Grus & Guld nr 2/2021 by Grus & Guld

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus grus & & guld guld ·· nr nr 22 2021 2020 · · Tidning Tidning om om rrät ätttvis vis ekonomi ekonomi

nr 2 · 2021

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

KALLELSE TILL JAKs EXTRAST ÄMMA

Ord och handling för mer lokal mat ifrågasatt forskning om att skymma solen Orättvis fördelning av coronavaccin

Handlare mitt i byn

Skapar engagemang kring lanthandeln

Fantasi · Thomas Piketty · Kolfinansiering Budgetmat Kooperativ fond · JAK-stämma · Cirkulär · ekonomi

Tack för att du är medlem! Tillsammans äger vi en bank som verkar för en hållbar värld

Innehåll

Kooperativ fond kan bli verklighet

Det är svårt för nya kooperativ att få finansiering. Därför vill flera organisationer se en ny investeringsfond. Arbetsnamnet är Fairfund.· 9

grus & guld · 2/2021

Foto: Christian Ferm, Under tall arna

Ny modell ska öka utlåningen

Kostnaderna har stigit för att driva bank, men med nya lån ska intäkterna öka. Det var ett av bud skapen på JAK-stämman i april. · 26

Cirkulär ekonomi kan inte lösa allt

Från ord till jord. Det tar tid att förverkliga de svenska strategierna för

mer lokal mat. Följ med till Södertälje som kommit en bit på väg.

Även i en ekonomi där mer avfall blir till råvara måste vi förhålla oss till konflikten mellan BNP-tillväxt och begränsade resurser, påpekar forskare. · 8

illust r ation: k ati mets

Foto: Christian Andersson

dessutom: krönika

Är det hållbart att finansiera ett enklare liv genom att placera pengar i så kallade robotfonder? undrar Anna Rosenhall. 39

omvärld

Det behöver utvecklas nya sätt att betala i händelse av att systemen vi förlitar oss på kraschar, enligt ny studie. 10

Bygdeinspiratör Carolina Castillo är engagerad för en lokal cirkulär och solidarisk ekonomi. · 6

JAK-KRÖNIKA

Foto: Vogler CC BY-SA 4 .0

Opinion: SKYMD HIMMEL

Vaccinorättvisa Göran Collste skriver om den ojämlika fördelningen av coronavaccin i världen. 11

Öppnar forskarna Pandoras ask för att hejda klimatriskerna?

Eva Stenius, som varit med i JAK sedan starten 1965, skriver om medlemsbankens ideologiska grund.· 29

omvärld

Unga erbjuds sms-lån för att köpa aktier. Organisationen Sveriges konsumenter varnar för ökad överskuldsättning. · 10

omvärld

Hundratals personer anmälde sig när organisationen Positiva Pengar ordnade webbinarier om penningsystemet i våras.· 9 grus & guld · 2/2021

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlemsavgiften för JAK-medlemmar. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Ansvarig utgivare: Maxwell Malavan

Grafisk form: ETC Kommunikation Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

foto: marianne på sse

Redaktör: Karin Backström Mejl: grusoguld@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Medarbetare i detta nummer

Lösnummer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Tryck: V-tab, Vimmerby. Upplaga: ca 20 000 ex Omslag: Carolina Castillo driver lanthandeln i Önneköp tillsammans med sin man. Foto: Christian Andersson Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

grus & guld · 2/2021

är frilansjournalisten från Uppland som gärna skriver om det vi har gemensamt och tar för givet, till exempel jorden, skogen, vattnet, luften. Hon är en del av frilansnätverket Omställningsbyrån, och på olika sätt engagerad för ekologiskt jordbruk. På sidan 12 tittar hon närmare på vägen från ord till handling för en ökad inhemsk matförsörjning.

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Anna Rosenhall har en bakgrund som politiskt sakkunnig och har i många år arbetat med sociala frågor i flera olika roller. Strax börjar hon ett nytt jobb som utbildningsledare inom yrkeshögskolan. I höstas lämnade hon staden för en ödegård i Västernorrlands inland, och i sin krönika på sidan 39 funderar hon över olika sätt att minska sitt ekologiska fotavtryck.

Christian Andersson jobbar som fotograf på Apelöga, en foto- och filmbyrå i Malmö. Han tycker arbetet är som roligast när han får dokumentera människor i deras vardag. På fritiden fiskar han gärna vid någon sjö eller är på utflykt med familjen i skogen. Nyligen besökte han Önneköp för att porträttera detta nummers inspira tör Carolina Castillo, som ni också ser på omslaget.

Foto: Erik a Weil and

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Kristin Karlsson

foto: Privat

ISSN 1650-470404

från Mörkö är den JAK-medlem som varit aktiv längst. 1965 var hon med och startade JAK i Sverige efter att ha hört en föreläsning av direktören för den danska JAK-banken. Sedan dess har hon både arbetat ideellt och varit anställd på JAK. Idag är hon sammankallande i etikrådet. På sidan 29 skri ver hon om medlemsbankens ideologiska rötter. foto: privat

Adressfrågor/e-tidning: Medlemsservice (nås bäst via meddelande i Internetbanken) Telefon: 0500-46 45 00

Eva Stenius

välkommen

redaktören:

Skärpning AP-fonder

Ingen är säker förrän alla är säkra Jag sätter mig på läktaren där sitt

underlagen är utplacerade med två meters mellanrum. En vänlig volontär från Röda korset säger att jag ska ta tillvara på den lilla pausen i tillvaron. Om 15 minuter får jag åter gå ut i vardagen efter min första dos vaccin mot covid-19. Stämningen är högtidlig bland oss som just fått våra sprutor i tältet på idrottsplat sen. Vi talar om hur välorganiserat allt är och hur snabbt vaccinet tagits fram. Men snart kommer även den strulande boknings- appen upp. Någon menar att enda sättet att få en tid för vaccination är att logga in framåt småtimmarna. I stora delar av världen hjälper dock inte ens sådana knep. Hittills har över 80 procent av alla vaccindoser delats ut i rika länder, enligt Läkare utan gränser. Och WHO varnar för att det kan dröja ytterligare minst två år innan människor i fattigare länder har sam

ma breda tillgång till vaccin som vi har. Samtidigt vet vi att nya mutationer kan uppstå och att ingen är säker förrän alla är säkra. Det känns inte lika högtidligt och väl organiserat. I sin krönika på sidan 11 skriver Göran Collste om hur det har gått med de fina orden om global solidaritet från pandemins början. Frågan är vad som är viktigast, läke

I inledningen av pandemin när hyllor i

matbutikerna gapade tomma talades det även en hel del om vikten av ökad livs medelsberedskap. Varannan tugga mat i Sverige är idag importerad och de senaste åren har flera strategier formulerats i syfte att öka den inhemska produktionen. På sidan 12 tittar Kristin Karlsson närmare på i vilken mån orden lett till handling. Någon som ägnar sig åt både ord, hand

ling – och handel är Carolina Castillo som ni möter redan på omslaget. Runt lanthan deln hon driver i skånska Önneköp tillsam mans med sin make sjuder det av engage mang. Abigail Sykes intervjuar henne på sidan 6. Hoppas ni blir lika inspirerade som vi. Glad sommar!

Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

”Frågan är vad som är viktigast, patenträttigheter och vinster eller liv och hälsa?”

medelsbolagens patenträttigheter och vinster – eller liv och hälsa?

Trots fina ord och strängare regler åter kommer kritiken mot att AP-fonderna placerar våra pensions pengar ohållbart. Senast berättade SVT att sjun de AP-fonden förlorat stort på fossila innehav. När ska polletten trilla ned? Klimatskadliga investeringar är varken bra för ekonomin eller planeten.

100

år sedan är det som både män och kvinnor fick rösta i riksdagsvalet för första gången. Hipp, hipp, hurra för demokratin – och en påminnelse om att värna den.

Låt gräset frodas Njut av grönskan i sommar – och har du gräsmatta kan du göra en insats för den biolo giska mångfalden genom att ta det lugnt med gräsklipparen. Blom mande gräs gynnar både fjärilar, humlor och bin. Och kanske dyker det upp klöver och andra arter, samtidigt som du får vila. grus & guld · 2/2021

Lanthandlare

Carolina Castillo Du mobiliserar bygden – varför? – Jag vill folkbilda om att det går att förändra världen genom att verka där vi bor. För mig är demokrati väldigt viktigt. Jag har själv bakgrund som flykting och erfarenhet av diktaturer. Därför tror jag att vi kan och måste påverka. Det är en rättighet men också en skyldighet. – Jag och min man tänkte, hur kan vi utveckla lanthandeln som service- och folkbildningspunkt? Vi insåg att social gemenskap kunde vara en väg till ett samägande av lanthandeln och ett stärkande av identitet, cirkulär och solidarisk ekonomi och engagemang i bygden. Därför bildades föreningen Levande Önneköp. Vad är bygdebolaget och hur finansierar ni det? – Bygdebolagets syfte är att investera lokalt, besluta gemensamt, demokra tiskt och transparent. Det skapades av föreningen Levande Önneköp för att få byborna att investera i bygden genom att köpa lanthandeln och byns nya kultur hus. Dess främsta roll kommer att vara den ekonomiska biten med drift och finansiering. Vi ville sälja 400 andelar i bolaget för att ha tillräckligt för ett lån från Ekobanken med stöd från Mikrofonden. Det lyckades vi med på jättekort tid. Vad betyder bygdebolaget för byn? – Att vi har lyckats mobilisera folk att tro på sin egen bygd och investera i den. Det har skapat en identitet och kommer att bidra till lokal utveckling, service, solidaritet och gemenskap. Ju mer folk handlar lokalt desto mer kan vi också påverka utbudet och skapa en cirkulär ekonomi genom att vi kan välja främst lokala leverantörer.

grus & guld · 2/2021

text

Abigail Sykes foto

Christian Andersson

Namn

Carolina Castillo

Ålder 40 år

Yrke

Sociolog och forskare med fokus på gräsrotsorganisationer, mänskliga rättigheter, lokal utveckling

Gör

Driver Önneköps lanthandel med sin man, aktiv i Levande Önneköp och det nya bygdebolaget LÄS MER: www.levandeonnekop.se

inspiratör

grus & guld · 2/2021

omvärld foto: Helena Wahlman, T T

Varför är vi villiga att spela hasard med miljontals människors liv och försörjningsmöjligheter, det vackra omkring oss och våra barns framtid?” Robert Watson, professor emeri tus i miljövetenskap, pekar på det dumdristiga i tilltron till oprövade metoder att fånga in koldioxid för att klara klimatmålen. The Conversation, 22 april, 2021.

Forskning om hållbar finans Ambitionen är att skapa ett interna tionellt ledande kompetenscenter om hållbara finansmarknader. Med 47 miljoner kronor från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova byggs nu Sustainable Finance Lab upp med sex svenska universitet och forskningsinstitut. Forskning kommer främst bedrivas kring risk, hållbarhetsnormer, transformation, teknologi och innovation. Syftet är att förnya finansmarknaden ur ett hållbarhetsperspektiv. Läs mer: www.kth.se (sök på Sustainable Finance Lab)

”Lyft maktfrågan” I linjär ekonomin köper du en vara, brukar den och slänger. I cirkulär ekonomi är tanken i stället ofta att du köper en tjänst, till exempel ett abonnemang på möbler. Detta motiverar företag att skapa mer hållbara produkter. Men när konsu menter avhänder sig kontroll över resurserna och överlåter till företag att reparera och vårda finns risken för en maktförskjutning. Detta behöver uppmärksammas mer, menar Karin Bradley, forskare vid KTH. Källa: Cirkulär ekonomi, maj, 2021 8

grus & guld · 2/2021

I en cirkulär ekonomi ska råmaterial återvinnas för att minska resursanvändande och avfall.

