OM HEMAB 2018

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN PLINTEN VISAR VÄGEN

Solpaneler som ny energilösning. SID 6–9

EN INSPIRERANDE OCH HÅLLBAR ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2018. MED VÅRA KUNDER I FOKUS.

MEDVETNA VAL FÖR ETT

GYNNSAMT LIVSPUSSEL

Möt familjen Lissjos i Dala. SID 16–18

INNEHÅLL :

INNOVATIV SAMHÄLLSNYTTA

Bostadsrättsinvesteringar som främjar miljön.

ANSVARIG UTGIVARE: Andreas Einarsson

PROJEKTLEDARE: Magdalena Åkerros

FOTO: Daniel Håkansson, Lars Wahlström, ENSTAKA BILDER: Magdalena Åkerros, Fredrik Olsson, Frida Sjögren och Istockphoto.

GRAFISK FORM: Christel Schröder

SKRIBENT: Mats Wigardt

TRYCK: Hemströms tryckeri

Omslagsbild: Jamileh Rezayi och Emelie Wikman

Produkten är tryckt på FCS-märkt papper producerat utifrån bland annat ISO 14001 (miljöledningssystem) och OHSAS 18001 (arbetsmiljö).

Pappret har även EU Ecolabelmärkning, vilket innebär att det bland annat har granskats ur ett livscykelperspektiv från råvara till avfall. Den här trycksaken kostar varje hushåll 17 kr.

EKOLOGISK HÅLLBARHET

Egen solenergi ger koll på elpriset.

SOCIAL HÅLLBARHET

Engagerad bokcirkel tänker på miljön.

SOCIAL HÅLLBARHET Samägande på ekologiskt fundament.

ATTRAKTIVT HÄRNÖSAND Medvetna val för ett gynnsamt livspussel.

Digital teknik är bra för miljö och plånbok.

Smarta elmätare ger säkrare drift.

ÅRSREDOVISNING Hemab i siffror. 16 19 26

23 22

VI OCH NI – VI SKAPAR TILLSAMMANS

ÄNNU MER OCH ÄNNU BÄTTRE

HEMABs VD Lena af Geijerstam Unger sätter riktmärket för arbetet med att skapa ett hållbart och attraktivt Härnösand. ”Tillsammans kan vi göra skillnad” försäkrar hon.

ATT KLIMATFÖRÄNDRINGARNA kommer

att påverka oss alla har sannolikt blivit än tydligare efter årets extrema väderhändelser.

Vi hade en sällsynt snörik vinter, med allt vad detta förde med sig av återvinningsbilar som halkade ner i diket och montörer som behövde skotta sig fram genom djup snö för att komma åt viktiga elinstallationer. Nästan över en natt försvann så snön för att ersättas av en rekordvarm och nederbördsfattig sommar med alla dessa skogsbränder. För första gången någonsin i Härnösand, tvingades vi på allvar fundera över tillgången på dricksvatten.

»Vi har all anledning att känna oss mycket stolta «

Många goda exempel

Vikten av ett hållbart samhälle har nog aldrig varit tydligare. Och ekologisk hållbarhet måste följas av såväl social som ekonomisk hållbarhet. Trots att vi har all anledning att känna oss mycket stolta över det som vi på HEMAB hittills åstadkommit – själv är jag mycket stolt – tror jag det är klokt att låta sig bli lite bekymrad emellanåt för att sedan sporras till att göra ännu mer och ännu bättre. Detta vore inte möjligt utan den fantastiska personalen på HEMAB. Men inte heller utan allt det som invånarna i Härnösand bidrar med. Vi kan ge

goda förutsättningar för åtgärder som käll sortering och återvinning, men ska vi bli riktigt bra behövs allas ert engagemang.

Ett gott exempel är också det stora gensvaret på insamling av ris för att stötta bränslesituationen på fjärrvärmeverket. Tio GWh blev resultatet. Fantastiskt! Längre fram i årsredovisningen berättar vi om några kommuninvånare som gör det där extra för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Det är inspirerande för mig, och jag hoppas även för dig. Tillsammans kan vi göra skillnad, på riktigt.

Fiber och grön el

För HEMAB innebär det att vi ska arbeta än tydligare med förbättringar som skapar hållbarhet, mervärden och ännu bättre service för våra kunder – samtidigt som vi håller låga priser. Det är viktigt att vi är affärsmässiga och söker förbättringar som gör oss mer kostnadseffektiva, samtidigt som vi förbättrar vår service.

Vi gjorde ett bra resultat under 2018. Det är resurser som blir kvar i kommunen och som satsas och investeras lokalt. Till exempel på att vädersäkra elnätet. Det är ett arbete som fort sätter i hög takt och som har givit tydligt resultat, med hög leveranssäkerhet, även när vädret varit utmanande.

Under året inleddes elförsäljning av grön och lokalt producerad el. Det är roligt att se vilket stort intresse satsningen har fått och med ett resultat över våra förväntningar. Än mer pengar kan satsas lokalt.

Det har också varit ytterligare ett år med utbyggnad av fiber utanför de mer tätbebyggda delarna av kommunen. Även om jag har stor förståelse för att det ibland kan kännas som att det inte går fort nog, har arbetet varit intensivt med en tydlig och angelägen målbild. Vi arbetar med en ekonomiskt hållbar utbyggnad som skapar förutsättningar för en fortsatt digitalisering som skapar möjligheter för framtidens välfärdstjänster.

»Vikten av ett hållbart samhälle har nog aldrig varit tydligare «

Värdefulla satsningar

Återvinning, Kretsloppsparken, fjärrvärme, vindkraft, biogas och laddstolpar är ytterligare exempel på värdefulla satsningar som gjorts för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Och ambitionen är fortsatt hög – jag kan lova att vi har ett intressant år framför oss.

Min tid hittills på HEMAB har varit otroligt rolig. Jag ser idag att potentialen för att på ett ansvarsfullt sätt bidra till ett attraktivt och hållbart Härnösand är ännu större än jag trodde initialt. Vi har kompetens och kapacitet att bli ännu bättre och mer innovativa.

Vi finns här, när ni behöver oss.

Lena af Geijerstam Unger, VD

I årets OM HEMAB vill vi ge inspiration över hur ett hållbart vardagsliv kan se ut. Därför har vi valt ut några härnösandsbor som får utgöra goda exempel. Men det finns fler exempel där ute. Tipsa oss så kan vi tillsammans berätta för andra!

Film om projekt solceller Brf Plinten (90 sekunder).

BRF PLINTEN VISAR VÄGEN

Femtio år efter att de sex tegelröda huskropparna som utgör bostadsrättsföreningen Plinten i Härnösand stod klara driftsätts de solpaneler som ska ge klimatsmart el till de 93 lägenheterna. – Det är en engagerad förening, konstaterar ordförande Bengt Johansson.

Montage av solcellspanelerna gick i ett rasande tempo hösten 2018. Efter sex veckor var arbetet klart och taken på fem av föreningens sex hus hade förvandlats till elproduktionsanläggningar.

DET VAR ANDRA TIDER när Murberget i Härnösand förvandlades till den stadsdel den är idag. Oljan var billig och tanken att människan kunde manipulera klimatet ansågs som närmast otänkbart. När den gamla stadsdelens bebyggelse på Murbergets sluttningar under 60 ­talet ersattes med de bostadshus som idag karakteriserar området sattes en oljepanna i varje källare – vilket numera är ersatt med miljösmart fjärrvärme från HEMAB sedan länge

De tegelklädda fastigheterna i tre våningar som växte upp mellan Sehlstedts vägen, Murbergsvägen och Theodor Hellmans väg var något nytt och modernt, med stora grönområden och nära till service och skolor. Här finns nu omkring 300 lägenheter, varav många

är mindre och ursprungligen främst avsedda för anställda inom kommun och landsting.

Självklart att bidra till miljöarbetet

Att tänka på miljön hade ännu inte fått fäste när de nya bostadshusen togs i bruk. Klimatförändringar var, trodde man, något som eventuellt kunde orsakas av atombombssprängningar. Eller av sura regn från det tyska Ruhrområdet. Idag är det annorlunda. Miljön är under ständig diskussion och vi vet att vårt klimat är på väg mot en dramatisk förändring. Varje liten åtgärd för att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och en uppbromsning av den globala uppvärmningen har blivit allt viktigare. För Brf Plinten med sina 93 lägenheter

på Murberget i Härnösand var det tidigt självklart att bidra till miljöarbetet genom att källsortera sitt avfall.

– Jag tror att vi var först i Härnösand med att gräva ner underjordsbehållare för en komplett källsortering i marken, säger föreningens ordförande sedan fyra år Bengt Johansson.

Solpaneler som ny energilösning

När Bengt Johansson häromåret besökte en energimässa i Stockholm föddes en tanke på att även sätta upp solpaneler på taken. Och efter lång diskussion och flera omröstningar i styrelsen togs ett beslut att investera tre miljoner kronor i en ny energilösning.

– Mycket pengar, men utslaget på 93 lägenheter var det överkomligt, säger

»Vi visar gärna vägen. Jag tror stenhårt på att investeringar som främjar miljön är nödvändiga «

Bengt Johansson. Miljön spelade in i beslutet, och vi insåg att det även fanns ekonomiska fördelar att vinna.

