Mot framtidens lärande

Mot framtidens lärande HÜgskolan i Halmstads forskning om och fÜr skolan

Samarbeta med oss!

En stor del av Högskolans forskning sker i samarbete med aktörer inom kommuner, företag och organisationer. Är du och din organisation intresserad av forskningssamverkan med Högskolan finns flera former av samarbeten. Det kan handla om allt från att utbyta erfarenheter och idéer till att sammanföra forskningsresurser och dela finansiering. Tveka inte att kontakta oss för att diskutera samarbeten!

Digitalt laborativt centrum – DLC Digitalt laborativt centrum, DLC, vid Högskolan i Halmstad är en kreativ, högteknologisk och laborativ miljö med fokus på lärande, kultur och kreativitet. Det vänder sig till forskare, lärare, studenter, organisationer och företag, och syftar till att bli en regional mötesplats i det digitala samhällets framkant. I DLC finns kreativa miljöer i kombination med den senaste digitala tekniken som bidrar till utveckling av ny kunskap. DLC används i utbild2

ning, forskning och utvecklingsprojekt, och bygger på kunskapsdelning och tillgång till verktyg för att förverkliga idéer. Under 2018–2020 kommer Högskolan att tillsammans med kommuner och Region Halland att utveckla och utvärdera framtidens digitala lärande i skolan.

Regionalt utvecklingscentrum – RUC RUC vid Högskolan i Halmstad arbetar med samverkan mellan lärarutbildningen och omgivande samhälle. Bland annat samarbetar RUC med skolor, kommuner och organisationer för att identifiera utvecklingsbehov och erbjuda kompetensutveckling för personal inom skolan. Genom seminarier och föreläsningar erbjuder RUC med jämna mellanrum yrkesverksamma inom skolan att ta del av den senaste forskningen.

Läs mer på hh.se/lhs

För kreativa möten mellan skola och akademi För att utveckla förskolan och skolan behöver vi kunskap, och vi behöver samarbeta.

Högskolan har de senaste åren byggt upp en stark forskningskompetens som präglas av nära samarbete med förskolor, skolor och kommuner. Våra planer framöver är att ytterligare stärka denna goda samverkan. I den här broschyren kan du läsa om vilka vi är och om vår skolforskning.

I en tid då förskolan och skolan möter många nya samhällsutmaningar blir behovet av att dokumentera och analysera det som sker både inom och utanför skolan betydelsefullt. Skolans utmaningar handlar om lärares kompetensutveckling och kunskapsförsörjning, bedömning och lärande, skolans digitalisering, integrationsfrågor, skolans organisation och styrning, ledarskap på olika nivåer samt hur förskolan och skolan kan skapa lärsituationer för alla elever. Högskolan i Halmstad har under de senaste tio åren byggt upp en stark kompetens med forskare med kunskap om och intresse för skolfrågor. Detta kan handla om klassrumsstudier, och om framtidens digitala lärandemiljöer i skola och förskola. Det kan också handla om studier av lärares professionella undervisnings- och bedömningspraktik, men även frågor av mer allmän karaktär som berör skolans struktur och organisation på systemnivå.

Ett av Högskolans viktigaste uppdrag är att samverka med omgivande samhälle och på så sätt vara värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande. Därför är forskning på förskolans och skolans område inte bara viktig för att utveckla skolans praktik, utan även för att skapa kreativa möten mellan skolan och akademin som bidrar till att utveckla såväl lärarutbildningen som verksamheten på en kommunal och regional nivå. I denna sammanställning presenteras de forskare vid lärosätet som i dag är engagerade i forskningsprojekt om och för skolan. Den ger en översiktlig bild som inte är huggen i sten – intresset för de här frågorna är stort och nya projekt och forskare kommer till hela tiden.

En viktig utgångspunkt i forskningen är att den ska vara driven av samhällsutmaningar och bygga på de behov och problemområden som har identifierats av såväl kommuner som enskilda skolor och lärare.

Lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad avser att under 2018–2020 vidareutveckla det regionala samarbetet och verka som en nod mellan kommuner, och mellan kommuner och Högskolan, avseende forskningsinitiering och -spridning. Lärare kan involveras i forsknings- och innovationsprojekt och i forskarutbildning där skolhuvudmännen fungerar som samverkansparter och ”beställare” i projekt som ska bidra till att höja skolans resultat. Genom att samla de forskare som i dag är verksamma vid lärosätet hoppas vi att kunna bidra i frågor som handlar om att utveckla förskolans och skolans praktik, så kallad praktiknära forskning.

Pernilla Nilsson

Professor i naturvetenskapernas didaktik. Forskningsledare 2012–2017. Ny forskningsledare, från januari 2018, är Marie-Heléne Zimmerman Nilsson, docent i pedagogik.

Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Högskolan i Halmstad 3

Högskolans forskare inom skola och lärande:

Pernilla Granklint Enochson

Emilia Aldrin

Universitetslektor i svenska språket, forskar bland annat om språkligt identitetsskapande i skolmiljö. I projektet ”Grund för bedömning?” har hon studerat vilken betydelse lärarens föreställning om elevens etniska identitet får för bedömningen av elevtexter. Hon har där också studerat bedömarvariation och attityder till textbedömning bland högstadielärare i svenska. I ett annat projekt har hon studerat ungdomars språkbruk i sociala medier och dess betydelse för identitets- och relationsskapande, liksom för lärandeprocesser. Ett nyligen påbörjat projekt behandlar gymnasieungdomars vardagliga textmiljöer och deras betydelse för upplevd inkludering i olika urbana rum.

4

Monica Eklund

Universitetslektor i utbildningsvetenskap, bedriver forskning om nyanlända barn och ungdomar. Dels handlar det om mötet mellan nyanlända elever och det svenska skolsystemet som det ser ut i så kallade förberedelseklasser, dels handlar det om forskning om mentorsprojektet Näktergalen. I projektet fungerade blivande lärare vid Högskolan som mentorer för ensamkommande flyktingungdomar från Afghanistan.

Ett tydligt och viktigt resultat av projektet är att ungdomarna lär av varandra och utvecklar interkulturell förståelse. Mentorerna tillägnar sig kunskaper som de har nytta av i läraryrket och som de inte kan läsa sig till. För flyktingungdomarnas del bidrar programmet även till språkutveckling och kunskaper om det svenska samhället som annars är svåra att få.

Universitetslektor i utbildningsvetenskap med inriktningen naturvetenskapernas didaktik. Hon har forskat om högstadieelevers förståelse av hur kroppens organsystem är sammankopplade och hur denna förståelse kan skilja sig mellan olika kulturer. Forskningen bedrivs i samarbete med Kwa-Zulu Natal University i Sydafrika.

I ett annat projekt ”The relation between trends on large-scale science studies and how teaching and learning are constituted in science classrooms” undersöktes hur och på vilket sätt lärare på låg- respektive högpresterande skolor använder världen utanför (hybrida kontexter) i No-undervisningen. Hon är även involverad i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Halmstad och flera halländska kommuner i ”From Great to Excellent” vars syfte är att tillsammans driva skolutveckling via praktiknära forskning.

Monica Frick

Helena Eriksson

Universitetslektor i socialt arbete.

Hennes pågående forskning rör främst ungas syn på utbildning och framtid. Ett viktigt fokus i detta är attityder till utbildning, motiv till att utbilda sig samt ungas upplevelser av stöd från såväl föräldrar som skolpersonal i sin skolgång samt i framtids- och karriärval. Forskningen tar sin utgångspunkt i strukturella perspektiv, bland annat kön och klass.

Håkan Fleischer

Universitetslektor i utbildningsvetenskap, bedriver forskning om förskolans och skolans digitalisering. I avhandlingen från 2013 studerade han en-till-en-projekt, det vill säga den situation där varje elev och lärare har varsin dator i skolan. Särskilt fokus har kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan och förskolan. På Högskolan i Halmstad fortsätter forskningen på samma tema, med inriktning på framtidens digitala miljöer och vad de för med sig för skolan och för eleverna.

