OM HEMAB 2018

EN INSPIRERANDE OCH HÅLLBAR ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2018.

MED VÅRA KUNDER I FOKUS.

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN PLINTEN VISAR VÄGEN Solpaneler som ny energilösning.

SID 6–9

MEDVETNA VAL FÖR ETT GYNNSAMT LIVSPUSSEL Möt familjen Lissjos i Dala.

SID 16–18

1

INNEHÅLL:

6 I N N O VAT I V S A M H Ä L L S N Y T TA

Bostadsrättsinvesteringar som främjar miljön.

E KOLOG ISK HÅLLBARHET

Egen solenergi ger koll på elpriset.

11

ANSVARIG UTGIVARE : Andreas Einarsson PROJEKTLEDARE : Magdalena Åkerros FOTO: Daniel Håkansson, Lars Wahlström, ENSTAK A BILDER: Magdalena Åkerros,

Fredrik Olsson, Frida Sjögren och Istockphoto.

GRAFISK FORM: Christel Schröder SKRIBENT: Mats Wigardt TRYCK: Hemströms tryckeri Omslagsbild: Jamileh Rezayi och Emelie Wikman Produkten är tryckt på FCS-märkt papper produ­cerat utifrån bland annat ISO 14001 (miljö­ ledningssystem) och OHSAS 18001 (arbetsmiljö).

Pappret har även EU Ecolabelmärkning, vilket innebär att det bland annat har granskats ur ett livscykelperspektiv från råvara till avfall. Den här trycksaken kostar varje hushåll 17 kr.

2

SOCIAL HÅLLBARHET

Engagerad bokcirkel tänker på miljön.

14

16

SOCIAL HÅLLBARHET

Samägande på ekologiskt fundament.

19

AT T R A K T I V T H Ä R N Ö S A N D

Medvetna val för ett gynnsamt livspussel.

V I O C H N I – V I S K A PA R T I LL SA M M A N S

Digital teknik är bra för miljö och plånbok.

Smarta elmätare ger säkrare drift.

22 23

ÅRSR E DOVISN ING

Hemab i siffror.

26 3

VD HAR ORDET

ÄNNU MER OCH ÄNNU BÄTTRE HEMABs VD Lena af Geijerstam Unger sätter riktmärket för arbetet med

att skapa ett hållbart och attraktivt Härnösand. ”Tillsammans kan vi göra skillnad” försäkrar hon.

Fiber och grön el

AT T KLIMATFÖR ÄNDRINGARNA kommer

att påverka oss alla har sannolikt blivit än tydligare efter årets extrema väder­ händelser.

Vi hade en sällsynt snörik vinter, med allt vad detta förde med sig av åter­ vinningsbilar som halkade ner i diket och montörer som b­ ehövde skotta sig fram genom djup snö för att komma åt viktiga elinstallationer. Nästan över en natt försvann så snön för att ersättas av en rekordvarm och nederbördsfattig sommar med alla dessa skogsbränder. För första gången någonsin i Härnösand, tvingades vi på allvar f­undera över tillgången på dricksvatten.

»Vi har all anledning att känna oss mycket stolta « Många goda exempel Vikten av ett hållbart samhälle har nog aldrig varit tydligare. Och ekologisk hållbarhet måste följas av såväl social som ekonomisk hållbarhet. Trots att vi har all anledning att känna oss m ­ ycket stolta över det som vi på HEMAB hittills åstadkommit – själv är jag mycket stolt – tror jag det är klokt att låta sig bli lite ­bekymrad emellanåt för att sedan ­sporras till att göra ännu mer och ännu bättre.

Detta vore inte möjligt utan den fantastiska personalen på HEMAB. Men inte heller utan allt det som i­nvånarna i Härnösand bidrar med. Vi kan ge

4

goda förutsättningar för åtgärder som ­käll­sortering och återvinning, men ska vi bli riktigt bra behövs allas ert ­engagemang.

Ett gott exempel är också det stora gensvaret på insamling av ris för att stötta bränslesituationen på fjärrvärmeverket.

Tio GWh blev resultatet. Fantastiskt!

Längre fram i årsredovisningen b­ erättar vi om några kommuninvånare som gör det där extra för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Det är ­inspirerande för mig, och jag hoppas även för dig. ­Tillsammans kan vi göra skillnad, på riktigt.

För HEMAB innebär det att vi ska arbeta än tydligare med förbättringar som skapar hållbarhet, mervärden och ännu bättre service för våra kunder – sam­ tidigt som vi håller låga priser. Det är viktigt att vi är affärsmässiga och söker förbättringar som gör oss mer kostnads­ effektiva, samtidigt som vi förbättrar vår service.

Vi gjorde ett bra resultat under 2018.

Det är resurser som blir kvar i kom­ munen och som satsas och investeras lokalt. Till exempel på att vädersäkra elnätet. Det är ett arbete som fort­sätter i hög takt och som har givit tydligt ­resultat, med hög leveranssäkerhet, även när vädret varit utmanande.

Under året inleddes elförsäljning av grön och lokalt producerad el. Det är roligt att se vilket stort intresse ­satsningen har fått och med ett resultat över våra förväntningar. Än mer pengar kan satsas lokalt.

Det har också varit ytterligare ett år med utbyggnad av fiber utanför de mer tätbebyggda delarna av kommunen. Även om jag har stor förståelse för att det ibland kan kännas som att det inte går fort nog, har arbetet varit intensivt med en tydlig och angelägen målbild.

Vi arbetar med en ekonomiskt hållbar utbyggnad som skapar förutsättningar för en fortsatt digitalisering som skapar ­möjligheter för framtidens välfärds­ tjänster.

VD HAR ORDET

»Vikten av ett hållbart samhälle har nog aldrig varit tydligare « Värdefulla satsningar Återvinning, Kretsloppsparken, fjärr­ värme, vindkraft, biogas och laddstolpar är ytterligare exempel på värdefulla satsningar som gjorts för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Och ambitionen är fortsatt hög – jag kan lova att vi har ett intressant år framför oss.

Min tid hittills på HEMAB har varit ­otroligt rolig. Jag ser idag att potentialen för att på ett ansvarsfullt sätt bidra till ett attraktivt och hållbart Härnösand är ännu större än jag trodde initialt. Vi har kompetens och kapacitet att bli ännu bättre och mer innovativa.

Vi finns här, när ni behöver oss.

Lena af Geijerstam Unger, VD

I årets OM HEMAB vill vi ge ­inspiration över hur ett h­ ållbart vardagsliv kan se ut. Därför har vi valt ut några härnösandsbor som får utgöra goda exempel.

Men det finns fler exempel där ute. Tipsa oss så kan vi tillsammans berätta för andra!

5

Film om projekt solceller Brf Plinten (90 sekunder).

6

BRF PLINTEN VISAR VÄGEN Femtio år efter att de sex tegelröda huskropparna som utgör bostadsrättsföreningen Plinten i Härnösand stod klara driftsätts de solpaneler som ska ge klimatsmart el till de 93 lägenheterna.

– Det är en engagerad förening, konstaterar o­ rdförande Bengt Johansson.

7

I N N O VAT I V S A M H Ä L L S N Y T TA

Montage av solcellspanelerna gick i ett rasande tempo hösten 2018. Efter sex veckor var arbetet klart och taken på fem av föreningens sex hus hade förvandlats till elproduktionsanläggningar.

DET VAR ANDR A TIDER när M ­ urberget

i Härnösand förvandlades till den stadsdel den är idag. Oljan var billig och tanken att människan kunde manipulera ­k limatet ansågs som närmast otänkbart.

När den gamla stadsdelens b­ ebyggelse på Murbergets sluttningar under 60-talet ersattes med de bostadshus som idag karakteriserar området sattes en olje­ panna i varje källare – vilket numera är ersatt med miljösmart fjärrvärme från HEMAB sedan länge.

De tegelklädda fastigheterna i tre ­­ våningar som växte upp mellan Sehlstedts­­­­­vägen, Murbergsvägen och Theodor Hellmans väg var något nytt och modernt, med stora grönområden och nära till service och skolor. Här finns nu omkring 300 lägenheter, varav många

8

är mindre och ursprungligen främst avsedda för anställda inom kommun och landsting.

Självklart att bidra till miljöarbetet Att tänka på miljön hade ännu inte fått fäste när de nya bostadshusen togs i bruk.

Klimatförändringar var, trodde man, något som eventuellt kunde orsakas av atombombssprängningar. Eller av sura regn från det tyska Ruhrområdet.

Idag är det annorlunda. Miljön är un­ der ständig diskussion och vi vet att vårt klimat är på väg mot en dramatisk för­ ändring. Varje liten åtgärd för att bidra till minskade utsläpp av växthus­g aser och en uppbromsning av den globala uppvärmningen har blivit allt viktigare.

För Brf Plinten med sina 93 lägenheter

på Murberget i Härnösand var det tidigt självklart att bidra till miljöarbetet genom att källsortera sitt avfall.

– Jag tror att vi var först i Härnösand med att gräva ner underjordsbehållare för en komplett källsortering i marken, säger föreningens ordförande sedan fyra år Bengt Johansson.

Solpaneler som ny energilösning När Bengt Johansson häromåret besökte en energimässa i Stockholm föddes en tanke på att även sätta upp solpaneler på taken. Och efter lång diskussion och flera omröstningar i styrelsen togs ett beslut att investera tre miljoner kronor i en ny energilösning.

– Mycket pengar, men utslaget på 93 lägenheter var det överkomligt, säger

I N N O VAT I V S A M H Ä L L S N Y T TA

»Vi visar gärna vägen. Jag tror stenhårt på att investeringar som främjar miljön är nödvändiga «

Bengt Johansson. Miljön spelade in i beslutet, och vi insåg att det även fanns ekonomiska fördelar att vinna.

Tidigt i beslutsprocessen inleddes en dialog med HEMABs chef för Kommu­ nikation och Externa relationer Andreas Einarsson. HEMAB svarade redan för föreningens leveranser av fjärrvärme, vatten och avlopp och blev nu även samtalspartner och bollplank inför den planerade investeringen.

– Vi har diskuterat oss fram till ett upplägg som är gynnsamt för båda parter, berättar Andreas Einarsson. Brf Plinten hade modet att fråga om råd och visar nu vägen genom att sporra andra bostadsrätts­f öreningar att våga ta klivet.

På fem av de sex platta taken utefter Sehlstedtsvägen i Murbergstaden har

nu solpaneler monterats. En tredjedel av investeringen finansieras genom bidrag från länsstyrelsen, resten beräknas vara återbetalt inom tolv år. Därefter kan Brf Plinten räkna hem en förtjänst på cirka 130 000 kronor varje år.

– Allt har gått helt utan problem, konstaterar Bengt Johansson. Taken var perfekta att sätta upp solpaneler på – de behöver inte ens skottas eftersom snön blåser av, HEMAB köper vårt framtida el­över­skott och panelerna har garanterats en verkningsgrad på 80 procent efter 20 år.

Nästa steg – byte till ledlampor HEMAB har bytt elmätare som nu

Bengt Johansson tror sig vara garderad inför alla eventualiteter.

– Samarbetet med HEMAB har varit gott och givande, försäkrar han. Framför allt går det alltid att få tag på någon att fråga, om inte på telefon så genom att själv fara dit.

Nästa steg för att ytterligare minska Brf Plintens miljöbelastning blir att byta alla lampor i trapphusen – samman­ lagt omkring 140 – till ledlampor med rörelsevakt.

– Jag tror stenhårt på att ­investeringar som främjar miljön är nödvändiga, för­­säkrar Bengt Johansson. Jag är bara förvånad över att inte fler går åt samma håll.

registrerar såväl förbrukad som försåld el. Driftsättning gjordes under vintern.

9

S M ÅT T & S T O R T

HEMAB antog fossilfri utmaning HEMAB elförsäljning fyllde 1 år Gådeån ÖVER 2300 KUNDER och en årlig

l­everansvolym på över 50 000 000 kWh. Nystarten av verksamheten har varit ­lyckad vilket står att tacka härnösands­ borna för som aktivt valt att ge H ­ EMAB sitt för­t roende genom att teckna elavtal.

Bolaget fortsätter sin expansion med bibehållet fokus på privatpersoner, men även företag, och hoppas på att vara ett naturligt val för härnösandsborna.