Tidigt i beslutsprocessen inleddes en dialog med HEMAB s chef för Kommunikation och Externa relationer Andreas Einarsson. HEMAB svarade redan för föreningens leveranser av fjärrvärme, vatten och avlopp och blev nu även samtalspartner och bollplank inför den planerade investeringen.

– Vi har diskuterat oss fram till ett upplägg som är gynnsamt för båda parter, berättar Andreas Einarsson. Brf Plinten hade modet att fråga om råd och visar nu vägen genom att sporra andra bostadsrättsföreningar att våga ta klivet.

På fem av de sex platta taken utefter Sehlstedtsvägen i Murbergstaden har

nu solpaneler monterats. En tredjedel av investeringen finansieras genom bidrag från länsstyrelsen, resten beräknas vara återbetalt inom tolv år. Därefter kan Brf Plinten räkna hem en förtjänst på cirka 130 000 kronor varje år.

– Allt har gått helt utan problem, konstaterar Bengt Johansson. Taken var perfekta att sätta upp solpaneler på – de behöver inte ens skottas eftersom snön blåser av, HEMAB köper vårt framtida elöver skott och panelerna har garanterats en verkningsgrad på 80 procent efter 20 år.

Nästa steg – byte till ledlampor

HEMAB har bytt elmätare som nu registrerar såväl förbrukad som försåld el. Driftsättning gjordes under vintern.

Bengt Johansson tror sig vara garderad inför alla eventualiteter.

– Samarbetet med HEMAB har varit gott och givande, försäkrar han. Framför allt går det alltid att få tag på någon att fråga, om inte på telefon så genom att själv fara dit.

Nästa steg för att ytterligare minska Brf Plintens miljöbelastning blir att byta alla lampor i trapphusen – sammanlagt omkring 140 – till ledlampor med rörelsevakt.

– Jag tror stenhårt på att investeringar som främjar miljön är nödvändiga, för säkrar Bengt Johansson. Jag är bara förvånad över att inte fler går åt samma håll.

HEMAB elförsäljning fyllde

1 år

ÖVER 2300 KUNDER och en årlig leveransvolym på över 50 000 000 kWh. Nystarten av verksamheten har varit lyckad vilket står att tacka härnösandsborna för som aktivt valt att ge HEMAB sitt för troende genom att teckna elavtal. Bolaget fortsätter sin expansion med bibehållet fokus på privatpersoner, men även företag, och hoppas på att vara ett naturligt val för härnösandsborna.

Titta på din statistik–nu med Mobilt BankID

UNDER ÅRET lanserades nya Mina sidor med ett uppdaterat utseende och med nya funktioner. Den nya kundportalen ger våra kunder en bättre överblick av sina tjänster, fakturor och förbrukning. Detta är något som efterfrågats och de nya funktionerna med trender och rapportgenerator har tagits emot mycket positivt för att inte nämna den förenklade inloggningen med mobilt bank­id så klart. Och fler nyheter kommer under 2019.

Gådeån

VATTNET I GÅDEÅN blev en viktig fråga 2018 och en trist symbolisk påminnelse om den klimatförändring vi alla lever i och som triggats av mänsklighetens framfart. Med många bäckar små kanske vi tillsammans kan hjälpa en större å. Så löd budskapet från HEMAB med önskan om återhållsamhet i vattennyttjandet när larmrapporterna om låga flöden kom under hösten. Efter en vinter med rekordmycket snö följde en sommar med rekordvärme. Flödet i ån blev under hösten så begränsat att härnösandsbor uttryckte oro för fisk­ och djurliv i ån. Som tur var fick händelserna ett lyckligt slut då nederbörd återställde flödesnivåerna.

HEMAB antog fossilfri utmaning

HEMAB TAR KLIMATHOTET på allvar och antog under 2018 Transportutmaningen med en självpåtaget hög ambitionsnivå, nämligen fossilfria transporter redan år 2021 istället för 2030 som utmaningen har som utgångspunkt. För att förhindra att den globala uppvärmningen överstiger 1,5 grader Celsius krävs snabbare och mer omfattande ansträngningar än vad som tidigare förutspåtts. Det visade med all nödvändig tydlighet en ny klimatrapport av FN s klimatpanel IPCC som publicerades under 2018. Små skillnader i vår planets temperatur kan få enorma konsekvenser för djur ­ och växtliv men också för människors möjlighet att fortsätta leva och bo på de platser vi nu gör. Redan idag ser vi konsekvenserna av uppvärmningen med mer extrema väderförhållanden, stigande havsnivåer och minskande havsis runt Arktis.

Innovativt

integrationsprojekt på HEMAB

MED TOLKNING PÅ TRE SPRÅK har HEMAB arrangerat och genomfört ett eget integrationsprojekt med studiebesök, workshops och föreläsningar som ska väcka intresse för miljöfrågor och hållbarhet.

EGEN SOLENERGI GER KOLL PÅ ELPRISET

Vart man än vänder sig på gården i Vangsta finns solpaneler uppsatta. Sammanlagt drygt 160 kvadratmeter. Men så är också familjen Hägglund i princip självförsörjande på el och varmvatten. Elbil, källsortering och genomtänkta inköp kompletterar familjens miljötänk.

» Det känns som att intresset för att på olika sätt värna miljön har ökat «

JOHAN HÄGGLUNDS teknikintresse väcktes tidigt. Ständiga projekt, de allra flesta med koppling till el och värme, har följt honom genom åren. Sysslolös vet han inte vad det är. Redan i skolan byggde han ett vindkraftverk på familjens garagetak. Och ett specialarbete om solfångare gav varmvatten.

– Jag har väl inte tummen mitt i handen precis, kommenterar han försiktigt.

Gården i Vangsta, byggt 1882 av återanvänt timmer, har Johan och hans fru Angelica renoverat från golv till tak. De har bott här i 15 år och minns nätterna under renoveringen när det regnade in i vardagsrummet. Nu är detta emellertid glömt och förlåtet. Huset, i vars kök vi satt oss, håller hög standard, liksom övriga delar av fastigheten.

På gården finns, förutom garage och en stor lagård, även ett välordnat stall med boxar som hyrs ut till sju hästar.

– Stallet var ett stort projekt som tog oss två år att bygga färdigt, berättar Angelica. Men det är ett bra sätt att utnyttja de sex hektar mark som hör till gården. Några egna hästar har vi däremot inte.

Men solpaneler finns det å andra sidan gott om på gården. Kombinationen av egenproducerad el och varmvatten, Johans teknikintresse och Angelicas engagemang för klimat och miljö har resulterat i att man nästa år räknar med att producera 23 000 kWh el och värme.

– Vintertid spetsar vi lite med flis, annars klarar vi oss bra på vår egen el, även när elbilen står på laddning, säger Johan belåtet. Överskottet under andra delar av året säljer vi och skickar ut på elnätet.

De första solfångarna för varmvatten monterades för tio år sedan. Det var begagnade solfångare som Johan fått tag på till ett billigt pris. För drygt sex år sedan monterades de första solpanelerna och sedan dess har det rullat på med god fart.

– Jag har svårt att sitta still, vill alltid ha något att göra, konstaterar han.

Allt arbete har Johan utfört själv, installationerna har planerats vid köksbordet; projektet är med god marginal ekonomiskt försvarbart.

Men trots, eller tack vare, allt arbete både hemma på gården och på sina

respektive arbetsplatser – Johan är produktionstekniker på HEMAB, Angelica arbetar med miljöfrågor på länsstyrelsen – somnar de tidigt och vaknar av sig själva varje morgon.

– Lite av en drömtillvaro, konstaterar Angelica. Vi har ju valt det här livet för att vi gillar att hitta på lösningar till problem vi själva formulerar. Som att producera vår egen hushållsel på ett förnuftigt sätt.

Och med fler och allt effektivare solpaneler som ger mer energi på samma yta är det bara de allra kallaste vinterdagarna under den mörka årstiden som el och vatten från den egna produktionen inte riktigt räcker till.

Nya projekt för att bli helt självförsörjande – Vi har nog provat det mesta, utom kol och kärnkraft, säger Johan. Ett tag hade vi även ett 16 meter högt vindkraftverk som nu är sålt till en man i Estland som själv kom hit och hämtade det i sin bil. Nästa projekt är att gräva ner slingor för jordvärme som ska ersätta hanteringen av flis – avverka, köra hem, såga upp, flisa... Johan räknar naturligtvis med

Hästar och djurhållning i anslutning till familjen Hägglunds solcellsinstallationer. Den idylliska miljön andas hållbarhet.

att göra allt grävarbete själv. Ett annat tänkbart projekt är att lägga ner slingor under gödselstacken för att få ut värme ur hästskiten.

– Men det får nog stå på tillväxt ytterligare några år, funderar Johan.

Elproduktion avläses via app

Vi beger oss ut i höstdimman för att se oss omkring mellan solpanelerna. Stallet är välstädat med var sadel på sin plats och hästarnas transportsläp prydligt uppställda. I garaget står familjens elbil parkerad, på lagården har paneler monterats i olika väderstreck, på båda sidor av taket.

– Annars, förklarar Johan, hade huvud säkringen gått när solen lyser från en klarblå himmel.

Solpaneler finns även monterade i rad på rad i trädgården, och på en ställning som rör sig efter solen. Exakta uppgifter om produktion och förbrukning, samt intäkter och utgifter, går att avläsa på dator eller platta, med den samman lagda besparingen i tydliga siffror på sista raden. Vi räknar till 102 solpaneler á 1,60 kvadratmeter. Det gör totalt 163 kvadrat­

meter. Dessutom tolv paneler för varmvattenproduktion.

