Grus & Guld nr 1/2021

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 1 2021 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 1 · 2021

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

England kan få medlemsbanker Kooperativ ska driva gård Moralisk gräns för rikedom

Varsamt skogsbruk Fantasi · Thomas· Piketty Budgetmat Skuldsättning Bygglån · Kolfinansiering · Lyckostunder · · Etikrådet

TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Drömmer du om en ny bostad?

MEN KANSKE inte vill binda upp dig på en fast månadskostnad? Med Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga.

Räkna ut din månadskostnad och ansök på jak.se

Innehåll grus & guld · 1/2021

England kan få medlemsbanker

Foto: Abigail Sykes

För första gången kan lokala banker bli verklighet i Storbritannien, som bara har nationella och kommersiella banker. · 9

Större lån till hållbara bostäder

12

JAK har fått ett ramavtal med Boverket som ger medlemsbanken möjlighet att låna ut till större byggprojekt. · 29

Etikrådet kan få ny roll

Ett annat skogsbruk. Det pågår en intensiv debatt om den svenska

Ett förslag på stämman syftar till att lyfta fram värdegrundsfrågor genom att ge etikrådet ett nytt uppdrag. · 29

skogen. Eva-Lotta Hultén förordar hyggesfritt skogsbruk.

Foto: Anna-K arin K arl sson

Sid 35

dessutom: kultur

Gårdskooperativ Med framtiden i sikte ställer Olle Forsell om sin gård till kooperativ drift.· 6 Foto: Valdemar Holmgren

32

Opinion:

ENSAM GÖR INGEN MILJARD

Lokala pärlor Marie Ange Holmgren-Sylvain tog kunskap från Afrika till Nepal. · 24

Limitarismen ser en moralisk gräns för rikedom.

Enligt modern penningteori blandar vi samman hur hushållsekonomi och samhällsekonomi fungerar, trots stora skillnader. · 31

krönika

I en ny studie säger sig rika människor ha fler lyckliga stunder i livet, men vad visar det egentligen? undrar Po Tidholm. · 43

omvärld

När en ny hållbar stadsdel växer fram är det osäkert om föreningar som motverkar resursslöseri kan vara kvar.· 10

analys

Att ställa den förhärskande ekonomiska logiken på huvudet öppnar upp för ett annat samhälle, skriver David Jonstad · 11 grus & guld · 1/2021

3

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlems­avgiften för JAK-medlemmar.

Tidningen utkommer med fyra nummer per år.

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Ansvarig utgivare: Maxwell Malavan

Grafisk form: ETC Kommunikation Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

foto: Emil A ssarsson

Redaktör: Karin Backström Mejl: grusoguld@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Medarbetare i detta nummer

Lösnummer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Tryck: V-tab, Vimmerby.

Upplaga: ca 20 000 ex Omslag: Mikael Karlsson arbetar för hyggesfria skogsbruksmetoder. Foto: Joakim Norgren Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

David Jonstad är journalist och författare med rötterna i Stockholm och vår tids överlevnadsfrågor i fokus. De senaste åren har han ägnat åt att bygga upp ett nytt liv – med odlingar, får, ankor och höns – på en liten gård i Dalarna. Den resan, i sol och regn, skildrar han i en ny bok, som är ute i augusti. Hans krönika på sidan 13 handlar om välfärd och arbete.

foto: Privat

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

4

grus & guld · 1/2021

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Miro Elgeholm från Göteborg är tecknaren som förutom att rita gillar att cykla, bada och dricka kaffe. Arbetstiden fördelas mellan jobben som personlig assistent och illustratör. I det senare är det främst egna projekt som gäller. Men det blir även ett och annat uppdrag som känns meningsfullt, som till exempel bildkommentarerna på baksidan av Grus & Guld.

Po Tidholm är journalist och författare med fokus på landsbygdsfrågor i allmänhet och norra Sverige i synnerhet. Han är även musikkritiker och krönikör. Sedan år 2000 bor han i Trönö, där han varit aktiv i byns utveckling. När han inte jobbar går han gärna med hunden i skogen eller lagar mat. Läs hans krönika om pengar och lycka på sidan 43.

Foto: Peter Hoel stad (CC-BY-4 .0)

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

är journalist, översättare och pedagog med fokus på omställning. Skog, antirasism, social rättvisa och inkludering är några områden hon gärna tar sig an. Hon bor i skånska Stehag där hon precis börjat engagera sig i byns tillsammansodling och hållbarhetsnätverk. Läs hennes reportage om hållbart skogsbruk på sidan 14.

foto: Marcus Elmerstad

Adressfrågor/e-tidning: Medlemsservice (nås bäst via meddelande i Internetbanken) Telefon: 0500-46 45 00

Abigail Sykes

välkommen

redaktören:

Skilda världar

Naturskog eller granplantering?

Jag minns när jag flyttade från stor­

staden till den gamla bruksorten, och såg fram emot att bo precis intill skog, skog och mera skog. Men de exakt lika långa barrträden stod i bister givakt i väntan på avverkning – och var inte alls lika välkom­ nande som de i naturreservatet hemma.

Det är skillnad på skog och skog.

För det otränade ögat har vi gott om den. Över halva Sverige är täckt av främst gran och tall. Det tränade ögat ser dock att mer än hälften av träden inte ens uppnått sin medelålder, och att äldre skogar med stora naturvärden försvinner i rask takt.

Det har länge pågått en dragkamp om

skogen, men med artutrotningen och klimatkrisen har den blivit allt intensivare.

Ska skog bevaras för att skydda biologisk mångfald och binda kol – eller ska den producera mer råvara för att ersätta allt från plast till bensin?

Sedan vi bestämde oss för att skriva om skogen har samhällsdebatten i ämnet full­ komligt exploderat. Men en aspekt som inte har berörts särskilt mycket är hur ett hållbart skogsbruk faktiskt kan se ut. I det här num­ ret tar vi er med genom de aktuella diskus­ sionerna till en skog som både producerar virke och ger plats för svampar, skalbaggar och blommor.

bank. Årsmötet där alla medlemmar har en röst är hjärtat i bankens demokrati. För att det ska klappa krävs möjligheter till insyn, kunskap och diskussion. Sedan medlems­ verksamheten på central nivå lades ned har flera aktiva JAKare saknat detta. Styrelsen har därför tillsatt ett särskilt utskott för frågan – och på stämman läggs det även fram förslag om ett utökat mandat för etikrådet. Även medlemstidningen har en roll att spela i föreningsdemokratin. Från och med detta nummer välkomnar vi en ny ansvarig utgivare för Grus & Guld. Ambitionen är dock fortsatt att göra en tidning som mer liknar naturskogen än granplanteringen.

Källa: Klass i Sverige, Therborn m fl, Arkiv, 2021

Grunden för att bekämpa ekonomisk ojämlikhet är insikten att ingen har förtjänat sin rikedom ensam.”

Ingrid Robeyns, professor i etik, sid 33

Grönt saknas Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se

foto: Olof Thiel

”Äldre skogar med stora naturvärden försvinner i rask takt”

Snart är det stämma i JAK Medlems­

Från att ha varit ett av världens mest jämlika länder är Sverige idag det europeiska land där klyftorna ökar snabbast. I tegelstenen Klass i Sverige presenterar 40 forskare statistik och analys som på område efter område visar hur detta påverkar oss. Goda förutsättningar att tjäna pengar på pengar har bidragit till ett samhälle där människor lever i skilda världar.

Trots fina ord om en grön och rättvis omstart efter pandemin är bara en mindre del av de enorma resurser som har avsatts inriktade på hållbar återställning. Det framgår av en studie som granskat satsningarna i världens 50 största länder. Författarna påpekar dock att det ännu inte är för sent att ändra inriktning. Gör om, gör rätt!

Källa: Are We Building Back Better? Oxfords universitet, Unep m fl, 2021 grus & guld · 1/2021

5

Gårdskooperatör Olle Forsell

Du har startat ett kooperativ för att utveckla verksamheten på din gård, varför det?

– Som läget ser ut i världen idag är det viktigare än någonsin att bevara och sprida kunskapen om hur vi producerar mat lokalt och binder kol i jorden. Men spekulationen har drivit upp priserna och många unga som vill ägna sig åt jordbruk kommer inte åt mark. På min gård finns förutsättningar att utveckla en massa olika bra saker, men jag hinner inte allt själv.

text

karin backström foto

Anna-Karin Karlsson

Vilka är med?

– Hittills är vi en handfull personer, bland annat en kock och en trädgårds­ mäst­are. Men vi letar efter fler som vill vara med. Vi är inget kollektiv utan ser framför oss att vi skapar en by med ett gemensamt företag som förädlar och levererar mat till närområdet. Vi har även stödmedlemmar utanför gården.

Hur är intresset?

– Flera har hört av sig, men med blandat resultat. Många undrar vad lönen är, men vi startar företag tillsammans och blir det överskott får vi bestämma vad vi gör med det då. Det är ett fantastiskt liv med fantastisk mat här, men hårt arbete och inte mycket pengar.

Hur finansierar ni nya projekt?

– Många bra idéer faller på svårigheten att få fram kapital. Vi skulle till exempel kunna sätta upp solceller, men har inte råd. Vi har köpt kor med hjälp av crowdfunding. Den enda bank som velat låna ut är vår lokala sparbank som ser värdet av verksamheten för bygden.

6

grus & guld · 1/2021

Namn

Olle Forsell

Ålder 67 år

Yrke

Entreprenör inom natur- och hästturism, vildmarkskock mm

Gör

Ställer om gården han haft i 22 år till kooperativ drift.

LÄS MER: www.kalvefalls.se

inspiratör

grus & guld · 1/2021

7

omvärld

Johan Pettersson, generalsekreterare Oxfam, januari 2021

Statligt museum stöds av storbank Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet har tecknat ett sponsringsavtal med Swedbank. I utbyte mot 15 miljoner kronor får storbanken bland annat agera som museets bollplank och rådgivare, samt vara med och ta fram en mobil utställning. Upplägget har fått kritik för att strida mot kravet på opartiskhet i statlig verksamhet och anmälts till Justitieombudsmannen. Museet försvarar avtalet med att det har sista ordet i allt innehållsarbete.

Vill du provbo på östra Gotland? provbo.nygarn.se

foto: Jessica Gow/T T

jämlikheten O ökar mer än man någonsin tidigare uppmätt. Den stora klyftan mellan rika och fattiga visar sig nu vara lika dödlig som viruset”

Lån som ges utan säkerhet ökar kraftigt, liksom svårigheterna att betala dem.

Konsumtionslånen ökar Allt fler lån tas för att lösa andra lån, eller betala såväl spontana inköp som nödvändiga utgifter.

Samtidigt växer skuldberget hos inkassoföretagen. Överskuldsättning Lån utan sä­

kerhet – så kallade konsumtions­ lån – utgör nu i snitt en femtedel av hushållens totala lån, men står för över hälften av betalningarna i räntor och amorteringar. Flera lån­ tagare får betalningsproblem redan kort efter att lånen beviljats, enligt Finansinspektionen.

SCBs statistik visar att konsumtions­­

lånen har ökat från 181 till 260 miljarder kronor de senaste fem

åren. Samtidigt visar en ny rapport från Konsumentverket att skulderna som lämnats till Kronofogden för indrivning vuxit med 15 miljarder kronor under samma tid. Även det mångdubbelt större skuldberget hos privata inkassoföretag har fördubb­ lats. Många av konsumtionslånen är extremt dyra, trots reglering.

Konsumentverket uppmanar nu regeringen att se över flera områden, till exempel den offensiva mark­ nadsföringen, möjligheten till bättre kreditbedömningar, spel på kredit och svårigheten att lyckas slutbetala en skuld när den först räknas av mot tickande ränta och avgifter.

Karin Backström

Läs mer: Konsument på kredit, Konsumentverket, 2021

Penningsystem under utredning De statligt utgivna kontanterna har nästan totalt ersatts av de digi­

tala pengarna, som skapas när privata banker beviljar lån. Dessutom förändras sättet vi sköter våra betalningar på snabbt av nya aktörer och ny teknik. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska se över statens roll på betalningsmarknaden. Utgångspunkten är att den måste fungera tryggt, säkert och vara tillgänglig för alla. Utredningen ska även ta ställning till behovet av en e-krona, utgiven av Riksbanken.

– Det här är en historisk chans att skapa ett penningsystem som

Ö

ProvBo 8

grus & guld · 1/2021

gynnar alla, kommenterar föreningen Positiva Pengar som menar att penningskapandet och hur de nyskapade pengarna används är avgöran­ de för samhällsutvecklingen.

I ett uttalande påtalar de att senast makten över penningskapandet var uppe för politiskt beslut var vid sekelskiftet – då med resultatet att Riksbanken fick nuvarande sedelmonopol.

