Gaudeamus1_13

nummer 1/2013 Stockholms Universitets studentkårs tidning årgång 89

Gaudeamus With summaries in English

forskningsessän Allt fler jobbar på sina relationer i den digitala spelarvärlden.

Kärlek på SU Gaudeamus har pratat med några som älskar aktivismen och varandra.

Sid 26–27

kärlek för medlemmar

kärlek för film

kärlek = geléhjärtan?

Kåren på SU arbetar hårt för att vinna nya medlemmar. Sid 6–7

SU:s nya rektor om lusten som lett henne till toppen. Sid 20–21

Är det dags att modernisera jippot som kallas Alla hjärtans dag? Sid 24

EFTERLYSNING! Är du som student något av följande: • sur på en kursansvarig?

• irriterad på litteraturlistan som är otydlig?

• frustrerad över godtyckliga betyg?

• jättenöjd med hur du har löst din boendesituation?

• fnissig över tanken på din superstudieteknik?

• laddad inför en drömpraktik?

• sugen på att berätta något annat för oss?

Då vill vi veta mer!

Kontakta oss på gaudeamus@sus.su.se eller 08-674 62 49. Eller kom förbi oss i Nobelhuset!

PS. Du följer väl oss på Twitter @gaudeamus_su?

Se mer information på

gaudeamus.se 2 Gaudeamus 1/2013

nr 1/2013

Innehåll

Gaudeamus nr 1 2013 4. Debatt 5. Nyheter 9. Ett ögonblick 10. Utrikes 12. Ny forskning 14. Forskningsessä 16. Reportage 20. Porträtt 22. Kultur 26. Tips & Pepp 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

”I will bring someone to the meetings who speeks Swedish.”

Dayna Knotoová, the first international student elected as President for a Student Council, is not worried because she does not speak Swedish. Ett ögonblick sid 9.

”Det orsakar oro och stress för många som skulle behöva lämna Sverige.”

Studentkårens Anatolii Dulodenko om hur Migrationsverkets väntetider försvårar för internationella studenter.

”Åk på exkursion tillsammans om ni kan” Ida och Daniel Oquiñara är gifta och väntar sitt första gemensamma barn. De träffades på en kurs i geokemi för drygt tre år sedan.

Läs deras tips om hur man träffar kärleken på SU. Sid 26.

Intro:

Kärlek och bråk Den här tidningens utgivningsdatum är 14 februari

och vi kunde inte riktigt låta bli att ta upp Alla hjärtans dag. Fast inte på vilket sätt som helst. Att okritiskt skriva om Alla hjärtans dag-gåvor och kärleksfluff var inte riktigt Gaddens grej. Så när vi skriver om kärlek på SU handlar det lika mycket om kärlek till kurskompisar eller livet på campus som den där romantiska tvåsamheten (s. 26).

Stephanie Demmler gräver ner sig i själva fenomenet Alla hjärtans dag i sin kulturessä (s. 24). "Är det inte dags att modernisera traditionen snart?" frågar hon sig och refererar bland annat till en undersökning som visar att över hälften av alla ungdomar känt utanförskap just den 14 februari.

Mer relationssnack blir det i forskningsessän där sociologen Lina Eklund berättar om varför dataspelande är så viktigt för våra relationer (s. 14). Och sedan var det ju ett oväntat plus att min intervju med nya rektorn bland annat kom att handla om när hon blev förälskad i sin student, som numera är hennes man (s. 20).

Men det här numret handlar verkligen inte bara om kärlek. Missa till exempel inte reportaget om lärarutbildningens flytt från Konradsberg till Frescati som skapat mycket bråk (s. 16). Eller artikeln om sammanslagningar av institutioner som i vissa fall har sin bakgrund i just bråk (s. 8).

Ha en kärleksfull vårtermin! Åsa Kahn, chefredaktör och ansvarig utgivare

Storbråk mellan SU och LHS Lärarutbildningens flytt från Lärarhögskolan till Stockholms universitet har skapat mycket bråk. Hur blev resultatet? Reportage sid 16.

”Det bästa som görs, det görs över ämnesgränserna.”

Nya tider väntar när Astrid Söderbergh Widding tar över rektorsposten. Hon är en spontan filmvetare som vill stötta tvärvetenskapligt samarbete och blir mörkrädd av att det rekryteras lärare på enbart pappersmeriter. Porträttet sid 20.

Månadens medarbetare Stephanie Demmler är 29 år och pluggar förlagskunskap vid Stockholms universitet – en kurs hon trivs väldigt bra på. Tidigare har Stephanie skrivit både nyheter och artiklar för Tips & pepp, men också uppskattade kulturessäer, senast i detta nummer (sid 24). Det roligaste med att skriva kulturessä är att få fördjupa sig i ett visst ämne, tycker Stephanie. I detta nummer är det kärlek som avhandlas. Hon vill arbeta med böcker, skrivande och litteratur i framtiden. En av favoritförfattarna är Hjalmar Söderberg därför att man som läsare får uppleva ett gammalt och annorlunda Stockholm men som ändå är sig likt på vissa sätt.

Hur skulle du beskriva arbetet tillsammans med Gaudeamus i tre ord?

– Lärorikt, stimulerande och kul-att-träffaandra-studenter.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

Medarbetare i detta nummer Elena Antoniou, Ida Bergman, Dani Cosme, Stephanie Demmler, Lina Eklund, Fredrik af Trampe, Touba Guerroumi, Erik Gunnarsson, Iva Horvatovic, Siri Isgren, Freja Istemo, Joel Larsson, Tanja Metelitsa, Josefin Palmgren, Angelica Wågström, Tuva Winblad.

Chefredaktör/ansvarig utgivare (vik) Åsa Kahn 08-674 62 49 asa.kahn@sus.su.se Reporter/redigerare Helena Jönsson 08-674 62 30 helena.jonsson@sus.su.se Chefredaktör/ansvarig utgivare (Tjänstledig) Amalthea Frantz amalthea@sus.su.se

Omslagsbild: Tanja Metelitsa.

Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

KONTAKT Besöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14 A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 35 300 ex (TS 2011) Nästa nummer: 21 mars.

Material: 14 februari – 6 mars.

Annonsbokning Tomat: 046-13 74 00

341 068

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen finansieras delvis av universitetet, vilket regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, däri ingår att tidningen ska skickas till alla studenter.

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

1/2013 Gaudeamus 3

Debatt & Opinion

gör din röst hörd

inlägg i debatten om It på SU:

IT i lärarutbildningarna - ett måste och en rättighet!

Robin Johansson och Pontus Testads debattartikel om

liberala studenter:

”Varning för barn!”

Genom livet kan vi från och till hamna i situationer

där vår inkomst drabbas hårt. Man kan exempelvis bli sjuk eller bli med barn. Fram till 1800-talet kunde detta innebära en katastrof och släkt och vänner fick komma till undsättning. Men med socialförsäkringarnas intåg fanns det ett skydd som var finansierat av frivilliga premier när ens inkomst drabbats hårt. Det är undermåligt att denna framgång ännu inte nått studentgruppen som alltjämt står inför en personlig katastrof i det fall att man blir förälder eller sjuk.

Det sociala skyddsnätet bygger på att vi ska skyddas från inkomstbortfall, och gott så, men problemen hopar sig när begreppet sjukpenninggrundande inkomst ska definieras. Studiemedlet räknas inte till denna kategori och följden blir studenter som står utanför både sjuk- och föräldraförsäkringen. Det är inte attraktivt att vara student i ett land där studenter inte är försäkrade på ett rimligt sätt. Utan studenter minskar tillgången på utbildad personal till företagen som får Sverige att gå runt.

När sjukpenninggrundande inkomst inkluderar stu-

denter slipper studenter se sin inkomst halveras vid föräldraförsäkringen (så kallad ”nollklassad”). Studenter slipper dessutom cirkulera i ett, för studenter, mycket labilt och komplicerat sjukförsäkringssystem som riskerar att trolla bort en betydande del av inkom-

sten, beroende på hur man lägger upp sin egen finansiering. En förändring skulle innebära att studenter får tillgång till de sociala skyddsnäten som gäller för förvärvsarbetande. Det är investering nog att skuldsätta sig mycket hårt samt leva på begränsad ekonomi under sin studietid för att det ska vara rimligt att ta ifrån studenter det sociala skydd som gäller för många andra.

I synnerhet slår osäkerheten och otryggheten mot dem som inte har råd att gå ner till en ännu mer begränsad inkomst. Denna grupp studenter är de med föräldrar utan studiebakgrund och de studenter som saknar finansiell uppbackning hemifrån i det fall att något under studietiden skulle gå snett. I längden innebär det att alla inte har lika möjligheter att studera vid högskola eller universitet.

IT på Stockholms universitet (nr 8/2012) riktar kritik mot IT-situationen på universitetet. Jag håller med artikelförfattarna om att effektiva arbetssätt och flexibel undervisning är viktigt, men vill tillföra ett perspektiv till debatten. Universitetets IT-nivå är framför allt en fråga om kvaliteten på utbildningarna. Vi studenter har rätt att få den utbildning vi sökt till.

Bland de färdigheter och förmågor som nämns för förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- respektive ämneslärarexamen står det till exempel ”visa förmåga I förr numret skrev två IT-studenatt säkert och kritiskt ter om nivån av IT vid SU. använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna” (Högskoleförordningen 1993:100). För att nå examen förväntas lärarstudenterna alltså kunna använda IT i sitt arbete och de har därför rätt att lära sig det under utbildningen.

för barn eller att de som redan har barn måste vänta med studierna av just den anledningen. Än värre att studenter inte kan bli sjuka om de inte har ekonomiskt stöd från välbetalda föräldrar. Det finns inga ursäkter, socialförsäkringarna för studenter måste genast reformeras.

I nuläget verkar inslagen av IT i lärarutbildningarna bero på enskilda studenters eller kurslärares intressen och kunskaper. Lärarstudenterna jag möter vittnar om att IT är sällsynt i undervisningen. Vissa har inte heller tillräcklig tillgång till IT under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.

En del av förklaringen till detta är att IT/digitala verktyg ofta saknas i kursplanerna, i synnerhet i fråga om vad som examineras. Resurserna på universitetet spelar också en stor roll för vilken undervisning som är möjlig att genomföra. Vilken utrustning finns, hur används den och vad kan lärarutbildarna?

Eftersom digitala verktyg, olika medier och olika digitala miljöer nämns i Högeskoleförordningen behöver det även nämnas i lärarutbildningarnas utbildningsplaner och kursplaner. Därför efterlyser jag en omfattande granskning av innehållet i utbildningarna.

Universitetet behöver säkerställa att lärarstudenterna har tillgång till och lär sig att använda IT/digitala verktyg under utbildningen. Det ska ingå i lärarutbildningarna, helt enkelt.

Benny Lindholm

Anna Wallgren

ordförande Liberala studenter

Påverkanssekreterare för lärarutbildningarna,

Det är inte acceptabelt att vi behöver varna studenter

Stockholms universitets studentkår

Vid terminsstart sa Stockholms universitet som vanligt hej till sina nya studenter med en välkomstdag i Aula Magna.

Gaudeamus var på plats och frågade hur läget var.

SU-studenter tycker till

1. Vad tyckte du om Välkomstdagen?

2. Vad är dina förväntningar på dina studier?

CAMILLA JOHANSSON FÖRETAGSEKONOMI

4 Gaudeamus 1/2013

– Det känns som att det är bra organiserat och gratisgrejer är bra.

Jag kom hit för att kolla upp vissa saker och här kan man hitta det man söker och ställa frågor.

– Att jag ska få en bra utbildning som kan ge mig goda utsikter inför framtiden. Jag har läst både i Kalmar och Uppsala tidigare, men om jag ska jobba i Stockholm senare tror jag det kan vara lättare att få jobb med en examen från SU – chansen är ju stor att arbetsgivaren själv kan ha pluggat här.

FREDRIK WALLIN STATSVETENSKAP

– Min akademiska bakgrund är väldigt begränsad så det har känts bra att komma hit och få input och inspiration. Jag lyssnade på den första timmens alla föreläsningar och de var alla givande på sina sätt.

– Jag har mest hållit på med andra utbildningsformer och jobb tidigare så jag ser fram emot att tränas i kritiskt och analytiskt tänkande. Jag läser en kvällskurs på SU nu under våren och ser det som en chans att få insikt i den akademiska världen.

JENS SUNDBERG JURISTPROGRAMMET

– Det har varit givande. Jag lyssnade på föreläsningen om hur man klarar studierna. Det var egentligen sådant man visste sedan tidigare men också några bra tips. Här utanför aulan känns det lite rörigt, men jag kom hit för föreläsningarna.

– En utbildning i hög klass och med närhet till näringsliv och stora organ. Det man har läst är att det ska vara bra lärare här – kompetent folk helt enkelt.

händer i svenska studentvärlden

Nyheter

Oro bland internationella studenter – uppehållstillstånden dröjer månader Långa handläggningsprocesser hos Migrationsverket oroar internationella masterstudenter som vill förlänga sina studentvisum. Studenterna kan inte lämna Sverige utan att riskera sitt uppehållstillstånd.

Helena Jönsson

De flesta internationella masterstudenter studerar vid Stockholms universitet i minst två år. Men man kan bara söka studentvisum hos Migrationsverket för ett år i taget. Som student har man rätt att söka förlängning av visumet flera gånger. Men väntan på visumet kan bli upp till nio månader lång.

– Att det tar för lång tid med handläggningen på Migrationsverket, är ett stort problem som väldigt många masterstudenter klagar på. Det orsakar oro och stress för många som egentligen skulle behöva lämna Sverige för en kortare period men inte kan göra det, säger Anatolii Dulodenko, som är påverksanssekreterare för internationella studenter på Stockholms universitets studentkår och hjälper studenter som kommer utanför Sverige i olika situationer.

Vid Stockholms universitet studerar cirka 70 masterstudenter som kommer utifrån EU. De betalar sina studier antingen via stipendium eller från egen ficka.

Procentuellt sett är det många av de internationella masterstudenterna som känner oro, enligt Anatolii Dulodenko.

Förhindrar praktikplatser ”Om du reser utomlands i samband med att ditt uppehållstillstånd går ut kan det bli svårt för dig att komma in i Sverige innan du har fått ditt nya tillstånd beviljat. Du kan då behöva vänta på ditt nya beslut utanför Sverige.”

Så står det på Migrationsverkets hemsida. Det betyder alltså att en student inte kan lämna Sverige för att resa hem på besök eller delta i akademiska aktiviteter som SU är delaktiga i utomlands. Vissa studenter blir till och med hindrade från att påbörja sin praktik utomlands eftersom handläggningstiden blir för lång.

Migrationsverket ber dem som söker om förlängt visum att söka en till två månader innan visumet går ut. Själv tar Migrationsverket cirka fyra månader på sig att handlägga ärendet.

Foto: Helena Jönsson

– En student blev förhindrad att åka hem för att gå på en begravning för att handläggningen tog så lång tid, säger Anatolii Dulodenko.

Fångad i Sverige På Migrationsverkets hemsida står det också att man bör söka om en förlängning av sitt studentvisum en till två månader innan det gamla visumet har gått ut.

Men det tar cirka fyra månader för Migrationsverket att handlägga ett ärende, enligt egen information på hemsidan.

– För en internationell masterstudent tog det nio månader för Migrationsverket att förlänga hans studentvisum. Han kände sig fången i Sverige, säger Anatolii Dulodenko.

Vad brukar du ge för råd till studenter som är oroliga?

– Om man har tur kan man få kontakt med sin handläggare och försöka skriva ett brev, inte mejl, där man förklarar varför det är brådskande att få en förlängning av sitt visum. Ibland funkar det, men oftast inte, säger Anatolii Dulodenko.

Summary in English Most international Master Students at Stockholm University are studying for two years, but they can only apply for a student visa for one year from the Migration Board at the most. The Migration Board takes a period of four months to accept or deny an application. This time stresses many international students as they are forced to stay in Sweden during the waiting time, according to Anatolii Dulodenko, advocacy secretary for international students at the student union.

If the international students leave Sweden before they have obtained the extension, they risk not getting back into the country. This prohibits students from going on holiday, visiting family, or even start internships in other countries.

Anatolii Dulodenko says that one student had to wait for nine months in Sweden. “He felt captive in Sweden”.

Inte bara långa tider som oroar I september kom Paulo till Sverige för att ta sin masterexamen vid Stockholms universitet. Trots en betald praktikplats tvekar Migrationsverket att förlänga hans uppehållstillstånd. Utan tillstånd måste han lämna sitt drömjobb och sina studier.

Joel Larsson

Paulo, som vill vara anonym, har fått en betald praktikplats som forskningsassistent.

