OM HEMAB 2017

ETT MAGASIN OM VAD HEMAB

GÖR OCH VILL. EN NYFIKEN

ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2017.

PECKAS NATURODLING

Europas största kretsloppsanläggning för odlad fisk.

SID 8–11

SOCIAL HÅLLBARHET

BÖRJAR MED BARNEN

Sverigeunik satsning på grundskolan.

SID 16–17

INNEHÅLL :

Vd har ordet 4

Vår vision 5

VI OCH NI Vi skapar tillsammans 6–7

INNOVATIV SAMHÄLLSNYTTA på Peckas naturodling 8–11

HEMAB bidrar till ett ATTRAKTIVT

HÄRNÖSAND 12–14

Smått & Stort 15

SOCIAL HÅLLBARHET börjar med barnen 16–17

EKOLOGISK HÅLLBARHET för en fossilfri framtid 18–19

EKONOMISK HÅLLBARHET med satsningar på ett grönare Härnösand 20–21

Elförsäljning 22–23

Stort & Smått 24

Årsredovisning siffror 25–43 Återbrukspyssel 44

VÅR VISION

vision 5

ANSVARIG UTGIVARE: Andreas Einarsson

PROJEKTLEDARE: Magdalena Åkerros

FOTO: Daniel Håkansson och Lars Wahlström

ENSTAKA BILDER: Magdalena Åkerros, Fredrik Olsson och Frida Sjögren

ILLUSTRATION: Tobias Flygar

GRAFISK FORM: Christel Schröder

SKRIBENT: Mats Wigardt

TRYCK: Hemströms tryckeri

Produkten är tryckt på FCS-märkt papper producerat utifrån bland annat ISO 14001 (miljöledningssystem) och OHSAS 18001 (arbetsmiljö).

Pappret har även EU Ecolabelmärkning, vilket innebär att det bland annat har granskats ur ett

livscykelperspektiv från råvara till avfall. Den här trycksaken kostar varje hushåll 16 kr.

HEMAB bidrar till ett attraktivt Härnösand 12

Innovativ samhällsnytta på Peckas naturodling 8

Ekologisk hållbarhet för en fossilfri framtid. 18

Ekonomisk hållbarhet med satsningar på ett grönare Härnösand 20

V i och Ni Vi skapar tillsammans 6

hållbarhet

med

börjar

barnen

Vår

Affärsmässig och innovativ samhällsnytta

Efter tolv månader på posten som ny vd för HEMAB kan konstateras att Lena af Geijerstam Unger är fortsatt lika entusiastisk som då hon tillträdde. Intresset för hållbarhetsfrågor är stort och genuint. ”Sjukt roligt” är hennes betyg.

SOM CIVILINGENJÖR med inriktning på samhällsbyggnad klev Lena af Geijerstam Unger den 1 april 2017 in genom dörr arna på HEMAB. Bakom sig lämnade hon en chefstjänst för säkerhet, hälsa, miljö och kvalitet vid skogsindustriföretaget Mondi Dynäs.

Hon förklarade då att HEMAB med sina framåtsyftande och modiga satsningar på till exempel vindkraft, biogas och social hållbarhet hade satt Härnösand på kartan. Och att hon själv avsåg att arbeta vidare med en utveck ling mot ett allt mer hållbart samhälle.

– Det finns stor potential att spänna bågen ännu lite mer, konstaterade hon.

Hållbarhet – en förutsättning för framtida affärer

Nu, med snart ett år på vd ­ stolen bakom sig, ser hon det fortfarande som en stor förmån att få vara med och bygga upp den tekniska infrastrukturen som ger kommunens invånare service och en möjlighet att vara en del av det hållbara samhället.

– Enligt våra ägardirektiv ska vi utveckla och leverera en affärsmässig, hållbar och innovativ samhällsnytta som skapar nya möjligheter och vi ska även vara en god samhällsaktör, säger Lena af Geijerstam Unger. Och på den resan är jag gärna med.

Hennes personliga övertygelse är att hållbarhet, såväl social och ekonomisk som ekologisk, utgör en förutsättning för framtidens affärer. Detta dels för att kunden ställer allt mer specifika krav och dels för att det blir viktigt för framtidens medarbetare att få vara del av en verksamhet man känner sig stolt över. Lena af Geijerstam Unger anser vidare att HEMAB med sin breda kompetens och sina engagerade medarbetare kan bidra med lösningar och teknisk infrastruktur som gör det möjligt för andra aktörer att bli mer hållbara samtidigt som de stärker sitt eget varumärke.

Flera satsningar inom HEMAB

Satsningen på produktion av fordonsgas från matavfall är ett tydligt exempel på konsten att vända ett problem till en högvärdig resurs.

– Det är roligt att lokala aktörer tar chansen att använda fordonsgas som bränsle, säger hon. Flera företag har redan insett värdet av att effektivt skylta sin hållbarhetsprofil. Hållbart och på samma gång bra för plånboken. Till satsningarna på den tekniska infrastrukturen, och som även har ett tydligt hållbarhetsperspektiv, nämner hon bland annat arbetet med vatten och avlopp på södra Härnön. Det, säger hon, är en investering som ger större möjligheter för boende och utveckling i en attraktiv del av Härnösand.

» HEMAB

har medarbetare med ett stort engagemang «

En annan viktig satsning är det väders äkringsprojekt som pågår och som ger minskade störningar på elnätet. Dessutom investeringarna i bredband som gör det möjligt för både företag och medborgare att ta del av – och att själva utveckla – nya IT­tjänster.

Det finns alltid utrymme att bli bättre

Att Härnösandsborna är bra på att sortera sitt avfall vet vi redan och med flerfackskärl och Kretsloppspark erbjuder HEMAB en hög servicenivå. Men Lena af Geijerstam Unger ser gärna att vi alla blir ännu effektivare på återbruk och att mängden brännbart avfall minskar ytterligare.

– Det finns alltid utrymme att bli bättre, säger hon trosvisst. Och i det arbetet ska HEMAB naturligtvis ta en aktiv roll.

Utmaningen nu är att bedriva förbättringsarbete i en verksamhet som redan fungerar bra. Fortsätta att bli

effektivare, mer kreativa, hitta nya innovativa lösningar. Och det, försäkrar Lena af Geijerstam Unger, är något som hon tycker är riktigt, riktigt roligt.

HEMAB har med arbetare med stort engagemang och stor vilja att bidra till samhällsnyttan. Trots att energin är hög, behöver vi höja den ytterligare för att nå nya möjligheter eftersom det finns mycket mer att ta tag i. För att hålla en hög energi är satsningarna på en attraktiv arbetsplats så viktiga. En arbetsplats där vi är välmående, känner glädje och är effektiva!

Många projekt har redan genomförts, somliga pågår fortfarande som bäst och andra är i sin linda. Några exempel som Lena nämner är det pågående samarbetet med universitet, högskola och förenings liv, dia logen med kommun och kunder, det pågående integrationsprojektet, två nya vindkraftverk. Bland annat. Men hon vill också lyfta fram satsningen på grundskolans elever i Härnösand. Att tidigt skapa intresse för och kunskap om den infra struktur vi alla tar för given.

– Med många effektiva ambassadörer som tar med sig kunskapen hem och berättar hur allt fungerar och vad var och en behöver göra för att det ska fungera kan vi inte misslyckas, deklarerar Lena af Geijerstam Unger.

VÅR VISION

Vi skapar innovativ samhällsnytta för ett attraktivt och hållbart Härnösand.

LEVERANSSÄKERHET

VÅR VISION ligger till grund för allt vårt arbete och är ledstjärna i de beslut som fattas kring vår verksamhet. Därför är det logiskt för oss att vi även skapar strukturen på vår årsredovisning utifrån visionen. Vilka är ”vi”? Vad innebär innovativ samhällsnytta? Och hur bidrar vi till att skapa ett attraktivt och hållbart Härnösand?

I årets OM HEMAB ger vi några möjliga svar på dessa frågor. Vi hoppas att du ska tycka att det är intressant. Välkommen till 2017 års årsredovisning OM HEMAB!

VI OCH NI

VI SKAPAR TILLSAMMANS

Det känns fantastiskt att vi genom vår verksamhet skapar något som får positiva effekter på vår framtid och vår miljö. Men ”vi” är inte bara vi på HEMAB, utan även alla våra kunder och härnösandsbor som engagerar sig i avfalls sortering, som väljer lokalproducerad, grön el och som väljer att värma sig med fjärrvärme från miljövänliga biobränslen. Tillsammans skapar vi innovativ samhällsnytta, men även ett attraktivt och hållbart Härnösand. Tillsammans går vi bräschen för en ljus framtid då vi visar hänsyn till miljön, tolerans och öppenhet mot varandra och ett genuint intresse för att Härnösand även i framtiden ska vara en attraktiv plats att bo och verka. Vi skapar tillsammans!

Hur mår kraftvärmeverket i Härnösand tycker du? Kan vi lita på att vi får varmt vintern igenom?

– Anläggningen mår bara fint! Jag är utbildad sjöingenjör och har varit till sjöss flera år. Där var det ett liknande system med ångturbiner som här på kraftvärmeverket. Som drifttekniker arbetar man skift och ser till att allt fungerar. I arbetet ingår också att se över tankstationen för fordonsgas. Det är skönt att slippa vara borta så länge och att komma hem till familjen varje dag.

Johan Stark, Drifttekniker Kraftvärmeverket, HEMAB

Vad anser du om avfallssorteringen i Härnösand? Fungerar den som den ska för dig och din familj?

– Absolut. Sorteringen och hämtningen där vi bor nu fungerar jättebra. Men eftersom det är en viktig miljöinsats måste den fungera överallt, inte bara när sopkärlen hämtas vid fastigheten.

Om några slarvar med sorteringen så förstör det för många.

Chantal Binua, Gånsviksdalen

Vilken roll kan HEMAB spela för Härnösands framtid? Finns det något specifikt du anser att man bör satsa på?

– När EU under 2018 trappar upp kraven på leverantörer av samhällsviktiga tjänster, som el, vatten och värme, tycker jag att HEMAB i god tid bör satsa hårt på en hög säkerhetsnivå för både IT-system och fysiska anläggningar. Med robusta system minskar risken för allvarliga incidenter

Markus Dahlberg, Marinvägen

HEMAB har satsat på olika aktiviteter för nyanlända. Kan detta leda till en bättre integration?

– Jättebra. Integration är en självklar del av samhället. Vi behöver varandra. Jag kom själv hit för flera år sedan och vet hur viktigt det är att känna samhörighet. Och ju snabbare man får lära sig hur allt fungerar desto bättre är det. Viktigt också att det satsas på särskilda program för kvinnor.

