinationer styr Högskolan möjliga ämneskombinationer så att dimensioneringen

15


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

anpassas efter det behov som lärosätet i samråd med regionen kommit fram till är mest lämplig. Via studievägledande samtal och genom samtal med regionens företrädare i det som kallas för ”samrådet” försöker Högskolan vägleda studenterna i deras val av utbildning och ämne till examina eller kombinationer som bedöms vara efterfrågade på arbetsmarknaden.

REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM Regionalt utvecklingscentrum, (RUC), är en del av sektionen för lärarutbildning och under 2011 har samverkansområdet utvidgats och omfattar nu fler kommuner än tidigare, liksom antalet icke kommunala skolor i regionen. RUC har även kommit att omfatta en större verksamhet än tidigare, vilket exemplifieras av nedanstående insatser: • På initiativ av Skolverket fick RUC, i samarbete med Högskolan i Jönköping, i uppdrag att utveckla och genomföra det nationella ramkursprogrammet för förskolan. RUC har ansvarat för många av de insatser som omgivande kommuner önskat stöd med i samband med implementeringen av de nya styrdokumenten för förskola och grundskola. • RUC har på uppdrag av lärarutbildningen genomfört omfattande utbildningsinsatser för lärarutbildningens studenter kring de nya styrdokumenten och om nya regler för behörighet och lärarlegitimation. Även samverkanskommunerna har bjudits in till dessa fortbildningsinsatser. • På uppdrag av Skolverket har RUC genomfört nio kurser inom ramen för Lärarlyftet samt fyra kurser inom Förskolelyftet. • RUC erhöll medel för att kunna stödja de matematikprojekt som finns inom samverkanskommunerna och under 2011 har RUC anordnat fem seminarier och ett antal nätverksträffar för lärare och matematikansvariga i kommunerna. RUC har dessutom i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademin genomfört en seminariedag med inriktning på matematik för gymnasielärare. • RUC har under 2011 haft i uppdrag från Skolverket att genomföra två kurser som syftat till att utveckla begreppet entreprenörskap och erbjuda kompetensutveckling inom detta område.

16

UPPDRAGSUTBILDNING Under budgetåret 2011 uppgick uppdragsutbildningen vid Högskolan i Halmstad till 9 952 tkr, inklusive KY/YH-utbildningar. Detta är en ökning med 14,7 procent jämfört med föregående år (8 676 tkr år 2010), se tabell 22 sidan 31. Antalet genomförda uppdragskurser ökade något, från 35 (år 2010) till 39 stycken under 2011. Några av dem var mycket omfattande och flera av dem var relativt små. Liksom under tidigare år har Högskolans samtliga fem sektioner bedrivit uppdragsutbildning, om än i varierande omfattning. Skolverket har varit den största uppdragsgivaren genom ”Lärarlyftet” och ”Förskollärarlyftet”. Arbetsförmedlingen har köpt den mest omfattande enskilda utbildningen ”Korta vägen, utbildning för arbetslösa invandrande akademiker”. ”Specialistsjuksköterskeutbildning barn”, på uppdrag av Region Halland och ”LING 11”, på uppdrag av Försvarsmakten, är exempel på andra för lärosätet betydelsefulla uppdragskurser.

INTERNATIONALISERING Högskolans övergripande målsättning för internationaliseringsverksamheten är dels att stärka utbildningens kvalitet genom internationella kontakter för studenter och lärare, dels att stärka Högskolans position vad gäller studentrekrytering, forskning och samhällskontakter. Internationalisering av högre utbildning har hög prioritet och Högskolan verkar för att skapa en attraktiv internationell miljö för såväl sina egna studenter och personal som utländska. Högskolan har under 2011 fortsatt att anpassa sitt utbud av kurser och program på engelska. Avsikten är att stimulera och utveckla internationell rörlighet och interkulturella kunskaper och förmågor. I samma syfte internationaliseras utbildnings- och kursplaner. En viktig aspekt av detta är att underlätta för Högskolans studenter att studera vid Högskolans partnerlärosäten, genom att se till att Högskolan i Halmstads utbildningar är kompatibla med utländska motsvarande utbildningar. Inte minst är detta viktigt med tanke på att flera av Högskolans utbildningar har obligatoriska inslag av utlandsvistelse i form av studier eller praktik. Den internationella dimensionen i utbildning och forskning vid Högskolan ska till största delen bygga på långsiktiga samarbeten med partneruniversitet, av vilka flera är samarbetspartner även inom forskning.


ÅRSREDOVISNING 2011

Årets viktigaste förändringar och åtgärder De huvudsakliga förändringarna och åtgärderna under 2011 kan sammanfattas i följande punkter: • Lärosätet har reviderat mål och planer för internationalisering inför den förändrade situationen med studieavgiftsfinansierad verksamhet. Detta arbete har föregåtts av en strategisk analys och riskbedömning. • Högskolan har arbetat med övergripande strategier för långsiktig internationell rekrytering och internationellt samarbete i enlighet med lärosätets profil. • Lärosätet har initierat arbetet med att utveckla en internationell policy för utbildning på grundläggande och avancerad nivå. • Rekryteringsarbete har genomförts i enlighet med fastställd plan och en balanserad budget. • Sektionernas interna organisation för det operativa arbetet har stärkts ytterligare. • Ytterligare steg har tagits i avsikt att förbättra mottagning och integration av internationella studenter. • Rutiner för kvalitetsuppföljning och rapportering av kvalitetssäkring av studenterna inom mobilitetssystemet har utvecklats ytterligare. • En genomgång av alla avtal med utländska lärosäten avseende studentmobilitet har genomförts för att göra avtalen mer specifika och mer akademiskt kopplade. • Såväl utresande student- som lärarmobiliteten har ökat under året. Studieavgiftsfinansierad verksamhet och rekrytering För att få studenter att betala för utbildningar som tidigare har varit gratis ställs nya krav på bland annat marknadsföring, service och mottagande av studenter. Högskolan i Halmstad har under 2011 arbetat intensivt med att anpassa sin organisation och sina arbetsrutiner för att möta den nya situationen. Detta har gjorts genom att satsa på offensiva rekryteringsåtgärder och aktiviteter i syfte att rekrytera betalande studenter från länder utanför EU och EES. Högskolan har också fortsatt att fokusera på att förstärka den strategiska profilen med avseende på internationella partneruniversitet i syfte att identifiera viktiga strategiska allianser för lärosätet. Under året har sådana partneruniversitet besökts med avsikt att förstärka utbytet och diskutera hur man gemensamt kan utveckla utbildning och forskning. Högskolan har också satsat på att medverka på internationella mässor och på att rekrytera studenter vid partneruniversitet.

Därtill har lärosätet aktivt deltagit i arrangemang i samarbete med Svenska Institutet. En hel del av rekryteringsverksamheten har skett i samverkan med andra svenska lärosäten. Utöver dessa åtgärder har Högskolan börjat bygga upp samarbete med utbildningsagenter i länder utanför EU/ESS. Det är företag med lokalkännedom i respektive land, som förmedlar information om Högskolan i Halmstad. De hjälper också till med ansökningsdokument och visumfrågor. Verksamheten har genererat 24 betalande studenter till i huvudsak fyra magisterprogram. Knappt hälften av dessa studenter har erbjudits stipendium som kommer från regeringens allmänna satsning på stöd till betalande studenter (se tabell 7). Totalt erhöll lärosätet 598 tkr per termin under två år. Den totala omslutningen av verksamheten är 1 476 000 kronor. Fullbetalande studenter Beviljade stipendier från Högskolan Beviljade stipendier från Svenska Institutets stipendieprogram Totalt antal betalande studenter

2011 11 11 2 24

TABELL 7: ANTAL BETALANDE STUDENTER UNDER 2011.

Samarbete med Migrationsverket I samband med rekryteringen av studieavgiftsfinansierade studenter har följande erfarenheter i samarbetet med Migrationsverket gjorts • Kontakten har blivit bättre, men Högskolan saknar en särskild kontaktperson. • UT-korten (visumhandläggningen) fördröjer och försvårar ankomsten inför terminsstart. • Migrationsverkets hemsida har blivit bättre för studenterna. Påverkan på lärosätets övriga verksamhet Högskolan har förlorat cirka 150 internationella studenter i jämförelse med 2010. Av 250 så kallade freemoverstudenter kvarstår 78 studenter som ska avsluta sitt tvååriga program, samt tillkommande 24 betalande studenter under året. Detta har fått följande konsekvenser för lärosätet: • Två av Högskolans magisterprogram har stängts ner. • Den internationella dimensionen i kurser och program blir inte lika framträdande. Nedskärningarna påverkar också möjligheterna för svenska studenter att erbjudas studier utomlands och därmed värdefull internationell erfarenhet.

17


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

2011

2010

2009

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

Totalt

220

204

424

234

246

480

177

196

373

vårtermin

69

67

136

51

63

114

39

44

83

hösttermin

151

137

288

183

183

366

138

152

290

131

86

217

82

77

159

61

57

118

0

0

1

1

3

0

Inkommande utbytesstudenter

-12 %

Skillnad föregående år

Utresande utbytesstudenter varav lärarstudenter

+36 %

skillnad föregående år vårterminen

59

44

103

72

42

varav lärarstudenter

+20 %

+35 % 59

0

varav lärarstudenter höstterminen

+29 %

51

110

-

3 -19 %

38

35

73

2

0

2

114

23

26

49

23

22

45

0

0

1

1

1

0

1

TABELL 8: INTERNATIONELL STUDENTMOBILITET 2011-2009.

Inkommande utbytesstudenter Antalet inkommande utbytesstudenter har under året minskat med 12 procent. Detta som ett led i enlighet med Högskolans uppdrag 2011 att minska antalet studenter och att förbättra balansen mellan in- och utresande studenter. Flertalet studenter väljer att studera under höstterminen (67 procent). Andelen kvinnor bland de inkommande studenterna är 52 procent och andelen män 48 procent. Utresande utbytesstudenter Antalet utresande utbytesstudenter har ökat med 36 procent, bland kvinnor är ökningen 60 procent och bland männen är ökningen 11 procent jämfört med 2010. Det finns ingen tydlig förklaring till varför andelen kvinnor har ökat så mycket. Aktiva åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter har vidtagits. Exempelvis har ett stort antal informationsträffar genomförts. Material som beskriver såväl möjligheterna med utlandsstudier, som hur man går tillväga för att söka, har tagits fram. En del av ökningen kan också tillskrivas ett projekt under 2011 för ökade möjligheter till studier utomlands inom Högskolans olika utbildningsprogram. Programansvariga har getts centralt stöd för att akademisera utbytesstudierna genom att bereda och föreslå viktiga och kvalitativa utbytesalternativ för programmen. Detta för att studenterna ska uppleva att studier utomlands bidrar till att öka de så kallade lärandemålen (learning outcome). Lärar- och personalmobilitet Högskolan i Halmstad redovisar en ökning av antalet utresande lärare till länder utanför EU och EES. Detta beror på att den mobilitetssatsning som regeringen utlyste för 2010 och 2011 har gett ett gott resultat.

18

Under perioden har 19 lärare undervisat vid och i nära samverkan med partneruniversitet över hela världen. De erhållna stipendiemedlen (393 000 kr) har förbrukats och resultaten av dessa aktiviteter har rapporterats som mycket lyckade. Syftet med satsningen är att stimulera fler lärare till att delta i internationellt samarbete och undervisningsuppdrag. När det gäller personalmobilitet inom Europa så styrs den av tillgängliga stipendiemedel. Antalet stipendier för utresande lärare inom EU-stipendieprogrammen är fortsatt få. Lärarutbyte sker i regel på veckobasis med viss undervisningsskyldighet vid partneruniversitetet medan annat personalutbyte oftast omfattar en eller flera veckor. Lärare och övrig personal upplever dock att det är svårt att få tid för en längre utlandsvistelse och har efterlyst ett mer flexibelt system med möjlighet till kortare besök. I de flesta fall sker ett återbesök från partneruniversitetet. Syftet med satsningen är att stimulera fler lärare till att delta i internationellt samarbete och undervisningsuppdrag och att lärare tar med sig goda idéer om hur möjligheter till studier utomlands för studenterna kan arrangeras. När det gäller personalmobilitet inom Europa så styrs den av tillgängliga stipendiemedel För andra personalkategorier underlättar möten och tillfällen att utbyta erfarenheter med personer med likartade arbetsuppgifter, fortsatt kontakt och samverkan med partneruniversiteten. Vidare syftar mobiliteten naturligtvis till vidareutveckling av såväl språkliga färdigheter som allmän kompetensutveckling.


