Össur News

Össur

Nr 2 2019

News

Anhörigas viktiga roll

Sarah Reinertsen

Fenomenet MR-vätska Exoskelett på frammarsch

paratriatlet & inspiratör

Att hantera knäledsartros

Innovation i varje steg

Att vara modig och våga satsa

Prata med oss!

Välkommen in bakom kulisserna, ta del av nyheter och tutorials och få mängder av inspiration i Össurs egna kanaler.

ÖSSUR NEWS – S. 2

@ossur

skrivande stund har precis juli månad inletts och semestertider nalkas. Den nordiska våren bjöd på härligt väder och det eviga men också välförtjänta ljuset. När ni nu slagit upp magasinet är dagarna kortare och temperaturerna lägre. Vi hoppas att just du vill ägna några minuter till detta tredje nummer av Össur News under läslampan. Ett magasin som vi i vanlig ordning hoppas bjuder in till såväl intressant läsning som givande samtal.

DETTA MED ATT göra rätt är svårt – som att sitta mitt i sommaren och författa något som kommer läsas till hösten. Kommer det vara realistiskt och tidsenligt?

Jag gör lätt kopplingen till våra produkter. Hur mottas en lösning på rätt sätt vid en vald tidpunkt? Vad riskerar vi genom att inte göra något jämfört med att göra det? Svaren på de frågorna är nog oändliga, men ibland måste man vara modig och satsa trots viss osäkerhet. Vi har ställt dessa frågor i flera omgångar i början av året och som ett resultat av mod och stor självinsikt introducerat vissa lösningar ”på nytt” till marknaden.

SÅHÄR I EFTERHAND kan vi konstatera att det, både gällande PROPRIO FOOT och Pro-Flex Pivot, var rätt att ta riskerna det medförde att raffinera lösningarna och göra rätt. Vi är mer än spända på hur vi lyckas med Unloader One X – en stor satsning då vi återigen behöver vara modiga och välja. Det är när den helt fullfjädrad når er och brukarna som vi vet om vi har lyckats eller inte. Vi har som alltid vid lansering av såväl inkrementella som radikala innovationer en ambition och målsättning om att så många som möjligt ska bli mer än nöjda.

VI SER FRAM mot att kontinuerligt få delge er med det vi gör i form av nya projekt, idéer och lösningar. Håll koll på våra sociala medier och webbsida – eller varför inte slå oss en signal eller titta förbi vårt nya kontor i Kista? Vi tar mer än gärna emot era samtal, tankar och funderingar.

facebook.com/ossur.no/

twitter.com/ossurcorp

youtube.com/user/OssurMedia

Väl mött & trevlig läsning!

Johanna Östergren Managing Director Össur Nordic

ossur.se

Innehåll

Nr 2 - 2019

Life without limitations

PÅ GÅNG

05.

REVOLUTIONERANDE I-LIMB WRIST

06.

DEN ANHÖRIGES VIKTIGA ROLL

08. ACL-UTVÄRDERINGEN 09.

ÖSSUR + NIKE = SANT

10.

INSPIRATÖREN SARAH REINERTSEN

13.

EXOSKELETTENS INTÅG

14.

SÅ FUNKAR MDR

16.

EXPERTEN HAR ORDET

18.

STIPENDIEVINNAREN ELMAR HERBST

20.

FENOMENET MR-VÄTSKA

22.

MAGNETISK OLJA - MJUKARE STYRNING

24.

RÖRELSE VIKTIGT VID KNÄLEDSARTROS

26.

PÅ LAGRET I EINDHOVEN

Össur News produceras av Glory Days på uppdrag av Össur Nordic.

Ansvarig utgivare & projektledare Össur: Johanna Östergren Redaktör och produktionsledare: Pål Johansson Art Director: Love Eneroth Skribenter: Anders Lindgren, Fridah Jönsson, Eva-Lotta Sigurdh, Pål Johansson & Niklas Simonsson. Foto (om inget annat anges): Össur Nordic Illustrationer: Love Eneroth

Össur Nordic Besöksadress Kistagången 12 • 164 40 Kista

Redaktionen reserverar sig för eventuella tryckfel och ändringar. Citera oss gärna, men ange källan.

Postadress Box 7080 • SE-164 07 Kista

Våra registrerade varumärken är RHEO KNEE®, PROPRIO FOOT®, Rebound®, Unity®, Pro-Flex®, Seal-In®-liners och Unloader One®

info@ossur.com +46 (0)18 18 22 00

ÖSSUR NEWS – S. 3

04.

ÖSSUR NEWS – S. 4

På gång

FORMFIT PRO-FAMILJEN VÄXER Under fjolåret lanserades första vågen av Össurs Formfit PRO-produkter. Luftiga ortoser som bygger på en specifik stickningsteknik som ger användaren en hög grad av komfort och stabilitet och dessutom är bäst i klassen på att transportera bort fukt från kroppen. Snart kommer det befintliga sortimentet att kompletteras med nya modeller – så håll utkik!

Missa inte!

CTI PÅ GOTLAND GRAND NATIONAL Den 25–26 oktober arrangeras världens största endurotävling på Tofta skjutfält utanför Visby. 36:e upplagan av Gotland Grand National lockar över 3 000 förare, som kommer tampas genom lervälling, hal kalksten, vattenterräng och snabba stigar. Össur Nordic finns på plats med varumärket CTi Knee Braces. Knäortoser skyddar knäets ligament vid stora påfrestningar och används i stor utsträckning preventivt av just enduroförare.

ÖSSUR NORDIC I NYA LOKALER Vi har flyttat och återfinns hädanefter på Kistagången 12 i Kista strax utanför Stockholm. Välkommen in på en kaffe eller en pratstund om du har vägarna förbi. Eller varför inte låta oss bjuda in till en utbildningsdag gällande våra lösningar – vår verkstad står redo att användas. Vi ser fram emot ditt besök!

TA DEL AV VÅRA WEBINARS Du har väl inte missat att ta del av våra webinars på en rad olika ämnen på vår webbsida? Har du ingen möjlighet att delta när de går live så är det inga problem.

Presentationen och inspelningen från webbseminariet finns nämligen tillgängligt så att du kan titta när det passar dig.

i-Limb Wrist - revolutionerar handledsfunktionen

ÖSSUR NEWS – S. 5

Den nya handleden i-Limb Wrist bygger på ett koncept som möjliggör en simultan kontroll av rotation vid greppval och revolutionerar användandet av en multiartikulerande proteshand.