Sisay Zewdie Kiros, Frideborgsgatan

HEMAB satsade under 2017 genom delägda ServaNet AB 37 miljoner kronor för utbyggnad av bredband på landsbygden. Vad betyder det?

– Bredband är en förutsättning för att bo kvar på landsbygden. Och för att flytta dit. Många nya tjänster förutsätter en snabb uppkoppling mot internet. Och när kopparledningen på sikt kopplas bort blir bredband nöd vändigt för både telefon och dator. Det är så det ser ut idag.

Bengt Schibbye, Gånsvik

Vad har HEMAB för ansvar när det gäller skola och samhälle? Räcker det inte med el, vatten och avlopp?

– HEMAB har som målsättning att skapa ett engagemang kring de viktiga samhällsfunktioner vår verksamhet har. I det ingår att erbjuda skolans årskurs 1–6 ett koncept med studiebesök och läromedel. Av samma skäl ingår även aktiviteter för nyanlända och asylsökande samarbete med det lokala föreningslivet. Jag har själv kommit hit från Egypten och jag har träffat många nyanlända när jag har arbetat som tolk. Jag vet vad man behöver som ny Sverige.

Mohammed Gamal Badr, Samverkanskoordinator skola och samhälle, HEMAB

Du kommer från Serbien och har varit i Sverige i cirka fyra år. Nu arbetar du på HEMAB. Hur kommer det sig?

– Jag är byggnadsingenjör med inriktning på hydroteknik. När jag kom till Sverige och Härnösand sökte jag så småningom upp HEMAB och ansökte om praktikplats. Det gick bra och från april har jag ett vikariat där jag arbetar med digitala kartor, miljörapporter och klimatanalys. Bland annat. Samtidigt lär jag mig svenska. Jag trivs, med både arbete och kollegor, och hoppas på fortsatt arbete när vikariatet går ut.

I juni 2016 beslutades om kommunalt vatten och avlopp från Kattastrand till Solumshamn. Vad har det inneburit för er och andra nya husägare på Nickebostrand?

– Nya avlopp för alla fastigheter längs stranden betyder mycket. Det är positivt att kommunen tar ansvar för vår miljö. På Nicke bostrand har vi redan kommunalt vatten och avlopp men vattnet Södra Sundet kommer nu att bli renare och kännas betydligt fräschare.

Maria Nivfors, Nickebostrand

Mirjana Jojic, Teknisk handläggare, HEMAB

Peckas naturodling

Fler människor behöver mer mat. Och fisk är bra mat. Men fisk som odlas i havet leder till grumligt vatten och igenvuxna vikar. Nu har Europas största kretsloppsanläggning för odlad fisk byggts i Härnösand, med HEMAB som viktig samarbetspartner. På köpet får man närodlade, och goda, tomater.

Giftfri samproduktion av fisk och tomater

Fler människor behöver mer mat. Och fisk är bra mat. Men fisk som odlas i havet leder till grumligt vatten och igenvuxna vikar. Nu har Europas största kretsloppsanläggning för odlad fisk byggts i Härnösand, med HEMAB som viktig samarbetspartner. På köpet får man närodlade, och goda, tomater. Vi besökte Peckas en kall dag i oktober 2017, just innan de första plantorna sattes i odlingsbäddarna.

ATT KLIVA IN I DET fyra tusen kvadratmeter stora växthuset på Saltvikshöjden i Härnösand framkallar en nästan overklig känsla. Rad efter rad med grusfyllda odlingsbäddar. En dryg mil rör för värme, tre kilometer för bevattning. Datastyrd klimatanläggning. I taket belysning som ger dagsljus dygnet runt, året om.

I rummet intill finns tio stora tankar om vardera 40 kubikmeter vatten för uppfödning av regnbåge. Och allt hänger ihop. Vattnet från fisktankarna renas i ett slutet och miljövänligt system, ger näring till tomatodlingen och går sedan tillbaka till tankarna igen.

» Vattnet från fisktankarna renas i ett slutet och miljövänligt system, ger näring till tomatodlingen och går sedan tillbaka till tankarna igen«

– Hela anläggningen är ett resultat av mer än 20 års erfarenhet, helt utan utsläpp av skadliga ämnen, berättar Hugo Wikström. Snart kan vi börja leverera tomat och fisk som odlats hållbart och helt ekologiskt till konsumenter Västernorrland.*

Från traditionell fiskodling till börsnoterat företag Historien började när fiskodlaren och trädgårdsmästaren Pecka Nygård valde att sluta med traditionell fiskodling, med kassar i havet utanför Härnösand, för dess negativa inverkan på miljön, med algbildning och övergödning.

» Vi räknar med att inom de närmsta åren kunna bygga flera betydligt större anläggningar runt stora städer på andra håll i Sverige«

Istället började han experimentera med fiskodling på land där fisken ger näring till växter, som renar vattnet, som sedan syresätts och går i retur till fisken. Många års försök och tester i liten skala fick till slut fisk och tomater att mötas på ett konstruktivt sätt. Men Pecka själv var nära att kasta in handduken om inte Hugo Wikström, Daniel Brännlund och Johan Stenberg hade trott på projektet. Vilket nu resulterat i börsnoterade företaget Peckas Naturodlingar, med kretsloppsanläggningen i Härnösand som en första fjäder i hatten.

– Men vi räknar med att inom de närmsta åren kunna bygga flera betydligt större anläggningar runt stora städer på andra håll i Sverige, säger Hugo Wikström.

Goda tomater som säljs samma dag När vi nu vandrar runt i det stora växthuset Saltvik dröjer det bara några veckor innan de första tomatplantorna sätts ner i grusbäddarna. Plantorna kommer från finska Närpes där man har hundra års erfarenhet av tomatodling i vinterklimat.

– Vi älskar tomater, säger Hugo. Men de tomater som vintertid finns att köpa har rest långt och är helt smaklösa. Här tar vi fram goda, nyplockade och lokalt producerade tomater som kan säljas samma dag de skördas.

Odlad fisk på långsiktigt och hållbart sätt

Fisken som ska växa till sig i de stora tankarna invid växthuset är regnbåge som hämtas från Kälarne i Jämtland, ”en efterfrågad fisk som är bra att odla”.

Hugo Wikström räknar med att man varje år ska kunna producera 20 ton fisk och 200 ton tomater.

– Intresset är stort, för både fisk och tomater, säger han. Vi satsar första hand på närområdet, med korta transporter från produktion till konsument.

Han konstaterar att odlad fisk, i takt med att jordens befolkning växer och världshaven är på väg att bli utfiskade, blir ett allt viktigare livsmedel.

Men då måste den också produceras på ett långsiktigt hållbart sätt, vilket an läggningen i Härnösand, med kretslopp och ekologiskt foder, är ett gott exempel på. Därmed försvinner fiskodlingens negativa inverkan på ekosystemet.

– Det är ett resurseffektivt sätt att framställa animaliskt protein, betydligt effektivare än både kyckling, nöt och gris, säger Hugo. Och odlad fisk äter bara en tiondel av vad den vilda fisken behöver för att uppnå samma vikt. En sista finjustering görs nu av biobäddar, bevattning och klimatanläggning. I maj sattes spaden i jorden och en första tomatskörd är beräknad till årsskiftet, fisken ska ha uppnått färdig slaktvikt senare i vår.

– Vi har alla förutsättningar att producera framtidens mat, giftfritt och utan utsläpp, säger Hugo. Och att döma av intresset för att teckna sig för aktier i företaget är vi på rätt väg.

* 11:e januari 2018 levererades de första kretsloppsodlade tomaterna från Peckas naturodlingar till ICA Maxi och Coop Forum Härnösand.

HEMAB SKAPAR MÖJLIGHETER

ATT HEMAB VILL SKAPA förutsättningar för innovativa lösningar som gynnar en hållbar utveckling är ingen hemlighet och samarbetet med Peckas Natur odlingar är inget undantag. Genom ett nära samarbete med HEMAB och anslutning till fjärrvärmenätet i Härnösand väljer de en uppvärmningsform som baseras näst intill 100% på återvunnen och förnybar energi. HEMAB har även investerat en tryckstegringsstation för att säkerställa fjärrvärmeleveranserna till norra delen av Härnösand, där bland annat Peckas Naturodlingar har etablerat sin verksamhet. Dessutom har en tillmötesgående dialog med Peckas förts kring tilläggsinvesteringar som möjliggör nyttjande av koldioxid från förbränning av deponigas vilket gör att växterna växer bättre.

– Vi gör en extra insats för att vi tror på den här verksamheten. Vi tycker att den visar vägen för en utveckling av ett hållbart företagande, för både samhälle och miljö, säger Marcus Tärnvik, Affärsområdeschef Fjärrvärme. Bioavfall från växthuset kan förvandlas till biogas. Friskt vatten levereras för fisken att växa i. Och självklart är det lokalt producerad el i ledningen när lamporna tänds som ger tomaterna dagsljus även mitt i vintern.

– Det känns jätteroligt att Peckas har valt 100% förnybar och närproducerad el till sin fantastiska anläggning. Deras verksamhet går ju helt linje med våra värderingar kring kretslopp och förnybarhet, så därför är det extra roligt att de har valt oss som elleverantör, säger Andreas Einarsson, affärsansvarig för Elförsäljning på HEMAB

Vi har alla förutsättningar att producera

och utan utsläpp, säger

I hela världen växer vattenbruket, inklusive det landbaserade vattenbruket, mer än någon annan livsmedelsnäring. Sedan 1990 har produktionen femfaldigats för att idag uppgå till 70 miljoner ton fisk och skaldjur. Och vattenbruket fortsätter att växa. FN spår en fördubblad produktion till år 2030. I Sverige är det mer blygsamma 12 000 ton fisk och 500 ton skaldjur som varje år lämnar odlingarna. Men det finns många utmaningar att bemästra. Inte minst måste vattenbrukets påverkan på det lokala ekosystemet minska.

framtidens mat, giftfritt

Hugo Wikström, vd Peckas naturodlingar.

Våra verksamheter finns överallt i din omgivning. Det är vi som ger dig friskt dricksvatten, som ser till att lampan kan lysa hemma hos dig och att ditt avloppsvatten blir renat. Vi förser också många i Härnösand med värme och varmvatten via biobränsleeldad fjärrvärme. Vi omvandlar matavfall till biogas som blir miljövänligt fordonsbränsle och vi ser till att det finns laddstolpar att ladda elbilar vid i hela kommunen.

Vi bidrar till ett attraktivt Härnösand!

Vad innebär det att vara distributionstekniker?