ÅRSREDOVISNING 2011

Uppföljning av internationell verksamhet Högskolans internationaliseringsarbete omfattas av en kontinuerlig uppföljnings- och revideringsprocess, som ingår i det reguljära kvalitetsarbetet. Uppföljningarna som omfattar sektionernas mål och planer samt studenter och lärare i mobilitetssystemen med mera. genomförs av internationella avdelningen och rapporteras till utbildningsnämnden, där internationalisering ingår i nämndens kvalitetsrapport till kvalitetsrådet.

Mobilitet bland lärare/personal varav lärare varav administrativ personal

kvinnor

2011 män

totalt

kvinnor

2010 män

totalt

5

3

8

2

4

6

3

2

5

1

3

4

2

1

3

1

1

2

TABELL 9: EUROPEISK PERSONALMOBILITET 2011-2010.

19


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ ALLMÄNNA MÅL OCH STRATEGI Högskolan i Halmstad har under 2011 fortsatt sitt strategiska profileringsarbete inom forskning och forskarutbildning. Profileringen innebär att Högskolan ska bedriva forskning inom tre styrkeområden: utveckling av produkter (processer och tjänster), utveckling och studier av verksamhet (organisation, region och samhälle) och om livskvalitet (välfärd och kultur). Inom vart och ett av områdena ska Högskolan ha konkurrenskraftig och framstående forskning. Högskolan har formulerat tre huvudmål för forskningen under de närmaste åren: • Högskolan ska bedriva kvalitets- och produktivitetsmässigt konkurrenskraftig och framstående forskning inom sina tre styrkeområden. • Högskolan ska öka andelen externa forskningsmedel. • Högskolan ska vara en attraktiv arbetsplats för doktorander, forskare och lärare med intressen inom Högskolans styrkeområden. Högskolan har även målet att stärka forskarnas förmåga att samproducera forskning med externa parter, eftersom forskningen vid Högskolan i hög grad utförs i samverkan med näringsliv och offentlig sektor.

FORSKNINGENS ORGANISATION Forskningen vid Högskolan i Halmstad samordnas av en fakultetsnämnd och en lärarutbildningsnämnd. Lärarutbildningsnämnden samordnar den utbildningsvetenskapliga forskningen samt lärarutbildningen. I nämndernas uppgifter ingår att följa upp forskningens kvalitet, fördela forskningsmedel som tilldelats dem av högskolestyrelsen, bereda anställnings- och befordringsärenden vid professors- och lektorstillsättningar samt utnämning av docenter. Respektive nämnd har kvalitetsprogram för systematisk uppföljning av forskningens kvalitet och för kvalitetsförbättringsarbetet. Högskolan har idag nio forskningsmiljöer (i alfabetisk ordning):

20

1. Bio- och miljösystemforskning (BLESS). Forskar om: biologi och kemi med inriktning på ekologimiljövetenskap och biomedicin-biomekanik. 2. Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL). Utvecklar forskning och kunskaper om innovation, entreprenörskap och regionalt lärande. 3. Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM). Forskar inom politisk kommunikation, medier, dokumentär framställning, identitets- och integrationsfrågor, globalisering och demokrati. 4. Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Forskning inom: folkhälsovetenskap, handikappvetenskap, hälsovetenskap, kulturgeografi, omvårdnad, pedagogik med inriktning hälsa, psykologi, psykologi med inriktning idrott, samhällsodontologi, socialt arbete, sociologi och språkvetenskap. 5. Inbyggda och intelligenta system (EIS). Forskning om: inbyggda dator-, sensor- och kommunikationssystem baserade på ny möjliggörande teknik; hur de utvecklas för intelligenta produkter, processer och tjänster som kan ge nytta och värde i samhället. 6. Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL). Forskning om: kulturanalys och estetik; naturvetenskapernas didaktik samt om kultur och meningsskapande. 7. Kontext och kulturgränser (KK). Forum för Högskolans forskning inom humaniora. 8. Maskinteknisk produktframtagning (MTEK). Bedriver forskning om: produkters funktionella ytor; tidiga produktutvecklingsfaser, design och digitala produktmodeller; industriell fotonik; lättviktsstrukturer; samt vindkraftsteknik. 9. Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR). Forskning om: genusrelationernas betydelse för ökad förståelse av förändrings- och lärprocesser i samhället; globalisering, nya arbets- och livsmönster; ökad datoranvändning och den snabba utvecklingen av kommunikationsteknologi.


ÅRSREDOVISNING 2011

Samverkan i forskningen Högskolans forskare är mycket aktiva med forskning i samverkan med externa aktörer från näringsliv, offentlig sektor och andra lärosäten. En viktig händelse under 2011 och som starkt kommer att påverka Högskolans samverkan är att Högskolan blivit utsedd till KK-miljö av KK-stiftelsen. Det är resultatet av att KK-stiftelsen under 2011 (och delvis 2010) granskat och prövat Högskolans förmåga att med hög kvalitet initiera och bedriva samproduktionsforskningsprojekt. Som KK-miljö har Högskolan förbättrade förutsättningar att med KK-stiftelsens stöd stärka profileringen och samproduktionsforskningen. Inom ramen för KK-miljö drivs och påbörjas ett flertal projekt i nära samarbete med näringslivet. Exempel på dessa är CERES+, CAISR, strategiska rekryteringar av biträdande lektorer och ett flertal så kallade. KK-HÖG projekt. CERES+ är en påbyggnadsprofil inriktat på inbyggda system, CAISR är en KK-profil inriktad på intelligenta system och KK-HÖG-projekten är i stort sett alla inom innovationsvetenskap med inriktningar på industriell organisation och företagsekonomi. Deltagande företagsparter är bland annat. Getinge AB, AB Volvo, Saab AB, Ericsson Research, HMS Industrial Networks, Kollmorgen Särö, Toyota Material Handling Europe, Free2Move AB, Höganäs AB och Camp Scandinavia AB. Högskolan har omfattande samverkan med Region Halland, särskilt inom området hälsoteknik och hälsooch sjukvård. Vid Hälsoteknikcentrum samlas Högskolan, Region Halland, de halländska kommunerna och företag runt det gemensamma behovet av forskning och utveckling inom hälsoteknik. I området informations- och kommunikationsteknologi (ICT) samarbetar Högskolan med Linköpings Universitet, Lunds Universitet och Blekinge Tekniska Högskola inom eLLiIT. Det är en av två nationella strategiska satsningarna inom ICT. Utöver ovan nämnda, mer centrala, samverkansaktiviteter finns det ett stort antal andra samarbetsprojekt med såväl andra universitet och högskolor som näringsliv. Inom energiområdet finns till exempel omfattande forskningsnätverk med bland annat Chalmers, Lunds och Uppsala universitet, energibolag, vindkraftföretag och kommunala aktörer.

Internationell dimension i forskningen Flera forskare i Högskolans forskningsmiljöer har utländsk bakgrund och/eller erfarenheter från utländska forskningsmiljöer. Vid rekryteringar av forskande lärare och doktorander till Högskolans forskningsmiljöer strävar Högskolan efter att även attrahera personer internationellt. Av de lärare med forskarexamen och doktorander som anställdes vid Högskolan 2011 var ungefär en tredjedel, 32 procent, rekryterade från lärosäten utomlands (motsvarande siffra år 2010 var 35 procent). Det är framför allt forskningsmiljön EIS som står för den internationella rekryteringen. Det finns ett rikt samarbete mellan forskare vid Högskolan och forskare vid universitet och organisationer utomlands. Detta manifesteras bland annat genom medförfattarskap av vetenskapliga arbeten, handledning av doktorander, besök av internationella forskare, besök till internationella forskningsorganisationer, deltagande i internationella organisationer och organiserande av konferenser. Högskolan deltar i flera EU-finansierade projekt och är Hallandsregionens mesta deltagare i EU:s ramprogram. Från 2009 till 2010 skedde en stark ökning av forskningsprojekt finansierade inom EU:s ramprogram. En fortsatt positiv utveckling på det området är trolig och Högskolan bör kunna vara en motor i regionen för att öka EU-finansieringen. Utbildningsvetenskaplig forskning Forskningen inom området utbildningsvetenskap är knuten till lärarutbildningen och innefattar två spår om en kategorisering görs med avseende på forskningens karaktär. Dels rör det sig om ämnesdidaktisk forskning, dels om forskning som behandlar problematik som är mera generell genom att den inte nödvändigtvis måste vara kopplad till ett specifikt ämne. I det senare fallet kan det vara relationer mellan aktörerna i skolan, maktaspekter, identitets- och genusfrågor, bedömning, ledarskap, lärarprofession, skolkulturer och frågor inom skolan relaterade till global migration. Forskningens kontextuella fokus är både skola och lärarutbildning och den kan också betraktas som praxisnära eftersom ambitionen är att penetrera frågor som kan relateras till den konkreta verksamheten. Forskningen är organiserad som en forskningsmiljö (FULL) och omsatte 2011 5,7 miljoner kronor, under 2010 5,5 miljoner, under 2009 5,5 miljoner.

21


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Under 2011 har en ny forskningsstrategi utarbetats som bland annat innebär att FULL delas upp i tre undergrupper. • Kulturanalys och estetik: Inom detta tema lyfts frågor som relaterar till hur ungdomligt estetiskt uttryck omsätts i en skolkontext. • Naturvetenskapernas didaktik: Inom detta tema studeras lärandets kommunikativa processer. Hur kan naturvetenskaplig kunskap inramas och kommuniceras för att bli mera lättillgänglig och elevers lärande utvecklas? • Kultur och meningsskapande: Fokus inom detta tema är språkutveckling och frågor kring migration, likvärdighet, demokrati, värdegrund och interkulturellt lärande.

RESURSER OCH RESULTAT Utbildning på forskarnivå Högskolans styrelse har utsett tre basforskningsmiljöer, en inom varje styrkeområde, för den forskarutbildning som ska ske i Högskolans egen regi (i ekonomisk storleksordning): EIS, CIEL och CVHI. För den sistnämnda har Högskolan ännu inte erhållit egen rätt att utbilda på forskarnivå men ambitionen är att söka och erhålla sådan rätt inom de närmaste åren. Under 2011 startade Högskolan egen forskarutbildning inom de områden där Högskolan 2010 erhöll rätt att utbilda på forskarnivå: innovationsvetenskap samt informationsteknologi. Under 2011 antogs 14 personer till forskarutbildning inom något av dessa områden (5 inom innovationsvetenskap, 9 inom informationsteknologi). Några av dessa var doktorander som valt att ansöka om överflyttning från forskarutbildning vid annat lärosäte. Under 2011 hade Högskolan även sin första disputation, inom området informationsteknologi och ämnet datateknik. Vid utgången av 2011 hade 12 personer antagits vid Högskolan i Halmstad och varit aktiva i forskarutbildning. De två som antagits men inte varit aktiva under 2011 antogs sent på året och hann inte bli aktiva, se tabell 10. Utöver de personer som antagits till utbildning på forskarnivå vid Högskolan fanns ett stort antal doktorander vid Högskolan som var antagna vid andra lärosäten, se tabell 11. Inom teknik och naturvetenskap är doktoranderna oftast antagna vid Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet och Örebro universitet, där professorer vid Högskolan i Halmstad ofta är examinatorer eller huvudhandledare. Inom humaniora och samhällsvetenskap är doktoranderna bland annat inskrivna vid Högskolan i Jönkö-

22

Utbildning på forskarnivå Totalt antal nyantagna doktorander varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal doktorander med någon aktivitet varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (år) Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (år) Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina

2011

2010

2009

14

-

-

3 11

-

-

12

-

-

3 9

-

-

0

-

-

-

-

-

3,7

-

-

1 0

-

-

TABELL 10: SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ, ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2009-2011. Jämförelser med tidigare år saknas då Högskolan påbörjade utbildning på forskarnivå 2011. Den genomsnittliga studietiden baseras på endast en person och räknas från den tidpunkt personen blev antagen vid ett annat lärosäte.

Utbildning på forskarnivå Totalt antal nyantagna doktorander varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal doktorander med någon aktivitet varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft) Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina

2011

2010

2009

3

5

11

2 1

2 3

5 6

67

82

87

37 30

43 39

49 38

0

0

0

6 4

12 5

14 9

TABELL 11: SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ, ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID ANDRA LÄROSÄTEN MEN SOM INGÅR I HÖGSKOLAN I HALMSTADS VERKSAMHET 2009-2011.

ping, universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Örebro, samt vid Linnéuniversitetet, Karolinska institutet, Luleå tekniska universitet och Malmö högskola. Totalt fanns 79 aktiva doktorander vid Högskolan i Halmstad under 2011, se tabellen Sammanställning av väsentliga uppgifter, sidan 48. Av dessa var 40 kvinnor (29 inom humaniora och samhällsvetenskap; 11 inom teknik och naturvetenskap) och 39 män (20 inom humaniora och samhällsvetenskap; 19 inom teknik och naturvetenskap).


