Grus & Guld nr 3 2017

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 3 2017 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 3 · 2017

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Markbank ger unga chansen JAK byter vd

Stadsdel får egna pengar

Kamp för divestering i USA

Klimataktivist med finansfokus Ätliga skolgårdar · Framtidsbyar · Låneränta i JAK

Testa vår kalkylator på jak.se för att se hur mycket du kan spara!

Flexibelt Bolån - ett nytt sätt att låna i JAK

DRÖMMER DU OM EN NY BOSTAD? Men kanske inte vill binda upp

dig på en fast lånekostnad? Med JAKs Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadsbetalning efter behov och förmåga!

A KN N! RÄ LÅ

CH BO AO T L N LAN ER E B I AK O M S EX /R -B LÄ FL .SE LT K BE PÅ JA XI E FL

TESTA I KALKYLATORN PÅ JAK.SE hur du själv kan påverka din

sammanlagda månadsbetalning med Flexibelt Bolån.

Innehåll

Ny JAK-vd rekryteras

Engagemang för medlems­ verksamheten är viktigt när en ny vd ska tillsättas efter Sammy Almedal som sades upp i somras. · 34

grus & guld · 3/2017

Foto: ylva andersson

Lånekostnad blir nu ränta

12

Patent- och marknads­ domstolen har sagt sitt: JAK kan inte längre kalla sig en räntefri bank. · 36

Största försöket med basinkomst

En bank med jordbruksmark för unga människor som vill ägna sig åt hållbar matproduktion har gjort det möjligt för Sebastien och Claire att driva lantbruk i Frankrike.

Ny teknik, crowdfunding och donationer finansierar lön utan motkrav till över 20 000 kenyaner under flera år. · 9

Foto: anna von brömssen

dessutom: Foto : Emm a Cr awl ey

Stadsdel får egen valuta

omvärld

omvärldsanalys

Foto: Bet ter Future Project

USA ska lämna Parisavtalet, men landets klimatrörelse hoppas göra fossilbranschen moraliskt bankrutt. · 22

- Styrelsen har inte varit nöjd.

JAKs ordförande om varför vd fick gå. · 35 Världsbanken lanserar pandemi­ obligationer i kampen mot dödliga virus. · 10

My Welther och Kalle Karlsson vill skapa diskussion om hur våra pengar är konstruerade. · 6

Fortsatt kamp för divestering

PÅ GÅNG I JAK

Tips

22

Odla på skolgården

Gör matförsörjning, miljö­ tänk och hälsofrågor konkreta ihop med barnen.

Thorsten Laxvik skriver om varför vi behöver fler regenerativa jordbruk för både stad och land. · 47

opinion

Ren energi allena kan inte rädda oss från klimatförändringarna skriver Jason Hickel. · 40

kultur

Stuglandet guidar läsarna till gratis övernattningar i Sverige. · 38

grus & guld · 3/2017

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­ avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Nr 2 och 3/ 2017 publiceras enbart digitalt (www.grusoguld.se/etidning).

Medarbetare i detta nummer

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld

Grafisk form: ETC Kommunikation

foto: privat

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: karin.backstrom@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31 Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

ISSN 1650-470404

4

grus & guld · 3/2017

är aktiv i Nipakademin, en lokal utvecklingsför­ ening som skapar företag kring hållbart jordbruk i Ramsele. Just nu bygger han ett charkuteri utanför Östersund som bara ska ta råvaror från mindre jordbruk med höga miljöambitioner. I detta nummer skriver han om hur stad och land måste samverka på sidan 11.

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Mattias Lundblad

är frilansfotograf med bas i New London, Connecticut, och ibland Stockholm. Han arbetar ofta med frågor som rör miljö och samhälle, och har bland annat rapporterat från protesterna vid Standing Rock. Bildkonst och musik är andra ämnen på repertoaren. Se hans bilder i reportaget på sidan 22.

Martin Brusewitz är frilansjournalist baserad i New York. När han inte jobbar för svenska magasin, tidningar och radio syns han ofta på Manhattans gator med sin bästa vän/dotter eller på basketplanen. I det här numret tittar han närmare på USAs dives­ teringsrörelse. Läs reportaget på sidan 22.

Foto: privat

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Thorsten Laxvik

foto: privat

JAK Medlemsbank är en demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

är civilingenjören som arbetar med rådgivning, inom miljö, trädgård och lantbruk. Dessutom frilansar hon som journalist. Just syns hon oftast i Matparken, en gemensamhetsodling i Uppsala. På sidan 12 läser ni hennes reportage om hur politiska beslut och organiserad folkfinansiering underlättar för lantbrukare i Frankrike.

foto: privat

Omslag: Alethea Phillips protesterar mot banker som finansierar olje­ ledningen vid Standing Rock i North Dakota. Foto: Mattias Lundblad

Ylva Andersson

välkommen

redaktören:

Rikta om pengarna

Medan en utbränd individ i taget tvingas till sjuk­ doms­insikt, väntar vi fortfarande på att vår samtid ska göra

Ingen kan ha undgått att hösten, minst

Bob Hansson, tidningen Kurera 9/9-17

sagt, inletts med regn och rusk. I alla fall i USA, varifrån medierna försett oss med hemska bilder på ödeläggelse i orkanernas spår. Lika välbevakade har inte översväm­ ningarna i Asien och Afrika varit, men över 40 miljoner människor har drabbats.

Forskare har beskrivit hur klimatföränd­ ringarna fungerar som anabola steroider för ovädren, men Donald Trump står fast vid att USA ska dra sig ur Parisavtalet.

– Låt inte dina pengar bidra till katastrof­ en! skanderar demonstranter i New York som du möter i detta nummer. De är en del av divesteringsrörelsen, som bidragit till att över fem biljoner dollar hittills har dragits undan från fossilindustrin.

– Vi börjar nå vårt mål att sätta företagen i moralisk konkurs, säger Hoda Baraka i reportaget på sidan 22.

Men räcker det att dra undan pengar från

kol, olja och gas för att rädda klimatet?

Nej, menar antropologen Jason Hickel, som även uppmärksammar avskogning, soptippar, industrijordbruk – ja, hur hela det nuvarande ekonomiska systemet eldar under temperaturhöjningarna.

– Nu måste vi använda all vår kreativitet för att föreställa oss hur en ny global ekono­ mi kan se ut, en ekonomi som maximerar

mänskligt välbefinnande samtidigt som den aktivt minskar våra ekologiska fotavtryck, uppmanar han på sidan 41.

En viktig del är hur vi får vår mat. Följ

med till Frankrike där organisationen Terre de Liens på bara några år har fått människor att investera 55 miljoner euro för att köpa upp jord och gårdar runt om i landet. På så vis har de skapat en mark­ bank för unga människor som vill bruka hållbart.

Missa inte heller det senaste från din egen bank. I somras avsattes JAKs vd och rekry­ teringen av en efterträdare pågår för fullt.

Dessutom har Patent- och Marknadsdom­ stolen nu klubbat att JAK inte längre får kalla verksamheten räntefri.

Trevlig läsning!

miljarder kronor skänkte privatpersoner till organisationer med 90-konto förra året.

Det är rekordmycket!

Läs mer: www. insamlingskontroll. se (statistik)

Nästa nummer Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

” Vi måste använda all vår kreativitet för att föreställa oss hur en ny ekonomi ser ut”

detsamma.”

Nästan alla hållbarhets­ utmaningar kan kokas ner till att återskapa levande lokalsamhällen med lokal matproduktion. På köpet skapar vi roligare och mer meningsfulla samhällen med livskvalitet, hållbar ekonomi och fler jobb.

Det menar arrangörerna bakom en ny kurs med fokus på hur framtidens by ser ut. Följ med till Söderhamn i nästa Grus & Guld, ute 21 december. grus & guld · 3/2017

5

Monetärvisionärer My Welther, Kalle Karlsson Ni har lanserat den lokala valutan Majorer, berätta.

– Vi lanserade den på en festival i början av september. Vi hade ett växlings­ kontor öppet dagen innan och musiker som var med fick delvis betalt i majorer.

Ett tjugotal näringsidkare är anslutna till valutan, alltifrån ett litet bageri till en bokhandel. Vi har gjort en karta över var det går att handla med Majorer. Efter en månad går det att växla tillbaka mot svenska kronor.

Varför testar ni det här?

– Vi tror att en komplementär valuta behövs. Pengar som vi är vana vid saknar koppling till vad som är ekologiskt hållbart. Låt hela Sverige leva såg i en under­ sökning i Bodens kommun att för varje spenderad hundralapp gick fyra kronor till lokala tjänster och åtta kronor till lokala produkter. Resten läckte ut. Då säger det sig självt att det blir svårt ekonomiskt att bo kvar i glesbygd och att konventionella pengar är konstruerade för att synka med ett fossilberoende globalt nätverk.

Vad hoppas ni uppnå?

– Valutan blir en pedagogisk motor för att diskutera hur pengar är konstruera­ de. Vi tror att många är intresserade av en levande stadsdel och ser en poäng med att experimentera. Vi vill utvärdera projektet så grundligt det går. Vad uppnådde vi? Hur går vi vidare? Majorer är på mikronivå men någonstans måste vi börja. Sverige ligger efter på den här kanten.

6

grus & guld · 3/2017

text

Stina Hylén foto

Anna von Brömssen

Namn

My Welther och Kalle Karlsson

Ålder

55 och 41 år

Yrke

Projektledare

Gör

Har tillsammans med ett flertal aktörer, däribland Ekologisk stadsdel Majorna, tagit fram en lokal valuta i Majorna, Göteborg.

Valutan, kallad majorer, lanserades på festivalen Sommarens sista dagar.

inspiratĂśrer

grus & guld ¡ 3/2017

7

omvärld

Många kapitalförvaltare i Europa gör investeringar som inte lever upp till klimatmålen i Parisavtalet.

En rapport från Världsnaturfonden, som har kartlagt förväntade klimat­ utsläpp i åttio europeiska kapita­l­ ägares aktieportföljer år 2020, visar att omedelbara åtgärder krävs för att få investeringarna på rätt spår.

Svenska kapitalförvaltare i studien får generellt bättre omdöme än sina utländska kollegor, men till exempel Nordea Liv & Pension och Sjunde AP-fonden finns bland dem som inte håller måttet.

Läs mer: www.wwf.se/source. php/1715533/Kapitalagarna170814.pdf

i människor V är inte biologiskt anpassade för de nivåer av ojämlikhet vi lever med idag” Tor Wennerberg om varför vi blir sjuka av stora skillnader i status och levnadsvillkor. DN 2 augusti, 2017

Stort intresse för cat bonds Marknaden för obligationer kopp­ lade till naturkatastrofer, så kallade cat bonds, har fördubblats på sex år och omsätter nu cirka 240 miljarder kronor. Tanken är att snabbt få fram medel vid extrema vind- och väderfenomen. Hittills har villkor­ en för utbetalning uppfyllts ett fåtal gånger. I skrivande stund har orkanen Harvey skadat cirka 200 000 hem i södra USA, men ingen obligation har utlösts. Statliga Tredje AP-fonden har 10 procents snittavkastning på sina katastrof­ obligationer.

Källa: SvD (se även sid 10) 8

grus & guld · 3/2017

foto: Tony Crider , CC 2.0

Investerare klarar ej Parisavtalet

Efter allvarliga våldsamheter i Charlottesville i somras har Paypal sett över vilka verksamheter som kan finansieras genom betaltjänsten.

Stopp för betalningar till högerextrema Efter våldsamheterna i Charlottes­ ville i USA i augusti har flera betal­ tjänstföretag uppmärksammats på vilka grupper som använder deras tjänster för sin finansiering. hatfinansiering Den globala betal­

ningstjänsten PayPal har tid­igare krit­ iser­­ats för att göra det möjligt för hat­ grupper att samla in pengar, men nu ska den som vill skicka pengar till ett sextiotal högerextrema organisationer få upp meddelandet att pengarna inte kan överföras.

– Oavsett vilken organisation det gäller vill vi försäkra oss om att våra tjänst­er inte används för finansiering

av aktiviteter som uppmuntrar till hat, våld och rasism, sa PayPal i ett uttalan­ de efter våldsamheterna i Charlottes­ ville i augusti.

Flera andra betaltjänster, till exem­ pel American Express och Visa, har fattat liknande beslut, rapporterar CBS Moneywatch.

Frivilligorganisationen Colors of Change har länge kritiserat de sto­ ra kreditkortsföretagen för att tjäna pengar på betalningar till hatgrupper.

De samlar in namn för fortsatt upp­ märksamhet för frågan med nätkam­ panjen Blood Money.

Karin Backström

Fler söker skuldsanering Skuldsanering Antalet skuldsatta personer som söker hjälp har ökat rejält.

Första halvåret i år fick Kronofogde­ myndigheten in 10 600 ansökningar om skuldsanering, vilket var dubbelt så många som motsvarande period året innan.

Anledningen är bland annat att reglerna kring ansökningsförfarandet har förenklats med ny lagstiftning.

– Vi uppskattar att omkring 30 000 personer i våra register skulle kunna

få skuldsanering, men inte har ansökt.

De har kanske inte haft kraft, eller har avskräckts av den tidigare ganska kom­ plicerade ansökan, säger enhetschef Per-Olof Lindh på Kronofogdemyndig­ heten till TT. I årets budgetproposition föreslår re­ geringen att Kronofogden får en tillfällig anslagsökning för att kunna hantera det stora antalet ansökningar.

Karin Backström

BASINKOMST

Största försöket inlett foto: Mat tia s Lundbl ad

Över 20 000 fattiga människor i Kenya ska få lön under flera år utan motkrav. Biståndsorganisationen GiveDirectly genomför det största experimentet med basinkomst någonsin. basinkomst På ett foto står en man

med en stor, vit ko. På ett annat tittar en mamma och hennes tre barn rakt in i kameran. Fotografierna hänger i biståndsorganisationen GiveDirect­ lys New York-kontor. Här arbetar elva människor, alla i trettioårsåldern. En av dem är Piali Mukhopadhyay, som har varit med sedan starten år 2012.

– När jag anställdes hade det börjat komma allt mer forskning som visar att bistånd i form av kontanter ger mycket positiva effekter. Och bevisen har bara ökat, säger hon.

Sedan 2012 har GiveDirectly gett pengar till fattiga människor i Kenya, Uganda och Rwanda, som lokaliseras genom offentlig data och team på fält­ et. De som väljs ut får en engångsut­ betalning på 1000 dollar, ungefär 8500 kronor, skickat till sig digitalt. Det finns inga krav på hur pengarna ska an­ vändas eller att de ska betalas tillbaka.

– Studier visar att den som saknar resurser vet hur man fattar bra beslut.

Bland de som fått pengar har vi i ge­ nomsnitt sett en ökning av tillgångarna på 60 procent och inkomstökningar med 30 procent. Dessutom har vi sett en markant minskning av våld i nära relationer, säger Piali Mukhopadhyay.

Nu i höst drar organisationen igång

ett nytt projekt. Samtliga vuxna i 40 byar i Kenya ska få medborgarlön, eller basinkomst, under tolv år. Invånarna i ytterligare 80 byar ska få detsamma un­ der två år. 22 dollar per månad, ungefär 200 kronor, betalas ut till enkla mobil­ telefoner som doneras till deltagarna.

Totalt kommer ungefär 26 000 vuxna

Ny teknik, crowdfunding och donationer gör det största försöket basinkomst någonsin möjligt. Piali Mukhopadhyay, GiveDirectly, anar redan goda resultat.

människor att delta i projektet som in­ leds nu i september.