– Min uppgift är att dokumentera fjärrvärmenätet. Jag mäter in den byggda ledningen med GPS så att vi vet var vi ska och inte ska gräva. Det handlar om små toleranser på någon e nstaka centimeter och förutom att det är tråkigt för kunden om en ledning grävs av så kan det även bli kostsamt för oss. Jag märker också upp på marken när det ska grävas för nya ledningar. Fortfarande ett omväxlande arbete efter mer än tio år.

Ragnhild Pettersson, Distributionstekniker, Fjärrvärme

Du har en lång titel, den måste du förklara lite närmare.

– Numera skickas mätvärden över kundens elförbrukning digitalt. Min uppgift är att felsöka när det inte skickas några värden från mätaren. Jag söker i datorn och försöker ta reda på vad systemet som strular, sedan får jag ofta åka ut och åtgärda felet. Det är givande, felen tar mig ofta till geografiskt vackra platser, kanske till en idyllisk sjö där jag kan slå mig ner med en termos när jag är klar.

Erik Gradin, Mätsystemtekniker, Elnät

»Det känns som en logisk utveckling för ett hållbart samhälle att vi underlättar för kunden att sortera rätt «

Hur har ditt arbete förändrats i takt med att källsorteringen av hushållsavfall har utvecklats?

– För oss har källsorteringen inneburit nya bilar, nya funktioner och nya så kallade flerfackskärl att hantera med en särskild bil. Underjordsbehållare ska lyftas med kranbil, särskilda bilar servar återvinnings centralerna och hyrcontainers vid skolor och byggen hämtas med lastbil. Det blir mycket bilkörning, men samtidigt är arbetet mindre monotont. Vintertid blir det mer snärjigt, med soppåsar som fryser fast och insnöade kärl.

Flerfackskärlen är ju praktiska för kunden och det känns som en logisk utveckling för ett hållbart samhälle att vi underlättar för kunden att sortera rätt.

Johan Sundin, Renhållningsarbetare, Återvinning

» De driftstörningar som blir beror oftast på att det slängs extremt mycket plast i avfallet.«

Hur ser ledningsnätet för vatten och avlopp ut i kommunen, tycker du? Är det gott skick?

– Det beror på var man är. Men överlag är det gott skick. Vi förnyar och lägger nytt, spolar och underhåller, felsöker och reparerar. Det kan vara svagheter material och slitage, igensatt eller rötter som trängt in. Ibland kan plogbilen köra på en brunn, ibland grävs det sönder marken. Och det är en stor kommun, med långa avstånd och många mil att köra. Men det är ett bra jobb, fritt och ansvarsfullt.

Emil Vestling, Rörläggare, Vatten

Du har varit med sedan biogasanläggningen togs i drift, hur fungerar den tycker du?

– Jag arbetar med rötningsprocessen av det insamlade matavfallet vilket inte är särskilt glamorös. Men det är ett intressant arbete som bidrar till något positivt, att förvandla matavfall till miljövänligt fordonsbränsle. Processen funkar bra. De driftstörningar som blir beror oftast på att det slängs extremt mycket plast avfallet. Kläder och skor förekommer också. Och fiskespön. Lite märkligt, faktiskt.

Rickard Olsson, Drifttekniker, biogas Äland

VÄLBESÖKT

ÅRSSTÄMMA MED

UPPSKATTAD GÄSTFÖRELÄSARE

DEN 4 APRIL var det dags för årsstämma och den här gången gjorde vi gemen sam sak med det kommunala bostadsbolaget Härnösandshus. En stor skara intresserade hade samlats på Härnösands bibliotek för att ta del av redovisningen kring de båda bolagens verksamhetsår och dessutom lyssna till gästföreläsaren Milad Mohammadi. Milad, som bland annat blivit utsedd till Årets talare, var vid endast 22 år fyllda en av landets yngsta jurister och stadsvetare. Han lämnade dock det akademiska för att istället arbeta

med ungdomar i Stockholms förorter. Det var en uppskattad och tankeväckande föreläsning där åhörarna fick veta mer om hur olikheter kan utgöra våra största möjligheter.

BIOGASANLÄGGNINGEN VÄCKTE NATIONELLT INTRESSE

UNDER ÅRET har HEMAB s biogasanläggning i Äland besökts av flertalet gäster varav vissa rikspolitiskt verksamma. I mars besökte vice statsminister Isabella Lövin anläggningen och hon hoppades att fler kommuner skulle ta efter vår satsning. Landshövding Gunnar Holmberg stod som värd för riksdagens besök länet och valde att gästa anläggningen med en delegation där bland annat tredje vice talman Esabelle Dingizian ingick.

LENA UTSÅGS TILL NY VD

APRIL tog Lena af Geijerstam Unger över som vd för HEMAB efter avgående Ingemar Forzelius. Lena, som har sin bakgrund inom Mondi Dynäs i Väja, har affärsmässighet, respekt och medmänsklighet som beskrivning för sitt ledarskap.

FOSSILFRI HELG

I SLUTET AV MAJ anordnade HEMAB en fossilfri helg med fokus på alternativa drivmedel.

Under lördagen slog vi upp portarna till biogasanläggningen i Äland där nyfikna besökare fick en guidad tur för att bättre förstå hur produktionen och förädlingen av gasen går till. Dessutom hade bilhandlare bjudits in för att demonstrera biogasbilar och det gick inte att ta miste på intresset från besökarna.

PÅ SÖNDAGEN stod elbilar i fokus när vi tillsammans med projektet Stolpe in för Stad och Land invigde den nya laddplatsen i Viksjö. I strålande solsken avtäckte kommunalrådet Karin Frejarö laddaren som hade integrerats i en väggmålning vid Mat och Nostalgi. För barnen fanns både hoppborg och godisregn och för det stora antalet bilentusiaster som samlats hölls en bilutställning.

ÄVEN HÄR fanns representanter från de lokala bilhandlarna på plats och erbjöd provkörning av elbilar. Ett erbjudande som många besökare nappade på.

SOCIAL HÅLLBARHET BÖRJAR MED BARNEN

ETT SOCIALT HÅLLBART SAMHÄLLE är

jämlikt, har hög tolerans och månar om allas lika värde. Här känner människor tillit och förtroende och deltar även i samhällets utveckling. HEMAB jobbar medvetet både med integration, som en del av social hållbarhet, och med att bidra till att skapa ett engagemang för samhällets utveckling och funktioner. Under 2017 har vi som en del i detta börjat bjuda in Härnösands grundskoleelever att lära sig mer om våra verksamheter – el, återvinning, energi, värme samt vatten och avlopp.

Högljudd och hjärtlig respons från eleverna

Det är en gråkulen novembermorgon. Blöta snöbyar avlöser varandra och kylan kommer snabbt krypande. Det är en dag då dagsljuset har svårt att hävda sig.

Men utanför HEMAB s entré på Västra Ringvägen lyser ivriga och vetgiriga elever upp höstmörkret.

Iklädda gula varselvästar och prasslande överdragskläder inväntar de tåligt

» Besöket ingår i HEMABs satsning på att öka elevernas kunskaper om energi, miljö och teknik«

att gruppen ska bli fulltalig. Trots de dystra väderutsikterna sviktar inte humöret ett ögonblick och när Jens Pihl från HEMAB hälsar välkommen blir responsen både högljudd och hjärtlig.

I samlad tropp, med Jens i täten och med lärarens förmaningar i öronen, ger vi oss iväg. Målet för dagens studiebesök är Härnösands Energipark där småskaliga anläggningar för el och värme ska förevisas.

Vi prioriterar skolan

Besöket ingår i HEMAB s satsning på att öka elevernas kunskaper om energi, miljö och teknik. Varje år bjuds kommunens skolor, årskurs 1 till 6, in för att lära sig mer om vår verksamhet, från

Begreppet social hållbarhet har sitt ursprung den så kallade Brundtlandkommissionens rapport ”Vår gemensamma framtid”. I den definieras hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Brundtlandkommissionen betonade att hållbar utveckling inbegriper såväl ekonomiska som ekologiska, sociala och kulturella aspekter.

HEMAB s satsning på studiebesök för grundskolans elever årskurs 1–6 är unik. Målet är att skapa intresse för teknik-, energi- och hållbarhetsfrågor hos unga.

avfallshantering i kretsloppsparken till kraftvärmeverkets värmeproduktion.

– Vi prioriterar skolan, konstaterar vd Lena af Geijerstam Unger. Det är en viktig satsning där varje årskurs har ett eget program. Vi hoppas väcka ett framtida teknikintresse hos eleverna och att de blir ambassadörer för vår verksamhet.

För planering och utformning av programmet ansvarar HEMAB s Mohammed Gamal Badr. I samråd med lärare och skolkansli har han sett till att besöken överensstämmer med läroplanen, tagit fram förberedelsematerial, gått igenom ansvarsfördelning och säkerhet samt knutit kontakt med skolorna.

– Efter besöket får eleverna arbeta vidare med ett mer utförligt studiematerial som ska ge fördjupade kunskaper, säger han.

När eleverna från Kastellskolan nu samlas framför Jens Pihl vid Energiparken och han ställer frågan vad förnybar energi kan tänkas vara får han snabbt flera förslag. Sol och vind domi­

nerar bland svaren, men även vatten kan, enligt eleverna, tänkas vara ett alternativ.

– Här finns flera olika anläggningar som testas för att skapa energi på sätt som är snälla mot naturen, förklarar Jens och pekar även på den lilla elbil med HEMAB s logotype längs sidorna som körts fram, ”den tankas med el, precis som en mobiltelefon”.

– Snällare mot miljön och billigare att köra, summerar han.

Genast försäkrar då en elev att han ska tjata på sina föräldrar tills de också köper en elbil. Flera andra elever instämmer generöst.

Solceller till elva Playstations

Gruppen fortsätter till nästa anhalt där en liten solpanel som kan ladda en värmelåda avsedd bland annat för hållbar uppvärmning av fjällstugor finns uppsatt på en vägg.

Strax intill finns tjugo lite större solfångare. Det är det lokala energi företaget Absolicon som här visar exempel på sin

produktion av solfångare. En annan variant av Absolicons solfångare, där ljuset från solen studsar mot spegelgas med solceller, producerar både ånga och värme som skickas vidare ut på det lokala fjärrvärmenätet, hem till elevernas bostäder i Härnösand.

» Genast försäkrar då en elev att han ska tjata på sina föräldrar tills de också köper en elbil«

Vid de solföljande solcellerna pausar Jens.