Titta på din statistik– nu med Mobilt BankID UNDER ÅRET lanserades nya Mina sidor

med ett uppdaterat utseende och med nya funktioner. Den nya kundportalen ger våra kunder en bättre överblick av sina tjänster, fakturor och förbrukning.

Detta är något som efterfrågats och de nya funktionerna med ­t render och ­rapportgenerator har tagits emot mycket ­positivt för att inte nämna den för­enklade inloggningen med mobilt bank-id så klart.

Och fler nyheter kommer under 2019.

10

VAT TNET I GÅDE ÅN blev en viktig fråga

2018 och en trist symbolisk påminnelse om den klimatförändring vi alla lever i och som triggats av mänsklighetens framfart. Med många bäckar små kanske vi tillsammans kan hjälpa en större å. Så löd budskapet från HEMAB med önskan om återhållsamhet i vattennyttjandet när larmrapporterna om låga flöden kom under hösten. Efter en vinter med rekordmycket snö följde en sommar med rekordvärme. Flödet i ån blev under hösten så begränsat att härnösandsbor ­uttryckte oro för fisk- och djurliv i ån.

Som tur var fick händelserna ett lyckligt slut då nederbörd återställde flödes­ nivåerna.

HEMAB TAR KLIMATHOTET på allvar och

antog under 2018 Transportutmaningen med en självpåtaget hög ambitionsnivå, nämligen fossilfria transporter redan år 2021 istället för 2030 som utmaningen har som utgångspunkt. För att förhindra att den globala uppvärmningen övers­t iger 1,5 grader Celsius krävs snabbare och mer omfattande ansträngningar än vad som tidigare förutspåtts. Det visade med all nödvändig tydlighet en ny klimat­ rapport av FNs klimatpanel IPCC som publicerades under 2018. Små skillnader i vår planets temperatur kan få ­enorma konsekvenser för djur- och v­ äxtliv men också för människors möjlighet att fortsätta leva och bo på de platser vi nu gör. Redan idag ser vi konsekvenserna av uppvärmningen med mer extrema väderförhållanden, stigande havsnivåer och minskande havsis runt Arktis.

Innovativt integrationsprojekt på HEMAB MED TOLKNING PÅ TRE SPR ÅK har

HEMAB arrangerat och genom­

fört ett eget integrationsprojekt med s­ tudiebesök, workshops och föreläsningar som ska väcka intresse för miljöfrågor och hållbarhet.

EGEN SOLENERGI GER KOLL PÅ ELPRISET Vart man än vänder sig på gården i Vangsta finns solpaneler uppsatta.

Sammanlagt drygt 160 kvadratmeter. Men så är också familjen Hägglund i princip självförsörjande på el och varmvatten. Elbil, källsortering och genomtänkta inköp kompletterar familjens miljötänk.

E KOLOG ISK HÅLLBARHET

» Det känns som att intresset för att på olika sätt värna miljön har ökat« Hästar och djurhållning i anslutning till familjen Hägglunds solcellsinstallationer. Den idylliska miljön andas hållbarhet.

»

JOHAN HÄGGLUNDS teknikintresse

v­ äcktes tidigt. Ständiga projekt, de allra flesta med koppling till el och värme, har följt honom genom åren. Sysslo­ lös vet han inte vad det är. Redan i ­s­kolan ­byggde han ett vindkraftverk på ­familjens garagetak. Och ett specialarbete om solfångare gav varmvatten.

– Jag har väl inte tummen mitt i han­ den precis, kommenterar han försiktigt.

Gården i Vangsta, byggt 1882 av åter­ använt timmer, har Johan och hans fru Angelica renoverat från golv till tak. De har bott här i 15 år och minns nätterna under renoveringen när det regnade in i vardagsrummet. Nu är detta emeller­ tid glömt och förlåtet. Huset, i vars kök vi satt oss, håller hög standard, liksom ­övriga delar av fastigheten.

På gården finns, förutom garage och en stor lagård, även ett välordnat stall med boxar som hyrs ut till sju hästar.

– Stallet var ett stort projekt som tog oss två år att bygga färdigt, ­berättar ­A ngelica. Men det är ett bra sätt att utnyttja de sex hektar mark som hör till gården. Några egna hästar har vi däremot inte.

12

Men solpaneler finns det å andra sidan gott om på gården. Kombinationen av egenproducerad el och varmvatten, Johans teknikintresse och Angelicas engagemang för klimat och miljö har resulterat i att man nästa år räknar med att producera 23 000 kWh el och värme.

– Vintertid spetsar vi lite med flis, ­annars klarar vi oss bra på vår egen el, även när elbilen står på laddning, säger Johan belåtet. Överskottet under andra delar av året säljer vi och skickar ut på elnätet.

De första solfångarna för varmvatten monterades för tio år sedan. Det var ­be­­gagnade solfångare som Johan fått tag på till ett billigt pris. För drygt sex år sedan monterades de första solpanelerna och sedan dess har det rullat på med god fart.

– Jag har svårt att sitta still, vill alltid ha något att göra, konstaterar han.

Allt arbete har Johan utfört själv, installationerna har planerats vid köks­ bordet; projektet är med god marginal ekonomiskt försvarbart.

Men trots, eller tack vare, allt arbete både hemma på gården och på sina

respektive arbetsplatser – Johan är pro­ duktionstekniker på HEMAB, Angelica arbetar med miljöfrågor på länsstyrelsen – somnar de tidigt och vaknar av sig själva varje morgon.

– Lite av en drömtillvaro, konsta­ terar Angelica. Vi har ju valt det här livet för att vi gillar att hitta på lösningar till problem vi själva formulerar. Som att producera vår egen hushållsel på ett förnuftigt sätt.

Och med fler och allt effektivare s­ol­ paneler som ger mer energi på samma yta är det bara de allra kallaste vinterdagarna under den mörka årstiden som el och vatten från den egna produktionen inte riktigt räcker till.

Nya projekt för att bli helt självförsörjande – Vi har nog provat det mesta, utom kol och kärnkraft, säger Johan. Ett tag hade vi även ett 16 meter högt vindkraftverk som nu är sålt till en man i Estland som själv kom hit och hämtade det i sin bil.

Nästa projekt är att gräva ner slingor för jordvärme som ska ersätta hanteringen av flis – avverka, köra hem, såga upp, flisa... Johan räknar naturligtvis med

E KOLOG ISK HÅLLBARHET

Via enkla mobilgränssnitt övervakas och styrs familjens elförbrukning och produktion.

att göra allt grävarbete själv. Ett annat tänkbart projekt är att lägga ner slingor under gödselstacken för att få ut värme ur hästskiten.

– Men det får nog stå på tillväxt ytter­ ligare några år, funderar Johan.

FAKTA OM SOLENERGI:

Elproduktion avläses via app Vi beger oss ut i höstdimman för att se oss omkring mellan solpanelerna. Stallet är välstädat med var sadel på sin plats och hästarnas transportsläp prydligt ­uppställda. I garaget står familjens elbil parkerad, på lagården har paneler ­monterats i olika väderstreck, på båda sidor av taket.

– Annars, förklarar Johan, hade ­huvud­­säkringen gått när solen lyser från en klarblå himmel.

Solpaneler finns även monterade i rad på rad i trädgården, och på en ställning som rör sig efter solen. Exakta uppgifter om produktion och förbrukning, samt intäkter och utgifter, går att avläsa på dator eller platta, med den samman­lagda besparingen i tydliga siffror på sista raden.

Vi räknar till 102 solpaneler á 1,60 ­kvadratmeter. Det gör totalt 163 kvadrat­

meter. ­Dessutom tolv paneler för varm­ vattenproduktion.

– Mitt inryck är att intresset för att på olika sätt värna miljön har ökat, med förnybar solenergi som ett konkret exempel på vad man kan göra, ­funderar Johan. HEMABs engagemang kring återvinning, källsortering och biogas är också viktiga insatser.

Själv drömmer han och Angelica om vad nästa steg kan tänkas bli. Som att kunna ta vara på den energi man ­producerar men inte förbrukar i ett energilager. Eller att glasa in hela gården och få ett behagligt inomhusklimat både ute och inne.

– Fullt möjligt men inte ekonomiskt försvarbart, säger Johan. Inte ännu ska tilläggas.

Solens energi är ständigt ­förnybar, tar aldrig slut och ger inga utsläpp som påverkar miljön.

Däremot är tillverkningen av ­solceller ganska energikrävande.

Med egenproducerad solel får man mer kontroll över elpriset, man kan sälja överskottselen, panelerna är i princip underhållsfria och man kan ansöka om statligt stöd eller ROT-avdrag vid installation

FAMILJEN HÄGGLUND Familjen Hägglund bor sedan 15 år på en gård i Vangsta utanför Härnösand.

Familjen består av Johan, Produktionstekniker på HEMAB, och Angelica som arbetar med miljöfrågor på länsstyrelsen.

Samt barnen Moa och Emil.

13

SOCIAL HÅLLBARHET

Engagerad bokcirkel tänker på miljön

De böcker och teman som väcker intresse är även de som väljs för läsning.

Valet av litteratur varierar likt årstiderna.

Att bokläsning kan bidra till att hålla läsaren ung, även en bra bit upp i åren, är den bokcirkel med före detta kommunalanställda som träffas varje onsdag ett bevis på. Studiebesök på HEMAB och en vital diskussion om miljöfrågor har kryddat träffarna ytterligare.

MED ET T HELT LIVS samlade ­erfarenheter,

kunskaper och livsresor fram till idag är det en stilig samling – kvinnliga bokläsare som har samlats runt ett stort bord på Parketten i Härnösand. Och det har man gjort i nio terminer. Hittills.

Regelbundet som en klocka har bok­ cirkelns medlemmar varje onsdag slutit upp för att högläsa och diskutera, ibland i sällskap av inbjudna gäster.

– Vi är kulturtanter som alltid har älskat att läsa och prata om böcker, ­konstaterar Brita Semb. Och nu läser vi tillsammans, för att avsluta varje samman­komst med Nordeuropas g­ odaste fika.

Ett stort samhällsintresse Samhällsintresset runt bordet är genuint.

Att det är högt i tak och uttrycksfullt när man strålar samman framgår tydligt. Ämnen som med litteraturens hjälp

14

har avhandlats har varierat, från kon­ flikten mellan Israel och Palestina och situationen i Burma, via de kvinnliga karoliner som ingick i Karl XIIs fälttåg, till dagsaktuella ämnen som rasism, adoptioner och utanförskap.

– Författarnamn vi avverkat är bland andra Bo R Holmberg, Kristina Sand­ berg, Fredrik Backman, Alf hild Agrell och Jan-Philipp Sendker, berättar Brita Semb. Och kommer det en uppföljare till en bok vi tyckt om läser vi den också.

Att det uteslutande är kvinnor runt bordet är ingen tillfällighet. Samtalet blir annorlunda med karlar med. Här är man enbart kvinnor, och så vill man fortsätta ha det. Deltagarna i Parkettens bokcirkel njuter av att samlas kring de bokteman man själva valt. Med karlar med i cirkeln hade valet av litteratur blivit annorlunda.

Och det vill man inte.

En oro för klimatet och för kommande generationer Ett annat ämne som lätt får tonläget att stiga runt bordet är klimatet. Det finns en gemensam oro över tillståndet i den värld som ska lämnas över till kommande generationer.

All plast som finns i haven, djur som försvinner, regnskog som skövlas, ­människor som tvingas på flykt när värmen stiger, alla bilar med bara en passagerare, utsläppen av skadliga ämnen, den globala uppvärmningen… Listan på sådant som stämmer till eftertanke kan göras lång. ­ Man minns gärna hur det var förr, med komposthink under diskbänken, fler mat­ varor i lösvikt, medhavd väska till ­a ffären och glasflaskor att hämta mjölken i. ­Mycket sådant som nu tas till heder igen.

– Det är nästan oförlåtligt hur mycket

SOCIAL HÅLLBARHET

Gott fika och en god bok. Ett enkelt recept för glädje, trivsel och samvaro i Parkettens bokcirkel, som består av idel samhällsintresserade kvinnor.

sopor det blir idag, muttras det med ­eftertryck bland bokcirkelns medlemmar.