ÅRSREDOVISNING 2011

I siffrorna för humaniora och samhällsvetenskap ingår fyra doktorander (två kvinnor och två män) inom utbildningsvetenskap. Fördelningen mellan kvinnor och män bland doktoranderna är jämn (49 procent män och 51 procent kvinnor 2011). Inom humaniora och samhällsvetenskap är det fler kvinnor än män (41 procent män och 59 procent kvinnor). Inom teknik och naturvetenskap är det fler män än kvinnor (63 procent män och 37 procent kvinnor). Sett över lite längre tid har könsfördelningen stadigt blivit jämnare bland doktoranderna. För fem år sedan, 2006, var 33 procent män och 67 procent kvinnor bland doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap och 69 procent män och 31 procent kvinnor bland doktorander inom teknik och naturvetenskap. Går man längre tillbaka var könsfördelningen ännu mer ojämn inom teknik och naturvetenskap. Under 2011 har sju personer vid Högskolan (tre kvinnor, fyra män) avlagt doktorsexamen och fyra personer (tre kvinnor, en man) har avlagt licentiatexamen. Antalet doktorsexamina är mycket lägre än något av de senaste åren (12 doktorsexamina 2010; 14 doktorsexamina 2009). Antalet licentiatexamina har minskat något (5 licentiatexamina 2010; 9 licentiatexamina 2009). Antalet forskarexamina fluktuerar mellan åren eftersom siffrorna är ganska låga totalt sett. Antalet styrs dels av tillgång till externfinansiering och dels av miljöernas prioriteringar mellan att finansiera yngre forskare och doktorander. Dessutom blir examina inte alltid registrerade under det år som doktorsavhandlingen eller licentiatuppsatsen de facto presenteras.

Totalt forskning 2011

2010

2009

Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter

51 706 9 270 52 232 577 113 785

50 693 5 768 41 197 262 97 920

43 996 9 616 34 844 286 88 742

Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övrig drift Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Resultat

90 406 7 165 15 736 1 828 295 115 430 -1 644

80 721 6 495 10 465 1 792 84 99 557 -1 637

74 947 6 610 9 288 1 891 156 92 892 -4 150

3 687 3 687 0

4 849 -5 153 -304

2 126 2 126 0

-1 644

-1 941

-4 150

Transfereringar Erhållna Lämnade Saldo transfereringar Resultat

TABELL 12: SAMMANSTÄLLNING FORSKNING 2009-2011 (TKR).

miljoner kronor och Volvo med knappt 5 miljoner kronor. De externa intäkterna för forskning har stigit till 54 procent (48 procent år 2010; 50 procent år 2009). Ökade externa forskningsintäkter är ett viktigt mål för att utveckla forskningen vid Högskolan. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2008–2012 satte Högskolan som mål att den externa finansieringsgraden skulle vara minst 50 procent vid var och en av Högskolans forskningsmiljöer.

Högskolan har fem företagsdoktorander (alla är män). Forskningens finansiering Intäkterna för forskningen uppgick 2011 till 113,2 miljoner kronor exklusive finansiella poster, vilket är en ökning jämfört med tidigare år (97,6 miljoner kronor 2010; 88,4 miljoner kronor 2009), se tabell 12. Ökningen från 2010 till 2011 är den största relativa ökningen av forskningsmedel till Högskolan sedan 2003. Högskolan har i dag nästan dubbelt så mycket forskningsmedel som för tio år sedan (94 procent mer än 2001). Av den externa forskningsfinansieringen stod statliga myndigheter, Region Halland och kommuner för 39 procent. Stiftelser, näringsliv och övriga privata organisationer stod för 34 procent. Största finansiärer var KKstiftelsen med knappt 11 miljoner kronor, Vinnova med 6 miljoner kronor, Vetenskapsrådet med knappt 6

Vetenskapliga publikationer Den vetenskapliga produktionen i form av artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter uppgick under 2011 till 104 artiklar. Det stämmer väl med produktionen tidigare år (95 artiklar 2010; 97 artiklar 2009). Antalet artiklar som presenterades vid vetenskapliga konferenser 2011 var 109, vilket är en minskning från tidigare år (138 artiklar 2010; 151 artiklar 2009). Av dessa 109 var 84 stycken refereegranskade. När det gäller refereegranskade konferensbidrag är minskningen gentemot tidigare år något mindre (104 artiklar 2010; 95 artiklar 2009). Uppgifterna för 2011, liksom för 2010, är hämtade från Högskolans publiceringsdatabas (DiVA) där Högskolans forskare själva registrerar sina publikationer, vilket tyvärr ibland sker långt efter publikation och där det görs korrigeringar i efterhand.

23


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Det finns icke försumbara fel i statistiken, framför allt för konferensbidrag. I Högskolans årsredovisning för 2010 angavs t.ex. 99 tidskriftsartiklar och 122 konferensartiklar för 2010, vilket var de arbeten som fanns registrerade i januari 2011. Det har nu blivit 95 tidskriftsartiklar respektive 138 konferensartiklar. Samma problem kan observeras för monografier. I Högskolans årsredovisning 2010 angavs tre kvalitetsgranskade monografier publicerade under 2010, vilket ett år senare har blivit åtta kvalitetsgranskade monografier. Det är alltså troligt att fler arbeten publicerats under 2011 än vad som i dag finns i Högskolans publikationsdatabas. Även med antagande om att fler publikationer kommer att registreras för 2011 tycks det som att Högskolans vetenskapliga produktion vid konferenser har gått ned för tredje året i rad. Framför allt gäller det konferensbidrag som inte refereegranskats. Publiceringen i vetenskapliga tidskrifter har ökat något under 2011. En positiv tolkning av detta är att Högskolans forskare i allt större grad prioriterar bort publiceringskanaler utan refereegranskning. Utöver vetenskapliga tidskriftsartiklar och konferensartiklar har drygt 60 vetenskapliga rapporter, böcker, industri rapporter, populärvetenskapliga skrifter etc. publicerats under 2011. I Högskolans årsredovisning för 2010 finns en redogörelse för osäkerheter och problem med att relatera forskningens resurser till forskningens produktion (Högskolan i Halmstad, Årsredovisning 2010, s. 27, avsnittet Vetenskaplig produktion). Vi hänvisar till den, i stället att återge den igen, men betonar att det finns problem med detta i en verksamhet av Högskolan i Halmstads storlek.

24

Artiklar i tidskrifter Artiklar presenterade vid konferenser Refereegranskade artiklar presenterade vid konferenser Doktorsavhandlingar Licentiatuppsatser Monografier som har kvalitetsgranskats Total kostnad (mnkr.)

2011 104

2010 95

2009 97

109

138

151

84

104

95

7 4

12 4

15 8

4

8

6

115,4

99,5

93,0

TABELL 13: SAMMANSTÄLLNING AV FORSKNINGENS RESULTAT 2009-2011.

Säkrast siffror får man om man gör jämförelser över lång tid. Högskolans bruttointäkter för forskning har under de senaste fyra åren varit ungefär 387 miljoner kronor och under samma period har Högskolans forskare publicerat 767 refereegranskade artiklar i internationella erkända vetenskapliga tidskrifter och vid internationella konferenser. Man kan därmed säga att ”kostnaden” vid Högskolan i Halmstad för en granskad vetenskaplig publikation är cirka 505 000 kronor i snitt under de senaste fyra åren (om man menar att alla forskningsmedel användes för att producera refereegranskade artiklar). För 2011 var ”kostnaden” för en refereegranskad publikation cirka 614 000 kronor (en siffra som troligtvis kommer att minska). De två tidigare åren har den varit 500 000 kronor (2010) respektive 484 000 kronor (2009). Antal publikationer och kostnader de senaste tre åren redovisas i tabell 13.


ÅRSREDOVISNING 2011

OMVÄRLDSSAMVERKAN En högskola är mer än en plats för utbildning och forskning. Högskolan är också en mötesplats för människor, organisationer och kulturer. Högskolan är en kunskapsbank för näringsliv och samhälle. Å ena sidan, har Högskolan ett stort ansvar för att den kunskap som finns och tas fram kommer samhället till godo och kan göra nytta på olika sätt. Å andra sidan är – och ska – Högskolan vara mottagare och samtalspart, och ta del av det som är aktuellt och viktigt för andra samhällsaktörer. Sådana inspel berikar och utvecklar utbildning, forskning och arbetssätt. För Högskolan i Halmstad är det en övertygelse att den nyttigaste kunskapen och också den nödvändiga för att kunna möta alltmer komplexa samhällsproblem, är den som sker över ämnes- och organisationsgränser. Lokalt, regionalt, nationellt och globalt. För att kunna nyttiggöra forskning måste Högskolan vara öppen mot omvärlden och delta i och bjuda in till det offentliga samtalet med örat mot marken och lyssna in vad som är aktuellt och angeläget. Högskolan i Halmstad arbetar aktivet och strategiskt för att skapa en dynamisk och adekvat omvärldssamverkan. Med det menas samverkan som anpassas till olika ämnesområdens förutsättningar och möjligheter, och som utgör en aktiv del i samhällsutvecklingen. Högskolan i Halmstad har i nära anslutning till utbildnings- och forskningsmiljöerna byggt upp en organisation som stödjer samverkan. Framgångsrik studentsamverkan På Högskolan i Halmstad har de flesta av programmen på grundutbildningsnivå någon form av samverkansaktiviteter. Ett kvitto på det arbete som bedrivs på lärosätet är bland annat de många stipendier och utmärkelser som företag och organisationer delar ut till Högskolans studenter för projekt som har skett i samarbete med företag och andra organisationer. Några exempel är Venture cup, Swedish Embedded Award, Halmstads kommun, Sparbanksstiftelsen Kronan, Energi- och miljötekniska föreningen samt Lektor Sten Fåhrés minnesfond. 2011 utsåg dessutom branschorganisationen Teknikföretagen Högskolans maskiningenjörs- och utvecklingsingenjörsprogram till ”årets teknikutbildningar”, vilket belönades med 1,5 miljoner kronor.

Avtal med Försvarsmakten Försvarsmakten och Högskolan i Halmstad har samverkat i mer än 15 år, både i Halmstad och på nationell nivå. Närheten i samarbetet lokalt har gjort att kulturbarriärer mellan akademi och försvar har minskat väsentligt. Samarbetet har bland annat bestått i att Högskolan och garnisonen har bedrivit utbildningar tillsammans, både för personal inom försvaret och inom Högskolans ordinarie utbud. Under 2011 tecknades en avsiktsförklaring mellan Högskolan och Halmstads garnison för fördjupat samarbete inom områden som exempelvis kompetensutveckling och karriärväxling för soldater, meritvärdering och bostäder. Tillväxt Halland Det treåriga regionalfondsprojektet Tillväxt Halland avslutades i augusti. Projektet syftade till att främja ett långsiktigt och kvalificerat samarbete mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer. Konkret finansierade projektet brobyggare i form av företagsutvecklare i respektive kommun i Halland och högskolesamordnare på fyra av sektionerna inom Högskolan. En mängd utvecklingsprocesser genomfördes i olika företag, ofta i form av studentarbeten. För många av företagen var detta första kontakten med akademin. Tack var projektet och dess resultat finns goda förutsättningar för nya och fördjupade kontakter och relationer mellan Högskolan och det halländska näringslivet, inte minst i forskningssammanhang. Karriärcentrum För att stödja studenternas förutsättningar att få relevanta anställningar eller pröva möjligheterna till egen verksamhet efter studierna, har Högskolan under året bedrivit ett projekt för skapa ett karriärcentrum. Benchmarking med andra lärosäten och tät dialog med studenter och arbetsliv har lett fram till att ett första steg för Högskolans karriärcentrum realiseras under våren 2012. Forskning för innovation – KK-miljö vid Högskolan i Halmstad Strax före jul fick Högskolan det glädjande beskedet att lärosätet har utsetts till en så kallad KK-miljö av KKstiftelsen.