– Medborgarlön är en aktuell fråga på en lång rad platser, men ingen har gjort ett utförligt experiment. Eftersom vår specialitet är kontantöverföringar i kombination med insamlande av data såg vi en unik möjlighet att tillföra något av värde till debatten, säger Piali Mukhopadhyay.

Experimentet har redan påbörjats i en pilotby.

– Vi har hört från flera mottagare där att de nu kan planera med en helt annan tidsrymd. Människorna skapar

fakta

GiveDirectly - Organisationen har samlat in över 140 miljoner dollar sedan 2012.

- Donationer kommer från såväl privatpersoner som stora org­a­ nisa­tioner.

- 70 procent av alla donationer från privatpersoner är på under 100 dollar.

besparingsgrupper och utökar befint­ liga företag. Redan nu ser vi saker som skulle vara väldigt exalterande om vi även kan se på längre sikt och i större skala, säger Piali Mukhopadhyay.

GiveDirectly använder sig i stor ut­

sträckning av teknik och data. Det är därför kanske inte överraskande att deras största stöd kommer från techvärld­en. De första att stödja organisa­ tionen finansiellt var Google och några av Facebooks medgrundare.

– Flera av de gamla sätten att ge bi­ stånd på tappar mark. Många filantro­ per inom tech-världen kräver solida data som styrker vad som görs och var­ för det fungerar. Vi har kunnat erbjuda det, säger Piali Mukhopadhyay.

Det nya projektet kommer att kräva över hundra anställda, de flesta av dem ute på fältet, och beräknas totalt kosta 30 miljoner dollar, cirka 242 miljoner kronor. 85 procent av det beräknas nå mottagarna i form av kontanter. Det öv­ riga kommer att gå till teknik, personal­ och lokalkostnader.

Martin Brusewitz

grus & guld · 3/2017

9

omvärld

Aktieägare i Commonwealth Bank of Australia har stämt banken för bristande redovisning av hur klimatförändringarna påverkar affärsverksamheten. Därmed prövas för första gången någonsin vilken skyldighet företag har att ta upp klimatrelaterade risker i sina årsredovisningar.

Fallet är av stort allmänintresse eftersom det blir ett prejudikat, menar frivilligorganisationen Environmental Justice, som driver fallet tillsammans med aktieägarna.

Särskilt oroade är de över bank­ens stora utlåning till en kontroversiell kolgruva.

Läs mer: www.envirojustice.org.au

miljarder människor beräknas befinna sig på flykt 2100 framför allt pga stigande havsnivåer.

Källa: Impediments to inland resettle­ ment under conditions of accelerated sea level rise, Geisler och Currens, Cornell University

Trädplantering problematiseras Klimatkompensation kan ifråga­ sättas eftersom det finns stora utmaning­ar att förena klimatnytta med lokala behov, deltagande och utveckling. Det menar forskare från Lunds universitet som har studerat ett trädplanteringsprojekt genom vilket en rad svenska företag klimat­kompenserar. Forskarna pekar bland annat på stort avstånd mellan småbrukarnas verklighet och det förhållningssätt till skogs­ bruk som kännetecknar marknaden för klimatkompensation.

10

Läs mer: www.lu.se/article/tradplante­ ring-i-afrika-tveksam-miljostrategi grus & guld · 3/2017

foto: Istock

Bank inför rätta för klimatrisker

Givarsamfundet satsade 7 miljarder dollar på att hejda Ebola i Västafrika 2014. Med snabbare utbetalningar hade färre behövt sätta livet till, menar Världsbanken.

Obligationer ska stoppa pandemier Bryter en pandemi ut används pengarna för att bekämpa den.

Bryter den inte ut återbetalas sum­ man. Intresset har varit stort för Världsbankens nya pandemiobliga­ tioner, men invändningar finns.

inte inträffar får investeraren avkast­ ning och – efter viss tid – insatsen åter. Om händelsen däremot inträf­ far går pengarna till katastrofarbetet.

Räntan till köparna av de nya pan­

demiobligationerna betalas av länder som bidrar till Världsbankens nödfond när Världsbanken i somras lanserade för pandemibekämpning. En kritik rör en ny modell för att få fram pengar vid att dessa pengar kunde göra bättre nyt­ utbrott av sex olika typer av virus, som ta i förebyggande hälsoarbete.

SARS och ebola, i fattiga länder.

– Riskminimering behöver inte vara – Det här skapar en helt ny marknad finansiell utan kan exempelvis ske ge­ som kan göra det möjligt att rädda mil­ nom fler hälsoarbetare, kliniker, hälso­ jontals liv och hela ekonomier undan kontroller och labb, påpekar forskarna ett av största systemhoten vi står inför, Felix Stein och Devi Sridhar i British sa Världsbankschef Jim Yong Kim. Medical Journal.

200 procent fler än de som blev ägare Världsbanken lyfter fram att stora till de nya värdepappren ville köpa. Om pengar kan betalas ut snabbt med den det var viljan att investera för ett gott nya modellen, så fort de förutbestämda syfte eller avkastningen på 7-11 procent kriterierna uppfylls. Stein och Sridhar som lockade mest är oklart. En av de le­ problematiserar bland annat genom att dande investerarna, svenska Tredje AP-­ uppmärksamma komplexiteten i för­ fonden, ser köpet som en del i sin stra­ säkringsvillkoren, som har ut­arbet­a­ts av tegi för att öka avkastningen och sprida stora globala återför­säk­rings­företag. risk­tagandet utanför aktiemarknaden.

– Det kan vara svårt för bistånds­ givarna att säkerställa att investerarna Modellen är uppbyggd på samma inte drar det längsta strået, menar de. sätt som så kallade cat bonds, obliga­ Karin Backström tioner kopplade till naturkatastrofer. läs mer: www.bmj.com, www.wordbank.org (sök på pandemic bonds) Så länge en fördefinierad händelse nya obligationer Intresset var stort

omvärldsanalys

S

taden är fullständigt ohållbar av det enkla skäl­et att lands­ bygden är det. Cirka 40 pro­ cent av klimatgaserna kommer från industrimaten (merparten från jordbruket). Stad och land är oupplös­ ligen förbundna med varandra. Vi som bor på landet och producerar mat mås­ te av solidaritet med stadsborna ta fram hållbara system för matförsörjning.

Och stadsborna måste i solidaritet med oss på landet börja köpa hållbar mat.

Ibland skojar vi till det: – Det gäller våra liv, det gäller våra barn – solidaritet med innerstan!

Det är inte korna som är problemet utan de industriellt hanterade jord­ar­ na som plöjs och plöjs så att mullen förgasas och matjorden försvinner till klimatgaser medan spannmålen växer.

Den industriella grönsaksodlingen är lika illa eller värre eftersom jordarna är nakna ännu längre. Förutsättningen för industrialiseringen av matproduk­ tionen är den billiga energin i form av olja och ett ekonomiskt system som skuldsatt storjordbruk upp över öronen och låst fast dem i fortsatt industridrift.

Men det är de frigjorda fossila kol­ atom­erna som är det stora problemet.

O

ljejournalisten Gunnar Lind­­­stedt har räknat ut att en miljon svenskar skulle behöva arbeta med matproduktion om vi inte hade oljan.

När vi frågar småjordbrukarna som

foto: privat

”Då skapar vi direkta relationer mellan stad och land.”

Thorsten Laxvik producerar sin egen energi på gården hur många de skulle kunna försörja med mat svarar de cirka tio familjer.

Vi får alltså samma svar från två håll.

Vi behöver en miljon nya jordbrukare i nya system för växtodling och djur­ uppfödning som ska vara regenerativa, dvs bygga matjordar och öka den bio­ logiska mångfalden. För att klara det behöver vi nya jordbrukarutbildningar, ekonomiska styrmedel och en modern landsbygd. På folkhögskolorna gror redan de nya utbildningarna och Sol­ lefteå kommuns bostadsbolag Solatum står i startgroparna för att bygga den första nya byn - bredbandsbullerbyn.

T

anken är enkel. En större jordbruksfastighet köps in och bebyggs med ett antal nya bostäder. Fastigheten och husen ägs kooperativt. Jordarna ar­ renderas ut till byinvånarna som bygger andelsjordbruk i olika former. Att odla och bygga ekologiskt är relativt enkelt.

Svårigheten är att få de sociala och kulturella systemen i en by att fungera och då inte minst demokratin. Det sto­ ra problemet med demokrati är att den är ärftlig. Vi tror att vi kan medan dess väsen är obekant för alltför många.

Därför ordnar Nipakademin i västra Ångermanland en ettårig utbildning som handlar om att utforska vad en by var och hur byn ser ut som vi vill bo i.

Vi anar att en by har mycket litet med huskroppar att göra utan att det är en

mental fråga, en huvud- och hjärtesak.

Hur förhåller vi oss till varandra? Och vi anar grunderna till en ny fungerande föreningsdemokrati.

Den borgerliga föreningsdemokra­ tin växte fram i samband med indu­ strialismen och är industriell till sin karaktär. Ofta består föreningarna av en aktiv styrelse och många passiva medlemmar. De är demokratier i for­ mell men inte i funktionell bemärkelse.

Exakt här står vår stora utmaning med de nya byarna.

N

ya byar med regenerativa jordbruk ska alltså försör­ ja städernas befolkningar med mat. Det kan till ex­ empel ske genom andelsjordbruk där marknaden ersätts med planerade eko­ nomier. Då skapar vi direkta relationer mellan stad och land. Men det är inte bara mat och relationer som produce­ ras utan lika mycket tillit, denna ma­ giska grundsten i alla samhällsbyggen som alltid är en färskvara.

Thorsten Laxvik Lantbrukare, författare, debattör mm

grus & guld · 3/2017

11

Det tog fem månader innan Sebastien Beaury och Claire Proust fick köpa sin gård.

Säljaren var skeptisk till dem eftersom de inte var från trakten och inte hade lantbrukarbakgrund.

12

grus & guld · 3/2017

Markbank för unga odlare En bank med jordbruksmark för unga människor som vill ägna sig åt hållbar matproduktion. Det har blivit verklighet i Frankrike. Sedan 2011 har organisationen Terre de Liens köpt över 3000 hektar mark som de arrenderar ut till 139 lantbruksföretag med olika inriktning. I närheten av Tours, 30 mil söder om Paris, ligger en av gårdarna – La Ferme du Cabri au Lait.

TEXT och foto Ylva Andersson

grus & guld · 3/2017

13

å gården La Ferme du Cabri

På gården La Ferme du Cabri au Lait som drivs av Sebastien Beaury och Claire Proust, finns ett 70-tal skimrande ljusbruna getter och ett nybyggt litet mejeri för getostproduktion.

14

grus & guld · 3/2017

au Lait, som drivs av Sebastien Beaury och Claire Proust, finns ett 70-tal skimrande ljusbruna getter och ett nybyggt litet me­ jeri för getostproduktion.

Precis som för många andra unga människor var tillgången till kapital ett pro­ blem för Sebastien och Claire när de skulle köpa gården. De hade en del besparingar och fick lån från banken för att köpa huset och lantbruksbyggnaderna. Det räckte däremot inte till marken som i stället köptes av Terre de Liens som nu arrenderar ut den.

Terre de Liens föddes ur ett samarbete mel­

lan rörelser som jobbar med folkbildning,

ekologiskt lantbruk, ekonomisk solidaritet och landsbygdsutveckling. Organisationen består av en ideell organisation med flera regionala föreningar och en investeringsfond som förvaltar kapitalet och skriver avtal med lantbrukare. Utöver det finns en fond för rena donationer.

På några få år har fransmännen investerat 55 miljoner euro som använts för att köpa mark och gårdar runt om i landet. Femton gårdar har donerats till föreningen. Det finns flera förklaringar till framgångarna. En av dem är en form av politisk reglering av handeln med jordbruksmark. Véronique Rioufol på Terre de Liens förklarar hur det fungerar: – Här i Frankrike finns en organisation som heter Safer. De har rätt att ingripa vid försälj­

På några få år har fransmännen investerat motsvarande 523 miljoner kronor i mark och gårdar runt om i landet genom organisationen Terre de Liens.

En andel i Tierre de Liens kostar knappt 1000 kronor och får dras av på skatten.

ning av jordbruksmark genom att ge köpare med samhällsnyttiga företagsidéer förköpsrätt även om det finns andra som är beredda att betala ett högre pris.

Safer bildades på 60-talet och består av fle­ ra regionala styrelser som kontrolleras av jordbruksoch finans­ departementen. I styrelserna sitter politiker, tjänstemän och representanter för banker, fackliga organisationer och ideella föreningar i regionen. Numera finns ett nära samarbete

mellan Safer och Terre de liens eftersom de till stor del jobbar mot samma mål, att bevara jordbruksmark och bidra till att den brukas på ett hållbart sätt.

En direkt kon­ sekvens av Safer är de förhållande­ vis låga markpris­ erna i Frankrike.

En hektar kostar i genomsnitt omkring 40-50 000 kr vilket kan jämföras med det svenska genomsnittet på 120 000 kr. Men Terre de Liens köper inte bara marken utan i många fall även hela gården, inklusive byggnaderna.

”Köpare med samhällsnyttiga företagsidéer får förköpsrätt”

grus & guld · 3/2017

15

– Byggnaderna är en förutsättning för att driva lantbruket och det är inte alla som har det kapital som krävs för att köpa loss dem, säger Véronique Rioufol.

– I vissa fall går kommunen in och köper byggnaderna som de i sin tur arrenderar ut till lantbrukarna.

Tillgången till kapital är kanske den

En av anledningarna till Tierre de Liens framgångar är att handeln med jordbruksmark är politiskt reglerad i Frankrike. Köpare med samhällsnyttiga företagsidéer får förköpsrätt.

16

grus & guld · 3/2017

största men långt ifrån den enda stötestenen för unga, oerfarna, blivande lantbrukare.

Den mark som är till salu köps ofta upp av granngårdar som vill skala upp. För säljaren ställs långvariga, välbekanta relationer och odlingsmetoder mot nya och okända.

För Sebastien och Claire tog det några år innan de hittade rätt.

– Vi letade först efter en gård närmare Tours där vi bodde förut men vi hittade inget, förklarar Sebastien.

– Men så dök det upp två gårdar i det här

området, några mil längre söderut. Det tog fem månader innan vi kom överens med den ena av säljarna. De var båda väldigt skeptiska.

Vi var ju inte från trakten och hade inte lant­ brukarbakgrund.

När de väl övertygat säljaren var det bråttom att få ihop kapital till investeringen i marken.

Sebastien skulle snart fylla 40 år vilket är gräns­en för att kunna söka det EU-stöd som delas ut till unga lantbrukare. Terre de Liens var berett att gå in och köpa upp marken, men en del av insatsen måste alltid komma från folk som vill stötta den specifika gården.

– Vi skickade e-post till alla våra vänner för att be om hjälp, säger Claire.

Redan efter tre veckor hade de fått ihop till­ räckligt många andelar för att Terre de Liens skulle kunna köpa marken. Andelarna som Claire och Sebastien hade samlat ihop till sitt projekt kompletterades med kapital som Terre de Liens samlat ihop på andra sätt. Många

väljer att investera i fonden utan att stötta en särskild gård. Det kan handla om att man vill stötta ett hållbart lantbruk eller fransk mat­ produktion i allmänhet.

Sebastien och Claire valde att själva investera i byggnaderna eftersom det ger dem friheten att göra vad de vill med dem utan att först dis­ kutera varje ingrepp med Terre de Liens. Vid mitt besök på gården jobbar de för fullt med att färdigställa en samlingslokal som också ska kunna användas för att torka örter till salt, olja och te.