Utredningen om statens roll på betalningsmarknaden ska lägga fram sitt betänkande i november 2022. Särskild utredare är förra moderatleda­ ren Anna Kinberg Batra. KB

Britter vill starta medlemsbanker foto: CSBA

För första gången kan medlems­ ägda lokala banker bli verklighet i Storbritannien, som bara har nationella och kommersiella banker.

Just nu arbetar sju regioner för att få tillstånd och ytterligare tolv är intresserade. medlemsbanker Ett av bankprojekt­en

Innan 1980 fanns det regionala

banker i Storbritannien, men den då­ varande regeringen valde att slå ihop bankerna som sedan såldes vidare.

– Storbritannien är ett ovanligt land på det sättet att vi bara har nationella banker. Fram till 2014-2015

Datorn i lådan klarar de flesta bankärenden och kan till exempel placeras på ett bibliotek.

hade Bank of England inte godkänt någon ny bank på över hundra år, men nu, i alla fall teoretiskt, kan vem som helst öppna en bank, säger James M Moore på CSBA, en organisa­tion med syfte att starta och stötta lokala och oberoende banker.

– Dagens banker tjänar inte be­ folkningen, de tjänar sig själva och därför har de inte längre folkets förtroende, säger han och förklarar varför med hjälp av organisationens ABC-modell (se faktaruta). foto: Privat

som är på gång är North West Com­ munity Bank, ett samarbete mellan de tre kommunerna Preston, Wirral och Liverpool i nordöstra England.

– De banker som finns idag har slutat att låna ut pengar. I Stor­ britannien läggs ungefär 60 bank­ filialer och 300 bankomater ned var­ je månad, säger Janette Williamson, kommunpolitiker för Labourpartiet i Wirral, som ligger norr om Wales.

Hon berättar att den tilltänkta bankens upptagningsområde har en väldigt hög andel människor som lever i social utsatthet och många små- och medelstora företag.

– Båda grupperna sviks av bank­erna.

När North West Community Bank blir verklighet om ungefär två år är tanken att den inte ska investera i oetiska och miljöskadliga verksam­ heter, och förtjänsterna ska föras tillbaka till lokalsamhället.

– Som politiker jobbar jag för att välstånd ska stanna i regionen, till ex­ empel genom hur vi upphandlar varor och tjänster. En medlems­ Janette ägd, regional bank Williamson länkar fint in i den strategin, säger Janette Williamson.

– Lokala eller regionala banker som

till exempel finns i Sverige, Tyskland och Frankrike har bättre kunskap om området de verkar i och ser till små­ företagarnas och vanligt folks behov på ett annat sätt. De kommersiella, nationella bankerna drivs framför allt av algoritmer och datorer, säger James M Moore, som under zoom-intervjun sitter framför en liten låda, som visar sig vara a bank in a box.

– Vi hjälper också till med de tekniska aspekterna av att starta en bank. Den här datorn i lådan bakom mig klarar alla bankärenden och kan ställas på vilken lämplig plats som helst.

Innan de första ”bankkontoren”

öppnar i Liverpool, Wirral och ­Pres­ton ska en 800 sidor lång licens­ ansökan fyllas i och godkännas och ytterligare tio miljoner pund samlas in. Därefter ska representanter från centralbanken godkänna alla person­ er som ska ingå i bankens styrelse.

– Det är en krånglig process, men det svåra är varken pengar eller licensansökan, utan att hitta rätt folk. Samtidigt vet vi att det finns bankanställda som tröttnat på banking as usual och vill göra en insats för samhället. Jag känner mig rätt säker på att bankerna kan bli verklighet, säger James M Moore.

kristin karlsson

fakta

Förtroendets ABC Följande krävs för att en bank ska få förtroende, enligt CSBA: A: align – att människor känner att de och banken har liknande intressen.

B: benevolence – att människor upp­ lever att banken står på deras sida.

C: competence – att människor litar på att banken har nödvändig kunskap.

Källa: Community Savings Bank Association (CSBA). grus & guld · 1/2021

9

omvärld foto: Rik ard Rensfelt

Svårt finansiera sociala innovationer Vägen till finansiering för sociala uppfinningar – som till exempel en egnahemsfabrik för unga, ett återbruksföretag eller en byskola – är svår. Det visar en utvärdering av nio projekt som fått stöd av Mikrofonden (se G&G 3/20) inom ramen för ett Vinnova-finansierat projekt.

Av aktörerna som intervjuas har många tidigare fått kalla handen av traditionella finansiärer, och tvingats ta privatekonomiska risker för att kunna genomföra sina idéer.

Källa: Finansiering av sociala innovationer, Serus, 2020

miljarder kronor efter skatt blev de fyra största bankernas vinst 2020. källa: Dagens ETC

illustr ation: No-longer-here/Pix abay

Läget för demokratin har aldrig sett så dystert ut i modern tid. Flera stater använder pandemin för att begränsa det demokratiska utrymmet och mindre än hälften av världens befolkning lever nu i länder som kan betecknas som demokratiska, enligt the Economists årliga demokrati­ index. I 116 av 167 undersökta länder försämrades demokratin under 2020. Sverige klassas dock fortsatt som världens tredje mest demokratiska land, efter Norge och Island. källa: Democracy Index 2020, EIU, 2021

10

grus & guld · 1/2021

”Vi får inte plats i den hållbara staden” Den nya stadsdelen ska vara inklu­ derande, grön och dynamisk – ändå ser det mörkt ut för små verksam­ heter som motverkar resursslöseri.

Bruno Chies, som tar vara på matsvinn, ser ett systemfel. hållbar stad – Vi vill synliggöra det

ohållbara i matsystemet och visa hur mycket som slängs. Därför tar vi vara på mat som annars förfars, förklarar Bruno Chies, ordförande för Solidariskt kylskåp (Solikyl) i Göteborg.

Flera gånger i veckan hämtar ideella maträddare livsmedel från butiker och ställer i kylskåp, ur vilka vem som helst kan hämta. Tidigare har de även delat ut överbliven mat tre gånger i veckan vid den centralt belägna lopp­ marknaden Kommersen.

Men nu är det slut med det.

Kommersen ligger på Masthuggs­ kajen där en ny hållbar stadsdel ska växa fram. Byggnaden är gammal och ska ersättas med en ny. Verksamheten har fått flytta ut. Och Bruno Chies ser inga förutsättningar för att Solikyl el­ ler grannföreningen Cykelköket, som renoverar övergivna cyklar, ska klara de nya hyresnivåerna.

– Den nya stadsdelen ska främja hållbara livsstilar, samtidigt drivs vi ut av marknadshyror. Vi passar inte in i

den rådande hållbarhetspolitiken trots att vi skapar stora miljömässiga och sociala nyttor, säger han.

I en intervju för Dagens Nyheter

pekar även en företrädare för det kommunala utvecklingsbolaget på dilemmat: De vill ha kvar verksam­ heterna i det nya området, men mås­ te ta ut marknads­ mässiga priser.

– Politiker och tjänstemän har försökt hjälpa oss, men allt går ut på Bruno Chies att passa in oss i en struktur där det överordnade målet är att göra bra affärer mätt i kronor och ören, säger Bruno Chies.

Han ser en motsättning mellan ett system som värderar allt i pengar, och verksamheter som drivs helt ideellt av människor som vill rädda mat eller laga cyklar – inte driva företag eller jaga bidrag.

– Vi borde tala om hur andra värden än de rent ekonomiska kan synlig­ göras och värderas i stadsplaneringen, säger han.

– Man kan åstadkomma extremt mycket bara genom att ta vara på de resurser som finns. foto: privat

Dystert för demokratin

Solikyls maträddare delar ut överbliven mat utanför loppmarknaden Kommersen i Göteborg. När en ny stadsdel ska växa fram är det osäkert om de kan vara kvar.

Karin Backström

foto: Marcus Elmerstad

”Vi står inför svåra prioriteringar på lite längre sikt” omvärldsanalys i blir allt fler som betrak­ tar den nuvarande eko­ nomiska modellen som i grunden ohållbar. Inte bara för att den driver en ständigt ökad konsumtion och skuldsättning, men också för att den inte förmår skapa det ökade välstånd som den utlovar.

Visst, mätt i kronor och nybilsförsälj­ ning gör den det, men om vi betrak­ tar välstånd som ett mått på hur väl vi mår ser det mörkare ut. Den psykiska ohälsan ökar världen över i takt med BNP-kurvans uppgång.

Detta är en existentiell kris för vårt samhälle som berör oss alla. Vad lever vi för egentligen? För att ta vara på li­ vet och den glädje som det kan ge oss?

Eller är vår uppgift att svära trohet till det ekonomiska systemet och slita livet ur oss i syfte att bidra till konsumtions­ ökningen? en rådande politiken utgår från det senare.

Arbetslinjen gäller. Alla fogar dock inte in sig i le­ det, en växande skara har utifrån ­olika bevekelsegrunder börjat kliva bort från ekorrhjulet. Flera har bosatt sig på landsbygden och blivit delvis själv­ försörjande, såsom jag och min familj har gjort. Det är en trend som hittills knappt har registrerats på politik­ernas radar, men i vintras publicerade Göte­ borgsposten en uppmärksammad debattartikel under rubriken ”Ekorr­

David Jonstad hjulsavhopparna snyltar på de som jobbar och betalar skatt”.

Resonemanget som fördes om att livet går ut på att arbeta så mycket ­ man kan eftersom det är vad systemet kräver var rätt obehagligt, men texten snuddade ändå vid stora och viktiga frågor som förtjänar att diskuteras be­ tydligt mer: Hur finansierar vi välfär­ den om ekonomin krymper? Särskilt om betydligt fler än i dag skulle välja att lönearbeta mindre för att i stället försörja sig mer på sätt som inte kräver konsumtion? et enkla svaret är att sät­ tet som vi tar in skatt på inte är hugget i sten, det behöver ständigt för­ ändras i takt med att samhället för­ ändras. I fall fler väljer att lönearbeta mindre anpassar vi skattesystemet till det – snarare än att medborgarna ska anpassa sig till skattesystemet.

Det svåra svaret är att den välfärd som vi har byggt upp är en produkt av en fossildriven tillväxtekonomi. Vi kom­ mer inte runt detta. Det är knappast möjligt att upprätthålla dagens nivå av offentlig konsumtion i fall den ekonomiska aktiviteten skulle minska i linje med vad som krävs – både för att hejda klimatförändringarna och övriga ekologiska kriser. Det kommer innebära svåra prioriteringar, särskilt på lite längre sikt. Samtidigt innebär detta att vi då, om inte förr, verkligen

behöver utmana kravet på att till varje pris maximera mängden ­löne­a​rbe­ te och konsumtion. Som Nina Björk tidigare har uttryckt det i denna tidning (G&G nr 4/19): ”Den rationella ekonomiska frågan är: vilket arbete behöver utföras i sam­ hället så att vi människor kan få det vi behöver utifrån de knappa resurser som existerar på jorden? Och inte, som vi gör nu, fråga oss: vilka arbeten ska vi hitta på så att människor kan få lön?”. et eggande med att ställa den förhärskan­ de ekonomiska logik­ en på huvudet är att det öppnar upp för ett annat sam­ hälle. Det förflyttar fokus från glo­ bala och abstrakta pengar till sådant som har verkligt värde och ofta lokal koppling: relationer, jord, skog etc.

Sådant som far rätt illa i ett system vars själva kärna är att snylta på såväl människor som planeten vi bor på.

Samtidigt är det just dessa värden som är grundbultarna i ett samhäl­ le som är långsiktigt hållbart. Något man som ”ekorrhjulsavhoppare” får en försmak av.

David Jonstad Journalist och författare grus & guld · 1/2021

11

95 procent av de brukade skogarna i Sverige förvaltas med så kallat trakthyggesbruk – även kallat kalhyggesbruk.

Kalhygget på bilden finns i Jokkmokks kommun.

12

grus & guld · 1/2021

Foto: Marcus Westberg

Vägval skogen Diskussionens vågor går höga kring hur vi bäst tar hand om skogen i en tid med klimatkris och artutrotning. Hur kan ett hållbart skogsbruk se ut i praktiken?

Grus & Guld har talat med sakkunniga och gett sig ut bland träden.

TEXT Abigail Sykes

grus & guld · 1/2021

13

Foto: abigail sykes

L

uften är fuktig. Riset kna­ kar under fötterna medan den tjocka mossan dämpar fotstegen. Förra året avver­ kade Göteborgs stad här på uppdrag av företaget Plock­ hugget. De hade beställt virket med särskilda önskemål om hur trädfällningen skulle gå till för att vara så klimatsmart som möjligt.

