OM HEMAB 2016

ETT MAGASIN OM VAD HEMAB GÖR OCH VILL. EN NYFIKEN ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2016.

HÅLLBARA HEMAB Socialt, ekologiskt och ekonomiskt. | SID 6, 8,10

NU TAR LENA ÖVER RODRET SOM VD Läs om bakåtblickar och framtidsplaner. | SID 4

5

Kretsloppsparken har plats för alla

6

12

Långsiktig planering ger trygg elförsörjning

22

En liten anläggning som gör stor skillnad

8

Ett uttömmande miljöarbete

INNEHÅLL : VD HAR ORDET................................4 OM VÅR VISION...............................5

Trygg och säker värme, bra för miljö och klimat

OM SOCIAL HÅLLBARHET..............6 OM EKOLOGISK HÅLLBARHET.......8 OM EKONOMISK HÅLLBARHET.... 10

OM ÅTERVINNING. . ........................ 12 OM SMÅT T & STORT...................... 15 OM VAT TEN.................................... 16

Energisnåla steg till ett renat avloppsvatten

OM FJÄRRVÄRME........................... 18 OM STORT & SMÅT T......................21

16

OM ELNÄT......................................22 ÅRSREDOVISNING........................24 ÅTERBRUKSPYSSEL......................44

18

Ansvarig utgivare: Andreas Einarsson. Projektledare Magdalena Åkerros.

Foto: Lars Wahlström. Enstaka bilder: Matilda Zeneli, Johannes Erixon, Frida Sjögren, PWS. Grafisk form: Christel Schröder. Skribent: Mats Wigardt Produkten är tryckt på FCS-märkt papper producerat utifrån bland annat ISO 14001 (miljöledningssystem) och OHSAS 18001 (arbetsmiljö). Pappret har även EU Ecolabel-märkning, vilket innebär att det bland annat har granskats ur ett livscykelperspektiv från råvara till avfall. Den här trycksaken kostar varje hushåll 16 kr.

Nya vindar blåser på toppen EF TER GANSK A PRECIS tolv år som VD för HEMAB väljer Ingemar Forzelius att växla ner. Den sista juli slutar han, men redan 1 april tar Lena af Geijerstam ­Unger över ledartröjan.

– Jag är glad och stolt över HEMAB­ av idag, säger Ingemar Forzelius.

– Ett fantastiskt spännande uppdrag, replik­­erar hans efterträdare.

känts otroligt roligt, stimulerande och ­spännande, summerar Ingemar Forzelius.

När han den sista juli lämnar företaget är det alltså med flaggan i topp. Han vill ­g ärna att hans ledarskap har u ­ ppfattats som prestigelöst och att han har varit lika tillgänglig och närvarande för sina ­medarbetare som varit hans ambition.

DET VAR DEN 1 AUGUSTI 2005 som I­ ngemar Forzelius tog över som HEMABs nya VD. Under de år som gått har såväl HEMAB som världen i övrigt förändrats, i både stort och smått.

Och man kan säga vad man vill om vad som hänt i världen under de gångna tolv åren, men när det gäller HEMAB vill Ingemar Forzelius understryka att det i grunden är ett annat företag, mer ­t illgängligt och med lägre medelålder, än det var vid hans tillträde som VD. – Framför allt spelar HEMAB idag en helt annan roll i lokalsamhället, konsta­terar han. Vi satsar, vi syns och vi tjänar pengar, samtidigt som vi har låga ­priser, vilket också bekräftats både externt och internt. Dessutom: en ny generation med­arbetare har tagit över arbetsplatsen. Att vara föräldraledig ingår numera i vardagen, samtidigt som de anställdas IT-mog­nad och kompetens blivit mer relevant för dagens samhälle.

INGEMAR FOR ZELIUS lyfter g ­ ärna fram satsningar som biogas, ­f yrfacks­kärl, ladd­ stolpar, vindkraft och kretslopps­parken som exempel på HEMABs nya roll. Ett trettiotal nya laddstolpar och en satsning på biogas som drivmedel är pågående projekt där lokala kretslopp tas tillvara och som signalerar samhällsnytta och lång­siktig hållbarhet.

– Vi har inte sparat oss fram, menar Ingemar Forzelius. Istället har vi vidgat perspektivet till att mer uttalat omfatta såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet.

Detta är också ett synsätt som finns formulerat i den affärsplan för ­H EMABs arbete åren 2017–2021 som tagits fram.

Där förklaras företagets strategiska inriktning med att man har som vision att skapa ”Innovativ samhällsnytta för ett attraktivt och hållbart Härnösand”.

– Det har varit ett arbete som har

4

– Som chef balanserar man nog alltid i gränslandet mellan att bry sig om och att lägga sig i, säger han för­ siktigt. Ett visst kontrollbehov finns alltid och a­ cceptansen varierar från person till person.

– Men, tillägger han, jag vill med kraft understryka att det är företagets samlade kompetens som tagit oss dit vi är idag.

OCH DÄRMED ÄR DET DAGS att titta framåt. 60-åriga Ingemar Forzelius ska till hösten försöka ta kommandot över sin egen tid, efter att under en lång period i princip aldrig haft telefonen avstängd. Med VD-jobbet följer att man ska vara tillgänglig, dygnet runt, året om.

Först ska han förverkliga en gammal

dröm, att vandra den 80 mil långa pilgrimsleden El Camino. Drygt en månads vandring från Pyrenéerna till aposteln ­Jakobs grav i Santiago de Compostela, med gott om tid att samla tankarna och reflektera över livet.

Riktigt vad som händer därefter är ännu höljt i dunkel. Någon slags löne­ arbete hoppas han på. Och det finns både pågående och vilande projekt hos ­ EMAB som Ingemar Forzelius kan H tänka sig att lägga tid på.

– Men viktigast är att min efterträdare får en bra introduktion till sitt nya upp­ drag, säger han. Jag varken kan eller vill stå och viska i kulisserna, möjligen berätta varför vi är där vi är nu.

FÖR TILLTR ÄDANDE VDN Lena ­ af Geijer­stam Unger är det inte första gången hon kliver in genom dörren till HEMAB. Här gjorde hon sin praktik redan för 20 år sedan, under studierna till civilingenjör i Luleå, med inriktning mot samhälls­byggnad. Nu kommer hon närmast från en tjänst som chef för säkerhet, hälsa, miljö och kvalitet vid Mondi Dynäs i Väja.

– Jag har ett stort och genuint intresse för hållbarhetsfrågor med fokus på hållbara affärer, förklarar hon. Och där utgör HEMAB en viktig aktör. Företaget har tagit många ambitiösa och intressanta initia­t iv och har ett gott rykte.

Lena af Geijerstam Unger konstaterar att HEMAB med sina framåtsyftande och modiga satsningar på bland annat biogas och vindkraft satt Härnösand på kartan.

Och det är en utveckling mot ett allt mer hållbart samhälle hon avser att arbeta vidare med.

– Bågen går alltid att spänna lite mer, försäkrar hon trosvisst. Nu kliar det i fing­rarna att få sätta igång.

Någon färdig plan har hon emeller­ tid inte. Först vill hon lyssna och lära. ­Ödmjukhet och prestigelöshet är en för­ut­­­sättning, anser hon. Men sina grundvärderingar tar hon med sig till nya jobbet, affärsmässighet, respekt och medmänsklighet ska prägla verksamheten.

– Det finns stor potential att komma vidare, funderar Lena af Geijerstam ­Unger. Men riktigt var vi är om tre år vet jag inte. Däremot vet jag att vi kommer att fortsätta utveckla verksamheten.

VÅR VISION Vi skapar innovativ samhällsnytta för ett attraktivt och hållbart Härnösand.

INNOVATIV SAMHÄLLSNYTTA

LEVERANSSÄKERHET

• Vi ska vara en attraktiv arbetsplats där en trivsam och ­säker arbetsmiljö prioriteras genom att arbeta hälso­främjande och sträva efter mångfald och jämlikhet.

• Vi ska utmana invanda mönster, vara nytänkande och ­kreativa samt lära av och lära ut till varandra i nära sam­ verkan med skolor och universitet.

• Vi ska bidra till ett attraktivt Härnösand genom att skapa goda förutsättningar för inflyttande och företagande, skapa trygg och framtidssäkrad boende- och livsmiljö genom hög

tillgänglighet och störningsfria leveranser samt bidra till att utveckla kunskapen kring våra "gröna" besöksmål.

• Vi ska bidra till ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt ­hållbart Härnösand. Det gör vi genom att ta ansvar för en sund ekonomi i bolaget, genom att satsa på förnyelsebara energilösningar och bidra positivt till miljön lokalt och g ­ lobalt, samt genom att finnas nära våra kunder och ­intressenter, arbeta för mångfald och ha ett stort ­samhällsengagemang.

5

OM SOCIAL HÅLLBARHET

de återvinningscentraler runt om i l­andet som deltog i SCBs stora medborgar­ under­­sökning 2015.

» Här får jag äntligen lyckas i livet « En vändpunkt i livet Ett kvitto på att man är på rätt väg var att Kretsloppsparken, tillsammans med Älands återvinningsanläggning, 2016 fick högst betyg i tillgänglighet och service av

Kretsloppsparken har plats för alla Hjälpsam personal och hög tillgänglighet. Härnösands kretsloppspark får över lag höga betyg av sina kunder. Men kanske viktigare – för personalen innebär arbetet en väg in i samhället.

November har kommit med regn och mörker. Det är svårt att se några ljus­ glimtar i den isgrå dimma som rullat in över den lilla staden. Men på Krets­ loppsparken i Härnösand syns påpälsade figurer i varselkläder som tar emot och hjälper till rätta. Genast blir mörkret lite lättare att bära.

Alla har en funktion att fylla Kretsloppsparken drivs av kommunens­­ arbetslivsförvaltning på uppdrag av HEMAB. Det är till Kretsloppsparken man lämnar sina gamla batterier, vitvaror, uttjänta datorer och annat som inte fungerar eller fyller någon funktion.

Arbetslaget som ser till att verksamheten flyter på bästa sätt, består av personer som av olika skäl står utanför den vanliga arbetsmarknaden.

– Det är ett brett spann, men här är alla välkomna, oberoende av hudfärg, kön, religion eller sexuell läggning, säger Veronika Ström Uotela. Hos oss har alla en funktion att fylla.

Veronika är arbetsledare på Krets­ 6

lopps­­­parken, anställd av kommunen, och har varit med sedan starten sommaren 2013. Hon leder och fördelar arbetet och hjälper de som arbetar att formulera sina drömmar.

» Alla är välkomna, oberoende

av hudfärg, kön, religion eller sexuell läggning «

– Det kan vara allt från att lära sig vardagssvenska och börja plugga till att ta körkort och köra lastbil, säger hon.

Vi utgör en arena för utslussning till arbetslivet. På Kretsloppsparken arbetar alla utifrån sin egen förmåga. Det är det närmaste man kan komma en riktig arbetsplats, med tydliga krav på de som arbetar, men med hänsyn tagen till var och ens speciella problematik.

– Visst är det många gånger en balans­ gång, konstaterar Veronika. Här ska man ju vara på topp, även om man är lite kantig och mår jättedåligt.

Men då gäller det att man känner sig så

För Ali Zhra och Jens Lundmark har arbetet på Kretsloppsparken utgjort en vändpunkt i livet. Ali, som har flytt undan kriget i Syrien, kunde varken läsa eller skriva när han kom hit vilket gjorde det svårt att lära sig svenska.

– Men här får jag hjälp av alla att lära mig prata svenska, säger han. Det fungerar jättebra. Och Jens hade i alla år fått höra att han aldrig skulle klara av ett vanligt arbete. Tack vare en stöttande och inkännande miljö på den nya arbetsplatsen tycker han idag att han äntligen kan säga att han har lyckats i livet.

– Det känns bara fint, intygar han.

Vilka är det som jobbar på Härnösands kretsloppspark och vad innebär det att vara en del av den verksamheten?

Ta en titt på vår fina och känslosamma film!

pass trygg att man vågar vara ärlig, både gentemot Veronika och inom arbetslaget, så att arbetsuppgifterna anpassas efter dagsformen. Dyker det upp ett problem, oavsett om det är hos individen eller i gruppen, måste det upp på bordet.

– Och sådant kan vara jobbigt, medger Veronika. Men vi brukar kunna ta hand om det på ett bra sätt.

Ingen skyddad verkstad Totalt är det 14 personer som, förutom Veronika, arbetar på Kretslopps­parken, alla med sikte på en framtida plats ute i arbetslivet. Lite drygt hälften är killar, flera har sitt ursprung i andra länder.

Samtidigt som de sorterar och visar till rätta ska de arbeta med sig själva för att bli redo att möta omvärlden.

– Vi har nolltolerans mot droger och ­a lkohol, försäkrar Veronika. Alla behandlas lika, alla blåser, även jag. Vi är väldigt tydliga med det, det här är ingen skyddad verkstad. Men man arbetar också för att skapa en trivsam arbetsplats. Det ska vara snyggt och prydligt, man planterar blommor, det är sommartårta, påskgodis och julgröt. Många av de som arbetar på Kretsloppsparken har tunga ryggsäckar att bära och saknar familj att gå hem till.