– Mitt inryck är att intresset för att på olika sätt värna miljön har ökat, med förnybar solenergi som ett konkret exempel på vad man kan göra, funderar Johan. HEMAB s engagemang kring återvinning, källsortering och biogas är också viktiga insatser.

Själv drömmer han och Angelica om vad nästa steg kan tänkas bli. Som att kunna ta vara på den energi man producerar men inte förbrukar i ett energilager. Eller att glasa in hela gården och få ett behagligt inomhusklimat både ute och inne.

– Fullt möjligt men inte ekonomiskt försvarbart, säger Johan. Inte ännu ska tilläggas.

FAKTA OM SOLENERGI:

Solens energi är ständigt förnybar, tar aldrig slut och ger inga utsläpp som påverkar miljön. Däremot är tillverkningen av solceller ganska energikrävande. Med egenproducerad solel får man mer kontroll över elpriset, man kan sälja överskottselen, panelerna är i princip underhållsfria och man kan ansöka om statligt stöd eller ROT-avdrag vid installation

FAMILJEN HÄGGLUND

Familjen Hägglund bor sedan 15 år på en gård i Vangsta utanför Härnösand.

Familjen består av Johan, Produktionstekniker på HEMAB , och Angelica som arbetar med miljöfrågor på länsstyrelsen. Samt barnen Moa och Emil.

Via enkla mobilgränssnitt övervakas och styrs familjens elförbrukning och produktion.

Engagerad bokcirkel tänker på miljön

De böcker och teman som väcker intresse är även de som väljs för läsning. Valet av litteratur varierar likt årstiderna.

Att bokläsning kan bidra till att hålla läsaren ung, även en bra bit upp i åren, är den bokcirkel med före detta kommunalanställda som träffas varje onsdag ett bevis på. Studiebesök på HEMAB och en vital diskussion om miljöfrågor har kryddat träffarna ytterligare.

MED ETT HELT LIVS samlade erfarenheter, kunskaper och livsresor fram till idag är det en stilig samling – kvinnliga bokläsare som har samlats runt ett stort bord på Parketten i Härnösand. Och det har man gjort i nio terminer. Hittills. Regelbundet som en klocka har bokcirkelns medlemmar varje onsdag slutit upp för att högläsa och diskutera, ibland i sällskap av inbjudna gäster.

– Vi är kulturtanter som alltid har älskat att läsa och prata om böcker, konstaterar Brita Semb. Och nu läser vi tillsammans, för att avsluta varje sammankomst med Nordeuropas godaste fika.

Ett stort samhällsintresse

Samhällsintresset runt bordet är genuint. Att det är högt i tak och uttrycksfullt när man strålar samman framgår tydligt. Ämnen som med litteraturens hjälp

har avhandlats har varierat, från konflikten mellan Israel och Palestina och situationen i Burma, via de kvinnliga karoliner som ingick i Karl XIIs fälttåg, till dagsaktuella ämnen som rasism, adoptioner och utanförskap.

– Författarnamn vi avverkat är bland andra Bo R Holmberg, Kristina Sandberg, Fredrik Backman, Alfhild Agrell och Jan­Philipp Sendker, berättar Brita Semb. Och kommer det en uppföljare till en bok vi tyckt om läser vi den också.

Att det uteslutande är kvinnor runt bordet är ingen tillfällighet. Samtalet blir annorlunda med karlar med. Här är man enbart kvinnor, och så vill man fortsätta ha det. Deltagarna i Parkettens bokcirkel njuter av att samlas kring de bokteman man själva valt. Med karlar med i cirkeln hade valet av litteratur blivit annorlunda. Och det vill man inte.

En oro för klimatet och för kommande generationer

Ett annat ämne som lätt får tonläget att stiga runt bordet är klimatet. Det finns en gemensam oro över tillståndet i den värld som ska lämnas över till kommande generationer.

All plast som finns i haven, djur som försvinner, regnskog som skövlas, människor som tvingas på flykt när värmen stiger, alla bilar med bara en passagerare, utsläppen av skadliga ämnen, den globala uppvärmningen… Listan på sådant som stämmer till eftertanke kan göras lång.

Man minns gärna hur det var förr, med komposthink under diskbänken, fler matvaror i lösvikt, medhavd väska till affären och glasflaskor att hämta mjölken i. Mycket sådant som nu tas till heder igen.

– Det är nästan oförlåtligt hur mycket

sopor det blir idag, muttras det med eftertryck bland bokcirkelns medlemmar.

Samtidigt är deltagarna från SKPF, Sveriges Kommunalpensionärer, överens om att det också händer en hel del, inte minst i hemkommunen, som kan läggas i den andra vågskålen, som bidrar till att främja en bättre miljö. Till exempel att allt fler oljepannor försvinner för att ersättas av fjärrvärme och solpaneler på taken. Man pekar också på källsorteringen, HEMAB s tillverkning av fordonsgas, nya ledningar f ör vatten och avlopp, Kretsloppsparken som gör tredubbel nytta: sortering, återvinning, arbetstillfällen för personer på väg til lbaka till samhället.

– Sedan är ju de som arbetar där så trevliga och hjälpsamma, förkunnar en av damerna och kastar en uppfodrande blick på sina kamrater.

Modiga politiker står högt på önskelistan

Brita Semb konstaterar för egen del att hon och hennes man tagit lärdom av barn och barnbarn och lagt om sina matvanor. De äter mindre kött, mer rotfrukter och grönsaker efter årstid.

– Dessutom slänger vi mindre, säger hon. Med bättre kylskåp håller sig maten längre.

Och butiksladorna i Birsta säger sig ingen i sällskapet längta till. Onödiga resor undviks så långt det är möjligt. Böcker väljer man att köpa i stadens egen bokhandel, resonerar de. En stad utan bokaffär är inget att vara stolt över.

– Hur skulle det då gå med vår bokcirkel, frågar man sig bekymrat.

Att klimat och miljöhot är ett stort och allvarligt ämne som engagerar och oroar märks tydligt. Högt på önskelistan står därför modiga politiker som vågar peka

med hela handen för att åstadkomma en varaktig förändring och som kan bidra till att rädda världen.

Tills dess, säger kulturtanterna i bokcirkeln högtidligt, måste man börja med sig själv och göra vad man kan. Som att inte slänga sådant som fortfarande fungerar, tänka på vad man äter, undvika att ta bilen, ta med en påse till affären.

– Och, försäkrar Brita Semb, till nästa gång vi ses ska vi också ha läst en bok med miljötema. Det är aldrig fel att lära sig lite mer om sådant som bekymrar.

Gott fika och en god bok. Ett enkelt recept för glädje, trivsel och samvaro i Parkettens bokcirkel, som består av idel samhällsintresserade kvinnor.

Medvetna val för ett gynnsamt livspussel

I Dala, nära naturen och på överkomligt cykelavstånd från Härnösands tätort, har familjen Lissjos slagit ner sina bopålar. Miljöhänsyn och hög livskvalitet står högt på deras agenda. – Ett klokt livsval är bra för både miljö och hälsa, säger Maria Lissjos.

DEN SMALA VÄGEN slingrar sig från avtaget längs Stigsjövägen till villan i Dala. Höstfärgerna har slagit till på allvar, himlen är blekt blå och termostaten är inställd på behaglig eftervärme. På gräsmattan väntar Per Lissjos i sällskap av äldste sonen Alvar och hunden Akka som glatt svansviftande visar sin stora förtjusning över besöket. Maria har precis tagit Vilgot, tre veckor, på promenad i vagnen.

Mål att minska levnadsomkost naderna Hit kom familjen Lissjos 2010. Efternamnet, som de tog sig i samband med brölloppet 2011, är ett gammalt gårdsnamn från Dalarna och härstammar från Pers släkt i Malung. Maria är uppvuxen i Lycksele.

– Det var jobbet som tog oss hit, förklarar Per när vi slagit oss ner runt bordet i trädgården.

För hans egen del innebär detta miljöskyddsfrågor på länsstyrelsen, Maria är tandläkare och egen företagare med inriktning på yoga och löpning.

– Det ska kännas bekvämt och vara skönt att springa, är hennes råd när barnvagnen parkerats. Det är inte nödvändigt att jaga tider och ha blodsmak i munnen efter löpturen. Spring hellre långsamt och lyssna inåt.

Önskemålet inför flytten till Härnösand var att hitta ett hus på landet med överkomligt avstånd till staden och gärna med möjlighet att välja cykel istället för bil för transporterna. Eller att helt enkelt ta en löptur till jobbet.

– Då har man ju klarat av träningen när man kommer hem och behöver inte känna något krav på att ge sig ut och träna, konstaterar Per sakligt.

Från bostaden har de nu nio kilometer in till Härnösand. Cykeln är det alterna­

tiv man oftast väljer, bilen kommer sist, särskilt som tidsvinsten med bil jämfört med cykel bara är ungefär tio minuter. – Det finns så mycket positivt med att cykla, försäkrar Maria. Det ger energi och gör mig mer närvarande. Dessutom är det ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt. Och så mår jag så bra.

En av familjens övergripande ambitioner är att minska levnadsomkostnaderna. Ofta leder detta samtidigt till miljömässigt positiva val vilket är ytterligare en fördel.

