OM HEMAB 2019

EN INSPIRERANDE OCH HÅLLBAR ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2019.

NY HORISONT PÅ SPJUTÅSBERGET

Två nya vindkraftverk färdiga.

SID 6–9

HEMAB OCH TECHNICHUS En fördjupad vänskapsrelation.

SID 18–19

1

INNEHÅLL:

NYTT SPONSRINGS­ UPPLÄGG GYNNAR FLER Med drömfonden vill HEMAB skapa förutsättningar för barn och ungdomar vars familjer saknar ekonomiska medel att delta i fritidsaktiviteter.

12

NYA VINDKRAFTVERKEN PÅ PLATS Läs om de nya vindkraftverken på Spjutåsberget.

Tillsammans ska de producera tio procent av all el som förbrukas i Härnösands kommun.

6

SÅ MINSKAR VI AVFALLET

ANSVARIG UTGIVARE : Andreas Einarsson PROJEKTLEDARE : Magdalena Åkerros FOTO: Julia Erixon, Martin Edholm, Lasse Näsström ENSTAK A BILDER: Frida Sjögren,

Lars Wahlström m.fl.

ILLUSTRATION: Michelle Dahl GRAFISK FORM: Christel Schröder SKRIBENTER: Fredrik Olsson, Lars Kågström,

Magdalena Åkerros TRYCK: Tryckeri City OMSLAGSBILD : Vindkraft Spjutåsberget

Produkten är tryckt på ett Svanenmärkt tryckeri som ger så låg miljöbelastning som möjligt. Svanen kräver att en pappersråvara till minst 20 % kommer från certifierat hållbart skogsbruk, till exempel FSC. En trycksak från ett Svanenmärkt tryckeri påverkas i hela kedjan från skogsbruk, massa- och pappers­ tillverkning till den färdigtryckta produkten.

2

Vad är det egentligen för avfall som gömmer sig i de hopknutna plastpåsarna som hamnar i facket ”brännbart”?

Och hur kan vi minska mängden brännbart avfall?

14

NEDGRÄVDA KABLAR GER SÄKRARE LEVERANSER Snötyngda elledningar och vind­f ällda träd som orsakar avbrott är numera rätt så ovanligt i Härnösands kommun.

Läs om projektet som gett bra resultat.

20

FULL GAS MOT FRAMTIDEN HEMAB går i väntans tider. Blir det tillskott i biogasfamiljen i Äland?

22 ANVÄND MATAVFALLS­PÅSEN TVÅ GÅNGER Kunderna på Ica Maxi och Stora Coop har sedan sommaren haft möjlighet att bidra till minskad

25

plastanvändning genom att lägga frukt och grönt i en matavfalls­påse istället.

HEMAB OCH TECHNICHUS SAMARBETAR Ta del av historien om ett spännande samarbete där skolelever i Härnösands kommun gör årliga studiebesök på HEMAB.

18

HEMAB I SIFFROR

26

3

VD HAR ORDET

OM ATT GÖRA VÄRLDEN TILL EN BÄTTRE PLATS ET T YMNIGT SNÖFALL följer oss på väg till Dunderkläpp där HEMABs vd Lena af Geijerstam Unger bor. Vägen förbi Byåker och Bondsjön kantas av snö­ tyngda granar och vindrutetorkarna jobbar frenetiskt för att göra sikten fri.

En liten avtagsväg leder oss upp till den gamla sågverksägarbostaden som familjen bott i sedan 1999. På den snötäckta gården finns både höns och getter som blivit som familjemedlemmar – alla med sina speciella egenheter.

– Ja, till och med hönsen har unika personligheter, säger Lena medan hon drar på sig jackan för att bege sig ut för att mata getterna. I ett litet getstall huserar sju nyfikna och skäggbeklädda kompisar som ivrigt tar för sig av höet som Lena bär i famnen.

– Jag trivs verkligen jättebra här ute, säger Lena. Förutom närheten till naturen och lugnet här så finns det alltid något att göra. Det passar mig perfekt som snabbt kan bli rastlös.

Vi går in i den vita villan och möts av stora, generösa och sparsamt möblerade ytor som andas historia men också den anspråkslöshet som präglar den vd som HEMAB haft i snart tre år. En dalmatiner rusar ned för trappan och vill omedelbart hälsa. Från ovanvåningen hörs skall från ytterligare en hund som enligt Lena kan upplevas som lite väl intresserad av gäster och därför får stanna där uppe under intervjun.

Ett frö till utveckling Vi slår oss ned i en matsal modell stor och börjar prata om vilka Lenas drivkrafter är.

– Jag tror alltid att jag kan göra allt lite bättre, säger hon. Det kan låta pretentiöst men jag vill på något sätt göra världen till en bättre plats än vad den var när jag kom till den. Jag har svårt med bekvämlighet och ställer höga krav på mig själv och min omgivning.

4

– Mitt trädgårdsintresse är stort och jag kan fascineras över att 20 gram morots­ frö resulterar i 80 kilo färdiga morötter när säsongen är över. Jag tycker att det är en bra symbolik – att något så litet kan ge så mycket bara man ger det rätt förutsättningar. Det kännetecknar också filosofin i mitt ledarskap.

» Vi på HEMAB ska göra det vi kan och ägna oss åt hållbara affärer och ta plats i den allmänna debatten « Vi fastnar ett ögonblick vid ledarskap och ett resonemang kring manligt och kvinnligt.

– Jag tror att det är lite av en myt att det är skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap, säger Lena. Däremot ställs det högre krav på kvinnor att behöva vinna respekt och man får automatiskt mer att bevisa. Jag har jobbat i traditionellt

mansdominerade branscher i hela mitt yrkesliv och jag ser ändå att det håller på att förändras, glädjande nog.

Dalmatinern Sessa har gått och lagt sig i köket och Muckla, som är namn­ given efter de små djuren som huserar på Pettsons bondgård, har givit upp sina fruktlösa försök till uppmärksamhet på ovanvåningen. Vi talar om framtiden för HEMAB och samhället i stort.

– Vi kommer behöva jobba med håll­ barhetsfrågorna ännu mer, konstaterar hon. Få in ett fördjupat tänk vad gäller cirkulär ekonomi. Jag tror också att vi behöver se över vårt energisystem i sin helhet och optimera det så att det bättre svarar mot framtidens behov vad gäller effekt.

– När det kommer till samhället och världen så kan man ju lätt konstatera att det är ett allt mer akut läge vi står inför vad gäller klimatet och vår miljö­ påverkan. Vi kan inte hålla på så här och

VD HAR ORDET

LENA OM 2019 • Under året startade vi bygget av kol­

filter vid vattenverket, vilket ger oss en ytterligare skyddsbarriär och d­ essutom kommer smaken på vattnet förbättras.

Det här projektet andas verkligen samhälls­nytta och r­ esultatet kommer bli ­påtagligt för våra medborgare.

Vi räknar med att det blir färdig­ställt under den senare delen av 2020.

• Våra nya vindkraftverk på Spjutås­ Med både getter, höns och hundar på gården finns det alltid något att göra. Det passar Lena som hand i handske.

berget färdigställdes och beräknas vara i full drift under 2020. Totalt kommer vindkraften tillsammans med kraft­ värmeverket producera ren och grön el motsvarande 30 % av det totala ­elbehovet i Härnösands kommun.

• Vår styrelse fattade ett inriktnings­

» Om var och en alltid försöker göra sitt bästa så kommer det räcka väldigt långt « vi börjar närma oss ett läge där vissa delar är bortom räddning och inte kan åter­ hämta sig. Vi på HEMAB ska göra det vi kan och ägna oss åt hållbara affärer och ta plats i den allmänna debatten. Här har vi en jätteviktig roll att spela.

Redo för samverkan Vi börjar runda av samtalet. Att Lena brinner för hållbarhetsfrågor går inte att ta miste på och underliggande i alla resonemang finns en genuin tro på att människan själv kan bidra till förändring och förbättring.

– Om var och en alltid försöker göra sitt bästa så kommer det räcka väldigt långt, säger Lena. Det händer saker nu och vi på HEMAB kommer bidra till att

leda den utvecklingen och visa vägen för andra. Vi är otroligt bra på vissa saker, ta biogas till exempel, och vi är beredda på att dela med oss av den kunskapen.

För att vi ska klara de utmaningar vi står inför måste vi samverka på alla nivåer, inte minst lokalt och regionalt. Det är vi redo att göra.

Vi har dragit över den avtalade tiden ordentligt och det har blivit dags att lämna den idylliska plats som Lena af Geijerstam Unger samlar kraft och energi på. Hon brukar springa den dryga milen genom skogen hem från jobbet ibland, berättar hon. Det ger chans till återhämt­ ning och tillfälle att rensa tankarna. Med så många utmaningar att tackla kan man förstå att det behövs.

beslut om en utbyggnad av biogas­ anläggningen. Det här är en viktig satsning för oss som öppnar för sam­ arbete i regionen.

• Vi hade en fantastisk leverans­

säkerhet i vårt elnät vilket till stor del beror på strategiska beslut där vi vädersäkrat stora delar av elnätet. ­Detta färdigställer vi under 2020.

• Fjärrvärmenätet har fortsatt att

förbättras och vi arbetar för att ­effektivisera och får ut mer av det bränsle vi använder oss av. ­Fjärrvärme kommer spela en central roll i fram­ tidens energisystem vad gäller den effektutjämning som behövs så här kommer det hända mycket framöver.

• Vi har fortsatt bygga ut fibernätet så även landsbygden kan ta del av snabbt bredband. Det är ju sannerligen en framtidsfråga och arbetet fortsätter oförtrutet, även under nästa år.

5

6

­­

NY HORISONT PÅ SPJUTÅSBERGET Nu står HEMABs två nya vindkraftverk färdiga på ­Spjutåsberget. Tillsammans ska de producera tio procent av all el som förbrukas i Härnösands kommun.

Men det tog några år att komma i mål.

7

V I N D K FA F T

PROJEK TLEDAREN PÄR MARKLUND

är påtagligt nöjd när han en grådisig höstdag går runt och inspekterar det pågående bygget av de två vind­ kraftverken på Spjutåsberget. Det ena har precis kommit upp och den här dagen pågår arbetet med att flytta den jättelika byggkranen till platsen för det andra. − Jag har jobbat med det här projektet i snart nio år. I början gick jag runt här i skogen med karta och gps och letade lämpliga platser och nu får jag se verken resa sig. Det känns jättekul.

Pär var projektledare även när de två vindkraftverken på Vårdkasen byggdes för åtta år sedan. − Vi har haft stor nytta av de erfaren­ heterna. Hela branschen har också ­mognat sedan dess.

Planerade för sex vindkraftverk Spjutåsverken beräknas producera u ­ ngefär 50 procent mer el än Vårdkasverken. Dels är de högre, med rotorbladen når de 180 meter över marken, dels har de starkare generatorer.

För HEMAB är det här ett stort projekt,

8

men i den exploderande vindkrafts­ branschen är det ett litet projekt. − Men det spelar ingen roll om det är två eller hundra verk. Det är precis samma process som ska gås igenom med vindmätningar, miljöprövningar, markägaravtal och mycket annat.

Processen har pågått länge. De första penseldragen drogs till och med innan Pär började på HEMAB 2009. Från början var tanken att bygga sex vind­ kraftverk, men det reducerades successivt till fyra.

2013 skickades en ansökan in till länsstyrelsen och något år senare kom beslutet. Länsstyrelsen godkände bara två verk, de andra ansågs olämpligt ­placerade. HEMAB lät pröva frågan, men fick nej även i nästa instans. − Då blev det ett långt stopp i ­processen. Man kan nästan säga att luften gick ur. Med bara två verk blev de ekonomiska förutsättningarna helt annorlunda. − Jag går alltid in väldigt mycket för det jag gör så det är klart att jag blev besviken när det gick emot.

Underleverantörer från flera länder Men projektet skulle leva upp igen.

Några år senare hade v­ indkraftstekniken utvecklats. Varje verk kunde nu ge så pass ­mycket mer el att den e­ konomiska kalkylen såg ljusare ut igen. När vissa tillstånd var på väg att löpa ut var HEMABs styrelse tvungen att välja väg.

I början av 2018 sade styrelsen ja till investeringen och arbetet satte igång samma vår.

På arbetsplatsen hörs många språk.

Huvudentreprenören är från ­Danmark, men flera underentreprenörer är ­inblandade och här finns även spanjorer, ungrare, tyskar och svenskar, bland annat flera lokala företag. Vid större vind­ kraftsprojekt har man ofta stora upplag för torndelar, vingar och annat material, men inte på Spjutåsberget. − Vi har strävat efter att göra så små ingrepp som möjligt i miljön.

Därför har våra delar levererats precis när de b­ ehövts. I alla fall har det varit meningen. Det har varit lite strul med transporterna, men det tog vi höjd för i tidsplanen så vi har ändå hållit tiden.

VINDKRAFT

» Det känns extra roligt att kunna sälja alldeles egen grön el « Stadsnära vindkraft

30 procent av Härnösands elbehov

Förutom att förstärka den befintliga vägen har 800 meter ny väg byggts och så har områdena runt vindkraftverken gjorts i ordning. Avståndet mellan tornen är cirka 550 meter. Förutom att vara en extremt liten ”vindkraftspark” är ­Spjutåsverken och Vårdkasverken ­ovanliga av en annan anledning. − Det är nästan ingen annan som ­bygger stadsnära vindkraft. Men vi tycker att det är bättre att placera v­ indkraftverk där det redan finns andra störningar i stället för i orörd natur. Men nu finns det till synes inga fler områden som vi bedömer som lämpliga, så de här blir nog de sista vindkraftverken för HEMAB. Under åren har allmänheten bjudits in till två samråd om Spjutåsberget och Pär Marklund har inte mött så mycket mot­ stånd. Det har mer varit frågor och oro kring olika saker. ”Hur blir det med...?”