– Det behövs så lite för att man ska få kraft att växa, förklarar Veronika.

– Kretsloppsparken förtjänar att vara bäst i Sverige.

Jag hoppas att jag får bo i Härnösand hela livet, säger Ali Zhara.

7

OM E KOLOG ISK HÅLLBARHET

I rötkammaren omvandlas matavfall och slam till biogas. Det tar 20–25 dagar för substratet att passera kammaren med hjälp av en stor skruv.

En liten anläggning som gör stor skillnad

BIOGASFAKTA Med biogas avses ett vätske­ formigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energi­innehåll till över­vägande del består av metan.

Sopor är inte längre vad de en gång var. Numera är det sortering och å­ tervinning som gäller. Och med det senaste tillskottet vid Älands återvinnings­anläggning, en sciencefiction-liknande plats för tillverkning av biogas, tas ytterligare ett steg mot en bättre miljö.

HEMAB s återvinningsanläggning ­i

Äland strax norr om Härnösand har inte mycket gemensamt med äldre tiders skräpiga soptippar. Då hamnade allt som inte kunde ätas eller användas i en och samma hög som sedan täcktes med jord.

Idag sorteras allt, ner till minsta s­ kruv, målarpyts och elsladd, för att komma till ny användning. T ­ ydligt märkta behållare visar vägen för ­besökaren. Sammanlagt finns det ett femtontal olika sorterings­ alternativ att välja mellan.

Och nu får även matrester från såväl här­nösandsborna som från Örnsköldsvik och Sundsvall sedan en tid tillbaka nytt liv.

Biogas av matavfall I början av 2017 togs den nya biogas­­­­­ an­läggningen vid Äland i drift. Tanken 8

på att samla in Härnösands matavfall och framställa ­biogas av det ledde till ett beslut att H ­ EMAB med stöd av Energi­ myndig­heten skulle bygga en egen bio­ gas­­­­­­a n­läggning. Anläggningen är ovanlig så till vida att den är förhållandevis liten, ­d imensionerad för 6 000 ton matavfall och rötslam, och att den metod som används är torrötning. Metoden är vanlig ute i Europa men mer sällsynt i Sverige.

» Det är roligt att vi i lilla Härnösand är först i Sverige om att använda den här tek­niken« ­­­ – Enkelt beskrivet innebär det att vi inte blandar in vatten, vilket gör ­pro­­­cessen mer energieffektiv, förklarar Jonas Jacobsson.

Då biogas förbränns är ut­ Matavfallet blandas med slam, men ingen ­extra vätska tillförs. Processen kallas ­torrötning och är mer energi­effektiv än ­våtrötning, som annars är den vanligaste metoden i Sverige.

Lokalproducerad fordonsgas Hösten 2015 inleddes bygget av biogas­ anläggningen och i januari 2017 drift­sattes den. Den sista pusselbiten var den kompressorstation som levererades i b­ örjan av december 2016. I den ­kom­pri­meras gasen innan den lastas på flak och körs till tankstationen för fordons­g as vid Härnösands norra infart, där det nu alltså är lokalproducerad fordonsgas i pumparna.

En månbas i sciencefictionfilm Vi slår följe med Jonas Jacobsson och styr stegen mot vad som mest av allt för tankarna till en månbas i någon sciencefictionfilm. Hangarliknande byggnader i grått, en rund kupol, blanka rör och två runda, avlånga behållare

Pär Marklund är projektledare för biogas­ projektet sedan starten 2013.

släppen av stoft och partiklar i miljön försumbara. Avgaserna­­ från ett gasfordon luktar m ­ indre och gasmotorn är tystare samt vibrerar mindre än en diesel­

som lagt sig tillrätta i snön. En tung doft slår emot oss från den betongficka där hundra­tals bruna påsar med matavfall väntar på att blandas med rötslam och matas in i krossen.

Efter att avfallet finfördelats går det vidare till rötkammaren. Det är en lufttät behållare där organiskt material bryts ner till metan och koldioxid, kompletterat med små mängder ammoniak, väte­ sulfid och kvävgas. Efter 25 dagar har det bildats rågas som lagras i gasklockan.

Vattnet pressas bort ur de näringsrika rötresterna, som kan utgöra ett utmärkt gödningsmedel.

– Det skulle kunna vara en efter­ traktad produkt, när väl alla plastbitar som följt med från hushållen sållats bort, ­konstaterar Jonas.

Först i Sverige Rågasen uppgraderas därefter till fordons­­gas som till skillnad från rågas måste ha hög metanhalt, minst 95 procent. Det är en komplicerad, men ­energisnål process i flera steg där vatten och koldioxid skiljs bort, bland annat genom att gasen får passera ett mem­ branfilter.

– Trots att det är en liten anläggning är den lika komplex som om den varit tre gånger större, säger Jonas Jacobsson. Det är roligt att vi i lilla Härnösand är först i Sverige med att använda den här tek­ niken.

motor.

När det gäller klimatpåverkan har biogasen en klar fördel eftersom förbränningen inte medför något nettotillskott av växthusgaser till atmosfären.

Innan gasen tankas i fordon speciellt anpassade för gasdrift komprimeras de till 200 bar.

Personbilar kan normalt köras på både fordonsgas och bensin, medan tyngre fordon som last­ bilar och bussar är anpassade för enbart gas.

9

OM E KONOMISK HÅLLBARHET

• Affärsplan för 5 år.

• Budget sätts för 12 månader.

• 10 månadsbokslut med löpande kontroll hur budget, prognos och utfall förhåller sig till varandra.

• Styrelsen beslutar om budgeten och får månadsbokslut presenterade för sig.

• Ett verksamhetsledningssystem styr vem som kan göra vad och hur de interna rutinerna ser ut.

En hållbar ekonomi ger utrymme för kloka investeringar Hållbar utveckling handlar om att det man gör idag inte ska äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det är ett begrepp som kan delas in i ekologisk och social hållbarhet. Och med en hållbar ekonomisk struktur skapas en stabil grund att stå på.

Begreppet ekonomi har hämtats från grekiskans ”läran om hushållning av knappa resurser”. En hållbar ekonomi som samspelar med socialt och ekologiskt ansvarstagande är en förutsättning för ett stabilt samhälle.

Det handlar helt enkelt om att jordens resurser ska räcka till, inte bara just nu utan även på lång sikt. Och då spelar en sund ekonomi en viktig roll. De företag som lyckas finna harmoni mellan dessa perspektiv är också de som blir hållbara och långsiktigt framgångsrika.

Stark balansräkning För HEMAB innebär detta att vi tar ansvar för att skapa ekonomiskt hand­ lingsutrymme för investeringar som ger positiv återverkan på lång sikt, som biogas, vindkraft och laddstolpar.

Linda Eriksson är ekonom och har som sådan ett övergripande ansvar för att sammanställa de siffror som ska visas upp 10

för ägarna – Härnösands kommun.

– Vad gäller såväl avkastning och soliditet som resultatet på sista raden är vi gott och väl i nivå med våra riktlinjer, konstaterar hon. Vi har en stark balans­ räkning med marginal för tyngre investeringar och som tål överraskningar som stormar och haverier utan att kantra.

»Vi har ett väl utbyggt kontrollsystem som gör att vi direkt ser ekonomiska och tekniska konsekvenser av oförutsedda händelser« God ekonomisk överblick Två resultatmässigt tunga affärsområden för HEMAB är fjärrvärme och elnät.

Det är områden som för med sig stora kost­nader men samtidigt alstrar intäkter.

Ett eventuellt överskott går tillbaka in i

verksamheten.

Vattenförsörjningen är en rättighet som lyder under kommunallagen med nollresultat som direktiv. Samma sak gäller för fastighetsrenhållningen som inte ska ge något plus i kassan.

Det finns även en kommersiell del inom Affärsområde Återvinning, med tjänster som slamsugning, omhänder­ tagande av byggavfall och utställning av containers.

– Där verkar vi på en konkurrensutsatt marknad som ska leva på egna meriter, säger Linda Eriksson.

Med månadsbokslut, regelbundna prognoser och särredovisning av respektive affärsområde har man god ekonomisk överblick, med full kontroll över intäkter och kostnader.

– Vi har ett väl utbyggt kontrollsystem som gör att vi direkt ser ekonomiska och tekniska konsekvenser av oförutsedda händelser, konstaterar Linda Eriksson.

• Externa kontroller av interna rutiner varje år.

• Externa revisorer granskar årsredovisningen.

Utmärkelse för högsta kreditvärdighet

Avkastning på sex procent Som ett kommunalt bolag slipper ­ EMAB också börsbolagets ibland H extrema krav på avkastning. S­ atsningar­ som bidrar till en grönare värld, som ­g as­produktion, vindkraft och ett tankställe för fordonsgas som på kort sikt är svåra att räkna hem men där man har ett ut­talat uppdrag, blir då lättare att motivera.

HEMAB håller även medvetet nere alla sina priser med den fina tanken att en ökad köpkraft för kommunens invånare ska gynna kommunens utveckling på lång sikt.

– Vi har fler parametrar än siffror att ta hänsyn till, säger Linda Eriksson. Ändå tycker jag att en avkastning av eget ­kapital på drygt sex procent i dagsläget är helt OK, med tanke på den låga räntan.

Med en sund och hållbar ekonomi som medverkar till minskade koldioxid­ utsläpp, som utnyttjar resurser effektivt och är socialt inkluderande bidrar ­ EMAB till ett friskare Härnösand och H till att de globala målen för en hållbar utveckling kan uppnås.

BRUNDTLANDRAPPORTEN I slutet av 80-talet kom ­F N-rapporten ”Vår gemen­ samma framtid” (även kallad Brundtlandrapporten) som befäste att hållbar utveckling är ”en utveckling som till­ fredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Det har blivit en överordnad princip för FN:s arbete och ett övergripande mål för svensk politik.

HEMAB tilldelades i maj 2016 Bisnodes trippel-A betyg för femtonde året i rad – en bedrift som endast drygt 500 svenska företag lyckats prestera.

Kreditvärderingsföretaget­ ­­ Bisnode (tidigare Soliditet) ­genomför kontinuerligt en ­värdering av svenska företags betalningsförmåga och ekono­ miska stabilitet i ett graderings­ system. Systemet, som är världens äldsta och mest ansedda, inne­håller över 2000 parametrar och det högsta betyg ett företag kan få är trippel-a (AAA). Det finns drygt 475 000 aktiebolag i Sverige och endast 562 av dessa har lyckats med bedriften att i 15 år i följd inneha AAA-status – HEMAB är ett av dem. Bisnode har därför diplomerat HEMAB med ett ­g yllene diplom.

11

O M ÅT E R V I N N I N G

Ett uttömmande miljöarbete Med HEMABs nyaste lastbil, en ADR-bil, tömmer Tommy Norberg k­ ommunens avloppsbrunnar och spilloljetankar. Allt tas om hand, renas och å­ teranvänds.

Med planerade körturer blir runt hundra mil i veckan Tommys facit bakom ratten.

Det är höst i luften, med morgon­ dimma­och färgklickar i träden, när vi lämnar HEMABs garage på Hälletorp.

Bilen, en stor Scania med bara något hundratal mil i tjänst och ännu blank som en spegel i lacken, är utrustad med både micro och kaffe­bryggare. Bakom ratten sitter ­Tommy Norberg, före detta­handbollsspelare för Brännan och omtalad vänsternia i GUIF, sedermera yrkes­chaufför som numera kör slambil på heltid.

– Jag trivs förbaskat bra, försäkrar han och rattar ut på vägen mot Säbrå och Viksjö. ­­Det är fritt, man sköter sig själv och dagarna går fort.

Oljan går till återvinning Vi passerar höstplöjda åkrar och betande kossor, på väg mot dagens första a­ nhalt. ­Luftfjädringen på alla fyra hjulen f­ ångar effektivt upp minsta skavank i väg­banan och resan känns behaglig.

Närmare 2 000 avloppsbrunnar och 400 slutna tankar, ofta i anslutning till vatten­täkter, ingår i Tommys arbets­ område. För fastigheter som används året om töms brunnen en gång per år, för fritidshus är frekvensen vartannat år.

12

Högsäsongen är mellan april och oktober,­resten av året kör Tommy spillolja från industrin och oljerester från bilverkstäder, restauranger och tvätthallar till Ragn-Sells i Söråker där vattnet separeras ur spilloljan. Oljan går därefter till återvinning, vattnet renas och släpps ut.

»Många tänker nog inte på vart avfallet tar vägen« Brunnar i dåligt skick Bilen han kör är en så kallad ADR-bil som kan hantera både slam och olja, med noggrann rengöring däremellan så att inte oljan kommer i kontakt med slammet. Under körningen ut mot Nordanå berättar Tommy att många brunnar han tömmer tyvärr är i väldigt dåligt skick.

Infiltrationen kan till exempel vara ­mättad och utan för­måga att ta emot mer slam.

– Många tänker nog inte på vart ­avfallet tar vägen, säger Tommy. Om ­infiltrationen är mättad rinner ju ­avlopps­­vattnet ut direkt i naturen och det är ju inte bra. Jag välkomnar den dag då alla brunnar besiktigas, konsta­terar han.