De säljer allt de producerar lokalt, via konsumentkooperativ, butiker och marknader, och har på så sätt lärt känna många av sina kunder. Flera av dem har gjort betydande arbetsinsatser genom åren, några har kommit att bli nära vänner och många har varit med och bidragit ekonomiskt till den nya lokalen.

– Vi har fått ihop 5 500 av 10 000 euro via

crowdfunding, säger Sebastien, som till slut bestämde sig för att låna resten för att kunna komma igång med bygget.

” Många väljer att investera i fonden utan att stötta en särskild gård” Det var genom att de själva var med och

startade ett konsumentkooperativ som Sebastien insåg att han vill ägna sig åt lantbruk. Nu jobbar han heltid på gården tillsammans med två deltidsanställda, en

grus & guld · 3/2017

17

fakta

Ekonomi En andel i Terre de liens kostar 103,5 euro plus en administra­ tiv avgift på 5 euro. Vid försälj­ ning får man tillbaka värdet av andelarna, men inte avgiften.

18

grus & guld · 3/2017

Värdet på andelarna har ökat något men har totalt sett varit lägre än inflationen. En stor fördel för de som investerar är att man får dra av på skatten.

Under förutsättning att man lånar ut sina pengar i minst sju år får man dra av 18 procent av investeringen. Efter sju år kan man välja att göra om sam­

ma procedur igen. Om man i stället väljer att donera pengar till organisationen får man dra av 66 procent.

André Laurent är aktiv i Terre de Liens på regional nivå och har till uppgift att avgöra om de nya lantbrukarnas affärsidéer håller samt stötta dem när de väl kommit igång.

som hjälper till med ystningen och en med besöksverksamheten. Gården tar emot mer än 3 000 besökare per år, allt från skolor och förskolor till studenter och pensionärer, som kommer för att delta i olika workshops och rundvandringar. Här har de haft nytta av Claires tidigare erfarenhet av att arbeta med turistinformation. Hon har bland annat kontakt med flera resebyråer som förmedlar information om gårdens evenemang.

Claire jobbar fort­farande halv­ tid på kommun­ en, som guide på slottet. Den stora utmaningen är nu att båda ska kunna försörja sig på det gården ger. För­ hoppningen är att kunna ut­öka pro­ duktionen av medicinalväxt­er och andra örter, som är Claires stora intresse. I den lilla gårds­ butiken finns bland annat örtsalter, blomvatten och aromatiska oljor.

analyser till vilka lagar och regler som gäller.

Tillsammans med den regionala styrelsen, som har ungefär 15 medlemmar, ska gruppen avgöra om idéerna bär och om de blivande lantbrukarna har tillräcklig kompetens för att genomföra dem.

– Det är många som inte har jobb och som tänker att de kanske kan försörja sig på lite mark, säger André.

– Men de är oftast inte intressanta. Det är också viktigt att lantbrukarna står bakom organisa­ tionens idéer om hur lantbruk ska drivas och en del i det är att det ska vara ekologiskt.

”Det är viktigt att lantbrukarna står bakom organisationens idéer”

André Laurent är aktiv i Terre de liens på

regional nivå och har följt Claire och Sebas­ tiens arbete med gården sedan start­en. Han är pensionerad sedan några år tillbaka, men bakom sig har han ett långt yrkesliv med erfarenhet av företagande och projektledning.

Hans uppgift inom Terre de Liens är att avgö­ ra om de nya lantbrukarnas affärsidéer håller och stötta dem när de väl kommit igång.

– Jag jobbar tillsammans med två andra, en pensionerad lantbrukare och en före detta vinodlare som skolat om sig till lärare inom lantbruk. De kan lantbruksdelen, allt från jord­

Just nu har Terre

de liens problem med att cirka tio procent av arrendatorerna inte vill följa delar av kontraktet, eller har svårigheter att få verksamheten att gå ihop ekonomiskt och därför inte kan betala arren­ det. En annan utmaning är att organisatio­ nen har vuxit väldigt fort. Ju mer kapital som samlas in desto fler gårdar kan de köpa vil­ ket i sin tur kräver en större administration, med fler människor, lokalt och nationellt, som ska samarbeta och komma överens.

– Konsten är att behålla idealen och samti­ digt få det att funka i praktiken, säger André.

– Är det till exempel okej att låta en statlig institution investera mycket pengar vilket medför en risk att de får en särskild position och stort inflytande? Och hur stor är i så fall risken att de små investerarna minskar i be­ tydelse eller inte ser sitt värde?

Fakta Terre de Liens • 2003 bildas den ideella föreningen • 2009 startas investeringsfonden • 2012 har alla landets regioner en lokal förening • 250 frivilliga hand­läggare över hela landet • 61 medarbetare • 360 jordbrukare • 139 gårdar • 29 gårdar som övervägs för förvärv • 3000 hektar jordbruksmark • 55 miljoner euro i investerat kapital • 1,9 miljoner euro donerat kapital grus & guld · 3/2017

19

Runt om i Europa finns flera organisationer

som inspirerats av Terre deLiens och star­ tat upp liknande verksamheter. De är alla medlemmar nätverket Access to land där de utbyter erfarenheter och jobbar tillsammans för att påverka politiskt på EU-nivå. Men ingen av de andra organisationerna är i närheten av de framgångar som man haft i Frank­ rike.

Safer, lägre markpriser och skatte­avdrag för de som donerar pengar eller invest­erar i allmännyttiga organisationer är några av förklaringarna. Kanske handlar det också om att det finns en levande matkultur och en stark facklig tradition inom lantbru­ ket? Frankrike är det land i Europa med störst antal andelsjordbruk och konsumentkoope­ rativ. Samtidigt brottas franska bönder med

”Risken är spekulation och att makten förskjuts till storföretagen”

Läs mer:

https://terredeliens.org 20

grus & guld · 3/2017

precis samma saker som de här hemma – den globala handeln med livsmedel som slår ut lokala marknader, ökad konkurrens om jord­ bruksmark som leder till spekulation och EUs bidragssystem som generellt gynnar de stora gårdarna på bekostnad av de små.

Här i Sverige uppskattar Lantbrukarnas riks­ förbund, LRF, att ungefär 1,7 miljoner hektar, av ett sammanlagt värde på över 100 miljarder kronor, kommer att behöva byta ägare de kommande 15 åren. Lantbrukarkåren blir allt äldre men vem har egentligen råd att ta över?

Det är inte bara marken som kostar – maskin­ er, växthus och stallar är andra exempel på stora investeringar. I regeringens förslag till livsmedelsstrategi som kom tidigare i år öpp­ nar man upp för att låta aktiebolag äga mark, vilket inte är tillåtet i Sverige idag. Målet är att öka inflödet av kapital till jordbruket men risken är ökad spekulation i mark, och att makten över marken och maten förskjuts från bönderna till storföretagen. ·

Karta över gårdar som Terre de Liens hjälpt unga jordbrukare att få tillgång till.

Ill: terredeliens.org grus & guld · 3/2017

21

22

grus & guld ¡ 3/2017

Nydia Leaf har läst på och flyttat sina pengar till en bank som hon tycker håller en hög etisk standard.

Divestera nu!

USA ska lämna Parisavtalet, men på gräsrotsnivå fortgår kampen för att flytta pengar från kol, olja och gas. De senaste åren har divestering blivit ett viktigt sätt att driva klimatkamp i landet.

TEXT Martin Brusewitz

Foto Mattias Lundblad

en 31 maj förvandlades

ett litet sterilt mötesrum i kommunalhuset i Brook­ lyn, där ett i normala fall sömnigt möte med New Yorks bankkommission gick av stapeln, till en bubblande aktion. Ett femtiotal demonstranter med skyltar, plakat och flaggor fyllde den trånga lokalen.

Det offentliga mötet som hölls var ingen­ ting som demonstranterna kunde påverka, de beslut som offentliggjordes var tagna sedan tidigare, ingen aktiv beslutsprocess pågick, det fanns inte ens ett tillfälle eller utrymme för att demonstranterna - en blandning av engage­ rade pensionärer, hippies, unga aktivister och urinvånare – skulle kunna säga någonting.

En tjänsteman med svettglänsande panna stannade dock kvar för att lyssna på de smått upphetsade men ändå hövliga demonstranter­ nas kommentarer och åsikter. Mötet ägde rum för att bankkommissionen skulle offentliggöra

vilka banker staden New York ska använda under kommande två år. Demonstranterna var där för att trycka på att staden bör avsluta sitt samarbete med Wells Fargo, en bank som varit med och finansierat Dakota Access Pipe­ line, den oljeledning som tusentals människor försökte hindra från att byggas i närheten av Standing rock-stammens land i delstaten North Dakota.

En annan tjänsteman iakttog tyst det hela utan att ge minsta sken av vad han tyckte om det som hände.

– Det här påverkar ingenting av den formella beslutsprocessen och hör till ovanligheterna.

Men det är ändå bra att de gör det. De gör sina röster hörda och det är alltid bra i en demokrati, sa han sakligt efter mötets slut.

På ett sätt var aktionen talande för divester­

”Jag insåg: allt handlar om pengar”

grus & guld · 3/2017

23

Protesterna vid Standing Rock i North Dakota stoppade inte den kontroversiella oljeledningen. Nu hoppas många i stället att pengar ska dras undan från de företag och banker som är involverade i projektet.

24

grus & guld · 3/2017

ingsrörelsen i USA. Mycket handlar om att väcka uppmärksamhet.

– Divestering är ett väldigt koncist sätt att fokusera på ett väldigt komplext problem.

Fokus är på var vi är och vad vi kan göra, säger Hoda Baraka på den världsomspännande organisationen 350 som aktivt bedriver dives­ teringskampanjarbete.

Så vad är egentligen divestering?

Det är ett finansiellt verktyg för att uppnå förändring. Det går ut på att institutioner,

regeringar, skolor, banker, fonder, privat­ personer och så vidare drar sina pengar ur bo­ lag, det vill säga divesterar, som en markering mot något oetiskt som de tycker att bolaget ägnar sig åt.

Det är inte ett nytt verktyg för förändring.

Taktiken föddes under kampen mot apartheid i Sydafrika. 1977 blev Hampshire College den första skolan i USA att divestera från företag med Sydafrika-koppling efter att proteste­ rande studenter hejat på det ekonomiska tillbakadragandet. 1988 hade 155 andra skolor

runt om i USA gjort detsamma. Vid 90-ta­ lets början hade taktiken spridit sig utanför universitetsvärlden och 90 städer, 22 län och 26 delstater hade dragit sina pengar ur företag som opererade i landet. Mellan 1985 och 1990 divesterade cirka 200 företag ur syd­afrikanska engagemang, vilket gjorde att landet tappade investeringar till ett värde av en

miljard dollar. Huruvida divesteringen ledde till att företag som handlade med Sydafrika fick se sina aktier falla i värde eller inte har diskute­ rats, men klart är ändå att kampanj­ en på grund av det politiska, eko­ nomiska och massmediala tumult den ska­ pade och det solklara moraliska budskap den sände bidrog till apartheids fall.

”Taktiken föddes under kampen mot apartheid”

grus & guld · 3/2017

25

Idag handlar divestering främst om

Protestgruppen får till sist tillstånd att närvara när bankkommissionen ger beskedet att New York drar sig ur samarbetet med banken Wells Fargo på grund av dess tunga invester­ ingar i Dakota Access Pipeline.

26

grus & guld · 3/2017

miljön – att flytta kapital som ett sätt att rädda vår planet.

2011 släppte organisationen Carbon Tracker Initiative en numera i miljökretsar smått le­ gendarisk rapport vid namn Unburnable Carbon som senare skulle komma att prisas och som myntade begreppet carbon bubble, koldioxid­ bubbla. I rapporten argumenterar man att den fossilbränsleberoende ekonomin är ohållbar även rent ekonomiskt och de som inte flyttar sina pengar från fossila bränslen kommer

att drabbas när bubblan spricker. Rapporten redovisade också hur mycket olja, gas och kol världens ledande företag sitter på. Rapport­ en slog fast att 80 procent av dessa reserver måste hållas kvar i marken annars kommer jordens temperatur att stiga över den gräns på två grader celsius som forskarna enats om för att livet som vi känner det inte ska bli ett minne blott.

Ungefär ett år senare satte sig journalisten, författaren och miljöaktivisten Bill McKibben ned och skrev en artikel för Rolling Stone som

” Målet är att sätta företagen i moralisk konkurs. Och där har vi börjat nå vårt mål”

kom att bli en av tidskriftens mest lästa artik­ lar någonsin. Dess rubrik var Global Warming’s Terrifying New Math och en viktig del i artikeln var baserad på rapporten som Carbon tracker släppt året innan.

– McKibbens artikel var mer tillgänglig för de stora massorna än rapporten. Den blev den riktiga början på divesteringsrörelsen, säger Hoda Baraka.

För henne började det på ett ganska tråkigt

sätt, säger Alyssa Lee. Hon råkade helt enkelt

läsa något om sopor. Och blev nyfiken. Fort­ satte att läsa. Skräp och avfall. All plast och föroreningar. Hur de skeppas iväg någon an­ nanstans, till fattigare platser där de bränns.

– Ämnet talade till mig, säger hon.

Alyssa Lee är dotter till två invandrare från Korea. Hon växte upp i Kalifornien. I hennes familj var det viktigt att ta hand varandra. Att hon skulle ta ansvar för andra var något hen­ nes föräldrar krävde av henne från barnsben.

Det var genom soporna som hennes intresse för naturen tillkom. Under sina tonår intres­ serade hon sig allt mer och började läsa om klimatförändringarna. Och ju mer hon lärde sig desto sorgsnare och argare blev hon. Hon insåg att hon måste göra något.

Hon studerade på University of Carlifornia i Los Angeles, UCLA. Miljövänlig, lättillgäng­ lig och inte allt för dyr mat var det ont om för studenterna på campus. Hon och några vänner beslutade att starta ett studentdrivet kooperativ som skulle leverera lokalt odlade, ekologiska grönsaker och matprodukter till sina medlemmar.

– Vi ordnade odlare och bönder, arrangerade transport, skaffade medlemmar. Vi satte upp hela organisationen, gjorde en affärsplan, räknade ut att det skulle fungera. Men vi fick ändå ingen lokal på campus. Jag förstod att det inte spelade någon roll hur många sätt vi än visade att det kunde fungera på, initiativet skulle inte tjäna nog med pengar. Jag insåg: allt handlar om pengar.

Så fick hon höra talas om divestering. Och det klickade för henne. grus & guld · 3/2017

27

Varje kväll under en sommarvecka har aktionen Fossil Free New England Aquarium har pågått i Bostons hamn.

Man försöker påverka akvariet, som redan har ett omfattande klimatarbete, att göra sig av med sina investeringar i fossil energi.

28

grus & guld · 3/2017

– Många studenter bryr sig på allvar om klimatet. Men det enda sätt att förändra på ett collegecampus är genom att kompostera, välja bra mat, källsortera. Det kändes inte stort nog, säger Alyssa Lee. Polarisarna smälter, havsnivåerna höjs, orkaner, översvämningar, torka – och svaret som erbjuds är att slänga mjölkkartongen i en annan korg än konservburken. Det blir bara nedslående. Divestering däremot erbjuder en kamp som handlar om pengar, enorma sum­ mor, om finanssektorn, och kanske viktigast: om de stora företag vars verksamhet är roten till problemet.

Alyssa Lee startade en divesteringskampanj på UCLA. Delar av de stora summor som universitet och andra lärosäten får som donationer pla­

cerar de i investeringsfonder, endowment funds.

Den prestigefulla skolan Harvard har världens största, värd häpnadsväckande 37,6 miljarder dollar (cirka 320 miljarder kronor). I USA finns över 80 skolor som alla har fonder med över en miljard dollar i.