– Här kan man få energi som räcker till elva Playstations, hävdar han. Eller tillräckligt för att ge ström åt alla apparater jag använder i min lägenhet. – Häftigt, hojtar en rödkindad kille från en snödriva. Ännu häftigare tycker han det är att en kinesisk borgmästare på studiebesök stått i samma snödriva där han nu placerat sin overallklädda bak. Kylan börjar göra sig påmind och

HEMAB s insatser för social hållbarhet ingår även aktiviteter riktade mot nyanlända och asylsökande. Tanken är att väcka ett intresse för viktiga samhällsfunktioner och samtidigt ge en möjlighet att prova något nytt som kan öppna dörren till ett socialt sammanhang. Bland redan genomförda aktiviteter ingår att samarbete med lokala idrotts föreningar få prova på bland annat orientering, handboll och skridskoåkning. Dessutom har det anordnats studiebesök på HEMAB s anläggningar för familjer på asyl boendet Utansjö. Under våren planeras för fler studiebesök på HEMAB och olika aktiviteter sam arbete med det lokala förenings livet. Dessutom planeras det för en särskild kvinnodag då kvinnor informeras om HEMAB s verksamhet.

otåligheten ökar. Det finns gränser för hur mycket en elev årskurs fyra kan smälta vid ett och samma tillfälle. En stunds värme det lilla hus där alla rör som leder vidare ut på fjärrvärmenätet passerar, blir lösningen. Med sina certifikat som berättar att de varit på studiebesök hos HEMAB hängande om halsen, vandrar eleverna tillbaka till skolan på det genuint hållbara sätt som finns att tillgå, med sin egen muskelkraft. För läraren återstår att följa upp studiebesöket med det fördjupningsmaterial som Mohammed Gamal Badr satt ihop. Nästa år får klassen besöka HEMAB s vindkraftverk intill Vårdkasbacken. – Jätteroligt, är Lena af Geijerstam Ungers kommentar. Allt börjar med barnen. Det här är absolut ett exempel på hur man kan omsätta social hållbarhet i praktisk handling.

En väg som banas mot en fossilfri framtid

STADENS AVFALL utgör en spegelbild av dess utveckling och välstånd. Det som en gång handlade om hästgödsel och latrin är numera glas, papper och plast. I Härnösand är det idag vardag att källsortera, men redan 1907 uppmanades stockholmarna att skilja sitt matavfall från andra sopor.

Gatan var befolkningens plats för sopor

Hur man hanterade hushållsavfall och latrin ansågs fram till 1800 ­talet mest vara en fråga om lukt och estetik. Och det kunde vara hårda bud för den som kastade skräp på gatan. Togs man på bar gärning i Göteborg sattes man i halsjärn,

SVERIGES MILJÖHISTORIA och FRAMTID

HEMABS MILJÖHISTORIA och FRAMTID

i Stockholm var straffet fängelse på vatten och bröd åtta dagar.

»Dynga är bondens rikedom«

Men gatan var under lång tid ändå den naturliga platsen för befolkningens avfall, oavsett att man riskerade hårda straff eller var landet man bodde. Någon ordnad renhållning fanns inte, vare sig det gällde latrin eller annat avfall. Det finns uppgifter om att en utländsk diplomat på besök i Stockholm ska ha svimmat av stanken som slog emot honom. Det var först samband med någon festlig het som gatorna blev städade.

Då samlades dynga och avfall nödtorftigt upp och kördes ut på någon närbelägen åker.

När så koleran 1834 drabbade Sverige förändrades allt. Renhållning blev plötsligt en fråga om liv och död och hygien var inte längre en privatsak. 1886 utfärdades en allmän ordningsstadga för Sveriges städer där grismat, döda djur och sopor inte längre fick kastas hur som helst.

Sekelskiftet påbörjade ett effektivt kretslopp

I Stockholm och i många andra städer blev avfall en kommunal angelägenhet, och kring sekelskiftet 1900 hade de flesta svenska städer organiserat renhållningen. Även rent dricksvatten blev viktigt, inte minst av hygieniska skäl. Man kom också att skilja på latrin och hushållssopor. Och återbruket var en självklarhet. Städerna var vid slutet av 1800 ­talet en del av ett slutet och tämligen effektivt kretslopp.

Jorden bildades för ungefär 4,5 miljarder år sedan. Den moderna människan – Homo sapiens –dök upp för cirka 300 000 år sedan. Människans tid på jorden är bara ett andetag jämförelse med hur länge vår planet har existerat. Med detta perspektiv har vi på relativt kort tid gått från jakt med stenyxa till handel med utsläppsrätter. Vi vet idag att vi måste byta spår och vara rädda om vår planet. Vi står inför en omfattande omställning till en framtid som ska räcka till för alla och på lika villkor – en hållbar värld!

1970

Kvicksilver stoppas efter många års fågeldöd.

Fiskdöd. Sura sjöar lyfts fram som ett miljöproblem.

Den första miljöskyddslagen reglerar utsläpp från industrin.

Stora protester mot skogsbesprutning och hormoslyr.

Härnösand når nollvisionen för klimatet, vilket innebär att kommunen inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Alla markburna fordon Härnösand är fossiloberoende.

Omröstning om kärnkraft.

Hetvattencentralen byggs, oljeeldad fjärrvärme ersätts med biobränsleeldad fjärrvärme.

Kemikalieinspektionen inrättas. Radioaktivt nedfall från Tjernobyl. 1986

Papper, glas och metall såldes till lumpsamlare, matavfall och latrin blev gödsel jordbruket. ”Dynga är bondens rikedom” var det allmänna talesättet.

Några år in på 1900 ­talet växte det på många håll i landet även fram kommunala grisgårdar. På dessa orter, däribland huvudstaden Stockholm, fick befolkningen skilja köksavfall från övriga sopor med syfte att föda upp grisar. Intäkterna skulle sedan bidra till att bekosta själva sophanteringen.

Från belastning till resurs

Men om 1900 ­talets första decennier präglades av att man överlag såg avfallet som en ekonomisk resurs för staden, blev avfallet i takt med utveckling och ökad vällevnad allt mer en belastning. Mängden avfall blev ett mått på uppnått välstånd.

Då gällde det att så rationellt och diskret som möjligt snabbt bli av med soporna. Till exempel med de

specialbyggda sopbilar som nu dök upp. Och i de nya sopnedkast som infördes, där soppåsarna slängdes för att spårlöst

”försvinna” på någon deponi. Någon återvinning var det inte längre tal om. I slutet av 60 ­talet började man återigen tala om avfallet som en resurs. Och idag är det framförallt miljöhänsyn och ett ekologiskt hållbart synsätt som kringgärdar hanteringen. Inte minst har man på allvar börjat diskutera avfallets uppkomst och hur själva mängden avfall ska kunna minskas.

Härnösand utgör därvidlag inget undantag. Här var man visserligen först i landet, kanske i hela Europa, med att 1885 införa elektrisk gatubelysning med fossilfri vattenkraft som kraftkälla i en anläggning inrymd i en före detta spikfabrik vid Gådeån.

Vad gäller avfallshanteringen låg

Härnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, bildat 1996, kanske inte i första ledet, men när vi väl fått upp farten är vi

numera väl positionerade vad gäller såväl genomtänkt miljöarbete som insamling av hushållsavfall och återvinning av sorterat avfall.

HEMAB arbetar enligt samma principer som det tidiga 1900-talets sophantering HEMAB erbjuder idag återvinningslösningar för alla typer av verksamhet. Sly och grenar blir fjärrvärme, matavfall förädlas till fordonsgas, i kretsloppsparken tas sorterat avfall om hand, på Återbruket går det att lämna hela föremål som någon annan kanske vill ha. Allt enligt samma principer som det tidiga 1900 ­talets sophantering, i ett lokalt kretslopp, och med avfallet som hela kommunens angelägenhet. Men oändligt mycket effektivare. Därmed tas också ett stort steg från ord till handling på vägen mot en fossilfri framtid.

Miljöpartiet blir riksdagsparti.

Obligatorisk katalytisk avgasrening införs.

Klorgasblekt papper fasas ut.

Ett första vindkraftverk byggs på toppen av Vårdkasberget.

Transfetter, olika lösningsmedel, akrylamid och mjuk PVC stoppas.

Sverige får sin först miljöminister.

Miljöbalken och

Sveriges nationella miljömål antas av riksdagen.

Kraftvärmeverket är klart, nu kan både el och fjärrvärme produceras med biobränsle.

HEMABs fordonsflotta är 100% fossiloberoende.

Biogasanläggningen vid Älands återvinningsanläggning står klar i januari och börjar producera biogas som uppgraderas till fordonsgas.

Beslut tas om att ytterligare två vindkraftverk ska byggas på Spjutåsberget.

Under året har samtliga hushåll Härnösands kommun börjat sortera ut matavfall.”

En vattenledning för renat lakvatten mellan Älands återvinningsanläggning och Älandsfjärden förbättrar miljön för djur och natur.

Tankställe för fordonsgas invigs vid E4 norr. HEMAB ersätter successivt sina fordon med nya som drivs med gas.

Älands avfallsanläggning byter namn till Älands återvinningsanläggning för att bättre motsvara den verksamhet som bedrivs vid anläggningen.

Laddstationen för elbilar vid Coop tas bruk.

Härnösands Kretsloppspark med bland annat Återbruk för inlämning av hela och användbara föremål invigs.

Två vindkraftverk byggs av HEMAB, dels på sydsidan av Bräntberget, och dels på nordsidan av Solumsklinten.

Härnösands Energipark för småskalig el och värmeproduktion invigs. Härnösands Energipark byggs och testas energi från småskaliga och ännu inte fullt ut driftsatta anläggningar. Energiparken är även visningsplats och inspirerande mötesplats. Här finns finns anslutnings- och avsättningsmöjligheter för både el och värme.

Medveten satsning på ett grönare Härnösand

Jonas Nyberg sover gott om nätterna. Som ny ekonomichef på HEMAB har han visserligen även axlat ansvaret för administration och internservice, men med plats för dialog och samarbete känner han sig trygg på sin nya arbetsplats. Dessutom har han en hållbar ekonomisk grund att stå på.

PÅ FRÅGAN HUR EKONOMISK hållbarhet kan definieras funderar Jonas Nyberg en stund innan han svarar. Med en bakgrund som ekonomichef inom ett större industriföretag har han under lång tid rört sig i en verklighet där avkastningskrav är viktigare än samhällsnytta. Nu, med det kommunala bolagets annorlunda spelregler, slipper han börsbolagets krav på högsta möjliga avkastning till sina ägare. Istället ligger fokus på andra värden, som miljö och samhällsnytta.

– Men även HEMAB måste naturligtvis ha en sund ekonomi med balans mellan investeringar och satsningar, och lönsamhet, slår han fast. Däremot kan vi tänka på betydligt längre sikt än vad som är brukligt inom privata sektorn.

