Gaudeamus1_16

NUMMER 1/2016 STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅRS TIDNING ÅRGÅNG 92

Gaudeamus

OBEROENDE JOURNALISTIK – FÖR DIG SOM STUDERAR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

lish g n E In 6–27 2 e g a p ion n U t n Stude nfo i 1 page 3

De ger inte upp Studenterna som kämpar för ett bättre universitet

Sid 16–19

SOPKAOS I EMBLA

SAMTAL SOM STÄRKER

EFTER DOKUSÅPAN

Studenterna vadar i skräp efter att SSSB stängt soprum. Nyheter, sid 6

Följ med på studiebesök hos psykologen Ola. Karriär, sid 14

Annefrid var med i Bachelor och står för det. Porträttet, sid 20

t e k r e v k fi a r T å p e e Train

Vill du utveckla ett samhälle där alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt?

Ansök senast den

28 feb

Vi söker nu ett flertal traineer som utredare, trafikanalytiker, tekniska specialister, projektingenjörer, markförhandlare och kvalificerade inköpare.

Läs mer på www.trafikverket.se/trainee

NR 1/2016

Innehåll

Gaudeamus nr 1 2016 Hej medarbetare ”Jag kan stå för exakt allting jag sagt och gjort” Under hösten syntes SU-studenten Annefrid Johansson i dokusåpan Bachelor. Att arbetsgivare ska döma henne är inget hon oroar sig det minsta över.

Porträttet sid 20.

”Vi måste höja statusen på läraryrket.”

Louise Rockstierna är en av många nya lärarstudenter på SU. Men fortfarande är lärarbristen alldeles för stor. Ett ögonblick sid 9.

Joen Söderholm är illustratör på Gaudeamus. Hur hamnade han här?

– Jag hade faktiskt hunnit ta min examen när jag sökte mig till Gaudeamus, men läste litteraturvetenskap på halvfart. Jag hade inte hunnit hitta något jobb och ville i min rastlöshet göra något som jag var bra på.

Vad studerade du på SU? – Jag gick Språkkonsultprogrammet. Där är det stort fokus på text och kommunikation, så Gaudeamus var en logisk plats att söka sig till. Sedan är det kanske inte lika logiskt att jag främst sysslar med att illustrera.

Saknar du studentlivet?

– Ja, absolut. Det är helkul att arbeta, men jag kommer nog alltid att vara nostalgisk över studentlivet.

Kolla in Joens illustration på sidan 12.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter.

Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar ­ du universitetets och studentkårens informationssidor.

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kahn, 08-674 62 49, asa.kahn@sus.su.se REPORTER/REDIGERARE Cornelia Thomasson 08-674 62 30, cornelia.thomasson@sus.su.se REDAKTÖR PANELEN Tannaz Edalat REDAKTÖR KARRIÄR Linnéa Sundberg

341 068

Studenterna som slåss för sin sak Joakim Andrén, Daniela Guasconi och Julia Videgård har kämpat hårt för att få SU att sluta investera i fossila bränslen. Möt studenterna som aldrig ger sig. Reportage sid 16.

“Vi kan inte fortsätta som vi alltid har gjort” Studentkåren säger upp personal för att balansera ekonomin. Bakgrunden är minskade medlemsintäkter, säger kårens vice ordförande Isabella Hagnell. Nyheter sid 7.

INNEHÅLL: 4. Ledare 5. Debatt 6. Nyheter 9. Ett ögonblick 10. Forskning 14. Karriär 16. Reportage 20. Porträtt 22. Kultur 24. Tips & Pepp 26. In English 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Elin Ahlin Sundman, Celia Ahlström Söderling, Sophie Atkins, Sandra Fröjd, Touba Guerroumi, Caroline Sepp, Joen Söderholm, Fanny Waller Dahlin.

Omslagsbild: Cornelia Thomasson Korrektur: Celia Ahlström Söderling, Sandra Fröjd.

Grafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen.

KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 E-post: gaudeamus@sus.su.se Hemsida: www.gaudeamus.se Twitter: @gaudeamus_su Facebook: facebook.com/tidningengaudeamus Instagram: @tidningengaudeamus 2016 Tryckeri: Upplaga: 33 900 ex (TS 2014) Nästa nummer: 31 mars 2016

ANNONSBOKNING Tomat Annons & Reklam 046-13 74 00, info@tomat.se VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren. Gaudeamus finansieras delvis av Stockholms universitet.

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum.

Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

341 068

1/2016 Gaudeamus 3

Intro

REDAKTIONENS ORD

Kräv din rätt!

REDAKTIONEN SVARAR: HAR DU PÅVERKAT DIN UTBILDNING?

NÄR GEMA ALVAREZ slog upp kurslitteraturen och

kräva min rätt, utan kämpade på i min ensamhet. Å andra sidan valde jag snart att utbilda mig till journalist, och har sedan dess alltid använt journalistiken för att lyfta orättvisor och problem. Inte minst som chefredaktör för Gaudeamus där vi skriver om allt från indragna tentor till ojämställd kurslitteratur, och hur det påverkar studenter.

I det här numret berättar vi till exempel om studenterna i studentbostadsområdet Embla som har fått stå ut med sopberg i entrén, eftersom SSSB stängt ner deras källsorteringsrum (s. 6), och i på debattsidan lyfts frågan om bristande normkritik på universitetet (s. 5).

möttes av homosexuella stereotyper och fördomar blev hon arg. Hon hörde av sig till såväl sin lärare, bokens författare och studentrådet på institutioI KAMPEN OM studenternas rättigheter har studentnen, för att få boken utbytt och se till att kåren en oerhört viktig roll. Därför författaren såg problematiken. tycker vi att det är viktigt att titta på ”Jag själv I det här numret av Gaudeamus möter hur kårens inflytande påverkas av nya du studenter som stått på sig om problem lyfte inte ett ekonomiska förhållanden (s. 7). de upplevt på universitetet – och fått Glöm inte heller att du alltid kan lillfinger för förändring. Gema är en av dem. (s. 16) hör av dig till Gaudeamus om proatt påverka.” blem som förtjänar att lyftas i tidningJAG BLIR ENORMT inspirerad av detta engaen. Det är också bra att känna till att gemang. Särskilt eftersom jag själv inte lyfte vi som journalister – enligt lag – aldrig ett lillfinger för att påverka min utbildning när jag får röja en källa om du vill vara anonym. var student. När jag först på uppropet fick reda på Men framför allt: Glöm inte att kräva din rätt! att en kurs blivit inställd, brydde jag mig inte om att klaga på kommunikationen utan gick i stället hem och grät. När jag fick uselt stöd av min handledare Åsa Kahn Chefredaktör Gaudeamus under C-uppsatsen fattade jag inte att jag borde

CELIA AHLSTRÖM SÖDERLING – I höstas insåg vi att vårt program inte har varit representerat i studentrådet.

Nu är jag ansvarig för utbildningsrådet i personalvetarföreningen SthlmUP. Vi ger återkoppling på kurser, men kommer också att ordna workshops en gång per termin om utbildningen i sin helhet.

I detta nummer har Celia träffat Speleriet (s. 25), snackat om podd (s. 10) och skrivit en krönika (s. 23).

ANDREAS EKSTRÖM – Nej, jag har inte engagerat mig i min utbildning, på grund av för dålig information om vad jag kan göra. Sen har jag gjort alla kursutvärderingar, men det känns inte som att lärarna tar till sig av kritiken. Jag har varit med om att lärare inte svarat på kommentarer, och det har fått mig att tvivla.

Andreas är nyhetsredaktör på Gaudeamus. Du hittar hans texter på gaudeamus.se.

LINNÉA SUNDBERG – Jag har varit missnöjd med att det dröjt att få tentaresultat, och att det dröjt innan poängen från kurser kommit in i Ladok. För mig personligen skapade det inga stora problem, men vissa i klassen har fått problem med studie­ medlen. Vi ringde och mejlade till institutionen, men det kändes inte som att vi kunde göra så mycket mer.

Linnéa är Gaudeamus avgående karriärredaktör. Läs hennes sista studiebesök på karriärsidorna (s. 14).

Missa inte reportaget om studentengagemang på sidan 16!

Annons

Nu kan du boka din bana direkt via vår hemsida!

Badminton, tennis, innebandy, innefotboll, bordtennis mm Frescatihallen Telefon: 08-15 27 00 Hemsida: www.frescatihallen.com

Tjäna pengar på din gamla kurslitteratur.

Spara pengar när du köper ny.

Du hittar oss i Allhuset, Frescati och på www.campusbutiken.se

Välkommen!

4 Gaudeamus 1/2016

GÖR DIN RÖST HÖRD

Debatt & Opinion

Om numret som aldrig gavs ut Tyvärr uteblev senaste numret av Gaudeamus. I samband med detta publicerade dåvarande chefredaktör Helena Jönsson en uppmärksammad ledare på gaudeamus.se. Här kommer den i nedkortad form.

Universitetet måste utveckla en strategi för att skapa en inkluderande, normkritisk miljö, menar Henric Söderberg och ger förslag på tre konkreta åtgärder.

Illustration: Sandra Fröjd

som rycker ut när diskriminering och trakasserier väl har skett. Men det saknas ett strategiskt arbete för att förebygga de normer som ligger bakom övergreppen.

Detta trots att tongivande aktörer som Män för jämställdhet, Ungdomens Nykterhetsförbund, RFSL, Ungdom mot rasism och Diskrimineringsombudsmannen alla menar att normkritik kan vara ett effektivt sätt att motverka felbehandling.

helgresa till Europas huvudstad nummer ett: Paris.

Det som skulle bli en fantastisk helg blev i stället något helt annat. Även om jag inte befann mig ute på gatorna den sena novemberkvällen när terroristerna härjade i Paris, så blev det en oerhört upprivande upplevelse.

Jag kom hem till Sverige, åkte till jobbet på måndagen efter och var fortfarande i total chock. Min hjärna jobbade på högvarv. Den bearbetade saker som den aldrig varit med om förut, och tidningens uppgifter kändes väldigt långt borta. Jag förstod rätt snabbt att mitt sista nummer av Gaudeamus inte skulle bli av. För jag höll på att gå sönder inombords.

Med en stöttande chef, flera underbara kollegor, och en omhändertagande familj så blev det en lätt historia att avsluta numret som det var, lägga allt på is, och söka professionell hjälp så fort som möjligt.

DET ÄR HÖG tid att SU utvecklar en strategi för att ska-

ETT MÖTE MED psykolog och det stod glasklart att jag

pa en mer inkluderande, normkritisk miljö. Det räcker inte att förlita sig på enskilda eldsjälar längre. Här kommer några konkreta förslag på långsiktiga åtgärder: • Ge Centrum för lärarutbildning ett uppdrag att främja normkritisk utbildning på SU. • Inför regelbundna enkäter som mäter studenternas psykosociala mående i förhållande till de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder). Använd dem som underlag till institutionernas likabehandlingsarbete.

• Skapa en arbetsgrupp inom Rådet för arbetsmiljö och lika villkor som arbetar strategiskt för att främja normkritik på SU.

var helt arbetsoduglig. Min själ var söndertrasad av upplevelserna i Paris och det skulle ta tid att läka.

Så detta blir mitt avsked av Gaudeamus. Det känns bra. Det hade kunnat vara mycket värre. Till exempel hade jag kunnat försöka slutföra produktionen av Gadden utan att ha kapaciteten till det. Jag hade kunnat bli sjukskriven mycket längre än de få dagar jag behövde vara hemma och bara stirra in i väggen och fundera på livet och låta kroppen och hjärnan vila. Jag hade kunnat orsaka onödigt mycket stress för min närmaste kollega som skulle ha haft en chef som inte höll ihop på något plan. Men det har jag sluppit erfara för att jag backade i tid. Det är jag tacksam för.

Debatt: Normkritik

Dags att inkludera alla FÖRESTÄLL DIG DEN typiska studenten på Stockholms

universitet. Vem ser du framför dig? Är personen mörkhyad? Kommer den från ett lågutbildat hem? Har personen en funktionsnedsättning?

Faktum är att vi studenter inte alls är representativa för befolkningen i övrigt. Det finns exempelvis utbildningar på Stockholms universitet där vi ser en tiofaldig överrepresentation av personer som kommer från högutbildade hem. Vad kan universitetet göra för att fler ska känna sig välkomna att studera här?

EN FAKTOR SOM har stor inverkan på vår studiemotiva-

tion är hur vi upplever den psykosociala studiemiljön.

Jag har själv haft en del upplevelser som visar på att studiemiljön är allt annat än perfekt. Jag minns exempelvis ett grupparbete där studenten jag arbetade med öppet drev tesen att ”homosexualitet är en hjärnskada”.

Men tyvärr rör det sig inte bara om öppen diskriminering och trakasserier. Ofta tar sig de här exkluderande föreställningarna ett mer diskret uttryck. Det kan ta sig uttryck i kurser om mänskliga relationer där samkönade förhållanden inte omnämns alls. Det kan ta sig uttryck i kurser där all kurslitteratur författats av män som nästan uteslutande skriver om andra mäns stordåd och upptäckter. Listan med exkluderande normer begränsas absolut inte till heteronormen eller mansnormen men det räcker för att illustrera problemet.

Min poäng är följande: När det gäller likabehandling är SU bra på att släcka bränder. Det finns personal

JAG TOG LEDIGT mitt i produktionen och for på en

OM JAG FÅR be dig om något som student så skulle HENRIC SÖDERBERG SAMORDNARE FÖR LIKA VILLKORS-FRÅGOR PÅ STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅR

Kommenterat

Twitter: @gaudeamus_su Facebook: facebook.com/tidningengaudeamus

Säg din mening på gaudeamus.se eller i sociala medier.

PÅ TWITTER ANGÅENDE ARTIKELN FÖRBJUDNA ORD OM LÄRARUTBILDNINGEN

PÅ FACEBOOK ANGÅENDE ARTIKELN TAJT KÅREKONOMI VÄCKTE DISKUSSION

"De läser alla tre till gymnasielärare på SU och är trötta på utbildningen." Gnällmentaliteten börjar i tid.

Har någon lärarstudent som faktiskt gillar sitt yrke och sin utbildning någon gång fått komma till tals?

Innan de börjar anställa folk kanske ledamöterna ska börja gå på mötena ...

ERIK LINDWALL

det vara: Försök att söka jobb på en arbetsplats som tar hand om dig om/när omvärlden börjar svaja. Det är inga mirakel man behöver när det oväntade sker.

Man behöver stöd, någon att prata med, och allra helst förståelse för att man behöver tid för att återhämta sig. Det har jag lärt mig av den här hemska upplevelsen. Ens arbetsgivare är oerhört viktig när det svajar. Min arbetsgivare har varit fantastisk.

Så, med dessa ord vill jag också be dig som läser att ta hand om dig och de dina. Se till att vila när något omtumlande sker. Sök alltid hjälp om du behöver. Försök inte vara stark. Och åk till Paris en helg och lev livet om du kan och har lust.

HELENA JÖNSSON, CHEFREDAKTÖR GAUDEAMUS, 2014-10 TILL 2015-12

JESSICA SCHEDVIN

1/2016 Gaudeamus 5

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

FRÅN GAUDEAMUS.SE 14 januari Kyla tvingar biblioteket att stänga

Det var inte bara utomhus som januarikylan satte sina spår. På dörren till Biblioteket för socialt arbete satt en lapp med texten ”Stängt pga kyla”.

– Det känns väldigt typiskt Sverige att stänga för just kyla, säger studenten Sara Engström och skrattar.

Biblioteket höll stängt eftersom ­inomhustemperaturen endast uppgick till 13 grader.

20 januari Kritik mot slopad augustitenta

De två senaste månaderna har entrén i Embla fyllts med sopor.

25 januari Efter Jodel-hotet: Kan samma sak hända på SU? Den 25 januari höll Örebro universitet stängt efter ett anonymt hot via appen Jodel. Det finns inget som säger att samma sak inte skulle kunna hända på Stockholms universitet, men säkerhetschef Mattias Wadsten lugnar.

– Inga studenter ska behöva vara rädda för att gå hit. Säkerhet är prio ett. Vi tar hot på största möjliga allvar och kontaktar polis direkt om vi får in några.