På trappan utanför Municipal building i

Brooklyn höjer demonstranterna sina skylt­ ar. De skanderar ”Divest! Divest! Get your money out this mess!” Nathan Phillips höjer sin stämma och ber en bön. Lee Ziesche kliver upp framför sina kamrater och håller ett litet tal om vikten av att fortsätta trycka på de styrande.

– Varenda divesterad dollar är en dollar som inte kan läggas på gummikulor och tårgas, säger hon, och refererar till de protester och

I McDowell i West Virginia sker mycket av USAs kolutvinning.

Bild t.v: Divestering är det bästa alternativet för klimatkamp idag, menar Alyssa Lee. Foto: Better Future Project. Bild t.h: Connecticuts sista kolkraftverk i Bridgeport kommer läggas ner inom kort.

det polisvåld som rasat i North Dakota.

Aktionen är liten och leder inte till något mer än lite uppmärksamhet. Jag ser inte till någon annan journalist så möjligtvis blir den enda publiciteten några rader i en medlems­ tidning på andra sidan Atlanten.

Den vanligaste kritiken mot divestering handlar också just om detta: rörelsen är för liten för att spela roll. De summor som dives­ teras på grund av de samlade protesterna är droppar i havet och gör ingen skillnad, säger kritikerna. Dessutom lämnar de pengar som dras bort bara tårtbitar av företag tillgängli­ ga för uppköp av andra skrupelfria företag, investerare och fondförvaltare utan moraliska förhinder. Och så rullar allt på som vanligt.

– Det är inte planen eller syftet. Målet är att sätta företagen i politisk konkurs, moralisk

konkurs. Och där har vi börjat nå vårt mål, säger Hoda Baraka.

Men låt oss

”Divestering handlar om de stora företag vars verksamhet är roten till problemet”

hoppa lite tillbaka i tiden.

Alyssa Lee kämpade med sin kampanj på UCLA. Hon skickade hundratals mejl per dag och ordnade möte efter möte, delade ut flygblad, arrangerade filmvisningar, pratade med folk.

– Jag försökte hela tiden knyta kontakter.

Kampanjen började lyfta. Det här var 2012

grus & guld · 3/2017

29

på väg mot 2013 och detsamma hände på hundratals campus runt om i hela USA. Det var först en dag när redan nämnde Bill Mc­ Kibben kom till UCLA och pratade som Alyssa Lee förstod vilken stor rörelse hon var del i.

Studenter runt om hela USA hade börjat mobilisera sig. Alyssa Lee slet som ett djur med kampanjen, lade all sin fritid och en hel del av den tid som borde gått till stu­ dier på den.

– Tyngden som jag känner av att vi i flera årtionden har negligerat vad vi vet håller på att hända sporrar mig. USA har inte infört en enda betydelsefull lag för att motverka klimatförändringar någon­ sin. Vi kan inte stoppa eller backa utvecklingen nu. Det enda vi kan göra är att försöka göra det mindre dåligt än vad det skulle kunna bli.

Miljoner människor kommer att dö, värme­ böljor, stigande havsnivåer. En djup sorg och en känsla av ansvar driver mig. Det gör mig arg, ibland väldigt arg. Ibland kan jag inte ens komma ur sängen, men mestadels ger det mig drivkraft, säger hon.

fossil free har idag 749 institutioner och över 58,000 individer divesterat till ett uppskattat värde av 5,53 biljoner dollar, eller häpnads­ väckande 44 biljoner kronor – nästan nio gånger så mycket som Sveriges BNP. En stor framgång, som också har ironiska drag, för rörelsen är att den enorma norska oljefonden har divesterat. Dock bara från kol. Konservativa publikationer som Wall Street Journal och Forbes samt Världsbanken har talat om den eko­ nomiska vikten av att divestera.

”Det har avtagit något.

Kampanjerna är trötta”

Fakta Divestering globalt Pengar till ett värde av 5,53 biljoner dollar har hittills di­ vesterats av 749 institutio­ ner och 5,2 miljarder dollar har divesterats av 58000 individer.

Institutionerna som flyttat sina pengar från kol, gas och olja är: • trosbaserade (24 %) • filantropiska (21 %) • offentliga (19 %) • universitet, utbildning (15 %) • pensionsfonder (11 %) • frivilligorganisationer (5 %) • vinstdrivande företag (3 %) • hälsovård (1 %) • kultur (1 %) Källa: gofossilfree.org

Divestering i Sverige • Kommuner: Alingsås, Österåker, Uppsala, Örebro, Östersund, Strömstad, Malmö, Stockholm, Borås, Sollentuna • Universitet: Umeå, Stock­ holm, Chalmers, SLU • Region: Östergötland • Kyrka: Svenska Kyrkan Läs mer: gofossilfree.org/se/ 30

grus & guld · 3/2017

Kvarnarna mal ganska långsamt. Att få

en skola att ändra sin investeringspolicy är ett långsiktigt projekt. En lång beslutsked­ ja ska påverkas. 2014 och 2015 började de många divesteringskampanjerna få effekt.

En milstolpe var när Stanford, som en av första stora skolorna, divesterade 18,7 mil­ jarder dollar från kolindustrin. Sedan rullade det på. Och spred sig utanför skolvärlden.

Banker, företag, hela städer följde. Uppsala och Melbourne, London School of Eco­ nomics, det enorma säkerhetsbolaget Allianz och Rockefeller Brothers Fund, arvtagare till Rockefellers oljeförmögenhet, divesterade alla under 2015. Enligt organisationen Go

Men vad händer nu? Vart är rörelsen på

väg? Kommer den att kunna hålla liv i det moment­um den byggt upp?

– Det var en ny idé, rörelsen växte snabbt, vi fick massor med uppmärksamhet från media.

Nu har vi funnits i sex år, det har avtagit något.

Kampanjerna är trötta, säger Alysa Lee. UCLA divesterade från olja och kol strax ef­ ter att Alyssa Lee tog sin examen. Hon är inte längre student men har inte övergivit dives­ teringen. Hon arbetar nu för organisationen Better future som ger stöd åt studenter som driver divesteringskampanjer.

Alyssa Lee tror att divesteringens bästa tid är över. Det svåraste under hennes kampanjarbe­ te var inte att övertyga universitetsledningar, att hålla möten med politiker, att motivera till flytt av pengar. Det svåraste var engagera och rekrytera studenter och hålla dem aktiva.

– Med en stor bas kan man enkelt uppnå förändring. Men att bygga en bas, det är svårt.

Studenters uppmärksamhet är splittrad och det finns en miljon olika saker som pockar på den.

Ett nätt stråk av trötthet letar sig in i hennes röst när hon pratar om framtiden. Men, tilläg­ ger hon, divestering är fortfarande det bästa alternativet för kamp som finns. ·

Lee Ziesche är en av organisatörerna för protesterna vid Brooklyns stadsdelshus där krav ställs på att New York ska dra sig ur allt samarbete med banker som är inblandade i bygget av Dakota Access Pipeline. grus & guld · 3/2017

31

tips

I början av 1900-talet var skolträdgården en plats där barnen skulle lära sig samarbeta, ta ansvar, och inte minst producera mat.

Tecken tyder på att fenomenet är på väg tillbaka.

Odla mat på skolgården Läraren och miljöpsykologen Emma text

Stina Hylén

Läs mer:

Crawley har jobbat med skolgårdsfrågor länge. Sedan i år även genom plattformen Ätlig skolgård, som samlar erfarenhet för att stödja dem som vill komma igång med odling i skolan. Hur vi löser matförsörjning­ en på ett hållbart sätt är en av de viktigaste framtidsfrågorna och just därför viktig att få in i undervisningen, enligt Emma Crawley.

– På bara två generationer har vi helt sep­ arer­at oss från vårt ursprung. Det här är en möjlighet att skapa en kärna i undervisningen i alla ämnen, för att kunna konkretisera så­ dant som är abstrakt att förstå från vår historia och hur naturen fungerar.

Därtill lyfter hon de hälsofrämjande effekt­ erna.

– Vi vet från forskningen att de som får möj­ lighet att odla i skolan äter bättre och vågar prova mer. Man har även sett att barns för­ måga att samarbeta ökar och att de når bättre resultat i olika akademiska ämnen.

Emma Crawley var nyligen i Perth, Austral­

www.atligskolgard.se www.botaniska.se under fliken Barn & skola 32

grus & guld · 3/2017

ien, där de anställer trädgårdslärare, har djur på skolan och lektioner helt tillägnade odling. Så långt har Sverige inte kommit, men här finns ändå goda exempel.

Gyttorpskolan i Nora har i samarbete med

den lokala Naturskyddsföreningen och en permakulturdesigner fått igång en skogsträd­ gård. Den är ritad enligt barnens önskemål och innefattar grönsaksland, bärbuskar, en labyrint i pil och en kryddträdgård som skol­ bespisningen använder. Lärarna har utbildats i utomhuspedagogik för att integrera skol­ trädgården i sin undervisning. NO-läraren Catharina Modh ser nyttan med att kunna visa saker i praktiken.

– Tanken är att eleverna ska se kretslop­ pet nu när det gått ett tag. Det står mycket i läroplanen om hållbar utveckling och även om eleverna inte får med sig alla bitar hoppas vi att de ska få med sig ett miljötänk och vad som behövs för att man ska få mat. Det ska inte bli främmande för dem att odla, säger hon.

Boktips för barnen Bella Linde och Vanja Sandgren – Lilla grönsakslandet (Alfabeta, 2015) Annelie Johansson – Så ett frö (Max Ström, 2015) Johanna Johansson, My Kjellberg, Esbjörn Wandt, Johanna Bruun – Skogsträdgården (Eklundhpaglert, 2015)

Foto: Emma Cr awle y

Fot o: Emm a Cr awl ey

Foto: Pet ter Pustin a

1.

2.

Förankra idén Är du som pedagog intresserad av en skolträdgård bör du samla en grupp och få stöd från rektorn. Projekt misslyckas ofta när en eldsjäl dragit igång det själv och inte förankrat idén. Det är viktigt att tala med fastighetsförvaltaren innan och tydliggöra att de inte behöver oroa sig för merjobb i form av ogräsrensning.

Sök finansiering Skolodling kostar oftast mer i personella än materiella resurser. Planera hur mycket tid som är möjligt att lägga på arbetet och hur det ska gå ihop. Undersök till exempel om det är möjligt att ta in en vikarie den tid ansvarig pedagog koordinerar od­ lingen. Många kommuner har bidrag att söka för skolgårdsodling eller andra stöd relaterade till hållbar utveckling. Boverket har en halv miljard kronor att fördela till och med nästa år tillägnat upprustning av utemiljöer vid skolor. Naturvårdsverket har LONA-bidraget för lokala naturvårds­ satsningar.

3.

4.

5.

Utbilda er Det är bra om lärarna utbildar sig i det grundläggande kring odlingen och hur man kan jobba med den pedagogiskt. Ätlig skolgård och Hushållningssällskapet är exempel på arrangörer.

Planera med eleverna Det viktigaste är att ta med barnen tidigt i planeringen så att de känner sig delaktiga och ansvariga för att trädgården sköts väl. Då minskar också risken för framtida skadegörelse. En bra början är att gå ut och titta på gården och fråga eleverna vad de vill odla samt hålla provsmakningar av olika grönsaker och bär. Studiebesök kan hjälpa till att göra det mer konkret.

Anordna arbetsdagar Som mest arbete är det då trädgården an­ läggs. Informera föräldrarna om projekt­ et och bjud in dem till arbetsdagar. Att ha föräldrarna engagerade är dessutom tacksamt inför sommarlovens bevatt­ ningsscheman. grus & guld · 3/2017

33

på gång i jak

Foto: amanda svensson

En viktig uppgift för JAKs nya vd blir att bygga upp nya former för medlemsengagemang.

ny vd rekryteras:

Medlemsengagemang i fokus När JAK rekryterar ny vd står ett starkt engagemang för medlemsverksamheten i fokus.

– Vi kommer alltid ha ont om tid och pengar, men utan engagerade medlemmar finns inte JAK, säger ordförande Monjia Manai Sonnius.

Det var i somras som styrelsen vid ett

extrainkallat möte beslöt att säga upp tidigare vd Sammy Almedal. Några dagar senare tog dåvarande styrelse­ sekreterare Johan Thelander över i rollen som tillförordnad vd.

Sedan dess har tjänsten utlysts in­ ternt och en ansökan har inkommit som styrelsen nu går vidare med, i samarbete med en professionell re­ kryterare. Först när utfallet av denna process är klart kommer beslut fattas om en eventuell extern utlysning av tjänsten. ­­­­– Om alla är nöjda med den kan­ didat vi förespråkar varför ska vi då lägga ut pengar på en extern utlys­ ning? säger ordförande Monjia Manai 34

grus & guld · 3/2017

Sonnius som leder styrelsens rekryter­ ingsgrupp.

Hon menar att den nya vd:ns intres­ se och engagemang för verksamheten är av stor betydelse.

”Man måste brinna för JAK och vilja utveckla det vi håller på med.”

– Man måste brinna för JAK och vilja lägga tid och energi på att förstå och utveckla det vi håller på med. Se­ dan måste man givetvis ha erfarenhet av bankverksamheten och finanssek­ torn. Men där finns även sådant man kan lära sig.

När tidigare vd Sammy Almedal

rekryterades 2013 betonade styrelsen framför allt vikten av opinionsbild­ ning och utåtriktat arbete. Idag ser den ekonomiska situationen annor­

lunda ut och styrelsen gör nya prio­ riteringar.

– Nu måste medlemmarna sättas främst. Vi måste bygga upp ett fung­ erande sätt för dem att engagera sig på ett roligt och enkelt vis. Det behöver inte se ut som det har gjort tidigare, men vi behöver bli fler och då måste vi ha medlemmar som vill lägga ned tid på att värva andra, säger Monjia Manai Sonnius.

Det finns dock inte möjlighet till

några kostsamma satsningar. Efter flera år med underskott blir en av de viktigaste utmaningarna för den nya vd:n att vända ett negativt resultat till ett positivt utan att tillföra nya resurser.

Andra utmaningar styrelsen vill att den verkställande direktören ska lyck­ as med är att samla organisationen, få alla att arbeta mot samma mål och effektivisera arbetet.

Karin Backström

Hallå där

”Flera utmaningar” Foto: K arin Backst röm

Monija Manai Sonnius, ordförande JAK Medlemsbank

Johan Thelander, tillförordnad vd i JAK sedan i somras, ser både problem och möjligheter i medlemsbanken.

Varför fick tidigare vd gå?

– Medlemsbankens fortsatta utveckling krävde en förändring på vd-posten. Det lig­ ger inga enskilda händelser bakom, men det är viktigt att vi kan ha en gemensam bild av verksamhetens behov för att kunna göra rätt prioriteringar, vända den negativa ekonomi­ ska trenden och satsa på t ex medlemsverk­ samheten. Styrelsen har inte varit nöjd och jag vill inte närmare gå in på det än så.

– Å ena sidan står JAK inför väldigt stora utma­

ningar. Vi har många års frånvaro av lönsamhet och en onödig polemik har vuxit fram mellan folk­ bildnings- och bankverksam­het. Å andra sidan har vi en dedikerad och ambitiös personal, stor inlå­ ning, ökande utlåning samt många medlemmar med stort förtroende för verksamheten.

Det han framför allt ser behov av nu är en ledning som kan ena organisationen och få alla att arbeta mot samma mål.

Johan Thelander är 36 år. Innan han fick tjänsten som styrelsese­

Varför går ni inte ut med mer information?