Samtidigt är deltagarna från SKPF, Sveriges Kommunalpensionärer, överens om att det också händer en hel del, inte minst i hemkommunen, som kan läggas i den andra vågskålen, som bidrar till att främja en bättre miljö. Till exempel att allt fler oljepannor försvinner för att ersättas av fjärrvärme och solpaneler på taken.

Man pekar också på k­ ällsorteringen, HEMABs tillverkning av f­ordonsgas, nya ledningar f ör vatten och a­ vlopp, ­K retsloppsparken som gör t­ redubbel ­nytta: sortering, återvinning, ­arbets­­­­t illfällen för personer på väg ­t il­lbaka till samhället.

– Sedan är ju de som arbetar där så trevliga och hjälpsamma, förkunnar en av damerna och kastar en uppfodrande blick på sina kamrater.

Modiga politiker står högt på önskelistan Brita Semb konstaterar för egen del att hon och hennes man tagit lärdom av barn och barnbarn och lagt om sina matvanor.

De äter mindre kött, mer rotfrukter och grönsaker efter årstid.

– Dessutom slänger vi mindre, säger hon. Med bättre kylskåp håller sig maten längre.

Och butiksladorna i Birsta säger sig ingen i sällskapet längta till. Onödiga resor undviks så långt det är möjligt.

Böcker väljer man att köpa i stadens egen bokhandel, resonerar de. En stad utan bokaffär är inget att vara stolt över.

– Hur skulle det då gå med vår bok­ cirkel, frågar man sig bekymrat.

Att klimat och miljöhot är ett stort och allvarligt ämne som engagerar och oroar märks tydligt. Högt på önskelistan står därför modiga politiker som vågar peka

med hela handen för att åstadkomma en varaktig förändring och som kan bidra till att rädda världen.

Tills dess, säger kulturtanterna i bokcirkeln högtidligt, måste man börja med sig själv och göra vad man kan. Som att inte slänga sådant som fortfarande fungerar, tänka på vad man äter, undvika att ta bilen, ta med en påse till affären.

– Och, försäkrar Brita Semb, till nästa gång vi ses ska vi också ha läst en bok med miljötema. Det är aldrig fel att lära sig lite mer om sådant som bekymrar.

15

AT T R A K T I V T H Ä R N Ö S A N D

Medvetna val för ett gynnsamt livspussel

I Dala, nära naturen och på överkomligt cykelavstånd från Härnösands tätort, har familjen Lissjos slagit ner sina bopålar. Miljöhänsyn och hög livskvalitet står högt på deras agenda.

– Ett klokt livsval är bra för både miljö och hälsa, säger Maria Lissjos.

DEN SMAL A VÄGEN slingrar sig från

avtaget längs Stigsjövägen till villan i Dala. Höstfärgerna har slagit till på ­a llvar, himlen är blekt blå och termo­ staten är inställd på behaglig eftervärme.

På gräsmattan väntar Per Lissjos i säll­ skap av äldste sonen Alvar och hunden Akka som glatt svansviftande visar sin stora förtjusning över besöket. Maria har p­ recis tagit Vilgot, tre veckor, på ­promenad i vagnen.

Mål att minska levnadsomkost­naderna Hit kom familjen Lissjos 2010. Efter­ namnet, som de tog sig i samband med brölloppet 2011, är ett gammalt gårds­ namn från Dalarna och härstammar från Pers släkt i Malung. Maria är uppvuxen i Lycksele.

– Det var jobbet som tog oss hit, ­f örklarar Per när vi slagit oss ner runt bordet i trädgården.

16

För hans egen del innebär detta miljö­ skyddsfrågor på länsstyrelsen, Maria är tandläkare och egen företagare med inriktning på yoga och löpning.

– Det ska kännas bekvämt och vara skönt att springa, är hennes råd när b­ arnvagnen parkerats. Det är inte ­nödvändigt att jaga tider och ha blod­ smak i munnen efter löpturen. Spring hellre långsamt och lyssna inåt. Önskemålet inför flytten till Härnösand var att hitta ett hus på landet med överkomligt avstånd till staden och gärna med möjlighet att välja cykel ­istället för bil för transporterna. Eller att helt enkelt ta en löptur till jobbet.

– Då har man ju klarat av träningen när man kommer hem och behöver inte känna något krav på att ge sig ut och träna, konstaterar Per sakligt.

Från bostaden har de nu nio kilometer in till Härnösand. Cykeln är det alterna­

tiv man oftast väljer, bilen kommer sist, särskilt som tidsvinsten med bil jämfört med cykel bara är ungefär tio minuter.

– Det finns så mycket positivt med att cykla, försäkrar Maria. Det ger energi och gör mig mer närvarande. Dessutom är det ekonomiskt och miljömässigt ­f ördelaktigt. Och så mår jag så bra.

En av familjens övergripande am­ bitioner är att minska levnadsomkost­ naderna. Ofta leder detta samtidigt till miljömässigt positiva val vilket är ytterligare en fördel.

Elen säljer vi till HEMAB Som ett led i detta har man därför nyligen täckt den del av taket som vetter mot söder med solpaneler. Överskottet på den el som produceras säljs till HEMAB, vilket ger en betydande minskning av de löpande utgifterna, framför allt under det gångna sommarhalvåret.

AT T R A K T I V T H Ä R N Ö S A N D

Familjen Lissjos strävan att minska kostnader medför många positiva mervärden för miljön också. Det blir liksom dubbelt bra.

– Vi räknar med att kunna tjäna in kostnaden för solpanelerna på tio, max femton år, säger Per. Att dessutom kunna nyttja den solenergi som strålar på taket till att producera miljösmart el är ­naturligtvis ett extra plus.

Numera tänker Per och Maria också allt mer på familjens matvanor. De väljer nästan enbart ekologiska alternativ och äter mer och mer vegetariskt. Kyckling har helt försvunnit från menyn och ersatts med till exempel bönor. Nötkött finns i princip aldrig på tallrikarna.

– Jag jagar älg hemma i Dalarna vilket ger kött som mer än väl räcker för hela året, säger Per.

17

AT T R A K T I V T H Ä R N Ö S A N D

Medvetna val för ett mindre stressigt livspussel. Familjen Lissjos recept värnar om familjen, miljön, naturen och framtiden.

» Odlar egna grönsaker

Familjen Lissjos försöker också lära sig att odla sina egna grönsaker, som squash, vitkål, grönkål och rödbetor. Steg för steg utökas grönsakslanden invid huset i Dala. I planerna ingår även att bli själv­ försörjande på äpplen genom en egen äppelodling.

De har valt odlingsmetoder som kräver mindre skötsel och därmed slukar mindre tid. Något växthus syns därför inte till.

Istället använder de bland annat täck­ odling där allt gräsklipp, hö och ogräs läggs på landen som gödning och sedan sakta förvandlas till jord.

Tillsammans med två andra familjer odlar de också sin egen potatis. Och Per har gått en slåtterkurs för att lära sig slå med lie och på så sätt gynna ängs­ blommorna och få fler humlor och ­f järilar i dikesrenen framför huset. En hässja med nyslaget hö vittnar om det nyvunna intresset.

18

Vi försöker bidra så gott vi kan – Vi har gjort medvetna val för att kunna lägga ett klokt och mindre stressigt livspussel, nära skog och natur, förklarar Maria.

Om framtiden? Per och Maria behöver inte fundera länge. Samtidigt som oron för klimat och miljö blir allt mer uttalad hos allt fler människor ska en ny ­g­eneration växa upp i Dala.

– Framtiden blir ljus, säger Maria övertygat. Det vill vi gärna tro, särskilt när man som vi har små barn. Och vi försöker bidra så gott vi kan.

» Framtiden blir ljus«

Samägande på ekologiskt fundamEnt Det gamla huset invid kajen i Härnösand, med många vinklar och vrår, ägs gemensamt av familjerna Thyr och Frejarö. Fördelarna med samägandet är flera. Förutom ökad trivsel och fördelaktig ekonomi delar man en ekologisk grundsyn som sträcker sig bortom källsortering och ekomjölk.

19

SOCIAL HÅLLBARHET

»De behövs en medveten och engagerad samhällsaktör som HEMAB för att det ska bli lättare att ta eget ansvar« Samvaro, trivsel, engagemang. Tid för social samvaro i vardagen värderas högt. Att äta tillsammans ibland när möjlighet ges skapar utrymme för samtal och utbyte av tankar och har därför kommit att bli en värdefull såväl som naturlig del av familjernas kooperativa boendeform.

»

L ÄGENHETERNA I HUSET på Skeppsbron

i Härnösand, med jungfrukammare och utsikt över hamnen, var ursprungligen avsedda att bebos av familjer som rörde sig i stadens finare kretsar, som skepps­ redare och sjökaptener.

Den äldre delen av huset byggdes under 1800-talet, med en påbyggnad daterad 1926. Numera finns även ett stort växthus på tomten, helt uppfört av återvunnet material och med glas­r utorna hämtade från solenergileverantören Absolicon med verkstad längre bort på samma gata.

– Jag tror det var en reklamerad glas­ leverans som vi fick överta, säger Knapp Britta Thyr.

Fyra delägare till fastigheten Det var för fyra år sedan som Knapp Britta Thyr och hennes man Johannes samt Tomas och Karin Frejarö blev nya ägare till det anrika huset på Skeppsbron.

Nu är de och deras fyra barn bosatta i

20

två av husets lägenheter, med hyresgäster som följt med från de tidigare ägarna i de övriga två.

– Rent juridiskt är vi fyra delägare till fastigheten, förklarar Knapp Britta Thyr, som för stunden under vårt samtal tagit paus i de politiska förhandlingar som ska utmynna i vilka som ska styra Härnösand under kommande mandatperiod.

Tre av de fyra delägarna är politiskt ­a ktiva i mp, med Karin Frejarö som ­t idigare kommunalråd. Riktigt hur fram­ tiden ska gestalta sig för teckenspråks­ tolken och deltidspolitikern Knapp Britta Thyr är i skrivande stund lite oklart.

Istället handlar samtalet om valet av boendeform som på många sätt skiljer sig från gängse normer.

– Det vanliga är att man äger och förvaltar en fastighet med sin livs­partner, säger Knapp Britta Thyr. Här är vi istället två familjer som valt att samäga ett hus. För mig är det viktigt med flera kloka personer som fattar de stora beslut

som ingår i husägandet.

– Och, tillägger hon, med fler händer som kan använda en målarpensel.

Det hus man hade köpt var vid till­ trädet fullt beboeligt. Men gamla hus behöver omvårdnad. Till exempel ny el. Den sociala samvaron har till stor del handlat om att ta beslut om vad som ska åtgärdas. Och hur det ska utföras.

– Det är en process att räta ut fråge­ tecken och komma överens, konsta­ terar Knapp Britta. Förälskelsefasen har övergått i vardag. Men fördelarna med samägande överväger, med råge. I detta ingår att dela på prylar och gemen­samma utrymmen. Att ärva barnkläder och låna hushållsmaskiner och tigersåg av varandra.

Den sociala aspekten är också viktig, att ha ett gemensamt projekt, att äta middag tillsammans, med goda samtal över matbordet och barn som leker med varandra.

– Men, betonar Knapp Britta, även

SOCIAL HÅLLBARHET

FAKTA SAMÄGANDE:

Trots den lilla tomtytan finns självfallet ett växthus där egna grönsaker odlas. Då huset ligger centralt ges goda förutsättningar för att ta sig dit man behöver genom att gå, cykla eller åka kollektivt om så behövs. Familjerna delar på motordrivna fordon som självfallet drivs av förnybar biogas eller el.

om vi alla har ett förflutet med barn på kooperativa dagis är vi inget kollektiv där alla äger allt. Vi samäger, med fyra personer på kontraktet.

Ett gemensamt ansvar för miljön En gemensam nämnare för de fyra delägarna är engagemanget för miljön.

I en skrivbordslåda finns en studie som konstaterar att solenergi kan vara en lämplig lösning för fastighetens energi­ behov. Flera elcyklar står parkerade på gården. Man äter vegetariskt, lagar hellre än köper nytt, kör på biogas och avstår långa flygresor.

– Jag fick tidigt lära mig om sop­ sortering och gifter i naturen, berättar Knapp Britta. Det har blivit en livsstil som inte går att göra avkall på.