Fettet är värst Längs en smal grusväg invid ett gult hus med en betande häst på tunet gör vi ­d agens första stopp. Tommy backar in och drar ut slangen. Den är hela 60 meter lång, men av arbetsmiljöskäl ska det helst inte behövas mer än 12 meter slang för att tömma en brunn. Efter det debiteras kunden en extra kostnad per meter.

– Det handlar om vår arbetsmiljö. ­Slangen blir tyngre att hantera ju längre den är, ­f örklarar Tommy.

»Det är fritt, man sköter sig själv och dagarna går fort« Med ett gurglande ljud från mun­stycket börjar Tommy suga upp slammet som lagt sig på ytan i brunnens tre k­ amrar.

Fettet är värst, säger han. Det lägger sig som en kaka längst upp. Plötsligt blir det stopp. En svart sopsäck sitter fast i munstycket. Det känns nästan kusligt, vad finns i säcken? undrar vi. Svaret är tjocka rullar med alldeles nya spännband, hur de nu kunde hamna i en avloppsbrunn.

– Vi kan hitta allt möjligt, konstaterar Tommy.

Långa slanglängder är ingen ovanlighet. Det blir många, långa och tunga slangmetrar per dag att dra fram till brunnarna för att de ska kunna tömmas.

13

O M ÅT E R V I N N I N G

O M S M ÅT T & S T O R T

JULGRANSPLUNDRING VI INLEDDE 2016 med en välbesökt jul­

grans­­plundring. Flera hundra personer besökte Kraftvärme­verket för att lämna sin julgran, lära sig mer om fjärr­värme och umgås i det vackra vintervädret.

För varje gran skänkte vi en slant till Röda Korset och totalt summerade vi en julgåva på ­12 300 kronor till förmån för asylsökande.

BÖCKER TILL SKOLOR OCH FÖRSKOLOR I JANUARI SKICK ADE VI UT BOKEN

Från och med sommaren 2016 är endast brunnslock med en maxvikt på 15 kilo godkända av arbetsmiljöskäl.

Lappat och klart Återstår att pricka av tömningen ­på upp­ dragslistan och skriva en lapp att lägga i fastighetsägarens brevlåda. Planen är att den administrativa delen av arbetet inom kort ska läggas över på dator, så att kunden meddelas automatiskt när tömningen är avslutad.

– Ett automatiserat system kommer göra att rutterna går snabbare, säger Tommy och ­bläddrar i pärmarna för att se var nästa ­tömning ska göras.

»Ett automatiserat system kommer göra att rutterna går snabbare« En nyfiken flock får blänger på vår vita bil och höstlöven glöder när vi rullar vidare. En ko råmar på andra sidan en spegelblank tjärn. En svag doft av avlopp följer oss i hälarna men det är inte värre än att det går att leva med.

Välgjorda äldre brunnar Vårt andra stopp är en gammal en­ kammarbrunn. Ofta är de äldre brunn­ 14

arna välgjorda, med ordentlig infiltration redan från början och fungerar bra, trots att de kan vara både 60 och 70 år gamla.

Efter sju stopp är det fullt i tanken vilket innebär cirka 12 kubikmeter slam.

– Så här ser dagarna ut, säger Tommy.

In och ut ur bilen, ut med slangen, suga upp skiten, rulla in slangen och sen iväg igen.

FAKTA

­ manda­­undrar över el till alla privata och A ­kommunala förskolor samt grundskolor årskurs 1–3 i Härnösands kommun.

I och med Skolverkets naturvetenskapsoch tekniksatsning i förskola och grund­ skola, finns ett ökat behov av läromedel för yngre barn som berör dessa ämnen.

- Genom att dela ut den här boken vill vi försöka bidra till att täcka en del av det behovet, säger Andreas Einarsson, chef för Kommunikation och externa relationer på HEMAB.

VÅRDKASDAGEN ÄVEN 2016 BLEV FAMILJEDAGEN på Vårdkasen i samarbete med Härnösands Alpina ett välbesökt evenemang. Efter en omgång snöfall och blåst mitt på dagen sprack det upp och blev strålande vår­v interväder på eftermiddagen. Kakorna från Tigers bageri var populära och m ­ ånga njöt av att få sig en kopp kaffe eller varm saft. Allt som allt en mycket lyckad dag som ingen riktigt ville skulle ta slut.

MILJÖGURU INSPIRERADE MAT TIAS GOLDMANN gästade Härnösand i slutet av mars och talade vid HEMABs årsstämma under temat hur vi alla kan bli klimathjältar och samtidigt få ökad livskvalité.

– Jag tycker att Härnösand som kommun och HEMAB som bolag är jätte­­ duktiga. Det är en fröjd att se att även en medelstor kommun kan vara före­g ångare.

Jag tänker speciellt på biogassatsningen som är ett underbart sätt att sluta krets­ loppet, sade ­Mattias G ­ oldmann. Mattias Goldmann är sedan 2013 VD för tanke­ smedjan Fores och har länge medverkat i de globala klimatförhand­l ingarna.

HEMAB har två bilar för ­slam­tömning och hantering av spillolja.

VAD ÄR EN ADR-BIL?

Vattnet renas i tre olika steg

ADR är en förkortning för

Vi vänder tillbaka mot Härnösand.

Sista stoppet är reningsverket i Byåker. ­Tommy kopplar en slang till bilen och slammet trycks in genom ett hål i ­väggen.

Där inne avvattnas slammet. Den torra massan går vidare ner i en container för att sedan användas som täckmaterial på deponin vid Älands återvinnings-­ anläggning. Vattnet pumpas till Katta­ strand där det renas i tre olika steg för att sedan släppas ut i havet. Och det som blir över, fasta partiklar som inte kan tas tillvara, skiljs ut för att sedan brännas.

– Jaha, nu är det lunch, konstaterar ­Tommy sedan bilen lossats på sin last.

I morgon är det en annan runda, med nya brunnar att tömma.

“European Agreement concerning the international carriage of Dangerous goods

NY PRISMODELL FÖR FASTIGHETSRENHÅLLNING FÖRSTA OK TOBER infördes en ny, ­ iljö­styrande taxa för fastighetsren­ m hållning,­­­som innebär att det ska vara mer fördelaktigt att välja ett sorterings­ alternativ som ger mindre mängd bränn­bart avfall. Hela tanken med den nya t­ axan grundar i att det ska kännas motiverat och lätt att göra rätt. Fler ska sortera mer helt enkelt. Plockanalyser visar att det är i särklass bäst sorterat och minst mängd brännbart avfall i flerfacks­ kärlen, så det alternativet vill vi lyfta och uppmuntra härnösandsborna att välja.

Vi ser också att det är det alternativet som flest valde att byta till i samband med införandet av miljöstyrande taxa.

by Road” och betyder alltså “Europeisk överenskommelse

LADDPLATSER

om internationell transport av farligt gods på väg”. Exempel på farligt gods är brandfarliga

I SLUTET AV 2016 påbörjades projekt SiSL Härnösand (Stolpe in för stad och land) som syftar till att skapa en bättre infra­ struktur för laddning av elfordon. Under projektets gång kommer 30 laddstolpar sättas upp med 60 laddpunkter, på 22 platser runt om i kommunen.

produkter samt hälsovådliga eller explosiva ämnen.

Andrea Hall, projektledare för SiSL på HEMAB, ser positivt på elbilens framtid.

15

O M VAT T E N

vestera i mekaniska omrörare med bättre verkningsgrad.

Slammet passerar sedan genom en centri­fug – även den en nyinvestering - som pressar ut vattnet innan slammet körs till den nya biogasanläggningen i Äland för att rötas och förvandlas till fordonsbränsle.

I det sista reningssteget för vattnet pressas det genom att sandfilter där ytterligare föroreningar fångas upp innan vattnet går ut i Södra sundet. Dagligen tas prover på det renade avloppsvattnet.

– Vi har överlag en effektiv anlägg­ ning i bra skick, summerar Åke Gavelin. ­A rbetsmiljön har blivit bättre, med ­m indre lukt och vattnet har genom åren blivit allt renare. Det i sin tur gör att Södra sundet och Härnösands havs­ miljöer blir mycket trevligare för såväl människor som djur och natur.

Energisnåla steg till ett renat avloppsvatten Det är viktigt att tänka till innan man spolar ner något i toaletten eller hushållets övriga avlopp. Det som spolas ner där försvinner inte, utan måste tas om hand för att inte skada vår miljö. I reningsverket på Kattastrand passerar avloppsvattnet flera steg innan det anses tillräckligt rent.

Nya intagssilar renar avloppsvattnet ännu bättre, vilket på sikt ger en bättre drift och mindre underhåll.

Slammet transporteras till biogasanläggningen och blandas med matavfall för att bli biogas.

FAKTA HEMAB har nio olika avlopps-

Med ett fungerande avloppssystem renas avloppsvatten på ett effektivt, miljömässigt och hygieniskt sätt. Det är en grund­ läggande åtgärd för vår hälsa och miljö.

Det var under senare delen av 1800-­­talet som många svenska städer lät bygga avloppssystem. Men det var först under tidigt 1900-tal som man på vissa håll började rena det vatten som i rör­ ledningar fördes från kök och toaletter till närmsta sjö.

1940 fanns 15 reningsverk i hela landet.

Efter 60-talets miljölarm, bland annat om övergödning av sjöar och vattendrag, byggdes under hela 70-talet den kommunala avloppsreningen ut. Vattnet blev renare, badplatser kunde öppnas igen och fisken kom tillbaka.

Idag finns i Sverige drygt 2 000 renings­verk som varje år renar 1,5 ­m iljarder kubikmeter avloppsvatten. Det är lika mycket vatten som behövs för att fylla 3 000 Globen.

Härnösands avloppsreningsverk På Kattastrand, lite i skymundan ­mellan de nya bostäderna vid Bryggaren Strand och Nickebostrand, ligger det ­kommunala­­ avloppsreningsverket för Härnösands tätort.

Fram till 1968 fanns ingen rening alls 16

för härnösandsbornas avloppsvatten. Det fick rinna direkt ut i havet, med enbart ett galler för utloppet som tog hand om de grövsta föroreningarna.

– Man kan väl säga att i det avseendet var det inte bättre förr, konstaterar ­Å ke Gavelin, driftchef på affärsområde Vatten på HEMAB.

» I det avseendet var det inte bättre förr« På reningsverket tas allt avloppsvatten­­ inom Härnösands tätort om hand. Det innebär ett område från Fröland till ­Saltvik inklusive delar av Härnön.

I siffror handlar det om mellan 5 000 och 8 000 kubik­meter hushållsvatten per dag som renas i tre steg innan det släpps ut i Södra sundet.

– Ett villkor för att reningen ska fungera är emellertid att man inte spolar ner annat än det som kommer från ­k roppen och toalettpapper i toaletten, säger Åke Gavelin.

Reningsprocessen Den första åtgärden är att rensa avloppsvattnet från allt fast material. En stor investering har nyligen gjorts i nya silar

med bättre reningsgrad och ett nytt ­system för tvättning och avvattning av ­renset. Det avvattnade renset skickas ­d ärefter till Korstaverket i Sundsvall där det bränns och blir till energi.

Nästa steg är den biologiska behand­ lingen av vattnet. I fyra stycken fem meter djupa bassänger tillsätts syre i stora mängder samt en polyaluminiumkloridlösning till vattnet. Syret göder bakterier och andra syreförbrukande mikro­organismer som i sin tur livnär sig på organiska ämnen, men även på kväve och fosfor.

Därefter passerar vattnet det kemiska reningssteget. Där tillsätts en polymer för att föroreningar ska lösa ut och koagulera och bilda så kallade ­flockar. Dessa sjunker till botten och bildar slam. Slammet ­skrapas ihop och pumpas delvis tillbaka till biologibassängen för att hålla bak­ terierna vid liv.

– Här har vi en annan viktig investering, berättar Åke Gavelin. ­Pumparna som används för returslammet har bytts ut mot betydligt energisnålare och ­effektivare alternativ. Det slam som inte pumpas åter till den biologiska behand­ lingen pumpas till ett slamlager. För att få ner energiförbrukningen ytterligare är tanken att vi där inom kort även ska in-

reningsverk runt om i ­­­­­kommunen. Det största ligger på Kattastrand. Avloppsreningen görs där i tre steg; mekanisk, biologisk och kemisk rening.

I Sverige är alla som bor i tätorter anslutna till ett avloppsreningsverk. Sverige har drygt 2 000 kommunala avlopps-­

Dagliga prover tas för att kontrollera renheten på avloppsvattnet innan det släpps ut.

reningsverk, som tar hand om avloppsvatten från hushållen.

Avloppet ska inte användas för färgrester, mediciner eller kemikalier. Det handlar varje år och i hela landet om 7 000 ton skräp som inte borde hamna i avloppet. Vanligaste ful­ spolningen är snus som innehåller tungmetallen kadmium vilket avloppsreningsverken inte kan ta hand om och som inte bryts ner i naturen.

Snus ska istället alltid slängas i de brännbara soporna.

I sedimentationsbassängerna sjunker fasta partiklar till botten och bildar slam.