− Tiden talar för vindkraften. M ­ änniskor har vant sig och vi har knappt haft ett enda klagomål på Vårdkasen.

Nu producerar HEMAB el i fem vind­ kraftverk samt i kraftvärmeverket. Den totala produktionen motsvarar 30 procent av Härnösands elbehov. Därmed bidrar HEMAB allt mer till att bygga en hållbar framtid i Härnösand och för att nå både nationella och kommunala miljömål. − Nu har vi ju egen elförsäljning också på HEMAB. Det känns extra roligt att kunna sälja alldeles egen grön el, säger Pär Marklund.

FAKTA OM VINDKRAFTVERKEN PÅ SPJUTÅSBERGET (MOTSVARANDE SIFFROR FÖR VÅRDKASEN INOM PARENTES) TORNHÖJD: 114 m (80 och 100) TOTALHÖJD INKL ROTORBLAD:

180 m (130 och 150) ROTORDIAMETER: 132 m (100) GENERATOR: 3,5 MW (2,5)

Beräknas producera 50 % mer än Vårdkasverken och 10 % av all el som förbrukas i det geografiska ­området Härnösands kommun.

Vindkraftverken på Spjutåsen, Vårdkasen, Solumsklinten och Bräntberget producerar till­­sammans med kraftvärmeverket 30 % av det totala elbehovet i Härnösands kommun.

9

VINDKRAFT

VINDKRAFTPENGAR GÖR SKILLNAD Vindkraftpengar kan föreningar söka för att möjliggöra satsningar som gynnar rekreation och friluftsliv i Härnösand.

Härnösands Orienteringsklubb har med hjälp av vindkraftpengar kunnat bygga ut sina lokaler med kök, bastu och omklädningsrum.

Lokaler som alla ska kunna nyttja vid evenemang och liknande.

Allt för att ytterligare utveckla friluftslivet på Vårdkasen.

Härnösands Brukshundsklubb fick 2018 bidrag för att kunna stängsla in ett område på sin mark och omvandla det till hundrastgård. Ett projekt som snart står färdigt !

Härnösands Alpina och Freeride-sektionen har fått andra bidrag som möjliggjort tävlingar och tekniska lösningar för att göra trick i Vårdkasbacken.

10

S T O R T & S M ÅT T

Vi vill vara nära…

Under året har vi varit delaktiga i olika arrangemang där vi fått möjlighet att möta och prata med våra kunder, något vi tycker är både givande och ­roligt. Här är ett axplock.

I FEBRUARI arrangerade vi en vinter­

sportdag på Högslätten där alla som ville hade möjlighet att prova på ­ishockey, bandy och curling.

I MARS anordnade vi Vårdkasdagen,

som numera är ett väl etablerat vinter­ evenemang i Härnösand.

I MA J var det dags för Källsorterings­veckan.

Aktiviteterna under veckan var väldigt populära, särskilt Cykelstödet som avsluta­ de veckan på Härnösands kretsloppspark.

I JUNI arrangerade vi Familjedag i Stads­ parken tillsammans med Härnösands ­orienteringsklubb, där alla som ville kunde söka checkpoints utifrån en karta.

I JULI var vi återigen huvudsponsor för

Härnösands stadsfest. Under dagen var vi på plats och träffade såväl kunder som gästande turister och pratade återbruk.

Flera gamla Tshirts fick under dagen ny, hållbar funktion genom att vi sydde om dem till påsar.

I OK TOBER grillade vi korv på Smitingen

i samband med Härnö Trail, vilket var väldigt uppskattat.

Ris- och slykampanj VI VILL UPPMUNTR A fler att lämna ris, sly, trädgrenar och avverkningsrester till oss. På så vis bidrar vi alla till lokal energiåtervinning, genom uppvärmning av Härnösand med förnybart bränsle.

Därför hade vi under sommaren och hösten en kampanj med kostnadsfria hämtningar. Resultatet blev väldigt positivt!

– Det material vi samlade in från härnösandsborna var ­mycket bra, säger Adam Johansson, bränsleansvarig på Kraftvärmeverket. ­Gensvaret på vår kampanj var fantastiskt och vi räknar med att drygt 1 000 ton material har kommit in via hämtningar inom kampanjen. Det tycker vi är jättebra!

På kraftvärmeverket eldas en kylig vinterdag bränsle som fyller motsvarande 17 lastbilar med släp. På ett år går det åt 70-80 000 ton bränsle i form av grenar och sly.

Miljönär du också!

DU VET VÄL AT T HEMAB ÄR MILJÖNÄR

Jo visst! En Miljönär arbetar noggrant med att hushålla med r­ esurser, återbru­ ka saker samt förebygga uppkomst av onödigt avfall. HEMAB och Härnösands Kretsloppspark uppfyller kraven och får stolt titulera sig ­M iljönärer. Vi blev till­ delade märk­n ingen i februari 2019 och kan i och med den även utse andra till Miljönärer. Hittills har vi fått äran att tilldela Sara Tapetserare och Sytt på Nytt den fina titeln. Har du också en verksamhet som uppmanar till att laga, låna och återanvända? Då kanske du är Härnösands nästa Miljönär.

Hör av dig till oss så hjälper vi dig !

11

HEMAB SPONSRAR

NYTT SPONSRINGSUPPLÄGG GYNNAR FLER HEMAB HAR UNDER MÅNGA ÅR aktivt stöttat det lokala föreningslivet, både vad gäller idrott och kultur, i form av sponsring. Ofta har det handlat om att i en uppstartsfas fungera som en katalysator och vara med i skapandet av något beständigt. Sponsringssamarbetet mellan HEMAB och föreningarna har varit affärsmässigt, där det i ett avtal har tydliggjorts vilka motprestationer och åtaganden som förväntats.

Olsson som ansvarar för sponsringsfrågor på HEMAB. Det står i vårt ägardirektiv att vi ska bidra med i­nsatser för ­utmaningar i vår tid, till exempel ­integration och ungdomsarbetslöshet. Den gemenskap som en förening ­erbjuder bidrar till att jobba mot segre­g ation och därför tycker vi att dröm­fonden passar bra in på detta.

» En fond som skapar förutsättningar för alla barn och ungdomar «

Meningsfull fritid för fler

För att tillföra en ytterligare ­t ransparens och för att säkerställa en mer rättvis bedömning av ansökningarna lanserades under hösten 2019 ett helt nytt upplägg för sponsring där HEMABs drömfond är en av beståndsdelarna.

– Vi ville med drömfonden skapa förutsättningar för barn och ungdomar vars familjer saknar ekonomiska medel att delta i fritidsaktiviteter, säger Fredrik

12

Drömfonden fungerar alltså som en möjliggörare där f­ öreningar kan söka bidrag för exempelvis tränings­avgifter, kostnader för u ­ trustning eller annat som är kopplat till f­ öreningens verksamhet.

Föreningen som söker b­ erättar till vilken medlem bidraget ska gå och hittills har gensvaret varit positivt.

– Vi har under den korta tid vi haft fonden fått in ett tiotal ansökningar vilket jag tycker vittnar om att det finns ett behov att fylla, säger Fredrik. Kan vi

med vårt sätt att arbeta med sponsring hjälpa till att skapa en meningsfull fritid för de barn som annars riskerar att stängas ute har vi både gjort en insats för den ­enskilde och även för samhället i stort.

Hållbar sponsring Den andra delen av det nya upplägget med sponsring handlar om hållbarhet.

Den syftar till att sponsra föreningar som vill göra en insats, som vill ta ansvar och som vill göra skillnad för oss som bor i kommunen. Föreningar ansöker om sponsring genom att ge förslag på en insats som spar på jordens resurser och samtidigt välkomnar mångfald och gemenskap – allt inom hållbarhetens tre områden; miljö, ekonomi och socialt.

– Det ska bli spännande att se vilka nya idéer föreningarna har, säger Fredrik Olsson. Vi är övertygade om att vi kan hitta nya spännande samarbeten, men även utveckla de vi redan har. Här har vi gärna en dialog och vill arbeta till­ sammans med föreningslivet.

S M ÅT T & S T O R T

Nytt golv ger mindre åtgång av fett och olja

på KRETSLOPPSPARKEN

I JULI BY T TE VI GOLVET i mellanlagret för bränsle på kraftvärmeverket. Trycket på golvet från den 20 meter höga bränsle­ stacken utgör en stor påfrestning med slitage som följd. Därför bytte vi ut den klassiska så kallade stokermatningen mot en mindre underhållskrävande lösning som dessutom kommer att minska fettanvändning mar­ kant och därmed även miljöbelastningen. ­Samtidigt byttes även de 2,5 ton tunga kedjor som driver transportören från sållhuset till mellanlagret.

OMKRING 300 PERSONER besökte

­ rets­loppsparken den 7 december då vi K slog ett slag för cirkulär ekonomi och att återbruka istället för att köpa nytt.

På Julbytardagen bytte begagnade jul­ prylar ägare och vi serverade j­uliga kakor och varm dryck. Allt som allt en mycket lyckad dag som med största ­sannolikhet kommer att upprepas 2020 !

Drönarmätning för säkrare inventeringar FÖR AT T VETA HUR MYCKET BR ÄNSLE

som finns i lager på kraftvärme­verket gör vi inventeringar varje månad och beräknar våra lagervolymer med m ­ ätlaser.

Detta är dock en metod som ger stora marginaler, vilket vi vill å­ tgärda. För att få en uppfattning om hur stor felmar­ ginalen blir med mätlaser har vi haft besök av Fjärrvärmebyrån (FVB) som har tagit bilder och utifrån dessa skapat en 3D -modell där det med större exakthet går att beräkna volymerna.

I slutändan handlar det om ekonomi och att vi ska vara så effektiva och smarta som möjligt i vår bränslehantering.

Inventeringen visade på en fel­marginal om cirka 10 000 m³, eller 77 lastbilslass, så mätningen var väl investerad tid.

ÄNGEN MED FLYGBRÄNSLE FÖR AT T GYNNA BLOMMOR OCH BIN och

framför allt insekterna som är så viktiga för vår flora, beslutade vi 2019 att så en äng vid det grönområde som ligger intill tankstationen för fordonsgas. Förhopp­ ningen är att ängen ska börja frodas redan till sommaren och att de bihotell som också har satts upp ska bli fullbokade i rask takt. Snacka om flygbränsle!

Årsstämma i hållbarhetens tecken I APRIL gästade journalisten, ­f örfattaren

och tv-profilen Per Grankvist Härnösand och HEMABs årsstämma. Per Grankvist är en auktoritet inom hållbarhet och företagande och under sitt besök i Härnösand och sina föreläsningar pratade han om hur man kan skapa lönsamma företag genom att fokusera på hållbarhet. Grankvist betonade att för att skapa långsiktig hållbarhet måste alla perspektiv beaktas och livscykler identifieras. Vi konstaterade att vi är på rätt väg i Härnösand och vårt arbete med miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet fortsätter.

13

Plockanalys för uppföljning och trendspaning

I Härnösand slänger villahushållen i genomsnitt 3,2 kg brännbart avfall per vecka. Det är bra, men kan bli bättre. Bara en tredjedel hör egentligen hemma där, resten går att återvinna.

Vad är det egentligen för avfall som gömmer sig i de hopknutna plastpåsarna som hamnar i facket ”brännbart”?

Och hur kan vi minska mängden brännbart avfall ?

FÖR AT T FÅ SVAR PÅ DESSA FR ÅGOR

genomfördes under slutet av 2019 en så kallad plockanalys där brännbart avfall från 693 hushåll i Härnösands kommun gicks igenom och klassificerades. Totalt handlade det om närmare ett ton avfall som analyserades av en extern part och resultatet visar att mycket av det som slängs går att återvinna.

– Härnösandsborna är duktiga på att sortera men det finns en viss ­f örbättringspotential vad gäller det ­brännbara, säger Cathrine Edholm som är Återvinningsingenjör på HEMAB.

Lite brännbart är målet Så vad är brännbart avfall? Är det allt som går att elda? Nej, långt därifrån.

14

Cathrine förklarar: – Brännbart avfall är helt enkelt sådant som inte går att återvinna, som engångs­ blöjor, gamla tandborstar, cd-skivor och plastleksaker. Brännbart avfall vill vi ha så lite som m ­ öjligt av. Det kostar mycket pengar för oss att få det avfallet omhändertaget på rätt sätt och det sliter på jordens resurser. Så återvinn det som går att återvinna. Det är bara det som blir kvar som ska slängas som brännbart.

Mer går att återvinna Syftet med att göra en plockanalys är att skapa en bild över hur mycket avfall som produceras, följa trender och fånga vilka informationsinsatser som behöver göras. Givetvis är inte analysen spårbar

till exakt vilket hushåll som kastat vad, utan det är helheten och trender som är intressant att följa.

Elkablar, metall och inte minst en stor del förpackningar och matavfall påträffades under analysen. Faktum är att endast en tredjedel av de påsar med b­ rännbart avfall som slängs är att ­beteckna som icke-återvinningsbart.

– Totalt kastar det genomsnittliga villahushållet i den här analysen ­ 3,2 kg brännbart avfall per vecka vilket är ett drygt halvkilo mindre jämfört med 2014, säger Cathrine Edholm. Det är positivt men analysen visar även att två ­t redjedelar av det som slängs faktiskt går att återvinna.

Det visar sig också entydigt att valet

ÅT E R V I N N I N G

» Det ska vara lätt att göra rätt« av kärl spelar roll. Totalt sett slänger vi m ­ indre brännbart avfall i hushåll som valt flerfackskärl, vilket förklaras med den devis som också präglat hela ­projektet kring matavfallsinsamlingen: ”Det ska vara lätt att göra rätt.”