Text: Fridah Jönsson

bara använda de muskelsignaler som är associerade till respektive rörelse. Nyckelorden här är alltså tolkning av olika signaler simultant.

ssurs och Touch Solutions nya produkt lanseras efter sommaren 2019 och heter i-Limb Wrist. En elektrisk handled som tillsammans med funktionen SMART Control möjliggör ett simultant användande av handledsrotation och greppval med en i-Limb Quantum proteshand.

ELEKTRODER OCH mikroprocessorer i armproteser är i och för sig inte något nytt. Dessa har använts i över ett par årtionden för att filtrera och tolka de elektriska impulser som hjärnan skickar till musklerna varje gång vi gör en rörelse. Men vid ett traditionellt användande av en myo-elektrisk proteshand och en elektrisk handled så har användaren behövt använda en muskeltrigger eller en manuell omkopplare för att byta mellan funktionen i proteshanden och handleden. Det är där i-Limb

Wrist skiljer sig från övriga elektriska handleder. i-Limb Wrist använder sig dels av digitala elektroder som tillsammans med mikroprocessorer och sensorer simultant tolkar användarens olika muskelsignaler och möjliggör att hand och handled kan kommunicera i realtid.

Användaren behöver nu inte koppla om från hand till handled utan kan

I-LIMB WRIST ÄR ett exempel på konceptet Pattern Recognition som branschen börjat pratat mer frekvent om de senaste åren och handlar om att fånga upp information för att kunna tolka mer komplexa rörelser från tankemönster. Genom att kunna kartlägga flertalet olika rörelser och tolka dessa så kan nu användaren få ett mer naturligt användande av sin protes. Behovet att komma upp med alternativa strategier för kontroll av protesen har således minskat.

MED I-LIMB WRIST behöver brukaren alltså inte längre tänka på att koppla om mellan olika funktioner utan kan använda protesen på ett sätt som ligger så nära det naturliga som möjligt. Detta är ockå Össurs mål med samtliga av sina produkter.

Den

ÖSSUR NEWS – S. 6

anhöriges viktiga roll Bakom varje patient finns en anhörig, en person som bidrar enormt till tillfrisknandet. En förutsättning för att kunna vara till hands på bästa sätt är dock god samverkan med vården och att den anhörige ser till att också ta hand om sig själv.

Text: Eva-Lotta Sigurdh

HENNES AVHANDLING Everyday life among Next of Kin of Haemodialyses Patients (och studien Maintaining families well-being in everyday life) har satt de anhörigas ovärderliga roll på kartan och därmed bidragit till att denna grupp har fått större uppmärksamhet. Avhandlingen fokuserar på det så totalt förändrade vardagslivet som de drabbade och deras närstående möter efter sjukhusvistelsen.

– Helt plötsligt läggs allt ansvar över på den anhörige, som oftast först nu inser innebörden av alla utmaningar som väntar – utan att ha en aning om i vilken ände man ska börja.

Därför är det viktigt att vara väl förberedd redan innan hemkomsten, betonar Kristina. Enligt henne finns det två saker som är avgörande för att den anhörige ska kunna vara ett gott stöd i denna nya situation – att våga stå på sig och ställa krav på vården, och att ta hand om sig själv.

När det gäller det förstnämnda så behöver den anhörige själv ta initiativet till ett uppföljningssamtal med ansvarig läkare och sjuksköterska, eftersom vården sällan gör det, och innan hemfärd kräva tydliga svar på frågor som; Vilken är den bästa informationen och stödet för just mig och hur ska jag tolka den information som finns? Vad händer framåt?

Vem blir min kontaktperson? God samverkan med vården betyder jättemycket, betonar Kristina, som rekommenderar stunder av daglig återhämtning, exempelvis korta promenader eller fikapauser, som verktyg för anhöriga att ta hand om sig själva för att orka.

– Andra tips är att gå med i olika föreningar och nätverk för andra i samma situation och att läsa patientbloggar, som finns på många landstings hemsidor. ÄVEN OM ANHÖRIGAS roll länge varit bortglömd så kommer nu alltmer forskning på området. Ett exempel är cancerforskaren Gunnar Steinecks studier om hur anhöriga till cancersjuka själva riskerar att bli sjuka (främst psykiskt) om de inte får tidig och tydlig information från sjukvården om diagnoser och prognoser.

– Vi har sett i våra studier att det är viktigt att den anhörige ska kunna förbereda sig inför det som ska hända, säger en av deltagarna i studien, docent Arna Hauksdóttir, i artikeln I den sjukes skugga (av Fredrik Hedlund, Medicinsk Vetenskap 4, 2013).

Precis som Kristina framhåller också Gunnar Steineck vikten av god samverkan med sjukvården, liksom sociala mediers nytta.

Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) www.anhorig.se är ytterligare en källa till stöd.

ÖSSUR NEWS – S. 7

är någon blir svårt sjuk eller skadas allvarligt omkullkastas inte bara dennes liv utan även anhörigas.

Trots detta har anhöriggruppen länge varit bortglömd i sjukvården, såväl kliniskt som inom forskning.

En av dem som dock tagit ett helhetsgrepp och satt de anhörigas roll i fokus är Kristina Ziegert, sjuksköterskan som blev professor i omvårdnad.

– Jag slogs av vilka oerhörda kunskapsluckor om patienterna det fanns i vården, som vi behövde hjälp av de anhöriga med att fylla i för att vi tillsammans skulle kunna bidra till en enklare vardag och ett snabbare tillfrisknande för den drabbade. Därför bestämde jag mig för att lämna sjuksköterskeyrket och forska kring detta, berättar Kristina.

Alternativ till operation av främre korsband

I maj inleddes en utvärdering av ortosen Rebound ACL. Detta för att få fram fakta gällande dess effektivitet som alternativ till operation vid skador på främre korsband.

Text: Niklas Simonsson

F

Sverige opereras årligen 8000–9000 patienter som skadat sitt främre korsband. Genom denna trial-utvärdering av ortosen Rebound ACL vill Össur se över möjligheten att läka ett korsband konservativt, alltså utan operation. t iva Pr – Vi som företag tror o: ot mycket på detta, så gör även de läkare som deltar. Vi hade ett förmöte i Edinburgh ifjol med läkare från hela världen och alla var väldigt intresserade av detta, säger Nils Inngul, försäljningsansvarig för Össurs ortoser i Norden.