Respektfullt bemötande bidrar till en trygg och stabil arbetsmiljö Jonas Nyberg anställdes under hösten som ekonomichef på HEMAB, där han efterträdde Mikael Sörlander. Han ser märkbart nöjd ut när han beskriver sitt nuvarande arbete.

De första månaderna blev intensiva. Ganska omgående blev Jonas även ansvarig för den interna servicen på sin nya arbetsplats och strax därefter blev han även administrativ chef. Sammantaget ansvarar han därmed för allt mellan snöskottning och nya investeringar.

Trots denna rivstart rycker Jonas Nyberg på axlarna och konstaterar att klimatet på HEMAB, med bra medarbetare och chef, öppna dörrar och ett

respektfullt bemötande bidrar till en trygg och stabil arbetsmiljö. – Jag känner mig helt lugn, försäkrar han.

Istället för högsta möjliga lönsamhet

På Jonas Nybergs nya arbetsplats finns istället för högsta möjliga lönsamhet ett uttalat krav på att investeringar ska ha ett mer långsiktigt perspektiv och snarare kunna utmynna i nyttigheter för samhällsutvecklingen än avkastning. Och, poängterar han, detta arbete ingår även personalen som en viktig resurs som ska tas om hand för att må bra och därmed bli effektiva och delaktiga i HEMAB s strävan att bidra till en hållbar utveckling.

» HEMAB känns som ett modernt, spännande och engagerat företag med ett tydligt uppdrag och en vilja att kommunicera sin verksamhet«

– HEMAB känns som ett modernt, spännande och engagerat företag med ett tydligt uppdrag och en vilja att kommunicera sin verksamhet, avgör Jonas. Vi märks och syns och har ett lokalt starkt varumärke. Han räknar upp flera faktorer som han anser är en del av den långsiktigt hållbara ekonomi som HEMAB har som rättesnöre för sin verksamhet. Genom en i grunden sund ekonomi kan man bland annat hålla nere kost­

naderna på tjänster och produkter.

– Kostnadskontroll och effektivet får man aldrig tumma på. Kör hårt och håll i pengarna, är mottot.

– Det är viktigt att vi använder de resurser vi har tillgängliga på ett optimalt sätt, det finns inga genvägar, säger Jonas. Vi ska leverera en bra billig produkt till våra kunder och ägare som är Härnösands kommuns invånare.

Ta bara elnätspriserna som exempel och jämför prisutvecklingen med näten runt omkring. HEMAB erbjuder det lägsta priset i länet och har haft de lägsta ökningarna och då har vi inte tummat på tillgängligheten heller. Hade vi haft vinstoptimering högst upp på agendan, hade det såklart inte sett ut på det viset. Härnösandsborna har det väl förspänt här, säger kramforsbon Jonas.

Vill minska företagets avtryck på miljön Det är inte bara kostnaderna som är i fokus trots att han är ekonom.

Jonas Nyberg vill också minska företagets avtryck på miljön. Naturligtvis, menar han, är det fordonsflotta och eldning som har den största påverkan men även inom administration finns det en del att göra.

Minskningen av pappersförbrukningen, bland annat genom att få ner utskicken av pappersfakturor, är ett klart mål för 2018.

– Det är fortfarande tio tusen av våra kunder som inte använder e ­faktura, säger han bekymrat. Vi fakturerar varje månad så det har såklart påverkan på miljön. Där ska vi absolut bli bättre. Men då krävs också att vi kan motivera våra kunder på ett övertygande sätt.

Han nämner också HEMAB s produktion och försäljning av biogas som en viktig nyckel till en cirkulär ekonomi. Återstår nu att planera för ytterligare kloka och långsiktigt hållbara investeringar och att effektivisera verktygen för att få säkra och trygga och kostnadseffektiva leveranser till kunder och ägare.

– Min bild av HEMAB är av ett framsynt företag som medvetet fokuserar på ett hållbart Härnösand, summerar Jonas Nyberg.

Vi ska leverera en bra billig produkt till våra kunder och ägare som är Härnösands kommuns invånare, säger Jonas Nyberg, ny ekonomichef på HEMAB.

Gör som jag

Varför ta elen nån annanstans ifrån när den kan produceras lokalt?

Med så väl filmroller som TV-serier och hundratals teaterframträdanden genom åren har Lasse en gedigen erfarenhetsbank. Enbart den berömda Grottmannen spelade han inte mindre än 333 gånger under tio års tid. Vi är både stolta och glada att ha en sådan lokal ambassadör och person med på hållbarhets tåget!

– VI MÅSTE TÄNKA HÅLLBARHET , säger Lasse. Ibland är vi så dumsnåla och tittar för mycket på priset. Skillnaden i pris mellan varor som är ekologiska och hållbara mot de som inte är det är för det mesta marginell, konstaterar han.

Lokalt och grönt för Lasse T

Att handla lokalt och ekologiskt så långt det går är en självklarhet för Lasse, så när HEMAB erbjöd 100 % lokalproducerad, grön el var han snabb att haka på.

– Jag försöker alltid handla på hemmaplan så långt det går, oavsett vad det gäller, det är min grundinställning. Och att det är grön el som kan levereras direkt från Vårdkasen avgör saken, helt klart. Varför ta elen nån annanstans ifrån när vi kan producera den lokalt? säger Lasse.

Välj oss som elleverantör!

– 100 procent lokalproducerad grön el.

– Allt på samma faktura. Enkelt!

– Vi finns nära dig.

Vi erbjuder – du väljer!

Fast pris 1 år, 3 år eller rörligt pris.

Sitter du fast i avtal med annan elleverantör?

Vi bevakar ditt slutdatum om du vill.

100 % LOKALPRODUCERAD OCH FÖRNYBAR EL Köp

din el direkt från oss. Enkelt!

Vi älskar Härnösand.

Teckna avtal med oss under 2018

så får du ett presentkort på

300 kronor att handla för lokalt.

Ange kampanjkod OMHEMAB.

Teckna nu!

HÄRNÖSANDSDAGEN BLEV EN SUCCÉ

UNDER HELGEN för Härnösands stadsfest stod vi tillsammans med Härnösandshus värd för Härnösandsdagen där våra aktiviteter riktades till barnfamiljer. En stor uppblåsbar hinderbana blev, tillsammans med vår populära sorteringsut maning där barnen får lära sig sortera avfall i flerfackskärl, ett välbesökt arrangemang.

HÄRNÖSAND BLEV NORRLANDS BÄSTA MILJÖKOMMUN

2017 UTSÅGS HÄRNÖSAND till den 19:e bästa miljökommunen i landet och bäst bland norrlandskommunerna.

Granskningen av miljöarbetet har skett genom en enkät från tidningen Aktuell Hållbarhet och uppgifter från bland andra Vattenmyndigheterna, SKL, Boverket, Håll Sverige Rent, Naturskyddsföreningen och Ekomatcentrum.

Ur motiveringen till utmärkelsen går bland annat att läsa om Härnösands biogasproduktion och utbyggnaden av laddplatser för elbilar – projekt som HEMAB varit synnerligen drivande och aktiva i. Vi gläds åt utmärkelsen och siktar ännu högre 2018!

HEMAB BYGGER TVÅ NYA VINDKRAFTVERK

I NOVEMBER fattade HEMAB styrelse beslut om att bolaget ska bygga två nya vindkraftverk på Spjutåsberget söder om Härnösand. Området är ett av de sex områden som kommunfull mäktige pekat ut som mest lämpliga för vindkraftetableringar i Härnösands kommun. Projektet kommer att tillföra upp till 28 000 megawattimmar ny lokalproducerad el, vilket motsvarar cirka 10 procent av Härnösands förbrukning. Vindläget är genom flera års mätningar konstaterat mycket bra och ny, utvecklad vindkraftteknik medför också en väsentligt högre produktion i dessa två vindkraftverk jämfört med de två senast uppförda på Vårdkasen.

ORIENTERING

OCH INTEGRATION I GÅDEÅPARKEN

HÄRNÖSANDSBOR från när och fjärran träffades den 16 september i Gådeåparken för att umgås, leta Hitta Härnösandkontroller och fika. HEMAB har en roll att spela i ansvarstagandet för en socialt hållbar miljö i Härnösand. En del av den rollen handlar om att bidra till integration av våra nyanlända och asylsökande. Den här dagen var en ansats av flera i den rollen och denna gång gjorde vi det i samarbete med Härnösands orienteringsHFC United, som fanns på plats för att agera tolkar. Omkring 200 personer dök upp och det blev en lyckad dag, väl värd att bygga vidare på i fram­

Förvaltningsberättelse

ÄGARFÖRHÅLLANDEN

HÄRNÖSAND ENERGI & MILJÖ AB, HEMAB, ÄGS TILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN.

I HEMAB INGÅR DET HELÄGDA DOTTERBOLAGET HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HEAB, VILKET ELNÄTRÖRELSEN BEDRIVS.

DOTTERBOLAGET HEMAB ELFÖRSÄLJNING, HEFAB, ÄGS TILL 95 % AV HEMAB, 3% AV HÄRNÖSANDSHUS OCH 2 % AV KOMMUNFASTIGHETER.

HEMAB ÄGER 40 % AV AKTIEKAPITALET (40 % RÖSTVÄRDE) KOMMUNBRÄNSLE ÅDALEN AB. ÖVRIG DELÄGARE MED 60 % ÄR ÖVIK ENERGI AB.

HEMAB ÄGER 16 % AV AKTIEKAPITALET (16 % RÖSTVÄRDE) I SERVANET AB. ÖVRIGA DELÄGARE ÄR SUNDSVALL ELNÄT (66%), BTEA SAMT TIMRÅ, ÅNGE, STRÖMSUND OCH RAGUNDA KOMMUNER.

HEMAB ÄGER OCKSÅ 11 % I NORRSKEN AB SOM TOTALT HAR 20 KOMMUNER RESPEKTIVE KOMMUNALA BOLAG SOM DELÄGARE.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN

HEMAB ­koncernens verksamhet är uppdelad i fyra affärsområden: Fjärrvärme, Återvinning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget Härnösand Elnät AB (HEAB) och affären Elförsäljning bedrivs inom dotterbolaget HEMAB Elför säljning AB (HEFAB). Övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget. Verksamheten omfattar även vindkraft, biogas, fordonsgas, bredband och laddstolpar.

FJÄRRVÄRME – NY PRISMODELL OCH FLERA NYA STORKUNDER

Under 2017 arbetade vi med att ta fram en ny prismodell för flerbostadshus och lokaler, som bättre ska spegla det faktiska effektuttaget istället för ett teoretiskt beräknat effektuttag.

