OM HEMAB 2016

ETT MAGASIN OM VAD HEMAB

GÖR OCH VILL. EN NYFIKEN

ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2016.

HÅLLBARA HEMAB

Socialt, ekologiskt och ekonomiskt. | SID 6, 8, 10

NU TAR LENA ÖVER

RODRET SOM VD

Läs om bakåtblickar och framtidsplaner. | SID 4

Nya vindar blåser på toppen

EFTER GANSKA PRECIS tolv år som VD för HEMAB väljer Ingemar Forzelius att växla ner. Den sista juli slutar han, men redan 1 april tar Lena af Geijerstam Unger över ledartröjan.

– Jag är glad och stolt över HEMAB av idag, säger Ingemar Forzelius.

– Ett fantastiskt spännande uppdrag, replikerar hans efterträdare.

DET VAR DEN 1 AUGUSTI 2005 som Ingemar Forzelius tog över som HEMAB s nya VD.

Under de år som gått har såväl HEMAB som världen i övrigt förändrats, i både stort och smått.

Och man kan säga vad man vill om vad som hänt i världen under de gångna tolv åren, men när det gäller HEMAB vill Ingemar Forzelius understryka att det i grunden är ett annat företag, mer tillgängligt och med lägre medelålder, än det var vid hans tillträde som VD

– Framför allt spelar HEMAB idag en helt annan roll i lokalsamhället, konstaterar han. Vi satsar, vi syns och vi tjänar pengar, samtidigt som vi har låga priser, vilket också bekräftats både externt och internt. Dessutom: en ny generation med arbetare har tagit över arbetsplatsen. Att vara föräldraledig ingår numera i vardagen, samtidigt som de anställdas IT-mog nad och kompetens blivit mer relevant för dagens samhälle.

INGEMAR FORZELIUS lyfter gärna fram satsningar som biogas, fyrfackskärl, ladd stolpar, vindkraft och kretsloppsparken som exempel på HEMAB s nya roll. Ett trettiotal nya laddstolpar och en satsning på biogas som drivmedel är pågående projekt där lokala kretslopp tas tillvara och som signalerar samhällsnytta och lång siktig hållbarhet.

känts otroligt roligt, stimulerande och spännande, summerar Ingemar Forzelius. När han den sista juli lämnar företaget är det alltså med flaggan i topp. Han vill gärna att hans ledarskap har uppfattats som prestigelöst och att han har varit lika tillgänglig och närvarande för sina medarbetare som varit hans ambition.

dröm, att vandra den 80 mil långa pilgrimsleden El Camino. Drygt en månads vandring från Pyrenéerna till aposteln Jakobs grav i Santiago de Compostela, med gott om tid att samla tankarna och reflektera över livet.

Riktigt vad som händer därefter är ännu höljt dunkel. Någon slags lönearbete hoppas han på. Och det finns både pågående och vilande projekt hos HEMAB som Ingemar Forzelius kan tänka sig att lägga tid på.

– Men viktigast är att min efterträdare får en bra introduktion till sitt nya uppdrag, säger han. Jag varken kan eller vill stå och viska i kulisserna, möjligen berätta varför vi är där vi är nu.

FÖR TILLTRÄDANDE VDN Lena af Geijer stam Unger är det inte första gången hon kliver in genom dörren till HEMAB Här gjorde hon sin praktik redan för 20 år sedan, under studierna till civilingenjör Luleå, med inriktning mot samhällsbyggnad. Nu kommer hon närmast från en tjänst som chef för säkerhet, hälsa, miljö och kvalitet vid Mondi Dynäs i Väja.

– Jag har ett stort och genuint intresse för hållbarhetsfrågor med fokus på hållbara affärer, förklarar hon. Och där utgör HEMAB en viktig aktör. Företaget har tagit många ambitiösa och intressanta initiativ och har ett gott rykte.

VÅR VISION

Vi skapar innovativ samhällsnytta för ett attraktivt och hållbart Härnösand.

– Vi har inte sparat oss fram, menar Ingemar Forzelius. Istället har vi vidgat perspektivet till att mer uttalat omfatta såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet.

Detta är också ett synsätt som finns formulerat i den affärsplan för HEMAB s arbete åren 2017–2021 som tagits fram. Där förklaras företagets strategiska inriktning med att man har som vision att skapa ”Innovativ samhällsnytta för ett attraktivt och hållbart Härnösand”.

– Det har varit ett arbete som har

– Som chef balanserar man nog alltid i gränslandet mellan att bry sig om och att lägga sig i, säger han försiktigt. Ett visst kontrollbehov finns alltid och acceptansen varierar från person till person.

– Men, tillägger han, jag vill med kraft understryka att det är företagets samlade kompetens som tagit oss dit vi är idag.

OCH DÄRMED ÄR DET DAGS att titta framåt. 60-åriga Ingemar Forzelius ska till hösten försöka ta kommandot över sin egen tid, efter att under en lång period i princip aldrig haft telefonen avstängd. Med VD-jobbet följer att man ska vara tillgänglig, dygnet runt, året om. Först ska han förverkliga en gammal

Lena af Geijerstam Unger konstaterar HEMAB med sina framåtsyftande och modiga satsningar på bland annat biogas och vindkraft satt Härnösand på kartan. Och det är en utveckling mot ett allt mer hållbart samhälle hon avser att arbeta vidare med.

– Bågen går alltid att spänna lite mer, försäkrar hon trosvisst. Nu kliar det i fing rarna att få sätta igång. Någon färdig plan har hon emellertid inte. Först vill hon lyssna och lära. Ödmjukhet och prestigelöshet är en för ut sättning, anser hon. Men sina grundvärderingar tar hon med sig till nya jobbet, affärsmässighet, respekt och medmänsklighet ska prägla verksamheten.

– Det finns stor potential att komma vidare, funderar Lena af Geijerstam Unger. Men riktigt var vi är om tre år vet jag inte. Däremot vet jag att vi kommer att fortsätta utveckla verksamheten.

• Vi ska vara en attraktiv arbetsplats där en trivsam och säker arbetsmiljö prioriteras genom att arbeta hälsofrämjande och sträva efter mångfald och jämlikhet.

• Vi ska utmana invanda mönster, vara nytänkande och kreativa samt lära av och lära ut till varandra nära samverkan med skolor och universitet.

• Vi ska bidra till ett attraktivt Härnösand genom att skapa goda förutsättningar för inflyttande och företagande, skapa trygg och framtidssäkrad boende- och livsmiljö genom hög tillgänglighet och störningsfria leveranser samt bidra till att utveckla kunskapen kring våra "gröna" besöksmål.

• Vi ska bidra till ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart Härnösand. Det gör vi genom att ta ansvar för en sund ekonomi bolaget, genom att satsa på förnyelsebara energilösningar och bidra positivt till miljön lokalt och globalt, samt genom att finnas nära våra kunder och intressenter, arbeta för mångfald och ha ett stort samhällsengagemang.

LEVERANSSÄKERHET

Kretsloppsparken har plats för alla

Hjälpsam personal och hög tillgänglighet. Härnösands kretsloppspark får över lag höga betyg av sina kunder. Men kanske viktigare – för personalen innebär arbetet en väg in i samhället.

November har kommit med regn och mörker. Det är svårt att se några ljusglimtar den isgrå dimma som rullat in över den lilla staden. Men på Kretsloppsparken i Härnösand syns påpälsade figurer i varselkläder som tar emot och hjälper till rätta. Genast blir mörkret lite lättare att bära.

Alla har en funktion att fylla

Kretsloppsparken drivs av kommunens arbetslivsförvaltning på uppdrag av HEMAB. Det är till Kretsloppsparken man lämnar sina gamla batterier, vitvaror, uttjänta datorer och annat som inte fungerar eller fyller någon funktion. Arbetslaget som ser till att verksamheten flyter på bästa sätt, består av personer som av olika skäl står utanför den vanliga arbetsmarknaden.

– Det är ett brett spann, men här är alla välkomna, oberoende av hudfärg, kön, religion eller sexuell läggning, säger

Veronika Ström Uotela. Hos oss har alla en funktion att fylla.

Veronika är arbetsledare på Krets -

loppsparken, anställd av kommunen, och har varit med sedan starten sommaren 2013. Hon leder och fördelar arbetet och hjälper de som arbetar att formulera sina drömmar.

» Alla är välkomna, oberoende av hudfärg, kön, religion eller sexuell läggning «

– Det kan vara allt från att lära sig vardagssvenska och börja plugga till att ta körkort och köra lastbil, säger hon. Vi utgör en arena för utslussning till arbetslivet. På Kretsloppsparken arbetar alla utifrån sin egen förmåga. Det är det närmaste man kan komma en riktig arbetsplats, med tydliga krav på de som arbetar, men med hänsyn tagen till var och ens speciella problematik.

– Visst är det många gånger en balansgång, konstaterar Veronika. Här ska man ju vara på topp, även om man är lite kantig och mår jättedåligt.

Men då gäller det att man känner sig så

pass trygg att man vågar vara ärlig, både gentemot Veronika och inom arbetslaget, så att arbetsuppgifterna anpassas efter dagsformen. Dyker det upp ett problem, oavsett om det är hos individen eller i gruppen, måste det upp på bordet.

– Och sådant kan vara jobbigt, medger Veronika. Men vi brukar kunna ta hand om det på ett bra sätt.

Ingen skyddad verkstad

Totalt är det 14 personer som, förutom Veronika, arbetar på Kretsloppsparken, alla med sikte på en framtida plats ute arbetslivet. Lite drygt hälften är killar, flera har sitt ursprung andra länder. Samtidigt som de sorterar och visar till rätta ska de arbeta med sig själva för att bli redo att möta omvärlden.

– Vi har nolltolerans mot droger och alkohol, försäkrar Veronika. Alla behandlas lika, alla blåser, även jag. Vi är väldigt tydliga med det, det här är ingen skyddad verkstad. Men man arbetar också för att skapa en trivsam arbetsplats. Det ska vara snyggt och prydligt, man planterar blommor, det är sommartårta, påskgodis och julgröt. Många av de som arbetar på Kretsloppsparken har tunga ryggsäckar att bära och saknar familj att gå hem till.

– Det behövs så lite för att man ska få kraft att växa, förklarar Veronika.

de återvinningscentraler runt om landet som deltog i SCBs stora medborgarunder sökning 2015.

» Här får jag äntligen lyckas i livet «

En vändpunkt livet

Ett kvitto på att man är på rätt väg var att Kretsloppsparken, tillsammans med Älands återvinningsanläggning, 2016 fick högst betyg i tillgänglighet och service av

För Ali Zhra och Jens Lundmark har arbetet på Kretsloppsparken utgjort en vändpunkt i livet. Ali, som har flytt undan kriget i Syrien, kunde varken läsa eller skriva när han kom hit vilket gjorde det svårt att lära sig svenska.