KONCEPTET FÖR REBOUND ACL bygger på ortosen Rebound PCL, som är gjord för bakre korsband. Det viktiga är knäets position och att den dynamiska konstruktionen kan följa kraftkurvan av knäets rörelse. Med Rebound ACL känner Nils Inngul att Össur träffat rätt.

– Vi har haft väldigt bra dialoger

med ledande doktorer inom korsbandsforskning. Det finns en stor läkningspotential för främre korsband, framför allt med hjälp av en dynamisk ortos.

Väldigt spännande att se, säger Nils Inngul.

40 PATIENTER INGÅR i utvärderingen. De behandlande läkarna håller i trådarna och samlar ihop data.

Förhoppningsvis finns ett färdigt resultat att presentera kring årsskiftet eller första kvartalet 2020.

Metoden är främst riktad till icke-elitidrottare, som i regel behöver fyra månaders rehabträning innan operation. Rebound ACL kommer in i en betydligt tidigare fas: tio dagar till tre veckor efter skadetillfället bör behandling påbörjas.

– Avslutningsvis kontrollerar vi läkningen med högupplöst magnetröntgen.

Och visar det såpass bra resultat som vi tror gör vi en högkvalitativ studie efter det, säger Nils Inngul.

Össur Nike Sant!

ÖSSUR NEWS – S. 9

Kombinationen av Nikes kompetens i utvecklandet av sportskor och Össurs expertkunskaper om idrottsproteser ger amputerade idrottare möjligheten att uppnå fantastiska resultat.

Text: Anders Lindgren

011 inledde Össur ett samarbete med Nike för att skapa en löparsula för fotprotesen Flex-Run. Upphovskvinnan till sulan är Sarah Reinertsen, amputerad paralympier och triatlet. Den är designad för att såväl höja användarens prestationer som att förbättra effektiviteten och resultaten för ortopedingenjören.

– Den unika avtagbara sulan ersätter traditionella metoder där sulor från vanliga löparskor eller slitbanor från bildäck limmas fast på proteserna.

Det säger sig självt att en sula som utformats specifikt för sitt syfte både presterar och håller bättre, säger Brooke Rash, Global Creative Director på Össur.

SAMARBETET KOMBINERAR Össurs expertis inom löparproteser med Nikes tekniker för sulor och grepp mot underlaget. Samarbetet involverar de båda företagens forsknings- och utvecklingsteam, där små team av produktdesigners och ingenjörer arbetar tillsammans för att utveckla sulorna.

För att samla in erfarenheter och synpunkter från löpare och integrera dem i produktutveck-

När Nike lanserade sin nya skoteknik FlyEase visade de upp benamputerade skyltdockor på Niketown i London. lingsprocessen besöker idrottare och ambassadörer för varumärket regelbundet Össurs FoU-anläggning på Island. Tillsammans med ingenjörerna jobbar de med produkttester och ger feedback.

– Anläggningen är utrustad med den senaste tekniken för gånganalys och höghastighetsfilmning.

DEN FÖRSTA Nike Sole lanserades 2011 och har fått ett mycket bra mottagande bland löpare. Sedan dess har det tillkommit en pad med dubbar för Cheetah-foten och utvecklingen fortsätter. Företagen samarbetar även när det gäller sportkläder och skyltdockor.

– När Nike lanserade sin nya skoteknik FlyEase användes benamputerade skyltdockor med Össurproteser i Niketown-butiken i London. Responsen har varit överväldigande positiv, vilket uppmuntrar till att även andra platser kan komma att omfattas av kampanjen, avslutar Brooke Rash.

Foto: Atli Thor Alfredsson

ÖSSUR NEWS – S. 10

Sarah har som första amputerade personen prytt omslagen på Runner’s World och ESPN Magazine samt tävlat i realityserien The Amazing Race.

”Var mindre rädd och lev mer” Sarah Reinertsen följer verkligen sitt motto ”Var mindre rädd och lev mer”. Förutom att hon som idrottare slagit flera världsrekord har hon övervunnit många hinder och förutfattade meningar om vad amputerade anses kunna göra.

Text: Anders Lindgren

HON VAR ETT livligt barn och ville gärna hålla på med olika sporter. Men hon uteslöts ofta från att spela i lagsporter.

– Mina föräldrar gjorde sitt bästa för att hjälpa mig. Men omgivningens inskränkthet gjorde att dörrar stängdes och möjligheter uteblev och jag blev kvar vid sidlinjen, berättar hon.

När Sarahs pappa såg sin dotter kämpa med lagsporter sökte han upp den amputerade maratonlöparen Paddy Rossbach under en tävling nära familjens hem på Long Island.

– Jag var elva när jag träffade Paddy och det förändrade min värld i grunden. Hon blev min mentor och fick mig att inse vilken förmåga jag hade. Inspirationen, motivationen och självför-

troendet jag fick genom henne gjorde att jag började tävla i sprinterlöpning, minns Sarah.

Hon välkomnades nu in i en gemenskap av medaljörer från internationella tävlingar och blev snart en framstående sprinterlöpare. Redan på sin första internationella tävling, som 13-åring, slog hon världsrekordet på 100 meter för kvinnor med transfemoral amputation. Under sju år var hon medlem i US Disabled Track Team och representerade USA i Paralympics i Barcelona 1992. Och hennes världsrekord på (T42) 400 meter, som hon satte 1999, står sig än idag.

NÄR HON VAR 17 hände dock något som skulle komma att förändra hennes liv för alltid.

– Jag träffade paratriatleten Jim MacLaren som hade genomfört en Ironman-tävling med en benprotes. Jag visste på en gång att jag också ville göra en Ironman och visa att även en tjej med benprotes kan klara den. Så han blev min nya förebild och mentor.

Vid den här tiden, 1992, var Sarah fortfarande en sprinterlöpare och hon kunde varken simma eller cykla. Men fast besluten att genomföra en

Jag visste på en gång att jag ville göra en Ironman.

ÖSSUR NEWS – S. 11

en amerikanska paratriatleten Sarah Reinertsen föddes med den ovanliga sjukdomen Proximal Femoral Focal Deficiency (PFFD) som gjorde att hennes vänsterben var betydligt kortare än högerbenet. Och vid sju års ålder amputerades vänsterbenet ovanför knät.

Ironman skiftade hon gradvis fokus från kortdistans till långdistans och triathlon.

1997 sprang hon sitt första maraton i New York. Hon deltog sedan i lopp över hela världen och slog världsrekordet flera gånger. På 2000-talet började hon även tävla i International Triathlon Union’s (ITU) World Championships och vann guld 2003.