Elen säljer vi till HEMAB

Som ett led i detta har man därför nyligen täckt den del av taket som vetter mot söder med solpaneler. Överskottet på den el som produceras säljs till HEMAB, vilket ger en betydande minskning av de löpande utgifterna, framför allt under det gångna sommarhalvåret.

– Vi räknar med att kunna tjäna in kostnaden för solpanelerna på tio, max femton år, säger Per. Att dessutom kunna nyttja den solenergi som strålar på taket till att producera miljösmart el är naturligtvis ett extra plus.

Numera tänker Per och Maria också allt mer på familjens matvanor. De väljer nästan enbart ekologiska alternativ och äter mer och mer vegetariskt. Kyckling har helt försvunnit från menyn och ersatts med till exempel bönor. Nötkött finns i princip aldrig på tallrikarna. – Jag jagar älg hemma i Dalarna vilket ger kött som mer än väl räcker för hela året, säger Per.

Familjen Lissjos strävan att minska kostnader medför många positiva mervärden för miljön också. Det blir liksom dubbelt bra.

»

Odlar egna grönsaker

Familjen Lissjos försöker också lära sig att odla sina egna grönsaker, som squash, vitkål, grönkål och rödbetor. Steg för steg utökas grönsakslanden invid huset i Dala. I planerna ingår även att bli självförsörjande på äpplen genom en egen äppelodling.

De har valt odlingsmetoder som kräver mindre skötsel och därmed slukar mindre tid. Något växthus syns därför inte till. Istället använder de bland annat täckodling där allt gräsklipp, hö och ogräs läggs på landen som gödning och sedan sakta förvandlas till jord.

Tillsammans med två andra familjer odlar de också sin egen potatis. Och Per har gått en slåtterkurs för att lära sig slå med lie och på så sätt gynna ängsblommorna och få fler humlor och fjärilar i dikesrenen framför huset. En hässja med nyslaget hö vittnar om det nyvunna intresset.

Vi försöker bidra så gott vi kan

– Vi har gjort medvetna val för att kunna lägga ett klokt och mindre stressigt livspussel, nära skog och natur, förklarar Maria.

Om framtiden? Per och Maria behöver inte fundera länge. Samtidigt som oron för klimat och miljö blir allt mer uttalad hos allt fler människor ska en ny g eneration växa upp i Dala.

– Framtiden blir ljus, säger Maria övertygat. Det vill vi gärna tro, särskilt när man som vi har små barn. Och vi försöker bidra så gott vi kan.

ljus«

Medvetna val för ett mindre stressigt livspussel. Familjen Lissjos recept värnar om familjen, miljön, naturen och framtiden.

Samägande på ekologiskt fundamEnt

Det gamla huset invid kajen i Härnösand, med många vinklar och vrår, ägs gemensamt av familjerna Thyr och Frejarö. Fördelarna med samägandet är flera. Förutom ökad trivsel och fördelaktig ekonomi delar man en ekologisk grundsyn som sträcker sig bortom källsortering och ekomjölk.

»De behövs en medveten och engagerad samhällsaktör

som HEMAB för att det ska bli lättare att ta eget ansvar«

LÄGENHETERNA I HUSET på Skeppsbron i Härnösand, med jungfrukammare och utsikt över hamnen, var ursprungligen avsedda att bebos av familjer som rörde sig i stadens finare kretsar, som skeppsredare och sjökaptener.

Den äldre delen av huset byggdes under 1800 ­talet, med en påbyggnad daterad 1926. Numera finns även ett stort växthus på tomten, helt uppfört av återvunnet material och med glasrutorna hämtade från solenergileverantören Absolicon med verkstad längre bort på samma gata.

– Jag tror det var en reklamerad glasleverans som vi fick överta, säger Knapp Britta Thyr.

Fyra delägare till fastigheten

Det var för fyra år sedan som Knapp Britta Thyr och hennes man Johannes samt Tomas och Karin Frejarö blev nya ägare till det anrika huset på Skeppsbron. Nu är de och deras fyra barn bosatta i

två av husets lägenheter, med hyresgäster som följt med från de tidigare ägarna i de övriga två.

– Rent juridiskt är vi fyra delägare till fastigheten, förklarar Knapp Britta Thyr, som för stunden under vårt samtal tagit paus i de politiska förhandlingar som ska utmynna i vilka som ska styra Härnösand under kommande mandatperiod.

Tre av de fyra delägarna är politiskt aktiva i mp, med Karin Frejarö som tidigare kommunalråd. Riktigt hur framtiden ska gestalta sig för teckenspråkstolken och deltidspolitikern Knapp Britta Thyr är i skrivande stund lite oklart. Istället handlar samtalet om valet av boendeform som på många sätt skiljer sig från gängse normer.

– Det vanliga är att man äger och förvaltar en fastighet med sin livspartner, säger Knapp Britta Thyr. Här är vi istället två familjer som valt att samäga ett hus. För mig är det viktigt med flera kloka personer som fattar de stora beslut

som ingår i husägandet.

– Och, tillägger hon, med fler händer som kan använda en målarpensel.

Det hus man hade köpt var vid tillträdet fullt beboeligt. Men gamla hus behöver omvårdnad. Till exempel ny el. Den sociala samvaron har till stor del handlat om att ta beslut om vad som ska åtgärdas. Och hur det ska utföras.

– Det är en process att räta ut frågetecken och komma överens, konstaterar Knapp Britta. Förälskelsefasen har övergått i vardag. Men fördelarna med samägande överväger, med råge. I detta ingår att dela på prylar och gemen samma utrymmen. Att ärva barnkläder och låna hushållsmaskiner och tigersåg av varandra.

Den sociala aspekten är också viktig, att ha ett gemensamt projekt, att äta middag tillsammans, med goda samtal över matbordet och barn som leker med varandra.

– Men, betonar Knapp Britta, även

Samvaro, trivsel, engagemang. Tid för social samvaro i vardagen värderas högt. Att äta tillsammans ibland när möjlighet ges skapar utrymme för samtal och utbyte av tankar och har därför kommit att bli en värdefull såväl som naturlig del av familjernas kooperativa boendeform.

om vi alla har ett förflutet med barn på kooperativa dagis är vi inget kollektiv där alla äger allt. Vi samäger, med fyra personer på kontraktet.

Ett gemensamt ansvar för miljön

En gemensam nämnare för de fyra delägarna är engagemanget för miljön. I en skrivbordslåda finns en studie som konstaterar att solenergi kan vara en lämplig lösning för fastighetens energibehov. Flera elcyklar står parkerade på gården. Man äter vegetariskt, lagar hellre än köper nytt, kör på biogas och avstår långa flygresor.

– Jag fick tidigt lära mig om sopsortering och gifter i naturen, berättar Knapp Britta. Det har blivit en livsstil som inte går att göra avkall på.

Samtidigt konstaterar hon att även om individen har ett eget ansvar att axla för sig och sina barn, måste samhället skapa incitament som underlättar att göra hållbara och miljökloka val.

Där tycker Knapp Britta Thyr att HEMAB blivit en framsynt bärare av det nödvändiga omställningsarbete som samhället står inför. Lokal el, flerfackskärl, fjärrvärme, kretsloppspark, biogas – åtgärder som bidrar till kollektiva lösningar som gör stor skillnad.

– Det behövs en medveten aktör som HEMAB för att det ska bli lättare att ta eget ansvar, säger hon.

För egen del har Knapp Britta Thyr utmanat normen för hur man ska utforma sitt boende genom det gemensamma projektet på Skeppsbron. Hon vill leva klokt och hållbart, göra de val som är bäst för människa och miljö. Och hon är förtjust i tanken på samägande.

– Jag har inga funderingar på något annat sätt att bo och leva, försäkrar hon. Socialt, ekonomiskt, ekologiskt – jag ser inget alternativ som bättre skulle ge de fördelar jag får nu.

FAKTA SAMÄGANDE:

Egendom som ägs av fler än en person innehas med samägande rätt. Regler om sådant samägande finns i en lag från 1904 om samäganderätt. Ett samägande kan uppkomma på olika sätt. När minst två personer köper något tillsammans eller blir gemensam ägare till egendom genom gåva, arv, testamente eller bodelning, har ett samägande uppstått. Vid samägande har varje delägare en ideell andel i den samägda egendomen. Är det fråga om en samägd fastighet har varje delägare en ideell andel i både mark och byggnad. Ingen kan alltså peka ut en viss del av fastig heten och säga att det är hens.

Trots den lilla tomtytan finns självfallet ett växthus där egna grönsaker odlas. Då huset ligger centralt ges goda förutsättningar för att ta sig dit man behöver genom att gå, cykla eller åka kollektivt om så behövs. Familjerna delar på motordrivna fordon som självfallet drivs av förnybar biogas eller el.

Tomas, Karin och Knapp Britta delar gärna med sig av sina erfarenheter.

» Miljön finns alltid högt upp på agendan.

Vi ska på olika sätt underlätta för härnösandsborna att leva mer miljövänligt «

Digital teknik är bra för miljö och plånbok

I takt med högre krav och snabb teknikutveckling för produktion och överföring av nyttigheter, som el, vatten och fjärrvärme, står HEMAB inför stora utmaningar, men också nya möjligheter. Chefen för Utveckling och projekt på HEMAB, Jonathan Grip, ser digitaliseringen som en väg mot nya tjänster och ökad kundnytta.