När sedimenteringen är klar pumpas vattnet vidare till det avslutande reningssteget.

17

O M F J Ä R R VÄ R M E

Biobränslet sorteras i olika typer för att personalen ska kunna skapa en optimal blandning.

– Allt syns inte på skärmarna, konstaterar David Öhman.

Trygg och säker värme, bra för miljö och klimat Sveriges allra första anläggning för kommunal fjärrvärme byggdes redan 1948, i Karlstad. Sedan dess har utvecklingen gått med stormsteg och idag är fjärrvärme Sveriges vanligaste uppvärmningsform. I Härnösands tätort värms hälften av alla villor och nästan alla flerfamiljehus med fjärrvärme.

Idén bakom fjärrvärmen är enkel. Istället för att varje byggnad har en egen panna levereras värme till många byggnader från en central anläggning. Resurser som annars skulle gå förlorade, som skogs­ avfall och restvärme från industrin, tas tillvara vilket bidrar till ett mer energi­ effektivt samhälle.

Startskottet för fjärrvärmen Det var i slutet av 40-talet som de kommu­nala energiverken vågade satsa på något nytt och oprövat. Startskottet blev möjligheten att producera både värme och el i ett kraftvärmeverk. Idag svarar fjärrvärmen för drygt hälften av all ­byggnadsuppvärmning i Sverige – ­hemma, på jobbet eller i skolan – att jämföra med övriga Europa där siffran är knappa tio procent. Alla större svenska städer har fjärrvärmesystem, med vatten som värmebärare i nästan samtliga fall.

18

Fjärrvärme i Härnösand I Härnösand påbörjades utbyggnaden av fjärrvärme 1974 och under åren som följde tillkom ett antal tillfälligt uppsatta panncentraler som var och en försörjde ett mindre antal fastigheter med värme.

En första större permanent anläggning för fjärrvärme var den hetvattencentral som togs i drift 1985 och innebar att fler fastigheter kunde anslutas. Under nittiotalet ökade sedan antalet villakunder och ledningsnätet byggdes ut.

2002 kunde det nuvarande kraft­ värme­verket på Varvsallén invigas, med två höga skorstenar som landmärke.

Där­värms nu det vatten som håller härnösandsborna varma.

Fjärrvärmens hjärta Underhållschef Håkan Nilsson, som varit med sedan start, visar vägen in i Kraftvärmeverkets inre rum, till panna,

turbinhall och kontrollrum.

– Vattnet, berättar han, blir till ånga som driver en turbin som i sin tur driver en generator som producerar el. Sedan ångan passerat genom turbinen värmer ångan vattnet som sedan pumpas ut i­ fjärr­värmesystemet till alla fjärrvärmekunder.

Anläggningens hjärna Kontrollrummet utgör anläggningens hjärna. Härifrån styrs pumpar, ventiler, temperatur och bränsleflöden. David Öhman och Mattias Melin är två av de totalt elva drifttekniker som via skiftgång dygnet runt håller koll på att allt är som det ska. Men lika viktigt är att regel­ bundet ge sig ut bland rör och ventiler i den stora anläggningen.

Ångturbinen och generatorn genererar lokalproducerad el som HEMAB, Härnösandshus och Härnösands kommun använder i sina verksamheter.

»Fjärrvärme är både säkert och miljövänligt« ­ – Allt syns ju inte på skärmarna, säger David Öhman. Vi måste själva titta till grejorna också, särskilt på vintern då det kan bildas stora isklumpar i bränsle­ systemet.

Bränslet skruvas in till pannan där det eldas för att hetta upp processvattnet.

David Öhman och Mattias Melin har koll i kontrollrummet, men även ute i anläggningen, där ventiler, rör och pumpar också behöver direkt tillsyn.

19

O M S T O R T & S M ÅT T

O M F J Ä R R VÄ R M E

För att undvika driftstörningar och minimera risken att kunden drabbas av sådana finns ett underhållssystem med omkring 1 200 förebyggande åtgärder som planerats in vid olika intervaller, vissa så långt som 15 år framåt.

– Det gäller att ligga lite före och alltid vara förberedd, konstaterar Håkan Nilsson. Vanligaste felet är läckor på ledningarna, men det finns också mycket elektronik och mjukvara som kan ställa till det.

FAKTA

INTEGRATION GENOM HANDBOLL

Från början var det f­ ossila

Vatten som värms upp i kraft­

bränslen som utgjorde bränsle

värme­verket skickas sedan i ett

i kraftvärme­verken. Ett ökat

nergrävt led­nings­nät ut till anslutna

­miljömedvetande bidrog ­senare

fastigheter. I fastig­heten finns en

till en samlad övergång till de

värmeväxlare där värmen över­

VI PÅ HEMAB jobbar med samhälls­

bio­bränslen som ­används idag.

förs från fjärr­värmevattnet till

­Mindre ­skadliga utsläpp och renare

fastighetens egna uppvärmnings­

luft blev ­resultatet.

system. Det finns också en

»Det gäller att ligga lite före och alltid vara förberedd«

­Biobränslen utgörs av rest­­­

värmeväxlare för upp­värmning av

produkter från skogen – sågspån,

varmvatten till f­ astigheten. stund som det finns ett behov,

Om olyckan ändå skulle vara framme finns sex reservpannor på olika platser i Härnösand. Håkan Nilsson känner sig trygg i förvissningen att kunden inte ska behöva märka om kraftvärmeverket – mot förmodan – skulle stanna.

– Ingen ska behöva frysa, försäkrar han. Fjärrvärme är både säkert och miljö­ anpassat.

vid kraftvärme­verket blandas för att få rätt mix och fukthalt för att

det vill säga när kranarna öppnas.

utgöra ett ­optimalt sammansatt

Fjärrvärme­vattnet går sedan

bränsle. Efter att större stenar och

i retur till värmeverket, värms upp

järnföremål ­sorterats bort skruvas

igen och tillbaka ut på nätet. Och

bränslet in till pannan där det

så vidare. En ständig process som

eldas för att hetta upp process­

håller många härnösandsbor härligt

vattnet.

varma ­dygnet runt, året om.

nyttigheter i form av bland annat vatten, återvinning, fjärrvärme och elnät. Men vi har även en roll att spela i ansvarstagandet för en socialt hållbar miljö i Härnösand. En del av den rollen handlar om att bidra till integration av våra asylsökande och flyktingar. På initiativ av de lokala handbollsklubbarna – Härnösands HK och Brännans IF – var HEMAB med och möjliggjorde ett integrationsprojekt där barn fick chansen att prova på handboll. Förhoppningen var att fånga upp bollintresserade unga och att under lättsamma former träna språk, känna glädje och hitta nya kompisar. Ett 20-tal barn och ungdomar från olika asyl- och flyktingboenden lekte och provade därför på handboll under stoj och skratt en kväll i oktober. Det övades bland annat på pass­n ingar och att skjuta på mål. Initiativet var m ­ ycket uppskattat !

torv, skogsflis och bark – som

Varmvattnet till­verkas i samma

KUNDTRÄFF PÅ KRAFTVÄRMEVERKET

ÅTERBRUKET

DEN 28 MA J anordnade vi tillsammans med Arbetslivsförvaltningen en familje­ dag på Härnösands kretsloppspark. Vi bjöd på fika och hade öppet hus i den nya fina Återbrukslokalen. Draghundar, återbrukspyssel, biogasbilar och kluriga återvinningsfrågor stod på programmet.

Dagen bjöd på strålande sol och många besökare.

TEXTILIER TILL ÅTERVINNING Elias Lidén, Amanouil Sahdo, Isak Jarl, Vladimir Martukans och Simon Andersson från Kastellskolan försåg besökarna med hembakat fika.

Per Åslin, Driftingenjör, förklarar hur fjärrvärme-processen fungerar.

Att besöka kraftvärmeverket i månsken kan vara en spännande upplevelse.

Kenneth Edholm, Driftchef, visar kontrollrummet för intresserade besökare.

20

Brinner det i pannan?

NÖJDA KUNDER ENLIGT INDEX VARTANNAT ÅR genomför HEMAB en omfattande kundundersökning och 2016 var det dags igen. Undersökningen genomfördes via telefon och e-post till slumpmässigt utvalda kunder. Syftet med undersökningen är att samla ihop och värdera våra kunders omdömen och upplevelser av HEMAB som företag.

Resultatet av vår NKI-mätning är den enskilt viktigaste delen i vårt fortsatta kvalitetsarbete. Resultatet blev åter en gång höga betyg vilket resulterade i ett NKI-värde på 76 att jämföra med 74 vid förra undersökningen 2014. NKI-värden på 75 och över är att betrakta som mycket goda resultat, så vi är såklart väldigt glada och stolta över detta!

PRODUK TION AV TE XTILIER kräver stora markytor och stora mängder vatten för bomullsodling. Miljöpåverkan är stor vid tillverkningen. Klimatet ­påverkas­­ och vattenförbrukningen är stor. Kemikalie­ användning och transporter påverkar också miljön. Från och med sommaren 2016 är det möjligt att lämna textilier till återvinning på Härnösands krets­ loppspark. Istället för att slänga och förbränna utslitna textilier kan de nu skickas vidare till ansvarsfull återvinning och bli till nya plagg.

21

O M E L N ÄT

Långsiktig planering ger trygg elförsörjning

Vid nydragningar och i känsliga miljöer används, då det är möjligt, stolpar av ett ur miljöperspektiv bättre material.

En viktig del i uppdraget att leverera el till hushållen dygnet runt, året om, till rätt kvalitet, är att driva och underhålla elnätet i Härnösand. Med lika delar kompetent personal och långsiktig planering hanterar HEMAB sitt samhällsansvar så att minsta möjliga störningar ska drabba kunden.

Det var rejält kallt den där dagen den 14 januari 1973. Plötsligt blev det svart i Härnösand. En kortslutning, skyddsreläer som inte fungerade, bränder i ett ställverk. Elavbrottet drabbade hela ­centrala staden, många kunder var utan ström i 40 timmar.

– Bristande underhåll får anses vara en del av orsaken, konstaterar Per Mellberg som är chef för HEMABs affärsområde Elnät. Det som inte fick hända, hände ändå.

Missödet för drygt 40 år sedan väckte på ett drastiskt sätt en insikt om samhällets sårbarhet. Och idag, då vi har blivit än mer beroende av säker tillgång på el, är ett elnät utan störningar, med tillförlitlig teknik och utrustning, ännu viktigare.

åtgärderna kan utföras, samtidigt som arbetet blir mer effektivt och kan utföras under kortare tid.

– Historiskt sett har vi grävt kabel under sommarhalvåret och satt upp luftledning på vintern då det är lättare att ta sig fram i skogen, säger Per Mellberg.

Skillnaden mellan säsongerna blir allt mindre, men visst finns det underhålls­ åtgärder som ännu är årstidsbundna. Som att helikopterbesiktning av ledningsnätet görs på våren, innan löven slagit ut. Samt att farliga träd utefter ledningsgatorna ska fällas vintertid.

Viktigt att vädersäkra

Och fortfarande ökar belastningen på HEMABs fältpersonal när det är barmark.

Det är mycket att gräva och den ordi­narie bemanningen är dimensionerad efter full sysselsättning året om. Vid tillfälliga toppar köps därför hjälp utifrån.

– Beroende på uppdragets storlek och karaktär använder vi såväl lokala montörer som större rikstäckande företag, förklarar Per Mellberg.

Ytterligare påfrestningar har senare års stormar inneburit. Inte minst i de områden där elledningen går i luften har HEMAB skyndat på arbetet med att g­ enom en mer långsiktig planering förstärka och vädersäkra elnätet.

Nya arbetsmetoder och en strukturerad och välplanerad årscykel har bidragit till att sudda ut gränserna för när på året 22

» Arbetet har blivit mer effektivt och kan utföras under kortare tid«

Samverkan ger ökad kundnytta HEMAB ingår även i den nationella samverkan inom energiområdet där ett ömsesidigt utbyte av personal medverkar till snabba åtgärder vid plötsliga och stora driftstörningar, som orsakas av bland annat stormar.

Upparbetade kontaktvägar över kommungränserna och en organisation där bemanningen inte enbart är en fråga för det enskilda företaget bidrar till ökad kundnytta.

Det är en stor utmaning att både göra såväl snabba insatser som långsiktiga investeringar på nätet och samtidigt hinna med att underhålla återstoden av HEMABs elnät.

– Det viktiga när man har många bollar i luften är att ha framförhållning, poängterar han. Vår personal ska veta när elskåp och ledningar ska bytas, det är att likna vid ett serviceavtal för bilen som ger säkrare körning och jämnar ut kostnaderna över åren.

Sikte på störningsfria leveranser Ett sätt att säkra leveranserna är de årliga inspektioner som görs av HEMABs omkring 500 nätstationer, ett annat är att gräva ner kablar som ger alternativa

Krzysztof Lukaszewicz och Per Mellberg på affärsområde Elnät ser positivt på tekniska framsteg som ökar möjligheterna för störningsfria leveranser.

År 2020 ska alla högspänningsledningar vara nedgrävda eller isolerade för att vädersäkra elnätet och säkerställa störningsfria leveranser. Vi ligger bra till nu när vi har kommit halvvägs i det arbetet.

matningsvägar till utsatta områden så att ett kabelbrott inte ska behöva orsaka långa strömavbrott.