”Cirkulär ekonomi är inte lösningen på allt” Cirkulär ekonomi är ett hett begrepp. Stora förhoppningar ställs till att det ska hjälpa oss att klara såväl klimatmål som ekonomisk tillväxt. Går det? Cirkulär ekonomi De senaste tio

åren har intresset för en ekonomi där avfall blir råvara ökat kraftigt både inom politiken och näringslivet. I början av året presenterade regering en Sveriges första handlingsplan för cirkulär ekonomi. Även EU har en uppmärksammad action plan. – Det finns många bra saker med cirkulär ekonomi – allt som handlar om återvinning, återanvändning, delningsekonomi, grön design – men det kan vara problematiskt att EU gjort begreppet till en central del i sin ekonomiska tillväxtstrategi, säger Roger Strand, professor i vetenskaps teori vid Universitetet i Bergen och medförfattare till en bok om cirkulär ekonomi i EU. Forskare har identifierat 114 olika definitioner av begreppet. Roger Strand delar grovt in dem i två grup per. Enligt de dominerande tolkning arna ger cirkulär ekonomi möjlighet till nya affärsidéer, innovationer och fortsatt ekonomisk tillväxt. En mindre

grupp framhäver däremot att ekono min måste krympa för att resurser ska kunna cirkulera i den utsträckning som krävs för att klara klimat och miljö. Roger Strand ser positivt på att be

greppet cirkulär ekonomi mobiliserar entusiasm för nya hållbara lösningar. Samtidigt pekar han på faran i att det används för att slippa förhålla sig till konflikten mellan oändlig tillväxt och begränsade naturresurser. En helt cirkulär ekonomi är nämligen inte möjlig. – Även ett cirkulärt flöde är kopplat till ett linjärt flöde där höggradiga ma terial omvandlas till lägre kvalitet när de används, säger han. Beräkningarna av hur stor cirku lation som kan uppnås i ekonomin varierar. Forskningsprojektet Magic, där Roger Strand ingått, visar att av energi, vatten och mat återvinns bara en promille. Av allt material återvinns 10-14 procent, enligt EUs egna indika torer. Många menar att den teoretiska gränsen går ungefär där, enligt Roger Strand. Karin Backström Fotnot: Roger Strand deltog på seminariet Cirkulär ekonomi – bromsmedicin eller boteme del? i maj. Se: dalarna.naturskyddsforeningen.se/ var-grona-ekonomi

Hallå där

Ny fond föreslås för kooperativ

Jussi Ora, Positiva pengar,

andra möjligheter, säger han. I en del andra länder finns i stället system som kan slussa kapitalet till kooperativ utveckling. Ett exempel är den kooperativa investeringsfonden CCIF i Kanada.

Kooperativ Kooperativa verksam

En förstudie har nu gjorts om en

heter möts ofta av okunskap när de vänder sig till traditionella banker och investerare. Det kan innebära att viktiga lösningar på samhällsproblem aldrig får möjlighet att förverkligas eller skalas upp, menar Gordon Hahn, ordförande i Coompanion. – Vi ser ett ökat intresse för att starta kooperativ, inte minst till följd av klyftan mellan stad och land, men finansieringen är ett stort problem, säger han. Idag är bara 1,3 procent av Sveriges företag ekonomiska föreningar, och sedan 2015 har tillväxten minskat. Sven Bartilsson, senior konsult på Coompanion, tror att det behövs ett nationellt finansieringssystem för att vända utvecklingen. – Problemet är inte att det saknas pengar, utan att de hamnar på fel ställen. Etablerade kooperativa och ömsesidiga bolag har en del pengar, men idag placeras de på den tradi tionella kapitalmarknaden i brist på

svensk motsvarighet. Arbetsnamnet är Fairfund. Den ska drivas som en ekonomisk förening med företagen i paraplyorganisationen Svensk koope ration som investerande medlemmar. – Tanken är att investera i så kal� lade gamechangers – kooperativ med tillväxtpotential som gör stor sam hällsnytta, säger Sven Bartilsson. För investerarna blir nyttan en säker kapitalplacering och samhällsnytta, snarare än högsta möjliga avkastning. – En avkastning på några procent kan verka fjuttig, men det blir myck et social impact till låg risk – och alla fattar att det inte är långsiktigt hållbart att jaga avkastningar på 30-40 procent, säger Patrik Schinzel på Kooperativa förbundet. Arbetet med Fairfund fortsätter nu med ytterligare förankring av idén hos Sveriges kooperativa företag. Karin Backström

Fotnot: Texten baseras på ett seminarium som anordnades av Coompanion och Svensk kooperation i mars. svenskkooperation.se/kapital-for-koopera tiv-utveckling.

foto: Kim Hansen, CC BY-SA 3 .0

85 procent av vindkraften i Danmark ägs gemensamt, i Sverige är det inte lika vanligt med energikooperativ.

Hur har intresset varit? – Det har vuxit snabbt, på våra två senaste seminarier hade vi 500 anmälda. Varför tror ni så många velat vara med? – De flesta känner att det är något skumt med det finansiella systemet och ekonomin. Varför är vissa som arbetat hårt fattigpensio närer medan finansaktörer kan tjäna miljoner på att passivt äga och göra kapitalvinster? Hur kan Riksban ken omedelbart få fram tusentalet miljarder för att rädda finansindu strin, men det tar flera månader att få fram stödpengar direkt till vanligt folk? Hur kan priset på aktier och bostäder skena samtidigt som resten av ekonomin krymper och arbetslösheten ökar? Många frågar sig vad grundfelet egentligen är, och det har ställts på sin spets under coronapandemin.

fot o:p riva t

Det är svårare att hitta pengar för att starta kooperativ i Sverige än i flera andra länder. Därför undersöks nu möjligheten att skapa en ny svensk fond för kooperativ utveckling. Arbetsnamnet är Fairfund.

som under våren ordnat webb inarier om skulder och pengar.

Vad är det viktigaste ni förmedlat? – Att det finns alternativ till hur det ser ut idag. Grundfelet och den stora möjligheten är det monetära systemet – sättet vi som samhälle valt att organisera skapandet och förstörandet av pengar. Just nu har vi en chans att förändra det. Sverige har precis tillsatt en utredning om statens roll på betalmarknaden och vi har en historisk möjlighet att se till så att pengaskapandet organiseras på ett hållbart, rättvist och demo kratiskt sätt. När ett politiskt beslut väl fattats i frågan kommer dörren sannolikt stängas för förändring för långt tid framåt.

Karin Backström

Lär mer: positivapengar.se/webbinarier/ grus & guld · 2/2021

omvärld

Fler betalsätt behövs vid krasch foto: Ma skot, T T

Det behöver utvecklas nya sätt att betala i händelse av att systemen vi förlitar oss på skulle krascha. Det framgår av ett forskningsprojekt som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finansierat. Betalsätt Sverige är ett av de mest

kontantfria länderna i världen. 80 procent av allt vi köper i butik betalas med kort. Forskare har nu tittat på vad som skulle kunna hända om det helt plötsligt inte skulle fungera att betala med kortet. Deltagare från både myndigheter och näringsliv har fått hantera en betalkris i dataspelsmiljö. Ett vanligt mönster har varit att de först hänvisar till kontanter, vilket leder till tomma bankomater. Och kapaciteten att få ut nya sedlar räcker inte till. Sedan rekommenderas swish, som då kraschar på grund av överbelastning. Till sist återstår bara att handla mot

Vad händer om vi inte längre kan köpa mat med kortet? En ny studie efterlyser flera alternativ ifall det skulle uppstå problem med betalsystemet.

faktura – och butikerna utsätts för stora kreditrisker. En slutsats är att vi behöver kunna

betala på flera olika sätt i en kris. Använder alla samma system blir belastningen för stor. Alternativen som finns idag räcker inte heller. Forskarna anser att nya lösningar

bör utvecklas, som till exempel olika former av krediter eller förskottsbe talda kort. Även Riksbankens projekt att utveckla en elektronisk krona, en så kallad E-krona, ses som ett intressant framtida komplement. Karin Backström Läs mer: Om betalsystemet kraschar: Hur myndig heter, medborgare och näringsliv tillsammans skapar ett resilient betalsystem, MSB, 2021 foto: Paul Hanaok a , Unspl a sh

Kulturlandskapet söker revisor Kulturlandskapet är ett arbetskooperativ som arbetar inom kulturmiljösektorn. Vi letar efter en ny verksamhetsrevisor. Vi har inget krav på att du ska vara auktoriserad, men ser gärna att du har erfarenhet av kooperativ verksamhet eller annan föreningsverksamhet. ANSÖKAN OCH FRÅGOR till: Stig Swedberg,

0708-656739, stig.swedberg@kulturland.se

Läs om oss på: kulturland.se

grus & guld · 2/2021

Snabblåneföretag marknadsför sig mot aktieintresserade unga.

SMS-lån erbjuds för aktieköp

Ungdomars intresse för att handla med aktier har ökat kraftigt. Snabblåneföretagen har hakat på trenden och marknadsför sms-lån för investeringar i aktier. Det visar en granskning som Sveriges television har gjort. – Det är klart oroväckande med tanke på att det är väldigt riskabelt att ta snabba och dyra lån för att chansa på aktier. Det riskerar att öka överskuldsättningen i samhället, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter till SVT. Enligt färska siffror från Kronofogden mer än fördubb lades antalet unga mellan 18 och 30 år som ansökte om skuldsanering mellan 2019 och 2020. Myndigheten har dock ingen statistik över hur många som hamnat i skuldfällan på grund av lån till aktier.

foto: Linköpings universitet

”Var man lever avgör ännu om man får vaccineras” omvärldsanalys arje människa har samma värde och lika rätt till häl sa. Dessa grundläggande etiska principer är dock långt ifrån realiserade i dagens ojämlika värld. Möjligheten att köpa vaccin mot covid-19 varierar starkt mellan världens länder. Rika länder med en hälsobud get på 5 000-10 000 dollar per person och år har redan köpt vaccin som räcker flera gånger om för sina medborgare, medan fattiga länder med en hälsobud get på 20-40 dollar per person och år helt saknar resurser för att köpa vaccin. I juli 2020 publicerade flera världs ledare, bland annat Sveriges Stefan Löfvén, en artikel i Washington Post med rubriken Det globala samfundet måste garantera jämlik tillgång till covid-19-vacciner. De skrev: ”Var man lever ska inte avgöra om man lever och global solidaritet är central för att rädda liv och skydda ekonomin.” Har då dessa målsättningar förverk ligats? ör att säkra tillgången till vaccin för hela jordens be folkning bildades det globa la vaccinationssamarbetet Covax år 2020. Covax målsättning är att i en första fas under år 2021 för dela 2 miljarder doser till 20 procent av världens befolkning. Det är dock ytterst osäkert om detta kommer att kunna realiseras. Dels på grund av underfinansiering, dels eftersom den Coronatragedi som drabbat Indien lett till att landet, som är en stor producent-

