Grus & Guld nr 1/22

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 1 202 2 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 1 · 2022

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

K a llel se

till JAKs Årsstämma

Ung konst om pengar Finansmarknad i förändring

Grannar kan dela el

Syftet med vinst avgör Forskar om företag och hållbarhet

Ödehus · Cykelavstånd · Matvärn · spara el

Välkommen till

JAK Medlemsbanks Årsstämma 2022

Den 30 april 2022 Plats: Skövde & distans

Och

Digital medlemsträff Den 20 april 2022 kl. 18:00-19:00 Anmälan senast 19 april jak.se/medlemsträff

2

grus & guld · 1/2022

Innehåll

Grannar kan dela el

Nu blir det möjligt att dela överskott av el med grannarna, tack vare en ny förordning. Hammarby sjöstad står i startgroparna. · 10

grus & guld · 1/2022

Foto: Per Knutsson

Danska JAK utan bank

JAK Danmark fortsätter sitt opinionsbildande arbete utan eget finansinstitut sedan Folkesparekassen uppgått i en annan bank. · 8

6

Finansmarknad i förändring Forskaren Sophie NachemsonEkwall skriver om en utveckling som kan ge draghjälp åt kooperativa banker, som JAK Medlemsbank. · 28

Barnens dator. Tobias Lelo reparerar datorer och skänker till barnfamiljer

som inte har råd.

Foto: dan lepp

k a llel se JA K s s å r s tä mm a Si d 32

dessutom: omvärld

Intresset för ödehus växer. Antalet kommuner som inventerar beståndet ökar stadigt, och är nu uppe i ett 60-tal. · 9

Bortom vinstsyfte Hållbar ekonomi kräver icke vinstdrivande företag, menar forskaren Jennifer Hinton. · 12

TIPS Unga utforskar pengar Två års projektarbete på skolor blir webbsida och utställning om pengar. · 22

Ta elsparandet till nästa nivå

illustr ation: hanna blomqvist

Foto: Emil K arl sson, Fotoskol an Sthlm

20

kultur

Pengarnas utformning är roten till rovdriften på människor och planet, menar Alf Hornborg i sin nya bok. · 26

krönika Hemarbetet under pandemin har gett Katarina Cordes ett nytt perspektiv på livet inom cykelavstånd. · 39

analys Hur ska vi tänka kring elförsörjningen?

Professor Tomas Kåberger skriver om läget på elmarknaden. · 11 grus & guld · 1/2022

3

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlems­avgiften för JAK-medlemmar.

Tidningen utkommer med fyra nummer per år.

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Ansvarig utgivare: Lena Eriksson Åshuvud Redaktör: Karin Backström Mejl: grusoguld@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

Sophie Nachemson-Ekwall

foto: privat

Grafisk form: ETC Kommunikation

är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och har skrivit flera böcker, bland annat om vikten av den idéburna sektorn. När hon inte jobbar lagar hon gärna en hälsosam måltid tillsammans med debattglada vänner.

Läs hennes text om en finansmarknad i förändring på sidan 28.

Lösnummer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Tryck: V-tab, Vimmerby.

Upplaga: ca 18 000 ex Omslag: Jennifer Hinton, forskare vid Stockholms universitet.

Foto: Dan Lepp

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

4

grus & guld · 1/2022

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Mats Karlsson

Hans Månsson

är frilansjournalist och mångårig medarbetare i Grus & Guld. Just nu ägnar han sig bland annat åt att, med byggnadsvårdstänk i botten, renovera sitt 110-åriga hus utanför Östersund. I det här numret följer han upp sitt reportage i nr 3/19 om det då nyväckta intresset för ödehus. Läs på sidan 9 och 38.

är frilansjournalisten som tycker om att gräva i historien, både i arkiv och arkeologiskt. Men det blir även en och annan text om andra ämnen, som i detta nummer där han skriver om elgemenskaper på sid 10 och tipsar om sätt att spara energi på sidan 20. När han inte jobbar vandrar han gärna kort och långt.

Foto: Per Jarl

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

arbetar deltid som dataanalytiker på JAK och driver en gård med småskalig grönsaksproduktion tillsammans med sin make. På fritiden blir det gärna bordsrollspel. Katarinas krönika på sidan 39 handlar om hur distansarbetet under pandemin gett cykelavstånd en ny betydelse.

foto: Privat

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. Artiklar representerar inte nödvändigtvis JAK Medlemsbanks åsikter.

Katarina Cordes

foto: nil s cordes

E-tidning/papperstidning, adressfrågor: Medlemsservice (nås bäst via meddelande i Internetbanken) Telefon: 0500-46 45 00

välkommen

redaktören:

Räntefesten har ett slut

Pengar för fred Cirka 150 mil bort faller bomber. Tio

miljoner människor beräknas i skrivande stund vara på flykt från sina hem. Bilderna från Ukraina är fruktansvärda. Och samtidigt som krigets fasor och konsekvenser kräver vårt fokus fortsätter klimatkrisen.

Senaste rapporten från FNs klimatpanel understryker allvaret mer än någonsin: effekterna kommer tidigare och är svårare än vad forskarna hittills trott.

I båda fallen spelar fossila bränslen roll.

De orsakar inte bara uppvärmning, utan är också Rysslands största intäktskälla – och en sårbarhet för länder som är beroende av rysk olja och gas.

”Kriget har satt strålkastarljuset på betydelsen av penningflödena i världen” I båda fallen spelar även pengar roll. ­ riget har ytterligare satt strålkastarljuset K på betydelsen av penningflödena i världen.

De måste inte bara riktas bort från förstörelse och fåtalets kontroll – utan även vändas till samhällsnyttiga investeringar för att värna livet på planeten. och skrevs innan flyglarmen började ljuda över städer som Kiev, Mariupol och Charkiv – och innan forskarna kom med den skarpaste varningen hittills om klimatförändringarna. Flera av texterna handlar just om energi och pengar. De berör förvisso inte det specifikt dagsaktuella, men utvecklingen efter manusstopp har inte gjort dem mindre angelägna.

Tvärtom.

bryter ny grund i forskarvärlden med sin teori om hur relationen till vinst påverkar samhället. Hennes doktorsavhandling visar att många sociala, ekologiska och demokratiska problem är en logisk följd av att den gängse juridiska bolagsformen, aktiebolag, syftar till avkastning åt ägare och investerare. Som alternativ lyfter hon fram företagande där framgång mäts i nytta i stället för lönsamhet, där finansiellt överskott inte är ett mål i sig utan ett medel för att göra något lite bättre.

Som i JAK Medlemsbank till exempel.

Hon ser inte enbart dessa företagsformer som en viktig sektor, utan som byggstenar för en helt ny typ av ekonomi.

En skakig tid kan leda till samling och

skynda på en nödvändig omställning, men tyvärr även till motsatsen – och det är lätt att känna sig otillräcklig inför tidens utmaningar. Vänd då på tidningen och titta lite extra på Miro Elgeholms bildkommentar.

Tag hand om er och varandra!

Glöm inte skatteparadisen Flera stora avslöjanden har visat på omfattande ryska kopplingar till skatteparadis. Men det är inte bara den ryska finanselitens förmögenheter som göms undan. Tio procent av världens BNP finns i skatteparadis. Hög tid att agera!

Läs mer: www.icij.org

Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

Innehållet i det här numret planerades

På sidan 12 möter ni Jennifer Hinton som

Många har vant sig vid lågräntesamhället, men nu kommer nya signaler.

Inflationen ökar, priserna stiger – och Riksbanks­ chefen flaggar för en tidigarelagd höjning av styrräntan. Följden kan bli dyrare bolån.

JAKs räntor styrs som bekant av andra faktorer.

Och ju fler som delar på medlemsbankens kostnader desto lägre kan de bli.

Missa inte JAK-information Styrelsen arbetar för att göra G&G till en mer integrerad del i bankens marknads- och kommunikationsarbete. En förändring den uppmärksamme redan noterat är att alla nyheter om den egna verksamheten numer finns i avdelningen Information från JAK. Fler förändringar kan komma framöver. grus & guld · 1/2022

5

Datorfixare Tobias Lelo Du är en av fyra som driver Barnens dator – vad är det?

– Vi samlar in datorer som företag och privatpersoner vill göra sig av med. Sedan försöker vi få dem att fungera igen genom att byta delar eller vad som nu kan tänkas behövas. När de är klara donerar vi dem till familjer som inte har råd med en dator åt barnen. Vi jobbar med organisationer som vet var behoven är störst. Det är helt ideellt, vi har heltidsjobb alla fyra, så vi gör det på tiden vi har över.

Vad skulle hända med datorerna om ni inte tog hand om dem?

– De skulle antagligen kastas. Det är ju så i dag, man reparerar inte på samma sätt som förr. Det är billigare att köpa en ny helt enkelt. Men datorer är uppbyggda av massa olika delar, och det finns oftast något som kan räddas och komma till nytta. Inte minst av miljöskäl är det bra att ta vara på dem.

Varför vill ni att fler barn ska få datorer?

– Att inte ha tillgång till dator innebär ett utanförskap – inte bara för att man inte kan vara med och spela online utan även för att leken i skolan utgår från spelen. Man förstår inte vad de andra pratar om. Det är så värt tiden när man ser barnens glädje! En dator ger en helt ny värld att grejja med.

Vad driver ditt engagemang?

– Att skruva på datorer är ett stort intresse, så det är ett sätt att förena nytta och nöje. Sedan har jag lärt mig allt jag kan om datorer från min morbror. Det var datorn han skruvade ihop åt mig när jag var liten som startade mitt datorintresse.

6

grus & guld · 1/2022

text

karin backström foto

Per Knutsson

Namn

Tobias Lelo

Ålder 32 år

Yrke

Boendeassistent

Gör

Reparerar datorer och ger till barnfamiljer som inte har råd.

LÄS MER: www.barnensdator.se

inspiratör

grus & guld · 1/2022

7

omvärld

Vid årsskiftet noterades en ny rekordnivå för svenskarnas skulder hos Kronofogden: 94 miljarder kronor. Det är en ökning med ungefär sju miljarder sedan året innan – eller närmare 20 miljoner kronor varje dag. På tio år har skuldberget vuxit med över 32 miljarder kronor.

– En stor del av ökningen beror på att skulderna växer konstant på grund av räntan. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.

Att skuldsatta först måste betala tillbaka räntor och avgifter gör det svårare att bli skuldfri. källa: kronofogden

miljarder kronor har de fyra storbankerna (SEB, Nordea, Handelsbanken och Swedbank) gjort i vinst efter skatt de senaste fem åren. 297 miljarder har delats ut till aktieägarna. källa: Dagens ETC februari 2022.

frågor David Bennett, en av tre småbrukare som tagit initiativ till lokala matvärn.

1. Vad är ett matvärn?

– Det är kopplat till krisberedskap, med lokala grupper som samlas kring matproduktion. Grundtanken är att det ska vara är en verksamhet där vi hjälper varandra.

8

grus & guld · 1/2022

foto: FOLKESPAREK A SSEN

Skulder slår rekord

Folkesparekassen startade i Silkeborg 1983 och fanns i tre städer innan den upphörde.

Folkesparekassen upphör JAK Danmark fortsätter sitt opinionsbildande arbete utan eget finans­­institut, sedan Folkespare­ kassen uppgått i en annan bank.

jak danmark – Det är irriterande och trist, men de ökande kraven från myndigheterna sedan finanskrisen 2008 belastar en liten bank förhållandevis mer än en stor. Sammanslagningen är ett uttryck för detta, sa JAK Danmarks ordförande Erik Boisen i samband med att Folkesparekassens verksamhet uppgick i Middelfart Sparekasse förra året.