29 januari Pistol hittad på SU Klockan 10.28 på förmiddagen kal�lades polisen till Stockholms universitet med anledning av en upphittad pistol med tillhörande ammunition.

Fyndet låg under en buske i Kräftriket och hittades av en student. Pistolen beslagtogs och en anmälan om brott mot vapenlagen gjordes.

LÄS ARTIKLARNA och mycket mer på webben, LÄS ARTIKLARNA

gaudeamus.se. Alltid färska och mycket mer på hemsidan studentnyheter! gaudeamus.se 6 Gaudeamus 1/2016

Sopkaos i Emblas entré Studenter vadar i sopor sedan SSSB stängt soprummet. Trots att det strider mot både mil­ jömål och överenskommelsen med studenternas hyresgäst­ förening.

CORNELIA THOMASSON

Foto: Cornelia Thomasson

Nu försvinner augustitentan på juristutbildningen. Från och med höstterminen 2017 kommer juristutbildningens grundkurser att ha fyra tentamenstillfällen i stället för fem.

– Det här spär på betygshetsen och stressen, som redan är utbredd på juristutbildningen, säger Sara Lilltheir Jarnestrand, ordförande för Juridiska linjerådet.

Foto: Alexander Forsman

säger ställföreträdande boservicechef Christina Kanholt som tillträdde tjänsten strax efter att källsorteringsrummet stängdes.

Krav från Stockholms stad Beslutet att stänga källsorteringsrummet togs efter att Stockholms stad krävt att SSSB skulle åtgärda sina trasiga hissar innan årsskiftet. Det kom inte bara med kort varsel, utan strider också mot överenskommelsen mellan SSSB och Stockholms studenthyresgästers förening, SSF. Beslut om gemensamma utrymmen ska förhandlas med SSF. – Jag skyller inte ifrån mig, vi har brustit i vår kommunikation med hyresgästerna, men en viktig aspekt är att det inte står någonstans att vi har ansvar att tillhandahålla sopsortering, säger Christina Kanholt.

I studentbostadshuset Embla i Hammarby sjöstad är entrén full av stinkande soppåsar och pizzakartonger.

Siri Åbrandt vägrar gå till Samtidigt duggar bortskänkesannonJohanneshov för att sopsortera. serna i husets facebookgrupp tätt. En vill bli av med ett matbord, en annan med glas och bestick. Det har skett en drastisk ökning av både sopdump- bor i området ska erbjudas möjlighet ning och annonser sedan Stiftelsen att sopsortera i eller i anslutning till Stockholms studentbostäden egna fastigheten. der, SSSB, stängde källsorte- ”Jag Anledningen uppgavs vara ringsrummet. att transporten av sopvagtänker – Jag tror att de flesta av inte gå en narna förstörde hissdörraross försöker slänga det vi na och att anordningen bara kan bland hushållssoporna. kvart för varit på prov.

En lösning?

Men det blir stopp i sopsu- att slänga – Jag tänker inte gå en Den 21 januari, efter nästan två månagen ganska ofta. Det är ju sopor.” kvart för att slänga sopor ders sopkaos, meddelade SSSB hyresgästrots allt studenter som bor bara för att SSSB inte kan terna att de ska se över möjligheten att här – det blir mycket pizzaskaffa ordentliga återupprätta ett källsorteringskartonger, säger Siri Åbrandt som bor hissar. Och jag har bott här ”Jag rum. i Embla. i två år och aldrig hört att – Nu har jag och mina kolleskyller soprummet bara varit på gor jobbat på en lösning som vi inte ifrån tror att vi kan presentera snart.

Strider mot miljömål prov, säger Siri Åbrandt.

Det var den 18 november som hyresHon menar att SSSB lägger mig.”

Vi vill satsa på en anläggning gästerna fick beskedet på mejl. Den 25 över ansvaret på hyresgäsutomhus, men vissa saker, som november skulle källsorteringsrum- terna och byter förklaring så sängar och bohag, kommer hymet i källaren stängas. De 265 hushål- att det passar dem. resgästerna själva få transportera bort, len hänvisades i stället till en kilomeSSSB själva vill inte kännas vid att så säger Christina Kanholt. terlång promenad till en sopstation i skulle vara fallet.

I skrivande stund är det oklart när Johanneshov för att sortera kartonger, – Informationen jag har fått är att den nya anläggningen är färdig. Just nu konservburkar och annat. sorteringen inte fungerade av två or- väntar SSSB:s förslag på godkännande Detta trots att det i Hammarby sjö- saker. Saker sorterades fel och his- från Stockholms stad och en brandkonstads miljömål framgår att alla som sen klarade inte av transporterna, sult.

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Kåren säger upp personal

I sin debattartikel "Högre utbildning är

”Handlar om prioriteringar”

Widding till exempel på sin blogg.

Nu ses studentinflytandet över

CORNELIA THOMASSON

Universitetskanslerämbetet, UKÄ, har fått i uppdrag av regeringen att se över studentinflytandet. Detta efter signaler som tyder på att studenter fått sämre inflytande över sin utbildning sedan kårobligatoriet avskaffades 2010, då det blev valbart att vara med i kåren.

För Stockholms universitets studentkår har det inneburit att man förlorat mycket medlemsintäkter, samt att man nu får ett stort ekonomiskt stöd från universiteten.

– Sveriges studenter ska ha goda möjligheter att påverka universitet och högskolors verksamhet. Då behöver förutsättningarna finnas för att landets stu-

dentkårer ska kunna vara en oberoende part, det är därför vi ger uppdrag att se över studentinflytandet efter kårobligatoriets avskaffande, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

"Äntligen!"

UKÄ kommer se över frågor för studentkårernas jämlika villkor och förutsättningar att bedriva oberoende studentinflytande. Något som Sveriges förenade studentkårer, SFS, lobbat för i flera år.

– Det här är ett väldigt glädjande besked för oss på SFS. Äntligen tillsätts en utredning! Det här är en fråga som vi har jobbat med sedan 2010, säger Caroline Sundberg, ordförande för SFS. Vad har ni för förväntningar på utredningen?

– Först och främst att den kommer hjälpa till att skapa oberoende student-

”För det första måste studentkårernas makt över universitet och högskolor reduceras.”

det kommer att bli för medlemmarna.

– Tjänstemännen står för erfarenhet och kontinuitet i organisationen, att dra ner på antalet tjänstemän kommer att försämra kvaliteten vilket i förlängningen kan påverka studentkårens ekonomi negativt, säger Emma Pedersen, studentombud tillika ordförande i fackklubben på SUS. Hon tillägger: – Fackklubben kan i nuläget inte uttala sig om vad det kommer att kosta kåren ekonomiskt att låta två tjänstemän gå, men vi är övertygade om att det här är en kortsiktig lösning.

Tvärtemot Emma Pedersen tror IsaIsabella Hagnell (vice ordförande på studentkåren) och Emma Pedersen (ordförande fackbella Hagnell att beslutet är något som klubben) har olika syn på de stundande nedskärningarna på kåren. Foto: Helena Jönsson kommer stärka organisationen.

– Vi måste ta ett helhetsgrepp och se vad vi kan göra för att stärka kärnverkStockholms universitets studenttäkter minskat i takt med medlemstap- samheten, dels jobba med att nå ut till kår säger upp tjänstemän för att pet och sedan dess har kåren lagt mi- studenter och dels bestämma vad vår balansera ekonomin. nusbudgetar. organisation ska göra. Det handlar – Vi är övertygade om att det – Kåren har inte lika många med- om prioriteringar, självklart påverkar här är en kortsiktig lösning, sälemmar som innan kårobligadet om vi går ner två ger Emma Pedersen, ordförande i toriets avskaffande och det har tjänster, men då har ”Vi kan inte fackklubben. påverkat vår ekonomi. Vi kan vi i så fall pengar till inte fortsätta som vi alltid har fortsätta som vår verksamhet, säger CORNELIA THOMASSON gjort, säger Isabella Hagnell, vi alltid har hon.

Under våren ska Stockholms universi- kårens vice ordförande.

– Det har varit en gjort.” tets studentkår skära ner på personal lång process. Vi har i form av två heltidstjänster. Beslutet Kortsiktig lösning diskuterat alternativ togs av styrelsen strax innan jul men Kårens tjänstemannastab bemen det har till slut nådde inte personalen förrän slutet av står av tio heltidsanställa och visat sig att det här vajanuari. en halvtidsanställd som jobbar med allt rit oundvikligt. Vi har varit tvungna att Syftet är att minska verksamhetens från kommunikation till studentstöd. I ta det här beslutet och det är självklart overheadkostnader. Sedan kårobliga- dagsläget är det oklart vilka tjänstemän jättetråkigt, tillägger hon. toriets avskaffande 2010 har SUS in- som kommer få gå och vad följderna av

Fem och ett halvt år har gått sedan kårobligatoriet avskaffades.

Nu vill regeringen ta tempen på studentinflytandet – efter signaler om att inflytandet försämrats.

Nyheter

Caroline Sundberg, ordförande Sveriges förenade studentkårer.

Foto: SFS

ett haveri" i Svenska Dagbladet riktade historieprofessorn Dick Harrisson (Lunds universitet) bland mycket annat skarp kritik mot studentkårerna. Men svaren lät inte vänta på sig. "Till lösningsförslaget, att reducera studentkårernas makt, ställer jag mig som rektor helt frågande", skrev SU:s rektor Astrid Söderbergh

HÖG FRÅNVARO NÄR BESLUTEN TAS Många av kårens folkvalda ledamö­ ter väljer att inte dyka upp när kår­ fullmäktige, kårens "riksdag" möts.

På de två senaste mötena var endast 25 respektive 23 av de 41 ledamöter­ na på plats.

– Det är beklagligt att många av de som är valda inte tar sin uppgift på allvar och att medlemmarnas röster inte blir hörda. I slutändan blir det ett demokratiskt problem, säger en ledamot som Gaudeamus pratat med.

Det parti där närvaron sticker ut mest är Vänsterns studentförbund, VSF, som flera år i rad har fått en mycket stor andel av rösterna i kår­ valet. På de två senaste fullmäktige­ mötena fylldes 6 respektive 3 av de 15 mandaten.

– Jag tror inte att frånvaron påver­ kar vårt förtroende så mycket. Det viktiga är att väljarna ser vad vi har gjort. Till exempel att vi fick igenom ett uttalande om flyktingpolitiken, säger Elin Melander, gruppledare för VSF i fullmäktige. Åsa Kahn

GADDENSIFFRAN inflytande högt och brett i landet. Men det är oklart hur. Det vi vet är att vi har ett problem med oberoende studentinflytande.

Hur beroende eller oberoende är kårerna av sina lärosäten?

– Det varierar. Kårerna har olika ställning gentemot sina lärosäten, så det går faktiskt inte att säga.

UKÄ:s uppdrag kommer redovisas senast 1 februari 2017.

19 993 Så många studenter antogs till Stockholms universitet den här terminen. Det är en minskning på 570 personer eller 2,8 procent, jämfört med förra våren. Söktrycket gick däremot inte ner, utan antalet sökande ökade med 7 procent jämfört med förra året.

1/2016 Gaudeamus 7

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Poppis att plugga i Sverige Foto: Cornelia Thomasson

11 400 ansökningar har gjorts till höstens internationella masterutbildningar på SU. Det är 62 procent fler än föregående år.

– Många universitet i Europa har ett gott rykte, säger utbytesstudenten Brandon Wu. CORNELIA THOMASSON

Sedan studieavgiften för länder utanför EU/EES infördes 2011 har ansökningarna legat på en konstant nivå. Men inte längre. Inför kommande hösttermin har ansökningarna till Stockholms universitets internationella masterutbildningar ökat med 62 procent sedan förra året.

– Den här kraftiga ökningen är helt ny.

Det är heller inte en lokal företeelse. Alla lärosäten i Sverige uppvisar samma ökning, säger Peter Wretling, chef för Sektionen för antagning och studieinformation.

Många från Egypten och Kina I år har antalet sökande från i synnerhet Egypten ökat anmärkningsvärt, från 46 ansökningar förra året till 872 ansökningar i år.

– Den tolkningen vi kunnat göra i nuläget är att det är det oroliga läget i stora delar av världen som gör att många ser sig om och söker sig till Sverige för att studera, säger Peter Wretling. Även antalet sökande från USA, Turkiet, Bangladesh och Kina har stuckit ut.

Brandon Wu från Kina har precis flyttat till Stockholm för att läsa på SU. Han tror att många unga i Kina ser sig om efter bättre utbildningsmöjligheter.

– Jag tror att det kan bero på att det är fler i Kina som vill studera vidare än vad det finns utbildningsmöjligheter. Många i min ålder strävar efter en bra vidareutbildning och många universitet i Europa har ett gott rykte.

Själv har han studerat på University of Michigan i tre år och har nu rest hit för att

Brandon Wu från Nanking, Kina, har precis börjat på SU för att läsa om svensk kultur och mode.

förkovra sig i svensk kultur och svenskt mode.

De sökande har fram till den 1 februari på sig att komplettera sina ansökningar och betala in eventuella avgifter. I år är ungefär 80 procent av de sökande avgiftsskyldiga. Tidigare har man sett att ungefär 25 procent av de sökande faller bort eftersom de inte betalar in anmälningsavgiften.

Populära program Det nya magisterprogrammet i internationell kommersiell skiljedomsrätt toppar i år listan över mest sökta utbildningar. Men också masterprogrammet i IT-

projektledning samt masterprogrammet fär 1 000 platser sammanlagt och Peter i medie- och kommunikationsvetenskap Wretling tror inte att det ökade söktryckhar klättrat högt upp på listan över de poet kommer förändra antalet platser. puläraste programmen.

– De program som brukar locka är föreDe populäraste programmen tagsekonomi och juridik, men vi kan se 1. Magisterprogram i internationell att IT samt medie­ kommersiell­ skiljedomsrätt och kommunika2. Masterprogram i IT-projektledning tionsvetenskap bli3. Masterprogram i bank och finans/finansiell ekonomi vit populärare de se4. Masterprogram i medie- och kommunikations­ naste åren, säger Pevetenskap ter Wretling.

5. Masterprogram i nationalekonomi Stockholms universitet har unge-

!

Terminens första veckor är över och välkomstaktiviteter och introföreläsningar är ett minne blott. Nu är det dags att blicka fram­ åt. Vilka är förväntningarna inför vårterminen?

SU-studenter tycker till

Av ÅSA KAHN

1. Vad ser du fram emot inför vårterminen?

2. Vad bävar du för?

– Jag ser fram emot student­ livet – öl och fester och sånt.

Förra året missade jag att vara delaktig i studentlivet. Jag tänkte spana in spexgruppen.

PATRIK EKEBERG PRAKTISK FILOSOFI I

8 Gaudeamus 1/2016

– Det känns tråkigt med prak­ tisk filosofi eftersom jag blev filosofiskt utmattad när jag läste teoretisk filosofi förra året. Jag insåg att det inte handlar om att hitta svar, utan bara att bredda sitt perspektiv. Det känns onödigt.

Jag kommer gå några gånger till och se om det ändras, annars slutar jag.

– Jag kom hit från Tyskland i måndags och är på utbyte under en termin. Jag ser fram emot kurserna som är annorlunda från de i Tyskland. Här läser man varje kurs på heltid, i Tyskland har vi flera parallella kurser. Jag ser också fram emot att träffa nya människor och att resa runt om det finns tid. Naturen här är så vacker och det finns många aktivi­ teter som att åka skridskor eller hundspann.

LAURA SCHULZ BIOFYSIK, UTBYTESTERMIN

– Jag är nyfiken på hur tentorna kommer vara, om de kommer vara annorlunda mot hemma. Vi får se.

– Jag ser fram emot att få ett bra studieår och att lära mig mycket. Jag ser särskilt fram emot att lära mig om genus som kommer att vara i fokus i nästa delkurs.

– Jag gillar inte salstentor. Vi ska ha en nu, och jag tror att det kommer att vara två till under terminen. Jag gillar dem inte för att man har mindre tid på sig och inte har litteraturen med sig – det är en annan press.

ENOCH NKOMO SOCIALANTROPOLOGI II

Ett ögonblick

Foto: Cornelia Thomasson

GADDEN INTERVJUAR

Antalet sökande till landets lärarutbildningar ökar men lärarbristen är fortfarande stor. "Tråkig siffra att se svart på vitt", säger nya lärarstudenten Louise Rockstierna.