– Det är mitt drömjobb helt enkelt. Men kraven för att få ett förlängt uppehållstillstånd känns orealistiska, och jag har inte summan som Migrationsverket kräver, bara en försäkran från min arbetsgivare om att jag har en anställning som kommer att försörja mig. Om jag inte får tillståndet förlängt så måste jag lämna Sverige.

Pengar saknades För snart sju månader sedan reste Paulo från Brasilien för att ta sin masterexamen inom miljö och energi

i Sverige. För att Migrationsverket ska utfärda ett tolv månaders uppehållstillstånd för en studerande från ett utomeuropeiskt land krävs ett bevis på att man har tillgång till en klumpsumma på 73 000 kronor. Denna summa ska redovisas på ett privat konto för att försäkra att man kan försörja sig själv under studietiden. Paulo hade inte tillräckligt.

– Jag fick från början söka för sju månader eftersom jag inte hade nog med pengar, säger Paulo.

– Jag tänkte att jag skulle kunna söka för de resterande månaderna när jag väl var här.

När han nu måste förlänga sitt uppehållstillstånd behöver han redovisa en ny summa pengar.

Inget personnummer, ingen lön Migrationsverket kräver att man ska kunna redovisa den nya summan på en gång när man ansöker om förlängning. Paulo har bara en försäkran från sin arbetsgivare om att han kommer att tjäna tillräckligt. Dessutom har han precis fått sin ansökan om att få ett svenskt

personnummer avslagen på grund av att hans uppehållstillstånd håller på att gå ut. Utan ett personnummer kan han inte få sin första lön utbetald, vilket placerar honom i en slags ond cirkel.

– Det känns som att vara i limbo, säger Paulo.

Vad skulle du vilja säga till Migrationsverket?

– Jag skulle bara vilja ha en dialog med Migrationsverket, eftersom jag än så länge inte har fått någon respons alls på min ansökan.

Enligt Migrationsverket kan man ibland få dryga ut försörjningssumman med extrajobb, men det finns inget offentligt regelverk för hur mycket eller vilken typ av arbete som godtas. Det är inte säkert att de godtar enbart Paulos anställning som tillräcklig försörjning.

Migrationsverket råder honom att prata med en handläggare, men någon sådan har han inte fått ännu.

– Sverige är det bästa landet att studera i för mig, den bästa platsen för det jag gör. Jag är rädd för att Migrationsverket ska slänga ut mig direkt om jag vågar starta en personlig diskussion.

1/2013 Gaudeamus 5

Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Jakten på nya medlemmar Sedan fem terminer tillbaka är medlemskapet i studentkåren valfritt. Kåren måste därför arbeta aktivt för att locka medlemmar. Vad gör man för att få medlemmar och hur går det? Gaudeamus har undersökt saken.

Helena Jönsson

till Allhuset var marknadsföringen lättare. Då nådde kåren automatiskt fler studenter i och med alla sociala evenemang som arrangerades där. Nu har vi inte råd med det utan får därför strukturera om vårt arbete, säger Malin Forshällen.

Hon är medveten om att morgonens presentation kanske inte var den mest livliga och energiska.

– Alla inne i ett klassrum är inte peppade på att engagera sig. Men det finns ett rätt tillfälle för varje student.

I dag kanske det inte var någon i det klassrummet. Men en annan dag kanske det är någon som har sovit jättegott och är jättepeppad på att göra något åt sin studiesituation. Och då minns man förhoppningsvis att det är kåren man ska vända sig till.

– Antalet medlemmar i kåren har varit högt, relativt sett, ända sedan obligatoriet försvann hösten 2010, säger hon.

Malin Forshällen promenerar raskt till F-huset i Södra huset. Hon ska hålla ett kort introduktionstal för studenter på grundkursen i lingvistik. Som studiebevakare för studenter på Humanistiska fakulteten är det hennes jobb.

Stockholms universitet har 53 institutioner och 17 centra och institut. Stockholms universitets studentkårs fyra studiebevakare kan ha upp till fyra besök på en institution vid varje terminsstart. På vårterminen är det dock färre.

– Som studiebevakare har vi väldigt många institutioner att besöka, men eftersom det går rätt fort så hinner jag med nästan alla, säger Malin Forshällen. ”Lite ringrostig” känner hon sig så här tidigt in i vårterminen, Malin Forshällen, studiebevakare men hon tror att det snart kom- för Humanistiska fakulteten. mer bli bättre.

Att vitalisera kårerna i Sverige ”Regeringen bedömer att frivilliga kårer kommer att stärka och vitalisera studentinflytandet genom att vara attraktiva för studenter att bli medlemmar i.” Så skrev regeringen 2009 i ett pressmedelande om varför man avskaffade obligatoriet. Det innebar att kåren nu var tvungen att rekrytera medlemmar, medlemsantalet var inte bara där helt plötsligt utan man var

tvungen att arbeta aktivt för det.

Och kåren på SU verkar ha gjort ett bra jobb. I höstas krävdes 19 000 medlemmar för att budget skulle nås.

Det målet nåddes nära mitten av terminen och totalt blev det cirka 21 715 medlemmar. Ett nytt mål sattes på 22 500 medlemmar, men det blev inte av. Sedan obligatoriet försvann har medlemsantalet legat på ett stabilt läge på drygt 20 000 vilket motsvarar ungefär 65 procent av antalet helårsstudenter vid SU.

Kaffe och information Att informera nya studenter eller icke-aktiva studenter, om kårens existens och vilket arbete de faktiskt utför är en väldigt viktig del av kårens arbete, enligt kårens ledningssekreterare Jens Petersen.

– Vi kan försöka nå ut och väcka tankar hos studenter som har med ens studiesituation att göra, som vi försöker göra under ”Kaffe på maten”.

Tillsammans med Gisela Janis, studiebevakare, ska Jens Petersen ordna en av kårens mest framgångsrika kampanjer: ”Kaffe på maten” som sker på olika platser på SU veckovis.

– Tjenare, här bjuder kåren på kaffe och kaka för alla studenter. Okej, men kom tillbaka efter föreläsningen så får vi snacka mer då, säger Jens Petersen till två killar på väg uppför trappan innanför entrén till Geovetenskapens hus.

Ett runt bord står uppdukat med termosar, muggar och kakor. På en skylt står frågan ”Upplever du att du

Framtiden är här Höstterminen 2010 var den första terminen där kårmedlemskap inte var obligatoriskt för Sveriges alla studenter på högskolenivå.

– När kårobligatoriet avskaffades undrade många hur framtiden skulle bli. Nu är framtiden här, och vi lär oss fortfarande hur man bäst hittar studenter på SU, säger Malin Forshällen.

Powerpoint-presentationen är bara tre slides och Malin talar om att kåren innebär tre saker för deras medlemmar: trygghet, gemenskap och förmåner. Hon talar i cirka fem minuter om det arbete som kåren gör och avslutar med sin mejladress och sitt telefonnummer. I publiken sitter cirka 20 studenter. ”Vi ses på campus” blir hennes sista ord till studenterna i klassrummet.

Det kommer inga frågor under den avslutande frågestunden, intresset verkar svalt.

Räcker det med ett introduktionsprat på fem minuter för att marknadsföra er för nya studenter?

– Det personliga mötet är ju så klart bäst när man vill skapa kontakt.

Finns det inte effektivare sätt att marknadsföra kåren?

– När kåren hade fri tillgång 6 Gaudeamus 1/2013

Malin Forshällen berättar för studenter i lingvistik vad kåren har att erbjuda.

Foto: Helena Jönsson

händer i svenska studentvärlden

Nyheter

SU får eget förlag Under 2013 kommer Stockholms universitet omorganisera sin förlagsutgivning och formar Stockholm University Press. Förlaget ska fokusera på främjande av utgivning av elektroniska och fritt tillgängliga titlar, så kallad Open access.

– Det är ett stort steg framåt att Stockholms universitet nu får en samlad förlagsverksamhet med tydlig ingång för såväl forskare som allmänhet, säger Lena Gerholm, prorektor vid Stockholms universitet på SU:s hemsida.

Alla titlar ska gå att beställa i tryckt form till självkostnadspris och förlaget har även i uppgift att arbeta proaktivt med marknadsföring av utgivningen.

HJ

gaddensiffran

0

Så många nya studentlägenheter blev inflyttningsklara under det första halvåret 2012, enligt SSCO:s senaste bostadsrapport.

Kårens representanter på plats. Gisela Janis, påverkanssekreterare, Jens Petersen, ledningssekreterare, och Malin Gard, kommunikationsansvarig.

Foto: Helena Jönsson

får/har fått stöd i att skriva akademiskt?”

Framför lappen står fyra glasvaser och en korg med flirtkulor. Tanken är att studenterna ska svara på frågan genom att lägga en flirtkula i den vas som bäst representerar deras svar: antingen ja, nej, delvis eller har inte haft behov.

Snabbt börjar studenter komma fram och prata och fråga. Frågorna är inte alltid kårrelaterade, men Jens Petersen, Gisela Janis och Martin Hedman försöker svara på alla frågor oavsett karaktär.

Hur många studenter träffar ni per gång ni gör det här?

– Uppskattningsvis 120 stycken per gång, men det beror på vart vi står, säger Jens Petersen.

sation

Albano blev överklagat Detaljplanen för Albanobygget godkändes i kommunfullmäktige den 17 december 2012 men beslutet har nu överklagats. En av de fyra överklagande parterna är Förbundet för Ekoparken, vars ordförande Richard Murray tidigare i Gaudeamus (nr 7/12) låtit meddela att han med stor sannolikhet skulle skicka in en överklagan, vilket nu också har skett. Då sa han till Gaudeamus bland annat att ”byggnadernas storlek kommer att påverka den visuella upplevelsen av området.” Övriga som överklagat är Föreningen för Gustavianska parken, Svenska turistföreningens Stockholmskrets och Albano smide, enligt su.se. De överklagande parterna yrkar på antingen ett upphävande av detaljplanen eller att planen ändras.

HJ

Tänka utanför ramarna Kaffe på maten serveras varje onsdag, det blir 20 gånger per termin och möte med ungefär 2 400 studenter. Totalt går ungefär 30 000 heltidsstudenter på SU. Frågan är om kårens arrangemang kan nå fler studenter, rent procentuellt sett.

– Frågan är inte om det är tillräckligt många som dyker upp till våra arrangemang, utan det viktigaste är att förstå att detta gjordes inte ens för två och ett halvt år sedan. I hela kårsverige ser man över sina arbetsmönster, och det är positivt. Nu måste vi tänka utanför ramarna. Är gratis kaffe verkligen att tänka utanför ramarna för att rekrytera och informera fler studenter om ert arbete?

– Du får det att låta så trivialt. Detta är ett kontinuerligt arbete där allt vi har gjort, och gör, inte har reflekterats tillbaka på oss, och det måste vi nu tydliggöra.

Källa: Stockholms studenters centralorgani-

Foto: Helena Jönsson

”Vi vill spela tennis och åka med SL” – Vi är medlemmar för att få SL-rabatten. Det är den största anledningen, säger Andres Diaz, katolsk präst som studerar svenska som främmande språk.

– Vi såg att man får rabatten på böcker också, så det är bra, säger José Morales, som också läser svenska som främmande språk och som är industriingenjör.

– Sedan spelar vi tennis tillsammans också, och vill gärna ha rabatt i Frescati­ hallen, säger Andres Diaz.

Tänker ni på vad kårens arbete innebär för era rättigheter som studenter?

– Nej, det har vi inte tänkt så mycket på än. Vi har vara varit studenter på SU i två dagar, säger José Morales.

”Mycket. Men om jag ska välja en sak så är det kritiskt tänkande.”

Alice Bah Kuhnke, en av välkomsttalarna på Välkomstdagen den 23 januari, på frågan om vad hon har för nytta av sina tidigare studier på SU. 1/2013 Gaudeamus 7

Nyheter

händer i svenska studentvärlden

De nya institutionerna • Humanistiska fakulteten: Institutionen för nordiska språk, Centrum för tvåspråkighetsforskning och Tolk- och översättarinstitutet blir Institutionen för svenska och flerspråkighet.

!

• Juridiska fakulteten: Inga sammanslagningar planerade.

• Samhällsvetenskapliga fakulteten: Institutionen för reklam och PR går samman med Företagsekonomiska institutionen (oklart när).

En ny institution har blivit till på Humanistiska fakulteten.

Foto: Helena Jönsson

Nya institutioner på SU Sedan årsskiftet har nya institutioner formats på Stockholms universitet. Förhoppningen är att den nya organisationen ska leda till bättre forskning. Men i vissa fall sker sammanslagningar på grund av bråk.

– De institutioner som har slagits samman har haft lägre ekonomiska omsättningar än andra, och det har även varit problematiskt för mindre institutioner att hävda sig strategiskt i möten med andra större institutioner, säger Åsa Borin.

Helena jönsson

Bättre administration

Sedan januari 2013 har flera institutioner på Stockholms universitet gått samman med andra för att bilda nya större institutioner, eller så har mindre institutioner har blivit inlemmade i större.

På den samhällsvetenskapliga sidan ska en annan sammanslagning ske, även om datum inte är bestämt än.

Det är den mellan Institutionen för reklam och PR och Företagsekonomiska institutionen.

– En orsak till sammanslagningar av institutioner är att effektivisera administrationen. Det betyder att är man forskare så ska man syssla med forskning och inte hålla på med administration. Och det kan lätt bli så på mindre institutioner, därför är det bättre med större, säger Susanne Thedéen, kanslichef på områdeskans-

Bättre forskning På områdeskansliet för Naturvetenskapliga fakulteten berättar Åsa Borin, kanslichef, att sammanslagningarna där (se faktaruta) förhoppningsvis kommer att leda till en mer ”slagkraftig forskning” i framtiden.

• Naturvetenskapliga fakulteten: Botaniska institutionen och Systemekologiska institutionen blir Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Wenner-Grens institut, Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi och Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik blir Institutionen för molekylär biovetenskap, WennerGrens institut.

liet för humaniora, juridik och samhällsvetenskap.

Andra orsaker till sammanslagningar kan vara att det har varit för dålig stämning och dålig arbetsmiljö. Ett exempel på det är en eventuell sammanslagning mellan Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, ISPLA, som under våren kanske slås samman med Institutionen för italienska och franska.

Situationen på ISPLA har varit under utredning sedan två år. Då genomfördes en kartläggning över de problem som uppstått mellan kollegor och ledning av institutionen, enligt den fackliga tidsskriften Publikt.

– Det betyder inte att arbetsmiljöproblemen försvinner, men de hamnar i en annan miljö, säger Bengt Novén, dekan på Humanistiska fakulteten som nu är ansvarig för arbetsmiljön på ISPLA, till Publikt.

The only constant thing is change COLUMNIST DANI COSME I began my last semester

of college four years ago and reflecting back on that time, I recall experiencing a mixture of emotions. Excitement, anticipation, longing for freedom from books and tests, lusting for life after college; but at the same time I was anxious and afraid about all of the question marks looming in my future. What was I going to do after college? What if I did not find a job?

Suddenly the security of college I so longed to leave seemed pretty okay after all.

All of these feelings are a natural part of transition, or the process through which we adapt to change. It is a well known saying that change is the only constant in life and our strength as a species lies in our supreme ability to adapt to this constant. Whether we realize it or not we are constantly adjusting to change in our daily lives. Certain events, however, are bigger and require an active transition from one phase of life to the next.

8 Gaudeamus 1/2013

For some students, spring semester marks the beginning of their college careers. For others, spring semester signifies the end of their lives as students.

Starting or finishing college is one of those big events in life that requires transition and it is common to experience conflicting emotions, just as I did when I

”For some students, spring semester marks the beginning of their college careers. For others, spring semester signifies the end of their lives as students.”

stood at the precipice of graduation.

Though various models exist, there are three general phases of a transition that psychologists note. In the first stage is rife with resistance. We feel doubt, anxiety, romanticize the past, resist being present in our current situation. Stage two is all about adjus-

ting to our new situation. We explore, make connections, push ourselves out of our comfort zones. After we've become accustomed to the new normal and are thriving, that's when we've reached stage three.

Life is good and all the anxiety we felt about the unknown is gone.

Change will happen whether we like it or not, but we can control our attitude toward transition and playing an active role in it can ease this process. Accepting that feelings of fear and anxiety are normal and not indicative of a failed decision helps, and viewing the transition as an opportunity for personal growth will make the process more bearable. Maintaining a positive attitude and an open mind helps us adapt to the new normal faster and trying to live in the present helps us from getting stuck in the past or feeling anxious about the future. So whether this is your first or last semester, embrace this period, give yourself time, and make the most out of the transition.

Dani Cosme is originally from Seattle, Washington, USA but is currently a student in the General Master's Programme in Psychology at SU.

gadden intervjuar

Ett ögonblick

Foto: Helena Jönsson

Dayna Knotová is studying International and Comparative education at the Institution for Education. In the future she hopes to do a PhD.

