OM HEMAB 2017

ETT MAGASIN OM VAD HEMAB GÖR OCH VILL. EN NYFIKEN ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2017.

PECKAS NATURODLING Europas största kretsloppsanläggning för odlad fisk.

SID 8–11 SOCIAL HÅLLBARHET BÖRJAR MED BARNEN

Sverigeunik satsning på grundskolan.

SID 16–17 1

INNEHÅLL : Vd har ordet ............................................................ 4 Vår vision .................................................................. 5 VI OCH NI Vi skapar tillsammans................. 6–7 INNOVATIV SAMHÄLLSNYTTA

på Peckas naturodling.................................. 8–11 HEMAB bidrar till ett ATTRAKTIVT

25

HÄRNÖSAND ................................................... 12–14

Smått & Stort ........................................................ 15 SOCIAL HÅLLBARHET börjar med

barnen............................................................... 16–17 EKOLOGISK HÅLLBARHET för en fossilfri framtid .............................................. 18–19 EKONOMISK HÅLLBARHET med sats-

ningar på ett grönare Härnösand ......... 20–21 Elförsäljning ................................................. 22–23 Stort & Smått ....................................................... 24 Årsredovisning i siffror............................... 25–43 Återbrukspyssel.................................................... 44

VÅR VISION Vi skapar innovativ samhällsnytta för ett attraktivt och hållbart Härnösand.

HEMAB bidrar till ett attraktivt Härnösand 12

Ekologisk hållbarhet för en fossilfri framtid. 18

INNOVATIV SAMHÄLLSNYTTA

LEVERANSSÄKERHET

Vår vision 5 ANSVARIG UTGIVARE : Andreas Einarsson PROJEKTLEDARE : Magdalena Åkerros FOTO: Daniel Håkansson och Lars Wahlström ENSTAK A BILDER: Magdalena Åkerros,

Innovativ samhällsnytta på Peckas naturodling 8

Fredrik Olsson och Frida Sjögren ILLUSTRATION: Tobias Flygar GRAFISK FORM: Christel Schröder SKRIBENT: Mats Wigardt TRYCK: Hemströms tryckeri

Produkten är tryckt på FCS-märkt papper produ­cerat utifrån bland annat ISO 14001 (miljö­ ledningssystem) och OHSAS 18001 (arbetsmiljö).

Pappret har även EU Ecolabelmärkning, vilket innebär att det bland annat har granskats ur ett livscykelperspektiv från råvara till avfall. Den här trycksaken kostar varje hushåll 16 kr.

2

Ekonomisk hållbarhet med satsningar på ett grönare Härnösand 20

Vi och Ni Vi skapar tillsammans 6

Social hållbarhet börjar med barnen

16

VD HAR ORDET

VÅ R V I S I O N

Affärsmässig och innovativ samhällsnytta Efter tolv månader på posten som ny vd för HEMAB kan konstateras att Lena af Geijerstam Unger är fortsatt lika entusiastisk som då hon tillträdde. Intresset för hållbarhetsfrågor är stort och genuint. ”Sjukt roligt” är hennes betyg.

SOM CIVILINGENJÖR med i­nriktning på samhällsbyggnad klev Lena af ­Geijerstam Unger den 1 april 2017 in g­ enom ­dörr­arna ­på HEMAB. Bakom sig lämnade hon en chefstjänst för säkerhet, hälsa, miljö och kvalitet vid skogsindustri­ företaget Mondi Dynäs.

Hon förklarade då att HEMAB med sina framåtsyftande och modiga sats­ ningar på till exempel vindkraft, biogas och social hållbarhet hade satt Härnösand på kartan. Och att hon själv avsåg att arbeta vidare med en utveck­ling mot ett allt mer hållbart samhälle.

– Det finns stor potential att spänna bågen ännu lite mer, konstaterade hon.

Hållbarhet – en förutsättning för framtida affärer Nu, med snart ett år på vd-stolen bakom sig, ser hon det fortfarande som en stor förmån att få vara med och bygga upp den tekniska infrastrukturen som ger kommunens invånare service och en möjlighet att vara en del av det hållbara samhället.

– Enligt våra ägardirektiv ska vi utveckla och leverera en affärsmässig, hållbar och innovativ samhällsnytta som skapar nya möjligheter och vi ska även vara en god samhällsaktör, säger Lena af Geijerstam Unger. Och på den resan är jag gärna med.

Hennes personliga övertygelse är att hållbarhet, såväl social och ekonomisk som ekologisk, utgör en förutsättning för framtidens affärer. Detta dels för att kunden ställer allt mer specifika krav och dels för att det blir viktigt för fram­ tidens medarbetare att få vara del av en verksamhet man känner sig stolt över.

Lena af Geijerstam Unger anser vidare att HEMAB med sin breda kompetens och sina engagerade medarbetare kan bidra med lösningar och teknisk infrastruktur som gör det möjligt för andra aktörer att bli mer hållbara samtidigt som de stärker sitt eget varumärke.

4

Flera satsningar inom HEMAB Satsningen på produktion av fordonsgas från matavfall är ett tydligt exempel på konsten att vända ett problem till en högvärdig resurs.

– Det är roligt att lokala aktörer tar chansen att a­ nvända fordonsgas som bränsle, säger hon. Flera företag har ­redan insett värdet av att effektivt skylta sin hållbarhets­profil. Hållbart och på samma gång bra för plånboken.

Till satsningarna på den tekniska ­infrastrukturen, och som även har ett tydligt hållbarhetsperspektiv, nämner hon bland annat arbetet med vatten och avlopp på södra Härnön. Det, säger hon, är en ­investering som ger större möjlig­ heter för boende och utveckling i en attraktiv del av Härnösand.

» HEMAB har medarbetare med ett stort engagemang « En annan viktig satsning är det väder­ s­ä kringsprojekt som pågår och som ger minskade störningar på elnätet. ­Dessutom investeringarna i bredband som gör det möjligt för både företag och medborgare att ta del av – och att själva utveckla – nya IT-tjänster.

Det finns alltid utrymme att bli bättre Att Härnösandsborna är bra på att sortera sitt avfall vet vi redan och med fler­ fackskärl och Kretsloppspark erbjuder HEMAB en hög servicenivå. Men Lena af Geijerstam Unger ser gärna att vi alla blir ännu effektivare på återbruk och att mängden brännbart avfall minskar ytterligare.

– Det finns alltid utrymme att bli ­bättre, säger hon trosvisst. Och i det arbetet ska HEMAB naturligtvis ta en aktiv roll.

Utmaningen nu är att bedriva för­ bättringsarbete i en verksamhet som redan fungerar bra. Fortsätta att bli

effektivare, mer kreativa, hitta nya inno­ vativa lösningar. Och det, försäkrar Lena af Geijerstam Unger, är något som hon tycker är riktigt, riktigt roligt.

- HEMAB har med­arbetare med stort engagemang och stor vilja att bidra till samhällsnyttan. Trots att energin är hög, behöver vi höja den ytterligare för att nå nya möjligheter e­ ftersom det finns mycket mer att ta tag i. För att hålla en hög energi är satsningarna på en attraktiv arbetsplats så viktiga. En arbetsplats där vi är välmående, känner glädje och är effektiva!

Många projekt har redan genomförts, somliga pågår fortfarande som bäst och andra är i sin linda. Några e­ xempel som Lena nämner är det pågående samarbetet med universitet, högskola och förenings­l iv, ­d ia­logen med kommun och kunder, det pågående integrationsprojektet, två nya vind­ kraftverk. Bland annat. Men hon vill också ­lyfta fram sats­n ingen på ­g rundskolans elever i Härnö­ sand.­ Att tidigt skapa intresse för och kunskap om den infra­struktur vi alla tar för given.

– Med många effektiva ambassa­dörer som tar med sig kunskapen hem och berättar hur allt f­ungerar och vad var och en behöver göra för att det ska fungera kan vi inte misslyckas, deklarerar Lena af Geijerstam Unger.

VÅR VISION Vi skapar innovativ samhällsnytta för ett attraktivt och hållbart Härnösand.

INNOVATIV SAMHÄLLSNYTTA

LEVERANSSÄKERHET

VÅR VISION ligger till grund för allt vårt arbete och är ­ledstjärna i de beslut som fattas

kring vår verksamhet. Därför är det logiskt för oss att vi även skapar strukturen på vår årsredovisning utifrån visionen. Vilka är ”vi”? Vad innebär innovativ samhälls­nytta? Och hur bidrar vi till att skapa ett attraktivt och hållbart Härnösand? ­ I årets OM HEMAB ger vi några möjliga svar på dessa frågor. Vi hoppas att du ska tycka att det är intressant. Välkommen till 2017 års årsredovisning OM HEMAB!

5

V I O C H N I – V I S K A PA R T I L L S A M M A N S

VI OCH NI

VI SKAPAR TILLSAMMANS

Det känns fantastiskt att vi genom vår verksamhet skapar något som får positiva effekter på vår framtid och vår miljö. Men ”vi” är inte bara vi på HEMAB, utan även alla våra kunder och härnösandsbor som engagerar sig i avfalls­sortering, som väljer lokalproducerad, grön el och som väljer att värma sig med fjärrvärme från miljövänliga biobränslen. ­Tillsammans skapar vi innovativ samhällsnytta, men även ett attraktivt och hållbart Härnösand. Tillsammans går vi i bräschen för en ljus framtid då vi visar hänsyn till miljön, tolerans och öppenhet mot varandra och ett genuint intresse för att Härnösand även i framtiden ska vara en attraktiv plats att bo och verka. Vi skapar tillsammans!

Vilken roll kan HEMAB spela för Härnösands framtid? Finns det något specifikt du anser att man bör satsa på?

Du kommer från Serbien och har varit i Sverige i cirka fyra år.

Nu arbetar du på HEMAB. Hur kommer det sig?

– När EU under 2018 trappar upp kraven på leverantörer av samhälls­ viktiga tjänster, som el, vatten och värme, tycker jag att HEMAB i god tid bör satsa hårt på en hög säkerhetsnivå för både IT-system och fysiska anläggningar. Med robusta system minskar risken för allvarliga incidenter.

– Jag är byggnadsingenjör med inriktning på hydroteknik. När jag kom till Sverige och Härnösand sökte jag så småningom upp HEMAB och ansökte om praktikplats. Det gick bra och från april har jag ett vikariat där jag arbetar med digitala kartor, miljörapporter och ­k limatanalys. Bland annat. Samtidigt lär jag mig svenska. Jag trivs, med både arbete och kollegor, och hoppas på fortsatt arbete när vikariatet går ut.

Markus Dahlberg, Marinvägen

Mirjana Jojic, Teknisk handläggare, HEMAB

Hur mår kraftvärmeverket i Härnösand tycker du? Kan vi lita på att vi får varmt vintern igenom?

Vad anser du om avfallssorteringen i Härnösand? Fungerar den som den ska för dig och din familj?

Vad har HEMAB för ansvar när det gäller skola och samhälle? Räcker det inte med el, vatten och avlopp?

– Anläggningen mår bara fint! Jag är utbildad sjöingenjör och har varit till sjöss i flera år. Där var det ett liknande system med ångturbiner som här på kraftvärme­verket. Som drifttekniker arbetar man i skift och ser till att allt fungerar. I arbetet ingår också att se över tankstationen för fordonsgas. Det är skönt att slippa vara borta så länge och att komma hem till familjen varje dag.

– Absolut. Sorteringen och hämtningen där vi bor nu fungerar jättebra. Men eftersom det är en viktig miljöinsats måste den fungera överallt, inte bara när sopkärlen hämtas vid fastigheten.

Om några slarvar med sorteringen så förstör det för många.

– HEMAB har som målsättning att skapa ett engagemang kring de viktiga samhällsfunktioner vår verksamhet har.

I det ingår att erbjuda skolans årskurs 1–6 ett koncept med studiebesök och läromedel. Av samma skäl ingår även aktiviteter för nyanlända och asyl­ sökande i samarbete med det lokala föreningslivet. Jag har själv kommit hit från Egypten och jag har träffat många nyanlända när jag har arbetat som tolk.

Jag vet vad man behöver som ny i ­Sverige.

Chantal Binua, Gånsviksdalen

Johan Stark, Drifttekniker Kraftvärmeverket, HEMAB

Mohammed Gamal Badr, Samverkanskoordinator skola och samhälle, HEMAB

HEMAB har satsat på olika aktiviteter för nyanlända. Kan detta leda till en bättre integration?

– Jättebra. Integration är en självklar del av samhället. Vi behöver ­varandra.

Jag kom själv hit för flera år sedan och vet hur viktigt det är att känna sam­ hörighet. Och ju s­ nabbare man får lära sig hur allt fungerar desto bättre är det.

Viktigt också att det satsas på särskilda program för kvinnor.

Sisay Zewdie Kiros, Frideborgsgatan

HEMAB satsade under 2017 genom delägda ServaNet AB 37 miljoner kronor för utbyggnad av bredband på lands­bygden. Vad betyder det?