”Vi måste höja statusen på läraryrket” Louise Rockstierna, en av många som nu börjat sin första termin på lärarutbildningen.

Du har precis börjat läsa till lärare, vad är det som lockar?

– Jag läser till ämneslärare med inriktning gymnasiet. Valet var enkelt, jag vill fokusera på undervisningen i sig och inte disciplinen. Kort och koncist, jag vill kunna ha givande dialoger med mina elever.

Varför just Stockholms universitet?

– Själva upplägget av kursen verkade väl utformat och jag har alltid sagt, sedan jag flyttade ner från Norrland, att ska jag börja studera så ska det vara på SU. Nyligen kom nyheten att landets lärarutbildningar behöver ytterligare 8 000 antagna studenter om året för att råda bot på lärarbristen. Vad tycker du om det?

– Det är givetvis en tråkig siffra att se svart på vitt, vi har en lång väg kvar att gå. Resultaten i dagens skolor fortsätter sjunka, fler och fler lärare blir sjukskrivna, framför allt på grund av stress och de har

inga utbildade pedagoger att ta in som vikarier, vilket resulterar i lidande undervisning och dåliga resultat.

Vad tror du att SU kan göra för att locka fler nya lärarstudenter?

– Vi måste höja statusen på läraryrket helt enkelt. Det gör vi med högre löner. Svårare än så är det inte.

Vilka ämnen ska du undervisa i?

– Jag ska undervisa i engelska och svenska som andraspråk. Jag har alltid varit intresserad av språk, engelska föll sig naturligt eftersom det talas världen över.

De senaste åren har jag även arbetat på en internationell skola, Futuraskolan International på Gärdet. Svenska som andraspråk valde jag därför att andelen elever med flerspråkig bakgrund ökat och fortsätter att öka kraftigt, då behövs det fler lärare utbildade i ämnet så att även de elever med svårigheter i svenska kan hänga med i klassens vanliga tempo.

Fler vill bli lärare, men det räcker inte Höstterminen 2015 var antalet behöriga förstahandssökande till landets lärarutbildningar 17 200, och 10 900 påbörjade utbildningen. Det är en ökning på 17 procent jämfört med höstterminen 2014. Men för att råda bot på lärarbristen skulle runt 21 000 personer behöva börja på lärarutbildningen varje år. Läs mer på gaudeamus.se.

!

Du är 29 år. Hur kommer det sig att du valt att börja plugga först nu?

– Att jag valt att börja plugga nu, tio år efter gymnasiet, är för att jag ville vara säker på vilket yrke som skulle passa mig. Jag har varit i valet och kvalet många gånger och ville inte hoppa på något som jag senare eventuellt skulle kunnat ångra. Det var väl egentligen under min tid som ”Självklart fritidspedagog som är det en jag insåg att jag ville hel del som undervisa. Jag hopskrämmer pade in som vikarie en hel del och tyckte mig.” att det var jätteroligt, det har gett mig en del erfarenhet och det kan jag dra nytta av nu inför studierna. Jag tycker att man ska leva lite innan man tar sig an studierna igen, nu såg jag verkligen fram emot att få sätta mig ner i skolbänken och insupa ny kunskap.

Vad har du för förväntningar på utbildningen?

– Jag förväntar mig att min praktiska erfarenhet kommer att styrkas i teorin, att jag kommer utvecklas och utmanas, att jag kommer utbildas till en bra pedagog och att jag i framtiden kommer se tillbaka och tänka att jag gjorde rätt beslut.

Framför allt förväntar jag mig att jag ska bli trygg i det engelska språket såväl i tal som skrift.

Hur är det att plugga då?

– Jag har börjat så nyligen så jag kan inte riktigt uttala mig om hur det är ännu, men jag vill tro att jag kommer trivas med att vara min egen chef, att få lägga upp mina dagar som det passar mig samt att det kommer bli fantastiskt kul att lära känna massa nya människor som är där av samma anledning.

Hur var du själv när du gick i skolan?

– Jag var lugn och ganska osynlig faktiskt.

Jag var inte överdrivet intresserad av skolan men fick det som skulle göras gjort. Jag kunde definitivt ha ansträngt mig mer, men det tror jag nog de flesta skulle säga såhär i efterhand.

Är det något med yrket som skrämmer dig?

– Självklart är det en hel del som skrämmer mig. Främst att stå inför en främmande grupp människor och hålla i en lektion, kanske är det en lätt klass, men det kan också vara motsatsen, elever som kanske inte är intresserade av att lära. Hur ska man då gå tillväga för att öka intresset? Det krävs mycket av oss lärare, mer än att vi har kunskap om ämnet.

Cornelia Thomasson

1/2016 Gaudeamus 9

Ny forskning

KOLL PÅ AKADEMIN

Illustration: Touba Guerroumi

Hallå där ... … Magnus Bremmer, forskare och kulturjournalist som tillsammans med journalisten Klas Ekman och i samarbete med Humanistiska fakulteten producerar Bildningspodden – en podcast för vetgiriga. I början av mars är det dags för en ny säsong.

Vad är Bildnings– podden?

Foto: Niklas Björling

– Det är en podcast där vi varje vecka pratar med ledande forskare inom humaniora om alla möjliga ämnen: historiska personer, händelser, idéströmningar med mera. Programmen är cirka 45 minuter långa och vänder sig till en bredare publik.

Varför startade ni den här podden?

– Det finns ett behov av att hitta fler plattformar för att sprida humanioraforskning. Det befintliga utbudet blir ofta antingen lite för ytligt eller riktat mot akademiker. Vi vill hitta en mellanväg.

De första tio minuterna är i stället för Wikipedia och resten motsvarar ett seminarium på grundnivå Magnus Bremmer. på ett universitet. Det krävs ingen förkunskap hos lyssnarna, men vi vill ändå fördjupa efter hand.

Hur kom ni på idén?

– Över en lunch på Konstnärsbaren. Jag höll på att skriva klart min avhandling och Klas arbetade på en biografi. Vi pratade om hur det finns så mycket spännande forskning som borde nå en större publik och att det saknas plattformar för att sprida den. Då tänkte vi: Ska vi inte göra en underhållande podcast som försöker göra just det?

Varför just nu?

– Podcastmediet har blivit väldigt stort, och det tycks finnas ett sug bland lyssnare efter ett underhållande och fördjupande innehåll samtidigt. Det har vi märkt på den enormt positiva responsen. Efter en vecka låg vi på topp 10 på Itunes lista över mest lyssnade poddar. Väldigt roligt!

Kommer det påverka din forskning?

– Som frilansande journalist har jag förstått hur viktigt det kan vara för forskningen att också verka i andra sammanhang. Jag tror att podcasten gett mig en förnyad förståelse för vikten av att ställa frågor. Intervjun är en underskattad kunskapsform som jag kanske kommer att använda mig av akademiskt.

Celia Ahlström Söderling

10 Gaudeamus 1/2016

Förtryckande festligheter Sverige har sedan 1930-talet firat svensk bosättarkolonialism i USA. Under högtiderna har vissa människor fått komma till tals, och andra har uteslutits. Det visar en ny avhandling av Adam Hjorthén.

och det andra tio år senare, 1948, även om det första jubileet var redan 1888.

Pompa och ståt

Under 1938 års Nya Sverige-jubileum arrangerades högtiden av den svenska staten tillsammans med USA, Finland och flera amerikanska delstater. Man HELENA JÖNSSON valde en särskild plats för firandet, näm1638 klev en grupp svenskar i land på ligen The Rocks i Wilmington i Delawaöstkusten i vad som i dag utgör delstaten re, där kolonialisterna landsteg 1638.

Delaware i USA. Där bildades en koloni En ny park anlades på området och ett med namnet ”Nya Sverige” som varade monument av Carl Milles donerades av till 1655. Det är framför allt denna koloni Sverige till USA. Monumentet visar hur som den svenska staten har valt att fira svenskarna köpt land av indianer, odlat flera gånger på plats i USA. jorden, byggt hus, startat familjer.

– Det som firats i stora drag är att Sve– Firandena av Nya Sverige har alltid rige anses ha grundat civilisation i dessa vilat på tanken att de svenska koloniadelar av Amerika. Dessa minnesfiranlisterna anses ha grundat civilisationen den sker alltid på bekostnad av eller i rei denna del av Amerika. I denna histolation till den amerikanska urspungsberia används indianerna bara som ett folkningen, säger Adam Hjorthén, histostöd för att visa den ”gamla” värld som riker vid Stockholms universitet. svenskarna ersatt, säger Adam Hjorthén.

– De svenska bosättarna i Delaware Men varför uppmärksammades Nya under 1600-talet och i mellanvästern Sverige-kolonin mer 1938 än 1888? under 1800-talet var en del av den ame– Tiderna runt 1938 var turbulenta i rikanska fördrivningen av indianer. Men Europa och Sverige ville säkerställa sin detta sammanhang har inte erkänts unså kallade vänskap med USA, och inte der något av fiminst understryka randena som den ”Firandena har alltid vilat att den vänskapen svenska staten på tanken att de svenska hade funnits i 300 varit del av, säger kolonialisterna anses ha år. grundat civilisation i denna Adam Hjorthén.

1948 sker ännu ett Adam Hjorthén del av Amerika.” firande av svenskhar undersökt två arnas bosättning i olika minnesfiranUSA men med foden av svensk bokus på de svenskar sättarkolonialism i USA. Han har använt som bosatte sig i mellanvästern. Den sig av en stor mängd arkivmaterial i Sveamerikanska regeringen var inte med rige och USA såväl som monument, fooch planerade firandet, utan endast den tografier, videofilmer och minnessaker. svenska staten. Jubileet var uppenbarliDet första större firandet skedde 1938 gen inte lika intressant för USA denna

gång, menar Adam Hjorthén.

– 1948 hade andra världskriget tagit slut och USA etablerat sig som en stormakt. Sverige var efter kriget mån om att understryka sin vänskap med USA, säger Adam Hjorthén.

"Entreprenörer" En del av Adam Hjorthéns studie handlar om senare års Nya Sverige-jubileer.

Sverige har fortsatt att ha både politiska och kommersiella intressen av att fira historisk vänskap med USA menar han.

– Det firades ett 350-årsjubileum 1988.

Då var det svenska deltagandet delvis representerat av Svenskt näringsliv. Man pratade om de svenska kolonialisterna som ”entreprenörer” och beskrev Nya Sverige som en ”handelsplats” snarare än en koloni, säger Adam Hjorthén.

Under 2013 var det dags igen för ett minnesfirande av Nya Sverige. Då klev svenska kungen i land vid The Rocks i Delaware. Denna gång fanns representanter från Lenape-stammen med i firandet, bland annat Mark Gould från Nanticoke Lenni-Lenape Tribal Nation.

– Men Gould och de andra Lenapeindianerna fick endast spela biroller under jubileet. Deras främsta funktion var att ge någon sorts legitimitet till firandet av svensk kolonialism i Amerika.

Adam Hjorthén

!

Adam Hjorthén disputerade i november med avhandlingen Border-Crossing Commemorations: Entangled Histories of Swedish Settling in America.

RÖSTER UR AKADEMIN

Panelen

Utan högutbildade föräldrar är chansen ganska liten att man börjar plugga. Hur har våra forskare upplevt snedrekryteringen, vad har de själva för akademisk bakgrund och vad tror de att man kan göra åt strukturerna?

Hur ser du på snedrekryteringen till högskolan?

Av TANNAZ EDALAT AULI ARVOLA ORLANDER LEKTOR, INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIKÄMNETS OCH NATURVETENSKAPSÄMNENAS DIDAKTIK

– Det finns en undersökning som visar att ju fler böcker dina föräldrar har i bokhyllan, desto större chans har du att lyckas i skolan. För min del var det så att min mamma har Foto: SU akademisk bakgrund och arbetade som lärare medan min pappa inte har akademisk bakgrund. Det var självklart att jag skulle studera vidare.

– Frågan är om det är rättvist att vissa utesluts på grund av gymnasiebetygen. I andra länder finns andra gallringsverktyg som intervju eller att få studera på prov. De är mer kostsamma men kan leda till andra strukturer. Det här är en kom”Sorgligt att plex fråga som speglar polivåra lärare inte tiska beslut och samhällets återspeglar orättvisor. samhällets – Övervägande delen av de mångfald.” som studerar hos oss kommer att arbeta på olika typer av skolor. Det känns sorgligt att våra nyexaminerade lärare inte återspeglar samhällets mångfald, det tror jag att vi i längden förlorar på.

MARCUS BERG ADJUNKT, STATISTISKA INSTITUTIONEN

– Tydligast för mig är att det är fler killar än tjejer som söker sig till institutionen och även som söker vidare till högre nivå. Det sitter lite i väggarna att män alltid sysslat med statistik och matematik. Om alla föreläsare man Foto: Henrik Fröberg har är män och det är killar överallt är det lätt att kliva in och "bara vara" som kille, tänker jag.

– Jag tror att det är viktigt att vi hittar ett sätt att uppmuntra de tjejer som redan sökt sig till oss att söka vidare. Jag förespråkar att ”Tydligast för mig man tar in fler kvinnliga övär att det är fler ningslärare. killar än tjejer – Jag är den första i min som söker sig till släkt som studerade vidare institutionen.” på universitet. Det var en självklarhet. När jag gått ut gymnasiet var inte frågan om jag skulle studera vidare, snarare vilket universitet.

Jag har alltid tyckt att det är spännande att lära mig saker. Min far är otroligt vetgirig så jag har växt upp med att man ställer frågor och inte ger upp.

HANNA HJALMARSON LEKTOR, FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN/ STOCKHOLM BUSINESS SCHOOL

– Mina föräldrar är högskoleutbildade. Det hade definitivt en inverkan på att jag valde att studera vidare. Det skulle vara väldigt intressant att se en undersökning om hur det ser ut på min institution, jag vet inte Foto: SU men misstänker att det är en snedrekrytering, att de flesta har akademisk bakgrund.

– Inom reklam/PR och företagsekonomi finns det alternativ till universitetsutbildningar. Det finns ju även privata skolor och yrkeshögskoleutbildningar. Det kanske är lättare för studenter vars föräldrar saknar akademisk utbildning att gå den ”Vi kanske vägen. Där skiljer sig reklam/ överskattar den PR och företagsekonomi kanakademiska ske från andra utbildningar typen av där man måste bli legitimerad, kunskap.” som exempelvis läkare.

– Frågan är om det är ett så stort problem om folk ändå lyckas skaffa sig den kompetensen på annat håll. Vi inom universitetet kanske överskattar den akademiska typen av kunskap.

Annons

Var med och utse Årets lärare! ra på e n i m No pris ped su.se/

Med en nominering till Årets lärare har du chansen att lyfta fram och premiera just din eller er lärare.

Årets lärare 2016 – ett pris för bra undervisning

Bra undervisning ska prioriteras och utvecklas. Genom det pedagogiska priset Årets lärare vill Stockholms universitet uppmärksamma goda pedagogiska insatser och deras betydelse för studenters lärande. Alla studenter kan föreslå lärare – ni kan även vara flera som nominerar i samma formulär.

➡

Nominera fram till 10 mars 1/2016 Gaudeamus 11

Essä

FÖRDJUPA DIG

Bland dödskallar och benrangel Ruttna tänder, kroniska infektioner och utnötta leder. Elin Ahlin Sundman, doktorand i arkeologi, har analyserat skelett från medeltiden för att ta reda på hur de medeltida människorna levde och mådde. Hur vi lever sätter nämligen spår som kan finnas kvar i tusentals år.

Av ELIN AHLIN SUNDMAN (text) JOEN SÖDERHOLM (illustration)

D

et är tidig eftermiddag i Västerås, solen skiner, det är liv och rörelse och en lite för stor gris bökar i avfallet borta vid hörnet till Smedjegatan. Det är mitten av 1400talet, och vi besökare från 2000-talet noterar att staden ser rätt annorlunda ut på medeltiden. Vi är på väg ner till hamnen, men nu har vi tappat bort oss helt, och måste fråga om vägen.

Vi får syn på en karl i 40-årsåldern som ser ut att veta vart han är på väg. Det visar sig att han är från trakten, och hittar bra. Han är ungefär 180 centimeter lång och ser ut att väga närmare 90 kilo. Han har det nog gott ställt och behöver knappast svälta.