En framtidsfråga med stora pengar Varför är det då viktigt att minska på det brännbara? Cathrine förklarar: – För att minska på användandet av jordens resurser måste vi återvinna det som faktiskt går att återvinna. Det är en ren framtidsfråga och avfallsminimering kommer bli allt viktigare framöver.

Förutom de rent miljömässiga aspekterna så handlar det också om ekonomi.

– När vi samlar in förpackningar som

återvinns får vi betalt för dessa, säger Cathrine. Samma gäller det insamlade matavfallet som blir till fordonsgas som säljs. Att bränna upp sånt som ger oss intäkter är inte bara dåligt för miljön utan även dåligt rent ekonomiskt, så jag vill verkligen uppmana alla att sortera ännu bättre. Skulle vi halvera mängden brännbart skulle det minska kostnaderna med 1,5 miljoner årligen vilket skulle leda till att taxorna kan hållas nere och innebära lägre priser.

Nästa plockanalys är planerad till sena­ re delen av 2020 och då är det matavfallet som ska skärskådas.

• Ta med påsar när du handlar

istället för att ta nya varje gång.

• Minska matsvinnet genom att ta tillvara på resterna.

• Handla begagnat!

På Facebook finns till exempel särskilda grupper där du kan fynda möbler, kläder, leksaker och mycket annat.

• Återbruka och återvinn dina saker.

• Sist men inte minst, ställ frågan ”Behöver jag verkligen köpa det här?” Konsumera mindre och återbruka mer helt enkelt !

15

TRE SNABBA

TRE SNABBA TILL ANDREAS

»vi säljer lokalproducerad grön el till schyssta priser « Vem är du och hur länge har du jobbat på HEMAB?

Jag heter Andreas Einarsson och arbetar idag som chef för vår avdelning för kommunikation och marknad. Jag har varit anställd på HEMAB sedan 2003.

I mitt nuvarande uppdrag ansvarar jag även för vår elförsäljning. Det är en marknad i ständig utveckling där vi just nu ser kraftiga svängningar i elpriset.

Saker händer i ett rasande tempo vilket är väldigt roligt och spännande att jobba med !

TRE SNABBA TILL ELIN

Vad skulle du vilja lyfta som det viktigaste som hänt gällande Elförsäljning under 2019?

Det är det enorma gensvaret vi fått från våra kunder! När man tecknar sig för ett nytt avtal hos oss får man en premie i form av ett presentkort på 300 kronor att handla för lokalt och med det har vi totalt stöttat den lokala handeln med en halv miljon kronor. Fantastiskt !

Vi säljer lokalproducerad, grön el till marknadsmässiga priser och eftersom vi finns på orten är vi lätta att komma i kontakt med vid frågor och funderingar.

Blir man elförsäljningskund hos oss ­samlar man dessutom sina tjänster från HEMAB på en och samma faktura. En­ kelt och smidigt !

Vem är du och hur länge har du jobbat på HEMAB?

Varför tycker du att man ska handla lokalt?

Mitt namn är Elin Vestman och jag har varit anställd på HEMAB som företags­ säljare sedan sommaren 2019. Närmast kommer jag från ett jobb som fibersäljare på Övik Energi.

För att den här regionen ska kunna ­ut­vecklas och på sikt överleva behöver vi hjälpas åt och boosta varandra.

Det HEMAB tjänar återinvesteras på olika sätt tillbaka i kommunen vilket känns riktigt bra. Jag tycker att man ska välja lokalt i så stor utsträckning som möjligt. Det vinner alla på.

Vad innebär ditt jobb som företagssäljare?

Mitt uppdrag går ut på att skapa goda relationer med våra lokala företag och visa dem våra produkter och tjänster. Jag tror på det personliga mötet och försöker därför träffa så många som möjligt för att berätta om allt bra vi kan erbjuda.

16

Varför ska härnösandsborna välja att köpa el från HEMAB?

» ALLA vinner på att vi väljer lokalt«

VAT T E N

Vårt viktigaste livsmedel

Råvatten via Bondsjön

Vattenverket

Tänk dig att du vaknar en morgon och går in i badrummet för att tvätta bort gruset ur ögonen men det finns inget vatten. Efter morgonbestyren är det dags att spola i toaletten men efteråt fylls den inte på. En kopp kaffe vore gott men kranen är snustorr. Ska jag kanske sätta igång en tvättmaskin?

Pulvret i facket förblir oblandat.

ET T MODERNT VARDAGSLIV utan r­ innande vatten är i princip otänkbart för de flesta av oss. Att vi på begäran omedel­bart kan läska oss med ett kvalitets­säkert och välsmakande livs­ medel är smått f­antastiskt men hur fungerar det e­ gentligen? Låt oss ta det från början.

Så funkar det Den huvudsakliga delen av dricksvattnet som produceras i Härnösand tas främst från sjöar i Roten via Långsjön och Bondsjön. I vattenverket på T ­ allvägen passerar vattnet ett galler där grövre föremål avskiljs. Därefter sker kemisk ­f ällning och sedimentering innan vattnet filtreras genom en sandbädd. Slutligen ­desinficeras vattnet med UV-ljus och kloramin.

Så har det länge sett ut men i slutet av 2020 beräknas ett ytterligare reningssteg stå klart – kolfilter. Detta ger oss ännu en skyddsbarriär där risken för bakterie­ förekomst minimeras. En trevlig bieffekt är också att smaken kommer förbättras vilket länge har efterfrågats.

Det finns alltså inga egentliga skäl att välja annat vatten att dricka än det lokal­

producerade vatten vi har i våra kranar. Ändå säljs det stora mängder flaskvatten i Sverige, 25 liter per person och år.

Välj bort flaskan!

Trots att kranvatten är det mest ­kontrollerade livsmedel vi har ­väljer många att dricka vatten på flaska. ­Flaskvattnet kostar minst 250 gånger mer än kranvatten. Det betyder att du kan dricka minst 250 liter kranvatten för samma pris som du köper en liter vatten på flaska. Uträkningen bygger på en genomgång av en handfull av de största bryggeriernas pris på flaskvatten som branschorganisationen Svenskt Vatten låtit göra*.

Att välja kranvatten är dessutom att göra miljön en stor tjänst eftersom kranvattnet alltid är lokalproducerat och distribueras i ledningar vilket är väldigt energisnålt. Dessutom kräver flask­ vatten en förpackning, normalt i form av miljöbelastande plast. Så av ekonomiska, miljömässiga och inte minst praktiska skäl – välj bort flaskan och ta dig ett ­välsmakande och prisvärt glas av vårt allra viktigaste livsmedel.

Dricksvatten

Vatten är inte bara vatten. Det finns en mängd olika begrepp.

•

Avloppsvatten. Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för vatten som avleds i avloppsledning, dike eller liknande och som i regel är förorenat. Avloppsvatten kan bestå av spillvatten, dagvatten, kylvatten och dräneringsvatten.

• Spillvatten. Spillvatten är

förorenat vatten från hushåll, industrier och andra verksamheter som sjukhus, skolor, hotell, kontor, affärer, laboratorier, tvätterier, bilvårdsanläggningar och verkstäder. Spillvatten leds till avlopps­ reningsverket och renas innan det släpps ut i våra sjöar, vattendrag och hav, som kallas för mottagare.

Från verksamheter och industrier kan avskiljning eller annan rening krävas innan vattnet får släppas till avloppsledningsnätet

• Dagvatten. Dagvatten är regn-

och smältvatten som avleds från tak, gator, diken, parkeringar och andra hårdgjorda ytor. Avledning sker vanligen genom särskilda dagvattenledningar till närmaste mottagare, oftast utan någon rening.

* Räknat på Härnösands lokala förutsättningar och ett snittpris på 12 kronor per flaska vatten blir motsvarande kostnad cirka 1500 gånger mer för flaskvatten.

17

HÅLLBART SAMARBETE

HEMAB och TECHNICHUS en fördjupad vänskapsrelation Definitionen av vänskap är enligt ­Wikipedia: En social relation i v­ ilken de båda parterna känner tycke för v­ arandra och hyser ömsesidig tillit och respekt.

Precis så har vårt samarbete med T­ echnichus utvecklats.

ET T GEMENSAMT MÅL om att ­väcka

intresse för naturvetenskap och teknik förenar bolagen. Sedan 2013 ägs ­Technichus av Härnösands kommun och ingår därmed i samma kompiskrets som HEMAB. När HEMABs skol­­sam­ verkansprogram skulle vässas ytterligare var det naturligt att ringa en vän.

– Vi vill tillsammans med T ­ echnichus förädla det fina arbete vi utför i ­samarbete med utbildningsväsendet och utbilda både de samhällsmedborgare som växer upp men också framtidens medarbetare, säger Andreas Einarsson, kommunikations- och marknadschef.

Utbyte av expertiser Under läsåret 2018 inledde HEMAB ett Sverige-unikt koncept där skolklasser bjöds in till de olika anläggningarna och ett studiematerial som ska a­ nvändas i anslutning till besöken togs fram.

Under 2019 deltog drygt 1600 barn från förskoleklass till sjätte klass i ­programmet och målet inför 2020 är att samtliga

18

skolelever i Härnösands kommun ska göra ett årligt studiebesök i våra anlägg­ ningar under låg- och mellanstadiet.

– Det här konceptet är vi mycket stolta över, säger Andreas Einarsson.

Vi har haft ett gott samarbete med de ­kommunala och fristående skolorna i Härnösand och de lärare och skolledare som varit involverade i detta har visat på ett stort engagemang och varit mycket positiva till det här initiativet. Det vill vi fortsätta ta vara på och utveckla.

Det Technichus kan bidra med är den pedagogiska expertis som finns kopplad till deras Science Center.

– Vi på Technichus tror på att ­erbjuda varierande och ändamålsenliga ­lärmiljöer och HEMABs anläggningar är bra plattformar till lärande om allt från energi till återvinning och miljö, säger Marcus Claesson, vd på Technichus. Det här är stora, viktiga samhällsfrågor som dessutom intresserar barnen vilket gör oss taggade på att utveckla detta till något ännu bättre.

Vi räknar med varandra Andra samarbeten bolagen emellan är en utställning om återbruk och återvinning och en kostnadsfri kurs för barn i samma område. Utöver detta har HEMAB under året assisterat Technichus i bokföring, redovisning och bokslut.

– HEMAB känns som en långsiktig och hållbar partner för oss. Dessutom ska tilläggas att det känns roligt med ännu fler samarbeten mellan de kommunala bolagen. Det blir spännande att se vilket nästa typ av samarbete blir, säger Marcus.

19

E L N ÄT

Nedgrävda kablar ger säkrare leveranser Snötyngda elledningar och vindfällda träd som orsakar avbrott är numera rätt så ovanligt i Härnösands kommun. Sedan 2012 har vi bedrivit ett målmedvetet och konsekvent arbete med att modernisera elnätet och framförallt säkra det mot vädrets påverkan. ­ L ÅNGA STR ÄCKOR ELK ABEL ligger

­ umera tryggt under marken eller n kraftigt isolerad i luften. Projektet kallas ISO 2020 och går i mål under just 2020.

90 % färre väderrelaterade avbrott Att målet med projektet har varit högre leveranssäkerhet till kund och färre utryckningar för felsökning är ganska självklart. Men hur stor skillnad har det blivit egentligen?

– Tittar vi historiskt så har vi minskat antalet avbrott år för år sedan vi började med projektet, säger Magnus Eriksson, Entreprenadchef på affärsområde Elnät.

När vi analyserar siffrorna för 2019 kan vi konstatera att endast tre avbrott kunde härledas till väder, att jämföra med 39 avbrott 2012 då projektet startade.

90 % färre avbrott relaterade till väder alltså. En siffra vi på HEMAB känner att vi är mycket nöjda med och som våra kunder säkert lätt kan relatera till.

– Vi ser resultat i form av betydligt färre störningar – de flesta upplever faktiskt inga störningar alls i vår leverans.

Under 2019 hade vi endast 0,636 fel per kund och år vilket är det lägsta någonsin, konstaterar Magnus nöjt.

Priser som tål att jämföras Med tanke på att investeringen i elnätet uppgår till totalt 150 miljoner kan man lätt tro att våra kunder har fått betala för kalaset. Faktum är att våra priser är bland de lägsta i Sverige sett till jämförbara elnät.

20

– Vi har jämfört totalt 28 elnät i Sverige som har samma förutsättningar som oss gällande antal kunder per kilo­ meter ledning. Det nordligaste är Piteå och det sydligaste Ulricehamn. När vi analyserar resultaten ser vi att H ­ EMAB faktiskt ligger på tredje lägsta pris, ­konstaterar Magnus.

I en närliggande kommun med ett privatägt elnät är kostnaden för vad en elnätskund betalar nästintill den dubbla jämfört med i Härnösand. Det i kom­ bination med den närmast störningsfria leveransen gör att produkten Elnät borde bli årets julklapp, varje år.

– Vi har hela tiden haft strategin att hålla så konkurrenskraftiga priser som möjligt utan att det ska påverka ­kvalitén, säger Magnus Eriksson. Vi har med smarta investeringar lyckats med detta och det är vi riktigt stolta över.

En lång resa med goda medresenärer Det är ett massivt projekt som går i hamn under 2020, med många mil elledning bakom sig. En sådan resa gör man inte utan goda medresenärer.

– Kompetent och driven personal är helt klart en förutsättning för att ro något sånt här i hamn och det har vi på HEMAB. Att vi dessutom har haft skickliga och pålitliga entreprenörer och förstående kunder och markägare under resan har underlättat enormt. Det är allt detta som gjort det möjligt att klara av ISO2020 projektet, avslutar Magnus.