– Bredband är en förutsättning för att bo kvar på landsbygden. Och för att flytta dit. Många nya tjänster förutsätter en snabb uppkoppling mot internet.

Och när kopparledningen på sikt kopplas bort blir bredband nöd­vändigt för både telefon och dator. Det är så det ser ut idag.

Bengt Schibbye, Gånsvik

I juni 2016 beslutades om kommunalt vatten och avlopp från Kattastrand till Solumshamn. Vad har det inneburit för er och andra nya husägare på Nickebostrand?

– Nya avlopp för alla fastigheter längs stranden betyder mycket. Det är p ­ ositivt att kommunen tar ansvar för vår miljö. På Nicke­bostrand har vi redan k­ ommunalt vatten och avlopp men ­vattnet i Södra Sundet kommer nu att bli renare och kännas betydligt fräschare.

Maria Nivfors, Nickebostrand

6

7

Peckas naturodling Fler människor behöver mer mat. Och fisk är bra mat. Men fisk som odlas i havet leder till grumligt vatten och igenvuxna vikar. Nu har Europas största kretslopps­anläggning för odlad fisk byggts i Härnösand, med HEMAB som viktig samarbets­partner. På köpet får man n­ ärodlade, och goda, tomater.

88

9

I N N O VAT I V S A M H Ä L L S N Y T TA

Giftfri samproduktion av fisk och tomater Fler människor behöver mer mat. Och fisk är bra mat. Men fisk som odlas i havet leder till grumligt vatten och ­igenvuxna vikar. Nu har Europas största kretsloppsanläggning för odlad fisk byggts i Härnösand, med HEMAB som viktig samarbetspartner. På köpet får man närodlade, och goda, tomater. Vi besökte Peckas en kall dag i oktober 2017, just innan de första plantorna sattes i odlingsbäddarna.

AT T KLIVA IN I DET fyra tusen kvadrat­

meter stora växthuset på Saltvikshöjden i Härnösand framkallar en nästan overklig känsla. Rad efter rad med grusfyllda odlingsbäddar. En dryg mil rör för värme, tre kilometer för bevattning. Datastyrd klimatanläggning. I taket belysning som ger dagsljus dygnet runt, året om.

I rummet intill finns tio stora tankar om vardera 40 kubikmeter vatten för uppfödning av regnbåge. Och allt hänger ihop. Vattnet från fisktankarna renas i ett slutet och miljövänligt system, ger näring till tomatodlingen och går sedan tillbaka till tankarna igen.

» Vattnet från fisktankarna renas i ett slutet och miljövänligt system, ger näring till tomat­ odlingen och går sedan tillbaka till tankarna igen« – Hela anläggningen är ett resultat av mer än 20 års erfarenhet, helt utan utsläpp av skadliga ämnen, berättar Hugo Wikström. Snart kan vi börja l­everera tomat och fisk som odlats hållbart och helt ekologiskt till konsumenter i ­Västernorrland.*

Från traditionell fiskodling till börsnoterat företag Historien började när fiskodlaren och trädgårdsmästaren Pecka Nygård valde att sluta med traditionell fiskodling, med kassar i havet utanför Härnösand, för dess negativa inverkan på miljön, med algbildning och övergödning.

» Vi räknar med att inom de närmsta åren kunna bygga flera betydligt större anläggningar runt stora städer på andra håll i Sverige« Istället började han experimentera med fiskodling på land där fisken ger näring till växter, som renar vattnet, som sedan syresätts och går i retur till fisken.

Många års försök och tester i liten ­skala fick till slut fisk och tomater att mötas på ett konstruktivt sätt. Men Pecka själv var nära att kasta in hand­ duken om inte Hugo Wikström, Daniel Brännlund och Johan Stenberg hade trott på ­projektet. Vilket nu resulterat i börsnoterade företaget Peckas Natur­ odlingar, med kretsloppsanläggningen i Härnösand som en första fjäder i hatten.

– Men vi räknar med att inom de närmsta åren kunna bygga flera ­betydligt större anläggningar runt stora städer på andra håll i Sverige, säger Hugo Wikström.

Goda tomater som säljs samma dag När vi nu vandrar runt i det stora växthuset i Saltvik dröjer det bara några veckor innan de första ­tomatplantorna sätts ner i grusbäddarna. Plantorna kommer från finska Närpes där man har hundra års erfarenhet av tomatodling i vinterklimat.

– Vi älskar tomater, säger Hugo.

Men de tomater som vintertid finns att köpa har rest långt och är helt smaklösa.

Här tar vi fram goda, nyplockade och lokalt producerade tomater som kan säljas ­samma dag de skördas.

* 11:e januari 2018 levererades de första kretsloppsodlade tomaterna från

Peckas naturodlingar till ICA Maxi och Coop Forum i Härnösand.

10

Odlad fisk på långsiktigt och hållbart sätt Fisken som ska växa till sig i de stora tankarna invid växthuset är regnbåge som hämtas från Kälarne i Jämtland, ”en efterfrågad fisk som är bra att odla”.

Hugo Wikström räknar med att man varje år ska kunna producera 20 ton fisk och 200 ton tomater.

– Intresset är stort, för både fisk och tomater, säger han. Vi satsar i första hand på närområdet, med korta transporter från produktion till konsument.

Han konstaterar att odlad fisk, i takt med att jordens befolkning växer och världshaven är på väg att bli utfiskade, blir ett allt viktigare livsmedel.

Men då måste den också ­produceras på ett långsiktigt hållbart sätt, vilket ­an­läggningen i Härnösand, med ­k retslopp och ekologiskt foder, är ett gott exempel på. Därmed försvinner fiskodlingens negativa inverkan på ­ekosystemet.

– Det är ett resurseffektivt sätt att framställa animaliskt protein, betydligt effektivare än både kyckling, nöt och gris, säger Hugo. Och odlad fisk äter bara en tiondel av vad den vilda fisken behöver för att uppnå samma vikt.

En sista finjustering görs nu av bio­bäddar, bevattning och klimat­ anläggning. I maj sattes spaden i jorden och en första tomatskörd är beräknad till årsskiftet, fisken ska ha uppnått färdig slaktvikt senare i vår.

– Vi har alla förutsättningar att producera framtidens mat, giftfritt och utan utsläpp, säger Hugo. Och att döma av intresset för att teckna sig för aktier i företaget är vi på rätt väg.

HEMAB SKAPAR MÖJLIGHETER

AT T HEMAB VILL SK APA förutsättningar för innovativa lösningar som gynnar en hållbar utveckling är ingen hemlighet och samarbetet med Peckas Natur­odlingar är inget undantag. Genom ett nära samarbete med HEMAB och anslutning till fjärrvärmenätet ­ i Härnösand väljer de en uppvärmningsform som baseras näst intill 100% på återvunnen och förnybar energi. HEMAB har även investerat i en tryckstegringsstation för att säkerställa fjärrvärmeleveranserna till norra delen av Härnösand, där bland annat Peckas Naturodlingar har etablerat sin verksamhet. Dessutom har en tillmötesgående dialog med Peckas förts kring tilläggsinvesteringar som möjliggör nyttjande av koldioxid från förbränning av deponigas vilket gör att växterna växer bättre.

– Vi gör en extra insats för att vi tror på den här verksamheten. Vi tycker att den visar vägen för en­ ­utveckling av ett hållbart företagande, för både samhälle och miljö, säger Marcus Tärnvik, Affärs­ områdeschef Fjärrvärme.

Bioavfall från växthuset kan förvandlas till biogas.

Friskt vatten levereras för fisken att växa i. Och självklart är det lokalt producerad el i ledningen när lamporna tänds som ger tomaterna dagsljus även mitt i vintern.

– Det känns jätteroligt att Peckas har valt 100% förnybar och närproducerad el till sin fantastiska ­anläggning. Deras verksamhet går ju helt i linje med våra värderingar kring kretslopp och förnybarhet, så därför är det extra roligt att de har valt oss som ­elleverantör, säger Andreas ­Einarsson, affärsansvarig för ­Elförsäljning på HEMAB.

Vi har alla förutsättningar att producera framtidens mat, giftfritt och utan utsläpp, säger Hugo Wikström, vd Peckas naturodlingar.

I hela världen växer vattenbruket, inklusive det landbaserade vattenbruket, mer än någon annan livsmedelsnäring. Sedan 1990 har produktionen femfaldigats för att idag uppgå till 70 miljoner ton fisk och skaldjur. Och vattenbruket fortsätter att växa. FN spår en fördubblad produktion till år 2030. I Sverige är det mer blygsamma 12 000 ton fisk och 500 ton skaldjur som varje år lämnar odlingarna. Men det finns många utmaningar att bemästra. Inte minst måste vattenbrukets påverkan på det lokala ekosystemet minska.

11

AT T R A K T I V T H Ä R N Ö S A N D

AT T R A K T I V T H Ä R N Ö S A N D

Våra verksamheter finns överallt i din omgivning. Det är vi som ger dig friskt dricksvatten, som ser till att lampan kan lysa hemma hos dig och att ditt avloppsvatten blir renat. Vi förser också många i Härnösand med värme och varmvatten via biobränsle­eldad fjärrvärme. Vi omvandlar matavfall till biogas som blir miljövänligt fordonsbränsle och vi ser till att det finns laddstolpar att ladda elbilar vid i hela kommunen.

Vi bidrar till ett attraktivt Härnösand!

12

13

AT T R A K T I V T H Ä R N Ö S A N D

S M ÅT T & S T O R T

FOSSILFRI HELG

VÄLBESÖKT ÅRSSTÄMMA MED UPPSKATTAD GÄSTFÖRELÄSARE

I SLUTET AV MA J anordnade HEMAB

en fossilfri helg med fokus på alternativa drivmedel.

Under lördagen slog vi upp ­portarna till biogasanläggningen i Äland där nyfikna besökare fick en guidad tur för att bättre förstå hur produktionen och förädlingen av gasen går till. D ­ essutom hade bilhandlare bjudits in för att demon­ strera biogasbilar och det gick inte att ta miste på intresset från besökarna.

DEN 4 APRIL var det dags för årsstämma

Vad innebär det att vara distributionstekniker?

»Det känns som en logisk utveckling för ett hållbart samhälle att vi underlättar för kunden att sortera rätt«

– Min uppgift är att dokumentera ­fjärrvärmenätet. Jag mäter in den ­byggda ledningen med GPS så att vi vet var vi ska och inte ska gräva. Det ­handlar om små toleranser på någon e­nstaka centimeter och förutom att det är tråkigt för kunden om en ledning grävs av så kan det även bli kostsamt för oss. Jag märker också upp på marken när det ska grävas för nya ledningar. Fortfarande ett omväxlande arbete efter mer än tio år.

Ragnhild Pettersson, Distributionstekniker, Fjärrvärme

Du har en lång titel, den måste du f­ örklara lite närmare.

– Numera skickas mätvärden över ­kundens elförbrukning digitalt. Min ­uppgift är att felsöka när det inte ­skickas några värden från mätaren.

Jag söker i datorn och försöker ta reda på vad i ­systemet som strular, sedan får jag ofta åka ut och åtgärda felet.

Det är givande, felen tar mig ofta till geografiskt vackra platser, kanske till en idyllisk sjö där jag kan slå mig ner med en termos när jag är klar.

Erik Gradin, Mätsystemtekniker, Elnät 14

Hur ser ledningsnätet för vatten och avlopp ut i kommunen, tycker du? Är det i gott skick?

och den här gången gjorde vi gemen­sam sak med det k­ ommunala bostads­bolaget Härnösandshus. En stor skara i­ntresserade hade ­samlats på H ­ ärnösands bibliotek för att ta del av r­ edovisningen kring de båda bolagens verksamhetsår och dessutom lyssna till gästföreläsaren Milad ­Mohammadi. Milad, som bland annat blivit utsedd till Årets talare, var vid endast 22 år fyllda en av landets yngsta jurister och stadsvetare. Han lämnade dock det akademiska för att istället arbeta

med ungdomar i S­ tockholms förorter.

Det var en upp­skattad och tankeväckande föreläsning där åhörarna fick veta mer om hur olikheter kan utgöra våra största möjligheter.

– Det beror på var man är. Men överlag är det i gott skick. Vi förnyar och lägger nytt, spolar och underhåller, felsöker och reparerar. Det kan vara svagheter i ­material och slitage, igensatt eller rötter som trängt in. Ibland kan plogbilen köra på en brunn, ibland grävs det sönder i marken. Och det är en stor kommun, med långa avstånd och många mil att köra. Men det är ett bra jobb, fritt och ansvarsfullt.

Hur har ditt arbete förändrats i takt med att källsorteringen av hushållsavfall har utvecklats?