Göran Collste och exportör av vacciner, har stängt sina gränser för vaccinexport. Produktionen av läkemedel och vac ciner regleras sedan 1994 av patent regler för läkemedels- och vaccin framställning inom ramen för det globala Trips-avtalet om immateriella rättigheter. Trips-avtalet kom till under 1990-talets globalisering och liberalise ring av världsekonomin. Bakgrunden var att patent på bland annat amerikan ska och europeiska läkemedel saknade global räckvidd. Därför förekom det en stor produktion av så kallade generiska, billiga läkemedel i fattiga länder, främst Indien. Trips-avtalet innebar att paten ten på läkemedel och vacciner blev glo bala och avtalet kom att bli ett villkor för medlemskap i Världshandelsorgani sationen, WTO. En följd blev att priser på läkemedel ökade drastiskt.

att möjliggöra en ökad produktion av vacciner och därmed en global be gränsning av pandemin föreslog Syd afrika och Indien i oktober 2020, med hänvisning till Dohadeklarationen, att vacciner mot Covid-19 skulle undan tas från patentavtalet. Förslaget mötte starkt motstånd från läkemedelsbola gen, trots att världens skattebetalare enligt Oxfam har pumpat in över 900 miljarder kronor till forskningen och utvecklingen av vacciner. Förslaget fick stöd av över 100 länder, WHO, UNaids, och många organisationer som till exempel Läkare utan grän ser. Men inte av Sverige. Inför WTOs sammanträde den 5 maj meddelade president Biden att även USA stödjer förslaget. Frågan är om EU och Sve rige följer efter och vågar gå emot de globala läkemedelsbolagen?

etta hände vid tiden för aidsepidemins spridning och resultatet av de höjda priserna blev att många aidssjuka i fattiga länder dog när de inte längre hade råd att köpa läke medel. Protester från fattiga länder och biståndsorganisationer mot att princi per om patentskydd för globala företag kom att prioriteras före människoliv ledde till Doha-deklarationen, som gör det möjligt att begränsa patenträttighe ter vid en hälsokris. Därmed fick fattiga länder vid en nödsituation rätt att pro ducera och köpa billiga läkemedel och vacciner. Vi står idag i en ny hälsokris. För

nligt den brittiska tidning en The Guardian hade i maj 2021 en av fyra perso ner vaccinerats i rika länder och endast en av 500 i världens fattiga länder. Ännu har världssamfundet inte garanterat en jämlik tillgång till vacci ner. Var man lever avgör fortfarande om man lever.

Göran Collste Professor emeritus i tillämpad etik. Sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd. grus & guld · 2/2021

foto:Simone Grind

I växthuset hos kooperativet Under Tallarna i Södertälje odlas grönsaker till hushåll, skolor, förskolor och restauranter i närområdet. 12

grus & guld · 2/2021

Från ord till jord Idag är varannan tugga mat som äts i Sverige importerad, men för 30 år sedan producerade landets bönder 75 procent av maten. De senaste åren har flera strategier formulerats i syfte att öka produktionen. Men det tar tid att göra verklighet av orden. Grus & Guld har besökt Södertälje, som kommit en bit på väg. TEXT & FOTO Kristin Karlsson

grus & guld · 2/2021

e tunga regndropparna landar på Daniel Thunholm och Sander Rigo. – Såja, det där blir bra, säger Daniel Thunholm när han varsamt täcker potatisarna med jord. Så här års och på den här breddgraden borde potatisarna redan vara i jorden, men vädrets makter är det ingen som rår på. Ett typiskt aprilväder med hagelskurar, kyla och frostnätter har hållit sitt järngrepp ända in i sköna maj. Idag är inget undantag. Daniel Thunholm och Sander Rigo är arbetstagare på Trädgård och Parks dagliga verksamhet som drivs av Södertälje kommun. Deras odling ingår i kommunens odlingsstra tegi under området komplementsodling, ett Daniel Thunholm och Sander Rigos potatisod- parallellt spår till fritidsodling. Målsättningen ling är en del i Söderär att fler medborgare ska ges möjlighet att täljes strategi för att fler odla där de arbetar eller på sin fritid. invånare ska komma Därutöver fokuserar odlingsstrategin på i kontakt med odling ytterligare två områden: yrkesverksamma på sin arbetsplats eller fritid. lantbrukare och yrkesverksamma grönsaks-, 14

grus & guld · 2/2021

frukt- och bärodlare. Inom dessa områden vill kommunen framför allt värna jordbruks- och betesmark, men också öka antalet yrkesverk samma grönsaksodlare liksom odlingsarea len, andelen eko-certifierad jordbruksmark och idisslande betesdjur. – Odlingsstrategin bottnar i insikten att vi måste producera mer livsmedel där vi bor och att merparten av den mat vi äter ska komma härifrån. Vi äter mycket grönsaker i Sverige men här finns till exempel väldigt få grönsaksodlingar, säger Åsa Waldenström på Södertälje kommun, som till skillnad från de flesta andra orter i landet har en egen od lingsstrategi. Sedan ett år tillbaka är hon projektledare för den kommunala odlingsstrategin. Med gedigna teoretiska och praktiska kunskaper och erfarenheter av trädgårdsodling, hållbar samhällsutveckling och småskaligt, regenera tivt jordbruk är det uppenbart för Åsa Wal denström varför den är livsviktig. – Mänskligheten ligger faktiskt risigt till i ett klimatperspektiv och om vi ska försörja

– Potatisen och löken som vi odlar själva smakar mycket bättre än den man köper, säger Sander Rigo.

Christer Andreasson och Jörgen Dahlin är arbetsledare på Trädgård och Parks dagliga verksamhet.

vår egen befolkning och kanske också andra, då måste vi verkligen värna om den jord bruksmark vi har här. Vi kan inte äta pengar. Vi behöver jord för att odla mat, säger Åsa Waldenström. I Södertälje kommun finns cirka 11 150

hektar åker- och betesmark, varav drygt 1 000 hektar ägs av kommunen. Målsätt ningen är i första hand att åker- och be tesmarken inte ska minska. I den bästa av världar ska den även ökas genom att mark som legat i träda under mer än ett år börjar odlas igen och att fler skogsbeten skapas. Att värna jordbruksmark kan låta som en självklarhet, men i praktiken är det svårt. Överallt i Sverige, men särskilt i en tätbefol kad kommun som Södertälje några mil söder om Stockholm, blir kampen om jordbruks marken uppenbar. Två år innan odlingsstra tegin antogs hade kommunen lovat att bygga 20 000 nya bostäder till 2036, i utbyte mot fler järnvägsspår. Åsa Waldenström menar att Miljöbalkens formuleringar inte är tillräckligt

skarpa när det ena samhällsintresset ställs mot det andra. – Det finns ingen lag som tillräckligt tydligt säger att man inte får bygga hus på jordbruksmark. Det vi gör nu är att bygga bort möjligheten att odla mat.

”Vi kan inte äta pengar. Vi behöver jord för att odla.” En bit söder om Södertälje skördar Simone

Grind några av årets första grönsaker till de som prenumererar på grönsakskassar från andelsjordbruket Under Tallarna. Odlingarna har funnits sedan 2012 och Simone Grind tror att de har haft betydelse för Södertälje kommuns odlingsstrategi. För det var när arrendet av den kommunala marken skulle förhandlas som det blev tydligt att det sak nades riktlinjer för hur det skulle gå till. – Det fanns ingen kunskap eller praxis grus & guld · 2/2021

för hur kommunen skulle resonera när de arrenderar ut mark till grönsaksodling, eller hur priserna skulle sättas. Vi var dåliga på att förhandla och åkte på ett dåligt avtal trots att kommunen redan då hade ett uttalat politiskt mål om att öka lokal livsmedelsproduktion, säger Simone Grind. Under Tallarna är en av kommunens fem ton arrendatorer som driver lantbruk eller grönsaksodling.

”Fler medborgare ska ges möjlighet att odla på jobbet eller fritiden.”

Åsa Waldenström, projektledare för Södertäljes odlingsstrategi, menar att även om det ibland är lite uppförsbacke så har intresset för odling ökat bland tjänstemän och politiker. 16

grus & guld · 2/2021

– Även om jag är mycket glad för odlings strategin, så måste jag säga att det varit en seg startsträcka. Det är först nu som vi som odlar har fått tydliga arrendepriser och det börjar hända grejer på andra håll, säger Simone Grind och syftar bland annat på pro jektet Odlingsinkubator som Under Tallarna var med och drog i gång i våras. På två veckor sökte över 40 odlingsin tresserade Södertäljebor till projektet och senare idag ska kollegorna på Under Tallarna

återigen ge sig ut i regnvädret för att sätta upp ett växthus till de sju odlare som anta gits. Under ett år får deltagarna tillgång till 200 kvadratmeter mark, ett växthus, verktyg, ett affärsutvecklingsprogram och odlings expertis – ett projekt med tydligt ursprung i odlingsstrategin. – Syftet med Odlingsinkubatorn är att hitta de här personerna som är redo att odla grönsaker och sedan förse dem med kunskap och möjlighet att testa sina idéer och till sist vill vi hjälpa dem ut i rollen som yrkesodlare, säger Simone Grind. Tanken är också att kommunen ska iden tifiera möjliga odlingsplatser som odlarna sedan kan arrendera efter att projektet avslutats. – Jordbruket är så traditionsbundet. Oftast ärvs marken och att köpa är nästan omöjligt, eller så behöver du vara miljonär eller villig att ta ett mångmiljonlån för en grönsaks odling. Att arrendera av kommunen är trots allt en fin möjlighet för att få grönsaker, men också för att visa hur tätortsnära mark kan användas för att skapa mängder av hållbara värden för samhället, säger Simone Grind. En av de saker som hon är mest kritisk till

”Fel fokus för svensk mat”

Många välkomnade regeringens initiativ att ta fram en nationell livsmedelsstrategi 2017. Men slutresultatet har kritiserats för ett ensidigt fokus på produktionsökning och fortsatt strukturrationalisering. När den nationella livsmedelsstrategin an

energi- och näringsinnehåll. Liknande kritik har framförts av förfat tarna Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren. De menar att den natio nella livsmedelsstrategin har fel utgångsläge eftersom den så tydligt tar avstamp i den så kallade konkurrenskrafts utredningen. Det innebär ett alltför ensidigt fokus på ökad produktivitet och strukturrationalisering. Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren menar även att strategin missar att ta vara Lena Maria Nilsson på det stora engagemang som människor har för lokalproducerad mat, lantbrukets miljö och djurens välmå ende. Foto: privat

togs fick Sverige för första gången en strategi för mat från jord till bord. Ett övergripande mål är bland annat en konkurrenskraftig livsmedelskedja där produktionen ökar, vilket ska leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men forskaren Lena Maria Nilsson vid Arktiskt centrum vid Umeå Universitet ser problem i målformuleringarna. I antologin Food Security in the High North; Contemporary Challenges Across the Circumpolar Region som publicerades i höstas jämför hon värderingar som uttrycks i livsmedelsstrategin med de som finns inom traditionell samisk kultur. Hon konstaterar att medan människor förr i tiden fokuserade på att äta sig mätta, dela och samarbeta, så är målformuleringarna i livsmedelsstrategin huvudsakligen mark nadsorienterade och inriktade på att matens produktionsvärde ska öka. – Problemet med sådana mål är att de får våra beslutsfattare att ta fasta på fel saker, förklarar Lena Maria Nilsson på Umeå Uni versitets hemsida. – Om du köper en potatis för en krona i dag och i morgon köper en likadan potatis för tio kronor, då har produktionsvärdet stigit. Men det har inte näringsvärdet gjort. Din kropp får lika många kilokalorier när den äter en potatis som kostar en krona, som den får när den äter en potatis som kostar tio kronor. Livsmedelsstrategin har med andra ord lyckats utan att livsmedelssä kerheten har ökat, säger hon och efterlyser en fördjupad diskussion kring livsmedelssä kerhet, där beslutsfattare även tar fasta på det biologiska värdet av maten – det vill säga

Den nationella livsmedelsstrategin kriti

seras även för att målsättningar om ökad produktion inte är detsamma som att öka landets självförsörjningsgrad av livsmedel. Något som Jennie Nilsson, landsbygdsminis ter, ändå hoppas kan ske: ”Med livsmedelsstrategin vill jag öka svensk livsmedelsproduktion. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.”, skriver hon i november 2020, som svar på frågan hur Sverige ska öka sin själv försörjningsgrad.