ETT HELT NYTT LANDSKAP väntar för HEMAB som energi­ och miljöbolag. En digital omvandling spås stor potential att effektivisera och förbättra många processer. Gamla system ersätts med smarta digitala lösningar som ger högre kvalitet och enklare hantering av en ökad mängd dokumentation. Men vägen dit är ingalunda spikrak och kommer att kräva mycket arbete. Floran av nya möjligheter som digitaliseringen öppnar upp för kan stundom vara lite vildvuxen.

För chefen för Utveckling och projekt Jonathan Grip gäller det att ha god bevakning på omvärlden och att sedan varsamt staka ut vägen och selektivt hitta de lösningar som ger största möjliga

utbyte för ett företag av HEMAB s storlek och karaktär.

Ökad digitalisering

– Vi har satt upp tydliga mål för vår digitaliseringsprocess för att veta vad vi behöver arbeta med, säger han. Jonathan ser själv stora möjlig heter för den nya tekniken, något som gäller alla de nyttigheter som ingår i HEMAB s portfölj. Men han pekar också på de dörrar som öppnas för att aktivt bidra till ett mer hållbart samhälle.

– Miljön finns alltid högt upp på agendan försäkrar han. Vi ska på olika sätt underlätta för härnösandsborna att leva mer miljövänligt.

Jonathan konstaterar också att digital teknik möjliggör nya tjänster och produkter vilket kommer att öppna för nya intäktsströmmar och affärsmodeller. Digitalisering är ett vitt begrepp som innebär att mycket kanske inte ens märks för kunden, samtidigt som annat sparar pengar eller underlättar i vardagen, till exempel genom en digital påminnelse när det är dags att ställa ut kärl för tömning.

– Vi är på god väg, summerar Jonathan. Några steg har redan tagits, andra är på gång. Vi får välja det som passar oss bäst, och som gör mest nytta.

Smarta elmätare ger säkrare drift

Nya funktionskrav på elmätarna i Sverige stärker kundens ställning och tryggar en säkrare drift. Samtidigt kommer nya mätare för vatten och fjärrvärme. HEMAB är nu på god väg in i en smartare mätgeneration. – Allt ska bytas och bli fjärravläst, säger Ingela Lingensjö.

DET ÄR BRÅDA TIDER för Ingela Lingensjö och hennes kollegor på HEMAB Mätservice. Innan den 1 januari 2025 ska 13 000 elmätare bytas ut mot nya mätare med modern teknik. Dessutom ska alla mätare för vatten och fjärrvärme ersättas med nya smarta fjärravlästa mätare.

Regeringens nya funktionskrav för elmätare

Det var i slutet av juni 2018 som regeringen fattade beslut om nya funktionskrav för elmätare. Bland annat ska nya mätarlösningar klara av att mäta energi på timbasis och göra det möjligt för kunderna att själva ta del av sina mätuppgifter, och på så vis också kunna välja att sänka sin förbrukning.

Det ska också vara möjligt att mäta både förbrukning och produktion för att enkelt kunna möta kundens behov om de vill bli mikroproducenter och producera egen energi.

– Nästa generations elmätare ska underlätta för elkunderna att vara mer aktiva på elmarknaden, samtidigt som de nya mätarna ger en säkrare drift av elnäten, förklarade dåvarande energiminister Ibrahim Baylan när beslutet var klubbat.

I Härnösand samordnar man och byter som en del av HEMAB s digitaliseringsprocess även ut alla mätare för

vatten och fjärrvärme. Mätarna blir fjärravlästa och försedda med mjukvara för att enkelt kunna kommunicera.

– Därmed ger vi våra kunder större möjlighet att ha koll på sin egen förbrukning, säger Ingela Lingensjö som är chef för HEMAB s Mätservice.

Med digitala mätare får HEMAB också ut statistik som ger bättre överblick av nätet, vilket underlättar arbetet med att lokalisera brister och läckor och att snabbare prioritera service och åtgärder.

– Vi får åtkomst till otroligt mycket information som gör att vi kan arbeta mer effektivt och säkra upp leveranserna till våra kunder, förklarar Ingela Lingensjö.

» Det händer otroligt mycket just nu. Vi har en verksamhet och bransch i förändring «

Kvinnor i fokus på HEMAB

VID TVÅ TILLFÄLLEN har HEMAB bjudit in arbetslösa och studerande kvinnor med olika bakgrund och ursprung för att inspireras av våra yrkesarbetande kvinnor och ta del av vad HEMAB har för olika yrken och karriärmöjligheter. Träffarna som har lockat många besökare och fått

stor uppmärksamhet har genomförts i samarbete med lokala utbildningsanordnare och Arbetsförmedlingen. Initiativet är synnerligen viktigt utifrån mångfaldsperspektiv och kommer därför att genomföras fler gånger.

Ännu mer

förnybar kretsloppsbaserad biogas

GENOM ENKLARE ombyggnationer skapades under året mer behandlingskapacitet i biogasanläggningen i Äland. Detta för att möta den ökande mängden in samlat matavfall från de tre kommunerna Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik. Resultatet innebär cirka 40 procent högre produktion av biogas. Gas som sedan säljs via tankstationer i Härnösand och Sundsvall till privatpersoner, företag och offent liga aktörer som kör gasbilar och skördar miljömässiga vinster jämfört med fossila drivmedel. Mängden producerad biogas i Härnösand uppgår nu till cirka 500 000 normal kubikmeter per år.

Hemma hos HEMAB –tack till alla besökare

I STRÅLANDE HÖSTSOL slog vi upp portarna till våra lokaler och visade upp våra verksamheter för ett stort antal intresserade härnösandsbor.

Det var hundratals nyfikna som gav sig ut i ett härligt höstsolsken för att lära sig mer om våra verksamheter och träffa vår personal. Vårt öppna hus Hemma hos HEMAB bjöd inte bara på fantastiskt väder utan även ett stort antal aktiviteter för både barn och vuxna. Vår särskilt för dagen nyöppnade HEMAB ­restaurang bjöd på flera välsmakande rätter från både när och fjärran och för alla barn fanns både hoppborg och godisregn.

För underhållningen stod den humoristiske illusionisten Love Melander som bjöd på flera förbryllande tricks och de talangfulla ungdomarna från sång ­ och artistskolan We R Singers.

Vi vill rikta ett stort tack till alla som gästade oss och för alla goda förslag och idéer kring hur vi ska förbättra vår verksamhet ytterligare!

Köp el direkt av oss. Enkelt!

Jag heter Maria och jag jobbar med Kraftvärme på HEMAB. Varje dag värmer jag mitt Härnösand och producerar dessutom 100% förnybar el. Jag är med och bidrar till en bättre miljö – gör det du också!

ÅRSREDOVISNING 2018

Förvaltningsberättelse

ÄGARFÖRHÅLLANDEN

HÄRNÖSAND ENERGI & MILJÖ AB, HEMAB, ÄGS TILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN.

I HEMAB INGÅR DET HELÄGDA DOTTERBOLAGET HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HEAB.

HEMAB ELFÖRSÄLJNING, HEFAB, ÄGS TILL 95 % AV HEMAB, 3% AV HÄRNÖSANDSHUS OCH 2% AV KOMMUNFASTIGHETER.

HEMAB ÄGER 40% AV AKTIEKAPITALET (40% I RÖSTVÄRDE) I KOMMUNBRÄNSLE I ÅDALEN AB. ÖVRIG DELÄGARE MED 60% ÄR ÖVIK ENERGI AB.

HEMAB ÄGER 16% AV AKTIEKAPITALET (16% I RÖSTVÄRDE) I SERVANET AB. ÖVRIGA DELÄGARE ÄR SUNDSVALL ELNÄT (66%), BTEA SAMT TIMRÅ, ÅNGE, STRÖMSUND OCH RAGUNDA KOMMUNER. HEMAB ÄGER OCKSÅ 11% I NORRSKEN AB SOM TOTALT HAR 20 KOMMUNER RESPEKTIVE KOMMUNALA BOLAG SOM DELÄGARE.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN

Koncernens verksamhet är uppdelad i fyra affärsområden: Fjärrvärme, Återvinning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i HEAB och Elförsäljning i HEFAB Övriga verksamheter bedrivs i moder bolaget HEMAB. Verksamheten omfattar även vindkraft, biogas, fordonsgas, bredband och laddstolpar.

Koncernen redovisar ett resultat på 16 M kr för 2018 vilket är 3,9 M kr lägre än föregående år. Investeringar för 2018 uppgick till 160,8 M kr, varav cirka 70 M kr avser VA Södra Härnön, fiberutbyggnad samt första delen av vindkraftprojektet på Spjutåsberget.

VATTEN – MÅNGA KUNDER TACK VARE NYBYGGNADSPROJEKT

Projektet med utökat verksamhetsområde för vatten och avlopp på södra Härnön har färdig ställts och det nya ledningsnätet med cirka 150 nyanslutna kunder har tagits i drift. De flesta kunderna har anslutits med trycksatta avlopp, så kallade LTA­ system, en teknik där respektive kund får en egen mindre pumpstation inom sin fastighet. Installation och driftsättning av dessa LTA­ system kommer att pågå även under 2019. Ytterligare utbyggnadsprojekt med nyanslutningar under året har skett på Bryggaren strand och i kvarteret Solbacken. Vid Kattastrands reningsverk har det byggts en ny utloppsledning då den gamla ledningen av trä var uttjänt. Den nya ledningen består av plast och bidrar med en jämnare fördelning av det färdigbehandlade

processvattnet ute i recipienten. Anläggningen har även fått ett nytt beslutat tillstånd under året, ett tillstånd som bland annat innehåller skärpta villkor för utsläpp av biokemiskt syreförbrukande ämnen och fosfor.