Vid en snabb blick syns det knappt att någ­ ra träd har huggits ner. Stubbarna är utsprid­ da mellan alla träd som står kvar. Granarna som har fällts var noga utvalda för att ge mycket virke, samtidigt som luckorna efter dem har gett skogen möjlighet att återgå till I granplanteringar är en så naturlig form som möjligt. det ofta nästan dött på – Om man ska förändra en granplantering marken, eller mycket mossa. Vid plockhuggmåste man öppna upp mer för att få in ljus ning blir det så småtill andra arter. Då kan de sätta fart väldigt ningom ett mer varierat snabbt. Det finns ofta redan plantor eller markskikt med gräs, blåbärsris och blommor, frön, säger Eva-Lotta Hultén på Plockhugget. enligt Eva-Lotta Hultén.

Det som växer upp efter avverkningen är 14

grus & guld · 1/2021

troligen snarare ek, björk, rönn, tall, oxel eller sälg än fler granar. Men vilka arter det blir får naturen bestämma. Plockhugget menar att detta ger större artrikedom och biologisk mångfald. Dessutom får skogarna större motståndskraft mot allt från stormar till bränder och sjukdomar – fenomen som blir vanligare i ett förändrat klimat.

··· Åsikterna om den svenska skogen går isär

och under det senaste halvåret har debatten formligen exploderat. Med klimatkris och artutrotning har dragkampen mellan pro­ duktion och naturvård eskalerat, och bilden av skogsindustrin som en nyckelspelare för hållbarhet har fått mothugg från flera håll.

Bland annat har landets största skogsägare, statliga Sveaskog, tilldelats Jordens vänners Greenwashpris – en utmärkelse till aktörer som framställer sin verksamhet mer miljö­

Foto: abigail sykes

- Det vore bra om fler privatpersoner valde hur deras skog skulle skötas. Många skulle nog välja att plockhugga, säger Eva-Lotta Hultén.

vänlig än den är. Sveriges största morgon­ tidning har publicerat en kritisk granskning av den storskaliga skogsavverkningen, och Sveaskogs vd har bytts ut.

Både Världsnaturfonden, WWF, och Natur­ skyddsföreningen har kommit med nya rapporter som efterlyser ett ökat skydd av skogen och en kampanj för att bevara samis­ ka skogar har fått stor spridning. Dessutom visar två nya dokumentärfilmer på stora problem med dagens skogsbruk (se sid 30).

Frågan är även högaktuell eftersom den statliga skogsutredningen är ute på remiss fram till sista april. Utredningen kom till som en del av Januariavtalet för att hantera konflikten mellan å ena sidan naturvård och biologisk mångfald – och å andra sidan pro­ duktion och äganderätt. Syftet har varit att stärka äganderätten och göra naturskyddet mer flexibelt för att underlätta för enskilda markägare, samtidigt som Sveriges interna­ tionella åtaganden om biologisk mångfald beaktas.

När betänkandet lades fram i november fick det kritik.

– Utredningen har prioriterat de politiska signaler som funnits om ökad produktion och uttag från skogen på kort sikt framför miljökvalitetsmålen och Sveriges internatio­ nella åtaganden, säger Peter Roberntz, senior skogsrådgivare på WWF. Skogsindustrierna däremot menar att utre­ daren haft oproportionerligt stort fokus på biologisk mångfald och på hur mer skog ska undantas från brukande.

··· Många, både inom skogsindustrin och

politiken, beskriver skogen som nyckeln till grön tillväxt och cirkulär ekonomi. Skogens grus & guld · 1/2021

15

I utkanten av området som avverkades med naturnära skogsbruk förra året syns skillnaden mellan en granplan­ tering (till vänster) och en mer naturlig skog (till höger) tydligt.

förnybara råvaror ska användas till bostäder, påsar, kläder – och ersätta allt från plast till bensin. Det talas om biobaserad ekonomi.

Samtidigt ska skogen motverka den globala upphettningen genom att binda kol och urlaka koldioxid från atmosfären. Och så ska den skydda den biologiska mångfalden i en tid när det talas om den sjätte massutrot­ ningen av arter.

Går det ihop?

– Jag begriper inte varför skogsnäringen inte både kan säga att den är jättebra på att göra fiffiga produkter på effektivt producerad industriråvara, och att detta har ett pris vi inte vet hur vi ska hantera i form av problem med att bevara arters livsmiljöer, säger Per Angelstam, professor i skogs- och natur­

”Skogens förnybara råvaror ska ersätta allt från plast till bensin” resursförvaltning vid Sveriges lantbruksuni­ versitet, SLU. Idag förvaltas 95 procent av de brukade skogarna i Sverige med så kallat trakthygges­ bruk. Det innebär att en ny generation träd planteras samtidigt, röjs och gallras under uppväxten för att sedan slutavverkas. Därpå planteras ett nytt bestånd och cykeln uppre­ pas. Kritiker brukar kalla det kalhyggesbruk.

16

grus & guld · 1/2021

Per Angelstam menar att frågan huruvida dagens svenska skogsbruksmodell är hållbar kan besvaras på två sätt.

– Utifrån frågan om industrin har en ut­ hållig produktion av virke blir svaret ja. Men utifrån miljömålen om en hållbar produktion som bevarar biologisk mångfald och sociala värden blir svaret nej. Vill man både ha indu­ striråvara och biologisk mångfald måste man i stället använda sig av flera olika bruknings­ metoder, säger han. Även Peter Roberntz på WWF ser en kon­ flikt mellan produktionsmål och miljömål i dagens skogsbruk.

– När skogsnäringen hävdar att den kan ersätta fossila produkter tar den inte höjd för bevarandet av den biologiska mångfalden, säger han.

··· Idag ersätts 4000 hektar skog med höga

naturvärden årligen med jämngamla plantor av samma sort. Om utvecklingen fortsätter kommer merparten av den virkesproduce­ rande skogen bestå av i snitt 30-åriga plan­ tage år 2100, enligt Skogsstyrelsens senaste konsekvensanalys från 2015.

Många sällsynta arter lever bara i äldre skogar.

– Gränsvärdena för gammal skog är 140 år i norra Sverige och 120 år i södra. Men en 120årig tall är inte ett gammalt träd, i norr kan

Foto: eva-lot ta hultén

Foto: w wf

de bli 700 år, säger Peter Roberntz.

Idag är cirka 61 procent av den produktiva skogsmarken under 60 år och bara 3,7 pro­ cent av den är skyddad, nedanför den fjällnä­ ra skogen. Enligt den internationella konven­ tionen för biologisk mångfald ska minst 17 procent av landytan vara skyddad och bestå av olika typer av väl fungerande ekosystem som inte är fragmenterade.

Inte ett enda av Sveriges miljömål som är kopplade till skog har uppfyllts. Och bara en av de 15 olika skogstyperna har gynnsam bevarandestatus, samtidigt som över hälften av landets 4 700 rödlistade arter är direkt kopplade till skogen.

– Lagstiftningen är till intet förpliktigande när det gäller naturhänsyn. Skogsägare avver­ kar fortfarande skog som har klassats som nyckelbiotop (det vill säga med mycket stor betydelse för skogens växter och djur - reds anmärkning). Artdatabanken menar att det skogsbruk som bedrivs i dag är ett av de vär­ sta hoten mot de rödlistade arterna i skogen, säger Peter Roberntz.

– Forskningsrapporter visar hur tondövt skogsbruket har varit för frågan om skogens motstånd mot klimatförändringar, säger Peter Roberntz, WWF. Foto: privat

··· En allt mer brännande fråga är motsätt­

ningen mellan trakthyggesbruk och samers rättigheter. Några av renarnas viktigaste födokällor – mark- och hänglav – slås ut när skogar i renbetesområdena avverkas. Det kan ta århundranden innan hänglaven åter­

Per Angelstam, SLU, menar att dagens polariserade debatt behöver ersättas av större samverkan mellan skogsägare, brukare och nyttjare på landskapsnivå. grus & guld · 1/2021

17

hämtar sig. Även markberedningen dödar marklaven, som har minskat med 70 procent sedan 1950-talet. Tillsammans med klimat­ förändringarna gör detta att hela rennäring­ en och samernas traditionella kultur hotas.

– Att Sverige koloniserat Sápmi har lett till konflikter mellan markägare som äger skog enligt svensk lag, och den traditionella rätt

”Det finns en möjlighet att mer än fördubbla mängden kol som lagras” som samerna har. Olika intressen kommer i konflikt och de är inte förenliga utifrån det sätt skogsbruket bedrivs idag, säger Peter Roberntz.

··· Åter till Eva-Lotta Hultén i skogen

Källor: Sveriges arter och naturtyper i EUs art- och habitatdirektiv, Naturvårdsverket, 2020 Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer, Artdatabanken, 2020 Skoglig konsekvensanalys, Skogsstyrelsen, 2015 Natural climate solutions, Griscom m fl, PNAS, 2017 Skogen, klimatet och den biologiska mångfalden, Naturskyddsföreningen, 2021 Att se skogen och inte bara träden, WWF, 2020 Information från: regeringen.se, sverigesnatur. org, arvasfoundation. com, skyddaskogen.se samt landetsfria.nu.

18

grus & guld · 1/2021

utanför Göteborg. För det finns alternativ.

Metoden som Plockhugget använder kallas naturnära skogsbruk. Målet är att skogen som brukas ska bli så lik en obrukad skog som möjligt. De viktigaste inslagen är att inte arbeta med kalhyggen, gifter, gödsling eller plantering av främmande trädslag.

I företagets riktlinjer ingår även bland annat att lämna kvar så mycket som möjligt av stubbar, stammar, grenar, bark och ris på marken, att inte gräva nya diken och att lämna minst fem evighetsträd och fyra hög­ stubbar per hektar.

Eva-Lotta Hultén säger dock att det är svårt att sätta upp exakta regler. I stället är det bättre att utgå ifrån förutsättningarna på platsen. Helst undviker Plockhugget exem­ pelvis att fälla träd nära vattendrag, men just i det här skogspartiet behövde granar tas ner vid bäcken för att göra miljön mer naturlig.

– De hör inte alls hemma vid bäcken, och nu när det är mer öppet kommer vi att se mer blommor här som skogsvioler och har­ syra. Annars försöker vi inte styra åt något visst håll, utan vi ser vad som växer fram naturligt. Vi påstår inte att vi lämnar efter oss helt naturliga skogar, men det är mer naturli­ ga skogar, säger hon.

Eva-Lotta Hultén ser många fördelar med ett naturnära skogsbruk, inte minst för klimatet. Eftersom merparten av kolet i de boreala barrskogarna på norra halvklotet finns i marken frigörs stora mängder koldi­ oxid vid trakthyggesbruk. Merparten av de underjordiska mykhorrizasvamparna som är viktiga för kolinbindingen dör vid kalavverk­ ning. Vid plockhuggning däremot överlever de och nästan inget kol släpps ut från mar­ ken, berättar hon.

··· Det finns flera olika benämningar på hyg­

gesfria skogsbruk. Plockhuggning, Lübeck­ modellen, naturnära skogsbruk, ekosystem­ baserat skogsbruk, kontinuitetsskogsbruk, blädning och naturkultur är några. Även om metoderna kan skilja sig åt på vissa punkter har de gemensamt att ett större område ald­ rig avverkas samtidigt, endast enskilda träd.

Mikael Karlsson är expert på den så kallade Lübeckmodellen, som även kallas prozess­ schutz (process-skydd) eftersom skogsbruket utformas för att efterlikna och ge utrymme för skogens naturliga processer. Även han lyfter fram vinsterna för klimatet med ett förändrat skogsbruk. Han menar att det går att uppnå Parisavtalets 1,5-gradersmål genom att radikalt minska fossila utsläpp genast och samtidigt skydda och restaurera kolsänkor som skog. Det är också budskapet från FNs klimatpanel.

– Det finns en möjlighet att mer än dubbla mängden kol som lagras i den svenska skogs­ marken de kommande 100 åren. Och det har också många sidovinster, som biologisk mångfald, vattenkvalitet, minskat närings­ läckage och rekreationsvärden, säger han.

Peter Roberntz på WWF tycker däremot att det är olyckligt att den svenska skogen används som slagträ i klimatfrågan då han framför allt ser den som ett konsumtions­ problem. Beroende på vilka antaganden och avgränsningar som görs kan beräkningar be­ visa både att det är bättre att avverka och att det är bättre att låta skogen stå för klimatets skull, vilket riskerar att ge en oändlig debatt som inte leder framåt, menar han.

– Skogsnäringen har kampanjat i tio år

Foto: Ewa Stackelberg

Foto: Fredrik Sandberg/T T

En skog med jämngamla barrträd. Idag är cirka 61 procent av den produktiva skogen under 60 år.

Foto: Anne Dillner/Scandinav/T T

För skogsindustrin blir det billigare om skogsägarna avverkar ett helt bestånd unga träd, säger Eva-Lotta Hultén.

för att industriskogsbruket kan vara bra för klimatet, och fått gehör hos politikerna. Men det är inte så enkelt, säger han.