HON FORTSATTE ATT tävla i ITU-VM där hon tog guld 2007 och 2009 och silver 2011. 2018 blev hon först i världen med att som amputerad genomföra en World Marathon Challenge, där hon sprang sju halvmaror på sju kontinenter under sju dagar. Och när Ironman World Championships firade 40 år förra året kom hon i mål på 14 timmar och 41 minuter och slog därmed sitt världsrekord från 2005 med 24 minuter. I intervjuer har hon sagt

till något utöver det vanliga.

Hon har även en universitetsexamen i kommunikation och internationella relationer samt en master i sändningsjournalistik.

DEN FÖRE DETTA sportjournalisten bor fortfarande i Kalifornien med sin man, men jobbar numera på ”Innovation Kitchen” vid Nikes globala huvudkontor i Oregon. Här har hon varit med och utvecklat Nike Sole, den första skon för en löparprotes, som lanserades 2012.

Hon har även arbetat med Nikes första anpassningsbara stängningsteknik FlyEase. Tekniken innebär att skon har en justerbar rem kopplad till en omslutande dragkedja, som öppnas REINERTSEN SOM TALESPERSON och stängs med en enda Ålder: 44 år för The Challenged följsam rörelse. Perfekt för Bor: Orange County, Athletes Foundation såväl ben- som armproKalifornien Familj: Maken Brooke (CAF) delar hon gärna teser.

Raasch med sig av sitt driv för att – Även om jag är stolt Intressen: Filantropi, motivera andra. Stiftelsen över mina idrottsprestaresor, yoga, musik och allt som är norskt. bidrar med finansiering tioner så är jag ännu mer av adaptiva sportutrustbegeistrad över att jobba ningar, coachning och med partners som Össur, mentorskap för att barn med funktionsCAF och Nike för att hjälpa idrottare nedsättning ska få möjlighet att göra det av alla förmågor att ta sig från sidlinjen mesta av sina idrottstalanger och liv. och börja delta i det stora spelet livet.

Sarah är också författare och motivaVi bara har börjat – så förvänta er tionstalare som delar sina livserfarenmånga nya fantastiska innovationer och heter och lyfter ämnen som att sätta upp spännande samarbeten under lång tid mål, möta sina rädslor och göra sitt liv framöver, avslutar Sarah.

Foto: Atli Thor Alfredsson

Att vara förebild och mentor för nästa generations idrottare med funktionsnedsättning är en av mina största bedrifter hittills.

ÖSSUR NEWS – S. 12

2004 BLEV HON till slut den första amputerade kvinnan någonsin att delta i Ironman med benprotes. Tyvärr missade hon cutoff-tiden på cykeletappen med 15 minuter och blev diskvalificerad.

Besviken, men revanschsugen, längtade hon efter en comeback.

Ett år senare var hon tillbaka i Kona, Hawaii. Och den här gången klarade hon alla cutoff-tider och genomförde hela den 226,26 km långa sträckan på 15 timmar och fem minuter.

att det här förmodligen var hennes sista stora tävling. Så vad kommer hon satsa på framöver?

– Jag har spenderat 30 år på att korsa mållinjer. Nu vill jag hjälpa andra att ta sig till sina startlinjer.

Sarah är en frispråkig person som uppmanar människor att vara mindre rädda och att leva mer. Och i lika stor utsträckning som hon har slagit idrottsrekord har hon i hela sitt liv övervunnit hinder och förutfattade meningar som stått i vägen för vad amputerade anses kunna göra.

– Jag älskar att göra saker som inte gjorts tidigare och att tänja på gränserna. Det är det som driver mig.

SARAH

för avlastning och ökad rörlighet

Det låter som en futuristisk rustning hämtat från en science fictionfilm, men kan vara en naturlig del av vår vardag inom en snar framtid.

Text: Pål Johansson

xoskelett är ett mekaniskt skelett som sitter utanpå kroppen och som förbättrar bärarens rörelseförmåga, uthållighet eller styrka. Den mobila maskinen drivs av ett system av elmotorer, pneumatik, hävstång och hydraulik eller en kombination av tekniker. Redan idag används hjälpmedlet inom bland annat armén, tillverkningsindustrin och vården.

ETT EXEMPEL ÄR försvarsföretaget Lockheed Martin som utvecklar en robotdräkt för amerikanska soldater i fält. Tekniken, som bygger på B-Termias exoskelett för civilt bruk, ska öka bärarens styrka med närmare 30 procent och arbetskapaciteten upp till 27 gånger. Även Kina och Ryssland investerar stora belopp i forskningen kring militära exoskelett.

PRISET FÖR ETT avancerat exoskelett är ännu högt, men i takt med fler investerare och ökad forskning spås

ÄVEN INOM SJUKVÅRDEN pågår studier på exoskelett. Ett exempel är robotdräkten HAL (Hybrid Assistive Limb), utvecklat av Cyberdyne Inc. Detta exoskelett har under sex års tid testats i strokerehabilitering vid Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken och Karolinska Institutet vid Danderyds sjukhus, med mycket goda resultat. HAL förstärker kroppens rörelser genom att läsa av nervsignaler via huden. Signalerna förstärks och används för att styra motorerna i dräkten. Dräkten har även använts vid funktionshinder efter skador och sjukdomar i nervsystemet, och i Tyskland på patienter med ryggmärgsskador.

ÖSSUR NEWS – S. 13

Exoskelett

priserna sjunka. Tekniken har idag kommit så pass långt att det finns varianter som är tillräckligt små och billiga för industrigolven. Ett av företagen som introducerat hjälpmedlet är Ford, med en exoskelettväst från Ekso Bionics.

Västen är skapad för att minska skador på axlar och rygg vid monotont arbete, och ger bäraren en extra lyftkraft på två till sju kilo per arm.

MDR

– så funkar den nya förordningen Nästa år får Europa en ny lag om medicinska produkter som påverkar både leverantörer och patienter. Össur News reder ut begreppen om hur den nya MDR-förordningen fungerar.

ÖSSUR NEWS – S. 14

Text: Fridah Jönsson

maj 2020 träder den nya MDR-lagen i kraft i Europa.

Den står för Medical Device Regulation och kommer att rita om kartan för både leverantörer som erbjuder, och kunder som använder, medicintekniska produkter.

Definitionen av begreppet är mycket brett och innefattar allt från pacemakers och proteser till sjukhussängar och rullstolar – alla typer av instrument eller apparater som används i medicinskt syfte.