– För oss har källsorteringen inneburit nya bilar, nya funktioner och nya så kallade flerfackskärl att hantera med en särskild bil. Underjordsbehållare ska lyftas med kranbil, särskilda bilar servar återvinnings­centralerna och ­hyrcontainers vid skolor och byggen hämtas med lastbil. Det blir mycket bilkörning, men samtidigt är ­arbetet mindre monotont. Vintertid blir det mer snärjigt, med soppåsar som fryser fast och insnöade kärl.

Flerfackskärlen är ju praktiska för kunden och det känns som en logisk utveckling för ett hållbart samhälle att vi underlättar för kunden att sortera rätt.

Johan Sundin, Renhållningsarbetare, Återvinning

» De driftstörningar som blir beror oftast på att det slängs extremt mycket plast i a­ vfallet.«

PÅ SÖNDAGEN stod elbilar i fokus när vi

tillsammans med projektet Stolpe in för Stad och Land invigde den nya laddplatsen i Viksjö. I strålande solsken avtäckte kommunalrådet Karin ­Frejarö laddaren som hade integrerats i en väggmålning vid Mat och Nostalgi. För barnen fanns både hoppborg och godisregn och för det stora antalet bil­entusiaster som samlats hölls en ­bilutställning. ÄVEN HÄR fanns representanter från de lokala bilhandlarna på plats och erbjöd provkörning av elbilar. Ett erbjudande som många besökare nappade på.

Emil Vestling, Rörläggare, Vatten

BIOGASANLÄGGNINGEN VÄCKTE NATIONELLT INTRESSE Du har varit med sedan biogasanlägg­ningen togs i drift, hur fungerar den tycker du?

– Jag arbetar med rötningsprocessen av det insamlade matavfallet vilket inte är särskilt glamorös. Men det är ett intressant arbete som bidrar till något positivt, att förvandla matavfall till miljövänligt fordonsbränsle. Processen funkar bra. De driftstörningar som blir beror oftast på att det slängs extremt mycket plast i a­ vfallet. Kläder och skor förekommer ­också. Och fiskespön.

Lite märkligt, faktiskt.

UNDER ÅRET har HEMAB s biogas­ anläggning i Äland besökts av flertalet gäster varav vissa rikspolitiskt verk­ samma. I mars besökte vice statsminister Isabella Lövin anläggningen och hon hoppades att fler kommuner skulle ta efter vår satsning. Landshövding Gunnar Holmberg stod som värd för riks­ dagens besök i länet och valde att gästa anläggningen med en delegation där bland ­annat tredje vice talman Esabelle ­Dingizian ingick.

LENA UTSÅGS TILL NY VD I APRIL tog Lena af Geijerstam Unger

över som vd för HEMAB efter avgående Ingemar Forzelius. Lena, som har sin bakgrund inom Mondi Dynäs i Väja, har affärsmässighet, respekt och medmänsk­ lighet som beskrivning för sitt ledarskap.

Rickard Olsson, Drifttekniker, biogas Äland 15

SOCIAL HÅLLBARHET

SOCIAL HÅLLBARHET

INTEGRATION

I HEMAB s insatser för social håll­

SOCIAL HÅLLBARHET BÖRJAR MED BARNEN ET T SOCIALT HÅLLBART SAMHÄLLE är jämlikt, har hög tolerans och månar om allas lika värde. Här känner människor tillit och förtroende och deltar även i samhällets utveckling. HEMAB jobbar medvetet både med integration, som en del av social hållbarhet, och med att bidra till att skapa ett engagemang för sam­ hällets utveckling och ­f unktioner. Under 2017 har vi som en del i detta b­ örjat bjuda in Härnösands ­g rundskoleelever att lära sig mer om våra verksamheter – el, återvinning, energi, värme samt vatten och avlopp.

Högljudd och hjärtlig respons från eleverna Det är en gråkulen novembermorgon.

Blöta snöbyar avlöser varandra och kylan kommer snabbt krypande. Det är en dag då dagsljuset har svårt att hävda sig.

Men utanför HEMABs entré på Västra Ringvägen lyser ivriga och vetgiriga elever upp höstmörkret.

Iklädda gula varselvästar och prass­ lande överdragskläder inväntar de tåligt

» Besöket ingår i HEMABs satsning på att öka elevernas kunskaper om energi, miljö och teknik«

att gruppen ska bli fulltalig. Trots de dystra väderutsikterna sviktar inte humöret ett ögonblick och när Jens Pihl från HEMAB hälsar välkommen blir ­responsen både högljudd och hjärtlig.

I samlad tropp, med Jens i täten och med lärarens förmaningar i öronen, ger vi oss iväg. Målet för dagens studiebesök är Härnösands Energipark där små­ skaliga anläggningar för el och värme ska förevisas.

Vi prioriterar skolan Besöket ingår i HEMABs satsning på att öka elevernas kunskaper om e­ nergi, ­m iljö och teknik. Varje år bjuds kom­ munens skolor, årskurs 1 till 6, in för att lära sig mer om vår verksamhet, från

barhet ingår även aktiviteter riktade mot nyanlända och asylsökande. ­Tanken är att väcka ett intresse för ­viktiga samhällsfunktioner och samtidigt ge en möjlighet att prova något nytt som kan öppna dörren till ett socialt sammanhang.

Bland redan genomförda aktivi­ teter ingår att i samarbete med lokala idrotts­föreningar få prova på bland annat orientering, handboll och skridskoåkning. D ­ essutom har det anordnats studiebesök på HEMAB s anläggningar för familjer på asyl­boendet i Utansjö.

Under våren planeras för fler studiebesök på HEMAB och olika aktiviteter i sam­arbete med det ­lokala förenings­livet. ­Dessutom planeras det för en s­ ärskild ­k vinnodag då kvinnor ­informeras om HEMAB s verksamhet.

HEMAB s satsning på studiebesök för grundskolans elever årskurs 1–6 är unik. Målet är att skapa intresse för teknik-, energi- och hållbarhetsfrågor hos unga.

avfallshantering i kretsloppsparken till kraftvärmeverkets värmeproduktion.

– Vi prioriterar skolan, konstaterar vd Lena af Geijerstam Unger. Det är en ­v iktig satsning där varje årskurs har ett eget program. Vi hoppas väcka ett fram­ tida teknikintresse hos eleverna och att de blir ambassadörer för vår verksamhet.

För planering och utformning av pro­ grammet ansvarar HEMABs Mohammed Gamal Badr. I samråd med lärare och skolkansli har han sett till att besöken överensstämmer med läroplanen, tagit fram förberedelsematerial, gått igenom ansvarsfördelning och säkerhet samt knutit kontakt med skolorna.

– Efter besöket får eleverna ­arbeta vidare med ett mer utförligt studie­ material som ska ge fördjupade kunskaper, säger han.

När eleverna från Kastellskolan nu samlas framför Jens Pihl vid Energi­ parken och han ställer frågan vad för­ nybar energi kan tänkas vara får han snabbt flera förslag. Sol och vind domi­

nerar bland svaren, men även vatten kan, enligt eleverna, tänkas vara ett alternativ.

– Här finns flera olika anläggningar som testas för att skapa energi på sätt som är snälla mot naturen, förklarar Jens och pekar även på den lilla elbil med ­ EMABs logotype längs sidorna som H körts fram, ”den tankas med el, precis som en mobiltelefon”.

– Snällare mot miljön och billigare att köra, summerar han.

Genast försäkrar då en elev att han ska tjata på sina föräldrar tills de också köper en elbil. Flera andra elever instämmer generöst.

Solceller till elva Playstations Gruppen fortsätter till nästa anhalt där en liten solpanel som kan ladda en värmelåda avsedd bland annat för hållbar uppvärmning av fjällstugor finns uppsatt på en vägg.

Strax intill finns tjugo lite större sol­ fångare. Det är det lokala energi­f öretaget Absolicon som här visar exempel på sin

produktion av solfångare. En annan variant av Absolicons solfångare, där ljuset från solen studsar mot spegelgas med solceller, producerar både ånga och värme som skickas vidare ut på det lokala fjärrvärmenätet, hem till elevernas bostäder i Härnösand.

» Genast försäkrar då en elev att han ska tjata på sina föräldrar tills de också köper en elbil « Vid de solföljande solcellerna pausar Jens.

– Här kan man få energi som räcker till elva Playstations, hävdar han. Eller tillräckligt för att ge ström åt alla apparater jag använder i min lägenhet.

– Häftigt, hojtar en rödkindad kille från en snödriva. Ännu häftigare tycker han det är att en kinesisk borgmästare på studiebesök stått i samma snödriva där han nu placerat sin overallklädda bak.

Kylan börjar göra sig påmind och

otåligheten ökar. Det finns gränser för hur mycket en elev i årskurs fyra kan smälta vid ett och samma tillfälle. En stunds värme i det lilla hus där alla rör som leder vidare ut på fjärrvärmenätet passerar, blir lösningen.

Med sina certifikat som berättar att de varit på studiebesök hos HEMAB hängande om halsen, vandrar eleverna tillbaka till skolan på det genuint hållbara sätt som finns att tillgå, med sin egen muskelkraft.

För läraren återstår att följa upp studie­ besöket med det ­f ördjupningsmaterial som Mohammed Gamal Badr satt ihop.

Nästa år får ­k lassen besöka HEMABs vindkraftverk intill Vårdkasbacken.

– Jätteroligt, är Lena af Geijerstam Ungers kommentar. Allt börjar med barnen. Det här är absolut ett exempel på hur man kan omsätta social hållbarhet i praktisk handling.

Begreppet social hållbarhet har sitt ursprung i den så kallade Brundtlandkommissionens rapport ”Vår gemen­ samma f­ramtid”. I den definieras hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra k­ ommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Brundtlandkommissionen betonade att hållbar ­utveckling inbegriper såväl ekonomiska som ekologiska, sociala och kulturella aspekter.

16

17

E KOLOG ISK HÅLLBARHET

E KOLOG ISK HÅLLBARHET

En väg som banas mot en fossilfri framtid STADENS AVFALL utgör en spegelbild

av dess utveckling och välstånd. Det som en gång handlade om hästgödsel och latrin är numera glas, papper och plast. I Härnösand är det idag vardag att källsortera, men redan 1907 uppmanades stockholmarna att skilja sitt matavfall från andra sopor.

Gatan var befolkningens plats för sopor Hur man hanterade hushållsavfall och latrin ansågs fram till 1800-talet mest vara en fråga om lukt och estetik. Och det kunde vara hårda bud för den som kastade skräp på gatan. Togs man på bar gärning i Göteborg sattes man i halsjärn,

SVERIGES MILJÖHISTORIA och FRAMTID HEMABS MILJÖHISTORIA och FRAMTID

Då samlades dynga och avfall nödtorftigt upp och kördes ut på någon närbelägen åker.

När så koleran 1834 drabbade Sverige förändrades allt. Renhållning blev plötsligt en fråga om liv och död och hygien var inte längre en privatsak. 1886 utfärdades en allmän ordningsstadga för Sveriges städer där grismat, döda djur och sopor inte längre fick kastas hur som helst.

i Stockholm var straffet fängelse på ­vatten och bröd i åtta dagar.

»Dynga är bondens rikedom« Men gatan var under lång tid ändå den naturliga platsen för befolkningens avfall, oavsett att man riskerade hårda straff eller var i landet man bodde. Någon o ­ rdnad renhållning fanns inte, vare sig det gällde latrin eller annat avfall. Det finns uppgifter om att en utländsk diplomat på besök i Stockholm ska ha svimmat av stanken som slog emot honom.

Det var först i samband med någon festlig­het som gatorna blev städade. ­

Sekelskiftet påbörjade ett effektivt kretslopp

Från belastning till resurs

Jorden bildades för ungefär 4,5 miljarder år sedan. Den moderna människan – Homo ­s apiens – dök upp för cirka 300 000 år sedan. Människans tid på jorden är bara ett a ­ ndetag i jämförelse med hur länge vår planet har existerat. Med detta perspektiv har vi på relativt kort tid gått från jakt med stenyxa till handel med utsläppsrätter. Vi vet idag att vi måste byta spår och vara rädda om vår planet. Vi står inför en omfattande omställning till en framtid som ska räcka till för alla och på lika villkor – en hållbar värld!

Fiskdöd.

Sura sjöar lyfts fram som ett miljöproblem.

1980

Den första miljöskyddslagen reglerar utsläpp från industrin.

Men om 1900-talets första decennier präglades av att man överlag såg avfallet som en ekonomisk resurs för staden, blev avfallet i takt med utveckling och ökad vällevnad allt mer en belastning.

Mängden avfall blev ett mått på uppnått välstånd.

Då gällde det att så rationellt och diskret som möjligt snabbt bli av med soporna. Till exempel med de

I Stockholm och i många andra städer blev avfall en kommunal angelägenhet, och kring sekelskiftet 1900 hade de flesta svenska städer organiserat renhållningen. Även rent dricksvatten blev viktigt, inte minst av hygieniska skäl. Man kom också att skilja på latrin och hushållssopor. Och återbruket var en självklarhet. Städerna var vid slutet av 1800-talet en del av ett slutet och tämligen effektivt k­ retslopp.