Mycket riktigt påstår han sig bjuda på de bästa festerna i staden. Men han respekterar förstås kyrkans regler och brukar inte äta kött på fastedagarna, bara fisk, och det är ju helt okej.

När han börjar beskriva vägen slår en andedräkt av var och ruttnande tänder emot oss. Han har tandlossning, karies och en käkinflammation som läcker var.

Vi försöker att inte låtsas om det, men ryggar ändå tillbaka lite och skyndar oss iväg när han pekar. En kort tid senare avlider den hjälpsamme mannen, och eftersom han tillhör en ganska framstående frälsesläkt får han en förnämlig grav, mitt inne i Dominikankonventets kyrka.

”Han har tandlossning, karies och en käkinflammation som läcker var.”

Drygt 500 år senare står jag i källaren till Västerås stadshus. Stadsantikvarien Jan Melander har lånat mig nyckeln till kryptan där kvarlevorna av de människor som begravdes i Dominikankonventets kyrka och kyrkogård vilar. Det är ett litet rum, fyllt från golv till tak med benen från flera tusen personer. Exakt hur många är det ingen som vet. Några hundra av individerna är någorlunda intakta och har egna nummer, men de flesta skeletten är hopblandade. Nu ska jag analysera dem.

Mitt doktorandprojekt handlar om olika sätt att leva och vara på medeltiden. Skelettet formas av det liv vi lever, vad vi äter, vad vi gör, dagliga vanor och plötsliga händelser. Genom att studera hundratals skelett och jämföra dem söker jag efter mönster, hur olika grupper liknar eller skiljer sig från varandra. Går det till exempel att urskilja Dominikanbröder, är deras skelett annorlunda än de världsliga männens? Eller är andra skillnader, som till exempel ekonomiska förutsättningar, viktigare för livsstilen och de spår den sätter på skelettet?

Skelett som källmaterial Den inledande berättelsen från det medeltida Västerås bygger inte på någon medeltida krönika. Källmaterialet utgörs av ett skelett, A 126, som jag undersökt.

Undersökningen kräver ingen avancerad utrustning.

Jag tittar på benen och mäter dem med skjutmått, linjal och måttband. Ibland tar jag fram förstoringsglaset för att titta närmare på någon detalj, eller petar försiktigt loss jord mellan tänderna med en tandläkarsond.

Man kan ta reda på förvånansvärt mycket om en person bara genom att studera skelettet med sådana enkla medel: Kön, ungefärlig ålder vid dödstillfället, kroppslängd, vikt samt olika sjukdomar och skador.

Med hjälp av mer avancerad teknik kan man få ytter-

VARFÖR ESSÄN? Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt, men

hamnar alltför ofta i dammiga arkiv. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss, så berättar vi mer: gaudeamus@sus.su.se.

12 Gaudeamus 1/2016

ligare information. Jag har skickat några av benen på isotopanalys, där grundämnen i benen undersöks.

Resultaten visar att den här mannen har levt i Västerås och att han, liksom många andra som begravts i Dominikankonventets kyrka, har ätit mycket insjöfisk.

Under medeltiden låg Dominikankonventet i Västerås på en liten ö mellan Svartån, Lillån och Mälaren.

Konventet lades ner 1527 i samband med reformationen. Snart försvann synliga delar av kyrkan och konventets andra byggnader, men under jorden fanns byggnadsrester och inte minst tusentals gravar kvar. De låg kvar ända fram till mitten av 1900-talet.

Då inleddes en arkeologisk utgrävning eftersom platsen skulle få en ny användning: Ett stadshus skulle byggas, och resterna av konventet och gravarna måste därför bort.

Om man läser vad utgrävningens ledare, landsantikvarien Sven Drakenberg, skrev om gravarna får man intrycket av att allt dokumenterades noggrant. Gravar numrerades, fotograferades, mättes och ritades in på planritningar innan skeletten togs till vara. Det stäm-

”Ryggkotorna uppträdda på ett snöre, trasiga ben hoptejpade och tänder fastlimmade i käken.”

mer säkert för några av gravarna, men det är inte hela sanningen om utgrävningen.

Jag öppnar en skelettlåda i kryptan, och hittar en påse med 42 underkäkar. I en annan ligger en påse med lårben. Så brukar väl inte arkeologer sortera gravar? När jag plockar fram benen ser jag snart spadmärken från utgrävningen. Jag ser också spår efter tidigare forskare: Ryggkotorna uppträdda på ett snöre, trasiga ben hoptejpade och tänder fastlimmade i käken. Skeletten har en historia, inte bara en medeltida, utan även en som utspelar sig under andra halvan av 1900-talet.

"Fullständigt ovetenskapligt" Clas Lundberg, som sommarjobbade på utgrävningarna 1954, berättar för mig hur det gick till när han var med. Ingenting mättes, fotograferades eller ritades.

Ingen jord sållades. När jag frågar om man penslat fram något skelett skrattar han och säger ”Nej, nej, nej!” Gravarna grävdes ut med spade. Benen plockades upp vartefter de grävdes fram, och stoppades i stora lådor, utan att någon höll reda på vilka som hörde till samma individ. ”Det var en fullständigt ovetenskaplig utgrävning”, säger Clas. ”Det skulle gå fort, för grävskoporna stod på tomgång”.

Efter utgrävningen skickads skeletten till Stockholm för analys. Länge fanns de hos Osteologiska forskningslaboratoriet där forskare undersökte benen.

Speciella och intressanta ben användes i osteologiundervisningen. När jag tar fram ett skelett där benen är stämplade ”Västerås” blir jag uppmärksam. Är de

här benen extra viktiga? Jag kan bara gissa mig till vad tidigare forskare kommit fram till, för några resultat blev aldrig publicerade. År 1997 flyttade skeletten åter till Västerås, till den krypta som förberetts i Västerås stadshus källare. De är tillbaka på den plats där de en gång begravdes.

Vi återvänder till medeltiden, och den medelålders mannen som visar oss vägen till hamnen. För en nutida betraktare är det kanske hans katastrofala munhälsa som är det mest anmärkningsvärda. Men hans samtida tycker antagligen inte att den är speciellt uppseendeväckande. Det är vad man kan vänta sig hos en man i den åldern. Även många yngre har dåliga tänder och ibland så stora kariesangrepp att det är mera hål än tand kvar. En medeltida betraktare skulle kanske snarare lägga märke till att han är ovanligt storväxt, betydligt längre och tyngre än genomsnittsmannen, som är ungefär 173 centimeter lång och ganska smal.

När mannen pekar ut vägen håller han tummen rakt ut. Han försöker att inte böja den, för det gör för ont. Ledbrosket är delvis borta, och när han böjer tummen nöter ben mot ben så att ledytan blir blankpolerad. Men på det hela taget är han faktiskt vid

”Somliga har nött ut hela ryggen, handleder, knän, axlar.”

ovanligt god hälsa. Det kunde ha varit betydligt värre.

Somliga har nött ut hela ryggen, handleder, knän och axlar när de är i hans ålder. Och det är inte ovanligt att medeltida människor har benbrott som läkt snett, eller kroniska infektioner. Bihåleinflammation är närmast att betrakta som det normala tillståndet för en medeltida stadsbo. Människor lever tätt inpå varandra, luften är rökig och saniteten dålig. Den kroniska inflammationen påverkar inte bara slemhinnan, utan även det underliggande benet börjar så småningom att förändras. En nutida betraktare som kikar in i kraniet kan fortfarande se små taggar och nätverk av ben längs väggarna på bihålan.

Jag stoppar tillbaka mannens skelett i dess låda.

Mycket finns kvar att göra. Hundratals skelett ligger i kryptan och väntar på att bli undersökta. Vad som är det genomsnittliga eller avvikande, vanliga eller ovanliga, bland de här människorna återstår att se.

Skeletten har begravts, grävts upp, blandats, sorterats, paketerats, flyttats, rengjorts, limmats, tejpats, mätts och analyserats. Det som framför allt återstår nu är att publicera resultaten av allt detta.

Om forskningen Elin Ahlin Sundman är doktorand i arkeologi på det isländska universitetet Háskóli Íslands, och har tidigare studerat vid Stockholms universitet. Med utgångspunkt i skelett, tar hon reda på hur man levde på medeltiden.

1/2016 Gaudeamus 13

VÄGEN TILL DRÖMJOBBET

Foto: Linnéa Sundberg

Karriär

Studenten

!

Oline Jung Ståhle läser sin sjätte termin på Psykologprogrammet. Denna termin gör Oline praktik som psykologkandidat.

Psykologen Ola Siljeholm har arbetat på Riddargatan 1mottagningen för alkohol och hälsa i ett par år. Tidigare har han arbetat på Barnoch ungdomspsykiatrin, där han även hade praktik.

Ola gick ut Psykologprogrammet vid Stockholms universitet 2012 och blev legitimerad psykolog för två år sedan.

!

Psykologiskt arbete kan se väldigt olika ut. Studenten Oline Jung Ståhle besöker psykologen Ola Siljeholm på en mottagning för alkohol och hälsa.

Studiebesöket del 9: Hos psykologen

Samtalen ger styrka Hur är det att jobba med patienter med alkoholproblem?

Studenten Oline Jung Ståhle möter psykologen Ola Siljeholm på en mottagning för alkohol och hälsa. De pratar om alkoholens skadliga effekter, arbetets höga arbetstempo och om givande patientsamtal.

LINNÉA SUNDBERG

– Jag valde utbildningen utifrån vad jag tror kommer engagera mig ett helt arbetsliv, och kände att jag verkligen kan bidra med en positiv påverkan som psykolog, säger Oline Jung Ståhle.

Hon har gått lite mer än halva tiden på sin utbildning och är intresserad av att jobba kliniskt efter examen. I dag har vi fått möjlighet att träffa Ola Sil-

jeholm, psykolog på "Riddargatan 1 – mottagningen för alkohol och hälsa".

Mottagningen har ljusa väggar, en espressomaskin och tavlor på väggarna.

Ola menar att mottagningen inte ska se ut som en vanlig beroendemottagning med ett slitet väntrum.

– Tanken med lokalerna är att de ska vara fräschare och mer välkomnande.

Det ska kännas trevligt att komma in här och man ska inte känna oro, säger han.

14 Gaudeamus 1/2016

” Det ger mig mycket energi.”

"Hade kunnat vara jag"

Till mottagningen för alkohol och hälsa kommer patienter som har alkoholproblem, men som inte har några andra sociala hjälpbehov som försörjnings- eller boendeproblem.

– Här träffar man de som är precis som en själv. Det kommer mycket närmare på något vis. Det där Psykologens arbetsmarknad hade lätt kunnat vara Möjligheten till jobb inom psykologyrket jag om livet hade sett är god, både i dag och på fem till tio års annorlunda ut, säger sikt. Bäst möjlighet till jobb har dem som Ola. har en klinisk inriktning. Arbetsmarknaden är bred De flesta patientereftersom behovet av psykologer har ökat inom olika na kommer till motområden i samhället, som t.ex. på skolor och inom tagningen fem till sex barnomsorgen. gånger. BehandlingKälla: arbetsformedligen.se arna är inriktade på att förändra problem-

!

beteenden och patienter får hemuppgifter mellan varje besök.

Mottagningen har en uppföljning efter sex månader och en till efter tolv månader, då psykologen följer upp hur det har gått med patienten. Ola Silje-

holm träffar patienterna och diskuterar om de behöver mer hjälp eller inte.

– Många tycker att det kan vara skönt att ha något att hänga upp sig lite på.

Man känner sig inte helt släppt för vinden. Man ska veta att det finns en slags trygghet här, säger Ola. – Hur ser det ut med återfall? frågar Oline Jung Ståhle.

– Det är sällan som det går helt spikrakt, men de flesta jag träffar kommer inte tillbaka längre fram. Det går tillräckligt bra för dem så att de klarar sig på egen hand sen, säger Ola.

Energi av patientsamtal Ola berättar att det tyngsta med arbetat är det höga arbetstempot. Det kan

vara stressigt att hålla på med projekt och samtidigt hinna med patientarbeten. Ola kan ha sex till sju patientsamtal per dag och han kan bli slutkörd av det. Samtidigt som samtalen ger energi.

– När jag väl sitter i ett samtal blir jag engagerad, lyssnar och sätter mig in i personen. Det ger mig mycket energi, säger Ola. – Kan du släppa jobbet när du kommer hem? frågar Oline.

– Ganska bra. Hemma finns det inte mycket att göra med patientarbeten.

Och nu när jag kommer hem kommer min son springande. Då är det fullt fokus på honom, säger Ola. Vi säger hejdå till Ola, och Oline är nöjd med mötet.

– Jag är van vid att träffa många yrkesverksamma psykologer i utbildningen, men det är alltid intressant och roligt att höra olika berättelser. Psykologiskt arbete kan ju se så olika ut.

FLER STUDIEBESÖK!

Tidigare har vi bland annat besökt en systemvetare, en lärare och en sjukhusfysiker.

Läs alla studiebesök på gaudeamus.se.

Vill du göra studiebesök på din dröm­ arbetsplats? Mejla gaudeamus@sus.su.se.

OM DIN FRAMTID

Karriär

Välkommen till Högskolerestauranger!

De bästa rabatterna får du hos oss.

Studentkortet ger dig:

20 Kr rabatt på dagens lunch Förskollärare är ett av de akademiska yrken där det är störst brist på arbetskraft justnu.

Lysande utsikter för förskollärare Den som tänkt bli förskollärare, socialsekreterare eller IT-arkitekt efter sina studier på Stockholms universitet kan vara lugn inför chanserna att få jobb.

Det är nämligen några av de akademiska yrken där det råder allra störst brist på arbetskraft just nu, enligt Arbetsförmedlingens nya rapport "Var finns jobben?".

Socialsekrereterarnas möjlighet att få jobb har förbättrats påtagligt, bland annat på grund av ökningen av asylsökande.

Bristen på arbetskraft ökar inom nästan alla områden på arbetsmarknaden, så framtiden ser ljusare ut för många.

Akademiska yrken med störst brist på arbetskraft 2016: • Sjuksköterskor, psykiatrisk vård • Specialpedagoger • Operationssjuksköterskor • Röntgensjuksköterskor

Snabbare kötid Smidigt och enkelt att ladda via dator eller mobil Dessutom 10% rabatt på våra caféer

• IT-arkitekter • Civilingenjörer, elkraft • Sjuksköterskor inom akutsjukvård • Sjuksköterskor (grundutbildade) • Förskollärare • Läkare • Geriatriksjuksköterskor • Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker • Civilingenjörer, bygg och anläggning • Socialsekreterare • Barnsjuksköterskor • VVS-ingenjörer • Mjukvaru- och systemutvecklare • Barnmorskor • Distriktssköterskor • Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Åsa Kahn

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

facebook.com/ Hogskolerestauranger

www.hors.se

solnabiluthyrning.se Vi har de bästa hyrpriserna med fria mil samt nya bilar!

Rabattkod Mars/April:

gaudeamus

Svenska akademiker får jobb men lite pengar Att få jobb efter högskolestudier är lättare i Sverige än i många andra länder.

Detta enligt en ny rapport från Universitetskanslerämbetet, UKÄ. Den visar att 89 procent av svenskar med eftergymnasial utbildning har sysselsättning, jämfört med OECD-genomsnittet på 83 procent. Bara Island och Norge har högre siffror. Samtidigt är 4 procent arbetslösa, vilket är en bit under OECDgenomsnittet på 5,2 procent.

Däremot tjänar man inte lika mycket rent ekonomiskt på att plugga som i andra länder. En svensk kvinna med ­eftergymnasial utbildning tjänar i snitt 25 procent mer än en kvinna som bara har gymnasieutbildning, och för männen är samma siffra 29 procent. Detta

kan till exempel jämföras med Turkiet och Irland där de med eftergymnasial utbildning tjänar ungefär dubbelt så mycket som de med enbart gymnasieutbildning.

– Det är mycket positivt att högre utbildning i Sverige leder till jobb i så hög utsträckning. När det gäller den ekonomiska utdelningen för individen behöver Sverige bli bättre, säger Harriet Wallberg, universitetskansler på Universitetskanslersämbetet i ett pressmeddelande.

