Offentliga Affärer nr 1, 2021

Page 1

För att kunskap är källan till goda affärer

N UMM ER 1 Mars 2021

Trygg och Säker

FRÅGORNA

HAR ALDRIG

VARIT MER

AKTUELLA

Hållbar upphandling

Riskerna har

ökat under

pandemin

Vinnaren av

eDiamond

Award

2020 Mötesplats Offentliga Affärer

Upphandlingsdagar tillbaka

i Nacka

DAN ELIASSON

” Jag har gått på ett antal nitar ”

Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet


Den offentliga affären

15-16 SEPTEMBER 2021 NACKASTRANDSMÄSSAN


! G A D I N IG REDA ER.SE

ANMÄO TLE SDP L AT S O F F E N T L I G A A F FA R W W W. M

som motor för välfärden


För at t kuns ka

p är k ällan

till god a affär e

r

N UMM ER

1 Mars 2021

Tryg g och Säk er

FR ÅG OR HA R AL DRNA VA RI T MEIGR

Vinnaren

eDiamonav

A w a rdd

AK TU EL LA

Hål lba r upp han dlin

Ri sk er na

2020 g

ha r

Mötesplats

ö kat un de

pa n d em inr

D A N E L IA S S ON

Offentliga

Affä

Upphandlin rer gs dagar tillb aka

i Na ck a

” Jag ha r gå tt på ett an ta l ni tar ”

Uppha

ndling

Med April kommer hoppet om en ljusnande framtid.

| Jurid ik

| E-för va

ltning

| Leda rs

kap | Hållba

rhet

Offentliga Affärer utges av

I skrivande stund har våren och ljuset

samma vis som våren tvekar, tvekar även

tittat fram ett par gånger och skänkt hopp,

vaccinleveranserna så här i början. Vi håller

värme och ljus på det vis som bara våren kan.

inte riktigt planen och en del av oss känner oro

Men visst tvekar våren i Mars? Plötsligt faller

kring om det verkligen sker.

snön igen och det blir mörkare, det kan här i

Blir vi någonsin fria från detta instängnings och

Göteborg skilja 15 grader från ena dagen till

distans virus som gäckat vår vardag i över ett

den andra och just så är det ju alltid i Mars. Vi

år nu?

vet, ja vi vet verkligen att efter denna upp och

Det är lätt att tänka så just nu! Inte minst för vår

ned-månad kommer våren på riktigt. Alltid!

bransch som pga restriktioner och det ansvar

Någon gång under April kan vi känna in våren

vi alla bör ta inte kunnat genomföra vårt arbete

på riktigt och det känns extra härligt just nu.

fullt ut eftersom konferenser varit i princip omöjliga att genomföra om de inte sker digitalt.

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Det tror jag att även du känner. För precis som med vårens ständiga tvekan i Mars

Men! Nu är det annorlunda! Så, låt oss

månad har det nu varit med den snart ständigt

tänka på April, för i April kommer våren. Alltid!

Ekonomi Catrin Johansson ekonomi@hexanova.se

pågående pandemin. Hela tre gånger har vi nu

Och i April har de flesta inom vården samt

sedan början av 2020 trott att nu, nu så vänder

alla i riskgrupper (Som velat ta vaccin) faktiskt

det, vi är på rätt väg.

fått möjligheten. I April skall vi andra över

Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu

Men tyvärr har det visat sig vara fel. Ovädret

18år få vår dos av detta för de flesta mycket

och kylan har återkommit och till slut tröttnar

efterlängtade vaccin och det är då det vänder.

vi. Myndigheternas ständiga “håll ut” känns

Då det vänder på riktigt! Då vi kan börja se

liksom lite trögare att ta till sig för varje strid

ljuset i tunneln och veta att framåt sommaren

vi förlorar mot pandemin och hoppet falnar

blir livet betydligt mer som vanligt igen.

Urban Nilsson urban@hexanova.se Externa skribenter Adam Mayer Layout Michaela Jönsson Foto framsidan Björn Dalin Tryck Exakta Adress-/namnändringar info@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 www.offentligaaffarer.se

något för varje vändning. För oss som har som arbete att arrangera Men. Denna gången är det annorlunda, för

kunskapsbärande möten, konferenser och

nu kommer äntligen vaccinet. Visst, på exakt

mässor ljusnar det också. Och det på riktigt! Vi kan i höst välkomna dig till flera av våra stora mötesplatser och jag vill passa på att slå ett extra slag för just Mötesplats Offentliga Affärer, som vår tidning tillsammans med ett stort antal relevanta partners ser fram emot att kunna genomföra fysiskt i September. Då glömmer vi pandemier, har haft en skön sommar bakom oss och tillåter oss att umgås, inspireras och lära oss massor av nytt. Då dansar vi loss, skakar hand igen och kanske till och med dristar oss till en kram. Vad skönt det skall bli.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.


Offentliga Affärer nummer 1 2021

PROFILEN Dan Eliasson Dan Eliasson har aldrig varit rädd för att sticka ut. Och han har fått sina smällar. Sedan början av år 2021 är hans arbetsplats Regeringskansliet. Uppdrag: att se över svensk krislagstiftning. Aktuellt så det förslår, med andra ord.

18 | debatt Den offentliga sektorn skulle vinna på att bättre ta hand om all data som kommer från Internet of Things (IoT). Bara genom att integrera analysen av data med verktyg som ger förslag på varningar och åtgärder går det att nå den fulla potentialen med IoT, menar Adam Mayer, Senior Technical Product Marketing Manager vid dataanalysföretaget Qlik i denna debattartikel.

14 | evenemang – Staten är en rättsordning, inget företag! Det slog Inga-Britt Ahlenius fast vid ett webbinarium med rubriken Tjänstemannarollen – vad innebär den och vilka utmaningar finns? onsdagen den 24 februari.

20 | upphandling

6

Många av de produkter vi upphandlar tillverkas länder där hållbarhetsriskerna som redan är höga, har ökat ytterligare under pandemin. Det säger Pauline Göthberg fast i en intervju med OFFENTLIGA AFFÄRER.

26 | offentlig IT

16

För att garantera medborgarnas integritet samt upprätthålla Sveriges säkerhet bör Sverige skapa en statlig molntjänst, menar Daniel Melin, strateg på Skatteverket.

13 STATENS INKÖPSCENTRAL 10 ÅR – Den statliga inköpssamordningen har kommit hem och landat tryggt i sin roll i den offentliga förvaltningen. Det menar Anna Clara Törnvall Wittgren, chef för Statens inköpscentral på Kammarkollegiet, Sveriges äldsta myndighet. Läs mer på sidan 28.

34 | vård Chefer i vård och omsorg dubbelarbetar som vaktmästare och rörmokare. Det hävdar branschföreningen Ledarna inom vård och omsorg, LiVO, efter att ha genomfört en undersökning bland nära 3 000 chefer i vård- och omsorgssektorn.

5


PROFILEN

Ser över svensk krislagstiftning

”Jag har gått på ett antal nitar” 6

Foto: Björn Dalin, MSB

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


DAN ELIASSON HAR ALDRIG VARIT RÄDD FÖR ATT STICKA UT. OCH HAN HAR FÅTT SINA SMÄLLAR. SEDAN BÖRJAN AV ÅR 2021 ÄR HANS ARBETSPLATS REGERINGSKANSLIET. UPPDRAG: ATT SE ÖVER SVENSK KRISLAGSTIFTNING. AKTUELLT SÅ DET FÖRSLÅR, MED ANDRA ORD. [Text: Bo Höglander]

I mitten av januari utsågs Dan Eliasson av regeringen till ”generaldirektör med placering i Regeringskansliet”. Den 22 januari 2021 meddelades det att han ska arbeta vid Regeringskansliets enhet för krisberedskap med uppgiften att se över Sveriges krislagstiftning. Anställningen, med bibehållen lön, är tidsbegränsad till utgången av 2022. Dan Eliasson begärde entledigande från sin tjänst efter avslöjanden om resor till Kanarieöarna mitt under brinnande pandemi.

Gått på nitar – Jag har gått på ett antal nitar i livet, sa Dan Eliasson i Expressen 2015. Sedan dess har det blivit några nitar till. ”Kritik, ifrågasättande och misstro, både i de egna leden och i den offentliga debatten. Få chefer har stått pall för hårdare prövningar”, skrev tidningen Chef 2017.

PERSONLIGT: Född: 1961 i Medelpad Familj: man och två barn. Uppväxt: i Garpenberg och senare Hedemora. Intressen: juristexamen, Uppsala univ. Bakgrund: kansliråd vid UD, politisk sakkunnig och statssekreterare generaldirektör Migrationsverket, Försäkringskassan och MSB. Har även varit rikspolischef. Övrigt: Spelade som ung i punkbandet Bad Boo Band.

Som ung spelade Dan i punkbandet Bad Boo Band. På repertoaren stod bl.a. låten ”Knulla i Bangkok” från 1979. På 2010-talet när Dan Eliasson var aktuell av helt andra skäl uppmärksammades låten igen. Enligt Dan Eliasson själv är den en drift med män som köper sex. – Jag var rätt stökig och hade en vild ungdom, har Dan Eliasson deklarerat. Då under de stökiga åren trodde han väl knappast att han skulle bli rikspolischef en vacker dag. Men så blev det. OFFENTLIGA AFFÄRER har tagit del av uppdragsbeskrivningen för hans nya jobb. Rubriken är Behov av och process för översyn av författningsberedskapen.

och vilka åtgärder som planeras för att bemöta dem. Konkret rör det sig till exempel om brottslighet, terrorism, militära hot, cyberhot, klimatförändringar – och hälsohot. Samhällets krisberedskap har beskrivits som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Syftet med svensk krisberedskap sägs vara att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Trevlig och kamratlig

Det framgår av dokumentet är det är ett uppdrag inom Justitiedepartementet. Dan Eliassons arbete med att analysera behovet av en översyn av författningsberedskapen m.m. pågår för närvarande och slutrapporteringen sker enligt uppdragsbeskrivningen senast i juni 2021. I dokumentet heter det bl.a. att mot bakgrund av iakttagelser under arbetet med civilt försvar och erfarenheterna av pågående och tidigare krishantering har det identifierats ett behov av att analysera om befintliga regelverk ger tillräckliga förutsättningar för att hantera fredstida kriser på ett ändamålsenligt sätt.

Dan Eliasson har varit med i offentligheten och på topposter i många år och fått skiftande omdömen. ”Trevlig, vältalig och kamratlig, skrev tidningen Chef 1013 och kallade dåvarande generaldirektören på Försäkringskassan för ”de vackra ordens mästare”. Intet öga är torrt när han beskriver Försäkringskassans uppgift: Att skänka trygghet om livet tar en ny vändning, konstaterade tidningen. Man kallade även hans engagemang för äkta och slog fast att medarbetarna på Försäkringskassan ”fått en chef som ger paragraferna ett mänskligt ansikte”. Ett omdöme från medarbetarskaran löd: ”Dan är en fantastisk kommunikatör som är mycket bra på att ta folk. Det märks när han kommer in i ett rum, inte för att han är dominant, utan för att han har en så stark utstrålning”.