JAK i Sverige startade 1965 med inspiration från Danmark, men arbetet har delvis organiserats annorlunda. I Danmark driver en nationell förening opinion för ett samhälle där ingen ska kunna tjäna på andras arbete genom

Vi håller ett avstånd till marknaden, och värderar varken arbete eller mat i pengar. Likaså håller vi ett avstånd till staten, och kommer inte söka bidrag. Syftet är att bygga ett starkt civilsamhälle.

2. Varför behövs det?

– Dels handlar det om hur vi kan skapa motståndskraft mot kriser.

Dels handlar det om hur vi kan skapa något bättre än det vi har nu, en kultur för livets fortsatta gång i ljuset av de existentiella risker vi står inför. Där tror vi att både mat och

ränta eller spekulation, medan den praktiska finansverksamheten tagit sig olika uttryck genom historien. Sedan 1970-talet har den bedrivits i fristående andelskassor. Under åren har många av dem uppgått i den större Folkesparekassen, som till sist blev ensam kvar.

– Det är sorgligt att vi just nu inte har ett eget penninginstitut, men våra idéer är högst aktuella och arbetet med upplysning går vidare, skriver Folkesparekassens tidigare VD Uffe Madsen i senaste utgåvan av danska JAK-bladet.

I samband med fusionen upprättades en fond, genom vilken de intjänade vinsterna från Folkesparekassen ska komma projekt till nytta som främjar en bärkraftig balans mellan människa, natur och ekonomi. Karin Backström Läs mer: www.jak.dk/jak-bladet/

mellanmänsklig tillit är viktiga delar.

3. Vilka kan vara med?

– Alla, odlar man inte själv kanske man kan förädla eller distribuera.

Vi tänker att även barn och äldre är med, det är ju dem vi ska värna.

Varje lokal grupp måste tillsammans söka svar på frågor som hur de som inte har mark, eller inte kan jobba, ska få mat i en krissituation? Exakt hur det kommer se ut avgörs av de inblandade.

Karin Backström

Läs mer: Matvärn, offentlig grupp på Facebook

Allt fler kommuner kartlägger ödehus ödehus För sex år sedan startade Robert Danielsson Facebook-gruppen ”Jag räddade ett ödehus”. Som entusiastisk och erfaren byggnadsvårdare ­ville han skapa ett forum där lika­ sinnade kunde utbyta erfarenheter.

Intresset har visat sig vara långt större än han kunde ana. Idag har gruppen mer än 31 000 medlemmar, och uppmärksamheten har spridit sig långt bortom entusiasternas krets.

Otaliga tidningsreportage har gjorts om ”ödehusräddare”, fenomenet har speglats i både radio och teve. Mäklare har upptäckt att det sjabbigaste huset kan bli värsta klickraketen.

Och kommuner runt om i landet har insett att här finns en potential, både för befolkningstillväxt och för

”Jag ser den som ett lackmustest på ett mycket större skeende” att tillfredsställa en efterfrågan på landsbygdsboende. Den ena kommunen efter den andra har satt sina GIS-ingenjörer i arbete, för att få fram fakta om hus som sannolikt saknar fastboende.

Så långt är inventeringsarbetet

enkelt och snabbt genomfört. Robert Danielsson borde vara nöjd med genomslaget.

Men här gör nästan alla kommuner

foto: Hans Månsson

Antalet kommuner som inventerar beståndet av obebodda hus växer stadigt. Nu är ett 60-tal igång med sådana kartläggningar, enligt Robert Danielsson, som är något av spindeln i nätet för ”Ödehus-rörelsen”.

Allt fler kommuner kartlägger tillgången på ödehus men för att befolka dem krävs även dialog med säljare och köpare, menar byggnadsvårdare Robert Danielsson.

misstaget att inte gå vidare, utifrån sina nyvunna kunskaper, säger han.

Man skickar brev till husens ägare, med frågor kring deras ägande. Syftet må vara gott – att väcka deras intresse för att hyra ut eller sälja – men myndighetsbrev kan lätt skapa misstänksamhet hos mottagaren, menar Robert Danielsson.

Som föredöme lyfter han fram

Bergs kommun i södra Jämtland.

Inom ramen för inflyttningssatsningen Bergsliv har flera uppföljande strategier tagits fram. Jone Johnsson är bostadsutvecklare i kommunen: – Man måste få till en dialog med ägarna till de här husen. Medan någon kanske tar illa vid sig av ett utskick med frågor om deras hus, kan en annan få överdrivna förväntningar på försäljningsvärdet. Även för köparen är det viktigt att kommunen kan bidra med en konstruktiv dialog, poängterar Jone Johnsson.

– Vi kanske kan hjälpa köparen med en avstyckningsprocess, ge ett förhandsbesked som besparar köparen onödiga kostnader, hjälpa till med någon alternativ va-lösning, eller kanske en off grid-variant för fastigheter bortom elnätets räckvidd. Ett tillfälligt bygglov för ett tiny house kan underlätta försäljning i vissa fall.

– Vi ser det här som ett arbete på flera års sikt, där vi bearbetar en kommundel i taget, säger Jone Johnsson.

– Inventering är bara den första lilla biten.

För Robert Danielsson handlar öde-

husrörelsen inte enbart om att vårda och nyttja en obrukad resurs.

– Jag ser den som ett lackmustest på ett mycket större skeende. En stark trend är att många 30-45-åringar nu flyttar ut på landet. Och jag skulle säga att en ganska stor grupp vill hitta en plats där de bättre kan hantera kommande klimatförändringar. hans månsson grus & guld · 1/2022

9

omvärld

Finansprofilen Sasja Beslik konstaterar att vår klimatomställning är beroende av afrikanska råvaror, och berättar om misären han upplevt i gruvor där batteri­mineraler bryts.

Källa: Tidningen Chef 28 januari.

Företag ska ta ansvar Större europeiska företag ska hållas ansvariga om de eller deras underleverantörer inte respekterar mänskliga rättigheter och miljö. De som drabbats, vare sig de befinner sig innanför eller utanför EUs gräns­ er, ska kunna stämma företagen i europeiska domstolar.

Förslaget från EU-kommissionen välkomnas av civilsamhället men får även kritik, bland annat för att det inte omfattar små och medelstora företag. Därmed berörs bara en procent av företagen i EU. Läs mer: swedwatch.org

Ryska innehav såldes efter kritik I början av mars avslöjade Fair ­Finance Guide att svenska banker och pensionsfonder investerat nära nio miljarder kronor i bolag som kon­ trolleras av den ryska staten. Detta trots att företagen sedan 2014 funnits på EUs sanktionslista. Största investeringarna fanns i Rysslands största bank. Protesterna blev starka, och gav resultat. En vecka senare hade alla utom två av de granskade aktörerna lovat att avyttra sina innehav.

Läs mer: fairfinanceguide.se

10

grus & guld · 1/2022

foto: Bill Me ad, unspl a sh

ur kan en elbil H kallas för hållbar, när materialet den tillverkas av inte är det?

Människor i vår del av världen duckar för den frågan, och ingen har något svar.”

Tidigare behövde fastighetsägare med solceller sälja sitt eventuella elöverskott på mark­ naden, nu kan den i stället delas med grannar i en energigemenskap.

Dela el med grannarna

Nu blir det möjligt att dela överskott av el med grannarna, tack vare en ny förordning. Det öppnar för minskad elförbrukning, ökad hållbarhet och bättre förmåga att säkra försörjningen. energigemenskap Medborgarinitiativet ElectriCity Innovation har sedan 2014 jobbat för effektivare energianvändning i Stockholmsstadsdelen Hammarby sjöstad – med solceller, geovärme, värmepumpar och smarta styrsystem. Nu tar den ekonomiska föreningen nästa steg med ett mikronätverk för el.

– Förutom bostadsrättsföreningar jobbar vi med ett tjugotal elnätsägare som Coop, Systembolaget, en hamburgerrestaurang, frisörer och mäklare. Med dem ska vi nu försöka bilda en energigemenskap, säger ElectriCity Innovations VD Jörgen Lööf.

Energigemenskaper finns världen

över, men ser olika ut beroende på nationella regler. Ett framgångsrecept kan alltså inte säkert föras över till Sverige. I fjol startades därför ett fyraårigt forskningsprojekt kring formerna, lett av det statliga innovationsinstitutet Rise.

Ramarna ges av Förordning om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen, som uppdaterades i december.

Tidigare har villaägare med solceller tvingats sälja sitt överskott på den nordiska elmarknaden till ganska lågt

pris, i stället för att dela med grannar.

Rise tolkar regelverket som flexibelt, med utrymme för olika lösningar lokalt.

– Det enklaste är solceller på taket, då ökar man den förnybara delen och skapar flexibilitet. Man kan installera lager i form av batterier och laddare för elbilar. Eller så kan man köpa in sig i solceller någon annanstans, säger Erika Lönntoft, en av projektledarna på Rise.

– Det finns stor potential att kapa effekttoppar genom att lagra energin på bra sätt. Det skapar resiliens, en robusthet i försörjningen.

Spanien och Nederländerna ligger

i spetsen i Europa när det gäller energi­gemenskaper, eller mikronätverk. Men enligt Erika Lönntoft har ingen lyckad helhetslösning med solceller, lagring och smart styrning ännu tagits fram. Det är därför målet med det projekt som Rise driver tillsammans med bland andra ElectriCity Innovation. Föreningens mål är att Hammarby sjöstad ska klara en större del av elbehovet genom mer lokalt producerad energi, samt dela och lagra energi.

– Bostadsrättsföreningar har redan investerat i solceller, men bara för fastighetens behov. Nu är ambitionen att maximera med solceller för att kunna dela med sig av överskott av el, säger Jörgen Lööf.

mats karlsson

foto: Vat tenfall

”Ryska intressen är stora i de gamla energisektorerna” omvärldsanalys r 2020 var elpriset i Norden det lägsta detta årtusende.

Elpriset täckte det året inte ens kostnaderna för att hålla i gång produktionen i något av kärnkraftverken. Men sedan blev fossila bränslen dyra. På ett år blev gaspriset fyra gånger högre och kolpriset dubbelt. Dubbelt så dyrt blev det också att släppa ut koldioxid. Elexporten ökade och i södra Sverige kostade elen mer än någonsin i december 2021. Även om det var plågsamt för elkonsumenterna i södra Sverige, har även de klarat sig relativt bra. Förnybar energi gav el motsvarande 80 procent av den el vi konsumerade i Sverige, och elpriset i Sverige var det lägsta i EU även år 2021. Förutom att svensk elproduktion försörjer svenska konsumenter hjälper vi två grannländer med en stor del av deras elkonsumtion: Finland och Litauen. killnaden i elpris mellan södra och norra Sverige beror på planer som inte fungerat. För femton år sedan talade vissa politiker om att Sverige skulle importera el från den kärnreaktor man bygger i Finland som skulle varit klar 2009. Men den är fortfarande inte i kommersiell drift. Så i stället för att södra Sverige kunnat importera el från södra Finland, har södra Sverige exporterat el till Finland.

Då har ledningarna från norra till södra Sverige inte räckt till.

Tomas Kåberger Finland har de senaste åren byggt ut vindkraften, och kanske kommer den planerade reaktorn igång och producer­ ar en stor del av de 15 TWh som man nu importerar från Sverige. Då blir det mer överföringskapacitet som södra Sverige kan använda. Elpriset kan också ­sjunka därför att vindkraftsutbyggnaden i Sverige nådde en rekordnivå 2021 vilket ökar elproduktionen med 6-7 TWh per år. yska intressen är stora i de gamla energisektorer som inte bygger på förnybar energi. Ryssland står för en tredjedel av EUs fossila gas och en stor del av EUs uran. Alla kärnreaktorer som har börjat byggas sedan 2019 utanför Kina har Ryssland som leverantör.