Fakta i siffror 90 % färre väderrelaterade avbrott mot när projektet startade Totalt har 20 mil ledning vädersäkras när ISO2020 går i mål 150 miljoner investering = 75 % av Elnäts totala investeringsbudget 2012 – 39 ”väderavbrott” 2019 – tre ”väderavbrott” I Härnösand har en l­ägenhetskund med 16 A säkring eller en elupp­­ värmd villa med en förbrukning på 20 000 kWh med 20 A säkring tredje lägsta pris i Sverige.

ledningskollen.se Trots vädersäkring händer det att kunder drabbas av avbrott och numer handlar det allt som oftast om avgrävda kablar. För att minska risken för det finns det en kostnadsfri och enkel tjänst att använda – ledningskollen.se.

Den finansieras av offentliga medel och här kan både privatpersoner och företag inför ett markarbete få upplysningar om var i marken kablar av olika slag finns.

Självklart når du Ledningskollen även via www.hemab.se.

E L N ÄT

Kompetent och driven personal kombinerat med målmedvetet och konsekvent förbättringsarbete har varit ett framgångsrecept på Elnät.

21

EN UPPVÄXLING MED FULL GAS MOT FRAMTIDEN

FAKTA OM BIOGAS OCH FORDONSGAS • När matavfallet rötas får vi ut biogas. Biogas består till cirka 60 % av metan och cirka 40 % av koldioxid. För att kunna användas som drivmedel till fordon behöver biogasen renas från koldioxid. Det kallas att uppgradera.

• När biogasen har renats innehåller den omkring 97 % metan och endast 3 % koldioxid och kvävgas och kan användas som bland annat drivmedel. Då kallas gasen för F ­ ordonsgas. I Härnösand uppgraderas biogasen med hjälp av membran, vilket är en väldigt energieffektiv metod.

22

BIOGAS

Biogasanläggningen i Äland går i väntans tider. En utredning om en ytterligare rötkammare har tillsatts där hanteringskapaciteten kan komma att tredubblas. Går allt som planerat blir alltså återvinnings­ familjen större och nedkomsten är i så fall beräknad till om ett par år.

I DE FLESTA FAMILJEBILDNINGAR

­ laneras en tillökning noga. Har vi p verkligen tänkt igenom det här? Har vi plats för den nya? Hur ser det ut med ekonomin? Även den eventuella tillökningen i Äland måste planeras noggrant.

Bakgrunden ligger i ett regeringsbeslut som innebär att alla Sveriges kommuner ska erbjuda system för separat insamling och biologisk behandling av matavfall senast 2021. Här har Härnösand och HEMAB legat i framkant länge. De bruna papperspåsarna har blivit ett naturligt ­inslag under härnösandsbornas disk­ bänkar sedan ett antal år tillbaka och nu är det alltså dags för övriga kommuner att gå samma väg. Detta blåste liv i frågan om en utökad biogasanläggning.

Pappa till projektet är Jonathan Grip, chef vid avdelningen Utveckling och projekt.

– Vi har fört en aktiv dialog med närliggande kommuner och de ser ­positivt på en utbyggnad av vår ­mottagnings- och hanteringskapacitet, säger Jonathan.

Samarbete med övriga kommuner Planen är alltså att Härnösand ska kunna fungera som ett regionalt nav vad gäller mottagande och hantering av m ­ at­avfall.

Sedan tidigare tas matrester från Örnsköldsvik och Sundsvall om hand i anläggningen vilket sedan förädlas till fordonsgas.

– Nu när vi fattat inriktningsbeslut om att utreda en utbyggnad så är det dags att föra de här dialogerna mer konkret och intensivt med övriga kommuner. Vi vill ta ett ökat ansvar och vi har resurser på plats att tillvarata den energi som finns i biologiskt avfall som annars skulle gå till spillo.

»Vi har ett arbete att göra med att sprida biogasens fördelar än mer« Just frågan om resurser har man löst ­genom ett samarbete med Gästrike ­Ekogas AB som ägs av Gästrike åter­ vinnare och Gävle Energi. De innehar en biogasanläggning i Forsbacka där behandling av den regionens matavfall sker. Samarbetet kommer bland annat innebära ett utbyte av substrat, alltså den råvara som biogasen utvinns av, mellan företagen.

– Syftet med det här samarbetet är att kunna balansera tillgången i anlägg­ ningen och på så sätt optimera ­resurserna, säger Jonathan. Dessutom kommer vi kunna dela med oss av erfarenheter och kunskap och samordna upphandlingar.

Kort sagt kommer vi tillsammans skapa ännu bättre förutsättningar för en hållbar och effektiv produktion av biogas längs södra norrlandskusten.

Fossilfria bränslen och biogödsel Men vad ska egentligen hända med all gas som produceras? Intresset för biogas fortsätter öka kraftigt i Sverige enligt statistik från Energimyndigheten och Greta Thunbergs budskap om om­ ställning för att rädda klimatet har väl knappast undgått någon.

– Vi har ett arbete att göra med att sprida biogasens fördelar än mer, säger Jonathan Grip. Det handlar om att i­ntensifiera vårt marknadsarbete ­y tterligare och utbilda medborgare och beslutsfattare. Klimatet är en ödesfråga och att ställa om transportsektorn till fossilfria alternativ är en del av lösningen.

Biogasfamiljen består inte bara av

Jonathan Grip ser ljust på biogasens framtid.

gas. Ett syskon i form en miljöriktig biogödsel som kan ersätta den kväveoch fosforrika handelsgödseln blir en positiv biprodukt. Biogödsel från matavfall har ett högt näringsvärde och en bra s­ ammansättning av de ämnen grödorna behöver. Genom att gödsla med bio­gödsel kan man återföra näring till jorden och därigenom utnyttja det naturliga kretsloppet optimalt.

Närmast stundar arbetet med detalj­ projektering och utredningar om delfinansiering via de riktade bidrag som finns att söka. 2020 ska det arbetet vara klart, politiken ska säga sitt och därefter kommer spadarna kunna sättas i backen om de nödvändiga besluten fattas.

– Det här är ett jättespännande p­ rojekt för oss, säger Jonathan. Här får vi ­chansen att befästa vår roll som en aktör som inte bara verkar lokalt utan även regionalt. Vi är duktiga inom det här området och vi är beredda att tillsam­ mans med andra parter lösa de fram­ tidsutmaningar som finns.

Det kan vara utmanande och pirrigt att gå i väntans tider men HEMAB står väl rustat. Den nya rötningskammaren kan komma att bli ett välkommet tillskott i familjen och finnas med i generationer framöver.

23

F J Ä R R VÄ R M E

Ett hållbart samarbete Om ett träd faller i skogen och ingen hör det, gör det då något ljud ?

Den klassiska tankenöten har många hobbyfilosofer ägnat stor möda att fundera kring. Vår filosofi på HEMAB är att om ett träd faller i skogen på kommunal mark så blir det mest troligt fjärrvärme, oavsett om det låter.

DET VAR I AUGUSTI 2019 som tankarna

på ett samarbete mellan HEMAB och ­skogsgruppen vid Arbetslivsförvalt­ ningens avdelning för arbete och integration formaliserades. En testperiod ­inleddes som pågick fram till årsskiftet och efter utvärderingen kunde ett ­permanent avtal skrivas under 2020.

Idén är lika enkel som den är g­ enial; ris, sly, trädgrenar och annat som faller på kommunens mark tas om hand och bidrar till den stabila och pålitliga produkt som fjärrvärme är. Samtidigt erbjuds människor som av en eller annan anledning står en bit ifrån den ordinarie arbetsmarknaden en meningsfull syssel­ sättning. Och sysselsatta är de.

Intresseväckande verksamhet I snitt levererades ett ton bränsle per dag.

Personalstyrkan har varierat från fem till sju personer och arbetsuppgifterna har bestått i att röja med röjsåg och motorsåg, dra ut materialet till vägkanten och med traktor transportera det till Kraftvärme­ verket.

– Det här är hållbarhet på flera olika nivåer, säger Issam Sassi som är arbetsmarknadschef på Härnösands kommun. Vi pratar social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och rent samhälls­ ekonomiskt är det också hållbart då dessa typer av arbetsmarknadsåtgärder bidrar till att bryta bidragsberoende.

– Skogsgruppen sysselsätter många olika typer av människor, säger Issam.

En del har aldrig varit ute i skogen och jobbat medan en del har stor erfarenhet.

Alla som arbetar har rätt behörighet för sina arbetsuppgifter, oavsett om det handlar om att hantera en motorsåg eller köra traktor. Förhoppningsvis väcker vi ett intresse för skogsarbete och ger dem den erfarenhet som framtida arbetsgivare kan efterfråga.

24

Ekologiskt och samtidigt ekonomiskt Marcus Tärnvik är affärsområdeschef för Fjärrvärme och han ser bara fördelar med samarbetet.

– Förutom att vi tar tillvara ett ­material som annars bara skulle gå till spillo så håller vi det snyggt och rent i skog och mark vilket är trevligt för oss alla, säger han.

Att röja sly och ris är också viktigt ur ett ekologiskt perspektiv förutom att marker och strövområden blir mer estetiskt tilltalande. Genom röjning låter man träden ta mer plats och därmed blir virkeskvaliteten bättre och antalet stormoch snöskador i trädbestånden minskar.

Rent ekonomiskt innebär inte ­sam­arbetet med Arbetslivsförvaltningen något negativt.

– Vi betalar ett marknadsmässigt pris för det material som skogsgruppen levererar, säger Marcus. Det är viktigt att poängtera då vi strävar efter att hålla så låga priser som möjligt gentemot

våra kunder och eftersom skogsgruppen kunde erbjuda oss ett pris som står i paritet med våra övriga bränslekostnader såg vi bara vinster med samarbetet.

Just samarbete är något som Issam Sassi framhåller.

– Vi från kommunen står i s­ tändig ­d ialog med HEMAB om möjliga ­samarbeten där målet är att tillvarata ­naturens resurser, minska utsläpp och bidra till de miljömål som finns lokalt, regionalt, nationellt och även globalt. Jag har träffat chefer från samtliga affärs­ områden och försöker alltid hitta lämpliga arenor för oss att samverka på.

Marcus Tärnvik, affärsområdeschef F ­ järrvärme och Issam Sassi, arbetsmarknadschef Härnösands kommun, är nöjda med det värmande och hållbara samarbete som finns mellan HEMAB och Arbetslivsförvaltningen.

Papper är bättre än alla miljöplaster i världen Plast i haven, mikroplaster i naturen, höjd skatt på plastpåsar… Plast är onekligen ett omstritt material och debatten kring det väcker många olika känslor. En känsla kan vara maktlöshet inför en så global fråga som plastanvändning. Vad kan lilla jag göra för skillnad? Kanske mer och enklare än du tror!

Magnus Winges och Niklas Jonsson tycker det känns bra att kunna erbjuda ett alternativ till plastpåsen.

AT T PL AST INTE ÄR BR A för miljön vet nog de flesta och att göra insatser för att minska användningen av plast är nödvändigt. För oss på HEMAB är det en hållbarhetsfråga ur flera olika perspektiv.

Miljöplast är också plast Miljöplast tillverkad av majsstärkelse eller sockerrör må vara bättre än plast till­verkad av olja, men det är fortfarande plast och den ställer till det i produk­ tionen av biogas.

– Faktum är att miljöplasten till och med är värre att få in i p­ rocessen, åtminstone om man tänker rent tekniskt, konstaterar Jonas Jacobsson, ­Platschef vid Äland där biogasanläggningen ligger. Miljöplasten är seg och blir till långa plastband som trasslar in sig i de ­mekaniska delarna. Den ställer till ­mycket oreda och orsakar stora drift­ problem, säger Jonas.

Som med så mycket annat, kan många bäckar små göra stor skillnad. Både för biogasanläggningen och för miljön.

Kunderna på Ica Maxi och Stora Coop har sedan sommaren haft möjlighet att bidra genom att lägga frukt och grönt i en matavfallspåse istället för en plastpåse.

På så vis minskar användningen av plast och papperspåsen används dessutom två gånger - först till frukt och grönt i butiken och sedan till matavfall hemma.

Praktiskt och miljösmart, och så minskar förhoppningsvis risken att vi får plast i maskineriet i Äland.

Använd påsen två gånger – dubbel nytta!

Matavfallspåsen känner alla i Härnösand igen vid det här laget och vi är glada över att tillsammans med matvarubutikerna i Härnösand ha kunnat erbjuda dubbel nytta av påsarna.

– Starten har varit väldigt lyckad och vi har bara fått positiva kommentarer om papperspåsarna, konstaterar Niklas ­Jonsson, stormarknadschef på Stora Coop.

Magnus Winges, Icahandlare på Ica Maxi, håller med: - Många undrar varför inte alla

­ andlare har kommit på den här idén, h konstaterar Winges.

Sedan starten har ytterligare två ­butiker, Hemköp och Coop Tullporten, anslutit till att marknadsföra pappers­ påsar, så nu har ännu fler möjlighet att bidra till miljönyttan.

(Miljö)smarta påshållare ger bättre exponering Under hösten togs samarbetet ett steg vidare genom att EdmoLift fick i uppdrag att tillverka ett antal påshållare som gör papperspåsarna mer lättillgängliga.

Hållarna är helt tillverkade i metall som går att materialåtervinna, ingen svetsning krävs i produktionen och det finns inga miljögifter i den pulverfärg som används.

- Vi har en tydlig miljöpolicy där vi gör insatser för att minska vår miljö­ påverkan, så tillverkningsprocessen är både lokal och bra ur miljöperspektiv, säger Hans Vikström, Konstruktionschef på EdmoLift.

Så nästa gång du handlar frukt och grönt – tänk hållbart och välj en pappers­ påse istället.