Ett projekt att bygga ett kolfilter som kompletterande reningssteg vid vattenverket på Tallvägen har startats. Inriktningsbeslut har fattats av styrelsen och en partner har handlats upp. Tillsammans med denna partner ska vi projektera och ta fram ett riktpris för investeringsprojektet.

Organisationen inom affärsområde Vatten har förstärkts med en nyinrättad tjänst, VA­ strateg. Detta för att möta ökade krav på administration, redovisning, säkerhet och reinvesteringar.

Upprustning av sandfilter i reningsverket på Kattastrand har slutförts under året och bland reinvesteringsarbeten på ledningsnätet kan nämnas Parkgatan samt Järnvägsgatan i anslutning till kommunens projekt att bygga en ny vägbro över järnvägen.

Projektet med installation av moderna fjärravlästa vattenmätare hos kunder fortsätter. Av totalt cirka 5000 mätare är nu knappt hälften utbytta. De nya fjärravlästa vattenmätarna ger säkrare debitering, har längre serviceintervall och gör att kunder slipper självavläsning.

ÅTERVINNING – ÖKAD GASPRODUKTION

OCH FOSSILFRI FORDONSFLOTTA

2018 fyllde den uppskattade Härnösands kretsloppspark fem år. Det firades en fin vårlördag i maj med aktiviteter för ung såväl som gammal.

Från 1 januari 2018 gäller att avfall i säck som lämnas på Härnösands kretsloppspark eller Älands återvinningsanläggning ska packas i genomskinliga plastsäckar. Detta för att minska risken för att avfall hamnar fel. Införandet har tagits emot väl.

Fordonsflottan, som nu är helt fossilfri, har delvis bytts ut samt även utökades med en kranbil för att klara av uppdrag med bland annat riskörning. Samtliga av affärsområde Återvinnings registrerade fordon körs nu på gas eller HVO.

Vid Älands återvinningsanläggning har vi investerat i ett extra kompletterande reningssteg i lakvattenreningen, ett trum filter. Detta för att möta ökande krav på lakvattenrening utifrån förändrade förutsättningar. Projektering av en ny deponietapp och en ny hårdgjord arbetsyta för främjande av återvinning/återbruk har utförts samt avverkning av skog på fastigheten då den var gammal och började tappa i värde. En utökad recipientutredning för att visa eventuell påverkan på Älands ­

fjärden har genomförts på grund av de fortsatt förhöjda halterna av BOD och fosfor. Ökande mängd matavfall har medfört ombyggnation av biogasanläggningen som nu består av två kamrar för rötning istället för en. Den kammare som tidigare nyttjats för hygienisering används nu som en extra rötkammare samtidigt som processen kompletterats med ett nytt traditionellt steg för hygienisering.

Grupper från flera kommuner har besökt oss för att titta på vårt arbete med flerfackskärl och chaufförer från andra renhållare har även praktiserat hos oss. Närbelägna kommuner har fått riktade inbjudningar till dialog om hantering av deras matavfall. Respons och samtal som följt har hållits i positiv anda.

Den rikliga mängden snö vintern 2017/2018 orsakade extra kostnader på grund av merarbete med justerade körturer och reparationer.

Affärsområdet har, som del av företagets satsning på social hållbarhet, under 2018 haft tre praktikanter med olika bakgrund och syften.

ELNÄT – RÅDGIVANDE TILL REGERINGEN

Inledningen av året var kylig, vilket tyvärr ledde till en del elavbrott och hårt arbete med felsökning och felavhjälpning på grund av mycket snö. Förutom detta har leveranssäkerheten 2018 varit bra och vi ser att vädersäkringsprojektet ISO 2020 ger effekt. För trots hårt väder vid olika tillfällen har vårt elnät och våra kunder varit relativt oberörda. Målet avseende genomsnittlig avbrottstid uppnåddes och den totala tillgängligheten till elnätet för kunderna var 99,99 procent sammantaget.

Under början av året var HEMAB inbjudna till Rosenbad för överläggningar med energiministern Ibrahim Baylan. På agendan fanns förslaget om nya regler för intäktsram på elnätsmarknaden. Inbjudan var föranledd av att ministern var angelägen om att få höra resonemang från ett litet kommunägt elnätföretag.

För att skapa möjligheter att leda strömmen alternativa vägar i händelse av störningar, så kallad rundmatning, har projekt genomförts både i Häggdånger och på Södra Härnön. Resultaten har blivit stabilare elnät och bättre förutsättningar att hantera störningar i dessa delar av landsbygden.

Utökade effektuttag hos befintliga kunder samt många nyanslutningar har skett även under 2018, mer än 30 stycken. Detta är mycket glädjande för Härnösand även om vi också märker av och blir berörda av den ökande bristen på tillgänglig effekt i

överliggande elnät. Detta blir påtagligt i de diskussioner som förts med tilltänkta etablerare där löften om efterfrågade effektbehov varit omöjliga att avge.

Förberedelser för att ta emot effekten från de två nya vindkraftverk som nu byggs på Spjutåsberget söder om Härnösands tätort har genomförts i form av kabelförläggning från Spjutåsberget via Fröland och Näs till Saltvikshöjdens mottagningsstation.

Arbeten i kommunens elanläggningar har utförts på uppdrag under året, exempelvis ny ledbelysning i delar av Bondsjö motionsspår.

FJÄRRVÄRME – EXPANSIONEN FORTSÄTTER MED FLER KUNDER

En helt ny prismodell för kunder med flerbostadshus och lokaler infördes vid årets början. Den abonnerade effekten baseras numera på verkligt effektbehov jämfört med tidigare teoretiskt framräknat effektbehov.

Prisdialogens träffar med kundrepresentanter har genomförts vid två tillfällen. Syftet med dialogerna är att stärka relationen med våra kunder genom öppna och transparenta samtal. I samma anda genomfördes även de årliga kundträffarna för privat­ och företagskunder som bjöds in till Härnösands bibliotek respektive restaurangen Vägg i Vägg.

Flera nya kunder har anslutits under året, främst villor men även företag. Peckas naturodlingar utökade sin produktion under året och valde då fjärrvärme för sitt värmebehov. Efter expansionen är de nu vår största fjärrvärmekund.

Reinvesteringarna i centrala Härnösand har fortsatt och 1 300 meter uttjänta fjärrvärmeledningar har ersatts med nya. Arbetet med larmövervakning av ledningsnätet avseende på fukt i isolering har fortsatt enligt plan.

En ny gaspanna för produktion av fjärrvärme från deponigas har installerats på Salt vikshöjden och en investering i en ny värmeväxlare för elpannan på kraftvärmeverket har likaså genomförts under året.

Möjligheten att kunna erbjuda serviceavtal till kunderna har utretts och kommer att lanseras som produkt under 2019. Ambitionen är att senare även kunna erbjuda serviceavtal till företagskunder.

Stigande bränslepriser på grund av minskad tillgång har påverkat kalkylen negativt och insatser har genomförts för att trygga bränsleleveranserna under året. Bland annat har ris och sly­kampanj genomförts gentemot Härnösandsborna med ett mycket lyckat utfall.

ELFÖRSÄLJNING – AFFÄRSPLANENS MÅL ÖVERTRÄFFADE

2018 var det första hela verksamhetsåret för HEMAB Elförsäljning AB. Responsen från Härnösandsborna har varit mycket glädjande. Det ekonomiska resultatet och den försålda energivolymen såväl som antal kunder överträffar målbilden i beslutad affärsplan. Detta är viktigt för att uppnå målen om fortsatt tillväxt.

Affären är ett samarbete där HEMAB Elförsäljning AB bedriver försäljning och kundkontakter och där Statkraft AB bedriver elhandel och agerar balansansvarig. All försåld el utgörs av HEMAB ­koncernens egna lokalproducerade förnybara el från vind och biomassa.

Under året tecknades avtal om köp av överskottsproduktion med ett flertal mikroproducenter. Den största av dessa anläggningar anlades av Brf Plinten som verkligen visat vägen i Härnösand med sin 175 kW stora anläggning som beräknas ge cirka 100 000 kWh solel i överskottsproduktion efter att föreningen nyttjat el för eget behov.

BREDBAND, VINDKRAFT, LADDSTOLPAR

Under sommaren och hösten byggdes tillfarts vägar och fundament till de nya vindkraftverken på Spjutås. Kabelförläggning har skett för att elektriskt kunna ansluta de två vindkraftverken som kommer att uppföras och driftsättas under senare delen av 2019. Drift, marknadsföring och utbyggnad av vårt bredbandsnät bedrivs i ServaNet AB HEMAB äger infrastrukturen i form av optofiber, kanalisation med mera och arrenderar ut den till ServaNet. Utbyggnaden följer ”Handlingsplan för bredbandsutbyggnad”, och år 2021 ska minst 90 procent av kommunens hushåll och företag ha tillgång till bredband med hög överföringshastighet. Fyra år senare ska täckningen vara hundraprocentig.

En betalningslösning via mobilapp för laddning av elbilar har införts under 2018 och gäller för alla av HEMAB utbyggda laddplatser inom kommunen.

FRAMTIDEN

Den nya reservpannan för fjärrvärme som byggs 2019 kommer att baseras på bioolja och de närmaste åren som följer kommer även övriga oljepannor att konverteras till bioolja.

