MÄSSOR
Nr 1 2013 | www.fastighetsforvaltaren.se
13
Akademiska Hus om energieffektivisering Energieffektivisering – från ord till handling var titeln på ett av seminarierna under FatsighetsFörvaltning 2012. Bygg- och fastighetssektorn kallas för 40 procentsektorn, eftersom man använder så mycket av energin, så här finns en del att göra. – Men det är en tämligen långsam successiv process, som sällan innehåller några jättestora revolutionerande nyheter, säger Tomas Hallén, teknisk direktör vid Akademiska Hus.
Men trots allt så räknar man med en 40 procentig reduktion av energi år 2025, jämfört med år 2000. Redan 2012 sparar man tjugofem procent jämfört med år 2000 vilket motsvarar cirka 210 miljoner kronor per år. – Vi sparar mer på värme än på el, säger Tomas Hallén. Åtgärdsprogram
Nu börjar förstås läsarna otåligt undra hur det här går till. Akademiska Hus använder sig av ett åtgärdsprogram där man upprätthåller och utvecklar egenkompetens. Man mäter och utvärderar. I programmet ingår även löpande åtgärder i den dagliga förvaltningen, liksom att man målsätter. I vissa fall
FAKTA Akademiska Hus har totalt 3,7 miljoner m2 BRA yta. I lokalerna bedrivs huvudsakligen utbildning och forskning. Man finns i 6 regioner på 32 orter, från Kiruna till Malmö. Inom 6 – 8 år ska man bygga för ytterligare 20 miljarder kronor, som innebär 2 – 4 miljarder kronor i fastighetsinvesteringar per år.
kan man också belöna för effektiviseringen. En annan viktig del är att utveckla verktyg för processtöd. – I programmet testas både solfångare och solpaneler men så länge vi inte kan årstidslagra el och värme passar solenergi bättre på sydligare breddgrader, säger Tomas Hallén. Akademiska Hus har projekterat för egna bioenergianläggningar för både el och värme men hittills mötts av sänkta alternativpriser vilket gjort att sådana ännu inte kommit till utförande. I Karlstad kommer all kyla och värme att levereras från en ny 3 MW geoenergianläggning som är under uppförande. Lönsamhetsberäkningar
I åtgärdsprogrammet finns även att man systematiserar effektivitetsarbetet och miljöcertifierar liksom att handla och förhandla, som kan ge bra incitament gentemot kund. – 50 till 75 procent av elen till byggnaderna kan vi påverka själva, säger Tomas Hallén. Att påverka eller kravställa kring energieffektivitet och att göra lönsamhetsberäkningar (LCC) finns också i programmet. Effektivare
Rent konkret handlar det om installationstekniska åtgärder och att åtgärda energitillförseln men också om att förbättra klimatskalen med byggnadstekniska åtgärder. Sedan gäller det att ha löpande förvalt-
Tomas Hallén, teknisk direktör vid Akademiska Hus, hedersdoktor vid Örebro universitet och vinnare av Stora Energipriset 2005. Foto: Fredrik Moback ningsåtgärder, beteenderelaterade åtgärder och effektivare hyresgästutrustning. Det sistnämnda kan till exempel vara sådant som modernare dragskåp och effektivare kontorsutrustning som inte drar lika mycket energi som de gamla. En annan viktig faktor är om man tillämpar konstant eller variabelt luftflöde, alltså CAV eller VAV, där det senare ofta är att föredra ur energisynpunkt. Vid nybyggnad prövas till exempel alltid VAV och geoenergi och särskilda kravdokument måste följas. Att använda sig av BIM, som översatt till svenska blir byggnadsinformationsmodell,
är smart. För den som vill kan man gå in på www.openbim.se och testa. Belok, Beställargruppen Lokaler är ett nätverk och samarbete mellan Energimyndigheten och 16 av Sveriges största fastighetsägare med inriktning på lokaler, bland andra Akademiska Hus. Den intresserade kan läsa mer på www. belok.se för här finns flera projekt, kravspecifikationer för energibesparing med mera. Fredrik Moback
Monterpromenad på Nacka Strandsmässan FastighetsFörvaltning 2012 på Nacka Strandsmässan hade flera intressanta utställare. I denna artikel finns bara ett litet axplock av företag med allt från isolering till vattenrening.