Kristin Karlsson

Fotnot: Läs mer om Sveriges nationella livsmedelsstrategi på: regeringen.se/regeringens-politik/en-livsmedelsstrate gi-for-jobb-och-hallbar-tillvaxt-i-hela-landet

fakta Självför sörjningsgrad • Beror på hur man räknar, till exempel vilka insatsmedel som räknas in. • En välanvänd siffra är 50 procent. Det är en minskning med 25 procent jämfört med början av 1990-talet. • I Finland är självförsörjningsgraden 80 procent och LRF menar att Sverige också kan nå samma nivå, till exempel om all outnyttjad åkermark, 600 000 hektar, börjar användas för matproduktion. Källa: Lantbrukarnas riksförbund (LRF) grus & guld · 2/2021

är att hon inte tycker att odlingsstrategin an vänds inom alla delar av kommunens arbete, trots att olika delar har tydliga ansvar inom strategin. – En del kommunkontor verkar se odlings strategin som ett separat projekt, som någon

”Att arrendera av kommunen är en fin möjlighet för att få grönsaker.”

Yannick Porter, Robin Tidblom, Simone Grind och Ossian Tidblom driver bland annat andelsjordbruk på Under Tallarna i Södertälje. 18

grus & guld · 2/2021

annan jobbar med under begränsad tid. Jag vill att de ska arbeta permanent med den var je dag. Det finns en risk att odlingsstrategin bara blir fina ord och för mig är det oerhört viktigt att den omsätts i handling och blir permanent, säger Simone Grind som absolut ser möjligheter för kommunen att utveckla sina odlingsambitioner ännu mer. – Men du måste komma ihåg att du pratar

med en person som vill att allt ska hända på en och samma gång, skrattar Simone Grind och understryker att även om hon är kritisk och hela tiden vill mer, så innebär det inte att hon är missnöjd med odlingsstrategin. Tvärtom. Utöver odlingsstrategin som sträcker sig

till 2030 har Södertälje kommun även antagit en två-årig pollineringsstrategi och just nu remissas en livsmedelsförsörjningsstrategi, för att nämna några av de lokala planerna med bäring på livsmedelsproduktion. Alla strategier är i sin tur del av ett större sammanhang. Globalt relaterar odlingsstrate gin till FNs hållbarhetsmål och på riksplanet finns de 16 miljömålen och den nationella livsmedelsstrategin som antogs 2017. Därun der kommer den regionala livsmedelsstrate gin för Stockholmsområdet. Totalt i landet finns 21 regionala strategier och handlings planer. – Nu måste livsmedelsstrategierna komma

Med mjuka värden menar Eva Sundberg till

exempel en stolthet över svensk livsmedels produktion och att folk förstår hur viktig den är för hållbar mat och matkultur. – Vi behöver göra strategin till en folkfest. Få in en själ. Bli stolta över vår matproduktion.

Eva Sundberg har en lång lista med konkre ta exempel på lyckade regionala satsningar. I Norrbotten utbildar till exempel Luleå Tekniska högskola pedagoger om hur livs medelsproduktion går till, vilket de sedan tar med sig ut på förskolor och skolor och gör till en del av undervisningen. – Här blir odling en naturlig del av pedago giken på ett så himla smart sätt. I skolorna finns kompost, det odlas och man pratar exempelvis om varifrån mjölken kommer. Ett annat exempel som Eva Sundberg gärna berättar om är Hallands län, där den regi onala strategin lett till konkret vägledning för företag inom livsmedelskedjan, allt från lantbruk till restaurang och butik. – Och Södertälje var med och förvandlade den illa ansedda fisken brax i Mälaren till en braxfärs, som sedan lyftes som lokal och klimatsmart mat. Eva Sundberg berättar om flera andra spännande satsningar, men menar att det blir svårt att göra verkstad av den nationella

Foto: privat

ut i verkligheten, nära människorna. Hit tills har strategiarbetet till stor del byggts uppifrån och ner, men nu behöver vi bygga underifrån, säger Eva Sundberg på Jordbruks verket som under åren 2019 och 2020 jobbade med att samordna de regionala livsmedels strategierna som kompletterar den nationella livsmedelsstrategin. – Den nationella strategin härstammade till viss del ur konkurrenskraftsutredningen och det tror jag är anledningen till att den innehåller så många hårda värden, till ex empel att produktionen ska öka och konkur renskraften stärkas, men det vi ser är att stra tegin nu behöver fyllas med mjuka värden för att produktionen faktiskt ska kunna öka.

- Vi behöver bli stolta över vår matproduktion, säger Eva Sundberg på Jordbruksverket. grus & guld · 2/2021

Foto: privat

Ellen Anker-Kofoed, koordinator för den nationella livsmedelsstrategin på Tillväxtverket. 20

grus & guld · 2/2021

livsmedelsstrategin om jordbruksmarken byggs bort. – Jag har full förståelse för att det inte är lätta beslut för politiker, där odlingsmark ställs mot en massa arbetstillfällen. Här behövs ett långsiktigt tänk, ja politikerna behöver till och med ta ansvar för den lokala jordbruksmarken ur ett globalt perspektiv, säger Eva Sundberg och hänvisar återigen till Region Norrbotten som tidigt hamnade i dis kussioner om motstridiga samhällsintressen. – De tog fram ett strategidokument för hur de ska tänka när intressekonflikter dyker upp. Det kan bli snärjiga politiska diskussio ner och dokumentet är konkret och bra att utgå från så att politiker och tjänstemän lätt kan hitta fakta och argument för vad som ska väga tyngst vid varje beslut.

Från och med årsskiftet har inte längre Eva

Sundberg och Jordbruksverket huvudansvaret för samordningen av det regionala arbetet med livsmedelsstrategierna. Nu är det Till växtverket som ska samordna och därutöver också koppla ihop de regionala strategierna med den nationella. – Jag har fått världens roligaste jobb, säger Ellen Anker-Kofoed, koordinator för den na tionella livsmedelsstrategin på Tillväxtverket. Inom kort kommer myndigheten presente ra en översikt av hur arbetet fortskrider. To talt har 850 miljoner kronor fördelats mellan sex myndigheter. – Vi behöver visa och kommunicera vad som görs för alla miljoner som satsats, säger Ellen Anker-Kofoed. Kan du ge några exempel? – Vi på Tillväxtverket har finansierat ett

Daniel Thunholm skulle gärna odla även hemma, men konstaterar att det är svårt i en liten lägenhet.

Så fort det blir riktigt försommarväder ska de förodlade plantorna flyttas ut i växthuset.

spännande pilotprojekt som handlar om datadrivna och automatiserade beräkningar av klimatavtryck i lantbruket. Att kunna mäta och jämföra klimateffekter inom lantbruket leder till mer resurseffektivitet och hållbart klimatarbete, säger Ellen Anker-Kofoed. Potatisarna är äntligen i jorden och Da

niel Thunberg har förflyttat sig till trädgår dens bärodlingar. Med varsam hand för han krattan långsamt mellan de regntunga krus bärsbuskarna och berättar att han skulle vilja börja odla hemma hos sig, en egen inom husodling med sallad, potatis och frukt. – Maten kommer ju bara att bli dyrare, sä ger Daniel Thunholm, som inte hade kommit i kontakt med odling om det inte hade varit för den dagliga verksamheten. – Fast fruktträd inomhus blir svårt. Allra

helst skulle jag vilja ha ett mini-äppelträd, säger Daniel Thunholm och måttar en halv meter med händerna. Sander Rigo konstaterar att det är svårod

”Potatisen och löken som vi odlar själva smakar bättre.” lat i en lägenhet och att han egentligen har för många andra aktiviteter för att hinna med att odla. – Därför är det bra att vi odlar här. Pota tisen och löken som vi odlar själva smakar dessutom mycket bättre än den man köper. Odling har egentligen alltid varit del av den dagliga verksamheten, men när kommunen antog odlingsstrategin ungefär samtidigt grus & guld · 2/2021

som verksamheten flyttade till en ny lokal, kunde odlingen växla upp. Regnet fördjupar de gröna och bruna fär gerna i den stora villaträdgården som utöver

”Att odla är en meningsfull och kreativ sysselsättning.” potatisland och bärodlingar även har ett 15 kvadratmeter stort växthus, flera odlingslådor och äppelträd. – Att odla är en meningsfull och kreativ sysselsättning som dessutom passar de ar betstagare som är hos oss på ett bra sätt. De kan koncentrera sig på en sak i taget, säger arbetsledaren Jörgen Dahlin. Christer Andreasson titJust nu väntar de in riktigt försommarväder tar till växthuset där det så att alla förodlade tomat-, gurk- och chi snart ska växa tomater, gurka och chili. Grönsa- liplantor kan flyttas ut i växthuset. På bordet kerna brukar räcka ända ligger en lång lista på de grönsaker som in i november. odlas: kålrot, morötter, gul- och rödlök. 22

grus & guld · 2/2021

– Vi picklar rödlöken och den är en favorit hos oss alla, säger Jörgen Dahlin och Daniel Thunholm påminner honom att den är slut. – Det finns inga burkar kvar i kylskåpet. Vanligtvis räcker grönsakerna ända in i november och i år är förhoppningarna om en större tomatskörd höga. – Förra året tabbade vi oss då vi lät tomat plantorna växa. Det var tydligen fel, säger Jörgen Dahlin och förklarar att ”tjuvarna” måste knipsas bort. – Vi fick väldigt bra odlingstips av Johan från kommunen och alla tips behövs verkli gen, skrattar Jörgen Dahlin och får medhåll av sin kollega Christer Andreasson. Ingen av arbetsledarna på den dagliga verksamheten har någon större erfarenhet av grönsaksodling och har inga planer på att odla hemma, men uppskattar att få möjlighe ten på sin arbetsplats. För att odlingsstrategin ska omsättas i

verkligheten har Södertälje kommun öron märkt fyra miljoner kronor för drift och utveckling per år fram till 2030.

fakta

Södertälje

• Kommun i Region Stockholm med drygt 75 000 invånare

• 11 150 hektar åker- och be- • 45 aktiva komplements tesmark, varav drygt 1000 odlingar och 20 nya på gång hektar ägs av kommunen. under året.