Inom det nationella SIKT­projektet där HEMAB är projektpartner planeras för omfattande insatser med digitalisering och nya tjänster med kundnytta i fokus. Det forskningsbaserade utvecklingsarbetet väntas komma igång på allvar under 2019.

Arbete med att identifiera och utveckla nya typer av tjänster kommer att intensifieras samtidigt som organisationen kommer att anpassas för att bättre möta marknaden och potentiella kunders behov.

Omcertifiering till senaste standarden för ISO 9001 och 14001 kommer att ske under 2019 då även projektet med byggande av ett kolfilter som extra reningssteg vid vattenverket på Tallvägen kommer att påbörjas.

Förberedelsearbete för att möta nya rutiner och regelverk kopplat till den nya elhandlarcentriska modellen på elmarknaden beräknas komma igång under 2019 och bli påtagligt inom organisationen under 2020.

Arbetet med den nya och utvecklade driftinformationen via sms kommer att erbjudas för fler av koncernens tjänster. Elnät, fjärrvärme och vatten står på tur.

HÅLLBARHETSRAPPORT

MILJÖPÅVERKAN OCH HÅLLBARHET

Den 22 september öppnades företaget upp i ett stort öppet hus, Hemma hos HEMAB. Det blev en välbesökt dag med sång ­ och trolleriunderhållning, internationell matkultur och visning av alla verksamheter.

Nya Mina Sidor med Bank­ ID inloggning vart ett lyft för kunderna. Den nya mer tillgängliga och informativa kundportalen innehåller nu även information om kundernas elavtal. Nya funktionaliteter kommer att presenteras successivt.

Affärsområdena Fjärrvärme, Återvinning och Vatten, som alla återfinns i moderbolaget, bedriver tillstånds ­ och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Verksamheternas huvudsyften är att minska miljöpåverkan i samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till återvinning samt minskande av avfall och Vatten genom att ta hand om spillvatten som annars skulle förorena vattendrag och hav. Fjärrvärmens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen.

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr).

FLERÅRSJÄMFÖRELSE

Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.

KONCERNEN

efter finansiella

Nyckeltalsdefinitioner framgår av Not 1

FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST

Fritt eget kapital enligt balansräkningen

Balanserade vinstmedel

Årets förlust

K ronor

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten, 31 209 837 kronor, överföres i ny räkning.

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat­ och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL

KONCERNEN

Aktiekapitalet består av 401

RESULTATRÄKNING

Aktiverat arbete för egen räkning

Övriga rörelseintäkter

RÖRELSENS KOSTNADER:

Bränslen och förnödenheter

Övriga externa kostnader

Av­ och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar

Nedskrivnig av omsättningstillgångar utöver

nedskrivningar

rörelsens kostnader

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER:

Resultat från andelar intresseföretag

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Räntekostnader och liknande resultatposter

Tillförseln av bränslen som trädbränslen och torv med mera, sker med lastbilstransporter. När det gäller utsläpp från våra anläggningar har de rikt– och gränsvärden som gäller för verksamheten hållits.

Investeringar för att öka produktionskapaciteten i biogasanläggningen i Äland har genomförts. Målet är en 40 ­procentig ökning av behandlingskapacitet för matavfall samt motsvarande ökning av produktion av förnybar biogas. Gas som fortsatter att säljas till kunder i både Härnösand och Sundsvall.

Arbetet med att certifiera biogödsel från anläggningen har löpt på väl och beräknas bli klart 2019.

Som ett led i att HEMAB 2021 ska ha en fossiloberoende fordonsflotta har vi under året köpt in flera nya gasfordon, bland annat en ny lastväxlare. Övergångslösningen för dieselfordon är att dessa tankas med förnybar HVO. Detta gäller i hela företaget.

Vårt samarbete med Arbete och Integration på kommunen har fortgått och röner stort intresse. Den kreativa miljön vid

Härnösands kretsloppspark står i ständig utveckling och utgör en viktig pusselbit i vårt arbete med social hållbarhet. Och flera aktiviteter av integration och familjekaraktär har anordnats under året för nyanlända och befintliga Härnösandsbor samt kvinnor specifikt.

Arbetet i skolan med planerade studiebesök har varit lyckat och skolprogrammet har från och med höstterminen 2018 utökats att innefatta även förskoleklasser inom Härnösands kommun.

MEDARBETARE

Tema social hållbarhet stod i fokus då medarbetarprogrammet HEMAB 360 fortsatte under året. Två dagars inspiration och insikter genom föreläsningar och workshops i hur HEMAB kan bidra till ökad social hållbarhet för oss själva och för medborgarna i Härnösand. Resultatet blev ett antal olika projekt som successivt startats upp, exempelvis nya praktikprogram, idéer om visningshus och integrationsprojekt.

Nya gemensamhetsytor med lunchrum och konferens har färdigställts och tagits i bruk under året likväl som nya kontorsplatser och omklädningsrum. Detta har varit efterlängtat och vi ser direkt resultat i positiv bemärkelse av att kunna vara samlade i högre utsträckning och tillgängliga på ett bättre sätt.

En ny friskvårdssatsning och livsstilsinspiration lanserades under 2018 med diskussioner och åtgärder för främjande av ett bättre leverne i syfte att orka med både sitt arbete. Friskvårdspengen har även utökats och gruppaktiviteter på arbetstid har ersatt enskilt nyttjande av friskvårdstimmen. Korttidssjukfrånvaron har varit oväntat hög, främst på grund av fysiska åkommor. Vi kommer att fokusera på att ha en snabbare orsaksdialog och uppföljning i varje enskilt fall och arbetet med att identifiera riskfaktorer kopplat till ohälsa fortsätter. Arbetat med kränkande särbehandling har resulterat i en handlingsplan för chefer med målbilden att varje känt fall ska hanteras.

BALANSRÄKNING

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader och mark

och andra tekniska anläggningar

verktyg och installationer

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

KASSAFLÖDESANALYS

VERKSAMHETEN

Rörelseresultat före finansiella poster

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Resultat från andelar i intressebolag

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

FÖRÄNDRING I RÖRELSEKAPITAL

av övriga kortfristiga fordringar

Ökning/minskning av leverantörsskulder

Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investeringar i immateriella­ och materiella anläggningstillgångar

fordran koncernbolag

skuld koncernbolag

Kassaflöde från investeringsverksamheten

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Tilläggsupplysningar

NOT

1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och BFNAR 2012:1. Årsredovisning och koncernredovisning (K3):

KONCERNREDOVISNING

Härnösand Energi & Miljö AB upprättar koncernredovisning. Uppgifter om koncern företag finns i not 25. Dotterföretagen inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då det bestämmande inflytandet erhålls. Identifierbara till gångar och skulder värderas inledningsvis till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Minoritetens andel av de förvärvade nettotillgångarna värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av mellan skillnaden mellan de förvärvade identifierbara nettotillgångarna vid förvärvstillfället och anskaffningsvärdet inklusive värdet av minoritetsintresset och värderas initialt till anskaffningsvärdet.

Mellanhavanden mellan koncernföretag elimineras i sin helhet.

Dotterföretag i andra länder upprättar sin årsredovisning i utländsk valuta. Omräkning av posterna i dessa företags balans ­ och resultaträkningar görs till balansdagskurs respektive avistakurs för den dag respektive affärshändelse ägde rum. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas i koncernens egna kapital.

INTRESSEFÖRETAGSREDOVISNING

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

INTÄKTER

Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheterna, det vill säga produktion, försäljning och distribution av el, försäljning och distribution av värme, försäljning av gas, energihandel samt andra intäkter såsom tjänster och konsultuppdrag och anslutningsavgifter.

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovi­

sas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Bolaget har ej tidsbegränsat åtagande att underhålla och vid behov ersätta investeringar i anslutningar. Koncernen intäktsför anslutnings avgifter över intäktsgenererande tillgångars beräknade nyttjandeperiod som upgår till 30 år. Periodiserade anslutningsavgifter ingår i posten uppluna kostnader och förutbetalda intäkter.

INKOMSTSKATTER

Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen.

Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvitt ning.

Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten än hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten.

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp.

Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.

När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Bolagets mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS:

Byggnader

Stommar 50 år

Fasader 30 år

Tak 15­25 år

Övrigt 20 år

Markanläggningar 20 år

El­ledningar 30 år

Mottagnings ­ och fördelningsstationer 10 år

Transformatorer 15 år

Fjärrvärmeledningar 25 år

Maskiner i hetvattencentral 15 år

Gasanläggning 15 år

Gasledningar 25 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år

Inventarier, verktyg och installationer 3­15 år

LEASINGAVTAL

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernbolag och moderbolag.

Leasingavtal som innebär att de ekonomiska riskerna och fördelarna med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till ett företag i Härnösand Energi & Miljö AB koncern klassificeras i koncernredovisningen och i moderbolaget som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal medför att rättigheter och skyldig heter redovisas som tillgång respektive skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Utgifter som direkt kan hänföras till leasingavtalet läggs till tillgångens värde. Leasingavgifterna fördelas på ränta och amortering enligt effektivräntemetoden.

Variabla avgifter redovisas som kostnad i

den period de uppkommer. Den leasade tillgången skrivs av linjärt över leasingperioden.

Leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som är hänförliga till leasingobjektet i allt väsentligt kvarstår hos leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Betalningar, inklusive en första förhöjd hyra, enligt dessa avtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Se vidare not "Maskiner och andra tekniska anläggningar" samt "Finansiella leasingavtal".

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när Härnösand Energi & Miljö AB blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. I posten kortfristiga placeringar ingår aktier som innehas för att placera likviditetsöverskott på kort sikt.

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Posten består huvudsakligen av aktier samt ett mindre innehav av räntebärande till­

gångar. Innehaven innehas på lång sikt. Tillgångar ingående i posten och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde.

I efterföljande redovisning redovisas aktierna till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. De räntebärande tillgångarna redovisas i efterföljande redovisning till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

LÅNESKULDER OCH LEVERANTÖRSSKULDER

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

nedskriv ningsbehov för värdepappersportföljen med ränteinstrument fastställs på motsvarande sätt en effektivränta för portföljen som används vid diskonteringen.

Om nedskrivning av aktier sker fastställs nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av framtida kassaflöden(som baseras på företagsledningens bästa uppskattning).

VARULAGER

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut­metoden (FIFU). För råvaror ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet. För varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar anskaff ningsvärdet formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader, hänförbara indirekta tillverkningskostnader samt lånekostnader.

Varulagret har i moderföretaget värderats till 97% av det samlade anskaffningsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. I koncernredovisningen värderas varulagret till det fulla anskaffningsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader.

Den valda metoden innebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats.

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV FINANSIELLA

ANLÄGGNINGS TILLGÅNGAR

Vid varje balansdag bedömer Härnösand

Energi & Miljö AB om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon utav de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redovisas i resultaträkningsposten Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar.

Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga. Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta.

För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan som diskonteringsränta. Vid prövning av

AVSÄTTNINGAR

Företaget gör en avsättning när det finns en legal eller informell förpliktelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Företaget nuvärdesberäknar förpliktelser som väntas regleras efter mer än tolv månader. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in­ eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kredit institut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten.

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSOCH VÄRDERINGS PRINCIPER

Samma redovisnings ­ och värderingsprinciper tillämpas i moderföretaget som i koncernen, förutom i de fall som anges nedan.

EGET KAPITAL

Eget kapital delas in i bundet och fritt kapital, i enlighet med ÅRL s indelning.

OBESKATTADE RESERVER

Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Förändringar av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för

eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

I moderföretaget görs inga avsättningar för återställandekostnader i samband med förvärv av materiella anläggningstillgångar. I stället tillämpas principen att avsättning för återställandekostnader görs successivt.

ELCERTIFIKAT

Lagerförda elcertifikat värderas till anskaff ningsvärdet, det vill säga noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2018­12 ­31. Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet ca 9,6 (4,3) Mkr.

UTSLÄPPSRÄTTER

Lagerforda utsläppsrätter värderas till an skaff ningsvärdet, det vill säga noll kronor,

av seende de rättigheter som var registrerade på vårt konto per 2018­12 ­31. Marknadsvärdet av dessa utsläppsrätter var vid årsskiftet ca 14,3 (6,5) M kr.

NYCKELTALSDEFINITIONER

SOLIDITET

Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL

Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

KONCERNEN

Fjärrvärme

Elnät

Bolagets geografiska marknad är Sverige.

NOT 3 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

KONCERNEN

NOT 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

anställda

LÖNER, ERSÄTTNINGAR, SOCIALA AVGIFTER OCH PENSIONSKOSTNADER

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören

Löner och ersättningar till övriga anställda

löner och ersättningar

Sociala avgifter enligt lag och avtal

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande

STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Antal styrelseledamöter på balansdagen

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare

Vd är enligt avtal 2016 ­12 ­13 tillsvidareanställd från och med 2017­ 0401 och undantas från bestämmelserna i lagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställnings ­

villkor i övrigt tillämpas bestämmelserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gäl­

lande PA­ KFS 09. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställningens upphörande

en engångsersättning till VD motsvarande totalt 12 månadslöner.

NOT 5 BYGGNADER OCH MARK

Beräkning av verkligt värde. Fastighetsbeteckningen Elefanten 1 har värderats till 6 500 tkr av oberoende värderingsman. Redovisat värde uppgår till 3 809 tkr.

NOT 6 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

NOT 7 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

NOT 8 RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

NOT 9 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

resultat före skatt

beräknad enligt gällande skattesats (22%)

av ej avdragsgilla kostnader

Skatteeffekt av ej skattepliktig intäkt

NOT

10

FINANSIELLA LEASINGAVTAL

Moderföretaget och koncernen har ingått följande väsentliga leasingavtal, vilka redovisas som finansiella leasingavtal:

SEB Finans publ Kraftvärmeverk

MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Anskaffningsvärden

NOT 11 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

NOT 12 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

Kapital-

KONCERNEN Org nr Säte andel

Kommunbränsle i Ådalen AB 556220 ­ 6200 Härnösand 40%

MODERBOLAGET

Redovisat Antal Redovisat värde

Kapitalandel: 40% Rösträttsandel: 40% värde aktier i koncernen

Koncernen Kommunbränsle i Ådalen AB

NOT 13 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

NOT 14 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningarn samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av

NOT 15 FORDRINGAR HOS INTRESSEFÖRETAG

Ingående anskaffningsvärden

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Utgående restvärde enligt

NOT 16 VARULAGER

Värderat till anskaffningsvärde

NOT 17 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

NOT 18 EGET KAPITAL

Aktiekapitalet består av 401 000 stycken aktier med kvotvärde 100 kronor.

NOT 19 UPPSKJUTNA SKATTER

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på

utgörs av

Uppskjuten skatt på obeskattade reserver

skatt på temporära skillnader

NOT 20 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

NOT 21 UPPLÅNING

RÄNTEBÄRANDE SKULDER

LÅNGFRISTIGA SKULDER

KORTFRISTIGA SKULDER

FÖRFALLOTIDER

DEN DEL AV LÅNGFRISTIGA SKULDER SOM FÖRFALLER TILL BETALNING SENARE ÄN FEM ÅR EFTER BALANSDAGEN

NOT 22 CHECKRÄKNINGSKREDIT

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till

NOT 23 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Q4 ­18

NOT 24 BOKSLUTSDISPOSITIONER

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avksrivningar enligt plan

NOT 25 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

KONCERNEN Org nr Säte andel

Härnösand Elnät AB 556133­3328 Härnösand

Härnösand Elförsäljning AB 559113­8366 Härnösand

MODERBOLAGET Antal aktier Bokfört värde 171231 Eget kapital

Härnösand Elnät AB

Kapitalandel: 100% Rösträttsandel: 100% 180 000 0 23 258

Härnösand Elförsäljning AB Kapitalandel: 95% Rösträttsandel: 95% 3 800

NOT 26 STÄLLDA SÄKERHETER

Koncern och moderbolag har inga ställda säkerheter.

NOT 27 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Koncern och moderbolag har inga eventualförpliktelser.

NOT 28 FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Balanserade vinstmedel – 13 296 – 11 225 Årets resultat – 17 914 – 2 071

Summa – 31 210 – 13 296

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten disponeras så att 31 210 tkr i ny räkning överförs – 31 210 – 13 296

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN

OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Revisionsberättelse

TILL ÅRSSTÄMMAN I HÄRNÖSAND ENERGI & MILJÖ AB ORG.NR 556526-3745

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2018.

UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi & Miljö AB för räkenskapsåret 2018. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finan siella ställning per den 31 december 2018 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har in hämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktörenansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten

och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.

Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för falskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncern redovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens för måga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncern redovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den.

Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

UTTALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand

Energi & Miljö AB för räken skapsåret 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Styrelsen, ordinarie ledamöter och suppleanter: Sonja Näsholm, Sven-Erik Landgren, Eva Goës, Ann-Sofie Berglund, Sonny Andersson, Lotta Visén, Lars-Gunnar Hultin, Issam Sassi, Krister Eriksson, Anne Möller Söderberg, Lennart Bolander och Lennart Bölin. Saknas på bilden: Mathias Johansson, Malin Lindroth, Emelie Wikman och Hans-Åke Johansson

HÄRNÖSAND DEN 6 MARS 2019

Lotta Visén ORDFÖRANDE

Lars-Gunnar Hultin

Eva Goes

Sonja Näsholm

Vi tillstyrker att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens leda möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps året.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisions sed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna be skrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fort löpande bedöma bolagets och koncernens

Lennart Bolander

Emelie Wikman

ARBETSTAGARREPRESENTANT

Issam Sassi

Hans-Åke Johansson

ARBETSTAGARREPRESENTANT

ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon för summelse som kan föran leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolags lagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verk samheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut. beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Skellefteå den 6 mars 2019 AUKTORISERAD REVISOR, ERNST & YOUNG AB MICAEL ENGSTRÖM

Sonny Andersson

Lena af Geijerstam Unger VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Påskpyssla

Med ballonger, garnnystan och lite lim.

DU BEHÖVER: Vattenballonger, garn/snöre, tapetlim, pensel och nål.

Börja med att blåsa upp ett antal vattenballonger. Krävs lite extra lungkapacitet här! Dra lite i dem innan du blåser så går det lättare. Pensla på lim och vira sen garnet flera varv runt ballongen. Låt torka!

Tryck hål på ballongerna med en nål och peta ut dem från ägget. Pilla bort limrester med nålen.

Trä på snören och häng upp i riset.