Siffrorna i rapporten kommer från 2014, och handlar om dem med minst två års eftergymnasial utbildning. Åsa Kahn

Skriv rabattkod i rutan på vår webbsida så får du 15% rabatt på priset!

Vill du vara med?

Vi söker alltid efter nya medarbetare!

gaudeamus.se

Har du svårt att hålla dig?

Gå in och kommentera på

gaudeamus.se 1/2016 Gaudeamus 15

Gemas tips till studenten "Jag önskar bara att studenter skulle engagera sig i kåren även innan de behöver hjälp med något. Att inte bara reagera när man känner sig träffad själv, utan också ställa upp för andras rättigheter."

16 Gaudeamus 1/2016

ENGAGEMANG

Reportage

De tar kampen på campus Bara tanken på att försöka förändra något på universitetet kan kännas utmattande.

Men så finns det de som ändå bråkar, dividerar och protesterar. Möt några av de studenter som engagerar sig för att du ska få ett bättre skolgång.

Av CORNELIA THOMASSON (text & foto)

F

jollspråk. Flator. Bögar. Detta var några av de ord som träffade Gemota "Gema" Alvarez när hon slog upp det sjunde kapitlet –"Sexualitet och sexolekt" – i sin kursbok i språksociologi förra terminen.

– Jag blev arg. Det stod en massa saker i boken om homosexuella stereotyper, säger hon.

Boken var en del av kursen Akademisk svenska för andraspråkstalare och berörde bland annat hur homosexuella pratar.

– Det var svårt för mig att läsa klart boken. Ordval som "flata", "bög" och så vidare hör inte hemma i en akademisk bok. Den förstärker stereotyper och fördomar, sådana som vi ändå möter varje dag, säger Gema.

Mejlade författaren Det rörde sig om ett par sidor. De flesta hade kanske rynkat på näsan åt författarens formuleringar och gått vidare. Men inte Gema. I stället frågade hon sin lärare hur hon kunde gå vidare med frågan. Hon fick reda på att det är möjligt att byta ut kurslitteratur och fick även tipset att kontakta författaren.

”Jag presenterar mig inte i telefon som Gema, flatan.”

– Jag mejlade författaren men jag tyckte mest att han skämtade med mig. Jag undrade varför han skrivit som han gjort. Han sa att det inte är han som har hittat på uttrycken och frågeställningarna utan att det är baserat på forskning, berättar hon med ett snett leende Det är uppenbart att hon inte håller med.

– Det är konstigt att i kurslitteratur använda sexuell läggning som en markör för hur man pratar. Jag presenterar mig inte i telefon som "Gema, flatan".

Det här var i september. Samtidigt som hon mejlade till författaren hörde Gema också av sig till studentrådet på Institutionen för svenska och flerspråkighet, SISOFS. Jefferson Ebenzer, som precis blivit ordförande, agerade snabbt och ett par veckor senare togs problemet med kurslitteraturen upp på studentrådsmötet.

Nu sitter båda två i kårens lunchrum. Framför ligger boken.

– Vi kom inte fram till något beslut då, men vi i studentrådet upplevde hans sätt att beskriva som lite förnedrande och inte neutralt, berättar Jefferson.

Efter ett andra möte med SISOFS i november beslutade medlemmarna att lämna in en skrivelse till kursplaneutskottet på institutionen, som bestämmer vilken kurslitteratur som ska användas på de olika kurserna.

I skrivelsen yrkade studentrådet på att boken, på grund av att den riskerar att Gema Alvarez och Jefferson Ebenezer satte stopp för sexuella stereotyper i kurslitteraturen. kränka studenter, borde bytas ut mot en motsvarande bok i ämnet.

Han skrattar och Gema nickar instämmande.

– Man kan säga att vår årskull var försökskaniner. De Fick sidorna strukna ska göra om hela kursen till nästa år och då försvinner Jefferson kallades till möte med utskottet för att före- boken i vilket fall, förklarar hon. träda studentrådet och Gema. Där framkom det att Jag frågar om de är säkra på att det inte har något att inte alla på kursplaneutskottet uppfattade de repro- göra med deras kampanj, trots allt. De skakar på huvuducerade stereotyperna som Gema anmärkt på som det. problematiska.

– Men de har också sagt att de ska börja att explicit – De tyckte att det var magstarkt att kräva att boken problematisera den här typen av uttryck, säger Jefferson. skulle tas bort helt och hållet, men de gick med på att ta bort de berörda sidorna, säger Jefferson Vad händer nu?

Från och med den här terminen är sidorna strukna Jefferson är ordförande i studentrådet även den här terfrån kursplanen. minen. Gema har gått vidare från språkstudierna och – Det kändes som om vi blev hörda och tagna på allvar läser nu en kurs i psykologi. Men frågan hon väckte förra terminen vill både hon och studentrådet fortsätta driva. ”Vi i studentrådet upplevde – Boken försvinner från utbildningen, men vi komhans sätt att beskriva som lite mer fortsätta driva frågan direkt med författaren, säger Jefferson. förnedrande.”

Han menar att de vill försöka få honom att förstå vad med boken som är problematiskt.

– Visst att vi inte talar svenska som modersmål, men av institutionen, säger Jefferson. vi fattar ju att det är laddade uttryck, säger Gema.

Men det slutar inte här. I nästa andetag säger Jeffer– Man får också tänka på att folk som kommer hit och son följande: vill lära sig om det svenska samhället kanske bildar hela – Men de ska ändå ta bort boken. sin uppfattning på den här boken, säger Jefferson.

1/2016 Gaudeamus 19 17

Reportage

ENGAGEMANG

Vad är fossila bränslen?

!

Joakim Andrén, Daniela Guasconi och Julia Videgård vill få universitetet att sluta investera i fossila bränslen.

D

en 13 december 2015, på Luciabalen, möttes rektor Astrid Söderbergh Widding av applåder när hon deklamerade att hon vill att Stockholms universitet ska sluta investera i fossila bränslen.

Fem dagar tidigare, den 8 december, hade hon haft ett möte med fyra medlemmar ur kårföreningen Symbios och miljögruppen Fossil Free Stockholm University. Med sig hade de 1 090 namnunderskrifter och en tydlig begäran: att universitetet inom fem år ska divestera från de företag som får 5 eller fler procent av sina intäkter från fossila bränslen.

– Vi fick en kvart på oss med rektorn. Vi hann lägga fram några argument för varför universitetet skulle divestera, visade underskrifterna. Rektorn förklarade att hon håller med, berättar Julia Videgård från Fossil Free Stockholm University och skrattar.

Fler och fler underskrifter När vi träffas har det gått en månad sedan rektors tal.

Julia sitter i studentkårens röda soffor tillsammans med Joakim Andrén från Fossil Free och Symbios ordförande Daniela Guasconi. De har precis kommit tillbaka från jullovet. Glädjen från Luciabalen har fortfarande inte lagt sig.

”Vi fick en kvart på oss med rektorn.”

– Vi har en till inlämning den 1 februari. Tills dess hoppas vi ha 500 underskrifter till, säger Julia.

– Nu börjar vi närma oss 1 300 underskrifter, säger Joakim.

Daniela ser konfunderad ut.

– Nää, vi fick in 30 eller 40 till i går.

– Va? Är det sant!

18 Gaudeamus 1/2016

Fossila bränslen är ett samlingsnamn för olja, kol, naturgas och torv, som bildas av miljoner år gamla fossiler.

Vår konsumtion av fossila bränslen är skadligt för miljön

eftersom utsläppen bidrar till försurning, dålig luftkvalitet och den

Joakim slår ihop händerna. globala uppvärmningen.

– Då har vi ännu fler!

Källa: naturvardsverket.se, energikunskap.se När de är ute och samlar in namnunderskrifter händer det ofta att de stöter på förskräckta miner.

– Många blir förvånade när vi berättar att Stockholms – Symbios är en plattform för alla studenter som vill universitet investerar i fossila bränslen. Men då vet de i göra något för miljön. Vi tog Fossil Free-gruppen unalla fall efter att de pratat med oss, säger Joakim. der våra vingar kan man säga, säger Daniela och skrat– Ekonomiskt sett kan vi inte få oljebolagen att falla tar.

Symbios bjöd in Joakim, Julia och de andra medlem”Många blir förvånade när marna i Fossil Free Stockholm University att vara med på ekofika och filmvisning. vi berättar att Stockholms

universitet investerar i fossila bränslen..”

i bitar, men moraliskt sett går det. Om vi kan sprida informationen så ökar vi också pressen på universitetet, säger Daniela.

– En underskrift är en underskrift, men det är också en student till som vet vad som händer, tillägger Julia.

Men det är inte alltid personerna de pratar med håller med.

– En del rycker på axlarna och säger att det är så marknaden ser ut, säger Daniela.

Samarbete mellan grupper Samarbetet mellan Fossil Free och Symbios tog sin början i slutet av förra vårterminen. Fossil Free-gruppen hade legat på is ett tag men nyligen återupplivats av Joakim och hans kurskamrater.

Till skillnad från Symbios som funnits på universitetet sedan sextiotalet är Fossil Free inte en kårförening utan en kampanj med flytande medlemmar.

Eftersom de båda grupperna hade ett delat engagemang för miljöfrågor föll det sig naturligt att inleda ett samarbete.

En liten bit kvar Underskrifterna tycks strömma in, men ännu är slaget om ett fossilfritt SU inte vunnet.

– Rektorn höll med oss, men vi vet inte hur det blir förrän universitetetsstyrelsen haft sitt nästa möte, säger Daniela.

På sitt möte den 15 februari kommer universitetsstyrelsen fatta beslut om huruvida universitetet ska revidera sina investeringspolicy.

”De icke-investerar ju i vår framtid genom att investera i fossila bränsen.”

Just nu innefattar policyn förbud mot investering i pornografi och vapen. Men Symbios och Fossil Freegruppens förhoppning är att även fossila bränslen ska få en plats på listan.

– På universitetet investerar vi i vår framtid, men de icke-investerar ju i vår framtid genom att investera i fossila bränslen. Det är dubbelmoral som tusan, säger Julia.

ENGAGEMANG

Reportage

Nickolas råd till studenten "Ingen kan göra allt, men var och en kan göra något. Kraften att påverka är förmågan att få saker utförda. Och engagemanget är sättet att bestämma vilka saker som behöver utföras."

Diplomatiska medlare och ett demokratiskt verktyg. Så tycker Nickolas Adlerburg Pappas att ett studentråd ska vara..

N

ickolas Adlerburg Pappas vill visa mig allt som hans studentråd har gjort. Våning för våning inne i Arkeologiska institutionens röda fyrplanshus.

– Det här är vårt studierum, säger han stolt och öppnar dörren till ett litet rum på fjärde våningen.

Nickolas har varit orförande i rådet i sex månader nu, men har varit aktiv sedan sin första dag på Stockholms universitet.

– Studentrådet kom in i vårt klassrum och berättade vad de gör. Jag var såld direkt.

Nickolas räknar på fingrarna.

– Så här: Som student är du mycket i skolan. De flesta har åtminstone sex eller åtta timmar föreläsningar i veckan. Det blir ungefär 66 dygn om året som du sitter i ett klassrum. Det är väldigt mycket tid och därför är det viktigt att man engagerar sig för att få en bra tillvaro. Och det är alltid någonting som kan bli bättre, säger han.

Det föredömliga rådet Arkeologernas studentråd har blivit ett föredöme för de andra råden på fakulteten. Sedan Nickolas tillträdde posten har antalet medlemmar stigit från fem till femton stycken. Men Nickolas tror att rådets höga status beror på att ordförande före honom, Ragnhildur Árnadóttir, Caroline Eriksson och Caroline Strandberg, har gjort ett bra jobb.

– Studentengagemanget är inte så starkt som det en gång var. Men vi har alltid haft ett starkt studentråd, säger Nickolas.

– När man bara är några stycken som engagerar sig är de krav och önskemål man lägger fram lätta att

avfärda som personliga ärenden, inte representativa för studenterna. Det blir väldigt viktigt att vara diplomatisk och – ursäkta uttrycket – slicka röv för att få sin vilja igenom Men när vi är flera är det lättare att få institutionen att ta våra åsikter på allvar.

menar att det inte vet hur många studenter som skulle vara intresserade av GIS-kursen.

– För en arkeolog är det lika viktigt som att ha körkort Man måste ha det för att få jobb. Alla masterstudenter vill ha den här kursen, säger han.

Kampen om biblioteket

”Det blir väldigt viktigt att vara diplomatisk och – ursäkta uttrycket – slicka röv.”

En av deras största bravader rör institutionens forskningsbibliotek på våning tre.

– För fyra år sedan försvann en bok från biblioteket.

Lärarna utgick från att det var en grundkursstudent som tagit den och förbjöd oss därför att gå in. Men efter ett par månader dök boken upp på en doktorands skrivbord. Då tyckte studentrådet att vi på grundutbildningen skulle få access till biblioteket igen.

Men det tog lång tid innan de fick tillträde igen.

Först fick de lov att gå dit en gång i veckan. För två år sedan blev det två dagar i veckan.

Officiellt ser det fortfarande ut så, även om det i dag räcker det att be en lärare eller handledare att låsa upp för en.

Vill ha en GIS-kurs

Nickolas har varit engagerad i sitt råd sedan han började på SU.

Sedan oktober jobbar rådet för att få institutionen att hålla en så kallad GIS-kurs. GIS är ett geografiskt informationssystem som bland annat används för att digitalt återskapa utgrävningsplatsen.

– Stockholms universitet har en av de tre största arkeologiska institutionerna i landet. De andra är Lund och Uppsala och båda har GIS-kurser. Så varför skulle då inte Stockholm ha en?

De som argumenterar emot

Nickolas menar att en GIS-kurs på 7,5 poäng inte är ett orealistiskt krav. Han har redan planerat hur de ska gå vidare: Nästa steg är att göra en namninsamling.

– Vi kommer ta upp det igen och igen tills det händer något. Det är som att de som går Läkarprogrammet bara skulle få läsa om forskning från sextiotalet.

Medlare och verktyg Varje månad går Nickolas och studentrådet ut och frågar studenterna vad de saknar oh önskar. Det brukar generera en del mejl från studenter.

– Vi lever i en tid där engagemang sker över nätet, Det är å ena sidan få studenter som kommer på möten, å andra sidan har de en chans att engagera sig genom mejl, säger han.

De problem och önskemål som kommer fram efter de här mötena med studenterna försöker rådet reda ut direkt med berörda personer.

– Man kan säga att vi är en slags medlare mellan studenter och institution. Ibland händer det att vi måste ta saker vidare till institutionsmötena.

Nickolas tycker inte att studenterna ska vara rädda för att använda råden som verktyg för att påverka sin utbildning.

– Som student är det viktigt att veta att det finns demokratiska verktyg på universitetet.

1/2016 Gaudeamus 19

Porträttet

GADDEN MÖTER

Drivet bakom Bachelor Jurist, egenföretagare och ekonomistudent. Bachelor-deltagaren Annefrid Johansson har många bollar i luften. Men bakom karriärsdrivet och äventyrslustan lurar också ett mörker som fått henne att omvärdera livet.

Av CORNELIA THOMASSON (text) FANNY WALLER DAHLIN (foto)

U

nder hösten har Annefrid Johansson synts i tv-rutan, som en av deltagarna i TV4:s satsning Bachelor – När leken blev allvar.

I samma veva passade Gaudeamus på att boka in oss i hennes tajta schema.

Vi ses på Nobis hotel, Östermalm, i en lounge som har 28 meter i tak och kaffe för 42 kronor koppen. Dit brukar Annefrid gå för att plugga. Hon är där på klockslaget och håller sin kalender i ett stadigt grepp.

– Det här är min livlina. Jag pluggar 150 procent just nu och skriver ner allt, säger hon 26-åringen är färsk jurist och kan också briljera med en kandidat i företagsekonomi. Just hennes tunga studier var en bidragande orsak till att hon sökte in till Bachelor.

– Jag är ganska galen och äventyrlig. En grå, tråkig februarikväll satt jag och pluggade – jag pluggade dubbelt – och kände att mitt liv sög. Bara plugg och träning.

Jag såg Pär [ungkarlen i Bachelor, red. anm.] på tv och det lät som att han letade efter någon som mig. Jag sökte in på skoj och tänkte att det ändå inte skulle leda någonstans.