25

Hemab i siffror 2019

26

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

Förvaltningsberättelse ÄGARFÖRHÅLLANDEN HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB, HEMAB, ÄGS TILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN. I HEMAB INGÅR DE T HELÄGDA DOT TERBOLAGE T HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HEAB. HEMAB ELFÖRSÄL JNING, HEFAB, ÄGS TILL 95 % AV HEMAB, 3% AV HÄRNÖSANDSHUS OCH 2% AV KOMMUNFASTIGHE TER. HEMAB ÄGER 40% AV AKTIEK APITALE T (40% I RÖST VÄRDE) I KOMMUNBR ÄNSLE I ÅDALEN AB. ÖVRIG DELÄGARE MED 60% ÄR ÖVIK ENERGI AB. HEMAB ÄGER 16% AV AKTIEK APITALE T (16% I RÖST VÄRDE) I SERVANE T AB. ÖVRIGA DELÄGARE ÄR SUNDSVALL ELNÄT (66%), BTEA SAMT TIMR Å, ÅNGE, STRÖMSUND OCH R AGUNDA KOMMUNER. HEMAB ÄGER OCKSÅ 11% I NORRSKEN AB SOM TOTALT HAR 20 KOMMUNER RESPEKTIVE KOMMUNALA BOLAG SOM DELÄGARE.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN Koncernens verksamhet är uppdelad i fyra affärsområden: Fjärrvärme, Återvinning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i Härnösand Elnät AB och Elförsäljning i HEMAB Elförsäljning AB. Övriga verk­ samheter bedrivs i moderbolaget HEMAB. ­Verksamheten omfattar även vindkraft, ­biogas, fordonsgas, bredband och laddstolpar.

Koncernen redovisar ett resultat på 23,5 M kr för 2019 vilket är 7,5 M kr högre än föregående år. Investeringar för 2019 uppgick till 164,8 Mkr, varav cirka 50 M kr avser Spjutås, 17 M kr fiberutbyggnad och 9 M kr kolfilter. Företaget har sitt säte i Härnösand.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET FJÄRRVÄRME – SERVICEAVTAL EN NY PRODUKT Bränslepriserna har fortsatt ligga på en hög, men stabil nivå. Vi genomförde under sommaren och hösten ytterligare en ris- och slykampanj där vi erbjöd gratis hämtning.

Kampanjen blev lyckad med omkring 1­ 000 ton insamlat bränsle.

Bränsle har även kommit in via ett ­samarbete med Resursgruppen där en grupp på 5-7 personer har röjt och kört ris och sly från Kommunens mark till Kraftvärme­ verket. Samarbetet har varit positivt ur såväl miljömässigt, ekonomiskt och socialt håll­ barhetsperspektiv.

Reinvesteringsarbetet har fokuserats till främst Trädgårdsgatan, Brunnshusgatan och Hovsgatan, där cirka 1 200 meter ledning bytts ut. Utöver det har vi även bytt cirka

300 meter ledning vid Peckas naturodlingar för att klara av den ökade effekten efter deras utökning.

Under året har vi börjat erbjuda service­ avtal till våra fjärrvärmekunder. Produkten har blivit väl emottagen och försäljningen har gått över förväntan, vilket vi ser som et tecken på att den varit eftertraktad.

I slutet av augusti fick vi kvitto på att vi har väl fungerande beredskap och rutiner vid Kraftvärmeverket, då en glödbrand upptäcktes i tid och räddningstjänsten till­ kallades. Personalen hann släcka den synliga branden innan räddningstjänsten var på plats, vilket gjorde att den aldrig hann sprida sig.

Föredömligt hanterat!

I slutet av året lanserade vi en ny produkt i form av solvärme. Våra kunder har sedan 1 december 2019 kunnat anmäla sitt intresse för att köpa solvärme och produkten börjar levereras 1 januari 2020.

Som ett steg i att bli så effektiva och ­smarta som möjligt i vår bränslehantering utförde vi i slutet av året en 3D -inventering av vårt flislager. Denna visade en felmarginal på ­ ca 10 000 m3, vilket ger oss en uppfattning om vad vi har att jobba vidare med.

En stor investering på Kraftvärmeverket under året var det nya golvet i mellanlagret.

Trycket på golvet från den 20 meter höga bränslestacken utgör en stor påfrestning med slitage som följd. Det nya golvet kommer att minska fettanvändning markant och därmed även miljöbelastningen.

Peckas tredje växthus blev en stor ­a nslutning och vi är glada att de har valt fjärrvärme till sin anläggning.

Under hösten har månadsvisa avstäm­ ningar med BioNorr genomförts för att optimera spillvärmeanvändningen från dem till Kraftvärmeverket.

ÅTERVINNING – NYA SAMARBETEN OCH FOKUS PÅ HÅLLBARHET I början av året brast en invallning av en lakvattendamm vid Äland, vilket gjorde att vattnet rann ut i Mjösjöbäcken istället för via överföringsledning. Dessbättre uppmättes inga förhöjda värden i bäcken då en extern konsult analyserade proverna därifrån.

Ett antal insatser har genomförts för att förbättra värdena av BOD (syreförbrukande ämnen) på Älands återvinningsanläggning.

Till exempel har vi minskat mängden bio­ logiskt material. Dels genom ett samarbete med Gästrike Ekogas och dels genom att utöka biogasanläggningen så att mer material kan processas samtidigt. Vi har även byggt om tippfickorna för att undvika läckage och istället föra urlakning mot tippfickan.

I ett samarbete med Ica Maxi och Stora Coop har det sedan sommaren erbjudits ­papperspåsar till frukt och grönt ­som­a lternativ till plastpåsar i dessa butiker.

I juni utbröt en brand i balningsanlägg­ ningen på Jaktstigen. Personalen handlade snabbt och lyckades begränsa elden tills

räddningstjänsten var på plats.

I och med den nya avfallstaxan ­f örändrades taxan för slamtömning för att bli mer kostnadsriktig. Det är nu till exempel större skillnader i pris mellan förbokad och akut tömning.

HEMAB har ambitionen att nå det av Avfall Sverige uppsatta målet att minska mängden hushållsavfall med 25 % mellan åren 2015-2025. Som en åtgärd kring detta genomförde vi i maj Källsorterings­veckan, för att ge lite extra uppmärksamhet till vikten av återvinning och återbruk. Veckan blev uppmärksammad och mycket lyckad och kommer troligen bli en återkommande aktivitet för att återkommande sätta fokus på vikten av hållbarhet.

Under året har flera samarbeten med Technichus genomförts. Bland annat har vi haft en utställning om återbruk och åter­ vinning på plats, vi har även kunnat bidra till att möjliggöra kostnadsfria kurser kring återbruk för barn.

I december genomfördes Julbytardagen vid Härnösands kretsloppspark. En mycket uppskattat aktivitet med syfte och fokus på att främja återbruk och cirkulär ekonomi.

Omkring 300 personer kom och bytte julsaker med varandra under trevliga former. Även denna aktivitet kommer troligen bli utvecklad och återkommande. I samband med aktiviteten skänkte vi även en summa pengar per besökare till Svenska kyrkans Jul i gemenskap som vår årliga julgåva.

I december genomfördes även en plock­ analys som vi fick resultatet av i januari 2020.

Trenden är fortfarande minskad mängd ­brännbart avfall, vilket är mycket positivt.

VATTEN –RESERVVATTENLEDNING OCH KOLFILTER TVÅ STORA BESLUT I april fattade styrelsen beslut om invester­ ing i ett kolfilter till vattenverket. Filtret blir ett extra barriärsteg som kommer att framtidssäkra vattensäkerheten, men även förbättra smakupplevelsen.

För att förbättra luften i området kring simhallen har en investering gjorts i pump­ stationen där. Bestrålning med UV-ljus och en efterföljande rening med aktivt kol gör att lukten har dämpats avsevärt.

I år fick fontän i Nattviken gå i pension efter 30 års drift. Fontänen har inneburit en hel del underhåll och HEMAB, Härnösands­ hus och Härnösands kommun har gemen­ samt stått för drift- och underhålls­ kostnaderna av den.

I december beslutade HEMABs styrelse att en reservvattenledning ska byggas genom Bondsjön. Syftet är att säkra tillgången till råvatten för Härnösands stad i händelse av att vattnet i Bondsjön skulle bli obrukbart.

Reservvattenledningen ska placeras på botten av Bondsjön och kunna leda Långsjöns vatten direkt till vattenverket i Härnösand. Projektet beräknas vara färdigställt i oktober 2020.

Slam från reningsverket på Kattastrand 27

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

började under 2019 skickas till Timrå istället för Älands återvinningsanläggning.

Anledningarna är flera, bland annat att vi inte har kapacitet att röta allt slam vid Äland och därmed får för mycket organiskt avfall i deponin.

Arbetet med reinvestering i ledningsnätet med strumpinfodring har intensifierats under året. Tekniken gör att arbetet går fortare och har en betydligt mindre miljöpåverkan ­genom bland annat minskade koldioxid­utsläpp.

Byten av vattenmätare till fjärravlästa sådana har fortsatt och vi har nu bytt 50 % av mätarna.

Vi har investerat i en vattenkiosk i syfte att bättre kunna mäta och debitera vatten som företag köper. Tidigare har dessa hämtat vatten ur brandposter.

Under året har komplettering till ansökan om vattenskyddsområde Brunne tagits fram och bearbetats.

ELNÄT – STRUKTURERAT ARBETE GER RESULTAT Under Alfrida, den hittills värsta storm som drabbat Finland, blev 93% av alla hushåll strömlösa. Efter förfrågan om hjälp skickade vi två team på totalt åtta personer som har stor erfarenhet av storstörningar. Samarbetet med Ålands ansvariga fungerade väldigt bra och arbetet var välorganiserat. Och vi blev ännu en erfarenhet rikare.

Den årliga helikopterbesiktningen visade att vi följer en positiv trend med allt färre anmärkningar. Vår strukturerade underhålls­ plan och ett systematiskt röjningsarbete har gett frukt i form av färre träd på ledningar och bättre röjda ledningsgator. Röjningen av ledningsgator följer en femårsplan, vilket gör att det i de allra flesta fall inte hinner växa igen tillräckligt mycket mellan röjningarna för att innebära ett problem.

Att dra el till de nya vindkraftverken på Spjutås har varit ett grannlaga arbete. ­ Vi har utgått från Saltvik och därifrån grävt ner kabel via Ed och Fröland, hela vägen till Spjutås. Att gräva ner kabel är ett arbete som kräver hög kompetens och att ha en bra underentreprenör är av stor vikt. Vi är därför nöjda att vi funnit den kompetensen lokalt i Härnösand.

Nu har vi bara 5 mil ledning kvar att gräva ner i vädersäkringsprojektet ISO 2020. Vi ser redan effekter av detta arbete i form av att vi inte är lika sårbara vid stormar och våra kunder drabbas mer sällan av avbrott. F ­ aktum är att vi under 2019 endast hade 0,636 fel per kund och år vilket är det lägsta någonsin.

ELFÖRSÄLJNING – 2019 BLEV ÅRET VI NÅDDE POSITIVT RESULTAT Under året har såväl interna rutiner som ­samarbetet med Statkraft utvecklats. ­Marknadspriserna på el och elcertifikat har verkligen fluktuerat under 2019 på ett sätt som varit svårt att förutse. Mot den ­bakgrunden känns vår affärsmodell och strategi trygg, och vår volymtillväxt nådde i slutet av året uppsatt mål.

Det råder tydlig konkurrens på marknaden där nykundsrabatter och premier för att locka

28

nya kunder förekommer brett. Trots detta har avtalstecknandet gått väldigt bra med många nya kunder både på företags- och ­privatsidan. Kopplingen till lokal handel där alla privatkunder som tecknar elavtal erhåller ett presentkort har bidragit med stora belopp till centrumhandeln i Härnösand.

Detta känns extra roligt då vi under 2019 ­välkomnade drygt 10 nya butiker som ­a mbassadörer för detta upplägg.

Kampanjen Mitt Härnösand, där vi lyfter fram så väl medarbetare som härnösandsbor som ser fördelarna med att köpa hållbar, lokalproducerad el, har synts såväl på bio som i sociala medier.

I slutet av året lanserade vi ett lojalitets­ stärkande e-brev riktat till våra avtalskunder.

Vi har även satt rutinerna för kampanj­ arbete gentemot avtalslösa kundkategorier. ­Gensvaret på detta har varit bra. Konceptet med att företagskunder får ett inramat certifikat som visar att de köper grön och lokalproducerad el är uppskattat och pryder att fler kontorsmiljöer i Härnösand.

BIOGAS, LADDSTOLPAR OCH VINDKRAFT Under året har flera företag och även Region Västernorrland satsat på fordon som drivs med fordonsgas, för att utöka sin fossilfria fordonsflotta. Det ser vi som mycket positivt.

Under året inledde HEMAB ett samarbete med Gästrike Ekogas AB, som bland annat innebär en möjlighet till erfarenhetsutbyte och möjlighet till resursdelning. Vi har stor nytta av att samarbeta kring strategier för biogasproduktion i regionen och u ­ tveckling av produkten. Vi får även möjlighet att fördela substrat mellan oss utifrån rådande förutsättningar i produktionen.

Produktionen vid biogasanläggningen har optimerats eftersom och nådde i slutet av sommaren nya rekordnivåer. HEMABs styrelse har även fattat ett inriktningsbeslut om att bygga ut biogasanläggningen i Äland.

I slutet av året blev vår biogödsel ­certifierad enligt SPCR 120. Biogödseln är ännu en produkt vi får ut efter rötningen av matavfallet i biogasanläggningen och certifieringen är ett steg i processen att få ut ännu mer nytta av matavfallet och få in ännu en produkt i kretsloppet. Nu kan vi fortsätta arbetet med att KRAV-certifiera och få avsättning för den näringsrika gödseln.