– Vi har gått ut med den information vi kan och man måste tänka på att när det är två parter i en process finns det ofta olika synsätt.

kreterare i JAK 2016 var han ideellt aktiv i JAK Stockholm och som lekmannarevisor på riksnivå. Han är utbildad inom dans och koreo­ grafi, men har de senaste elva åren arbetat med att bygga upp och leda två mindre företag inom kultursektorn. KB

Niklas Rickö, ordföran­ de i fackklubben på JAK Medlemsbank

Vilka kostnader har JAK för uppsagda vd?

– En vd omfattas inte av lagen om anställningsskydd och har därför längre uppsägningstid. I detta fall har vd rätt till lön under ett år. Enligt sitt kontrakt har han även rätt till en utbildning, som JAK betalar.

Varken styrelse eller vd ansåg det vara något alternativ att vd arbetade kvar under upp­ sägningstiden Karin Backström Foto: dan lepp

Niklas Rickö, ordförande fackklubben JAK 1. Hur reagerade personalen Medlemsbank. på avsättningen av vd?

– Beslutet kom överras­ tillförordnade vd redan var utsedd kande, men det gjordes ett bra och kunde börja arbeta direkt. Det informationsarbete direkt efter känns att ledningen har kontroll beslutet. Informationen var tydlig över situationen och då sprids det och saklig, och det lämnades tid ner i organisationen. för frågor.

3. Hur ser ni på rekryteringen 2. Hur är situationen på kontor­ av en ny vd? et nu?

– Vi i fackklubben kan just nu – I stället för stress och oro över bara säga att vi hoppas att den ar­ hur det ska bli nu, vilket hade varit betsgrupp som styrelsen har utsett förståeligt i en situation som denna, för att sköta rekryteringen går lugnt har vi en lugn och stabil arbetsro. tillväga, och verkligen hittar rätt En bidragande orsak är nog att person för tjänsten. KB

Foto: jak

3 frågor

Det extra styrelsemötet som avsatte vd beslutade samtidigt att en reviderad budget ska tas fram. Varför det?

– Dels för att det tillkommer kostnader vid ett vd-byte, dels för att vi vill ha en budget i balans. Men eftersom styrelsen fattar beslut om nästa års budget nu under hösten kommer vi att nöja oss med en mer realistisk och tydlig prognos av nuläget.

Monija Manai Sonnius i samtal med medlem. grus & guld · 3/2017

35

på gång i jak

Lite mindre nöjdhet En enkät som JAK regelbundet genomför visar att medlemmarnas nöjdhet med medlemsbanken är något lägre än tidigare. När ett så kallat nöjd medlem-index (NMI) räknades fram första gången 2012 landade det på 4,53 (5.0 var högsta betyg). I år stannade det på 4.19.

Till grund för NMI ligger hur nöjda medlemmarna är med med­ lemskapet och bankens tjänster, i vilken utsträckning de vill fortsätta vara medlemmar och om de kan rekommendera JAK för andra.

Lånekostnad blir ränta Så har då patent- och marknadsdomstolen sagt sitt: JAK måste kalla lånekostnaden ränta. Nu ska nya ord tas fram för att beskriva verksamheten.

I juli beslöt Patent- och marknads­

domstolen att JAK måste anpassa sig efter konsumentkreditlagens räntedefinition från och med den 22 september.

– Definitionen av ränta i Sverige är en slags tvärtomdefinition: allt som inte är en konkret avgift är ränta. Där hoppas vi kunna verka för ökad tydlighet i lag­ stiftningen så att det framgår vad som går till kapitalavkastning respektive kostnader i olika banker, kommenterar JAK Medlemsbanks ordförande, Mon­ jia Manai Sonnius.

Verksamheten påverkas inte på

något sätt av domen förutom att den nu måste beskrivas på andra sätt än som räntefri.

– Domen ger oss en bra möjlighet att förtydliga vilka vi är. JAK är samma bank även framöver, säger tf vd Johan Thelander.

Karin Backström Fotnot: Se även G&G nr 3-4/16 och 1-2/17 – samt sid 45

Nordeas flytt får JAK i betyg av sina medlem­ mar på en skala från 1-5.

Källa: Medlemsundersökning, juli 2017

Få nyttjar nya tjänster 95 procent av JAKs medlemmar använder inte JAKortet, främst på grund av att de har ett annat kort (56 procent). 93 procent får inte in lön, eller liknande, på JAK. Anledningen är oftast att de inte har tänkt på att det går, eller för att de har en annan bank för detta. Det visar årets medlemsenkät.

– När vi har sådana tjänster att det är möjligt att använda JAK som sin enda bank kommer fler att ta steget och lämna sin gamla bank helt, kommenterar ordförande Monjia Manai Sonnius.

36

grus & guld · 3/2017

Ökat intresse för JAK Det har väckt starkt kritik att Nordea

vill flytta huvudkontoret till Finland.

Fyra förbund inom LO, inklusive centralförbundet, har flaggat för ett bankbyte. Så även Hyresgästförening­ en. Hundratals privatkunder ström­ mar också till andra banker, enligt en rundringning som nyhetsbyrån TT gjorde en vecka efter beslutet. Nordea uppger dock att avhoppen inte är större än normalt.

Även JAK har märkt av ett ökat intresse.

En statusuppdatering i sociala medier med anledning av Nordeas flyttbesked spreds snabbt till 35 000 personer och hemsidans avdelning ”Bli medlem” hade besöksrekord med 200 tittar på en dag. En vecka efter flyttbeskedet hade medlemsservice haft 10-15 förfrågning­ ar per dag kring bankbyte. Än har inga nya medlemskap registrerats.

Karin Backström

Rättelse Tre kvinnor ingår i JAK Medlemsbanks styrelse.

Inget annat. Ordförande Monjia Manai Sonnius, arbetstagarledamot Pernilla Blennmyr och arbetstagarsuppleant Katarina Cordes.

Hela styrelsen presenteras på www.jak.se

Pernilla Blennmyr var inte med på styrelsebilden i nr 2.

Foto: mil jöpartiet

Fråga JAK Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor.

Mejla dina frågor till: grusoguld@jak.se

JAK uppvaktar Per Bolund 9 oktober uppvaktar JAK Med­

lemsbank finansmarknads- och konsument­minister Per Bolund.

– Vi vill bland annat diskutera kon­ sumentkreditlagens syn på ränta och hur bankregelverket, som är utformat för stora multinationella företag, kan tillämpas med större proportionalitet, säger tf vd Johan Thelander.

Ett underlag med 3-4 konkreta för­ slag ska tas fram inför mötet, enligt tf vd.

Det är valberedningens sammankal­ lande Tomas Frejarö som tagit initia­ tiv till mötet.

Karin Backström

”Med detta i åtanke…är vår bedömning att det kan komma att ta upp till två– tre år innan banken visar en betryggande lönsamhet.”

Sid tre i JAK Medlemsbanks delårsrapport januari - juni 2017, som visar ett underskott på 1,53 miljoner kronor.

Läs mer på www.jak.se

Ska vi inte sätta in pengar i banken när det kostar att placera dem till minusränta?

Att sätta in sina pengar i JAK bidrar till att öka medlemsnyttan genom att möjliggöra för fler att ta lån hos oss. Därför är all inlåning, stor som liten, betydelsefull och medverkar till att trygga vår framtida utlåning.

Den del av inlåningen som inte lånas ut till medlemmar placeras med hög säkerhet hos framförallt kommuner och bidrar på så sätt till utvecklingen av vår gemensamma välfärd.

Har styrelsen avskrivit alla möj­ ligheter till distansdeltagande på stämman?

Det finns inget färdigt förslag på hur JAKs nya demokratimodell ska se ut. Det kan behövas ett sätt för medlemmar som inte är ombud att följa stämman på distans och ett intranät där förslag kan diskuteras.

Monjia Manai Sonnius, ordförande

Johan Thelander, tf. vd

Hur har ni tänkt angående en för­ säljning av JAKs kontor i Skövde?

Huset i Skövde har tjänat oss väl under lång tid. Bakgrunden till att vi nu undersöker möjligheterna kring en eventuell flytt kommer av att JAK växer och vi blir fler medarbetare.

Samtidigt erbjuder JAK-huset begrän­ sade möjligheter avseende arbetsmil­ jö där vi bedömer att det finns behov av mer ändamålsenliga lokaler för att underlätta samarbete och förbättra förhållandena för personalen på sin arbetsplats.

Johan Thelander, tf. vd

Vilka krav ska jag driva politiskt för ett regelverk som underlättar för JAK?

Konsumentkreditlagen borde ändras så att omkostnader och ränta separeras och tydligt definie­ ras. Detta för att möjliggöra för en räntefri bankverksamhet, och för att det för konsumenterna ska bli tydligare vad som ingår i den ränta de betalar till en bank.

Det har även blivit mer och mer tydligt att regelverken kring bankverksamhet blivit alldeles för tunga för mindre banker och kreditinstitut. Det borde finnas ett enklare regelverk för dessa.

Monjia Manai Sonnius, ordförande

grus & guld · 3/2017

37

kultur

Följ med till Stuglandet mossa, granbarr, frisk luft och gamla trähus när jag bläddrar i Stuglandet – en guide till fria övernattningar. Dessutom får jag en stark längtan efter att lämna staden och ta mig ut i naturen, vilket måste vara ett gott betyg för en bok som vill inspirera till klimatsmart turism. Med fina bild­er och levande reportage skildras nå­ gra av de över 200 öppna kojorna och övernattningsstugorna som finns runt om i Sverige. De övriga beskrivs i bokens mer kortfattade guideavsnitt.

Följ till exempel med till stugan på Tärnättholmarna där fyra studenter från Umeå har fredagsmys med tända ljus och författarens sällskap får inta golvet. Eller läs om motståndet mot slutförvaring av kärnavfall på bohus­ länska Kynnefjäll på väg till övernatt­ ningsstugan på Vaktarekullen.

Att övernatta i stugorna är gratis.

Arbetet med att hålla dem i gott

”Inte heller verkar nationalekonomin stå så frikopplad från det politiska som man kan förledas att tro. Det finns några forskare som vågar gå emot normen.

Som vågar kritisera sina kollegor. Men de är inte många.”

Knut Kainz Rognerud, i

förordet till sin bok Tio trasiga teorier om ekonomi (Leopard, 2017) där han synar national­ ekonomin i sömmarna.

38

grus & guld · 3/2017

Foto: Moa K arlberg

Jag får en doftförnimmelse av

Middag i övernattningsstugan i Hjortronbergsmossen, som har el från solpaneler.

skick sköts ideellt eller offentligt. Till flera kan du ta dig nästan ända fram med kollektivtrafik, och du behöver bara ha med liggunderlag, sovsäck och matlåda. Blir ni fler i stugan får ni samsas. Efter en natts sömn städ­ ar du, sågar kanske upp lite ny ved och skriver en hälsning i gästboken.

Att läsa Stuglandet är som att kika in i en skattkammare, vars innehåll

boken kan få fler att upptäcka och vårda väl.

Karin Backström

bok Stuglandet Kjell Vowles och Moa Karlberg Votum, 2017

Ta till vara och safta Safthushållning Petter Bergström Natur & Kultur, 2017

I sitt jobb som landskapsarkitekt

ser Petter Bergström mycket frukt, bär, blommor och blad som förfars.

Frustrationen har lett till ett experi­ menterande i köket som resulterat i boken Safthushållning – från violsaft och fläderdricka till krusbärssaft och lingonglögg.

Det är en vacker bok som breddar synen på saft. Här ryms både recept till barnkalaset och drickor med mer vuxen smak. Och bären och frukterna

vi ofta förknip­ par med saft får sällskap av mer ovanliga ingredi­ enser. Vad sägs till exempel om granskottsaft, sparrissaft eller Petter Bergström visar att vi körvelvatten? kan göra saft på mycket som Dess­utom växer i våra trädgårdar och innehåller boken parker. en bra faktadel – samt ett fint illustrerat växtregister. KB

? d ä tr a ll a r fö n e g o sk te in u d r Se

Det är snårigt i försäkringsskogen, vi vet.

Villkor hit och självrisker dit. Det är mycket att tänka på när man ska välja försäkring. En sak som särskiljer oss från nästan alla andra försäkringsbolag är att vi har miljösmarta försäkringar märkta med Bra Miljöval och att vi ständigt arbetar mot en grönare vardag.

Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar.

Hitta rätt direkt i försäkringsskogen, bli miljösmart med oss!

Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

www.watercircles.se/jak

010-4900 999 i samarbete med

grus & guld · 3/2017

39

40

grus & guld ¡ 3/2017

opinion

Solenergi räcker inte text

Jason Hickel Illustration

Ulla Granqvist Översättning/bearbetning

karin backström

Vi måste lägga all vår kreativa energi på att föreställa oss hur ett nytt globalt ekonomiskt system kan se ut. Att enbart sluta bränna kol, olja och gas kommer inte att stoppa klimatförändringarna, skriver antropolog Jason Hickel vid London School of Economics.

Idag är det få som förnekar att vi

måste ställa om till ren energi. Men även om insikten i farorna med de fos­ sila bränslena är enormt viktig, så är jag ändå rädd att vi missar något. Ren energi kan inte allena rädda oss från klimatförändringarna.

Föreställ dig att vi helt kunde bli av med de fossila bränslena. Det råder ing­ et tvivel om att det skulle vara ett mycket viktigt steg i rätt riktning. Men det skulle ändå inte räcka. Varför då? Jo, förbrän­ ningen av fossil energi står bara för 70 procent av de växthusgaser som männ­ iskan orsakar. Resten har andra orsaker.

Avskogning är en viktig sådan. Sko­ gar tar upp och binder in stora mängd­ er koldioxid från atmosfären. Vid av­ verkning släpps den ut igen. Även det

industriella jordbruket, som utarmar jordarna till den grad att de läcker kol­ dioxid, är en betydande utsläppskälla.

Dessutom har vi den industriella djur­ hållningen som står för stora utsläpp av både metan- och lustgas. Båda dessa gaser är oändligt mycket kraftfullare än koldioxid för global uppvärmning. Den industriella produktionen av cement, stål och plast är en annan stor källa till växthusgaser. Det är även världens sop­ tippar, som står för 16 procent av värld­ ens samlade metangasutsläpp.

Klimatförändringarna handlar inte

bara om vilken typ av energi vi använ­ der, det handlar om vad vi använder den till. Vad skulle vi göra om vi hade hundra procent ren energi? Skulle vi

använda den på samma sätt som vi använder den fossila energin idag, dvs skövla fler skogar, bygga fler köttfarm­ er, utöka det industriella jordbruket, producera mer cement – och fylla fler soptippar? Ja, det skulle vi. I alla fall så länge vi har ett ekonomiskt system som kräver oändlig tillväxt.

Andelen växthusgaser som kommer från andra källor än fossila bränslen är inte statisk. Den växer för varje år.

Forskare förutspår att de tropiska skog­ arna kommer att vara förstörda 2050, vilket skulle frisläppa 200 miljarder ton koldioxid. Inom 60 år kan världens matjordar vara fullständigt utarmade, vilket skulle öka utsläppen ytterligare.

Emissionerna från cementindustrin ökar med nio procent årligen. Och våra grus & guld · 3/2017

41

opinion

soptippar fylls på i en takt som kan göra mig gråtfärdig. 2100 förutspås vi producera 11 miljoner ton solida sopor per dag, tre gånger så mycket som nu.

Att enbart ställa om till ren energi sak­ tar inte ned denna utveckling.

Det är ett misstag att rikta all upp­

bara fortsätter. Prognoserna visar att vi 2040 kommer ha dubblerat varu­ transporterna med fartyg, flyg och långtradare – och mängden saker som de fraktar – bara för att ganska exakt hålla tillväxttakten.