Skämtet blev allvar Men så ringde de castingansvariga upp. Till slut stod det klart att Annefrid hade gått vidare till slutaudition.

– Jag tackade faktiskt nej först, för det var ju på skoj.

Vem ställer upp på sånt här? Dokusåpor är ju skit, jag tittar inte på sådant själv. Jag ljög och sa att jag inte kunde eftersom jag skulle åka till Barcelona, men blev smickrad när de erbjöd mig en alldeles egen slutcasting-dag.

Innan hon tackade ja bestämde hon sig för att träffa cheferna och noga kolla igenom avtalet.

– Karriären är väldigt viktig för mig. Jag vill ha koll och inte bli smutskastad.

Samtidigt längtade den galna yolo-tjejen ["you only live once" red. anm.] i mig efter äventyr och kanske mannen i mitt liv.

Hennes medverkan i Bachelor blev kortvarig. I den tredje rosceremonin stod hon utan ros. Men den som följt dokusåpan kunde också se hur hon redan under andra rosceremonin själv funderade på att lämna programmet. Ungkarlen föll henne inte i smaken.

– Jag kände ganska snabbt att Pär inte var den jag

”Jag tycker nog att jag framstår som lite arrogant.”

först trott och att jag har för mycket integritet för att svansa efter.

Hon upplevde också frustration över att bo under samma tak som 23 andra tjejer. I programmet beskrev hon det som "ett hus fullt med air heads."

– Jag kan stå för exakt allting jag sagt och gjort. Men jag tycker nog att jag framstår lite arrogant och det är jag lite irriterad över.

Man fick vara på sin vakt.

När man satt i intervju frågade de alltid väldigt ledande frågor, så man fick alltid tänka fem steg i förväg. De vill väldigt gärna vinkla ens karaktär.

Men är du inte rädd att arbetsgivare ska döma dig efter det här? Det är ändå lite tabu att vara med i dokusåpor.

– Jag får hoppas att eventuella arbetsgivare inte kollar på skiten. Nä, men det är ingenting jag hymlar med. Som jag sagt till mina kompisar: Det finns ju de som kan se ner på mig nu och tycka att jag smutsat ner mig. Men samtidigt är jag mig själv och om de gamla gubbarna som ska anställa mig är så trångsynta att de tycker det, då vill jag ändå inte vara där, säger hon och skrattar.

”Jag får hoppas att eventuella arbetsgivare inte kollar på skiten.”

Kunde inte ta sig upp ur sängen När Gadden träffar Anneli på Nobis hotel har hon inte hunnit vara på så många intervjuer. Parallellt med kandidaten i företagsekonomi läser hon en kurs i ledarskap och ledarskapsutveckling samt en kurs i praktisk projektledning. Dessutom håller hon och en vän på att starta upp ett eget företag inom hälsokost.

Men så här lugn inför arbetssituationen hade Annefrid inte varit för tre år sedan. Då kom hon inte upp ur sängen. Hon kände inte igen sig själv. Från att ha varit festens sprudlande mittpunkt ville hon plötsligt undvika social kontakt. Studierna blev också lidande när hon slutade gå på föreläsningarna.

Panikångestattackerna, något hon aldrig känt av tidigare, kom allt oftare. Det hände att läpparna blev alldeles blå.

– Jag gick in i väggen våren 2012. Jag var väldigt involverad i en juristmässa, tränade fem gånger i veckan, jobbade halvtid, läste en riktigt köttig kurs och hade ett stort umgänge. En dag tog det bara stopp. Jag var så jäv-

la sjuk, rent ut sagt. Som om någon slagit mig i huvudet. Ändå skulle det dröja flera månader innan hon sökte hjälp. När hon och hennes dåvarande pojkvän var ute och seglade samma sommar rann det över.

– Jag älskar att segla, men när jag fick ännu en ångestattack fick han nog och sa åt mig att jag måste gå till läkaren.

Efter några dagar tog hon mod till sig och gick till närakuten.

– Det var inte så att jag funderade på att ta mitt liv, men jag ville inte leva. Doktorn på akuten frågade hur det var med mig. Jag mår inte bra! ropade jag och tårarna forsade.

Vågar ta chanser Annefrid fick medicin utskriven mot depression, men det som hjälpt mest är stödet från familjen. Med hjälp av sin faster som är utbildad KBT-terapeut började hon försöka förändra sitt levnadssätt.

– Man vill ha det perfekta livet men fattar inte att man bryter ner sig själv. Det jobbigaste var att erkänna för mig själv att jag inte klarade allt. Att säga de orden i huvudet var så tufft. Men det har fått mig att växa också.

Hon återkommer till kalendern som ligger på bordet framför henne. Den är i svart läder och har ett litet emblem från Annefrids favoritcafé hemma i Göteborg, där hon alltid köpte sin morgoncappuccino.

– Jag vill jättegärna och väldigt mycket. Innan kunde jag planera in saker i kalendern men skjuta upp dem om det dök upp något roligare. Men när jag gick i terapi fick jag lära mig att faktiskt göra det som står i kalendern. Och om jag börjar skjuta upp saker så vet jag att det är ett varningstecken. Då har jag för mycket att göra, säger hon.

Ett kalenderstyrt liv kan låta inrutat och begränsat men för Annefrid erbjuder strategin mer frihet och ork att göra roliga saker. Hon är på sluttampen av studierna men nyss var hon på en spontan weekend i Moskva och snart bär det av till London. När jag påpekar att det låter mycket skrattar hon. Det finns en viktig skillnad i beteendet.

– Allt som hänt har fått mig att inte ta så himla hårt på livet och faktiskt kunna ställa upp på en grej som Bachelor. Nu känner jag mig själv tillräckligt bra för att veta vad jag klarar av, säger hon.

”Att säga de orden i huvudet var så tufft.”

”Det låter kanske lite töntigt men hon är en av de bästa personerna jag har träffat. När jag först fick reda på att hon sökt in till Bachelor undrade jag vad hon höll på med. Jag var lite skeptisk och jag minns att vi diskuterade karriären. Men det är ju inte Paradise Hotel precis. Och om någon ska slå sönder den typen av fördomar kring dokusåpor så är det Annefrid. Det var coolt och modigt gjort.”

”För mig har hon varit lite som kaninen i ett greyhound-race. Jag har alltid följt i hennes fotspår. Men när jag fick reda på att hon skulle vara med i Bachelor trodde jag att det var ett elakt skämt. Jag vet inte riktigt varför det kändes så jobbigt, men jag tror att jag var rädd för hur hon skulle framställas. Jag försökte övertala henne att inte vara med, men nu har jag sett ett avsnitt. Det var ganska schyst vinklat.”

OLIVIA CROMWELL LÖNNROTH, F.D KURSARE, JURISTPROGRAMMET

ALFRED JOHANSSON, LILLEBROR

ANNEFRID JOHANSSON 20 Gaudeamus 1/2016

Bor Stockholm. Ålder 26 Familj Pappa, mamma, lillebror och plaststorasyster. Läst på SU Företagsekonomi med inriktning ekonomistyrning. Drömyrke Managementkonsult eller en inspirerande kvinnlig ledare för ett företag. Kuriosa Gick seglargymnasiet och har seglat över Atlanten två gånger. Favoritbok Tycker inte om att läsa men gillar att bläddra i Elle och Dagens industri när tiden finns.

”Man vill ha det perfekta livet men fattar inte att man bryter ner sig själv.”

1/2016 Gaudeamus 21

SKAPANDE OCH KREATIVITET

Foto: Caroline Sepp

Kultur

Uppstoppade djur, glitter och en kendocka som kräks blod. Ett av de nya konstverken i biblioteket är Anna-Maria Ekstrands verk "Rovfågel med stor andhona".

Djärv konst i nya biblioteket Universitetsbiblioteket har inte bara renoverats, det har även bytt konst. Djärvhet har varit ett av ledorden när man valt ut konsten.

– Snyggt fast psyko! utbrister en av studenterna på plats.

Gaudeamus frågar studenterna Jessika Rödin, Johan Lindstedt och Jens Forsberg vad detycker om verket.

– Vilket brutalt! säger Jessika Rödin.

– Usch och fy, tillägger Johan Lindstedt.

Jens Forsberg förmodar att konstnären gjort något konstigt för att väcka tankar.

CAROLINE SEPP

"Ken spyr blod"

När den nya konsten till Stockholms universitetsbibliotek tagits fram har man strävat efter ett resultat som går hand i hand med den numera bortgångna arkitekten Ralph Erskines anda.

Det fanns en önskan om att ge utrymme för fler samtida, kvinnliga konstnärer som väger upp den manliga historien som tidigare dominerat konstscenen, menar Maud Roberts som är bibliotekarie och just nu jobbar med att skriva texter om verken.

Ett av ledorden för urvalsprocessen stavas djärvhet.

Man ville ge mindre utrymme för den dekorativa, försiktiga konsten som godkänns av alla och öppna upp för ett bredare spektrum av konst. Måleri, foto, video, skulptur, installation – det är stor variation på material och teknik.

Matti Kallioinens installation med ljus- och ljudeffekter är ett exempel på vad man kan hitta någonstans mellan bokhyllor och sköna soffor. Den stora, vita, uppblåsbara, rörliga kroppen drivs av ström i en av ljusgårdarna. Är det i mitt huvud det brinner eller är det hela världen som står i brand? är titeln på Ella Tillemas monumentala målning från 2012. Frågeställningen speglar vår tid, något som ekar i oss alla och lämnar utrymme åt eftertanke.

Maud Roberts berättar att Caroline Mühlichs fotografiska verk, där skådespelaren Sverrir Gudnason sitter i ett hörn, väckt starka känslor bland några av studenterna – det var för ångestframkallande.

Efter reaktioner fick verket flytta från tentasalen, där det tidigare hängde.

Anna-Maria Ekstrands verk Rovfågel med stor andhona har placerats lite avskilt så att det ska vara lätt att gå därifrån om man inte vill ha det i närheten.

Vi träffar även språkstudenten Vanhery Kanashiro som utbrister: – Snyggt fast psyko!

Hon studerar detaljerna och fortsätter: – Ser ut som en grav. Ken spyr blod. Ser ni, ett skelett också!

Vanhery Kanashiros klasskompis, Ellinor Bakhuizen, sitter intill och uttrycker att verket är ”högst obehagligt”.

22 Gaudeamus 1/2016

Detalj ur konstverket "Rovfågel med stor andhona".

– Det ser ut som en söt mardröm på väggen, summerar hon intrycken av rosa och blå fjädrar, glittriga lek-saker och blodiga fåglar.

Vanhery Kanashiro tror att det kan handla om att ”my life is not that big”.

Ellinor Bakhuizen ser den uppstoppade rovfågeln med blodig näbb breda ut sina vingar över den döda anden och undrar om det handlar om överlägsenhet.

Camilla Hjelm, ny konstintendent vid Stockholms universitet, har lett projektet med den nya konsten. Akademiska hus som ansvarar för lokalerna, Statens konstråd som deponerar konst samt konstnärer har också varit i ständig dialog med biblioteket.

Information om de nya verken läggs upp på bibliotekets hemsida under våren och fler verk väntas komma till det övre planet.

Foto: Caroline Sepp

SKAPANDE OCH KREATIVITET

Kultur

KULTURTIPSET

KRÖNIKÖR CELIA AHLSTRÖM SÖDERLING Foto: Mikael Axelsson/Naturhistoriska riksmuseet.

Gratis entré på museer

Arbetslivet vs studentlivet ÅTTA ÅR IN i arbetslivet så börjar jag studera. Senare än

vad jag tidigare trott, men det blev av. Något som jag börjat tvivla på med åren. Plötsligt kändes det rätt och nu visste jag också vad jag ville studera.

Yrkeslivet för mig har inneburit fyra olika branscher, flera olika roller och möten med människor. Jag har jobbat med försäljning, projektledning och som chef.

Så vad tar jag med mig in i studentlivet? Erfarenhet så klart, exempel att koppla samman med det som teorierna och föreläsningarna handlar om. Men det är ändå en omställning. Det är mycket jobbigare att

”Som student förväntas man vara mer passiv.” studera i åtta timmar än att arbeta åtta timmar. På alla arbeten som jag haft så har delar av arbetet blivit rutinmässigt vilket avlastar koncentrationen och orken.

Men att ta in nya intryck hela dagen och bara fylla på med ännu mer information och kunskap är uttröttande på ett helt annat sätt, om än också fantastiskt roligt.

Efter att ha haft en stabil ekonomi hade jag vant mig vid att om jag ville ha något så kunde jag köpa det.

Tanken ”det har jag inte råd med” förekom extremt sällan. Det är något som ändrats sedan studierna började. Det handlar som alltid med ekonomi om prioriteringar, men det är mycket som har fått stryka på foten. Det som jag blivit lite förvånad över är att det

är utan alltför stor uppoffring. Men ibland infinner sig ändå känslan av att jag är tråkig som inte vill/kan spendera pengar när vänner eller sambo vill hitta på något roligt.

När jag började studera i höstas, 26 år gammal, så kände jag mig just ”gammal” och till och med lite utanför, att jag inte passade in i situationen. Det var nog både kopplat till åldersskillnad mot genomsnittet i gruppen och det nya formatet. I arbetslivet behöver man kunna fatta snabba beslut, alltid producera mot deadlines och hela tiden tänka själv. Som student förväntas man vara mer passiv och ta in forskning och föreläsarnas kunskap utan att ifrågasätta eller tänka för mycket själv. Det tog emot lite, det var tvärt om mot vad jag var van vid. Det är en chock att gå från att ansvara och genomföra beslut utifrån händelser i arbetslivet till att ta emot förklaringar och svar ”så här är det” i studentlivet. Men det är fantastiskt roligt när man vant sig.

Erfarenheten från deadlines och att kontinuerligt prestera är dock en stor fördel då det hjälper mig i det egna ansvar som studier innebär. Jag känner att lärande är ett privilegium och nu börjar ett lugn infinna sig i mitt liv. Så här, en termin in i studierna, har jag landat i situationen och ser fram emot resten av mina två och ett halvt års studier.

Celia Ahlström Söderling pluggar andra terminen på Perso-

Den 1 februari i år infördes gratis entré på flera av landets statliga museer. Hela fjorton av dessa ligger i Stockholm och med på listan står Naturhistoriska riksmuseet. Så den som tillbringar mycket tid runtom på Frescati har ett guldläge: Naturhistoriska riksmuseet ligger bara ett stenkast bort!

Varför inte ta en rundtur nästa håltimme för att spana in den pyttelilla Gryningshästen (Sifrhippus sandrae, på latin) eller bekanta dig med delar av Carl von Linnés botaniska samling?

Cornelia Thomasson

PLUGGMIXEN STUDENTERNAS SOUNDTRACK Reporter Cornelia Thomassons bästa låttips när man jobbar mot deadline.

Fleetwood Mac – Everywhere Inled med lite "glada känslor".

Lura hjärnan med förälskelse i ljudform.

The Clash – London Calling För att jag ska hålla tempot uppe behöver jag musik med takt, men det måste vara bekant.

Annars lyssnar jag för noggrant och glömmer mina uppgifter.

nal-, Arbete & Organisations-programmet, efter att ha jobbat som boknings- och systemchef. Hon gillar att umgås med och träffa människor och har ett stort intresse för böcker.

CELIA TIPSAR

KC & The sunshine band – Give it up Någonstans tar energin slut. Oavsett hur många kaffe du slurkat. Sträck på dig och dansa ut stresshormonerna till den här ostiga 80-talsdängan.

ATT TÄNKA PÅ FÖR DIG SOM BÖRJAR STUDERA EFTER NÅGRA ÅRS ARBETSLIVSERFARENHET:

Alex Chilton – Hey! Little child Känn in rytmen i fingrarna och skriv. P.S Funkar också bra att dunka huvudet i takt till.

ÄNDRA MOBILABONNEMANG, FÖRSÄKRING och andra avtal till studentavtal så tidigt som möjligt, det spa-

Chase & Drive – A real hero It's done. Låt eftertexten rulla. Det är över nu.

rar du ganska mycket pengar på.

GÅ MED I en fackförening som är relevant för din utbildning. Det betyder ofta relevanta träffar, tidningsprenumeration samt rabatt på försäkring med mera. Därigenom kan du även få cv-hjälp, insikt i lönenivåer och liknande.