With an eye for education

... Dayna Knotová, the first international student elected as President for a Student Council.

Congratulations on being elected to be President of your Student Council.

How do you feel and what will you do first as President? − I feel great, thanks! Overwhelmed at the thought of being able to influence my programme, and other programmes, at my institution. I am doing a Master’s in International and Comparative Education at the Institute of International Education, which is a part of the Institution of Education. Tricky structures, but I am learning them. − The first thing to do is find a name for our council. In past years there has not been a Council so we need to find a name different from the last council. − The second thing is to work on our recruitment. Currently we are six students in the council but we need more students from different levels and other courses. It will be exciting to see what we can do.

Are you worried at all because you do not speak Swedish? − I am not too worried. I will bring some­one to the meetings who speaks Swedish and he or she will translate for

me. I will have to translate the protocols and other documents somehow, but I think I will be fine.

– I think it is harder to understand the structure of the university and the institutions, but I will learn that along the way, I hope.

You studied a Bachelor’s of Political Science in Canada. What is the difference to studying in Sweden? − The difference is quite big. First, the pace is totally different. In Canada I had more classes and assignments and I spent hours every day with my studies.

The focus was more on independent thinking and we received better grades for our own analysis and discussions rather than just facts. − In Sweden I spend less time at SU, but I am more independent as a student, which can be a good thing. But the exams suggest that I need to present facts­ rather than my own analysis. I seem to get better grades if I focus on facts, which is rather strange I think. − Second, the grading system. I know now that a B is a good grade in Sweden.

I almost cried the first time I got a B but

I am starting to reevaluate what a B means, and it is interesting trying to change my concept of what a good grade is. It is hard, but I am working on it.

Were you an active student in Canada? − No, not at all. I stayed away from that as much as I could. That was associated with something negative and I never wanted that to affect my studies.

– In Sweden on the other hand, this kind of activism is seen as something completely different. It is taken more seriously and is so much more than just a ceremonial responsibility. Here the teachers and professors actually listen to what the students have to say.

What were your expectations of Sweden before you came here? − I had a Swedish colleague at a hospital in Saudiarabia where I worked before I came here. He told me to be prepared for the darkness and the cold. He was very serious about that, and very accurate too. When it is 3 pm, all you want to do is to crawl into bed and go to sleep … ha ha. − My colleague also told me that Swedes are like coconuts. Hard on the outsi-

de but soft and sweet on the inside. And I think this is true. I have yet to immerse myself into Swedish culture since I do not meet too many Swedes. Only two other students in my class are Swedish, the rest are from all over the world.

What do you wish to do in the future? − I hope to do a PhD related to comparative education. I have spent a lot of time, and also worked, in the Gulf region and I have a great interest in finding out what could make their education system more effective. I have noticed that western curricula do not always work so well in the Gulf region but there are some variables you can change to make the system better. I do not want to say too much, so nobody can steal my idea, ha ha. − I would prefer to stay here in Sweden, but I am not sure they can offer me a PhD at my institution so I am keeping my options open.

Helena Jönsson

1/2013 Gaudeamus 9

Utrikes

studenter i världen

”Det ekonomiska läget tvingar fler att välja utlandet. Det är lättare att forska eller studera vidare i Sverige.”

Summary in English

Att studera svenska på sin fritid blir en lösning för många grekiska studenter som inte ser en professionell framtid i Grekland.

Many Greek students study Swedish in order to migrate to Sweden and leave the financial crisis of Greece behind. Other popular languages are Chinese, Arabic and Japanese. Panagotis Kollias is a PhDstudent in Thessaloniki at the Institute of Meteorology and Climate Studies. He studies Swedish as he believes Sweden to be a stable and structured country to live in.

Foto: Åsa Kahn

Svenskan hjälper greker ur krisen Den ekonomiska krisen gör att studenter i Grekland söker sig utomlands för att plugga vidare. Då är språkstudier ett viktigt redskap. Kurserna i svenska är fullbokade och blir allt fler.

Elena Antoniou

Den hårda arbetsmarknaden i Grekland kräver specialisering och fortbildning. Det får många studenter att plugga språk.

På de privata studieförbunden (”frontistiria”) anordnas intensiva språkkurser och språkexamina, mot avgift, antingen för allmänna grupper eller yrkesgrupper.

De populäraste språken är arabiska, kinesiska, japanska och svenska medan andra nordeuropeiska språk som norska och nederländska blir allt mer omtyckta.

Vill forska i Sverige Panagiotis Kollias är doktorand vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki på Institutionen för meteorologi och

klimatologi. Han investerar pengar och tid i svenska och funderar på att flytta till Sverige och forska vidare.

Varför väljer man svenska?

– Det ekonomiska läget tvingar fler att välja utlandet. Det är lättare att forska eller studera vidare i Sverige eftersom det är en utvecklad stat som är van vid ekonomiska immigranter och är tekniskt utvecklad, säger han.

Ökning senaste året Under de senaste åren har antalet studenter som pluggar svenska på kvällar ökat, särskilt sedan 2011. Detta enligt uppgifter från det officiella språktestcentret för Swedex i Thessaloniki. Swedex är ett internationellt certifikatstest i svenska som följer Europarådets nivåskala för språkinlärning.

Panagiotis Kollias pluggar svenska i sex månader, fyra timmar i veckan med tio kurskamrater som alla planerar att plugga vidare i Sverige.

– Studier utomlands kräver förberedelser vilket inne-

Hej utbytesstudent ...

Varför valde du Frankrike?

Vem? Agnes Ambrosiani Var? Strasbourg, Frankrike Vad? Studerar franska på Université de Strasbourg

10 Gaudeamus 1/2013

– Jag är i Frankrike för att jag vill bli EU-tolk. Jag ville förbättra min franska och få upp den professionella biten på en tillräckligt avancerad nivå.

Då är det bra att vara i ett franskspråkigt land och i Europa finns det inte så himla många. Jag valde just Strasbourg för att de europeiska institutionerna finns här: Europaparlamentet, Europarådet och Europadomstolen.

Det är bland annat där man sedan kan arbeta som tolk.

I Stockholm är det ett problem för utbytesstudenter att lära känna

bär en finansiell börda för familjen som betalar för språkstudierna. Språkkunskaper ökar chanserna i utlandet, säger han.

Hur ser den nuvarande situationen ut bland studenter?

– Många av mina bekanta och flera studenter jag känner har redan flyttat till Skandinavien, Tyskland, Frankrike, Kanada och Australien för att testa utbildnings- eller jobbmöjligheterna där. Man får oftast grundutbildning i Grekland men sedan flyttar man utomlands eftersom Sverige till exempel erbjuder bättre villkor inom forskning.

– Alla språkkurser, speciellt i svenska, är fullbokade vilket visar att många tänker på utlandet, fortsätter han.

Panagiotis Kollias tycker att det tidigare inte var ett måste att utvandra men att det just nu är ett sätt att utvidga sina studie- och jobbchanser. Han tror att fenomenet kommer bli ännu vanligare under de närmaste åren.

svenskar. Hur är det för dig – har du lärt känna några fransmän?

– Det är ganska svårt här också.

Dels för att Erasmus är så utvecklat och organiserar så mycket. Man träffar många andra Erasmusstudenter som också är här ensamma och söker sig till sociala aktiviteter på ett annat sätt än fransmännen. Lektionerna är inte heller så interaktiva. Man lyssnar och skriver och har inte chans att prata med klasskompisarna.

Hur skiljer sig studierna i Strasbourg från de på Stockholms universitet?

– Université de Strasbourg var från början tre skolor som 2009 slogs ihop.

Sedan dess har de inte riktigt lyckas samordna sig så det är lite kaotiskt.

Förutom det är det bra, från centrala campus är det nära till allt. En stor skillnad är att man läser många kurser samtidigt här. Det är lika många högskolepoäng per termin, men i stället för fyra delkurser kan jag här ha tio. Förra terminen skrev jag 18 tentor.

Vad saknar du ifrån SU? – Att kunna göra saker på internet; ansöka och skriva in sig på kurser, anmäla sig till tentor och söka information. Det är inte ett lika smidigt system här.

Siri Isgren

studenter i världen

Nu får danskarna det inte så fett Danska högskolestudenter får över 6 000 kronor i bidrag tolv månader om året utan återbetalningskrav. Nu har regeringen bestämt sig för att spara.

Men studenterna protesterar. åsa kahn

Det danska studiestödssystemet har en annat utformning än det svenska. Man har inte, som här, en mindre bidragsdel och större lånedel, utan en bidragsdel på motsvarande över 6 000 svenska kronor före skatt. Dessutom får man studiestöd även på sommaren.

När regeringen nu vill spara 2 miljarder danska kronor på studenterna (cirka 2,3 miljarder svenska kronor) är det många som är upprörda.

– Det är en väldigt dålig idé. I dag gör systemet att man har tid att fokusera på sina studier, säger Gwen Gruner-Widding, ordförande för studentkåren vid Köpenhamns universitet.

Bra stöd ger resultat Hon säger att Danmark ligger bra till när det gäller hur många som avslutar sina studier och menar att det hör ihop med det generösa studiestödet.

– Vi måste titta på systemet som helhet, säger Gwen Gruner-Widding.

Dagens bidrag inte är tillräckligt stort

Utrikes

23-åring kan bli rektor När rektorsposten utlyses på Universitetet i Oslo är det inte bara äldre forskare som fajtas. Även den 23-årige studenten Torkil Vederhus kandiderar.

– Under mina sex år som student har jag suttit i universitets-, fakultets- och SiO-styrelsen (norsk studentorganisation, reds. anm.). Jag har lärt mig att se igenom långa ord som kvalifikationsramverk och kvalitetsstyrningssystem, och vet vilka konkreta ändringar som ska till, säger han till studenttidningen Universitas.

Torkil Vederhus är studentpolitiker samt masterstudent i bioinformatik.

ÅK

500 gaddensiffran

Studenter uppvaktar utbildningsminister Morten Østergaard för att protestera mot regeringens besparingar på studiestödet.

för att leva på, enligt Gwen Gruner-Widding. Vissa tar studielån eller banklån, men det är inte alls lika självklart att låna som i Sverige. Däremot jobbar de flesta extra för att få ihop det.

– Det fungerar bra att jobba extra så länge man inte jobbar mer än omkring 15 timmar i veckan. Men om man måste jobba mer går det ut över studierna, säger Gwen Gruner-Widding.

Vad i systemet som politikerna kommer spara in på är inte klart. Men det har

SSIF

Foto: Studentkåren vid Köpenhamns universitet

bland annat talats om att begränsa perioden man kan få studiestöd från sex till fem år.

Nu tar studenter till olika metoder för att uppvak- Gwen Grunerta regeringen. Allt Widding från att släppa ut Foto: Philip Davali mängder av ballonger till att sjunga sånger.

Så många av världens universitet förväntas vara med i EU:s nya rankningssystem U-Multirank.

Systemet ska vara bredare än de som redan finns och inte ge forskning lika stor betydelse.

Källa: University World News

Rättelse I Gaudeamus nr 8/12 föll namnet på författaren till Hej utbytesstudent bort.

Intervjun gjordes av Siri Isgren.

ANNONS

STOCKHOLMS STUDENTERS IDROTTSFÖRENING

TOppMODERNA TRäNINGSMÖJLIGHETER pÅ UNIVERSITETSOMRÅDET! ● BRETT OCH HÖGKLASSIGT TRÄNINGSUTBUD - Gruppträning, Gym, Badminton, Bollsport, Dans m.m. ● VÄLUTBILDAD OCH KUNNIG INSTRUKTÖRSKÅR - Personlig träning, Kostrådgivning, Massage m.m. ● ALLTID HÖGSTA RABATT FÖR SU-STUDENTER

t hus Öppe d GRATIS me ym 17/3minton, g ng! bad ppträni & gru Hela vårt utbud hittar du i vårens broschyr och på

www.ssif.su.se!

• SSIF • Frescatihallen • T-Universitetet • 08-15 10 75 • Öppet: Mån-tor 07-23 • Fre 07-21 • Lör 08-19 • Sön 08-22

1/2013 Gaudeamus 11

Ny forskning

koll på akademin

Hallå där ... ...Hiva Pazira, a PhD-student in Solar Physics. The management of The Institute for Solar Physics has recently been handed over to Stockholm University. This creates several new student and scientist positions. Hiva Pazira spent the summer of 2011 in La Palma, one of the Canary Islands, working with the world´s leading telescope for observations of the sun.

How did you come to study Solar Physics?

– I was studying a Masters Degree in astrophysics in Lund. Then I applied to work as a summer student at the solar telescope in La Palma. That was the reason that I applied for the PhD position in Solar Physics last year and came to Stockholm.

Why is the telescope in La Palma?

– Because of atSU student Hiva Pazira mospheric conditions. enjoys the sun.

The atmosphere is stable in La Palma, which is very good for a telescope.

Can you tell me a little about the telescope?

– Well we use it to study the sun because it is important and fascinating. It is a one meter vacuum telescope. The vacuum is there to avoid the light being disturbed by the heat which is inside the tube. In one room, the sunlight is passed through the instruments to the cameras. In another room there are monitors where we see the images. It is also built so that you can see how everything works inside it. It has a lens but also mirrors and lots of filters for the light to pass through.

Why do you need filters?

– We use filters to observe the specific structures on the surface of the sun.

Can you tell me some more about your stay in La Palma?

– It was lots of fun! As a summer student I worked five days per week and had two days off, but the telescope is operating all seven days per week during the observing season, from April till October. They provided us with a car also. I stayed for two months and ten days.

Would you like to go back?

– Yes, I would like to go back. And I am going back this summer.

Ida Bergman

12 Gaudeamus 1/2013

Illustration: Touba Guerroumi

I Stockholms tunnelbanesystem lever olika kiselalger. Dessa kartläggs nu.

Livat i tunnelbanan

De är lätta att avfärda som ”lite grönt slem”. Men tittar man närmare ser man en palett av färger på väggarna på Kungsträdgårdens tunnelbaneperrong. ”Slemmet” är en rik flora av olika organismer, bland annat kiselalger. Lena Norbäck Ivarsson har kartlagt dem.

Angelica Wågström

På Kungsträdgårdens tunnelbanestation myllrar det av liv; mossor, cyanobakterier och kiselalger täcker delar av väggarna. De flesta arter av kiselalger hör hemma i sjöar och hav, där de får energi från solens ljus.

Hur kommer det sig då att kiselalger hittas nere i tunnelbanan? Lena Norbäck Ivarsson, som skriver en masteruppsats om kiselalgsfloran på Kungsträdgårdens tunnelbanestation, förklarar att det unika med Kungsträdgården är att bergsväggarna varken är cementbeklädda eller målade. Detta, tillsammans med fukten som rinner längs väggarna, skapar en bra miljö för algerna. De kiselalger som finns i tunnelbanan får energi av ljuset från lysrören i taket. Tolv olika arter av kiselalger har identifierats.

– Bland annat har jag hittat en art som inte är rapporterad i Sverige tidigare, men i grottor i Mellan- och Sydeuropa, och i subarktiska områden, säger Lena Norbäck Ivarsson.

Det finns flera möjligheter för djur och växter att hitta ned i tunnelbanan.

Vi människor bär med oss mikroorganismer – bland annat kiselalgsceller – i våra kläder och skor, som kan falla av och växa till om miljön är gynnsam. Även byggmaskiner kan ha fört med sig liv, som gruvdvärgsspindeln som inte

finns någon annanstans i Sverige.

– En teori är att de har kommit hit med borrarna som man använde när man byggde stationen, säger Lena Norbäck Ivarsson.

Renare luft i tunnelbanan Genom att kartlägga kiselalgsfloran på Kungsträdgårdens tunnelbanestation, vill Lena Norbäck Ivarssons med sin studie öka förståelsen för kiselalgernas ekologi. Prover med algceller kokades i väteperoxid och saltsyra, tills allt utom kiselalgernas skal fanns kvar. Skalens olika form och mönster är det som används för artidentifiering.

Som referens till Kungsträdgården har Lena Norbäck Ivarsson studerat kiselalgsfloran på hamnområdet Stadsgården vid Slussen. Även där finns nakna bergväggar, som till skillnad från Kungsträdgårdens väggar utsätts för solljus i stället för lysrör. Variationen av arter mellan provplatserna kan visa på skillnader i miljö, eftersom olika arter gynnas av olika förutsättningar.

– Vid Stadsgården hittade jag arter som är resistenta mot föroreningar, arter som man också hittar i renat och halvt renat avloppsvatten. Vilket indikerar att miljön i Stadsgården inte är så ren. Men jag har inte hittat några sådana arter i Kungsträdgårdens tunnelbana. Det tyder på att det kanske är renare luft nere i tunnelbanan, säger hon.

– Det låter ju konstigt först. Men det finns inga avgaser här. Och vid Stadsgården ligger en stor väg.