För att beskriva frågans komplexitet be­ rättar han till exempel att tätt planterade skogar ökar kolinlagringen samtidigt som de missgynnar biologisk mångfald. Och skogs­ bränder frigör kol samtidigt som många arter behöver dem för att trivas.

– Vi tycker absolut att det behövs mer kon­ tinuitetsskogsbruk, men man borde bedöma hur olika skogsekosystem bäst brukas för att gynna de värden vi vill skydda och då kan det vara bättre att ha trakthyggesbruk på vissa platser men med tillräcklig naturhänsyn, säger Peter Roberntz.

··· Liksom Mikael Karlsson, Peter Roberntz och

flera andra ser även Eva-Lotta Hultén ett problem för mångfalden av arter med trakt­

hyggesbruk av skogen.

– Det finns inga studier som visar att kal­ hyggen är bättre för den biologiska mång­ falden. Och mångfalden är inte bara trevlig, den fyller även en funktion för skogens förmåga att överleva och producera virke, säger hon.

Här finns alltså även ett ekonomiskt ar­

Mikael Karlsson, grundare av Ecoforestry foundation, har prisats för sitt arbete med hållbart skogsbruk

”Hyggesfritt skogsbruk blir mer lönsamt sett till helheten” gument för kontinuitetsskogsbruk. Och det finns fler. Timo Pukkala, professor i skogs­ förvaltningsplanering vid Skogshögskolan i Finland, menar att ett hyggesfritt skogsbruk blir mer lönsamt för skogsägaren sett till helheten. Visserligen blir själva avverkningen dyrare med plockhuggning, men ofta får grus & guld · 1/2021

19

Foto: Abigail Sykes

Regnet har lockat fram flera små bruna groddjur.

Foto: Abigail Sykes

– Du behöver inte röja i en skog. Träd trivs inte att stå tätt, så de självgallrar, säger Eva-Lotta Hultén, Plockhugget.

ägaren mer betalt eftersom det är de mest inkomstbringande träden som tas ner. Dess­ utom försvinner i princip samtliga kostnader för att sköta skogen: köp av plantor, plante­ ring, gödsling, röjning och gallring.

Att det svenska skogsbruket ändå domine­ ras av trakthyggesbruk kan ha flera förkla­

”Stora bolag borde ha ett mycket större proportionellt ansvar” ringar. Enligt Eva-Lotta Hultén utgör såg­ verken ett hinder – de är inte byggda för att hantera de grova stammar som premieras i plockhuggning. Ett annat är att det bara finns ett fåtal personer i Sverige med kompetensen att planera en mer avancerad plockhuggning 20

grus & guld · 1/2021

och det saknas mer omfattande utbildningar.

Hon påpekar även att skogsindustrin vill ha stora volymer. För den blir det billigare om skogsägarna avverkar ett helt bestånd av små, unga träd, säger hon.

Peter Roberntz betonar att små skogsägare har helt andra förutsättningar än storbola­ gen, vilket enligt honom är en aspekt som ofta glöms bort i debatten.

– Många mindre ägare tillhör ingen skogs­ ägarförening och kan inte få kunskapsstöd så de är helt beroende av virkesköpare, som ofta har kortsiktiga intressen. Jag tror att det finns en massa mindre skogsägare som vill göra bra saker. Stora bolag borde ha ett mycket större proportionellt ansvar för håll­ barheten, säger han.

···

Foto: mik ael k arl sson

Eva-Lotta Hultén tror att vinden håller på

att vända. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att främja och ge rådgivning kring hygges­ fritt skogsbruk och stora statliga skogsägare som Fortifikationsverket har fått i uppdrag att öka andelen hyggesfritt. Kommuner som Göteborgs stad, Nybro, Södertälje och Falun är helt hyggesfria medan andra kommuner har börjat att testa hyggesfritt.

– Vi skulle kunna vara i början av ett systemskifte. Jag är helt övertygad om att det kommer att hända, frågan är bara om det händer tillräckligt fort för att ha effekt, säger hon.

För att främja det naturnära skogsbru­ ket krävs en större efterfrågan på hållbart skogsbruk från köpare på alla nivåer, enligt Eva-Lotta Hultén. Hon menar att de som jobbar med skog eller äger skog har stor möj­ lighet att göra skillnad, men att alla invånare

behöver ställa krav på politikerna att arbeta för ett mer hållbart skogsbruk.

– Det vore fint om fler organiserade sig i miljöorganisationer och i skogsfrågor. Jag tycker att det är konstigt att inte fler blir upprörda över hur skogen skövlas.

Pellokielas är ett urskogsreservat i Norr­botten. De äldsta tallarna i området är cirka 550 år gamla och de äldsta granarna mer än 300 år gamla.

”Sveriges skogspolitik kan avgöras på internationell nivå” Både hon och Mikael Karlsson anser att kunskapen bland allmänheten generellt är väldigt låg.

– Allmänheten i stort har i stora delar svalt den kommunikation som skogsindustrin har fört ut, som att ”för varje träd som huggs planteras två nya” och ”vi har aldrig haft så mycket skog som vi har idag” vilket gör att grus & guld · 1/2021

21

Foto: abigail sykes

På hösten hittar Eva-Lotta Hultén kantareller i skogsområdet som plockhuggits.

- Om det här hade blivit ett kalhygge hade de inte varit kvar, säger hon.

den inte ser skäl till förändring, säger Mikael Karlsson.

Han tror att det krävs mer kunskap, nya skogsbruksplaner samt ett system som slus­ sar pengar till skogsägare som går över till ekosystembaserat skogsbruk.

··· Till sist kan det bli på internationell nivå

som frågan om Sveriges skogspolitik av­ görs, enligt Peter Roberntz. Redan idag står exempelvis EUs art- och habitatdirektiv om

”Vi skulle kunna vara i början av ett systemskifte” skydd av biologisk mångfald över Sveriges grundlag.

Men även på andra områden kan EU ha stort inflytande över hur skogen brukas. För­ 22

grus & guld · 1/2021

eningen Skydda skogen har till exempel ett fall hos EU-domstolen som gäller artskydd.

– Vi har politiker och i viss mån även myndigheter som inte riktigt förstår sig på konsekvenserna av dagens skogsbruk.

De lever i en förhoppning om att man kan övertyga världen om att Sverige har haft ett hållbart skogsbruk i 100 år. Det är en konstig inställning när både miljöorganisationer, samer och forskare säger att det inte är bra i Sverige. Jag tror att Sverige kommer tvingas att se över sin syn på skogsbruket, inte minst när kritiken når utomlands, säger han.

Per Angelstam på SLU är inne på samma spår.

Han konstaterar att eftersom Sverige har skrivit under den internationella konventio­ nen om biologisk mångfald, bör vi antingen försöka att leva upp till den, eller lämna den.

– Ärlighet varar längst. För ett litet export­ beroende land som Sverige finns det stora värden i skogsindustrin. Då är det en otrolig finansiell risk om man säger att allt är bra fast det inte är det, säger han. ·

Foto: abigail sykes

fakta

skogen skogen

Vem äger skogen?

• är Sveriges dominerande naturtyp.

• täcker närmare 70% av landarealen.

• 3,7 procent av skogsmarken nedanför fjällen är formellt skyddad, t ex genom natur­ reservat.

• totalt är 8,7 procent formellt skyddad .

• är vår mest artrika naturtyp.

• är en viktig svensk exportvara.

• Enskilda: 48 procent • Privata AB: 24 procent • Övriga privata: 6 procent • Statliga AB: 12 procent • Staten: 8 procent • Övriga allmänna ägare: 1 procent Siffrorna gäller den svenska produktiva skogsmarken och är från 2019.

Källa: Skogsstyrelsen

Läs mer:

• ecoforestryfoundation.se • skogensmangbruk.se • skyddaskogen.se • plockhugget.se • Naturkultur, Hagner, 2017 • Konsten att hugga träd och ha skogen kvar, Karlsson, 2017 & 2021 • Skogspraktikan, Jentzen, Kullgren, Hultén, 2014 • skogsstyrelsen.se • sverigesmiljomal.se

Källa: WWF och Naturvårdsverket

grus & guld · 1/2021

23

Foto: Marie Ange Holmgren- Sylvain

grus & guld · 1/2021

24

Varje led i produktionen är återbruk när kvinnor i Nepal gör pärlor av tomflaskor.

Pärlande ekonomi

Efter trettio års FN-tjänst över hela världen flyttade Marie Ange HolmgrenSylvain till sitt drömland Nepal. Där ledde hennes globala erfarenheter till ett projekt som både bidrar till återvinning och inkomster. Och dessutom ger vackra pärlor.

TEXT Artur Nordfors Kowalski

ensamt, otacksamt liv. Deras män har kanske rest till någon gulfstat för att jobba. Det första året går männens inkomster främst till att betala resan och den som skaffat dem jobb.

Andra året börjar de skicka hem lite pengar, men sedan brukar det avta. Många gånger återvänder de inte alls. När de tjänat ihop tillräckligt mycket flyttar de vidare och skaffar en ny familj, berättar hon.

– Kvinnorna som är kvar arbetar ständigt.

De tar ensamma hand om odlingarna, samlar ved, hämtar vatten. De tar hand om åtta eller nio barn varav tre kanske dör. De tar hand om åldrade föräldrar och svärföräldrar. Jag såg det här och tänkte, kanske kan jag erbjuda dem att lära sig göra något som både är vackert och ger inkomst.

Marie Ange Holmgren-Sylvain besökte Ne­

pal för första gången på 1980-talet och för­ älskade sig i landet. Hon bestämde sig för att en dag bo där. Men redan då såg hon hur den unika naturen i Himalaya förore­ nades. Det fanns exempelvis inget system för glasåtervinning – drivor av flaskor låg utmed vandringslederna.

Foto: valdemar holmgren

är hemma väcker nam­ net Nepal ofta roman­ tiska associationer till sherpas, jakar och oänd­ liga, snötäckta bergstop­ par där den förfärliga snömannen kanske klampar omkring. Men verklighetens Nepal är ett av världens fatti­ gaste länder där bara två av tre vuxna kan läsa och ett genomsnittligt hushåll tjänar 25 000 kr årligen. Av 28 miljoner nepaleser uppskattar FN att så många som 2,2 miljo­ ner har sökt sig utomlands som gästarbe­ tare. En fjärdedel av Nepals BNP utgörs av pengar som de sänder hem till sina familjer.

Det är ett land som i praktiken saknar soci­ alt skyddsnät. Och de som drar det tyngsta lasset är kvinnorna på landsbygden.

Marie Ange Holmgren-Sylvain är väl bekant med mönstret. Under de 30 år hon jobbat åt FN har hon sett det i Kambodja, i Mongoliet, i de afrikanska länderna och i sitt hemland Hai­ ti. Hon berättar om detta när jag träffar henne en snöig vårvinterdag under ett av hennes besök i Sverige.

– Kvinnorna i byarna lever ett väldigt

Namn

Marie Ange HolmgrenSylvain

Ålder 66 år

bor

Nepal och Sverige

Gör

Driver ett designföretag

familj

Man, tre döttrar, tre barnbarn grus & guld · 1/2021

25

Foto: Marie Ange Holmgren- Sylvain

Efter hand har kunskapen om hur man bygger en smältugn på nollbudget spridit sig.

De som varit med i alla steg av processen har lärt ut den vidare.

Det dröjde till 2012 innan Marie Ange och hennes svenska man gjorde verklighet av drömmarna och flyttade till Kathmandu, där hon öppnade en designstudio och ett galleri som säljer konsthantverk. När hon insåg att allt traditionellt smyckeshantverk utfördes med importerat material från Kina, slogs hon av något hon sett under sin tid i Afrika.

– Folk där krossade tomflaskor och smälte ner dem till glaspärlor. Så jag bjöd in en tradi­

”Pärlor är den första valutan.

De finns över hela världen” tionell ugnsbyggare och glaspärlemakare från Ghana och organiserade en kurs i att skapa pärlor av återvunnet glas.

Pärlor är den första valutan. De finns

över hela världen. Som Marie Ange Holm­ gren-Sylvain säger, man behöver inte tala någons språk för att förstå deras pärlor.

Hon började erbjuda kvinnor från landsbyg­ den att delta i kursen. Lättare sagt än gjort, just för att de här kvinnorna arbetar nästan jämt. Men gradvis gick det.

– Det var vänners bekanta, kvinnor jag 26

grus & guld · 1/2021

träffade på marknaden. Ordet spreds. Kursen pågick under tre månader, på min bakgård.

Ugnen och gjutformarna gjordes av leran från platsen. Flaskor samlades in och stöttes till pulver. Alla verktyg tillverkades av plåtav­ fall. Deltagarna var med i alla steg. När allt var klart började de gjuta de första handgjorda pärlorna i Nepal. Projektet döptes till Bottles to Beads.