De senaste åren har Rysslands intresse av att skapa splittring och samtidigt fördröja utbyggnaden av förnybar el fått förvånansvärt starkt stöd. Det kan nog ändra sig efter angreppet på Ukraina. e närmaste månadernas prisutveckling avgörs av kriget i Ukraina, ekonomiska sanktioner och konsekvenserna för Rysslands gasexport.

En annan faktor som nu har betydelse är Frankrikes kärnkraft. Den har problem trots politiskt stöd. President Macron motiverar satsningar på kärnkraft med nationalistiska argument i ett tal 8 december 2020: ”Utan civil kärnkraft inga kärnvapen. Utan kärnvapen ingen

civil kärnkraft.” Nyligen lovade han att bygga sex nya reaktorer till år 2050. Men det hjälper inte mot dagens elproblem och blir kanske aldrig verklighet.

I början av seklet producerades omkring 450 TWh kärnkraftsel per år i Frankrike. Sedan 2019 är det under 400 TWh och det stora elbolaget EDF varnar nu för att reaktorerna bara kommer att producera mellan 290 och 315 TWh under 2022 på grund av tekniska brister vid verken. Frankrike, som liksom Sverige har mycket elvärme, kommer ha svårt att hantera en kall vinter med så många reaktorer ur funktion.

Sverige är det njutbart att ha egna solceller på taket när elen är dyr. Lika härligt kan det vara att vara delägare i vindkraftverk eller solcellsparker. Att bygga fler och mer är också lönsamt.

För att planerna på att ersätta fossila bränslen i stålindustrin och transportsektorn skall bli verklighet måste vi snabbt få mer billig el genom att de som stoppar vindkraftutbyggnaden förlorar inflytande. Investerare som vill bygga är det gott om.

Tomas Kåberger Professor, styrkeområdesledare Energi, Chalmers grus & guld · 1/2022

11

Företag som inte drivs i vinstsyfte utgör nödvändiga byggstenar för en socialt och eko­logiskt hållbar ekonomi, menar forskaren Jennifer Hinton.

12

grus & guld · 1/2022

Vinning bortom vinst

Företag med andra drivkrafter än vinstutdelning till ägarna spelar en nyckelroll för omställningen till en socialt och ekologiskt hållbar ekonomi. Det menar forskaren Jennifer Hinton, som utarbetat en teori om hur vår relation till vinst påverkar samhället. Och hon lyfter särskilt fram bankers roll.

TEXT karin backström foTo Dan Lepp

grus & guld · 1/2022

13

är Jennifer Hinton

Om icke vinstdrivande företag samarbetar med varandra och sociala rörelser kan det ge förändringskraft åt visionen om en annan ekonomi, säger Jennifer Hinton.

14

grus & guld · 4/2021

lade fram sin doktorsavhandling förra året sa någon att för bara tio år sedan skulle den som gav sig på att utveckla en teori om samhällets relation till vinst setts som galen. Idag är det annorlunda. Följderna av finanskrisen 2008, den akuta klimatkrisen, massutrotningen av arter och de ökade klyftorna har fått allt fler att fundera över hållbarheten i vårt ekonomiska

system. När Grus & Guld träffar Jennifer Hinton på Stockholms universitet i februari är hon uppbokad flera gånger i veckan av grupper från hela världen som vill veta mer om hur vinstjakten i ekonomin driver på en ohållbar utveckling – och hur detta kan motverkas genom företagande med annat syfte än att dela ut vinst till ägarna.

– Mycket har förändrats det senaste decenniet. Framför allt unga människor är mer skeptiska till status quo. Såväl nya värderingar som nya företagsmodeller har växt fram säger hon.

de var fattiga och efterblivna, sökte sig till städerna för att tjäna pengar. Såväl familjer som byn drogs isär.

– Det var en livsförändrande erfarenhet. I mina tidigare studier hade det tagits för givet att utveckling är detsamma som en växande ekonomi, det är så människor ska lyftas ur fattigdom. Men det jag såg i Kina handlade varken om utveckling eller hållbarhet. Jag tänkte att jag behövde lära mig mer för att kunna bli del av en hållbar lösning.

Hon hittade en internationell masterutbildning i miljö och hållbarhet vid Lunds universitet, och under de två åren där började hon ifrågasätta ekonomisk tillväxt mer och mer.

– Det spelar ingen roll hur cirkulär vi gör

”Framför allt unga människor är mer skeptiska till status quo” ekonomin, så länge den hela tiden måste växa ryms den inte inom jordens ekologiska gränser, säger hon.

I Sverige träffade hon också sin blivande

Det egna intresset för samspelet mellan

ekonomi och hållbarhet började redan efter universitetsstudierna i internationella relationer hemma i USA. Som enda utlänning hamnade hon i en liten by på kinesiska landsbygden för att undervisa i engelska.

Där upplevde hon en lokal gemenskap av ett slag hon aldrig mött tidigare, men såg samtidigt hur den hotades av det som kallades ekonomisk utveckling. Fabriker i närheten släppte ut föroreningar som gjorde invånarna sjuka. Människor, som fått höra att

man och med examensbeviset i handen flyttade de till hans hemstad Aten. Det var 2009, precis innan den grekiska ekonomin kraschade i finanskrisens spår. När skuldkrisen var ett faktum blev effekterna väldigt konkreta: Folk letade mat i soptunnor.

Hemlösa sov på gatorna. Sjukhusen saknade resurser… Samtidigt växte en alternativ social ekonomi fram, med bland annat soppkök och informella hälsokliniker, vilket blev räddningen för många människor.

Jennifer Hinton stärktes i övertygelsen att det måste finnas sätt att organisera ekonomin så att den både tillfredsställer människors grundläggande behov inom planetens bärkraft och har större motståndskraft mot kriser. Hon gick med i en internationell sammanslutning av aktivister och akademiker som heter Post Growth Institute. När generalsekreteraren grus & guld · 1/2022

15

undrade om företag utan vinstsyfte kunde vara nyckeln – eftersom de inte ständigt måste växa för att ge ägarna avkastning – kände hon att han var något på spåren. Tillsammans utvecklade de en modell för en icke vinstdrivande marknadsekonomi (se G&G nr 2/15).

– Många är fast i att det bara finns två sätt

”Många är fast i att det bara finns två sätt att organisera ekonomin” att organisera ekonomin: kapitalism eller plan­ekonomi. Men det går att ha en icke vinstdrivande marknadsekonomi, som varken är det ena eller det andra, säger Jennifer Hinton.

Så småningom dök en doktorandtjänst upp i hållbarhetsvetenskap och ekonomi vid Stockholm Resilience Center och Université Clermont Auvergne, som en del i ett EU-projekt om ekonomi bortom BNP-tillväxt. Jennifer Hinton såg en möjlighet att få vidareutveckla sina tankar på heltid och flytten gick åter till Sverige.

Vi slår oss ned utanför universitetsbiblioteNamn

Jennifer Hinton

Gör

Forskar om om­ ställningen till ett samhälle bortom BNP-tillväxt

aktuell

Disputerade nyligen med en teori om vinst och hållbarhet

Ålder 40 år

Ort

Stockholm 16

grus & guld · 1/2022

ket med varsin kopp kaffe. Jennifer Hinton uttrycker sig helst på modersmålet engelska.

Hon skiljer mellan juridiska företagsformer som är for-profit (vinstdrivande) och not-forprofit (icke vinstdrivande/sociala företag).

Skillnaden mellan dem definieras av förhållandet till vinst. Medan de förstnämnda har som syfte att generera vinst till sina ägare, har de sistnämnda samhälls- eller medlemnytta som mål. I första fallet är alltså vinsten ett ändamål, i det andra ett medel.

– Alla företag behöver vara lönsamma för att kunna återinvestera i verksamheten, lägga upp en buffert för oförutsedda händelser och liknande. Det är en naturlig del i allt företagan-

de. Den avgörande skillnaden är att ett icke vinstdrivande företag använder sitt överskott till samhällsnytta på något sätt, medan ett vinstdrivande företag vid någon punkt förväntas leverera avkastning som berikar investerare och ägare, förklarar hon.

Problemet med detta är, enligt Hinton, att eftersom investerarna vill få ut mer än de satsat måste företagen ständigt sälja fler och fler varor och tjänster. Ska det vara möjligt måste kunderna förmås att köpa mer och mer, vilket uppnås genom allt från reklam till medvetet förkortande av produkters livslängd. Följden blir en konsumtionskultur som äter sig in i varenda liten vrå av vardagen och världen med följder som miljöförstöring, resursslöseri, förlust av biologisk mångfald och klimatkris.

– Dessutom driver systemet ojämlikhet.

Samtidigt som ägarna av vinstdrivande företag ackumulerar rikedom över tid är lönerna en betydande kostnad. Företag som vill tjäna så mycket pengar som möjligt vill hålla den nere, och klyftorna ökar, säger hon.

Och inte nog med det. Jennifer Hinton lyfter också fram hur demokratin undermineras av den inneboende motivationen hos vinstdrivande företag att stärka och skydda sina vinster.

– Vi ser all denna lobbying: för subventioner, emot beskattning eller i syfte att få skattesänkningar för att kunna behålla mer av vinsten, säger hon.

– Många av oss är uppväxta med att demokrati och kapitalism, vilket jag definierar som en vinstdrivande ekonomi, går hand i hand som en slags paketlösning. Men faktum är att politiska processer kapas av privata vinstintressen.

Finns det inget bra med strävan efter finansiell vinst, det brukar till exempel sägas att det gynnar innovation och effektivitet?

– Sett över en längre tid har våra viktigaste uppfinningar inte gjorts för vinnings skull, utan för att möta samhällets behov och utma-

ningar, säger Jennifer Hinton och exemplifierar med vaccin, kylskåp, hjul och vägar.

Hon menar att vinstmotivet tvärtom kan snedvrida uppfinningsrikedomen.

– Det utvecklas privata rymdraketer samtidigt som 800 miljoner människor inte har tillräckligt att äta varje dag. Och samma sak med effektiviteten. De som kan betala mest får maten, även om hälften slängs bort. Vårt nuvarande system är slösaktigt, inte effektivt.

En ekonomi där företagens framgång i

stället värderas i samhällsnytta – eller medlemsnytta – ger en annan dynamik, menar Jennifer Hinton.

– För mig handlar hållbarhet om att på ett jämlikt sätt kunna tillfredsställa allas grundbehov inom ramen för planetens ekologiska gränser, och där har företag med ett juridiskt bindande uppdrag att skapa social nytta en viktig roll.

– De kan också ha ett större samarbete med staten i uppdraget att möta människors behov, i stället för den åtskillnad mellan stat och

marknad som råder idag.

Men även not-for-profit-företag kan naturligtvis driva ohållbara verksamheter. Precis som i dagens ekonomi ser Jennifer Hinton behov av regleringar som säkrar att jordens

”Följden blir en konsumtionskultur som äter sig in i varenda liten vrå” ekologiska bärkraft inte överskrids, såsom kol-budgetar och tak för resursanvändning.

– Det räcker inte med not-for-profit företag för att skapa hållbar ekonomi, men det är en nödvändig utgångspunkt, säger hon.

Hur ser då livet ut i en icke vinstdriven marknads­ ekonomi?