Framtida forskning Det är viktigt att kiselalgerna får vara kvar i tunnelbanan, menar Lena Norbäck Ivarsson, eftersom kartläggning av

alger i andra tunnelbanor är obefintlig.

Hon hoppas att SL inte ska bestämma sig för att städa bort dem.

– Algerna är lite av ett problem för SL, eftersom det finns statyer som kan förstöras av algerna. Men konstnären ville skapa en grottmiljö, och det är precis vad det är nu. Jag tycker att algerna bidrar till känslan som stationen skulle ha.

I januari i år blev Lena Norbäck Ivarsson färdig med identifieringen av kiselalgerna. Men den övriga ekologin i Kungsträdgårdens tunnelbana fortsätter att studeras, av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Bland annat ska de undersöka hur svampar fäller ut kalk på väggarna, samt kartlägga amöbor.

Lena Norbäck Ivarssons studie är den första inventeringen av kiselalger i grottor i Sverige, så det finns mycket kvar att göra. Hon skulle vilja se hur floran förändras inne i de mörka tunnlarna.

– Jag tycker det är spännande just att det är en urban miljö. Man kanske inte tänker på det, det ser bara ut som slem.

Vi har byggt stationen för oss själva, så kommer andra organismer hit. Det är något man kanske inte alltid tänker på.

Epilithic and Aero­ philous Diatoms Lena Norbäck Ivarsson har läst masterprogrammet i biologi vid Stockholms universitet. Projektarbetet Epilithic and Aerophilous Diatoms in the Artificial Environment of Kungsträdgården Metro Station, Stockholm, Sweden skrev hon i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet.

!

röster ur akademin

Panelen

Nya rektorn Astrid Söderbergh Widding vill främja tvärvetenskaplig forskning (se s. 20). Men vad passar för tvärvetenskaplig forskning och vad passar mindre bra? Stockholms universitets forskare ger sin syn på saken.

Hur tvärvetenskapligt kan man forska inom ditt ämne?

Av Helena Jönsson

”Vi är redan tvärveten­ skapliga” – På ett plan kan en säga att all kriminologisk forskning mer eller mindre redan är tvärvetenskaplig. Det vill säga, vi har klara kopplingar till sociologi, juridik, statsveFoto: Sofia Wikman tenskap, beteendevetenskap ingrid lander samt psykologi bland några Forskare och andra. På vår institution beuniversitetslektor kriminologi drivs projekt tillsammans med sociologer, genusvetare, alkohol- och drogforskare med lite olika disciplinär hemvist. Men jag vet inte riktigt om en kan bedriva tvärvetenskaplig forskning ”Jag har svårt med alla ämnen. att tänka mig ett – Som hemmahöforskningssamarbete rande inom poststrukmed genetiken eller turell genusteori, har medicinsk klinisk jag personligen svårt forskning.” att tänka mig ett forskningssamarbete med genetiken eller medicinsk klinisk forskning eftersom människan ständigt blir till för mig och vi är kopplade till bland annat socialt konstruerade normer.

”Alla ämnen lämpar sig”

”Använder matematik och statistik” – Inom min forskning använder jag redan matematik, datavetenskap och statistik, och att samarbeta med forskare inom dessa ämnen för informationsutbyte vore säKatarina Bentz kerligen mycket fruktbart. forskarstuderande – Inom humaniora ser jag partikelfysik samarbete med filosofi som en extremt intressant tanke; att lära oss fysiker tolka våra abstrakta teorier på inte bara ett matematiskt sätt. På så sätt kan vi fysiker göra det lättare att för”Det är lite svårt medla vår forskning att tänka sig till såväl studentvärvetenskaplig ter, varandra och forskning med alla ämnen. Men jag tror inte allmänheten. Förhoppningsvis skulle det är meningen heller filosoferna få nya att man ska kunna perspektiv också. forska med alla.”

Det är lite svårt att tänka sig tvärvetenskaplig forskning med alla ämnen. Men jag tror inte det är meningen heller att man ska kunna forska med alla.

– Som filosof är det en enkel fråga att besvara: Alla ämnen lämpar sig för tvärvetenskaplig forskning tillsammans med filosofi.

Frågor som rör varje vetenMikael Janvid skaps grundvalar samt dedocent filosofi ras förbindelser till andra vetenskaper. Man kan alltid syna och jämföra olika vetenskapernas begreppsbildningar. Till exempel inom biologi ställdes frågan ”Vad är en gen?” vid ett ”Det finns inget ämne seminarium där jag inte tror skulle lämpa även filosofer delsig för tvärvetenskaplig forskning med filosofi. Den tog. Inom filosoinställningen vore väldigt fin bedriver vi ju oftast inga egna konstig att ha.” empiriska undersökningar, så vi förlitar oss på de andra ämnens empiriska resultat i vår egen forskning.

– Det finns inget ämne jag inte tror skulle lämpa sig för tvärvetenskaplig forskning med filosofi. Den inställningen vore väldigt konstig att ha.

ANNONS

Årets lärare 2013

Pedagogiska priset 2012 Franco Pauletto Institutionen för franska italienska och klassiska språk Magdalena Rosell Institutionen för biovetenskaper och näringslära, KI Mårten Schultz Juridiska institutionen Maria Wendt Statsvetenskapliga institutionen

Alla studenter och anställda vid Stockholms universitet kan föreslå lärare. Nominera till Pedagogiska priset fram till 15 mars!

www.su.se/pedpris 1/2013 Gaudeamus 13

Essä

FÖRDJUPA DIG

Ett nytt sätt att umgås Dataspelare är inte ensamma tonåringar som spelar över internet. Tvärtom spelar nästan halva befolkningen, unga som gamla, kvinnor som män. Syftet är både att underhållas och upprätthålla sociala relationer. Sociologen Lina Eklund har undersökt vårt förhållande till digitala världar.

Av Lina Eklund (text) och Freja istemo (illustration)

M

änniskor har alltid spelat spel, från arenor av våra liv, både i våra arbeten, i skolan och på schack, brädspel och olika tärningsspel. fritiden. Den snabba ökning av engagemang i digitala Vidare till fotboll och andra moderna spel som vi sett det senaste decenniet kan förklaras sporter och slutligen till en av de mer som en konsekvens av både tillgången till fritid och populära spelformerna i dag, nämligen digitala spel. den ökande digitaliseringen av våra livsrum.

Spel i alla dess former har varit närvarande genom hela mänsklighetens historia och är en del av hur vi tillbringar våra vardagliga liv tillsammans. Spel utmanar våra intellekt, vår samarbetsförmåga och skicklighet, och i sin grundläggande form är spel roliga. Kanske är det på grund av detta som spel och spelande som underhållning sällan har tagits på allvar inom forskning? Detta gäller särskilt för vuxna som ägnar sig åt spel som underhållning. En kan faktiskt ana en viss motvilja att erkänna att vuxna människor i vår egen kultur engagerar sig i och faktiskt njuter av att spela olika spel. På många sätt går en lekande vuxen emot vår tanke om en ansvarsfull, arbetande individ.

Den protestantiska arbetsmoral som är så typisk för det svenska samhället och vårt tänkande går inte ihop Mina resultat visar att i Sverige spelar i dag över 40 med en vuxen som ägnar sig åt spel för spelandets procent av befolkningen från tolv år och uppåt digiskull. tala spel av någon sort, och av dessa 40 procent spelar I mitt avhandlingsarbete i sociologi har jag studerat över hälften tillsammans med andra. Spel i alla sina just denna explosionsartat växande aktividigitala former breder ut sig som aldrig förr och tet, vårt digitala spelande. Jag har främst ger oss en arena för avkoppling och njuttittat på just spelande bland vuxna, ning i vår vardag. I dag finns spel närvadå kontrasten mellan våra idéer rande i allt från mobiltelefoner och om lek och spel och vuxensurfplattor till våra datorer på jobheten är så konfliktfylld. bet och mediakonsoler i hemmet.

Om forskningen Under ett flertal år samlade Spelare samarbetar i massiva Lina Eklund är forskare vid Socijag in många typer av data, online-3D-världar, skjuter arga ologiska institutionen. I januari disputerade hon med avhandlingen bland annat intervjuer med fåglar på grisar och racear runt The Sociality of Gaming: A mixed spelare, filmad data från tävlingsbanor på sköldpaddsmethods approach to understandspeltillfällen och en nationell skal. De spelar låtar på plastgiing digital gaming as a social leisure enkät. Jag undersökte digitarrer, flyttar plattor i ordlekar på activity. talt spelande och dess sociala sina mobiltelefoner, och engaaspekter i ett försök att ta pulsen gerar sig i episka äventyr där de är på samtiden. hjältar i sin egen historia och räddar världen om och om igen. Min avhandår fritid spelar i dag en stor ling visar på en popularisering av spelet som roll både för oss som individer och som underhållningsform vilket har möjliggjorts av vår digikonsumtionsarena i samhället. Mina intala utveckling. formanter önskade sig helst av allt en aktiv, Våra spelkompanjoner består till största delen av social och meningsfull fritid. Tv-tittande och andra vänner, följt av familjemedlemmar och sedan främpassiva, ofta ensamma aktiviteter valde de att inte läglingar över internet. Att spela digitala spel med familga tid på. Att fylla vår fritid med meningsfulla och rojemedlemmar är med andra ord i dag en vanlig aktiliga aktiviteter är en viktig del av våra liv och det är här vitet som får oss att ifrågasätta den bild som vanligen som spelandet kommer in och får betydelse. Vi lever möter oss i media – bilden av ensamma ungdomar även i en allt mer digitaliserad värld där olika typer av som spelar över internet. digitala teknologier och plattformar tar sig in på olika Det visade sig även att unga spelar mycket mer till-

”Att fylla vår fritid med meningsfulla och roliga aktiviteter är en viktig del av våra liv och det är här som spelandet kommer in och får betydelse.”

V

Varför essän? Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats?

Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

14 Gaudeamus 1/2013

sammans med andra än vad äldre gör. Särskilt i åldersgruppen 65 och uppåt är det ensamspelande som gäller. Sociala aspekter samt sociala sammanhang för spel är viktiga delar av denna hobby som på många sätt förkroppsligar det vi förknippar med våra nya digitala medier: social interaktion, nätverkande och interaktivitet.

Spelande i dag är en social praktik, och innebörden av spelandet kan inte förstås enbart genom att titta på spelen i sig. Att undersöka socialt spelande handlar både om att titta på hur en spelar tillsammans med andra och om den betydelse som aktiviteten har.

D

igitalt spelande är fortfarande, trots dess popularitet, på många sätt en kontroversiell aktivitet, både som modern underhållningsform och social hobby. De spelare jag intervjuat var mycket medvetna om att deras hobby sågs med tveksamhet av utomstående och speciellt kvinnor hade ofta svårt att prata om sin hobby. De var vana att bli missförstådda av sådana som inte förstod spelande och även särbehandlade av andra manliga spelare som ofta såg dem som sämre. Detta gjorde att kvinnor i större utsträckning spelade själva, medan män överlag var mer sociala spelare.

Mina resultat visar på hur vardagligt digitalt spelande är i dag och hur utbrett det är, bland både unga och gamla, män och kvinnor. Det är för användare inget särskilt med att spela spel, det är en hobby bland andra intressen och något som en anpassar efter sitt liv, så att det passar in bland jobb, skola och sociala relationer.

Att förstå den spelande och lekande människan; vad den holländska historiken Huizinga en gång kallade Homo Ludens (ludens=lekande), handlar om att förstå de sociala relationernas betydelse för spelandet. Jag visar hur spelande blir till på många olika sätt inom olika sociala relationer. Hur spelsituationen skapas, vad den innebär, och hur den är beroende av relationer spelare emellan, vare sig dessa spelare är familjemedlemmar, vänner, internetvänner eller främlingar. Till exempel, att spela backgammon över internet på vardagskvällar, för att regelbundet kunna umgås med sin far efter att ens föräldrar har skiljt sig,

eller att samla sina hemifrånflyttade syskon i en onlinevärld på helgerna för att umgås och ha roligt tillsammans, har olika betydelse och leder till vitt skilda spelupplevelser. Inte enbart för att spelen är utformade på olika sätt, utan även på grund av de sociala aspekterna. Att spela en snabb tävlingsmatch för att öva sina färdigheter mot en främling som en inte pratar med annat än för att initiera och avsluta matchen, är ett tredje exempel på en social situation som också den kommer att leda till en unik spelupplevelse.

”Det är för användare inget särskilt med att spela spel, det är en hobby bland andra intressen och något som en anpassar efter sitt liv, så att det passar in bland jobb, skola och sociala relationer.”

Spelare upplever sitt digitala spelande på olika sätt beroende på vem de spelar med. Familjemedlemmar och vänner ses som mer värdefulla att tillbringa sin fritid tillsammans med, samt enklare att samarbeta med. Spel med främlingar kan vara svårare att organisera och praktisera då det inte finns gemensamma regler och normer kring hur spelet ska gå till, hur en bör bete sig mot andra människor, vad som är artigt och vad som är ett korrekt spelbeteende.

S

pel genom historien har ändrat form och anpassat sig till den aktuella tiden. Min avhandling visar att spel i dag har intagit en självklar plats i våra liv genom den digitala teknikens spridning och de möjligheter till social interaktion, samarbete och tävlan som spel medger. På så sätt kan vi se en samtid i behov av underhållning som utmanar

oss och där vi kan upprätthålla våra sociala relationer medan vi gör något.

Det är kanske så att vårt spelande även visar på en vardag där vi har svårt att inte göra någonting alls? Att till exempel enbart finnas medan vi åker kollektivtrafik är inte ett alternativ, utan vi vill gärna göra något, inte slösa vår tid. Digitala spel är designade plattformar som erbjuder möjligheter för socialt handlande och genom detta ger oss möjlighet att göra något tillsammans med andra. Däri ligger spelandets popularitet.

Spel har alltid varit en del av våra sociala liv men de digitala plattformarna har gjort det enklare att spela även när vi i våra tidspressade scheman inte har tid att ses fysiskt. Digitalt spelande är i dag på väg att bli en mainstream-aktivitet där användandet och spelen i sig är en del av våra vardagsliv.

1/2013 Gaudeamus 15

Reportage

en ovanlig sammanslagning

Bråkig flytt

Då: ljusa lokaler på Campus Konradsberg på Lärarhögskolan. Alla studenter som skulle bli lärare var samlade under ett tak.

Nu: Tusentals studenter som ska bli lärare har förlorat tillgången till lokalerna och till samhörigheten.

Där emellan: Ett stort bråk mellan högskolorna.

Fråga: Vad var det som hände egentligen? Och hur blev det sen?

Av HELENA JÖNSSON (text) DANI COSME (foto)

16 Gaudeamus 1/2013

Anna Wallgren är påverkanssekreterare för lärarutbildningarna vid SU. Det innebär att hon arbetar med att göra lärarutbildningarna bättre, och få till ett engagemang bland student­ erna på utbildningarna. Här är hon delaktig i den första välkomstdagen för alla nya lärarstudenter vid SU.

Anna Wallgren är inte stilla en sekund.

Hon ler nästan hela tiden och pratar med folk som vill ha hennes uppmärksamhet. Det är välkomstdag för Stockholms universitets nya lärarstudenter i Aula Magna.

– Jag är här för att visa att det finns någon som hjälper lärarstudenter.

Anna Wallgren arbetar på kåren som påverksanssekreterare för lärarutbildningarna. Det innebär att hon försöker engagera, koordinera och organisera lärarstudenter som börjar på Stockholms universitet. Problemet är att hon inte vet vilka de är. Hennes jobb är därför delvis att leta rätt på dem. Vem är lärarstudent och vem är inte det bland alla tusentals människor som är på campus?

Totalt har SU tusentals lärarstudenter. Men ingen vet exakt hur många, eftersom det är en svårdefinierad grupp.

Vissa läser vanliga program för att bli lärare, andra är utländska lärare som läser till svensk kompetens. Andra studenter är redan lärare men vidareutbildar sig.

– Vi hade en stark gemenskap på skolan. Alla studenter jag såg på LHS, som förde samtal, satt och fikade, och gjorde olika aktiviteter på gräsmattan – alla var blivande lärare.

”Vi hade en stark gemenskap på skolan. Alla studenter jag såg på LHS, som förde samtal, satt och fikade, och gjorde olika aktiviteter på gräsmattan, – alla var blivande lärare.”

tiska runda huset stod som en borg och samlade alla lärarstudenter i Stockholm.

Vad man skulle bli sedan, fanns det inga tvivel om. Man gick på LHS för att bli lärare.

– Lokalerna var verkligen ändamålsenliga. När vi läste om drama, ja då fanns det en stor dramasal i närheten.

Det fanns en stor medieverkstad också precis vid biblioteket. Och rummen var stora och ljusa.