Hur viktigt det än är med ren energi så kommer den inte rädda oss från den mardrömmen. Men att tänka nytt kring vårt ekonomiska system kanske kan hjälpa oss. BNP-tillväxt har sålts in som ett sätt att skapa en bättre värld. Men vi har nu tydliga bevis på att den varken

märksamhet mot de fossila bränslena.

I stället måste vi peka på någonting som går mycket djupare, nämligen den grundläggande logiken i vårt eko­ nomiska system. När allt kommer om­ kring använder vi ju fos­ sila bränslen för att elda under det allomfattande kravet på oupphörligen ”Vi måste titta på den grundläggande växande bruttonation­ alprodukter. Grund­pro­ i våra ekonomiska system” b­ lem­ et är att vårt eko­ nomiska system kräver ständigt ökande nivåer av resursutvinning, produktion och gör oss lyckligare eller minskar fattig­ konsumtion. domen. Och dess ”externaliteter” ger Våra politiker säger att den globala oss alla möjliga problem: skuld, överar­ ekonomin bör växa med minst tre pro­ bete, ojämlikhet, klimatförändringar. cent per år, det minimum stora företag behöver göra i sammantagen vinst. Det Vi måste överge BNP-tillväxten innebär att storleken på den globala som främsta måttstock för framsteg ekonomin måste fördubblas var tjugon­ och vi måste göra det omedelbart. de år. Fisket och utvinningen i gruvorna Det är hög tid att vi använder all måste fördubblas, antalet bilar, Ipads vår gemensamma kreativitet för och Mc Flurries måste fördubblas. Och att föreställa oss hur en ny global efter 20 år måste de fördubblas igen. ekonomi kan se ut; en ekonomi som maximerar mänskligt välbefinnande Mer optimistiska förståsigpåare menar samtidigt som den aktivt minskar att den tekniska utvecklingen kommer våra ekologiska fotavtryck. Det är hjälpa oss att skilja ekonomisk tillväxt inte omöjligt. Flera länder har redan från resursförbrukning och miljöpåver­ lyckats nå höga nivåer av mänsklig kan. Men tyvärr finns det inga bevis utveckling med väldigt låg konsum­ för att detta fungerar. Sedan 1980-talet tion. Daniel O´Neill, ekonom vid har materialutvinningen och konsum­ universitetet i Leeds, har visat att tionen ökat med 94 procent. Och det inte ens materiell nerväxt behöver 42

grus & guld · 3/2017

vara inkompatibel med höga nivåer av mänskligt välbefinnande.

Och även om nerväxt kan låta skräm­ mande behöver det inte vara det. Det kan bara innebära att intensiteten i eko­ nomin minskar, att vi avskaffar de allra rikastes excesser, att vi delar det vi har i stället för att fortsätta plundra jorden och att vi befriar oss från den frenetiska konsumtionshetsen.

Forskarna funderar redan på hur det­ ta kan se ut och det enda som är säkert är att det inte kommer se ut som idag.

Och det är ok. Utveck­ ling är bra. När allt kom­ mer omkring är det ing­ som säger ”Det här logiken en är den bästa novellen/ skulpturen/mobiltelefo­ nen som någonsin ska­ pats, vi kommer aldrig skapa något bättre”. Så varför ska vi skämmas för att föreställa oss en utveckling bortom kapitalismen?

Antingen agerar vi nu och ställer om

våra ekonomier på ett kontrollerat sätt, eller så kommer klimatet göra det åt oss. Det senare blir både destruktivt och kaotiskt. Enligt Nicholas Stern, vid Lon­ don School of Economics, skulle fyra graders uppvärmning leda till minst fem procent lägre BNP per år på obe­ stämd tid, kanske upp till 20 procent – en ekonomisk kris vi aldrig sett tidigare.

Vårt fokus på fossila bränslen får inte lura oss att tro att vi kan fortsätta som nu. Vill vi avvärja en kommande kata­ strof måste vi angripa klimatkrisens underliggande orsaker. · Texten bygger på en längre artikel i The Guardian. Läs mer på www.theguardian.com/ global-development-professionals-network (sök på Jason Hickel).

Skaffa nya JAKortet!

Med ditt JAKort får du kontoutdrag och PDF-faktura i Internetbanken och slipper därmed avi-avgiften.

Ladda ned vår mobilapp till JAKortet där du kan se transaktioner, aktuellt saldo, spärra ditt kort mm.

Kortet är utrustat med den senaste tekniken för kontaktlösa betalningar samt ökad säkerhet för handel över Internet.

HAR DU INTE SKAFFAT JAKORT ÄNNU? Läs mer och ansök på vår

hemsida eller hör av dig till oss på jak@jak.se eller tel 0500-46 45 00

LÄS MER PÅ JAK.SE/KORT

Information från JAK Foto: JAK Medlemsbank

redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd har ordet

”Ni är oerhört viktiga” Att JAK genomlever en tid med många förändringar har nog inte passerat någon medlem obemärkt. När jag i somras tillträdde som tillförordnad vd gjorde jag det med vetskap om att vi har flera år med negativa resultat bakom oss och många stora utmaningar framför oss. Men framför oss ligger samtidigt en mängd möjligheter.

JAK är i dag endast några få banktjänster från att bli ett fullfjädrat alternativ till storbankerna, när dessa tjänster är på plats har vi goda möjligheter att utmana den rådande ordningen på bankmarknaden. Det växande allmänna missnöjet mot storbankernas övervinster tillsammans med den ökande medvetenheten kring möjligheten att byta bank, ger oss dessutom ett gyllene tillfälle att nå uppmärksamhet för vår syn på eko­ nomi och för oss som idéburen bank.

Jag heter Johan Thelander och är tillförordnad vd på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter.

Mejla mig: vd@jak.se

Kraften för mitt engagemang i JAK hämtar jag i min övertygelse om att en mer demokratisk, rättvis och hållbar ekonomi är möjlig. Denna övertygelse är jag säker på att jag delar med många medlemmar och jag ser med förväntan fram emot att få konkretisera föreningens mål tillsammans med er.

Med bakgrund som ideellt aktiv i JAK vill jag ta tillfället i akt och särskilt tacka alla engagerade medlemmar som med små resurser utför ett mycket betydelsefullt arbete med spridning av information och utveckling av vår förening. Ni är oerhört viktiga och ert

arbete uppskattas enormt.

Jag vill även passa på att tipsa alla intresserade att ta del av Delårsrapporten för januari-juni 2017, där ni kan läsa om vad som skett i vår verksamhet hittills under året. Rapporten återfinns på vår hemsida under rubrik­en Ekonomisk information.

Avslutningsvis hoppas jag få tillfälle att träffa många av er i samband med någon av våra kommande aktiviteter.

Med vänliga hälsningar Johan Thelander, tillförordnad vd

Ny VD rekryteras Styrelsen i JAK Medlemsbank höll fredagen den 30 juni ett extra styrelsemöte där de beslöt att säga upp vd Sammy Almedal. Anled­ ningen till beslutet är att styrelsen anser att medlemsbankens fortsatta utveckling kräver en förändring på vd-posten. Sammy Almedal lämna­ de sitt uppdrag den 4 juli 2017.

Under tiden som processen pågår med att rekrytera en ny vd, är styrelsesekreterare Johan Thelander utsedd till 44

grus & guld · 3/2017

tillförordnad vd.

– Vi påbörjar nu en rekryteringsprocess, men på grund av semestertider kan det dröja ett tag innan det arbetet är slutfört, säger styrelsens ordförande Monjia Manai Sonnius.

Sammy Almedal tillträdde som vd i JAK Medlemsbank januari 2013.

Han har under dessa år lett arbetet med att utveckla verksamheten mot att bli en fullt ut fungerande vardagsbank med helhetslösningar för privatperson­er och företag.

För dig som medlem i JAK innebär förändringen på vd-posten inte någon direkt skillnad. Johan Thelander som nu går in som tillförordnad vd har lång erfarenhet av JAK, både som medlem, förtroendevald och som styrelsesekreterare.

– Johan Thelander är väl insatt i JAKs verksamhet och kommer se till att arbetet fortlöper enligt planering och normala rutiner, säger styrelsens ordförande Monjia Manai Sonnius. louise clausen

TE RÄN

JAK

SS

P YN

ÅE

ISK KRIT

KSA VER

M

I OM K ON

FLE HOS JAK XIBELT BOLÅN MEDLEMSBA NK

SÅ HÄR ANV ÄNDER DU DINA KON TON I JAK MED LEMSBANK

te av LÅ g – in på NE ållnin ngar hush tjäna pe Nä AN och t SÅ SÖ ell r du ning ler av at rdel KA LÅ ka er a vil rsfö lv äxt el lån. llig su N NA as re til uthå ko n la nvän l lån e. andr nare tro på R nto dd de a a på en ga att vi r på h lånand er jäm s s DU na öv a e ns r, dv ret tjä oc sera ll sä m. För n r an ocke . inte arande HO te ba t, det vi i S er blan öke de an ås ar K li in m sp g k kö frå ke r d im JA S LÅ ruka tale olog peng r sitt r att JA re vde n v tten u p ATT HET? or onom ala kapi att förb som ek inte NE R llk nebä själv fö ek d E vi M in K å ar itb . A år ar an A t re På der UT här st. arar SÄG ed lla he ”Lån JAK nn hållb av de urser ut de ram kostna l VgoI da ReKS ktigt til E n de Det h en sv ra rättvi si R v E h V R ng n ö ta m es t om ng e Ä lå s r ÄK lå K jä å m oc stni h IS va fåI, låN k ocIT a in turr r. h at t fö r en lå nin nea sida ansö Inte Var an lper r w NIN av ka RtV sbTE nAat ser vi er na ska verk ighet oc ratione an KR llar deer ha r n e k go v an g nd r N ha sö ell an ne kt nåE . m änd dig bbp skor lem Det G ÄN i kas effe nto anvä onomin ngsikt de gene kn er ed ” ån tb D MK M älpa änni er r lats R Rnen. Vnt er lå ansparkoin. m ett DETTA ÄR m s E a in skor ll hjVA i JA an ek a s ha b r o a t nd vi ni n IV m ds du tt FLEXIBE ga es m m atLT , kräv vä hu m INSÄTTNIN omt so arEDR estatiovi atett träStöd on män nder n Flexi som be r g täll d k KO oc EF er om m an an in kan rä finn de so beltr Bolå G ekmtidig n kaån r på på sa på ko tterBOLÅN m ta n hur Den ara pengBsparpran vä u se k n sä er k a e är de r an för dig som m TE lnin så ar anen, ST naer fr ochm ha no na s un sp hu kan Gör en över ts öv rktid n om man konoTIDstnad, ett JAmK spar m på Ak kan i gr n sig – AVT Vis RS so flexib a av I so vela NA n an g. för tillilitet skju uppskattar rvalfr föring till surs ll demån inhe I d. EALSbe unde – hur konomin d, ko 5 ÅRl gå ihet nytt att på någo la ligar JAK från der etaln , eftersom du självhandla Internetbank PA na DE k i gr de he tuell ert. re rTEC g sp sa Avtalstid as , ti till va NOM dra ng AUTOGIRO . Den skad m el din andra m övite n leadsb d. E kost ing du vill ha. rä dit alk lar n si med ditt kont m r r vilke ar l mi välje KNI JAKs RA JA andr enr för och ga banks spar R Flexir EKO na pe as sottar y kn t r lånasäga de vilNGS 2 och 4 proc sid a ko anRÄT onummer hand r mella h till va dras be Ks de väljertilränta skillntta lgån l vilkan sig på BOLAG OCH kono Stöd g till si KT fly lidar . Fömelllighetebelt Bolån är 5 år. aden EDu a u lån lpro ent och styr 9670 xx xxx skap höve an ga ll a ja stn r omi r JA Detta är ett en de. -låFÖR ND til an t sko öj an amorteri Dä a oc tavin för so Observera tid kFÖR ån därmedrdocks xx elar rser, mell g te . g ny h be , det vi RNA sparar.

För PlusGiro n R E Ekon ar tillgån till vilk o sig på tta. Fö öjlighete NäNGA kan tillg rymme Rän bekvämt och ngsti ka m k.s ade iga da ENI åsu när fö r at hur myck (JUR fte Pr ram llar e oc be r hit sesidi ny 477 89 01-1 åt dig inteIDISK el bundet spar är r ut omissom helst under avtal d och avtalstid! Du g d SON enkeltförd e/ er, t sk el föet du ORE st A PER a re sistgmer et ka dr rsp og na ut K dig än ondärm ka m ro in en För insättnin sätt används OCR a i JAK Med låne tar erLäs och t. lån r oc att so surs ocharäkn stiden ändr olik ett m ed skapa öm la ek itt ditER) r a. D min kan lå She t.T e iljpå rege E för at ömsesi onomis e v a ite re a ed gg la g via en Inte n -nummer. h a: sk nd lems n ocks el n auto a m jak.s ar ck a din ränta ra mm bank.olPeng å ditt sparande e t lå illk matiskt från a by ik arna e/räknam et de du ed vä ve lid kså KAlik rä nummer på rnetbank, anvä apa ckla ek itet. oc h MojIS nd flexibeltvara t so äm IN SÄ . nd mån fters n är ora krav m att xa i all det konto nte n ocbolån att ut och so t på se ditt OCR ett m dras lle JAKs Internet å sk et ä iv angi O ka ar e ve hä ks på ra S v ss vit, no ad N i a om a p ut anna m lid Du oc van bank KE vä mnär till ditt kont sa om en bank, jak.s pa AT ök visa Efter 5 år n oc eft d e ara färd de m en lar det KO att i sagger äxt, ge h so h tse e. som helst sk akan påbörjas en rätt o i JAK En lanr by Nä Ansökan om EE RH no er fte nd iga m ar på en ka dedu du info S t om visa oc ja ar R de nd unde ge llv ändr m r ng ny Med Du kan även T a r s ti a ng avtal li ta någo pågå ha äm r r r lems ränta autogiro görs ik pe m ed pa e stid. Om du hit t aktivt val, endefr as labank.ja rätt vil rm s är n och spart är ET m DE använda inbe som finns nsad att peansierföre ra sista kan orte ett fortsätter lånet tre olRän på särskild inte göram gt v a. H e du l lå a tar tjäna r att avtalstid hand he andet. Ändrföinga talningskort äm bankgiro som ER att hämta taget på den nd 6- ba år be d u ska fin t. ännyttsista blan ska t frkett finns kt: obegrä tan omm vi daturkmet ån na tion sami mån r som görs te. för Plus- eller en du är du själv fyller på JAKs beställas från et am beta rat nya 5-årsperio att löpa 3 månader p Det utifr ve för at ti te r äv ner aden, kom till dr i8 pr nd m a st PlusGiro 40 hemsida t man tivt arbe än orn kso rä stå a nda lån i. Pengarna a allmlånea arviser för or inträffar kan o på kontoret. Dess omis den. När la rä ar ks inget mån låna inga mer med eller inte at tt, latio as a 62 85-7 eller oc an förvsektom ak is atak sätts in på n a bo m v banken ha ny avtal hemsida logg adens av ter at n re ekon t skap alla bidrm sb utom kan på att terin s ut. kna allell fasstid vå som e ed dg bankgiro 5452 ell v pa tag krä det viktigt att er ändrat villko nom sta år vis räntan. lettighe omiska prägla efter. a in med e-leg du viatyck r den tst från nt a att ar ligaek onftar till en att Maedrä ve er lös ge D r vi t ange nam ren på exem -6751. Det ntf finns rligtvis i vår, utan ge fö a nt nytt d fö vi S ll itim om V on fe n auto s r är ation sy ä r a samt fa pelK m nk a a lå n. et s ut giro. e r meddelandefä of ell oli k lå v ÄK se och anm J v b örs r JAK-kontonu ta r JA m AMO br a ekRTE de natu gång nat som RIN åt uts ller ne de tt lå a e er k ltet. Glöm inte r sa llbtear i an G 2 - 50 ÅR rna. om nde föha ne Du ker mmer i t är I an or kriv Bla AK fu äganäla ER ver - Den ter och e ä an a lå -P bank som beta gon h atttthå att ägga en t. å de t spara. t behö ge ka LÅNEINSAT in rbe ttn var t ell t lån n b n lå ighe Flexi nst.