Universitetsadjunkt och doktorand i estetiska uttrycksformer med inriktningen utbildningsvetenskap, bedriver forskning om lärarutbildning. I hennes pågående avhandlingsprojekt fokuseras lärarutbildningens musikpraktik. I projektet har undervisning filmats vid ett antal svenska lärosäten. I avhandlingen problematiseras didaktiska frågeställningar kring kunskapsproduktion och identitetsförhandlingar i lärarutbildningens estetiska kursverksamhet med musikinnehåll. I avhandlingen diskuteras dels hur lärarna och lärarstudenterna talar om och utför musikaliska aktiviteter i undervisningen, dels hur dessa aktiviteter examineras.

Detta har i ett vidare perspektiv bäring på vilka didaktiska val som de blivande lärarna kommer att göra i sin framtida undervisning i skolan.

5

KG Hammarlund

Linnea Gustafsson Docent och universitetslektor i svenska språket, forskar bland annat om språkliga landskap.

I projektet ”Att titta på väggarna i klassrummet” har hon studerat vilken betydelse anslagen på klassrumsväggarna har i låg- och mellanstadieskolor i områden med olika sociala profiler. Hur påverkas eleverna av det som finns på väggarna? Hur signaleras förväntningar och så vidare till barnen?

Vad har detta för betydelse för elevernas identitetsutveckling?

6

Ingrid Gyllenlager

Universitetslektor i utbildningsvetenskap, forskar om handledningsprocesser i lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning, VFU, och i kurser med examensarbeten. I projektet ”Processhandledning” har Ingrid Gyllenlager studerat kurser i processhandledning genom att titta närmare på lärares handledning, dels vad lärarna uppfattar att de lär ut, dels lärandet hos studenterna som visas i kursexaminationer. Hon har också studerat betydelsen av högskolelärares och lärarstudenters samverkan i handledningspro­ cessen, för studenters möjligheter till lärande vid skrivande av examensarbeten.

Docent i historia, forskar om historieundervisning ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv: vad är det man egentligen kan när man ”kan historia”? I skolsammanhang blir då en relevant fråga hur styrdokumentens beskrivning av historieundervisningens kärna och syfte kan tolkas och transformeras till en fungerande undervisningspraxis, alltså till välfungerande övningar, bedömningsuppgifter och examinationsformer. Forskningen bedrivs i nära samarbete med kollegor från nordiska lärarutbildningar, bland annat i sessioner om historiedidaktik vid historievetenskapliga och ämnesdidaktiska konferenser. KG Hammarlund är medlem av ”The International Society for the Scholarship of Teaching and Learning in History (HistorySoTL)”.

Sara Högdin Annalena Holm

Universitetsadjunkt, licentiat i naturvetenskapens didaktik. Hennes forskning handlar om samarbetslärande och strategier för att analysera elevers lärande. I licentiatavhandlingen ”Mathematics communication within the frame of Supplemental Instruction – identifying learning conditions” analyseras hur möten inom ramen för Supplemental Instruction (SI) planeras och implementeras. I licentiatavhandlingen utvecklas en strategi för analys av så kal�lad ”learning outcome quality”.

Strategin har visat sig användbar både för vidare forskning och för utveckling av undervisning. I en pågående studie prövas strategin på samarbetslärande och SI vid gymnasieskolans yrkesprogram.

Linn Håman

Universitetslektor i pedagogik.

Hennes forskningsintressen är riktade mot hälsopromotion, personliga tränare och deras villkor samt ortorexia nervosa. Hon studerar bland annat hälsofrämjande insatser i skolan med fokus på fysisk aktivitet, kost och psykisk hälsa.

I ett nystartat forskningsprojekt ”Puls för lärande och hälsa” i skolan får elever delta i pulshöjande aktiviteter tre gånger per vecka. Målet är att påverka elevers koncentrationsförmåga, hälsa och välbefinnande. Lärarna deltar under tiden i en forskningscirkel för kollektivt lärande.

Universitetslektor i socialt arbete.