Ny teknik gör också att arbetet många gånger kan utföras utan kund­påverkan,­ oavsett årstid. Det blir också allt vanligare att byta stolpar med spänningen påslagen.

Dessutom väntar arbetslag med dagberedskap som året om kan rycka ut vid akuta åtgärder, som trasiga kabelskåp eller belysningsstolpar som riskerar att falla.

– Vårt råd till allmänheten är att alltid ringa oss om man ser något som är trasigt eller verkar farligt, oavsett vilken årstid

det är, säger Krzysztof L ­ ukaszewicz,­ ­ nderhållstekniker på affärsområde u Elnät. Det hjälper oss att sätta in åtgärder innan ett problem uppstår och att bibehålla ­störningsfria leveranser till våra kunder.

23

24

25

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Förvaltningsberättelse ÄGARFÖRHÅLLANDEN HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB, HEMAB, ÄGS TILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN. I HEMAB INGÅR DE T HELÄGDA DOT TERBOLAGE T HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HEAB, I VILKE T ELNÄTRÖRELSEN BEDRIVS. HEMAB ÄGER 40,0 % AV AKTIEK APITALE T (40 % I RÖST VÄRDE) I KOMMUNBR ÄNSLE I ÅDALEN AB. ÖVRIG DELÄGARE MED 60 % ÄR ÖVIKS ENERGI AB. HEMAB ÄGER 16,0 % AV AKTIEK APITALE T (16% I RÖST VÄRDE) I SERVANE T AB. ÖVRIGA DELÄGARE ÄR SUNDSVALL ELNÄT (66 %), BTEA SAMT TIMR Å, ÅNGE, STRÖMSUND OCH R AGUNDA KOMMUNER. HEMAB ÄGER OCKSÅ 11 % I NORRSKEN AB SOM TOTALT HAR 20 KOMMUNER RESPEKTIVE KOMMUNALA BOLAG SOM DELÄGARE.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN HEMAB -koncernens verksamhet är upp­delad

i fyra affärsområden; Fjärrvärme, Åter­ vinning, Vatten och Elnät. Elnätverksam­ heten bedrivs i dotterbolaget HEAB medan övriga verksamheter bedrivs i moder­bolaget.

Verksamheten omfattar även vindkraft, bio­ gas, fordonsgas, bredband och laddstolpar.

FJÄRRVÄRME – MÅNGA NYA ANSLUTNINGAR TILL FJÄRRVÄRMENÄTET Vi startade 2016 med en välbesökt julgrans­ plundring på Kraftvärmeverket (KVV).

Vi serverade hamburgare och flisade jul­ granar på löpande band i strålande vintersol!

Under året som gått har vi anslutit 34 nya fastigheter i befintliga områden med fjärrvärme och vi har även gjort en del nyetableringar. Dollarstore är till exempel en företagskund som valt fjärrvärme som uppvärmningsform.

Under året har vi gjort investeringar i det befintliga ledningsnätet bland annat i form av en ny pumpstation på Bondsjöhöjden.

Vi har även byggt ihop ledningar och på så sätt skapat ett större ledningsområde av två separata system och reinvesterat i ställverk på KVV. Jobbet med att förse fjärrvärme­ led­n ingarna i marken med fuktindikerande larm, som gör att vi kan upptäcka läckor och åtgärda dessa snabbare, fortsatte under 2016.

Vi har nu kommit ungefär halvvägs i detta projekt.

Vi har fortsatt vårt arbete att via direkt­ utskick aktivt söka upp de kunder som ännu inte har fjärrvärme, ett arbete som kommer fortsätta under 2017.

26

Under 2016 började kraftvärmeverkets per­ sonal att rondera tankstationen för fordons­ gas, i syfte att säkerställa drift och underhåll av denna.

Vi har fått förnyat medlemskap i Pris­ dialogen för 2017. De positiva kundsamtal vi har haft under året tyder också på att vi har ett gott förhållande till våra kunder, vilket är ett av syftena med Prisdialogen.

Som vanligt avslutade vi året med våra kund­möten i december. Och som vanligt hade vi ett lunchmöte för våra företags­ kunder, även detta år på Technichus. Vi hade också en kvällsträff för våra privatkunder där vi i år valde att visa upp Kraftvärmeverket från insidan. Kvällen blev mycket välbesökt och uppskattad!

Vi fortsätter in i det nya året med för­ bättrade rutiner för mottagning av samtal från kunder. Samtalen går nu alltid via Kundservice, som i sin tur gör att bedömning om en tekniker behöver blandas in. Kunden kontaktas i sådana fall direkt av teknikern och slipper kopplas till olika personer på telefon. Ett system som har visat sig mycket lyckat, både för oss och kunderna.

ÅTERVINNING – MILJÖSTYRANDE TAXA OCH UNDERJORDSBEHÅLLARE I FOKUS Under året har matavfallsprojektet rullat vidare genom att involvera även företag och verksamheter. Ett antal fritidshusområden har nu också börjat sortera ut sitt matavfall.

30 000 ton aska från Econova transport­ erades under cirka sex veckor till Älands återvinningsanläggning. Den har där omhändertagits på ett säkert sätt genom att placeras under åldersbeständig gummiduk och jordlager.

I slutet av maj bjöd vi in till familjedag på Härnösands kretsloppspark för att fira att det nya Återbruket stod klart och var i bruk.

Besökarna bjöds på små cupcakes och att titta på Återbruket från insidan. Även draghundar och återbrukspyssel var populära inslag under dagen.

Två nya, innovativa lösningar finns sedan 2016 att nyttja via Återvinningen. Det ena är storsäcken, som går att köpa som tjänst från oss om man inte har behov av att hyra en hel container för sitt trädgårds- eller byggavfall.

Det andra är miljötratten, som ska minska problemen med fett i avloppsledningar.

Tratten har blivit mycket efterfrågad och vi har hittills delat ut cirka 600 stycken till härnösandsborna, helt gratis, och kommer med största sannolikhet dela ut minst lika många till.

Våra anläggningar har haft ett stort antal studiebesök under året, vilket är jätteroligt.

Vi vill föregå med gott exempel i miljöfrågor

och visar gärna upp både flerfackskärl och vår biogasanläggning och tankstation, vilka är de områden som renderar störst intresse.

Under året har ytterligare 20 000 m² av deponin vid Älands återvinningsanläggning sluttäckts. Nu återstår endast 5000 m², vilket motsvarar 3 procent av den totala ytan.

VATTEN – FLERA INSATSER FÖR LÅNG­S IKTIGT MILJÖTÄNK De två intagssilarna som utgör det första reningssteget vid reningsverket på Katta­ strand byttes ut i början av året. De nya silarna rensar bort cirka 50 procent mer än de gamla gjorde. Detta har fått positiva effekter på driften av verket eftersom risken att så kallat ”rens” (grovt material) fastnar i mixers, pumpar och liknande minskar drastiskt. Vi ser att mängden underhållsarbete sannolikt kan komma att minska som en följd av detta.

Under våren och sommaren renoverades vattentornet invändigt. Insidan spolades ren med högtryck, löst material avlägsnades och ny betong sprutades på väggarna.

Under hösten var hela processen med överklaganden klar gällande VA till södra Härnön och detaljplanerna. Därmed hade vi klartecken att starta utbyggnaden av kom­ munalt vatten och avlopp. Huvudentreprenör blev Skanska och arbetet startade i slutet av 2016.

Som ett led i vår långsiktiga underhålls­ plan uppfördes en ny, 310 meter lång, råvatten­ledning mellan Bondsjön och vattenverket i slutet av året. Den gamla ledningen byggdes 1961 och började därför bli uttjänt. Arbetet ingår i vår långsiktiga underhållsplan där gamla ledningar byts ut för att vi ska kunna bibehålla säkra leveranser av dricksvatten med god kvalité. Det­samma gäller de reinvesteringar vi har gjort i lednings­nätet, med bland annat relining av ledningar i Älandsbro och Rö.

ELNÄT – VÄDERSÄKRING AV ELNÄTET EN VIKTIG FRÅGA Den av Energimarknadsinspektionen be­ slutade intäktsramen för vår elnätsverk­ samhet 2012-2015 blev under 2016 fastställd till en betydligt högre nivå än den vi ansökt om. Det innebär att vi har god marginal till våra verkliga intäkter, vilket i sin tur ger oss en stabil grund att stå på under kommande regleringsperioder.

Vädersäkringsprojektet fortskrider enligt tidsplanen och vi har nu raserat ungefär hälften av de ledningar som vi, när pro­ jektet startade, avsåg att vädersäkra fram till år 2020. Den tidiga snön ställde till det lite i ­slutet av året, men vi ligger bra till tids­m ässigt ändå. De stora områden som

vädersäkrats under 2016 är Hamre-Roten, Billsta-Sörmark och Ultrå-Öje. Bara dessa områden har kostat cirka 20 miljoner att vädersäkra. Inför 2016 förlängdes avtalet med kommunen för att i ytterligare tre år sköta gatubelysningen.

Vi har uppdaterat driftövervaknings­ systemet, vilket har förbättrat möjligheterna att snabbt göra omkopplingar i nätet, och därmed korta avbrottstiden för våra kunder vid driftstörningar.

Det kommunikationssystem som bland annat polis och andra samhällsviktiga aktörer använder sig av, Rakel, har nu även blivit till­ gängligt för branschen att använda via ett pro­ jekt finanserat av Svenska kraftnät. De ställer stora krav på aktörer för att få vara med i Rakel och när då alla mindre elnätsbolag fick chansen så passade vi på att ta den! ­Systemet är radiobaserat, vilket möjliggör snabb kommunikation med flera parter samtidigt.

Det gör att vi på ett enkelt sätt kan ha snabb och enkel kommunikation med kommun, länsstyrelse och även internt med personal i fält vid till exempel större störningar. Målet är att kommunikations­systemet ska bli en naturlig del av den dagliga verksamheten, för att fungera klanderfritt vid en eventuell kris.

BREDBAND, VINDKRAFT, LADDSTOLPAR Drift, marknadsföring och utbyggnad av vårt bredbandsnät bedrivs gemensamt i ServaNet AB tillsammans med flera andra kommu­ nala bolag och kommuner i Västernorrland och Jämtland. Delägarna äger infrastruk­ turen i sin kommun i form av optofiber, kanalisation med mera och arrenderar ut den till ServaNet. Under 2016 byggdes vårt bredbandsnät i Härnösand ut för 18 miljoner kronor.

I juni 2016 beviljades HEMAB som första projekt inom Leader i Sverige bidrag för vår satsning på bredbandsutbyggnaden på landsbygden i kommunen. Bidraget avser personella resurser och inte investeringar, men är en förutsättning för det omfattande planeringsarbete som behövs för en klok utbyggnad av fiber. Satsningens fullständiga namn är “Att mobilisera boende, företagande och föreningar på landsbygden i Härnösands kommun till att ansluta sig till fiberbredband och skapa förutsättningar för en kostnads­ effektiv utbyggnad.” Projektets mål är att få in 800 intresseanmälningar i områden på landsbygden där det utan någon form av ekonomiskt bidrag inte är lönsamt att bygga ut fiberbredband. Vi har i dagsläget genom­ fört fem informationsträffar och har ytter­ ligare flera inplanerade. Antal besökare på mötena har totalt varit 267 och vi har hittills 199 stycken intresseanmälningar. Projektet

pågår till sista december 2019.

Arbetet med att ta fram ett beslutsunder­ lag för att ta ställning till om HEMAB ska bygga två nya vindkraftverk vid Spjutåsber­ get pågår. Nödvändiga tillstånd och avtal är klara såsom igångsättningstillstånd givet av Miljöprövningsdelegationen samt markägar­ avtal med berörda fastighetsägare i projekt­ området. Enligt tillståndet ska projektet vara genomfört senast 2019.

I vårt ägardirektiv finns uppdraget att vi ska engagera oss i utvecklingsarbete som stöder utveckling av nya energilösningar och ger inspiration till nytänkande i hållbarhets­ frågor. Som en del i detta började vi under 2016 bygget av de 30 laddstolpar för elbilar som ska uppföras på 22 platser runt om i Härnösands kommun fram till 2019. Varje stolpe har två uttag, så totalt kommer detta skapa 60 nya laddpunkter för elbilar.

MILJÖPÅVERKAN OCH HÅLLBARHET Affärsområdena Fjärrvärme, Återvinning och Vatten, som alla återfinns i moder­ bolaget, bedriver tillstånds- och anmäl­ ningspliktig verksamhet enligt miljöbalken.

Verksamheternas huvudsyften är att minska miljöpåverkan i samhället; Fjärrvärme ­genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till återvinning av avfall som annars skulle ­spridas i naturen och Vatten genom att ta hand om spillvatten som annars skulle förorena vattendrag och hav.

Fjärrvärmens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen.

Tillförseln av bränslen som trädbränslen och torv med mera, sker med lastbilstransporter.

När det gäller utsläpp från våra anläggningar har de rikt– och gränsvärden som gäller för verksamheten hållits.