En låda med två värmekällor i botten och två olika sorters isolering ovanpå visade den stora skillnaden i isoleringsförmågan mellan cellulosa och glasull. I de olika isoleringsmaterialen hade man lagt ner varsin termometer för att se hur mycket värme som går igenom. I den med cellulosa var det endast 27,5 grader varmt, medan den med glasull visade hela 54,2 grader.
– Cellulosaisoleringen som vi använder är miljövänlig och tillverkad av returpapper samt har det bästa isoleringsvärdet, säger Jonny Bratberg, försäljningschef, Cremab. El-lastbil
I ett hörn står någonting som faller mig i smaken. En tvåsitsig elbil med lastflak. Toppfarten är kanske inte så mycket att skriva hem om, men den går åtta till tio mil på en laddning och bland annat Posten köper 100 bilar per år. Bostadsbolag, fastighetsägare och kyrkan är andra kunder till el-lastbilen som får ta maximalt 430 kilo på flaket och hela 1 050 kilo på dragkroken. Själva bilen väger cirka 600 kilo. Club Cars lastbil laddas i två hål i väggen på åtta till tolv timmar. Den kommer från USA och är en vidareutveckling av golfbilen. Fibercement och profiler
Skillnaden i isolerförmåga mellan glasull och cellulosa är stor. Foto: Fredrik Moback
Vi fortsätter promenaden bland montrarna och hamnar vid några färgglada fibercementskivor. De används ofta på skolfasader. Montern visar sig vara delad. – Fibercementskivorna stoppar bränder och är så underhållsfria som möjligt, säger Krister Wågskär, projektingenjör på Cembrit. Det är ett XtL system, Extended Life System. Kunden kan enkelt välja den tjocklek av tilläggsisolering hon eller han vill i systemet. Man projektanpassar byggsatser, så att allt är klart för att börja bygga på plats. Ett annat stort användningsområde för fibercementskivorna är miljonprogrammets byggnader. I samma monter finns nämligen även ett företag som tillverkar de stålprofiler man sätter upp fibercementskivorna på. Profilerna rullformas fram ur platta stålband i fabrik. De har motsvarande u-värden som en vanlig träregel.
Marie Kronke från Wallenius Water AB. Foto: Fredrik Moback – Ute på byggena behöver man inte täcka dem eftersom de varken ruttnar eller möglar, säger Lars Whendin, ansvarig för produktutveckling vid Europrofil. Tredimensionellt och vattenrening
Vi fortsätter den lilla promenaden i utställningshallen och hittar en gammal bekant från Åmål, med P-märkta PVC-balkongdörrar och fönster. De har en tjusig monter och äntligen får jag se hur produkterna ser ut på riktigt och inte på en hemsida. Föredömligt pedagogiskt visar Bratex hur deras fönster ser ut tredimensionellt, se även artikel i Fastighetsförvaltaren nummer 5, 2012. Turen går vidare och vi stannar vid ett vat-
tenreningsföretag, som bland annat erbjuder en kemikaliefri bakteriekontroll av bland annat legionella i vattensystem. Den vattenrenare man visar drar bara 84 W och gör skillnad om man har de problemen. – Med hjälp av vår metod kan man också minska andelen bundet klor som luktar i simhallar, att minska på kloret är en stor fördel, speciellt för de som är allergiska mot klor. Det är också en stor miljövinst att kunna minska på kloret, säger Marie Kronke vid marknad och försäljning på Wallenius Water AB. Fredrik Moback