Åtta hotbilder

”Vill förändra till det bättre”

Parallellt pågår ett arbete med den nationella säkerhetsstrategin som revideras. En ny version ska ligga klar i januari 2022. Den ursprungliga kom för fem år sedan och utgör enligt regeringen ”ett ramverk för det arbete som krävs för att gemensamt värna Sveriges säkerhet”. I strategin redovisar regeringen åtta hotbilder

Tidningen Akademikern intervjuade Dan Eliasson inför tillträdande av generaldirektör för Försäkringskassan. På tidningens fråga vad Dan Eliasson skulle ta med sig från punken in i jobbet som GD på Försäkringskassan, svarade han att han har mycket energi och är inte rädd för att ta itu med saker han tycker är felaktiga. ”Jag vill förändra till det bättre för

Slutrapport i juni 2021

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21

g 7


PROFILEN

människor och utmana gamla rutiner som inte fyller någon funktion. Så min grundinställning är ungefär densamma, men uttrycksformerna är ju annorlunda nu. Jag skriker inte och har inte håret på ända längre.”

”Kompetent byråkrat” När Dan Eliasson tillträdde som Rikspolischef 2014 var den rikskände kriminologen Leif G W Perssons omdöme: ”Han är en kompetent byråkrat. Politiskt fingerfärdig. En pålitlig sosse.” Dan Eliasson själv tyckte inte att beskrivningen passade in på honom. Men den tidigare advokaten och S-ministern Thomas Bodström förklarade vid ett tillfälle (i tidningen Akademikern) att han hellre än Håkan Juholt

8

hade sett Dan Eliasson som partiledare för Socialdemokraterna.

Fick medalj i Cambridge I juli 2016 tilldelades Dan Eliasson Robert Peel-medaljen för ”ledningen av evidensbaserat polisarbete”. Det delades ut vid den årliga konferensen för evidensbaserat polisarbete vid kriminologiska institutionen vid University of Cambridge. Enligt Eliasson var orsaken hans ansträngningar för inrättandet av Stockholmspriset i kriminologi som delas ut sedan 2006. Dan Eliasson slutade som rikspolischef den 15 februari 2018 och tillträdde den 5 mars samma år som generaldirektör för Myndigheten

för samhällsskydd och beredskap, MSB. I julas (2020) fick han kritik för att ha rest till Kanarieöarna och begärde den 6 januari 2021 att få avgå, efter kritik. När det gäller familj, intressen och fritid tycks Dan Eliasson varit förtegen gentemot medierna genom åren. Han har inte heller svarat på de frågor kring detta som OFFENTLIGA AFFÄRER ställt via Regeringskansliets pressjour. OFFENTLIGA AFFÄRER fortsätter att följa hans arbete i Justitiedepartementet. n

Dan Eliasson Foto: Björn Dalin, MSB

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


DEN PERFEKTA FÖREBYGGANDE LÖSNINGEN FÖR COVID-19

AUTOMATISERAD TEMPERATUROCH ANSIKTSMASKKONTROLL

Nu har många butiker, kontor och institutioner ökade krav på säkerhet på grund av Corona- och behöver därför ge bästa möjliga skydd för sin personal och kunder. Personer som inte bär ansiktsmask ombeds att göra det helt automatiskt med vår lösning. Om besökaren har en förhöjd kroppstemperatur ringer enheten automatiskt ett samtal till servicepersonalen eller begränsar behörighet i tredjeparts passersystem. Vid eventuella problem kan besökaren ringa för att få hjälp.

VIKTIGA FÖRDELAR + Helautomatisk kontroll utan personal vid dörren + Tillförlitlig kontroll på några sekunder + Pekskärmen är lätt att rengöra och desinficera

Vill du veta mer? Scanna QR-koden

Besök oss vid entrén för en demonstration Commend Scandinavia


DEBATT

Adam Mayer

Offentlig sektor och Internet of Things

Kan bli bättre på analys av data [Text: Adam Mayer]

Den offentliga sektorn skulle vinna på att bättre ta hand om all data som kommer från Internet of Things (IoT). Bara genom att integrera analysen av data med verktyg som ger förslag på varningar och åtgärder går det att nå den fulla potentialen med IoT, menar Adam Mayer, Senior Technical Product Marketing Manager vid dataanalysföretaget Qlik i denna debattartikel. 10

Industrin har mognat när det gäller IoT-användande och brukar det i allt större utsträckning mer förebyggande. Däremot använder den offentliga sektorn fortfarande till stor del IoT i mer reaktivt snarare än proaktivt syfte. Människans omedelbara reaktion när vi upptäcker ny teknik är att vi bara vill ha mer – utan att först se att vi får ut det mesta av vad vi redan har. Som ett resultat av diskussionerna kring Internet of Things, eller ”sakernas internet”, uppmuntrades företag att sätta uppkopplade enheter överallt innan man ens började se avkastning på investeringarna.

Likheter med Big Data

Det finns likheter med Big Data. Det tog tid att förstå att mer data inte nödvändigtvis innebar bättre resultat. Nu har man börjat inse att den största potentialen i IoT ligger i hur data från dessa enheter ska undersökas för att ge lärdomar som förbättrar åtgärder, upplevelser och resultat. Ett exempel är Breathe London Project där man undersöker Londonbornas exponering av luftföroreningar. Hundra sensorer installerades runt om i staden, i kombination med sensorer på Google Street View-bilar. På så sätt kan man O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


kontinuerligt få mätningar från hela staden. Även om informationen är intressant och väl visualiserad i den här kartan ligger inte värdet i insamling och presentation av data utan i de politiska beslut som kommer att tas för att minska föroreningar.

Flera utmaningar

Men för många företag och myndigheter är det lättare sagt än gjort. Det finns flera utmaningar förknippade med att integrera IoT-data. Det första hindret ligger i att integrera olika data från många olika källor i organisationernas dataflöden. Qlik och analysföretaget IDC har visat att detta är en av de största utmaningarna som företag står inför när det gäller att omvandla data till analys. IoT förvärrar denna utmaning avsevärt eftersom den snabbt kan multiplicera antalet datakällor med upp till hundra, ofta i okända eller ostrukturerade format.

Stora volymer

Den andra utmaningen gäller de stora volymerna och den höga genomströmningshastigheten, med många IoT-enheter som kontinuerligt gör avläsningar skapas allt större datakvantiteter. Det för oss till det sista hindret. Även om infrastrukturen klarar att ta in allt dataflöde, så kan många visualiserings- och analyslösningar inte tillhandahålla uppdateringar i realtid – och inte proaktivt. Företag som vill dra nytta av IoT kan

övervinna dessa utmaningar genom dedikerade integrationsverktyg, som snabbt kan ta in och omvandla data från många olika källor. Många företag litar fortfarande på traditionella batch-orienterade metoder för att integrera sina IoT-data. I praktiken är dessa metoder för långsamma och ineffektiva för att stödja snabb analys. Den manuella integrationen av dessa olika och ofta ostrukturerade dataformat är ohållbar och bidrar till flaskhalsar då programmerare inte kan hålla jämna steg med den data som produceras.

CDC-teknologi ett alternativ Change Data Capture (CDC)-teknologi är ett alternativ för dem som snabbt vill bearbeta IoTdata för analys. Istället för att ladda upp data till olika källor möjliggör CDC kontinuerlig inkrementell replikering genom att identifiera och kopiera datauppdateringar när de sker. Detta ökar signifikant hastigheten med vilken data kan intas och överföras. Dessutom möjliggör vissa mer avancerade verktyg att data kan replikeras till olika platser samtidigt. När man integrerar data i princip i realtid är det viktigt att analyslösningarna inte bara visualiserar den aktuella informationen kontinuerligt utan att ett lager av proaktivitet byggs in för att stödja beslutsprocessen. Varningar är nyckeln för att säkerställa att det inte finns potentiella flaskhalsar för att känna igen och reagera på förändringen.

Snabbare insikter

Att också snabbare få insikter om rekommenderade åtgärder kommer att vara nyckeln i företagens framtida styrningsverktyg, som utnyttjar kognitiva motorer för att leverera Active Intelligence. Lite förenklat innebär det att användningen av data och analys går från att vara passiv till aktiv. Organisationer kan då agera på det som händer just nu i verksamheten. Löpande data blir automatiskt i användbart skick att använda och har dessutom förmågan att utlösa varningar som kan leda till omedelbara åtgärder.

Möjliggör bättre beslut

För att säkerställa att IoT har hastigheten och flexibiliteten att stödja avancerad analys, måste organisationer först se till att deras dataflöden fungerar som de ska. Om man tittar på tidiga antaganden av IoT är många mer fokuserade på att ta emot isolerade uppdateringar i realtid än att vidta nödvändiga steg för att kombinera flera datakällor, omvandla och analysera data för att möjliggöra bättre beslut. Organisationer måste se till att de inte faller i samma fälla med IoT som många gjorde med Big Data, där mer data hade företräde framför att använda det man hade för att få bättre resultat. n

Söker du en stor leverantör med komplexa digitaliseringsprodukter?

Då vill vi hänvisa till våra branschkollegor. Våra kunder vänder sig till oss för att vi är nischade experter. Vi levererar flexibla och kostnadseffektiva lösningar inom e-signering, säker kommunikation, digital fax och votering till mer än var tredje kommun över hela Sverige. Det började vi göra redan långt innan det hette digitalisering. Om du också vill ha flexibla lösningar och bara betala för de moduler ni behöver, hör av dig till oss på 08-30 36 66. Välkommen!

Ring oss på 08-30 36 66 eller besök:


JURIDIK

Fortsatt otydlighet om

överprövningar [Text: Bo Höglander]

Vid årsskiftet 2020/2021 presenterade regeringen ett utkast till lagrådsremiss, ”En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar”. OFFENTLIGA AFFÄRER frågade Magnus Nilsson, inköps- och upphandlingskonsult med mer än 20 års branscherfarenhet, vilka förhoppningar han har med anledning av förslagen.

Det ska påpekas att det som nu skickats ut på remiss är ännu bara utgör ett utkast, men det finns anledning att tro att eventuella förändringar blir små.

Vad är din övergripande uppfattning om förslaget? – De förslag som nu läggs, som tar sin utgång i vissa av överprövningsutredningens och förenklingsutredningens förslag, kommer överhuvudtaget inte att påverka antalet överprövningar. De kommer inte att leda till bättre förutsebarhet eller högre kvalitet på domarna.

Möjligen kan de korta handläggningstiderna något. Jag tror att många är rejält besvikna. – Jag tycker att man, sett över tid, får se regeringens försök att reformeringen överprövningsinstitutet som ett misslyckande. Den börjar halta ordentligt inte bara på det ena benet utan båda. Hur överprövningars negativa inverkan på offentlig upphandling ska kunna minska har stötts och blötts i femton år och två utredningar har haft till särskilt uppgift att titta på frågan. – Ändå har jag svårt att kritisera de avväganden som nu görs och de förslag som läggs. Jag

tycker att de, med något undantag, har gjort rimliga bedömningar av de tidigare utredningarnas förslag. Jag saknar däremot några helt andra förslag till förändringar.

Vilka förslag i lagrådsremissen anser du är positiva?