1970

Kvicksilver stoppas efter många års fågeldöd.

Papper, glas och metall såldes till lumpsamlare, matavfall och latrin blev gödsel i jordbruket. ”Dynga är bondens rikedom” var det allmänna talesättet.

Några år in på 1900-talet växte det på många håll i landet även fram ­kommunala grisgårdar. På dessa orter, däribland huvudstaden Stockholm, fick befolkningen skilja köksavfall från övriga sopor med syfte att föda upp grisar. ­Intäkterna skulle sedan bidra till att bekosta själva sophanteringen.

Stora protester mot skogsbesprutning och hormoslyr.

Omröstning om kärnkraft.

­ umera väl positionerade vad gäller såväl n genomtänkt miljöarbete som insamling av hushållsavfall och å­ tervinning av sorterat avfall.

HEMAB arbetar enligt samma principer som det tidiga 1900-talets sophantering HEMAB erbjuder idag återvinnings­ lösningar för alla typer av ­verksamhet.

Sly och grenar blir fjärrvärme, matavfall­ förädlas till fordonsgas, ­i ­­k retslopps­parken tas sorterat avfall om hand, på Återbruket går det att lämna hela föremål som någon annan kanske vill ha.

Allt enligt samma principer som det ­t idiga 1900-talets sophantering, i ett ­lokalt kretslopp, och med avfallet som hela kommunens angelägenhet. Men oändligt mycket effektivare. Därmed tas också ett stort steg från ord till handling på vägen mot en fossilfri framtid.

1986

Kemikalieinspektionen inrättas.

Radioaktivt nedfall från Tjernobyl.

Ett första vindkraftverk byggs på toppen av Vårdkasberget.

1990

Hetvattencentralen byggs, oljeeldad fjärrvärme ersätts med biobränsleeldad fjärrvärme.

s­ pecialbyggda sopbilar som nu dök upp.

Och i de nya sopnedkast som infördes, där soppåsarna slängdes för att spårlöst ­” försvinna” på någon deponi. Någon återvinning var det inte längre tal om.

I slutet av 60-talet började man åter­ igen tala om avfallet som en resurs.

Och idag är det framförallt miljöhänsyn och ett ekologiskt hållbart synsätt som kringgärdar hanteringen. Inte minst har man på allvar börjat diskutera avfallets uppkomst och hur själva mängden avfall ska kunna minskas.

Härnösand utgör därvidlag inget undantag. Här var man visserligen först i landet, kanske i hela Europa, med att 1885 införa elektrisk gatubelysning med fossilfri vattenkraft som kraftkälla i en anläggning inrymd i en före detta spik­ fabrik vid Gådeån.

Vad gäller avfallshanteringen låg Härnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, bildat 1996, kanske inte i första ledet, men när vi väl fått upp farten är vi

Obligatorisk Klorgasblekt Miljöpartiet papper fasas ut. blir riksdags- katalytisk avgasrening parti. införs.

Transfetter, olika Sverige får lösningsmedel, sin först akrylamid och miljöminister. mjuk PVC stoppas.

2000

Miljöbalken och Sveriges nationella miljömål antas av riksdagen.

Kraftvärmeverket är klart, nu kan både el och fjärrvärme produceras med biobränsle.

Rökstopp på restauranger.

EUs handel med utsläppshandel inleds.

I samarbete med SAKAB tas förorenad jord emot vid Älands avfallsanläggning.

De renade jordmassorna används som täckmaterial för gamla deponiytor.

2013

Härnösand når nollvisionen för klimatet, vilket innebär att kommunen inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Alla markburna fordon i Härnösand är fossiloberoende.

HEMABs fordonsflotta är 100% fossiloberoende.

Biogasanläggningen vid Älands återvinningsanläggning står klar i januari och börjar producera biogas som uppgraderas till fordonsgas.

Beslut tas om att ytterligare två vindkraftverk ska byggas på Spjutåsberget.

18

Under året har samtliga hushåll i Härnösands kommun börjat sortera ut matavfall.”

En vattenledning för renat lakvatten mellan Älands återvinningsanläggning och Älandsfjärden förbättrar miljön för djur och natur.

Älands avfallsanläggning byter namn till Älands återvinningsanläggning för att bättre motsvara den verksamhet som bedrivs vid anläggningen.

Tankställe för fordonsgas invigs vid E4 norr. HEMAB ersätter successivt sina fordon med nya som drivs med gas.

Laddstationen för elbilar vid Coop tas i bruk.

Härnösands Kretsloppspark med bland annat Återbruk för inlämning av hela och användbara föremål invigs.

Två vindkraftverk byggs av HEMAB, dels på sydsidan av Bräntberget, och dels på nordsidan av Solumsklinten.

Härnösands Energipark för småskalig el och värmeproduktion invigs. I Härnösands Energi­park byggs och testas energi från småskaliga och ännu inte fullt ut driftsatta anläggningar. Energi­parken är även visningsplats och inspirerande mötesplats. Här finns finns anslutnings- och avsättningsmöjligheter för både el och värme.

19

E KONOMISK HÅLLBARHET

E KONOMISK HÅLLBARHET

Medveten satsning på ett grönare Härnösand Jonas Nyberg sover gott om nätterna. Som ny ekonomichef på HEMAB har han visserligen även axlat ansvaret för administration och internservice, men med plats för dialog och samarbete känner han sig trygg på sin nya arbetsplats.

Dessutom har han en hållbar ekonomisk grund att stå på.

PÅ FR ÅGAN HUR EKONOMISK hållbarhet

kan definieras funderar Jonas Nyberg en stund innan han svarar. Med en bak­ grund som ekonomichef inom ett större industriföretag har han under lång tid rört sig i en verklighet där avkastnings­ krav är viktigare än samhällsnytta.

Nu, med det kommunala bolagets annorlunda spelregler, slipper han börs­ bolagets krav på högsta möjliga avkast­ ning till sina ägare. Istället ligger fokus på andra värden, som miljö och sam­ hällsnytta.

– Men även HEMAB måste naturligt­ vis ha en sund ekonomi med balans mellan investeringar och satsningar, och lönsamhet, slår han fast. Däremot kan vi tänka på betydligt längre sikt än vad som är brukligt inom privata sektorn.

Respektfullt bemötande bidrar till en trygg och stabil arbetsmiljö Jonas Nyberg anställdes under hösten som ekonomichef på HEMAB, där han efterträdde Mikael Sörlander. Han ser märkbart nöjd ut när han beskriver sitt nuvarande arbete.

De första månaderna blev intensiva.

Ganska omgående blev Jonas även ansvarig för den interna servicen på sin nya arbetsplats och strax därefter blev han även administrativ chef. Samman­ taget ansvarar han därmed för allt mellan snöskottning och nya investeringar.

Trots denna rivstart rycker Jonas ­Nyberg på axlarna och konstaterar att klimatet på HEMAB, med bra med­ arbetare och chef, öppna dörrar och ett

20

respektfullt bemötande bidrar till en trygg och stabil arbetsmiljö.

– Jag känner mig helt lugn, försäkrar han.

Istället för högsta möjliga lönsamhet På Jonas Nybergs nya arbetsplats finns istället för högsta möjliga lönsamhet ett uttalat krav på att investeringar ska ha ett mer långsiktigt perspektiv och snarare kunna utmynna i nyttigheter för ­samhällsutvecklingen än avkastning.

Och, poängterar han, i detta arbete ingår även personalen som en viktig resurs som ska tas om hand för att må bra och därmed bli effektiva och delaktiga i HEMABs strävan att bidra till en hållbar utveckling.

» HEMAB känns som ett modernt, spännande och engagerat företag med ett tydligt uppdrag och en vilja att kommunicera sin verksamhet« – HEMAB känns som ett modernt, spännande och engagerat företag med ett tydligt uppdrag och en vilja att ­kommunicera sin verksamhet, avgör ­Jonas. Vi märks och syns och har ett lokalt starkt varumärke.

Han räknar upp flera faktorer som han anser är en del av den långsiktigt hållbara ekonomi som HEMAB har som rättesnöre för sin verksamhet.

Genom en i grunden sund ekonomi kan man bland annat hålla nere kost­

naderna på tjänster och produkter.

– Kostnadskontroll och effektivet får man aldrig tumma på. Kör hårt och håll i pengarna, är mottot.

– Det är viktigt att vi använder de resurser vi har tillgängliga på ett optimalt sätt, det finns inga genvägar, säger Jonas. Vi ska leverera en bra billig produkt till våra kunder och ägare som är Härnösands kommuns invånare.

Ta bara elnätspriserna som exempel och jämför prisutvecklingen med näten runt omkring. HEMAB erbjuder det ­lägsta priset i länet och har haft de lägsta ökningarna och då har vi inte tummat på tillgängligheten heller. Hade vi haft vinstoptimering högst upp på agendan, hade det såklart inte sett ut på det viset.

Härnösandsborna har det väl förspänt här, säger kramforsbon Jonas.

Vill minska företagets avtryck på miljön Det är inte bara kostnaderna som är i fokus trots att han är ekonom.

Jonas Nyberg vill också minska företagets avtryck på miljön. Naturligt­ vis, menar han, är det fordonsflotta och eldning som har den största påverkan men även inom administration finns det en del att göra.

Minskningen av pappersförbruk­ ningen, bland annat genom att få ner utskicken av pappersfakturor, är ett klart mål för 2018.

– Det är fortfarande tio tusen av våra kunder som inte använder e-faktura, säger han bekymrat. Vi fakturerar varje månad så det har såklart påverkan på miljön. Där ska vi absolut bli bättre. Men då krävs också att vi kan motivera våra kunder på ett övertygande sätt.

Han nämner också HEMABs produk­ tion och försäljning av biogas som en viktig nyckel till en cirkulär ekonomi. Återstår nu att planera för ytterligare ­k loka och långsiktigt hållbara invester­ ingar och att effektivisera verktygen för att få säkra och trygga och kostnads­ effektiva leveranser till kunder och ägare.

– Min bild av HEMAB är av ett fram­ synt företag som medvetet fokuserar på ett hållbart Härnösand, summerar Jonas Nyberg.

Vi ska leverera en bra billig produkt till våra kunder och ägare som är Härnösands kommuns invånare, säger Jonas Nyberg, ny ekonomichef på HEMAB.

21

g a j m o s r ö G

100 % LOKALPRODUCERAD OCH FÖRNYBAR EL

Varför ta elen nån annanstans ifrån när den kan produceras lokalt?

Med så väl filmroller som TV-­serier och hundratals teaterframträdanden genom åren har Lasse en gedigen erfarenhetsbank. Enbart den berömda Grottmannen spelade han inte mindre än 333 gånger under tio års tid. Vi är både stolta och glada att ha en sådan lokal ­ambassadör och person med på hållbarhets­tåget!

Köp din el direkt från oss. Enkelt!

Vi älskar Härnösand.

Teckna avtal med oss under 2018 så får du ett presentkort på 300 kronor att handla för lokalt.

Ange kampanjkod OMHEMAB. Teckna nu!

– VI MÅSTE TÄNK A HÅLLBARHET , säger Lasse. Ibland är vi så dumsnåla och tittar för mycket på priset. Skillnaden i pris mellan varor som är ekologiska och hållbara mot de som inte är det är för det mesta marginell, konstaterar han.

Lokalt och grönt för Lasse T Att handla lokalt och ekologiskt så långt det går är en självklarhet för Lasse, så när HEMAB erbjöd 100 % lokalproducerad,

grön el var han snabb att haka på.

– Jag försöker alltid handla på ­hemmaplan så långt det går, oavsett vad det gäller, det är min grundinställning.

Och att det är grön el som kan levereras direkt från Vårdkasen avgör saken, helt klart. Varför ta elen nån annanstans ifrån när vi kan producera den lokalt? säger Lasse.

Välj oss som elleverantör!

– 100 procent lokalproducerad grön el.

– Allt på samma faktura. Enkelt!

– Vi finns nära dig.

22

Vi erbjuder – du väljer!

Fast pris 1 år, 3 år eller rörligt pris.

Sitter du fast i avtal med annan elleverantör?

Vi bevakar ditt slutdatum om du vill.

23

S T O R T & S M ÅT T

HÄRNÖSANDSDAGEN BLEV EN SUCCÉ UNDER HELGEN för Härnösands stadsfest stod vi tillsammans med Härnösands­ hus värd för Härnösandsdagen där våra ­a ktiviteter riktades till barnfamiljer.

En stor uppblåsbar hinderbana blev, tillsammans med vår populära sorterings­ ut­maning där barnen får lära sig sortera avfall i flerfackskärl, ett välbesökt arrangemang.