– Men här får jag hjälp av alla att lära mig prata svenska, säger han. Det fungerar jättebra. Och Jens hade i alla år fått höra att han aldrig skulle klara av ett vanligt arbete. Tack vare en stöttande och inkännande miljö på den nya arbetsplatsen tycker han idag att han äntligen kan säga att han har lyckats i livet. – Det känns bara fint, intygar han.

Vilka är det som jobbar

– Kretsloppsparken förtjänar att vara bäst i Sverige.

hoppas att jag får bo i Härnösand hela livet, säger Ali Zhara.

En liten anläggning som gör stor skillnad

Sopor är inte längre vad de en gång var. Numera är det sortering och återvinning som gäller. Och med det senaste tillskottet vid Älands återvinningsanläggning, en sciencefiction-liknande plats för tillverkning av biogas, tas ytterligare ett steg mot en bättre miljö.

HEMAB s återvinningsanläggning i Äland strax norr om Härnösand har inte mycket gemensamt med äldre tiders skräpiga soptippar. Då hamnade allt som inte kunde ätas eller användas i en och samma hög som sedan täcktes med jord. Idag sorteras allt, ner till minsta skruv, målarpyts och elsladd, för att komma till ny användning. Tydligt märkta behållare visar vägen för besökaren. Sammanlagt finns det ett femtontal olika sorteringsalternativ att välja mellan. Och nu får även matrester från såväl här nösandsborna som från Örnsköldsvik och Sundsvall sedan en tid tillbaka nytt liv.

Biogas av matavfall

I början av 2017 togs den nya biogasan läggningen vid Äland i drift. Tanken

på att samla in Härnösands matavfall och framställa biogas av det ledde till ett beslut att HEMAB med stöd av Energimyndig heten skulle bygga en egen biogas an läggning. Anläggningen är ovanlig så till vida att den är förhållandevis liten, dimensionerad för 6 000 ton matavfall och rötslam, och att den metod som används är torrötning. Metoden är vanlig ute i Europa men mer sällsynt i Sverige.

» Det är roligt att vi i lilla Härnösand är först i Sverige om att använda den här tek niken«

– Enkelt beskrivet innebär det att vi inte blandar in vatten, vilket gör processen mer energieffektiv, förklarar Jonas Jacobsson.

blandas med slam, men ingen extra vätska tillförs. Processen kallas torrötning och är mer energi effektiv än våtrötning, som annars är den vanligaste metoden i Sverige.

Lokalproducerad fordonsgas

Hösten 2015 inleddes bygget av biogasanläggningen och i januari 2017 drift sattes den. Den sista pusselbiten var den kompressorstation som levererades i början av december 2016. I den kompri meras gasen innan den lastas på flak och körs till tankstationen för fordonsgas vid Härnösands norra infart, där det nu alltså är lokalproducerad fordonsgas i pumparna.

En månbas i sciencefictionfilm

Vi slår följe med Jonas Jacobsson och styr stegen mot vad som mest av allt för tankarna till en månbas någon sciencefictionfilm. Hangarliknande byggnader i grått, en rund kupol, blanka rör och två runda, avlånga behållare

som lagt sig tillrätta i snön. En tung doft slår emot oss från den betongficka där hundratals bruna påsar med matavfall väntar på att blandas med rötslam och matas in i krossen.

Efter att avfallet finfördelats går det vidare till rötkammaren. Det är en lufttät behållare där organiskt material bryts ner till metan och koldioxid, kompletterat med små mängder ammoniak, vätesulfid och kvävgas. Efter 25 dagar har det bildats rågas som lagras i gasklockan. Vattnet pressas bort ur de näringsrika rötresterna, som kan utgöra ett utmärkt gödningsmedel.

– Det skulle kunna vara en eftertraktad produkt, när väl alla plastbitar som följt med från hushållen sållats bort, konstaterar Jonas.

Först i Sverige

Rågasen uppgraderas därefter till fordonsgas som till skillnad från rågas måste ha hög metanhalt, minst 95 procent. Det är en komplicerad, men energisnål process i flera steg där vatten och koldioxid skiljs bort, bland annat genom att gasen får passera ett membranfilter.

– Trots att det är en liten anläggning är den lika komplex som om den varit tre gånger större, säger Jonas Jacobsson. Det är roligt att vi i lilla Härnösand är först i Sverige med att använda den här tekniken.

Med biogas avses ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del består av metan.

Då biogas förbränns är utsläppen av stoft och partiklar i miljön försumbara. Avgaserna från ett gasfordon luktar mindre och gasmotorn är tystare samt vibrerar mindre än en dieselmotor.

När det gäller klimatpåverkan har biogasen en klar fördel eftersom förbränningen inte medför något nettotillskott av växthusgaser till atmosfären.

Innan gasen tankas i fordon speciellt anpassade för gasdrift komprimeras de till 200 bar. Personbilar kan normalt köras på både fordonsgas och bensin, medan tyngre fordon som lastbilar och bussar är anpassade för enbart gas.

rötkammaren omvandlas matavfall och slam till biogas. Det tar 20–25 dagar för substratet att passera kammaren med hjälp av en stor skruv.

Matavfallet

Pär Marklund är projektledare för biogasprojektet sedan starten 2013.

En hållbar ekonomi ger utrymme för kloka investeringar

Hållbar utveckling handlar om att det man gör idag inte ska äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det är ett begrepp som kan delas in i ekologisk och social hållbarhet. Och med en hållbar ekonomisk struktur skapas en stabil grund att stå på.

Begreppet ekonomi har hämtats från grekiskans ”läran om hushållning av knappa resurser”. En hållbar ekonomi som samspelar med socialt och ekologiskt ansvarstagande är en förutsättning för ett stabilt samhälle.

Det handlar helt enkelt om att jordens resurser ska räcka till, inte bara just nu utan även på lång sikt. Och då spelar en sund ekonomi en viktig roll. De företag som lyckas finna harmoni mellan dessa perspektiv är också de som blir hållbara och långsiktigt framgångsrika.

Stark balansräkning

För HEMAB innebär detta att vi tar ansvar för att skapa ekonomiskt handlingsutrymme för investeringar som ger positiv återverkan på lång sikt, som biogas, vindkraft och laddstolpar.

Linda Eriksson är ekonom och har som sådan ett övergripande ansvar för att sammanställa de siffror som ska visas upp

för ägarna – Härnösands kommun.

– Vad gäller såväl avkastning och soliditet som resultatet på sista raden är vi gott och väl i nivå med våra riktlinjer, konstaterar hon. Vi har en stark balansräkning med marginal för tyngre investeringar och som tål överraskningar som stormar och haverier utan att kantra.

»Vi har ett väl utbyggt kontrollsystem som gör att vi direkt ser ekonomiska och tekniska konsekvenser av oförutsedda händelser«

God ekonomisk överblick

Två resultatmässigt tunga affärsområden för HEMAB är fjärrvärme och elnät.

Det är områden som för med sig stora kost nader men samtidigt alstrar intäkter. Ett eventuellt överskott går tillbaka in

verksamheten.

Vattenförsörjningen är en rättighet som lyder under kommunallagen med nollresultat som direktiv. Samma sak gäller för fastighetsrenhållningen som inte ska ge något plus i kassan.

Det finns även en kommersiell del inom Affärsområde Återvinning, med tjänster som slamsugning, omhändertagande av byggavfall och utställning av containers.

– Där verkar vi på en konkurrensutsatt marknad som ska leva på egna meriter, säger Linda Eriksson.

Med månadsbokslut, regelbundna prognoser och särredovisning av respektive affärsområde har man god ekonomisk överblick, med full kontroll över intäkter och kostnader.

– Vi har ett väl utbyggt kontrollsystem som gör att vi direkt ser ekonomiska och tekniska konsekvenser av oförutsedda händelser, konstaterar Linda Eriksson.

• Affärsplan för 5 år.

• Budget sätts för 12 månader.

• 10 månadsbokslut med löpande kontroll hur budget, prognos och utfall förhåller sig till varandra.

• Styrelsen beslutar om budgeten och får månadsbokslut presenterade för sig.

• Ett verksamhetsledningssystem styr vem som kan göra vad och hur de interna rutinerna ser ut.

• Externa kontroller av interna rutiner varje år.

• Externa revisorer granskar årsredovisningen.

Avkastning på sex procent Som ett kommunalt bolag slipper HEMAB också börsbolagets ibland extrema krav på avkastning. Satsningar som bidrar till en grönare värld, som gasproduktion, vindkraft och ett tankställe för fordonsgas som på kort sikt är svåra att räkna hem men där man har ett ut talat uppdrag, blir då lättare att motivera.

HEMAB håller även medvetet nere alla sina priser med den fina tanken att en ökad köpkraft för kommunens invånare ska gynna kommunens utveckling på lång sikt.

– Vi har fler parametrar än siffror att ta hänsyn till, säger Linda Eriksson. Ändå tycker jag att en avkastning av eget kapital på drygt sex procent i dagsläget är helt OK , med tanke på den låga räntan. Med en sund och hållbar ekonomi som medverkar till minskade koldioxidutsläpp, som utnyttjar resurser effektivt och är socialt inkluderande bidrar HEMAB till ett friskare Härnösand och till att de globala målen för en hållbar utveckling kan uppnås.

BRUNDTLANDRAPPORTEN

I slutet av 80 ­talet kom FN ­ rapporten ”Vår gemensamma framtid” (även kallad Brundtlandrapporten) som befäste att hållbar utveckling är ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Det har blivit en överordnad princip för FN:s arbete och ett övergripande mål för svensk politik.

Utmärkelse för högsta kreditvärdighet HEMAB tilldelades i maj 2016 Bisnodes trippel-A betyg för femtonde året i rad – en bedrift som endast drygt 500 svenska företag lyckats prestera.

Kreditvärderingsföretaget Bisnode (tidigare Soliditet) genomför kontinuerligt en värdering av svenska företags betalningsförmåga och ekonomiska stabilitet i ett graderingssystem. Systemet, som är världens äldsta och mest ansedda, innehåller över 2000 parametrar och det högsta betyg ett företag kan få är trippel-a (AAA). Det finns drygt 475 000 aktiebolag i Sverige och endast 562 av dessa har lyckats med bedriften att i 15 år i följd inneha AAA-status – HEMAB är ett av dem. Bisnode har därför diplomerat HEMAB med ett gyllene diplom.