Hon tillägger att det visst finns samma sorts rum på SU, men att tillgängligheten är ett problem eftersom rummen är utspridda på olika adresser.

Men så var det dags att bli en del av SU. Anna Wallgren minns att flytten påverkade studenterna. Men den påverkade inte utbildningen.

– Det var tydligt att vissa kurslärare var oroliga. Dels för det praktiska med flytten men också hur det skulle bli i den nya organisationen och med deras anställningar.

Konflikter Den sista rektorn

Stark gemenskap Anna Wallgren var själv lärarstudent en gång i tiden. Hon började ute på Konradsberg hösten 2007, och det som då hette Lärarhögskolan i Stockholm, LHS. Hon stormtrivdes.

trycka det. Att de tog över LHS. Vi brukar vilja säga att LHS och SU slogs samman.

Men det är inte så SU ser på det.

I dag är hon professor i pedagogik.

Utanför hennes kontor står några flyttkartonger med pärmar som ska ställas in i de tomma bokhyllorna. Hon arbetar mycket hemifrån. Ingrid Carlgren använder sig fortfarande av vi som i LHS, och dem som i SU. Hon säger ”här” när hon menar på LHS, och ”där” när hon menar på SU. – Jag hade inget emot att vi skulle slås samman med SU. Jag var den första att erkänna att det fanns problem på LHS. Men det fanns mycket bra också. Det jag är förbannad över är hur arrogant SU behandlade oss när vi skulle bli en del av dem. I och med sammanslagningen hade vi kunnat utforma en ny sorts lärarutbildning som hade varit unik. Både internationellt och historiskt sett. Men vi fick inget gehör för våra idéer.

Då skedde all undervisning om pedagogik och undervisningsorienterade ämnen där. De rena ämnena lästes vid SU med andra studenter. Det karaktäris-

I en av barackerna vid Södra huset på Frescati sitter Ingrid Carlgren. Hon var den sista rektorn som arbetade vid Lärarhögskolan i Stockholm innan SU tog över lärarutbildningen.

– Ja, det är precis så SU brukar ut-

Ingrid Carlgren är van vid konflikter när det kommer till frågor om lärarutbildningar. Dels för att läraryrket och den svenska skolan kan vara ett av Sveriges mest diskuterade ämnen. Men det är inget unikt för Sverige, menar Ingrid Carlgren. Debatten brukar vara hård 1/2013 Gaudeamus 17

Reportage

en ovanlig sammanslagning

mot lärare som antingen anses vara för dåliga på sitt ämne som de lär ut, eller oförmögna att hantera den sociala situationen som uppstår i ett klassrum.

Oavsett kvaliteten på debatten har lärarutbildningarna fått följa med i svängarna och utstå reform efter reform. Den senaste reformen skedde 2011, och innan dess gjordes utbildningen om redan 2001.

De flesta lärarstudenter vid SU i dag tillhör den gamla lärarutbildningen där man har en mindre ämnesorienterad utbildningsordning. Fokus ligger i stället på att man ska lära sig att lära ut.

I den nyaste lärarordningen läser man som grundskole- och ämneslärare sitt huvudämne först. Sedan följer några terminer med undervisningsorienterade ämnen.

– Vi på LHS ville verkligen ha en större

”Vi på LHS ville verkligen ha en större samverkan med SU och vi såg fram emot att fortsätta samtalen.

Nej, vi gillade inte Reginautredningen, men vi ville ändå fortsätta diskussionerna.” samverkan med SU och vi såg fram emot att fortsätta samtalen. Nej, vi gillade inte Reginautredningen, men vi ville ändå fortsätta diskussionerna.

Reginautredningen tillsattes 2006 för att undersöka hur en sammanslagning av SU och LHS skulle kunna se ut. SU var positiva till förslaget och röstade ja. LHS röstade nej. Reginautredningen fick slängas i papperskorgen. Förslaget var lagt på is, trodde de flesta. Men så var inte fallet. Dåvarande utbildningsminister Lars Leijonborg skickade den 28 november 2006 ut ett pressmeddelande: ”En bra skola förutsätter bra lärare och mycket tyder på att dagens lärarutbildningar inte får fram tillräckligt bra lärare.”

Lars Leijonborg avslutade sitt pressmeddelande med ”en del av lösningen”, enligt honom själv: ”Det är min avsikt att Lärarhögskolan i Stockholm ska läggas in i Stockholms universitet”.

Några dagar efter pressmeddelandet blev SU:s dåvarande rektor Kåre Bremer

och Ingrid Carlgren inkallade till utbildningsdepartementet för att träffa minister Lars Leijonborg. Nu var det nya regler som gällde. LHS skulle definitivt bli en del av SU.

Nya flaggor Utanför den runda byggnaden på Konradsberg står några flaggstänger. Den 1 januari 2008 halades flaggorna på LHS ner. Upp hissades de vitblåa SU-flaggorna. Nu skulle en successiv flytt påbörjas av cirka 6 000 studenter och 600 lärare.

Stämningen på LHS var orolig. Vissa var nöjda med sammanslagningen. Andra inte.

Kritiken mot LHS hade varit att det fanns för många odisputerade lärare som ledde undervisningen; hela utbildningen ansågs vara för ovetenskaplig.

– Det har blivit en lucka för dagens lärarutbildning eftersom mycket kom-

”Jo, förstår du, en student som tittar på det här klippet kommer att identifiera sig med dig som frågar mig om saker och ting.”

Ingrid Carlgren var den sista rektorn vid Lärarhögskolan i Stockholm. Hon tycker att processen som genomförts under sammanslagningen har skötts på ett arrogant sätt.

18 Gaudeamus 1/2013

Jenny Elmerup (till vänster) och Jenny Hagman (i mitten) läser till lärare. De trivs med att LHS inte finns längre utan i stället är en del av SU. Madeleine Wahlström (till höger) är inte lärarstudent men medlem i Lärarstudenternas klubbmästeri ändå.

petens försvann då. I dag återanställer man vissa av dessa lärare och även administrativ personal, som då inte ansågs fina nog för SU.

– Lärarstudenterna finns överallt, men har ingenstans att ta vägen.

"Statusen har höjts" Bloms hus I Bloms hus arbetar Kåre Bremer och har 20 dagar kvar på posten som rektor när Gaudeamus träffar honom.

Han började som rektor 2004. Det första han gjorde var att gå runt till varje institution för att prata om hur deras arbete såg ut och fungerade.

– Vad som blev tydligt under dessa samtal var att folk inte var nöjda med samarbetet med LHS. Detaljer om vad som var dåligt vet jag inte exakt, men det var väldigt många som inte var nöjda.

På frågan om hur arroganta SU var när sammanslagningen skedde, eller när SU tog över LHS, som Kåre Bremer uttrycker det, svarar han rakt.

– Ja, vi övertog verkligen LHS. Vi gjorde faktiskt som vi själva bestämde att vi ville göra. Anledningen var ju att det var det tydliga beskedet från Lars Leijonborg.

Bland borden på Välkomstdagen finns Lärarstudenternas klubbmästeri: den studentorganisation bestående av lärarstudenter, som arrangerar pubar för alla studenter vid SU. Vad tycker du om att studera vid SU? Finns det skillnader mot tiden på Konradsberg?

– Jag tycker att det är bra att LHS har blivit en del av SU. Statusen tror jag har höjts. Det är svårt att veta men eftersom det sökte fler än någonsin till Lärarprogrammet i höstas så borde det ju betyda att det inte har blivit sämre i alla fall, säger Jenny Elmerup.

– Jag tycker att det är positivt att vi flyttade. Det var så kalt ute på Konradsberg. Alla var lärarstudenter men nu får vi mer interaktion med andra studenter och kan umgås med människor från andra håll och kanter.

Det blir en större studentgemenskap, säger Jenny Hagman.

Viktor Thyresson har en annan åsikt.

– Jag trivdes bra på Konradsberg eftersom lokalerna var bättre. Vi hade bildrum och musikrum och utrymmen för slöjd. Stämningen är fortfarande bra på SU men med de fyrkantiga husen i Södra huset blir stämningen mer rysk, eller vad man kan kalla den. Det är så fyrkantigt i byggnaderna. Jag tror inte flytten har påverkat statusen för läraryrket, utan det kan nog en löneförhöjning göra bättre.

”Jag tycker att det är bra att LHS har blivit en del av SU. Statusen tror jag har höjts.”

Framtiden Anna Wallgren pratar vidare med nybakade lärarstudenter.

Själv fick hon sin lärarexamen efter sju terminer. Men hon ville läsa mer svenska och fortsatte efter lärarexamen med tre terminer i ämnet.

– Att läsa ett universitetsämne som svenska innebär ju att lärarperspektivet är ganska frånvarande under den kursen. Jag hade ju redan erfarenheten av lärarstudier när jag fortsatte med svenska, och kunde därför använda det jag lärde mig på svenskan för att bli en bättre lärare.

Anna Wallgrens arbete fortsätter under resten av dagen i Aula Magna. Att prata med många studenter lyckas hon med. Men om hon kommer att få till ett engagemang bland studenterna för deras framtida studier, vet hon inte. Hon kommer att jobba hårt under vårterminen. Problemet består, oavsett framgången av Anna Wallgrens arbete.

Vad tycker du?

Du som är lärarstudent: Hur tycker du att lärarutbildningen har påverkats av flytten till Frescati? Vad tycker du om dagens lärarutbildning? Mejla gaudeamus@sus.su.se eller kommentera artikeln på www.gaudeamus.se.

Viktor Thyresson pluggar till lärare. Han saknar Konradsbergstiden till viss del.

1/2013 Gaudeamus 19

Porträttet

gadden möter

Filmvetarrektorn Kärleken till en rysk regissör blev starten på hennes akademiska bana. Många tusen filmtimmar senare är hon nu rektor för Stockholms universitet. För Gaudeamus berättar Astrid Söderbergh Widding om kärleken till filmen, om lusten som fört henne framåt och om hur det gick till när hon blev förälskad i en student.

Av ÅSA KAHN (text) siri isgren (foto)

D

et var tidigt 80-tal och en ung Astrid Söderbergh Widding såg Andrej Tarkovskijs film Spegeln. Hon hade tänkt plugga filosofi eller kanske litteratur, men nu gick det inte att värja sig för filmvetenskapen.

– När jag såg Spegeln blev jag jättefascinerad, eftersom det var ett språk som jag inte begrep. Sedan blev jag fast, kanske just för att jag sett så lite. Det var så spännande att upptäcka hela filmhistorien, berättar Astrid när Gaudeamus träffar henne i hennes enkla arbetsrum veckorna innan hon lämnar det för det pampigare rektorsrummet.

Hon minns studierna som en tid då hon i princip bodde på Filmhuset på Gärdet. Hon blev filmtokig, såg två-tre filmer varje dag och älskade diskussionerna med studiekamraterna.

Att ha roligt Att hon en dag skulle sitta här i Bloms hus var omöjligt att föreställa sig då. Hon hade inte tänkt sig någon akademisk karriär över huvud taget. I själva verket har hon sällan tänkt särskilt långt framåt och hela tiden styrts av lust.

– Man får inte glömma att ha roligt. Jag har aldrig någonsin karriärplanerat, säger hon och tror att just det är en anledning till att hon faktiskt blivit så framgångsrik.

– Det är i kraft av att man trivs som man presterar bra.

Efter en lång karriär på Stockholms universitet har Astrid under det senaste året varit en av två vicerektorer. Och det hade hon egentligen tänkt fortsätta med ett tag till.

– Inte ens när rektorsposten lystes ut hade jag en tanke på den. Jag hade ju just blivit vicerektor, jag hade

mitt jobb som jag tyckte var kul.

Men Astrid nominerades av kollegor och insåg till slut att även detta var något hon verkligen kände lust för.

På tiden med kvinnlig rektor Astrid tar över efter Kåre Bremer som varit rektor de senaste nio åren. En uppenbar skillnad är att Astrid är kvinna. Gunnel Engwall var tillförordnad rektor under ett år innan Kåre Bremer började 2004 men i övrigt har männen avlöst varandra.

”Det är vansinnigt att rekrytera lektorer på pappersmeriter utan att man hört dem prata. Jag blir mörkrädd vid tanken på att det fortfarande rekryteras så.”

– Det är naturligtvis på tiden att det blir en kvinnlig rektor, säger Astrid som tycker att det är viktigt med variation men inte tror på några särskilda kvinnliga egenskaper.

Andra skillnader som hon tar upp är att hon är yngre och har ett annat temperament.

– Jag är kanske lite mer spontan. Än så länge är Astrid förtegen om vilka förändringar hon kommer genomföra som rektor. En sak hon vill

jobba med är dock att förbättra rekryteringen av lärare.

– Det är vansinnigt att rekrytera lektorer på pappersmeriter utan att man hört dem prata. Jag blir mörkrädd vid tanken på att det fortfarande rekryteras så.

Hon vill också fortsätta arbetet med internationalisering, det samarbete med andra länder som Stockholms universitet jobbat mycket med de senaste åren.

Och så vill hon stötta tvärvetenskapligt samarbete.

– Det bästa som görs, det görs över ämnesgränserna, säger hon men tycker att smarbetet är för svårt i dag.

– Nu är det så att bra initiativ inte blir av för att det är så krångligt att genomföra dem.

Filmen läggs på hyllan Astrid ser fram emot ansvaret och beskriver SU som ett fantastiskt ställe. Mindre roligt blir det kanske att i princip tvingas lägga filmen på hyllan.

– Jag har recenserat för Svenska dagbladet sedan 1995 eller 1996, men nu har jag slutat. Det är det sorgligaste med att bli rektor, säger Astrid som faktiskt höll fast vid recenserandet under tiden som vicerektor.

Hennes man Bo Florin är däremot kvar i Filmhuset som docent och Astrid säger att hon är avundsjuk på honom som får se så mycket film. Dock är det skönt att inte jobba på samma ställe som sin man.

– Det är väldigt kul att kunna prata film hemma, men det är också väldigt skönt att nu slippa jobba på samma arbetsplats. Att aldrig ha något att berätta var lite trist.

Sedan avslöjar hon att de träffades när han var hennes student för många år sedan.

– Det hemska faktumet var att jag var hans handledare. Men vi började umgås först efter att jag satt betyg, poängterar hon med ett skratt.

Rätt ska vara rätt för nya rektorn.

”En riktigt grym språklig stilist redan då – enormt inspireran­ de! Nytänkande med till synes obegränsad arbetskapacitet. Det där var en aning frustrerande när vi pluggade eftersom hon alltid lyckades åstadkomma mångdubbelt mer än jag – men jag gissar att Stockholms universitet kommert få mycket glädje av det nu”

”Vi hade ett väldigt speciellt förhållande. Hon hade fullständig tillit till mig som doktorand, jag skötte mycket på egen hand. Av­ handlingen sammanföll med hennes administrativa karriär som jag var okej med. Vi var perfekta för varandra. Hon kommer vara strålande på sin nya post.”

Pia Sundqvist, vän sedan studietiden på Filmhuset

Hynek Pallas, doktorerade med Astrid som handledare 2011

astrid söderbergh widding 20 Gaudeamus 1/2013

Ålder Fyller 50 i maj. Aktuell Ny rektor för Stockholms universitet, sedan 1 februari. Karriär i korthet Doktorerade i filmvetenskap 1992, blev professor 2000. Därefter prefekt vid Filmvetenskapliga institutionen, prodekanus för Humanistiska fakulteten samt vicerektor vid humaniora och samhällsvetenskap. Familj Man och tre barn, 19, 15 och 12 år gamla. Bäst på bio just nu Amour, Äta sova dö och Skyfall. Oanad talang ”Jag är en jäkel på rimmad vers. Om jag ska hålla tal till kollegorna så tycker jag att det är kul att göra det på vers.”

Vad tycker du?

Vilka förändringar tycker du att nya rektorn bör genomföra på Stockholms universitet? Mejla gaudeamus@sus.su.se eller kommentera artikeln på www.gaudeamus.se.

”Det är klart Tarkovskij-ljus i dag”, säger nya rektorn Astrid Söderbergh Widding när vi tvingar ut henne i den grå kylan för att ta kort inspirerade av Tarkovskijs filmer. Den ryske regissören har haft en särskild plats i Astrids filmvetarliv.

1/2013 Gaudeamus 21

Kultur

allt från serier till scen

tyck till om studentlivet Hur är studentlivet på SU? Finns det att göra? Hur vet du vad som är på gång? Mejla gaudeamus@sus.su.se eller kommentera artikeln på www.gaudeamus.se.

Var är studentaktiviteterna på SU? Hur tar man bäst reda på vad som händer? Frågorna är svåra att få svar på och kräver engagemang från studenterna.

Foto: Tanja Metelitsa

Svårt att hitta nöjesinfo Det pågår nästan en studentaktivitet per dag på campus, men informationen om dem har varit svår att hitta. I stället söker sig studenter utanför universitetsområdet för att roa sig.