• 120 personer arbetar med lantbruk och 45 med trädgårdsodling

• Drygt 1000 hektar åkeroch betesmark i träda (2020).

• Varje Södertäljebo har i snitt tillgång till 0,6 kvadratmeter odlingsyta i form av lotter och gemensamhetsodlingar.

Södertäljes odlingsstrategi • Värna jordbruksmarken. • Öka arealen för grönsaker, frukt och bär. • Öka antalet sysselsatta inom jordbruk och trädgårdsodling.

• Öka andelen ekologiskt odlad mark

• Våtmarker och dammar ska skapas i odlingslandskapet.

• Ingen åkermark i träda

• Fler medborgare ska ha möjlighet att odla på sina arbeten eller på sin fritid.

• Skogsbetet ska öka • Idisslande djur ska öka

Källa: Södertälje kommun LRF, Jordbruksverket

Eko-mål i skymundan Under våren har branschorganisatio

strategierna, men mätbara ekomål finns bara i fyra. – Det är få regioner som anammat de mätbara ekomålen, konstaterar Pernil la Björverud, som gjort undersökning en som en del av sitt praktikuppdrag hos Ekologiska Lantbrukarna. Hon menar att ord som hållbarhet, miljövänligt och närodlat ofta används i strategierna, men att ordet ekolo giskt tycks undvikas. – De jag har intervjuat i anslut ning till kartläggningen säger att det finns en rädsla för att eko leder till mer import och att en del odlare kan känna sig bortprioriterade, säger Pernilla Björverud. Kristin Karlsson il

tio

n : Pa l l o n a

nen Ekologiska Lantbrukarna granskat de 17 aktiva regionala livsmedelsstrategierna för att se om de har anammat regeringens målsätt ningar att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska vara certifierad ekolo gisk jordbruksmark och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara certifierade eko logiska produkter år 2030. Granskningen visar att någon form av ekologiska målsättningar förekommer i nio av de 17 regionala

grus & guld · 2/2021

– Odlingsstrategin skulle vara tandlös om den inte hade följts upp av finansiella medel, säger Åsa Waldenström, som menar att det är

”Människor ser fortfarande inte jordbruk som det livsviktiga yrke det är.” en styrka att strategin antagits på tolv år. – Den sträcker sig över mandatperioder och jag känner att det finns tid att jobba och uppnå många av målen. Men det beror ju så klart också på medborgarna, vilka de väljer att rösta på i kommunalvalet. Odlingsstrategin har hittills hunnit utvär 24

grus & guld · 2/2021

deras en gång och just komplementsodling, aktiviteten som ser till så att fler får odla där de arbetar, exempelvis på en daglig verksamhet eller förskola, rullar på i rekordfart. På tre år finns nu 45 aktiva komplementsodlingar och 20 nya är på gång under året. Odlingsstrategins delområde fritidsodling har inte kommit lika långt, men ett nytt odlingslottsområde har precis skapats och flera platser för stadsodling har identifierats. Nu väntar bara kommunen på att de medborgare som vill odla ska komma med initiativ. – Folk står på kö för att få en odlingslott, så det känns bra. Däremot är det konstigt att det ännu inte finns en stadsodling i Södertälje, men en sådan ska vi nog snart få till, säger Åsa Waldenström som bland annat diskuterar möjligheter att få tillgång till de kommunala vattenposterna runtom i staden.

Att påverka de yrkesverksamma lantbrukarna är svårare, men Åsa Waldenström menar att det ligger i sakens natur, att lantbrukarna ska och vill sköta sig själva i mångt och mycket. – Ett område som kommunen däremot kan och behöver påverka är att investera i den odlingsmark som arrenderas ut, för annars tappar den i värde och arrendatorerna får inte de möjligheter som behövs för att driva en effektiv produktion. Men att investera i mark som gynnar en företagare är en komplicerad historia ur ett kommunalt perspektiv, säger Åsa Waldenström. En annan möjlig åtgärd är att identifiera potentiella åkermarker som kan tänkas arren deras ut till blivande grönsaksodlare. Ett arbete som ska sättas i gång inom kort. Åsa Waldenström menar att kommunens odlingsstrategi på många sätt är väl förankrad

inom kommunen, även om hon är fullt medve ten om att den bara är en av flera strategier. – Även om jag tycker att odlingsstrategin är livsviktig, så skulle jag vilja påstå att den lever i marginalen av alla andra strategier som kom munen har. Dessutom stöter strategin på motstånd i de allmänna fördomar som finns i samhället om odling och lantbruk, menar Åsa Waldenström. Till exempel att lantbruket inte är ett viktigt yrke, att det bara är få som håller på med det och att mat är något som ska vara billigt att köpa. – Människor idag ser fortfarande inte jord bruk som det livsviktiga yrke det faktiskt är. Så det kan finnas hur många strategier som helst till dess att polletten trillar ner och alla faktiskt förstår att vi inte överlever många dagar utan mat, säger Åsa Waldenström.

På Under Tallarna är vårbruket i full gång. Även Roger Eriksson på Södertälje Trädgård och Park förbereder sådden. grus & guld · 2/2021

jak i fokus

Illustr ation: K ati Mets

JAK s årsstämma 2021:

Ny verklighet för banken Förutsättningarna för att bedriva bankverksamhet har i grunden förändrats. Kostnaderna har blivit högre, men med en ny lånemodell ska även intäkterna öka. Det var budskapet på årets stämma, som samlade ett femtiotal medlemmar i cyberrymden. – På många sätt var stämman 2021 ett stort

”Efter

steg framåt jämfört med förra årets stämma. Det hade lämnats några år med få motioner in fler motioner, det fördes en mer levande finns åter flera sådana” diskussion i sakfrågor och det rådde stör re enighet om JAKs inriktning. Dessutom fanns det en helt annan möjlighet att delta på distans än någonsin tidigare! säger JAKs styrelseordförande Maxwell Malavan.

grus & guld · 2/2021

Det ekonomiska läget är dock fortsatt kärvt. Främsta anledningen till det är att utlåningen – som är bankens främsta in täktskälla – har fortsatt att minska. Samtidigt har nya medarbetare rekryterats, kompeten ser höjts och digitala verktyg uppdaterats, vilket lett till såväl ökade personal- som driftskostnader. – Förutsättningarna och kraven för att bedriva bank har i grunden förändrats. Det går inte att jämföra med hur det var för tio

eller fem år sedan. Reglerna är på en sådan avancerad nivå att spetskompetens nästan all tid behövs. Det tar tid och det kostar pengar, säger vd Johan Thelander, och menar att JAK inte kan komma undan att det är komplext och kostsamt att driva bankverksamhet. Vändningen ska i stället ske på intäkts sidan. I dagens låga ränteläge är JAKs lån jämförelsevis dyra och medlemmarna sparar betydligt mer än de lånar. En ny modell för utlåning, som är färdig för snar lansering, syftar till att minska den obalansen. – Jag tror verkligen på de här nya produk terna. Målsättningen är att både öka med lemsnyttan, konkurrenskraften och värdet av genererade sparpoäng, säger vd Johan Thelander. – Det kommer både bli kortare bindnings tider, lägre räntor och sänkta sparkrav Bilden som ges av läget i banken på stämman

är således tvådelad. Å ena sidan beskrivs en ansträngd ekonomin och ett regelverk, utformat för stora banker, som ställer höga krav. Å andra sidan visar prognoserna på en ljusnande framtid – den nya lånemodellen förväntas leda till en fyrdubbling av utlåning en och på sikt ser vd Johan Thelander fram för sig möjligheter att både sänka kostnader och gradvis beta av den historiskt ansamlade förlusten på över 50 miljoner kronor.

anställda eller förtroendevalda – sina röster hörda. Det är knappt 2 promille av medlems kåren, som de senaste åren minskat kraftigt och idag utgörs av cirka 26 000 medlemmar. Efter några år med historiskt sett få mo tioner har dock flera sådana åter lämnats in. Hela elva stycken. Medlemsförslagen handlar om allt från att ”Två gånger får stämmoordförandes utveckla utslagsröst avgöra” lokala valutor till att erbjuda alternativ till bank-id. I samtliga fall håller dock stämmans majori tet med styrelsen, som anser att de ska avslås eller redan anses vara besvarade. Två gånger blir det emellertid så jämt att stämmoord förandes utslagsröst får avgöra. Det gäller förslag om att reglera JAKs marknadsföring för att inte uppmana till användande av stora sociala medieplattformar, som Facebook – och att upprätta ett internetbaserat JAK-arkiv med hjälp av ideella krafter.

ras på något medlemsarrangemang? undrar stämmans ordförande Tomas Frejarö och får svaret att det absolut kan ordnas en med lemsträff för detta. Medlemmar nas roll i JAK har varit en återkommande diskussion de senaste åren. Deltagandet på årsstämmorna har sjunkit från en redan låg nivå, och i år gör endast ett 50-tal personer – varav unge fär hälften är

Illustr ation: K ati Mets

– Kommer de nya låneprodukterna diskute

Tomas Frejarö från Härnösand höll i ordförandeklubban när JAK hade digital årsstämma i april. grus grus & & guld guld ·· 2/2021 2/2021

sagt om stämman

Rand Nezamaldin Marianne Påsse

– Stämmoordförande var fenomenal – både snabbtänkt och tålmodig. För mig var det svårt att hitta i de digitala lösningarna. Jag är inte orolig för banken. Fortsatt dialog kommer att bygga styrka.

– Stämman sköttes jätteproffsigt. De två olika tekniska systemen som användes fungerade jättebra. Besluten var demokratiska och alla fick säga sitt. Rand Nezemaldin

Marianne Påsse

Milly Nava Darlson

– Man borde ha delat upp stämman på två dagar, jag var väldigt trött i slutet.

Helena Bergli

– Motioner är gåvor som ger möjligheter att förbättra verksamheten. Att se motioner och yrkanden som förslag, inte som påpekanden om brister, skulle nog underlätta en mer öppen bedömning.