Ett uttömmande miljöarbete

Med HEMABs nyaste lastbil, en ADR-bil, tömmer Tommy Norberg kommunens avloppsbrunnar och spilloljetankar. Allt tas om hand, renas och återanvänds.

Med planerade körturer blir runt hundra mil i veckan Tommys facit bakom ratten.

Det är höst i luften, med morgondimma och färgklickar träden, när vi lämnar HEMAB s garage på Hälletorp.

Bilen, en stor Scania med bara något hundratal mil i tjänst och ännu blank som en spegel i lacken, är utrustad med både micro och kaffebryggare. Bakom ratten sitter Tommy Norberg, före detta handbollsspelare för Brännan och omtalad vänsternia i GUIF, sedermera yrkeschaufför som numera kör slambil på heltid.

– Jag trivs förbaskat bra, försäkrar han och rattar ut på vägen mot Säbrå och Viksjö. Det är fritt, man sköter sig själv och dagarna går fort.

Oljan går till återvinning

Vi passerar höstplöjda åkrar och betande kossor, på väg mot dagens första anhalt.

Luftfjädringen på alla fyra hjulen fångar effektivt upp minsta skavank i vägbanan och resan känns behaglig.

Närmare 2 000 avloppsbrunnar och 400 slutna tankar, ofta i anslutning till vattentäkter, ingår i Tommys arbetsområde. För fastigheter som används året om töms brunnen en gång per år, för fritidshus är frekvensen vartannat år.

Högsäsongen är mellan april och oktober, resten av året kör Tommy spillolja från industrin och oljerester från bilverkstäder, restauranger och tvätthallar till Ragn-Sells i Söråker där vattnet separeras ur spilloljan. Oljan går därefter till återvinning, vattnet renas och släpps ut.

»Många tänker nog inte på vart avfallet tar vägen«

Brunnar i dåligt skick

Bilen han kör är en så kallad ADR-bil som kan hantera både slam och olja, med noggrann rengöring däremellan så att inte oljan kommer i kontakt med slammet. Under körningen ut mot Nordanå berättar Tommy att många brunnar han tömmer tyvärr är i väldigt dåligt skick. Infiltrationen kan till exempel vara mättad och utan för måga att ta emot mer slam.

– Många tänker nog inte på vart avfallet tar vägen, säger Tommy. Om infiltrationen är mättad rinner ju avlopps vattnet ut direkt i naturen och det är ju inte bra. Jag välkomnar den dag då alla brunnar besiktigas, konstaterar han.

Fettet är värst

Längs en smal grusväg invid ett gult hus med en betande häst på tunet gör vi dagens första stopp. Tommy backar in och drar ut slangen. Den är hela 60 meter lång, men av arbetsmiljöskäl ska det helst inte behövas mer än 12 meter slang för att tömma en brunn. Efter det debiteras kunden en extra kostnad per meter. – Det handlar om vår arbetsmiljö. Slangen blir tyngre att hantera ju längre den är, förklarar Tommy.

»Det är fritt, man sköter sig själv och dagarna går fort«

Med ett gurglande ljud från mun stycket börjar Tommy suga upp slammet som lagt sig på ytan i brunnens tre kamrar.

Fettet är värst, säger han. Det lägger sig som en kaka längst upp. Plötsligt blir det stopp. En svart sopsäck sitter fast i munstycket. Det känns nästan kusligt, vad finns i säcken? undrar vi. Svaret är tjocka rullar med alldeles nya spännband, hur de nu kunde hamna i en avloppsbrunn. – Vi kan hitta allt möjligt, konstaterar Tommy.

Lappat och klart

Återstår att pricka av tömningen på uppdragslistan och skriva en lapp att lägga i fastighetsägarens brevlåda. Planen är att den administrativa delen av arbetet inom kort ska läggas över på dator, så att kunden meddelas automatiskt när tömningen är avslutad.

– Ett automatiserat system kommer göra att rutterna går snabbare, säger Tommy och bläddrar i pärmarna för att se var nästa tömning ska göras.

»Ett automatiserat system kommer göra att rutterna går snabbare«

En nyfiken flock får blänger på vår vita bil och höstlöven glöder när vi rullar vidare. En ko råmar på andra sidan en spegelblank tjärn. En svag doft av avlopp följer oss i hälarna men det är inte värre än att det går att leva med.

Välgjorda äldre brunnar

Vårt andra stopp är en gammal enkammarbrunn. Ofta är de äldre brunn-

arna välgjorda, med ordentlig infiltration redan från början och fungerar bra, trots att de kan vara både 60 och 70 år gamla. Efter sju stopp är det fullt tanken vilket innebär cirka 12 kubikmeter slam. – Så här ser dagarna ut, säger Tommy. In och ut ur bilen, ut med slangen, suga upp skiten, rulla in slangen och sen iväg igen.

Vattnet renas i tre olika steg

Vi vänder tillbaka mot Härnösand. Sista stoppet är reningsverket i Byåker. Tommy kopplar en slang till bilen och slammet trycks in genom ett hål i väggen. Där inne avvattnas slammet. Den torra massan går vidare ner i en container för att sedan användas som täckmaterial på deponin vid Älands återvinningsanläggning. Vattnet pumpas till Kattastrand där det renas i tre olika steg för att sedan släppas ut i havet. Och det som blir över, fasta partiklar som inte kan tas tillvara, skiljs ut för att sedan brännas.

– Jaha, nu är det lunch, konstaterar Tommy sedan bilen lossats på sin last. I morgon är det en annan runda, med nya brunnar att tömma.

FAKTA

HEMAB har två bilar för slamtömning och hantering av spillolja.

VAD ÄR EN ADR-BIL?

ADR är en förkortning för “European Agreement concerning the international carriage of Dangerous goods by Road” och betyder alltså “Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg”. Exempel på farligt gods är brandfarliga produkter samt hälsovådliga eller explosiva ämnen.

JULGRANSPLUNDRING

VI INLEDDE 2016 med en välbesökt julgransplundring. Flera hundra personer besökte Kraftvärmeverket för att lämna sin julgran, lära sig mer om fjärr värme och umgås i det vackra vintervädret. För varje gran skänkte vi en slant till Röda Korset och totalt summerade vi en julgåva på 12 300 kronor till förmån för asylsökande.

BÖCKER TILL

SKOLOR OCH FÖRSKOLOR

I JANUARI SKICKADE VI UT BOKEN

Amanda undrar över el till alla privata och kommunala förskolor samt grundskolor årskurs 1–3 Härnösands kommun.

I och med Skolverkets naturvetenskapsoch tekniksatsning i förskola och grundskola, finns ett ökat behov av läromedel för yngre barn som berör dessa ämnen.

- Genom att dela ut den här boken vill vi försöka bidra till att täcka en del av det behovet, säger Andreas Einarsson, chef för Kommunikation och externa relationer på HEMAB.

VÅRDKASDAGEN

ÄVEN 2016 BLEV FAMILJEDAGEN på Vårdkasen i samarbete med Härnösands Alpina ett välbesökt evenemang. Efter en omgång snöfall och blåst mitt på dagen sprack det upp och blev strålande vår vinterväder på eftermiddagen. Kakorna från Tigers bageri var populära och många njöt av att få sig en kopp kaffe eller varm saft. Allt som allt en mycket lyckad dag som ingen riktigt ville skulle ta slut.

MILJÖGURU INSPIRERADE

MATTIAS GOLDMANN gästade Härnösand i slutet av mars och talade vid HEMAB s årsstämma under temat hur vi alla kan bli klimathjältar och samtidigt få ökad livskvalité.

– Jag tycker att Härnösand som kommun och HEMAB som bolag är jätteduktiga. Det är en fröjd att se att även en medelstor kommun kan vara föregångare. Jag tänker speciellt på biogassatsningen som är ett underbart sätt att sluta kretsloppet, sade Mattias Goldmann. Mattias Goldmann är sedan 2013 VD för tankesmedjan Fores och har länge medverkat i de globala klimatförhand lingarna.

NY PRISMODELL FÖR FASTIGHETSRENHÅLLNING

FÖRSTA OKTOBER infördes en ny, miljöstyrande taxa för fastighetsrenhållning, som innebär att det ska vara mer fördelaktigt att välja ett sorteringsalternativ som ger mindre mängd brännbart avfall. Hela tanken med den nya taxan grundar i att det ska kännas motiverat och lätt att göra rätt. Fler ska sortera mer helt enkelt. Plockanalyser visar att det är i särklass bäst sorterat och minst mängd brännbart avfall i flerfackskärlen, så det alternativet vill vi lyfta och uppmuntra härnösandsborna att välja. Vi ser också att det är det alternativet som flest valde att byta till i samband med införandet av miljöstyrande taxa.

LADDPLATSER

I SLUTET AV 2016 påbörjades projekt SiSL Härnösand (Stolpe in för stad och land) som syftar till att skapa en bättre infrastruktur för laddning av elfordon. Under projektets gång kommer 30 laddstolpar sättas upp med 60 laddpunkter, på 22 platser runt om i kommunen.

Från och med sommaren 2016 är endast brunnslock med en maxvikt på 15 kilo godkända av arbetsmiljöskäl.

Andrea Hall, projektledare för SiSL på HEMAB, ser positivt på elbilens framtid.

Energisnåla steg till ett renat avloppsvatten

Det är viktigt att tänka till innan man spolar ner något i toaletten eller hushållets övriga avlopp. Det som spolas ner där försvinner inte, utan måste tas om hand för att inte skada vår miljö. I reningsverket på Kattastrand passerar avloppsvattnet flera steg innan det anses tillräckligt rent.

Med ett fungerande avloppssystem renas avloppsvatten på ett effektivt, miljömässigt och hygieniskt sätt. Det är en grundläggande åtgärd för vår hälsa och miljö.

Det var under senare delen av 1800-talet som många svenska städer lät bygga avloppssystem. Men det var först under tidigt 1900-tal som man på vissa håll började rena det vatten som i rörledningar fördes från kök och toaletter till närmsta sjö.

1940 fanns 15 reningsverk i hela landet. Efter 60-talets miljölarm, bland annat om övergödning av sjöar och vattendrag, byggdes under hela 70-talet den kommunala avloppsreningen ut. Vattnet blev renare, badplatser kunde öppnas igen och fisken kom tillbaka.

Idag finns i Sverige drygt 2 000 renings verk som varje år renar 1,5 miljarder kubikmeter avloppsvatten. Det är lika mycket vatten som behövs för att fylla 3 000 Globen.