25


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Under två års tid har Högskolan arbetat för att kvalificera sig till KK-miljö. KK-miljöprogrammet är KKstiftelsens satsning på att utveckla forskningsprofilering och samproduktion vid Sveriges nya universitet och högskolor. En certifiering som KK-miljö innebär en tioårig satsning från stiftelsen, som totalt har avsatt 1,5 miljarder kronor för programmet. En vision för Högskolan är att genom KK-miljön bidra till utveckling av spetskompetens med en global attraktionskraft. Starka forskningsmiljöer är viktigt för att få såväl utländska forskare som företag att välja Halmstad, Halland – eller Sverige – för sin verksamhet. En annan förutsättning är att forskningen är profilerad, att den har en tydlig riktning och är unik till innehåll och utformning. Högskolan i Halmstads KK-miljö benämns Forskning för innovation. Inriktningen har sin bakgrund dels i hur utvecklingen av profilerad forskning och utbildning har skett vid lärosätet, dels i den aktuella samhällsutvecklingen och vilken roll Högskolan och dess forskning kan spela i denna. Högskolan har valt att inrikta sin profilering – och KK-miljösatsning – på tre starka forskningsområden: innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil. Forskning för innovation genomsyrar genom sin struktur och sammansättning av samverkande forskningsmiljöer lärosätets forskningsverksamhet och utgör en motor i Högskolans utveckling. KK-miljön är systempåverkande och ett kvalitetsdrivande strategiskt verktyg för Högskolans ledning och bidrar till att lärosätets resurser används mer effektivt. Den strategiska betydelsen av forskningssamverkan mellan högskola, företag och andra delar av samhället blir än mer angelägen i en oviss framtid. Det är genom samproduktion vi kan utveckla innovationer som är kopplade till forskning och utveckling – det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas. Genom Forskning för innovation kommer Högskolan att kunna bidra till nya handlingsvägar inför morgondagens välfärdsfrågor, såväl lokala som globala.

På HCH samlas forskare, lärare, doktorander, studenter från Högskolan och företagare, användare, projektkoordinatorer från de halländska kommunerna och Region Halland för att gemensamt driva utvecklingen inom hälsoteknikområdet. Genom samverkansprojekt och arbete i innovativa miljöer som leder till nya produkter och tjänster, ska projektet bidra till att öka innovationstakten och konkurrenskraften hos företag. HCH:s behovsstyrda verksamhet är mycket framgångsrik och röner alltmer uppmärksamhet, såväl regionalt som nationellt och internationellt. HCH initierar och deltar aktivt i flera olika sammanhang för att informera om verksamheten. Många organisationer vill också göra studiebesök på HCH för att få veta mer om framgångskonceptet. Inte minst från politiskt håll är intresset stort. I september 2011 besökte till exempel utbildningsminister Jan Björklund HCH i samband med sitt besök på Högskolan i Halmstad, och HCH:s projektledare var inbjuden till Almedalsveckan på Gotland. Sedan starten 2009 har ett 90-tal HCH-projekt och 8 nya företag startats; konkreta samarbeten sker med 60talet företag och cirka 30 examensarbeten inom skilda områden har genomförts i samarbete med HCH. Under 2011 har HCH deltagit i och arrangerat åtskilliga möten, konferensen, mässor och seminarier med fokus på innovationer inom hälsoteknikområdet. Därtill sker kontinuerliga samarbeten kring utvecklingsfrågor med de halländska kommunerna och Region Halland. En särskild satsning har gjorts på grundskolan för att öka intresset för teknik och naturvetenskap. HCH har ett tydligt genusperspektiv och alla förstudier och projekt genomsyras av en integrerad genusaspekt. Samarbeten sker också utanför länets gränser, till exempel i Västra Götaland, Östergötland, Skåne och Dalarna samt i Danmark och Storbritannien. Prestationer av samverkan Enligt 3 kap. 1 § i förordningen (SFS 2000: 605) ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Prestationer för samverkan kan vara av helt olika karaktärer och ekonomiska mått är svåra att mäta och ställa i relation till prestationer. Ett sätt att åskådliggöra detta kan vara att redovisa andelen av extern finansierad verksamhet i ekonomiska termer som omsättning i relation till total omsättning för grundutbildning och forskning. Detta mått kan påvisa förändringen av samverkan med ekonomiska mått som bas (se tabell 14).

Hälsoteknikcentrum Halland Hälsoteknikcentrum Halland, (HCH), är ett treårigt utvecklingsprojekt som startade 2009, och som är placerat på Högskolan i Halmstad. Det finansieras av EU:s regionalfonder och Region Halland. Utgångspunkten för HCH är att genom innovationer (ny teknik och nya tjänster) möta behov i samhället, framför allt inom vård-, hälso- och omsorgssektorn. 2011 2010 2009 2008 2007 Efterfrågan på såväl tjänster som produkter inom detta område ökar Grundutbildning 6,9 % 6,6 % 7,2 % 7,3 % 8,8 % stadigt, inte minst som ett resultat av Forskning 54,1 % 48,0 % 50,0 % 51,0 % 52,0 % Sveriges ökande äldre befolkning. TABELL 14: PRESTATIONSMÅTT FÖR SAMVERKAN 2011-2006. 26

2006 7,4 % 51,0 %


ÅRSREDOVISNING 2011

PERSONAL Ett mål för kompetensförsörjningen under 2011 var att fortsätta tillgodose Högskolans behov av kärnkompetens inom vissa strategiska ämnesområden. Rekryteringen har följt Högskolans strategiska satsning på profilering för att stärka kompetensen inför Högskolans ansökan om, och beslutade, forskarutbildningsrättigheter. Arbetet med att förstärka kärnkompetensen inom vissa ämnesområden för att tillgodose behoven inom profilens tre styrkeområden: organisation, produkter och livskvalitet har fortsatt. Se tabell Sammanställning av väsentliga uppgifter sidan 48 för kompletterande sifferunderlag gällande personal.

Av de 74 anställningar som utlysts har 56 varit inom kärnkompetensen. Under 2011 har antalet professorer ökat från 41 till 44, andelen kvinnor bland professorerna har minskat från 24 procent till 18 procent. Av totala antalet professorer var 12 gästprofessorer (11 år 2010). Antalet universitetslektorer fortsätter att öka från 160 föregående år till 176 liksom universitetsadjunkterna som ökade från 161 till 183 (se tabell 15). Bland universitetslektorerna och universitetsadjunkterna är det en jämnare fördelning mellan män och kvinnor än bland professorerna. Nettotillskottet av kärnkompetens blev 41 anställningar.

Under 2011 var medeltalet månadsanställda vid Högskolan 603,17 (600,42 år 2010) medan antalet årsarbetskrafter var 506,73. Antalet månadsanställda har under 2011 ökat marginellt liksom antalet årsarbetskrafter. För år 2010 redovisades 557 årsarbetskrafter vilket var ett redovisningsfel till följd av felaktig inställning i statistiksystemet. Antalet årsarbetskrafter skulle ha varit 503,94.

Målet har varit att andelen tillsvidareanställd forskarutbildad lärarpersonal ska fortsätta att öka. Antalet tillsvidareanställda lärare var 254 och av dessa var 58 procent disputerade vilket är samma procentandel som för år 2010. Totala antalet lärare med doktorsexamen minskade något till 182 personer (184 år 2010) vilket betyder att drygt 45 procent av alla lärare har en doktorsexamen (50,8 procent år 2010). Antalet med docentkompetens fortsatte att öka från 35 till 40 personer.

Ej utlysta anställningar, det vill säga gästprofessorer, ansökningar om befordran samt så kallade inlasningar (anställningar som övergår i en tillsvidareanställning med stöd av lagen om anställningsskydd), var 39 under 2011 vilket är en ökning från år 2010 då antalet var 29. Av dessa var 21 så kallade inlasningar mot 5 år 2010, varav 14 inom kärnkompetensen och 7 inom stödkompetens. Antalet utlysta anställningar har ökat från 51 under år 2010 till 74 år 2011. Av dessa tillsattes 32 medan 33 tillsättningar inte hann bli klara under året. 9 ”stängdes”, det vill säga tillsättningsförfarandet avbröts. Av dessa 9 var 8 inom kärnkompetensen.

Doktorander med doktorandanställning minskade från 25,40 årsarbetskrafter 2010 till 24,74 år 2011. För år 2010 redovisades 28 årsarbetskrafter vilket var ett redovisningsfel till följd av felaktig inställning i statistiksystemet. Personalomsättningen under kalenderåret 2011 var i jämförelse med 2010 något högre, 15,9 procent 2011 mot 15 procent år 2010. Omsättningen inom kärnkompetensen var 15 procent (14 år 2010), inom ledningskompetensen 0 procent (0 år 2010) och inom stödkompetensen 18,3 procent (17 år 2010). Den största rörligheten fanns liksom år 2010 i åldersgruppen upp till 29 år (se tabell 16).

2011

2010

2009

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

Totalt

8

36

44

8

33

41

8

35

43

Lektorer

87

89

176

79

81

160

66

71

137

Adjunkter

97

86

183

82

79

161

83

72

155

192

211

403

169

193

362

157

178

335

Professorer

Totalt

TABELL 15: PERSONAL INOM KÄRNKOMPETENSEN FÖRDELAD PÅ BEFATTNINGAR OCH KÖN 2009-2011

27


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

2011 15 0 18,3 15,9

Kärnkompetens Ledningskompetens Stödkompetens Personalomsättning, totalt

2010 14 0 17 15

Uppdragsutbildningen påbörjades av nio personer varav sex blev godkända. En person tog 5,0 hp och ytterligare en 2,5 hp. Uppdragsutbildningen var en satsning som gjordes under 2011 med omställningsmedel för att möjliggöra för fler lärare att inhämta kompetensen. 2011 hade 50 procent (53 år 2010) av Högskolans lärare någon form av högskolepedagogisk utbildning.

2009 12 5 15 13

TABELL 16: OMSÄTTNING AV PERSONAL I PROCENT 2009-2011.

2011 48,2 55,2 44,2 47,1

Kärnkompetens Ledningskompetens Stödkompetens Genomsnittsålder, totalt

2010 48,5 53,9 44,1 47,2

2009 48,9 53,6 44,2 47,4

För lärare är målet att var och en ska ha en egen treårig kompetensutvecklingsplan. Planen ska arbetas fram i samråd med respektive chef vid planerings- och utvecklingssamtal. Arbetstidsavtalet för lärare är en mycket strategisk fråga som fick stort utrymme i den förra centrala avtalsrörelsen. Arbetet med att se över det lokala arbetstidsavtalet fortsätter.

TABELL 17: PERSONALENS GENOMSNITTSÅLDER 2009-2011.

Kompetensförsörjning avseende åldersstruktur Pensionsavgångarna under året var totalt 19 personer varav 14 inom kärnkompetensen och 5 inom stödkompetensen. Pensionsavgångarna fortsätter att påverka verksamheten och kräver nya rekryteringsmål. Under åren 2012– 2016 uppnår 57 anställda pensionsåldern (65 år) varav 36 inom kärnkompetensen. Åldersstrukturen för 2011 visar på en viss sänkning av medelåldern när det gäller kärnkompetensen, genomsnittsåldern för stödkompetensen är ungefär densamma medan det fortsatt sker en höjning inom ledningskompetensen (se tabell 17). Under året tecknades sex nya delpensionsavtal (tre år 2010) och totalt hade 16 medarbetare delpension (26 år 2010) Förstärkt kompetens Högskolan har uppmuntrat lärare att inhämta sådan kompetens att en befordran kan ske. Detta tillsammans med den externa rekryteringen av vetenskapligt kompetenta lärare är ett led i arbetet med att höja forskningskompetensen på Högskolan. Den behörighetsgivande högskolepedagogiska kursen omfattande 15 hp erbjuds fortlöpande med målet att alla lärare ska ha en högskolepedagogisk utbildning. I de kurser som gavs under 2011 godkändes 37 personer, varav sex personer gick utbildningen som en uppdragsutbildning.

Det nya introduktionsprogram för Högskolans nyanställda som infördes under 2009 har ytterligare förbättrats och genomförs två gånger per år. Under året infördes också en central introduktion i grupp för internationella medarbetare. Detta skedde tidigare på individbasis. Under året slutfördes första omgången av chefsutvecklingsprogrammet, DUCO, i samverkan med Högskolan i Borås, Karlstad universitet och Högskolan i Halmstad. Sju av Högskolan i Halmstads chefer deltog i programmet. Under året har det även genomförts ett antal utbildningar inom områdena informationssäkerhet, arbetsmiljö, lönesamtal, regelverk och myndighetsansvar för chefer. Personalavdelningen inventerar kontinuerligt personalens utbildningsbehov genom intervjuer av chefer och personal, vilket resulterar i högskoleövergripande internutbildningar som berör både administrativ och akademisk personal vid flera sektioner och avdelningar. Sjukfrånvaro Tabell 18 redovisar de anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den totala ordinarie arbetstiden fördelat på män och kvinnor i åldersgrupperna 29 år eller yngre, 30-49 år samt 50 år eller äldre för perioden 2009– 2011.

2011

2010

2009

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

Totalt

29 år och yngre

1,1

0,6

0,9

4,2

0,2

2,4

5,5

0,3

3,1

30–49 år

1,7

0,8

1,3

2,2

0,8

1,6

2,5

2,1

2,3

50 år och äldre

2,1

0,7

1,4

2,7

1,2

2,0

2,4

3,0

2,7

Totalt

1,8

0,8

1,3

2,5

0,9

1,8

2,6

2,4

2,5

TABELL 18: SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV SAMMANLAGD ARBETSTID PER ÅLDERSKATEGORI 2009-2011.