Verksamheten inom Elnät är inte till­ stånds- eller anmälningspliktig ur miljö­ synpunkt men miljömålen är ändå högt ställda. Med övergången från luftledning till jordkabel minskar behovet av att uppe­ hålla skogs- och åkermark för ledningsgator och marken kan därmed återlämnas till markägarna.

Biogas och fordonsgas har varit i fokus även under 2016. Biogasanläggningen har tagit form succesivt sedan byggstarten i januari och i december genomfördes en provdrift. En extra tankningsmöjlighet för fordonsgas installerades också ute i Äland i slutet av året, vilken ska fungera som backup till tankstationen i Härnösand.

I oktober infördes en ny, miljöstyrande taxa för fastighetsrenhållning. Taxan gör det

ekonomiskt mest fördelaktigt att ha flerfacks­ kärl, vilket är det sorteringsalternativ som ger minst mängd brännbart avfall och en god utsortering av förpackningar och matavfall.

Många valde att i samband med förändringen gå över till flerfackskärl, vilket är mycket positivt ur miljösynpunkt.

Sedan sommaren 2016 är det möjligt att lämna in textilier till återvinning på Härnösands kretsloppspark. Att utslitna textilier återvinns istället för att förbrännas innebär en stor miljönytta sett till den totala miljöpåverkan som framställning av nya textilfibrer innebär.

I september fick vi klartecken att vi från och med 1 mars 2017 kommer ta hand om Örnsköldsviks matavfall. Det korta transport­avståndet och vår nya, moderna anläggning för att röta matavfallet gör att miljönyttan i avtalet maximeras. Vi kommer även fortsätta ta hand om insamlat matavfall från Sundsvall.

Vi har under året varit med och bidragit till kommunens ambitiösa klimat- och energiplan. Grundmålen är i linje med de nationella målen, men med sikte på att vara en ledande miljökommun vill vi vara en god förebild till exempel inom områden som fossiloberoende fordon och förnybar energi.

Vårt samarbete med Arbete och Inte­ gration på kommunen har fortgått vid Härnösands kretsloppspark. Ett samarbete som ger möjlighet för många som står utan­ för arbetsmarknaden av en eller annan an­ ledning att få en väg tillbaka in och en viktig pusselbit i vårt arbete kring social hållbarhet.

Ekonomisk hållbarhet är också viktigt för oss och därför är vi väldigt stolta över att för 15e året i rad ha blivit tilldelade den högsta kreditvärdighet ett företag kan få, av kredit­ värderingsföretaget Bisnode. Bedömningen grundar på en värdering av företagets betal­ ningsförmåga och ekonomiska stabilitet i ett graderingssystem som innehåller över 2000 parametrar. Det högsta betyg ett företag kan få är trippel-a (AAA), vilket alltså HEMAB har fått 15 år i följd. Med anledning av detta diplomerade Bisnode HEMAB med ett gulddiplom i maj 2016.

27

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr).

RESULTATRÄKNING

FLERÅRSJÄMFÖRELSE

KONCERNEN

Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.

Uppgifterna i flerårsöversikten för året 2012 har ej räknats om vid övergång till K3-regelverket.

KONCERNEN

Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Antal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i %

2016 322 445 20 231 952 508 137 26,9 3,0 7,9

2015 296 981 19 742 928 644 132 25,9 3,1 8,2

2014 281 622 20 149 834 011 124 26,9 3,7 8,9

2013 285 069 10 399 778 418 127 27, 1 2,8 4,9

2012 280 020 13 794 768 534 129 25,0 3,5 7,2

2016 256 013 11 830 791 271 137 30,4 2,4 4,9

2015 234 523 8 419 782 119 132 29,6 2,1 3,6

2014 222 275 6 396 721 510 124 31,2 2,1 2,8

2013 225 399 10 501 685 376 100 32,4 2,9 4,7

2012 221 651 7 333 600 742 100 34,2 3,1 3,6

Not

2016

2015

2016

2015

Nettoomsättning 2 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter

322 445 4 120 35 563

296 981 2 567 26 288

256 013 4 120 48 572

234 523 2 566 47 026

362 128

325 836

308 705

284 115

RÖRELSENS KOSTNADER:

Bränslen och förnödenheter Övriga externa kostnader 3 Personalkostnader 4 Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar 5, 6, 7

MODERBOLAGE T

Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Antal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i %

MODERBOLAGE T

– 60 454 – 117 281 – 87 427

– 56 077 – 96 095 – 81 412

– 43 901 – 106 318 – 87 507

– 42 242 – 95 019 – 81 326

– 68 358

– 63 768

– 52 730

– 49 648

Summa rörelsens kostnader – 333 520 – 297 352

– 290 456

– 268 235

18 249

15 880

Rörelseresultat

Nyckeltalsdefinitioner framgår av Not 1

FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST

28 608

RESULTAT FR ÅN FINANSIELLA POSTER: Resultat från andelar intresseföretag 8 – 737 – Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 9 422 – Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 184 254 Räntekostnader och liknande resultatposter – 8 245 – 8 996

–

–

422 179 – 7 020

– 247 – 7 708

Summa resultat från finansiella poster

– 8 742

– 6 419

– 7 461

Resultat efter finansiella poster 20 232 19 742

11 830

8 419

– 21 090 2 105

– 17 316 2 146

Årets resultat 15 681 15 585 – 7 155

– 6 751

– 8 376

Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat

Fritt eget kapital enligt balansräkningen

28 484

24 10

– – 4 551

– – 4 157

Balanserade vinstmedel - 4 070 266 Årets förlust - 7 155 095 Kronor

- 11 225 361

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten - 11 225 361 överföres i ny räkning.

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

MEDARBETARE

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL KONCERNEN AKTIEK APITAL

ÖVRIGT TILLSK JUTE T K APITAL

ANNAT EGE T K APITAL OCH ÅRE TS RESLUTAT

TOTALT EGE T K APITAL

Eget kapital 2015-01-01 Förskjutningar mellan bundna och fria reserver Årets resultat

40 100 – –

187 217 25 831 –

12 991 – 25 831 15 681

240 308 – 15 681

Eget kapital 2015-12-31

40 100

213 048

2 841

255 989

MODERBOLAGE T AKTIEK APITAL RESERVFOND

ÖVRIGT FRIT T EGE T K APITAL

TOTALT EGE T K APITAL

Eget kapital 2015-01-01 Årets resultat

40 100 –

10 000 –

– 4 071 – 7 155

46 029 – 7 155

Eget kapital 2015-12-31

40 100

10 000

– 11 226

38 874

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde 100 kr.

28

Internt övergick stödfunktionerna till en ny organisation under våren 2016 och den nya organisationen har börjat komma på plats.

Förändringen genomfördes för att vi på bästa sätt ska kunna möta upp de önskemål och mål som vår ägare har ställt upp och har även inneburit några nyanställningar.

I slutet av 2016 påbörjade vi ombyggna­ tionen av vår kundentré, vilket ska förbättra våra möjligheter att ta emot kunder på ett praktiskt, välkomnande och trevlig sätt. ­Ombyggnationen stod klar i februari 2017.

HEMAB har under 2016 deltagit i Energi­ företagen Sveriges projekt Qraftsamling, som syftar till att stödja företag i energibranschen som vill arbeta systematiskt för jämställdhet.

Vi hade som mål att under projekttiden öka antalet kvinnliga chefer i bolaget från två till fyra, vilket vi också har uppnått.

Under perioden september 2015 till juni 2016 gick 12 ledare i företaget ett ledarskaps­

program. Programmet som även genomförts tidigare vid några tillfällen har inriktning mot individuell utveckling och coachande ledarskap.

Under året har vi även definierat ensam­ arbete i företaget och upprättat handlingsplan för att säkra upp den fysiska och psykiska arbetsmiljön kringdetta .

Utifrån beslutet i kommunfullmäktige om att identifiera möjliga arbetspraktik­ platser inom olika verksamheter i kommun­ koncernen har vi identifierat 15-18 möjliga platser inom HEMAB.

fokus kring detta arbete.

Biogasanläggningen i Äland startades upp och började producera fordonsgas i januari 2017 och därmed sluter vi det lokala krets­ loppet fullt ut.

Arbetet med att utöka verksamhets­om­ rådet för vatten och avlopp till Södra Härnön kommer att fortsätta under 2017, med målet att allt ska vara klart vid utgången av 2018.

Den 1 april lämnar nuvarande VD, efter tolv år på posten, över till en nyrekryterad vd som då också blir företagets första ­k vinnliga VD.

FRAMTIDEN Under våren 2016 beslutade HEMAB s styrelse om en ny vision, som ska bära oss mot framtiden: ”Vi skapar innovativ samhällsnytta för ett attraktivt och hållbart Härnösand”. Hållbarhetsarbetet omfattar såväl ekonomiska som ekologiska och sociala perspektiv och vi kommer att ha ett ökat 29

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

BALANSRÄKNING

Not

KONCERNEN

2016

2015

2016

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark 5 90 598 80 995 Maskiner och andra tekniska anläggningar 7, 11 642 909 586 365 Inventarier, verktyg och installationer 6 76 523 74 642 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 12 62 753 76 401

50 717 447 891 65 573

39 670 441 184 62 947

53 386

41 970

Summa materiella anläggningstillgångar 872 783

617 567

585 771

818 403

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i koncernföretag 25 Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag 13 Fordringar hos intresseföretag 16 Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 Uppskjutna skattefordringar 15

– – 3 478 1 008 2 253 3 762

– – 4 215 1 008 1 778 1 655

90 000 12 975 2 700 1 008 2 252 3 762

90 000 13 561 2 700 1 008 1 776 1 655

Summa finansiella anläggningstillgångar

10 501

8 656

112 697

110 700

Summa anläggningstillgångar 883 284 827 059 730 264

696 471

OMSÄT TNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER

17

5 334

5 518

5 334

5 519

Summa varulager 5 334 5 518 5 334 5 519

KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 17 251 21 521 17 251 21 464 Aktuella skattefordringar 207 295 – – Övriga kortfristiga fordringar 182 3 172 180 2 803 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 32 679 33 693 25 320 26 295 Summa kortfristiga fordringar

50 319

58 681

42 751

50 562

K ASSA OCH BANK

13 571

37 386

12 922

29 567

Summa omsättningstillgångar

69 224

101 585

61 007

85 648

Summa tillgångar 952 508 928 644 791 271 782 119

EGE T K APITAL OCH SKULDER EGE T K APITAL

19

BUNDE T EGE T K APITAL

Aktiekapital Bundna reserver

40 100 212 930

Summa bundet eget kapital 253 030

40 100 187 217

40 100 10 000

40 100 10 000

227 317

50 100

50 100

FRIT T EGE T K APITAL

Balanserad vinst eller förlust Årets resultat

– 2 594 15 585

– 4 070 – 7 155

2 680 – 6 751

Summa fritt eget kapital 2 959 12 991

– 11 225

– 4 071

Summa eget kapital OBESK AT TADE RESERVER

– 12 722 15 681

255 989

240 308

38 875

46 029

–

–

259 169

238 079

AVSÄT TNINGAR

Uppskjutna skatter Övriga avsättningar

73 533 14 891

– 16 700

– 14 891

Summa avsättningar 96 889 88 424

16 700

14 891

30

20 21

80 189 16 700

Not

2016

MODERBOLAGE T

2015

2016

2015

LÅNGFRISTIGA SKULDER 22 Övriga skulder till kreditinstitut 452 600 451 800 Övriga långfristiga skulder 55 227 61 537

350 250 55 227

354 150 61 537

Summa lång fristiga skulder 507 827

513 337

405 477

415 687

KORTFRISTIGA SKULDER 22 Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23

9 871 22 933 – – 8 316 45 455

9 809 21 537 12 225 78 6 673 20 728

9 571 18 277 12 640 9 6 130 20 806

Summa kortfristiga skulder 91 803

86 575

71 050

67 433

Summa eget kapital och skulder 952 508

928 644

791 271

782 119

2015

TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Råvaror och förnödenheter

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

10 109 27 800 – – 7 200 46 694

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2016 2015 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHE TEN Rörelseresultat före finansiella poster 28 608 28 483 18 250 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 70 392 58 293 54 157 Resultat från andelar i intressebolag – 737 – – Erhållen ränta 184 254 179 Erhållna utdelningar 422 – 422 Erlagd ränta – 8 245 – 8 996 – 7 020 Betald inkomstskatt –2 – –2

15 880 44 209 – 247 – – 7 708 –

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

52 628

90 622

78 034

65 986

2015

FÖR ÄNDRING I RÖRELSEK APITAL Ökning/minskning av varulager 185 2 246 185 Ökning/minskning av kundfordringar 4 270 – 4 582 4 213 Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar 4 092 – 654 3 597 Ökning/minskning av leverantörsskulder 4 868 5 798 3 261 Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder 362 20 629 357

2 158 – 4 678 1 676 8 172 7 203

Kassaflöde från den löpande verksamheten

67 159

104 399

101 471

77 599

INVESTERINGSVERKSAMHE TEN

Investeringar i materiella anläggningstillgångar Utrangering i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Förändring fordran koncernbolag

– 123 312 573 511 – 476 –

– 136 311 1 000 257 – 742

– 84 997 471 381 – 476 586

– 92 367 1 000 220 – 742

Kassaflöde från investeringsverksamheten

– 122 703

– 134 312

– 84 035

- 90 405

FINANSIERINGSVERKSAMHE TEN

Upptagna lån Amortering av skuld Amortering leasingskuld

5 000 – 4 200 – 6 309

63 000 – 5 821 – 5 841

– – 3 900 – 6 309

50 000 – 3 729 – 5 841

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

– 5 509

51 338

– 10 209

40 430

Årets kassaflöde

– 23 813

18 497

– 16 645

17 184

Likvida medel vid årets början

37 386

18 890

29 567

12 382

Likvida medel vid årets slut

13 573

37 387

12 922

29 566 31

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Tilläggsupplysningar NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995: 1554) och BFNAR 2012 :1 Årsredovisning och ­koncemredovisning (K3): KONCERNREDOVISNING

Härnösand Energi & Miljö AB u ­ pprättar koncernredovisning. Uppgifter om ­koncern­företag finns i not 25. Dotter­ företagen inkluderas i koncernredovis­ ningen från och med den dag då det bestämmande inflyt­a ndet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncern­ redovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då det bestämmande inflytandet erhålls. Identifierbara till­g ångar och skulder värderas inledningsvis till verkliga värden vid förvärvstidpunkten.