Härnösands avloppsreningsverk

På Kattastrand, lite i skymundan mellan de nya bostäderna vid Bryggaren Strand och Nickebostrand, ligger det kommunala avloppsreningsverket för Härnösands tätort.

Fram till 1968 fanns ingen rening alls

för härnösandsbornas avloppsvatten. Det fick rinna direkt ut i havet, med enbart ett galler för utloppet som tog hand om de grövsta föroreningarna.

– Man kan väl säga att i det avseendet var det inte bättre förr, konstaterar Åke Gavelin, driftchef på affärsområde Vatten på HEMAB.

»I det avseendet var det inte bättre förr«

På reningsverket tas allt avloppsvatten inom Härnösands tätort om hand. Det innebär ett område från Fröland till Saltvik inklusive delar av Härnön. I siffror handlar det om mellan 5 000 och 8 000 kubik meter hushållsvatten per dag som renas i tre steg innan det släpps ut i Södra sundet.

– Ett villkor för att reningen ska fungera är emellertid att man inte spolar ner annat än det som kommer från kroppen och toalettpapper i toaletten, säger Åke Gavelin.

Reningsprocessen

Den första åtgärden är att rensa avloppsvattnet från allt fast material. En stor investering har nyligen gjorts nya silar

vestera i mekaniska omrörare med bättre verkningsgrad.

Slammet passerar sedan genom en centri fug – även den en nyinvestering - som pressar ut vattnet innan slammet körs till den nya biogasanläggningen i Äland för att rötas och förvandlas till fordonsbränsle.

I det sista reningssteget för vattnet pressas det genom att sandfilter där ytterligare föroreningar fångas upp innan vattnet går ut i Södra sundet. Dagligen tas prover på det renade avloppsvattnet. – Vi har överlag en effektiv anläggning i bra skick, summerar Åke Gavelin. Arbetsmiljön har blivit bättre, med mindre lukt och vattnet har genom åren blivit allt renare. Det i sin tur gör att Södra sundet och Härnösands havsmiljöer blir mycket trevligare för såväl människor som djur och natur.

bättre, vilket på sikt ger en bättre drift och mindre underhåll.

FAKTA

med bättre reningsgrad och ett nytt system för tvättning och avvattning av renset. Det avvattnade renset skickas därefter till Korstaverket Sundsvall där det bränns och blir till energi. Nästa steg är den biologiska behandlingen av vattnet. I fyra stycken fem meter djupa bassänger tillsätts syre i stora mängder samt en polyaluminiumkloridlösning till vattnet. Syret göder bakterier och andra syreförbrukande mikroorganismer som sin tur livnär sig på organiska ämnen, men även på kväve och fosfor.

Därefter passerar vattnet det kemiska reningssteget. Där tillsätts en polymer för att föroreningar ska lösa ut och koagulera och bilda så kallade flockar. Dessa sjunker till botten och bildar slam. Slammet skrapas ihop och pumpas delvis tillbaka till biologibassängen för att hålla bakterierna vid liv.

– Här har vi en annan viktig investering, berättar Åke Gavelin. Pumparna som används för returslammet har bytts ut mot betydligt energisnålare och effektivare alternativ. Det slam som inte pumpas åter till den biologiska behandlingen pumpas till ett slamlager. För att få ner energiförbrukningen ytterligare är tanken att vi där inom kort även ska in-

HEMAB har nio olika avloppsreningsverk runt om kommunen. Det största ligger på Kattastrand. Avloppsreningen görs där i tre steg; mekanisk, biologisk och kemisk rening.

I Sverige är alla som bor tätorter anslutna till ett avloppsreningsverk. Sverige har drygt 2 000 kommunala avloppsreningsverk, som tar hand om avloppsvatten från hushållen.

Avloppet ska inte användas för färgrester, mediciner eller kemikalier. Det handlar varje år och i hela landet om 7 000 ton skräp som inte borde hamna i avloppet. Vanligaste fulspolningen är snus som innehåller tungmetallen kadmium vilket avloppsreningsverken inte kan ta hand om och som inte bryts ner naturen. Snus ska istället alltid slängas i de brännbara soporna.

Dagliga prover tas för att kontrollera renheten på avloppsvattnet innan det släpps ut.

Nya intagssilar renar avloppsvattnet ännu

Slammet transporteras till biogasanläggningen och blandas med matavfall för att bli biogas.

Trygg och säker värme, bra för miljö och klimat

Sveriges allra första anläggning för kommunal fjärrvärme byggdes redan 1948, i Karlstad. Sedan dess har utvecklingen gått med stormsteg och idag är fjärrvärme Sveriges vanligaste uppvärmningsform. I Härnösands tätort värms hälften av alla villor och nästan alla flerfamiljehus med fjärrvärme.

Idén bakom fjärrvärmen är enkel. Istället för att varje byggnad har en egen panna levereras värme till många byggnader från en central anläggning. Resurser som annars skulle gå förlorade, som skogsavfall och restvärme från industrin, tas tillvara vilket bidrar till ett mer energieffektivt samhälle.

Startskottet för fjärrvärmen

Det var i slutet av 40-talet som de kommu nala energiverken vågade satsa på något nytt och oprövat. Startskottet blev möjligheten att producera både värme och el i ett kraftvärmeverk. Idag svarar fjärrvärmen för drygt hälften av all byggnadsuppvärmning i Sverige –hemma, på jobbet eller skolan – att jämföra med övriga Europa där siffran är knappa tio procent. Alla större svenska städer har fjärrvärmesystem, med vatten som värmebärare nästan samtliga fall.

Fjärrvärme i Härnösand

I Härnösand påbörjades utbyggnaden av fjärrvärme 1974 och under åren som följde tillkom ett antal tillfälligt uppsatta panncentraler som var och en försörjde ett mindre antal fastigheter med värme. En första större permanent anläggning för fjärrvärme var den hetvattencentral som togs i drift 1985 och innebar att fler fastigheter kunde anslutas. Under nittiotalet ökade sedan antalet villakunder och ledningsnätet byggdes ut. 2002 kunde det nuvarande kraftvärmeverket på Varvsallén invigas, med två höga skorstenar som landmärke. Där värms nu det vatten som håller härnösandsborna varma.

Fjärrvärmens hjärta

Underhållschef Håkan Nilsson, som varit med sedan start, visar vägen in i Kraftvärmeverkets inre rum, till panna,

turbinhall och kontrollrum.

– Vattnet, berättar han, blir till ånga som driver en turbin som i sin tur driver en generator som producerar el. Sedan ångan passerat genom turbinen värmer ångan vattnet som sedan pumpas ut i fjärr värmesystemet till alla fjärrvärmekunder.

Anläggningens hjärna

Kontrollrummet utgör anläggningens hjärna. Härifrån styrs pumpar, ventiler, temperatur och bränsleflöden. David Öhman och Mattias Melin är två av de totalt elva drifttekniker som via skiftgång dygnet runt håller koll på att allt är som det ska. Men lika viktigt är att regelbundet ge sig ut bland rör och ventiler i den stora anläggningen.

» Fjärrvärme är både säkert och miljövänligt«

– Allt syns ju inte på skärmarna, säger David Öhman. Vi måste själva titta till grejorna också, särskilt på vintern då det kan bildas stora isklumpar bränslesystemet.

Ångturbinen och generatorn genererar lokalproducerad el som HEMAB, Härnösandshus och Härnösands kommun använder i sina verksamheter.

– Allt syns inte på skärmarna, konstaterar David Öhman.

David Öhman och Mattias Melin har koll i kontrollrummet, men även ute i anläggningen, där ventiler, rör och pumpar också behöver direkt tillsyn.

Biobränslet sorteras olika typer för att personalen ska kunna skapa en optimal blandning.

Bränslet skruvas in till pannan där det eldas för att hetta upp processvattnet.

För att undvika driftstörningar och minimera risken att kunden drabbas av sådana finns ett underhållssystem med omkring 1 200 förebyggande åtgärder som planerats in vid olika intervaller, vissa så långt som 15 år framåt.

– Det gäller att ligga lite före och alltid vara förberedd, konstaterar Håkan Nilsson. Vanligaste felet är läckor på ledningarna, men det finns också mycket elektronik och mjukvara som kan ställa till det.

»Det gäller att ligga lite före och alltid vara förberedd«

Om olyckan ändå skulle vara framme finns sex reservpannor på olika platser i Härnösand. Håkan Nilsson känner sig trygg i förvissningen att kunden inte ska behöva märka om kraftvärmeverket –mot förmodan – skulle stanna.

– Ingen ska behöva frysa, försäkrar han. Fjärrvärme är både säkert och miljöanpassat.

FAKTA

Från början var det fossila bränslen som utgjorde bränsle i kraftvärmeverken. Ett ökat miljömedvetande bidrog senare till en samlad övergång till de biobränslen som används idag. Mindre skadliga utsläpp och renare luft blev resultatet.

Biobränslen utgörs av restprodukter från skogen – sågspån, torv, skogsflis och bark – som vid kraftvärmeverket blandas för att få rätt mix och fukthalt för att utgöra ett optimalt sammansatt bränsle. Efter att större stenar och järnföremål sorterats bort skruvas bränslet in till pannan där det eldas för att hetta upp processvattnet.

Vatten som värms upp i kraftvärmeverket skickas sedan ett nergrävt ledningsnät ut till anslutna fastigheter. fastigheten finns en värmeväxlare där värmen överförs från fjärr värmevattnet till fastighetens egna uppvärmningssystem. Det finns också en värmeväxlare för uppvärmning av varmvatten till fastigheten. Varmvattnet tillverkas i samma stund som det finns ett behov, det vill säga när kranarna öppnas. Fjärrvärmevattnet går sedan i retur till värmeverket, värms upp igen och tillbaka ut på nätet. Och så vidare. En ständig process som håller många härnösandsbor härligt varma dygnet runt, året om.

ÅTERBRUKET

NÖJDA KUNDER ENLIGT INDEX

KUNDTRÄFF PÅ KRAFTVÄRMEVERKET

Per Åslin, Driftingenjör, förklarar hur fjärrvärme-processen fungerar.

DEN 28 MAJ anordnade vi tillsammans med Arbetslivsförvaltningen en familjedag på Härnösands kretsloppspark. Vi bjöd på fika och hade öppet hus i den nya fina Återbrukslokalen. Draghundar, återbrukspyssel, biogasbilar och kluriga återvinningsfrågor stod på programmet. Dagen bjöd på strålande sol och många besökare.