Milly Nava Darlson

Kerstin Lönngren

– Jag är väldigt oroad över demokratin i JAK. Att vi inte var fler! Kerstin Lönngren ill

on at i

: K at i m e t s

Stämma i korthet: • 2020 gick verksamheten back med 7,8 miljoner kronor. Prognoserna visar på en vändning uppåt 2022. 2023 beräknas banken gå med ett mindre överskott. • Styrelsen får förnyat förtroende. Dessutom väljs Tomas Frejarö, mångårig medlem från Härnösand, in. • Ett nytt arvoderingssystem för förtroendevalda införs. • Etikrådet får ett bredare uppdrag i syfte att belysa etiska och ideologiska frågeställningar.

grus & guld · 2/2021

• Begränsningarna för hur länge en styrelseledamot kan väljas om stryks i stadgarna. • Stämmodeltagande ska kunna ske digitalt inte bara i pandemitid. • Möjligheten för 16-åringar att rösta på stämman avskaffas. 18 år gäller. • Stadgeändring ska möjliggöra ny hantering av låneinsatser. Fotnot: de fyra sista punkterna kräver ytterligare ett stämmobeslut för att träda i kraft

jak krönika

eva stenius:

Håll samtalet om ideologin levande Hur ska samhället organiseras för att jorden

I JAKs ideologi ingick alltså systemkritik,

men det viktigaste var solidariteten med alla människor. Genom folkbildning ville JAK bidra till att öka medvetenheten om situa tionen i världen, speciellt om de exempel på nytänkande som finns och inspirera till dialog och samarbete. Natur- och miljöhänsyn och hållbarhetspoli

cy var så självklart att det inte ens formulera des i de tidigaste dokumenten (såvitt jag vet). De som grundade JAK var landsbygdsfolk, många odlade biodynamiskt. Namnet JAK står för

Jord = naturresurser, ”Det är här JAK som Arbete = människors bankrörelse vill verka – och arbete och intelligens, Kapital = realkapital i det reala praktiska livet (inte pengar). Det är de tre klassiska hörnstenar underlätta för människor” na i samhällsekonomin. Det är här JAK, som bankrörelse, vill verka och i det reala, praktis ka livet underlätta för människor, småföretag, kooperativ och lokala utvecklingsprojekt att till självkostnad finansiera det de behöver. Den typ av ekonomi som har som syfte att öka förmögenheter genom spekulation på börsen tar vi avstånd från. De marknadskrafter som i dag styr världen

och klimatet mot undergång behö ver konfronteras av en massrörelse av etiska organisationer, som ver kar för allmännytta. I denna folk rörelse för en bättre värld är JAK Medlemsbank en del. Även i en tid när våra resurser behöver fokuseras på bankverk samheten måste vi hålla samtalet om vår ideologi levande. Hur ser vi på JAK som idéburen rörelse idag?

Foto: Nikl a s Björling

ska bli en bättre plats att leva på? Den frågan var utgångspunkten för K.E. Kristiansen och hans vänner när de 1931 star tade JAK landsförening för mänsklig och eko nomisk frigörelse i Danmark. Som vi vet var det ekonomisk kris. Den stora depressionen präglade hela västvärlden med massarbetslös het, konkurser och enorma sociala klyftor och ojämlikhet. Precis som nu. Regeringar, deras experter och samhälls institutioner kunde inte lösa problemen. Det var idéer och strukturer bakom spelreglerna i ekonomin som hade lett till – och för majori teten av jordens befolkning fortsätter att leda till – nöd och elände. Vi behöver befria oss från dessa gamla tankemönster menade JAKs grundare. Prin ciper, verksamhetsrutiner och institutioner kan ifrågasättas, och vi kan kreativt pröva mer människovänliga ekonomiska modeller. Pen ningväsendet är till exempel inte neutralt, som man skulle kunna tro, utan gynnar de redan rika. Räntekravet på pengar och avkastning på kapital leder till överföring av tillgångar från den arbetande delen av befolkningen till dem som redan lever i överflöd. Förräntningskravet i ekonomin leder också till skuldökning, över driven materiell konsumtion och exploatering av naturen.

Eva Stenius Eva Stenius medlem sedan starten 1965 grus grus & & guld guld ·· 2/2021 2/2021

kultur

Att äga sin egen tid Foto: Anna Sand

När människor i min omgivning

pratar om att förändra sina liv så handlar det ofta om att förenkla, ska la ner, leva mer hållbart och minska beroendet av pengar. Det senare för att kunna dra ner på lönearbetet och på så sätt få mer tid över till skapan de, kreativa sysslor, till att umgås med familj och vänner. Ja, till att helt enkelt leva livet på ett sätt som känns rätt och önskvärt. Det handlar ofta om att odla sin egen mat och inte så mycket om att ligga på sofflocket och låta tiden gå. Och det visar sig nästan alltid att det inte är ett enkelt liv, i bemärkelsen att göra det lätt för sig, som eftersträvas. Det handlar snarare om ett liv fyllt med mening och innehåll, och stund tals hårt arbete, även om det också måste finnas plats för ett stort mått av frihet. Och det handlar ofta om människor som vill göra skillnad och som har en tydlig vilja och mening med sina liv. Det var ungefär ett sådant liv som

Maria Österåker ville skapa. Så för tio år sedan sa hon upp sig och tog steget från att bara prata om att leva livet på ett annat sätt till att på allvar försöka förverkliga sina drömmar. Hon ville skapa ett sammanhang där hon kände att hon ägde sin tid och dessutom kunde odla mer för att i större utsträckning göra familjen självförsörjande. Jobba mindre, lev mer – min resa mot inre hållbarhet handlar om hur processen inleddes och om de erfarenheter hon samlat på sig genom åren. Det som är särskilt spännande med

Maria Österåkers berättelse, och kanske lite typiskt när det kommer till att bryta gängse normer, är de funderingar som uppkommer kring att äga sin egen tid. Som om det vore 30

grus & guld · 2/2021

I sin nya bok berättar Maria Österåker från Österbotten i Finland om resan som inleddes när hon bestämde sig för att lönearbeta mindre.

skamligt att välja en annan livsväg, som att det vore att dra sig undan en slags outtalad överenskommelse som går ut på att alla måste göra på samma sätt, fungera likadant. Säkert är det många som känner igen sig, däribland jag själv, när människor tycker att det borde fungera att ställa upp och hjälpa till med en det ena, än det andra eftersom du verkar vara ledig och inte ”jobbar”. Men å andra sidan, säger det inte mer om behovet av att omvärdera sy nen på hur livet kan se ut? Ska vi ska pa en framtid inom planetens gränser behöver fler få gå sina egna vägar, för att kunna bygga hållbara liv, utanför normen. Fler behöver uppmuntras

att, precis som Maria Österåker, våga språnget och skapa det liv de vill leva. Och varför inte ett enklare liv där livskvalitet inte är synonymt med fler materiella ägodelar? Ett liv där vi jobbar mindre och lever mer. Nicklas Adamsson

bok Jobba mindre, lev mer – min resa mot inre hållbarhet. Maria Österåker Österåker & Österåker AB, 2021

Kampen är hoppet Hopp är inte detsamma som

Ekonomi är för viktigt för att skötas av

hopp. Därför måste nu kampen föras för varenda procents ut släppsminsk ning som kan ha inver kan på hur framtiden blir. Själva kampen är hoppet, menar Staffan Laestadius Laestadi us, och den skapar förutsättningar för ett moraliskt normsystem också i en samhällsutveckling där allt inte kommer att vara under vår kontroll. KB

Foto: stephaniekelton.com

optimism. Hopp är det som ger styrka att pröva nya lösningar även i situationer som förefaller hopplösa, framhåller professor emeritus Staffan Laestadius i sin nya bok En strimma av hopp – klimatkrisen och det postfossila samhället. I tio essäer tar han sig an klimatkrisen från olika vinklar utan att en enda gång blunda för det allvarliga läget. Hoppet ställs inte till att vi ska klara att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Framtiden är förvisso inte huggen i sten, men som det ser ut nu kommer den globala medeltempera turen att ha stigit med 3-5 grader när dagens unga vuxna närmar sig 100 år. Inte heller ger de politiska åtgärderna

Ekonomi för alla

bok En strimma av hopp Staffan Laestadius Verbal, 2021

Bok Till min dotter – en kort historik över världsekonomin Gianis Varoufakis Ordfront, 2021

Livets mysterium

Vanvettig konsumtion

Jag läser Livets tunna väggar samtidigt som vårens första myror kryper in i köket på jakt efter mat, och fängslas av Nina Burtons beskrivning av deras välorganiserade liv. Den lilla essäbo ken är fylld av fascinerande kunskap om djur och insekter som författaren stiftar bekantskap med när hon flyttar in i ett gammalt sommarhus. Deras intelligens, samarbetsförmågor och individualitet ger nya perspektiv på människans roll i naturen. KB

Går det att teckna satir i en

Bok Homo consumericus Max Gustafson Placenta, 2021

illustr ation: mfgfx,freepik.com

tid när verkligheten allt oftare överträffar dikten? Ja, det kan Max Gustafsson. I boken Homo Consumericus har han samlat ett urval bilder som bland annat häcklar vår tids vanvettiga konsumtionsrace. Skrattspegeln vänds såväl mot oss själva som mot giriga fö retag och insiktslösa politiker. Budskapet är tydligt: något är fel i systemet när planetens resurser utnyttjas till den grad att det leder till artutrotning och klimatkris. KB

ekonomer, är en mening som tidigare ofta hördes på JAK-skolor. Det är även utgångspunkten för nationalekono men och den tidigare grekiska finans ministern Gianis Varoufakis, som skrivit en fin liten bok om ekonomi till sin dotter. Med exempel både ur sitt eget liv, populärkultur och my ter vill han få läsarna att närma sig ekonomiska frågor på ett självständigt sätt – och inse att de självutnämnda experterna nästan alltid har fel. Till min dotter har sålts till trettio länder och finns nu även översatt till svenska. KB

Bok Livets tunna väggar Nina Burton Albert Bonniers förlag, 2020 grus & guld · 2/2021

grus & guld · 2/2021

opinion

Omstridd metod vinner mark text

Thomas Wedérus Illustration

Kati Mets

Att sänka temperaturen på jorden genom att stänga ute solens strålar betraktades länge som ren science fiction, men nu diskuteras det allt oftare som ett sätt att hantera klimatkrisen. Vetenskapsjournalist Thomas Wedérus, har tittat närmare på utvecklingen – och vilka som gynnas av den.

Den senaste tiden har solar geo

engineering – en samlingsterm för de metoder som syftar till att begränsa solens uppvärmning av jorden – blivit alltmer omdebatterat. På 90-talet var det närmast att betrakta som ett forsk ningsmässigt tabu, en Pandoras ask som få ens övervägde att ta i – än min dre öppna. Idén att stänga ute solljus från jorden hörde hemma i dystopiska sciencefictionfilmer (se exempelvis Highlander 2 från 1991 där jorden täcks av en sköld som ska ersätta ett sinande ozonskikt). Men nu är tonläget ett an nat. Trots att det är förbjudet enligt FNs konvention om biologisk mångfald och kritiker pekar på allvarliga risker, så presenteras solar geoengineering allt oftare som en nödvändig plan B för

att kunna stävja den globala uppvärm ningen. Ett ökat intresse för klimatfrågor kan inte vara hela förklaringen, menar Ina Möller, forskare i statsvetenskap. I sin doktorsavhandling påpekar hon att lit teraturen om geoengineering har växt sex gånger så snabbt som litteraturen om klimatfrågor i allmänhet (1991 2013). Det publicerade handlar i allt större utsträckning om att strategiskt öka människans påverkan på naturen under förevändningen att det är det enda sättet vi kan ställa saker till rätta. Det räcker alltså inte längre att upphöra med det skadliga och låta naturen ha sin gång. Den härskande människan måste rycka ut till undsättning. Enligt Möller är det relativt få aktörer

som har format forskningsfältet efter sina intressen. Hon tar upp exemplet med en rapport från den brittiska ve tenskapsakademin Royal Society från 2009 som konstaterar att det akuta kli mathotet gör forskning om geoengine ering nödvändig. Rapporten författas av 12 enskilda forskare, men får genom Royal Societys anseende som vederta gen och seriös institution en stämpel som obestridlig. Fortsatt forskning kan sedan ske på ämnet med hänvisning till rapporten, vilket i sin tur legitimerar ytterligare forskning. Nya normer och narrativ skapas. Successivt tänjs grän serna för vad som är nödvändigt eller rimligt att forska på, och steget från teori till praktik är plötsligt inte långt borta. grus & guld · 2/2021