Samtidigt konstaterar hon att även om individen har ett eget ansvar att axla för sig och sina barn, måste samhället skapa incitament som underlättar att göra håll­ bara och miljökloka val.

Där tycker Knapp Britta Thyr att HEMAB blivit en framsynt bärare av det nödvändiga omställningsarbete som samhället står inför. Lokal el, flerfacks­ kärl, fjärrvärme, kretsloppspark, biogas – ­åtgärder som bidrar till kollektiva lösningar som gör stor skillnad.

– Det behövs en medveten aktör som HEMAB för att det ska bli lättare att ta eget ansvar, säger hon.

För egen del har Knapp Britta Thyr ­utmanat normen för hur man ska ­utforma sitt boende genom det gemen­ samma projektet på Skeppsbron. Hon vill leva klokt och hållbart, göra de val som är bäst för människa och miljö. Och hon är förtjust i tanken på samägande.

– Jag har inga funderingar på något annat sätt att bo och leva, försäkrar hon.

Socialt, ekonomiskt, ekologiskt – jag ser inget alternativ som bättre skulle ge de fördelar jag får nu.

Egendom som ägs av fler än en person innehas med samägande­rätt. Regler om sådant samägande finns i en lag från 1904 om samägande­ rätt. Ett samägande kan uppkomma på olika sätt.

När minst två personer köper något tillsammans eller blir gemensam ägare till egendom genom gåva, arv, testamente eller bodelning, har ett samägande uppstått. Vid samägande har varje delägare en ideell andel i den samägda egendomen. Är det fråga om en samägd fastighet har varje delägare en ideell andel i både mark och byggnad.

Ingen kan alltså peka ut en viss del av fastig­heten och säga att det är hens.

Tomas, Karin och Knapp Britta delar gärna med sig av sina erfarenheter.

21

V I O C H N I – V I S K A PA R T I L L S A M M A N S

» Miljön finns alltid högt upp på ­agendan.

Vi ska på olika sätt underlätta för härnösandsborna att leva mer miljövänligt «

Digital teknik är bra för miljö och plånbok I takt med högre krav och snabb teknikutveckling för produktion och överföring av nyttigheter, som el, vatten och fjärrvärme, står HEMAB inför stora utmaningar, men också nya möjligheter. Chefen för Utveckling och projekt på HEMAB, Jonathan Grip, ser digitaliseringen som en väg mot nya tjänster och ökad kundnytta.

ET T HELT NY T T L ANDSK AP väntar för

­ EMAB som energi- och miljöbolag.

H En d­ igital omvandling spås stor p­ otential att e­ ffektivisera och förbättra många ­processer. Gamla system ersätts med smarta digitala lösningar som ger högre kvalitet och enklare hantering av en ökad mängd dokumentation. Men vägen dit är ingalunda spikrak och kommer att kräva mycket arbete. Floran av nya möjligheter som digitaliseringen öppnar upp för kan stundom vara lite vildvuxen.

För chefen för Utveckling och projekt Jonathan Grip gäller det att ha god bevakning på omvärlden och att sedan varsamt staka ut vägen och selektivt hitta de lösningar som ger största möjliga

22

utbyte för ett företag av HEMAB s storlek och karaktär.

Ökad digitalisering – Vi har satt upp tydliga mål för vår digitaliseringsprocess för att veta vad vi behöver arbeta med, säger han.

Jonathan ser själv stora m ­ öjlig­heter för den nya tekniken, något som gäller alla de nyttigheter som ingår i HEMABs portfölj. Men han pekar också på de dörrar som öppnas för att aktivt bidra till ett mer hållbart samhälle.

– Miljön finns alltid högt upp på ­agendan försäkrar han. Vi ska på olika sätt underlätta för härnösandsborna att leva mer miljövänligt.

Jonathan konstaterar också att ­d igital teknik möjliggör nya tjänster och ­produkter vilket kommer att öppna för nya intäktsströmmar och affärsmodeller.

Digitalisering är ett vitt begrepp som innebär att mycket kanske inte ens märks för kunden, samtidigt som annat sparar pengar eller underlättar i vardagen, till exempel genom en digital p­ åminnelse när det är dags att ställa ut kärl för ­tömning.

– Vi är på god väg, summerar ­Jonathan. Några steg har redan tagits, ­andra är på gång. Vi får välja det som passar oss bäst, och som gör mest nytta.

V I O C H N I – V I S K A PA R T I L L S A M M A N S

Smarta elmätare ger säkrare drift Nya funktionskrav på elmätarna i Sverige stärker kundens ställning och tryggar en säkrare drift. Samtidigt kommer nya mätare för vatten och fjärrvärme. HEMAB är nu på god väg in i en smartare mätgeneration.

– Allt ska bytas och bli fjärravläst, säger Ingela Lingensjö.

DET ÄR BR ÅDA TIDER för ­Ingela

­ ingensjö och hennes kollegor på L ­ EMAB ­Mätservice. Innan den 1 januari H 2025 ska 13 000 elmätare bytas ut mot nya mätare med modern teknik. Dessutom ska alla mätare för vatten och fjärrvärme ersättas med nya smarta f­ järravlästa mätare.

Regeringens nya funktionskrav för elmätare Det var i slutet av juni 2018 som ­regeringen fattade beslut om nya funk­ tionskrav för elmätare. Bland annat ska nya mätarlösningar klara av att mäta energi på timbasis och göra det möjligt för kunderna att själva ta del av sina mätuppgifter, och på så vis också kunna välja att sänka sin förbrukning.

Det ska också vara möjligt att mäta både förbrukning och produktion för att enkelt kunna möta kundens behov om de vill bli mikroproducenter och producera egen energi.

– Nästa generations elmätare ska ­underlätta för elkunderna att vara mer aktiva på elmarknaden, samtidigt som de nya mätarna ger en säkrare drift av ­elnäten, förklarade dåvarande energi­ minister ­Ibrahim Baylan när beslutet var klubbat.

I Härnösand samordnar man och byter som en del av HEMABs digitali­ s­erings­process även ut alla mätare för

vatten och fjärrvärme. Mätarna blir fjärravlästa och försedda med mjukvara för att enkelt kunna kommunicera.

– Därmed ger vi våra kunder större möjlighet att ha koll på sin egen för­ brukning, säger Ingela Lingensjö som är chef för HEMABs Mätservice.

Med digitala mätare får HEMAB också ut statistik som ger bättre överblick av nätet, vilket underlättar arbetet med att l­okalisera brister och läckor och att ­snabbare prioritera service och åtgärder.

– Vi får åtkomst till otroligt mycket ­information som gör att vi kan arbeta mer effektivt och säkra upp ­leveranserna till våra kunder, förklarar Ingela Lingensjö.

» Det händer otroligt mycket just nu. Vi har en verksamhet och bransch i förändring «

23

S T O R T & S M ÅT T

Kvinnor i fokus på HEMAB VID T VÅ TILLFÄLLEN har HEMAB bjudit

in arbetslösa och studerande kvinnor med olika bakgrund och ursprung för att inspireras av våra yrkesarbetande kvinnor och ta del av vad HEMAB har för olika yrken och karriärmöjligheter. Träffarna som har lockat många besökare och fått

stor uppmärksamhet har genomförts i samarbete med lokala utbildnings­ anordnare och Arbetsförmedlingen.

Initiativet är synnerligen viktigt utifrån mångfaldsperspektiv och kommer därför att genomföras fler gånger.

Ännu mer förnybar kretsloppsbaserad biogas GENOM ENKL ARE ombyggnationer

skapades under året mer behandlings­ kapacitet i biogasanläggningen i Äland. Detta för att möta den ökande mängden ­in­samlat matavfall från de tre ­kommunerna Härnösand, ­Sundsvall och Örnskölds­ vik. R ­ esultatet innebär cirka 40 procent högre produktion av biogas. Gas som sedan säljs via tank­ stationer i Härnösand och Sundsvall till privatpersoner, företag och offent­liga aktörer som kör gasbilar och skördar ­m iljömässiga vinster jämfört med fossila drivmedel. Mängden producerad biogas i Härnösand uppgår nu till cirka 500 000 normal­kubikmeter per år.

24

Hemma hos HEMAB – tack till alla besökare I STR ÅL ANDE HÖSTSOL slog vi upp

p­ ortarna till våra lokaler och visade upp våra verksamheter för ett stort antal intresserade härnösandsbor.

Det var hundratals nyfikna som gav sig ut i ett härligt höstsolsken för att lära sig mer om våra verksamheter och träffa vår personal. Vårt öppna hus Hemma hos HEMAB bjöd inte bara på fantastiskt väder utan även ett stort antal aktiviteter för både barn och vuxna. Vår särskilt för dagen nyöppnade HEMAB -restaurang bjöd på flera välsmakande rätter från både när och fjärran och för alla barn fanns både hoppborg och godisregn.

För underhållningen stod den humor­ istiske illusionisten Love Melander som bjöd på flera förbryllande tricks och de talangfulla ungdomarna från sång- och artistskolan We R Singers.

Vi vill rikta ett stort tack till alla som gästade oss och för alla goda förslag och idéer kring hur vi ska förbättra vår ­verksamhet ytterligare!

Köp el direkt av oss. Enkelt !

Få 300 kr att handla för. Lokalt !

Jag heter Maria och jag jobbar med Kraftvärme på HEMAB. Varje dag värmer jag mitt Härnösand och producerar dessutom 100 % förnybar el. Jag är med och bidrar till en bättre miljö – gör det du också!

Teckna ditt elavtal idag!

På www.hemab.se

Vi Härnösand 25

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

Förvaltningsberättelse ÄGARFÖRHÅLLANDEN HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB, HEMAB, ÄGS TILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN. I HEMAB INGÅR DE T HELÄGDA DOT TERBOLAGE T HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HEAB. HEMAB ELFÖRSÄL JNING, HEFAB, ÄGS TILL 95 % AV HEMAB, 3% AV HÄRNÖSANDSHUS OCH 2% AV KOMMUNFASTIGHE TER. HEMAB ÄGER 40% AV AKTIEK APITALE T (40% I RÖST VÄRDE) I KOMMUNBR ÄNSLE I ÅDALEN AB. ÖVRIG DELÄGARE MED 60% ÄR ÖVIK ENERGI AB. HEMAB ÄGER 16% AV AKTIEK APITALE T (16% I RÖST VÄRDE) I SERVANE T AB. ÖVRIGA DELÄGARE ÄR SUNDSVALL ELNÄT (66%), BTEA SAMT TIMR Å, ÅNGE, STRÖMSUND OCH R AGUNDA KOMMUNER. HEMAB ÄGER OCKSÅ 11% I NORRSKEN AB SOM TOTALT HAR 20 KOMMUNER RESPEKTIVE KOMMUNALA BOLAG SOM DELÄGARE.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN Koncernens verksamhet är uppdelad i fyra affärsområden: Fjärrvärme, Återvinning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i HEAB och Elförsäljning i HEFAB. Övriga verksamheter bedrivs i moder­bolaget ­ EMAB. Verksamheten omfattar även H vindkraft, biogas, fordonsgas, bredband och laddstolpar.

Koncernen redovisar ett resultat på 16 M kr­för 2018 vilket är 3,9 M kr lägre än föregående år. Investeringar för 2018 uppgick till ­­160,8 M kr,­varav cirka 70 M kr avser VA Södra Härnön, fiberutbyggnad samt första delen av vindkraftprojektet på Spjutåsberget.

VATTEN – MÅNGA KUNDER TACK VARE NYBYGGNADSPROJEKT Projektet med utökat verksamhetsområde för vatten och avlopp på södra Härnön har färdig­ställts och det nya ledningsnätet med cirka 150 nyanslutna kunder har tagits i drift. De flesta kunderna har anslutits med trycksatta avlopp, så kallade LTA-system, en teknik där respektive kund får en egen ­m indre pumpstation inom sin fastighet. ­Installation och driftsättning av dessa LTA-system kommer att pågå även under 2019. Ytterligare utbyggnadsprojekt med nyanslutningar under året har skett på ­Bryggaren strand och i kvarteret Solbacken.