TEXTILIER

TILL ÅTERVINNING

PRODUKTION AV TEXTILIER kräver stora markytor och stora mängder vatten för bomullsodling. Miljöpåverkan är stor vid tillverkningen. Klimatet påverkas och vattenförbrukningen är stor. Kemikalieanvändning och transporter påverkar också miljön. Från och med sommaren 2016 är det möjligt att lämna textilier till återvinning på Härnösands kretsloppspark. Istället för att slänga och förbränna utslitna textilier kan de nu skickas vidare till ansvarsfull återvinning och bli till nya plagg.

VARTANNAT ÅR genomför HEMAB en omfattande kundundersökning och 2016 var det dags igen. Undersökningen genomfördes via telefon och e-post till slumpmässigt utvalda kunder. Syftet med undersökningen är att samla ihop och värdera våra kunders omdömen och upplevelser av HEMAB som företag. Resultatet av vår NKI-mätning är den enskilt viktigaste delen vårt fortsatta kvalitetsarbete. Resultatet blev åter en gång höga betyg vilket resulterade i ett NKI-värde på 76 att jämföra med 74 vid förra undersökningen 2014. NKI-värden på 75 och över är att betrakta som mycket goda resultat, så vi är såklart väldigt glada och stolta över detta!

INTEGRATION GENOM HANDBOLL

VI PÅ HEMAB jobbar med samhällsnyttigheter i form av bland annat vatten, återvinning, fjärrvärme och elnät. Men vi har även en roll att spela i ansvarstagandet för en socialt hållbar miljö i Härnösand. En del av den rollen handlar om att bidra till integration av våra asylsökande och flyktingar. På initiativ av de lokala handbollsklubbarna – Härnösands HK och Brännans IF – var HEMAB med och möjliggjorde ett integrationsprojekt där barn fick chansen att prova på handboll. Förhoppningen var att fånga upp bollintresserade unga och att under lättsamma former träna språk, känna glädje och hitta nya kompisar. Ett 20-tal barn och ungdomar från olika asyl- och flyktingboenden lekte och provade därför på handboll under stoj och skratt en kväll i oktober. Det övades bland annat på passningar och att skjuta på mål. Initiativet var mycket uppskattat!

Kenneth Edholm, Driftchef, visar kontrollrummet för intresserade besökare.

Elias Lidén, Amanouil Sahdo, Isak Jarl, Vladimir Martukans och Simon Andersson från Kastellskolan försåg besökarna med hembakat fika.

Att besöka kraftvärmeverket månsken kan vara en spännande upplevelse. Brinner det pannan?

Långsiktig planering ger trygg elförsörjning

En viktig del i uppdraget att leverera el till hushållen dygnet runt, året om, till rätt kvalitet, är att driva och underhålla elnätet i Härnösand. Med lika delar kompetent personal och långsiktig planering hanterar HEMAB sitt samhällsansvar så att minsta möjliga störningar ska drabba kunden.

Det var rejält kallt den där dagen den 14 januari 1973. Plötsligt blev det svart i Härnösand. En kortslutning, skyddsreläer som inte fungerade, bränder i ett ställverk. Elavbrottet drabbade hela centrala staden, många kunder var utan ström i 40 timmar.

– Bristande underhåll får anses vara en del av orsaken, konstaterar Per Mellberg som är chef för HEMAB s affärsområde Elnät. Det som inte fick hända, hände ändå.

Missödet för drygt 40 år sedan väckte på ett drastiskt sätt en insikt om samhällets sårbarhet. Och idag, då vi har blivit än mer beroende av säker tillgång på el, är ett elnät utan störningar, med tillförlitlig teknik och utrustning, ännu viktigare.

Viktigt att vädersäkra

Ytterligare påfrestningar har senare års stormar inneburit. Inte minst de områden där elledningen går i luften har HEMAB skyndat på arbetet med att genom en mer långsiktig planering förstärka och vädersäkra elnätet.

Nya arbetsmetoder och en strukturerad och välplanerad årscykel har bidragit till att sudda ut gränserna för när på året

åtgärderna kan utföras, samtidigt som arbetet blir mer effektivt och kan utföras under kortare tid.

– Historiskt sett har vi grävt kabel under sommarhalvåret och satt upp luftledning på vintern då det är lättare att ta sig fram i skogen, säger Per Mellberg. Skillnaden mellan säsongerna blir allt mindre, men visst finns det underhållsåtgärder som ännu är årstidsbundna. Som att helikopterbesiktning av ledningsnätet görs på våren, innan löven slagit ut. Samt att farliga träd utefter ledningsgatorna ska fällas vintertid.

»Arbetet har blivit mer effektivt och kan utföras under kortare tid«

Och fortfarande ökar belastningen på HEMAB s fältpersonal när det är barmark. Det är mycket att gräva och den ordi narie bemanningen är dimensionerad efter full sysselsättning året om. Vid tillfälliga toppar köps därför hjälp utifrån.

– Beroende på uppdragets storlek och karaktär använder vi såväl lokala montörer som större rikstäckande företag, förklarar Per Mellberg.

Vid nydragningar och känsliga miljöer används, då det är möjligt, stolpar av ett ur miljöperspektiv bättre material.

Samverkan ger ökad kundnytta

HEMAB ingår även i den nationella samverkan inom energiområdet där ett ömsesidigt utbyte av personal medverkar till snabba åtgärder vid plötsliga och stora driftstörningar, som orsakas av bland annat stormar.

Upparbetade kontaktvägar över kommungränserna och en organisation där bemanningen inte enbart är en fråga för det enskilda företaget bidrar till ökad kundnytta.

Det är en stor utmaning att både göra såväl snabba insatser som långsiktiga investeringar på nätet och samtidigt hinna med att underhålla återstoden av HEMAB s elnät.

– Det viktiga när man har många bollar i luften är att ha framförhållning, poängterar han. Vår personal ska veta när elskåp och ledningar ska bytas, det är att likna vid ett serviceavtal för bilen som ger säkrare körning och jämnar ut kostnaderna över åren.

Sikte på störningsfria leveranser

Ett sätt att säkra leveranserna är de årliga inspektioner som görs av HEMAB s omkring 500 nätstationer, ett annat är att gräva ner kablar som ger alternativa

År 2020 ska alla högspänningsledningar vara nedgrävda eller isolerade för att vädersäkra elnätet och säkerställa störningsfria leveranser. Vi ligger bra till nu när vi har kommit halvvägs i det arbetet.

matningsvägar till utsatta områden så att ett kabelbrott inte ska behöva orsaka långa strömavbrott.

Ny teknik gör också att arbetet många gånger kan utföras utan kundpåverkan, oavsett årstid. Det blir också allt vanligare att byta stolpar med spänningen påslagen.

Dessutom väntar arbetslag med dagberedskap som året om kan rycka ut vid akuta åtgärder, som trasiga kabelskåp eller belysningsstolpar som riskerar att falla.

– Vårt råd till allmänheten är att alltid ringa oss om man ser något som är trasigt eller verkar farligt, oavsett vilken årstid

det är, säger Krzysztof Lukaszewicz, underhållstekniker på affärsområde Elnät. Det hjälper oss att sätta in åtgärder innan ett problem uppstår och att bibehålla störningsfria leveranser till våra kunder.

Krzysztof Lukaszewicz och Per Mellberg på affärsområde Elnät ser positivt på tekniska framsteg som ökar möjligheterna för störningsfria leveranser.

Förvaltningsberättelse

ÄGARFÖRHÅLLANDEN

HÄRNÖSAND ENERGI & MILJÖ AB, HEMAB, ÄGS TILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN.

I HEMAB INGÅR DET HELÄGDA DOTTERBOLAGET HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HEAB, VILKET ELNÄTRÖRELSEN BEDRIVS.

HEMAB ÄGER 40,0 % AV AKTIEKAPITALET (40 % RÖSTVÄRDE) KOMMUNBRÄNSLE I ÅDALEN AB. ÖVRIG DELÄGARE MED 60 % ÄR ÖVIKS ENERGI AB.

HEMAB ÄGER 16,0 % AV AKTIEKAPITALET (16% RÖSTVÄRDE) SERVANET AB. ÖVRIGA DELÄGARE ÄR SUNDSVALL ELNÄT (66%), BTEA SAMT TIMRÅ, ÅNGE, STRÖMSUND OCH RAGUNDA KOMMUNER.

HEMAB ÄGER OCKSÅ 11 % NORRSKEN AB SOM TOTALT HAR 20 KOMMUNER RESPEKTIVE KOMMUNALA BOLAG SOM DELÄGARE.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN

HEMAB ­koncernens verksamhet är uppdelad i fyra affärsområden; Fjärrvärme, Återvinning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget HEAB medan övriga verksamheter bedrivs moder bolaget. Verksamheten omfattar även vindkraft, biogas, fordonsgas, bredband och laddstolpar.

FJÄRRVÄRME – MÅNGA NYA ANSLUTNINGAR TILL FJÄRRVÄRMENÄTET

Vi startade 2016 med en välbesökt julgransplundring på Kraftvärmeverket (KVV) Vi serverade hamburgare och flisade julgranar på löpande band i strålande vintersol! Under året som gått har vi anslutit 34 nya fastigheter befintliga områden med fjärrvärme och vi har även gjort en del nyetableringar. Dollarstore är till exempel en företagskund som valt fjärrvärme som uppvärmningsform.

Under året har vi gjort investeringar i det befintliga ledningsnätet bland annat form av en ny pumpstation på Bondsjöhöjden.

Vi har även byggt ihop ledningar och på så sätt skapat ett större ledningsområde av två separata system och reinvesterat i ställverk på KVV. Jobbet med att förse fjärrvärmeled ningarna i marken med fuktindikerande larm, som gör att vi kan upptäcka läckor och åtgärda dessa snabbare, fortsatte under 2016. Vi har nu kommit ungefär halvvägs detta projekt.

Vi har fortsatt vårt arbete att via direktutskick aktivt söka upp de kunder som ännu inte har fjärrvärme, ett arbete som kommer fortsätta under 2017.

Under 2016 började kraftvärmeverkets personal att rondera tankstationen för fordonsgas, i syfte att säkerställa drift och underhåll av denna.

Vi har fått förnyat medlemskap i Prisdialogen för 2017. De positiva kundsamtal vi har haft under året tyder också på att vi har ett gott förhållande till våra kunder, vilket är ett av syftena med Prisdialogen. Som vanligt avslutade vi året med våra kund möten december. Och som vanligt hade vi ett lunchmöte för våra företagskunder, även detta år på Technichus. Vi hade också en kvällsträff för våra privatkunder där vi år valde att visa upp Kraftvärmeverket från insidan. Kvällen blev mycket välbesökt och uppskattad!