Totalt finns nu 66 laddpunkter vid 23 olika platser i kommunen. Trenden för köp och laddning av elbilar är positiv och under året har vi kunnat se att 66 % av alla laddningar görs av återkommande kunder.

Projektet med upprättandet av vindkraft­ verken på Spjutåsberget är i slutfasen. När besiktningen är genomförd och godkänd tar HEMAB över ansvaret för tornen och d ­ ärefter kan produktionen av förnybar el börja. Åtta olika föreningar kom in med an­ sökningar om bidrag i form av vindkraft­ pengar. Härnösands Orienteringsklubb och Härnösands Cykelklubb beviljades bidrag om 100 000 respektive 10 000 kronor.

FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING SAMT VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Medarbetarprogrammet HEMAB 360 fortsätter med nytt grepp för att komma längre, med hög delaktighet hos personalen och för att nå till en hållbar prestationskultur där vi har ett högt välmående, är rädda om varandra och bidrar till att var och en lyckas med sitt uppdrag.

Under 2020 planeras en marknads­ introduktion av vår certifierade biogödsel.

Parallellt med projekteringsarbetet för eventuell utbyggnad av biogasanläggningen kommer HEMAB fortsätta dialogen med närliggande kommuner, med målsättningen att hitta samarbetsmöjligheter.

Elförsäljningskampanjen Mitt Härnösand kommer att fortsätta under 2020 med nya förgrundspersoner.

Vädersäkringsprojektet ISO 2020 går in i sin slutfas och kommer att kunna avslutas under 2020.

Bygget av kolfilter vid vattenverket kommer att fortgå under kommande år och beräknas kunna driftsättas i december 2020. Även bygget av reservvattenledningen genom Bondsjön beräknas vara klar under hösten.

Samarbetet med Ica Maxi och Stora Coop har varit mycket lyckat och satsningen fortsätter även under början av kommande år.

Det positiva samarbetet med resurs­ gruppen där en grupp på 5-7 personer har röjt och kört ris och sly från Kommunens mark till Kraftvärmeverket kommer fortsätta under 2020.

Vi räknar även med att de uppskattade arrangemangen Källsorteringsveckan och Jul­­­­bytardagen kommer att återkomma under 2020.

HÅLLBARHETSRAPPORT MILJÖPÅVERKAN OCH HÅLLBARHET I början av året blev HEMAB certifierad ­ iljönär, vilket innebär att vi arbetar nog­ M grant med att hushålla med så väl ekono­m iska som miljömässiga resurser, återbruka saker som kan återbrukas samt förebygga uppkomst av onödigt avfall. Vi är även berättigade att i vår tur utse nya företag som Miljönärer om de uppfyller vissa specifika krav.

Flytande biogödsel från Härnösand Biogas blev i slutet av året certifierat av RISE enligt standarden SPCR 120, certifieringsregler för biogödsel.

Andelen fordon med förnybara drivmedel uppgår nu till 20 procent i fordonsflottan. År 2021 ska vi vara helt fossilfria i våra transporter och resor enligt den antagna Transportutmaningen.

Skolprogrammet för grundskolan utökades under året att även inkludera förskoleklasser som erbjuds Återvinningslek, en aktivitet som snabbt blev fullbokad.

I en serie föreläsningar om energi, vatten och återvinning har medarbetare från ­H EMAB träffat studenter vid Vuxen­ utbildningen. Eleverna läser SFI, svenska för invandrare, där avsnitt om samhälls­

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr).

FLERÅRSJÄMFÖRELSE Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.

KONCERNEN

Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Antal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i %

2019 393 139 23 484 1 281 446 137 23,8 2,5 7,7

2018 374 183 15 976 1 154 120 137 24,3 2,0 5,7

2017 320 934 19 893 1 042 181 135 26,0 2,7 7,3

2016 322 445 20 231 952 508 137 26,9 3,0 7,9

2019 265 578 11 552 1 049 979 137 24,8 1,7 4,4

2018 261 599 4 779 934 223 137 26,6 1,2 1,9

2017 249 222 7 163 863 021 135 28,6 1,6 2,9

2016 256 013 11 830 791 271 137 30,5 2,4 4,9

MODERBOLAGE T

Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Antal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i % Nyckeltalsdefinitioner framgår av Not 1

FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST Fritt eget kapital enligt balansräkningen Ansamlad förlust - 31 209 837 Årets vinst 12 276 337 Kronor

- 18 933 500

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten, 18 933 500 kronor, överföres i ny räkning.

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL KONCERNEN

AKTIEK APITAL

ÖVRIGT TILLSK JUTE T K APITAL

ANNAT EGE T K APITAL INKL ÅRE TS RESLUTAT

MINORITE TSINTRESSE

TOTALT

Eget kapital 2019-01-01 Årets resultat

40 100 –

237 660 –

2 978 24 207

– 202

280 738 24 409

Eget kapital 2019-12-31

40 100

237 660

27 185

202

305 147

MODERBOLAGE T AKTIEK APITAL RESERVFOND

BALANSER AT RESULTAT

ÅRE TS RESULTAT

TOTALT

Eget kapital 2019-01-01 40 100 10 000 Disp enl beslut årsstämma Årets resultat – –

– 13 296 – 17 914 –

– 17 914 17 914 12 276

18 890 – 12 276

Eget kapital 2019-12-31

– 31 210

12 276

31 166

40 100

10 000

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde 100 kr.

29

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

RESULTATRÄKNING

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

Not

2019

2018

2019

2018

Nettoomsättning 4 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter

393 139 1 130 35 126

374 183 872 27 960

265 577 1 130 49 239

261 599 872 44 646

429 395 403 015 315 946 RÖRELSENS KOSTNADER: Bränslen, råvaror och förnödenheter – 98 454 – 108 922 Övriga externa kostnader 5, 6 – 136 459 – 106 235 Personalkostnader 7 – 92 744 – 88 349 Av- och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar 8, 9, 10 – 69 971 – 76 084

307 117

– 37 983 – 116 210 – 92 663

– 54 478 – 96 566 – 88 067

– 51 166

– 57 353

– 298 022

– 296 464

Rörelseresultat 31 767 23 426 17 925

10 653

RESULTAT FR ÅN FINANSIELLA POSTER: Resultat från andelar intresseföretag och gemensamt styrda företag – 301 – 212 – Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 210 256 224 Räntekostnader och liknande resultatposter – 8 192 – 7 494 – 6 596

– 273 – 6 147

Summa resultat från finansiella poster

– 8 283

– 7 450

– 6 372

– 5 873

Resultat efter finansiella poster

23 484

15 976

11 552

4 779

Bokslutsdispositioner 24 Skatt på årets resultat 11 Uppskjuten skatt 11 Övriga skatter

– – 33 – 1 870 2 827

– – 7 192 – –

– – 724 –

– 23 216 – 523 –

Årets resultat

24 409

8 784

12 276

– 17 914

Summa rörelsens kostnader – 397 628 – 379 589

orientering ingår. Vår målsättning är att alla elever som lär sig grundläggande svenska på SFI ska få ta del av vår föreläsningsserie.

Vi har fortsatt att göra reklam för att våra kunder ska skaffa e-faktura istället för ­pappersfaktura. Vi har även inlett ett samarbete med Yippie Härnösand avseende vårt kundinformationsblad HEMAB info som numera återfinns som mittuppslag i Yippie fyra gånger per år. Båda dessa insatser syftar till att minska vår miljöpåverkan genom utskick.

Under hösten lanserades ett nytt ­spon­­srings­­­upplägg som är uppdelat i Håll­ barhetssponsring och ­Drömfonden. Hållbar­ hetssponsringen innebär att ­f öreningar ansöker om sponsring genom att ge förslag på en insats som spar på jordens resurser och välkomnar mångfald och gemenskap. Genom HEMABs drömfond kan föreningar söka bidrag till exempelvis utrustning, deltagareller medlemsavgifter för medlemmar som saknar egna ekonomiska medel. Den enskilda familjens privatekonomi ska inte behöva begränsa barns utövande av exempelvis idrott eller kultur och vi hoppas att drömfonden ska möjliggöra för fler att delta i Härnösands idrotts- och kulturliv.

Affärsområdena Fjärrvärme, Återvinning 30

och Vatten, som alla återfinns i moderbolaget, bedriver tillstånds-och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Verksam­ heternas huvudsyften är att minska miljö­ påverkan i samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till återbruk, återvinning samt minskande av avfall samt Vatten genom att ta hand om spillvatten som annars skulle förorena vattendrag och hav.

Fjärrvärmens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras på förnyelsebara bränslen. Tillförseln av bränslen som trädbränslen och torv med mera, sker med lastbilstransporter. Rikt– och gränsvärden som gäller för verksamheterna har hållits.

MEDARBETARE HEMAB har i år varit ett av värdföretagen för Qraftsamling, där ökad andel kvinnliga chefer, kvinnor under 30 år och medarbetare med utländsk bakgrund har stått i fokus.

Vi har under året haft olika satsningar på personalens hälsa. De genomförda hälso­ undersökningarna ger möjlighet att ge extra stöd i hälsorelaterade och livsstilsändrande insatser.

I linje med vår arbetsmiljöpolicy vill vi ha en hållbar prestationskultur som har fokus på leveranser. Arbetet ska vara planerat så att det ger förutsättningar att vara effektiv, må bra och få tid över. En insats är att vi under året har infört en ökad flexibilitet i arbetstider, för att förbättra möjligheten att få ihop livspusslet. En medveten satsning för att ta tillvara goda idéer och involvera med­ arbetarna i att göra vår arbetsplats ännu bättre är de så kallade ”trattarna”. I dessa kan alla lämna förslag på saker som kan göra arbetet i vardagen smidigare och ge ett bättre flyt. På detta sätt kan ledningen hämta in och hantera förbättringsförslag från personalen.

Flera bra förslag har kommit fram och ­a rbetet fortsätter.

För att få fokus på säkerhet har vi under året jobbat medvetet med ökade riskobserva­ tioner, i syfte att minska antalet tillbud och olyckor. En riskobservation är de trafikerade miljöerna. Där har vi bland annat genom olika kommunikationsinsatser uppmärk­ sammat detta och manat till försiktighet i trafiken där våra medarbetare vistas. Vi har även gjort kommunikationsinsatser för att ­upplysa våra kunder om hur de kan hjälpa till att skapa en bättre arbetsmiljö för våra chaufförer genom att placera avfallskärl på

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

BALANSRÄKNING

Not

KONCERNEN

2019

MODERBOLAGE T

2018

2019

2018

TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark 8 118 839 112 128 59 985 Maskiner och andra tekniska anläggningar 6, 9 806 372 786 172 568 796 Inventarier, verktyg och installationer 10 104 481 108 714 96 500 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 12 119 881 47 427 86 971

50 967 561 350 98 539

Summa materiella anläggningstillgångar

740 607

1 149 573

1 054 441

812 252

29 751

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i koncernföretag 25 – Fordringar hos koncernföretag – Andelar i intresseföretag 13 3 001 Fordringar hos intresseföretag 15 Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 2 253 Uppskjutna skattefordringar 5 485 Andra långfristiga fordringar 15 –

– – 2 998 – 2 253 4 761 1 008

93 800 11 803 2 700 – 2 252 5 485 –

93 800 11 803 2 700 1 008 2 252 4 761 –

Summa finansiella anläggningstillgångar

11 020

116 040

116 324

Summa anläggningstillgångar 1 160 312 1 065 461 928 292

856 931

10 739

OMSÄT TNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER

Råvaror och förnödenheter

16

11 739

9 162

11 739

9 162

Summa varulager 11 739 9 162 11 739 9 162

KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 24 211 36 944 26 439 36 944 Fordringar hos koncernföretag – – 13 920 2 899 Aktuella skattefordringar 559 239 – – Övriga fordringar 129 134 11 124 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 38 204 41 979 29 502 28 095 Summa kortfristiga fordringar

63 103

79 296

69 872

68 062

K ASSA OCH BANK

46 293

202

40 076

68

Summa omsättningstillgångar

121 135

88 660

121 687

77 292

Summa tillgångar 1 281 447 1 154 120 1 049 979 934 223

EGE T K APITAL OCH SKULDER EGE T K APITAL 18,26 Aktiekapital 40 100 40 100 40 100 40 100 Reserver 10 000 – 10 000 10 000 Annat eget kapital inkl årets resultat 254 846 240 639 – – Balanserad vinst/förlust – – – 31 210 – 13 296 Årets resultat – – 12 276 – 17 914

Summa eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande

304 946 202

280 739 –

– –

– –

Summa eget kapital

305 148

280 739

31 166

18 890

OBESK AT TADE RESERVER

27

–

–

291 600 291 600

AVSÄT TNINGAR

Avsättningar uppskjuten skatt Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar 19

92 557 418 28 352

92 905 – 23 417

– – 28 352

– – 23 417

Summa avsättningar

121 327

116 322

28 352

23 417

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

KONCERNEN

Not

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

LÅNGFRISTIGA SKULDER 20, 21 Skulder till kreditinstitut 448 450 Övriga långfristiga skulder 39 627

479 250 46 286

372 000 39 627

387 500 46 286

Summa lång fristiga skulder 488 077

525 536

411 627

433 786

KORTFRISTIGA SKULDER 21 Checkräkningskredit 22 Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23

5 407 114 988 15 973 – – 27 027 68 128

– 196 392 20 359 23 756 59 8 860 37 808

930 84 688 11 355 22 568 45 7 446 39 498

231 524

287 234

166 530

1 154 120

1 049 979

934 223

5 854 241 692 26 277 – 92 29 922 63 058

Summa kortfristiga skulder 366 895 Summa eget kapital och skulder 1 281 447

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019 2018 2019 DEN LÖPANDE VERKSAMHE TEN Resultat efter finansiella poster 23 484 15 976 11 552 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 75 206 78 718 56 101 Betald skatt – 261 – –

4 779 59 988 –

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

64 767

98 430

94 694

67 653

FÖR ÄNDRING I RÖRELSEK APITAL Förändring av varulager – 2 577 – 5 426 – 2 577 Förändring av kundfordringar 12 733 – 23 328 10 505 Förändring av kortfristiga fordringar 3 780 – 370 1 294 Förändring av leverantörsskulder 10 304 – 33 607 9 004 Förändring av kortfristiga skulder – 1 728 49 180 – 1 162

Kassaflöde från den löpande verksamheten

120 942

81 143

84 717

2018

– 5 426 – 23 341 4 792 – 23 562 21 237 38 467

INVESTERINGSVERKSAMHE TEN

Investeringar materiella anläggningstillgångar

– 165 103

– 161 224

– 133 016

– 109 621

Kassaflöde från investeringsverksamheten

– 165 103

– 161 224

– 133 016

– 109 621

FINANSIERINGSVERKSAMHE TEN

Upptagna lån Amortering av lån Utbetald utdelning

100 000 – 9 747 –

90 000 – 12 554 –

98 263 – 3 503 – 6 454

71 435 – 3 500 – 5 188

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

90 253

77 446

88 306

62 747

Årets kassaflöde

46 092

– 2 635

40 007

– 8 407

Likvida medel vid årets början

202

2 837

68

8 475

Likvida medel vid årets slut

46 294

202

40 075

68

rätt sätt, eller på en annan, mindre trafikerad plats.