Vid Kattastrands reningsverk har det ­byggts en ny utloppsledning då den gamla ledningen av trä var uttjänt. Den nya ­ledningen består av plast och bidrar med en jämnare fördelning av det färdigbehandlade 26

processvattnet ute i recipienten. Anlägg­ ningen har även fått ett nytt beslutat tillstånd under året, ett tillstånd som bland annat innehåller skärpta villkor för utsläpp av bio­ kemiskt syreförbrukande ämnen och fosfor.

Ett projekt att bygga ett kolfilter som kompletterande reningssteg vid vattenverket på Tallvägen har startats. Inriktningsbeslut har fattats av styrelsen och en partner har handlats upp. Tillsammans med denna ­partner ska vi projektera och ta fram ett riktpris för investeringsprojektet.

Organisationen inom affärsområde Vatten har förstärkts med en nyinrättad tjänst, VA-strateg. Detta för att möta ökade krav på administration, redovisning, säkerhet och reinvesteringar.

Upprustning av sandfilter i reningsverket på Kattastrand har slutförts under året och bland reinvesteringsarbeten på ledningsnätet kan nämnas Parkgatan samt Järnvägsgatan i anslutning till kommunens projekt att bygga en ny vägbro över järnvägen.

Projektet med installation av m ­ oderna fjärravlästa vattenmätare hos kunder ­fortsätter. Av totalt cirka 5000 mätare är nu knappt hälften utbytta. De nya fjärravlästa vattenmätarna ger säkrare debitering, har längre serviceintervall och gör att kunder slipper självavläsning.

ÅTERVINNING – ÖKAD GASPRODUKTION OCH FOSSILFRI FORDONSFLOTTA 2018 fyllde den uppskattade Härnösands kretsloppspark fem år. Det firades en fin vårlördag i maj med aktiviteter för ung såväl som gammal.

Från 1 januari 2018 gäller att avfall i säck som lämnas på Härnösands kretsloppspark eller Älands återvinningsanläggning ska packas i genomskinliga plastsäckar. Detta för att minska risken för att avfall hamnar fel.

Införandet har tagits emot väl.

Fordonsflottan, som nu är helt fossilfri, har delvis bytts ut samt även utökades med en kranbil för att klara av uppdrag med bland annat riskörning. Samtliga av affärsområde Återvinnings registrerade fordon körs nu på gas eller HVO. Vid Älands återvinningsanläggning har vi investerat i ett extra komplet­ terande ­reningssteg i lakvattenreningen, ett trum­fi lter. Detta för att möta ökande krav på lakvattenrening utifrån förändrade förutsättningar. Projektering av en ny ­deponietapp och en ny hårdgjord arbetsy­ ta för främjande av återvinning/återbruk har utförts samt avverkning av skog på ­fastigheten då den var gammal och började tappa i värde. En utökad recipientutredning för att visa eventuell påverkan på Älands­

fjärden har genomförts på grund av de ­fortsatt förhöjda halterna av BOD och fosfor. Ökande mängd matavfall har medfört ombyggnation av biogasanläggningen som nu består av två kamrar för rötning istället för en. Den kammare som tidigare nyttjats för hygienisering används nu som en extra rötkammare samtidigt som processen ­kompletterats med ett nytt traditionellt steg för hygienisering.

Grupper från flera kommuner har besökt oss för att titta på vårt arbete med flerfacks­ kärl och chaufförer från andra renhållare har även praktiserat hos oss. Närbelägna kommuner har fått riktade inbjudningar till dialog om hantering av deras matavfall.

Respons och samtal som följt har hållits i positiv anda.

Den rikliga mängden snö vintern 2017/2018 orsakade extra kostnader på grund av merarbete med justerade körturer och reparationer.

Affärsområdet har, som del av företagets satsning på social hållbarhet, under 2018 haft tre praktikanter med olika bakgrund och syften.

ELNÄT – RÅDGIVANDE TILL REGERINGEN Inledningen av året var kylig, vilket tyvärr ledde till en del elavbrott och hårt arbete med felsökning och felavhjälpning på grund av mycket snö. Förutom detta har lever­ anssäkerheten 2018 varit bra och vi ser att vädersäkringsprojektet ISO 2020 ger effekt.

För trots hårt väder vid olika tillfällen har vårt elnät och våra kunder varit relativt oberörda. Målet avseende genomsnit­ tlig avbrottstid uppnåddes och den totala ­t illgängligheten till elnätet för kunderna var 99,99 procent sammantaget.

Under början av året var HEMAB ­inbjudna till Rosenbad för överläggningar med energiministern Ibrahim Baylan.

På agendan fanns förslaget om nya regler för intäktsram på elnätsmarknaden. Inbjudan var föranledd av att ministern var angelä­ gen om att få höra resonemang från ett litet ­kommunägt elnätföretag.

För att skapa möjligheter att leda ström­ men alternativa vägar i händelse av störn­ ingar, så kallad rundmatning, har p­ rojekt genomförts både i Häggdånger och på Södra Härnön. Resultaten har blivit stabilare elnät och bättre förutsättningar att hantera störn­ ingar i dessa delar av lands­bygden.

Utökade effektuttag hos befintliga kunder samt många nyanslutningar har skett även under 2018, mer än 30 stycken. Detta är mycket glädjande för Härnösand även om vi också märker av och blir berörda av den ökande bristen på tillgänglig effekt i

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

Möjligheten att kunna erbjuda serviceavtal till kunderna har utretts och kommer att lanseras som produkt under 2019. Ambi­ tionen är att senare även kunna erbjuda serviceavtal till företagskunder.

Stigande bränslepriser på grund av minskad tillgång har påverkat kalkylen negativt och insatser har genomförts för att trygga bränsleleveranserna under året. Bland annat har ris och sly-kampanj genomförts gentemot Härnösandsborna med ett mycket lyckat utfall.

ELFÖRSÄLJNING – AFFÄRSPLANENS MÅL ÖVERTRÄFFADE överliggande elnät. Detta blir påtagligt i de d­ iskussioner som förts med tilltänkta ­etablerare där löften om efterfrågade effekt­ behov varit omöjliga att avge.

Förberedelser för att ta emot effekten från de två nya vindkraftverk som nu byggs på Spjutåsberget söder om Härnösands tätort har genomförts i form av kabelförläggning från Spjutåsberget via Fröland och Näs till Saltvikshöjdens mottagningsstation.

Arbeten i kommunens elanläggningar har utförts på uppdrag under året, exempelvis ny ledbelysning i delar av Bondsjö motionsspår.

FJÄRRVÄRME – EXPANSIONEN FORTSÄTTER MED FLER KUNDER En helt ny prismodell för kunder med flerbostadshus och lokaler infördes vid årets ­början. Den abonnerade effekten baseras numera på verkligt effektbehov jämfört med tidigare teoretiskt framräknat effektbehov.

Prisdialogens träffar med kundrepresen­ tanter har genomförts vid två tillfällen. Syftet med dialogerna är att stärka relationen med våra kunder genom öppna och transparenta samtal. I samma anda genomfördes även de årliga kundträffarna för privat- och företags­ kunder som bjöds in till Härnösands bibliotek respektive restaurangen Vägg i Vägg.

Flera nya kunder har anslutits under året, främst villor men även företag. Peckas naturodlingar utökade sin produktion under året och valde då fjärrvärme för sitt värme­ behov. Efter expansionen är de nu vår största fjärrvärmekund.

Reinvesteringarna i centrala Härnösand har fortsatt och 1 300 meter uttjänta fjärr­ värme­ledningar har ersatts med nya. Arbetet med larmövervakning av ledningsnätet avseende på fukt i isolering har fortsatt enligt plan.

En ny gaspanna för produktion av fjärr­ värme från deponigas har installerats på Salt­v ikshöjden och en investering i en ny värmeväxlare för elpannan på kraftvärme­ verket har likaså genomförts under året.

2018 var det första hela verksamhetsåret för HEMAB Elförsäljning AB. Responsen från Härnösandsborna har varit mycket glädjande.

Det ekonomiska resultatet och den försålda energivolymen såväl som antal kunder över­ träffar målbilden i beslutad affärsplan. Detta är viktigt för att uppnå målen om fortsatt tillväxt.

Affären är ett samarbete där HEMAB Elförsäljning AB bedriver försäljning och kundkontakter och där Statkraft AB bedriver elhandel och agerar balansansvarig. All försåld el utgörs av HEMAB -koncernens egna lokalproducerade förnybara el från vind och biomassa.

Under året tecknades avtal om köp av överskottsproduktion med ett flertal mikro­ producenter. Den största av dessa anlägg­ ningar anlades av Brf Plinten som verkligen visat vägen i Härnösand med sin 175 kW stora anläggning som beräknas ge cirka 100 000 kWh solel i överskottsproduktion efter att föreningen nyttjat el för eget behov.

BREDBAND, VINDKRAFT, LADDSTOLPAR Under sommaren och hösten byggdes tillfarts­vägar och fundament till de nya vind­ kraftverken på Spjutås. Kabelförläggning har skett för att elektriskt kunna ansluta de två vindkraftverken som kommer att uppföras och driftsättas under senare delen av 2019.

Drift, marknadsföring och utbyggnad av vårt bredbandsnät bedrivs i ServaNet AB. ­H EMAB äger infrastrukturen i form av o ­ ptofiber, kanalisation med mera och ­a rrenderar ut den till ServaNet. Utbygg­ naden följer ”Handlingsplan för bredbands­ utbyggnad”, och år 2021 ska minst 90 ­procent av kommunens hushåll och företag ha tillgång till bredband med hög överförings­ hastighet. Fyra år senare ska täckningen vara hundraprocentig.

En betalningslösning via mobilapp för laddning av elbilar har införts under 2018 och gäller för alla av HEMAB utbyggda laddplatser inom kommunen.

FRAMTIDEN Den nya reservpannan för fjärrvärme som byggs 2019 kommer att baseras på bioolja och de närmaste åren som följer kommer även övriga oljepannor att konverteras till bioolja.

Inom det nationella SIKT-projektet där HEMAB är projektpartner planeras för omfattande insatser med digitalisering och nya tjänster med kundnytta i fokus. Det forskningsbaserade utvecklingsarbetet väntas komma igång på allvar under 2019.

Arbete med att identifiera och utveckla nya typer av tjänster kommer att intensifieras samtidigt som organisationen kommer att anpassas för att bättre möta marknaden och potentiella kunders behov.

Omcertifiering till senaste standarden för ISO 9001 och 14001 kommer att ske under 2019 då även projektet med byggande av ett kolfilter som extra reningssteg vid vatten­ verket på Tallvägen kommer att påbörjas.

Förberedelsearbete för att möta nya rutiner och regelverk kopplat till den nya elhandlar­ centriska modellen på elmarknaden beräknas komma igång under 2019 och bli påtagligt inom organisationen under 2020.

Arbetet med den nya och utvecklade ­d riftinformationen via sms kommer att ­erbjudas för fler av koncernens tjänster. ­Elnät, ­f järrvärme och vatten står på tur.

HÅLLBARHETSRAPPORT MILJÖPÅVERKAN OCH HÅLLBARHET Den 22 september öppnades företaget upp i ett stort öppet hus, Hemma hos HEMAB. Det blev en välbesökt dag med sång- och trolleriunderhållning, internationell mat­ kultur och visning av alla verksamheter.

Nya Mina Sidor med Bank-ID inloggning vart ett lyft för kunderna. Den nya mer till­ gängliga och informativa kundportalen inne­ håller nu även information om k­ undernas elavtal. Nya funktionaliteter kommer att presenteras successivt.

Affärsområdena Fjärrvärme, Återvinning och Vatten, som alla återfinns i moder­ bolaget, bedriver tillstånds- och anmäl­ ningspliktig verksamhet enligt miljöbalken.

Verksamheternas huvudsyften är att minska miljöpåverkan i samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till återvinning samt minskande av avfall och Vatten genom att ta hand om spillvatten som annars skulle förorena vattendrag och hav.

Fjärrvärmens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen.

27

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr).

FLERÅRSJÄMFÖRELSE Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.