opinion

Härom månaden släpptes ytterligare

Men även om man skulle få önskad ef Om solar geoengineering blir verklig en rapport som bidrar till normalise fekt – vilket är svårt eftersom man vet het och visar sig innebära möjligheten ringen. Rapporten kommer från ameri väldigt lite om hur partiklar beter sig att tillfälligt stoppa den globala upp kanska National Academy of Sciences, i stratosfären – innebär detta ingen värmningen kommer stora delar av Engineering and Medicine (Nasem) lösning på klimatkrisen. Koldioxid världen dra en lättnadens suck över att som i den yrkar på upprättandet av ett nivåerna i atmosfären förblir desam slippa ändra på sina levnadssätt. transdisciplinärt forskningsprogram ma. Försurningen av haven fortgår. Lättnaden kan dock bli kortvarig tillägnat solar geoengineering. Rappor eftersom farorna med att släppa ut ten, som bland annat sponsras av den Oavsett om USA tar till sig Nasems stora mängder aerosoler är omöjliga amerikanska rymdstyrelsen Nasa, upp rekommendationer eller inte är forsk att överblicka. Ozonskiktet riskerar att manar USA att avsätta mellan 100 och ningen ändå redan i gång på flera håll i ta skada. Ett mer diffust solljus skulle 200 miljoner dollar av statliga medel världen. Ett projekt som har fått mycket kunna störa olika ekosystem. Och om över en femårsperiod till forskning på uppmärksamhet den senaste tiden – aerosolutsläppen efter några år avbröts ämnet – främst för utveckling av mo inte minst i Sverige – är Harvardprojek tvärt skulle en potentiellt katastrofal delleringar men också för eventuella tet Stratospheric Controlled Perturbation Ex- uppvärmning av jorden ske – så kallad fältexperiment. Nasem termination shock – då är noggranna med att de klimatförändringar poängtera att det inte som dolts av utsläppen ”Har vi rätt att skymma solen för hela är säkert att solar geo plötsligt får full effekt. världen för att kunna klamra oss fast vid engineering är vare sig För att inte nämna de möjligt eller lämpligt, sociala och politiska ris vårt överflödiga leverne?” men att en organiserad kerna som följer av att ett satsning på forskningen fåtal länder egenmäktigt ändå behövs på grund av det kritiska periment (Scopex). I ett samarbete med tar på sig uppgiften att manipulera kli läge vi befinner oss i. I händelse av att Swedish Space Corporation var planen matet. det skulle visa sig att riskerna är för att genomföra ballongflygningar utan stora eller att det av annat skäl inte är för Kiruna i sommar för att testa teknik Det narrativ som har formats ge lämpligt att fortsätta, skriver förfat som i ett senare skede skulle användas nom dessa rapporter ignorerar även det tarna, ska forskningen avbrytas. Inte för att testa utsläpp av aerosoler. Efter orättvisa i att de rika delarna i världen olikt Pandora som bestämmer sig för omfattande protester ställdes planerna bidrar oproportionerligt mycket till att glänta på locket till den behållare in tills vidare. problemet. Har vi rätt att skymma solen hon lovat att inte öppna. Döljer det sig Forskarna bakom Scopex är med för hela världen för att kunna klamra något farligt där inne, resonerar hon, är vetna om att det finns vissa intresse oss fast vid vårt överflödiga leverne? det bara att stänga till den igen. grupper som gagnas av solar geoen Som Ina Möller påpekar i sin avhand I rapporten beskrivs flera metoder gineering. På hemsidan för projektet ling är det först när vi har kommit till som tillräckligt lovande för att utfors poängteras att Harvard inte accepterar bukt med maktobalansen i frågan och kas. Den metod som anses vara mest donationer från företag eller privatper utrett vilka miljöeffekterna och de so lovande är stratospheric aerosol injec- soner vars huvudsakliga förmögenhet ciala effekterna blir som vi kan avgöra tion, som handlar om att efterlikna eller inkomster kommer från indu om geoengineering verkligen är rätt de effekter som förekommer naturligt strier kopplade till fossila bränslen. väg att vandra. efter större vulkanutbrott. Stora mäng Ett oklanderligt ställningstagande, Men framför allt måste vårt fulla fo der stoff slungas då upp i stratosfären, kan tyckas. Men oavsett vem som fi kus här och nu ligga på att minska ut förblir där i aerosolform i ett par år, och nansierar projektet blir effekten ändå släppen av växthusgaser, i stället för att gör att en del av solens värmeenergi re densamma. Forskningen ligger i dessa riskera att låsa fast oss i en teknisk mo flekteras bort från jorden. Idén är att industriers intressen i vilket fall. Inte dell som skjuter problemen på framti detta skulle kunna åstadkommas på bara i dessa industriers heller, utan alla den och ytterligare ökar klimatskulden artificiell väg, genom att kontinuerligt företag och individer som hellre skulle till kommande generationer.· skicka upp flygplan som släpper ut se att vi fortsätter leva som vi gör så Fotnot: Pandoras ask är en gåva i grekisk mytolo som inte fick öppnas. När den ändå gjorde det hundratusentals ton av lämpligt ämne. länge det går har ett intresse i detta. gi flög en mängd olyckor ut över världen. 34

grus & guld · 2/2021

Extrastämma 2021

Kallelse till extrastämma i JAK Medlemsbank Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas härmed till extra förenings stämma den 2 juli 2021. Stämman kommer att hållas genom post röstning, i enlighet med riksdagens beslut i syfte att underlätta för föreningar att hålla stämma utan risk för smittspridning av coronaviruset. Poströster ska vara föreningen

Styrelsen väljer att kalla till en

tillhanda senast den 1 juli 2021 och skickas in via post enligt instruktioner som finns på jak.se/stamma. Vid extrastämman kommer flera stadgeändringar att behandlas för ett andra stämmobeslut. Ändringar av föreningens stadgar sker genom beslut vid två på varandra följande förenings stämmor. De propositioner som styrelsen lägger fram vid extrastämman bifölls vid årsstämman den 24 april 2021. Propositionerna omfattar dels justeringar med anledning av en ny associationsrättslig reglering för med lemsbanker – till exempel möjlighet till elektroniskt uppkopplad stämma och poströstning – dels tillägg om över låtelse av kapitaltäckningsinsats, dels när och hur medlemsavgiften ska erläg gas samt inom vilket intervall den kan fastställas, dels förändring av rotations regler för styrelseledamöter.

extra föreningsstämma så pass snart efter den ordinarie stämman av flera anledningar. För det första vill styrelsen skynda på införandet av modellen för överlåtelse av insats medlem till medlem, detta så att medlemmar som slutbetalat sitt lån ska kunna återfå sin insats så snart som möjligt. Vidare behöver föreningen ha korrekta stadgar på plats vid årsskiftet 2021/2022, då reglerna för medlemsbanker ändras. Slutligen vill styrelsen möjliggöra för digitalt deltagande redan vid nästa årsstämma. Propositionen avseende § 9 Styrelse faller inte under dessa skäl, men då den röstades igenom vid årsstämman 2021 ska även den tas upp för behandling vid nästföljande föreningsstämma.

ill

u s r at i o n : s e n t t av

Vid medlemsträffen den 22 juni (s. 37) kommer det finnas möjlighet att ställa frågor om extrastämman.

ANMÄLAN & STÄMMOHANDLINGAR

Anmälan sker genom in lämning av giltig poströst. Information om stämman och stämmohandlingar finns på föreningens hemsida: jak.se/stamma

Dagordning för JAK Medlemsbanks extrastämma 1. Föreningsstämmans öppnande

7. Behandling av propositioner

2. Val av mötesordförande, två justerare

7.1 Stadgeändring utifrån ny

och två rösträknare

associationsrättslig reglering samt

3. Anmälan av protokollförare

andra förtydliganden

4. Upprättande av röstlängd

7.2 Stadgeändring av § 7 Insatser

5. Fastställande av dagordning

7.3 Stadgeändring av § 8 Medlemsavgift

6. Föreningsstämmans behöriga utlysande

7.4 Stadgeändring av § 9 Styrelse

8. Föreningsstämmans avslutande

Varmt välkommen att delta i JAK Medlemsbanks extrastämma!

Maxwell Malavan Styrelsens ordförande grus & guld · 2/2021

Information från JAK redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd har ordet

”Äntligen..!” Blomstertiden är åter här. I takt med att solen och värmen klär natur en i ny skrud känner jag hur jag fylls av energi. Att återigen få dela måltid med familj och vänner, ute på gården gör gott. Att vaccinationerna mot covid-19 gör att vi vågar träffa våra föräldrar, far- och morföräldrar, barn och barnbarn återför en efterlängtad kärlek i vår vardag. Detta lämnar mig hoppfull om framtiden. Det är även med stor glädje vi i detta nummer informerar om förändringar som skett i JAK den senaste tiden, bland annat att vi äntligen släppt vårt nya bolån! Med en ny produktstruktur och bättre villkor är vi övertygade om att fler

kommer välja JAK för att finansiera sitt boende. Även om det kanske inte syns utåt så ligger det mycket arbete bakom att släppa nya produkter och jag vill passa på och ge en stor eloge till våra drivna medarbetare som arbetat med att realisera detta. Kolla gärna in vår hemsida för att läsa om det nya bolånet. Det kommer även hållas en medlemsträff (s. 37) för att presentera bolånet och de övriga pro dukter vi arbetar med att lansera.

I samband med att vi lanserar de nya produkterna kommer vi arbeta mer med vår kommunikation, både med befintliga medlemmar och med po tentiella nya medlemmar. Vårt mål är

att ta vara på medlemmarnas samlade kompetens, engagemang och idéer för att främja föreningens utveckling. Hoppas du vill vara med och bidra!

Jag vill avsluta med att tacka alla medlemmar för ert tålamod och för troende och jag önskar er en riktigt fin sommar! Vänliga hälsningar, Johan Thelander, vd

Ansökan om återbetalning av låneinsatser Ansökan om återbetalning av låneinsatser kopplade till lån som slutbetalats fram till november 2016 skickas inom kort till Finansinspektionen. Till följd av de stora förändringar som

I ansökan presenteras även en ny modell där

organisationen genomgått de senaste åren tillsammans med det osäkra konjunkturläge coronapandemin fört med sig har ansöknings processen tagit längre tid än beräknat.

insatser framöver ska kunna överlåtas medlem till medlem, mot betalning av insatsens värde. Innan modellen kan träda i kraft krävs ytterligare ett stämmobeslut om stadgeändring samt därefter ett godkännande från Finansinspektionen. – Genom att hålla en extra föreningsstäm ma (s. 35) redan till sommaren siktar vi på att kunna komma i gång med överlåtelse av insatser till hösten, avslutar vd Johan Thelander.