MDR-FÖRORDNINGEN RÖSTADES igenom 2017 och från och med maj 2020 ersätter den det tidigare medicinska direktivet (MDD) och medicinska direktivet om implantat (AIMDD). Som användare är det inte självklart att man kan dessa direktiv som ett rinnande vatten, men det finns fördelar med att känna till MDR eftersom patienter från och med 2020 kommer att kunna få större insyn i produktionen.

DE NYA MDR-KRAVEN ställs tidigt på leverantörssidan genom att alla tillverkare kommer att behöva ha minst en person som är ansvarig för att organisationen lever upp till förordningen. Personen ifråga måste ha specifik kompetens om medicintekniska produkter och ska ansvara för ekonomisk övervakning, teknisk dokumentation, kontroll av pro-

dukter och rapporteringsskyldigheter, som också får nya riktlinjer.

De nya rapporteringsskyldigheterna som kommer med MDR gör bland annat att produkttillverkare blir skyldiga att publicera säkerhetsrapporter om sina produkter, vilket ger en mer uppdaterad och aktuell kunskap om artiklarna ifråga. Det kommer också att ställas högre krav på uppföljning om hur produkterna faktiskt fungerar ute hos slutanvändaren.

Patienter med implantat kommer att märka en tydlig förändring genom MDR-förordningen.

VIDARE BLIR REGLERNA för öppenhet och spårbarhet fler. En heltäckande EU-databas (EUDAMED) för medicintekniska varor kommer att införas, och det är i denna databas som tillverkare ska registrera uppdateringar om allt från olyckor som inträffat kring produkten till löpande säkerhetsinformation. Vissa delar av databasen kommer

att vara öppen för allmänheten att ta del av.

PATIENTER MED IMPLANTAT kommer att märka en tydlig förändring genom MDR-förordningen. Alla som får ett implantat kommer nämligen också få ett så kallat ”implantatkort” med information om vilken typ av implantat man gjort. Detta hör ihop med att tillverkare över vissa läkemedel kommer att behöva redovisa exakt vilka substanser som använts i tillverkningen av varan, vilket ger en mer transparent vård och är extra bra för patienter som är överkänsliga mot vissa ämnen.

FÖR ÖSSUR SPECIFIKT innebär MDR en del praktiska uppdateringar. Össur är i full färd med att inventera alla produkter i sitt utbud och skriva nya kontrakt med alla leverantörer för att säkerställa att MDR tillämpas.

Bland annat så behöver det globala kvalitetssystemet uppdateras, produkterna registreras i EUDAMED och ny uppföljningsmetodik sjösättas. Det finns också ett stort fokus på att att vidareutveckla de globala R&D avdelningarnas arbete gällande att bevisa den klinska nyttan av de lösningarna som utveckas och presenteras till marknaden. Allt med fokus på en säkrare miljö för den individuella brukaren och för en mer transparent och tillförlitlig produktionsprocess.

ÖSSUR NEWS – S. 15

ÖSSUR NEWS – S. 16

”Ser du inte framåt, så går du inte framåt” Tanken på framtiden var jobbigast när Evas man Håkan skulle amputeras. Hon önskar att hon då vetat hur bra allt skulle bli. En positiv livsinställning och avancerad ortopedteknik var nyckeln till ett aktivt och rikt liv för Håkan och resten av familjen.

Text: Eva-Lotta Sigurdh Foto: Eva Axelsson

tt vara nära anhörig till någon som tvingas amputera kan vara nästintill lika omvälvande som att drabbas själv. Plötsligt ställs livet på ända och du förväntas finnas där fullt ut för din partner, samtidigt som ni kanske har oroliga barn som ska tas omhand och familjeaktiviteter som ska snurra på som vanligt.

Så var det för Eva Axelsson, vars man Håkan valde att amputera sitt vänstra underben efter en olycka.

– Han fastnade med benet i en pistmaskin, men behövde ”bara” opereras till en början, berättar Eva, som dock minns läkarens antydan om eventuell nödvändighet av amputation med fasa.

På vilket sätt påverkade beslutet om amputation dig och familjen?

– Både jag och våra äldre barn hade redan vant oss vid tanken och blev faktiskt lättade, men vår yngste son blev väldigt orolig över att en kroppsdel skulle tas bort.

”löparben” och proteser som går att fästa direkt på skidor, och vår egen positiva inställning såg vilka möjligheter som fanns var det bara att köra på. Förhållningssättet är A och O. Ser du inte framåt så går du inte framåt.

Eva berättar att hon trots detta haft svackor när livets känts tungt. Som när yngste sonen var som mest orolig inför amputationen och under tiden direkt efter operationen när arbetsbelastningen ibland var övermäktig.

Hur tog du hand om dig själv mitt i allt?

– Jag har sett till att komma ifrån ibland och göra saker tillsammans med vänner. Det var särskilt viktigt i början när det var som tuffast. Som tur är har vi alltid haft många runt oss som varit villiga att hjälpa till.

Hur hanterade ni sonens oro?

– Vi tog kontakt med andra som amputerats och hade fått bra liv, så att han fick se att det inte var så farligt.

Vad har du för råd till andra anhöriga?

– Om ni har mindre barn, ta kontakt med tidigare drabbade som kan avdramatisera amputationen. Vi bjöd hem våra vänner på middag kvällen innan, så att jag och barnen fick prata av oss under lättsamma former. Det var skönt och gjorde att vi kände oss väl förberedda. Och tänk på inställningen. Försök tänka positivt och stötta den drabbade. Allt löser sig!

SJÄLVA AMPUTATIONEN gick bra, även om det blev en tuff period närmaste tiden efter, minns Eva. Håkan mådde dåligt av att inte kunna röra sig som tidigare och hon fick ta allt ansvar för familjen, parallellt med heltidsarbetet, för att klara ekonomin.

– Jag behövde vara stark för alla, samtidigt som tankar om hur livet skulle bli snurrade.

Men hon hade inte behövt oroa sig. Redan efter knappt ett år var livet nästintill som före olyckan.

– Håkan tränade ivrigt med protesen och jag pushade på. När vi tack vare all modern teknik, som

Hur ser livet ut idag?

– Det är väldigt bra och jag ser inte längre Håkan som funktionsvarierad. Vi lever precis som vanligt. ”Vanligt” är väl kanske en underdrift. Försämrad syn och förlusten av ett ben till trots har familjen sedan amputationen varit på utlandssemestrar, vandringar och skidresor, och Håkan själv har tävlat i Paralympics, sprungit Göteborgsvarvet och åkt Halv-Vasan…

– Tänk om jag hade vetat det när orosmolnen hopade sig, skrattar Eva.