28


ÅRSREDOVISNING 2011

Sjukfrånvarons totala omfattning under 2011 var 1,3 procent av alla anställdas sammanlagda arbetstid, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med 2010. Sjuktalet har minskat för alla åldersgrupper utom för män i åldersgruppen 30–49 år, där sjuktalet är oförändrad. Några förklaringar till det minskade sjuktalet 2011 är att de som tidigare år erhållit tidsbegränsad sjukersättning från Försäkringskassan, helt eller delvis har återgått i arbete och ingen uppbär längre tidsbegränsad sjukersättning. Därtill har några långtidssjukskrivna återgått i ordinarie arbete eller gått i pension. Antalet anställda som har varit sjukskrivna har även minskat jämfört med föregående år. Tabell 19 redovisar antalet långtidssjukskrivna personer de senaste tre åren samt andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 kalenderdagar eller mer (långtidssjukskrivna). 2011 står de långtidssjukskrivna för 50 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är en minskning med 10 procentenheter jämfört med 2010. Antalet långtidssjukskrivna uppgår till 18 personer 2011 vilket är en minskning med två personer sedan föregående år. Sammansättningen av antalet långtidssjukskrivna män och kvinnor har förändrats mellan åren. 2009 var 11 kvinnor och 9 män långtidssjukskrivna och 2010 var 15 kvinnor och 5 män långtidssjukskrivna. 2011 uppgår antalet långtidssjukskrivna till 11 kvinnor och 7 män. God personalpolitik Arbetet med att kunna genomföra en medarbetarundersökning, personalbarometer, under 2012 påbörjades under hösten 2011.

Långtidssjukskrivna Antal personer Andel av totala sjukfrånvaron

2011 18

2010 20

2009 20

50 %

60 %

65 %

TABELL 19: ANTAL LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA (60 KALENDERDAGAR ELLER MER) SAMT LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARONS ANDEL AV DEN TOTALA SJUKFRÅNVARO 2009-2011.

Resultatet av en medarbetarundersökning är ett viktigt instrument för Högskolan för att säkerställa framgångsfaktorer och för att få underlag till ytterligare förbättringar i den gemensamma arbetsmiljön. Stora satsningar görs, och har gjorts, på ett brett utbud av friskvårdsaktiviteter. Personalen kan erhålla friskvårdsersättning med upp till 1 000 kronor/år för olika egna aktiviteter. Under 2011 gjordes en större utvärdering av Högskolans friskvårdsaktiviteter. Satsningarna är mycket uppskattade och efterfrågan gör att aktiviteterna kommer att fortsätta med några förändringar i utbudet. Målet är att erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter så att så många som möjligt kan delta. Högskolan ser detta som ett sätt att öka välbefinnandet och förebygga sjukskrivningar. Satsningar på olika former av personalutveckling genom centrala utbildningsinsatser har genom strategisk planering ökat och efterfrågan på platserna har varit stor. Högskolan i Halmstad ska vara en attraktiv arbetsplats och attrahera lärare, forskare, teknisk och administrativ personal att söka sig till lärosätet.

29


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

HÖGSKOLEBIBLIOTEKET I Högskolebibliotekets utmaningar ligger bland annat att vara i den tekniska utvecklingens framkant med kunskap om användarnas nya sätt att söka och ta till sig information, samtidigt som boken (i tryckt eller elektroniskt format) och uppbyggnaden av samlingar för långsiktig tillgänglighet och bevarande förblir en viktig uppgift. Användarnas krav på bibliotekets service förändras och utvecklas i takt med informationssamhället samt med hur utbildning och forskning förändras inom Högskolan. Bibliotekets roll i olika kvalitetsprocesser inom Högskolan har stärkts under året. Utvärdering av utbildningar utifrån examensarbeten sätter fokus på den vetenskapliga litteraturen och på hur studenterna söker och använder information. Här arbetar biblioteket med undervisning i litteratursökning, referensskrivning och källkritisk granskning. Kvalitetsgranskning och medelstilldelning utifrån forskningens resultat i form av publikationer skapar behov av att utveckla processer och mått i form av bibliometri. Forskningsfinansiärernas krav på publicering i open access innebär att publiceringsformer för framtida forskning måste diskuteras och kunskap om dessa utvecklas inom Högskolan. Biblioteket arbetar fortlöpande med att bygga kompetens och kunskap på dessa områden. Arbetet med att bibliografiskt kvalitetssäkra Högskolans publicering som den redovisas i publiceringssystemet DiVA har under året krävt särskilda insatser. Detta i samband med att DiVA nu är ett system som används för att synliggöra och tillgängliggöra forskningsresultat i större utsträckning än tidigare. Även intern avrapportering av publicering sker genom DiVA. Stort arbete har lagts ned från bibliotekets sida på att få en bra och tillförlitlig rapportering. Som ett led i att stödja studenternas uppsatsskrivande har biblioteket tagit initiativ till och genomfört en aktivitet kring ”att skriva uppsats”. I detta projekt ingick representanter för olika verksamheter inom Högskolan med föreläsningar, praktisk hjälp kring litteratur, stöd i form av studenthälsa och tips på ämnen för examensarbeten med mera. Särskilt stöd ger biblioteket till studenter med läs- och skrivsvårigheter för att underlätta deras möjligheter att genomföra sina studier.

30

Studiemiljön i biblioteket ger plats och stöd för enskilda och grupper. I år har miljön setts över och justeringar har gjorts för att få fler studieplatser i biblioteket. I samband med detta har delar av samlingarna flyttats i syfte att ge bättre möjligheter för studenterna till självservice samtidigt som en förändrad servicedisk ger nya möjligheter att organisera mötet mellan användare och bibliotek. Statistik Antal utlån har minskat till följd av andra lånerutiner, studenterna lånar inte längre referensexemplaret av kurslitteraturen utan det är direkt tillgängligt för användning i bibliotekslokalen. Utlån till andra bibliotek har ökat något samtidigt som inlån har minskat. Antal förvärvade tryckta böcker minskar som följd av minskade anslag samtidigt ökar antalet e-böcker tillgängliga via bibliotekets prenumererade informationsresurser. Antalet studenter som deltog i bibliotekets undervisning i informationssökning var 1 141 (811 år 2010) fördelat på 214 lektionstimmar (161 år 2010).

Utlån, totalt antal varav utlån till andra bibliotek

Inlån och kopior från andra bibliotek (antal) Förvärv av tryckta böcker (antal) Elektroniskt tillgängliga böcker (antal)

2011

2010

2009

84 647

98 594

107 534

2 450

2 045

2 153

1 720

2 144

2 482

2 112

2 403

3 804

75 257

54 363

47 498

TABELL 20: IN- OCH UTLÅNING SAMT FÖRVÄRV, HÖGSKOLEBIBLIOTEKET 2009-2011.

Totalkostnad (mnkr, exklusive lokalhyra)

Lokalhyra (mnkr.) Procent av omsättning (exkl. lokalhyra)

Procent av omsättning (inkl. lokalhyra)

Driftskostnad i kronor per hst (exkl. lokalhyra)

2011

2010

2009

16,0

15,7

14,0

3,0

3,0

3,0

3,1 %

3,2 %

3,1 %

3,7 %

3,8 %

3,8 %

2 807

2 583

2 415

TABELL 21: HÖGSKOLEBIBLIOTEKETS KOSTNADER I RELATION TILL HÖGSKOLANS TOTALA OMSÄTTNING 2009-2011.


ÅRSREDOVISNING 2011

EKONOMISK RESULTATREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTAT Resultatet för verksamhetsåret 2011 blev ett överskott på 15,3 miljoner kronor (18,3 miljoner kronor år 2010) inklusive dotterbolag (-0,5 miljoner kronor). En orsak till det positiva resultatet är att en besparingsplan infördes och påbörjades 2010, dels för att komma till rätta med en ekonomisk obalans som uppstod under 2008 och 2009, och dels för att förbereda avtrappningen av takbeloppet med 26 miljoner inför 2012 då regeringens tillfälliga utökning av studieplatser upphör. Med det positiva resultatet under 2011 har lärosätet kommit i ekonomisk balans inför 2012 och återställt myndighetskapitalet för framtida utvecklingsplaner.

Högskolan har fullgjort grundutbildningsuppdraget för 2011 och avräknat hela anslaget 365,6 miljoner kronor (368,3 miljoner kronor år 2010). Utfallet blev 376,7 miljoner kronor av uppdraget, överprestationerna uppgår därmed till 11,1 miljoner plus 0,7 miljoner från decemberdifferensen. Totalt kan maximalt 10 procent sparas vilket motsvarar 36,5 miljoner kronor. Sedan tidigare fanns 36,8 miljoner sparade vilket medför att årets överprestationer inte kan sparas. Totalt finns därmed 36,5 miljoner sparade vilket är maximala 10 procent av takbeloppet som kan sparas. Dotterbolaget Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag (HHUAB) genererade ett underskott på 0,5 miljoner kronor (-0,1 miljoner kronor år 2010).

Över-/ underskott t.o.m år -2

Över-/ underskott t.o.m år -1

Intäkter år 0

Kostnader år 0

Över-/ underskott år 0

Ack. över-/ underskott utgående år 0

647

102

1 370

1 295

75

177

00

24

344

352

-8

16

-223

-460

9 606

7 695

1 911

1 451

-318

1 477

1 841

-364

-682

424

-652

12 797

11 183

1 614

962

Uppdragsforskning

1 544

1 122

8 682

8 136

546

1 668

Summering

1 544

1 122

8 682

8 136

546

1 668

Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet -utbytesprogram och gästforskare Övrigt enligt bilaga 41

-384

-381

489

490

-1

-382

Summering

-384

-381

489

490

-1

-382

1 584

89

21 968

19 809

2 159

2 248

VERKSAMHET

Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY, m.m.

not 1

Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Summering

not 2

TOTAL

Not 1: särredovisat fr.o.m. 2010 Not 2: Verksamhet enligt regeringsbeslut avser kostnader för förberedelser avseende ny förordning (2010:543) för studieavgifter för utländska studenter. Kommentarer: Med år 0 menas det avslutade räkenskapsåret. Intäkterna enligt 4 § avgiftsförordningen uppgick till 7,8 mkr (5,9 mkr år 2010). Övriga intäkter för avgifter uppgick till 0 mkr (0,4 mkr år 2010). TABELL 22: BERÄKNAT UTFALL FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET FÖR 2011 DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS (BELOPP I TKR.)

31


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

INTÄKTER De totala intäkterna år 2011 var 508,2 miljoner kronor (491,7 miljoner kronor år 2010), en ökning med 3 procent jämfört med budgetåret 2010. Anslaget för grundutbildning var 365,6 miljoner kronor jämfört med 2010 då anslaget var 368,3 miljoner kronor. Regeringen beslutade inför 2010 att öka lärosätets takbelopp med 26 miljoner kronor som en temporär ökning kopplat till regeringens nationella satsning på 10 000 nya platser under vardera åren 2010 och 2011. Avgifter och ersättningar uppgick till 29,8 miljoner kronor (23,1 miljoner kronor år 2010). Uppdragsutbildningen uppgick till 9,6 miljoner kronor (8,7 miljoner kronor 2010). Uppdragsforskning uppgick till 8,7 miljoner kronor (6,1 miljoner kronor 2010), se tabell 22. Bidragsfinansierad verksamhet ökade i omfattning, utfallet blev 59,1 miljoner kronor jämfört med 49 miljoner kronor år 2010. Grundutbildningen omsatte totalt 394 miljoner kronor jämfört med 2010 då omsättningen var oförändrad med 394 miljoner kronor. Antalet helårsstudenter har minskat med 8 procent under 2011 jämfört med 2010. Totalt har 5 604 helårsstudenter (hst) avräknats (6 078 hst år 2010) för ordinarie grundutbildningsuppdrag, som var 365,6 miljoner kronor (368,3 miljoner kronor år 2010).

Antal årsarbetskraft var 506,7 (503,9 år 2010). Personalkostnad per årsarbetskraft var 646 tkr jämfört med 624 tkr för 2010 och en ökning med 3,5 procent. Medelantalet månadsanställda har ökat till 603,2 jämfört med 2010 då antalet var 600,4. Lokalkostnaderna är i stort sett oförändrade och övriga driftskostnader ökade med 7,9 procent. Andelen lokalkostnader är 15,0 procent jämfört med 15,5 procent för 2010. Avskrivningar uppgick till 16,3 miljoner kronor (16,3 miljoner kronor år 2010). Antalet helårsstudenter minskade med cirka 500 till 5604 för verksamhetsåret, föregående år 2010 ökade volymen helårsstudenter med cirka 400 jämfört med 2009. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2011 får kostnaderna för personskadeförsäkringar för studenter högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent. År 2011 uppgick kostnaderna till 6,39 kronor per helårsstudent (år 2010 uppgick kostnaderna till 5,58 kronor per helårstudent). Lärosätet har medvetet minskat volymen inom grundutbildningen för att bättre anpassa sig till det minskade uppdraget från regeringen. Föregående år 2011 gjordes överprestationer med 11 miljoner (36 miljoner år 2010) vilket inte kan intäktsföras i resultatet då takbeloppet redan är uppnått.