– De första sex månaderna tillverkade vi glaspärlor som var… inte så bra, skrattar Marie Ange.

– Men sedan började det ta sig. Det finns så många steg, man hämtar råvaror, man desig­ nar pärlorna, gör gjutformar, smälter glaset, målar pärlorna. Och alla hittar sin nisch.

Det är självorganiserande. Mitt enda krav var att det inte skulle finnas en hierarki, att alla skulle vara jämlika. I Nepal finns traditionellt ett kastsystem och till en början ville kvinnor­ na dela upp arbetsuppgifterna så att de från de lägsta kasterna gjorde det tyngsta jobbet.

Där satte jag stopp. Men sedan gick allt av sig självt.

Nästan.

Vissa av kvinnorna ville ta med sig redska­ pen hem och klagade när Marie Ange Holm­ gren-Sylvain sa nej. Andra undrade vad de skulle få betalt för att gå kursen.

– När man ger så skapar man förväntningar.

Jag skyller det på de internationella organi­ sationerna, på de rika välgörarna, de som kommer i sina stora land rovers och förvand­ lar folk till marionetter. Människor som vänjer sig vid att bli hjälpta kan tappa tilliten till sin egen förmåga. Men de här kvinnorna är inte handfallna, utan har egna överlevnadsstrate­ gier, säger hon.

Pärlorna som tillverkades köpte Marie

Ange av kvinnorna och använde till smyck­ en som såldes i hennes butik. Hon bjöd också in grupper av turister att besöka till­ verkningen, ”för att de skulle förstå vilket arbete det är att tillverka en glaspärla”.

Steg två blev att kvinnorna själva byggde ugnar i sina byar, vilket krävde en ny nivå av samarbete.

– Själva byggandet av ugnen är inte så kom­ plicerat, men det är mycket arbetsintensivt och tar lång tid. Man måste hjälpas åt. De här kvinnorna lever ofta väldigt isolerat, fast de bor i en by. Deras dagliga arbete tar upp hela deras vakna tid och de arbetar oftast bara ihop med sin familj. Men i och med att de kunde tjäna en slant på pärlorna kunde de ta en dag i veckan för att arbeta tillsammans med de andra kvinnorna i byn. Ugnarna blir som bybrunnar. Man samlas där och medan man arbetar så pratar man, skvallrar, lånar varan­ dra pengar, planerar framtiden...

Efter hand har kunskapen om hur man

bygger en smältugn på nollbudget spridit sig. De som varit med i alla steg av pro­ cessen har lärt ut den vidare. Marie Ange Holmgren-Sylvain tror att det finns runt 25 ugnar runtom Nepal idag, men hon vet inte exakt. Hon köper fortfarande in pärlor och säljer dem vidare, men antagligen säljer kvinnor från olika byar pärlor direkt till besökare också.

Varje led i produktionen är ett återbruk.

Flaskorna som blir till pärlor kommer dels från restauranger i Kathmandu och dels från porters, alltså de män som bär turisters pack­ ningar uppför bergen. Marie Ange införde en ”pant” om 10 rupees (ca 70 öre) per flaska som bärs tillbaka ner från vandringslederna för projektet. Trattarna som glaspulvret hälls genom är tillplattade colaburkar. Hålen i mit­ ten av pärlorna görs, innan glaset stelnat, med

ett verktyg tillverkat av gamla galgar.

Samarbete är ledordet Marie Ange Holm­ gren-Sylvain ständigt återkommer till. Själv­ organisering. Empowerment.

– Ute i byarna finns oftast varken el eller raffinerade bränslen. All mat lagas över öppen eld, och när maten är klar låter man den bara brinna vidare. Nu släcker alla sina eldar och samlar den överblivna veden vid smältugnar­ na. När byborna samarbetar så räcker deras överskott till att hetta upp ugnen till 1 050 gra­ der i åtta timmar en dag i veckan, vilket är vad kvinnorna har tid med. Det träkol som blir över efter bränningen säljer kvinnorna vidare.

Projektet exporterar pärlor till Tyskland, USA, Israel, Singapore och faktiskt en liten

”En del har bankkonto för första gången i sina liv” butik i Borås också. Men det har aldrig blivit ekonomiskt framgångsrikt för Marie Ange.

– Det här var inte i vinstsyfte utan en del i mitt sociala ansvarstagande. Men för kvinnor­ na har det varit lönsamt. De har en inkomst nu. En del av dem har ett bankkonto för första gången i sina liv! Och, ännu viktigare, de får beröm för att de gör något vackert! De flesta har aldrig någonsin tidigare fått ett tack för det arbete det gör.

Så varför gjorde du det här?

– Jag vet inte. Ifall jag kan någonting så vill jag dela det. Jag ville göra något för kvinnor. Jag har varit lyckligt lottad, kunnat utbilda mig, resa. Jag är tacksam för att vara där jag är och få leva ett liv i bekvämlighet.

Att ge tillbaka till samhället är en plikt. ·

källor: Washington Post Central Bureau of Statistics, Nepal

fakta

Nepal • ligger på Himalayas sydsluttning mellan Indien och Kina, som bägge historiskt haft stort inflytande över landet.

• lång tradition av kungar med stor makt. I tio år utkämpades ett väpnat uppror.

Republik sedan 2008. Instabil politisk situation. Ny demokratisk grundlag 2015.

• få rättigheter för kvinnor, våld i hemmet vanligt.

• undernäring vanligt, särskilt bland barn och kvinnor.

• inkomster från turism allt viktigare.

• utländskt bistånd står för ca 28 procent av statsbudgeten.

Källor: Landguiden och Globalis grus & guld · 1/2021

27

TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Dax att renovera?

HOS JAK kan du låna till så väl mindre som större renoveringar. Med Flexibelt Blancolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga.

Räkna ut din månadskostnad och ansök på jak.se

28

grus & guld · 1/2021

på gång i jak

Foto: etc bygg

Större bygglån kan bli verklighet JAK har ingått ett ramavtal med

Boverket som ger medlemsban­ ken möjlighet att bevilja lån till större byggprojekt, utan att be­ höva bära hela kreditrisken själv.

Det innebär till exempel att byggemenskaper nu kan vända sig till JAK. – Fram tills nu har våra störs­ ta lån legat strax över 10 miljoner kronor, men med kreditgarantin

Medlemmar vill diskutera

från Boverket kan vi låna ut fem till tio gånger så mycket, säger vd Johan Thelander.

Det återstår lite tekniskt fix innan de nya lånen kan erbju­ das, men flera byggherrar har redan hört av sig. En av dem är ETC Bygg som hoppas på JAK-­ finansiering till ett trähuskvarter i Kumla, med odlingar, bilpool och elcyklar. KB

Etikrådet kan få ny roll Foto : jak

– Styrelsen och etikrådet är eniga. Det här banar väg

Styrelsen har utsett ordförande Maxwell Malavan till ny ansvarig utgivare för tidningen Grus & Guld. Det innebär att han har sista ordet om vad som publiceras i tidningen. Bakgrunden är att styrelsen önskar ett helhetsgrepp över innehållet i JAKs samtliga kanaler. Ett övergripande kommunikationsstrategiskt Maxwell Malavan arbete kommer även att ske framöver.

Fot o: A am od & So ph eli a

för ett positivt samarbete framöver, säger Sten-Inge Kedbäck, sammankallande i styrelsens medlems­ utskott.

En proposition som läggs fram på stämman vill ge etikrådet i uppdrag att stärka och utveckla JAK genom att identifiera och lyfta fram etiska och ideologiska frå­ gor. Rådet ska bland annat fungera som intern remiss­ Sten-Inge Kedbäck instans, initiera diskussions- och utbildningstillfällen samt kunna samverka med andra organisationer efter samråd. Pengar ska även kunna äskas vid behov.

– För att stärka JAK behöver bankverksamheten uppgraderas och kontakten med medlemmarna åter­ skapas. Men det är också viktigt att lyfta värdegrunds­ frågor och skapa rum för goda ideo­logiska samtal. Jag tycker vi har fått till en bra treklöver nu, säger Nikolas N ikolas Berg Berg, sammankallande i etikrådet. KB

När Jon Johnson åter ville engagera sig i JAK efter några år som passiv medlem saknade han möjligheten att diskutera med andra medlemmar.

– Förutom möjligheten att motionera till stämman fanns inte längre några forum för att diskutera goda idéer. Det påverkar demokratin i JAK, som alltid har framhållits väldigt starkt, säger han.

När han insåg att fler kände likadant ville han bidra med sina tekniska kunskaper och skapade forumet jakmedlem.se. Ett trettiotal personer är registrerade och på tre månader har närmare 150 inlägg gjorts, bland annat om motioner till stämman. Styrelsens medlemsutskott välkomnar initiativet och samtal förs nu om hur forumet kan bli en officiell JAK-verksamhet.

– Jag tycker det verkar fungera bra och det är absolut värt ett försök att få in det i vår verksamhet. Medlemmarnas engagemang är ovärderligt, men det är viktigt att JAK kan stå bakom och ansvara när vårt namn används, säger Sten-Inge Kedbäck, sammankallande i medlemsutskottet.

Dialog mellan förtroendevalda Under året har JAK som värdeburen medlemsorganisation varit föremål för diskussioner bland förtroendevalda på riksnivå. I januari resulterade detta i en dagslång videokonferens där såväl styrelsen, valberedningen, lekmannarevisorn, etikrådet och nomineringskommittén deltog. Samtalen berörde de olika organens roller, ideologisk kompass, medlemsengagemang, kommunikation, beslutskultur, konfliktlösning – och mycket annat. grus 1/2021 grus & & guld guld ·· 1/2015

29

Foto : jak

JAK kan vara med och finansiera ett ekokvarter i Kumla.

Ordförande får sista ordet

kultur

Skakande om våra skogar starka, välgjorda svenska filmer inom ett år som kompletterar varandra snarare än att krocka. More of everything är vassast och mest stringent i sitt upplägg: påståenden från den svenska skogsindustrin bemöts ett efter ett av forskare.

Trots det tunga ämnet blir det inte nedslående utan snarare befriande tydligt. Ett exempel är jämförelserna med skövlingen av Amazonas samt Indonesiens oljepalmsplanteringar – även i Sverige skövlar vi uråldrig skog på urfolks mark för att plantera monokulturer.

Tyvärr medverkar dock ingen från skogsindustrin. Det är oklart varför men det gör filmen lite endimen­ sionell, särskilt i kombination med fokuset på faktaargument.

Många av de känslor och perspek­

tiv som saknas i More of everything kommer istället fram i den mer nyanserade Om skogen. Jag grät i stort sett hela filmen. Även för mig som följt skogsfrågan ett tag är det skakande med påståenden som att vi kanske har tio år på oss innan Sveriges sista gammelskogar är borta för alltid. En annan ny insikt var att skälet till att skogar med höga naturvärden och rena urskogar nu huggs ner är att virkesåkrarna inte är redo att avverkas än. Skogen

”Skälet till att skogar med höga naturvärden nu huggs ner är att virkesåkrarna inte är redo att avverkas än.

Skogen håller helt enkelt på att ta slut.”

30

grus & guld · 1/2021

Foto: Mat thew Smith, Unspl a sh

Skogsdebatten kokar, med tre

En annan skog är möjlig – kanske är det dags nu, skriver Abigail Sykes efter att ha sett tre aktuella dokumentärfilmer om skogen.

håller helt enkelt på att ta slut.

Svidande kritik mot stora skogs­ aktörer balanseras delvis av att även personal från Stora Enso, Skogsstyrel­ sen samt landsbygdsminister Jennie Nilsson kommer till tals. Totalt ger 42 personer en rad ingångar som renskötsel, besök i gammelskogar, plockhygge med häst och motorsåg samt samhällshistoria om skogsindu­ strins betydelse i glesbygder och dess dominans i skogsdebatten. Fokus är på ideellt engagerade, varav flera också gråter. En ung fältbiolog säger efter sitt möte med landsbygdsminis­ tern att det känns hopplöst. Tyvärr är det den känslan Om skogen riskerar att ge.

Båda filmerna har fokus på pro­ blem snarare än möjliga lösningar.

En av många styrkor med A tale

from the woods är att ekosystem­ baserat skogsbruk lyfts fram som ett alternativ som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden och ger vackra, lönsamma och resilienta skogar. Tonen är mer hoppfull och

filmen kretsar kring en djup kärlek till skogen. Här samsas praktik, politik och forskning; makalösa djur­ bilder och poesi; fakta och känslor kring frågor som vad kontakten med naturen betyder för oss.

Trots sina olikheter är filmerna en­ tydiga: det storskaliga svenska skogs­ bruket måste förändras. Att så många filmer, rapporter och kampanjer kommer samtidigt ger en öppning.