– Jag tycker att det är bra att det införs ett krav på att domstolen ska hantera överprövningar skyndsamt. Tidigare har funnits förslag på att införa en bestämd tidsfrist på 90 dagar inom vilken målen ska avgöras. Det finns inte kvar så risken är handläggningen inte blir så mycket snabbare än idag. – Det är bra att det inte införs en preklusionsfrist under anbudstiden på det sätt som tidigare föreslagits. En sådan skulle inbära att leverantörer var tvungna att påtala upplevda brister till den upphandlande myndigheten innan halva anbudstiden passerat. Det kan Magnus Nilsson

”DET ÄR VÄLDIGT DÅLIGT ATT DOMSTOLARNAS ANSVAR FÖR MATERIELL PROCESSLEDNING I ÖVERPRÖVNINGSMÅLEN INTE FÖRTYDLIGAS GENOM LAGSTIFTNING ELLER PÅ NÅGOT ANNAT SÄTT.

D E T S K U L L E L Ö S A VÄ L D I G T M Å N G A P R O B L E M .” 12

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


vid en första anblick verka bra men jag tror det hade lett till att rutinerade leverantörer skulle sätta i system att i ett tidigt skede av anbudstiden skicka in många allmänt hållna och irrelevanta frågor för att inte förlora möjligheten till senare överprövningar. Det skulle även leda till gränsdragningsproblematik. Istället borde domstolarna ges en mer allmän möjlighet att efter sin egen bedömning kunna beaktande om de fel som anförs vid överprövningen skulle ha varit möjliga att påtala i ett tidigare skede av upphandlingen. – Bra är det däremot att det finns ett förslag om en processuell preklusionsfrist. Det innebär att alla omständigheter som en leverantör åberopar till grund för sin talan i normalfallet måste presenteras under överprövningens två första veckor. Nya omständigheter får normalt inte heller åberopas vid en överklagan till kammarrätten. Allt kommer alltså upp på bordet i ett tidigt skede av överprövningen. En viss risk finns för att leverantörer åberopar väldigt många omständigheter under de två första veckorna för att inte försitta någon möjlighet. Det skulle därför vara bra med en tydlig processledning från domstolen för att fokusera på de relevanta frågorna. – Jag tycker också att det är bra att det inte införs en avgift för att ansöka om överprövning. Inte heller föreslås ömsesidigt processkostnadsansvar, dvs att den förlorande parten riskerar att behöva ersätta den vinnande partens processkostnader. Båda dessa förslag skulle visserligen kunna minska antalet överprövningar men jag tycker av princip att det alltid ska vara möjligt för en enskild (medborgare eller i dessa fall

företag) att på ett rimligt sätt kunna få beslut som fattas av det allmänna rättsligt prövat. Som förenklingsutredningen hade utformat förslagen tror jag även att det främst skulle slå mot mindre företag.

Vilka förslag tycker du är sämre?

– Det är väldigt dåligt att domstolarnas ansvar för materiell processledning i överprövningsmålen inte förtydligas genom lagstiftning eller på något annat sätt. Det skulle lösa väldigt många problem. Skälet anges vara att förvaltningsprocesslagen redan innehåller bestämmelser som ger domstolarna möjlighet till aktiv processföring. Min bild är att den är allt annat än aktiv. Som det är nu åberopas många omständigheter av parterna som inte alls är relevanta och dessa kommuniceras i oändlighet. Domstolarna behöver vara mycket tydligare i vilka frågor som parterna ska fokusera på.

Vad kunde man ha gjort istället?

– De personer som handlägger överprövningarna måste få större vana av den typen av mål. För att de ska få det krävs någon form av specialisering. Det skulle till exempel kunna ske genom att färre förvaltningsrätter hanterar överprövningsmål. Jag tror även det skulle vara bra om Konkurrensverket inom ramen för sin tillsynsverksamhet fick ett bredare uppdrag. – Ett dåligt fungerande överprövningsinstitut underminerar förtroendet för hela upphandlingslagstiftningen. Risken är att än fler röster höjs för att så långt det är möjligt mer eller mindre helt avskaffa upphandlingsreglerna. Det blir svårt för upphandlare att motivera för verksam-

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21

heten varför upphandlingar ska genomföras när den rättsliga osäkerheten är stor. Leverantörer avstår av samma skäl från att delta i upphandlingar.

Tidigare när man velat förenkla på upphandlingsområdet så anser visa att man i stället krånglat till det ytterligare. Håller du med? Hur ser förslaget som helhet ut nu utifrån det perspektivet?

– Jag tycker att många tidigare förslag inte har förenklat regerverket men i vissa delar gjort det möjlig att använda nya metoder för att kunna göra bättre affärer. Det här förslaget kommer enligt min bedömning inte krångla till det i någon större utsträckning eftersom det inte kommer leda till några egentliga praktiska förändringar.

Vad vill du säga ytterligare rent generellt kring frågan om överprövningar och offentlig upphandling?

– När överprövningarna, som en följd av EUdomstolens avgörande i Alcatel-målet, började öka kraftigt för 20 år sedan påverkades den offentlig upphandlingen på ett mycket positivt sätt. De drev utvecklingen framåt och upphandlingarna blev väldigt mycket bättre. Så är det inte längre. Visst kommer det ny praxis. En del har positiv påverkan, en del negativ. Men sammantaget gör de inte att upphandlingarna håller en högre kvalitet. n

13


EVENEMANG

Tjänstemän har ingen fri roll [Text: Bo Höglander]

– Staten är en rättsordning, inget företag! Det slog Inga-Britt Ahlenius fast vid ett webbinarium med rubriken Tjänstemannarollen – vad innebär den och vilka utmaningar finns? onsdagen den 24 februari. Inga-Britt Ahlenius

OFFENTLIGA AFFÄRER deltog som åhörare vid webbinariet som var en del av initiativet Tillsammans mot Korruption med Institutet mot mutor, IMM, som arrangör. Medverkande var Annelie Roswall Ljunggren, generaldirektör, Statskontoret, Inga-Britt Ahlenius, f.d. undergeneralsekreterare, FN, Johan Hirschfeldt, f.d. hovrättspresident, Staffan Isling, vd, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Hayaat Ibrahim, tf. generalsekreterare, Institutet Mot Mutor (moderator). Seminariets bakgrund var att den svenska tjänstemannarollen historiskt har kännetecknats av saklighet och rättssäkerhet. Men på senare år har den allt oftare kritiserats – inte minst mot bakgrund av medierapportering om statliga tjänstemäns involvering i ett flertal ”affärer”. Det finns alltså ett behov av att diskutera vad tjänstemannarollen innebär och vilken funktion den bör fylla i det svenska samhället. Vilka utmaningar kan vi identifiera och hur bör dessa hanteras?

14

Skillnad på privat och offentligt

Inga-Britt Ahlenius som bl.a varit riksrevisor menar att skillnaden mellan offentligt och privat inte beaktats tillräcklig på senare år. Deltagarna tycktes eniga om att det är skillnad på att arbeta på uppdrag av stat, region och kommun jämfört med i ett privat företag. Regeringsformen och andra lagar avgör tjänstemannens roll. Annelie Roswall Ljunggren, Statskontoret, som har regeringens uppdrag att stödja andra myndigheters arbete mot korruption, höll med: – Myndigheter är inga vanliga arbetsplatser, där är man som tjänsteman en länk i en demokratisk styrkedja, poängterade hon.

Ökad politisering?

Moderatorn tog också upp frågeställningen kring en befarad ökad politisering av tjänstemannarollen, med mer aktivistiska tjänstemän. Johan Hirschfeldt betonade att den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller alla, även

ämbetsmän, så länge de inte företräder myndigheten. – Myndigheter har ingen yttrandefrihet, slog den tidigare hovrättspresidenten fast. En domare ska yttra sig i sina domar, för att ta ett exempel.

Ingen fri roll

Enigheten var också stor om att det inte existerar någon “fri tjänstemannaroll” i Sverige. Sverige styrs under lagarna och saklighet och opartiskhet ska prägla uppdraget.Annelie Roswall Ljunggren ser gärna att ordet “oväldig” börjar användas igen som beskrivning av tjänstemannens roll. – Den som vill vara fri ska jobba med egen firma, menade Staffas Isling, SKR. Däremot menar han att det finns en frihet i själva yrkesprofessionen. Till exempel ska en lärare (tillsammans med rektor och övriga lärare) givetvis bestämma hur undervisningen ska ske, det är ingen politisk fråga. Förutom de lagar som gäller har andra doku-

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


OFFENTLIG

ment tillkommit, till exempel Agenda2030, hänsyn till mänskliga rätigheter, hållbarhetsmål, m.m. vilket kan skapa osäkerhet om prioriteringar, tillade SKR:s representant.

Dialog tjänstemän-politiker Staffan Isling och flera andra tog också upp dialogen mellan den politiska ledningen och tjänstemannaledningen i kommuner, regioner och statliga instanser. Tjänstemän måste vara modiga och obekväma rådgivare, inte minst när en ny politisk majoritet tillträder. Statskontorets gd berättade slutligen om ett regeringsuppdrag. Statskontoret ska göra regeringens handlingsplan mot korruption känd. Alla myndigheter ska bedriva sin verksamhet enligt gällande lagar och regler och på ett objektivt, proportionerligt och effektivt sätt. Detta innebär att alla myndigheter också aktivt ska motverka korruption och oegentligheter i verksamheten. – Vi ska stötta och informera men det är varje myndighets ansvar att ha processer och strukturer för detta, slog hon fast. Ett nätverk mot korruption finns där 230 myndigheter ingår. Fler webbinarier kommer att arrangeras på samma grundläggande tema, men med olika infallsvinklar, klargjorde Hayaat Ibrahim, tf. generalsekreterare, Institutet Mot Mutor, till sist och tackade de medverkande för deltagande och ett intressant samtal.

Om IMM

Institutet Mot Mutor (IMM) är en näringslivsorganisation som skapar tilltro i samhället genom att motverka korruption och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt. Genom informations- och kunskapsspridning samt självreglering stöttar vi proaktivt i antikorruptions-arbetet och bidrar till ökad medvetenhet om korruptionsfrågor i samhället.

IT

IMM har funnits sedan 1923 och arbetar med informations- och kunskapsspridning om vad korruption är och hur det kan förebyggas. Dessutom arbetar man med självreglering för att motverka korruption, framförallt genom Kod mot korruption i näringslivet, den så kallade Näringslivskoden. Det finns en Etiknämnd dit man kan vända sig för beslut om kodens regler i enskilda fall. n

Hayaat Ibrahim, tf. generalsekreterare, IMM, var moderator.

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21

15


OFFENTLIG

IT

Ali Nabi med blommor och utmärkelse.

Vinnaren av eDiamond Award 2020 [Text: Bo Höglander]

Vinnaren av eDiamond Award 2020 blev Ali Nabi, Nacka kommun. Från att ha legat på två procent digitala ansökningar i oktober 2018, är andelen digitala bygglovs-ansökningar nu 98 procent. Under februari och april 2020 var 100 procent av ansökningarna digitala. Det avslöjades på eFörvaltningsdagarna i januari.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med vinnaren efter prisutdelningen. Nu har vi sökt upp honom igen för att höra hur de digitala bygglovansökningarna utvecklar sig efter ytterligare några månader. – Antalet ansökningar ökar, delvis p g a pandemin, så det rullar på som vanligt, säger Ali Nabi i telefon.