Hennes forskning fokuserar på ungas livsvillkor och pykosociala hälsa och syftar till att öka kunskapen om sociala preventioner och interventioner för att stärka ungas livschanser, livskvalitet och välbefinnande. Hon har bland annat studerat ungas skol- och utbildningssituation samt förutsättningar för lärande utifrån kön, klass och etnicitet. Utgångspunkten i hennes forskning är att utbildningssystemet har en central roll när det gäller att utjämna olikheter i livsvillkor och öka jämlikheten i chanser för landets alla unga.

Mot framtidens lärande 7

Kalle Jonasson Jörgen Johansson

Docent i statsvetenskap, intresserar sig i sin forskning för skolans betydelse i samhället och samhällets betydelse för skolan. Detta sker i ett antal forskningsprojekt som rör samhällsutmaningar kopplade till lokal demokrati, landsbygdsutveckling och sociala innovationer.

Skolan är både en förutsättning för och beroende av ett samhälle byggt på demokrati, på social tillit och på en levande landsbygd. Denna forskning bedrivs genom tvärvetenskaplig utvärderingsforskning i projekt om demokratiutveckling i Ängelholms kommun, om landsbygdsutveckling genom lokala utvecklingsprojekt och genom sociala innovationer. I ett specifikt projekt utforskas arbetsmiljön i skolans värld i introduktionen av ett nytt IT-system för utbildningsförvaltningarna i Kungsbacka kommun.

8

Annette Johnsson

Universitetslektor i utbildningsvetenskap, har tidigare forskat på grupparbete på nätet, vilka faktorer som påverkar förloppet av ett sådant arbete, både vad gäller bakgrundsfaktorer hos deltagarna och strukturella faktorer. Hon forskar för närvarande om vilka faktorer, på kommun- såväl som skol-/förskolenivå, som påverkar implementeringen av nya digitala verktyg i undervisningspraktiken och i övrig verksamhet. Specifikt handlar det om vilken roll det spelar hur ledningen både på kommunnivå och på förskole-/ skolnivå initierar, verkställer och följer upp implementeringen.

Annette Johnsson deltar också i ett forskningsprojekt tillsammans med ett flertal kommuner i Halland där forskningen knyts till förändringsarbete på skolorna i kommunerna.

Universitetslektor i utbildningsvetenskap, hans forskning omfattar rörelse i ett brett perspektiv, såsom kopplingar till kunskap, omgivning och digitalisering. I ett avslutat projekt arbetade han med att undersöka kroppen i rörelse som ett forskningsinstrument. Han har också studerat parkour och e-sport, det vill säga tävlingsbaserat dataspelande, i förhållande till olika kunskapsregimer. Dessa olika studier ingår i ett större forskningsprojekt med namnet BodyBildung vilket går ut på att begreppsliggöra relationen mellan tanke och rörelse. Kalle Jonasson forskar för närvarande på hur rörelse framkommer i den svenska förskollärarutbildningen.

Denna inventering rör allt från material, personal, litteratur och andra konstituerande faktorer av ett kunskapsinnehåll inom högre utbildning.

Lars Kristén Göran Karlsson

Universitetslektor i utbildningsvetenskap. Hans forskning är inriktad på hur digitala teknologier kan användas inom utbildning.

För närvarande arbetar han med att utveckla och studera en metod där studenterna inom den verksamhetsförlagda lärarutbildningen förkovrar sig i sina ämnesdidaktiska förmågor. Metoden innebär att studenterna utifrån ett ämnesdidaktiskt hjälpmedel får möjlighet att reflektera över och analysera sin genomförda undervisning med hjälp av videofilmat material.

Monica Karlsson

Docent i engelsk språkvetenskap.

Under senare år har hon främst forskat kring hur man kan förbättra undervisningen av ord och uttryck i engelska som andraspråk inom en rad olika vokabulärområden. Hon har bland annat studerat hur man kan förbättra undervisningsteknikerna när det gäller memoreringen av ord och uttryck, ordbildning, idiomatiska uttryck, polysema ord, semantiska fält av nära synonymer och ”false friends”.

Universitetslektor i pedagogik och ämnesansvarig i idrott och hälsa.