INVESTERINGAR Forskningsverksamheten omsatte totalt 114 miljoner kronor jämfört med 2010 då omsättningen var 98 miljoner kronor.

KOSTNADER Kostnaderna har ökat till 492,3 miljoner kronor (473 miljoner kronor år 2010) eller med 4 procent jämfört med budgetåret 2010. Personalkostnaderna var 327,3 miljoner (314,4 miljoner år 2010) och en ökning med 4,1 procent. Inom personalkostnader ingår 2,7 miljoner av tillfällig karaktär såsom avgångsvederlag och ökad semesterskuld med 0,8 miljoner. Ökningen av personalkostnad exklusive nämnda kostnader blev 3 procent.

32

Nya investeringar för maskiner, inventarier och installationer har gjorts med totalt 6,4 miljoner vilket är en minskning med 2,4 miljoner kronor jämfört med föregående verksamhetsår (8,8 miljoner kronor år 2010). Investering i annans fastighet har minskat till 0,8 miljoner kronor (2,2 miljoner kronor år 2010). Det totala bokförda värdet var vid utgången av året för materiella anläggningstillgångar 37,3 miljoner kronor (46,4 miljoner kronor år 2010), varav investering i annans fastighet 10,2 miljoner kronor (14,2 miljoner kronor år 2010) och immateriella tillgångar (främst dataprogram) 1,3 miljoner kronor (1,4 miljoner kronor år 2010).


ÅRSREDOVISNING 2011

MYNDIGHETSKAPITALET PER 31 DECEMBER 2011 Det samlade myndighetskapitalet uppgick per den 31 december 2011 till 74,2 miljoner kronor (58,9 miljoner kronor år 2010). Fördelat per verksamhetsområde svarar grundutbildningen för 68,4 miljoner kronor (51,4 miljoner kronor år 2010) och forskningen för 0,1 miljoner kronor (1,5 miljoner kronor år 2010). Myndighetskapitalet för holdingbolaget Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHUAB, uppgick till 5,9 miljoner kronor (5,9 miljoner kronor år 2010). Myndighetskapitalet (exklusive HHUAB koncern) uppgår per den 31 december 2011 till 13,9 procent av totala kostnader för verksamheten vilka uppgår till 492,3 miljoner kronor. Föregående år, 2010, uppgick andelen myndighetskapital till 11,2 procent. Enligt tidigare besparingsplan förstärktes myndighetskapitalet för att kunna matcha neddragning av takbeloppet för grundutbildningen, som var beslutad från regeringen med 26 miljoner inför 2012, och att därmed kunna förstärka samverkan mellan grundutbildning och forskning, bland annat med anledning av att lärosätet erhöll rättigheter för forskarutbildning med start under 2011.

HÖGSKOLAN I HALMSTADS UTVECKLINGSBOLAG Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHUAB, är ett av staten helägt aktiebolag företrätt av Högskolan i Halmstad. HHUAB har lämnat sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2011. Bolagets verksamhet består i att genom hel- eller delägda bolag bedriva forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att kommersiellt exploatera projekt framtagna eller uppkomna inom ramen för Högskolan i Halmstads verksamhet. Gränsdragning mellan Högskola och holdingbolag är tydlig då holdingbolaget ägnar sig enbart åt investering i olika projekt och bolag. Det är dels investeringar i nya kunskapsintensiva bolag som har koppling till Högskolan i Halmstad, dels strategiska investeringar som har

koppling till det lokala och regionala innovationssystemet, exempelvis Science Park Halmstad AB. Något utvecklat operativt samarbete finns för närvarande inte med andra holdingbolag, däremot finns ett saminvesteringsavtal med Innovationsbron Väst. Staten har sedan 1998 varit företrädd av Högskolan i Halmstad i HHUAB. Under 2008 nybildades ett dotterbolag, Högskolan i Halmstads investeringsaktiebolag HHIAB. Finansiella anläggningstillgångar andelar i dotterföretag Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHUAB, är ett företag som ägs av staten och som företräds av Högskolan i Halmstad. Under verksamhetsåret 2008 bildade HHUAB ett dotterföretag, Högskolan i Halmstads investeringsaktiebolag, HHIAB. Då flyttades projektverksamheten från moderbolaget HHUAB till HHIAB. Redovisningen i resultat- och balansräkning gäller hela koncernen. Det nya dotterföretaget HHIAB majoritet sägs av HHUAB som innehar 66,7 procent av kapitalet och 95,2 procent av rösterna. Övrig ägare är Länsförsäkringar Halland. Bolaget har under året gjort investeringar med 588 tkr i befintliga portföljbolag. Bland annat som en följd av rådande konjunkturläge har några av portföljbolagen haft en ogynnsam utveckling under året. Nedskrivningar har därför gjorts med 736 tkr. Ett bolag har avyttrats med en förlust på 59 tkr. Bolagets inriktning av verksamheten med att stödja nystartade företag med ägarkapital kommer att fortsätta. Trots att nyföretagandet och entreprenörskapet vid Högskolan i Halmstad och i regionen påverkas av den finansiella krisen, beräknas verksamheten komma att bedrivas på samma nivå som föregående år. Resultatet för koncernen för 2011 blev -784 796 kronor (-112 177 kronor), varav minoriteten belastas med 241 963 kronor(24 801 kronor) och kvarvarande del, en förlust på -542 833 kronor(-87 376 kronor) belastar Högskolan i Halmstad. Styrelsen har haft följande sammansättning under året: Carina Ihlström (ordförande), Lennart Andrén, Gerda Böcklinger, Bengt Sjöholm, Bertil Svensson och Anders Åhlund. Vd i bolaget har varit Lars-Göran Persson.

33


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

MYNDIGHETSKAPITAL 2011-12-31 (belopp i tkr.)

Verksamhetsgren

Balanserad kapitalförändring

Årets kapitalförändring

Summa

52 398

15 4511

67 849

-1 037

1 614

577

368

-2 190

-1 822

1 122

546

1 668

52 851

15 421

68 272

Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning respektive utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete Forskarutbildning respektive utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsverksamhet Summa myndighetskapital Myndighetskapital holdingbolag Statskapital

4 000

0

4 000

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

2 032

-872

1 945

1

Inom årets kapitalförändring ingår 2011 års resultat för dotterbolag. 2 Från balanserad kapitalförändring har 2010 års resultat, -87 tkr., omförts till resultatandelar i dotterföretag.

SAMFINANSIERING (belopp i tkr.) Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2011 ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet. Nedan redovisas bidragsfinansierad verksamhet uppdelad per verksamhetsområde samt andel från externa finansiärer respektive samfinansiering av anslag. 2011 Forskningsbidrag Anslagsdel Totalt Grundutbildningsbidrag Anslagsdel Totalt

34

2010

52 232

95,6 %

41 197

99,2 %

2 250

4,4 %

314

0,8 %

54 482

100,0 %

41 511

100,0 %

6 869

90,2 %

7 780

89,6 %

676

9,8 %

808

10,4 %

7 545

100,0 %

8 588

100,0 %


ÅRSREDOVISNING 2011

RESULTATRÄKNING (belopp i tkr.) 2011

2010

not 1

417 308

419 058

not 2

29 793

23 138

Intäkter av bidrag

not 3

59 102

48 977

Finansiella intäkter

not 4

1 954

524

508 157

491 696

VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och ersättningar

Summa verksamhetens intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER

327 328

314 449

Kostnader för lokaler

Kostnader för personal

73 762

73 299

Övriga driftskostnader

73 986

68 607

not 5

Finansiella kostnader

not 6

Avskrivningar

not 10, not 11

Summa verksamhetens kostnader VERKSAMHETSUTFALL RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

855

335

16 351

16 355

492 281

473 045

15 876

18 651

-543

-87

UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten

0

0

Medel som tillförts statsbudgeten

0

0

Saldo

0

0

3 139

4 594

TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från myndighet för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag samt transferering Lämnade transfereringar Saldo transfereringar ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

not 7, not 9

3 526

3 641

-6 663

-8 520

2

-285

15 334

18 279

35


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

BALANSRÄKNING (belopp i tkr.) TILLGÅNGAR

2011

2010

1 276

1 443

Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

0

0

1 276

1 443

18

63

Förbättringsutgifter på annans fastighet

10 201

14 220

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

27 109

32 127

not 11

37 328

46 410

not 12

5 402

5 945

5 402

5 945

3 203

3 315

9 135

8 564

Summa immateriella anläggningstillgångar

not 10

Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom

Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag Summa finansiella anläggningstillgångar Fordringar Kundfordringar

not 13

Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa fordringar

183

80

12 521

11 959

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader

not 14

18 529

18 958

Upplupna bidragsintäkter

not 15

13 039

10 541

Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter

149

233

31 716

29 732

Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa avräkning med statsverket

0

0

not 16

0

0

not 17

Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

109 181

93 174

Kassa, postgiro och bank

13

14

Summa kassa och bank

109 194

93 187

197 437

188 676

Statskapital

4 000

4 000

Resultatandelar i dotterföretag

1 945

2 032

52 938

34 572

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

15 334

18 279

Summa myndighetskapital

74 217

58 883

SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring

not 18

Avsättningar Avsättning för pensioner m.m.

not 19

2 137

3 386

Övriga avsättningar

not 20

5 074

4 804

7 211

8 190

37 640

44 014

Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret

not 21

Skulder till andra myndigheter

not 22

9 015

8 857

Leverantörsskulder

not 23

11 158

8 920

Övriga skulder

not 24

Summa skulder m.m.

5 383

4 474

63 196

66 264

Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader

not 25

28 738

28 742

Oförbrukade bidrag

not 26

20 129

23 029

Övriga förutbetalda intäkter

not 27

3 948

3 568

Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 36

52 815

55 339

197 437

188 676


ÅRSREDOVISNING 2011

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och Förordning (2000:653) om redovisning av studier mm vid universitet och högskolor. Redovisningen vid Högskolan i Halmstad följer god redovisningssed enligt 6 § i Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Belopp i tusen kronor där inget annat anges. Brytdag Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 2011-01-05, beloppsgräns för periodiseringar efter detta datum är 25 000 kr. Anslagsberäkning för grundutbildning Studiedokumentationssystemet Ladok används som redovisningsprogram, och utgör underlag till anslagsredovisningen. I Ladok registreras antal helårsprestationer (hpr) och antal helårsstudenter (hst), vilka genererar anslagsintäkter. Uttag av verksamhetsberättelse (VB) i Ladok för helår 2011 har gjorts per 2011-12-31 med uttagsdatum 2010-01-11 REDOVISNINGSPRINCIPER Värdering av anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Utgifter för immateriella anläggningstillgångar som överstiger 10 000 kronor och som bedöms ha en nyttjandetid och ekonomisk livslängd på lägst fem år har aktiverats. ESV:s anvisningar (ESV 2002:3) har följts. Anläggningstillgångarna består till största delen av datorprogram. Materiella anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med anskaffningsvärde på minst 10 000 kronor och en beräknad livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgång. Högskolan tillämpar månadsvis linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden. Materiella anläggningstillgångar: Markanläggningar Förbättringsutgift på annans fastighet Maskiner och teknisk utrustning Datorer och kringutrustning Finansiell leasing Nätverksutrustning Möbler och inredning Konst Finansiella anläggningstillgångar I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i dotterföretag och resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna ”Andelar i dotterföretag”, ”Statskapital” samt ”Resultatandelar i dotterföretag”. Påverkan på Högskolans kapitalförändring framgår av resultaträkningsposten ”Resultat andelar i dotterföretag”. Pågående investeringar Pågående investeringar redovisas under anläggningstillgångar på separata konton. Avskrivningen börjar först efter det att hela investeringen är slutförd. Pågående investering avser främst ombyggnader gjorda i annans fastighet.