ÖSSUR NEWS – S. 17

DET KOM DOCK att dröja hela sex år innan det blev aktuellt. Sex år av misslyckade operationer, ständig värk och oförmåga att fortsätta sitt tidigare aktiva liv. Men också sex år av tillvänjning vid tanken på amputation. Droppen blev när Håkan föll på en isfläck, i samma veva som han fått veta att han hade en obotlig ögonsjukdom. Han insåg då att han aldrig skulle få ett aktivt, smärtfritt liv igen utan att göra något drastiskt – och beslöt sig till sist för att amputera.

Jag behövde vara stark för alla, samtidigt som tankar om hur livet skulle bli snurrade.

ÖSSUR NEWS – S. 18

ESSKA 2020 i antågande Förberedelserna är redan i full gång inför den internationella ortopedkonferensen ESSKA, som 2020 hålls i Milano. Utöver föredrag och workshops kommer stipendiet Jón Karlsson Award att delas ut. Össur News fick en pratstund med en av förra årets vinnare.

Text: Eva-Lotta Sigurdh Illustration: Love Eneroth

et har gått 37 år sedan en grupp knäkirurger träffades i Berlin och beslöt att grunda ett gemensamt europeiskt forum för forskare och kliniska utövare i branschen. Syfte var att förbättra livskvaliteten för patienter med idrottsskador och annan knäoch höftrelaterad problematik. Genom att samla expertis från hela världen och såväl lyfta fram som debattera ny forskning på området var förhoppningen att snabba på utvecklingen av operationstekniker och utrustning.

NYTT FÖR DEN rekordstora konferensen i Glasgow var också instiftandet av Össurs Jón Karlsson Award, ett stipendium tilldelat unga, lovande ortopedstuderande med forskarambitioner. En av fjolårets stolta vinnare var den tyske medicinstuderande Elmar Herbst, som idag arbetar som ST-läkare inom knäortopedi med fokus på idrottsskador på Universitetssjukhuset i Münster. Han fick utmärkelsen för sin studie om vilken skillnad det gör för patienter med ACL-rekonstruktion att opereras snabbt efter skadan jämfört om de behöver vänta en tid. Han kom till den otippade slutsatsen, jämfört med tidigare studier, att väntetiden inte har någon kortsiktig påverkan på resultatet.

Vad tänkte du när du fick priset?

– Jag blev glatt överraskad. Så mycket forskning görs kring det här, så det kändes väldigt smickrande att just min studie uppmärksammades, säger Elmar Herbst.

Var det extra roligt att det var i just Jón Karlssons namn?

– Ja, han har varit min stora förebild ända sedan jag slog in på den här banan. Med all sin enorma kunskap och långa erfarenhet är han verkligen en guru inom ortopedi.

Du har även lärt känna Jón Karlsson lite privat. Hur är han som person?

– En fantastisk människa. Jag fick till exempel äran att ta hand om honom när han bjöds in som gästprofessor till universitetet i Pittsburgh, där jag var på ett forskningsstipendium under en period.

Vi gjorde mycket kul tillsammans, som att gå på konstutställningar och fotbollsmatcher. Men framförallt så visade han hur familjekär han var.

Han hade lovat sin dotter ett par skor som bara fanns där och vi åkte runt i timmar tills vi hittade butiken. Det var fantastiskt roliga dagar.

Berätta om din egen yrkesbana. Hur kom det sig att du började läsa medicin och med inriktning mot just ortopedi och idrottsskador?

– Jag har alltid varit idrottsintresserad och var aktiv alpinskidåkare under många år. Men jag skadade mig jämt. Så kombinationen av ett allmänt kost- och träningsintresse och mina eviga besök på akuten avgjorde mitt yrkesval. Jag var trött på att ligga på operationsbordet och ville hellre agera aktivt i operationssalen.

Och nu har drömmen gått i uppfyllelse…

Så hur ser ditt liv ut idag?

– Jag åker fortfarande gärna skidor och tränar även annat tillsammans med min flickvän. Men i ärlighetens namn har jag inte särskilt mycket fritid.

Fast som tur är så ser jag mitt jobb som ett av mina absolut största intressen.

ÖSSUR NEWS – S. 19

DEN FÖRSTA KONFERENSEN, som kom att benämnas ESSKA (European Society for Sports traumatology, Knee surgery & Arthroscopy) hölls redan två år senare i Berlin och blev en succé. Den lockade över 800 deltagare och har sedan dess stadigt växt för vartannat år som konferensen hållits.

Senast, 2018, var det Glasgow som stod värd med hela 3 200 deltagare.

Elmar Herbst

ÖSSUR NEWS – S. 20

Fenomenet

MR-va När den aktiveras kan en magnetoreologisk vätska gå från flytande till fast tillstånd på någon millisekund. En egenskap som gör att det numera går att hitta magnetisk vätska i allt från fordon och jordbävningssäkra hus till motionscyklar och tvättmaskiner.

Text: Anders Lindgren

n magnetoreologisk vätska (även kallad MR-vätska eller smart vätska) är en vätska vars egenskaper kan kontrolleras av ett magnetfält, som vanligtvis alstras av en elektromagnet.

Beroende på magnetfältets styrka kan vätskan skifta mellan att bete sig som en lättflytande olja eller som ett fast, gummiliknande material. Viskositeten kan styras mycket exakt och övergångarna mellan de olika tillstånden sker på bara någon millisekund.

EFFEKTEN MÖJLIGGÖRS AV att vätskan innehåller små magnetiska partiklar, vanligtvis av järn med en diameter på 0,1–10 nanometer. Utan magnetisk inverkan är partiklarna slumpmässigt utspridda i oljan vilket gör att vätskan är lättflytande. Men när de utsätts för strömstyrkan i ett magnetfält formerar sig partiklarna i linje med fältets magnetiska flöde och vätskan stelnar.

MR-VÄTSKA KAN användas på tre olika sätt beroende på applikation. I stötdämpare flödar vätskan mellan två plattor som inte rör sig i förhållande till varandra. I kopplingar och bromsar reglerar vätskan skjuvmotståndet mellan två eller flera skivor som rör sig i förhållande till varandra.

Och i vissa applikationer ligger vätskan mellan två lager som pressas ihop eller dras isär i millimetersmå rörelser som involverar stora krafter.