Alla chefer och skyddsombud har fått förnyad utbildning kring arbetsmiljö. Arbetet har varit lyckat och vi fortsätter naturligtvis detta förebyggande arbete även under nästa år.

32

Kränkande särbehandling är aldrig a­ ccepterat och vi jobbar aktivt med att hantera uppkomna situationer så att missförstånd kan redas ut och åtgärder vidtas.

Vårt arbete med praktikplatser är viktigt inte bara för individen utan även för företaget ur

mångfaldsperspektiv. Vi har haft flera prakti­ kanter under året som bland annat bidragit till att vi vidtagit åtgärder kring tillgänglighets­ frågor som tidigare inte uppmärksammats.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

Tilläggsupplysningar NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

Årsredovisningen och koncernredo­ visningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförän­ drade jämfört med föregående år.

Moderföretaget och koncernen tillämpar samma redovisningsprinciper om inte annat framgår nedan: • Eget kapital delas in i bundet och fritt kapital, i enlighet med ÅRL s indelning.

• Obeskattade reserver redovisas med

brutto­belopp i balansräkningen, i­nklusive den uppskjutna skatteskuld som är ­hänförlig till reserverna.

• Förändringar av obeskattade reserv­

er redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Koncernbidrag ­redovisas som bokslutsdispositioner.

• Aktier och andelar i dotterföretag

redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaff­n ingsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvs­ kostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffnings­ värdet när de uppkommer. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

• I moderföretaget görs inga avsättningar

för återställandekostnader i samband med förvärv av materiella anläggnings­ tillgångar. I stället tillämpas principen att avsättning för återställandekostnader görs successivt.

• Lagerförda elcertifikat värderas till

anskaffningsvärdet, dvs noll kro­ nor, avseende de certifikat som var ­registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2019-12-31. Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet ca 0,95 (9,6) Mkr.

• Lagerförda utsläppsrätter värderas till

anskaffningsvärdet, det vill säga noll kronor, avseende de rättigheter som var registrerade på vårt konto per 2019-12-31.

Marknadsvärdet av dessa utsläppsrätter var vid årsskiftet ca 12,3 (14,3) Mkr.

INTÄKTSREDOVISNING

Nettoomsättningen omfattar försäljnings­ intäkter från kärnverksamheterna, det vill säga produktion, försäljning och distribution av el, försäljning och distribution av värme, försäljning av gas, energihandel samt andra intäkter såsom tjänster och konsultuppdrag och anslutningsavgifter.

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljnings­v illkoren. Försäljningen redo­ visas efter avdrag för moms och rabatter. I koncern­redovisningen elimineras koncern­ intern försäljning. Bolaget har ej tids­begränsat åtagande att underhålla och vid behov ersätta investeringar i anslutningar. Koncernen intäkts­för ­a nslutningsavgifter över intäkts­ genererande tillgångars be­­räknade nyttjan­ deperiod som upgår till 30 år. Periodiserade anslutningsavgifter ingår i posten uppluna kostnader och förutbetalda intäkter.

KONCERNREDOVISNING

Härnösand Energi & Miljö AB upprättar koncernredovisning. Uppgifter om koncern­ företag finns i not 25. Dotterföretagen inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande ­inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då det bestämmande i­nflytandet erhålls. Identifierbara tillgångar och skulder värderas inledningsvis till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Minoritetens andel av de förvärvade nettotillgångar­ na värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av m ­ ellanskillnaden mellan de ­f örvärvade ­identifierbara nettotillgångarna vid förvärvstillfället och anskaffningsvärdet inklusive värdet av minoritetsintresset och värderas initialt till anskaffningsvärdet.

Mellanhavanden mellan koncernföretag elimineras i sin helhet.

Dotterföretag i andra länder upprättar sin årsredovisning i utländsk valuta. Omräkning av posterna i dessa företags balans- och resultaträkningar görs till balansdagskurs respektive avistakurs för den dag respektive affärshändelse ägde rum. De omräknings­ differenser som uppkommer redovisas i ­koncernens egna kapital.

INTRESSEFÖRETAG OCH GEMENSAMT STYRT FÖRETAG

Som intresseföretag räknas sådana företag där företaget har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Ett betydande inflytande anses normalt föreligga när före­ taget äger minst 20 % men inte mer än 50 % av rösterna i ett annat företag.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella och materiella anläggnings­ tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

När en komponent i en anläggningstillgång

byts ut, utrangeras eventuell kvar­varande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framti­ da kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffnings­värdet ökas med samma belopp.

Realisationsvinst respektive realisations­ förlust vid avyttring av en anläggningstill­ gång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.

När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall till­ gångens restvärde.

Bolagets mark har obegränsad nyttjande­period och skrivs inte av. Linjär avskrivnings­metod används för övriga typer av materiella tillgångar.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS

Materiella anläggningstillgångar • Stommar 50 år • Fasader 30 år • Tak 15-25 år • Övrigt 20 år • Markanläggningar 20 år • El-ledningar 30 år • Mottagnings- och fördelningsstationer 10 år. Transformatorer 15 år • Fjärrvärmeledningar 25 år • Maskiner i hetvattencentral 15 år • Gasanläggning 15 år • Gasledningar 25 år • Maskiner och andra tekniska • anläggningar 10 år • Inventarier, verktyg och installationer 3-15 år KOMPONENTINDELNING

Materiella anläggningstillgångar har delats upp på komponenter när komponenterna är betydande och när komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya kom­ ponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser till­ gångar som inte delas upp i k­ omponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid ­a nskaffningstidpunkten.

33

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

Utgifter för löpande reparationer och underhåll redovisas som kostnader.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kort­ fristiga placeringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balans­ räkningen när Härnösand Energi & Miljö AB blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar tas bort från balans­ räkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balans­ räkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Posten består huvudsakligen av aktier samt ett mindre innehav av räntebärande till­ gångar. Innehaven innehas på lång sikt.

Tillgångar ingående i posten och redovi­ sas inledningsvis till anskaffningsvärde. I­ ­efterföljande redovisning redovisas aktierna till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. De räntebärande tillgångarna redovisas i efter­ följande redovisning till upplupet anskaff­ ningsvärde med tillämpning av effektiv­ räntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inlednings­ vis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. I posten kortfristiga placeringar ingår aktier som innehas för att placera likviditetsöverskott på kort sikt.

KUNDFORDRINGAR/KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Fordringar redovisas som omsättning­ stillgångar med undantag för poster med förfallo­d ag mer än 12 månader efter balans­ dagen, vilka klassificeras som anläggning­ stillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen.

LÅNESKULDER OCH LEVERANTÖRSSKULDER

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redo­ visade beloppet från det belopp som ska åter­ 34

betalas vid förfallotidpunkten p­ eriodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstäm­ mer vid förfallotidpunkten det redovisade ­beloppet och det belopp som ska återbetalas.

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Vid varje balansdag bedömer Härnösand Energi & Miljö AB om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon utav de finansiella anläggningstillgångarna.

Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redo­ visas i resultaträkningsposten Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar. Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstill­ gångar som är väsentliga. Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaff­ ningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med till­ gångens ursprungliga effektivränta.

För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan som ­d iskonteringsränta. Vid prövning av nedskrivningsbehov för värdepappers­ portföljen med ränteinstrument fastställs på motsvarande sätt en effektivränta för portföljen som används vid diskonteringen.

Om nedskrivning av aktier sker fastställs nedskrivningsbeloppet som skillnaden ­mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljning­ skostnader och nuvärdet av framtida kassa­ flöden (som baseras på företagsledningens bästa uppskattning).

LEASINGAV TAL

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernbolag och moderbolag.

Leasingavtal som innebär att de ekonomis­ ka riskerna och fördelarna med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från lease­ givaren till ett företag i Härnösand Energi & Miljö AB koncern klassificeras i koncern­ redovisningen och i m ­ oderbolaget som finansiella l­easingavtal. Finansiella leasin­ gavtal medför att ­rättigheter och s­kyldigheter

redovisas som tillgång r­ espektive skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden värderas till det l­ägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgift­ erna.

Utgifter som direkt kan hänföras till leasingavtalet läggs till tillgångens värde.

Leasingavgifterna fördelas på ränta och amortering enligt effektivräntemetoden.

Variabla avgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Den leasade till­ gången skrivs av linjärt över leasingperioden.

Leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som är hänförliga till leasing­ objektet i allt väsentligt kvarstår hos lease­ givaren, klassificeras som operationell ­leasing. Betalningar, inklusive en första förhöjd hyra, enligt dessa avtal redovisas som ­kostnad linjärt över leasingperioden. Se vidare not "Maskiner och andra tekniska anläggningar" samt "Finansiella leasing­avtal".

VARULAGER

Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess netto­ försäljningsvärde på balansdagen.

Anskaffningsvärdet fastställs med använd­ ning av först in, först ut-metoden (FIFU).

För råvaror ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffnings­värdet. För varor under tillverk­n ing och färdiga varor inkluderar anskaffningsvärdet formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnad­ er, hänförbara indirekta tillverkningskost­ nader samt lånekostnader.

Varulagret har i moderföretaget v­ ärderats till 97% av det samlade anskaffnings­värdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. I koncernredovisningen värderas varulagret till det fulla anskaff­ ningsvärdet vilket understiger dess netto­ försäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda metoden innebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats.

INKOMSTSK AT TER

Aktuella skatter värderas utifrån de skatte­ satser och skatteregler som gäller på balans­ dagen.

Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Uppskjuten skatteskuld avseende ­temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för åter­ föring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

Uppskjuten skattefordran avseende under­ skottsavdrag eller andra framtida skatte­ mässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Fordringar och skulder nettoredovi­ sas endast när det finns en legal rätt till ­k vitt­n ing.

Aktuell skatt, liksom förändring i upp­ skjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten än hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. Skatteeffekter av poster som redo­ visas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Resultat efter finansiella intäkter och ­kostnader men före bokslutsdispositioner och skatter.

K ASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodo­ havanden hos banker och andra kredi­tinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaff­ ningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten.

BALANSOMSLUTNING

Företagets samlade tillgångar.

ANTAL ANSTÄLLDA

Medelantal anställda under räkenskapsåret.

SOLIDITET (%)

Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för ­uppskjuten skatt) i procent av balans­ omslutning.

AVSÄT TNINGAR

Företaget gör en avsättning när det finns en legal eller informell förpliktelse och en till­ förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Företaget nuvärdesberäknar förpliktelser som väntas regleras efter mer än tolv månader.

AVKASTNING PÅ TOTALT KAP. (%)

NYCKELTALSDEFINITIONER

Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av balansomslutningen.

NETTOOMSÄTTNING

Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kost­ nader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar.

NOT 2 STÄLLDA SÄKERHETER Koncern och moderbolag har inga ställda säkerheter.

NOT 3 EVENTUALFÖRPLIKTELSER Koncern och moderbolag har inga eventualförpliktelser.

NOT 4 NETTOOMSÄTTNINGENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSGRENAR OCH GEOGRAFISKA MARKNADER

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019 2018 2019

Fjärrvärme 150 637 149 445 150 639 Återvinning 61 291 59 151 61 291 Vatten 52 716 51 569 52 716 Elnät 85 323 74 890 – Elförsäljning 40 902 38 309 – Andra verksamheter 2 268 818 933

149 771 59 374 51 635 – – 819

Summa

261 599

393 139

374 183

265 579

2018

Bolagets geografiska marknad är Sverige.