LYSSNA!

HA KUL, NJUT av det annorlunda formatet och ta till vara det bästa både från din tidigare erfarenhet och s­ tudierna.

På gaudeamus.se kan du lyssna på alla pluggfavoriter via Spotify.

1/2016 Gaudeamus 23

Tips & Pepp

PÅ OCH UTANFÖR CAMPUS

Uppsats utan ångest Det närmar sig uppsatstider och oavsett om du ska skriva B-, C- eller D-uppsats kan det kännas som att bestiga Mount Everest. Utan syrgastub. Gaddhen har satt ihop en lista med saker att tänka på.

CORNELIA THOMASSON (text & illustration)

Planering är A och O

Kosten

Var ledig när du är ledig

Det låter uttjatat men kan inte sägas nog. Det duger inte med någon fjuttig utstakning som du lämnar in tillsammans med ditt pm och sen inte tittar på igen. Nä. Planeringen måste gå beyond that. Känn efter när på dygnet du är som mest effektiv (hint: de flesta jobbar bäst på förmiddagar) och ge dig fan på att jobba med uppsatsen under de timmarna. Sätt upp dagliga delmål för dig själv som går att mäta, till exempel att du ska hitta tre användbara teoretiker eller skriva två sidor.

Om du drabbas av skörbjugg är det lite svårt att bli klar med uppsatsen, eller hur? Gaddhen vet hur tacksamt det är att köra på kaffe-nikotinoch-croissant-från-Pressbyrån-dieten, men det du egentligen behöver är mindre koffein och mer allsidig kost. Gör storkok och bunkra upp med matlådor. Det kommer revolutionera ditt liv.

Oavsett om du är en slacker eller aspirerande arbetsnarkoman är det bra för orken och motivationen att ta pauser. Om du gjort en bra planering har du redan tänkt ut det här, annars är det dags att planera om. Heltidsstudier innebär 40 timmar i veckan, inte mer. Sprid timmarna så att du får åtminstone en helt ledig dag.

Skaffa en kompis och få perspektiv Om du skriver uppsats ensam är det lätt att gå vilse i dina egna resonemang eller stå och blinka med markören på samma ställe för länge. Haffa en kursare som du litar på och fråga om ni inte kan läsa igenom varandras utkast och diskutera över en fika då och då.

24 Gaudeamus 1/2016

Ställ krav på handledningen Även om det inte alltid känns så, så är handledarens uppgift att vara där och hjälpa dig genom din uppsats. Visste du att du har rätt till ett visst antal (oftast ganska många!) timmar med din handledare?

Hur många varierar från institution till institution men det ska framgå av kursplanen. Om du inte får de timmar du har rätt till hör du av dig till kursansvarig.

PÅ OCH UTANFÖR CAMPUS

Tips & Pepp

På fritiden:

Spelgemenskap Brädspel, rollspel, figurspel och tv-spel. Spelföreningen Speleriet har många strängar på sin lyra.

Gaudeamus gjorde ett besök i Gröna villan.

På övervåningen i Gröna villan träffar Gaudeamus Max Elmgren, ordförande i Speleriet, som visar figurspelet Warhammer. Några medlemmar håller på och ställer i ordning för en spelomgång. De brukar även hålla till här och måla sina modeller och det finns planer på att sätta upp ett skåp där man kan visa upp dem.

Speleriet är en spelförening som har funnits ganska länge. Man gick från spelkvällar till att bli en faktisk spelförening för fyra år sedan. Föreningen är en fristående undersektion till Naturvetenskapliga föreningen på Stockholms universitet och är ansluten till Sverok, ett ungdomsförbund inriktat på att sprida spelhobbyn.

Speleriet ses i Gröna villan varje tisdag, och alla är välkomna att delta, studenter som ickestudenter, ung som gammal I det inre rummet spelas brädspel i olika grupper. Det brukar även spelas rollspelskampanjer till och från, och kortspelet Magic: The Gathering är också populärt. Det är blandade personer som kommer, med det gemensamt att man vill spela spel med andra.

Föreningen anordnar klubbmästerskap och åker på spelkonvent tillsammans, där man kan få medsponsring på biljettkostnaden. På brädspelssidan finns 60–70 spel att välja mellan. Brädspelen tar allt mellan några minuter och hela kvällen att spela klart. Vill man tes-

Varje tisdag är det spelkväll i Gröna villan. Max Elmgren som läser sista året på masterprogrammet i meteorologi är ordförande i föreningen.

Foto: Celia Ahlström Söderling

ta Warhammer finns det möjlighet till det innan man köper eget. Många av spelen har regler på engelska så utbytesstudenter är varmt välkomna.

På nedervåningen har en annan underförening till Speleriet till. De spelar Super Smash Bros. Melee, ett tvspel från början av 2000-talet. Hos SMASH spelas turneringar där mellan 30 och 50 personer deltar varje gång.

När, var, hur?

Speleriet ses i Gröna villan på Frescati varje tisdag. Från 16.00. Det händer även att man har specialöppet, som den 29 december då det var mellandags-LAN. Speleriet har även öppet på sommaren vid intresse. Håll koll på öppettider och vad som spelas är på föreningens facebooksida Speleriet.

!

Celia Ahlström Söderling

Foto: Helena Jönsson

FRÅGA STUDENTOMBUDEN Hur många handledningstimmar?

Måste jag anmäla mig till tentan?

Hej studentombuden!

Jag ska skriva min kandidatuppsats den här terminen och undrar vad som gäller kring handledning. Än så länge har jag inte fått så mycket information och undrar om ni kan svara på några frågor.

Jag undrar hur många timmars handledning jag egentligen har rätt till och om jag kan byta handledare om det inte fungerar mellan oss?

Hej! Jag läser min första termin på Stockholms universitet och ska ha en salstenta om tre dagar.Jag har dock glömt att anmäla mig till tentan men har pluggat och förberett mig för att skriva den.

När jag kontaktade institutionen svarade de att jag inte får skriva tentamen utan får anmäla mig i tid till omtentamen. Detta har gjort mig väldigt orolig! Får de göra så? Jag har hört från en kompis som läser ett annat program att om de glömmer att anmäla sig får de skriva tentamen i mån av plats. Vad är det som gäller egentligen?

?

B

Hej B, I kursplanen finns det information om hur många handledningstimmar du har rätt till.

Jag skulle rekommendera dig, att när kursen startat, fråga din handledare om vad som ingår i handledningstiden, exempelvis handledningsmöten, mejlkontakt, läsa ditt material etc.

Det är även i kursplanen som det ska framgå om det finns omständigheter som gör att en har möjlighet att byta handledare.

Om det uppstår problem, ta kontakt med din institution direkt, ju tidigare du kontaktar dem desto större är chansen att de kan hjälpa dig.

Lycka till med uppsatsskrivandet!

!

Emma Pedersen, Parasto Rosencrantz och Nouseibah Elobeid är studentombud på Stockholms universitets studentkår.

Få svar på dina frågor!

Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade.

Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se

EMMA PEDERSEN

?

Hej! Jag förstår att du är orolig och vill veta om du ska få skriva tentan eller inte. Enligt Stockholms universitets regelverk kan en institution besluta att endast studenter som anmält sig i förväg tillåts skriva tentamen. Det innebär att din institution inte gjort något fel när de hänvisat dig till omtentamen.

Bör dock noteras att olika institutioner har olika regler. På institutionen din kompis tillhör verkar de til�låta studenter som inte har anmält sig att få skriva i mån av plats.

Lycka till!

!

PARASTO ROSENCRANTZ

1/2016 Gaudeamus 25

In English

FOR INTERNATIONAL STUDENTS

Joakim Andrén, Daniela Guasconi and Julia Videgård hopes that Stockholm University will stop investing in companies making profits from fossil fuels.

Photo: Cornelia Thomasson

They want a fossil free university A campaign calling for Stockholm University to divest in fossil fuels receives support from the Vice-Chancellor but must wait for the University Board's final decision.

Vice-Chancellor Astrid Söderbergh Widding received rousing applause at the annual Lucia ball on 13th December 2015, when she expressed her wish that Stockholm University divest – retract investment – in fossil fuels.

This came following a meeting five days earlier with representatives from student society Symbios and environmental organisation Fossil Free Stock-

holm University. They had with them 1 090 signatures and a simple request: that over the next five years Stockholm University divest in companies making over five percent of their profits from fossil fuels.

– We got 15 minutes with the ViceChancellor in which we presented our arguments for divestment and showed her the signatures, says Julia Videgård of Fossil Free.

still high after the Lucia ball.

– We hope to have another 500 signatures before the next submission on 1st February, says Julia.

– Many people are shocked when we tell them that Stockholm University invests money in fossil fuels. But, if we can spread information about this, we can also increase pressure on SU, says Daniela.

Hope to get more signatures

The signatures seem to be flooding in.

Nearly 1 300 according to Joakim, but the battle for a fossil-free Stockholm University is not yet won.

– The Vice-Chancellor agreed with us,

With Julia are Joakim Andrén from Fossil Free and Daniela Guasconi, chair of Symbios. They have just come back after the Christmas break and spirits are

The University board meeting

but we won't know the outcome until the University Board has had their meeting, says Daniela.

The University Board will make a decision regarding the revision of its investment policy on 15th February.

The policy currently prohibits investment in pornography and weapons.

Symbios and Fossil Free hope that fossil fuels will be added to that list.

Julia says: – By investing in fossil fuels they are ”un-investing” in our futures. It's a huge double standard.

Text: Cornelia Thomasson Translation: Sophie Atkins

Photo: Mimmi Nilsson

”This substantial increase is unprecedented”

This year many of the applications for the international Masters programmes came from USA, Turkey, Bangladesh, Egypt and China.

26 Gaudeamus 1/2016

Stockholm University has received 11 400 applications to its international Masters programmes this autumn – a 62 percent increase on last academic year.

The number of applications received had remained constant since 2011, when tuition fees for non-EU/EEA students were introduced. That has now changed with applications to Stockholm University's international Masters programmes up 62 percent compared with last year.

Most notable has been the increased number of applicants from Egypt; with 872 applications received compared

with 46 last year.

– This substantial increase is unprecedented, says Peter Wretling, Head of Admissions and Student Services at Stockholm University.

Peter Wretling believes that current unrest in large parts of the world is behind the large number of foreign applicants to all Swedish Universities and Colleges this year.

Stockholm University also received high numbers of applications from USA, Turkey, Bangladesh and China.

Text: Cornelia Thomasson Translation: Sophie Atkins

FOR INTERNATIONAL STUDENTS

In English

COLUMNIST FANNY WALLER DAHLIN

Put the blame on patriarchy SEXUAL VIOLENCE COMES in all shapes and forms.

Brandon Wu is taking a course in Swedish culture, because he wants to broad his horizon.

Photo: Cornelia Thomasson

”Stockholm looks like a fairytale” Brandon Wu, 22 years old, is an exchange student originally from Nanking, China. After three years at University of Michigan he's ready to take on Stockholm University.

What are you studying at Stockholm University?

– I’m taking a course in Swedish culture. Later this semester I will also take a course in fashion. Sweden is known for its fashion.

Why did you chose to come here?

– I’m originally from China, but I’ve been studying at University of Michigan for three years, and they are exchange partners with Stockholm University. I like to travel and broaden my horizons and I think that if you want a modern perspective of culture and economy, Sweden is a good place.

How long have you been in Stockholm?

– Just about two weeks! Stockholm looks like a fairytale. The architecture is beautiful.

Is there any big differences from your hometown?

– Nanking has a rich history and therefore we always

talk about history there and what we've learned from it.

Like all the time. Stockholm doesn't seem to have the same attitude. Here people are talking about currents events. And for young people Nanking is boring. Most of us get good grades and move somewhere else.

The number of international students who want to study at SU has increased with 66 percent since last year, and a lot of those people are from China. Why could that be?

– I think it has something to do with the fact that the demand for college education is much higher than the supply of educational resources in China. There is a huge young population of my age in the country and they desire for good college education. European countries have excellent reputation in college education and that’s why many Chinese students come to study in Europe instead.

Cornelia Thomasson

ASK THE STUDENT OMBUDSMEN Photo: Helena Jönsson

The students in my group are lazy Hi! I’m writing to you because I feel a bit frustrated. I’m on a course where my grade is based on a paper that I have to write with two other people.

We were randomly assigned to our groups by our teacher.

The problem is that I know that the two students in my group are kind of lazy. I’m afraid that either I’ll have to do the whole paper by myself while the other two don’t do as much or that I’ll get a lower grade because of their lack of effort. Can you help me out?

?

Hi, I can understand if you feel frustrated, but I have some good news for you. According to Stockholm University’s rules and regulations group examinations should allow an individual evaluation of each student’s contribution. This means that your grade should be based solely on your performance in the paper.

My advice is to have a meeting with your group, where you can discuss your expectations about the paper and the amount of effort that should be involved. It’s also a good idea to divide up the work, so that each member knows what they are expected to do and everyone is on the same page. Dividing up the work is also beneficial if problems should occur in the future and the group has to split up.

Best regards, NOUSEIBAH ELOBEID

!

Emma Pedersen, Parasto Rosencrantz and Nouseibah Elobeid are Student Ombudsmen at the Student Union.

Get answers to your questions!

The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers.

From direct attacks to unwanted comments.

From groping to nag shags. It pervades our whole society through the influence of patriarchy. We say time and again that it is never too late to stop a sexual act, to say ”I wanted this at first but I don’t want it any longer so I’m calling it off” – but there are so few who dare to. Why? Patriarchy.

Sweden is often seen as an equal country. For instance in The Global Gender Gap Report from 2013 Sweden is ranked as number four in a list of the top countries for women to live in. The first three are Iceland, Finland and Norway. Perhaps the patriarchy is less visible here than in many other countries around the world, but that doesn’t mean it doesn’t exist. Unfortunately.

IN THE RECENT past, a number of men in Sweden

have written about sexual violence in response to the mass attack in Köln, Germany. The night when a large group of men attacked women and harassed them sexually. Many of these male writers seem shocked. How could this happen? And so close to us? I wonder how it’s possible that they ”It’s not can be surprised. It’s terabout rifying – but it’s nothing new. culture, Now that the discusbut about sion about sexual violence structure ” makes itself heard with particularly loud voices in social media, unfortunately much of the disgust is directed towards other cultures. But sexual violence didn’t enter Sweden along with the boats from the Mediterrian Sea. It was already here.

Sexual violence taking place behind the walls of home did already occur, so did groping at clubs and work places. It’s not a certain kind of men who respond to disinterest with "you are too ugly for anyone to like anyway, you wh*re."

.

IT'S NOT ABOUT ethnicity – it’s about patriarchy.

It’s not about culture, but about structure. Sexual violence is not in the genes, but in the society we live in. Women didn’t suddenly become opressed when our government opened the gate for refugees. We have been for decades.

I urge you to look at yourself, look at your friends, your class mates and your teachers. Talk, discuss, listen, be aware, be perceptive. The lack of a ”no” is not synonyme with a ”yes”.

Fanny Waller Dahlin studies Cultural Studies at Stockholm University, and is also a photographer in Gaudeamus.

1/2016 Gaudeamus 27

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus Ansvarig utgivare: Linda Carlsson, Samverkansavdelningen Redaktion: Martin Björinge, martin.bjoringe@su.se Foto: Clément Morin, Eva Dalin, Niklas Björling

Stockholms universitet i Gaudeamus Det är klart att jag kan fantisera om att skriva på heltid. Och vem vet, jag kanske provar på det någon gång.

Jens Lapidus i intervju i bokbloggen Den döda zonen.

Profil Lisa Ehlin Utbildning: Kandidat i Beteendevetenskap med inriktning socialpsykologi, Master i Modevetenskap och Doktorand i Modevetenskap kopplad till Forskarskolan i Kulturhistoriska Studier.

”Selfies och mode går ofta hand i hand, i att exempelvis ta en bild av sig själv i en outfit. Båda praktikerna anses ytliga och självupptagna, men ytan är också den plats där vi strukturerar oss själva och våra kroppar”, säger Lisa Ehlin.

Digitala bilder har blivit en central del av samtidens verklighetsuppfattning, visar Lisa Ehlin i sin avhandling Becoming Image. Perspectives on Digital Culture, Fashion and Technofeminism i modevetenskap.