TROTS ATT MAGNETISKA vätskor framställdes redan på 1940-talet och utvecklades betydligt från sextiotalet och framåt så fanns det få applikationer för MR-vätskor fram till omkring 1990. Det berodde framför allt på att det saknades bra sätt att styra vätskan på. Men idag kan man med hjälp av signalprocessorer och billiga datorer kontrollera magnetfältet med mycket hög noggrannhet. Det har gjort att antalet applikationer närmast exploderat, framför allt i form av olika dämpare.

Dess supersnabba dämpningseffekt har till

– den magnetiska oljan

exempel gett MR-vätska en given plats som stötdämpningsvätska i flera bilmodeller. General Motors var först ut och utvecklade MagneRide där fördelarna är att viskositeten i stötdämpningsvätskan kan varieras beroende på lastvikten och förarens preferenser. Men också för att ge stabilitet under en lång rad förhållanden på vägbanan.

Avläsningarna och anpassningarna sker en gång per millisekund.

SYSTEMET FINNS SEDAN början av 2002 i Cadillac och ett år senare även i passagerarbilar av märkena Chevrolet och Corvette. Sedan dess har även Audi och Ferrari betalat licenser för att kunna erbjuda MagneRide i flera av sina modeller.

Medan exempelvis Honda och Porsche har introducerat egen MR-teknik i sina bilar.

I byggmaskiner används vätskan som både hyttoch sätesdämpare. En applikation som är under utveckling även för helikoptersäten för att minska ryggradsskadorna vid en krasch.

Eftersom vätskan kan absorbera starka chockvågor används den också i seismiska dämpare i byggnader för att göra de mer jordbävningssäkra.

Och flera försvarsorganisationer och universitet runt om i världen forskar kring möjligheten att skapa västar med MR-vätska, så kallad liquid armour, som ska bli så absorberande att de kan stå emot gevärskulor.

ETT PAR MER otippade applikationer för MRvätska är att den kan höja det magnetiska flödet mellan högtalarspole och magnet i stora effekthögtalare, vilket ger en stor uteffekt. Och att den har visat sig vara mycket exakt som polermetod, vilket gjort att man bland annat använt MR-vätska för att polera Hubbleteleskopets korrigeringslins.

Källor: Nationalencyklopedin, Ny Teknik, Wikipedia, How Stuff Works.

ÖSSUR NEWS – S. 21

vatska

ÖSSUR NEWS – S. 22

Mjukare styrning med magnetisk vätska Genom att utveckla bromssystem med magnetoreologisk vätska har Össur lyckats skapa knäledsproteser som reagerar blixtsnabbt på användarens rörelser och ger en mjuk styrning av knäleden.

Text: Anders Lindgren

agnetoreologisk vätska, eller MR-vätska, används inom en rad produktsegment för att åstadkomma en snabb dämpningseffekt. De senaste årtiondena har tekniken förfinats så att det går att kontrollera MR-vätska med mycket hög noggrannhet och i små magnetfält. Något som Össur utnyttjar vid utvecklandet av sina mikroprocessorstyrda knäledsproteser RHEO KNEE och RHEO KNEE XC.

Användaren kan ofta gå i en snabbare naturlig takt än med andra mikroprocessorkontrollerade protesknäleder.

Sven Johansson – Clinical Specialist

Och eftersom bromssystemet har samma centrum som knäledsprotesen kan det bromsa lika mycket oberoende av hur knät är böjt. Alla mikroprocessorkontrollerade knäleder känner av en stor mängd parametrar, men i traditionella lösningar är motståndet svårare att styra. Även den omgivande temperaturen kan påverka oljans viskositet. Men även det kompenserar systemet för, berättar Sven Johansson.

All data lagras i ett program som hela tiden utvecklas och finjusteras efter den specifika användaren och hens proteslösning.

– Programmet är självlärande, men vi tillåter inte att det gör för stora ändringar själv. Grundinställningarna som gjordes vid inprovningen ligger fast tills dess att ortopedingenjören gör någon ändring eller programmerar om protesen, tillägger han.

I ÖSSURS KNÄLEDER finns cirka 10 ml magnetisk vätska som ligger mellan ett sextiotal lameller.

Ledens böjningsmotstånd regleras av styrkan i magnetfältet. När MR-vätskan aktiveras skapas ett skjuvmotstånd för lamellerna. Ju högre strömstyrka desto högre viskositet och motstånd.

Magnetfältet, som alstras av ett batteri med upp till 72 timmars batteritid, appliceras endast på knäledens bromssystem av lameller och MR-vätska. Knäledens sensorer läser hela tiden av rörelse- och vinkelhastighet, vinkelläget, gyrots läge etc. Datan styr strömstyrkan och knäleden hittar själv den bästa inställningen i varje given situation.

– Systemet använder flera hundra olika värden för att ge en så jämn och energisnål gång som möjligt.

I ALLA OLJEBASERADE system riskerar oljan att slitas ut. Men trots tester med många miljoner repetitioner har man inte kunnat se att MR-vätskan i Rheo Knee slits ut. Det förklarar Sven med att det är ett lågtryckssystem.

– MR-vätskan i Rheo Knee pressas inte genom en smal ventil och utsätts därför inte för den hårda belastning och värmeutveckling det innebär. Att det är ett system med lågt tryck minimerar också risken för oljeläckage.

Genom att använda MR-vätska har Össur lyckats skapa knäledsproteser som ger en mycket god och snabb reglering av bromseffekten för användaren. Det kan ta några veckor innan protesen är helt samspelt med sin användare. Men den slutar aldrig att lära sig.

ÖSSUR NEWS – S. 23

NÄR MAN UTVECKLAR en knäledsprotes vill man att den ska ge en så följsam och dynamisk rörelseförmåga som möjligt. Och det finns flera fördelar med att använda MR-vätska istället för traditionella lösningar med hydraulcylinder för att reglera böjningsmotståndet i knäleden. Framför allt får man en snabbare reaktion då vätskan kan gå från noll till hundra procents motstånd på någon millisekund.

– Med MR-vätska får användaren en knäled med mjukare styrning, vilket ger en mer naturlig och följsam gång. Eftersom oljan reagerar blixtsnabbt på ändringar i magnetfältet kan användaren ofta gå i en snabbare naturlig takt än med andra mikroprocessorkontrollerade protesknäleder och även gå steg-över-steg i trappor, berättar Sven Johansson, Clinical Specialist, Academy Össur North Europe.