HEMAB BYGGER TVÅ NYA VINDKRAFTVERK HÄRNÖSAND BLEV NORRLANDS BÄSTA MILJÖKOMMUN 2017 UTSÅGS HÄRNÖSAND till den 19:e bästa miljökommunen i landet och bäst bland n ­ orrlandskommunerna. ­Granskningen av miljöarbetet har skett genom en enkät från tidningen Aktuell Hållbarhet och uppgifter från bland ­andra Vattenmyndigheterna, SKL, ­Boverket, Håll Sverige Rent, Naturskydds­ föreningen och Ekomat­centrum.

Ur motiveringen till utmärkelsen går bland annat att läsa om Härnösands ­biogasproduktion och utbyggnaden av laddplatser för elbilar – projekt som HEMAB varit synnerligen drivande och aktiva i. Vi gläds åt utmärkelsen och siktar ännu högre 2018!

24

I NOVEMBER fattade HEMAB s styrelse beslut om att bolaget ska bygga två nya vindkraftverk på Spjutåsberget söder om Härnösand. Området är ett av de sex områden som kommunfull ­mäktige pekat ut som mest lämpliga för vindkraftetableringar i Härnösands kommun.

Projektet kommer att tillföra upp till 28 000 megawattimmar ny lokal­producerad el, vilket motsvarar cirka 10 procent av Härnösands förbrukning. Vindläget är genom flera års mätningar konstaterat mycket bra och ny, utvecklad vindkraftteknik medför också en väsentligt högre produktion i dessa två vindkraftverk jämfört med de två senast uppförda på Vårdkasen.

ORIENTERING OCH INTEGRATION I GÅDEÅPARKEN HÄRNÖSANDSBOR från när och fjärran träffades den 16 september i Gådeåparken för att umgås, leta Hitta Härnösand-­ kontroller och fika. HEMAB har en roll att spela i ansvarstagandet för en socialt hållbar miljö i Härnösand. En del av den rollen handlar om att bidra till integra­ tion av våra nyanlända och asylsökande.

Den här dagen var en ansats av flera i den rollen och denna gång gjorde vi det i samarbete med Härnösands orienterings­ klubb och HFC United, som fanns på plats för att agera tolkar. Omkring 200 personer dök upp och det blev en lyckad dag, väl värd att bygga vidare på i fram­ tiden.

25

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Förvaltningsberättelse ÄGARFÖRHÅLLANDEN HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB, HEMAB, ÄGS TILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN. I HEMAB INGÅR DE T HELÄGDA DOT TERBOLAGE T HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HEAB, I VILKE T ELNÄTRÖRELSEN BEDRIVS. DOT TERBOLAGE T HEMAB ELFÖRSÄL JNING, HEFAB, ÄGS TILL 95 % AV HEMAB, 3% AV HÄRNÖSANDSHUS OCH 2 % AV KOMMUNFASTIGHE TER. HEMAB ÄGER 40 % AV AKTIEK APITALE T (40 % I RÖST VÄRDE) I KOMMUNBR ÄNSLE I ÅDALEN AB. ÖVRIG DELÄGARE MED 60 % ÄR ÖVIK ENERGI AB. HEMAB ÄGER 16 % AV AKTIEK APITALE T (16 % I RÖST VÄRDE) I SERVANE T AB. ÖVRIGA DELÄGARE ÄR SUNDSVALL ELNÄT (66%), BTEA SAMT TIMR Å, ÅNGE, STRÖMSUND OCH R AGUNDA KOMMUNER. HEMAB ÄGER OCKSÅ 11 % I NORRSKEN AB SOM TOTALT HAR 20 KOMMUNER RESPEKTIVE KOMMUNALA BOLAG SOM DELÄGARE.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN HEMAB -koncernens verksamhet är upp­delad

i fyra affärsområden: Fjärrvärme, Återvin­ ning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget Härnösand Elnät AB (HEAB) och affären Elförsäljning bedrivs inom dotterbolaget HEMAB Elför­säljning AB (HEFAB). Övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget. Verksamheten omfattar även vindkraft, biogas, fordonsgas, bredband och laddstolpar.

FJÄRRVÄRME – NY PRISMODELL OCH FLERA NYA STORKUNDER Under 2017 arbetade vi med att ta fram en ny prismodell för flerbostadshus och lokaler, som bättre ska spegla det faktiska effekt­ uttaget istället för ett teoretiskt beräknat effektuttag.

Vi har fortsatt med reinvesteringarna i centrala Härnösand, där gamla uttjänta fjärrvärmeledningar har ersatts med nya.

Vi har även gjort liknande reinvesteringar i Tullportsbacken.

Under året har flera nya storkunder anslutits i samband med nybyggnationer.

Det rör sig om Peckas naturodlingar, Bolist och XL bygg på Saltvik samt Härnösandshus PLUS -boenden på Stenhammar.

För att kunna leverera fjärrvärme till allt fler anläggningar på Saltvik och för att kunna förtäta med fler kunder på Bondsjöhöjden har vi investerat i en tryckstegrings­a nläggning på Ådalsvägen, vid Mekonomen.

26

Vi har även investerat i en ny befuktnings­ anläggning vid Älands återvinningsanlägg­ ning, dit flygaska från Kraftvärmeverket transporteras för vidare hantering.

Vi har fått förnyat medlemskap i Pris­ dialogen för 2018 och fortsätter i Pris­ dialogens anda med våra kundsamtal som syftar till att bibehålla en god relation till våra kunder.

De årliga kundträffarna fick av olika anledningar skjutas upp till januari 2018, men formen var den samma med ett lunchmöte för våra företagskunder, detta år på Vägg i vägg, och en kvällsträff för våra privat­ kunder på Härnösands bibliotek. Kundträffen för villakunder gästades av Hugo Wikström som berättade om Peckas naturodlingar, vilket renderade i en fullsatt Olof Högbergs­ sal. Roligt!

Under 2017 har vi jobbat med aktiv marknads­f öring mot nya presumtiva kunder och kommer under 2018 fortsätta med detta för att knyta till oss fler kunder.

ÅTERVINNING – MÅNGA STUDEIBESÖK FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN Under året har även kommunens verksam­ heter involverats i matavfallsinsamlingen.

Sluttäckningen av den gamla deponin i Äland är klar i och med att de sista 5000 m 2 har täckts över under året.

I maj hade vi öppet hus vid Älands återvinningsanläggning i samband med den f­ossilfria helg vi anordnade. Dagen var ­mycket uppskattad och många passade på att ta en guidad rundtur i biogasanläggningen.

Vi har haft flera studiebesök i våra ­a nläggningar under året, både vid Härnösands kretsloppspark och Älands återvinningsanläggning. Bland besöken kan nämnas delegationer från så väl Kramfors och Nordanstig som Trondheim. Vi har även haft flera besök av politiker som Isabella Lövin, en delegation med riksdagsledamöter från länet, representanter från Länsstyrelsen och riksdagens tredje vice talman.

VATTEN – FLERA NYANSLUTNINGAR OCH UTBYGGT VA-LEDNINGSNÄT Under året har arbetet med utökat verksam­ hetsområdet för vatten och avlopp på södra Härnön gått framåt enligt tidplan. Vid årets utgång återstod cirka 2 kilometer av den totala sträckningen på 9 kilometer.

Den lägre byggnaden på vattenverket på Tallvägen har fått nytt tak under året.

Omröraren av slamlagret på Kattastrand har byggts om som en energibesparande åtgärd.

Vi har investerat i en ny sil för rens­av­­­­skilj­n ing vid avloppsreningsverket i Mörtsal.

Ny ventilation och uppvärmning har ­installerats på externslammottagningen i Byåker och i råvattenpumpstationen vid Bondsjön. Detta för att minska energi­ åtgången och för att förbättra arbetsmiljön.

Under året har det varit problem med BOD-reningen på Kattastrand. Ett stort antal åtgärder har vidtagits för att få bukt med problemen och mot slutet av året såg det bättre ut.

Nya fastigheter som anslutits under 2017 är bland annat Härnösandshus plusboende på Hospitalsgatan och XL bygg på Saltviks­ höjden.

Bland re-investeringsarbeten på lednings­ nätet kan nämnas Lövuddsvägen, Hemmans­ vägen, Framnäsvägen och ­Gammelvägen.

Vi har även byggt ut VA-ledningsnätet på Strandängsvägen.

ELNÄT – REKORD I NYANSLUTNINGAR Nuvarande intäktsram ger oss god mariginal mellan våra verkliga intäkter och de möjliga intäkter som finns i intäktsramen.

Vi börjar få kvitto på att vädersäkrings­ projektet ger effekt. Trots tuffa vädersitua­ tioner har vi påverkats väldigt lite och leveranssäkerheten har varit mycket bra under 2017.

Målen avseende genomsnittligt antal avbrott per kund och genomsnittlig avbrotts­ tid per kund är uppnådda och den totala tillgängligheten till tjänsten elnät var under det gångna året 99,99 procent för kunderna.

En annan åtgärd för att driftsäkra elnätet är att skapa möjligheter att leda strömmen andra vägar, så kallad rundmatning. Den senaste i raden av åtgärder ska säkerställa att även Lungön och Hemsön har en stabil anslutning till elnätet. Där har en sjöförlagd kabel lagts ner som gör att strömmen nu kan ledas vid Vägnön om det av någon anledning skulle bli ett brott på kabeln till Lungön och Hemsön, och på så vis korta ner avbrottstiden för kunderna.

Vi har under 2017 slagit rekord i nyanslut­ ningar av kunder. Anledningen är satsning­ arna från XL Bygg, Peckas naturodlingar och Bolist på Saltvik samt Härnösandshus PLUS -boenden på Stenhammar. Totalt har vi haft mer än 30 nyanslutningar, vilket är ungefär dubbelt så många som ett normalt år.

Vi har även haft ovanligt många jobb vid elljusspår och vägbelysning, eftersom de gamla kvicksilverlamporna i elljusspåren inte längre är tillåtna och därför att k­ ommunen har satsat på att belysa fler vägar och gångvägar.

ELFÖRSÄLJNING – 100% LOKALPRODUCERAD, FÖRNYBAR EL HEMAB Elförsäljning startade hösten 2017 och verksamheten bygger på ett nära samarbete med Statkraft AB. Det är de som bedriver elhandel åt oss och tillsammans med dem komponerar vi elavtal baserade på vår egen förnybara produktion av el lokalt i Härnösand.

BREDBAND, VINDKRAFT, LADDSTOLPAR Drift, marknadsföring och utbyggnad av vårt bredbandsnät bedrivs gemensamt i ServaNet AB tillsammans med flera andra kommunala bolag och kommuner i Västernorrland och Jämtland. Delägarna äger infrastrukturen i sin kommun i form av optofiber, kanalisation med mera och arrenderar ut den till ServaNet. Under 2017 byggdes vårt bredbandsnät i Härnösand ut för 35,3 miljoner kronor.

I slutet av 2017 antog Härnösands kommun ”Handlingsplan för bredbandsutbyggnad”.

Investeringsbeslutet är inte fattat ännu men planering pågår för fullt och fem stycken ­informationsmöten har redan hållits, i om­ råden som eventuellt kan få fiber under 2018.

Detta inom ramarna för det bidragsfinan­ sierade mobiliseringsprojektet. Ambitionen är hög och vi är på god väg att nå de 90% som finns uppsatta i kommunens handlingsplan som mål vid utgången av 2020.

I november fattade styrelsen beslut om att ytterligare två vindkraftverk ska byggas och stå färdiga på Spjutåsberget senast september 2019. Projektet kommer att tillföra upp till 28 000 megawattimmar ny l­okalproducerad el, vilket motsvarar cirka 10 procent av Härnösands förbrukning. Med dessa två ­v indkraftverk kommer HEMAB att ha en egen förnybar elproduktion motsvarande 25 procent av Härnösands totala elbehov.

Bygget av de 30 laddstolpar för elbilar som ska uppföras på 22 platser runt om i Härnösands kommun har gått enligt plan under 2017. 22 av de totalt 30 laddstolparna är nu i drift. Vi har även påbörjat arbetet med att koppla upp laddarna mot en driftportal där vi kan sköta viss felavhjälpning, göra omstarter och utläsa viss statistik över vilka platser som används mest etc. Det arbetet fortsätter under våren 2018.

MILJÖPÅVERKAN OCH HÅLLBARHET Affärsområdena Fjärrvärme, Återvinning och Vatten, som alla återfinns i moderbolaget, bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Verksam­ heternas huvudsyften är att minska miljö­ påverkan i samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till återvinning

av avfall som annars skulle spridas i naturen och Vatten genom att ta hand om spillvatten som annars skulle förorena vattendrag och hav.

Fjärrvärmens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen.

Tillförseln av bränslen som trädbränslen och torv med mera, sker med lastbilstransporter.

När det gäller utsläpp från våra anläggningar har de rikt– och gränsvärden som gäller för verksamheten hållits.

Verksamheten inom Elnät är inte till­ stånds- eller anmälningspliktig ur miljö­ synpunkt men miljömålen är ändå högt ställda. Med övergången från luftledning till jordkabel minskar behovet av att ­uppehålla skogs- och åkermark för ledningsgator och marken kan därmed återlämnas till markägarna.