– Jag tror det finns en djupare känsla av mening eftersom alla verksamheter styrs av social nytta. Sedan tror jag arbetsveckan är kortare eftersom vi inte även behöver jobba ihop över-

Få tänker på att det juridiska ändamålet med de flesta företags verksamhet är att berika ägare och investerare, konstaterar Jennifer Hinton. grus & guld · 1/2022

17

skott åt ett fåtal. Och eftersom det inte finns samma press på konsumtion kan vi ägna mer tid åt annat och möta fler behov genom sociala och miljövänliga aktiviteter utanför marknaden.

Vi kan dela mer i lokalsamhället.

sig om att räkenskaperna går ihop i syfte att möta behov, säger hon.

– Den logiken finns redan i icke vinstdrivande företag.

”Såväl lagar som etik genomsyras av vinstens logik”

en ickevinstdrivande ekonomi? Jennifer Hinton menar att omställningen vilar på två ben. Det handlar dels om att bygga upp not-for-profit-ekonomin. Det handlar dels om att dra bort stödet för for-profit-ekonomin. Det sista ser hon som svårast eftersom såväl lagar som etik genomsyras av dess logik. Där kommer hennes forskning in.

– Om vi inte har alternativa ekonomiska teorier och modeller som den jag arbetat på fastnar vårt tänkande i att icke vinstdrivande företag utgör den tredje sektorn i en kapitalistisk ekonomi. Vi ser dem som trevliga, men missar att de kan vara byggstenar i en helt ny typ av ekonomi.

Alternativa teorier förändrar våra tankar kring vad som är möjligt!

Hon tror vi står inför en skakig tid.

– Den vinstdrivande ekonomin är så dysfunktionell att vi kommer att se fler och fler kriser tills vi förändrar den. Men förhoppningsvis kommer detta leda till omställning. Och om icke vinstdrivande företag och sociala rörelser samar.betar kan det ge energi åt kraven på förändring.·

Jennifer Hinton menar att hela ekonomin

måste röra sig bort från vinstdrivande företagsformer, men lyfter särskilt fram finanssektorns roll eftersom alla företag behöver finansiering. I en icke vinstdrivande ekonomi ser hon framför sig hur företag kan låna till resonabel ränta – som sedan återförs till samhället i stället för att ansamlas hos bankernas ägare.

Hon ser dessutom möjligheter att underlätta finansiering av fler sociala företag.

– I den vinstdrivande ekonomin mäts ett företags framgång i lönsamhet. Om du vill ha startkapital eller lån måste du visa att verksamheten snabbt kommer att löna sig. Hela synen på vad som är ekonomisk framgång behöver förändras – från att tjäna pengar till att försäkra

Hur ser då vägen ut från en vinstdrivande till

Avhandlingen Titel: Relationen till vinst En teori om affärsverksamhet, marknader och vinst för social och ekologisk ekonomi (reds översättning från engelska) Universitet: Stockholms universitet och Université Clermont Auvergne, 2021 Författare: Jennifer B. Hinton Några slutsatser: • Den juridiska skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande företagsformer spelar avgörande roll för ekonomins hållbarhet.

• Strävan efter obegränsad ekonomisk vinst och utdelning av överskott driver konsumism, miljöförstöring, ojämlikhet, marknadskoncentration och lobbying.

• I en icke vinstdrivande ekonomi används överskott för samhällsnytta, vilket resulterar i mer jämlikhet och öppnar upp för effektivare hållbarhetsinsatser.

Läs mer: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1510169/FULLTEXT03.pdf

18

grus & guld · 1/2022

fakta Icke vinstdrivande företag

Vinstdrivande företag

kooperativ

• Affärsverksamheten är ett medel för att uppnå nytta för en grupp eller hela samhället.

• Affärsverksamheten ska generera vinst till ägarna

• Många ekonomiska föreningar befinner sig i en gråzon. Vissa drivs i vinstsyfte, andra inte.

• Resultatet mäts i relation till måluppfyllelsen.

• Ekonomiskt överskott återinvesteras huvudsakligen i verksamheten, alternativt i andra samhällsnyttiga projekt.

• Kan ha olika associationsformer, t ex aktiebolag med särskild vinsutdelningsbegränsning, förening, stiftelse eller ideell organisation.

• Kallas ofta sociala företag

• Företagets resultat mäts i lönsamhet • Utdelning av ekonomiskt överskott till ägarna • Huvudsakligen aktiebolag, men kan även vara vissa ekonomiska föreningar, t ex personalkooperativ.

• Den vanligaste företagsformen

• Personalkooperativ kan t ex besluta att vinsten ska gå till utdelningar eller bonusar – och räknas som vinstdrivande.

• Konsumentkooperativ kan ses som icke-vinst­drivande eftersom medlemmarna sällan får ut mer än de spenderar i verksamheten. Syftet är medlems­nytta, inte att berika ägare och investerare.

• JAK Medlemsbank drivs inte i syfte att dela ut vinst.

Källor: Tillväxtverket och Jennifer Hinton

Det som driver mig är att jag inte ser att den vinst­ drivande ekono­ min kan bli hållbar, säger Jennifer Hinton. grus & guld · 1/2022

19

tips

När du sänkt värmen, dragit ur apparater på standby och bytt din gamla kyl är det dags att ta ditt elsparande till nästa nivå. Här är tipsen som hjälper dig att parera skenande elpriser och bidra till en snålare och mer hållbar elanvändning.

Levla upp ditt elsparande text

Mats Karlsson illustration

hanna blomqvist

Läs mer: • WWFs framtidsstad: www.wwf.se/hallbara-stader/one-planet-cities/ ekologiska-fotavtryckhallbara-stader/energi­ smarta-staden/ • Energimyndighetens tester: www.energimyndigheten. se/tester/ • Naturskyddsföreningens faktablad om energispar: www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/ spara-energi-och-blienergismart/ 20

grus & guld · 1/2022

I framtiden jobbar och konsumerar vi min-

dre, för att ägna mer tid åt samvaro. Vi delar vår bostad med andra och konsumerar energi och varor ihop med andra. Det är ett av de scenarier som Världsnaturfonden, WWF, skisserar i en vision om framtiden.

Men vi kan redan nu ta steg mot mer energisnålt – och billigare – boende och konsumerande. Genom att dela boende i till exempel kollektivhus kan man minska boyta, energiåtgång per capita och därmed kostnader, samtidigt som man ökar sitt välbefinnande, tipsar Carina Borgström-Hansson, senior rådgivare om ekologiskt fotavtryck och städer vid WWF. – Det finns allt fler energismarta lösningar för uppvärmning och hus som producerar mer energi än de förbrukar. Det finns appar som underlättar delning av bostäder, prylar, verktyg och fordon, där poängen är att bättre använda och dela sådana saker som redan finns, säger hon.

Det statliga forskningsinstitutet Rise driver

ett fyraårigt projekt kallat Systemförändring med lokalt delad energi: Energigemenskap, med pilotförsök i Örebro och Stockholm.

Mål­et är att se hur producenter, konsumenter

och andra aktörer i energisystemet tillsammans kan öka andelen förnybar energi.

– Det kom en ny förordning nu i december som gör det möjligt att dela energi med andra.

En bostadsrättsförening kan dela energi med en grannförening – eller till exempel en skola eller hyresvärd – när man inte använder all sin energi, säger Erika Lönntoft, en av projektledarna. (Se även sid. 10) Genom att själv bli elproducent minskar

du inte bara kostnaderna för din förbrukning, utan kan till och med få in pengar om du producerar ett överskott som går ut på elnätet. Ett annat sätt att sänka kostnaderna är det nya avdraget för grön teknik, där du kan få avdrag på upp till 50 000 kronor för att installera solceller och/eller en laddstolpe till din elbil.

Du som bor i bostadsrätt kan be din förening att installera solceller och energisnåla system som sänker driftskostnaderna. Bor du i hyresrätt kan du spara el genom att steg för steg byta ut vitvaror och elektronik mot energismartare alternativ.

På nästa sida hittar du fler tips på några saker du kan göra redan idag för att sänka dina elkostnader.

1.

2.

Om du bor i eget hus Avdraget för grön teknik infördes i fjol, och ersatte solcellsbidraget. Det fungerar som ett Rot-avdrag på installation och material för upp till 50 000 kronor – om jobbet görs av installatör som också levererar materialet. För solceller kan du dra av 15 procent av materialkostnaden men 50 procent på installationen och batteri för lagring av energin. För laddstolpe till elbil får du dra av halva kostnaden. Avdraget har blivit en stor succé – Skatteverket betalade i fjol ut en miljard kronor, mot budgeterade 200 miljoner.

En annan och enkel åtgärd är att hitta läckage med värmekamera och tilläggsisolera.

3.

Om du bor i bostadsrätt Juridiska personer som företag, organisationer och din bostadsrättsförening kan söka pengar från Naturskyddsföreningens energifond. Du kan föreslå att föreningen satsar på till exempel värmeåtervinning av frånluft, tilläggsisolering, nya cirkulationspumpar, fläktar, torkskåp och tumlare. Energibesparingarna kan bidra till att din avgift sänks, eller åtminstone inte höjs.

Du kan även lobba för att föreningen satsar på att producera egen förnybar el.

Om du hyr lägenhet Byt steg för steg ut dina gamla vitvaror och elektronik mot nya och mer energisnåla produkter.

Som guide finns EUs energimärkning, som uppdaterades i fjol (info finns på Energimyndighetens hemsida). Myndigheten gör också tester av allt från braskaminer till äggkokare (se länk intill).

En enkel start för att snabbt spara el är att anmäla läckage och drag till hyresvärden för åtgärd. grus & guld · 1/2022

21

Pengar för planeten I två år har nästan 600 ungdomar utforskat ekonomi och hållbarhet i projektet Pengar! Snart kan alla som vill ta del av resultatet: en utställning som ska på turné i landet, en digital plattform och en hållbarhetsfond i vardande.

DEN 25 april öppnar kulturminis-

tern utställningen Pengar! på Arbetets museum i Norrköping. Men det är varken start- eller slutpunkt för projektet som inleddes 2020 och ska pågå i minst ett år till.

– Utställningen kommer inte ändras, men förhoppningen är att den digitala plattformen ska fortsätta utvecklas och tillsammans med hållbarhetsfonden även långsiktigt leva vidare, säger initiativtagaren och projektledaren Frances Lucas.

Idén till Pengar! fick hon för många år sedan i sitt arbete med barn och unga i föreningen Miljöverkstan i södra Stockholm.

– Det blev så tydligt att anledningen till att vi inte ställer om snabbare är vår relation till ekonomi. Pengar var 22

grus & guld · 1/2022

alltid kruxet! Men hur kommer det sig att ett mänskligt verktyg i så hög utsträckning ofta styr oss, i stället för tvärtom? Jag tänkte att det var ett viktigt tema att utforska, säger hon.

Så småningom kunde projektet sjösättas med Arbetets museum som huvudman och finansiering från Allmänna arvsfonden.

– Vi ville att det skulle vara ett filosofiskt projekt där ungdomar fritt fick möjlighet att utforska de här frågorna.

För att klara omställningen måste alla med på tåget. Även om vi har olika utgångspunkter behöver vi tänka tillsammans, inte bidra till polarisering, säger Frances Lucas.

– En viktig del har varit att vi använt en modell som kallas det goda samtalet, som bygger på dialog och att

text

karin backström

deltagarna kan tala fritt ur hjärtat.

I två år har arbetet pågått i samarbete med allt från grundskolor till universitet, och 582 deltagare från 14 till 26 år.

Utforskandet har bestått av tre

steg. Först inspiration, med övningar och exempel på vad andra unga skapat – samt samtal. Därefter fritt fördjupningsarbete, enskilt eller i grupp. Och till sist redovisning i form av ett konstverk, en film, en podd eller musik. Alla 250 bidrag som kommit in ska finnas med på den digitala plattformen. På utställningen visas ett urval.

Projekt Pengars ungdomsansvariga Hans Lernhagen, tidigare lärare, är imponerad av deltagarnas insatser.

kultur

grus & guld · 1/2022

Foto: Anders Norderman

Pengars utveckling, av Felix Alfaro Elmberg på De Geergymnasiet i Norrköping, är ett av verken som ingår i utställningen Pengar!

23

kultur

Foto: Konstnärerna

Spelet om ekonomisk balans har skapats av Milla Magndahl, Love Bengtsson, Selma Dotevall, Matilda Gewert och Hedda Källqvist Lidman på KV Konstskola i Göteborg – med inspiration av donutekonomi.

– I skolans värld är det väldigt stort fokus på kunskapsmål och nationella prov. Det finns inte så stort utrymme för att reflektera, fundera tillsammans

fina målningar som skildrar konsumtionshets, hemlöshet och skuldfällor.

Materialet är indelat i kategorier som: vad är pengar, pengar och dina val, min relation till pengar, planet i kris och en hållbar framtid.

Hans Lernhagen säger att de flesta ungdomar han mött i projektet har genomtänkta åsikter om de här frågorna. Sedan finns det även en ganska stor grupp som inte har funderat så mycket, medan en mindre andel mest har siktet inställt på individuell rikedom.

– De flesta unga är väldigt medvetna om hållbarhetsutmaningarna, men man ska inte sticka under stol med att viljan att bli rik, köra en Ferrari och ha en stilig klocka också är fast rotad, säger han.

”Hur kommer det sig att ett mänskligt verktyg så ofta styr oss, i stället för tvärtom” eller försöka förstå hur andra tänker.

Därför har det varit extra roligt att se att det finns en så stor kapacitet för detta.

– Resultatet har blivit bidrag med genomgående mycket hög kvalitet.

G&G får en liten titt bakom kulisserna på den digitala plattformen (som ska lanseras i samband med utställningens öppnande) och skrattar bland annat åt en proffsig film som ironiserar över prissättning av naturen, ser legolandskap skövlas och 24

grus & guld · 1/2021

På KV konstskola i Göteborg har

fem elever mellan 20 och 25 år fått i

uppdrag att fundera över framtidens ekonomi. Resultatet har bland annat blivit ett kulspel i form av en munk – med inspiration av den brittiska ekonomen Kate Raworths så kallade donutekonomi*. I spelet har de visualiserat de planetära och sociala gränser inom vilka en hållbar ekonomi måste utspela sig. Utmaningen är att få spelets kulor att fastna där, och undvika zonerna som hotar allt från klimat till mänskliga rättigheter.

– Kruxet är att det är ganska svårt att få ned i kulorna i hålen, det vill säga ganska svårt att rädda ekonomin, så man måste samarbeta och jobba mycket med balansen. Det tar lite tid, så att man hinner stanna upp och fundera, säger Milla Magndahl.

– Vi hoppas att utställningsbesökarna ska få mersmak och vilja lära sig mer, säger Matilda Gewert.

Gruppen lovordar projekttiden som innehållit både föreläsningar, eget arbete och redovisningar för klasskamraterna.

– Jag har aldrig någonsin talat så mycket om pengar! Det har väckt massa tankar, och öppnat för diskussioner om hur det skulle kunna vara annorlunda, säger Milla Magndahl.

– Vi har fått väldigt fina samtal – filosofiska funderingar nästan, säger Matilda Gewert.

– Framför allt känns det som att både jag och många andra har börjat ifrågasätta att ekonomisk tillväxt måste vara en nödvändighet, säger Love Bengtsson.

Nu hoppas de att utställningsbesökarna ska bli inspirerade av deras verk och föra samtalet vidare.

På Europaskolan i Stockholm har

högstadieeleven Stella Ridderström varit med i två olika projektgrupper.

Den ena tog sig an ekonomiska klyftor och resulterade bland annat i en film. Filmen visar en lek där deltagarna tar ett steg framåt när ett påstående (till exempel: mina föräld-

Foto: A xel Örnfjäder/Gustaf Mell stam

582 ungas utforskande av frågeställningar kring pengar och hållbarhet har resulterat i 250 olika konstverk. Axel Örnfjäder och Gustaf Mellstam på Fotoskolan Sthlm har gjort Smör.

rar har gått ut gymnasiet) stämmer.

Sedan uppmanas alla att springa mot samma mållinje.

– Projektet gjorde det mer uppen­ bart för mig vilka stora socio­ ekonomiska klyftor det finns, och att människor som har fötts i vissa familjer har så mycket bättre förutsättningar än andra, säger hon. Även hon är nöjd med projektet.

– Jag tyckte det var fantastiskt roligt, vi fick jobba så fritt och kreativt. Och så fick vi se vad andra skolor gjort.

Det är ett fantastiskt sätt att lära sig nya grejer – att få ta del av andras tankar och idéer.

En annan del av projektet handlar

om att etablera en hållbarhetsfond.

Det arbetet har inte gjorts i skolor, utan i en studiecirkel med ett fåtal ungdomar och en filosof.

– Vi ska sätta det sista i fondens värdegrund, sedan börjar arbetet att söka finansiering. En viktig del är att allt ska vara helt transparent, alla samtal som leder fram till grundandet ska finnas på den digitala plattformen, säger Frances Lucas, och visar en inspelning där ungdomarna dis-

kuterar hur det ska avgöras huruvida en investering är hållbar eller ej med en forskare och bankman.

Tellus Lejd, 25, som deltagit i arbetet, menar att fonden kommer att skilja sig från andra fonder bara genom att dess utgångspunkt är ett utforskande kring pengar och hållbarhet, inte att tjäna pengar. Därmed inte sagt att fonden inte ska kunna ge avkastning i någon form.

– En del tänker att den bara ska investera i välgörande projekt eller donera pengar till folk som vill göra bra saker, medan andra tänker att fonden ska tjäna pengar och bli ekonomiskt

självgående. Där är vi inte färdiga än, men själv tycker jag det vore väldigt coolt om den kunde rulla på egna hjul, säger han.

Till den digitala plattformen finns

även en handbok för lärare eller föreningsledare som vill arbeta med frågor om pengar.

– Syftet är att unga ska kunna fortsätta utforskandet och lägga upp material på plattformen som andra unga sedan kan ta del av, säger Frances Lucas. *Fotnot: Läs mer om munkekonomin i G&G nr 1/18, 20/2 och 4/21

Pengar!

• Ett projekt där ungdomar utforskar pengar i relation till jordens resurser och tillväxt samt såväl befintliga som framtida ekonomiska system.

• Finansiär: Allmänna arvsfonden • Huvudman: Arbetets museum • Samarbetspartners: Sensus, Ekobanken, Fältbiologerna, Swedbank, Unga hörselskadade med flera.

• Utställning på Arbetets museum i Norrköping 25 april – 18 december 2022. Därefter turné till bl a Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Boden.

Läs mer:arbetetsmuseum.se/utstallning/pengar/ • Digital plattform med fakta, konstverk, filmer, tips mm.

Läs mer: projektpengar.se grus & guld · 1/2022

25

kultur

Pengar för besinning

När vi till exempel köper att par

skor som har producerats på andra sidan jordklotet byter vi kanske en timme av vår arbetstid mot fyra eller fem timmar av en annan, okänd, människas livstid utan att behöva kännas vid under vilka arbets- eller miljövillkor de har producerats. Hornborg liknar modern konsumtion vid ett hetsätande både av jordens resurser och andra människors livsenergi. Även vår syn på teknik döljer ett ojämlikt och ohållbart utbyte, menar han. Tvättmaskiner må till exempel

”Kan vi nu börja ana att moderna människor är lika vilseförda av sina artefakters magi som förmoderna människor varit?”

26

grus & guld · 1/2022 1/2021

bespara sina ägare tid, men hur många lågavlönade personers tid har krävts för att bryta metaller till dem, tillverka dem och frakta dem till den minoritet av jordens befolkning som har råd med dem? Samma problem ser Hornborg med den stora tilltron till att ”grön” teknik ska lösa klimatkrisen. Hur ofta reflekteras det till exempel över vilka koldioxidutsläpp som sker vid tillverkningen av elbilar eller hur mineralerna till deras batterier bryts? Det som ter sig effektivt och smart i en del av världen har ofrånkomligt ett pris i miljö och livskvalitet någon annanstans, understryker han.

Detta är inte nya tankar från Alf

Hornborg. I Kannibalernas maskerad fördjupas dock analysen och nya begrepp förs in – som magi, antropocen, grön teknik, corona och nerväxt. Hornborg utvecklar också sitt konkreta förslag för förändring: att staten ska ge ut en nationell komplementär valuta i form av en basinkomst som endast kan användas för att inhandla varor och tjänster med ursprung inom en

Foto: privat

agerande utifrån, som en antropolog gör, kan vi få syn på saker som vi i vårt vardagliga liv sällan reflekterar över. Som det här med pengar.

Små metallbitar, papperslappar eller digitala siffror styr i hög grad vårt agerande och kan ansamlas utan gräns. Har vi gott om dem tror vi oss kunna få allt vi behöver och vill ha. Men är det så?

I boken Kannibalernas maskerad menar Alf Hornborg, professor i humanekologi, att själva roten till rovdriften på människor och planet står att finna i pengarnas utformning. Pengar är en mänsklig skapelse, en artefakt, som på ett magiskt vis får oss att agera som om allt vore utbytbart. Men bakom idén om neutrala marknadspriser ser Hornborg ett djupt orättvist utbyte av arbete, energi, mark och material som ingen i längden kan vinna på.

illustr ation: K ati Mets

Om vi studerar människosläktets

I sin nya bok utvecklar Alf Hornborg sina tankar kring peng­ ar och föreslår en ny komplementär valuta.

viss radie. Med en sådan ser han att den lokala hållbarheten kan stärkas, krisberedskapen öka och konkurrensfördelarna av låga löner och svag miljölagstiftning minska.

Så länge våra pengar inte får en ny utformning kommer vi fortsatt söka oss till de affärsmässigt mest fördelaktiga penningtransaktionerna, hur medvetna vi än är om dess baksidor, menar Alf Hornborg. Därför räcker det inte med alternativa tankar kring ekonomi, utan vi måste förändra själva pengarnas inneboende logik.

Jag hoppas många läser och diskuterar denna viktiga bok.

karin backström

Bok Kannibalernas maskerad – pengar, teknik och global rättvisa i antropocen Alf Hornborg Daidalos, 2021

Rädda planeten

Fina bilder och konkreta åter-

brukstips för trädgården finns i boken Trädgårdshacks. Filip Johansson lämnade it-branschen för att börja odla, och började dela med sig av enkla tips, knep och finurliga lösningar på sitt instagramkonto Gardenr.

Nu finns 70 av tipsen även i bokform. KB

Bok Trädgårdshacks 70 finurliga återbruk som förenklar din odling året runt Filip Johansson Polaris, 2021

17

Trädgårdshacks

o

Film ska inspirera till omställning

us tr a

tion: ma cr

ov

ec

t

Omställningsnätverket och filmaren Mattias Olsson på Campfire stories gör en film om vad omställning är och kan vara för att inspirera människor som vill göra förändringar i sina egna liv. Den folkfinansierade filmen ska ha premiär i höst.

Men redan nu kan den nyfikna ta del av kortare klipp som publiceras under processens gång. I ett intervjuas Sandra, som efter en utbrändhet byggde sitt eget tiny-house. I ett annat möter vi fårbonden och författaren Axel Lindén.

Omställningsrörelsen samlar människor över hela landet som med start i sina lokalsamhällen vill skapa ett hållbart liv bortom fossila bränslen. KB

ill

bok

Stephanie Kelton är den mest rapporten från FNs Klimat och moral kända företrädaren för modern Nio tankar om hettan klimatpanel konstateras penningteori, MMT Magnus Linton (red) att allvarliga effekter av Natur & Kultur, 2021 klimatförändringarna kommer snabbare än vad forskarna räknat med. Vilket få stopp på utsläppen är den ansvar har vi? mest akuta, bidrar boken med I boken Klimat och moral har viktiga perspektiv. Ett av dem Magnus Linton samlat nio essäer står Jenny Andersson och Erik – de flesta skrivna av filosofer vid Westholm för som bland annat Institutet för framtidsstudier – om uppmärksammar att framtiden några av klimatkrisens moraliska koloniseras av olika intressen dilemman. Det handlar om allt här och nu – och att det finns från demokrati till valet att skaffa stora samhällskonflikter i barn. Även om frågan hur vi ska omställningen. KB

ll

I den senaste

po

Klimatmoral

Bok Jorden Vår planets historia och framtid Johan Rockström och Owen Gaffney Natur & Kultur, 2021

to

som nu hotar det.

Men det stannar inte där: boken handlar också om hur den resa vi nu måste göra för att återskapa jordens motståndskraft ser ut. En av slutsatserna är att vi behöver ett nytt ekonomiskt paradigm som inte längre accepterar strävanden efter ekonomisk tillväxt på planetens bekostnad. KB

fo

rien Our Planet finns nu på svenska med titeln Jorden – vår planets historia och framtid.

Författarna Johan Rockström och Owen Gaffney skildrar engagerat och pedagogiskt en historia som spänner över flera miljarder år – från anhopningen av gaser och partiklar som kom att möjliggöra liv på jorden, till de förändringar

:a

Boken bakom Netflix-se-

Läs mer: omstallning.net/vi-folkfinansierar-en-film-om-omstallning/

film Omställningsresan Omställningsnätverket och Campfire Stories Premiär 2022 grus & guld · 1/2022

27

or

28

grus & guld · 1/2022

opinion

Nya värden på finansmarknaden text

Sophie Nachemson-Ekwall Illustration

Kati Mets

När finansmarknaden växlar upp sitt engagemang för hållbar omställning får aktörer som redan är vana att se till sociala och miljömässiga mål ökad legitimitet.

Forskaren och författaren Sophie Nachemson-Ekwall ser en utveckling som kan ge draghjälp åt kooperativa banker, som JAK Medlemsbank.

Finanssektorn växlar successivt upp

sitt engagemang för att bidra till en socialt hållbar omställning av våra västerländska ekonomier. Det växer fram en marknad för sociala investeringsfonder, sociala obligationer, sociala banklån och sociala kreditgarantier.

Det här kan även ge draghjälp åt banker som redan idag har ett bredare intressentfokus, som sparbanker och kooperativa banker.

I min forskning har jag på olika sätt tittat på värdet av långsiktig kapitalbildning, mångfald av ägarmodeller och social finansiering. Det jag vill lyfta här är att de förändrande tongångarna i samhället, som jag menar är på gång, kan ge ökad legitimitet åt kooperativa banker som JAK. I Sveri-

ge kommer förändringen kanske tio år efter att FN började arbetet med de globala hållbarhetsmålen, men den skyndas nu på av EUs arbete med en aktionsplan för att nå en finansiellt hållbar tillväxt där ingen medborgare lämnas utanför.

En del av förklaringen till den svenska senfärdigheten på det sociala området härrör från vår historik med en skattefinansierad generell välfärdsstat, något vi har gemensamt med våra nordiska grannländer. Ett bredare engagemang från civilsamhället har därför inte behövts. Därtill har Sverige under lång tid premierat aktieägarmodellen som bästa styrmekanism medan andra ägarmodeller som sett mer till olika intressenters inflytande har

behandlats mer styvmoderligt.

Den omvärdering mot mer av hållbarhet och inkludering som jag ser komma på finansmarknaden, får näring av förändrade förhållningssätt inom tre områden: 1. Medlemsägda banker har visat på en historisk styrka. Forskning visar att sparbanker, kooperativa banker och olika former av medlemsägda sparkassor, spelar en särskild roll när det gäller att utveckla lokalsamhällen, till exempel genom finansiering av små och medel­ stora företag, jordbruksindustrier och stöd till civilsamhällets aktörer. Sparoch kooperativa banker har också en meritlista som är mer långsiktig, mer lokal och inkluderande, och visar på grus & guld · 1/2022

29

opinion

en högre överlevnadsgrad i kristider än konventionella affärsbankers. Det är därför rimligt att anta att även en aktör som JAK Medlemsbank är väl positionerad för att bidra till, och till och med leda, lokalsamhällens omställning till hållbarhet i alla dess dimensioner.

lingen. Finansinspektionen har precis anställt en hållbarhetschef som ska stödja bankerna i den hållbara omställningen. Det börjar med det gröna, där det redan talas om att sänka krav på hur stor andel av kapitalförvaltares och bankers kapital som behövs som säkerhet i samband med investeringar och ut2. Bankerna får alltmer press på sig att låning som stödjer grön omställning. inkludera sociala åtaganden i sin verksamDet finns inte någon anledning att tro het. Bankerna har börjat hjälpa kunder att det inte kommer fortsätta med det med att ge ut obligationer med sociala sociala. Europeiska Investeringsbanken mål eller en blandning av både gröna och EUs olika fonder för regional och och sociala mål på den internationella social utveckling ger kapital, lån och obligationsmarknaden. Exempel på det kreditgarantier till lokalt engagerade är ett fastighetsbolag som lånar via en aktörer. social obligation och där investerarna Till det kan läggas en mängd oliär svenska pensionsbolag och sparka regelverk som påverkar arbetet fonder. Det viktiga här med hållbarhet i hela är att lånen ofta vilar på näringslivet. Det rör samarbeten med sociala internationella redovis”de förändrande tongångarna…kan ge företag och andra civilningsstandarder, EUs ökad legitimitet åt kooperativa banker samhällesaktörer som arbete med hållbarhetsdå får tillgång till mer redovisning, redovisning som JAK” långsiktig finansiering. av hållbarheten i leveranEtt fastighetsbolag som törskedjor och krav på lovat att uppfylla vissa sociala kriterier tag som mer kreditvärdiga eftersom de fondförvaltare att upplysa om hur de kan ju inte självt leverera till exempel har tillgång till ”socialt kapital”, vilket integrerar arbetet med hållbarhet i sin läxläsning till de boendes barn. sänker risken för att lån inte ska kunna förvaltning. Det rör styrelsens ansvar Parallellt växer det fram en marknad betalas tillbaka. för att integrera hållbarhet i företagets för sociala banklån. Samtliga svenska hela verksamhet, mänskliga rättigheter, affärsbanker har skrivit på FNs prin- I min forskning pekar jag på att den hantering av korruption och penning­ ciper för ansvarsfull bankverksamhet, pågående omställningen av finans- tvätt och, inte minst, EUs nya sociala och det innefattar att bidra positivt till systemet till hållbart värdeskapande taxonomi som ska styra finanskapitaen hållbar omställning i samtliga di- handlar om mycket mer än vad som let mot socialt hållbara investeringar. mensioner. Internationella storbanker görs av enskilda aktörer. I de länder En grön taxonomi finns redan. På flera som amerikanska Citigroup, franska som har större närvaro av sparbanker håll pågår arbeten med att förmå rege­ Banque Paribas och brittiska Natwest och kooperativa banker samspelar oli- ringar och regioner att utveckla sociala har redan tagit fram ramverk för social ka aktörer i högre utsträckning. Stater investeringsfonder. utlåning. och regioner, såväl som delar av den kooperativa sektorn, stödjer gemensamt Sammanfattningsvis: När finansmark3. Det blir alltmer accepterat att den håll- framväxten av sociala investeringsfon- naden görs till en katalysator för ett bara omställningen kräver ett bredare synsätt der, sociala kreditgarantier och bidrar systemförändrande perspektiv på hållän det strikt aktieägarorienterade. Forskning till att utveckla marknaden för sociala bar omställning så blir bankerna till ett visar hur reglerare och övervakande företag. Här finns stöttande regelverk viktigt verktyg. Aktörer, som JAK Medmyndigheter under lång tid favorise- och skatteförmåner. För den svenska lemsbank, som redan är vana att se till rat aktieägarorienterade affärsbanker sociala ekonomin, som hittills vilar på sociala och miljömässiga mål i sin utlå(som kan ta stora risker i sin utlåning, mikrofonderna, Coompanionrörelsens ning blir då inte bara relevanta att lyssmen också kan göra nyemissioner om rådgivning, Ekobanken och aktörer na till, de får legitimitet, och med det de behöver kapitaltillskott) samtidigt som JAK Medlemsbank, kan detta kän- följer möjligheten att bli en part kring som de bortsett från de speciella behov nas avlägset. bordet när den nya finansmarknaden som finns i medlems- eller stiftelseägda Men även Sverige påverkas av utveck- utformas. · 30

grus & guld · 1/2022

banker. Hit hör exempelvis att Finansinspektionen följt rekommendationer från den europeiska bankmyndigheten som innebär att kooperativa banker inte längre får använda en modell för kapitalisering som såväl JAK, Ekobanken som Landshypotek har använt, vilket är medlemsinsatser som sätts i relation till storleken på de lån som bankernas medlemmar har. Detta krymper den totala kapitalbasen och därmed utlåningskapaciteten.

I motsatt vågskål finns lånemodeller från europeiska kooperativa banker som inkluderar värden som kontaktnät och solidaritet mellan olika bankgrupper. Flera europeiska kooperativa banker ser till exempel personalägda före-

TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Dags för nytt boende?

Hos JAK kan du låna till din bostad i en värdedriven verksamhet som har sina medlemmars ekonomiska intresse som drivkraft.

Nu erbjuder vi bolån med 1.95%* i ränta och 3 månaders bindingstid Läs mer på jak.se * Räkneexempel: Om du tecknar Bolån på 2 mil joner kr med 50 års återbetalningstid blir den effektiva räntan ca 1.98 %. Total ränta som betalas för lånet är ca 991 650 kronor. I samband med lånets utbetalning sk a låneinsats på 120 000 kronor erläg­ gas. Återbetalas efter godk ännande av Finans­inspektionen. Alla som tar lån hos JAK sk a delta i bankens sparlåne­s ystem, olik a alternativ för det ta finns, läs mer på jak.se

grus & guld · 1/2022

31

Årsstämma 2022

Kallelse till JAK Medlemsbanks årsstämma 2022 Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas härmed till ordinarie föreningsstämma den 30 april 2022. Stämman hålls i Skövde Kulturhus mötesrum Balder, Trädgårdsgatan 9 i Skövde, i kombination med elektronisk uppkoppling.

Registreringen öppnar kl. 08:30.

Stämmoförhandlingarna börjar kl.

09:00 och stämman avslutas cirka kl.

17:00.

Vid stämman kommer stadgeändringar att behandlas. Dessa följer dels av Finansinspektionens nya tolkning av bestämmelserna om direkt och indirekt finansiering av kärnprimärkapital vilken innebär att JAK behöver implementera en ny modell för kapitalisering. Dels utifrån dialog med Finansinspektionen avseende ansökan om godkännande

av stadgeändringar som beslutades av föreningsstämman 2021.

I huvudsak avser stadgeändringarna förändring avseende medlemsinsatser och förenklingar av föreningens stadgar.

Vid stämman behandlas även möjligheten att använda elektroniska hjälpmedel för att skicka kallelser och annan information. Förutsatt att stämman beslutar om användande av elektroniska hjälpmedel kan information från och med juni 2022 komma att lämnas med föreningens internet-

och mobilbank eller digital brevlåda.

Du kan när som helst meddela föreningen om du inte vill få information med elektroniska hjälpmedel.

några frågor?

För frågor kontakta medlemsservice via meddelande i vår internet­ bank, e-post jak@jak.se eller ring 0500-46 45 00.

Dagordning för JAK Medlemsbanks årsstämma 2022 1. Val av mötesordförande, två justerare och två rösträknare 2. Anmälan av protokollförare och övrigt presidium 3. Föreningsstämmans behöriga utlysande 4. Upprättande av röstlängd 5. Fastställande av dagordning och arbetsordning 6. Valberedningens och nomineringskommitténs nomineringar av förtroendevalda 7. Rapportering från förtroendevalda 7.1 Styrelsens rapport 7.2 Valberedningens rapport 7.3 Etikrådets rapport 7.4 Nomineringskommitténs rapport 8. Styrelsens årsredovisning 9. Revisorernas berättelser 10. Fastställande av resultat- och balansräkning 11. Beslut med anledning av föreningens överskott eller underskott enligt den fast32

grus & guld · 1/2022

ställda balansräkningen 12. Beslut angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören 13. Behandling av propositioner från styrelsen 13.1 Stadgeändring utifrån förändrade förutsättningar för kapitalisering samt ytterligare förtydliganden 13.2 Användande av elektroniska hjälpmedel 13.3 Förtydliganden i reglementet 14. Behandling av motioner från medlemmar 14.1 Årsavgift istället för månadsavgift 14.2 Projekt ”Bovidae Taler” 14.3 Medlemsengagemangets framtid 14.4 Lekmannarevisionens bemanning 14.5 Styrelsens sammansättning 14.6 Gör jakmedlem.se till JAK:s officiella medlemsforum

15. Styrelsens redogörelse för prognos för kommande verksamhetsår 16. Fastställande av medlemsavgift för det kommande verksamhetsåret 17. Beslut om ersättning till förtroendevalda 18. Val av ordförande samt ledamöter i styrelsen 19. Val av revisorer och suppleanter 20. Val av ledamöter i etikrådet, varav en sammankallande 21. Val av ledamöter i valberedningen, varav en sammankallande 22. Val av ledamöter i nomineringskommittén, varav en sammankallande 23. Övriga frågor

Varmt välkommen till JAK Medlemsbanks årsstämma 2022!

Lena Eriksson Åshuvud Styrelsens ordförande

JAKs årsstämma hålls i år på Skövde kulturhus. Kulturhuset ligger precis bredvid Skövde resecentrum.

Praktisk information inför JAKs årsstämma HYBRIDSTÄMMA

RESA OCH LOGI

För att säkerställa att endast medlemmar med rösträtt deltar i förhandlingarna behöver alla deltagare legitimera sig med BankID. Medlemmar som inte kan eller vill använda BankID kan utöva sin rösträtt genom att legitimera sig med giltig ID-handling på plats.

För att hålla hybridstämma kommer vi använda oss av två web­baserade tjänster: en för stämmoförhandlingarna och en för videomötet. För att delta på distans behöver du en stabil internet­ uppkoppling samt en uppdaterad webbläsare. Även deltagare på plats behöver ha en telefon, surfplatta eller dator för att kunna delta i stämmo­förhandlingarna.

Föreningen kan inte erbjuda personlig teknisk support under mötet.

Föreningen ersätter kostnader för resa och logi i efterhand enligt följande: • Logi ersätts upp till ett maxbelopp per natt för alla som haft en logikostnad. Hur stor ersättningen blir avgörs av hur många som deltar och ansöker om ersättning.

• Resa ersätts upp till ett maxbelopp för alla, under förutsättning att man rest med tåg 2 klass eller buss.

Resa med bil ersätts endast om de allmänna kommunikationerna inte varit tillfredsställande.

Kvitton i original för logi och resor ska vara JAK Medlemsbank tillhanda senast två veckor efter stämman. Beslut om kostnadsutjämning och utbetalning av ersättning sker i efterskott.

ANMÄLAN & STÄMMOHANDLINGAR Anmälan måste vara föreningen tillhanda senast den 28 april.

Information om stämman, ­stämmohandlingar och anmälan finns på föreningens hemsida:

jak.se/stamma

OMBUD & FULLMAKTER Om du inte har möjlighet att närvara, kan du låta dig företrädas av ett ombud. Ett ombud har enligt stadgarna rätt att företräda en (1) fysisk person som är medlem och en (1) juridisk person som är medlem.

Varje medlem som fyllt 16 år och betalat grundinsats har rösträtt på stämman. I det fall förmyndare för

omyndig medlem bedömer att den omyndige kan företräda sig själv, kan en fullmakt lämnas till denne.

Fullmaktsgivaren (den som lämnar en fullmakt) kan lämna in sin fullmakt till föreningen på följande sätt: 1. Via internetbanken – lämna ifylld fullmaktsblankett via meddelande i internetbanken, ämne ”Fullmakt årsstämma 2022”. Ska vara föreningen tillhanda senast kl. 09:00 den 29 april.

2. Via post – lämna ifylld fullmaktsblankett samt vidimerad legitimationskontroll i ett kuvert märkt ”Fullmakt årsstämma 2022” och skicka in portofritt till: FRISVAR, JAK Medlemsbank, 20305762, Vasagatan 14, 541 20 Skövde. Ska vara föreningen tillhanda senast den 29 april.

Fullmaktsblanketter finns att ladda ner på: jak.se/stamma.

att tänka på! Även deltagare på plats behöver ha en uppkopplad enhet för att kunna delta i stämmo­förhandlingarna. grus & guld · 1/2022

33

Information från JAK redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

Ny lagtolkning:

Ny kapitaliseringsmodell tas fram I mitten av december 2021 meddelade Finansinspektionen att de tillämpar en ny tolkning av bestämmelserna för att medlemsinsatser ska få räknas in i kooperativa bankers kapitalbas. Detta blev startskottet för ett av ledningens viktigaste projekt någonsin, framtagande av en ny kapitaliseringsmodell i JAK. — Vi tror att den nya modellen kommer vara ett flexiblare alternativ för att kapitalisera verksamheten, säger Lena Eriksson Åshuvud, styrelsens ordförande.

Banken bjöds in till ett möte på

34

grus & guld · 1/2022

förbereda oss på eller förutse. Att dessutom få beskedet att en så stor förändring börjar gälla omgående var tufft. Att bedriva idéburen bank är utmanande i sig och blir inte lättare när verksamhetens förutsättningar kan ändras från en dag till en annan, kommenterar Lena.

Får medlemsinsatser räknas till kapitalbasen när man bedömer kapitaltäckningen?

— Ja, medlemsinsatser får räknas till kapitalbasen förutsatt att bank­ en får tillstånd från FI. Den nya tolkningen från FI påverkar bedömningen av om insatsen är direkt eller indirekt finansierad av banken. Syftet med detta är att säkerställa att bank­ er inte finansierar sitt eget kapital, säger Johan Thelander, vd.

Ledningen har tillsammans med styrelsen tagit fram ett förslag på en ny kapitaliseringsmodell som fortsatt bygger på medlemsinsatser (se nästa sida), med skillnaden att medlemmar deltar med insatser frivilligt, utöver en mindre obligatorisk insats. På många sätt kommer denna modell ge

medlemmarna fler valmöjligheter och på sikt göra att JAK kan vara med och finansiera fler medlemmars boende. Nu ligger förslaget hos FI för påsyn.

Vid årsstämman kommer styrelsen att lägga fram Lena Eriksson Åshuvud ett förslag på stadgeändring som öppnar för den nya kapital­ iseringsmodellen.

Redan innan stämman kommer en medlemsträff att hållas där förslaget kommer att diskuteras. foto: privat

Finansinspektionen (FI) i mitten av december förra året. Vid mötet meddelade FI att de avsåg att följa Europeiska bankmyndighetens tolkningsförtydligande, som publicerats bara några dagar tidigare, gällande villkoren för att medlemsinsatser i kooperativa banker ska få räknas in i kapitalbasen. Den nya tolkningen trädde i kraft den 14 december 2021 och innebär att nya medlemsinsatser som erläggs från och med det datumet inte får räknas in i JAKs kapitalbas.

En grundbult i JAKs kapitaliseringsmodell har hittills varit att lånande medlemmar bidrar till den kapitaltäckning som krävs av banken vid utlåning, genom obligatoriska låneinsatser. Denna konstruktion är inte längre tillåten enligt FI:s nya tolkning.

JAK har i nuläget en god kapitaltäckning vilket ger utrymme att ta fram och införa en ny kapitaliseringsmodell.

— Det sätter en stor press på organisationen att hamna i den här situationen som vi varken kunnat

Fakta Kapitaltäckning Kapitalbasen utgörs av JAKs eget kapital som främst består av medlemmarnas grund- och låneinsatser. Kapitalbasens storlek avgör hur mycket pengar JAK kan låna ut.

Förslag inskickat till fi:

Ny kapitaliseringsmodell Insats

Obligatorisk insats

beskrivning • Varje medlem ska erlägga en obligatorisk insats vid inträde, eller för den som är underårig vid inträde, när denne blir myndig • Insatsens storlek kan skilja sig mellan privatpersoner och företag/ organisationer

Överinsats

• Varje medlem får frivilligt erlägga överinsats • Lån i JAK får inte användas för att betala insatsen • Incitament för att erlägga överinsats kan exempelvis vara att få en ränterabatt på lån eller sparpoäng

De kooperativa principerna I framtagande av en ny kapitaliseringsmodell har banken strävat efter att värna om de kooperativa principer

som ligger till grund för JAKs verksamhet. Banken anser att en kapitaliseringsmodell i en medlemsbank ska vara jämlik mellan olika medlemmar och transparent i sin utformning, samt att den kapitalinsats varje medlem förväntas bidra med ska stå i direkt proportion till de resurser medlemmen tar i anspråk för de produkter och tjänster medlemmen använder.

Fortsatt försening av medlemsinsatser Beslutet från FI påverkar även återbetalning av de försenade medlems­ insatserna.

— Vi har dragit tillbaka vår ansökan som skickades in 2021. Nu behöver vi ha en ny kapitaliseringsmodell godkänd av FI och fastslagen av föreningsstämman på plats innan vi kan återuppta arbetet med de kvartalsvisa prövningarna om utrymmet för återbetalningar, säger Lena.

Ansökan om stadgeändringar (G&G nr 1/2021 sid 41) för överlåtelse av insats medlem till medlem ligger fortfarande för behandling hos FI.

Medlemsträff våren 2022: Ny kapitaliseringsmodell 20 april kl. 18:00-19:00 Plats: Digitalt Anmälan: jak.se/medlemsträff grus & guld · 1/2022

35

medarbetare i fokus

”... spännande, utvecklande och familjärt!”

Efter mer än 30 års anställningstid väljer trotjänaren Carina Danling att ta avsked efter ett långt och givande arbetsliv hos JAK som sträcker sig ända tillbaka till tiden innan JAK fick sitt banktillstånd.

Hej carina! Kan du berätta lite om dig själv, framtiden som pensionär och om din roll på JAK? – Jag är en gladlynt person som har ett rikt socialt liv med vänner, barn och barnbarn samtidigt som jag är aktiv i olika föreningar och engagerad i min kyrka. När jag blir pensionär ska jag läsa två dagar i veckan och motionera mycket mer än jag gör idag. Husrenovering håller vi också på med och är ”gör-det-självare” — jag hittar på och mannen gör!

— Under min tid på JAK har jag nog arbetat med alla arbetsuppgifter på banken förutom själva utlåningen. De senaste åren har jag arbetat som administratör på ekonomiavdelningen men också tagit ansvaret för JAK-huset och att arrangera de fysiska årsstämmorna med mera.

Vad har varit det mest givande med ditt jobb?

— Det har varit givande på olika sätt i olika perioder. I början när det handlade om att ta fram en fungerande organisation där många starka viljor behövde samarbeta var det särskilt lärorikt att bevittna den demokratiska processen på nära håll.

— Sedan har det så klart varit givande att få vara med på hela resan hittills – i början kunde jag och min kollega vara klara med allt jobb redan 36

grus & guld · 1/2022

vid frukosten. Sedan när vi köpte JAK-huset i början av 1990-talet så slog det till och det blev hur mycket som helst att göra! Att få vara med och se fler och fler anställas och en familjär känsla växa fram mellan kollegor har varit en sann glädje att få vara en del utav.

Har du något särskilt roligt minne du vill dela med dig utav?

– En särskild höjdpunkt var när JAK-huset hade renoverats. Jag hade jobbat nära arkitekten och på så vis påverkat mycket av slutresultatet. Vi bjöd in hantverkare, grannar och medlemmar för att visa huset vilket var en särskild rolig tilldragelse. Det känns fint att ha varit med från början till slutet på resan med huset, jag ska jobba kvar på timbasis med JAK-huset tills försäljningen är klar (se sid 37).

Du har även varit fackligt aktiv, berätta mer!

– Jag har engagerat mig i facket sedan det har funnits en organisation stor nog. På JAK har vi under flera år haft en lokal fackklubb som många anställda gått med i. Vi har alltid haft ett bra samarbete med bankens ledning och ett exempel på konkret resultat av det fackliga arbetet är att vi införde 7-timmars arbetsdag på JAK för några

år sedan, påhejade av verkställande direktören.

– De senaste åren har jag suttit som ordförande för den lokala fackklubben, det känns som ett bra sätt att knyta ihop säcken, även om jag tänker fortsätta som pensionärsmedlem i Finansförbundet.

Hur skulle du vilja sammanfatta din tid på JAK? – Spännande, utvecklande och familjärt!

Stort tack för alla dessa år och lycka till carina!

Årsredovisning 2021

Nu finns bankens årsredovisning för 2021 publicerad, resultatet landade på -10,2 miljoner.

Det negativa resultatet förklaras främst av investeringar för att framtidsäkra banken och för att åtgärda tidigare brister. Detta, tillsammans med en hårt konkurrensutsatt marknad med låga räntor, har medfört en tydligt minskad in- och utlåningsstock samt minskat antal medlemmar.

För att aktualisera verksamheten, öka medlemsnyttan och återgå till att löpande återbetala medlemsinsatser

pågår ett omfattande förändringsarbete.

— Vårt nya bolån som lanserades i juni gör att vi under andra halvan av året planar ut den negativa trend med minskande lånestock vi sett under de senaste åren. Jag har stor tilltro till att de betydande förändringar vi genomför kommer förmå att styra verksamheten mot en stark och positiv utveckling, kommenterar Johan Thelander, vd JAK Medlemsbank.

Årsredovisning 2021

Du hittar årsredovisningen på: jak.se/finansiell-information

illustr ation: macrovector

Ny JAK grundkurs

JAK huset på Vasagatan 14 i Skövde kommer läggas ut till försäljning under 2022.

JAK planerar kontorsflytt

Styrelsen har beslutat att huset i Skövde, som varit huvudkontor sedan JAK köpte byggnaden 1991, ska säljas.

Huset på Vasagatan 14 i centrala Skövde var ursprungligen inte utformat för att husera någon typ av kommersiell verksamhet utan byggdes som privatbostad år 1904.

– De senaste åren har vi arbetat för att digitalisera vår verksamhet, något som även coronapandemin

påskyndade. Nu har vi behov av att flytta till mer flexibla lokaler som stödjer vårt nya arbetssätt, menar Johan Thelander, vd.

Sökandet efter nya lokaler har påbörjats. Försäljningen förväntas ske under 2022.

Arbetet med att ta fram en ny grundkurs om JAK har påbörjats. Målet med kursen är att den ska vara nätbaserad och tillgänglig för vem som helst som vill lära sig mer om JAK. En arbetsgrupp bestående av aktiva medlemmar och förtroendevalda har bildats. Första steget är att samla in relevant material till kursen.

Tidigare kursledare uppmuntras att dela äldre kursmaterial.

Har du kanske några nya idéer om vad som borde vara med? Kanske citat från någon aktuell artikel eller bok?

Kontakt: Rand Nezamaldin, telefon: 0739702222, e-post: randnezamaldin@ hotmail.com eller Eva Stenius, e-post: eva­stenius@yahoo.com grus & guld · 1/2022

37

hur gick det sen?

vad tycker du om tidningen?

Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 110 59 100 61 Stockholm Eller mejla: grusoguld@jak.se

Nytt liv i ödehuset

ga. Vi försöker tagga ner lite, och tar ett i taget.

Och så ska vi ha barn i vår!

Emilia Karlsson på gården Myrtorp i värmländska Sörmark ger en glimt av hur livet ser ut för henne och sambon Johan Einarsson idag.

Det har gått två och ett halvt år sedan Grus & Guld berättade om deras ”ödehus-räddning”, efter att de köpt det 280 kvadratmeter stora huset med tillhörande ekonomibyggnader, som stått obebott sedan 1997. Vid vårt besök hade de precis påbörjat sitt stora renoveringsprojekt. Johan hade skrämt igång en gammal grävmaskin och höll som bäst på med att gräva för avloppet.

Redan följande vår kunde de flytta in. Då var jordvärmesystemet igång, det fanns vatten och avlopp, kök, badrum och någonstans att sova. Resten skulle de fixa efter hand.

Sedan Grus & Guld skrev om den spirande ”ödehus-rörelsen” i ett stort reportage i nr 3/2019, med nedslag från Pajala i norr till Falkenberg i söder, har mycket hänt. Då sågs det nog i allmänhet som ganska udda att flytta ut på landet och ta hand om ett övergivet och nergånget hus. Det kände även Emilia och Johan, som hittade sin drömgård

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 3 2019 · Tidning om r ät t vis ekonomi

– Det är många rum kvar, som inte är färdi-

nr 3 · 2019

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

JAK-FRAMTID VID SOMMARSEMINARIUM

Ödehus finner nya ägare david korten · Fjällkons tankar · studietips · kornmjölsgröt

i hemtrakterna, och efter lång övertalning lyckades få ägaren att sälja.

– Trenden att flytta ut på landet har verkligen blivit mycket tydligare sen dess, säger Emilia idag.

– Nu är det många som letar såna här ställen, vi får fler och fler att utbyta erfarenheter med.

Men visst är det mycket jobb. Särskilt för den som vill göra det mesta själv.

– Man får ta ett rum i taget. Just nu håller vi på med en garderob och en linoleummatta, berättar Emilia.

att det förenklar finansieringen. Till exempel genom att ta banklån i mindre portioner.

Många som vill låna till hus på landet har problem med kinkiga banker, men där har Emilia och Johan haft bättre tur.

– Våran bank i Torsby har varit väldigt hjälpsam mot oss, konstaterar Emilia.

En hjälp av mer oväntat slag kom från Sveriges Television, genom det populära programmet Det sitter i väggarna. I förra säsongens sista program fick Emilias och Johans hus tala, med sedvanlig grävhjälp från programteamet. Och det var inte lite som väggarna hade att berätta, ända tillbaka till viskningar om ett ursprung efter en ödeläggande brand i byn 1806. Sedan om husflytt vid laga skifte. Tillbyggnader och ombyggnader. Om människor som passerat revy, inkvartering av soldater under andra världskriget. Dagens unga ägarpar häpnade över allt som kom fram.

– Jag kan inte tro att det är sant, det bara fortsätter och fortsätter, kommenterade Emilia med lysande ögon.

Och nu är det hon och Johan som ger huset nytt liv och styr husets öde, med byggnadsvårdande händer och växande familj.

Nästa nummer är ute 17 juni!

hans månsson

grus & guld · nr 1 202 2 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Hitta oss på nätet

En fördel med att renovera etappvis är

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

fr ån JAK Medlemsbank

nr 1 · 2022

pris: 39 kr

Kallelse till JaKs Årsstämma

Ung konst om pengar Finansmarknad i förändring

Grannar kan dela el

Webbsida Gamla och nya e-tidningar på www.grusoguld.se

38

grus & guld · 1/2022

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning.

Syftet med vinst avgör Forskar om företag och

hållbarhet

Ödehus · Cykelavstå nd · Matvärn · spara el

Krönika

katarina cordes:

Cykelavstånd har fått ny betydelse Restriktionerna har lyfts och livet har så

sakteliga börjat återgå till det normala. Jag funderar över de förändringar de senaste årens pandemi har inneburit i mitt liv, och hur jag vill att det ska se ut framåt.

Den största förändringen för mig, liksom många andra, är att jag har arbetat hemifrån.

Sedan april 2020 har jag bara varit på kontoret några enstaka dagar då och då. Som kontorsarbetare har jag varit förskonad från pandemins härjningar, som i mitt arbete inte orsakat några större utmaningar än att komma ihåg att sätta på mikrofonen och få igång skärmdelning på videomötet.

Jag bor på en gård i en mindre kommun

”Förändringen handlar om inget mindre än var jag egentligen lever mitt liv”

Just nu höjs många upprörda röster över

höga bränslepriser. Jag förstår, det är ett problem för många på landsbygden. Men det är till stor del ett problem som skapats av bilen, och det transportsamhälle den har möjliggjort. Jag har inga svar på hur vi på samhällsnivå kan komma ur den rävsaxen. Men jag vet hur jag vill leva mitt liv: Här där jag är, på två hjul, utan fossilmotorer. ·

Foto: nil s cordes

tillsammans med min make. Arbetsplatsen har jag i närmaste stad, fyra mil bort i en grannkommun. När jag började arbeta hemi­från trodde jag att den största skillnaden skulle vara att slippa pendlingstiden, men efterhand har jag insett att det är ett mer genomgripande skifte än så.

Hela mitt liv, med undantag för några studieår, har jag bott på landet. Hela mitt liv, från dagen då jag började på dagis fram till april 2020, har jag pendlat. Pendlingen har varit en så normaliserad del av min vardag att jag aldrig riktigt har stannat upp och funderat över vad det faktiskt innebär – att slentrianmässigt förflytta sig över distanser som kanske hade tagit tidigare generationer flera dagar att tillryggalägga.

Förändringen handlar om inget mindre än var jag egentligen lever mitt liv. Tidigare, när jag ändå åkte in till staden varje dag, var det enkelt att ha aktiviteter, umgänge och inköp där också. Nu känns det som ett stort projekt att fara dit, efter två år då jag sällan rört mig

utanför en bekväm cykelradie på sisådär en mil. Min närmaste centralort må vara liten, men det mesta av service och varor finns ändå där. Paradoxalt nog har mitt sociala liv fått ett lyft, i takt med att vänner och bekanta jag har inom cykelavstånd blivit allt viktigare.

Kort sagt upplever jag en helt ny förankring i mitt lokalsamhälle. Det har gått från att vara en plats där jag sover och tillbringar lite fritid, till en hembygd som jag genuint bryr mig om och vill investera i.

katarina cordes Dataanalytiker JAK Medlemsbank grus & guld · 1/2022

39

B Bildkommentar: Miro Elgeholm

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

POSTTIDNING