KONCERNEN

Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Antal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i %

2018 374 183 15 976 1 154 120 137 24,3 2,0 5,7

2017 320 934 19 893 1 042 181 135 26,0 2,7 7,3

2016 322 445 20 231 952 508 137 26,9 3,0 7,9

2015 296 981 19 742 928 644 132 25,9 3,1 8,2

2014 281 622 20 149 834 011 124 26,9 3,7 8,9

2013 285 069 10 399 778 418 127 27,1 2,8 4,9

2018 261 599 4 779 934 223 137 26,4 1,2 1,9

2017 249 222 7 163 863 020 135 28,6 1,6 2,9

2016 256 013 11 830 791 271 137 30,4 2,4 4,9

2015 234 523 8 419 782 119 132 29,6 2,1 3,6

2014 222 275 6 396 721 510 124 31,2 2,1 2,8

2013 225 399 10 501 685 376 100 32,4 2,9 4,7

MODERBOLAGE T

Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Antal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i %

Nyckeltalsdefinitioner framgår av Not 1

FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST Fritt eget kapital enligt balansräkningen Balanserade vinstmedel - 13 295 876 Årets förlust - 17 913 961 Kronor

- 31 209 837

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten, 31 209 837 kronor, överföres i ny räkning.

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL KONCERNEN AKTIEK APITAL

ÖVRIGT TILLSK JUTE T K APITAL

ANNAT EGE T K APITAL OCH ÅRE TS RESLUTAT

TOTALT EGE T K APITAL

Eget kapital 2018-01-01 Förskjutningar mellan bundna och fria reserver Årets resultat

40 100 – –

220 234 17 426 –

11 020 – 16 826 8 784

271 354 600 8 784

Eget kapital 2018-12-31

40 100

237 660

2 978

280 738

MODERBOLAGE T AKTIEK APITAL RESERVFOND

ÖVRIGT FRIT T EGE T K APITAL

TOTALT EGE T K APITAL

Eget kapital 2018-01-01 Årets resultat

40 100 –

10 000 –

– 13 296 – 17 914

36 804 – 17 914

Eget kapital 2018-12-31

40 100

10 000

– 31 210

18 890

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde 100 kr.

28

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

RESULTATRÄKNING KONCERNEN

MODERBOLAGE T

Not

2018

2017

2018

2017

Nettoomsättning 2 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter

374 183 872 27 960

320 934 998 35 964

261 599 872 44 646

249 222 998 41 727

403 015 357 896 RÖRELSENS KOSTNADER: Bränslen och förnödenheter – 108 921 – 66 650 Övriga externa kostnader 3 – 106 235 – 110 919 Personalkostnader 4 – 88 349 – 87 705 Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar 5, 6, 7 – 76 084 – 64 324 Nedskrivnig av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar – –

307 117

291 947

– 54 478 – 96 566 – 88 067

– 47 860 – 95 062 – 87 633

– 49 719

– 44 554

– 7 634

– 2 888

– 296 464

– 277 997

Rörelseresultat 23 426 28 298 10 653

13 950

Summa rörelsens kostnader – 379 589 – 329 598

RESULTAT FR ÅN FINANSIELLA POSTER:

Resultat från andelar intresseföretag 8 – 212 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar – Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 256 Räntekostnader och liknande resultatposter – 7 494

– 267

–

–

– 139 – 8 276

– 273 – 6 147

– 148 – 6 935

Summa resultat från finansiella poster

– 7 450

– 8 404

– 5 874

– 6 787

Resultat efter finansiella poster

15 976

19 894

4 779

7 162

Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat

24 9

– – 7 192

– – 4 529

– 23 216 523

– 9 706 473

Årets resultat

8 784

15 365

– 17 914

– 2 071

Tillförseln av bränslen som trädbränslen och torv med mera, sker med lastbilstransporter.

När det gäller utsläpp från våra anläggningar har de rikt– och gränsvärden som gäller för verksamheten hållits.

Investeringar för att öka produktions­ kapaciteten i biogasanläggningen i Äland har genomförts. Målet är en 40-procentig ökning av behandlingskapacitet för matavfall samt motsvarande ökning av produktion av förnybar biogas. Gas som fortsatter att säljas till kunder i både Härnösand och Sundsvall.

Arbetet med att certifiera biogödsel från anläggningen har löpt på väl och beräknas bli klart 2019.

Som ett led i att HEMAB 2021 ska ha en fossiloberoende fordonsflotta har vi under året köpt in flera nya gasfordon, bland annat en ny lastväxlare. Övergångslösningen för dieselfordon är att dessa tankas med förnybar HVO. Detta gäller i hela företaget.

Vårt samarbete med Arbete och ­Inte­g ration på kommunen har fortgått och röner stort intresse. Den kreativa miljön vid

Härnösands kretsloppspark står i ständig utveckling och utgör en viktig pusselbit i vårt arbete med social hållbarhet. Och flera aktiviteter av integration och familje­k araktär har anordnats under året för nyanlända och befintliga Härnösandsbor samt kvinnor specifikt.

Arbetet i skolan med planerade studie­ besök har varit lyckat och skolprogrammet har från och med höstterminen 2018 utökats att innefatta även förskoleklasser inom Härnösands kommun.

MEDARBETARE Tema social hållbarhet stod i fokus då ­medarbetarprogrammet HEMAB 360 fort­ satte under året. Två dagars inspiration och insikter genom föreläsningar och workshops i hur HEMAB kan bidra till ökad social hållbarhet för oss själva och för medborgarna i Härnösand. Resultatet blev ett antal olika projekt som successivt startats upp, exempel­ vis nya praktikprogram, idéer om visnings­ hus och integrationsprojekt.

Nya gemensamhetsytor med lunchrum och konferens har färdigställts och tagits i bruk under året likväl som nya kontors­ platser och omklädningsrum. Detta har varit efterlängtat och vi ser direkt resultat i positiv bemärkelse av att kunna vara samlade i högre utsträckning och tillgängliga på ett bättre sätt.

En ny friskvårdssatsning och livsstils­ inspiration lanserades under 2018 med diskussioner och åtgärder för främjande av ett bättre leverne i syfte att orka med både sitt arbete. Friskvårdspengen har även utökats och gruppaktiviteter på arbetstid har ersatt enskilt nyttjande av friskvårdstimmen.

Korttidssjukfrånvaron har varit oväntat hög, främst på grund av fysiska åkommor.

Vi kommer att fokusera på att ha en snabbare orsaksdialog och uppföljning i varje enskilt fall och arbetet med att identifiera risk­ faktorer kopplat till ohälsa fortsätter. Arbetat med kränkande särbehandling har resulterat i en handlingsplan för chefer med målbilden att varje känt fall ska hanteras.­ 29

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

BALANSRÄKNING

Not

KONCERNEN

2018

MODERBOLAGE T

2017

2018

2017

TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

–

1 005

–

1 005

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark 5 112 128 97 775 50 967 Maskiner och andra tekniska anläggningar 7, 10 786 172 690 369 561 350 Inventarier, verktyg och installationer 6 108 713 107 949 98 539 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 11 47 427 72 203 29 751

58 045 481 024 97 066

Summa materiella anläggningstillgångar

686 218

1 054 440

968 296

740 607

50 083

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i koncernföretag 25 Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag 12 Fordringar hos intresseföretag 15 Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 Uppskjutna skattefordringar 14 Andra långfristiga fordringar 15

– – 2 998 – 2 253 4 761 1 008

– – 3 211 – 2 253 4 238 1 008

93 800 11 803 2 700 1 008 2 252 4 761 –

93 800 12 389 2 700 1 008 2 252 4 238 –

Summa finansiella anläggningstillgångar

11 020

10 710

116 324

116 387

Summa anläggningstillgångar 1 065 460 980 011 856 931

803 610

OMSÄT TNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER

Råvaror och förnödenheter

16

9 162

3 736

9 162

3 736

Summa varulager 9 162 3 736 9 162 3 736

KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 36 944 13 616 36 944 13 603 Aktuella skattefordringar 239 284 2 899 586 Övriga kortfristiga fordringar 134 214 124 212 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 41 979 41 484 28 095 32 799 Summa kortfristiga fordringar K ASSA OCH BANK

Summa omsättningstillgångar

79 296

55 598

68 062

47 200

202

2 836

68

8 475

88 660

62 170

77 292

59 411

Summa tillgångar 1 154 120 1 042 181 934 223 863 021

EGE T K APITAL OCH SKULDER EGE T K APITAL

18 Aktiekapital 40 100 40 100 40 100 40 100 BUNDE T EGE T K APITAL

Bundna reserver

237 660

220 234

10 000

10 000

Summa bundet eget kapital

277 760

260 334

50 100

50 100

FRIT T EGE T K APITAL

Balanserad vinst eller förlust Årets resultat

– 5 805 8 784

– 4 345 15 365

– 13 296 – 17 914

– 11 225 – 2 071

Summa fritt eget kapital

2 979

11 020

– 31 210

– 13 296

280 739

271 354

18 890

36 804

–

–

291 600

268 876

Summa eget kapital OBESK AT TADE RESERVER

AVSÄT TNINGAR

Uppskjutna skatter Övriga avsättningar Summa avsättningar

19 20

92 905 23 417

85 190 20 783

– 23 417

– 20 783

116 322

105 973

23 417

20 783

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

KONCERNEN

Not

2018

MODERBOLAGE T

2017

2018

2017

21 Övriga skulder till kreditinstitut 479 250 398 550 Övriga långfristiga skulder 46 286 50 235

387 500 46 286

301 500 50 235

Summa lång fristiga skulder 525 536

448 785

433 786

351 735

21 Checkräkningskredit 22 5 407 Skulder till kreditinstitut 114 988 Leverantörsskulder 15 973 Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder – Övriga kortfristiga skulder 27 027 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 68 128

– 114 292 49 580 – – 5 527 46 670

930 84 688 11 355 22 568 45 7 446 39 498

– 103 992 34 916 19 233 – 5 488 21 194

Summa kortfristiga skulder 231 523

216 069

166 530

184 823

1 042 181

934 223

863 021

LÅNGFRISTIGA SKULDER

KORTFRISTIGA SKULDER

Summa eget kapital och skulder 1 154 120

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018 2017 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHE TEN Rörelseresultat före finansiella poster 23 426 28 298 10 653 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 78 718 67 358 59 988 Resultat från andelar i intressebolag – 212 – 267 – Erhållen ränta 256 139 273 Erlagd ränta – 7 494 – 8 277 – 6 147 Betald inkomstskatt – –3 –

13 950 46 410 – 148 – 6 935 –3

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

53 570

94 694

87 248

64 767

2017

FÖR ÄNDRING I RÖRELSEK APITAL

Ökning/minskning av varulager Ökning/minskning av kundfordringar Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning av leverantörsskulder Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

– 5 426 – 23 328 – 370 – 33 607 49 180

1 598 3 635 – 8 914 21 780 – 1 697

– 5 426 – 23 341 4 792 – 23 562 21 237

1 598 3 648 – 8 097 13 379 6 210

81 143

103 650

38 467

70 308

INVESTERINGSVERKSAMHE TEN

Investeringar i immateriella- och materiella anläggningstillgångar Förändring fordran koncernbolag Förändring skuld koncernbolag

– 161 224 – –

– 160 842 – –

– 110 737 – 1 727 2 843

– 117 099 586 –

Kassaflöde från investeringsverksamheten

– 161 224

– 160 842

– 109 621

– 116 513

FINANSIERINGSVERKSAMHE TEN

Upptagna lån Amortering av skuld Amortering leasingskuld

90 000 – 8 803 – 3 750

55 000 – 3 550 – 4 992

71 435 – 3 500 – 5 188

50 000 – 3 250 – 4 992

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

77 447

46 458

62 747

41 758

Årets kassaflöde

– 2 634

– 10 734

– 8 407

– 4 449

Likvida medel vid årets början

2 836

13 573

8 475

12 922

Likvida medel vid årets slut

202

2 837

68

8 475

31

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

Tilläggsupplysningar NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och BFNAR 2012:1. Årsredovisning och ­koncernredovisning (K3): KONCERNREDOVISNING

sas efter avdrag för moms och r­ abatter.

I koncernredovisningen elimineras koncern­ intern försäljning. Bolaget har ej tids­ begränsat åtagande att underhålla och vid behov ersätta investeringar i a­ nslutningar.

Koncernen intäktsför anslutnings­avgifter över intäktsgenererande tillgångars beräknade nyttjandeperiod som upgår till 30 år. Periodiserade anslutningsavgifter ingår i posten uppluna kostnader och förutbetalda intäkter.

Härnösand Energi & Miljö AB ­upprättar koncernredovisning. Uppgifter om koncern­företag finns i not 25.

Dotterföretagen inkluderas i koncern­ redovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncern­ redovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då det bestämmande inflytandet erhålls. Identifierbara till­g ångar och skulder värderas inledningsvis till verkliga värden vid förvärvstid­punkten.

Minoritetens andel av de förvärvade ­nettotillgångarna värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av mellan­skillnaden mellan de förvärvade identifierbara ­netto­tillgångarna vid förvärvstillfället och anskaffningsvärdet inklusive värdet av minoritetsintresset och värderas initialt till anskaffningsvärdet.

Mellanhavanden mellan koncernföretag elimineras i sin helhet.

Dotterföretag i andra länder u ­ pprättar sin årsredovisning i utländsk valuta.

Omräkning av posterna i dessa företags balans- och resultaträkningar görs till ­balansdagskurs respektive avistakurs för den dag respektive affärshändelse ägde rum. ­ De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas i koncernens egna kapital.

Aktuella skatter värderas utifrån de skatte­ satser och skatteregler som gäller på balans­ dagen.

Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Uppskjuten skatteskuld avseende tem­ porära skillnader som hänför sig till inves­ teringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för åter­ föring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skattefordran avseende under­ skottsavdrag eller andra framtida skatte­ mässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Fordringar och skulder n ­ ettoredovisas endast när det finns en legal rätt till ­k vitt­n ing.

Aktuell skatt, liksom förändring i upp­ skjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten än hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. Skatteeffekter av poster som redo­ visas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

INTRESSEFÖRE TAGSREDOVISNING

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moder­ bolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

Materiella anläggningstillgångar redo­ visas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till ­förvärvet av tillgången.

När en komponent i en anläggnings­ tillgång byts ut, utrangeras eventuell kvar­ varande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser till­ gångar som inte delas upp i komponen­ ter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska ­fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffnings­t idpunkten.

INTÄKTER

Nettoomsättningen omfattar försäljnings­ intäkter från kärnverksamheterna, det vill säga produktion, försäljning och distribution av el, försäljning och distribution av värme, försäljning av gas, energihandel samt andra intäkter såsom tjänster och konsultuppdrag och anslutningsavgifter.

Försäljning av varor redovisas vid l­everans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovi­ 32

INKOMSTSK AT TER

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp.

Realisationsvinst respektive realisations­ förlust vid avyttring av en anläggningstill­ gång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.

När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall till­ gångens restvärde. Bolagets mark har obe­ gränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av.

Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar.

FÖL JANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS:

Byggnader Stommar 50 år Fasader 30 år Tak 15-25 år Övrigt 20 år Markanläggningar 20 år El-ledningar 30 år Mottagnings- och fördelningsstationer 10 år Transformatorer 15 år Fjärrvärmeledningar 25 år Maskiner i hetvattencentral 15 år Gasanläggning 15 år Gasledningar 25 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år Inventarier, verktyg och installationer 3-15 år LEASINGAV TAL

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernbolag och moderbolag.

Leasingavtal som innebär att de eko­ nomiska riskerna och fördelarna med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till ett företag i Härnösand Energi & Miljö AB koncern klassificeras i koncernredovisningen och i moderbolag­ et som finansiella leasingavtal. Finansiella ­leasingavtal medför att rättigheter och skyldig­heter redovisas som tillgång respek­ tive skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimilease­ avgifterna. Utgifter som direkt kan hänföras till leasingavtalet läggs till tillgångens värde.

Leasingavgifterna fördelas på ränta och amortering enligt effektivräntemetoden.

Variabla avgifter redovisas som kostnad i

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

den period de uppkommer. Den leasade till­ gången skrivs av linjärt över leasingperioden.

Leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som är hänförliga till leasing­ objektet i allt väsentligt kvarstår hos lease­ givaren, klassificeras som operationell ­leasing. Betalningar, inklusive en första förhöjd hyra, enligt dessa avtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Se vidare not "Maskiner och andra ­tekniska anläggningar" samt "Finansiella leasingavtal".

gångar. Innehaven innehas på lång sikt.

Tillgångar ingående i posten och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde.

I efterföljande redovisning redovi­ sas aktierna till anskaffningsvärde med ­bedömning av om nedskrivningsbehov ­f öreligger. De räntebärande tillgångarna redovisas i efterföljande redovisning till upplupet anskaffningsvärde med tillämp­ ning av effektivräntemetoden, minskat med ­eventuell reservering för värdeminskning.

nedskriv­n ingsbehov för värdepappersport­ följen med ränteinstrument fastställs på motsvarande sätt en effektivränta för port­ följen som används vid diskonteringen.

Om nedskrivning av aktier sker fastställs nedskrivningsbeloppet som s­killnaden ­mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljnings­kostnader och nuvärdet av ­framtida kassaflöden(som baseras på företags­ ledningens bästa uppskattning).

LÅNESKULDER OCH LEVERANTÖRSSKULDER

VARULAGER

FINANSIELLA INSTRUMENT

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redo­ visade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodis­ eras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaff­ ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Anskaffningsvärdet fastställs med använd­ ning av först in, först ut-metoden (FIFU).

För råvaror ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet. För varor under till­verkning och färdiga varor inklud­ erar anskaff­n ingsvärdet formgivning­ skostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta k­ ostnader, hänförbara indirekta tillverknings­kostnader samt lånekostnader.

Varulagret har i moderföretaget värderats till 97% av det samlade anskaffningsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. I koncernredovisningen värderas varulagret till det fulla anskaff­ ningsvärdet vilket understiger dess netto­ försäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader.

Den valda metoden innebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, ­kortfristiga placeringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balans­räkningen när Härnösand Energi & Miljö AB blir part i instrumentets avtals­ mässiga villkor.

Finansiella tillgångar tas bort från balans­ räkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balans­ räkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Fordringar redovisas som omsättnings­ tillgångar med undantag för poster med förfallo­d ag mer än 12 månader efter balans­ dagen, vilka klassificeras som anläggnings­ tillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränte­ intäkt i resultaträkningen.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inlednings­ vis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. I posten kortfristiga placeringar ingår aktier som innehas för att placera likviditetsöverskott på kort sikt.

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Posten består huvudsakligen av aktier samt ett mindre innehav av räntebärande till­

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGS­T ILLGÅNGAR

Vid varje balansdag bedömer Härnösand Energi & Miljö AB om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon utav de finansiella anläggningstillgångarna.

Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redo­ visas i resultaträkningsposten Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar.

Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga. Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företags­ ledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta.

För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan som ­d iskonteringsränta. Vid prövning av

AVSÄT TNINGAR

Företaget gör en avsättning när det finns en legal eller informell förpliktelse och en till­ förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Företaget nuvärdesberäknar förpliktelser som väntas regleras efter mer än tolv månader.

Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

K ASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodo­ havanden hos banker och andra kredit­institut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaff­ ningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten.

33

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

MODERFÖRE TAGE TS REDOVISNINGSOCH VÄRDERINGS­P RINCIPER

e­ ventuella nedskrivningar. I anskaffnings­ värdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer.

Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

Samma redovisnings- och värderings­ principer tillämpas i moderföretaget som i koncernen, förutom i de fall som anges nedan.

av­seende de rättigheter som var registrerade på vårt konto per 2018-12-31.

Marknadsvärdet av dessa utsläppsrätter var vid årsskiftet ca 14,3 (6,5) M kr.

NYCKELTALSDEFINITIONER SOLIDITET

EGE T K APITAL

Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Eget kapital delas in i bundet och fritt ­k apital, i enlighet med ÅRL s indelning.

I moderföretaget görs inga avsättningar för återställandekostnader i samband med förvärv av materiella anläggningstillgångar.

I stället tillämpas principen att avsättning för återställandekostnader görs successivt.

OBESK AT TADE RESERVER

Obeskattade reserver redovisas med brutto­ belopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.

AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL

Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

ELCERTIFIK AT

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Förändringar av obeskattade reserv­ er redovisas som bokslutsdispositioner i ­resultaträkningen. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Lagerförda elcertifikat värderas till ­a nskaff­n ingsvärdet, det vill säga noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2018-12-31. Marknadsvärdet av dessa ­elcertifikat var vid årsskiftet ca 9,6 (4,3) Mkr.

Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

AKTIER OCH ANDELAR I DOT TERFÖRE TAG

UTSLÄPPSR ÄT TER

Aktier och andelar i dotterföretag redovi­ sas till anskaffningsvärde efter avdrag för

Lagerforda utsläppsrätter värderas till an­skaff­­­ningsvärdet, det vill säga noll kronor,

BOKSLUTSDISPOSITIONER

NOT 2 NETTOOMSÄTTNINGENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSGRENAR OCH GEOGRAFISKA MARKNADER

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018 2017 2018

Fjärrvärme 149 445 135 830 149 771 Återvinning 59 151 61 651 59 374 Vatten 51 569 50 102 51 635 Elnät 74 890 72 268 – Elförsäljning 38 309 – – Andra verksamheter 819 1 084 819

136 149 61 827 50 163 – – 1 084

Summa

249 223

374 183

320 935

261 599

2017

Bolagets geografiska marknad är Sverige.

NOT 3 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA KONCERNEN

2018

MODERBOLAGE T

2017

2018

2017

Revisionsuppdraget 255 Övriga tjänster 33

128

33

197 15

95 15

Summa

161

212

110

E&Y

34

287

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

NOT 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

Medelantalet anställda Kvinnor Män

30 107

25 110

30 107

25 110

Totalt

137

135

137

135

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören Löner och ersättningar till övriga anställda

1 527 60 611

1 884 55 776

1 527 60 547

1 884 55 776

Summa löner och ersättningar

62 138

57 660

62 074

57 660

Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda

20 426

19 889

20 426

19 889

128 4 406

321 4 500

128 4 392

321 4 502

Totalt

87 098

82 370

87 015

82 372

Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män

3 4

3 4

3 4

3 4

Totalt

7

7

7

7

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Kvinnor Män

1 –

1 –

1 –

1 –

Totalt

1

1

1

1

LÖNER, ERSÄT TNINGAR, SOCIALA AVGIF TER OCH PENSIONSKOSTNADER

ST YRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE

Vd är enligt avtal 2016-12-13 tills­ vidareanställd från och med 2017-0401 och undantas från bestämmelserna i lagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställnings­

villkor i övrigt tillämpas bestämmels­ erna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gäl­

lande PA-KFS 09. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställningens upphörande

en engångsersättning till VD mot­ svarande totalt 12 månadslöner.

35

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

NOT 5 BYGGNADER OCH MARK KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

Ingående anskaffningsvärden Inköp

195 079 25 611

181 741 13 339

87 694 1 387

76 461 11 233

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

220 690

195 080

89 081

87 694

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar

– 87 179 – 6 484

– 81 017 – 6 162

– 19 525 – 3 692

– 15 619 – 3 906

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 93 663

– 87 179

– 23 217

– 19 525

Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående nedskrivning

– 10 125 – 4 773 – 14 898

– 10 125 – – 10 125

– 10 125 – 4 773 – 14 898

– 10 125 – – 10 125

Utgående restvärde enligt plan

112 129

97 776

50 966

58 044

Bokfört värde byggnader Bokfört värde mark

50 758 39 354

51 018 46 757

22 020 28 947

22 280 35 765

Beräkning av verkligt värde.

Fastighetsbeteckningen Elefanten 1 har värderats till 6 500 tkr av oberoende värderingsman.

Redovisat värde uppgår till 3 809 tkr.