Minoritetens andel av de förvärvade netto­ tillgångarna värderas till verkligt värde.

Goodwill utgörs av mellanskillnaden mellan de förvärvade identifierbara netto­ tillgångarna vid förvärvstillfället och anskaffuingsvärdet inklusive värdet av minoritetsintresset och värderas initialt till anskaffuingsvärdet.

Mellanhavanden mellan koncernföretag elimineras i sin helhet.

Dotterföretag i andra länder upprättar sin årsredovisning i utländsk valuta.

Omräkning av posterna i dessa företags balans- och resultaträkningar görs till ­balansdagskurs respektive avistakurs för den dag respektive affärshändelse ägde rum.

De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas i koncernens egna kapital.

redovisas efter avdrag för moms och ­rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncern­intern försäljning. Bolaget har ej tidsbegränsat åtagande att underhålla och vid behov ersätta investeringar i anslut­ ningar. Koncernen intäktsför anslutnings­ avgifter över intäktsgenererande tillgångars beräknade nyttjandeperiod som upgår till 30 år. Periodiserade anslutningsavgifter ingår i posten uppluna kostnader och förutbetalda intäkter.

INKOMSTSK AT TER

Aktuella skatter värderas utifrån de skatte­ satser och skatteregler som gäller på balans­ dagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är be­slu­ tade före balansdagen.

Uppskjuten skatteskuld avseende tempo­ rära skillnader som hänför sig till inves­ teringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för åter­ föring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skattefordran avseende under­ skottsavdrag eller andra framtida skatte­ mässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvitt­ ning. Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultat­ räkningen om inte skatten än hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital.

Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

INTRESSEFÖRE TAGSREDOVISNING

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moder­ bolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

INTÄKTER

Nettoomsättningen omfattar försäljnings­ intäkter från kärnverksamheterna, det vill säga produktion, försäljning och distribution av el, försäljning och distribution av värme, försäljning av gas, energi.handel samt andra intäkter såsom tjänster och konsultuppdrag och anslutningsavgifter.

Försäljning av varor redovisas vid ­leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen 32

Materiella anläggningstillgångar redo­ visas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till för­ värvet av tillgången.

När en komponent i en anläggnings­ tillgång byts ut, utrangeras eventuell kvar­ varande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser till­ gångar som inte delas upp ikomponen­ ter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska ­fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar iförhållande till tillgångens värde vid anskaffnings­t idpunkten.

Utgifter för löpande reparation och

under­håll redovisas som kostnader.

I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp.

Realisationsvinst respektive realisations­ förlust vid avyttring av en anläggnings­ tillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens b­ edömda nyttjandeperiod. När till­g ångarnas avskriv­n ings­bara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens rest­ värde. Bolagets mark har obegränsad nyttjande­period och skrivs inte av. Linjär avskrivnings­metod används för övriga typer av materiella tillgångar.

FÖL JANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS:

Byggnader Stommar 50 år Fasader 30 år Tak 15-25 år Övrigt 20 år Markanläggningar 20 år El-ledningar 30 år Mottagnings- och fördelningsstationer 10 år Transformatorer 15 år Fjärrvärmeledningar 25 år Maskiner i hetvattencentral 15 år Gasanläggning 15 år Gasledningar 25 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år Inventarier, verktyg och installationer 3-15 år LEASINGAV TAL

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernbolag och moderbolag.

Leasingavtal som innebär att de ekono­ miska riskerna och fördelarna med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till ett företag i Härnösand Energi & Miljö AB koncern klassificeras i koncern­redovisningen och i moder­bolaget som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal medför att rättigheter och ­skyldigheter redovisas som tillgång respek­ tive skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden värderas till det lägsta av till­ gångens verkliga värde och nuvärdet av minimi­leaseavgifterna. Utgifter som direkt kan h ­ änföras till leasingavtalet läggs till tillgångens värde. Leasingavgifterna fördelas på ränta och amortering enligt effektiv­ ränte­metoden . Variabla avgifter redovisas som kostnad iden period de uppkommer.

Den leasade tillgången skrivs av linjärt över ­leasingperioden.

Leasingavtal där de ekonomiska för­ delar och risker som är hänförliga till leasingobjektet i allt väsentligt kvarstår hos ­leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Betalningar, inklusive en första förhöjd hyra, enligt dessa avtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Se vidare not “Maskiner och andra ­tekniska anläggningar” samt “Finansiella leasingavtal”.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kort­ fristiga placeringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balans­ räkningen när Härnösand Energi & Miljö AB blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar tas bort från balans­ räkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balans­ räkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

gångar. hmehaven innehas på lång sikt.

Tillgångar ingående i posten och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde.

I efterföljande redovisning redovisas a­ ktierna till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. De räntebärande tillgångarna redovisas i efter­ följande redovisning till upplupet an­skaf­ fningsvärde med tillämpning av effektiv­ räntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

LÅNESKULDER OCH LEVERANTÖRSSKULDER

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodi­ seras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämer vid förfallotidpunkten det redovisade b­ eloppet och det belopp som ska återbetalas.

KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Fordringar redovisas som omsättning­ stillgångar med undantag för poster med för­fallodag mer än 12 månader efter balans­ dagen, vilka klassificeras som anläggnings­ tillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 m ­ ånader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ­ränteintäkt i resultaträkningen.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inlednings­ vis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.I posten kortfristiga placeringar ingår aktier som innehas för att placera likviditetsöverskott på kort sikt.

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Posten består huvudsakligen av aktier samt ett mindre innehav av räntebärande till­

en effektivränta för portföljen som används vid diskonteringen. Om nedskrivning av aktier sker fastställs nedskrivnings­beloppet som skillnaden ­mellan det redovisade v­ ärdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljnings­kostnader och nuvärdet av framtida kassaflöden (som baseras på företags­ledningens bästa uppskattning).

VARULAGER

Varulagret värderas till det lägsta av anskaff­ ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). För råvaror ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffnin­ gen av v­ arorna i anskaffningsvärdet. För varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar anskaffuingsvärdet formgivning­ skostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta k­ ostnader, hänförbara indirekta tillverknings­kostnader samt lånekostnader.

Varulagret har i moderföretaget värder­ ats till 97 % av det samlade anskaffnings­ värdet vilket understiger dess nettoförsälj­ ningsvärde på balansdagen. I koncern­ redovisningen värderas varulagret till det fulla anskaffuingsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen.

Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda metoden innebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats.

AVSÄT TNINGAR

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGS­T ILLGÅNGAR

Vid varje balansdag bedömer Härnösand Energi & Miljö AB om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon utav de finansiella anläggningstillgångarna.

Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redo­ visas i resultaträkningsposten Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar. Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstill­ gångar som är väsentliga. Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaff­ ningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. För tillgångar med rörlig ränta används den på balans­d agen aktuella räntan som diskonter­ ingsränta. Vid prövning av nedskrivnings­ behov för värde­pappersportföljen med ­ränteinstrument fastställs på motsvarande sätt

Företaget gör en avsättning när det finns en legal eller informell förpliktelse och en till­ förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Företaget nuvärdesberäknar förpliktelser som väntas regleras efter mer än tolv månader.

Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

K ASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodo­ havanden hos banker och andra kredit­ insti­tut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffnings­t idpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverk­ samheten.

33

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

MODERFÖRE TAGE TS REDOVISNINGSOCH VÄRDERINGS­P RINCIPER

seende de rättigheter som var registrerade på vårt konto per 2016-12-31.

Marknadsvärdet av dessa utsläppsrätter var vid årsskiftet ca 4,0 (4,2) M kr.

eventuella nedskrivningar. I anskaffnings­ värdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer.

Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

Samma redovisnings- och värderings­ principer tillämpas i moderföretaget som i koncernen, förutom i de fall som anges nedan.

STATLIGA BIDR AG

Statliga bidrag har avräknats från anskaff­ ningsvärdet på investeringar.Årets bidrag uppgår till 10,5 M kr.

EGE T K APITAL MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Eget kapital delas in i bundet och fritt ­k apital, i enlighet med ÅRL s indelning.

I moderföretaget görs inga avsättningar för återställandekostnader i samband med förvärv av materiella anläggningstillgångar.

I stället tillämpas principen att avsättning för återställandekostnader görs successivt.

OBESK AT TADE RESERVER

Obeskattade reserver redovisas med brutto­ belopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.

NYCKELTALSDEFINITIONER SOLIDITET

Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

ELCERTIFIK AT

Förändringar av obeskattade r­ eserver redovisas som bokslutsdispositioner i ­resultat ­räkningen. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Lagerförda elcertifikat värderas till anskaff­ ningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2016-12-31.

Marknadsvärdet av dessa elcerti:fikat var vid årsskiftet ca 9,1 (13,7) M kr.

AKTIER OCH ANDELAR I DOT TERFÖRE TAG

UTSLÄPPSR ÄT TER

Aktier och andelar i dotterföretag redo­ visas till anskaffningsvärde efter avdrag för

Lagerforda utsläppsrätter värderas till an­skaff­­­n ingsvärdet, dvs noll kronor, av­

BOKSLUTSDISPOSITIONER

AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL

Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

NOT 2 NETTOOMSÄTTNINGENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSGRENAR OCH GEOGRAFISKA MARKNADER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2016 2015 2016

Fjärrvärme 132 332 126 558 132 661 Återvinning 70 881 58 553 71 156 Vatten 51 344 48 888 51 419 Elnät 67 111 62 982 – Andra verksamheter 776 – 776

126 914 58 653 48 956 – –

Summa

234 523

322 444

296 981

256 012

NOT 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2016

2015

2016

2015

Medelantalet anställda Kvinnor Män

24 113

22 110

24 113

22 110

Totalt

137

132

137

132

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören Löner och ersättningar till övriga anställda

1 640 56 729

1 652 54 657

1 640 56 729

1 652 54 657

Summa löner och ersättningar

58 369

56 309

58 369

56 309

Sociala avgifter enligt lag och avtal

18 213

18 182

18 412

18 180

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda

426 4 236

428 4 069

426 4 315

428 4 081

Totalt

81 244

78 988

81 522

78 998

Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män

3 4

3 6

3 4

3 6

Totalt

7

9

7

9

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Män

1

1

1

1

Totalt

1

1

1

1

LÖNER, ERSÄT TNINGAR, SOCIALA AVGIF TER OCH PENSIONSKOSTNADER

ST YRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE

2015 VD är enligt avtal 2005-06-21 tills­ vidareanställd från och med 2005-0801 och undantas från bestämmelserna ilagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställnings­

villkor i övrigt tillämpas bestämmels­ erna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande

PA-KFS. VD äger rätt att, för kost­ nad motsvarande PA-KFS-premien, utnyttja den så kallade alternativ­ regeln i PA-KFS. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid

om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas isamband med anställningens upphörande en engångsersättning till VD mot­ svarande totalt 12 månadslöner.

Bolagets geografiska marknad är Sverige.