Bollen i rullning

Han håller sig gärna till fotbolsspråket, hellre än IT- och digitaliseringsspråket som många tycker är tråkigt och krångligt. Den boll som satts i rullning har absolut inte stannat. Många kommuner och företag har hört av sig och vill höra mer om hur Nacka kommun skapat sitt verktyg, vilket Ali tycker är kul. Men ibland vill inte tiden räcka till för alla. Han tycker det är bra att Nacka kommun var 16

väl förbered digitalt när pandemin tog fart och ansökningarna började strömma in från hemmabyggare. – Vi vann den matchen och vi fick priset. Men vi kan inte leva på gamla meriter utan måste fortsätta utvecklas, säger han.

Roligt för bygglovsenheten När OFFENTLIGA AFFÄRER intervjuade honom i samband med prisutdelningen i vintras sa Ali Nabi att det känns fantastiskt roligt för alla på bygglov och på Nacka kommun att ha tilldelats utmärkelsen. – Det betyder att vi jobbat med rätt saker och investerat i rätt verktyg, menade han. Nu betonar han handläggarnas betydelse för utvecklandet och användandet av verktyget, liksom ”publikens”. Handläggarna bryr sig inte så mycket om den bakomliggande

tekniken eller IT-språket, de vill förbättra och utveckla. Och publiken – medborgarna- vill se en snabb och bra handläggning av sitt ärende.

Har det varit svårt eller lätt att få förankring högre upp för det ni gjort? – Lätt! Det som gynnat oss är att Nacka är en digitaliserad kommun i framkant. Ledarna och cheferna tror på det man gör och tror på digitalisering. Alltså blir det lättare att initiera sådana här projekt än annars.

När körde ni igång den här digitaliseringen?

– Det började i december 2018 och grovjobbet gjordes under 2019. Månad efter månad gav det resultat i takt med att vi utvecklade verktygen och bestämde “hur bollen ska flöda.” Bollen är ett sätt att beskriva ett ärende, hur ska den spelas. Hur ska ärendet flöda internt. E-tjänsterna spelas ju både externt och internt. Man ska tro på det man gör och våga skjuta från halva plan! Man får inget om man inte gör grovjobbet först. Det har krävts 50-60 timmars jobb i veckan, avslöjar Ali, men tycker att det varit värt alltihop.

700 intervjuer

Bakom framgången ligger alltså Ali Nabis hårda arbete med över 700 intervjuer med medborgare. Ett arbete som lade grunden till att Nacka kommun framgångsrikt tagit

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


.

” V I VA N N D E N M AT C H E N O C H V I F I C K P R I S E T. M E N V I K A N I N T E L E VA PÅ G A M L A M E R I T E R U TA N M Å S T E F O R T S ÄT TA U TV E C K L A S .”

bygglovsansökningarna i kommunen till den digitala världen. E-tjänsterna har genererat besparingar i verksamheten, och uppmärksammats både på nationell och internationell nivå. Från att ha legat på 2 procent digitala ansökningar, och 98 procent på papper i oktober 2018, var andelen digitala ansökningar under 2020 uppe i hela 98 procent. Månaderna februari-april var 100 procent (!) av ansökningarna digitala.

Fokuserat utvecklingsarbete Nacka kommuns bygglovsenhet har åstadkommit denna förändring genom ett fokuserat och kundservice-orienterat utvecklingsarbete, där man frågat varje person som lämnat in en analog ansökan vad som legat i vägen, utvecklat, förbättrat, och marknadsfört. E-tjänsterna har också genom en tät integration med enhetens verksamhetssystem genererat besparingar i verksamheten, och uppmärksammats både på nationell och internationell nivå.

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21

Process bakom priset

Processen för att utse en vinnare börjar med nomineringar som samlas in. Runt ett 40-50tal inkommer. Åtta sållas ut och går vidare till “final” vilket innebär att djupare intervjuer görs med de nominerade och de som nominerat. Därefter tar en jury vid och bedömer de nominerade samt ger poäng från 1-8. n

17


Trygg och Säker i april

Frågorna har aldrig varit mer aktuella [Text: Bo Höglander]

Har frågor om trygghet och säkerhet någonsin varit mer Sven-Erik Alhem, Förbundsordförande, Brottsofferjouren, Fredrik Lundh Sammeli, Tjänstgöaktuella? Knappast – så känner nog många efter ett rande riksdagsledamot. drygt år av pandemin och andra säkerhetshot som påDemokratin och gängen kallar uppmärksamhet. Ett annat panelsamtal handlar om huruvida Trygg & Säker kunde inte hållas som planerat under 2020. Det skulle ha blivit den tredje årgången för mötesplatsen för samhällets trygghet. Men nu finns ett uppdämt behov av att diskutera de brännande frågorna om cybersäkerhet, smittspårning, vaccin, gängkriminalitet och mycket annat.

Nationell mötesplats

Trygg och Säker har blivit den nationella mötesplats där frågorna kan stötas och blötas och som kan stimulera till ökad samverkan mellan yrkesgrupper som bättre kan främja och påverka tryggheten i samhället när möten och kunskapsutbyte sker i ett bredare och större nationellt sammanhang. Konferensen erbjuder därför såväl lyckade svenska praktikfall och utbildande seminarier som inresta forskare, inhemska och internationella. Ambitionen är att erbjuda våra deltagare ett brett program med flera underliggande teman som skall kunna attrahera människor 18

med olika inriktningar i sin yrkesroll. En kvalitetssäkrad blandning av praktiska tips och evidensbaserad forskning är resultatet av detta.

Regeringen företrädd

Inrikesminister Mikael Damberg medverkar och redovisar regeringens planer för ökad trygghet i samhället. Förhoppningsvis säger han något om den översyn av svensk krislagstiftning som MSB:s tidigare gd Dan Eliasson nu utför på regeringens uppdrag – i Dambergs departement. Flera panelsamtal är bokade med kvalificerade deltagare. Ett tar upp regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten. Är det tillräckligt? Bland deltagarna märks Anders Fridborg, Säkerhetschef, Uppsala Kommun, Mats Glans, Jurist och Utvecklingsledare i prevention, Malmö Stad, Per Ottosson, Enhetschef vid utvecklingscentrum Väst, Nationella operativa avdelningen, Malin Ekblad, Säkerhetschef, Trelleborg, Skurup och Vellinge kommun,

demokratin kan hotas av de kriminella gängen. Hur stoppar vi hoten från de parallellsamhällen som växer fram? Här medverkar bl.a. den kände granskande journalisten Janne Josefsson, Jonas Trolle, Chef för Center mot våldsbejakande extremism, Sören Pape Poulse, Danmarks f.d. justitieminister, Leila Baksi, Brottsförebyggande samordnare på Polismyndigheten, Linda Staaf, Chef för underrättelseenheten, NOA, Maria Wallin, Utvecklingsledare i brottsförebyggande frågor, Göteborgs Stad. Pandemi och cyberhot Många är nog nyfikna på att höra statsepidemiolog Anders Tegnells lärdomar av Coronapandemin. Andra har intresset i cybersäkerhet och den typen av frågor. Då lockar sannolikt de samtal och inslag som handlar om nätbrottslighet och främmande makters försök till påverkan. Programmet är med andra ord fullspäckat och ingen i branschen borde vilja missa det. Läs gärna mer och hitta anmälan och program via offentligaaffarer.se . n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


Vi gör det möjligt! T-Meeting levererar tillgängliga, trygga och smarta kommunikationslösningar för både enskilda individer och organisationer. Våra digitala lösningar gör din verksamhet tillgänglig för alla dina kunder - även de med hörsel- och talvariation liksom döva och dövblinda.

Cirka 1,85 miljoner invånare i Sverige har en funktionsvariation kopplat till tal eller hörsel.

Är din verksamhet verkligen tillgänglig för alla? Vi hjälper dig! För verksamheten Med vår teknik kan dina medarbetare ha direkta telefonsamtal med personer med hörsel- och talvariation samt döva och dövblinda, få samtal textade i realtid av en automatisk AI-tolk eller ha videosamtal med brukare och deras familjer med direkt språkstöd. Vill du veta hur vi gör det? Ring oss eller träffa oss på mässan Trygg och Säker! sales@tmeeting.se

För brukaren T-Meetings tjänster hjälper och stärker individens självständighet! Nyttja alla samhällsnummer, inklusive privata, och kommunicera på dina villkor. T-Meetings lösningar stödjer dig i samtalet genom att texta dina samtal, omvandla tal till text, låta dig smidigt koppla in en tolk till ditt samtal och flera andra funktioner. www.tmeeting.se


UPPHANDLING

Pauline Göthberg

Hållbar upphandling

Riskerna har ök Många av de produkter vi upphandlar tillverkas i länder där hållbarhetsriskerna som redan är höga, har ökat ytterligare under pandemin. Det säger Pauline Göthberg fast i en intervju med OFFENTLIGA AFFÄRER. [Text: Bo Höglander]

Under vårvintern höll Regionernas kansli för hållbar upphandling ett webbinarium på temat ”Hållbar Upphandling under Coronapandemin”. Under webbinariet diskuterade en panel bland annat utmaningar med att ställa och följa upp hållbarhetskrav under kris. Panelen bestod av representanter från Hållbar Upphandlings styrgrupp. Efter att ha tagit del av dokumentationen från webbinariet tog OFFENTLIGA AFFÄRER kontakt med Pauline Göthberg som är nationell samordnare för landstingens och regionernas arbete med socialt ansvarstagande i offentlig upphandling.

OA: En medlem i styrgruppen hävdade på webbseminariet nyligen: ”Initialt handlade det bara om att få tag på produkterna. Hållbarhetsfokus fanns inte förrän det började stabilisera sig lite.” Bedömer du att detta är något som präglat hela sektorn (hälsooch sjukvård)? – Offentlig upphandling har varit en förut-

20

sättning för att klara försörjningen av kritiska produkter till hälso- och sjukvården. Behovet av bland annat handskar, munskydd och visir till svensk sjukvård har, under det senaste året, ökat dramatiskt. Just tillgången till skyddsutrustning har varit avgörande för att skydda såväl vårdpersonal som patienter mot smitta. Vårdpersonal har med all rätt hyllats som hjältar. Men alla de som har arbetet bakom scenen på alla upphandlingsavdelningar och som har säkrat tillgången till livsnödvändig skyddsutrustning ska också uppmärksammas – och hyllas. Arbetsbelastningen har – i alla led - varit mycket hög för att klara av de akuta behoven. Alla har snabbt behövt anpassat verksamheterna och inköpsrutinerna. – Det fanns säkert undantag, men min bild är den att under den kris som uppstod i mars 2020 var fokus för regionerna, av naturliga skäl, att initialt säkerställa de mest samhällskritiska leveranserna som sjukvårdsmaterial, skyddsutrustning och läkemedel till vården. Men så fort det blev möjligt har upphandlingsavdelningarna återgått till de vanliga rutinerna, det vill säga att kontraktsvillkoren för hållbara leveranskedjor läggs med i avtalen och att uppföljningarna av ställda krav har påbörjats igen.