Iva horvatovic

När det kommer till studentliv har Stockholm länge stått i skuggan av andra universitetsstäder. Trots att det pågår aktiviteter på campus nästan dagligen har kalendarierna varit dåligt uppdaterade och informationen svår att hitta.

– Som det ser ut nu måste man själv aktivt söka efter information om studentlivet här, säger Zofia Laine, kårföreningssekretererare och samordnare för internationella studenter.

Hon arbetar med att arrangera ungefär en aktivitet i veckan för de internationella studenterna och det är främst de som är hitflyttade som efterfrågar ett aktivt studentliv. Zofia Laine tror dock att de som väljer att plugga i Stockholm generellt är mindre intresserade av studentliv än studenter i andra städer.

– Då kanske man hade valt att plugga i Uppsala och Lund. Stockholm är en stad som erbjuder så mycket mer, därför är det färre som är engagerade i och tar del av studentlivet här.

”När man inser hur svårt det kan vara att hitta aktiviteter tappar man lusten att leta, speciellt eftersom det inte är svårt att hitta nöjen på annat håll.”

De internationella studenterna får upplysningar om de aktiviteter som anordnas för dem via mejl en gång i veckan. För de svenska studenternas del är studentlivet mer utspritt och hänger på de olika kårföreningarnas förmåga att upplysa om de aktiviteter de arrangerar.

22 Gaudeamus 1/2013

– Från kårens sida försöker vi informera så mycket som möjligt, men samtidigt vill man inte vara för tjatig, säger Zofia Laine.

Ny anslagstavla Stockholms universitets studentkår och kårföreningar har jobbat med att skapa gemensamma kommunikationskanaler för att lättare nå ut med information om pubar, dansträningar, filmvisningar och andra aktiviteter som organiseras. Sedan i höstas annonseras hela veckans evenemang ut på anslagstavlan mittemot huvudbiblioteket i Södra huset, och tavlan uppdateras varje måndag.

I början av vårterminen anordnades en välkomstvecka som i första hand riktade sig till nya studenter.

Syftet var bland annat att ge kårföreningarna en chans att presentera sig själva och sina arrangemang.

Zofia Laine påpekar att upplevelsen av hur studentlivet ser ut till stor del också påverkas av vad man läser och vilken fakultet man tillhör.

– Fakultetsföreningarna har olika förutsättningar.

Humanistiska föreningen har studenter som läser väldigt olika saker och många läser bara en kurs. Juristerna har däremot en väldigt stark fakultetsorganisation, bland annat för att deras studenter alla befinner sig inom samma område och läser länge. Då kan det vara lättare att organisera aktiviteter. Ekonomerna har ett avtal med sin institution om att studenter som är aktiva i studentlivet och bidrar till verksamheten får extrapoäng vid utbytesstudier.

"Tappar lusten" Lisa Andersson, som har läst humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, tror att det kan ligga något i att studentlivet upplevs olika beroende på vad man studerar. Hon har själv inte deltagit i många studentaktiviteter på campus, till stor del för att det är svårt att hitta information om dem.

– Jag har försökt, men inte lyckats hitta mycket info.

När man inser hur svårt det kan vara att hitta aktiviteter tappar man snabbt lusten att leta vidare, speciellt efter-

som det inte är svårt att hitta nöjen på annat håll. Jag skulle antagligen ha varit mer aktiv i studentlivet om informationen hade varit mer lättillgänglig. Som det är nu är det mycket enklare att bara gå ut på stan och göra något utanför campus.

Summary in English The social life of students at Stockholm University may seem a bit hidden, in comparison to other, more active universities in Sweden. “One has to be more active to find information on what is going on at Stockholm University” confirms Zofia Laine, International Students’ Coordinator and Student Union Associations Coordinator at the student union.

The international students receive information about activites at SU via e-mail, but the Swedish students are dependent on the student organizations’ ability to market events. One student, Lisa Andersson, says because it is hard to find information one stops looking after a while. “Also, Stockholm offers many other fun activities, so you still have fun, but off campus”.

Vårens studentaktiviteter Bland de återkommande aktiviteterna finns: • Tisdags- och torsdagspub på Café Bojan, arrangerat av Lärarstudenternas klubbmästeri respektive Samhällsvetenskapliga föreningen.

• Torsdagspub på Gröna villan, i Naturvetenskapliga föreningens regi.

• Filmvisningar varannan vecka, arrangerade av Cinema Politica.

• Yoga måndag, onsdag och fredag klockan 17.00 i F4204, arrangeras av Yogasanas.

Mer information om aktiviteter på kårens hemsida, www.sus.su.se.

allt från serier till scen

Premiär för Gaddens konsten på nya kulturserie!

Stockholms universitet del ett: striden mellan änglar och fåglar

Kultur

Studentens eldprov gästKRÖNIKÖR tuva winblad Efter en knapp månad

på Stockholms universitet med Psykologi I var jag fortfarande som en ko på grönbete. Ifall jag började tala om tentan var det inte med något tungt och mörkt i rösten utan med ett litet fniss.

Min första tenta, herregud det skulle bli spännande! Jag kunde fortfarande se studentlivet på ett charmigt avstånd, som att vara med i en film. Det var precis så jag beskrev det för min lillebror när han frågade hur det ser ut på universitetet: som i collegefilmer där alla studenterna hänger i klungor, sitter på golvet i biblioteket eller i tysta rummet där de studerar fokuserat.

Visserligen gick jag med självsäkra steg, men jag

Striden mellan änglar och fåglar heter den största skulpturen utanför huvudbiblioteket.

Foto: Erik Gunnarsson

Trätunnan utanför bibblan I en ny kulturserie tar Gaudeamus sig an uppdraget att utforska konsten på Stockholms universitet. Först ut är den stora träskulpturen utanför entrén till huvudbiblioteket i Södra huset. Vad vill den säga?

Erik Gunnarsson

En måndag vid lunchtid passeras den stora skulpturen av en strid ström studenter. Tre av dessa är Mira Tegman, Ylva Örn och Roza Takiporian, studenter på Språkkonsultprogrammet.

– Den är imponerande, både för storleken och för själva utförandet, säger Mira och får medhåll.

Tillsammans konstaterar de också att skulpturen tyvärr är placerad "lite utslängd". Den kunde gärna få ta mer plats, tycker Ylva som saknar en infotavla och passar på att efterlysa fler texter i anslutning till universitetets konstverk. Vem har gjort verket och varför ser den ut som den gör?

Den stora hallen utanför entrén till biblioteket hade vid 80-talets början byggts om under ledning av Ralph Erskine, en av den svenska 1900-talsarkitekturens mest framstående profiler. Det enda som mot slutet återstod av hans plan var ett välvt innertak av trä, men Byggnadsstyrelsen fick budgetnoja och planerna skrotades.

Konstrådet föreslog då i stället att utrymmet skulle fyllas med träskulpturer av den erkände konstnären Torsten Renqvist. 1983 invigdes utsmyckningarna som än i dag pryder förbindelsehallen mellan Södra huset och biblioteksbyggnaden.

Renqvists verk är fyra till antalet. Dels den lilla omisskänneliga bronsskulpturen Känguru utanför biblioteket, dels tre större träskulpturer: Formlära, Vridet spån och den mest mastodontartade, Striden mellan änglar och fåglar.

Den stora skulpturen, i svartmålat aspträ, utfördes sommaren 1972. Förlagan till verket, som i dag åter-

finns i Moderna museets samling, hade den tidigare målaren Renqvist ställt ut vid sin allra första utställning som skulptör, hösten 1967.

Renqvist har beskrivit hur inspiration till verket togs från den nedbrända ruinen av Berlins riksdagshus.

Byggnaden brann ner 1933, strax efter att Hitler och nazisterna kommit till makten i Tyskland. Vad eller vem som verkligen låg bakom branden är ännu oklart, men där och då utpekades kommunisten Marinus van der Lubbe. Med honom kunde nazisterna hävda att kommunismen överlag innebar ett hot mot landets säkerhet, och på så vis stärkte Hitler och hans parti sin egen ställning i landet.

Den symboliska laddningen hos ruinen, och särskilt den utbrända kupol som bevarades under kriget, intresserade Renqvist. Han visste förstås också att det var på kupolens topp som den sovjetiska Röda armén rest sin flagga då de intagit Berlin i Det tyska riksdagshuset i brand 1933. krigets slutskede 1945.

Vid en resa i Östtyskland skissade Renqvist av kupolen och fick idén att dubblera den nedåt så att resultatet blev ett klot. Ett klot som i skulpturgestaltningen närmat sig tunnans cylinderform och dessutom kompletterats med omkringflygande änglar och fåglar.

tappade bort mig i hela A-huset och gick runt på alla våningar och i alla korridorer innan jag hittade fram till biblioteket. Jag kände mig egentligen inte som en fullvärdig student, det hade liksom gått för lätt. Det enda jag hade behövt göra för att vara en del av den här världen var att anmäla mig och sedan komma på uppropet; ingen nollning, inga overaller inblandade, det var bara att gå på föreläsningarna och sedan åka hem. Jag behövde inte bevisa något, alla verkade lita på att det var där jag skulle vara.

Dagen före tentan var det allmänt ilsken stämning i

kollektivet där jag bor. Det brakade loss framåt kvällen då jag stod i hallen och skrek, plötsligt hörde jag mig själv säga ”men det är väl klart att jag är stressad! Jag har ju tenta på tisdag!”. Det var först efteråt som jag förstod att jag nog var stressad ”Det brakade loss framåt ändå. Inte för kvällen då jag stod i hallen att jag tvivlade och skrek, plötsligt hörde på om jag skulle jag mig själv säga ’men klara det, rent det är väl klart att jag är kunskapsmässigt, utan mer för stressad! Jag har ju tenta att detta var eldpå tisdag!’” provet, det var i och med tentan som jag hade min chans att bevisa att jag var en student på riktigt.

Dagen för tentan var väskan tung av matsäck som jag

i sann curlingmamma-anda hade packat ner åt mig själv. Minst tio pennor låg och skramlade tillsammans, ifall nio av någon anledning skulle sluta fungera hade jag en extra. Tentan var i Värtasalen, över biblioteket.

Dit hittade jag utan problem, jag hade trots allt hängt en del i bibblan och pluggat den senaste tiden. Det var på vägen till tentan som jag insåg att jag för första gången inte tänkte på att jag låtsades, jag tänkte inte på hur mina armar slängde längs med sidorna, vart min blick var fäst eller vilket tempo jag höll. Det var då som jag förstod att jag var en student ändå, jag passade in här lika väl som någon annan. Jag var här för att lära mig.

Tentan gick bra. Efteråt åkte jag hem och åt sushi i

sängen och kände mig jävligt nöjd.

Tuva Winblad pluggade Psykologi I på Stockholms universitet under hösten. Hon tänker fortsätta med psykologi tills det inte finns något mer att lära sig, men innan dess ska hon resa till Norge.

1/2013 Gaudeamus 23

Kultur

essä

Kärlek, fåglar och utanförskap Sega geléhjärtan, kärlekschoklad och blodröda rosor. Alla hjärtans dag är tillfället då partnerns kärlek och givmildhet vägs på en guldskål i form av allehanda kärleksbetygelser. Men är det inte dags att modernisera traditionen?

Av STEPHANIE DEMMLER (text) och tanja metelitsa (illustration)

N

ågonstans i minnets bortersta vrå vaknar en bild med suddiga konturer till liv.

Härstammande från tonårens förvirrande känslostormar – älskar, älskar inte – utspelar den sig badande i gymnasieklassrummets kalla lysrörsljus. En spänd förväntan inför den årliga utdelningen av de kärleksröda rosorna med de hemliga kortbudskapen dallrar i den februaritorra luften. Alla hjärtans dag. Eller besvikelsens och utanförskapets dag. Ty någon ros blev det aldrig för min del.

Minnet är inte enbart mitt. En undersökning genomförd av antimobbingorganet Friends visar att två av tre tjejer i åldrarna 14 till 22 år och mer än hälften av killarna i samma ålder har känt sig utanför på Alla hjärtans dag. Detta gäller självklart inte enbart kärlekstörstande tonåringar. Känslan av ensamhet är universell och generationsöverskridande. När kärlek och tvåsamhet hyllas, blir känslan av tomhet och utanförskap än tydligare.

M

en innan vi tillsammans börjar syna kärlekshögtiden i de malätna sömmarna, är en historisk översikt av traditionens framväxt kanske på sin plats.

Historisk fakta har med åren vävts samman med myter och legender och resulterat i ett mystiskt dunkel vad ursprunget beträffar. Att det är ett helgon vid namn Sankt Valentin som har namngivit dagen tycks stå utom rimligt tvivel. Enligt nedteckningar tycks det

24 Gaudeamus 1/2013

dock ha funnits flera kristna sådana under århundradena efter Kristus.

En av de mest populära legenderna, som gärna tillmäts betydelse för traditionens ursprung, handlar om en kristen präst, som verkade i 200-talets Italien under kejsar Claudius II:s styre. Kejsaren framhöll att singlar utgjorde bättre soldater än gifta familjefäder och förbjöd således giftermål för unga män.

Prästen Valentin, däremot, trotsade Claudius förbud och fortsatte i hemlighet att viga unga kärlekspar. För sin obotliga tro på kärleken dömdes han till döden.

Mycket romantiskt.

I länder som England och Frankrike har traditionen sedan lång tid tillbaka starkt fäste, och enligt folktron ansågs dagen under medeltiden vara parbildningens dag, baserat på den romantiska föreställningen att Valentindagen var början på fåglarnas kärlekshögtid – parningssäsongen. I Kung Bores Sverige väntade turturfåglarna däremot tills det blev varmare innan de övervägde att producera avkomma och seden fick således aldrig genomslag i landet. Förrän på senare tid vill säga.

Påhejad av kommersiella krafter och med den amerikanska produkthysterin som förlaga har seden till handlarnas förtjusning under de senaste årtiondena tågat raka vägen in i Sveriges traditionsregister. Buttra kommentarer över kommersialism och pådyvlad tvåsamhet bryr sig handeln föga om. Varje år smyckas butiksfönstren med hjärtan och romantiska kärleks-

uppmaningar alltmedan blomsterhandlarna siktar på ny rekordförsäljning. Mer och mer. Hjärtan och rosor ska det vara. Rött. Kärlekens färg och attribut. Fler och fler. Enligt en undersökning, som Svensk handel genomförde 2011, uppmärksammar 56 procent av det svenska folket sin partner på just denna dag. Som gåva är blommor populärast – det säljs drygt fyra miljoner rosor i Sverige den 14 februari. Tätt efter följer middagar på tu man hand och sötsaker.

M

en förutom kommersen är det ett annat faktum som borde sticka lite extra i de normkritiska ögonen. För vilka könsstereotyper är det egentligen vi matas med inför Alla hjärtans dag? En blick på föreställningarna som dagen till stor del byggs upp på talar sitt tydliga språk. Lyckliga, tokkära och vackra par – man hjärta kvinna och vice versa – skådas på reklampelare, i dagstidningar och butiksannonser, gärna med tillägget: ”När gav du din fru en blomma sist?” Om detta inte känns förlegat och omodernt så vet jag inte vad som gör det.

Och om vi ändå ska dras med en dag för kärleken, måste vi i slutändan ändå fråga oss hur viktig denna är i relation till alla övriga dagar. I detta avseende väljer jag att hålla med Anna Laestadius Larsson som skrev följande i Dagens Nyheter: ”Det är lätt att manifestera sin kärlek på Alla hjärtans dag, en dag om året.

Trixet är att komma ihåg det årets övriga 364 dagar.”

allt från serier till scen

bok

KÅSERI

En generation utan trygghet

Skitliv Victor Bernhardtz (red.)

(Atlas) I det 80-tal där jag föddes stod det svenska folkhemmet fortfarande på starka, solida bopålar. Under min uppväxt verkade tankar om utbildning som Den stora tryggheten, eller möjligheten att jobba sig upp från golvet i ett företag, fortfarande fullständigt rimliga.

När jag kom ut i arbetslivet fick jag de tankarna snabbt slagna ur skallen. För mig är det som antologin Skitliv skildrar ingenting nytt. Ändå får den mig att

film

knyta handen av vrede gång på gång.

Boken rymmer tolv texter om arbetsmarknaden av i dag, sedd ur unga människors perspektiv. Det målas upp en förfärande bild av otrygga anställningsförhållanden och den psykiska ohälsa som följer i deras spår. Där myten om den fria 80-talisten som inte vill ha en fast anställning odlas, samtidigt som undersökningar visar att den bilden har mycket lite med verkligheten att göra.