Vi fortsätter in i det nya året med förbättrade rutiner för mottagning av samtal från kunder. Samtalen går nu alltid via Kundservice, som i sin tur gör att bedömning om en tekniker behöver blandas in. Kunden kontaktas i sådana fall direkt av teknikern och slipper kopplas till olika personer på telefon. Ett system som har visat sig mycket lyckat, både för oss och kunderna.

ÅTERVINNING – MILJÖSTYRANDE TAXA OCH UNDERJORDSBEHÅLLARE FOKUS

Under året har matavfallsprojektet rullat vidare genom att involvera även företag och verksamheter. Ett antal fritidshusområden har nu också börjat sortera ut sitt matavfall.

30 000 ton aska från Econova transporterades under cirka sex veckor till Älands återvinningsanläggning. Den har där omhändertagits på ett säkert sätt genom att placeras under åldersbeständig gummiduk och jordlager.

I slutet av maj bjöd vi in till familjedag på Härnösands kretsloppspark för att fira att det nya Återbruket stod klart och var i bruk. Besökarna bjöds på små cupcakes och att titta på Återbruket från insidan. Även draghundar och återbrukspyssel var populära inslag under dagen.

Två nya, innovativa lösningar finns sedan 2016 att nyttja via Återvinningen. Det ena är storsäcken, som går att köpa som tjänst från oss om man inte har behov av att hyra en hel container för sitt trädgårds ­ eller byggavfall. Det andra är miljötratten, som ska minska problemen med fett avloppsledningar. Tratten har blivit mycket efterfrågad och vi har hittills delat ut cirka 600 stycken till härnösandsborna, helt gratis, och kommer med största sannolikhet dela ut minst lika många till.

Våra anläggningar har haft ett stort antal studiebesök under året, vilket är jätteroligt.

Vi vill föregå med gott exempel miljöfrågor

och visar gärna upp både flerfackskärl och vår biogasanläggning och tankstation, vilka är de områden som renderar störst intresse. Under året har ytterligare 20 000 m² av deponin vid Älands återvinningsanläggning sluttäckts. Nu återstår endast 5000 m², vilket motsvarar 3 procent av den totala ytan.

VATTEN – FLERA INSATSER FÖR LÅNG SIKTIGT MILJÖTÄNK

De två intagssilarna som utgör det första reningssteget vid reningsverket på Kattastrand byttes ut början av året. De nya silarna rensar bort cirka 50 procent mer än de gamla gjorde. Detta har fått positiva effekter på driften av verket eftersom risken att så kallat ”rens” (grovt material) fastnar i mixers, pumpar och liknande minskar drastiskt. Vi ser att mängden underhållsarbete sannolikt kan komma att minska som en följd av detta. Under våren och sommaren renoverades vattentornet invändigt. Insidan spolades ren med högtryck, löst material avlägsnades och ny betong sprutades på väggarna. Under hösten var hela processen med överklaganden klar gällande VA till södra Härnön och detaljplanerna. Därmed hade vi klartecken att starta utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp. Huvudentreprenör blev Skanska och arbetet startade slutet av 2016.

Som ett led i vår långsiktiga underhållsplan uppfördes en ny, 310 meter lång, råvatten ledning mellan Bondsjön och vattenverket slutet av året. Den gamla ledningen byggdes 1961 och började därför bli uttjänt. Arbetet ingår i vår långsiktiga underhållsplan där gamla ledningar byts ut för att vi ska kunna bibehålla säkra leveranser av dricksvatten med god kvalité. Det samma gäller de reinvesteringar vi har gjort i ledningsnätet, med bland annat relining av ledningar i Älandsbro och Rö.

ELNÄT – VÄDERSÄKRING AV ELNÄTET EN VIKTIG FRÅGA

Den av Energimarknadsinspektionen beslutade intäktsramen för vår elnätsverksamhet 2012 ­2015 blev under 2016 fastställd till en betydligt högre nivå än den vi ansökt om. Det innebär att vi har god marginal till våra verkliga intäkter, vilket i sin tur ger oss en stabil grund att stå på under kommande regleringsperioder.

Vädersäkringsprojektet fortskrider enligt tidsplanen och vi har nu raserat ungefär hälften av de ledningar som vi, när projektet startade, avsåg att vädersäkra fram till år 2020. Den tidiga snön ställde till det lite i slutet av året, men vi ligger bra till tidsmässigt ändå. De stora områden som

vädersäkrats under 2016 är Hamre ­ Roten, Billsta­ Sörmark och Ultrå­ Öje. Bara dessa områden har kostat cirka 20 miljoner att vädersäkra. Inför 2016 förlängdes avtalet med kommunen för att i ytterligare tre år sköta gatubelysningen.

Vi har uppdaterat driftövervakningssystemet, vilket har förbättrat möjligheterna att snabbt göra omkopplingar nätet, och därmed korta avbrottstiden för våra kunder vid driftstörningar.

Det kommunikationssystem som bland annat polis och andra samhällsviktiga aktörer använder sig av, Rakel, har nu även blivit tillgängligt för branschen att använda via ett projekt finanserat av Svenska kraftnät. De ställer stora krav på aktörer för att få vara med i Rakel och när då alla mindre elnätsbolag fick chansen så passade vi på att ta den! Systemet är radiobaserat, vilket möjliggör snabb kommunikation med flera parter samtidigt.

Det gör att vi på ett enkelt sätt kan ha snabb och enkel kommunikation med kommun, länsstyrelse och även internt med personal fält vid till exempel större störningar. Målet är att kommunikations systemet ska bli en naturlig del av den dagliga verksamheten, för att fungera klanderfritt vid en eventuell kris.

BREDBAND, VINDKRAFT, LADDSTOLPAR Drift, marknadsföring och utbyggnad av vårt bredbandsnät bedrivs gemensamt ServaNet AB tillsammans med flera andra kommunala bolag och kommuner i Västernorrland och Jämtland. Delägarna äger infrastrukturen sin kommun form av optofiber, kanalisation med mera och arrenderar ut den till ServaNet. Under 2016 byggdes vårt bredbandsnät Härnösand ut för 18 miljoner kronor.

I juni 2016 beviljades HEMAB som första projekt inom Leader i Sverige bidrag för vår satsning på bredbandsutbyggnaden på landsbygden i kommunen. Bidraget avser personella resurser och inte investeringar, men är en förutsättning för det omfattande planeringsarbete som behövs för en klok utbyggnad av fiber. Satsningens fullständiga namn är “Att mobilisera boende, företagande och föreningar på landsbygden i Härnösands kommun till att ansluta sig till fiberbredband och skapa förutsättningar för en kostnadseffektiv utbyggnad.” Projektets mål är att få in 800 intresseanmälningar i områden på landsbygden där det utan någon form av ekonomiskt bidrag inte är lönsamt att bygga ut fiberbredband. Vi har i dagsläget genomfört fem informationsträffar och har ytterligare flera inplanerade. Antal besökare på mötena har totalt varit 267 och vi har hittills 199 stycken intresseanmälningar. Projektet

pågår till sista december 2019. Arbetet med att ta fram ett beslutsunderlag för att ta ställning till om HEMAB ska bygga två nya vindkraftverk vid Spjutåsberget pågår. Nödvändiga tillstånd och avtal är klara såsom igångsättningstillstånd givet av Miljöprövningsdelegationen samt markägaravtal med berörda fastighetsägare i projektområdet. Enligt tillståndet ska projektet vara genomfört senast 2019.

I vårt ägardirektiv finns uppdraget att vi ska engagera oss i utvecklingsarbete som stöder utveckling av nya energilösningar och ger inspiration till nytänkande hållbarhetsfrågor. Som en del detta började vi under 2016 bygget av de 30 laddstolpar för elbilar som ska uppföras på 22 platser runt om i Härnösands kommun fram till 2019. Varje stolpe har två uttag, så totalt kommer detta skapa 60 nya laddpunkter för elbilar.

MILJÖPÅVERKAN OCH HÅLLBARHET

Affärsområdena Fjärrvärme, Återvinning och Vatten, som alla återfinns i moderbolaget, bedriver tillstånds ­ och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Verksamheternas huvudsyften är att minska miljöpåverkan samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till återvinning av avfall som annars skulle spridas i naturen och Vatten genom att ta hand om spillvatten som annars skulle förorena vattendrag och hav. Fjärrvärmens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen.

Tillförseln av bränslen som trädbränslen och torv med mera, sker med lastbilstransporter.

När det gäller utsläpp från våra anläggningar har de rikt– och gränsvärden som gäller för verksamheten hållits.

Verksamheten inom Elnät är inte tillstånds ­ eller anmälningspliktig ur miljösynpunkt men miljömålen är ändå högt ställda. Med övergången från luftledning till jordkabel minskar behovet av att uppehålla skogs ­ och åkermark för ledningsgator och marken kan därmed återlämnas till markägarna. Biogas och fordonsgas har varit i fokus även under 2016. Biogasanläggningen har tagit form succesivt sedan byggstarten i januari och i december genomfördes en provdrift. En extra tankningsmöjlighet för fordonsgas installerades också ute i Äland i slutet av året, vilken ska fungera som backup till tankstationen i Härnösand.

I oktober infördes en ny, miljöstyrande taxa för fastighetsrenhållning. Taxan gör det

ekonomiskt mest fördelaktigt att ha flerfackskärl, vilket är det sorteringsalternativ som ger minst mängd brännbart avfall och en god utsortering av förpackningar och matavfall. Många valde att i samband med förändringen gå över till flerfackskärl, vilket är mycket positivt ur miljösynpunkt. Sedan sommaren 2016 är det möjligt att lämna in textilier till återvinning på Härnösands kretsloppspark. Att utslitna textilier återvinns istället för att förbrännas innebär en stor miljönytta sett till den totala miljöpåverkan som framställning av nya textilfibrer innebär.

I september fick vi klartecken att vi från och med 1 mars 2017 kommer ta hand om Örnsköldsviks matavfall. Det korta transport avståndet och vår nya, moderna anläggning för att röta matavfallet gör att miljönyttan i avtalet maximeras. Vi kommer även fortsätta ta hand om insamlat matavfall från Sundsvall. Vi har under året varit med och bidragit till kommunens ambitiösa klimat­ och energiplan. Grundmålen är i linje med de nationella målen, men med sikte på att vara en ledande miljökommun vill vi vara en god förebild till exempel inom områden som fossiloberoende fordon och förnybar energi. Vårt samarbete med Arbete och Integration på kommunen har fortgått vid Härnösands kretsloppspark. Ett samarbete som ger möjlighet för många som står utanför arbetsmarknaden av en eller annan anledning att få en väg tillbaka in och en viktig pusselbit i vårt arbete kring social hållbarhet. Ekonomisk hållbarhet är också viktigt för oss och därför är vi väldigt stolta över att för 15e året rad ha blivit tilldelade den högsta kreditvärdighet ett företag kan få, av kreditvärderingsföretaget Bisnode. Bedömningen grundar på en värdering av företagets betalningsförmåga och ekonomiska stabilitet i ett graderingssystem som innehåller över 2000 parametrar. Det högsta betyg ett företag kan få är trippel­ a (AAA), vilket alltså HEMAB har fått 15 år i följd. Med anledning av detta diplomerade Bisnode HEMAB med ett gulddiplom maj 2016.