OA: Vi står inför nya och större risker i våra leveranskedjor, hävdades det också på seminariet. Bakgrunden som beskrevs var att den ökade globala efterfrågan på sjukvårdsmateriel har ökat risken för kvantitetsbrister, leveransstopp, brist på råvaror (som nitril) och plötsliga prisökningar. Risken för förfalskningar och korruption har också ökat. Tillkommer riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetares rättigheter i leveranskedjorna. Upplever du att det i dag finns en beredskap för att hantera dessa risker? – En del i vårt nationella samarbete handlar om att identifiera och minimera risker för kränkningar av mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, negativ miljöpåverkan och risker för korruption i globala leveranskedjor. Det arbetet fortsätter vi med och ett nyckelverktyg är så kallad human rights due diligence. Men, det går inte sticka under stol med att det har varit en utmaning att både identifiera och hantera de nya riskerna som uppkommit i spåren av pandemin. Många av de produkter vi upphandlar tillverkas i länder där hållbarhetsriskerna som redan är höga, har ökat ytterligare under pandemin. I vissa industrier har produktionen abrupt och i sin helhet lagts ned på grund av låg eller ingen efterfrågan.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


ökat under pandemin • •

Enligt ILO har 255 miljoner heltidsjobb försvunnit Enligt Världsbankens beräknas 120 miljoner fler människor - nu leva i extrem fattigdom på grund av Covid och det finns en stor risk för ökad frekvens av barnarbete när fler hushåll hamnar i fattigdom.

”MUNSKYDD A N TA S VA R A T I L LV E R K A D E AV T VÅ N G S A R B E TA R E I K I N A .” – I andra industrier, som exempelvis handsktillverkning, har efterfrågan däremot ökat drastiskt vilket har lett till ökade risker för långa arbetstider, hälso- och säkerhetsrisker och smittspridning. För en vecka sedan sände BBC ett reportage där upphandlande myndigheter i Storbritannien kritiseras för att upphandla handskar från fabriker i Malaysia där arbetare från Nepal och Bangladesh har arbetat 29 dagar i månaden och 12 timmar om dagen. Det rapporterades om allvarliga arbetsskador och de sitter också fast i så kallat skuldslaveri. För ett antal veckor sedan sände NRK och Uppdrag Granskning ett reportage

om att hälso- och sjukvården i Norge och Sverige upphandlat munskydd från fabriker som antas vara tillverkade av tvångsarbetare i Kina.

” VÄ R S TA SCENARIOT ÄR AT T L A G R E N TA R S L U T O C H AT T V I INTE KAN BEHANDLA PAT I E N T E R .” OA: Det poängterades hur viktigt det är att hållbarhet är en integrerad del av det strategiska inköpsarbetet. ”I syfte att minska riskerna och sårbarheten, identifiera flaskhalsar och ha beredskap att agera vid oförutsägbara händelser, måste vi ha god kunskap och inblick i våra leveranskedjor.” Har regionerna det i dag eller finns det mer att göra på området? – Det är klart att det finns massor mer att göra. Under pandemin myntade FN sloganen Building Back Better vilket syftade till återbyggnaden av samhällen efter pandemin. Inte att vi ska gå tillbaka och göra precis som vi gjorde innan utan bättre. Det absolut värsta tänkbara scenariot i en kris är att leveranserna inte kommer på

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21

så lång tid att lagren tar slut och att vi därmed inte kan behandla patienter. - Samtidigt är det av yttersta vikt att hållbarhetsfrågorna inte ses som ett sidospår utan som en integrerad del i hela inköpsprocessen. En effektiv omvärldsbevakning och ökad spårbarhet av var våra produkter kommer från bidrar både till att identifiera eventuella risker som kan påverka leveranssäkerheten som att identifiera risker för människor och miljö.

Hållbara leveranskedjor

– Sedan 2010 samarbetar regionerna nationellt med att främja hållbara leveranskedjor genom hållbara offentliga upphandlingsmetoder - allt i enlighet med Agenda 2030 och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Det ger oss en avsevärd samlad tyngd som upphandlare. Många leverantörer säljer varor och tjänster till samtliga regioner och det finns stora fördelar med att upphandlingsorganisationerna samverkar. – Regionernas modell med frivillig samverkan mellan självständiga regioner ställer särskilda krav på de regioner som ingår i samarbetet. Var och en av regionerna har ett stort eget ansvar för att utveckla och implementera hållbara upphandlingsmetoder. Men tillsammans blir vi starkare och mer effektiva i vårt arbete. n DE INGÅR I STYRGRUPPEN Ordförande Ragna Forslund, Upphandlingschef Region Stockholm Vice Ordförande Emma Lewau, Verksamhetschef miljö Region Östergötland Medlem Ingrid Bergman, Inköpschef Region Skåne Medlem Lars Loftäng, Avdelningschef Koncerninköp Västra Götalandsregionen Medlem Joakim Kristensson, Strategisk inköpschef Region Blekinge Medlem Johanna Schelin, Hållbarhetschef Region Kalmar

21


OFFENTLIG

IT

Ifrågasätter incidentrapportering

Tre rapporter rörande obligatorisk incidentrapportering har kommit sedan årsskiftet 2020-2021: två från MSB och en från IMY (Integritetsskyddsmyndigheten). Det konstaterar IT-säkerhetsexperten Fia Ewald med bakgrund på MSB. [Text: Bo Höglander]

– Spännande läsning men säger rapporterna något väsentligt som jag kan dra nytta av i mitt säkerhetsarbete, undrar konsulten i systematiskt informationssäkerhetsarbete. Hon skriver om sådana frågor på sin blogg.

Kvantitativa insamlingar

– Tyvärr måste jag medge att jag inte är allde22

les övertygad om att kvantitativa insamlingar av något så komplext som incidenter är det bästa sättet att bringa klarhet i vilka verksamhetsstörningar och andra typer av realiserade hot som kan kopplas till IT-incidenter, vilket är det som MSB och NIS-direktivet* fokuserar på. – Förutom att det tynger de inrapporterande

verksamheterna i kritiska faser undrar jag generellt om kvaliteten på rapporteringen och vilken säkerhetshöjande effekt den har, skriver Fia Ewald.

“Tar mycket resurser”

För att få grepp om frågan har hon gjort en sammanställning av 2020 års inrapporterade incidenter. Sammantaget betraktar hon incidentrapporteringen som ”en av de tyngsta säkerhetssatsningarna nationellt som tar mycket resurser både lokalt och centralt.” – Detta skulle kanske vara motiverat om resultatet vore i paritet med insatsen. Vid genomläsningen av rapporterna kan jag inte tycka att det är det, fastslår Fia Ewald. I sitt blogginlägg utvecklar hon frågeställningarna och motiveringarna till sitt ställningstagande. n O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

K L K L K L K L


OUTPOST OUTPOST OUTPOST

Fristående arbetsstation för säker Fristående arbetsstation för säker hantering av känslig information Fristående arbetsstation för Fristående arbetsstation för säker säker hantering av känslig information hantering av känslig information hantering av känslig information

KONTAKTA OSS, SKANNA QR-KOD KONTAKTA OSS, SKANNA QR-KOD KONTAKTA OSS, SKANNA QR-KOD KONTAKTA OSS, SKANNA QR-KOD

Säkerhetskraven kring säkra fristående arbetsstationer Säkerhetskraven kringärsäkra fristående arbetsstationer och nedlåsta datorer många och skiftande. De ska Säkerhetskraven kring säkra fristående arbetsstationer Säkerhetskraven kring arbetsstationer och nedlåsta datorer ärsäkra många och skiftande. De ska bland annat fungera som brafristående arbetsstationer samtidigt och nedlåsta datorer är många och skiftande. De ska och nedlåsta datorer är många och skiftande. Deoch ska blandde annat fungera som brakommunikationsnät arbetsstationer samtidigt som är avskärmade från bland annat fungera som bra arbetsstationer samtidigt bland annat fungera som brakommunikationsnät arbetsstationer samtidigt som de är avskärmade från och andra IT-system. link22 Outpost är en komplett fristående som de är avskärmade från kommunikationsnät och som är avskärmade från och andrade IT-system. link22 Outpost en komplett fristående teknisk plattform baserad påkommunikationsnät en är nedlåst laptop med andra IT-system. link22 Outpost är en komplett fristående andra IT-system. link22 Outpost är en komplett fristående teknisk plattform baseradför påatt en kunna nedlåst laptop hemliga med hög prestanda, designad hantera teknisk plattform baserad på en nedlåst laptop med teknisk plattform baseradför på en kunna nedlåst laptop med hög prestanda, designad att hantera hemliga uppgifter. Den kombinerar säker användning med hög prestanda, designad för att kunna hantera hemliga hög prestanda, designad för att kunna hantera hemliga uppgifter. Den kombinerar säker användning med användarvänlighet och flexibilitet. Allt anpassat efter uppgifter. Den kombinerar säker användning med uppgifter. Den kombinerar säker användning med användarvänlighet och flexibilitet. Allt anpassat efter just din verksamhet. användarvänlighet och flexibilitet. Allt anpassat efter användarvänlighet och flexibilitet. Allt anpassat efter just din verksamhet. just din verksamhet. just din verksamhet.

SHIELD SHIELD SHIELD

Tyst och stilfullt avlyssningsskydd Tyst passar och stilfullt avlyssningsskydd som alla dina möten. Tyst och stilfullt avlyssningsskydd Tyst och stilfullt avlyssningsskydd som passar alla dina möten. som som passar passar alla alla dina dina möten. möten.

KONTAKTA OSS, SKANNA QR-KOD KONTAKTA OSS, SKANNA QR-KOD KONTAKTA OSS, SKANNA QR-KOD KONTAKTA OSS, SKANNA QR-KOD KONTAKT 013-13 24 00 LINK22 | SHIELD KONTAKT 013-13 24 00 LINK22 | SHIELD KONTAKT 013-13 24 00 LINK22 | SHIELD KONTAKT 013-13 24 00 LINK22 | SHIELD

| | | |

info@link22.se info@link22.se info@link22.se info@link22.se

link22 Shield är konstruerad för att motverka att en link22telefon, Shield är konstruerad för att motverka attsägs en mobil eller liknande, avlyssnar vad som link22 Shield är konstruerad för att motverka att en link22 Shield är konstruerad för att motverka att en telefon, eller liknande, avlyssnar vad som imobil rummet. Detta uppnås i huvudsak genom den sägs mobiltelefon, eller liknande, avlyssnar vad som sägs mobil telefon, eller liknande, avlyssnar vad lock, som sägs iljudisolerande rummet. Detta uppnås genom den innerlåda lådan somi huvudsak med isolerande i rummet. Detta uppnås i huvudsak genom den i rummet. Dettalådan uppnås genom den innerlåda ljudisolerande somi huvudsak med isolerande och gummilister effektivt dämpar det ljud lock, som kommer ljudisolerande lådan som med isolerande lock, innerlåda ljudisolerande lådan som med isolerande lock, innerlåda och gummilister effektivt dämpar detlink22 ljud som kommer in från möteslokalen. Elektronik inuti Shield ser till och gummilister effektivt dämpar det ljud som kommer och gummilister effektivt dämpar det ljud som kommer in från möteslokalen. Elektronik inuti link22 Shield seruttill att återstående ljud från omgivningen effektivt störs in från möteslokalen. Elektronik inuti link22 Shield ser till in från möteslokalen. Elektronik Shield seruttill att återstående från omgivningen effektivt störs av maskerande ljud som spelas inuti upp ilink22 högtalarna i den att återstående ljud från omgivningen effektivt störs ut att återstående ljud från omgivningen effektivt störs ut av maskerande ljudisolerade lådan. som spelas upp i högtalarna i den av maskerande ljud som spelas upp i högtalarna i den av maskerande ljud som spelas upp i högtalarna i den ljudisolerade lådan. ljudisolerade lådan. ljudisolerade lådan.