En annan skog är möjlig – kanske är det dags nu.

abigail Sykes

Dokumentärfilmer More of everything Viktor Säfve m fl Skydda skogen och ­G reenpeace, 2021 Om skogen Peter Magnusson m fl, Helion film, 2021 A tale from the woods Mattias Olsson m fl Campfire stories, 2020

Staten är inget hushåll vårt och planetens välbefinnande ges högsta prioritet. Pengar är inte problemet. Det menar nationalekonomen Stephanie Kelton, som i bästsäljaren Underskottsmyten vänder upp och ned på det gängse synsättet att statens kostnader måste täckas av skatteintäkter – och att budgetunderskott är något dåligt. Tvärtom kan det vara förödande att samla i ladorna när stora satsningar på social och ekologisk hållbarhet är nödvändiga, skriver hon i sin pedagogiska redogörelse för den ekonomiska skola som kallas modern penningteori, MMT. Enligt MMT har vi blandat

ihop hur hushållsekonomi och samhällsekonomi fungerar, trots att det finns stora skillnader.

Som privatperson kan det vara bra med en buffert för sämre tider, men stater – som kan skapa nya pengar – behöver inte tänka likadant. I stället kan de föra ut obegränsat med pengar i samhället – och sedan ta tillbaka en del av dem genom skatter för att

Foto: stephaniekelton.com

Vi har råd med en ekonomi där

Stephanie Kelton är den mest kända företrädaren för modern penningteori, MMT

undvika inflation och begränsa ojämlikhet. Eller för att minska onödigt resursanvändande, skulle kunna tilläggas. Ett budgetunderskott är bara för stort om det orsakar inflation, enligt Kelton som uppmanar oss att fokusera mer på de reella begränsningarna för vad staten kan (och bör) göra än de finansiella.

Karin Backström bok Stephanie Kelton Underskottsmyten Verbal, 2020

Jordade återställare Regenerativt kan tyckas vara ett knepigt ord, men

det är svårt att hitta en synonym som tillfullo uttryck­ er vad det handlar om – att reparera det som gått sönder och revitalisera ekosystemen. I boken Jord, hopp och kärlek - att bygga matjord Bok och reparera ekosystemen möter vi Jord, hopp och kärlek människor som jobbar med just Per Anders Lugn & Jeanette detta. Det är 200 sidor med fina Anderson Leopard, 2021 berättelser och vackra bilder som tar sin utgångspunkt i jorden. KB

Plats på scen för kooperativ Det är hög tid att rikta strålkastar­

ljuset på mer än näringslivet och den offentliga sektorn. Även aktörerna i den så kallade tredje sektorn behöver få komma fram. Så avslutar Sop­ hie Nachemson-Ekwall, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm och författare, sin bok Dags att bry sig – så kan civilsamhället och den idéburna sektorn lyfta Sverige.

Författaren menar att Sverige

befinner sig i en fas då kooperativ, ideella föreningar, stiftelser, värde­ burna företag och andra aktörer i det organiserade civilsamhället, både kan och behöver spela en större roll för att klara samhällsutmaningarna. Men för att nå dit måste flera hinder överkom­ mas. Inte minst handlar det om att både regelverk och banker gynnar de privata aktiebolagen.

Här kan boken tjäna som en på­ minnelse om vikten av banker som har större förståelse för verksamheter som drivs utan syfte att generera vinst till externa finansiärer – såsom JAK. Idag går cirka 13 procent av JAKs utlå­ ning till juridiska personer och minst en femtedel av dem bedriver koopera­ tiv verksamhet.

Nachemson-Ekwalls

bok är en gedigen genomgång av läget för den tred­ je sektorn och en guldgruva för den intresserade.

Karin Backström

Bok Dags att bry sig Sophie Nachemson-Ekwall Ekerlids förlag, 2021

grus & guld · 1/2021

31

32

grus & guld · 1/2021

opinion

Ingen miljardär är self-made text

Ingrid Robeyns Illustration

Kati Mets

Översättning/bearbetning

karin backström

Hur smart du än är kan du inte skapa en extrem förmögenhet isolerad på en öde ö. Grunden för att bekämpa ekonomisk ojämlikhet är insikten att ingen har förtjänat sin rikedom ensam. Ingrid Robeyns, professor i etik, menar att det finns en moralisk gräns för hur mycket pengar en person kan ha.

De senaste decennierna har de super­

rikas förmögenheter nått hissnande nivåer samtidigt som ojämlikheten har ökat. För att få en känsla av problemets magnitud kan vi gå till tre källor: • Global Wealth Report från Credit Suisse visar att den rikaste tiondelen ägde 82 procent av världens förmögen­ het 2019. Enbart den översta procenten ägde 45 procent. Samtidigt hade den fattigaste hälften av jordens befolkning bara en procent av tillgångarna.

• Forbes lista över miljardärer, som dagligen uppdaterar de allra rikastes förmögenheter, visar att det tio rikaste männen (ja, de är alla män) äger 1 152,2 miljarder dollar – en summa som nog är ofattbar för de flesta av oss.

• En tredje källa är Kapitalet i det

­tjugoförsta århundradet av Thomas Pi­ ketty, vars forskning, har ett längre tidsperspektiv och visar att ojämlikhe­ ten har ökat dramatiskt i de flesta län­ der sedan 1970-talet.

Många menar att ett visst mått av ojämlikhet har en funktion och är mo­ raliskt acceptabel. Men finns det en punkt när ojämlikheten blir för stor, när de superrika har för mycket? För många år sedan började jag undersöka vilka skäl det skulle kunna finnas för att svara ja på den frågan. Jag har föreslagit att vi kallar den filosofiska uppfattning­ en att det finns en moralisk gräns för individuell rikedom för limitarism. Det kan diskuteras var gränsen går. Men ett är säkert: dagens förmögenhets­ koncentration skulle inte vara möjlig.

Människor reagerar väldigt olika

när de hör talas om limitarism. Många finner tanken helt självklar medan andra tycker att det är en fullkomligt skandalös idé. Därför är det viktigt att titta närmare på anledningarna till att omåttliga rikedomar och extrem ojäm­ likhet är fel, så att vi kan förhålla oss på ett informerat sätt.

Några skäl berör följderna av kolossal rikedom, oavsett hur den har skapats.

De tre viktigaste är: • Extrem rikedom gör det möjligt att urholka demokratin, genom exem­ pelvis lobbying och massiva kampanj­ stöd. Demokratin undergrävs även när superrika har större kapacitet än andra att påverka kunskapandet, informa­ tionsspridningen och det offentliga grus & guld · 1/2021

33

opinion

samtalet – vilket bland annat sker ge­ nom tankesmedjor, professurer eller medieföretag.

• Mycket mänskligt lidande skulle kunna förhindras om miljardärernas pengar i stället användes för att utrota fattigdom och möta sociala utmaningar.

• Miljardärer är i högre utsträckning än andra inblandade i den ekologiska förstörelsen genom sina överdådiga livsstilar. Forskningsrapporter visar att de rika, och speciellt de superrika, bär ett oproportionerligt stort ansvar för utsläpp av växthusgaser. Deras rike­ domar skulle i stället kunna användas för att rädda planeten.

s­iellt framgångsrika ska inte gratulera sig själva i första hand. I stället ska de räkna sina välsignelser, vara tacksam­ ma över sin tur, och sedan göra det som anstår den insikten: stå upp för medmänniskor som haft mindre tur.

Och när vi, som medborgare, bidrar till politiska beslut om vilket samhälle vi vill ha, måste vi anständigt erkänna att både tur och samhällsstrukturer har betydelse.

Anammandet av denna attityd ger oss anledning att förespråka välfärdsstater, som begränsar förmögenhetskoncen­ tration och stöttar de med sämre tur.

Under de senaste årtiondena har dock den ökade betoningen De superrika och deras på individens eget an­ försvarare är generellt svar för sitt öde, banat inte imponerade av den­ väg för en nedmont­ ”Vi kan inte skapa välstånd utan att stå na typ av resonemang. ering av välfärdsstaten. på tidigare generationers axlar” De ifrågasätter att kon­ Konsekvensen har blivit sekvenserna är negativa att många utsatta med­ eller så menar de att det borgare fått det värre finns andra sätt att komma tillrätta teknologi och institutioner skapade av samtidigt som de rika mött färre hinder med dem, som reglering eller beskatt­ andra – och ofta bekostade av skatte­ för att bli superrika. ning. Men mer fundamentalt är att de betalarna. motsätter sig den moraliska tyngden i Betraktar vi bakgrunden till rikedom Det finns såklart anledningar till argumenten. De invänder att de rika på detta sätt blir berättigandet av en att vissa löneskillnader kan vara för­ är värda sina stora tillgångar eftersom mer radikal omfördelning begriplig. svarliga. Vi vill till exempel ha tillräck­ de har skapat dem genom hårt arbete, Även om enorm rikedom inte hade haft ligt många kirurger i samhället och stora ansträngningar, smarthet eller några negativa konsekvenser – om till då hjälper det att ge människor med talang. exempel alla människors grundläggan­ talang inom det området utsikter till MacKenzie Scott, som är miljardär de behov redan var tillfredsställda – så en god lön. Vi vill att människor i sam­ tack vare sitt företagande med ex-­ skulle det fortfarande behöva motiv­eras hällsviktiga yrken ska få respekt och fi­ maken och världens rikaste man Jeff varför en person ska anses ha moral­isk nansiellt erkännande för goda insatser.

Bezos, formulerade sig nyligen såhär i rätt till rikedom som är frukten av ett Överväganden som dessa kan motivera ett blogginlägg: ”Förra året lovade jag kollektivt arv. begränsade ojämlikheter. Men inte de att ge merparten av min förmögenhet orimliga klyftor som vi har sett de se­ åter till det samhälle som hjälpte till att Anhängare av idén att miljardärer naste åren. skapa den… Jag tvivlar inte en sekund förtjänar sin rikedom glömmer även Vi kanske med all rätt kan säga att vi på att vilken förmögenhet som helst är den roll som tur och tillfälligheter är värda en belöning för hårt arbete. resultatet av en kollektiv ansträngning ­spelar i våra liv. Vi kan inte kan styra Men ingen kan säga att den förtjänar och av sociala strukturer som medför över i vilket land vi föds, vilken k­ valitet att vara miljardär. · möjligheter för en del och oräkneliga det är på samhällets institutioner där, hinder för andra.” vilka medfödda talanger vi får, vår Ingrid Robeyns är ekonom, filosof och professor i etik vid universitetet i Utrecht. Hon leder Fair Uttalandet fångar essensen i varför ­hälsa, av vem och på vilket sätt vi upp­ Limits Project, som undersöker hur limitarism kan ingen kan hävda att den tillfullo för­ fostras, vilket stöd vi kan få om vi inte rättfärdigas och utformas.

Orginaltexten på engelska: https://thecorrespontjänat sina tillgångar. Extrem rikedom är födda i en rik familj etc. dent.com/712/theres-no-such-thing-as-a-self-maär nästan aldrig ett resultat av en en­ De som blir ekonomiskt och finan­ de-billionaire/901152214776-cf03048a 34

grus & guld · 1/2021

sam persons gärningar, utan snarare resultatet av många människors val och handlingar. Dessutom är mycket av tekniken bakom stora entreprenör­iella framgångar beroende av statligt bekos­ tade uppfinningar. Worldwideweb som möjliggjort många superrikas succéer utvecklades till exempel vid ett offent­ ligt forskningslabb.

Vi kan inte skapa välstånd utan att stå på tidigare generationers axlar.

Förflytta – som ett tankeexperiment – vilken nutida miljardär som helst till ett samhälle med begränsad infrastruktur, innovation och vetenskap. Då står det klart att rikedom inte är möjlig utan

Välkommen till

JAK Medlemsbanks Årsstämma 2021 24 april 2021 Plats: Digitalt

Och

Digital medlemsträff Välkommen att diskutera motioner och propositioner som ska behandlas på årsstämman med styrelsen och andra engagerade medlemmar.

16.00-19.00 den 16 april 2021 Anmälan senast 12 april jak.se/medlemsträff

Årsstämma 2021 Kallelse till JAK Medlemsbanks årsstämma 2021 Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas härmed till ordinarie föreningsstämma den 24 april 2021. Stämman kommer att hållas genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, i enlighet med riksdagens beslut i syfte att underlätta för föreningar att hålla stämma utan risk för smittspridning av coronaviruset.

Stämman inleds på lördagen den 24 april kl. 09:00 med föreläsning.

Registrering öppnar kl. 09:30.

Stämmoförhandlingarna börjar kl.

10:00 och stämman avslutas cirka kl.

19:00.

Vid stämman kommer flera stadgeändringar att behandlas för ett första beslut.

Dels behandlas ändringar tillskrivna ny associationsrättslig reglering för medlemsbanker - till exempel möjlighet till elektroniskt

uppkopplad stämma och poströstning - dels tillägg om överlåtelse av kapitaltäckningsinsats, dels när och hur medlemsavgiften ska erläggas samt inom vilket intervall den kan fastställas, dels förändring av hur länge en styrelseledamot får sitta i styrelsen.