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr).

FLERÅRSJÄMFÖRELSE

Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Uppgifterna i flerårsöversikten för året 2012 har ej räknats om vid övergång till K3­regelverket.

KONCERNEN

Nettoomsättning 322 445 296 981 281 622 285 069 280 020

Resultat efter finansiella poster 20 231 19 742 20 149 10 399 13 794

Balansomslutning 952 508 928 644 834 011 778 418 768 534

Antal anställda 137 132 124 127 129

Soliditet i % 26,9 25,9 26,9 27, 1 25,0

Avkastning

MODERBOLAGET

Nettoomsättning

Resultat efter finansiella

Nyckeltalsdefinitioner framgår av Not 1

FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST

Fritt eget kapital enligt balansräkningen

Balanserade vinstmedel

4 070 266 Årets förlust

7 155 095

Kronor - 11 225 361

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten ­ 11 225 361 överföres i ny räkning.

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat­ och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

RESULTATRÄKNING

RÖRELSENS KOSTNADER:

Bränslen och förnödenheter

Övriga externa kostnader

Av­ och nedskrivning av materiella

anläggningstillgångar

Summa rörelsens kostnader

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER:

Resultat från andelar intresseföretag 8

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Räntekostnader och liknande resultatposter

Summa resultat från finansiella poster

Resultat efter finansiella poster

Bokslutsdispositioner

Skatt på årets resultat

MEDARBETARE

Internt övergick stödfunktionerna till en ny organisation under våren 2016 och den nya organisationen har börjat komma på plats. Förändringen genomfördes för att vi på bästa sätt ska kunna möta upp de önskemål och mål som vår ägare har ställt upp och har även inneburit några nyanställningar.

I slutet av 2016 påbörjade vi ombyggnationen av vår kundentré, vilket ska förbättra våra möjligheter att ta emot kunder på ett praktiskt, välkomnande och trevlig sätt.

Ombyggnationen stod klar i februari 2017.

HEMAB har under 2016 deltagit Energiföretagen Sveriges projekt Qraftsamling, som syftar till att stödja företag i energibranschen som vill arbeta systematiskt för jämställdhet.

Vi hade som mål att under projekttiden öka antalet kvinnliga chefer i bolaget från två till fyra, vilket vi också har uppnått.

Under perioden september 2015 till juni 2016 gick 12 ledare företaget ett ledarskaps­

program. Programmet som även genomförts tidigare vid några tillfällen har inriktning mot individuell utveckling och coachande ledarskap.

Under året har vi även definierat ensamarbete i företaget och upprättat handlingsplan för att säkra upp den fysiska och psykiska arbetsmiljön kringdetta

Utifrån beslutet kommunfullmäktige om att identifiera möjliga arbetspraktikplatser inom olika verksamheter i kommunkoncernen har vi identifierat 15­18 möjliga platser inom HEMAB.

FRAMTIDEN

Under våren 2016 beslutade HEMAB s styrelse om en ny vision, som ska bära oss mot framtiden: ”Vi skapar innovativ samhällsnytta för ett attraktivt och hållbart Härnösand”. Hållbarhetsarbetet omfattar såväl ekonomiska som ekologiska och sociala perspektiv och vi kommer att ha ett ökat fokus kring detta arbete. Biogasanläggningen i Äland startades upp och började producera fordonsgas i januari 2017 och därmed sluter vi det lokala kretsloppet fullt ut. Arbetet med att utöka verksamhetsområdet för vatten och avlopp till Södra Härnön kommer att fortsätta under 2017, med målet att allt ska vara klart vid utgången av 2018. Den 1 april lämnar nuvarande VD, efter tolv år på posten, över till en nyrekryterad vd som då också blir företagets första kvinnliga VD.

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark

Maskiner och andra tekniska anläggningar 7,

Inventarier, verktyg och installationer 6

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Summa materiella anläggningstillgångar

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i koncernföretag

Fordringar hos koncernföretag

Andelar i intresseföretag 13

Fordringar hos intresseföretag

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Uppskjutna

Summa finansiella

Summa anläggningstillgångar

Förutbetalda kostnader och

LÅNGFRISTIGA SKULDER 22

kreditinstitut

Övriga långfristiga skulder

Summa långfristiga skulder

KORTFRISTIGA SKULDER 22

Skulder till kreditinstitut

Leverantörsskulder

Skulder till koncernföretag

Aktuella skatteskulder

Övriga kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23

Summa kortfristiga skulder

Summa eget kapital och skulder

KASSAFLÖDESANALYS

Rörelseresultat före finansiella poster

Justeringar för poster som inte ingår

från andelar i intressebolag

ränta

Betald inkomstskatt

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

FÖRÄNDRING RÖRELSEKAPITAL

Ökning/minskning av

Ökning/minskning av kundfordringar

Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar

Ökning/minskning av leverantörsskulder

Ökning/minskning av övriga kortfristiga

Kassaflöde från den löpande verksamheten

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

Utrangering i materiella anläggningstillgångar

Sålda materiella anläggningstillgångar

Investeringar i finansiella anläggningstillgångar

Kassaflöde från investeringsverksamheten

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Upptagna

Amortering leasingskuld

Kassaflöde från

Tilläggsupplysningar

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats enligt

årsredovisningslagen (1995: 1554) och BFNAR 2012 :1 Årsredovisning och koncemredovisning (K3):

KONCERNREDOVISNING

Härnösand Energi & Miljö AB upprättar koncernredovisning. Uppgifter om koncern företag finns i not 25. Dotterföretagen inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflyt andet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då det bestämmande inflytandet erhålls. Identifierbara till gångar och skulder värderas inledningsvis till verkliga värden vid förvärvstidpunkten.

Minoritetens andel av de förvärvade nettotillgångarna värderas till verkligt värde.

Goodwill utgörs av mellanskillnaden mellan de förvärvade identifierbara nettotillgångarna vid förvärvstillfället och anskaffuingsvärdet inklusive värdet av minoritetsintresset och värderas initialt till anskaffuingsvärdet.

Mellanhavanden mellan koncernföretag elimineras sin helhet.

Dotterföretag i andra länder upprättar sin årsredovisning i utländsk valuta.

Omräkning av posterna i dessa företags balans ­ och resultaträkningar görs till balansdagskurs respektive avistakurs för den dag respektive affärshändelse ägde rum. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas i koncernens egna kapital.

INTRESSEFÖRETAGSREDOVISNING

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20% av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

INTÄKTER

Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheterna, det vill säga produktion, försäljning och distribution av el, försäljning och distribution av värme, försäljning av gas, energi.handel samt andra intäkter såsom tjänster och konsultuppdrag och anslutningsavgifter.

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen

redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncern intern försäljning. Bolaget har ej tidsbegränsat åtagande att underhålla och vid behov ersätta investeringar i anslutningar. Koncernen intäktsför anslutningsavgifter över intäktsgenererande tillgångars beräknade nyttjandeperiod som upgår till 30 år. Periodiserade anslutningsavgifter ingår posten uppluna kostnader och förutbetalda intäkter.

INKOMSTSKATTER

Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är be slutade före balansdagen.

Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt, liksom förändring uppskjuten skatt, redovisas resultaträkningen om inte skatten än hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt eget kapital.

Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp ikomponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar iförhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten.

Utgifter för löpande reparation och

underhåll redovisas som kostnader.

I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När till gångarnas avskriv ningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Bolagets mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS:

Byggnader Stommar 50 år Fasader 30 år Tak 15­25 år Övrigt 20 år

Markanläggningar 20 år

El­ledningar 30 år

Mottagnings ­ och fördelningsstationer 10 år

Transformatorer 15 år

Fjärrvärmeledningar 25 år

Maskiner i hetvattencentral 15 år

Gasanläggning 15 år

Gasledningar 25 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år

Inventarier, verktyg och installationer 3­15 år

LEASINGAVTAL

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernbolag och moderbolag.

Leasingavtal som innebär att de ekonomiska riskerna och fördelarna med att äga en tillgång allt väsentligt överförs från leasegivaren till ett företag i Härnösand

Energi & Miljö AB koncern klassificeras i koncern redovisningen och moder bolaget som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal medför att rättigheter och skyldigheter redovisas som tillgång respektive skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimi leaseavgifterna. Utgifter som direkt kan hänföras till leasingavtalet läggs till tillgångens värde. Leasingavgifterna fördelas på ränta och amortering enligt effektivräntemetoden . Variabla avgifter redovisas som kostnad iden period de uppkommer.

Den leasade tillgången skrivs av linjärt över leasingperioden.

Leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som är hänförliga till leasingobjektet i allt väsentligt kvarstår hos leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Betalningar, inklusive en första förhöjd hyra, enligt dessa avtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Se vidare not “Maskiner och andra tekniska anläggningar” samt “Finansiella leasingavtal”.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas balansräkningen när Härnösand Energi & Miljö AB blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med för fallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränteintäkt resultaträkningen.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.I posten kortfristiga placeringar ingår aktier som innehas för att placera likviditetsöverskott på kort sikt.

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Posten består huvudsakligen av aktier samt ett mindre innehav av räntebärande till­

gångar. hmehaven innehas på lång sikt. Tillgångar ingående posten och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde.

I efterföljande redovisning redovisas aktierna till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. De räntebärande tillgångarna redovisas i efterföljande redovisning till upplupet an skaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

LÅNESKULDER OCH LEVERANTÖRSSKULDER

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

en effektivränta för portföljen som används vid diskonteringen. Om nedskrivning av aktier sker fastställs nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av framtida kassaflöden (som baseras på företags ledningens bästa uppskattning).

VARULAGER

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut­metoden (FIFU). För råvaror ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna anskaffningsvärdet. För varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar anskaffuingsvärdet formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader, hänförbara indirekta tillverkningskostnader samt lånekostnader. Varulagret har moderföretaget värderats till 97% av det samlade anskaffningsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. I koncernredovisningen värderas varulagret till det fulla anskaffuingsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda metoden innebär att eventuell inkurans varulagret har beaktats.

AVSÄTTNINGAR

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGS TILLGÅNGAR

Vid varje balansdag bedömer Härnösand Energi & Miljö AB om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon utav de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redovisas resultaträkningsposten Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar. Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga. Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan som diskonteringsränta. Vid prövning av nedskrivningsbehov för värdepappersportföljen med ränteinstrument fastställs på motsvarande sätt

Företaget gör en avsättning när det finns en legal eller informell förpliktelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Företaget nuvärdesberäknar förpliktelser som väntas regleras efter mer än tolv månader. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in­ eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten.

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSOCH VÄRDERINGS PRINCIPER

Samma redovisnings ­ och värderingsprinciper tillämpas i moderföretaget som i koncernen, förutom de fall som anges nedan.

EGET KAPITAL

Eget kapital delas in bundet och fritt kapital, i enlighet med ÅRL s indelning.

OBESKATTADE RESERVER

Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Förändringar av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultat räkningen. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

AKTIER OCH ANDELAR DOTTERFÖRETAG

Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för

eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

I moderföretaget görs inga avsättningar för återställandekostnader i samband med förvärv av materiella anläggningstillgångar. I stället tillämpas principen att avsättning för återställandekostnader görs successivt.

ELCERTIFIKAT

Lagerförda elcertifikat värderas till anskaffningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2016 ­12 ­31. Marknadsvärdet av dessa elcerti:fikat var vid årsskiftet ca 9,1 (13,7) M kr.

UTSLÄPPSRÄTTER

Lagerforda utsläppsrätter värderas till an skaff ningsvärdet, dvs noll kronor, av­

seende de rättigheter som var registrerade på vårt konto per 2016 ­12 ­31. Marknadsvärdet av dessa utsläppsrätter var vid årsskiftet ca 4,0 (4,2) M kr.

STATLIGA BIDRAG

Statliga bidrag har avräknats från anskaffningsvärdet på investeringar.Årets bidrag uppgår till 10,5 M kr.

NYCKELTALSDEFINITIONER

SOLIDITET

Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) förhållande till balansomslutningen.

AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL

Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Resultat efter finansiella poster förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

NOT 2

Återvinning

Vatten

Elnät

verksamheter

Bolagets geografiska marknad är Sverige.

Revisionsuppdraget

Skatterådgivning

NOT 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER KONCERNEN

Medelantalet anställda Kvinnor

LÖNER, ERSÄTTNINGAR, SOCIALA AVGIFTER OCH PENSIONSKOSTNADER Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören

Löner och ersättningar till övriga anställda

Summa löner och ersättningar

Sociala avgifter enligt lag och avtal

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören

Pensionskostnader för övriga anställda

STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Antal styrelseledamöter på balansdagen

Kvinnor

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare

Män

VD är enligt avtal 2005­ 06 ­21 tillsvidareanställd från och med 2005­ 0801 och undantas från bestämmelserna ilagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställnings ­

villkor övrigt tillämpas bestämmelserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget. Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande

PA­ KFS. VD äger rätt att, för kostnad motsvarande PA­ KFS ­ premien, utnyttja den så kallade alternativregeln i PA­ KFS. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid

om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas isamband med anställningens upphörande en engångsersättning till VD motsvarande totalt 12 månadslöner.

Ingående anskaffningsvärden

Inköp

Försäljningar och utrangeringar

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar

Försäljningar och utrangeringar

Årets avskrivningar

Utgående ackumulerade avskrivningar

Ingående nedskrivningar

Årets nedskrivningar

Utgående nedskrivning

Utgående restvärde enligt plan

Bokfört värde byggnader

Bokfört värde mark

Beräkning av verkligt värde.

Fastighetsbeteckningen Elefanten 1 har värderats till 6 500 tkr av oberoende värderingsman.

Redovisat värde uppgår till 3 809 tkr.

NOT 6 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

Ingående anskaffningsvärden

Inköp

Försäljning och utrangering

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

2 527 – 1 710 – 727 – 1 660

Ingående avskrivningar – 111 756 – 100 537 – 72 969 – 64 921

Försäljningar och utrangeringar 2 181 1 625 483 1 575

Årets avskrivningar – 12 580 – 12 844 – 9 272 – 9 624

Utgående ackumulerade avskrivningar – 122 155 – 111 756 – 81 758 – 72 970

Årets nedkskrivning – 651 – – 651 –

Utgående nedskrivning – 651 – – 651 –

Utgående restvärde enligt plan 76 523

NOT 7 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Ingående anskaffningsvärden

Inköp

Försäljningar och utrangeringar

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar

Försäljningar och utrangeringar

Årets avskrivningar

Utgående ackumulerade avskrivningar

Ingående nedskrivningar

Årets nedskrivningar

Utgående ackumulerade nedskrivningar

Utgående restvärde enligt plan

NOT 8 RESULTAT FRÅN ANDELAR INTRESSEFÖRETAG

Reslutatandel kommunbränsle Ådalen AB

NOT 9 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

NOT 10 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

Aktuell skatt för året

Uppskjuten

Summa skatt på årets

Redovisat resultat före skatt

Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%)

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader

Skatteeffekt av ej skattepliktig intäkt

Skatt hänförlig till övergång till finansiell leasing

Summa redovisad skattekostnad

KONCERNEN

NOT 11 FINANSIELLA LEASINGAVTAL

Moderföretaget och koncernen har ingått följande väsentliga leasingavtal, vilka redovisas som finansiella leasingavtal:

SEB Finans publ Kraftvärmeverk

MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Anskaffningsvärden

Ackumulerade avskrivningar

NOT 12 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

KONCERNEN

Ingående nedlagda kostnader

nedlagda kostnader

Utgående nedlagda kostnader

NOT 13 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

NOT 16 FORDRINGAR HOS INTRESSEFÖRETAG

Ingående anskaffningsvärden

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Utgående restvärde enligt

NOT 17 VARULAGER

Värderat till anskaffningsvärde Eldningsolja

NOT 18 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA

INTÄKTER

Kapital-

KONCERNEN Org nr Säte andel

Kommunbränsle i Ådalen AB 556220 ­ 6200 Härnösand 40%

MODERBOLAGET Redovisat Antal Redovisat värde

Kapitalandel: 40% Rösträttsandel: 40% värde aktier i koncernen

Koncernen Kommunbränsle i Ådalen AB 2 700 16 800 3 478

NOT 14 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Ingående anskaffningsvärden

Årets anskaffningar

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

Utgående redovisat värde, totalt

NOT 15 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats resultaträkningarn samt

KONCERNEN

NOT 19 EGET KAPITAL

Aktiekapitalet består av 401 000 stycken aktier med kvotvärde 100 kronor.

NOT 20 UPPSKJUTNA SKATTER

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på KONCERNEN

verksamheten utgörs av 2016

Uppskjuten skatt på obeskattade reserver

Uppskjuten skatt på temporära skillnader

å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av KONCERNEN

NOT 22 UPPLÅNING KONCERNEN

RÄNTEBÄRANDE SKULDER

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Skulder

Skulder

Skulder

FÖRFALLOTIDER DEN

Upplupna personalkostnader

Vindkraft anslutningsavgift

Deponiskatt 2013­2015

Laddstation

Sent ankomna leverantörsfakturor

NOT 24 BOKSLUTSDISPOSITIONER

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avksrivningar enligt plan

MODERBOLAGET 2016 2015

NOT 25 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Kapital-

KONCERNEN Org nr Säte andel Härnösand Elnät AB 556133­3328 Härnösand 100%

MODERBOLAGET Antal Bokfört värde Eget

Kapitalandel: 100% Rösträttsandel: 100% aktier 161231 kapital

Koncernen Härnösand Elnät AB 180 000 0 23 111

NOT 26 STÄLLDA SÄKERHETER

Koncern och moderbolag har inga ställda säkerheter.

NOT 27 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Koncern och moderbolag har inga eventualförpliktelser.

NOT 28 FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

MODERBOLAGET 2016 2015

Balanserade vinstmedel – 4 070 2 680 Årets resultat – 7 155 – 6 751

Summa – 11 225 – 4 071

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten disponeras så att i ny räkning överförs – 11 225 – 4 071

Revisionsberättelse

TILL ÅRSSTÄMMAN HÄRNÖSAND ENERGI & MILJÖ AB ORG.NR 556526-3745

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN

OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2016.

UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi & Miljö AB för räkenskapsåret 2016. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finan siella ställning per den 31 december 2016 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har in hämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktörenansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten

och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget. upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet. men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.

Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för falskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk ställande direktören

använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund de inhämtade revisions bevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhets faktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modi fiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovis ningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen.

Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däri bland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncern redovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

UTTALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand

Energi & Miljö AB för räken skapsåret 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens leda möter

HÄRNÖSAND DEN 6 MARS 2017

Lars-Gunnar Hultin

Sonja Näsholm

Emelie Wikman ARBETSTAGARREPRESENTANT

Hans-Åke Johansson ARBETSTAGARREPRESENTANT

Ingemar Forzelius VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps året.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed Sverige. Vårt ansvar enligt denna be skrivs närmare avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon för summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fort löpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verk samheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut. beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som under lag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Skellefteå den 8 mars 2017

AUKTORISERAD REVISOR, ENST & YOUNG AB MICAEL ENGSTRÖM

Lotta Visén ORDFÖRANDE

Eva Goes Lennart Bolander Issam Sassi Sonny Andersson

Återbrukspyssel

SMÅ PRESENTFÖRPACKNINGAR AV TOALETTRULLAR

MÅLA TOALETTRULLEN och låt torka.

DU BEHÖVER:

toalettrullar, topsask bräda, färg, papper, pärla, lim, kantband

VIK IN HÖRNEN på ena kortsidan av toalettrullen.

DU BEHÖVER:

toalettrulle, färg och pensel, snöre, knapp.

LÄGG IN PRESENTEN i rullen och vik sedan in hörnen på den andra kortsidan.

TRÄ EN KNAPP på snöret som dekoration och knyt sedan ihop snöret runt paketet.

PENNSTÄLL AV TOALETTRULLAR, TOPSASK OCH EN BRÄDA.

MÅLA ELLER KLÄ IN en bräda med papper. Vi har använt tapetprover.

KLÄ TOPSASKEN med papper. Sätt dit ett kantband på lockets kant och limma fast en pärla som knopp.

www.hemab.se facebook.com/hemabharnosand

KLÄ TOALETTRULLARNA med papper. För att lättare kunna limma fast rullarna på brädan, limma fast papperscirklar i botten.

LIMMA fast delarna på brädan.