link22.se link22.se link22.se link22.se link22.se link22.se link22.se link22.se


EKONOMI

Skattemedel att – Flertalet av de avtal som tecknas inom el är i princip helt okontrollerade under hela avtalsperioden. Det hävdar Magnus Kjellin, Ensotech, ett bolag som är specialiserat på systemstöd för upphandling, styrning och uppföljning. [Text: Bo Höglander]

Offentlig sektor som kommuner, landsting och statliga myndigheter förbrukar el (inklusive nätavgifter) för uppskattningsvis tio miljarder kronor varje år. Dålig eller helt obefintlig uppföljning leder till att mellan 0,1-0,5 miljarder kronor per år går rakt ner i fel plånbok, i det här fallet till de största elbolagen, påpekar Ensotechs vd. Magnus Kjellin är vd och grundare av Ensotech (Energy Sourcing Technology Sweden AB) med över 20 års erfarenhet av den avreglerade elhandeln. På sin resa har han arbetat med bolag som AstraZeneca, Scania, LM Ericsson och Telge Energi. Det finns många tillfällen där priset eller förbrukningen kan bli fel. Exempel på felaktiga händelser som förekommit vid granskning: • • • • •

Felaktig valutakurs vid prissäkring av el i svenska kronor Solceller som inte är registrerade i system för elcertifikat Missade ursprungsgarantier Felaktigt pris på el, certifikat och ursprungsgarantier utifrån datum och tid då prissäkring genomförs Att man betalar för elanläggningar som man sedan länge har lämnat

OFFENTLIGA AFFÄRER har varit i kontakt med Magnus Kjellin för en längre intervju om konceptet att hjälpa offentlig sektor (och företag) att granska sin elräkning, m.m.

OA: Vill du berätta hur ni fick idén till ert koncept att hjälpa offentlig sektor (och företag) att granska sin elräkning, m.m.? – Grunden till idén är upptäckten av en stor orättvisa i upphandling och tilldelning av elavtal. Upptäckten gjordes för många år sedan när vi i detalj började följa upp och kontrollera elinköpskostnaden för några kunder. – Orättvisan leder till höjda kostnader och sänkt kvalitet i leveranser för offentlig sektor samt att många elleverantörer väljer att avstå från att lämna anbud vilket i sin tur försämrar konkurrensen – Vi började sakta inse att problemet delvis skapades av en alldeles för stor tillit. Om man bara följer LOU/LUF strikt med utvecklade och avancerade utvärderingsmodeller så har man säkrat upp den totala elkostnaden och ett bra elinköpsavtal – tror man.

24

– Det är absolut inget problem att följa LOU/LUF vid elupphandlingar. Men om man gör det utan att lägga ett stort fokus på stringenta bestämmelser kring styrning, kontroll och uppföljning av avtalet under avtalsperioden så skapas en orättvis affär, trots att man följer LOU/LUF.

OA: Vad är grunden i orättvisan? – På grund av elmarknadens funktionalitet, med ständigt rörliga priser är det endast ca 1% av den totala elkostnaden som utvärderas strikt och korrekt enl. LOU/LUF vid upphandling av el. Det motsvaras av det så kallade ”arvodet”. – Priset på de övriga ca 99 procenten, motsvarande hela kostnaden för all el kan inte utvärderas då det skulle kräva lång giltighet på prisanbudet, vilket inte är förenligt med elmarknadens ständiga och stora prisrörlighet. Därmed blir nästan hela totalkostnaden helt beroende av hur det upphandlade avtalet är utformat och hur väl den upphandlande myndigheten styr, kontrollerar och följer upp att avtalet in i minsta detalj! – När man är klar med en upphandling, vilken som helst, är ofta hela priset på produkten eller tjänsten utvärderad och klar, men i just fallet med elinköp är det bara cirka en procent som är konkurrensutsatt. Det betyder också i teorin att elupphandlingar har en viss teoretisk dragningskraft för onormalt låga anbud då det så att säga finns stora möjligheter ”att ta igen på gungorna vad som förloras på karusellen”.

OA: Hur hittade ni lösningen? – Vårt koncept bygger på att efter upphandling och tilldelning, där den leverantör som är lägst prissatt på det s.k. arvodet vinner affären, så hanteras hela den löpande avropsprocessen för elinköpet digitalt. Som upphandlande myndighet kan man då enkelt tillgodogöras sig smarta och effektiva avropsstrategier utan att man tappar kontroll på kvalitet och prissättning. – Utöver detta får man fullständig kontroll, spårbarhet och uppföljning enligt upphandlingens alla principer. Det leder till trygghet, lägre kostnader och precis styrning och uppföljning av miljövärden för den upphandlande myndigheten och en trygghet bland alla anbudsgivare om att alla blir lika behandlade under avtalstiden vilket då också leder till att utvärdering och tilldelning blir rättvist för alla. Helt enkelt – kunden äger sina egna data, och använder dessa data för att styra, kontrollera och följa upp inköpsaffären. – Det ekonomiska värdet är stort, upp till 10 procent på den totala kostnaden för elinköpet – och vi märker också att det är värt väldigt mycket att man som upphandlare eller avtalsägare har en god känsla i kroppen när det kommer till avtalsuppföljning eller ny upphandling. Man vet att man sitter i förarsätet och har god kontroll - och det är en känsla de flesta önskar.

OA: Vilken respons har ni fått hittills på ert erbjudande? – Vi har fått en fantastisk respons. Alla som arbetar med upphandling vill göra ett bra arbete, och alla som ansvarar för elkostnadsbudgeten vill ha kontroll på kostnadsutveckling samt säkra att man

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


tt spara på elavtal inte betalar för mycket. Med vår enkla digitala lösning uppnås alla de önskningarna. – Genom en enkel digital process, som förvisso hanterar miljontals datavärden, kan plötsligen både upphandlarens och den budgetansvariga få både styrning, kontroll och uppföljning på ett avtal som man tidigare hade stora problem att ”få grepp om”. Att sedan löpande kunna följa hur kostnaderna sänks och kvaliteten höjs genom intern professionell hantering ger stolthet och självförtroende vilket i sin tur spiller över på hur man möter leverantörerna. – Utöver detta är det faktiskt så att elleverantörerna gillar detta. De får affärsmässigt starka kunder som vet vad de vill. Och vad kan vara bättre för en elleverantör som vill ligga i framkant av att erbjuda kundvärden och hög kvalitet i leveransen.

OA: Jag kan tänka mig att det är en sak att granska elräkningen i efterhand, en helt annan att teckna ett rimligt avtal som kan följas upp regelbundet. Hur kan ni bidra till att kunden agerar förebyggande?

– Jätteintressant fråga……och vi är i många fall delaktiga i själva elupphandlingen, formuleringen av avtal och utvärderingskriterier. Och här har det hänt en väldigt intressant sak i takt med att vi implementerat vår lösning hos kunder. – Tidigare – innan ett effektivt processtöd för kontroll, uppföljning och styrning under avtalsperioden fanns tillgängligt så kompenserades det med relativt komplicerade och ambitiösa utvärderingskriterier. Det fanns en ambition att återskapa leveransens komplexitet i utvärderingssituationen och genom detta säkerställa leveransens kvalitet. Förutom att det inte fungerar, då kvaliteten under avtalstiden ändå hänger på vad leverantören då levererar och vad kunden då kontrollera, så ledde detta till massor av onödigt och icke värdeskapande arbete i upphandlingsfasen. – Numera – med ett effektivt processtöd för kontroll, uppföljning och styrning under avtalsperioden så kan vi skapa de bästa upphandlingarna genom synnerligen enkla och rena utvärderingsmodeller, men med bilagda avtal som dels är väldigt tydliga kring leveransens innehåll, prissättning av el och miljöprodukter, m.m. Utöver detta finns krav på att kunden kan använda

Magnus Kjellin

ett digitalt stöd för avrop, avropssignering, leverantörsbekräftelse m.m. Det betyder förenklat att redan innan fakturan för elinköpet kommer till kunden så vet kunden vad som skall stå på fakturan. För alla data finns att hämta ut i det digitala processtödet. Dessutom har eventuella fel prissatta avrop redan blivit upptäckta och rättade genom villkorskontrollen och reklamationshanteringen. – Det gynnar således både köparen som får kontroll, uppföljning och styrning av elavtalet samt leverantörerna i elmarknaden. Genom kundernas stringenta agerande vet alla leverantörer som lämnar anbud att de under hela avtalstiden blir hanterade och på samma villkor.

OA: Vilket är ditt huvudbudskap till kunden när du erbjuder företagets tjänster? – Genom kontroll, uppföljning och styrning av elavtalet kan du sänka kostnaden med upp till 10% och få en fantastiskt god känsla i magen. Konkurrensen ökar då fler elleverantörer vet att de blir behandlade och kontrollerade på samma sätt. Dessutom kostar det inget extra i budgeten – Kostnadsbesparingarna i elinköpet överstiger vida kostnaden för tjänsten. – Utöver detta har vi lärt oss en intressant sak – den upphandlande myndigheten kan använda den digitaliserade elinköpsprocessen som inspiration och ett gott exempel inför att man ger sig på att skapa kontroll, uppföljning och styrning på andra inköpsavtal. Vi fungerar som ett praktiskt exempel på hur digitaliseringen i praktiken kan förändra och utveckla samverkan mellan inköpsfunktioner och avtalsägare. Genom att de organisatoriska gränserna suddas ut – vilket de gör inne i den digitaliserade processen – skapas ett gemensamt starkt affärsmässigt fokus.

OM ENSOTECH

Energy Sourcing Technology Sweden AB är ett privatägt bolag som är specialiserat på systemstöd för upphandling, styrning och uppföljning. Man jobbar mot industri och offentlig sektor där elinköp är en stor del av affären. Grundare och vd är Magnus Kjellin med en bakgrund som vice VD för Telge Energis elinköpsbolag samt många år som egen konsult åt offentlig verksamhet och industri i Sverige. n

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21

25


OFFENTLIG

IT

Staten bör ha egen molntjänst [Text: Bo Höglander]

För att garantera medborgarnas integritet samt upprätthålla Sveriges säkerhet bör Sverige skapa en statlig molntjänst, menar Daniel Melin, strateg på Skatteverket. Daniel Melin driver starkt uppfattningen att staten bör centralisera delar av dagens spretiga it-drift i en egen molntjänst. De statliga myndigheterna äger i dag sammantaget mer än 200 datacenter samt har delar utkontrakterade till privata leverantörer. Det är både ineffektivt, sårbart och kostsamt. OFFENTLIGA AFFÄRER lyssnade på det panelsamtal som hölls på eFörvaltningsdagarna och har efter det samtalat med Daniel Melin kring frågeställningarna som rör myndigheters köp av molntjänster.

PM, ingen dokumenthantering. Det är ett jätteproblem som vi sitter med, det är därför situationen är så svår. Många för en argumentation om att det ”inte är sannolikt”. De säger att ”teoretiskt kan amerikanska myndigheter begära ut data, men varför skulle de göra det?” Problemet är att mycket av det amerikansk underrättelsetjänst gör är behäftat med tystnadsplikt – så ingen kan veta om data plockas ut eller inte. Det går inte att bedöma det du inte vet!