Han forskar om barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras inkludering i idrott och hälsa i skolan genom anpassad fysisk aktivitet (AFA) samt den fysiska aktivitetens påverkan på hälsan och det sociala stödets betydelse. Tidigare genomförda studier har belyst samarbetsorienterat lärande med kamratstöd/ mentorsstöd för ökad delaktighet i ämnet idrott och hälsa samt utvecklandet av idrottshjälpmedlet ”Swing Ping Pong”. Pågående forskningsstudier åskådliggör dels lärandet i en inkludering i idrott och hälsa, dels utveckling och utvärdering av nya idrottsredskap för barn med och utan funktionsnedsättningar tillsammans med företag genom samverkan med barn, lärare och företag.

9

Anniqa Lagergren

Universitetslektor i pedagogik, har disputerat i estetiska uttrycksformer med inriktningen utbildningsvetenskap och har en bakgrund inom forskning kring skolbarn, musik och digital teknologi. De senaste åren har hennes forskning fokuserat på digitaliseringen i förskolan vilket resulterat i ett antal forskningsprojekt med fokus på framför allt barns digitala lärande. Anniqa Lagergren är projektledare för ett nordiskt nätverk, DILE (Digital Learning in preshool). Syftet med nätverket är att utveckla förskolors och lärarutbildningars arbete med att främja utvecklingen av det digitala lärandet med särskilt fokus på hur, vad, med vem och på vilka sätt förskolans verksamhet förändras i och med implementeringen av digital teknik.

10

Renée Luthra

Doktorand i hälsa och livsstil med inriktning handikappvetenskap, studerar personer med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan varken har sysselsättning inom förvärvsarbete, studier eller daglig verksamhet (NEED –Not in Employment, Forskare vid Högskolan i Halmstad Education or Daily activity). och professor på Göteborgs univerAvhandlingsarbetet bygger på sitet. Hennes forskningsintresse är nationella registerstudier av över riktat mot hälsopromotion framför12 000 tidigare elever i gymnaallt i relation till idrott och fysisk siesärskolan som tog studenten aktivitet. I samverkan med skolor mellan 2001 och 2011 och interhar hon studerat hälsopromotiva vjuer med personer som tillhör och empowermentbaserade intervenmålgruppen. Det övergripande tioner som fokuserar på exempelvis syftet med avhandlingsarbetet är delaktighet, fysisk aktivitet, kost och att öka kunskapen och förståelsen stress samt avslappning. Barns och för villkoren och förutsättningarna ungas perspektiv, genus och/eller för målgruppen. mångfald är i fokus. I ett nystartat forskningsprojekt ”Puls för lärande och hälsa” i skolan får elever delta i pulshöjande aktiviteter tre gånger per vecka. Målet är att påverka elevers koncentrationsförmåga och hälsa och välbefinnande. Lärarna deltar under tiden i en forskningscirkel för kollektivt lärande.

Eva-Carin Lindgren

Caroline Nagy

Claes Malmberg

Professor i naturvetenskapernas didaktik. Hans forskning rör skola och utbildning med särskilt fokus på naturvetenskaplig allmänbildning och samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, såsom hållbar utveckling och hälsa.

Forskningen handlar såväl om att utveckla perspektiven som att granska normkritiskt. Ett pågående forskningsprojekt handlar om hälsa och demokrati.

Universitetsadjunkt och filosofie licentiat i pedagogiskt arbete, har studerat progression i undervisning av tal i bråkform från förskolan till högstadiet. För att påverka och studera progression sammanfördes fyra pedagoger från olika stadier: en förskollärare, en lågstadielärare, en mellanstadielärare och en högstadielärare, så att de gemensamt kunde planera, genomföra och reflektera över undervisning.

Resultatet visar att undervisningens innehåll är liknande oavsett stadium och att det material och bilder som barnen möter i förskolan får konsekvenser för hur elever förstår bråk under sin skolgång. Dessutom visar studien att samarbete över stadiegränser, där lärare tillsammans analyserar videofilmad undervisning, är avgörande för att förbättra progression i undervisningen.