Vi har fortsatt med reinvesteringarna i centrala Härnösand, där gamla uttjänta fjärrvärmeledningar har ersatts med nya.

Vi har även gjort liknande reinvesteringar i Tullportsbacken.

Under året har flera nya storkunder anslutits samband med nybyggnationer.

Det rör sig om Peckas naturodlingar, Bolist och XL bygg på Saltvik samt Härnösandshus PLUS ­ boenden på Stenhammar.

För att kunna leverera fjärrvärme till allt fler anläggningar på Saltvik och för att kunna förtäta med fler kunder på Bondsjöhöjden har vi investerat i en tryckstegrings anläggning på Ådalsvägen, vid Mekonomen.

Vi har även investerat i en ny befuktningsanläggning vid Älands återvinningsanläggning, dit flygaska från Kraftvärmeverket transporteras för vidare hantering.

Vi har fått förnyat medlemskap i Prisdialogen för 2018 och fortsätter i Prisdialogens anda med våra kundsamtal som syftar till att bibehålla en god relation till våra kunder.

De årliga kundträffarna fick av olika anledningar skjutas upp till januari 2018, men formen var den samma med ett lunchmöte för våra företagskunder, detta år på Vägg vägg, och en kvällsträff för våra privatkunder på Härnösands bibliotek. Kundträffen för villakunder gästades av Hugo Wikström som berättade om Peckas naturodlingar, vilket renderade en fullsatt Olof Högbergssal. Roligt!

Under 2017 har vi jobbat med aktiv marknadsföring mot nya presumtiva kunder och kommer under 2018 fortsätta med detta för att knyta till oss fler kunder.

ÅTERVINNING – MÅNGA STUDEIBESÖK

FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN

Under året har även kommunens verksamheter involverats i matavfallsinsamlingen.

Sluttäckningen av den gamla deponin i Äland är klar i och med att de sista 5000 m 2 har täckts över under året.

I maj hade vi öppet hus vid Älands återvinningsanläggning i samband med den fossilfria helg vi anordnade. Dagen var mycket uppskattad och många passade på att ta en guidad rundtur i biogasanläggningen.

Vi har haft flera studiebesök i våra anläggningar under året, både vid Härnösands kretsloppspark och Älands återvinningsanläggning. Bland besöken kan nämnas delegationer från så väl Kramfors och Nordanstig som Trondheim. Vi har även haft flera besök av politiker som Isabella Lövin, en delegation med riksdagsledamöter från länet, representanter från Länsstyrelsen och riksdagens tredje vice talman.

VATTEN – FLERA NYANSLUTNINGAR OCH UTBYGGT VA-LEDNINGSNÄT

Under året har arbetet med utökat verksamhetsområdet för vatten och avlopp på södra Härnön gått framåt enligt tidplan. Vid årets utgång återstod cirka 2 kilometer av den totala sträckningen på 9 kilometer. Den lägre byggnaden på vattenverket på Tallvägen har fått nytt tak under året. Omröraren av slamlagret på Kattastrand har byggts om som en energibesparande åtgärd.

Vi har investerat i en ny sil för rens avskiljning vid avloppsreningsverket i Mörtsal.

Ny ventilation och uppvärmning har installerats på externslammottagningen i Byåker och råvattenpumpstationen vid Bondsjön. Detta för att minska energiåtgången och för att förbättra arbetsmiljön. Under året har det varit problem med BOD ­reningen på Kattastrand. Ett stort antal åtgärder har vidtagits för att få bukt med problemen och mot slutet av året såg det bättre ut.

Nya fastigheter som anslutits under 2017 är bland annat Härnösandshus plusboende på Hospitalsgatan och XL bygg på Saltvikshöjden.

Bland re ­investeringsarbeten på ledningsnätet kan nämnas Lövuddsvägen, Hemmansvägen, Framnäsvägen och Gammelvägen. Vi har även byggt ut VA­ledningsnätet på Strandängsvägen.

ELNÄT – REKORD I NYANSLUTNINGAR

Nuvarande intäktsram ger oss god mariginal mellan våra verkliga intäkter och de möjliga intäkter som finns i intäktsramen.

Vi börjar få kvitto på att vädersäkringsprojektet ger effekt. Trots tuffa vädersituationer har vi påverkats väldigt lite och leveranssäkerheten har varit mycket bra under 2017.

Målen avseende genomsnittligt antal avbrott per kund och genomsnittlig avbrottstid per kund är uppnådda och den totala tillgängligheten till tjänsten elnät var under det gångna året 99,99 procent för kunderna. En annan åtgärd för att driftsäkra elnätet är att skapa möjligheter att leda strömmen andra vägar, så kallad rundmatning. Den senaste i raden av åtgärder ska säkerställa att även Lungön och Hemsön har en stabil anslutning till elnätet. Där har en sjöförlagd kabel lagts ner som gör att strömmen nu kan ledas vid Vägnön om det av någon anledning skulle bli ett brott på kabeln till Lungön och Hemsön, och på så vis korta ner avbrottstiden för kunderna.

Vi har under 2017 slagit rekord i nyanslutningar av kunder. Anledningen är satsningarna från XL Bygg, Peckas naturodlingar och Bolist på Saltvik samt Härnösandshus PLUS ­ boenden på Stenhammar. Totalt har vi haft mer än 30 nyanslutningar, vilket är ungefär dubbelt så många som ett normalt år.

Vi har även haft ovanligt många jobb vid elljusspår och vägbelysning, eftersom de gamla kvicksilverlamporna i elljusspåren inte längre är tillåtna och därför att kommunen har satsat på att belysa fler vägar och gångvägar.

ELFÖRSÄLJNING –

100% LOKALPRODUCERAD, FÖRNYBAR EL HEMAB Elförsäljning startade hösten 2017 och verksamheten bygger på ett nära samarbete med Statkraft AB. Det är de som bedriver elhandel åt oss och tillsammans med dem komponerar vi elavtal baserade på vår egen förnybara produktion av el lokalt i Härnösand.

BREDBAND, VINDKRAFT, LADDSTOLPAR

Drift, marknadsföring och utbyggnad av vårt bredbandsnät bedrivs gemensamt i ServaNet AB tillsammans med flera andra kommunala bolag och kommuner i Västernorrland och Jämtland. Delägarna äger infrastrukturen i sin kommun i form av optofiber, kanalisation med mera och arrenderar ut den till ServaNet. Under 2017 byggdes vårt bredbandsnät i Härnösand ut för 35,3 miljoner kronor. I slutet av 2017 antog Härnösands kommun ”Handlingsplan för bredbandsutbyggnad”. Investeringsbeslutet är inte fattat ännu men planering pågår för fullt och fem stycken informationsmöten har redan hållits, i områden som eventuellt kan få fiber under 2018.

Detta inom ramarna för det bidragsfinansierade mobiliseringsprojektet. Ambitionen är hög och vi är på god väg att nå de 90% som finns uppsatta kommunens handlingsplan som mål vid utgången av 2020.

I november fattade styrelsen beslut om att ytterligare två vindkraftverk ska byggas och stå färdiga på Spjutåsberget senast september 2019. Projektet kommer att tillföra upp till 28 000 megawattimmar ny lokalproducerad el, vilket motsvarar cirka 10 procent av Härnösands förbrukning. Med dessa två vindkraftverk kommer HEMAB att ha en egen förnybar elproduktion motsvarande 25 procent av Härnösands totala elbehov. Bygget av de 30 laddstolpar för elbilar som ska uppföras på 22 platser runt om i Härnösands kommun har gått enligt plan under 2017. 22 av de totalt 30 laddstolparna är nu i drift. Vi har även påbörjat arbetet med att koppla upp laddarna mot en driftportal där vi kan sköta viss felavhjälpning, göra omstarter och utläsa viss statistik över vilka platser som används mest etc. Det arbetet fortsätter under våren 2018.

MILJÖPÅVERKAN OCH HÅLLBARHET

Affärsområdena Fjärrvärme, Återvinning och Vatten, som alla återfinns i moderbolaget, bedriver tillstånds ­ och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Verksamheternas huvudsyften är att minska miljöpåverkan i samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till återvinning

av avfall som annars skulle spridas naturen och Vatten genom att ta hand om spillvatten som annars skulle förorena vattendrag och hav.

Fjärrvärmens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen. Tillförseln av bränslen som trädbränslen och torv med mera, sker med lastbilstransporter. När det gäller utsläpp från våra anläggningar har de rikt– och gränsvärden som gäller för verksamheten hållits.

Verksamheten inom Elnät är inte tillstånds ­ eller anmälningspliktig ur miljösynpunkt men miljömålen är ändå högt ställda. Med övergången från luftledning till jordkabel minskar behovet av att uppehålla skogs ­ och åkermark för ledningsgator och marken kan därmed återlämnas till markägarna.

I januari driftsattes biogasanläggningen

Äland och vi kunde äntligen börja leverera lokalproducerad gas till vår tankstation vid E4 norr. I februari utökade vi miljönyttan genom att även leverera fordonsgas till Sundsvall.

Vi har under året köpt in två nya gasfordon, som ett led i att HEMAB 2021 ska ha en fossiloberoende fordonsflotta.

Under 2017 initierade vi arbetet med att certifiera biogödsel från biogasanläggningen Äland, bland annat genom bygget av en gödselbrunn på platsen.

Vårt samarbete med Arbete och

Integration på kommunen har fortgått vid Härnösands kretsloppspark. Ett samarbete som ger möjlighet för många som står utanför arbetsmarknaden av en eller annan anledning att få en väg tillbaka in och en viktig pusselbit vårt arbete kring social hållbarhet.

Vi har även som mål att under 2018 införa en komplett lösning för textilåtervinning vid Härnösands kretsloppspark.

MEDARBETARE

Vi har haft en högre personalomsättning än någonsin men kan, utifrån intervju med de som slutat, konstatera att det till större delen beror på att vår personal är framåt och eftertraktade.

Vid årsstämman 2017 avgick tidigare vd Ingemar Forzelius och ersattes av Lena af Geijerstam Unger. Under året har även flera chefer ledningsgruppen slutat och ersatts: ny ekonomichef, ny chef för Återvinning och ny chef för Projekt och Utveckling har tillkommit under året. Internt ser vi att omorganiseringen har gett oss en tydligare organisationsstruktur

och uppdragsfördelning. Några justeringar har gjorts som gör att vi kan få ett bättre flöde i våra uppdrag samt lättare kan gå in och stödja varandra. Om­ och tillbyggnationen pågår för fullt och beräknas vara klart under våren 2018. Genom en större gemensam matsal samt att knyta samman en del av byggnaderna skapar vi förutsättningar för ökad trivsel och samvaro. Samtidigt utökar vi även antalet kontorsplatser, något som är en nödvändighet i och med att vi något fler anställda idag. En helt ny tjänst med fokus på satsningar kring vårt samhällsuppdrag gällande skoloch integreringsfrågor har inrättats under året.