I januari driftsattes biogasanläggningen i Äland och vi kunde äntligen börja leverera lokalproducerad gas till vår tankstation vid E4 norr. I februari utökade vi miljö­nyttan genom att även leverera fordonsgas till Sundsvall.

Vi har under året köpt in två nya ­g asfordon, som ett led i att HEMAB 2021 ska ha en fossiloberoende fordonsflotta.

Under 2017 initierade vi arbetet med att certifiera biogödsel från biogasanläggningen i Äland, bland annat genom bygget av en gödselbrunn på platsen.

Vårt samarbete med Arbete och ­Inte­g ration på kommunen har fortgått vid Härnösands kretsloppspark. Ett s­ amarbete som ger möjlighet för många som står ­utanför arbetsmarknaden av en eller annan anledning att få en väg tillbaka in och en viktig pusselbit i vårt arbete kring social hållbarhet.

Vi har även som mål att under 2018 införa en komplett lösning för textilåtervinning vid Härnösands kretsloppspark.

MEDARBETARE Vi har haft en högre personalomsättning än någonsin men kan, utifrån intervju med de som slutat, konstatera att det till större delen beror på att vår personal är framåt och eftertraktade.

Vid årsstämman 2017 avgick tidigare vd Ingemar Forzelius och ersattes av Lena af Geijerstam Unger. Under året har även flera chefer i ledningsgruppen slutat och ersatts: ny ekonomichef, ny chef för Återvinning och ny chef för Projekt och Utveckling har tillkommit under året.

Internt ser vi att omorganiseringen har gett oss en tydligare organisationsstruktur

och uppdragsfördelning. Några justeringar har gjorts som gör att vi kan få ett bättre flöde i våra uppdrag samt lättare kan gå in och stödja varandra.

Om- och tillbyggnationen pågår för fullt och beräknas vara klart under våren 2018.

Genom en större gemensam matsal samt att knyta samman en del av byggnaderna skapar vi förutsättningar för ökad trivsel och samvaro. Samtidigt utökar vi även antalet kontorsplatser, något som är en nödvändighet i och med att vi något fler anställda idag.

En helt ny tjänst med fokus på satsningar kring vårt samhällsuppdrag gällande skoloch integreringsfrågor har inrättats under året.

Under våren startade medarbetarpro­ grammet ”HEMAB 360 – tillsammans gör vi det ännu bättre”. Syftet är att skapa ett ännu större engagemang hos oss själva genom att visa hur vårt hållbara och affärsmässiga arbetssätt ger största möjliga samhälls­ nytta. På detta vis kommer vi närmare vår vision, lär känna varandra bättre och skapar förutsättningar internt nätverkande som ökar delaktigheten. Inriktningen under våren var ekologisk hållbarhet. Under nästa år ligger fokus på social hållbarhet. Programmet ­kommer att pågå fram till 2020.

Under kvartal fyra genomfördes en medarbetarundersökning. Resultatet visar på ett högt NMI (nöjdmedarbetarindex). Nytt för i år är en förtydligan kring frågan om kränkande särbehandling för att kunna fånga nivån på förekomsten. Under första kvartalet 2018 kommer samtliga affärsområden och funktioner genom att ha workshops ta fram en företagsövergripande handlingsplan.

Vi har aktivt arbetat för att i ett så tidigt stadie som möjligt sätta in förebyggande åtgärder för att undervika s­ jukskrivningar. Åtgärder som bygger på att samtala om problemen, skapa förståelse och finna d­ irekta lösningar. Vårt hälsofrämjande arbete fortlöper och visar på en nedåtgående trend gällande antalet sjuk- och rehabiliteringsfall.

27

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr).

RESULTATRÄKNING

FLERÅRSJÄMFÖRELSE

KONCERNEN

Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.

Uppgifterna i flerårsöversikten för året 2012 har ej räknats om vid övergång till K3-regelverket.

KONCERNEN

Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Antal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i %

2017 320 934 19 893 1 042 181 135 26,0 2,7 7,3

2016 322 445 20 231 952 508 137 26,9 3,0 7,9

2015 296 981 19 742 928 644 132 25,9 3,1 8,2

2014 281 622 20 149 834 011 124 26,9 3,7 8,9

2013 285 069 10 399 778 418 127 27,1 2,8 4,9

2012 280 020 13 794 768 534 129 25,0 3,5 7,2

2017 249 222 7 163 863 020 135 28,6 1,6 2,9

2016 256 013 11 830 791 271 137 30,4 2,4 4,9

2015 234 523 8 419 782 119 132 29,6 2,1 3,6

2014 222 275 6 396 721 510 124 31,2 2,1 2,8

2013 225 399 10 501 685 376 100 32,4 2,9 4,7

Not

2017

2016

2017

2016

Nettoomsättning 2 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter

320 934 998 35 964

322 445 4 120 35 563

249 222 998 41 727

256 013 4 120 48 572

357 896

362 128

291 947

308 705

RÖRELSENS KOSTNADER:

Bränslen och förnödenheter Övriga externa kostnader 3 Personalkostnader 4 Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar 5, 6, 7

MODERBOLAGE T

Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Antal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i %

MODERBOLAGE T

2012 221 651 7 333 600 742 100 34,2 3,1 3,6

Nyckeltalsdefinitioner framgår av Not 1

FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST Fritt eget kapital enligt balansräkningen

– 66 650 – 110 919 – 87 705

– 60 454 – 117 281 – 87 427

– 47 860 – 95 062 – 87 633

– 43 901 – 106 318 – 87 507

– 64 324

– 68 358

– 47 443

– 52 730

Summa rörelsens kostnader – 329 598 – 333 520

– 277 998

– 290 456

Rörelseresultat 28 298 28 608 13 949

18 249

RESULTAT FR ÅN FINANSIELLA POSTER: Resultat från andelar intresseföretag 8 – 267 – 737 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 9 – 422 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 139 184 Räntekostnader och liknande resultatposter – 8 276 – 8 245

–

–

– 148 – 6 935

422 179 – 7 020

Summa resultat från finansiella poster

– 8 404

– 8 376

– 6 787

– 6 419

Resultat efter finansiella poster

19 894

20 232

7 162

11 830

Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat

24 10

– – 4 529

– – 4 551

– 9 706 473

– 21 090 2 105

Årets resultat

15 365

15 681

– 2 071

– 7 155

Balanserade vinstmedel - 13 295 875 Kronor

- 13 295 875

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten - 13 295 875 överföres i ny räkning.

FRAMTIDEN

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL KONCERNEN AKTIEK APITAL

ÖVRIGT TILLSK JUTE T K APITAL

ANNAT EGE T K APITAL OCH ÅRE TS RESLUTAT

TOTALT EGE T K APITAL

Eget kapital 2017-01-01 Förskjutningar mellan bundna och fria reserver Årets resultat

40 100 – –

212 930 7 304 –

2 959 – 7 304 15 365

255 989 – 15 365

Eget kapital 2017-12-31

40 100

220 234

11 020

271 354

MODERBOLAGE T AKTIEK APITAL RESERVFOND

ÖVRIGT FRIT T EGE T K APITAL

TOTALT EGE T K APITAL

Eget kapital 2017-01-01 Årets resultat

40 100 –

10 000 –

– 11 226 – 2 071

38 874 – 2 071

Eget kapital 2017-12-31

40 100

10 000

– 13 297

36 803

Fjärrvärme ser ett behov av tydligare skyltning av sin verksamhet för att m ­ inska osäkerheten hos kunderna och för att minska antalet samtal till vår växel. Därför kommer vi under 2018 jobba för att bli än mer informa­t iva i det publika rummet med skyltning som talar om vad vi jobbar med på den aktuella platsen.

Under sommaren 2018 påbörjas bygget av

infrastruktur i anslutning till bygget av de två nya vindkraftverken på Spjutås. Planen är att dessa ska anslutas i augusti/september 2019.

Elnät har som mål att under 2018-2019 satsa på att stärka upp den del av vårt nät som idag är mest känsligt, nämligen den del vi kallar Häggdångerslinjen. En lång ­sträcka som även påverkar ett stort geografiskt område, bland annat Byåker, Fröland och Antjärn.

En ny installation med dubbel­idiga sol­paneler i Energiparken kommer ha ­DC-teknik för effektstyrning, vilket innebär en flexibel teknisk lösning där effekten kommer kunna fördelas ut där den behövs.

Detta är energieffektivt och skapar verkligen nätnytta.

Vi har även börjat förberedelser inför vår omcertifiering i kvalitet, miljö och arbetsmiljö som sker i maj 2018.

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde 100 kr.

28

29

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

BALANSRÄKNING

Not

KONCERNEN

2017

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2016

2017

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

1 005

–

1 005

–

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark 5 97 775 90 598 58 045 Maskiner och andra tekniska anläggningar 7, 11 690 369 642 909 481 024 Inventarier, verktyg och installationer 6 107 949 76 523 97 066 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 12 72 203 62 753 50 083

50 717 447 891 65 573

Summa materiella anläggningstillgångar

617 567

968 296

872 783

686 218

53 386

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag 13 Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 Uppskjutna skattefordringar 15 Andra långfristiga fordringar 16

– – 3 211 – 2 253 4 238 1 008

– – 3 478 – 2 253 3 762 1 008

93 800 12 389 2 700 1 008 2 252 4 238 –

90 000 12 975 2 700 1 008 2 252 3 762 –

Summa finansiella anläggningstillgångar

10 710

10 501

116 387

112 697

Summa anläggningstillgångar 980 011 883 284 803 610

730 264

OMSÄT TNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER

Råvaror och förnödenheter

17

3 736

5 334

3 736

5 334

Summa varulager 3 736 5 334 3 736 5 334

KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 13 616 17 251 13 603 17 251 Aktuella skattefordringar 284 207 586 – Övriga kortfristiga fordringar 214 182 212 180 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 41 484 32 679 32 799 25 320 Summa kortfristiga fordringar

55 598

50 319

47 200

42 751

K ASSA OCH BANK

2 836

13 571

8 475

12 922

Summa omsättningstillgångar

62 170

69 224

59 411

61 007

Summa tillgångar 1 042 181 952 508 863 021 791 271

EGE T K APITAL OCH SKULDER EGE T K APITAL

19 Aktiekapital 40 100 40 100 40 100 40 100

BUNDE T EGE T K APITAL

Bundna reserver

220 234

212 930

10 000

10 000

Summa bundet eget kapital

260 334

253 030

50 100

50 100

FRIT T EGE T K APITAL

Balanserad vinst eller förlust Årets resultat

– 4 345 15 365

– 12 722 15 681

– 11 225 – 2 071

– 4 070 – 7 155

Summa fritt eget kapital

11 020

2 959

– 13 296

– 11 225

Summa eget kapital

271 354

255 989

36 804

38 875

–

–

268 876

259 169

OBESK AT TADE RESERVER

AVSÄT TNINGAR

Uppskjutna skatter Övriga avsättningar

20 21

85 190 20 783

80 189 16 700

– 20 783

– 16 700

Summa avsättningar 105 973 96 889

20 783

16 700

2017

MODERBOLAGE T

2016

2017

2016

LÅNGFRISTIGA SKULDER 22 Övriga skulder till kreditinstitut 398 550 452 600 Övriga långfristiga skulder 50 235 55 227

301 500 50 235

350 250 55 227

Summa lång fristiga skulder 448 785

507 827

351 735

405 477

KORTFRISTIGA SKULDER 22 Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23

10 109 27 800 – – 7 200 46 694

103 992 34 916 19 233 – 5 488 21 194

9 809 21 537 12 225 78 6 673 20 728

Summa kortfristiga skulder 216 069

91 803

184 823

71 050

Summa eget kapital och skulder 1 042 181

952 508

863 021

791 271

2016

TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Not

114 292 49 580 – – 5 527 46 670

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2017 2016 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHE TEN Rörelseresultat före finansiella poster 28 298 28 608 13 950 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 67 358 70 392 46 410 Resultat från andelar i intressebolag – 267 – 737 – Erhållen ränta 139 184 148 Erhållna utdelningar – 422 – Erlagd ränta – 8 277 – 8 245 – 6 935 Betald inkomstskatt –3 –2 –3

18 250 54 157 – 179 422 – 7 020 –2

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

65 986

87 248

90 622

53 570

2016

FÖR ÄNDRING I RÖRELSEK APITAL Ökning/minskning av varulager 1 598 185 1 598 Ökning/minskning av kundfordringar 3 635 4 270 3 648 Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar – 8 914 4 092 – 8 097 Ökning/minskning av leverantörsskulder 21 780 4 868 13 379 Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder – 1 697 362 6 210

185 4 213 3 597 3 261 357

Kassaflöde från den löpande verksamheten

77 599

103 650

104 399

70 308

INVESTERINGSVERKSAMHE TEN

Investeringar i materiella anläggningstillgångar Utrangering i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Förändring fordran koncernbolag

– 160 842 – – – –

– 123 312 573 511 – 476 –

– 117 099 – – – 586

– 84 997 471 381 – 476 586

Kassaflöde från investeringsverksamheten

– 160 842

– 122 703

– 116 513

– 84 035

FINANSIERINGSVERKSAMHE TEN

Upptagna lån Amortering av skuld Amortering leasingskuld

55 000 – 3 550 – 4 992

5 000 – 4 200 – 6 309

50 000 – 3 250 – 4 992

– – 3 900 – 6 309

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

46 458

– 5 509

41 758

– 10 209

– 10 734

– 23 813

– 4 449

– 16 645

Likvida medel vid årets början

13 573

37 386

12 922

29 567

Likvida medel vid årets slut

2 837

13 573

8 475

12 922

Årets kassaflöde

31

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Tilläggsupplysningar NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och BFNAR 2012:1. Årsredovisning och ­koncernredovisning (K3): KONCERNREDOVISNING

sas efter avdrag för moms och r­ abatter.