ANMÄLAN & STÄMMOHANDLINGAR

Anmälan måste vara föreningen

Information om stämman, s­ tämmohandlingar och anmälan finns på föreningens hemsida:

jak.se/stamma

Har du några frågor?

För frågor kontakta medlemsservice via e-post jak@jak.se eller ring 050046 45 00.

tillhanda senast den 23 april.

Dagordning för JAK Medlemsbanks årsstämma 2021 1. Val av mötesordförande, två justerare och två rösträknare 2. Anmälan av protokollförare och övrigt presidium 3. Föreningsstämmans behöriga utlysande 4. Upprättande av röstlängd 5. Fastställande av dagordning och arbetsordning 6. Valberedningens och nomineringskommitténs nomineringar av förtroendevalda 7. Rapportering med anledning av föregående års stämmouppdrag 7.1 Styrelsens rapport 7.2 Valberedningens rapport 7.3 Etikrådets rapport 7.4 Nomineringskommitténs rapport 8. Styrelsens årsredovisning 9. Revisorernas berättelser 10. Fastställande av resultat- och balansräkning 11. Beslut med anledning av föreningens överskott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen 12. Beslut angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören 36

grus & guld · 1/2021

13. Behandling av styrelsens propositioner 13.1 Stadgeändring utifrån ny associationsrättslig reglering samt andra förtydliganden 13.2 Stadgeändring av § 7 Insatser 13.3 Stadgeändring av § 8 Medlemsavgift 13.4 Stadgeändring av § 9 Styrelse 13.5 Reglementesändring utifrån ny associationsrättslig reglering samt andra förtydliganden 13.6 Reglementesändring av etikrådets uppdragsbeskrivning 14. Behandling av motioner 14.1 Utveckla lokala valutor 14.2 Analogt alternativ för uttag 14.3 JAK i sociala medier 14.4 Begränsad rösträtt för juridiska personer 14.5 Internetbaserat JAK-arkiv 14.6 Digitalt stämmodeltagande 14.7 JAKs prissättning - jämna slantar 14.8 Erbjud alternativ till BankID 14.9 Pausa IMS ett år till 14.10 JAK:s grafiska framtoning 14.11 Stoppa massavlyssningen

15. Styrelsens redogörelse för prognos för kommande verksamhetsår 16. Fastställande av medlemsavgift för det kommande verksamhetsåret 17. Beslut 0m antal styrelseledamöter 18. Beslut om ersättning till förtroendevalda 19. Val av ordförande samt ledamöter i styrelsen 20. Val av revisorer och suppleanter 21. Val av ledamöter i etikrådet, varav en sammankallande 22. Val av ledamöter i valberedningen, varav en sammankallande 23. Val av ledamöter i nomineringskommittén 24. Övriga frågor

Varmt välkommen till JAK Medlemsbanks årsstämma 2021!

Maxwell Malavan

Styrelsens ordförande

Då årsstämman i år hålls digitalt behöver alla medlemmar anmäla sitt deltagande i förväg.

Anledningen är att alla deltagare, innan årsstämman börjar, behöver registreras i den tekniska lösning som används för att hålla stämman digitalt.

illustr ation: macrovector _official

Anmäl dig senast 23 april!

Så här anmäler du deltagande: 1. Gå till föreningens hemsida:

jak.se/stamma

2. Välj ”Anmälan till årsstämman 2021” 3. Fyll i formuläret och skicka in 4. Du får en bekräftelse på att din anmälan mottagits

Praktisk information För att säkerställa att endast medlemmar med rösträtt deltar i årsstämman behöver stämmodeltagare legitimera sig med BankID. Medlemmar som inte har BankID kan utöva sin rösträtt genom poströstning.

För att hålla årsstämman digitalt kommer vi använda oss av två separata webbaserade lösningar - dels en lösning för att hantera mötesformalian dels en lösning för videomöte.

För den som har möjlighet är det enklast att till exempel använda en enhet (till exempel smartphone/surfplatta) för att vara inloggad i lösningen för mötesformalia och att använda en annan enhet (till exempel dator) för att delta i videomötet. Det går även att använda en och samma enhet och växla mellan de olika lösningarna.

Poströstning Medlemmar som inte kan eller vill delta digitalt vid årsstämman kan utöva sin rösträtt genom poströstning.

Skriftliga frågor till styrelsen Vid poströstning kan du skriftligen ställa frågor till styrelsen och få ett skriftligt svar publicerat på föreningens hemsida jak.se. Frågan ska ha inkommit senast 15 april och svar publiceras senast den 19 april.

För att delta behöver du en stabil internetuppkoppling samt en uppdaterad webbläsare.

Föreningen kan inte erbjuda personlig teknisk support under mötet. Årsstämman kommer i stort sett genomföras enligt samma arbetsordning som tidigare årsstämmor men med förändringen att stämman sker digitalt. Det innebär att mötesformalian (röstlängd, dagordning, talarlista, röstning etcetera) hanteras med en digital lösning i en webbläsare.

Hur detta fungerar kommer informeras om till anmälda stämmodeltagare innan stämman.

Om du inte har möjlighet att närvara, kan du låta dig företrädas av ett ombud.

Ett ombud har enligt stadgarna rätt att

företräda en (1) fysisk person som är medlem och en (1) juridisk person som är medlem.

Varje medlem som fyllt 16 år och betalat grundinsats har rösträtt på stämman. I det fall förmyndare för omyndig medlem bedömer att den omyndige kan företräda sig själv, kan en fullmakt lämnas till denne.

Information om fullmakter och blanketter för att utfärda fullmakter finns tillgängliga på föreningens hemsida.

Tips: Digital medlemsträff Digital träff den 16 april kl. 16:00–19:00 för att diskutera motioner & propositioner med styrelsen och andra medlemmar se s. 35

Så här poströstar du 1. Anmäl dig till årsstämman enligt kallelsen ovan. Uppge att du vill ­poströsta.

2. Du kommer att få en länk där du kan ladda ned röstsedel och blankett för legitimationskontroll. Du kan även be att få handlingarna skickade till dig via post.

3. Fyll i röstsedeln och vidimera legitimationskontrollen, instruktioner finner du på respektive blankett.

4. Märk kuvertet med ”Årsstämma”.

Skicka in portofritt till: FRISVAR, JAK Medlemsbank, 20305762, Vasagatan 14, 541 20 Skövde.

5. Din röst måste vara oss tillhanda senast den 23 april, röster inkomna efter detta datum räknas inte. grus & guld · 1/2021

37

Information från JAK redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd har ordet

”… en stadig grund att arbeta vidare med.” Året 2020 blev ett år där allt ställdes på sin spets. Coronapandemin har påverkat oss alla, den påverkar vår miljö och den påverkar vår ekonomi.

För JAK Medlemsbanks del har pandemin bland annat inneburit en ökad osäkerhet i vårt förändringsarbete och i våra prognoser. Vissa utvecklingsprojekt har fått stå till­baka.

Dels för att trygga medarbetarnas arbetsmiljö, dels för att förebygga att medlemmar ska hamna på obestånd.

Men vi har även genomfört flera projekt vilket frigjort resurser internt som nu kan läggas på medlemsvård.

Jag upplever att vi går åt rätt håll på många plan och att vi så sakteliga bygger en stadig grund att arbeta vidare med, för JAK i framtiden.

En viktig del i det pågående förändringsarbetet har varit att ta fram

mer konkurrenskraftiga låneprodukter. Lansering, som var planerad till hösten 2020, har fördröjts till följd av coronapandemin och vi planerar nu att släppa de nya produkterna under mitten av 2021.

Sammantaget var 2020 ett påfrestande år men vi har kommit en bra bit på vägen med att aktualisera vår verksamhet.

Vi fortsätter vårt förändringsarbete, där medarbetare, förtroendevalda och medlemmar tillsammans förädlar bankens ändamål samtidigt som vi moderniserar och effektiviserar bankens resursanvändning. Allt för att öka medlemsnyttan och återgå till att löpande återbetala medlemsinsatser.

Något jag känner mig särskilt glad över är det arbete som styrelsens nya medlemsutskott driver tillsammans

med andra förtroendevalda och aktiva medlemmar för att stärka medlems­ engagemanget, läs mer om vad som planeras på s. 40.

Jag ser fortsatt fram emot nästa fas på vår förändringsresa, då jag hoppas att JAK ska inta en avgörande roll i hållbarhetsutvecklingen och bli en central aktör i den nödvändiga omställning vi alla står inför.

Vänliga hälsningar, Johan Thelander, vd

Årsredovisning 2020 Årets resultat landar på -7,8 miljo­ ner, bättre än prognoser i delårs­ rapporten men fortfarande ett stort underskott.

Bakgrunden till underskottet är den vikande utlåningen - som ger minskade intäkter - i kombination med ökade drifts- och personalkostnader.

– Vi lyckades minska kostnaderna en del under andra halvåret vilket gjorde att vi fick ett bättre resultat än vad som tidigare prognosticerats, förklarar vd Johan Thelander.

38

grus & guld · 1/2021

Prognoserna visar på en vändning, men det tar tid. Först om tre år väntas JAK göra överskott.

– Det tar tid att aktualisera en verksamhet som JAK:s och det krävs investeringar för att vända vårt resultat. Till en början yttrar sig detta i underskott men vi kommer successivt bygga intäktsflöden som tryggar vår verksamhet och skapar en god medlemsnytta.

– Vi uppfyller både kapitalkrav och klarar stresstester trots underskott, avslutar vd Johan Thelander.

Årsredovisning 2020

För att ta del av årsredovisningen besök:

jak.se/finansiell-information

medarbetare i fokus

”...alla medlemmar ska känna sig trygga med oss” Ronja är en driven och aktiv medarbetare som jobbar på JAK Medlems­ bank sedan sommaren 2019. Hon arbetar på den nyligen förstärkta av­ delningen Financial Crime Prevention (FCP) där hon dagligen bland annat hanterar ärenden som rör kundkännedom.

Hej Ronja! Kan du berätta lite om dig själv och om din roll på JAK? – Jag är född och uppvuxen på en gård utanför Lidköping med mina föräldrar och tre bröder. Jag och min sambo har nyligen köpt hus utanför Skövde där vi trivs jättebra.

Fritiden ägnas gärna åt crossfit, tid med familjen eller fix hemma i hus och trädgård.

Jag började min karriär i JAK på Medlemsservice då jag har ett brinnande intresse för service.

Nyligen bytte jag tjänst till Financial Crime Prevention Officer i den nystartade FCP- avdelningen som bland annat arbetar med kundkännedomsfrågor.

Avdelningen kändes solklar för mig då jag tidigare har en gymnasieexamen inom ekonomi och juridik med en fördjupning inom redovisning och företagande.

Jag tycker att det är intressant och utvecklande med både lagtexter och utredningar och fastnade direkt för jobbet.

Vad är mest givande med ditt jobb?

– Att det är så varierande och utmanande. Ingen dag är den andra lik.

I och med att vi hanterar olika typer av ärenden - allt från att uppdatera vår kundkännedom om en medlem till att rapportera misstänkta transaktioner till Finanspolisen - så har jag en stor variation av arbetsuppgifter.

På vilket sätt bidrar JAK till ett hållbart samhälle genom sitt FCP arbete?

– Vi arbetar ständigt med att hålla oss uppdaterade inom utvecklingen på FCP-området. Vi deltar regelbundet i möten med andra banker och myndigheter på vilka vi delar olika kriminella tillvägagångsätt som identifierats av deltagarna. Genom att dela kunskap kan alla banker och myndigheter jobba gemensamt mot illegala aktiviteter.

Dagligen arbetar vi för att pengar inte ska kunna tvättas genom JAK eller att pengar som passerar genom JAK inte ska kunna användas för att finansiera terrorism. Genom att arbeta med att förhindra kriminella aktiviteter som skadar både människor och inkomster till viktiga samhällsfunktioner bidrar vi till ett hållbart samhälle.

Hur bemöter du medlemmar som upplever obehag när de ombeds svara på frågor?

– En del medlemmar blir nervösa eller tycker att det känns jobbigt när de får frågor om en transaktion eller behöver svara på kundkännedomsfrågor.

Jag försöker alltid bemöta medlemmen på ett förstående sätt och informera om varför vi ställer frågorna samt betona att de inte gjort något fel.

Allt som väsentligt avviker från det beteende vi förväntar oss av medlemmarna måste vi följa upp och verifiera.

Och för att veta vad som är avvikande mönster behöver vi få en uppfattning

om hur den förväntade affärsförbindelsen mellan JAK och medlemmen kommer att se ut. Det är detta vi får genom att medlemmarna besvarar kundkännedomsfrågor.