– Tydligt är att vår digitala era inte har gjort oss mer separerade från varandra eller att våra liv har blivit mindre kroppsligt upplevda, snarare tvärtom.

Det digitala verkar nå oss och våra kroppar alltmer, säger Lisa Ehlin.

Avhandlingen tittar närmare på olika typer av samtida digitala bildbruk som selfies och microbloggplattformen Tumblr. Löpande genom avhandlingen finns också modet som en teoretisk kontext till bildanvändandet.

Att vi ofta lägger skam och skuld i att ta en selfie visar på en osäkerhet kring det faktum att en kvinna kan göra sig själv till både den seende och den som blir sedd.

Den feministiska aspekten är viktig för Lisa Ehlin och har varit drivande genom avhandlingen.

– Det finns ofta underliggande strukturer kring vad nya teknologier

är ”tänkta” att användas till och inte.

Selfies var exempelvis inte en del i den ekvationen. Att kvinnor på det här sättet ses som ”amatörer” i teknologibruk för att de väljer att använda apparater på ”andra” sätt speglar tydligt dessa strukturer.

Att skapa egna digitala ”rum” Lisa Ehlin jämför att ta en selfie med att skapa ett eget digitalt ”rum”. Att ta och dela en selfie i sociala medier involverar komplexiteten i att betrakta sig själv och samtidigt bli betraktad av andra. Det handlar ofta om att vara ett subjekt och att ta upp utrymme i ett offentligt rum.

– Att vi ofta lägger skam och skuld i att ta en selfie visar på en osäkerhet kring det faktum att en kvinna kan göra sig själv till både den seende och den som blir sedd. Selfies och mode går ofta hand i hand, i att exempelvis ta en bild av sig själv i en outfit. Båda praktikerna anses ytliga och självupptagna, men ytan är också den plats där vi strukturerar oss själva och våra kroppar, säger Lisa Ehlin.

– Vi klär oss ofta efter bilder vi har i huvudet, eller projicerar en ”bild” av vad vi vill framhålla med oss själva. Vi är så att säga redan vana vid att skapa oss själva som bilder, och genom att löpande ta bilder på oss själva fortsätter denna process av skapande. Numera finns också armband som projicerar telefonskärmen på underarmen. Om vi ser kroppen i större och större utsträckning bli en del av teknologin på detta sätt bör vi verkligen fråga oss vad som är kropp och vad som är bild.

Outforskat forskningsområde Lisa Ehlin vill gärna fortsätta forska inom området.

– Det gäller att fortsätta plocka isär och titta närmare på olika aspekter av det digitala för att förstå vad som är nytt och vad vi har sett förut, och därmed kan lära oss historiskt av. Det är lätt att sätta allt som har med digitalitet att göra i en kategori av ”främmande” men så behöver det inte nödvändigtvis vara. Det här är centrala forskningsområden också eftersom vi skapar lagar och dömer – och bedömer – människor utifrån vad vi tror att vi (och andra) gör relaterat till detta.

FOTO: FÖRSVARSADVOKATERNA STOCKHOLM

Du sköna nya digitala värld 3 frågor till en alumn JENS LAPIDUS Advokat på brottmålsbyrån Försvarsadvokaterna och som författare aktuell med boken STHLM Delete.

1. Vad har du studerat?

– Jag gick juristlinjen men har även studerat idéhistoria, nationalekonomi, media- och kommunikationsvetenskap och filosofi.

2. Vilken nytta har du av din utbildning idag?

– Jag arbetar som advokat. De andra grejerna har nog mer tjänat som en kunskaps och inspirationsgrund för att förstå samhället bättre.

3. Vad kommer du främst att ägna dig åt den närmsta tiden?

– Jag jobbar halvtid som advokat. Resten av tiden skriver jag. Jag kom nyligen ut med en ny bok, STHLM Delete. Så nu funderar jag på nästa grej.

F Ö R DJ U P N I N G | En generös donation från familjen Erling-Perssons stiftelse möjliggjorde starten för Centrum för modevetenskap 2006. Som ett kvitto på en lyckad satsning kunde centrets verksamhet utvecklas ytterligare tack vare en ny donation från samma stiftelse 2010. Idag samarbetar Centrum för modevetenskap med ett tiotal universitet runt om i världen. Men det är inte bara forsknings- och undervisningssamarbeten som är centrala för centrets verksamhet. Sedan starten har också kontakter med museer varit av stor betydelse samt kontakter med modeindustrin.

28

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentavdelningen i Studenthuset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/utbildning

Stockholms universitetsbibliotek Hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, kopiering och läsplatser.

08-16 28 00, forum.sub.su.se, sub.su.se

Följ oss även på: rektorsblogg.su.se facebook.com/stockholmsuniversitet twitter.com/stockholms_univ instagram.com/stockholmuniversity

På gång

Utbildningskatalogen ”Vårt samhälle är inte jämlikt och som individer har vi alla olika erfarenheter och bagage med oss”, säger Christian Edling, jämlikhetssamordnare på Studentavdelningen.

Blir du bemött med respekt?

– Om man behandlas illa ska man säga ifrån. Universitetet ska vara en öppen miljö där alla känner sig välkomna. Det enda hindret för att lyckas med studierna ska vara intellektuella begränsningar.

Orden kommer från Christian Edling som jobbar som jämlikhetssamordnare på Studentavdelningen. Till honom kan du som student vända dig om du till exempel upplever att du utsätts för sexuella trakasserier eller om du uppfattar kurslitteratur som sexistisk eller rasistisk.

– Vi är skyldiga att göra en utredning om en student upplever sig bli behandlad kränkande på grund av ålder, kön, etnisk tillhörighet eller någon annan diskrimineringsgrund, berättar Christian. Alla studenter vid

Stockholms universitet har rätt att bli bemötta med respekt.

Arbetar förebyggande Christian är jurist och tycker att rollen som jämlikhetssamordnare är väldigt stimulerande. Han informerar gärna studenter om universitetets arbete inom området och ordnar ibland seminarier om trakasserier och diskriminering. I jobbet ingår även att arbeta förebyggande med jämlikhet. Till exempel upprättas varje år en likabehandlingsplan som utgör en del av

universitetets mer omfattande plan för lika rättigheter och möjligheter.

– Vi är ett stort lärosäte med över 70 000 studenter och 5 000 anställda och det är inte konstigt att det ibland uppstår knepiga situationer, menar Christian. Vårt samhälle är inte jämlikt och som individer har vi alla olika erfarenheter och bagage med oss. Det är viktigt att sprida kunskap och öka medvetenheten om likabehandling.

Vill du veta mer?

Om du vill kontakta Christian kan du e-posta jamlikhet@su.se. På webben hittar du mer information om jämlikhet och likabehandling vid Stockholms universitet: su.se/jamlikhet

Vill du studera utomlands?

Kom och lyssna på Studentavdelningens informationsmöten om vilka möjligheter som Stockholms universitet

erbjuder när det gäller utbytesstudier.

Utlysningen av utbytesplatser genom centrala avtal VT17 och Nordlys HT16/VT17 hålls på tisdagar under utlysningen i mars. Passa på att få svar på de frågor du har kring ansökningsprocessen.

Plats: Ekosalen i Studenthuset, plan 2.

Tid: 1, 8, 15, 22 och 29 mars kl.16.00– 17.00.

su.se/utbildning/alla-programkurser/utbildningskatalog

Sommarkurser Vill du läsa en sommarkurs? Webbanmälan till sommarens kurser öppnar 22 februari och sista anmälningsdag är 16 mars. Du hittar mer information på webben: su.se/utbildning/anmälan-antagning/viktiga-datum/webbanmälan-till-sommarkurser-öppnar

Stor ökning av sökande till internationella utbildningar Antalet sökande till höstens internationella masterprogram vid Stockholms universitet uppgick till 11 400, det är en ökning med hela 62 procent jämfört med höstterminen 2015.

Snart är nya utbildningskatalogen här. Ta en titt i och låt dig inspireras av utbildningskatalogen för Ht16/ Vt17. Den finns att hämta vid Infocenter i Studenthuset från mitten av februari. Om du vill läsa den digitalt på webben eller ladda ned den i pdf-format hittar du den här:

Studieteknik Har du svårt att få studierna att fungera?

Under vårterminen ges en rad föreläsningar och seminarier i studieteknik där du kan få stöd och nyttiga tips. su.se/studieverkstad/studieteknik

Visste du att …

Universitetsområdets utemiljö har präglats av tidens olika modernistiska ideal. Storskalighet har varit något positivt, enkelhet och rena linjer ett nyckelbegrepp. I planeringen av universitets olika byggnader på 1970-talet ville man behålla ett grönt stråk i öst-västlig sträckning, mellan Arrheniuslaboratorierna och Södra huset, som spridningsvägar för insekter och fåglar från Hagaparken till Djurgården. Det senaste tillskottet i miljön är anläggandet av det våtmarksområde som sedan 2009 finns i Bergianska trädgården. Övriga områden som är värda att besöka är Lappkärret, Laduviken och Spegeldammen vid Stora Skuggan samt sankängarna vid Lilla Skuggan.

Öppet hus 16 mars Funderar du på vad du ska läsa till hösten? Kom till Öppet hus och träffa studenter, lärare och studievägledare från mer än 70 olika ämnen. Ta del av seminarier och prova på-föreläsningar i olika ämnen.

Tid: kl.14–18 Plats: Södra huset och Geovetenskapens hus www.su.se/oppethus 29

Studentkårens nyheter © Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

Aktiviteter för och med studenter hittar du på vår webb: sus.su.se

LEDARE

MEst giLLAt i JAnuARi

Kurslitteraturen är för dyr

SUS på Instagram @sustudentkar

D

e flesta är medvetna om att studenters ekonomiska situation på många sätt är ansträngd. Kurslitteraturen är en av utbildningens dolda kostnader som lämnar märkbara minusposter på studenternas bankkonton.

Men det finns åtgärder som skulle kunna lindra den här utgiften. En av dessa är att öka utbudet av kurslitteratur som går att låna, såväl fysiska som digitala exemplar. Till exempel skulle all forskning som produceras på Stockholms universitet kunna tillgängliggöras kostnadsfritt för studenterna via universitetsbibliotekets hemsida.

En vanlig invändning är att forskare och doktorander kan förlora en del av sin inkomst då de ibland förlitar sig på intäkterna från sina egna publikationer. Argumentet faller däremot på det orimliga i att ha ett system där en underbetald grupp, doktoranderna, ska tjäna pengar på en annan underbetald grupp, studenterna. Doktorandernas

“

Kurslitteraturen är en av utbildningens dolda kostnader som lämnar märkbara minusposter

löner och levnadsvillkor är en fråga i sig och kan inte lösas genom att hålla tillbaka studenters ekonomi.

En annan möjlig åtgärd är att införa ett tak för hur mycket kurslitteraturen får kosta per högskolepoäng, som institutionerna sedan måste förhålla sig till. Kritiker menar att det riskerar att sänka kvaliteten på utbildningen då det möjliga urvalet av läromedel minskar. Samtidigt finns det redan i dagsläget ekonomiska ramar att förhålla sig till, ramar som sätts av studenternas ekonomi. Du kan inte köpa böcker för pengar du inte har. De här ramarna kan förändras, och då måste även utbildningen förhålla sig till den konkreta ekonomiska verkligheten.

Kanske är lösningarna inte perfekta, men de är inte heller omöjliga att genomföra. Ett alternativt angreppssätt vore såklart att höja studiemedlet och öka studenters köpkraft, men innan en sådan förändring av studenters ekonomi sker måste studenter, universitet och beslutsfattare föra en seriös och konstruktiv diskussion om alternativa sätt att minska studenters utgifter i vardagen. Att se över kostnaderna för kurslitteratur är en av dessa. Tillgång till högre utbildning ska inte styras av storleken på studenters plånbok.

VicE oRDföRAnDE isabella Hagnell

isabella.hagnell@sus.su.se

30

Två tapp ra SUS-m ed att hjälp a studen arbetare som tro ter i vårt tsade kyla #suskar tält unde r Välkom n för stveckan .

e dents. Hop ational stu rn te in r fo ka n!

Farewell-fi visit us agai me back to you will co al n io sinternat #suskar #su

Johan ser till att universitetet lyssnar på studenterna

MånADEns MEDARbEtARE Johan Magnéli Studiebevakare Humanistiska fakulteten Hur hamnade du på studentkåren?

– Jag var engagerad i ett studentråd på filmvetenskapen där jag pluggade. Josefin Velander, som var studiebevakare då, frågade om jag ville söka hennes uppdrag. Jag visste inte vad jag skulle göra efter studierna och jag tycker påverkansarbete är kul så jag tog chansen och sökte.

Vad innebär ditt uppdrag?

– Som studiebevakare stödjer jag studentråd på Humanistiska fakulteten genom att ge dem tips, råd och utbildning. Jag försöker garantera att det finns studentrepresentation på alla institutioner inom fakulteten. Jag är också representant i olika beredningar och nämder och för fram studentperspektivet gentemot universitetet på en högre nivå. Dessutom informerar jag om kåren och om studenters påverkansrättigheter på till exempel introduktionsföreläsningar.

Vad har du på gång just nu?

– Vi studiebevakare har just avslutat vårt projekt ”So you think you can påverka”, som handlar om att utbilda studenter i påverkansarbete. Vi fick mycket positiv feedback av deltagarna och kommer utveckla konceptet till vårterminen. Jag håller också på att starta upp nya studentråd på fakulteten och stöttar de som redan finns.

Vad är det bästa med kåren enligt dig?

– Det bästa är människorna, alla är så goa och trevliga. Stämningen är professionell men ändå avslappnad. Det är väldigt motiverande och kul att alla har ett gemensamt mål och brinner för sitt jobb att förbättra studenters situation.

Läs mer om vårt påverkansarbete på sus.su.se/trygghet

Student Union News

4

Membership benefits

1.

2.

The sTudenT union Tips Alina Semiletova our Second Vice President gives her view of four of our best membership benefits. For all benefits go to sus.su.se/en/benefits.

3.

4.

1. sTudenT pubs and clubs Get a membership in a Faculty Club for free together with your membership in the Student Union.

Membership in a Faculty Club gives you among other things, access to student pubs on Frescati.

2. 20 % discounT aT Medley As a member you get 20 percent discount on Monthly Student Frescati Membership at Frescatihallens training center Medley. Regular price 299 SEK per month – Student Union members pay 239 SEK per month!

3. sTudenT housing Membership gives you access to the waiting list of Stockholms Studentbostäder with 8 000 rooms, doorms and small apartments. With a bit of luck you can get housing with only a few months on the waiting list.

4. 130 seK To use for lunch and fiKa Become a member before 15th of March and pick up a customer card at our serive desk in Studenthuset.

It´s loaded with 130 SEK which you can spend at Högskolerestaurangers venues on campus.

The sTudenT union QuesTion

what will your student union association focus on this term?

The Student Union works as an umbrella organization where we help around 20 associations with marketing, facilities and economic support. Student Union associations are open for all students. Find more info on sus.su.se/en/clubs-councils.

MiKael ÅsTröM, presidenT, aiesec (neTworK of young leaders)

– We will have several events to equip you with the necessary leadership skills, and to help you prepare for your job search or international internship experience.

I encourage you to take the step in your career of going on an internship abroad as this could be a life-changing experience!

erica rose, coMMunicaTions TeaM, TedxsTocKholM (local Ted-liKe experiences)

– In 2016, we’ll continue with our TEDx events, after works, contests, and streaming of live TED talks. Taking part in the community allows you to meet curious and openminded individuals from different backgrounds in a unique setting where ideas are shared and people connect!

alexandra bryngelsson, MarxisTisKa sTudenTer

–We will continue to have exciting discussions every week, and it is going to be yet another exciting year.

USA: Will Bernie Sanders get the nomination? Will he win? Will the next American president be a self described socialist?

The Euro crisis? Will China and BRIC crash?

3131

Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm

a t s ä n r å v u Är d ? r ö t k a d e r s nyhet Nu söker vi efter nyfikna reportrar, grymma fotografer och skickliga illustratörer.

Redo för mer ansvar?

Bli redaktör för nyheter, forskning, karriär eller kultur!

Hör av av dig till redaktionen på

gaudeamus@sus.se