HE ekonbelt Bolå na n, er ocom ny lningsmottaga ange JAK Medlemsns nin ncolå ll s undl G ruetnd ocks skat en nå bra om s in n de at S 6 PROCEN ge vin hare amorteringsti - B antb t. gh kten n gr för g äk m atse tala g je å er b ade evilja nein UTTAG re.

T cker del för n lade hållbarlängstål50 aran lånar, m är det att år. di I n os d de samb ty T från ge m o Sp r å s i än a and med att 2 år till som od belt Bolå si sa är r KA bin i fa en erh n V - B sta ev lgFlexi en ut. kä nad n s lå tt b r b etala belo ts. sat m ma JAK Antin lånet bevil omst g avinde liga. E n skiljer sig man . Därfö t til soandr tter de st . S et fö N på 6 procent s l att a nn er ke ne L jas, ska en - INTERNE ara.

- P org dsrä i fas as sina si t låna r at lån de har som som avsä BETALA RÄK lse eg äk betalas av det m öj VA in ank nk s in ppe åne erlä lånei r e an nsats . 40 års amo därmed från TBANKE nda orn säljs längföst. r egen ngarhar tt tig ar at mtidigt balanser t även sp NINGAR r. end erh r all lånade belop kan dras av rem n t.

JA -16 de efte tid sats ens ens rteringstid sekt RA till he s anvä fö peng personnumme N Förenklad inloggnin h sa at ng från lånet In insa gga K pet. Insa som om ete a lå h pe adsO 17rg-08 av r lå iga en Vill du kunn siella ps oc tar sig b ep tsen hö t in - mar ieob M : g medinte ske h utlåni ser till utbetalt. r eller .2 20 Låneinsatsen ja las te oc n mer .n ed kö . Å kap oks arat sats tsen s i ,b n a betala dina ne st kn17 t F gs om kod. Pengarna eller medlemsnum RÄNTEKRITIS utgör en del 7004beta rvän SPA ita lu . S en - oc ll låna, as, arbe r mar ak Övrig kna liga ka , kom t är R jak k@ja r 51inlem separat.in t 8 t via vår Inte fö o mer at fakturor och r in er 0 O s t ä ne finn en 8 a av a och eget tt 2 s s av JAK.se Med RAN uc s på ditt K VERKSA an lleDE r vi kapital, och k.s 640 baATT TÄN tad n ns KAslu sk m erb l ä t o tä t lå 5 % 85 elle rnetbank -D räkningar konto efter 0 a- rä - S tier a dsvä tion ntam sats orn gära nk 200 PRO prod och m VILLK k får 1-9 bank e lems MHET m kan å % erläggs av r in PÅ som behöver du Transaktions två bankdaga förvalda mottagarter at sk.se ti .se s n in seDu medlem och m sam ser man n kt välje låntagaren av e/rrsjälv 96 sp tbe nad etaln be ch Här a den eller ef TRE konto. Kon ba pärr ll h ränte rdet er o öppna ett r. .s På l @etjaeret, duCENdTa jak sban 9 bank ägare av bank i rollen råga på si la Jak el ek taln er m vm ch n la ha pgörhur tot öppnar BÄT nk ad ög in tryg und an Internetbank en behö som lem ngar til jakmyck b si en. Återbeta ar insatsen sker tiover invi kopi efterf pengar mersiel r som inna g du via vår att almest sta o med hjälp Med 200 upg or:yn till e m st 6 ära Vid inloggnin ga er digh r hemvill spara, från 0 till MEN kn arkn lning avprot pe aå normalt sett m n okollHfrån av e-legitim g ch or apå låneav-16lånebelopp nd gar tso mprocent vilkfr JAK A– g med E-LE spar ad ad 7 – 13 mån 10 ed 0 % nde slutbetalning. låna at. tjäna den ko et innebä gö ande n. årsst vå oc Bo uvud årsmeöte/ ra ation. och BLA id se v lå stad påve och rkaspå et. Mängden styra peng ader efter lånet e GITIM ATIO sv ar i ÄNT b som sitte 0 r am s V e 17-08 x 2 ko ämm ar För h lk h R fr (V v 20 n l av li ga ng att n a om arna till valfr I vi Juridiska a sp N kan du som vilke är % återbetalning vä ho v , s T as r 16i nstyre NC samband ga re pe n ränta du r oc högr la ande In krävs godk te 7014 EN personer öppn lsen och efte ast e-visar vilkaLå de ärde med itt bankkont atten rd e ag , 5 tor tio ska kunnakontona sbyte ännande av omin mhete yddas ave spar väljer. Ett arar kan läng r han in en ger en lägre ING vilka ch OL nam JA akav t Fa l 0hos ataJAK on 41 firm sp e t o. ns r 1 ar kontot n även blanketten tu ske, sa a som Fina ateck n ett 5 la p ek 3 ränta le lägre nsin sk m x rk tecknare ut 00 n vi sparande blir Medlemsbank go . Väljer du med hjälp ba spektionen. ska nteckninKgsprell ap nareebehö ”Öppnand som r ti ver vi men hon el 1 25 a ve ihet danteck ÅN istället till M ovt påp fram05gå av e av d 00 -om . Tänk räntan högr 46 4) SK som kan best Den ränta, driv enna fr månadsbetaln på att m tivt Öateck INLÖSENKOS e DE nya ll firm - men din total det ällas från bank Transaktionskonto”, a lem säk narna samt kopieadle mar erde , VD 80 aän om n D ing lägre. ontor gemensamt - 46 445 firm narna teck posi SKÖV 0 TNAD 1 PRO ÄNDRING fo vår hemsida på kgiltig a inge villkor E m en eller ladd vill. e kett nar kontonax tio . ABlan eller dk 5 6 0var agit % 1 25 Om du välje AV PERSON sb nad nid-h .

CENT as ner från för sig. Kop re v rhe för byte av firmateck Huvu216, 54 14) handling för bidr 1 KO år kont r att avbryta an sv der andling.

LIG KOD bätt tk ia på giltig Inga sparpoän nare . betaoret firmatecknarn Box agatan 45 00 dan lånet innan ä äller Med e-inl (5 år), får k e best T Nidde. g räknas avtalstidens - 46 45 61 T ln iaSköv a ska bifog oggning ändr ju re låning. ch från (V as du betala lle rde oni bank 9 tills Transaktions in n ge 0500vidar as. elefo AK slut 46 har ar/skapar en inlösenko kostnadsfritt motsvarar ra Tel dlems -996 gs h ut kontot är 00 - e på Flexibelt n 0 TA du din 1 procent av på vår Inter Bolån. stnad Ska K Me516401 några utöv nn x 05 Man n in- oc än så läng tid s up men enligt JA Fa som kod aktu r netb O er bestä e kostnads ellt lånebelopp 50 an ank. Blankett styrelsen planering la en p t llas från kont Org.n jak.se RNETBA fritt, teckna kont kommer det mel 0 – SSINTE . JAK behöver vi kan även oret och vi ilN månadsavgift NKE DE : fö jak@ l ona att beläggas täcka porto en Välje tar då ut en ÖV fullm hos r 2 på ca 15 kr. tor du istället r SK 46För akt för dess Medlemsbank med kostnaden avgift för att jak.se dkon 1 25 att avsluta ett 00 a. Ring JAK för det reko 4 att kunna få tillgå för att best brevet. avtalstidens Huvu 216, 54 14) 00 JAK Medle älla fullmakts JAK Medle ng mmenderade slut, tillkomme lånet i samband med Blatill att5 0ni msbank Inte Box agatan 45 00 msbank 0 rnetbank 0 e har e-leg blankett.

Org.nr 51640 Org.nr 51640 r ingen inlös Huvudkontor Huvudkontor en krävs nk itimationn. c kr (Vas 00 - 46 45 61 lle enkostnad föreninge 05 46 jak@jak.se 1-9969 oTeck msba 969 jak@jak.se 1-9969 p Box 216, 541 Box 216, 541 rne av två PRO . TOK lå nas Tel 0500 Medle 01-9 jak.se OLLET SKA eller flera n er bolaget eller jak.se (Vasagatan 25 SKÖVDE (Vasagatan 25 SKÖVDE JAK r 5164 Fax har ni enba-po persäoner 14) 14) INNEHÅLLA r st rt läsbe gemensamt Tel 0500 Tel 0500 Org.n jak.se - Förening : 46 45 00 46 45 00 jak hörighet. ens fullständ Fax 0500 jak@ Fax 0500 - 46 45 61 2072 2017-0 - 46 45 61 @ iga .se nam 3044 Orga 8-16 jak 2017-07-14 n nisationsnum jakMENAR Mer om e-leg VAD VI, NÄR VI mer .se itim - Datum för ation BED SÄGER ATT hitta www.jak.se RIVERrRÄN sammanträd ni på JAK vår under 30rubr TEK 47 et hemsida - Styrelsen RITIS 20 iken Inte jämnare resu s samman 17 I JAK rnetbanken. K VERKSAMHE sättning anse -0 rsfördelning - Vem/vilk r vi att ränt T? 809 och hushållni ocker, över a som har ans effekter tro på tillvä rätt att föret ng – inte av TRANSAKTIO skadlig inverkan har en lång personen xt eller av att räda den jurid på ekonomin siktigt pengar.

NSKONTO tjäna pengar . iska OCH BET - Protokol på ALNING let ska vara RänAR tan flyttar justerat och - Är det en över För ej En resu äldre än ett kopia ska den att öppna mindre hållbar ekon rser från de år ett Transakt och behöver vara vidim omi måste som har betala faktu avka ions erad låna base kont och stnin , ras till de kan låna ut, o och kunn g av det ror och räkn på en uthå När ni byte llig ingar, behö det vill säga a som har mer blanketten använder natu reala kapitalet, det r styrelsele ökad ojäm ”Öppnand ver ni fylla den lede vill säga att rresurser utan damöter och likhe är det vikti e av Tran r till i vi ni får från att ekonomin har årsmöte saktt.ionskont att förbruka gt att ni med banken eller ska så o” dem delar bank verk som teckna fören .

Räntanladd För a inom de rama Transaktions sätter, kräv ar ner från en vilka som byg ingens eller r som ekolo kontobeg s långsikti hem får krav ot är än så ger på företagets gäller även etsidan. gin ghet och att men enligt skjuts över kont längäxt, om ni är nya e kostnadspå ständig tillv planering ränsad kostnader på kom man som medlemm on. Detta genomfritt inte månadsavgift förvkom de generatio äntamer att bygga detatt n om ar i banken. attpeng beläggas med in en ner. på ekon ca 15 kr. ar ska växa Ekonomi hand omisk akti i all vitet. lar i grun fördelar tillgå den om hur ngar mellan människor JAK Medle olika resurser, sig – hur man msbank Grunden för Org.nr 51640 Huvudkontor till vilka och använder JAK Medlems vara ett med jak@jak.se 1-9969 till vad. Ekon Box 216, 541 insikten om banks verk el för att sko omin kan jak.se att hållbara samhet är (Vasagatan 25 SKÖVDE sig på andr men kan ocks 14) ekonomiska möjliga. En as bekostnad Tel 0500 å skapa öms relationer är hållbar ekon 46 45 00 , handlar det esidig nytta Fax 0500 2074omi - 46 45 61 2017-0anse . För JAKs HET om att utve r vi präg 8-16 ITISK VERKSAM del ckla ekonomis RÄNTEKR las av för att främ ka möjlighet ja rättv isa er och solidarite t.

på mer Läs

v

”Att JAK inför ordet ränta istället för lånekostnad är enbart en formsak, det innebär ingen förändring i vår verksamhet.”

ida ems år h

Johan Thelander, tf. vd

Lånekostnad byts ut mot ordet ränta

Läs mer på

Efter en dom i Patent- och marknadsdomstolen får JAK inte längre kalla sig en räntefri bank eller använda ordet lånekostnad.

Domen från Patent- och marknadsdomstolen vann laga kraft den 22 juli och innebär att: - JAK förbjuds att använda uttrycken räntefri, den räntefria banken, utan ränta och liknande påståenden.

- JAK förbjuds att använda uttrycket lånekostnad istället för ränta.

Förändringen i JAKs information ska vara genomförd senast 22 september 2017. Vi gör nu därför en översyn av all vår information (hemsida, broschyrer, faktablad, m.m.) för att ändra hur vi uttrycker oss så det stämmer med villkoren i domen.

Efter 22 september riskerar JAK att erläggas med vite på upp till 2 Mkr om vi sprider informationsmaterial med uttrycken räntefri och liknande påståenden, samt använder uttrycket lånekostnad istället för ränta.

– Att JAK inför ordet ränta istället för lånekostnad är enbart en formsak, det innebär ingen förändring i vår verksamhet. Vi kommer att beräkna våra lån på samma sätt som tidigare och behåller vår kritiska syn på räntan och våra grundläggande värde-

ringar om en hållbar ekonomi, säger tillförordnad vd Johan Thelander.

JAK Medlemsbank fortsätter erbjuda lån som inte påverkas av Riksbank­ ens eller den allmänna marknadens räntesvängningar och vi fortsätter att kritisera räntan som en grundläggande orsak till ojämlikhet och fara för miljön.

Louise Clausen

vår hemsid

a

Jak.se/ran ta2017 Vid frågor: jak@jak.se eller via chatten på vår hem sida jak.se JAK Medle msbank Org.nr 51640 jak@jak.se 1-9969 jak.se

ATT JAK VAD MENAR VI, NÄR VI SÄGER VERKSAMHET? BEDRIVER RÄNTEKRITISK I JAK anser vi att räntans effekter skadlig inverkan på ekonomin.

har en långsiktigt

BLI ME

I JA DLEM

K

Huvudkontor

Box 216, 541 (Vasagatan 25 SKÖV DE Tel 0500 - 14) 46 45 00 Fax 0500 46 45 61

7004.2 2017-0 8-16

hushållning – inte av jämnare resursfördelning och av att tjäna pengar på ocker, övertro på tillväxt eller pengar. baseras En hållbar ekonomi måste

på en uthållig vill säga att vi

det tillgång avkastning av det reala kapitalet, KEN För t, får du TBAN att förbruka dem. från de som har använder naturresurser utan INTERNE ekologin registrera e bankärenden Räntan flyttar över resurser de ramar som dlemskap är lar din till de som har mer att ekonomin ska verka inom . För enk logga in med ditt me inte mindre och behöver låna, Närkostnader etbank et och att ing du den leder till ? krävs långsiktigh sätter, EM Ks intern om lån, kan inloggn från och kan låna ut, det vill säga DL JA fri ver i, er. till ME krä generation ansökan du nom n kommand ekopå IR JAG n!e skjuts över ärende en kan ökad ojämlikhet. en rättvis komme och för HUR BL . Andra ernetbank betala llning för vinstsyfte? Väl liga kod På int ala in sonmänniskor tagit stä på ständig hur gar och al- och att bet mation. i grunden omper pen n och Ekonomi om Har du inkul handlar Räntan bygger på kravet giti atio ra gen bet d e-le Ks last överfö använder att byggaspe en meman mellan sig – hur samt JA lp, tänk på obegränsad tillväxt, genom onödig all JAK blir du enk tillgångar konto, ekt: fördelar lån dir na an om hjä i kan i växa sid öpp ha Ekonomin hemolika oss! förväntan om att pengar ska Medlem resurser, till vilka och till vad. ningar, ansöka t. Om du vill ringer iften på du avg bekostnad, räk rte ms när andras m på Ko o sko sig medle för din ekonomisk aktivitet. kort JA kod red bli-medle vara ett medel för att

dit JAKs delsonliga se/ et och kreFör 9, ömsesidig nytta. www.jak.