Där kontinuiteten på arbetsplatser försämras när tillfälligt anställda kommer och går i strid ström. Där ökade krav på att vara en flexibel, ständigt tillgänglig yrkesmänniska försvårar möjligheten att vara en god förälder. Där vuxenlivet med eget boende och trygghet i vardagen blir något som fler och fler skjuter på framtiden – av tvång, inte av vilja.

De genomgående välskrivna texterna – särskilt starka är Torun Carrfors och

Sonja Schwarzenbergers bidrag – balanserar fint mellan å ena sidan ungas historier, å andra sidan faktabakgrunder. Lättbegripligt redogörs det för hur Sverige förändrats sedan 80-talet – hur ekonomiska kriser samspelat med samhällsförändringar och nya anställningsformer, vilket skapat en arbetsmarknad med allt färre fasta jobb och en ungdomsgeneration i allt större osäkerhet.

Sammanfattningsvis är Skitliv en bok jag önskar att alla läser, för att sedan ställa sig frågan: ”Är det så här jag vill att samhället ska se ut?”. Det är en av de mest angelägna böckerna som getts ut på sistone.

Förväntningarna på den nya filmen av Paul Thomas Andersson (There Will Be Blood, Magnolia) är så klart skyhöga.

Phoenix är en psykopatisk krigsveteran som mest tänker på fitta (erkänner han själv), och i mötet med Hoffman blir han lite imponerad av dennes ledarskap som sektledare av The Cause. Phoenix är minst sagt osympatisk. Andersson ger mig ingen anledning att vilja bry mig om honom eller förstå honom på ett djupare plan. Synd, man har ju känt sympati för svin på vita duken förr.

Och vem är Hoffman-karaktären egentligen? Vad drivs han av? Vad är hans ljus i mörkret? Filmen ger inga

djupare svar. Under tiden man undrar över Hoffmans karaktär är Phoenix upptagen med att slå ner allt och alla som gör honom sur eller irriterad i största allmänhet. Annars försöker han bli full på lösningsmedel. Och man kan inte skylla på Phoenix krigstrauman – killen var ett lost case redan innan kriget. Man tappar snabbt intresset för hans karaktär. Samma sak med Hoffmans karaktär i filmen. Det finns ingen början, inget klimax, inget riktigt slut.

Och framför allt ingen poäng.

Fredrik af Trampe

enfaldigt om en mästare

The Master Paul Thomas Andersson (Noble Entertainment) Mötet med Joaquin Phoenix och Philip Seymour Hoffman blir ett antiklimax. Skådespeleriet är det inget fel i, men jag gäspar för en tredje gång när filmen inte ens har nått halvvägs. Jag suckar lite när det är tjugo minuter kvar.

Kultur

Helena Jönsson

Läs mer Läs fler recensioner, tipsa om skivor och böcker samt kommentera artiklarna på gaudeamus.se. Vill du skriva själv?

Ett farväl Detta var på fredagskvällen och det

pirrade i kroppen. Jag hade gjort det.

Jag hade sagt hej då och bara dragit.

Vissa kanske undrade varför. Andra kommer inte ens märka att jag har försvunnit. Kanske kommer någon att sakna mig. Kanske inte. Men det viktigaste var att jag visste varför jag gjorde det jag gjorde – jag ville testa att stå på egna ben. Utan Facebook. Inga mer statusuppdateringar.

Inga mer inbjudningar till konstiga events. Inga mer gilla hit och gilla dit. Inga mer inbjudningar till töntiga spel. Inga mer bilder med kort skärpedjup. Känslan av frihet strax efter var total. Nu skulle jag måla en tavla. Den skulle bli stor och hänga vid matbordet.

Dagen efter kände jag mig ensam.

Jag hade ju alla mina vänner där. Äh, det är ju bara att ringa upp dem, eller hur? Men vad ska jag säga? ”Hej min fina gamla kompis. Jag är ju inte med i Facebook så nu kan jag ju inte ha koll på dina middagsbilder eller när du gillar din sambos status varje dag.

Jag ville bara säga hej. Hej.” Hoppas någon ringer mig i stället.

Jag känner mig ändå lugn. Hoppas jag inte längtar tillbaka till Facebook.

Min stolthet förbjuder mig att bli medlem igen. Att krypa tillbaka till ett digitalt kors. Nej usch, hellre sitter jag ensam på min kammare än erkänner mitt misstag. Hoppas det inte var ett misstag. Jag hade tänkt måla en tavla, men jag gjorde inte det. Kanske målar jag den där tavlan nästa helg.

Svantesdotter

Mejla ett förslag på bok, skiva eller film till gaudeamus@sus.su.se.

Gavott En serie av Josefin palmgren

Detta är en återkommande serie av SUstudenten Josefin Palmgren. Gavott är namnet på en salongsdans och symboliserar den fumlande närhet som är ett tema i serien.

1/2013 Gaudeamus 25

Tips & Pepp

från första tentan till första jobbet

Kärlek på SU Kärleken finns överallt på Stockholms universitet. Till kurskompisen man blir kär i, till kursen man läser eller till livet på campus som finns utanför studierna. Gaudeamus har pratat med fyra personer som beskriver sin kärlek på SU och hur de fann den.

Av helena jönsson (text) tanja metelitsa (foto)

Ida och Daniel Oquiñena träffades som studenter på en gemensam kurs i geokemi för drygt tre år sedan. I dag bor de tillsammans, gifta sedan maj 2012, och väntar sitt första gemensamma barn.

Vad hände när ni började studera tillsammans?

– Vi gick samma kurs i geokemi 2009, men vi pratade knappt med varandra i början, säger Ida. – Nej, vi lärde känna varandra först mot slutet av den terminen eftersom vi åkte på en exkursion tillsammans, säger Daniel.

– Efter den terminen skulle vi välja fristående kurser till terminen efter. Och då valde Daniel och jag samma kurs. Vi var de enda som valde den, säger Ida. Var det en slump som gjorde att ni valde samma kurs?

– Njae, jag valde biologi, och då valde Daniel också biologi …, säger Ida och skrattar med Daniel som villigt erkänner att han valde kursen för att få vara mer tillsammans med Ida. – Och efter halva terminen blev vi väl tillsammans, säger Daniel.

Hur var det att bli kär i en kurskamrat?

– Distraherande, säger Ida och Daniel samtidigt.

– Men också väldigt roligt, så klart, säger Daniel. Vi var väl kanske inte jätteroliga att plugga med under den första perioden …

– På en annan exkursion satt vi mest inne på vårt rum, ha ha, säger Ida. Vad är det bästa med att vara tillsammans med en kurskompis?

– Det är enkelt eftersom man alltid har något att prata om, man har gemensamma intressen och får ju snabbt gemensamma vänner, säger Daniel.

Var ni aldrig rädda att det skulle bli jobbigt om det tog slut eftersom ni var tvungna att träffas hela tiden?

– Nej, det tänkte jag aldrig på, säger Ida. – Inte jag heller, har aldrig slagit mig att det skulle hända. Men visst, det hände några kompisar i klassen och det var ju inte så lätt alla gånger, säger Daniel.

Har det påverkat era studieresultat, tror ni, att ni var tillsammans under er utbildning?

– Jag tror inte att betygen har påverkats faktiskt, säger Ida och Daniel håller med.

Ni vill båda börja studera igen, efter föräldraledighet och annat, men hur påverkades er relation när studierna upphörde?

– Det påverkades inte så mycket alls faktiskt, säger Ida. – Ibland kan vi ju dra fram våra gamla kursböcker och snacka lite konglomerat, ha ha, säger Daniel.

Och i sommar ska ni ha barn, hoppas ni på att det blir en geovetare?

– Ja, det är klart att vi gör, på ett sätt. Man vill ju gärna att ens barn har samma intresse som man själv har, säger Ida och Daniel håller nöjt med.

"Först pratade vi knappt med varandra men under en exkursion kunde vi verkligen lära känna varandra", berättar Daniel Oquiñena om hur kontakten med hans nuvarande fru skedde 2009 då de studerade en kurs i geokemi tillsammans.

Daniels och Idas tips på hur du kan finna kärlek på SU • Sök samma kurs som den du vill ha mer kontakt med. Då har ni alltid något samtalsämne att ta upp.

• Se till att hamna tillsammans på föreläsningarna. Självklart ska du fråga om ni kan plugga tillsammans.

• Ägna dig åt studentaktiviteter så mycket som du kan, speciellt om de arrangeras vid mindre institutioner, då brukar gemenskapen bli lite bättre. Kolla på institutionernas hemsidor och se om studentföreningar marknadsför event där. Annars kan du kolla med SU:s studentkår om vad som är på gång.

• Åk på exkursioner tillsammans – om du kan! Det är ett enkelt sätt att lära känna inte bara en, utan hela din klass på ett unikt sätt.

berätta din kärlekshistoria!

Har du mött kärlek på Stockholms universitet? Till en flirt, en livskamrat, en vän eller kanske en fantastisk föreläsare? Dela med dig av din kärlekshistoria till Gaddens läsare. Mejla gaudeamus@sus.su.se eller kommentera på www.gaudeamus.se.

26 Gaudeamus 1/2013

Stockholms universitets alumnnätverk – mötesplats för studenter och alumner kring arbetslivskontakter

Gå med på www.su.se/alumn

TÅGVÄRDAR Att finna kärlek på SU behöver inte betyda tvåsamhet och barn i framtiden. Kärleken på SU finns överallt. Emma Bergenholtz och Jacko Nilsson träffades på SU och fann kärleken till engagemanget och aktivismen i varandra.

Hur träffades ni?

– Vi träffades genom jämlikhetsnätverket som finns på SU. Där lärde vi känna varandra lite grann, säger Emma Bergenholtz.

– Sedan träffades vi på olika stand up-föreställningar med Moa Svan. Sedan på andra händelser med Moa Svan, eftersom vi båda gillar Moa Svan väldigt mycket, säger Jacko Nilsson.

Varför blev ni så bra vänner?

– Vi är en del av en större grupp som kallas Bergen och bögarna, och där är Jacko den enda som också finns på SU, säger Emma och skrattar.

– Ja, jag hade lite för många Emmor i mitt liv, så Emma fick bli Bergen eftersom hens efternamn börjar på det, säger Jacko och skrattar också.

Vad har SU betytt för er och er vänskap?

– Vi har engagemanget tillsammans och att vi är väldigt intresserade av frågor som rör organisationer och hur strukturerna ser ut på SU, säger Jacko.

– Jacko har lärt mig oerhört mycket om hur hela SU fungerar och jag är själv aktiv i kårlivet vid SU och är intresserad av det Jacko kan mycket om. Vårt gemensamma intresse är att vi är engagerade i hur SU styrs och hur det är strukturerat, säger Emma. Är ni alltid lika engagerade?

– Ja, säger båda i en mun.

– Men en vänskap blir alltid lättare om den vilar på en viss sak. Sedan har man väl alltid olika vänner som vilar på olika saker. Vår vänskap vilar på engagemanget på SU. Att vi är väldigt intresserade av organisationer och strukturer, säger Jacko.

– Vi har väldigt lika värdegrunder så därför blir det väldigt lätt att umgås kring de grunderna, säger Emma.

Vad betyder det för er att ha en så nära vän just här på SU? – Det är väldigt givande när någon förstår vad det är man går igenom här på SU. Jag tillbringar mycket av min tid här, så det är viktigt för mig, säger Jacko.

– Jag håller med, säger Emma och tillägger att andra av deras gemensamma vänner ibland reagerar på att de båda kan sitta och grotta ner sig i SU-relaterade frågor när de även är utanför campus.

– Vi har en relation som är grundad på engagemanget för SU och hur saker och ting fungerar här. Därför förenas vi kring det oavsett var vi är, säger Jacko.

Förväntade ni er att hitta en så nära vän på SU som ni har gjort?

– Jag förväntade mig att hitta vänner på SU, ja, säger Emma.

– Det blir ju svårt om man försöker att inte hitta vänner. Då mår man nog inte så bra. Men man ska hitta vänner i olika psykologiska, mentala och fysiska rum. Det tror jag är bra, säger Jacko.

– Så länge man har någon så får man en sorts trygghet, och det är ju bra, säger Emma.

Emmas och Jackos tips på hur du kan finna kärlek på SU

SOMMARJOBB Vi söker serviceinriktade tågvärdar som kan arbeta som sommarvikarier 22 maj–1 september.

OM TJÄNSTEN Som tågvärd arbetar du ombord på pendeltågen och ansvarar för att ge information och service till våra resenärer.

MER INFORMATION OCH ANSÖKAN Läs mer och lämna din ansökan på www.stockholmstag.se

Har du svårt att hålla dig?

Gå in och kommentera på

gaudeamus.se PS. Du följer väl oss på Twitter @gaudeamus_su?

• Engagera dig i en förening.

• Hitta andra forum förutom din kurs där du kan träffa andra människor.

1/2013 Gaudeamus 27

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

Filmvetaren Malena Janson forskar om barnprogram i TV på 1970-talet

Svenska barnprogram – från vänstervridning till utslätning

3 frågor till en alumn

På 70-talet ville svenska film- och TV-producenter diskutera livets alla sidor med barn. Men videovåldsdebatten var en av de faktorer som tog kål på de höga ambitionerna. Idag ser Malena Janson, lektor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, en nygammal rädsla för att ta barnen på allvar i film och TV. I sin avhandling från 2007 jämförde hon svensk barnfilm och barn-TV från flera olika tidsepoker, och insåg hur spännande barnkulturen var på 70-talet.

– En ny syn på barn gjorde sig gällande. Tidigare hade barnkulturen varit väldigt puttinuttig med sagovärdar, tomtar och troll, men på 70-talet ville man också berätta om verkligheten. Om rädsla, skräck och död. Det fanns ingenting som man inte kunde berätta för barn, bara man gjorde det på rätt sätt.

Malena Janson kopplar samman decenniets syn på barn med andra strömningar i samhället. Det finns likheter med medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. De svaga i samhället tog plats. Och i Sverige förde kvinnorörelsen, inte minst Grupp 8, fram barnens rätt till daghem och meningsfull fritid. Daghemsplatser var lika mycket barnens rättighet som kvinnornas, vilket ofta glöms bort i dag.

Malena Jansons avhandling Bio för barnens bästa: svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje blev klar 2007.

Under arbetets gång insåg hon att TV egentligen är tacksammare än film om man vill läsa av en tidsanda.

– TV är ett så direkt medium.

Utöver att se själva programmen gör jag intervjuer, läser gamla debattinlägg och tittar på mötesprotokoll från SVT, tittarbrev och anmälningar till Radionämnden.

Politiskt färgade program Anmälningarna kunde handla om att männen i rutan var för ovårdade - en del hade långt hår och skägg - men framför allt att SVT var vänstervridet.

Så fort någon nämnde Vietnamkriget, miljöförstöring eller skogsindustrin gick en del tittare i taket.

– Videovåldsdebatten gjorde att många blev skeptiska mot allt vad rörliga bilder och barn hette. Tidigare hade skolor arbetat med video, men på

många håll låste man in apparaterna för att de blev så förknippade med våld.

Utslätat och överbeskyddande Dagens barnkultur har tappat i angelägenhetsgrad, menar Janson.

–Vi är i flera avseenden tillbaka i 50-talet. Man har fullständigt släppt loss det globaliserade kommersiella barnprogramutbudet, och där är allting extremt utslätat och sagovärldsaktigt – det finns inga verkliga konflikter, bara glada leenden.

Samtidigt har den svenska produktionen blivit ett slags vuxenutbud fast för barn.

– Det handlar nästan bara om att visa upp sig i program som Idol och Wild Kids. Det finns matlagningsprogram, inredningsprogram och tävlingsprogram. Malenas pågående forskning handlar om barnprogram i TV på 70-talet. Den ska resultera i en populärvetenskaplig bok med titeln ”TV utan tabu. Program för barn i svensk television 1969-1979”.

Benjamin Katzeff Silberstein, ämnessakkunnig på utrikesdepartementets enhet för multilateralt utvecklingssamarbete 1. Vad har du studerat?

– Jag har en kandidatexamen i statsvetenskap och har läst koreanska i två år i Korea.

2. Var utbildningen som du tänkt dig?

– Jag tänkte egentligen inte alls speciellt mycket när jag sökte, men sedan upptäckte jag hur mycket kreativt skrivande som ingår i utbildningen – uppsatsskrivning var faktiskt det roligaste jag gjorde. Studentlivet var väl inte riktigt som jag tänkt eftersom jag läste i min hemstad. I Korea var det en helt annan sak.

3. Vilken nytta har du haft av utbildningen?

– Jag lärde mig analysverktyg, jag tror att metodkurserna är det som ger mest i längden. Och att läsa koreanska på plats gjorde att jag kunde börja frilansa som journalist.