I koncernredovisningen elimineras koncern­ intern försäljning. Bolaget har ej tids­ begränsat åtagande att underhålla och vid behov ersätta investeringar i a­ nslutningar.

Koncernen intäktsför anslutnings­avgifter över intäktsgenererande tillgångars beräknade nyttjandeperiod som upgår till 30 år. Periodiserade anslutningsavgifter ingår i posten uppluna kostnader och förutbetalda intäkter.

Härnösand Energi & Miljö AB ­upprättar koncernredovisning. Uppgifter om koncern­företag finns i not 25.

Dotterföretagen inkluderas i koncern­ redovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncern­ redovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då det bestämmande inflytandet erhålls. Identifierbara till­g ångar och skulder värderas inledningsvis till verkliga värden vid förvärvstid­punkten.

Minoritetens andel av de förvärvade ­nettotillgångarna värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av mellan­skillnaden mellan de förvärvade identifierbara ­netto­tillgångarna vid förvärvstillfället och anskaffningsvärdet inklusive värdet av minoritetsintresset och värderas initialt till anskaffningsvärdet.

Mellanhavanden mellan koncernföretag elimineras i sin helhet.

Dotterföretag i andra länder u ­ pprättar sin årsredovisning i utländsk valuta.

Omräkning av posterna i dessa företags balans- och resultaträkningar görs till ­balansdagskurs respektive avistakurs för den dag respektive affärshändelse ägde rum. ­ De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas i koncernens egna kapital.

Aktuella skatter värderas utifrån de skatte­ satser och skatteregler som gäller på balans­ dagen.

Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Uppskjuten skatteskuld avseende tem­ porära skillnader som hänför sig till inves­ teringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för åter­ föring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skattefordran avseende under­ skottsavdrag eller andra framtida skatte­ mässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Fordringar och skulder n ­ ettoredovisas endast när det finns en legal rätt till ­k vitt­n ing.

Aktuell skatt, liksom förändring i upp­ skjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten än hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. Skatteeffekter av poster som redo­ visas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

INTRESSEFÖRE TAGSREDOVISNING

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moder­ bolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

Materiella anläggningstillgångar redo­ visas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till ­förvärvet av tillgången.

När en komponent i en anläggnings­ tillgång byts ut, utrangeras eventuell kvar­ varande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser till­ gångar som inte delas upp i komponen­ ter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska ­fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffnings­t idpunkten.

INTÄKTER

Nettoomsättningen omfattar försäljnings­ intäkter från kärnverksamheterna, det vill säga produktion, försäljning och distribution av el, försäljning och distribution av värme, försäljning av gas, energihandel samt andra intäkter såsom tjänster och konsultuppdrag och anslutningsavgifter.

Försäljning av varor redovisas vid l­everans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovi­ 32

INKOMSTSK AT TER

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp.

Realisationsvinst respektive realisations­ förlust vid avyttring av en anläggningstill­ gång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.

När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall till­ gångens restvärde. Bolagets mark har obe­ gränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av.

Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar.

FÖL JANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS:

Byggnader Stommar 50 år Fasader 30 år Tak 15-25 år Övrigt 20 år Markanläggningar 20 år El-ledningar 30 år Mottagnings- och fördelningsstationer 10 år Transformatorer 15 år Fjärrvärmeledningar 25 år Maskiner i hetvattencentral 15 år Gasanläggning 15 år Gasledningar 25 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år Inventarier, verktyg och installationer 3-15 år LEASINGAV TAL

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernbolag och moderbolag.

Leasingavtal som innebär att de eko­ nomiska riskerna och fördelarna med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till ett företag i Härnösand Energi & Miljö AB koncern klassificeras i koncernredovisningen och i moderbolag­ et som finansiella leasingavtal. Finansiella ­leasingavtal medför att rättigheter och skyldig­heter redovisas som tillgång respek­ tive skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimilease­ avgifterna. Utgifter som direkt kan hänföras till leasingavtalet läggs till tillgångens värde.

Leasingavgifterna fördelas på ränta och amortering enligt effektivräntemetoden.

Variabla avgifter redovisas som kostnad i

den period de uppkommer. Den leasade till­ gången skrivs av linjärt över leasingperioden.

Leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som är hänförliga till leasing­ objektet i allt väsentligt kvarstår hos lease­ givaren, klassificeras som operationell ­leasing. Betalningar, inklusive en första förhöjd hyra, enligt dessa avtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Se vidare not "Maskiner och andra ­tekniska anläggningar" samt "Finansiella leasingavtal".

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, ­kortfristiga placeringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balans­räkningen när Härnösand Energi & Miljö AB blir part i instrumentets avtals­ mässiga villkor.

Finansiella tillgångar tas bort från balans­ räkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balans­ räkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

gångar. Innehaven innehas på lång sikt.

Tillgångar ingående i posten och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde.

I efterföljande redovisning redovi­ sas aktierna till anskaffningsvärde med ­bedömning av om nedskrivningsbehov ­f öreligger. De räntebärande tillgångarna redovisas i efterföljande redovisning till upplupet anskaffningsvärde med tillämp­ ning av effektivräntemetoden, minskat med ­eventuell reservering för värdeminskning.

nedskriv­n ingsbehov för värdepappersport­ följen med ränteinstrument fastställs på motsvarande sätt en effektivränta för port­ följen som används vid diskonteringen.

Om nedskrivning av aktier sker fastställs nedskrivningsbeloppet som s­killnaden ­mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljnings­kostnader och nuvärdet av ­framtida kassaflöden(som baseras på företags­ ledningens bästa uppskattning).

LÅNESKULDER OCH LEVERANTÖRSSKULDER

VARULAGER

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redo­ visade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodis­ eras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaff­ ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Anskaffningsvärdet fastställs med använd­ ning av först in, först ut-metoden (FIFU).

För råvaror ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet. För varor under till­verkning och färdiga varor inklud­ erar anskaff­n ingsvärdet formgivning­ skostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta k­ ostnader, hänförbara indirekta tillverknings­kostnader samt lånekostnader.

Varulagret har i moderföretaget värderats till 97% av det samlade anskaffningsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. I koncernredovisningen värderas varulagret till det fulla anskaff­ ningsvärdet vilket understiger dess netto­ försäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader.

Den valda metoden innebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats.

KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Fordringar redovisas som omsättnings­ tillgångar med undantag för poster med förfallo­d ag mer än 12 månader efter balans­ dagen, vilka klassificeras som anläggnings­ tillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränte­ intäkt i resultaträkningen.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inlednings­ vis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. I posten kortfristiga placeringar ingår aktier som innehas för att placera likviditetsöverskott på kort sikt.

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Posten består huvudsakligen av aktier samt ett mindre innehav av räntebärande till­

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGS­T ILLGÅNGAR

Vid varje balansdag bedömer Härnösand Energi & Miljö AB om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon utav de finansiella anläggningstillgångarna.

Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redo­ visas i resultaträkningsposten Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar.

Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga. Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företags­ ledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta.

För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan som ­d iskonteringsränta. Vid prövning av

AVSÄT TNINGAR

Företaget gör en avsättning när det finns en legal eller informell förpliktelse och en till­ förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Företaget nuvärdesberäknar förpliktelser som väntas regleras efter mer än tolv månader.

Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

K ASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodo­ havanden hos banker och andra kredit­institut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaff­ ningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten.

33

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

MODERFÖRE TAGE TS REDOVISNINGSOCH VÄRDERINGS­P RINCIPER

av­seende de rättigheter som var registrerade på vårt konto per 2017-12-31.

Marknadsvärdet av dessa utsläppsrätter var vid årsskiftet ca 6,5 (4,0) M kr.

e­ ventuella nedskrivningar. I anskaffnings­ värdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer.

Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

Samma redovisnings- och värderings­ principer tillämpas i moderföretaget som i koncernen, förutom i de fall som anges nedan.

NYCKELTALSDEFINITIONER SOLIDITET

EGE T K APITAL

Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Eget kapital delas in i bundet och fritt ­k apital, i enlighet med ÅRL s indelning.

I moderföretaget görs inga avsättningar för återställandekostnader i samband med förvärv av materiella anläggningstillgångar.

I stället tillämpas principen att avsättning för återställandekostnader görs successivt.

OBESK AT TADE RESERVER

Obeskattade reserver redovisas med brutto­ belopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.

AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL

Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

NOT 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

Medelantalet anställda Kvinnor Män

25 110

24 113

25 110

24 113

Totalt

135

137

135

137

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören Löner och ersättningar till övriga anställda

1 884 55 776

1 640 56 729

1 884 55 776

1 640 56 729

Summa löner och ersättningar

57 660

58 369

57 660

58 369

Sociala avgifter enligt lag och avtal

19 889

18 213

19 889

18 412

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda

321 4 500

426 4 236

321 4 502

426 4 315

Totalt

82 370

81 244

82 372

81 522

LÖNER, ERSÄT TNINGAR, SOCIALA AVGIF TER OCH PENSIONSKOSTNADER

ELCERTIFIK AT

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Förändringar av obeskattade reserv­ er redovisas som bokslutsdispositioner i ­resultaträkningen. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Lagerförda elcertifikat värderas till ­a nskaff­n ingsvärdet, det vill säga noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2017-12-31. Marknadsvärdet av dessa ­elcertifikat var vid årsskiftet ca 4,3 (9,1) Mkr.

Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

AKTIER OCH ANDELAR I DOT TERFÖRE TAG

UTSLÄPPSR ÄT TER

ST YRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE

Aktier och andelar i dotterföretag redovi­ sas till anskaffningsvärde efter avdrag för

Lagerforda utsläppsrätter värderas till an­skaff­­­ningsvärdet, det vill säga noll kronor,

Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män

3 4

3 4

3 4

3 4

Totalt

7

7

7

7

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Kvinnor Män

1 –

– 1

1 –

– 1

Totalt

1

1

1

1

BOKSLUTSDISPOSITIONER

NOT 2 NETTOOMSÄTTNINGENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSGRENAR OCH GEOGRAFISKA MARKNADER

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2017 2016 2017

Fjärrvärme 135 830 132 332 136 149 Återvinning 61 651 70 881 61 827 Vatten 50 102 51 344 50 163 Elnät 72 268 67 111 – Andra verksamheter 1 084 776 1 084

132 661 71 156 51 419 – 776

Summa

256 012

320 935

322 444

249 223

2016

Vd är enligt avtal 2016-12-13 tills­ vidareanställd från och med 2017-0401 och undantas från bestämmelserna i lagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställnings­

villkor i övrigt tillämpas bestämmels­ erna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gäl­

lande PA-KFS 09. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställningens upphörande

en engångsersättning till VD mot­ svarande totalt 12 månadslöner.

Bolagets geografiska marknad är Sverige.

NOT 3 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA KONCERNEN

2017

MODERBOLAGE T

2016

2017

2016

E&Y

Revisionsuppdraget 128 Övriga tjänster 33

140

2

95 15

120 2

Summa

142

110

122

34

161

35

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

NOT 7 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

NOT 5 BYGGNADER OCH MARK KONCERNEN

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

Ingående anskaffningsvärden Inköp

181 741 13 339

165 832 15 909

76 461 11 233

61 260 15 201

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

195 080

181 741

87 694

76 461

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar

– 81 017 – 6 162

– 74 712 – 6 305

– 15 619 – 3 906

– 11 465 – 4 154

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 87 179

– 81 017

– 19 525

– 15 619

Ingående nedskrivningar Utgående nedskrivning

– 10 125 – 10 125

– 10 125 – 10 125

– 10 125 – 10 125

– 10 125 – 10 125

Utgående restvärde enligt plan

97 776

90 599

58 044

50 717

Bokfört värde byggnader Bokfört värde mark

51 018 46 757

41 677 48 922

22 280 35 765

13 462 37 255

Beräkning av verkligt värde.