37


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Finansiering av anläggningstillgångar anläggningstillgångar Anläggningstillgångar införskaffade med anslag belånas hos Riksgälden. Lånet är ett avistalån som justeras varje delår och helår avseende nyinvesteringar respektive amortering. Avskrivning av anläggningstillgångar, anläggningstillgångar, avskrivningsprinciper Högskolans avskrivningsprinciper följer Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till 5 kap 4 § i Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Anläggningstillgångar Dataprogram Förbättringsutgift annans fastighet (även avskrivningstid på tio år används i tillämpliga fall) Maskiner och tekniska anläggningar Datorer och kringutrustning Nätverksutrustning och ADB-system Möbler och inredning i lärosalar Möbler och inredning Konst

Avskrivningstid 5 år 5 år 5 år 3 år 5 år 8 år 10 år ingen avskrivning

Värdering av anläggningstillgångar Fordringar Fordringar har upptagits med ett belopp varmed de beräknas inflyta. Bidragsmedel för tidsbestämd externt finansierad verksamhet Högskolan redovisar tidsbestämd externfinansierad verksamhet i projektform. Projekten redovisas som fordran eller skuld fram till dess de är avslutade. Redovisningsprinciper vid pensionsavgångar enligt avtal Särskilda delpensionsavtal har tecknats för personal som fyllt 61 år. Dessa avtal skuldbokförs under balansposten ”Avsättningar”, och avräknas vid hel- och halvår efter avstämning med SPV. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avräknas per helår, den avser administrativ och teknisk personal samt lärarpersonal. Semesterperioden beräknas per kalenderår. Värderingsprincip för utländska fordringar och skulder Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till valutakurs vid fakturans upprättande respektive mottagande (bokföringstillfället) istället för balansdagens kurs då valutaskillnaden bedöms vara oväsentlig. Transfereringar Inbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att Högskolan erhåller någon egentlig motprestation från bidragsmottagaren, redovisas som transfereringar. Bidragstagaren eller mottagaren ska vara statlig myndighet. Bidrag från icke-statlig givare som Högskolan sänder vidare till icke-statlig mottagare redovisas under balansposten ”Övriga skulder”. Bidragsintäkter för finansiering av anläggningstillgångar Bidrag intäktsförs genom periodisering i takt med avskrivning på anläggningstillgången och erhållna bidragsintäkter som ska täcka avskrivningar under kommande räkenskapsår, periodiseras som oförbrukade bidrag under rubriken ”Periodavgränsningsposter” i balansräkningen.

38


ÅRSREDOVISNING 2011

Redovisning av lönekostnader Enligt Högskolans tjänsteplanering avseende lärarpersonal inom undervisning och gällande arbetstidsavtal har övertid som uppstått per 2011-12-31 periodiserats. Redovisning sker under balansräkningen inom ”Periodavgränsningsposter”, ”Upplupna kostnader” och under resultaträkningen inom kostnader för personal. BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIPER Från och med årsredovisning 2011 redovisas avsättningarna för omställningsmedel under balansposten ”Avsättningar”, ”Övriga avsättningar”. Medlen har tidigare redovisats under balansposten ”Periodavgränsningsposter”, ”Upplupna kostnader”. Bytet har gjorts för att anpassa redovisningen till Ekonomistyrningsverkets utgivna föreskrifter. Beloppen inom parantes är från årsredovisning 2010. 2011

2010

2010

2009

2009

Avsättning för pensioner mm

2 137

3 386

(3 386)

3 529

(3 529)

Övriga avsättningar

5 074

4 804

(0)

3 732

(0)

Summa avsättningar

7 211

8 190

(3 386)

7 261

(3 529)

Upplupna kostnader

28 738

28 742

(33 547)

24 796

(28 528)

Oförbrukade bidrag

20 129

23 029

(23 029)

20 264

(20 264)

Avsättningar

Periodavgränsningsposter

Övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter

3 948

3 568

(3 568)

1 811

(1 811)

52 815

55 339

(60 144)

46 871

(50 603)

NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING (belopp redovisas i tkr där inget annat anges). Not 1.

Intäkter av anslag Grundutbildning takbelopp Forskningsanslag Summa intäkter av anslag

Not 2.

2011

2010

365 602

368 365

51 706

50 693

417 308

419 058

Intäkter av avgifter och ersättningar

2011

2010

Beställd utbildning

1 714

1 633

Uppdragsutbildning

9 606

8 677

Uppdragsforskning

8 682

6 069

Högskoleprov

489

467

4 § avgiftsförordningen

7 824

5 938

Studieavgifter utländska studenter

1 477

-

0

354

29 793

23 138

Konferenser

2 054

1 668

Dagskassor

3 124

2 332

117

108

Övrigt Summa intäkter av avgifter och ersättningar 4 § avgiftsförordningen

Lokaluthyrning Konsultuppdrag

2 529

1 829

Summa 4 § avgiftsförordningen

7 824

5 938

Del av Högskolans totala intäkter

1,5 %

1,3 %

39


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Not 3.

Not 4.

2011

2010

Statliga myndigheter

Intäkter av bidrag

22 350

20 789

Övriga

36 752

28 187

Summa intäkter av bidrag

59 102

48 977

Finansiella intäkter

2011

2010

Ränteintäkter på räntekonto i RGK

1 895

452

Finansiella intäkter övriga statliga myndigheter

0

0

59

72

Summa finansiella intäkter

1 954

524

Kostnader för personal Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Övriga personalkostnader

2011

2010

214 565

206 009

112 763

108 440

Summa kostnader för personal

327 328

314 449

2011

2010

761

239

Övriga finansiella intäkter

Not 5.

Not 6.

Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i RGK Finansiella kostnader statliga myndigheter Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader

Not 7.

Årets kapitalförändring

86

855

335

2011

2010

12 614

19 959

Avgifter

2 162

-1 498

Finansiell verksamhet

1 099

189

Andelar i dotterföretag

-543

-87

2

-285

15 334

18 279

Finansiella intäkter och kostnader

2011

2010

Ränteintäkter på räntekonto i RGK

1 895

452

Summa kapitalförändring

Valutakursvinster Finansiella intäkter

Räntekostnader avseende lån i RGK

59

72

1 954

524

761

239

Dröjesmålsräntor

19

31

Valutakursförluster

42

20

Övriga finansiella kostnader

33

46

855

335

1 099

189

Finansiella kostnader Summa finansiell verksamhet

40

10

86

Anslag

Transfereringar

Not 8.

8


ÅRSREDOVISNING 2011

Not 9.

Upplysning för jämförelseändamål Avgångsvederlag Under år 2011 har ett avgångsvederlag på 629 tkr inkl LKP avtalats och betalats ut. Under år 2011 har ytterligare ett avtal ingåtts om att Högskolan under år 2012 och 2013 ska betala ut ett avgångsvederlag på totalt 2 092 tkr inkl LKP. Kostnaden för detta har bokförts på år 2011. Nedskrivning av anläggning År 2008 köptes en virtuell server in som lades med 5 års avskrivning enligt avskrivningsreglerna för Nätverksutrustning och ADB-system. Under 2011 behövdes servern bytas ut. Restvärdet på anläggningen var då 403 tkr. Detta kostnadsfördes under 2011.

Not 10.

Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2011

2010

IB anskaffningsvärde

3 576

2 633

Årets anskaffningar

297

942

Årets försäljning/utrangering

0

0

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

3 873

3 576

-2 133

-1 873

-464

-260

UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering

0

0

-2 597

-2 133

1 276

1 443

2011

2010

420

420

Årets anskaffningar

0

0

Årets försäljning/utrangering

0

0

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

420

420

-357

-313

-44

-44

UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

Not 11.

Materiella anläggningstillgångar Markanläggning IB anskaffningsvärde

UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Förbättringsutgift på annans fastighet IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar

0

0

-402

-357

18

63

2011

2010

54 848

52 644

806

2 204

Årets försäljning/utrangering

0

0

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

55 654

54 848

-40 628

-35 118

-4 825

-5 510

UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

0

0

-45 453

-40 628

10 201

14 220

41


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Forts. not 11.

Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljning/utrangering Årets slutförda pågående nyanläggningar UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

Not 12.

2011

2010

140 948

146 683

6 465

8 839

-4 646

-14 574

0

0

142 767

140 948

-108 822

-112 843

-11 018

-10 541

4 181

14 562

-115 659

-108 822

27 109

32 127

Finansiella anläggningstillgångar – andelar i dotterföretag

2011

2010

Statskapital

4 000

4 000

Resultatandelar i dotterföretag

1 945

2 032

Årets resultat Summa finansiella tillgångar i dotterföretag

-543

-87

5 402

5 945

Högskolan innehar 100 % av aktiekapitalet i dotterföretaget HHUAB, totalt 3000 aktier. Det nominella värdet är 300 tkr och det bokförda värdet 300 tkr. Företaget är inte börsnoterat. HHUAB:s organisationsnummer är 556502-5888.

Not 13.

Fordringar – kundfordringar

2011

2010

Kundfordringar – svenska kunder

2 777

3 089

393

199

Kundfordringar – utländska kunder Kundfordringar – osäkra Summa kundfordringar

Not 14.

Periodavgränsningsposter – förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Förutbetalda kostnader statliga myndigheter

3 315

2011

2010

16 343

16 074

0

0 2 884

18 529

18 958

Periodavgränsningsposter – upplupna bidragsintäkter

2011

2010

Upplupna bidragsintäkter statliga myndigheter

6 326

4 390

Upplupna bidragsintäkter övriga

6 712

6 151

13 039

10 541

Summa förutbetalda kostnader

Summa upplupna bidragsintäkter

42

27

3 203

2 186

Förutbetalda kostnader övrigt

Not 15.

33


ÅRSREDOVISNING 2011

Not 16.

Avräkning med statsverket

2011

2010

Redovisat mot inkomsttitel

0

0

Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel

0

0

Anslag i icke-räntebärande flöde

0

0

Uppbörd

Anslag i räntebärande flöde avräknat mot Statsverket Redovisats mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Summa avräkning Statsverket

Not 17.

Kassa och Bank – Behållning räntekontot i Riksgälden Räntekontokredit i Riksgälden

Not 18.

Myndighetskapital – balanserad kapitalförändring

0

0

0

2011

2010

35 351

35 351

2011

2010 51 153

Kapitalförändring föregående år

18 279

-16 949

Avsättningar – avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets avsättning till delpensioner Årets delpensionsutbetalning Utgående avsättning

87

367

52 938

34 572

2011

2010

3 386

3 528

501

1 563

-1 750

-1 705

2 137

3 386

Avsättningar – övriga avsättningar

2011

2010

Ingående avsättning

4 804

4 181

Årets avsättning till omställningsmedel

645

623

Årets utbetalning av omställningsmedel

-376

0

5 074

4 804

Utgående avsättning

Not 21.

0

34 572

Balanserad kapitalförändring, UB

Not 20.

419 058 -419 058

Balanserad kapitalförändring, IB Resultat i dotterbolag HHUAB föregående år

Not 19.

417 308 -417 308

Skulder m.m. – lån i Riksgäldskontoret Ingående låneskuld Lån upptagna under året Årets amorteringar Summa lån i Riksgäldskontoret

2011

2010

44 014

48 667

8 677

10 099

-15 052

-14 752

37 640

44 014

Beviljad låneram Riksgäldskontoret för år 2011 är 60 mkr.

Not 22.

Skulder m.m. – skulder till andra statliga myndigheter

2011

2010

Leverantörsskulder andra statliga myndigheter

2 291

3 233

Lagstadgade arbetsgivaravgifter

5 495

4 727

Utgående mervärdesskatt

1 228

897

Summa skulder till andra statliga myndigheter

9 015

8 857

43


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Not 23.

Skulder m.m. – leverantörsskulder Leverantörsskulder – icke-statliga Leverantörsskulder – utländska Summa leverantörsskulder

Not 24.

2011

2010 4 935

681

-348

-127

-113

5 383

4 474

Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader

2011

2010

Upplupna löner

4 568

4 119

14 316

13 756

Semesterlöneskuld Upplupna kostnader sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader

Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag – statliga myndigheter Oförbrukade bidrag – övriga Summa oförbrukade bidrag

44

165 8 920

4 828

Summa övriga skulder

Not 27.

6 11 158

Skulder m.m. – övriga skulder

Övriga skulder

Not 26.

2010 8 755

Personalens källskatt Bidragsförmedling

Not 25.

2011 11 151

9 419

8 596

435

2 271

28 738

28 742

2011

2010

12 219

10 543

7 911

12 486

20 129

23 029

Periodavgränsningsposter – övriga förutbetalda intäkter

2011

2010

Förutbetalda intäkter – statlig

1 658

1 204

Förutbetalda intäkter – icke statlig

2 290

2 364

Summa övriga förutbetalda intäkter

3 948

3 568


ÅRSREDOVISNING 2011

ANSLAGSREDOVISNING (belopp i tkr).