Internationella aktörer

På frågan om hur Skatteverket – som hanterar stora mängder personuppgifter om svenska medborgare – tacklar problematiken svarar Daniel Melin att man försöker avveckla och undvika molntjänster där man inte kan säkerställa att hanteringen av personuppgifter sker på ett korrekt sätt. – Med kundmakt kan man komma långt. När vi gör upphandlingar ställer vi krav. Det går rätt bra. Om vi har ett avtal med en leverantör så har det hänt att vi insett att tjänsten kan vara funktionellt bra men rättsligt problematisk. Vi kan då tala med leverantören och säga att tjänsten inte är förenlig

På senare år har Daniel Melin profilerat sig i diskussionen om de befintliga molntjänsterna och de stora internationella aktörer som tillhandahåller tjänsterna. Servrar kan vara placerade i andra länder och i t.ex. USA har underrättelsemyndigheter rätt att begära ut data. Frågan som ventileras av svenska experter är huruvida det är säkert och i enlighet med svenska och europeiska lagar att då köpa molntjänster som svensk myndighet. Diskussionen rör i första hand GDPR och EU-stadgan men även offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Den 16 juli 2020 meddelade EU-domstolen dom i det så kallade Schrems II-målet. Domstolen slår fast att det så kallade Privacy Shield-avtalet mellan EU och USA inte ger ett tillräckligt skydd för personuppgifter när dessa förs över till USA.

Inte tillåtet att överföra personuppgifter

Ogiltigförklarandet av Privacy Shield innebär att det inte längre är tillåtet för personuppgiftsansvariga i EU att med Privacy Shield som grund överföra personuppgifter till mottagare i USA. Så det finns inget sätt för svenska myndigheter att negligera detta ”förbud” att överföra data till mottagare i USA? – Endast öppen information utan personuppgifter kan i dagsläget överföras. Då blir det inte mycket data kvar… Inga mejl, inga 26

Använda kundmakten

Daniel Melin

med GDPR. En del leverantörer har då flyttat sin drift till en europeisk leverantör.

Fördelar med svensk molntjänst

När Daniel Melin var utredningssekreterare i Statens servicecenters utredning om en statlig molntjänst kom man i utredningen fram till att det finns en rad fördelar med att samordna merparten av de statliga myndigheternas itdrift i en statlig molntjänst. I betänkandets sammanfattning från 2017 heter det: Att inrätta en statlig molntjänst där merparten av de statliga myndigheternas it-drift samordnas, skulle enligt Statens servicecenter hantera många av dessa utmaningar. Förslaget skulle medföra: • Stora besparingar för statskassan. Tio år efter att statens molntjänst har tagits i drift gör Statens servicecenter bedömningen att de anslutna myndigheternas årliga kostnader för it-drift kommer att vara 30 procent lägre än 2016. Genom att det jämfört med idag kommer att krävas väsentligt färre it-tekniker för att sköta systemen i statens molntjänst bör staten som helhet kunna spara in ca 600 årsarbetskrafter på sådana arbetsuppgifter. Övertaligheten kommer till stor del att uppstå i Stockholmsområdet där det bör finnas goda möjligheter för de berörda att finna nytt arbete.

Reducerad miljöpåverkan

• Kraftigt reducerad miljöpåverkan. Statens molntjänsts datacenter kommer att byggas upp med modern, miljövänlig teknik, och sammantaget ta betydligt mindre lokalytor i anspråk än de dryga 200 datacenter som idag finns i statsförvaltningen. Sammantaget kommer det att medföra en betydande minskning av elförbrukningen för statens it-verksamhet. • Enklare för myndigheterna. De myndigheter som är anslutna till statens molntjänst kommer inte längre att behöva upphandla sin it-drift, vilket innebär kortare ledtider och lägre administrativa kostnader. Statens molntjänst kommer också att i varje givet ögonblick kunna erbjuda myndigheterna den fulla it-kapacitet som de kräver.

Högre nivå än i dag

• IT-säkerheten och driftsäkerheten förstärks kraftigt. Med statens molntjänst kommer itsäkerheten för hela statsförvaltningen att bli mycket hög och utan kompromisser. Likaså kommer driftsäkerheten i statens molntjänst att uppnå en långt högre nivå än vad många myndigheter eller svenska företag i dagsläget är i närheten av. Diskussionen lär fortsätta. n O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

Fr


KÄNNER DU IGEN ORDEN I BILDEN? DÅ KAN VI VARA RÄTT PARTNER

SaaS

Frontend C++

Digitalisering Virtualisering

Vi hjälper offentliga verksamheter med deras applikationer och IT-miljöer Kontakta digitalisering@iteration.se


D e t ko m m er a t t p r ä g la Av ro p a - d a g en i m

Statens inköps – Den statliga inköpssamordningen har kommit hem och landat tryggt i sin roll i den offentliga förvaltningen. Det menar Anna Clara Törnvall Wittgren, chef för Statens inköpscentral på Kammarkollegiet, Sveriges äldsta myndighet. [Text: Bo Höglander]

Statens inköpscentral med drygt 340 kunder och 830 ramavtalsleverantörer upphandlar ramavtal för varor och tjänster åt andra statliga myndigheter. Inom IT- och telekomområdet kan ramavtalen även omfatta kommuner och regioner. Så det är inte småpotatis vi pratar om här. OFFENTLIGA AFFÄRER fick ställa frågor via mejl till Anna Clara Törnvall Wittgren med anledning av att det är tio år sedan Statens inköpscentral bildades i sin nuvarande funktion på Kammarkollegiet. Funktionen har haft lite olika roller och funnits på skilda myndigheter genom åren.

Har ni ”kommit hem” nu, i och med tillhörigheten till Kammarkollegiet?

– Att flytta ansvaret för den statliga inköpssamordningen till Kammarkollegiet och inrätta Statens inköpscentral innebar ett stort lyft för den statliga ramavtalsverksamheten eftersom det öppnade upp för möjligheten att driva ett samlat arbete för att etablera en ensad och tydlig process för verksamheten och skapa en enhetlighet kring utformningen av ramavtalen. – Det har efter tio år resulterat i en mogen verksamhet med ett väl etablerat arbetssätt och kommunikationsvägar med kunder och leverantörer – från förstudie till avtalsförvaltning, med stöd till avropande myndigheter och leverantörer. Ja, inköpssamordningen får nog sägas ha ”kommit hem” och landat tryggt i sin roll i den offentliga förvaltningen.

Den statliga inköpssamordningen drog igång med höga ambitioner. Har de infriats?

– Beslutet att bedriva statlig inköpssamordning togs ju nu för många år sedan – den nuvarande förordningen om statlig inköpssamordning antogs 1998 – så det blir svårt för mig att svara på den frågan utifrån hur dagens förutsättningar ser ut. Inköpssamordningen har ju också utretts 28

över åren och ledde bland annat till bildandet av Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet 2011. – Att se staten som den juridiska person den är och att effektivisera upphandlingen av varor och tjänster som statliga myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning och till stora värden, är en grundsyn för den statliga inköpssamordningen som jag tycker håller än idag. De 341 statliga myndigheterna som är våra huvudsakliga kunder ser väldigt olika ut verksamhets- och storleksmässigt. Så vi har ett viktigt uppdrag i att bidra till att de kan fokusera sina, många gånger begränsade, resurser på sina kärnfrågor – inte på att göra upphandlingar. – I det perspektivet har Statens inköpscentral absolut infriat de ambitioner som sattes vid bildandet. Det har skett en stor utveckling av den statliga ramavtalsverksamheten under de senaste tio åren.

Det har funnits en kritik (bl.a. från IT-håll) mot ramavtalen. Den går ut på att företag som är hårt nischade har svårt nå fram till offentlig sektor utan att gå in som underleverantörer till större företag. Hur ser ni på det? Är kritiken relevant? – Det finns alltid en dynamik i hur upphandlingar och avtal läggs upp och hur ansvar och arbete fördelas mellan köpare och säljare. Vårt uppdrag är att skapa ramavtal som bidrar till effektivitet och förenklade arbetssätt hos våra kunder och som naturligtvis ska kunna tillhandahålla de varor och tjänster de har behov av. Ramavtalen ska tillgodose det stora flertalet kunder och det i sig innebär att mer specialiserade och nischade behov inte alltid kan finnas hos ramavtalsleverantören – som ska ha en bred portfölj – men ändå kan levereras genom underleverantör. – Samtidigt bör nämnas att frågan om hur vi når rätt leverantörer, hur vi ska dela in våra

ramavtal i olika områden och hur vi säkerställer att vi får en bra konkurrens på ramavtalsnivån och tar hänsyn till små och medelstora företags möjligheter att delta, är något vi alltid har med i våra förstudier inför upphandling. Av våra 830 ramavtalsleverantörer är idag 65 procent företag med färre än 50 anställda.

Hur kommer Statens inköpscentraltt hålla sig relevant i framtiden och vilken roll kommer den att ha?

– Vi måste fortsätta hålla oss uppdaterade och vara lyhörda för förändringar i våra kunders behov och på våra leverantörsmarknader och se till att ramavtalen svarar upp mot det. Vi lägger en stor del av vår utvecklingskraft redan idag på användbarhet och förenklingar för kunderna och där tror jag digitaliseringen kommer att kunna spela en stor och viktig roll framöver. Kundnöjdhet är avgörande för oss – gör vi inte bra avtal eller bidrar till de där förenklingarna och effektiviseringarna så kommer kunderna inte att använda avtalen – återkopplingen blir omedelbar. Drivet att hela tiden utveckla och förbättra genomsyrar Statens inköpscentrals arbete idag och det gäller att vi håller i det framöver.

Berätta litet om avropadagen 2021 i maj! Varför ska man delta?

– Avropa-dagen är ju Statens inköpscentrals återkommande konferens för avropande myndigheter där vi informerar om vad som är på gång hos oss – förstudier, upphandlingar, utvecklingsarbete med mera – men också bjuder in gäster kring aktuella ämnen inom upphandlingsområdet och gör fördjupningar i utvalda ramavtalsområden och frågor. Vi genomförde den första Avropa-dagen 2011, dvs. året vi bildades, och har sedan dess, baserat på återkopplingen från de som deltar, vidareutvecklat programmet och genomför den nu två gånger årligen. – 2021 är ett intensivt år för oss verksamhetsmässigt så det kommer finnas en hel del att informera om och vi arbetar som bäst med att färdigställa programmet som snart kommer att finnas på www.avropa.se . På grund av pandemin genomförde vi höstens Avropa-dag digitalt och det kommer vi även göra nu i vår. Jag vet att många saknar möjligheten att kunna träffa sina kollegor från andra myndigheter men det öppnar också, hoppas vi, upp för fler deltagare som annars inte hade haft möjlighet att vara med. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


UPPHANDLING

n i m aj 2 0 21

pscentral 10 år Anna Clara Törnvall Wittgren Fotografens namn: United Frog Studios, Källa: Kammarkollegiet


UPPHANDLING

Mö tesplat s Of f en t li ga A ffä re r i s e pt e m be r

Upphandlingsdagar tillbaka i Nacka [Text: Bo Höglander]

Det gungar till i Upphandlarsverige. Den 15-16 september 2021 arrangeras Mötesplats Offentliga Affärer – en uppgraderad variant av de tidigare populära Upphandlingsdagarna med Anbudsmässa som grädde på moset. Offentlig upphandling är i ropet igen. Fler företag söker affärer med offentlig sektor. När ekonomin sätts på prov i spåren av en världspandemi som även prövar Sverige rejält behövs åter mötesplatser av rang. Därför tar Mötesplats Offentliga Affärer sikte på Nackastrandsmässan – på mångas begäran. En ny operativt ansvarig, Ola Lundqvist, med många års erfarenhet av mässbranschen, samt ett brett programråd, borgar för ett späckat och spännande program.