Fastighetsbeteckningen Elefanten 1 har värderats till 6 500 tkr av oberoende värderingsman.

Redovisat värde uppgår till 3 809 tkr.

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar

1 254 777 91 444 –

1 151 076 105 593 – 1 891

765 903 65 774 –

722 208 45 586 – 1 891

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 346 221

1 254 778

831 677

765 903

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 592 248 – – 41 096

– 554 711 1 664 – 39 202

– 298 392 – – 29 752

– 271 024 1 664 – 29 032

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 633 344

– 592 249

– 328 144

– 298 392

Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar

– 19 620 – 2 888

– 10 000 – 9 620

– 19 620 – 2 888

– 10 000 – 9 620

Utgående ackumulerade nedskrivningar

– 22 508

– 19 620

– 22 508

– 19 620

Utgående restvärde enligt plan

690 369

642 909

481 025

447 891

NOT 8 RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONCERNEN

NOT 6 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning och utrangering

199 329 45 604 – 291

186 398 15 458 – 2 527

147 982 42 390 –

135 916 12 793 – 727

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

244 642

199 329

190 372

147 982

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 122 155 291 – 14 178

– 111 756 2 181 – 12 580

– 81 758 – – 10 897

– 72 969 483 – 9 272

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 136 042

– 122 155

– 92 655

– 81 758

– 651

–

– 651

–

–

– 651

–

– 651

– 651

– 651

– 651

– 651

107 949

76 523

97 066

65 573

Ingående nedskrivning Årets nedskrivning Utgående nedskrivning Utgående restvärde enligt plan

2016

2017

2016

Reslutatandel i kommunbränsle i Ådalen AB

– 267

– 737

–

–

Summa

– 267

– 737

–

–

NOT 9 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

Utdelningar

–

422

–

422

Summa

–

422

–

422

NOT 10 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2017 2016 2017 2016

Aktuell skatt för året –3 –2 –3 –2 Uppskjuten skatt – 4 525 – 4 549 476 2 107 Summa skatt på årets reslutat

36

MODERBOLAGE T

2017

– 4 528

– 4 551

473

2 105

Redovisat resultat före skatt Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%) Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktig intäkt

– – – –

– – – –

– 2 543 556 – 92 9

– 9 260 2 037 – 39 106

Summa redovisad skattekostnad

–

–

473

2 104

37

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

NOT 16 FORDRINGAR HOS INTRESSEFÖRETAG

NOT 11 FINANSIELLA LEASINGAVTAL

KONCERNEN

Moderföretaget och koncernen har ingått följande väsentliga leasingavtal, vilka redovisas som finansiella leasingavtal: SEB Finans publ Kraftvärmeverk KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

84 450 – 16 890

84 450 – 13 512

84 450 – 16 890

84 450 – 13 512

67 560

70 938

67 560

70 938

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 008 1 008

1 008 1 008

1 008 1 008

1 008 1 008

Utgående restvärde enligt plan

1 008

1 008

1 008

1 008

2017

2016

2017

2016

Värderat till anskaffningsvärde Eldningsolja Ved/träbränsle Förnödenheter Drivmedel

2 147 1 370 199 20

2 402 2 705 199 29

2 147 1 370 199 20

2 402 2 705 199 29

Summa

3 736

5 335

3 736

5 335

2017

2016

2017

2016

Försäkringar Fakturering december Duk deponi Övriga poster

946 2 465 36 506 1 567

912 30 649 – 1 118

946 2 465 27 938 1 451

912 23 571 – 837

Summa

41 484

32 679

32 800

25 320

2017

2016

2017

2016

– 84 800

– 79 884

–

–

– 390

– 305

–

–

– 85 190

– 80 189

–

–

MASKINER OCH ANDR A TEKNISK A ANLÄGGNINGAR

Anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa

NOT 17 VARULAGER KONCERNEN

NOT 12 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN

Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar

Utgående nedlagda kostnader

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

62 753 99 481 – 90 030

76 401 71 366 – 85 014

53 386 64 372 – 67 674

41 970 36 108 – 24 692

72 204

62 753

50 084

53 386

MODERBOLAGE T

NOT 18 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER KONCERNEN

NOT 13 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KapitalKONCERNEN Org nr Säte andel

Kommunbränsle i Ådalen AB MODERBOLAGE T

Kapitalandel: 40 % Rösträttsandel: 40 %

556220-6200 Härnösand Redovisat värde

Antal aktier

40% Redovisat värde i koncernen

MODERBOLAGE T

Koncernen Kommunbränsle i Ådalen AB 2 700 16 800 3 211

NOT 19 EGET KAPITAL NOT 14 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV KONCERNEN

Aktiekapitalet består av 401 000 stycken aktier med kvotvärde 100 kronor.

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

Ingående anskaffningsvärden Årets anskaffningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

2 253 – 2 253

1 776 477 2 253

2 252 – 2 252

1 776 476 2 252

Utgående redovisat värde, totalt

2 253

2 253

2 252

2 252

NOT 15 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

NOT 20 UPPSKJUTNA SKATTER Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av Uppskjuten skatt på obeskattade reserver

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningarn samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av

Uppskjuten skatt på temporära skillnader

Summa KONCERNEN

MODERBOLAGE T

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

Uppskjuten skatt på temporära skillnader

4 238

3 762

4 238

3 762

Summa

4 238

3 762

4 238

3 762

38

KONCERNEN

39

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

NOT 24 BOKSLUTSDISPOSITIONER

NOT 21 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR KONCERNEN

2017

MODERBOLAGE T

MODERBOLAGE T

2016

2017

Avsättning deponi 1 Avsättning deponi 2 Avsättning vindkraft Fondering VA Avsättning vattenskador

– 8 218 715 10 000 1 850

1 225 6 606 719 7 000 1 150

– 8 218 715 10 000 1 850

1 225 6 606 719 7 000 1 150

Summa

20 783

16 700

20 783

16 700

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

398 550 50 208 28

452 600 55 200 28

301 500 50 208 28

350 250 55 200 28

Summa 448 786 507 828 351 736

405 478

R ÄNTEBÄR ANDE SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER

9 706

21 090

Summa

9 706

21 090

NOT 25 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

KONCERNEN Org nr Säte

556133-3328 559113-8366

Härnösand Härnösand

Kapitalandel 100% 95%

Bokfört värde 171231

Eget kapital

MODERBOLAGE T

Antal aktier

Härnösand Elnät AB Kapitalandel: 100 % Rösträttsandel: 100 %

180 000

0 23 384

Härnösand Elförsäljning AB Kapitalandel: 95 % Rösträttsandel: 95 %

3 800

0 3 800

NOT 26 STÄLLDA SÄKERHETER Koncern och moderbolag har inga ställda säkerheter.

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag

109 300 4 992

3 800 6 309

99 000 4 992

3 500 6 309

Summa

114 292

10 109

103 992

9 809

Summa räntebärande skulder

563 078

517 937

455 728

415 287

FÖRFALLOTIDER DEN DEL AV LÅNGFRISTIGA SKULDER SOM FÖRFALLER TILL BE TALNING SENARE ÄN FEM ÅR EF TER BALANSDAGEN

NOT 27 EVENTUALFÖRPLIKTELSER Koncern och moderbolag har inga eventualförpliktelser.

NOT 28 FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder

24 750 28 200 28

437 400 34 024 28

9 750 34 635 28

336 250 34 024 28

Summa

52 978

471 452

44 413

370 302

NOT 23 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2017

2016

2017

2016

Upplupna personalkostnader Upplupna räntekostnader Vindkraft anslutningsavgift Deponiskatt 2013-2015 Deponiskatt Q4 -17 Bränsle december -17 Sent ankomna leverantörsfakturor VA anslutningsavgifter Övriga poster

4 243 638 21 085 – 482 3 261 6 368 4 004 6 589

4 599 531 21 934 1 623 – – 10 239 1 925 5 843

4 243 504 – – 482 3 261 6 055 4 004 2 645

4 599 476 – 1 623 – – 9 117 1 925 2 988

Summa

46 670

46 694

21 194

20 728

40

2016

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avksrivningar enligt plan

Härnösand Elnät AB Härnösand Elförsäljning AB

NOT 22 UPPLÅNING

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder

2017

2016

MODERBOLAGE T

2017

2016

Balanserade vinstmedel Årets resultat

– 11 225 – 2 071

– 4 070 – 7 155

Summa

– 13 296

– 11 225

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten disponeras så att i ny räkning överförs

– 13 296

– 11 225

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

41

Å R S R E D O V I S N I N G 2 017

Revisionsberättelse TILL ÅRSSTÄMMAN I HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB ORG.NR 556526-3745

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2017.

och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direk­ tören avser att likvidera bolaget. upphöra med verksamheten eller inte har något rea­ listiskt alternativ till att göra något av detta.

UT TAL ANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi & Miljö AB för räkenskapsåret 2017.

Enligt vår uppfattning har årsredovis­ ningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisnings­ lagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovis­ ningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balans­ räkningen för moderbolaget och koncernen.

GRUND FÖR UT TAL ANDEN

Vi har utfört revisionen enligt lnterna­ tional Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i av­ snittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har in hämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

S T YRELSENS OCH VERKS TÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredo­ visningslagen. Styrelsen och verkställande direktörenansvarar även för den interna kon­ troll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredo­ visning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent­ ligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten 42

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och kon­ cernredovisningen som helhet inte inne­ håller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som inne­ håller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet. men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.

Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsent­ liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredo­ visningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisions­ bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden.

Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för­falskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig informa­ tion eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransk­ ningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om­ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redo­ visningsprinciper som används och rimlig­ heten i styrelsens och verkställande direk­ törens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk­ställande direktören

använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncern­redovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revi­ sions­bevisen, om det finns någon väsen­ tlig osäkerhets­faktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till ­betydande tvivel om bolagets och koncernens för­m åga att fortsätta verk­ samheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i ­revisionsberättelsen fästa uppmärk­ samheten på upplysningarna i årsredovis­ ningen och koncernredovisningen om den v­ äsentliga osäkerhets­faktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modi­ fiera uttalandet om årsredovisningen och ­koncernredovis­ningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som i­nhämtas fram till datumet för r­ evisionsberättelsen.

Dock kan framtida händelser eller förhållan­ den göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande ­presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däri­bland upplysningarna, och om årsredo­ visningen och koncern­redovisningen ­åter­ger de underliggande transaktionerna och ­händelserna på ett sätt som ger en ­rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamåls­ enliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärs­ aktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den.

Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR UT TAL ANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi & Miljö AB för räkenskapsåret 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsbe­

Saknas på bilden: ordinarie ledamot Sonja Näsholm.

HÄRNÖSAND DEN 6 MARS 2018

Lotta Visén

Eva Goes

Lennart Bolander

Issam Sassi

Sonny Andersson

ORDFÖR ANDE

Lars-Gunnar Hultin

Sonja Näsholm

rättelsen och beviljar styrelsens leda­möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps­året.

GRUND FÖR UT TAL ANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god ­revisions­sed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna be­skrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full­g jort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för för­ slaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och kon­ cernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organi­ sation och förvaltningen av bolagets ange­ lägenheter. Detta innefattar bland annat att fort­löpande bedöma bolagets och ­koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad

Emelie Wikman

Hans-Åke Johansson

Lena af Geijerstam Unger

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överens­ stämmelse med lag och för att medelsförvalt­ ningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av för­ valtningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig ­skyl­d ig till någon för­summelse som kan föran­leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av för­ slaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säker­ het bedöma om förslaget är förenligt med ­a ktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av ­säker­het, men ingen garanti för att en

r­ evision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktie­ bolags­lagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi profes­ sionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.

Granskningen av förvaltningen och för­ slaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransk­ ningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsent­ liga för verk­samheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och p­ rövar fattade beslut. beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är ­relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Som under­lag för vårt uttalande om styrel­ sens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Skellefteå den 8 mars 2018 AUKTORISER AD REVISOR, ENST & YOUNG AB MICAEL ENGSTRÖM 43

ÅT E R B R U K S P Y S S E L

Pimpa din egen lampa Med lite loppisfynd, färg och lim, skapar du enkelt din egen unika design.

DU BEHÖVER: Lampa, serietidning, leksaksfigurer, tapetlim eller decoupage. pensel, sax, sprayfärg.

1

BÖRJA MED AT T KLIPPA UT REMSOR

2

från tidningen som du sedan penslar på med klister.

PL ACER A REMSORNA på skärmen så de

hamnar så lite omlott som möjligt, annars blir det extra ränder när lampan lyser.

Efterlacka skärmen vid behov. Använder du decoupage så behövs inte det.

3

LIMMA FAST leksaksfigurerna på lampan.

4

SPR AYMÅL A foten när figurerna torkat. Det finns miljövänlig vattenbaserad sprayfärg i handeln.

Tjoho!

Lampan är klar!

www.hemab.se

facebook.com/hemabharnosand