Rörelse motion & ÖSSUR NEWS – S. 24

viktigt vid knäledsartros

Knäledsartros är en vanlig diagnos, men alla vet inte vad den innebär eller hur den definieras. Össur berättar hur den drabbade kan hantera diagnosen och minska problemen – exempelvis med hjälp av nya produkten Unloader One X. Text: Fridah Jönsson

ärldshälsoorganisationen WHO räknar med att mellan 10 och 15 procent av alla människor i världen över 60 år har någon form av artros, och knäledsartros är i majoritet.

Artros utvecklas ofta under många år och det ledbrosk som vanligtvis ger lågt glidmostånd i en led förändras, minskar och kan till och med försvinna. Oftast sätter sig artrosen i höften eller knäna men kan även uppstå i axlar, armbågar och fingrar.

NÄR ETT KNÄ drabbas av artros känner sig patienten stel, det kan göra ont när hen går och ibland kan knät svullna upp eftersom det bildats för mycket ledvätska i området. Ledens brosk blir ojämnt vilket gör att det knäpper och knakar i knät. Känslan av att vara stel kommer ofta vid ansträngning men ibland även när man ställer sig upp efter att ha suttit still länge.

Knäleden är en grundläggande del av kroppen som används varje dag. Det gör att artros i leden blir mycket krävande i den drabbades tillvaro både fysiskt och psykiskt.

Det är inte ovanligt att man drar sig för att gå längre sträckor eller slutar träna när man märker att det är förenat med smärta – vilket är olyckligt eftersom det bästa botemedlet är rörelse och motion.

Det betyder inte att man som artrospatient måste springa maraton eller börja med timslånga crossfit-pass.

Träning som är snäll mot kroppen är alltid det bästa, och så lite som 20 minuters motionscykling varje dag har visat sig ge stora resultat. Anpassningsbara träningsformer som simning och promenader är mycket skonsamma och hjälpsamma mot knälederna.

För att kunna säkerställa att det verkligen rör sig om knäledsartros görs en undersökning, som ibland kombineras

ÖSSUR NEWS – S. 25

med en röntgen, av en läkare. Beroende på hur svåra besvär den drabbade har bestämmer läkaren hur behandlingen ska gå vidare. Vid mycket svåra symptom kan en operation behövas, men oftast behövs enbart fysioterapi eller motion på recept. Vissa hjälpmedel kan också rekommenderas och ibland skrivas ut av läkaren, exempelvis gångstavar eller kryckor.

I BÖRJAN AV 2020 lanserar Össur den nya produkten Unloader One X. Det är en ortos med biomekaniska funktioner som ger smärtlindring och utökad funktionalitet för patienter med ensidig

Så lite som 20 minuters motionscykling varje dag har visat sig ge stora resultat. artros i knäleden. Unloader One X är baserad på sin föregångare Unloader One som använts och uppskattats av hundratusentals drabbade världen över i tjugo års tid. I det förberedande arbetet inför den nya lanseringen har Össur lyssnat på användarnas erfarenheter

och finslipat på detaljerna, vilket ger en förbättring på områden som komfort, utseende och användarvänlighet.

DEN TYPISKA UNLOADER ONE Xanvändaren är en artrospatient med begränsad rörlighet som vill återuppta sina vardagsrutiner utan smärta genom att avlasta den skadade leden. Skyddet är även anpassat för att kunna bäras under motionsformer och aktiviteter som vandring, lätt jogging och det klarar av att användaren bär vikter. För bästa upplevelse ska Unloader One X provas ut med hjälp av en kvalificerad yrkesperson.

Össurs nav i Eindhoven Nederländska Eindhoven har seglat upp som en huvudstad för många tekniska företag, däribland Össur. Lageransvarig Thijs Ras guidar oss bakom kulisserna i företagets lager.

Text: Fridah Jönsson

ssurs stora lager ligger i Eindhoven i södra Nederländerna. Den lilla staden med cirka 229 000 invånare är en stor industriell kärna där flera olika företag inom teknik och transport, bland annat Philips och FedEx, har stora lager och kontor. Thijs Ras började sin bana på Össur 2012 med att packa inkommande ordrar. Efter tre år blev han erbjuden rollen som lageransvarig och idag leder han 15 personers dagliga arbete, som en vanlig dag innebär ungefär 700 inkommande beställningar.

– Vi är holländare och vi är kända världen över för att jobba hårt. Vi försöker alltid att förbättra saker och kunna kritisera oss själva, om något går fel vill vi kunna rätta till det. Det är en uppskattad egenskap hos det holländska folket, säger Thijs Ras. PROCESSEN MED EN beställning är snabb. Så fort en order kommit in i systemet hämtas varan, skickas till packning, går iväg med UPS och

landar hos kunden inom två dagar, ibland inom 24 timmar. Produkterna skickas till övriga Europa, främst Tyskland och Norden. Thijs tror att en av fördelarna med att lagret ligger i Eindhoven är att det är just en industriell stad som hela tiden utvecklas.

– Ur ett distributionsperspektiv är det ett väldigt attraktivt läge. Det är en bra infrastruktur här vilket gör det lätt för företag som FedEx att nå hela Europa och staden växer och är på väg att etablera sig som en av de större i Nederländerna.

NÄR THIJS BÖRJADE på Össur låg lagret i en annan lokal, men i takt med att fler beställningar började strömma in behövdes mer utrymme och sedan tre år tillbaka har de nu en större byggnad.

– Många som söker jobb här överraskas av två saker. Hur ljust det är och hur rent det är. Det är väldigt viktigt för oss att det är städat, vi jobbar ju med medicinska produkter och arbetar utifrån samma hygieniska princip som sjukhus gör. Våra städare jobbar 36 timmar i veckan för att det hela tiden ska vara så rent som möjligt, berättar Thijs Ras.

THIJS TIPSAR Den som ska till Eindhoven för första gången får inte missa Stratumseind, som sägs vara den längsta bargatan i Europa. Och om du är ett fotbollsfan måste du självklart se PSV på Philips Stadium.

Jag försöker gå på så många matcher jag kan.

“Det känns bra att veta att min i-Limb Quantum alltid ger mig den funktion jag behöver, oavsett om jag är på jobbet eller håller på med något av mina fritidsintressen”.

Bertolt Meyer Professor i organisatorisk och ekonomisk psykologi och DJ.

www.ossur.se/lifewithoutlimitations

“Vissa saker i livet kan vi inte välja själva.

Men du kan alltid välja att känna dig fri.”

Shiori Harms Juridikstudent & passionerad dansare

www.ossur.se/lifewithoutlimitations

© Össur, 06.2019