Under våren startade medarbetarprogrammet ”HEMAB 360 – tillsammans gör vi det ännu bättre”. Syftet är att skapa ett ännu större engagemang hos oss själva genom att visa hur vårt hållbara och affärsmässiga arbetssätt ger största möjliga samhällsnytta. På detta vis kommer vi närmare vår vision, lär känna varandra bättre och skapar förutsättningar internt nätverkande som ökar delaktigheten. Inriktningen under våren var ekologisk hållbarhet. Under nästa år ligger fokus på social hållbarhet. Programmet kommer att pågå fram till 2020. Under kvartal fyra genomfördes en medarbetarundersökning. Resultatet visar på ett högt NMI (nöjdmedarbetarindex). Nytt för år är en förtydligan kring frågan om kränkande särbehandling för att kunna fånga nivån på förekomsten. Under första kvartalet 2018 kommer samtliga affärsområden och funktioner genom att ha workshops ta fram en företagsövergripande handlingsplan. Vi har aktivt arbetat för att ett så tidigt stadie som möjligt sätta in förebyggande åtgärder för att undervika sjukskrivningar. Åtgärder som bygger på att samtala om problemen, skapa förståelse och finna direkta lösningar. Vårt hälsofrämjande arbete fortlöper och visar på en nedåtgående trend gällande antalet sjuk­ och rehabiliteringsfall.

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr).

FLERÅRSJÄMFÖRELSE

Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Uppgifterna i flerårsöversikten för året 2012 har ej räknats om vid övergång till K3­regelverket.

KONCERNEN

2017 2016 2015 2014 2013 2012

Nettoomsättning 320 934 322 445 296 981 281 622 285 069 280 020

Resultat efter finansiella poster

Balansomslutning

Antal

Soliditet i % 26,0 26,9 25,9 26,9 27,1 25,0

Avkastning på totalt kapital i % 2,7 3,0 3,1 3,7 2,8 3,5 Avkastning på eget kapital i % 7,3

MODERBOLAGET

Nettoomsättning

Resultat efter finansiella poster 7

830 8 419 6 396 10 501 7 333

Balansomslutning 863 020 791 271 782 119 721 510 685 376 600 742

Antal anställda 135 137 132 124 100 100 Soliditet i % 28,6 30,4 29,6

RESULTATRÄKNING

Nyckeltalsdefinitioner framgår av Not 1

FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST

Fritt eget kapital enligt balansräkningen

Balanserade vinstmedel ­ 13 295 875

K ronor - 13 295 875

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten ­ 13 295 875 överföres i ny räkning.

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat­ och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

Aktiverat

Övriga rörelseintäkter

RÖRELSENS KOSTNADER:

Bränslen och förnödenheter

Övriga externa kostnader

Personalkostnader

Av­ och nedskrivning av materiella

anläggningstillgångar

Summa rörelsens kostnader

Rörelseresultat

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER:

Resultat från andelar intresseföretag 8

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 9

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Räntekostnader och liknande resultatposter

Summa resultat från finansiella poster

Resultat efter finansiella poster

Bokslutsdispositioner 24

Skatt på årets resultat

Årets resultat

FRAMTIDEN

Fjärrvärme ser ett behov av tydligare skyltning av sin verksamhet för att minska osäkerheten hos kunderna och för att minska antalet samtal till vår växel. Därför kommer vi under 2018 jobba för att bli än mer informativa i det publika rummet med skyltning som talar om vad vi jobbar med på den aktuella platsen. Under sommaren 2018 påbörjas bygget av infrastruktur i anslutning till bygget av de två nya vindkraftverken på Spjutås. Planen är att dessa ska anslutas i augusti/september 2019. Elnät har som mål att under 2018­2019 satsa på att stärka upp den del av vårt nät som idag är mest känsligt, nämligen den del vi kallar Häggdångerslinjen. En lång sträcka som även påverkar ett stort geografiskt område, bland annat Byåker, Fröland och Antjärn.

En ny installation med dubbel idiga solpaneler i Energiparken kommer ha DC ­ teknik för effektstyrning, vilket innebär en flexibel teknisk lösning där effekten kommer kunna fördelas ut där den behövs. Detta är energieffektivt och skapar verkligen nätnytta. Vi har även börjat förberedelser inför vår omcertifiering i kvalitet, miljö och arbetsmiljö som sker i maj 2018.

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark

Maskiner och andra tekniska anläggningar 7,

Inventarier, verktyg och installationer 6

Pågående nyanläggningar och förskott

avseende materiella anläggningstillgångar

Summa materiella anläggningstillgångar

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i koncernföretag

Fordringar hos koncernföretag

Andelar i intresseföretag

Fordringar hos intresseföretag

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Uppskjutna skattefordringar

Andra långfristiga fordringar

Summa finansiella anläggningstillgångar

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

KORTFRISTIGA

Kundfordringar

Övriga kortfristiga

Förutbetalda kostnader

LÅNGFRISTIGA SKULDER 22

Övriga skulder till kreditinstitut

Övriga långfristiga skulder

Summa långfristiga skulder

KORTFRISTIGA SKULDER 22

Skulder till kreditinstitut

Leverantörsskulder

Skulder till koncernföretag

Aktuella skatteskulder

Övriga kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23

Summa kortfristiga skulder

Summa eget kapital och skulder

KASSAFLÖDESANALYS

VERKSAMHETEN

Rörelseresultat före finansiella poster

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Resultat från andelar i intressebolag

Erhållen ränta

Erhållna utdelningar

Erlagd ränta

Betald inkomstskatt

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

FÖRÄNDRING RÖRELSEKAPITAL

Ökning/minskning

Ökning/minskning av kundfordringar

Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar

Ökning/minskning av leverantörsskulder

Ökning/minskning

Kassaflöde från

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

Utrangering i materiella anläggningstillgångar

Sålda materiella anläggningstillgångar

Investeringar i finansiella anläggningstillgångar

Förändring fordran koncernbolag

Kassaflöde från investeringsverksamheten

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Upptagna lån

Amortering leasingskuld

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Likvida

Likvida medel vid årets

Tilläggsupplysningar

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och BFNAR 2012:1. Årsredovisning och koncernredovisning (K3):

KONCERNREDOVISNING

Härnösand Energi & Miljö AB upprättar koncernredovisning. Uppgifter om koncern företag finns i not 25. Dotterföretagen inkluderas koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då det bestämmande inflytandet erhålls. Identifierbara till gångar och skulder värderas inledningsvis till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Minoritetens andel av de förvärvade nettotillgångarna värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av mellan skillnaden mellan de förvärvade identifierbara nettotillgångarna vid förvärvstillfället och anskaffningsvärdet inklusive värdet av minoritetsintresset och värderas initialt till anskaffningsvärdet.

Mellanhavanden mellan koncernföretag elimineras i sin helhet.

Dotterföretag i andra länder upprättar sin årsredovisning utländsk valuta.

Omräkning av posterna dessa företags balans ­ och resultaträkningar görs till balansdagskurs respektive avistakurs för den dag respektive affärshändelse ägde rum. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas koncernens egna kapital.

INTRESSEFÖRETAGSREDOVISNING

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

INTÄKTER

Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheterna, det vill säga produktion, försäljning och distribution av el, försäljning och distribution av värme, försäljning av gas, energihandel samt andra intäkter såsom tjänster och konsultuppdrag och anslutningsavgifter. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovi­

sas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Bolaget har ej tidsbegränsat åtagande att underhålla och vid behov ersätta investeringar anslutningar.

Koncernen intäktsför anslutnings avgifter över intäktsgenererande tillgångars beräknade nyttjandeperiod som upgår till 30 år. Periodiserade anslutningsavgifter ingår posten uppluna kostnader och förutbetalda intäkter.

INKOMSTSKATTER

Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen.

Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvitt ning.

Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas resultaträkningen om inte skatten än hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt eget kapital. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten.

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.

När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Bolagets mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS:

Byggnader

Stommar 50 år

Fasader 30 år Tak 15­25 år Övrigt 20 år

Markanläggningar 20 år

El­ledningar 30 år

Mottagnings ­ och fördelningsstationer 10 år

Transformatorer 15 år

Fjärrvärmeledningar 25 år

Maskiner i hetvattencentral 15 år

Gasanläggning 15 år

Gasledningar 25 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år

Inventarier, verktyg och installationer 3­15 år

LEASINGAVTAL

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernbolag och moderbolag.

Leasingavtal som innebär att de ekonomiska riskerna och fördelarna med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till ett företag i Härnösand Energi & Miljö AB koncern klassificeras i koncernredovisningen och moderbolaget som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal medför att rättigheter och skyldig heter redovisas som tillgång respektive skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Utgifter som direkt kan hänföras till leasingavtalet läggs till tillgångens värde. Leasingavgifterna fördelas på ränta och amortering enligt effektivräntemetoden. Variabla avgifter redovisas som kostnad i

den period de uppkommer. Den leasade tillgången skrivs av linjärt över leasingperioden. Leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som är hänförliga till leasingobjektet i allt väsentligt kvarstår hos leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Betalningar, inklusive en första förhöjd hyra, enligt dessa avtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Se vidare not "Maskiner och andra tekniska anläggningar" samt "Finansiella leasingavtal".

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när Härnösand Energi & Miljö AB blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. I posten kortfristiga placeringar ingår aktier som innehas för att placera likviditetsöverskott på kort sikt.

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Posten består huvudsakligen av aktier samt ett mindre innehav av räntebärande till­

gångar. Innehaven innehas på lång sikt. Tillgångar ingående posten och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning redovisas aktierna till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. De räntebärande tillgångarna redovisas efterföljande redovisning till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

LÅNESKULDER OCH LEVERANTÖRSSKULDER

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

nedskriv ningsbehov för värdepappersportföljen med ränteinstrument fastställs på motsvarande sätt en effektivränta för portföljen som används vid diskonteringen. Om nedskrivning av aktier sker fastställs nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av framtida kassaflöden(som baseras på företagsledningens bästa uppskattning).

VARULAGER

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut­metoden (FIFU). För råvaror ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet. För varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar anskaff ningsvärdet formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader, hänförbara indirekta tillverkningskostnader samt lånekostnader. Varulagret har moderföretaget värderats till 97% av det samlade anskaffningsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. I koncernredovisningen värderas varulagret till det fulla anskaffningsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda metoden innebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats.