NOT 3 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2016

2015

2016

2015

Revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster

140 – 2

135

6 –

120 – 2

55 6 –

Summa

142

141

122

61

E&Y

34

35

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

NOT 7 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

NOT 5 BYGGNADER OCH MARK KONCERNEN

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

MODERBOLAGE T

2016

2015

2016

2015

2016

2015

2016

2015

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar

165 832 15 909 –

151 770 15 061 – 1 000

61 260 15 201 –

47 349 14 911 – 1 000

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar

1 151 076 105 593 – 1 891

1 094 567 57 388 – 879

722 208 45 586 – 1 891

692 004 30 204 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

181 741

165 831

76 461

61 260

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 254 778

1 151 076

765 903

722 208

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 74 712 – – 6 305

– 70 370 33 – 4 375

– 11 465 – – 4 154

– 9 200 33 – 2 299

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 554 711 1 664 – 39 202

– 519 166 117 – 35 662

– 271 024 1 664 – 29 032

– 243 424 – – 27 600

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 81 017

– 74 712

– 15 619

– 11 466

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 592 249

– 554 711

– 298 392

– 271 024

Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående nedskrivning

– 10 125 – – 10 125

– – 10 125 – 10 125

– 10 125 – – 10 125

– – 10 125 – 10 125

Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar

– 10 000 – 9 620

– 10 000 –

– 10 000 – 9 620

– 10 000 –

Utgående ackumulerade nedskrivningar

– 19 620

– 10 000

– 19 620

– 10 000

Utgående restvärde enligt plan

90 599

80 994

50 717

39 669

Utgående restvärde enligt plan

642 909

586 365

447 891

441 184

Bokfört värde byggnader Bokfört värde mark

41 677 48 922

39 042 41 953

13 462 37 255

9 394 30 277

2016

2015

2016

2015

Reslutatandel i kommunbränsle i Ådalen AB

– 737

–

–

–

Summa

– 737

–

–

–

NOT 8 RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

Beräkning av verkligt värde.

Fastighetsbeteckningen Elefanten 1 har värderats till 6 500 tkr av oberoende värderingsman.

Redovisat värde uppgår till 3 809 tkr.

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

NOT 6 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2016

2015

2016

2015

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning och utrangering

186 398 15 458 – 2 527

167 559 20 550 – 1 710

135 916 12 793 – 727

118 012 19 564 – 1 660

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

199 329

186 399

147 982

135 916

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 111 756 2 181 – 12 580

– 100 537 1 625 – 12 844

– 72 969 483 – 9 272

– 64 921 1 575 – 9 624

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 122 155

– 111 756

– 81 758

– 72 970

Årets nedkskrivning

– 651

–

– 651

–

Utgående nedskrivning

– 651

–

– 651

–

Utgående restvärde enligt plan

76 523

74 643

65 573

62 946

NOT 9 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN

2015

2016

2015

Utdelningar

422

–

422

–

Summa

422

–

422

–

NOT 10 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2016 2015 2016 2015

Aktuell skatt för året –2 – –2 – Uppskjuten skatt – 4 549 – 4 157 2 107 2 146 Summa skatt på årets reslutat

36

MODERBOLAGE T

2016

– 4 551

– 4 157

Redovisat resultat före skatt Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%) Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktig intäkt Skatt hänförlig till övergång till finansiell leasing

– – – – – – – – –

Summa redovisad skattekostnad

–

–

2 105

2 146

– 9 260 2 037 – 39 106 –

– 8 897 1 957 – 45 234 –

2 104

2 146

37

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

NOT 16 FORDRINGAR HOS INTRESSEFÖRETAG

NOT 11 FINANSIELLA LEASINGAVTAL

KONCERNEN

Moderföretaget och koncernen har ingått följande väsentliga leasingavtal, vilka redovisas som finansiella leasingavtal: SEB Finans publ Kraftvärmeverk KONCERNEN

2016

MODERBOLAGE T

2015

2016

2015

MODERBOLAGE T

2016

2015

2016

2015

Ingående anskaffningsvärden

1 008

1 008

1 008

1 008

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 008

1 008

1 008

1 008

Utgående restvärde enligt plan

1 008

1 008

1 008

1 008

2016

2015

2016

2015

Värderat till anskaffningsvärde Eldningsolja Ved/träbränsle Förnödenheter Drivmedel

2 402 2 705 199 29

2 141 3 162 216 –

2 402 2 705 199 29

2 141 3 162 216 –

Summa

5 335

5 519

5 335

5 519

2016

2015

2016

2015

Försäkringar Fakturering december Duk deponi Övriga poster

912 30 649 – 1 118

505 30 150 1 182 1 856

912 23 571 – 837

505 23 611 1 182 997

Summa

32 679

33 693

25 320

26 295

2016

2015

2016

2015

– 79 884

– 73 322

–

–

– 305

– 212

–

–

– 80 189

– 73 534

–

–

MASKINER OCH ANDR A TEKNISK A ANLÄGGNINGAR

Anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa

84 450 – 13 512

84 450 – 10 134

84 450 – 13 512

84 450 – 10 134

70 938

74 316

70 938

74 316

NOT 17 VARULAGER KONCERNEN

NOT 12 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN

Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader

MODERBOLAGE T

2016

2015

2016

2015

76 401 71 366 – 85 014

33 090 78 695 – 35 384

41 970 36 108 – 24 692

14 283 42 507 – 14 820

62 753

76 401

53 386

41 970

MODERBOLAGE T

NOT 18 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER KONCERNEN

NOT 13 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KapitalKONCERNEN Org nr Säte andel

Kommunbränsle i Ådalen AB MODERBOLAGE T

Kapitalandel: 40 % Rösträttsandel: 40 %

556220-6200 Härnösand Redovisat värde

Antal aktier

40% Redovisat värde i koncernen

MODERBOLAGE T

Koncernen Kommunbränsle i Ådalen AB 2 700 16 800 3 478

NOT 19 EGET KAPITAL NOT 14 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV KONCERNEN

Aktiekapitalet består av 401 000 stycken aktier med kvotvärde 100 kronor.

MODERBOLAGE T

2016

2015

2016

2015

Ingående anskaffningsvärden Årets anskaffningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

1 776 477 2 253

1 776 – 1 776

1 776 476 2 252

1 776 – 1 776

Utgående redovisat värde, totalt

2 253

1 776

2 252

1 776

NOT 15 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

NOT 20 UPPSKJUTNA SKATTER Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av Uppskjuten skatt på obeskattade reserver

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningarn samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av

Uppskjuten skatt på temporära skillnader Summa KONCERNEN

MODERBOLAGE T

MODERBOLAGE T

2016

2015

2016

2015

Uppskjuten skatt på temporära skillnader

3 762

1 655

3 762

1 655

Summa

3 762

1 655

3 762

1 655

38

KONCERNEN

39

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

NOT 24 BOKSLUTSDISPOSITIONER

NOT 21 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR KONCERNEN

2016

MODERBOLAGE T

MODERBOLAGE T

2015

2016

2016

2015

Avsättning deponi 1 Avsättning deponi 2 Avsättning vindkraft Fondering VA Avsättning vattenskador

1 225 6 606 719 7 000 1 150

5 000 3 982 760 4 000 1 150

1 225 6 606 719 7 000 1 150

5 000 3 982 760 4 000 1 150

Summa

16 700

14 892

16 700

14 892

21 090

17 316

Summa

21 090

17 316

NOT 25 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

KapitalKONCERNEN Org nr Säte andel

Härnösand Elnät AB

NOT 22 UPPLÅNING

556133-3328

Härnösand

100%

Kapitalandel: 100 % Rösträttsandel: 100 %

Antal aktier

Bokfört värde 161231

Eget kapital

Koncernen Härnösand Elnät AB

180 000

0

23 111

MODERBOLAGE T KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2016

2015

2016

2015

452 600 55 200 28

451 800 61 509 28

350 250 55 200 28

354 150 61 509 28

NOT 26 STÄLLDA SÄKERHETER

Summa 507 828 513 337 405 478

415 687

Koncern och moderbolag har inga ställda säkerheter.

R ÄNTEBÄR ANDE SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder

2015

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avksrivningar enligt plan

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag

3 800 6 309

3 800 6 071

3 500 6 309

3 500 6 071

NOT 27 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Summa

10 109

9 871

9 809

9 571

Koncern och moderbolag har inga eventualförpliktelser.

Summa räntebärande skulder

517 937

523 208

415 287

425 258

FÖRFALLOTIDER DEN DEL AV LÅNGFRISTIGA SKULDER SOM FÖRFALLER TILL BE TALNING SENARE ÄN FEM ÅR EF TER BALANSDAGEN

NOT 28 FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder

437 400 34 024 28

436 600 39 627 28

336 250 34 024 28

340 150 39 627 28

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Summa

471 452

476 255

370 302

379 805

MODERBOLAGE T

NOT 23 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER KONCERNEN

2015

Balanserade vinstmedel Årets resultat

– 4 070 – 7 155

2 680 – 6 751

Summa

– 11 225

– 4 071

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten disponeras så att i ny räkning överförs

– 11 225

– 4 071

MODERBOLAGE T

2016

2015

2016

2015

Upplupna personalkostnader Upplupna räntekostnader Vindkraft anslutningsavgift Deponiskatt 2013-2015 Laddstation Sent ankomna leverantörsfakturor VA anslutningsavgifter Övriga poster

4 599 531 21 934 1 623 – 10 239 1 925 5 843

4 443 590 22 784 1 100 724 10 756 1 400 3 658

4 599 476 – 1 623 – 9 117 1 925 2 988

4 443 532 – 1 100 724 10 000 1 400 2 607

Summa

46 694

45 455

20 728

20 806

40

2016

41

Å R S R E D O V I S N I N G 2 016

Revisionsberättelse TILL ÅRSSTÄMMAN I HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB ORG.NR 556526-3745

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Vi har utfört en revision av årsredo­v isningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2016.

och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direk­ tören avser att likvidera bolaget. upphöra med verksamheten eller inte har något rea­ listiskt alternativ till att göra något av detta.

UT TAL ANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi & Miljö AB för räkenskapsåret 2016.

Enligt vår uppfattning har årsredovis­ ningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finan­siella ställning per den 31 december 2016 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisnings­ lagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovis­ ningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balans­ räkningen för moderbolaget och koncernen.

GRUND FÖR UT TAL ANDEN

Vi har utfört revisionen enligt lnterna­ tional Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i av­­ snittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har in­hämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredo­ visningslagen. Styrelsen och verkställande direktörenansvarar även för den interna kon­ troll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredo­ visning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent­ ligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten 42

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och kon­ cernredovisningen som helhet inte inne­ håller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som inne­ håller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet. men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.

Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsent­ liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredo­ visningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisions­ bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden.

Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för­falskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig informa­ tion eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransk­ ningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om­ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redo­ visningsprinciper som används och rimlig­ heten i styrelsens och verkställande direk­ törens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk­ställande direktören

använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och kon­ cernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisions­bevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhets­ faktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens för­ måga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäker­ hetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhets­faktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modi­fiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovis­ningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen.

Dock kan framtida händelser eller förhållan­ den göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande ­presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däri­bland upplysningarna, och om årsredo­ visningen och koncern­redovisningen åter­ ger de underliggande transaktionerna och ­händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamåls­ enliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärs­ aktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovis­n ingen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ­ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR UT TAL ANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi & Miljö AB för räken­skapsåret 2016 samt av förslaget till dispositioner be­­ träffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsbe­ rättelsen och beviljar styrelsens leda­möter

HÄRNÖSAND DEN 6 MARS 2017

Lotta Visén

Eva Goes

Lennart Bolander

Issam Sassi

Sonny Andersson

Emelie Wikman

Hans-Åke Johansson

Ingemar Forzelius

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

ORDFÖR ANDE

Lars-Gunnar Hultin

Sonja Näsholm

och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps­året.

GRUND FÖR UT TAL ANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisions­ sed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna be­skrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full­g jort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för för­ slaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och kon­ cernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organi­ sation och förvaltningen av bolagets ange­ lägenheter. Detta innefattar bland annat att fort­löpande bedöma bolagets och koncern­ ens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bok­ föringen, medelsförvaltningen och bolagets

ekonomiska angelägenheter i övrigt kon­ trolleras på ett betryggande sätt. Den verk­ ställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av för­ valtningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyl­ dig till någon för­summelse som kan föran­ leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av för­ slaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolag­ slagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säker­ het, men ingen garanti för att en revi­ sion som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder

eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktie­ bolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi profes­ sionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.

Granskningen av förvaltningen och för­ slaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransk­ ningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsent­ liga för verk­samheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och p­ rövar fattade beslut. beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är ­relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Som under­lag för vårt uttalande om styrel­ sens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Skellefteå den 8 mars 2017 AUKTORISER AD REVISOR, ENST & YOUNG AB MICAEL ENGSTRÖM

43

ÅT E R B R U K S P Y S S E L

Återbrukspyssel DU BEHÖVER: toalettrulle, färg och pensel, snöre, knapp.

SMÅ PRESENTFÖRPACKNINGAR AV TOALETTRULLAR

MÅL A TOALET TRULLEN och

låt torka.

VIK IN HÖRNEN på ena kortsidan av toalettrullen.

DU BEHÖVER:

L ÄGG IN PRESENTEN i rullen och vik sedan in hörnen på den andra kortsidan.

TR Ä EN KNAPP på snöret som dekoration och knyt sedan ihop snöret runt paketet.

PENNSTÄLL AV TOALETTRULLAR, TOPSASK OCH EN BRÄDA.

toalettrullar, topsask bräda, färg, papper, pärla, lim, kantband

MÅL A ELLER KL Ä IN en bräda

med papper. Vi har använt tapetprover.

www.hemab.se

KL Ä TOPSASKEN med papper.

Sätt dit ett kantband på lockets kant och limma fast en pärla som knopp.

facebook.com/hemabharnosand

KL Ä TOALET TRULL ARNA med

papper. För att lättare kunna limma fast rullarna på brädan, limma fast papperscirklar i botten.

LIMMA fast delarna på brädan.