Anslag Utgiftsområde 16

Ingående överföringsbelopp

Årets tilldelning enligt regleringsbrev

Fördelat anslagsbelopp

Totalt disponibelt belopp

Utgifter

Utgående överföringsbelopp

365 602

365 602

-365 602

0

51 706

51 706

-51 706

0

417 308

-417 308

0

Indragning

Grundutbildning (ramanslag)

16:02:042.001 Takbelopp Forskning 16:02:054.007 TOTALT

0

417 308

0

0

INTÄKTER FÖR GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING (belopp i tkr.) Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning 1a. Under 2010 genomförda helårsstudenter och helårsprestationer inom 2010 års takbelopp enligt tabellen ovan 1b. Eventuella decemberprestationer från 2010 som ryms inom takbeloppet

365 602

2a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 2b. Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer Summa

365 602

Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden Summa intäkter för grundutbildning

365 602

Ersättning för helårsprestationer för december 2010 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie takbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet 705 tkr.

45


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

REDOVISNING AV ANTAL HELÅRSSTUDENTER, HELÅRSPRESTATIONER SAMT INTÄKTER PÅ GRUNDUTBILDNINGSANSLAGET Utfall avseende perioden 2011-01-01-2011-12-31 A B

UTBILDNINGS-OMRÅDE Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik

UTFALL hst1 640

UTFALL hpr1 410

C

D

E

HST ERSÄTTNING (tkr.) 13 824

HPR ERSÄTTNING (tkr.) 7 769

UTFALL TOTAL ERSÄTTNING C+D 21 593

123

98

2 669

1 867

4 536

1 385

1 118

29 929

21 207

51 136

897

749

44 551

31 360

75 911

1 596

1 338

79 217

56 021

135 238

Vård

357

340

18 843

15 522

34 365

Medicin

106

105

6 262

7 501

13 763

Undervisning

410

395

14 123

16 025

30 149

37

34

1 485

1 091

2 576

Övrigt Idrott SUMMA

52

43

5 367

2 037

7 404

5 604

4 629

216 270

160 400

376 669

Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr)

365 602 11 067 0

Kommentarer till tabellen 1 Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesämnen, övriga särskilda lärarutbildningar, projekt för invandrade akademiker.

46


ÅRSREDOVISNING 2011

REDOVISNING AV HÖGSKOLEUTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ A Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr.)

365 602

+ ev. ingående anslagssparande (tkr.)

0

Summa (A)

365 602

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för hpr från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell 1

705 376 669

+ ev. utnyttjande av tidigare överproduktion

1

Summa (B)

377 374

Summa (A-B)1

-11 772

Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet2 Utgående anslagssparande

0

Tabell Överproduktion Ingående överproduktion

36 837

Årets överproduktion

11 772

Summa - ev. belopp överstigande 10 % av takbeloppet

48 609 2

Utgående överproduktion 2

-12 049 36 560

Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

47


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER 2011

2010

2009

2008

2007

5 604

6 078

5 797

5 088

4 979

Kostnad per helårsstudent (kr.)

63 530

56 944

59 117

63 778

58 666

1

4 629

4 918

4 352

3 783

4 068

76 911

70 376

78 745

85 778

71 807

17

5

11

9

9

andel kvinnor

29 %

40 %

45 %

78 %

44 %

andel män

71 %

60 %

55 %

22 %

56 %

79

82

87

87

91

51 %

52 %

56 %

53 %

51 %

49 %

48 %

44 %

47 %

49 %

26,6

25,4

25,4

21,0

23,8

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)*

0

0

0

0

0

Totalt antal doktorsexamina*

7

12

14

9

9

Totalt antal licentiatexamina*

4

5

9

2

5

188

199

192

-

-

614

500

484

-

-

Totalt antal årsarbetskrafter

506,7

503,9

519,6

485,9

465,5

Medelantal anställda

603,2

600,4

556,2

559,3

536,0

Totalt antal lärare (årsarbetskraft)

280,5

275,3

274,7

256,8

238,2

andel kvinnor

46 %

45 %

45 %

43 %

39,0 %

andel män

54 %

55 %

55 %

57 %

61,0 %

134,4

136,8

131,1

111,9

107,1

andel kvinnor

43 %

43 %

42,7 %

37,7 %

35,2 %

andel män

57 %

57 %

57,3 %

62,3 %

64,8 %

28,0

27,9

34,4

23,8

21,5

andel kvinnor

14 %

17 %

19,1 %

20,3 %

23,1 %

andel män

86 %

83 %

80,9 %

79,7 %

76,9 %

508,2

491,7

446,4

422,1

415,3

365,6

393,8

357,6

333,7

331,3

92,7 %

93,4 %

92,8 %

92,7 %

91,2 %

7,3 %

6,6 %

7,2 %

7,3 %

8,8 %

113,8

97,9

88,7

88,4

83,9

45 %

52 %

50 %

49 %

48 %

Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter

1

Totalt antal helårsprestationer

Kostnad per helårsprestation (kr.) Totalt antal nyantagna doktorander*

Totalt antal doktorander med någon aktivitet* andel kvinnor andel män Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.)*

Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer

2

3

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr.)

3

Personal4

Antal disputerade lärare (årsarbetskraft)

Antal professorer (årsarbetskraft)

Ekonomi Intäkter totalt (mnkr.) varav: utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr.) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr.) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr.) andel personal andel lokaler Lokalkostnader per kvm (kr.)

5

48 %

50 %

51 %

52 %

473,0

462,8

438,3

404,3

66,5

66,5 %

66,2 %

65,6 %

64,0 %

15,0 %

15,5 %

15,9 %

15,7 %

16,9 %

1 460

1 475

1 475

1 387

1 306 198,9

197,4

188,7

188,7

176,0

oförbrukade bidrag

20,1

23,0

20,3

17,6

20,7

årets kapitalförändring

15,3

18,3

-16,9

-13,5

11,2

myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)

74,2

58,9

40,6

57,0

71,0

Balansomslutning (mnkr.) varav:

1

55 % 492,3

Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. Uppgifterna varierar över åren beroende på när under året doktoranden anställs respektive disputerar. 3 I tidigare årsredovisningar är endast artiklar i tidskrifter redovisade. Här redovisas både artiklar i tidskrifter och konferensartiklar som är refereegranskade. 4Ändrade redovisningsprinciper från och med 2010. 5 Enligt resultaträkningen. * 2011 avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. 2

48


ÅRSREDOVISNING 2011

STYRELSEN FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD ORDFÖRANDE Karin Starrin Tidigare Generaltulldirektör, Tullverket Tidigare landshövding i Halland Ordförande från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 50 000 kronor

Ordförande Länsförsäkringar Halland Ordförande i SVEDAB Ordförande i Arlandabanan Infrastructure AB Vice ordförande i Öresundskonsortiet

FÖRETRÄDARE FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN Göran Bexell Professor, tidigare universitetsrektor Lunds universitet Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor Bill Brox Vd, Imego Adjungerad professor Chalmers Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor Catarina Dahlöf Regiondirektör, Region Halland Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor Annica Fornäs Ledamot från den 1 maj 2007 Styrelsearvode: 22 000 kronor Ledamot: EU-kommissionen/MIRE – inriktning omstrukturering/förändringsarbete inom industrin i Europa; IVA, Framgångsrika Friska Företag (3F) Fredrik Geijer Kommunchef, Halmstads kommun Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor Ordförande i Science Park Halmstad

Karin Röding Rektor Mälardalens högskola från 1 april 2011 Universitetsdirektör, Karolinska Institutet tom 31 mars 2011 Ledamot från den 1 maj 2007 Styrelsearvode: 22 000 kronor Ledamot: Danska ackrediteringsrådet tom 30 juni 2011; Västerås Science Park – ledamot sedan 1 juni 2011, Etablering Västerås ledamot sedan 15 september 2011;Vetenskapsrådets referensgrupp för ERC, Södertörns högskolestyrelse; Styrelsen för NTNU:s (Norges Tekniska Naturvetenskapliga universitet), Trondheim, Norge, Insynsrådet länsstyrelsen Västmanland, Ordf i VHS styrelse Eva Svensson Företagare Ledamot från den 1 maj 2007, vice ordförande Styrelsearvode: 22 000 kronor Ordförande i IBC International Handling AB Ledamot: ALMI Företagspartner i Halland AB; Svensson Engineering AB; Svensson Wire and Cable Packaging AB; Kabeltrumman Fastighets AB; FMR Bemanning AB

49


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

FÖRETRÄDARE FÖR VERKSAMHETEN

FÖRETRÄDARE FÖR STUDENTERNA

Mikael Alexandersson Professor Rektor, myndighetschef från 1 oktober 2011 Ledamot från 1 oktober 2011 Styrelsearvode: 0 kronor, lön: 252 000 kronor Ledamot av Norska Forskningsrådet Utdanning2020

Håkan Fasth Ledamot 1 juli 2010 – 30 juni 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor

Carina Ihlström Eriksson Vik. rektor, myndighetschef, 1 jan 2011– 30 sep 2011 Ledamot 1 januari 2011– 30 september 2011 Styrelsearvode: 0 kronor, lön: 554 350 kronor Ordförande i Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag HHUAB, styrelsearvode 0 kr Vice ordförande i Science Park Halmstad Svante Andersson Professor Ledamot från den 1 november 2011 Sofia Brorsson Universitetslektor Ledamot 1 maj 2010 – 31 oktober 2011 Jörgen Carlsson Universitetslektor Ledamot från den 1 maj 2010 Malin Hallén Universitetslektor Ledamot från den 1 november 2011 Anders Nelson Universitetslektor Ledamot 1 maj 2010 – 31 oktober 2011

50

Madeleine Holgersson Ledamot 1 juli 2010 – 30 juni 2011 Kårordförande 1 juli 2010 – 30 juni 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor Erik Karlsson Ledamot från 1 juli 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor Patrik Mattisson Ledamot från 1 juli 2011 Kårordförande från 1 juli 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor Marika Ström Ledamot från 1 juli 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor Hermann Sanne Ledamot 1 juli 2010 – 30 juni 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor


ÅRSREDOVISNING 2011

ÅRSREDOVISNING FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2011

51


HÖGSKOLAN I HALMSTAD

BILAGA

STUDENTKÅRENS REFLEKTIONER Halmstad studentkår vill inleda denna text med att säga att vi är mycket glada över att Högskolan i Halmstad fortsätter att aktivt arbeta med det som alltid varit lärosätets styrkor. Det är en innovativ och framåtblickande organisation som även när man ställts inför neddragningar och en osäker framtid på grund av regeringens förda politik, agerar kraftfullt och framtidsinriktat. Arbetet med att hitta en ny rektor har tagit mycket av Högskolans tid under det gångna året. Studentkåren vill med kraft klarlägga att vi anser att såväl process som resultat gällande rektorsrekryteringen har fallit väl ut. Vi vill välkomna Mikael Alexandersson till Högskolan och hoppas på ett samarbete i samma positiva anda som präglade våra kontakter med hans företrädare. Året har innehållit ett mycket nära och positivt samarbete mellan Kåren och Högskolan, representerat av studenthälsan gällande stärkandet av studentrepresentanter. Ett samarrangemang mellan Studenthälsan och Kåren i form av studentrepresentantgruppen (STURE), inleddes under våren och har fortsatt och utvecklats under hösten. Detta projekt har redan gjort mycket för att stärka självförtroendet hos studentrepresentanterna och vi är övertygade om att det på sikt kommer att garantera att studentrepresentation även framgent kommer att innebära reellt studentinflytande.

Högskolan har under året antagit sina första egna doktorander och även genomfört sin första doktorspromovering. Vi ser det som mycket positivt att arbetet med Högskolans forskarutbildningar fortlöper och utvecklas. Vi känner oss trygga i förvissningen om att detta inte enbart kommer att stärka Högskolans renommé på forskningsområdet utan även användas för att stärka och utveckla utbildningen på grundläggande och avancerad nivå. Kåren har under året fortsatt sitt arbete med att anpassa sig till den nya verklighet som det fallna kårobligatoriet innebär, samtidigt som oerhört mycket tid har gått åt till att arbeta för en ny lösning för våra offentliga lokaler. Vi har också likt många andra studentkårer lärt oss läxan att det är oerhört svårt att planera sin verksamhet när stora delar av ens intäkter ligger utanför ens egen kontroll. Avslutningsvis både hoppas och tror vi att nästa år ska innebära ett fortsatt gott samarbete mellan Studentkåren och Högskolan gällande alla områden, men inte minst frågan om ett fortsatt och stärkt studentinflytande. Just den frågan är ett av HH:s adelsmärken och vi är övertygade om att det kommer att vara en viktig del i att såväl säkra och utveckla kvalitén som att göra Högskolan till ett attraktivt lärosäte även i framtiden.

Halmstads studentkår genom Patrik Mattisson kårordförande verksamhetsåret 2011/2012

52


ÅRSREDOVISNING 2011


HÖGSKOLAN I HALMSTAD


Årsredovisning 2011