•

F Ö R DJ U P N I N G | Filmvetenskap är ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på su.se/ledandeforskning

28 Gaudeamus 1/2013

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentcentrum i hus A, Södra huset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/student, su.se/vagledarbloggen

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, läsplatser och kopiering 08-16 28 00, info@sub.su.se sub.su.se

Följ oss på Twitter och Facebook facebook.com/stockholmsuniversitet twitter.com/stockholms_univ

Bli mentor åt studenter med neuropsykiatriska eller psykiska funktionsnedsättningar Vill du ha ett avlönat meriterande extraarbete? Stockholms universitet rekryterar kontinuerligt mentorer till studenter med neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar.

Att vara mentor innebär att stödja studenter i sina studier på olika sätt. Blir du antagen som mentor kommer du att ingå i en mentorspool. Du kommer att matchas utifrån behov mot en student inom liknande ämnesområden.

Arbetstiden är ca tre timmar i veckan, men det kan även röra sig om färre arbetstimmar per vecka beroende på studentens behov.

Arbetsuppgift Arbetsuppgiften handlar främst om att stödja studenter att planera och få struktur på sina studier så att de lättare kan nå sitt mål. Mentorn

kan även behöva hjälpa till att konkretisera institutionens förväntningar och studieuppgifter.

Utbildning Alla mentorer får gå en utbildning som bland annat ger grundläggande kunskaper om neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar. Under utbildningen får man även tips på riktad studieteknik till studenter med funktionsnedsättning.

Du får dessutom tillfälle att diskutera med andra mentorer, en del som varit med längre och som delar med sig av tips och råd.

Möt mentorn Elisabeth Elisabeth Hansson är mentor åt studenter med neuropsykiatriska och/eller psykiska funktionsnedsättningar.

Läs mer om när hon berättar om sitt extraarbete som gett henne nya perspektiv, erfarenheter och glädje på su.se/utbildning/arbete-karriar/ dags-att-soka-jobb/bli-mentor Intresseanmälan Är du intresserad, vill du skicka ditt CV eller har du frågor? Kontakta studentstod@su.se

•

Nya utbildningskatalogen Utbildningskatalogen finns nu att hämta i Södra huset, Hus A, plan 3 och 4. 20 000 färre utbildningskataloger trycks idag. Katalogerna som trycks har miljövänligt papper från miljömärkt tryckeri. Under mars månad kommer universitetet att synas i kollektivtrafik, tidningar samt på su.se

Rektors blogg Rektors kommentarer till aktuella händelser rektorsblogg.su.se

På gång Öppet hus 13 mars Undrar dina vänner hur det är att läsa vid Stockholms universitet? Tipsa dem om Öppet hus! Där möter de studenter, lärare och studievägledare och får veta mer om universitetets utbildningar inom humaniora, språk, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap samt de olika lärarutbildningar som finns.

Tid: kl. 12.00 – 16.00 Plats: Södra huset – humaniora, samhällsvetenskap, juridik och lärarutbildning. Geovetenskapens hus – naturvetenskap.

Systemvetardagen 13 mars Systemvetardagen är en årlig arbetsmarknadsdag som anordnas av studentkåren DISK vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Med över 4000 inbjudna studenter kan detta räknas som en av de absolut största arbetsmarknadsmässorna i Sverige för systemvetare. Systemvetardagen anordnas i början av mars varje år och är ett unikt tillfälle att träffa företag inom IT-branchen.

För tid och plats se systemvetardagen. se

Specialpedagogikens dag 20 mars Specialpedagogikens dag är en årligt återkommande konferensdag där lärare och forskare på Specialpedagogiska institutionen tillsammans med olika samarbetspartners presenterar delar av institutionens verksamhet. Specialpedagogikens dag är kostnadsfri och öppen för alla som är intresserade av specialpedagogik. För anmälan se specped.su.se Tid: kl. 9.00 – 16.00 Plats: Aula Magna, Frescati

Webbanmälan för sommarkurser öppnar 21 februari Anmäl dig till sommarkurser på webben.

Webbanmälan stänger den 15 mars.

Mer information: antagning.se

Öppna föreläsningar

Nya rektorn: Toppforskare ska undervisa!

Astrid Söderbergh Widding tillträdde som ny rektor vid universitetet den 1 februari. Här ser du lite av vad Astrid vill åstadkomma för studenterna och utbildningarna: – Undervisande lärare får aldrig bli ett b-lag till forskningens a-lag. De främsta professorerna måste också undervisa på grundutbildningarna, precis som lektorerna ska forska. Utbildning och forskning är kommunicerande kärl. Vi ska också fortsätta det interna kvalitetsarbetet med våra utbildningar. Där sätter vi nu fokus på två saker: examensarbeten och kursutvärderingar. Vi ska också genomföra en egen pilotutvärdering av något av lärarprogrammen – de ska hålla högsta kvalitet, säger Astrid Söderbergh Widding.

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet Redaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@su.se Foto: Stockholms universitet, Eva Dalin, Björn Dalin

Sedan 30 år tillbaka ger Stockholms universitet öppna föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Ämnena är breda – stora och små, nationella och internationella, bekanta eller helt nya. Först ut är Kieli ja suomalaisten esihistoria (Språket och finnarnas förhistoria) den 7/2. Merlijn de Smit käsittelee mitä kielitiede pystyy ja ei pysty sanomaan suomalaisten esihistoriasta. Mitä kertovat vanhat lainasanat ja miten sopii kielitiede ja arkeologian genetiikan kanssa yhteen.

Läs hela programmet på su.se/oppnaforelasningar

Visste du att … ... FN har utsett 2013 till internationella Vattenåret?

2013 har även utsetts till internationella Statistikåret.

Universitetet deltar med aktiviteter anknutna till dessa teman, både centralt och från institutionshåll. Klimat, hav och miljö är t ex ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Ett nytt Östersjöcentrum inrättades vid årsskiftet för att stärka och synliggöra universitetets betydande Östersjöverksamhet.

1/2013 Gaudeamus 29

Tre anledningar att använda appen

Studentkårens nyheter

LEDARE

Gör något åt ohälsan nu

D

et pratas mycket om ohälsa nu. Om hur elever i grundskolan inte har tillräckligt många kuratorer, om att betygssystem främjar ångest, om att vi som läser högre utbildning är hälsosammare än andra. Det sista är däremot en sanning med modifikation. De som har tagit sig igenom en högre utbildning lever längre än genomsnittet, men påståendet säger ändå något om studenters hälsa under själva universitetstiden.

Olika studier visar att universitetsstudenten mår något sämre, särskilt psykiskt, än jämnåriga som inte studerar vid högskola.

Samtidigt har vi studenter mycket sämre förutsättningar för att klara en tids sjukdom, oavsett om den har kroppsliga eller psykiska orsaker. Tar vi inte våra poäng riskerar vi att bli av med inkomst och boende. Med remisstider om tre månader för att nå specialist, när försäkringssystemet kräver sjukskrivning från dag ett, går matematiken helt

“

Vi kan inte göra något åt förkylningar eller brutna ben, men det finns satsningar universitetet kan göra för att förbättra den psykiska hälsan hos oss studenter.

enkelt inte ihop. Det finns fler exempel där matten inte går ihop: I Stockholm går det 4000 studenter på 1 anställd i Studenthälsan, fyrdubbelt sämre siffror än de siffror som anses vara katastrofala inom grundskolan!

Det har förespråkats att det ska bli möjligt att vara deltidssjukskriven som student och i väntan på nationella reformer som följer detta, agerar studentkåren påverkare mot regionala beslutsfattare och gentemot universitetet.

Vi kan inte göra något åt förkylningar eller brutna ben, men det finns satsningar universitetet kan göra för att förbättra den psykiska hälsan hos oss studenter. Tydliga schemaläggningar, åtta timmars arbetsdag vid heltidsstudier ska rymma både föreläsningar och självstudier, helgerna ska vara lediga från tentamina. Anställda på universitet bör ha god information om Studenthälsans verksamhet för att kunna skicka vidare studenter som befinner sig i riskzonen för sjukdom, så att studenten på sikt kan fortsätta sina studier.

Det pratas mycket om ohälsa. Det är dags att göra något åt den!

kåRoRDFöRAnDE Livija Ginters

livija.ginters@sus.su.se

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

30

Digitala Campuskortet

1 ) Du får ditt digitala Campuskort/studentleg snabbare än plastkortet.

2) Du spar på miljön om du väljer bort plastkortet.

3) Du slipper ännu ett plastkort i plånboken.

Nu kan du som har en smartphone få Campuskortet i din telefon. Det enda du behöver göra är att aktivera ditt Campuskort på studentkortet.se och sedan ladda ner appen till din telefon.

För att aktivera ditt Campuskort behöver du ditt kortnummer. När din betalning av medlemskapet registrerats i vårt medlemssystem skickas ditt kortnummer till den e-postadress du har registrerat.

Det är möjligt för dig att använda både den digitala versionen av Campuskortet och plastkortet.

Plastkortet krävs hos HÖRS För att kunna ta del av våra medlemsrabatter på Högskolerestaurangers serveringar behöver du ett plastkort. Detta trots att det på kortets baksida i appen står att det går att ladda.

CDR – doktoranders gemensamma röst på SU Centrala Doktorandrådet (CDR) är studentkårens centrala organ för doktorandfrågor och företräder universitetets ungefär 1800 aktiva doktorander. CDR arbetar aktivt med att förbättra villkoren för universitetets doktorander, för att utbildningen på forskarnivå ska hålla en god kvalitet och för att karriärmöjligheterna efter avlagd doktorsexamen ska bli bättre.

Doktorander har en delvis annorlunda situation än andra studenter eftersom de är medarbetare vid universitetet samtidigt som de är studenter på forskarnivå. CDR består av doktorander från alla fyra fakulteter, valda av sina respektive fakultetsråd. Doktorandombudet, som anställd tjänsteman på studentkåren, fungerar som CDR:s ständiga sekreterare och hanterar det dagliga arbetet med doktorandfrågor medan CDR driver mer långsiktiga frågor. Vänd dig till doktorandombudet om du som doktorand behöver hjälp och stöd.

CDR fungerar som ett forum för informationsutbyte, där olika doktorandrepresentanter utbyter erfarenheter som gör det möjligt att utveckla handlingslinjer i frågor som berör alla doktorander.

Utbyte av kunskap och erfarenheter bidrar till att sprida kunskap om goda exempel och underlättar på så vis förbättringsarbetet. Det övergripande målet för CDR:s verksamhet är att på olika sätt förbättra villkoren för doktorander vid Stockholms universitet och allmänt bidra till att höja kvaliteten på utbildningen på forskarnivå. CDR får sin röst hörd genom att bland annat ha en representant i universitetsstyrelsen och i hörandeförsamlingen för rektorsval och är också på nationell nivå representerat i Sveriges förenade

studentkårers doktorandkommitté.

Under det senaste året har CDR utarbetat den doktorandenkät som nyligen sänts ut till universitetets doktorander. Doktorandenkäten ska belysa utbildningen på forskarnivå vid Stockholms universitet från doktorandernas perspektiv. De problemområden som enkätsvaren lyfter fram kommer till stor del att styra inriktningen på CDR:s arbete de kommande åren.

En fråga som CDR arbetat med under flera års tid är att avskaffa utbildningsbidraget och ersätta det med doktorandanställning. Utbildningsbidraget ger en mycket låg inkomst och ställer dessutom en doktorand delvis utanför socialförsäkringssystemet. Arbetet har krönts med framgång och i september 2012 beslutade universitetsstyrelsen att inga doktorander vid Stockholms universitet ska få ha utbildningsbidrag efter 1 juli 2015.

Framöver kommer CDR att arbeta med att se över bruket av stipendier som finansieringsform för doktorander och hur de stipendiefinansierade doktorandernas sociala trygghet kan förbättras. CDR ser också över hur situationen kan förbättras för doktorander som utan egen förskyllan inte blivit färdiga med sin avhandling i tid. Vilket finansieringsansvar kan krävas av en institution om till exempel handledning helt uteblivit eller om frysar med viktiga labbprover gått sönder? CDR planerar att utarbeta förslag till en policy kring detta. Ytterligare en fråga som ligger i fokus för CDR är att underlätta fortsatt karriär för nydisputerade, både inom och utanför universitetsvärlden.

Fredrik Charpentier Ljungqvist fredrik.c.l@sus.su.se

Student Union News

Importance of Language Support at the University Several thousand international students from all over the world come to study at Stockholm University every year. For some of them, it is the first time they are studying in another language.

Writing academic essays and memos in English can be challenging for a student whose first language is not English. Sometimes, there is no or little possibility for international students to practice English in their home country.

The same applies to speaking, as without proper experience, it is hard to find the words to express yourself.

Unfortunately, just a few courses and programs at Stockholm University offer students language support and seminars to evolve their writing and conversational skills. Many students are trying to evolve these skills themselves, often struggling with language barriers and miscommunication with their classmates and supervisors.

The situation was unchanged, until the international students decided to make a change. One of them – Elissa Berril started the English Support Program in 2011.

Which has successfully been run by the Student Union since then.

The English Support program focuses on providing support to students in need, regarding writing academic essays in English and/or practical conversational skills. During the last semester more than 12 volunteers were involved in tutoring more than 80 students from different parts of the world, such as Brazil, China, Germany, Greece, Italy, Spain and Turkey.

However, language support should be something the University provides for students. And the Student Union is working to make this reality. In the future we hope that the University will acknowledge this and extend its support, including additional tutoring sessions, help seminars, a permanent place for the English

Support Program and employed tutors. Successful dealing with language barriers has a huge impact on the education and its level. Students will be able to have a greater academic proficiency and even more great initiatives and ideas will be contributed to the Stockholm University.

Anatolii Doludenko anatolii.doludenko@sus.su.se

English Learning Support Program Interested in helping students with their English? Or, need help with your English?

Please contact our Advocacy Secratery for International Students Anatolii Doludenko at: anatolii.doludenko@sus.su.se.

The first English tutoring session this semester will be held in Glasrummet starting 6 pm on the 18th of February .

Did you grab your own goodiebag with information about the Student Union and offers from our business partners during Orientation Day/Välkomstdagen?

If not, you still have a chance.

There are some bags left and you can pick up your own piece at The Student Union Service Desk in Allhuset (Monday–Thursday 10 am – 4 pm and Friday 10am – 3 pm) or Glasrummet, outside the library (Monday–Thursday 10 am – 2 pm).

UpcomIng More activities at: sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

Free Filmscreening Documentary Hörsal 2, Södra Husen, 7 pm February 19th

Can your eating habits change the world? Watch Diversidad – A Road Trip to Deconstruct Dinner, and find out. Free filmscreening hosted by Cinema Politica Stockholm. More info at: www.sus.su.se/cinema-politica-stockholm.

Academic Self-defense equal opps. project Apply before February 25th

Maybe you’re one of us waiting for structural changes to be tangible! Do you expect to be included and perceived equally competent with your fellow students, do you reckon that the environment we act in should be designed based on our needs? Accessibility is broadly understood and stretches out to students who experience any type of friction connected to their studies.

Together we can face difficulties of frictions and develop strategies in order to make a change. Apply to be part of our project! More info at: www.sus.su.se/akademiskt-självförsvar.

Coffee Break with SUS Kaffe på maten Outside Main Library, 12 noon –1pm Feb. 27th

Meet representatives from your Student Union. Have a cup of coffee (on us) and let us know about your trainee- and work oriented experiences in your education. More info at: www.sus.su.se/kaffe-pa-maten.

Photo: Karl Edqvist The International Coordinators at the Student Union together with some of the International Ambassadors arranged a Flea Market in Glasrummet this past January. Among the stuff that switched owners there were plates, pans, pots, cutlery and other cookware, clothes, a vacuum cleaner, jewlery, exclusive Chinese green tea, ice cleats, mirrors and films.

The event was a success and will be arranged again this upcoming May. Photo: Karl Edqvist

For International Students WeDnesDays , Hörsal 4 Södra Husen, Odd Weeks 6pm

Let us broaden your view of Swedish life and society by introducing our theme Wednesday! On odd weeks we’ll screen a Swedish movie with English subtitles. Even weeks we’ll host an event (lectures, excursions, etc.) to give you a bit of what life’s like here in Stockholm and Sweden. More info at: www.sus.su.se/en/activites/this-is-sweden-wednesdays.

31 31

Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Frescativägen 14 A, 114 18 Stockholm

r e e n i a r T r e k ö s i V

–framtidens samhällsutvecklare

som vill vara med och utveckla Sveriges infrastruktur och hjälpa oss att nå vår vision ”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt”.

Vi söker dig med siktet inställt på samhällsplanering, IT, HR, ekonomi eller projektledning. Förutom relevant utbildning och ett intresse för samhällsutveckling så vill vi att du har förmågan att se helheter, är lyhörd, resultatorienterad – och vågar tänka vidare!

Ansök n e d t s a n e s

3 mars

Läs mer på www.trafikverket.se/trainee

Sofia Nyberg, trainee, en av oss i Trafikverket