Pernilla Nilsson

Professor i naturvetenskapernas didaktik. Hon bedriver flera olika forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med skolan, särskilt med inriktningen hur framtidens digitala lärandemiljöer kan utvecklas.

Ett projekt handlar om att studera vilka möjligheter och utmaningar den digitaliserade skolan har för lärares undervisning och elevers lärande samt hur lärare designar sina egna digitala läromedel. Pernilla Nilsson forskar också om formativa dialoger i klassrummet, lärares professionella utveckling och lärande i naturvetenskap. Forskningen bedrivs i nära samverkan med lärare och förskollärare där frågorna utgår från lärarnas egna problem och utmaningar. Hon arbetar med praxisnära metoder som ”learning study” och videostimulerad reflektion för att utveckla och analysera lärares undervisning.

11

Ulf Petäjä

Universitetslektor i statsvetenskap.

Forskar om så kallade ”hemmasittare”, vilket är en grupp ungdomar som har en problematik av långvarig ogiltig frånvaro från skolan. Studien utgår från att det är tre nivåer man bör ta hänsyn till när man ska studera denna frånvaro: staten (Skolverket/ Skolinspektionen), kommunen (som huvudman) samt enskilda skolenheter. Syftet är att med hjälp av intervjuer med ansvariga personer på kommunalnivå samt skolnivå, ta reda på hur dessa: a) ser på hemmasittare som fenomen, b) vilka orsaker problematiken har samt c) vilka åtgärder man bör använda sig av för att både förebygga och hantera frånvaro. Dessa frågor ligger också till grund när det gäller att tolka de rapporter som har publicerats av Skolverket/ Skolinspektionen gällande denna frånvaroproblematik.

12

Jeanette Sjöberg Felix Schultze

Doktorand och ämneslärare. Han ägnar sig åt forskning på halvtid och arbetar därutöver som lärare i kemi och biologi på Kattegattgymnasiet i Halmstad. Felix forskar om ”co-teaching”, med fokus på hur elever kan medverka i kemiundervisningen på gymnasiet.

Hans studie går ut på att visa om och hur användandet av elever som co-teachers kan bidra till att utveckla kemilärarens ämnesdidaktiska kunskaper samt elevernas ämneskunskaper.

Universitetslektor i pedagogik.

Hennes forskningsområde fokuserar bland annat på barns och ungas sociala interaktioner i situationer där digital teknik är involverad och vilka implikationer för lärande som detta medför. Hennes senaste forskningsprojekt handlar om barns aktörskap i lek och lärande tillsammans med kommunikationsteknologier och digitala medier, där hon tillsammans med en kollega har studerat vad som händer när barn i förskolan möter digital teknik i form av surfplattor. Jeanette Sjöberg är även involverad i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Halmstad och flera halländska kommuner i projektet ”From Great to Excellent” vars syfte är att tillsammans driva skolutveckling via praktiknära forskning.

Ingrid Svetoft Björn Sjödén

Universitetslektor i utbildningsvetenskap och forskar om digitala läromedel. Han har en bakgrund i psykologi och kognitionsvetenskap och medverkar i flera tvärvetenskapliga projekt. Hans forskning handlar om hur digitala lärverktyg kan fungera som stöd både för undervisning och elevens självständiga lärande. En viktig fråga är hur man vetenskapligt kan utvärdera exempelvis utbildningsappar och andra programvaror som gör anspråk på att effektivisera lärandet. Med detta uppstår också frågor om vilka nya kunskapskrav som ställs på lärare i den alltmer digitaliserade skolan.

Universitetslektor i byggnadsekonomi och arkitekt, som tidigare har forskat kring arkitektens roll och hur man involverar de boende i planeringsprocessen. I samverkan med skolor har forskningen nu en inriktning på ömsesidigt lärande när planarkitekter och fastighetsägare möter elever i en dialogmodell som kallas ”arkitekter i skolan”. Dialogmodellen genomförs i samarbete med KomTek, den kommunala teknikoch entreprenörskolan i Halmstad. Med koppling till läroplan och entreprenöriellt lärande och exempelvis teknik studeras hur kommunikationen mellan elever och representanter för kommunen och privata företag kan stödjas.

Barnens idéer och den ”tysta” kunskapen kan visualiseras med hjälp av både digitala verktyg och på mer traditionella sätt såsom modeller och bilder.

Anna Ida Säfström Universitetslektor i matematikdidaktik och forskar bland annat om taluppfattning och matematiska förmågor. I ett pågående projekt finansierat av Vetenskapsrådet utvecklar hon en strukturerad undervisningsdesign för taluppfattning i årskurs 2, som kommer att testas i en storskalig, kontrollerad studie. Hon har tidigare studerat hur barns och studenters matematiska förmågor samspelar i problemlösning.

13

Anders Urbas

Fredrik Thornberg

Universitetsadjunkt, filosofie licentiat i pedagogiskt arbete.

Bedriver praxisnära forskning om lärares professionella kunskap.

Fredrik Thornberg har bland annat forskat om lärares kompetens i klassrumsbedömning och studerar nu professionell lärarkunskap inom Högskolan i Halmstads övningsskoleprojekt. I denna studie samarbetar forskare från tre lärosäten i Sverige och Norge med lärarstudenter och lärare i syfte att vidareutveckla observation och handledning baserat på digitala redskap. Inom projektet utvecklas en app, Mentoring and Observation Software (MOSO) som studenter och handledare använder för att videofilma, ta foton och ge respons till varandra. Flödet i appen ligger till grund för ”handledning 2.0”.

14

Universitetslektor i statsvetenskap och forskar om vetenskapande, demokrati och medborgerlig upplysning. Ett forskningsområde handlar om huruvida man i skolans värld individualiserar och avpolitiserar områden som exempelvis hälsa och hållbar utveckling eller om dessa områden behandlas utifrån ett politiskt och demokratiskt perspektiv samt vilka konsekvenser detta har för framtidens unga medborgare. Ett annat intresseområde handlar om ansvar och sekretess inom förskolan och skolan med speciellt fokus på digitalisering.

Ann-Christine Wennergren

Docent i pedagogik och forskar om redskap och strukturer för skolutveckling i samverkan med förskolor, skolor och kommuner.

Mer specifikt handlar forskningen om hur lärare tillsammans kan förbättra undervisning utifrån elevers eller verksamhetens behov.

Samarbetet sker oftast i form av forskningscirklar eller aktionsforskning. Det innebär att lärare får stöd för att identifiera utvecklingsområden som ligger till grund för analyser och förbättringar av undervisningen. Det undersökande arbetssättet har tydligt påverkat skolornas resultat. I samverkan med två norska lärosäten studeras även handledning med digitala observationsunderlag där lärarstudenter eller lärarkollegor ger och delar multimodal feedback.

Marie-Heléne Zimmerman Nilsson

Docent i pedagogik, bedriver praxisnära forskning som omfattar både förskola och grundskola.

Hon har studerat digitala verktyg i undervisningen inom ramen för ett kommunövergripande forskningsprojekt med fokus på hur digitala verktyg i undervisningen kan skapa goda förutsättningar för alla elevers lärande. I relation till digitala verktyg har hon också fokuserat på människa–materialitet-kombinationer i pedagogiska musikaktiviteter i förskolan.

Dessutom har verksamma lärares reflektioner samt betydelsen av att ha en kritisk vän studerats inom ett flerårigt aktionsforskningsprojekt.

Inom lärarutbildningens övningsskoleprojekt fokuserar hennes forskning på gruppseminarier mellan handledare och studenter samt handledares reflektioner kring sin egen handledningspraktik.

Mot framtidens lärande 15

Högskolan i Halmstad Forskningen är internationellt välrenommerad och bedrivs i tvärvetenskapliga innovations- och forskningsmiljöer. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen genom omfattande och uppmärksammad samverkan med både näringsliv och offentlig sektor.

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00 E-post: registrator@hh.se www.hh.se

Kommunikationsavdelningen, Högskolan i Halmstad, januari 2018.

Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande. Högskolan är känd för sina populära verklighetsförankrade utbildningar och små studentgrupper.