Nu ska dock en ansökan om återbetalning om knappt 14 miljoner kronor i låneinsatser lämnas in till Finansinspektionen för godkän nande. Styrelsens bedömning är att bankens kapitalöverskott tillåter en återbetalning utan att äventyra bankens framtida förpliktelser. 36

grus & guld · 2/2021

i l l u s t r at i o n : m a c ro

Nytt bolån hos JAK – Som ekonomisk förening ska vi främja våra medlemmars ekonomiska intressen. En viktig del i detta är möjligheten att finansiera sitt boende på ett hållbart sätt. Det känns bra att vi nu lanserat vårt nya bolån, de nya villkoren gör det möjligt för fler att låna hos oss, säger vd Johan Thelander. – Den största skillnaden är att räntebindningstiden blir tre månader och att deltagande i det interna spar lånesystemet utökas med fler alternativ. Väljer du det traditionella månadsspa randet så är din inlåning inte bunden Sofie Nyholm, affärschef lika länge JAK Medlemsbank som tidigare. Redan sjätte året får du tillbaka det som sparades första året om du skött ditt lån, kommenterar affärschef Sofie Nyholm. – Du kan även erlägga en avgift eller tillföra sparpoäng om du inte vill eller

kan spara parallellt med att du betalar av ditt lån. – Det är viktigt att påpeka att även om det är en rörlig ränta så är den inte kopplad till marknadsräntan. Våra produkter och tjänster är prissatta för att täcka bankens kostnader och det överskottsbehov som finns för att framtidssäkra verksamheten. Ju fler medlemmar vi blir, desto lägre priser kan vi erbjuda, fortsätter Sofie Nyholm. Kommer man kunna lägga om ett gammalt bolån? På sikt kommer nuvarande lånta gare att erbjudas att lägga om bolån i JAK till de nya produkterna. Detta kommer att ske gradvis genom en konverteringsnyckel som kopplas till volymen av nyutlåningen.

Chatt med BankID Sedan mitten av april så går det att få svar på frågor via en chatt på jak.se. Även enklare bankärenden kan hanteras med hjälp av BankID. – Vi har märkt ett stort intresse för denna typ av kommunikation från våra medlemmar så det känns jättekul att kunna erbjuda flera säkra kontaktvägar, säger affärs chef Sofie Nyholm.

Enklare att bli medlem i JAK Snart blir det enklare att bli medlem i JAK – under sommaren implementeras en digital lösning som gör det möjligt att bli medlem direkt på jak.se – Det känns jättebra att få detta på plats. Det blir både enklare för medlemmen - som kan betala grundinsatsen med Swish eller kort - samtidigt som vi minskar handläggningstiden, kommenterar affärschef Sofie Nyholm.

Digital medlemsträff

Nya låneprodukter Är du nyfiken på de nya låneprodukterna? Styrelsens medlemsutskott bjuder in till en digital medlemsträff den 22 juni kl. 18:00–19:30. Vid träffen kommer JAKs nya låneprodukter att presenteras och du får möjlighet att ställa frågor.

Anmäl dig redan idag på jak.se/medlemsträff

grus & guld · 2/2021

Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 110 59 100 61 Stockholm Eller mejla: grusoguld@jak.se

Är ingen värd en miljard? Läste Ingrid Robeyns artikel om limitarism i G&G nr 2/21, och undrar var gränsen för en människas rikedom går och vem som i så fall ska sätta den gränsen. Om en författare skriver en roman som blir en internationell succé, och säljer tiotals miljoner exemplar över hela världen, och som sedan kanske filmatiseras och ger upphovsmannen ytterligare royalties, så skulle han säkert kunnat bli miljardär. Människor har av G&G nr 1/2021 egen fri vilja köpt böcker och biobiljetter som genererat en förmögenhet. Kan då inte författaren sägas ha gjort sig förtjänt av pengarna? 32

grus & guld · 1/2021

sven nilsson

Svar: Jag tänker att det är just sådana frågeställningar Ingrid Robeyns vill få oss att fundera över. Kanske har även succéför fattaren varit beroende av andra för att nå ut

Läsa på papper eller dator? med sin text – få den tryckt, marknadsförd, distribuerad, filmatiserad etc? Måhända har det funnits lyckosamma omständigheter som gjort att författaren kunnat förverkliga sin roman, såsom födelseland och utbildnings möjligheter? Värt att fun dera vidare på. Ingen miljardär Kanske har fler är self-made läsare funde ringar kring hur mycket pengar en människa kan ha moralisk rätt till? . opinion

text

Ingrid Robeyns Illustration

Kati Mets

Översättning/bearbetning

karin backström

en Hur smart du än är kan du inte skapa en extrem förmögenhet isolerad på öde ö. Grunden för att bekämpa ekonomisk ojämlikhet är insikten att ingen att har förtjänat sin rikedom ensam. Ingrid Robeyns, professor i etik, menar det finns en moralisk gräns för hur mycket pengar en person kan ha.

De senaste decennierna har de super-

rikas förmögenheter nått hissnande nivåer samtidigt som ojämlikheten har ökat. För att få en känsla av problemets magnitud kan vi gå till tre källor: • Global Wealth Report från Credit Suisse visar att den rikaste tiondelen ägde 82 procent av världens förmögenhet 2019. Enbart den översta procenten ägde 45 procent. Samtidigt hade den fattigaste hälften av jordens befolkning bara en procent av tillgångarna. • Forbes lista över miljardärer, som dagligen uppdaterar de allra rikastes förmögenheter, visar att det tio rikaste männen (ja, de är alla män) äger 1 152,2 miljarder dollar – en summa som nog är ofattbar för de flesta av oss. • En tredje källa är Kapitalet i det

tjugoförsta århundradet av Thomas Piketty, vars forskning, har ett längre tidsperspektiv och visar att ojämlikheten har ökat dramatiskt i de flesta länder sedan 1970-talet. Många menar att ett visst mått av ojämlikhet har en funktion och är moraliskt acceptabel. Men finns det en punkt när ojämlikheten blir för stor, när de superrika har för mycket? För många år sedan började jag undersöka vilka skäl det skulle kunna finnas för att svara ja på den frågan. Jag har föreslagit att vi kallar den filosofiska uppfattningen att det finns en moralisk gräns för individuell rikedom för limitarism. Det kan diskuteras var gränsen går. Men ett är säkert: dagens förmögenhetskoncentration skulle inte vara möjlig.

Människor reagerar väldigt olika

när de hör talas om limitarism. Många finner tanken helt självklar medan andra tycker att det är en fullkomligt skandalös idé. Därför är det viktigt att titta närmare på anledningarna till att omåttliga rikedomar och extrem ojämlikhet är fel, så att vi kan förhålla oss på ett informerat sätt. Några skäl berör följderna av kolossal rikedom, oavsett hur den har skapats. De tre viktigaste är: • Extrem rikedom gör det möjligt att urholka demokratin, genom exempelvis lobbying och massiva kampanjstöd. Demokratin undergrävs även när superrika har större kapacitet än andra att påverka kunskapandet, informationsspridningen och det offentliga

grus & guld · 1/2021

Karin, red

tipsa grus & guld Har du tips, idéer, synpunkter eller tankar om tidningen i största allmänhet? Mejla till G&G på: grusoguld@jak.se.

Nästa nummer är ute 1 oktober!

grus grus & & guld guld ·· nr nr 22 2021 2020 · · Tidning Tidning om om rrät ätttvis vis ekonomi ekonomi

Följ oss på nätet

I förra numret uppmärksammade vi att det inte gör någon större skillnad för miljön om du läser Grus & Guld på papper eller på skärm, även om svaret kan påverkas av olika faktorer. Det har fått flera läsare att höra av sig. Barbro Ericson tycker att det är en ”fröjd att få en vacker och intressant tidskrift någon gång då och då i brevlådan” och önskar att vi behåller tidningen på papper även framöver. Fredrik Plumppu finner oftast Grus & Guld så ”hyperintressant och välskriven” att han har svårt att göra sig av med den. Men efter att ha suttit och rensat bort gamla tidningar i några dagar funderar han ändå på om det inte vore bättre att enbart få den digitalt ”för att spara tryckkostnader och minska det lilla, men ändock koldioxidav tryck avtryck som tidningen skapar”. Grus & Guld ges ut både som papperstid ning och som e-tidning. Vill du ha den i en annan form än du har idag meddelar du det enklast via Internetbanken.

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 2 · 2021

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

KALLELSE TILL JAK EXTRASTÄ s MMA

Ord och handling för mer lokal mat ifrågasatt forskning om att skymma solen Orättvis fördelning av coronavaccin

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

grus & guld · 2/2021

Facebook Gilla Grus & Guld på Face book – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning (grusoguld.se)

Handlare mitt i byn

Skapar engagemang kring

lanthandeln

Fantasi Kooperativ · Thomas fond Piketty · JAK-stämm · Kolfinans a · Cirkulär iering · ekonom Budgetmat

Krönika

Anna Rosenhall:

Ett enklare liv utan spekulation Sedan några år försöker jag minska min

I den senaste svenskgjorda Netflix-serien

Snabba Cash väcks frågan om inte finans världen är lika skrupelfri som den organi serade brottsligheten. Tomas Storm, den stenrika entreprenören och investeraren, är lika kriminell som tv-seriens förortsgangs ters, och mycket mer mäktig: – Det är jag som äger det här ekorrhjulet som ni kutar omkring i. Jag är systemet, utropar han kaxigt. Han har tyvärr en poäng i det. Det är inte längre kungar eller staters folkvalda företrä dare som startar krig, utan ärligt eller oärligt

hopsamlat kapital som placerats i fonder som spekulerar i råvarupriser. Dokumentären Priser, kriser och krig som finns på SvtPlay lyfter just dessa samband mellan spekulation i mat- och energipriser – och förekomsten av upplopp, revolutioner, krig och flyktingströmmar. Den visar hur den arabiska våren – när folk gick ut på gatorna för att protestera mot de höga brödpriserna och som ledde till utdragna inbördes krig i t ex Syrien och enorma flykting strömmar – var en direkt konsekvens av spekulation i matpriser på börserna.

” Är det hållbart att finansiera en individuell downsizing på ett sätt som upsizar den finansiella sektorn i världen?”

Jag vill helst inte moralisera över hur

individer finansierar sin småskaliga omställ ning till ett enkelt och härligt liv på landet. Men kan vi blunda för vad vårt individuella beteende, i flocken av andra som gör likadant, får för effekter? Om vi finansierar individuell frigö relse från ekorrhjulet på ett sätt som ökar lidandet, ofriheten, krigen och miljöförstöringen så har vi kollektivt uppnått det motsatta mot vad vi som individer önskar.·

Foto: privat

konsumtion och mitt ekologiska fotavtryck. I november avsåg jag att lägga i en ännu lägre växel genom att bosätta mig i glesbygd i Norrlands inland där jag köpt en ödegård. Men det var svårt att minska det ekologiska fotavtrycket när jag för att försörja mig blev mer bilberoende än någonsin. Här i obygden saknas kollektivtrafik som fungerar med oregelbundna arbetstider som timvikarie inom socialtjänsten. För att hitta andra sätt att få pengar till det allra mest nödvändiga sökte jag då råd i sociala medier, t ex facebookgrupper för människor som vill kliva av det så kallade ekorrhjulet. Där finns flera som berättar hur de lever på avkastning av kapital, till exempel genom att placera pengar i så kallade robot fonder. I sådana används AI, artificiell intelli gens, för att placera små och stora kapital på smartast tänkbara sätt. Det kan verka bra, men väcker nya frågor. Bortsett från risktagandet med pengarna - är det konsekvent och storskaligt hållbart att finansiera en individuell downsizing på ett sätt som upsizar den finansiella sektorn i världen?

Anna Rosenhall

grus & guld · 2/2021

B Bildkommentar: Kati Mets

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

POSTTIDNING