NOT 6 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning och utrangering

244 642 15 803 – 357

199 329 45 604 – 291

190 372 13 015 – 306

147 982 42 390 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

260 088

244 642

203 081

190 372

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 136 042 357 – 15 038

– 122 155 291 – 14 178

– 92 655 306 – 11 542

– 81 758 – – 10 897

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 150 723

– 136 042

– 103 891

– 92 655

Ingående nedskrivning

– 651

– 651

– 651

– 651

Utgående nedskrivning

– 651

– 651

– 651

– 651

108 714

107 949

98 539

97 066

Utgående restvärde enligt plan

36

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

NOT 7 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

Ingående anskaffningsvärden Inköp

1 346 221 144 582

1 254 777 91 444

831 676 116 663

765 903 65 774

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 490 803

1 346 221

948 339

831 677

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar

– 633 344 – 45 918

– 592 248 – 41 096

– 328 144 – 33 476

– 298 392 – 29 752

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 679 262

– 633 344

– 361 620

– 328 144

Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar

– 22 509 – 2 861

– 19 620 – 2 888

– 22 509 – 2 861

– 19 620 – 2 888

Utgående ackumulerade nedskrivningar

– 25 370

– 22 508

– 25 370

– 22 508

Utgående restvärde enligt plan

786 171

690 369

561 349

481 025

NOT 8 RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

Reslutatandel i Kommunbränsle i Ådalen AB

– 212

– 267

–

–

Summa

– 212

– 267

–

–

NOT 9 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018 2017 2018 2017

Aktuell skatt för året – –3 – –3 Uppskjuten skatt – 7 192 – 4 525 523 476 Summa skatt på årets reslutat

– 7 192

– 4 528

523

473

Redovisat resultat före skatt Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%) Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktig intäkt

– – – –

– – – –

– 18 437 567 – 45 –

– 2 543 556 – 92 9

Summa redovisad skattekostnad

–

–

522

473

37

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

NOT 10 FINANSIELLA LEASINGAVTAL Moderföretaget och koncernen har ingått följande väsentliga leasingavtal, vilka redovisas som finansiella leasingavtal: SEB Finans publ Kraftvärmeverk KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

84 450 – 20 268

84 450 – 16 890

84 450 – 20 268

84 450 – 16 890

64 182

67 560

64 182

67 560

MASKINER OCH ANDR A TEKNISK A ANLÄGGNINGAR

Anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa

NOT 11 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN

Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar

Utgående nedlagda kostnader

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

72 203 99 454 – 124 230

62 753 99 481 – 90 030

50 083 59 889 – 80 221

53 386 64 372 – 67 674

47 427

72 204

29 751

50 084

NOT 12 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KapitalKONCERNEN Org nr Säte andel

Kommunbränsle i Ådalen AB MODERBOLAGE T

Kapitalandel: 40 % Rösträttsandel: 40 %

556220-6200 Härnösand Redovisat värde

Antal aktier

40% Redovisat värde i koncernen

Koncernen Kommunbränsle i Ådalen AB 2 700 16 800 2 998

NOT 13 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

2 253 2 253

2 253 2 253

2 252 2 252

2 252 2 252

Utgående redovisat värde, totalt

2 253

2 253

2 252

2 252

2018

2017

2018

2017

Uppskjuten skatt på temporära skillnader

4 761

4 238

4 761

4 238

Summa

4 761

4 238

4 761

4 238

NOT 14 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningarn samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av

38

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

NOT 15 FORDRINGAR HOS INTRESSEFÖRETAG KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 008 1 008

1 008 1 008

1 008 1 008

1 008 1 008

Utgående restvärde enligt plan

1 008

1 008

1 008

1 008

2018

2017

2018

2017

Värderat till anskaffningsvärde Eldningsolja Ved/träbränsle Förnödenheter Drivmedel

2 084 6 826 233 19

2 147 1 370 199 20

2 084 6 826 233 19

2 147 1 370 199 20

Summa

9 162

3 736

9 162

3 736

2018

2017

2018

2017

Försäkringar Fakturering december Duk deponi Övriga poster

1 053 7 019 31 666 2 241

946 2 465 36 506 1 567

1 053 – 24 816 2 226

946 2 465 27 938 1 451

Summa

41 979

41 484

28 095

32 800

2018

2017

2018

2017

– 92 539

– 84 800

–

–

– 366

– 390

–

–

– 92 905

– 85 190

–

–

NOT 16 VARULAGER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

NOT 17 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

NOT 18 EGET KAPITAL Aktiekapitalet består av 401 000 stycken aktier med kvotvärde 100 kronor.

NOT 19 UPPSKJUTNA SKATTER Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av Uppskjuten skatt på obeskattade reserver Uppskjuten skatt på temporära skillnader

Summa

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

39

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

NOT 20 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

Avsättning deponi 2 Avsättning vindkraft Fondering VA Avsättning vattenskador

7 608 394 15 000 416

8 218 715 10 000 1 850

7 608 394 15 000 416

8 218 715 10 000 1 850

Summa

23 418

20 783

23 418

20 783

2018

2017

2018

2017

479 250 46 286 –

398 550 50 208 28

387 500 46 286 –

301 500 50 208 28

Summa 525 536 448 786 433 786

351 736

NOT 21 UPPLÅNING KONCERNEN

MODERBOLAGE T

R ÄNTEBÄR ANDE SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag

109 800 5 188

109 300 4 992

79 500 5 188

99 000 4 992

Summa

114 988

114 292

84 688

103 992

Summa räntebärande skulder

640 524

563 078

518 474

455 728

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder

8 750 22 986 –

24 750 28 200 28

8 750 22 986 –

9 750 34 635 28

Summa

31 736

52 978

31 736

44 413

2018

2017

2018

2017

5 407

–

930

–

FÖRFALLOTIDER DEN DEL AV LÅNGFRISTIGA SKULDER SOM FÖRFALLER TILL BE TALNING SENARE ÄN FEM ÅR EF TER BALANSDAGEN

NOT 22 CHECKRÄKNINGSKREDIT KONCERNEN

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till

40

MODERBOLAGE T

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

NOT 23 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER KONCERNEN

MODERBOLAGE T

2018

2017

2018

2017

Upplupna personalkostnader Upplupna räntekostnader Vindkraft anslutningsavgift Deponiskatt Q4 -18 Bränsle december -18 Sent ankomna leverantörsfakturor VA anslutningsavgifter Elinköp Övriga poster

4 482 597 20 235 484 5 734 6 635 16 387 5 235 8 339

4 243 638 21 085 482 3 261 6 368 4 004 – 6 589

4 482 461 – 484 5 734 6 081 16 387 – 5 869

4 243 504 – 482 3 261 6 055 4 004 – 2 645

Summa

68 128

46 670

39 498

21 194

NOT 24 BOKSLUTSDISPOSITIONER MODERBOLAGE T

2018

2017

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avksrivningar enligt plan

23 216

9 706

Summa

23 216

9 706

NOT 25 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

KONCERNEN Org nr Säte

556133-3328 559113-8366

Härnösand Härnösand

Kapitalandel 100% 95%

MODERBOLAGE T

Antal aktier

Bokfört värde 171231

Eget kapital

Härnösand Elnät AB Kapitalandel: 100 % Rösträttsandel: 100 %

180 000

0 23 258

Härnösand Elförsäljning AB Kapitalandel: 95 % Rösträttsandel: 95 %

3 800

0 3 800

Härnösand Elnät AB Härnösand Elförsäljning AB

NOT 26 STÄLLDA SÄKERHETER Koncern och moderbolag har inga ställda säkerheter.

NOT 27 EVENTUALFÖRPLIKTELSER Koncern och moderbolag har inga eventualförpliktelser.

NOT 28 FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST MODERBOLAGE T

2018

2017

Balanserade vinstmedel Årets resultat

– 13 296 – 17 914

– 11 225 – 2 071

Summa

– 31 210

– 13 296

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten disponeras så att 31 210 tkr i ny räkning överförs

– 31 210

– 13 296

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

41

Å R S R E D O V I S N I N G 2 018

Revisionsberättelse TILL ÅRSSTÄMMAN I HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB ORG.NR 556526-3745

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Vi har utfört en revision av årsredo­v isningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2018.

och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direk­ tören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något rea­ listiskt alternativ till att göra något av detta.

UT TAL ANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi & Miljö AB för räkenskapsåret 2018.

Enligt vår uppfattning har årsredovis­ ningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finan­siella ställning per den 31 december 2018 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisnings­ lagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredo­­­v is­ ningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balans­ räkningen för moderbolaget och koncernen.

GRUND FÖR UT TAL ANDEN

Vi har utfört revisionen enligt lnterna­ tional Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i av­­ snittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har in­hämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredo­ visningslagen. Styrelsen och verkställande direktörenansvarar även för den interna kon­ troll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredo­ visning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent­ ligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten 42

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och kon­ cernredovisningen som helhet inte inne­ håller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller miss­tag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.

Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekon­ omiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncern­ redovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisnin­ gen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhäm­ tar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för­falskning, avsiktliga utelämnan­ den, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransk­ ningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om­ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kon­ trollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redo­ visningsprinciper som används och rimlig­ heten i styrelsens och verkställande direk­ törens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk­ställande direk­ tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncern­redovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de i­nhämtade revisions­bevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhets­faktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till b­ etydande tvivel om bolagets och koncernens för­m åga att fortsätta verk­ samheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i r­ evisionsberättelsen fästa uppmärk­ samheten på upplysningarna i årsredovis­ ningen och koncernredovisningen om den v­ äsentliga osäkerhets­faktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modi­ fiera uttalandet om årsredovisningen och ­koncernredovis­n ingen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som i­nhämtas fram till datumet för r­ evisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande ­presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däri­bland upplysningarna, och om årsredo­ visningen och koncern­redovisningen ­åter­ger de underliggande transaktionerna och ­händelserna på ett sätt som ger en ­rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamåls­ enliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärs­ aktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovis­n ingen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ­ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den.

Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR UT TAL ANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi & Miljö AB för räken­skapsåret 2018 samt av förslaget till dispositioner ­be­­träffande bolagets vinst eller förlust.

Styrelsen, ordinarie ledamöter och suppleanter: Sonja Näsholm, Sven-Erik Landgren, Eva Goës, Ann-Sofie Berglund, Sonny Andersson, Lotta Visén, Lars-Gunnar Hultin, Issam Sassi, Krister Eriksson, Anne Möller Söderberg, Lennart Bolander och Lennart Bölin.

Saknas på bilden: Mathias Johansson, Malin Lindroth, Emelie Wikman och Hans-Åke Johansson

HÄRNÖSAND DEN 6 MARS 2019

Lotta Visén

Eva Goes

Lennart Bolander

Sonny Andersson

Issam Sassi

ORDFÖR ANDE

Lars-Gunnar Hultin

Sonja Näsholm

Vi tillstyrker att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltnings­be­ rättelsen och beviljar styrelsens leda­möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps­å ret.

GRUND FÖR UT TAL ANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god ­revisions­sed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna be­skrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full­g jort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för för­ slaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och kon­ cernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organi­ sation och förvaltningen av bolagets ange­ lägenheter. Detta innefattar bland annat att fort­löpande bedöma bolagets och k­ oncernens

Emelie Wikman

Hans-Åke Johansson

Lena af Geijerstam Unger

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

ekonomiska situation och att tillse att bolag­ ets organisation är utformad så att bokförin­ gen, medelsförvaltningen och bolagets ekon­ omiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direk­ tören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av för­ valtningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig ­skyl­d ig till någon för­summelse som kan föran­leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av för­ slaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säker­ het bedöma om förslaget är förenligt med ­a ktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av s­äker­het, men ingen garanti för att en r­ evision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller för­ summelser som kan föranleda ersättnings­ skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller för­ lust inte är förenligt med aktie­bolags­lagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi profes­ sionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.

Granskningen av förvaltningen och för­ slaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransk­ ningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsent­ liga för verk­samheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och p­ rövar fattade beslut. beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är ­relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Som under­lag för vårt uttalande om styrel­ sens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Skellefteå den 6 mars 2019 AUKTORISER AD REVISOR, ERNST & YOUNG AB MICAEL ENGSTRÖM 43

PÅ S K P Y S S L A

Påskpyssla Med ballonger, garnnystan och lite lim.

1

2

4

1

DU BEHÖVER : Vattenballonger,

3

Tryck hål på ballongerna med en nål och peta ut dem från ägget.

Pilla bort limrester med nålen.

4

Trä på snören och häng upp i riset.

garn/snöre, tapetlim, pensel och nål.

2

Börja med att blåsa upp ett antal vattenballonger. Krävs lite extra lungkapacitet här! Dra lite i dem innan du blåser så går det lättare.

Pensla på lim och vira sen garnet flera varv runt ballongen. Låt torka!

GlaD PÅSK !

3

www.hemab.se

facebook.com/hemabharnosand