Kundkännedom är dels ett lagkrav vi som bank behöver följa och samtidigt en åtgärd för ökat kundskydd och trygghet för våra medlemmar. Kravet innebär att vi behöver känna vår kund.

Att känna sin kund innefattar bland annat att förstå affärsförbindelsens syfte och art inklusive de transaktioner som medlemmen utför eller tar emot.

Eftersom vi värderar kundskydd högt är detta en mycket viktig fråga för oss. Vår ambition är att alla medlemmar ska känna sig trygga med oss och veta att vi arbetar för att motverka att banken eller våra medlemmar utnyttjas för bedrägerier, penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Vad är det bästa med att arbeta på JAK? – Jag älskar att lära mig nya saker och utvecklas, vilket jag känner att jag har möjlighet till som anställd på JAK. grus & guld · 1/2021

39

Medlemsutskottet planerar digitala träffar under 2021 Foto: cot tonbro

Styrelsens medlemsutskott som startades hösten 2020 har under vintern arbetat intensivt med att disku­ tera hur man kan stärka medlems­engagemanget. Under våren planeras digitala träffar och fler aktiviteter är på gång.

Medlemsutskottet startades då flera medlemmar har saknat initiativ för att stärka och stödja engagerade medlemmar hos JAK Medlemsbank.

Speciellt efter att det har saknats resurser i form av anställda.

Erik Johansson, styrelseledamot och aktiv i medlemsutskottet, ser fördelar med digitala träffar men menar också att det alltid kommer finnas behov av fysiska träffar: – Att kunna träffas digitalt vid sidan av fysiska träffar är något vi vill satsa mer på, speciellt som läget är just nu.

När läget ändras så ser jag fram emot att medlemmar ska kunna ses runt om i Sverige i olika sammanhang.

Medlemsutskottet består av Sten-­ Inge Kedbäck, Ingrid Westerfors och Erik Johansson. JAK:s kommunikatör Hanna Blomkvist deltar också på medlems­utskottets möten.

– Kombinationen av förtroendevalda och anställda känns som det effektivaste sättet att samla alla tillgängliga resurser i en och samma grupp så att vi kan hitta sätt att stödja medlemmarna

40

grus & guld · 1/2021

tillsammans, kommenterar Sten-Inge.

Utskottet har i uppgift att verka för en levande medlemsorganisation, ta fram former och metoder för medlems­ engagemang och vara medlemmarnas ingång till styrelsen, med mera.

I skrivande stund är två digitala medlemsträffar planerade. Den första ska handla om bo- och byggemenskaper, något som Erik och Ingrid i medlemsutskottet själva har erfarenheter av.

Den andra träffen kommer hållas den 16 april och kommer att fokusera på diskussioner kring inkomna motioner och tillhörande propositioner som kommer behandlas under årsstämman.

Då årsstämman blir digital avser medlemsutskottet att ge utrymme att mötas och föra diskussioner även innan stämman för att värna om den demokratiska processen. Se inbjudan på sidan 35.

– Vi hoppas att många medlemmar kommer att anmäla sitt intresse och även höra av sig med förslag på kommande teman för medlemsträffar och aktiviteter, avslutar Sten-Inge Kedbäck.

Utskottets uppgifter och mandat Vara styrelsens kontaktyta för medlems­ engagemang.

Ta fram metoder och former för medlems­ engagemang.

Ta fram metoder och former för lärande inom organisationen.

Verka för en levande medlemsorganisation.

Verka för att etablera strategiska samarbeten med andra kooperativa organisationer som delar bankens värdegrund m.m.

Besluta om: Bankens deltagande vid arrangemang relativt medlemmar och övriga förtroendevalda.

Fördelning av resurser, inom ramen för budget, utifrån medlemmars ansökningar om stöd för att genomföra aktiviteter.

Kontakta medlemsutskottet Har du förslag på teman på kommande digitala medlemsträffar eller någon annan fråga? medlemsutskottet@jak.se

Förslag om överlåtelse av medlemsinsatser

Chatt med BankID JAK samarbetar med Kundo för att ta fram en chattlösning där medlemmar kan identifiera sig med hjälp av BankID. Chatten planeras att tas i bruk under april månad på jak.se.

Funktionen är tänkt att underlätta vid enklare bankärenden.

JAK inleder samarbete med Acuminor

Till årsstämman lägger styrelsen fram ett förslag om stadgeändring av­ seende överlåtelse av insatser, medlem till medlem. Blir detta verklighet kan de som väntar på att återfå inbetalda insatser återfå dessa i takt med att nya insatser erläggs För föreningen innebär våren bråda tider och mycket ska ordnas med årsredovisningen och inför årsstämman.

En annan viktig uppgift denna vår är inlämningen av nästa ansökan om återbetalning av låneinsatser till Finansinspektionen (FI).

– Beslut togs av styrelsen i december men på grund av högre arbetsbelastning den senaste tiden har inlämning av ansökan försenats, säger vd Johan Thelander.

Bakgrunden till förseningen är delvis att ett förslag avseende överlåtelse av insatser medlem till medlem tagits

fram. Tanken är att en medlem som ska erlägga en insats kan göra detta genom att överta äganderätten till en insats där ägaren väntar på att få insatsen återbetald. På så sätt minskas inte insatskapitalet vilket innebär att transaktionen inte kräver godkännande från FI.

Överlåtelse av insatser blir således ett komplement till att återbetala insatser genom minskning av insats­kapitalet, vilket kräver godkännande från FI. Förslaget om att införa överlåtelse av medlemsinsats i stadgarna läggs fram i en proposition till årsstämman 2021.

Under december ingick JAK Medlemsbank ett samarbete med Acuminor.

– Detta samarbete kommer hjälpa oss i arbetet med att riskbedöma penningtvätts- och terrorfinansieringshot, kommenterar Sabina Ausfelt, chef för avdelningen Financal Crime Prevention på JAK Medlemsbank.

Acuminor erbjuder en digital lösning för riskbedömning och åtgärder mot penningtvätt, terrorfinansiering och sanktionsbrott.

Läs mer: press.jak.se

Grusoguld.se flyttar Grus & Gulds egen webbplats – grusoguld.se – har flyttats till en undersida på jak.se. Förra webbplatsen togs fram 2016 när tidningen gick över till enbart digital publicering för en period.

Förändringen görs för att säkerställa en uppdaterad webblösning.

Medlemsannonser på jak.se Läs mer på: jak.se/medlemsannonser

illustration:freepik

Medlemmar som önskar spar­poäng kan annonsera om detta på vår hemsida.

Medlemmar som vill skänka sparpoäng tar kontakt med oss via internetbanken. Uppge antal sparpoäng som ska skänkas och mottagarens annonskod.

Det går även bra att skänka spar­poäng till en vän eller familje­medlem, glöm i så fall inte att uppge personnumret på mottagaren.

grus & guld · 1/2021

41

Respons

vad tycker du om tidningen?

Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 110 59 100 61 Stockholm Eller mejla: grusoguld@jak.se

Det händer att läsare hör av sig och ber att få G&G enbart digitalt, av miljöskäl. Men är det verkligen bättre att läsa på skärmen än att bläddra i papperstidningen?

De undersökningar som gjorts visar att flera olika faktorer påverkar, men sammantaget är tidskriftens miljöpåverkan liten och vilket format den läses i gör ingen större skillnad.

Papperstidningens största miljöpåverkan står själva pappersproduktionen för. Ju längre du läser tidningen och ju fler som läser samma tidning desto mindre blir alltså påverkan per nummer.

Läser du däremot digitalt orsakar produktionen av själva datorn störst problem.

Dessutom tillkommer energiåtgång för datalagring och användande.

Två forskare, som intervjuades i Allt om tidskrifter i höstas, kunde tänka sig att en digital tidning möjligtvis ger lite mindre klimatavtryck än en papperstidning – förutsatt att den läses på en skärm med lång livslängd som återanvänds så långt det bara går. De lade dock till att det krävs mer forskning om skärmarnas sammantagna miljöeffekter.

Av en radiointervju med samma forskare

Foto: hanna blomqvist

Läsa på papper eller dator?

Miljömärkt papper I ett nummer som handlar om skogen är det på sin plats att säga något om tidningens papper och tryck.

Pappret i Grus & Guld är FSC-märkt.

Ett FSC-certifierat skogsbruk måste bland annat ta hänsyn till ekologiska och sociala värden samt säkerställa att biologisk mångfald och kulturminnen skyddas. Märkningen uppdaterades senast i höstas.

Tidningen trycks på ett Svanen-märkt tryckeri som bland annat måste följa regler vad gäller energiförbrukning, pappersråvara och kemikalieanvändning.

Läs mer: se.fsc.org

Grus & Guld nr 3/20 framgår att en helårsprenumeration på en papperstidning motsvarar ungefär samma negativa påverkan på miljön som att äta tre kilo genomsnittligt producerat nötkött på ett år.

Vill du ha Grus & Guld i en annan form än du har idag meddelar du enklast det via Internetbanken.

Källa: Life Cycle Assessment of a Magazine, KTH, 2015 och Allt om tidskrifter 2/2020

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev om du vill veta när ett nytt nummer av Grus & Guld är ute.

Fyll i din e-postadress på www.grusoguld.se

tipsa grus & guld Har du tips, idéer, synpunkter eller tankar om tidningen i största allmänhet? Mejla till G&G på: grusoguld@jak.se.

Nästa nummer är ute 17 juni!

grus & guld · nr 1 2021 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

Missa inte tidningen

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 1 · 2021

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

England kan få medlemsbanker Kooperativ ska driva gård

Webbsida Nya och gamla etidningar hittar du på www.grusoguld.se

42

grus & guld · 1/2021

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning (grusoguld.se)

Moralisk gräns för rikedom

Varsamt skogsbruk Fantasi Skuldsättn · Thomas ing · Piketty Bygglån · Kolfinans · Lyckostun iering der · · Etikrådet Budgetmat

Krönika

Po Tidholm:

Hur summeras livets lyckostunder?

Programledaren och matskribenten Lotta

Lundgren sa nyligen i en intervju att hon strävade efter att leva under sina tillgångar.

Det är en intressant tanke i ett samhälle där de flesta inte bara ser till att maximera sina befintliga möjligheter, utan dessutom gör det i en sådan grad att de ständigt lever över sina tillgångar. Svenskarna skuldsättning har vuxit stadigt i ett par decennier och vi är nu den näst högst belånade befolkningen i hela EU. Genomsnittssvensken är skyldig ungefär 400 000 kronor, vilket i praktiken betyder att väldigt många givetvis har betydligt större skulder än så.

Har man inte pengar så lånar man pengar.

För pengar behövs alltid; till livets nödtorft, tak över huvudet, kanske en bil och till den där guldkanten på tillvaron. Den som är tänkt att skänka glädje.

Alla som av olika anledningar känt avund

” Kanske borde fler försöka hitta lyckan i att leva under sina tillgångar.”

Det är här det blir fel tänker jag. För det

han kanske i själva verket mätt är den till­ fälliga tillfredställelsen. Och vem vet hur livet summeras när det går mot sitt slut. Hur väger och mäter man livets glädjeämnen?

Kanske borde fler, som Lotta Lund­ gren, försöka hitta lyckan i att leva under sina tillgångar. ·

Foto: Peter Hoel stad

mot de bemedlade har länge kunnat trösta sig med amerikansk forskning som gjort gällande att det finns en gräns för hur lycklig man kan bli av pengar. I grova drag har slutsatsen varit att lyckokurvan planar ut när de grundläggande behoven i livet är tillgodosedda, någonstans kring en årsin­ komst på 75 000 dollar. Det är inte helt lätt att räkna om summan till svenska förhållan­ den eftersom det amerikanska samhället ser annorlunda ut, men i svenska kronor borde gränsen ligga någonstans kring 400 000 kr.

Forskningen har varit många till glädje i många år.

Men nu kan det vara slut med det. För i en ambitiös studie från universitet i Pennsylvania slår forskaren Matthew Killingsworth fast att det i själva verket inte tycks finnas någon övre gräns för hur nöjd man kan bli av hur mycket pengar som helst. Han har – genom en app

han byggt och döpt till Track your happiness – samlat in över 1,7 miljoner datapunkter från 33 000 individer som vid slumpvisa tillfällen flera gånger om dagen fått svara på hur de mår i ögonblicket. Svagheten i tidigare un­ dersökningar, menar Killingsworth, har varit att respondenterna bara har fått reflektera över hur nöjda de varit med sina liv, medan den här rapporten alltså bygger på mer ofiltrer­ade känsloytt­ ringar.

Och då har alltså rika människor fler lyckliga stunder i livet än de som har mindre pengar. Och fler lyckliga stunder kan adderas samman och tolkas som större lycka.

Po Tidholm Journalist och författare

grus & guld · 1/2021

43

B Bildkommentar: Miro Elgeholm

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

POSTTIDNING