Erfarna programmakare Helena Rosén Andersson, justitieråd i Högsta Förvaltningsdomstolen, och Urban Nilsson, vd Hexanova och grundare av de ursprungliga Upphandlingsdagarna, deltar i skapandet av programmet. Till sin hjälp har de ett sexton personer starkt programråd som ska se till att det blir både bredd och djup på dagarnas innehåll. Medlemmarna i programrådet kommer från både privat och offentlig sektor och där finns både offentliga köpare och privata leverantörer, liksom större och mindre aktörer

Fokus läggs på de goda affärerna, upphandling och inköp, med tilläggen statsstöd och e-handel, vilket gör mötesplatsen än mer komplett. Anbudsmässan är ännu en nyhet, jämfört med de tidigare Upphandlingsdagarna. Den etableras i syfte att öka transparensen, stärka den goda affären och öka dialogen mellan avropare, upphandlare och leverantörer.

Breda samarbeten Arrangör är Tidningen OFFENTLIGA AFFÄRER som fram till 2017 arrangerade Sveriges då största mötesplats kring offentliga inköp – Upphandlingsdagarna. Flera myndigheter, organisationer och leverantörer var deltagare och/ eller partner. Handslaget, priset för årets bästa offentliga affär, kommer att delas ut under banketten den första kvällen. Bland förslag på ämnen och inslag som kom upp på det första programrådsmötet märks kommande förenklingar i LOU, effektivare offentliga inköp för tryggad välfärd, cirkulär ekonomi, kategoristyrning, säkerhet i ”molnet”, digitalisering, e-handel och mycket mer.

Programrådet igång tidigt Redan den 17 februari samlades programrådet till sitt första möte i Stockholm. Flertalet kunde samlas fysiskt med bibehållen distans medan några deltog digitalt. Idéer kring teman och seminariespår stöttes och blöttes och det var högt i tak som vanligt. Med en samling deltagare från instanser som Upphandlingsmyndigheten, Statens inköpscentral Kammarkollegiet, polisen, advokatbyråer, leverantörer, konsultbolag samt Sveriges Offentliga Inköpare, talar mycket för att dagarna blir intressanta och matnyttiga för alla i Inköpssverige. n

30

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


WR Montör är ett företag med säte i Hörby men arbetar rikstäckande med försäljning och installation av grindar, staket samt certifierade högsäkerhetsprodukter såsom pollare, wedge barriers mm.

Entra Quick II

Entra Quick II PU 30

Wedge barrier II

WR Montör AB

Cityprotector M50

Kontakt:

Besöksadress:

Tel: 0413-32100

Särsvik 1041 242 97 Hörby


32


LEDARSKAP

“Allt handlar om människor”

Ny bok om

ledarskap [Text: Bo Höglander]

– Ledarskap handlar inte om att genomföra en blixtrande insats under en kort tidsperiod. Som så mycket annat i livet handlar det i stället om att vara trovärdig och hållbar i det långa perspektivet. Det hävdar Johan Lindahl, författare till boken Framgångsrikt ledarskap – allt handlar om människor (Bullet Point Publishing, Stockholm 2020). OFFENTLIGA AFFÄRERs redaktör fick boken i sin hand strax innan julledigheten och har nu tagit del av dess innehåll.

Konkreta verktyg

Författaren är fil. mag. i beteendevetenskap med inriktning på psykologi och bakgrunden märks tydligt vid läsningen. Lindahl lanserar det så kallade “allemansledarskapet” med konkreta verktyg som sägs fungera på alla nivåer. I baksidestexten uppmanas läsaren – trots författarens akademiska bakgrund – att inte förvänta sig någon teorigenomgång. Så har Johan Lindahl också under tjugo års tid arbetat med försäljning, marknadsföring och ledarskap, varav åtta år som företagsledare.

Citat som inspirerar

Den beteendevetenskapliga aspekten finns visserligen med som en röd tråd men det är de konkreta tipsen som dominerar. Dessutom kryddas sidorna med en rad citat från auktoriteter från sport, näringsliv, politk, m.m. som är tänkta att inspirera och trigga läsaren. En tilltalande grundidé hos författaren är att chefer och ledare måste tycka om människor och gilla “att utveckla individer och bygga laget för att ni tillsammans ska nå era mål.” I tider när vi ser exempel på ledare som på olika sätt faller ur ramen (ingen nämnd, ingen glömd…) är det särskilt tilltalande att se någon som hävdar att en ledare bör vara ett föredöme. “Led utvecklingen i ord och handling genom att utmana dina egna vanor och din trygghetszon”, skriver Lindahl. Men också: “Ledarskap är ingen popularitetstävling. Driv dina frågor och håll din linje. Gör det med respekt och medmänsklighet.” Ljuv musik i recensentens öron – och säkert i många andra läsares!

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21

Tolv kapitel

Boken är förutom förord och tack indelad i tolv kapitel. Utrymmet medger inte att samtliga här återges. Ett axplock dock. Kapitel 4 har rubriken Börja med dig själv. Bland underrubrikerna märks “Att grunda ledarskapet i sig själv”, “Att styra sin kalender”, “Tanka mental energi”. Kapitel 5 har rubriken “Det omtänksamma ledarskapet”. Bland underrubrikerna hittar man “Förtroende, relationer och genuin omtanke”, samt “Omtänksamt ledarskap – från teori till verklighet”. Plus många fler.

Distansarbete

Högaktuellt är Kapitel 10 som handlar om distansarbete. Här finns konkreta tips på hur chefen kan vara kreativ och hitta former för umgänge och skapa gemenskap. Som digitala promenadmöten, digital lunch eller afterwork, med mera. För den som vill hitta sin väg in i vår tids ledarskap med dess utmaningar är boken väl värd att ta del av. n 33


VÅRD

ww

Chefer i vården dubbelarbetar [Text: Bo Höglander]

Chefer i vård och omsorg dubbelarbetar som vaktmästare och rörmokare. Det hävdar branschföreningen Ledarna inom vård och omsorg, LiVO, efter att ha genomfört en undersökning bland nära 3 000 chefer i vård- och omsorgssektorn. Utifrån resultatet i undersökningen hävdar LiVO att chefer i vård och omsorg jämfört med andra chefer har väsentligt sämre förutsättningar att utöva ett gott ledarskap. Fyra av tio har fler än 30 direktrapporterande medarbetare att jämföra med privat sektor där 45 procent har max tio medarbetare. Det är tre gånger så vanligt att chefer i vård och omsorg utför arbetsuppgifter som rimligtvis inte tillhör chefsuppdraget. – Det är tragikomiskt att ta del av 3 000 vårdoch omsorgschefers svar och konstatera att de i praktiken dubbelarbetar som vaktmästare, rörmokare, tekniker och administratörer sam-

tidigt som den verksamhet de ansvarar för har i uppdrag att vårda och rädda liv, säger Jenny Wibacke, ordförande i LiVO. OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Jenny Wibacke, ordförande i LiVO. Det var en drastisk rubrik, ”Chefer i vård och omsorg dubbelarbetar som vaktmästare och rörmokare”. Antar att du/ni fått respons på detta? – Jag skulle inte säga att responsen är större än vi brukar få. Det har kommit en lång rad rapporter från forskare och myndigheter i flera år nu och som alla pekar på grundläggande orimliga förhållanden för chefer i vård och omsorg. Lika uppseendeväckande som de resultat vi fått fram. Det är tyvärr så här verkligheten ser ut.

Hur går ni vidare i er opinionsbildning för bättre villkor bland cheferna? – Vi i LiVO (Ledarna inom Vård och Omsorg) kommer fortsätta undersöka villkoren bland våra 8 500 medlemmar och löpande lyfta fram hur det ser ut för cheferna. Jag ser det som att vi som en av de i särklass största fackförbunden för chefer i vård och omsorg har ett otroligt viktigt uppdrag att göra dessa chefers röst hörd i samhällsdebatten på alla sätt vi kan.

Hur upplever du responsen från politiskt håll när ni tar upp situationen för vård- och omsorgssektorns chefer? Jenny Wibacke. Foto: Juliana Wiklund.

34

– Otillräcklig. Det är djupt upprörande att så många chefer i praktiken dubbelarbetar som

vaktmästare, rörmokare, tekniker och administratörer samtidigt som den verksamhet de ansvarar för har i uppdrag att vårda och rädda liv. Och att detta tillåts fortsätta år efter år. Så långt frågorna till LiVOs ordförande. Åter till undersökningen.

Krav och komplexitet Den visar att kraven och den komplexitet som ett chefsuppdrag i vård och omsorg innebär inte står i rimlig balans till de resurser cheferna har till förfogande: Drygt 60 procent av cheferna i vård och omsorg utför ofta arbetsuppgifter som är orimliga och inte skulle behöva göras om verksamheten var organiserad på ett effektivare sätt. Det är tre gånger så ofta som jämfört med andra chefer. Personalgrupperna är mycket stora. Drygt sex av tio chefer i vård och omsorg har fler än 20 direktrapporterande medarbetare och fyra av tio har fler än 30. I privat sektor har 45 procent av cheferna max tio medarbetare.

”Jag är orolig” – Pandemin har obarmhärtigt riktat strålkastarljuset på bristerna i arbetsmiljön i vård och omsorg. Men egentligen har de funnits hela tiden och bara blivit ytterligare förstärkta och mer uppenbara under krisen. Arbetsmiljöbristerna försvinner inte för att smittan dämpas. Jag är orolig för vem som kommer att vilja och orka vara chef i vården och omsorgen när Corona är över, säger Jenny Wibacke. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

B

e s fr M k m e s fö p

B

M e a a e o o e p d e


www.mebyou.se

Allt i ett tjänst för bokning-, bidrag- och föreningsprocess för föreningar, kommuner, företag och privatpersoner. Bidrag och föreningsprocess

e-srv erbjuder föreningar och kommuner stöd att hantera hela bidragsprocessen från ansökan till utbetalning. Möjlighet till digitala kontaktvägar mellan kommuner och föreningar och att minska administration. e-srv ger föreningar möjlighet till självservice, kan själva uppdatera sina föreningsuppgifter och får en överblick på bokningar och bidragsansökningar.

Bokning

Med e-srv får användaren möjlighet att på Mebyou är leverantör i SKI Kommentus ett enkelt sätt hitta lediga tider, boka och ramavtalsupphandling för bokning- och avboka med onlinebetalning samt erhålla bidragslösningar automatisk återbetalning. e-srv ger möjlighet till att öka tillgänglighet och beläggning, minska fakturahantering och öka era intäkter. e-srv har integrationer mot lås- och passagesystem för att stödja hela det digitala flödet. Lokaler görs tillgängliga efter bemannad receptionstid.


Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

ANMÄL DIG NU! WWW.TRYGGOCHSÄKER.SE I ÅR DIGITALT

13-14 april 2021 För mer information besök www.tryggochsäker.se