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGS TILLGÅNGAR

Vid varje balansdag bedömer Härnösand

Energi & Miljö AB om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon utav de finansiella anläggningstillgångarna.

Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redovisas resultaträkningsposten Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar.

Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga. Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta.

För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan som diskonteringsränta. Vid prövning av

AVSÄTTNINGAR

Företaget gör en avsättning när det finns en legal eller informell förpliktelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Företaget nuvärdesberäknar förpliktelser som väntas regleras efter mer än tolv månader. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in­ eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kredit institut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten.

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSOCH VÄRDERINGS PRINCIPER

Samma redovisnings ­ och värderingsprinciper tillämpas i moderföretaget som i koncernen, förutom de fall som anges nedan.

EGET KAPITAL

Eget kapital delas in bundet och fritt kapital, i enlighet med ÅRL s indelning.

OBESKATTADE RESERVER

Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Förändringar av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

AKTIER OCH ANDELAR DOTTERFÖRETAG

Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för

eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

I moderföretaget görs inga avsättningar för återställandekostnader i samband med förvärv av materiella anläggningstillgångar. I stället tillämpas principen att avsättning för återställandekostnader görs successivt.

ELCERTIFIKAT

Lagerförda elcertifikat värderas till anskaff ningsvärdet, det vill säga noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2017­12 ­31. Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet ca 4,3 (9,1) Mkr.

UTSLÄPPSRÄTTER

Lagerforda utsläppsrätter värderas till an skaff ningsvärdet, det vill säga noll kronor,

av seende de rättigheter som var registrerade på vårt konto per 2017­12 ­31. Marknadsvärdet av dessa utsläppsrätter var vid årsskiftet ca 6,5 (4,0) M kr.

NYCKELTALSDEFINITIONER SOLIDITET

Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) förhållande till balansomslutningen.

AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL

Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Resultat efter finansiella poster förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

NOT 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

Medelantalet anställda

LÖNER, ERSÄTTNINGAR, SOCIALA AVGIFTER OCH PENSIONSKOSTNADER Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören

Löner och ersättningar till övriga anställda

Summa löner och ersättningar

Sociala avgifter enligt lag och avtal

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören

Pensionskostnader för övriga anställda

STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Antal styrelseledamöter på balansdagen

Kvinnor

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare

Kvinnor

KONCERNEN

Fjärrvärme

Återvinning

Vatten

Elnät

Vd är enligt avtal 2016 ­12 ­13 tillsvidareanställd från och med 2017­ 0401 och undantas från bestämmelserna i lagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställnings ­

villkor i övrigt tillämpas bestämmelserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda företaget. Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande PA­ KFS 09. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas samband med anställningens upphörande en engångsersättning till VD motsvarande totalt 12 månadslöner.

Bolagets geografiska marknad är Sverige.

3 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

Revisionsuppdraget

tjänster

KONCERNEN

KONCERNEN

Ingående anskaffningsvärden

Inköp

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar

Årets avskrivningar

Utgående ackumulerade avskrivningar

Ingående nedskrivningar

Utgående nedskrivning

Utgående restvärde enligt plan

Bokfört värde byggnader

Beräkning av verkligt värde. Fastighetsbeteckningen Elefanten 1 har värderats till 6 500 tkr av oberoende värderingsman. Redovisat värde uppgår till 3 809 tkr.

6 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

Ingående anskaffningsvärden

Inköp

Försäljning och utrangering – 291 – 2 527 – – 727

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

982

Ingående avskrivningar – 122 155 – 111 756 – 81 758 – 72 969

Försäljningar och utrangeringar 291 2 181 – 483

Årets avskrivningar – 14 178 – 12 580 – 10 897 – 9 272

Utgående ackumulerade avskrivningar – 136 042 – 122 155 – 92 655 – 81 758

Ingående nedskrivning – 651 – – 651 –Årets nedskrivning – – 651 – – 651

Utgående nedskrivning – 651 – 651 – 651 – 651

Utgående restvärde enligt plan 107 949 76 523 97 066 65 573

NOT 7 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Ingående anskaffningsvärden

Inköp

Försäljningar och utrangeringar

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar

Försäljningar och utrangeringar

Årets avskrivningar

Utgående ackumulerade avskrivningar

Ingående nedskrivningar

Årets nedskrivningar

Utgående ackumulerade nedskrivningar

Utgående restvärde enligt plan

NOT 8 RESULTAT FRÅN ANDELAR INTRESSEFÖRETAG

Reslutatandel kommunbränsle Ådalen AB

NOT 9 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

NOT 10 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

Aktuell

Redovisat resultat före skatt

Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%)

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader

Skatteeffekt av ej skattepliktig intäkt

Summa redovisad skattekostnad

KONCERNEN

NOT 11 FINANSIELLA LEASINGAVTAL

Moderföretaget och koncernen har ingått följande väsentliga leasingavtal, vilka redovisas som finansiella leasingavtal:

SEB Finans publ Kraftvärmeverk KONCERNEN

MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Anskaffningsvärden

Ackumulerade avskrivningar

NOT 12 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

KONCERNEN

Ingående nedlagda kostnader

Under året nedlagda kostnader

Under året genomförda omfördelningar

Utgående nedlagda kostnader

NOT 13 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

Kapital-

KONCERNEN Org nr Säte andel

Kommunbränsle i Ådalen AB 556220 ­ 6200 Härnösand 40%

MODERBOLAGET Redovisat Antal Redovisat värde

Kapitalandel: 40% Rösträttsandel: 40% värde aktier i koncernen

Koncernen Kommunbränsle i Ådalen AB 2 700 16 800 3 211

NOT 14 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Ingående anskaffningsvärden

Årets anskaffningar

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

Utgående redovisat värde, totalt

NOT 15 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

KONCERNEN

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats resultaträkningarn samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av KONCERNEN

Uppskjuten

NOT 16 FORDRINGAR HOS INTRESSEFÖRETAG

Ingående anskaffningsvärden

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Utgående

NOT 17 VARULAGER

Värderat till anskaffningsvärde

NOT 18 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

NOT 19 EGET KAPITAL

Aktiekapitalet består av 401 000 stycken aktier med kvotvärde 100 kronor.

NOT 20 UPPSKJUTNA SKATTER

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på KONCERNEN MODERBOLAGET verksamheten utgörs av 2017

Uppskjuten skatt på obeskattade reserver

Uppskjuten skatt på temporära skillnader

NOT 22 UPPLÅNING KONCERNEN

RÄNTEBÄRANDE SKULDER

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Skulder

Skulder

Skulder

FÖRFALLOTIDER

DEN

KONCERNEN

Upplupna personalkostnader

Upplupna räntekostnader

Vindkraft anslutningsavgift

Deponiskatt 2013­2015

Deponiskatt Q4 ­17

NOT 24 BOKSLUTSDISPOSITIONER

MODERBOLAGET 2017 2016

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avksrivningar enligt plan 9 706 21 090

Summa 9 706 21 090

NOT 25 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Kapital-

KONCERNEN

Härnösand Elnät AB 556133­3328 Härnösand

Härnösand Elförsäljning AB 559113­8366 Härnösand

MODERBOLAGET Antal aktier Bokfört värde 171231 Eget kapital

Härnösand Elnät AB Kapitalandel: 100% Rösträttsandel: 100% 180 000 0 23 384

Härnösand Elförsäljning AB Kapitalandel: 95% Rösträttsandel: 95% 3 800 0 3

NOT 26 STÄLLDA SÄKERHETER

Koncern och moderbolag har inga ställda säkerheter.

NOT 27 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Koncern och moderbolag har inga eventualförpliktelser.

NOT 28 FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

MODERBOLAGET 2017 2016

Balanserade vinstmedel – 11 225 – 4 070 Årets resultat – 2 071 – 7 155

Summa – 13 296 – 11 225

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten disponeras så att i ny räkning överförs – 13 296 – 11 225

Revisionsberättelse

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN

OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2017

UT TAL ANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi & Miljö AB ör räkenskapsåret 2017 Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är örenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

GRUND FÖR UT TAL ANDEN

Vi har utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

S T YRELSENS OCH VERKS TÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktörenansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten

och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget. upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet. men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.

Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

•identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för f alskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

•skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

•utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncern redovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund de inhämtade revisions bevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsf aktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens för m åga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhets f aktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovis n ingen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som i nhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen.

Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

•utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däri bland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncern redovisningen återg er de underliggande transaktionerna och h ändelserna på ett sätt som ger en r ättvisande bild.

•i nhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den.

Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi dentifierat.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

UT TAL ANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi & Miljö AB för räkenskapsåre 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget förvaltningsbeTILL ÅRSSTÄMMAN HÄRNÖSAND ENERGI & MILJÖ AB ORG.NR 556526-3745

•d rar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk ställande direktören

HÄRNÖSAND DEN 6 MARS 2018

Lars-Gunnar Hultin

Sonja Näsholm

Emelie Wikman ARBETSTAGARREPRESENTANT

rättelsen och beviljar styrelsens leda möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps å ret.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisions sed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna be skrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullg jort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fort öpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad

Hans-Åke Johansson ARBETSTAGARREPRESENTANT

Lena af Geijerstam Unger VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören något väsentligt avseende:

•f öretagit någon åtgärd eller gjort sig skyld ig till någon för summelse som kan föran leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

•på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

R imlig säkerhet är en hög grad av s äkerhet, men ingen garanti för att en

revision som utförs enligt god revisionssed Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolags lagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verk s amheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut. beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som under l ag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Skellefteå den 8 mars 2018 AUKTORISERAD REVISOR, ENST & YOUNG AB MICAEL ENGSTRÖM

Lotta Visén ORDFÖRANDE

Eva Goes Lennart Bolander Issam Sassi Sonny Andersson

Saknas på bilden: ordinarie ledamot Sonja Näsholm.

Pimpa din egen lampa

Med lite loppisfynd, färg och lim, skapar du enkelt din egen unika design.

BÖRJA MED ATT KLIPPA UT REMSOR från tidningen som du sedan penslar på med klister.

DU BEHÖVER:

Lampa, serietidning, leksaksfigurer, tapetlim eller decoupage. pensel, sax, sprayfärg.

PLACERA REMSORNA på skärmen så de hamnar så lite omlott som möjligt, annars blir det extra ränder när lampan lyser. Efterlacka skärmen vid behov. Använder du decoupage så behövs inte det.

LIMMA FAST leksaksfigurerna på lampan.

SPRAYMÅLA foten när figurerna torkat. Det finns miljövänlig vattenbaserad sprayfärg i handeln.

Lampan är klar!