NOT 5 ARVODE TILL REVISORER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

Revisionsuppdraget 295 Övriga tjänster 64

222 32

235 46

197 14

Summa

255

281

211

E&Y

359

35

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

NOT 6 FINANSIELLA LEASINGAVTAL Moderföretaget och koncernen har ingått följande väsentliga leasingavtal, vilka redovisas som finansiella leasingavtal: SEB Finans publ Kraftvärmeverk KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

84 450 – 23 646

84 450 – 20 268

84 450 – 23 646

84 450 – 20 268

60 804

64 182

60 804

64 182

2019

2018

2019

2018

Medelantalet anställda Kvinnor Män

32 105

30 107

32 105

30 107

Totalt

137

137

137

137

Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda

1 716 62 085

1 527 60 547

1 716 62 143

1 527 60 547

Summa löner och ersättningar

63 801

62 074

63 859

62 074

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal

230 4 785 21 100

128 4 406 20 425

230 4 768 21 096

128 4 392 20 421

Totalt

26 115

87 033

89 953

87 015

Kvinnor i styrelsen Män i styrelsen

– –

– –

43 % 57 %

43 % 57 %

Kvinnor bland övriga ledande befattningshavare

–

–

100 %

100 %

VD är enligt avtal 2016-12-13 tillsvidareanställd från och med ­2017-04-01 och undantas från bestämmelserna i lagen om anställ­ ningsskydd, LAS. I fråga om

pension enligt vid företaget gällande PA-KFS 09. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från före­ taget betalas i samband med

MASKINER OCH ANDR A TEKNISK A ANLÄGGNINGAR

Anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa

NOT 7 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

LÖNER OCH ANDR A ERSÄT TNINGAR

KÖNSFÖRDELNING ST YRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE

36

a­ llmänna anställningsvillkor i övrigt tillämpas bestämmelserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår

anställningens upphörande en engångsersättning till VD mot­ svarande totalt 12 månadslöner.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

NOT 8 BYGGNADER OCH MARK KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

Ingående anskaffningsvärden Inköp

220 691 12 759

195 079 25 611

89 081 11 745

87 694 1 387

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

233 450

220 690

100 826

89 081

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar

– 93 664 – 6 049

– 87 179 – 6 484

– 23 216 – 2 727

– 19 525 – 3 692

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 99 713

– 93 663

– 25 943

– 23 217

Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående nedskrivning

– 14 898 – – 14 898

– 10 125 – 4 773 – 14 898

– 14 898 – – 14 898

– 10 125 – 4 773 – 14 898

Utgående restvärde enligt plan

118 839

112 128

59 985

50 966

Bokfört värde byggnader Bokfört värde mark

79 198 39 640

72 175 39 954

31 564 28 421

22 020 28 946

Utgående bokfört värde 118 838 112 128 59 985 50 966

NOT 9 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

Ingående anskaffningsvärden Inköp

1 490 803 62 053

1 346 221 144 582

948 339 37 187

831 676 116 663

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 552 856

1 490 803

985 526

948 339

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar

– 679 262 – 38 430

– 633 344 – 45 918

– 361 620 – 26 319

– 328 144 – 33 476

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 717 692

– 679 262

– 387 939

– 361 620

Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar

– 25 370 – 3 422

– 22 509 – 2 861

– 25 370 – 3 422

– 22 509 – 2 861

Utgående ackumulerade nedskrivningar

– 28 792

– 25 370

– 28 792

– 25 370

Utgående restvärde enligt plan

806 372

786 172

568 795

561 349

37

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

NOT 10 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning och utrangering

260 087 10 748 – 21 664

244 642 15 803 – 357

203 081 9 482 – 21 157

190 372 13 015 – 306

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

249 171

260 087

191 406

203 081

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 150 723 21 168 – 14 339

– 136 042 357 – 15 038

– 103 890 20 761 – 11 125

– 92 655 306 – 11 542

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 143 894

– 150 723

– 94 254

– 103 891

Ingående nedskrivning

– 651

– 651

– 651

– 651

Årets nedskrivning

– 146

–

–

–

Utgående nedskrivning

– 797

– 651

– 651

– 651

Utgående redovisat värde

104 481

108 714

96 501

98 539

NOT 11 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN SKATT

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019 2018 2019 2018

Aktuell skatt för året – 33 – 7 192 – – Uppskjuten skatt 957 – 724 523 Totalt redovisad skatt

Redovisat resultat före skatt Skatt beräknad enligt gällande skattesats (21,4%) Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skattemässiga justeringar avseende temporära skillnader Nyttjade underskottsavdrag Summa redovisad skattekostnad

924

– 7 192

724

523

23 484 – 5 026 – 138 3 210 2 878

– – – – –

11 552 – 2 472 – 65 383 2 878

– 18 437 567 – 45 – –

924

–

724

523

NOT 12 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar

47 427 164 811 – 92 357

72 203 99 454 – 124 230

29 751 122 867 – 65 647

50 083 59 889 – 80 221

Utgående nedlagda kostnader

119 881

47 427

86 971

29 751

38

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

NOT 13 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KapitalKONCERNEN Org nr Säte andel

Kommunbränsle i Ådalen AB MODERBOLAGE T

Kapitalandel: 40 % Rösträttsandel: 40 %

556220-6200 Härnösand Redovisat värde

Antal aktier

40% Redovisat värde i koncernen

Koncernen Kommunbränsle i Ådalen AB 2 700 16 800 3 001

NOT 14 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

2 253 2 253

2 253 2 253

2 252 2 252

2 252 2 252

Utgående redovisat värde, totalt

2 253

2 253

2 252

2 252

2019

2018

2019

2018

1 008 – 1 008

1 008 – 1 008

1 008 – 1 008

1 008 1 008

–

1 008

–

2019

2018

2019

2018

Värderat till anskaffningsvärde Eldningsolja Ved/träbränsle Växlare/material Gas

2 349 8 995 365 30

2 084 6 826 233 19

2 349 8 995 365 30

2 084 6 826 233 19

Summa

11 739

9 162

11 739

9 162

2019

2018

2019

2018

Försäkringar Såld el Upplupen intäkt från fakturering december Övriga poster

1 203 – 34 719 2 282

1 053 7 019 31 666 2 241

1 073 – 26 401 2 028

1 053 – 24 816 2 226

Summa

38 204

41 979

29 502

28 095

NOT 15 FORDRINGAR HOS INTRESSEFÖRETAG KONCERNEN

Ingående anskaffningsvärden Avgående fordringar

Utgående redovisat värde

MODERBOLAGE T

1 008

NOT 16 VARULAGER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

NOT 17 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

39

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

NOT 18 EGET KAPITAL Aktiekapitalet består av 401 000 stycken aktier med kvotvärde 100 kronor.

NOT 19 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

Avsättning deponi 2 Avsättning vindkraft Fondering VA Avsättning vattenskador

7 760 345 20 000 247

7 608 394 15 000 416

7 760 345 20 000 247

7 608 394 15 000 416

Summa

28 352

23 418

28 352

23 418

2019

2018

2019

2018

– –

8 750 22 986

– –

8 750 22 986

Summa – 31 736 –

31 736

NOT 20 LÅNGFRISTIGA SKULDER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

FÖRFALLER SENARE ÄN FEM ÅR EF TER BALANSDAGEN

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag

NOT 21 SKULDER SOM AVSER FLERA POSTER KONCERNEN

2019

2018

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag

448 450 39 627

479 250 46 286

Summa

488 077

525 536

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag

236 300 5 392

109 800 5 188

Summa

241 692

114 988

NOT 22 CHECKRÄKNINGSKREDIT KONCERNEN

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till

40

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

5 854

5 407

–

930

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

NOT 23 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2019

2018

2019

2018

Upplupna personalkostnader Upplupna räntekostnader Vindkraft anslutningsavgift Deponiskatt Q4 -18 Bränsle december -18 Sent ankomna leverantörsfakturor VA anslutningsavgifter Övriga poster

4 336 388 19 385 265 2 342 6 072 20 745 9 524

4 482 597 20 235 484 5 734 6 635 16 387 8 339

4 336 372 – 265 2 342 6 072 20 745 3 675

4 482 461 – 484 5 734 6 081 16 387 5 869

Summa

63 057

68 128

37 807

39 498

NOT 24 BOKSLUTSDISPOSITIONER MODERBOLAGE T

2019

2018

Koncernbidrag Avskrivning över plan

– –

– 491 – 22 725

Summa

–

– 23 216

NOT 25 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

KONCERNEN Org nr Säte

Härnösand Elnät AB Härnösand Elförsäljning AB

556133-3328 559113-8366

Härnösand Härnösand

Kapitalandel 100% 95%

Bokfört värde 191231

Eget kapital

MODERBOLAGE T

Antal aktier

Härnösand Elnät AB Kapitalandel: 100 % Rösträttsandel: 100 %

180 000

0 23 496

Härnösand Elförsäljning AB Kapitalandel: 95 % Rösträttsandel: 95 %

3 800

0 3 831

NOT 26 DISPOSITION AV VINST ELLER FÖRLUST MODERBOLAGE T

2019 Ansamlad förlust Årets vinst

– 31 210 12 276

Summa

– 18 934

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten disponeras så att 18 934 tkr i ny räkning överförs

– 18 934

NOT 27 OBESKATTADE RESERVER

MODERBOLAGE T 2019 2018

Ackumulerade överavskrivningar

291 600

291 600

Summa

291 600

291 600

41

Å R S R E D O V I S N I N G 2 019

Revisionsberättelse TILL ÅRSSTÄMMAN I HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB ORG.NR 556526-3745

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Vi har utfört en revision av årsredo­v isningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2019.

och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direk­ tören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något rea­ listiskt alternativ till att göra något av detta.

UT TAL ANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi & Miljö AB för räkenskapsåret 2019.

Enligt vår uppfattning har årsredovis­ ningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finan­siella ställning per den 31 december 2019 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisnings­ lagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern­redo­­­­­­­­v is­ ningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balans­ räkningen för moderbolaget och koncernen.

GRUND FÖR UT TAL ANDEN

Vi har utfört revisionen enligt lnterna­ tional Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i av­­ snittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har in­hämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredo­ visningslagen. Styrelsen och verkställande direktörenansvarar även för den interna kon­ troll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredo­ visning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent­ ligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten 42

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och kon­ cernredovisningen som helhet inte inne­ håller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller miss­tag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.

Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekon­ omiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncern­ redovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisnin­ gen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhäm­ tar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för­falskning, avsiktliga utelämnan­ den, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransk­ ningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om­ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kon­ trollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redo­ visningsprinciper som används och rimlig­ heten i styrelsens och verkställande direk­ törens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk­ställande direk­ tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncern­redovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de i­nhämtade revisions­bevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhets­faktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till b­ etydande tvivel om bolagets och koncernens för­m åga att fortsätta verk­ samheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i r­ evisionsberättelsen fästa uppmärk­ samheten på upplysningarna i årsredovis­ ningen och koncernredovisningen om den v­ äsentliga osäkerhets­faktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modi­ fiera uttalandet om årsredovisningen och ­koncernredovis­n ingen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som i­nhämtas fram till datumet för r­ evisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande ­presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däri­bland upplysningarna, och om årsredo­ visningen och koncern­redovisningen ­åter­ger de underliggande transaktionerna och ­händelserna på ett sätt som ger en ­rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamåls­ enliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärs­ aktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovis­n ingen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ­ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den.

Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR UT TAL ANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi & Miljö AB för räken­skapsåret 2018 samt av förslaget till dispositioner ­be­­träffande bolagets vinst eller förlust.

Styrelsen, ordinarie ledamöter och suppleanter: Anders Byqvist, Lennart Bölin, Ann-Sofie Berglund, Anders Nordin (arbetstagarrepresentant), Eva Goës, Lennart Bolander, Lotten Widmark, Sonny Andersson, Stefan Backlund, Jan Gilliusson. Saknas på bilden: Lars-Gunnar Hultin, Christina Ögrim, Jonas Lundgren, Anne Möller Söderberg, Issam Sassi, samt personalrepr: Hans-Åke Johansson och Hans Källström.

HÄRNÖSAND DEN 28 FEBRUARI 2020

Ann-Sofie Berglund

Eva Goes

Lennart Bolander

Lennart Bölin

Sonny Andersson

ORDFÖR ANDE

Lars-Gunnar Hultin

Christina Ögrim

Vi tillstyrker att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltnings­be­ rättelsen och beviljar styrelsens leda­möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps­å ret.

GRUND FÖR UT TAL ANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god ­revisions­sed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna be­skrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full­g jort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för för­ slaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och kon­ cernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organi­ sation och förvaltningen av bolagets ange­ lägenheter. Detta innefattar bland annat att fort­löpande bedöma bolagets och k­ oncernens

Anders Nordin

Hans-Åke Johansson

Lena af Geijerstam Unger

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

ekonomiska situation och att tillse att bolag­ ets organisation är utformad så att bokförin­ gen, medelsförvaltningen och bolagets ekon­ omiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direk­ tören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av för­ valtningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig ­skyl­d ig till någon för­summelse som kan föran­leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av för­ slaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säker­ het bedöma om förslaget är förenligt med ­a ktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av s­äker­het, men ingen garanti för att en r­ evision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller för­ summelser som kan föranleda ersättnings­ skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller för­ lust inte är förenligt med aktie­bolags­lagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi profes­ sionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.

Granskningen av förvaltningen och för­ slaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransk­ ningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsent­ liga för verk­samheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och p­ rövar fattade beslut. beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är ­relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Som under­lag för vårt uttalande om styrel­ sens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Skellefteå den 28 februari 2020 AUKTORISER AD REVISOR, ERNST & YOUNG AB MICAEL ENGSTRÖM 43

ÅT E R B R U K S P Y S S L A

KOPPLA NER & KOPPLA AV Skaffa din egen laddningsstation i hemmet långt ifrån sängen.

Lär dig att Koppla ner och att Koppla av!

DU BEHÖVER

Ett antal udda strumpor.

Snören. Klipp förslagsvis av de axelband som sitter på en del kläder vid köp.

Rulla upp strumpan en bit. Sy fast banden enligt bild och häng upp på krokar. Placera ett grenuttag strax under krokarna. Sov gott !

www.hemab.se

facebook.com/hemabharnosand