80 – skapa n säkerh din per men kan 67 15också att ha möjligheter din ege tar oss. t är ala in till pg nks verksamheså omk.att utveckla ekonomiskan är till för msban tak bet handlar dledet Grunden för JAK Medlemsba du kon De kan ock äragare JAK Me främja rättvisa ocher solidaritet. a relationer Du ing när för att mm insikten om att hållbara ekonomisk alningsmott identifier sationsnu vi präglas av anserbet r organi möjliga. En hållbar ekonomi elle , D r KO etbank numme LIGA s intern den! person de.

RSON Fyll i ditt som meddelan in på JAK DIN PE d om kr. du loggar liga kod. Var räd e-post ts på 300 d oss. ocha gången son takt me grundinsa i medlemsLäs mer på vår hemsid Första egen per din är i kon r du en kr/år du din o), och för när du et par 300 ont t betala ges erh ska ark du åre r alltid upp personliga säk Om du skulle Första konto (Sp fri år betala Den ska din ljande ingår Bas oss. & Guld, logga in är till för du kontaktar Jak.se/ranta2017 Efterfö I medlemskapet tidningen Grus tt på vår för att Koden dlems ing när avgift. rösträ gitimation ativt kontaktar identifier ellertbank, me a kurser och krävs e-le Altern välja interne Vid frågor: jak@jak.se a koden lig kod. där du får till vår glömm ny person tt till dig tillgång jak.se skapa en r vi en blanke a. hemsida vår och på kr. mm via chatten årsstä är 100 så skicka 17) du oss, n för det (JULI 20 Kostnade ADER ny kod.

SKOSTN

MEDLEM

JAK Medlemsbank Org.nr 516401-9969 jak@jak.se jak.se

1 sats år Grundin 2 avgift år Medlems der 18 år Barn un

Huvudkontor Box 216, 541 25 SKÖVDE (Vasagatan 14) Tel 0500 - 46 45 00 Fax 0500 - 46 45 61

k lemsban JAK Med 401-9969 516 Org.nr e jak@jak.s jak.se

300 kr

7004.2 2017-08-16

O

KONT s konto, a sorter två olik nskonto. öppna nsaktio Du kan o) och Tra (Sparkont

ÖPPNA

300 kr Gratis

ontor VDE Huvudk , 541 25 SKÖ Box 216 tan 14) (Vasaga - 46 45 00 0 Tel 050 - 46 45 61 0 Fax 050

Viktigt att tänka på när du informerar om JAK • Släng gammalt material.

• Har er grupp en rollup från JAK? Se över om det nämns något om räntefria lån, om det gör det, skicka tillbaka till huvudkontoret i Skövde för återbruk av stativet.

• Beställ nytt material från hemsidan: jak.se/shop • Håll er uppdaterade genom Kraftbrev och hemsidan, gilla JAK på facebook för att följa hur kommunika­ tionsarbetet fortlöper.

Har ni några fundering om hur ni ska uttrycka er? Tveka inte att ta kontakt med Medlemschef: Telefon: 0500-46 45 51 E-post: ann-marie.franklin@jak.se grus & guld · 3/2017

45

to Baskon

-08-28 1204 2017

bakom kulisserna

Miljoner KRONOR utbe­

talades i Sparfria bolån under perioden maj 2015 - mars 2017

Ny IT-chef Johan Oppmark, IT-chef och före detta vd för JAK sade upp sig själv i början av sommaren. Efter 14 år hos JAK Medlemsbank skall han och familjen flytta upp till Stockholm.

Ny IT-chef blir Skövdebon David Rosén. David har arbetat inom IT branschen i snart 20 år och har gedigen erfarenhet av att leda utvecklingsteam och support­organisationer samt bedriva verksamhetsutveckling inom flera olika branscher, både i etablerade företag och i start-ups.

Under sommaren har JAKs växel och chat haft lunchstängt mellan 12:00 till 13:00. På grund av stor arbetsbörda för bankens personal så kommer växeln och chat ha lunchstängt även fortsättningsvis.

Många anmälningar till höstseminariet Styrelsens seminarium som hålls i Axvall mellan den 7-8 oktober var redan fullbokat i mitten av augusti.

På seminariet får anmälda med­ lemmar chans att träffa styrelsen i JAK Medlemsbank samt diskutera bankens framtid och pågående projekt.

46

grus & guld · 3/2017

–Vi är väldigt glada över det fina gensvar vi har fått från medlem­ marna i vår kampanj för att få in frivilliga medlemsinsatser, säger medlemschef Ann-Marie Franklin.

medlemmar gått in med knappt 5,1 Mkr. Ett fantastiskt utfall som tydligt visar på kooperationens inneboende kraft. Målet var satt till 5 Mkr, men vi vill inte stanna vid det.

Syftet med kampanjen är att

Kampanjen varar året ut och vi hop­

stärka det egna kapitalet för att möta externa krav och trygga vårt långsiktiga utvecklingsarbete mot att bli en fullfjädrad vardagsbank. Fram t.o.m. den 22 augusti 2017 hade ca 280

pas på fler insatser, som i förlängningen också stärker våra möjligheter att få tillstånd från Finansinspektionen för att börja göra utbetalningar till de som väntar på sina låneinsatser.

Ny låneportal och kalkylatorer illustr ation: JAK

Lunchstängt

Målet för frivilliga medlemsinsatser har uppnåtts

På JAKs hemsida har det tagits fram en ny låneportal som utgår ifrån syftet med lånet: bolån, miljölån, blancolån och borgenslån.

Nya kalkylatorer för flexibelt blancooch borgenslån har även tagits fram.

Se mer på: jak.se/privat/lana

Lokala årsmöten 2018 Kallelse till lokalavdelningarnas årsmöten ska göras här i Grus & Guld.

Utgivningen av tidningen är numera fyra nummer/år, vilket innebär att text med kallelse behöver mailas in till jak@jak.se senast 30 oktober.

Det går också bra att skicka texten med post.

Kallelsen ska innehålla: • Namn på lokalavdelningen (exempelvis Jämtland-Härjedalen) • Plats och adress (exempelvis Törners konditori, Storgatan 24, Östersund) • Datum och tid för årsmötet (exem­ pelvis måndag 25 januari kl 18.30)

medlemsannonser

Medlemsannonser Flytta till Torsåker i Ådalen! Ångermanälven, berg, skog och åkrar, mellan Kramfors och Sollefteå. Buss­ linje och tågstation. www.prastmon.se flyttatilltorsaker@gmail.com

Vore tacksam över att få sparpoäng, sak­ nar 410 000, med efterspar kan vi minska skulden som vi fortsatt har pga. hus som vi lämnade och sålde under 90 - talet.

GG6-0315

Familj söker gård/hus att köpa/hyra Västernorrland. Gärna plats kollektivt och hållbart tänkande, gärna odlings­ möjligheter. Intresse för andlighet. eddie.salgado@colligio.se

Nybliven pappa som studerar, behöver lösa ut mitt lån för att under­ lätta min ekonomiska situation. Skulle behöva 3.1 miljon sp.

GG7-0315

sparpoäng skänkes

Jag är en familjefar som behöver sparpoäng. Vi kommer att få ut vår sparande om 10 år. Vi kommer att vara tacksamma om DU kunde bidra med poäng.

GG8-0315

Till små jordbrukare i Skaraborg eller i dess närhet skänkes 3 800 000 sparpoäng med inriktning på betes­ djur, för att bevara öppna ängsmarker.

Naturälskare GG1-0317

sparpoäng önskas Ensamstående 3 barnsmamma efterlyser akut sparpoäng. 1.300.000 poäng skulle förenkla vardagen. Tar tacksamt emot alla poäng jag kan få.

GG2-0317 Sparpoäng önskas. Jag har löst ut mitt lån men saknar 25 miljoner poäng för att få ut eftersparandet. Alla små poäng tas tacksamt emot. GG3-0317 Finns det en vänlig själ som kan hjälpa med sparpoäng? Sjukpensionär och ensam mamma, 1 600 000 sp till att lösa lån så jag klarar ekonomin.

Tacksam för varje bidrag!

GG4-0315 Tar tacksamt emot sparpoäng.

Har flera eftersparkonton som är låsta på väldigt lång tid. Samt är en av de som fått låneinsatsen fryst. Tack på förhand.

GG5-0315

Sparpoäng önskas 2,1 miljoner för att lösa mitt lån och få ut mitt efterspar.

Tacksam för alla bidrag.

GG9-0315 Behöver er hjälp med 2 miljoner sparpoäng så att jag kan renovera min lägenhet. Jag är tacksam för alla poäng.

GG10-0315

Vill du också annonsera?

Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 ­nedslag (inkl. blanksteg).

Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt an­ nonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod.

Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev.

Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlems­ nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­Radannons, Box 216, 541 25 Skövde e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 21 dec 2017. Annonsstopp 30 okt. grus & guld · 3/2017

47

Respons

vad tycker du om tidningen?

Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

Uppskattade generationsmöten

fänkål och rädisor på tomten. Han kokar kaffe. Du kan läsa mer på http://www.cogrow.se/press/

Jag vill tacka för texten om Co-Grow.

Speciellt kul tyckte jag det var att läsa hur Karin Backström, red projektet kopplar I stället för samman äldre räntefrihet personer, som inte längre orkar sköta Jag läser att JAK förbere­ sina trädgårdar, der sig för att beskriva sin med yngre som särart på ett nytt sätt ef­ inte har råd med ter domen i Patent- och egna villor. Det blir marknadsdomstolen. Jag ett sätt att mötas tycker vi måste fokusera L ä s om tr ädgår dsdeln ing i G&G nr 2/17 över generations­ på att JAK är emot idén gränserna och litegrand utjämna skillnader­ om att pengar är något som kan växa - utan na mellan hur bostadsmarknaden ser ut för ett bytesmedel för att underlätta vardagen. våra olika generationer. Det hade varit kul Mångårig medlem att läsa mer om 30-åriga Hanna som kom i kontakt med 90-åriga Bo. JAK har precis inlett processen att ta fram Birgit L nya så kallade kärnvärden och i nästa nummer hoppas vi kunna berätta mer. När Vad kul att du uppskattade texten! Jag blev alla förtroendevalda på riksnivå spånade också nyfiken på Hanna och Bo och funder­ på ett styrelseseminarium nämndes bland ade på en uppföljning. Sedan förra Grus & annat begrepp som kooperativ, medlemsägd, Guld kom ut har de dock förekommit i flera solidarisk, spekulationsfri, hållbar, samvete andra medier och berättat om hur trevligt och rättvisa, tjänar ej pengar på pengar, ingen de har tillsammans. Bo lämnar odlandet till ränta på kapital - enligt referatet. Sedan dess Hanna, som bland annat drar upp tomater,

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

48

grus & guld · 3/2017

Facebook Gilla Grus & Guld på Face­ book – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Karin Backström, red

Nästa nummer kommer i brevlådan Detta och föregående nummer av Grus & Guld publiceras enbart digitalt, men 21 december blir det åter en papperstidning i brevlådan.

Grus & Guld som e-tidning hittar du på www.grusoguld.se/e-tidning.

Anmäl dig till nyhetsbrev Anmäl dig till Grus & Gulds nyhetsbrev på www.grusoguld.se så får du en avi­sering varje gång en ny tidning är ute – med direktlänk till e-tidningen.

Vad tycker du?

Har du tips, idéer eller åsikter om tidningen?

Som tack för publicerade synpunkter skickar vi en biobiljett (om du uppger din adress).

Du kan vara anonym i tidningen, men redaktionen måste veta vem du är.

Nästa nummer kommer i brevlådan!

grus & guld · nr x 20x x · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

har även frågan varit uppe i administrationen.

Den ska också diskuteras på årets höstseminarium. Har du förslag? Mejla jak@jak.se

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

fr ån JAK Medlemsban k

nr 3 · 2017

pris: 59 kr

Markbank ger unga chansen

Ute: 21 december

ny vd I JAK

Stadsdel får egna pengar

Klimataktivist med finansfokus Kamp för divestering

Annonsstopp: 30 oktober Manusstopp: 6 november

Ätliga skolgårda r · Bredbands bullerbyar

i USA

· Låneränta i JAK

Krönika

Åse Classon:

Bankerna skapar ofrivilliga tätortsbor För en tid sedan var jag på resa i norra

Lindesberg. Vi passerade bygder som Guld­ smedshyttan, Storå, Löa, Kloten, Stråssa, Ramsberg, Gammelbo, Allmänningsbo – och jag fick se och höra så mycket entusi­ asm. Här finns allt från stora industrier till mindre företag. En av de få allergifriskolorna i landet ligger här, liksom kulturcentrum, behandlingshem för missbrukare med mera.

Människorna jag mötte berättade med stolt­ het om den bygd de var födda och uppvuxna i, en fantastisk vacker Bergslagsmiljö med gam­ mal historia. Många gruvbrott, masugnar och hyttor är fint bevarade av lokala föreningar.

Det finns generellt en stor utvecklings­ potential, men det stora bekymret är oron över att tvingas flytta när man inte längre orkar bo kvar i sin stora villa.

sköta och som de gärna skulle lämna över till den yngre generationen. Men när det saknas seniorboenden och hyresrätter i bygden är de enda alternati­ ven att bo kvar eller flytta till en centralort.

Det senare kan också tvingas fram av pro­ blem med att få hushållsnära tjänster (städ­ ning, fönster­ tvätt, trädgårdsskötsel med mera) utförda på landsbygden. Företagen vill inte köra så långa sträckor.

Allt fler människor vill bo på den svenska

Statistiken visar att befolkningen på lands­

Många äldre människor tvingas bo kvar i

sina stora hus, som de inte längre orkar

bygden växer, men studerar man detta närmare så ser man att det bara gäller bygder där det finns fungerande service och annan infrastruktur, förutsättningar att jobba på distans och bra pend­ lingsmöjligheter.

Flera av våra stora centralorter är överbefolkade, varför ska vi då dessutom tvinga de som inte vill att bo där? ·

Foto: Snez ana Vucetic Bohm

landsbygden och förutsättningen för att de ska kunna det är såklart att det finns infra­ struktur, service och bostäder. På många ort­er från Abisko i norr till Smygehuk i söder råder det dock bostadsbrist idag.

För unga familjer är det på de flesta lands­ bygder omöjligt att bygga nytt hus då bankerna inte beviljar lån. Produktionsvärdet blir så mycket högre än husets marknadsvärde.

Att låna pengar för att renovera ett gammalt hus blir också på grund av marknadsvärdet så mycket dyrare på landsbygden än i den större staden. I staden höjer renoveringen husets värde, men inte på landsbygden.

Och hyresrätter råder det brist på.

” Flera av våra stora central­orter är över­ befolkade, varför ska vi då dessutom tvinga de som inte vill att bo där?”

Åse Classon Ordförande Hela Sverige ska leva

grus & guld · 3/2017

49

B Bildkommentar: Sara Elgeholm

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING