HÄLSNINGAR FRÅN DITT GÄLLIVARE
KOMMUNBLAD NUMMER 2, DECEMBER 2020
Stora Sjöfallet – en plats att landa på Nya bostäder i centrala Gällivare Alla lika, alla olika
Nr 2, 2020
LANDSBYGDEN
Digitala Landsbygder
Innehållsförteckning 3
Projektet Digitala Landsbygder har till syfte att förbättra möjligheterna för aktörer och invånare att leva, bo och verka på Gällivares landsbygder och omfattar de sex bygderna Soutujärvi, Tjautjas, Dokkas, Ullatti, Hakkas och Nattavaara.
4-5 22 14
Projektet kommer erbjuda rådgivning, kurser och aktiviteter för ökad digital delaktighet. Nuvarande projekt DigidelCenter som drivs av Gällivare kommun avslutas i december 2020 och projektet Digitala Landsbygder ska ta vid arbetet med att minska det digitala utanförskapet.
20-21 2 3 4-5 6 7 8 9 10-11 12-13 14 15 16 17 18-19 20-21 22 23
Digitala landsbygder Uppskattad rundvandring Den häftigaste skolan i Sverige En hall som lyfter Gällivare Multiaktivitetshuset Nya bostäder i centrala Gällivare Digitala Gällivaregalan 2020 Dundret Lapland Vinterkrysset Alla lika, alla olika Klimatsmart mat Projektet som skapat bättre hälsa Flygplanet som försvann En plats att landa på Björnstad Nigisti Tekle Ett inkluderande Gällivare
Ann-Marie Mäki är projektledare för Digitala Landsbygder.
Hej! Ann-Marie heter jag och kommer från Kiruna, men bor sedan drygt tre år utanför Moskojärvi. Tidigare har jag arbetat främst inom kommunikation och marknadsföring. Sedan oktober jobbar jag för Soutujärvibygden i Utveckling, på servicekontoret i Skaulo, som projektledare för Digitala Landsbygder. Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Leader Polaris. Tveka inte att kontakta mig om du har frågor, önskemål eller bara vill veta mer om projektet!
Gilla oss och följ oss på facebook.com/gallivare.se Instagram: @NyaGallivare
2
N VA
ENMÄRK
E T
S
Gällivare kommun 982 81 Gällivare, Tfn 0970-818 000 vx Besöksadress Tingshusgatan 8-10 • E-postadress post@gallivare.se Hemsida www.gallivare.se Ansvarig utgivare Maria Lindgren Grafisk form Michael Renström Textproduktion Mikaela Åkerlund Foto Michael Renström, Kent Wingsund Omslag Norrsken. Foto: Rimon Lahdo Tryck Ågrenshuset Produktion AB
Miljömärkt trycksak 3041 0010
Har du frågor om projektet eller vill veta mer? Kontakta projektledare Ann-Marie Mäki tfn 073-806 78 97 eller via mejl på ann-marie@soutujarvi.se
SAMHÄLLSOMVANDLINGEN
Uppskattad rundvandring Rundvandringen i Kunskapshuset fullbokades snabbt när Gällivare kommun i samarbete med Lapplands kommunalförbund bjöd på sju upplevelser i sju olika rum. – Jag tror inte det finns ett sånt här hus i världen. Det är otroligt fint, säger Carin Mattsson Palo som deltog under dagen. Besökarna guidades av gymnasieskolans studentkommitté där man bland annat tittade närmare på musiksalen, matsalen, fordonsverkstad, lektionssalar och konferensrummet högst upp i huset. Men roligast var det att klättra i trapporna, det tyckte i alla fall en av dagens yngsta besökare. – Den är supercool, säger Vilhelm Backebjörk Andersson som också imponerades av det integrerade konstverket Ája vilket betyder kallkälla.
Liljewall arkitekter fanns på plats för att berätta om tanken bakom huset.
Se filmen från rundvandringen
Lapplands gymnasium visade upp fordonsverkstaden.
Foto: Michael Renström.
Lapplands Lärcentra visade upp sina nya Kulturskolan visade en film om Agda fina lokaler där vuxenutbildningen bedrivs. Rössel och berättade om sin verksamhet.
Karin Niva Event & Support visade upp aktuella projekt i samhällsomvandlingen.
Dundret Lapland pratade om utvecklingen av fjällanläggningen där de vill se aktiviteter året om.
Jeanette Lundqvist från Vattenfall berättade om Hybrit som är ett projekt för fossilfri stålproduktion.
3
SAMHÄLLSOMVANDLINGEN
Foto: Anders Bobert.
”Den häftigaste skolan i Sverige” Ministrar och kända Gällivarebor skickade varma hälsningar till invigningen av Kunskapshuset. - Den här skolan ger oss elever en fantastisk lär- och arbetsmiljö, den inspirerar oss, säger Petter Jannok, elevskyddsombud. Kunskapshuset i Gällivare är härmed invigd. 24 000 kvadratmeter djärv arkitektur som speglar både gruvnäringen och den samiska kulturen. Ett 50-tal inbjudna gäster samlades under invigningen för att delta på den stora dagen. Samtidigt livesändes tillställningen så att alla i hela landet kunde höra de fina talen från scenen. - Ett ökat inflöde till centrum har på sikt också stor betydelse för handeln, säger Elisabeth Landby, ordförande vid Gällivare Handel. Lapplands kommunalförbund driver verksamheterna i skolan och ser att samarbetet mellan kommunerna Jokkmokk, Pajala, Kiruna och Gällivare kan öka i och med denna skola, Kunskapshuset blir navet i mitten.
4
Foto: Camilla Lindahl.
- Jag är jätteimponerad över att ni satsar så mycket, men innerst inne är jag inte förvånad över att Gällivare ger järnet, säger Ekström. Den förre Malmbergsbon och rikskända fotbollsjournalisten Erik Niva skickade en känslosam hälsning till Gällivare och Malmberget med en förhoppning om att kunskapen ska få stå i fokus och att alla ska få ta del av den. - Vi bygger ett nytt Gällivare och sätter kunskapen i centrum. Men vi skapar också fantastiska mötesplatser där framtidens centrum blir en mix av kunskap, kultur, kommersiella verksamheter och idrott, säger Henrik Ölvebo (MP), kommunalråd. - Kunskapshuset kommer betyda fantastiskt mycket med den strategiska placeringen, kunskapen i centrum. Vi ser att det här ska bli ett levande hus. Butiker och restauranger kommer att gynnas av att skolan är placerad här, säger Birgitta Larsson (S), kommunalråd. - Förutom att vi sätter kunskapen i centrum så är kulturen oerhört viktig för ett samhälles utveckling. Och snart sätter vi kulturen i centrum med det kommande multiaktivitetshuset, säger Jeanette Wäppling (V), kommunalråd. Johan Airijoki, som brukar benämnas som Malmfältens Bob Dylan, berörde publiken musikaliskt tillsammans med sina medmusikanter. Bakom det arkitektoniska ligger firman Liljewall Arkitekter, som hämtat inspirationen genom att bland annat samarbeta med tre samiska konstnärer. - Den samiska kulturen tilltalar mig mycket som människa och det beror ju på att den är så starkt sammanlänkad med den storslagna naturen. Under projektets gång kontaktade vi därför tre samiska konstnärer som fick i uppdrag att skapa unika konstverk, för att knyta an byggnaden till ursprungskulturen, säger Lars Olausson, gestaltningsansvarig arkitekt hos Liljewall Arkitekter.
Roger Suup, ordförande i gymnasienämnden vid Lapplands kommunalförbund (LKF).
- Skolan har potential att attrahera lärare som kommer till gagn för hela den gemensamma organisationen genom digital undervisning, säger Roger Suup, ordförande i gymnasienämnden vid Lapplands kommunalförbund (LKF). På de digitala TV-skärmarna skickade utbildningsminister Anna Ekström varma lyckönskningar och säger att hon ser fram emot ett besök i Gällivare så snart pandemin är över.
Textilkonstnären Britta Marakatt-Labba, målaren Anders Sunna och glaskonstnären Monica Edmondsson.
Fakta om byggnaden: Ca 7 mil spaltpanel • 2519 kvadratmeter fönster • 156 kubikmeter fasadfenor 2400 gängstänger som fäster fasadfenorna • 1208 ritningar för tillverkning av trappan Ca 24 000 kvadratmeter bruttoarea • Takhöjd i Dagbrottet ca 22,55 meter
Se filmen från invigningen
Foto: Michael Renström, Kent Wingsund, där inget annat anges.
5
Foto: Kent Wingsund, Michael Renström.
SAMHÄLLSOMVANDLINGEN
En hall som
lyfter Gällivare Barn och ungdomar från Gällivare Sportklubb sprängde målsnöret och därmed var Sporthallen invigd. De påhejades av lokala representanter som deltog i en Covid-anpassad invigning som livesändes. - Vi tror att det finns jättestora vinster med att det kommer vara flera olika verksamheter här samtidigt. Hallen är fantastisk och vi ser fram emot att samarbeta med fler föreningar, säger Anna Lyckholm, Gymnastikföreningen Dynamik. Förutom ett flertal representanter på plats så förgylldes invigningen av fina videohälsningar av kända profiler inom sportvärlden som snowboardåkaren Sven Thorgren, Johan Storåkers, ordförande i Svenska Friidrottsförbundet, Haparanda SKT Friidrott och Janne Wanhainen, Göteborgs Friidrottsförbund/IFK Göteborg Friidrott. Gällivares kommunalråd som arbetat för att kunna förverkliga denna byggnad var stolta deltagare. - För oss är det jätteviktigt för både föreningslivet med all barn- och ungdomsverksamhet och för skolverksamheten, säger Jeanette Wäppling (V). Riksspelemannen Daniel Wikslund underhöll publiken och tittarna under ledning av moderator Lena Callne. Gällivare Sportklubb representerades av avdelningarna för freeski och friidrott och även gymnastikföreningen Dynamik fanns på plats. - Gemenskap och känslor är det första som slår mig och det känns riktigt grymt att den här hallen äntligen är på plats. Som gammal idrottare men även som förälder till idrottande barn, så det känns extra speciellt, säger Henrik Ölvebo (MP).
- Att detta kommer att öka attraktionskraften för Gällivare känns som en självklarhet. Tillsammans med skidanläggningen Dundret och is- och evenemangarenan så finns mycket det mycket vi kan erbjuda här, berättar kommunalrådet Birgitta Larsson (S) under intervjun. Sporthallen är byggd enligt parametrarna för miljöbyggnad silver, för att spara på el så styrs exempelvis energianvändningen i byggnaden automatiskt.
Fakta: Sporthallen rymmer två hallar under samma tak. En friidrottshall som är dimensionerad för 585 personer och en idrottshall för upp till 300 personer. Inom arenan finns även en spegelsal och ytor för artistisk gymnastik samt styrka/rörlighet. Det finns även en skumgrop för hoppträning - bra träning för Gällivares freeski-åkare under barmarkssäsong.
Se filmen om Sporthallen
6
Skisser: MGA och MAF.
Ritat av världens
vassaste träbyggnadsarkitekt Multiaktivitetshuset blir en av Sveriges största träbyggnader. Huset är ritat av den berömda världsarkitekten Michael Green som också skapat New York och Paris högsta träbyggnader. Multiaktivitetshuset är ett av fyra projekt som tillhör samma tänk kring ökade aktiviteter i centrum. Sporthallen, is- och evenemangsarenan samt Kunskapshuset ingår också i samma plan. Multiaktivitetshuset blir en plats för möten, över åldersgränser och intressen. Ett välkommet bidrag till samhällsutvecklingen i Gällivare. Ansvarig arkitekt är Michael Green bosatt i Vancouver, Kanada. Han tillhör världens nu främsta arkitekter och i särklass när det gäller träarkitektur, vilket det också är fråga om i Gällivares nya multiaktivitetshus. - Han har varit på plats fyra gånger för att skapa sig kunskap och inspiration kring huset och vi har haft åtskilliga telefonkonferenser där jag som ansvarig för programytornas inbördes relationer diskuterat lösningar med Michael, berättar Mats Jakobsson, M.A.F. arkitekter. M.A.F. arkitekter är en del i projektet, mycket tack vare sin lokalkännedom och hur man kan och bör bygga i ett kallt klimat.
- Det blir ett bibliotek, en simhall, äventyrsbad, två handbollshallar, brottningslokal, danssalar, padel och squashplaner, två stycken ”black box” för teater och föreställningar, bio, skatepark, klätterstudio, bowlinghall, ungdomsgård, skyttebana samt ett antal övningslokaler för kulturskolan och hantverksateljéer, säger Birgitta Larsson (S), kommunalråd. - Multiaktivitetshuset blir Gällivares nya mötesplats för alla där aktiviteter engagerar, kompletterar varandra och inbjuder till improvisation, säger Jeanette Wäppling (V), kommunalråd.
Kyla och mörker, värme och ljus Och mycket glas blir det, även om den starka klimat variationen över året ställer anpassningsbegreppen på sin spets – väldigt mörkt och kallt ena halvåret och så jättemycket ljus andra halvåret. Alltså får man skapa glaslösningar som är flexibla och klarar att hantera energibalans, solskydd och komfort.
Multiaktivitetshuset med sina 24 000 kvadratmeter i sexvåningar ska innehålla lokaler för kultur, sport och fritid.
- Det är något vi alltid har med oss när vi ritar och bygger här uppe, men visst ställer det stora krav på både design, material, konstruktioner och montage. Till multiaktivitetshuset har vi också ritat in solceller i glaset. Med dagens effektuttag i dessa blir återbetalningstiden lång, men symbolvärdet och miljöeffekten väger över, säger Mats Jakobsson.
Text: Melinda Lemke & Mikael Ödesjö, Tidningen GLAS och Rutan samt Gällivare kommun.
- Vi bygger hållbart och det är enkelt att fossilfritt ta sig till kultur- och fritidsanläggningar. Gällivareborna kan gå, cykla eller ta sparken till det mesta, säger Henrik Ölvebo (MP), kommunalråd.
Gränsöverskridande verksamheter
7
SAMHÄLLSOMVANDLINGEN
Skiss: Nordmark & Nordmark Arkitekter
Nya bostäder i centrala Gällivare
Moderna lägenheter på Enen Top Bostäder renoverar upp till 30 gamla seniorlägenheter och bygger om dem till nya och moderna lägenheter som lyfts upp till nyproduktionsstandard. - Vi kommer att kunna erbjuda de nya hyresgästerna allt från små ettor med balkong till stora tvårummare med två separata balkonger i olika väderstreck, säger Esa Norojärvi, VD Top Bostäder. Top Bostäder gör arbetet tillsammans med NCC Construction AB och det beräknas vara klart till midsommar 2021. 8
Foto: Kent Wingsund.
LKAB bygger 32 trygghetsbostäder och 35 seniorlägenheter vid Föreningsgatan/Tingshusgatan, den stora parkeringen vid kommunhuset åt TOP Bostäder. Byggnationerna är en del av ersättningen för avvecklingen av TOP Bostäders bestånd i Malmberget. Planerad inflyttning februari 2023.
DIGITALA GÄLLIVAREGALAN 2020 Digitala Gällivaregalan 2020 Finalister Årets omställare Allemans restaurang Eriksson & Rönnquist Jeansgruvan Motorhallen Gällivare Finalister Årets kundbemötande Eriksson & Rönnquist Gällivare Begravningsbyrå Ica Kvantum Gällivare Jeansgruvan Övre bilden: Butiksmedarbetare Lena Johansson tillsammans med Sanne Vennström, ägare av butiken Jeansgruvan. Bilder nedan fr. v. Allemans restaurang, Ica Kvantum Gällivare, Gällivare Begravningsbyrå, Motorhallen Gällivare och Eriksson & Rönnquist.
Jeansgruvan prisad på Digitala Gällivaregalan 2020 För fem år sedan tog Sanne Vennström över butiken Jeansgruvan i centrala Gällivare. Sortimentet har utökats och nu säljer hon både herr-, dam- och barnkläder. Butikens goda kundbemötande och anpassningsförmåga uppskattas av allmänheten. Det blev extra tydligt under Digitala Gällivaregalan 2020 då finalisten tog hem både utmärkelsen Årets kundbemötande 2020 och Årets omställare 2020. Företagets omställning under det gångna året innefattar förutom avståndsmarkeringar, handsprit och utökade städrutiner: • Gratis hemleverans inom tätorten • Utökade öppettider och lunchöppet • Initiativtagare till #localherogällivare som genererade 50 000 kr i presentkort hos anslutna till Gällivare Handel Sanne Vennström trivs med friheten som kommer med att vara företagare och till den som funderar på att starta eget säger pristagaren: - Gillar du tanken på företaget som ditt nya intresse? Kör hårt! Var beredd på att du kommer jobba mycket och bli tvungen att välja bort saker i ditt liv, iallafall de första åren. Våga!
Går det inte som tänkt så kommer livet ändå gå vidare. Då har du iallafall försökt och gjort något du drömt om på vägen. Årets julhandel tycker Sanne Vennström känns oviss men hon hoppas och tror att Gällivareborna tänker extra mycket på att handla lokalt i år. - Jag har full förståelse för att e-handeln lockar mer än någonsin nu, men för många av oss lokala handlare är julhandeln den absolut viktigaste tiden på året, därav än viktigare att handla lokalt. Vi vill ju ha kvar alla våra fina butiker när allt detta är över. - Vi vill önska alla våra fina kunder en riktigt god jul och ett gott nytt år. Var rädd om varandra! Vi vill också skicka en stor kram till er som sitter ensamma i dessa tider. Om Digitala Gällivaregalan 2020 Allmänheten nominerade företag till priskategorierna Årets omställare och Årets kundbemötande. Allmänheten röstade på finalisterna, totalt inkom närmare 1500 röster. Arrangör av Digitala Gällivaregalan 2020 är Gällivare Näringsliv AB tillsammans med Sparbanken Nord - Framtidsbanken och Företagarna Gällivare.
9
på Följ oss k o o ch Facebo a del för att t m a r g a Inst senaste av våra ch n den o erbjuda r! nyhete
Dundret Lapland satsar som helårsanläggning Snart ska turister och Gällivarebor kunna hitta aktiviteter under årets alla årstider på Dundret. Upprustning och nysatsningar pågår.
så att fler arktiska äventyrsaktiviteter kan erbjudas året runt, säger Wesley Overklift marknadschef på Dundret Lapland.
- Verksamheten på Dundret är viktig för hela Gällivare, den sätter oss på den nationella kartan. Det gäller såväl inom turismen men också för elitskidåkare och skidgymnasiet som har sin träning här vilket har betydelse för hela samhället, säger Monica Flodström, VD på Dundret Lapland.
Även babyrum med utsikt över barnområdet har skapats, badtunnor kommer finnas för uthyrning, transportbandet i barnområdet har flyttats för lättare av- och påstigning. Och kanske det viktigaste, liftar och snökanoner har fått en genomgång så att allt kan kvalitetssäkras.
För att öka turismen och omsättningen satsar Dundret Lapland nu på att bli en helårsanläggning. Dundret Lapland skapar arktiska äventyrsupplevelser för samhället året runt. Redan nu har ett flertal projekt blivit slutförda. Bussen går nu hela vägen upp till fjället. Avgångar och ankomster i lokaltrafiken har ökats så att besökare lättare kan ta sig till Dundret.
Den 1 juli blev Dundret Gällivare fjällanläggning AB ett helägt dotterbolag till Gällivare kommun. Den rådande Coronapandemin har gett förluster för anläggningen men förväntningarna är stora i och med nya satsningar.
Just nu pågår även renovering av restaurangen som planeras öppnas under januari där det kommer serveras mexikanskinspirerad mat åt både träningsgrupper och barnfamiljer. Restaurangen ska vara öppen året runt.
- Hittills har vi sålt liftkort för lite över 2 500 000 kr, vilket vi är mycket glada för, säger Wesley Overklift, marknadschef på Dundret Lapland. Det är viktigt att vi visar ett positivt resultat så fort som möjligt. Med kommunen som ägare kommer alla vinster återinvesteras i anläggningen. Ju större vinster vi kan generera och mer stöd vi får av våra gäster, desto bättre kan vi göra anläggningen i framtiden.
- Under sommaren har personalen även jobbat på att göra campingen mer attraktiv med fler grönområden. Vi har skapat fler campingplatser och har gjort det lättare att kunna boka vårt boende på nätet! Just nu pågår en dialog med samarbetsparters som vill ha aktiviteter på Dundret
Ledningen på Dundret har mer idéer på gång om vad framtiden kan erbjuda som kommer presenteras så fort beslut tas. Dialog sker också med externa aktörer som vill skapa aktiviteter på fjället. Är du företagare och vill du vara delaktig så kontakta marketing@dundretlapland.com
10
Vi på Dundret Lapland skapar arktiska äventyrsupplevelser för samhället året runt. Vill du läsa mer? Gå in på vår hemsida www.dundretlapland.com Följ oss på Facebook och Instagram!
Slutförda projekt: Ny lättare nedfart Förbättrat våra öppettider Buss hela vägen till Dundret Skapat en tryggare miljö kring transportbandet Skapat fler campingplatser Skapat fler grönområden på campingen Utökat boendet med dubbelt så många rum Bättre på och avstigning kring Expressen Nya snöstaket Ny varumärkesplattform Ny personalhandbok Ny grafisk profil Kultursamarbete med Face of Gällivare Ett nytt barnrum Badtunnor på Dundret Ny park byggd i jord Skapat 40 nya arbetstillfällen Diverse miljöåtgärder Foto: Wesley Overklift.
11
VINTERKRYSSET MAG- FINARE PLÅGOR BAKKONVERK STIG
GRÅBEN SKIDSPORT GRODA I PROJEKTERINGEN
AVNJUTS I ÅRETS FÖRSTA DEL
HURTIG
SKIVA
DOSSIERN
ÄR VISS BANDIT LIDER AV PSYKISK OHÄLSA SPELHUS
SKRIVARE FÖR DET MESTA
ÖVERTYGATS
HAR KÄNT FALL SKÄKTA
FRUSTAT
ÄR UTRUSTAD MED SKÅL TÄNKKARAANDE KAL PERSON
KA- SA DEN INTE MIN- ETT SOM EJ VUR- SA NÅGOT MERI BOKA
SPORT SURFAS
FISKE- MED 7PÅ LINA MANNA- HAR LUGN LAG
I MAGEN
SÖNDER
PÅ VIPPEN FLYTER STILLA
TEKNIK FÖR ROBOT
MÖBELJÄTTE
HÄRSKEN SNEDVRIDEN
UTAN LEVER VI I UTSLAGNINGEN
FLUOR
LIVSLÄNGD
KRYSSA
2 I POOL HJÄLPEN UR VAKEN
TILLTALSORD IHOP
ÄR SA- UNGEKEN NÄR FÄRLIG DEN ÄR MEDLA KLAR
KVINNAN I WINDHOEK
INTE VÅR IHOP BEHÅLLARNA
KALLSINNE
SOM KORS
KATT
LASSGÅRD
ÄR VANA VID BYTE MCSPORT
FÖRTYDLIGAD
RITDON AV FILT
NÄSTE
MYCKET OANVÄNDBAR
FIRREN I JANSSON FRIVOL
HANDLAS MED I HAMBURG
ÖVERSATT
LÄKER IHOP
SOM VI DIAGONALSLAG VINDAR UPP FISKELINA HAR DRIVEN SKRIBENT VASS UNION BESTORMAD
MATTA MAKAKERNA
LITEN PANNKAKA
MONOLOGERNA UTVÄXT ÄRMLÖST PLAGG TARVLIG HEMMANEN KÅLLES VISAVI
SUPER-G ROND OFTA VID KUST
KAOS RÖK UR KÖK AVDRAMATISERATS GÅ NED HENNES NAMN FIRAS 19 JULI
12
Vinnarna i vinterkrysset meddelas per post, sociala medier eller lokala annonsbladet.
BILTILL- FRAKSÄCKAT VERKATAR IHOP RE KORT 08:OR
SPRÅKET I KEMI
ÄKTA HÄLFT
TUREN KOMMA ÅT OOLONG DISTORSIONEN CIVILGRUPP ÄTS SOM STÅND PÅ GRÖN RÅ Ö
CIRKELN UKRAINASÄTE
KRYSS NORDI LIGT SCHACK VATTEN PLANET NABOSTAD LAG I UPPSALA
LOCKAR TURISTER
HIERARKIN DESSUTOM
LITEN UDDE
STALL
KLENT SKOLBETYG
KÄMPADE
SKULDERPARTI BÖCKERNA
NÖDVÄNDIG SJUDA VATTENDRAGET
BLYG BLOMMA VERDIOPERA
MYCKET LÅNG TID GRUPP
SKALVET KORANENKAPITEL
SOVPLATS
FÖRMIDDAG I UK
”GALNA” PATIENSEN
STICKER UT BETALNING
ÄR KÄNT FÖR SIN SKUTA
SORKJÄGARE DROG- VISAR TID HAN- VID HÖGDELN TRYCK
USLA TILL VARDAGS STARKVARA
DUELLNUMERÄR
PÅ BIL I BERN TVÅMASTAD SEGLARE 2 X 14:E
ITALIENSK FLOD DRÄNGKÖR SKOGSFÅGLAR
EFTER LÅNG TID
STOPPAR FLYGET SKOLÄMNE
ULLA HALLIN BEGÄRDE
GLOR VI PÅ BETYDELSE
IPA
KUTTINGAR
VÄDERKORN MELODI DOCK LJUSOCH KÄNSLIGSNUTT HET
ÄR HEMMA PÅ EN HALVÖ MELLANÖSTERNMAT DONERA
SKAFT PÅ LIE
TUNNLAND
IHOPFRUSITS
PROTOTYP KLÄMNING
OX XUDDE 120-20
FÖGA
Bland de rätta svaren drar vi 10 vinnare
KRITISERA FÖRR
Skicka rätt svar senast 15 januari till:
Namn:...................................................................................................
Gällivare kommun Kommunikationsavdelningen Michael Renström 982 81 Gällivare E-post: post@gallivare.se
Adress:................................................................................................. Postnr:.................................................................................................. Postadr:................................................................................................ Telefon:.................................................................................................
13
Foto: Kent Wingsund.
ALLA LIKA, ALLA OLIKA
Malin Kristoffersson, Marina Keinström Waara och Monika Sonntag visar upp vad skolans elever har skapat tillsammans.
Alla lika, alla olika Under temaveckan Alla lika, alla olika arbetade Hedskolans elever och lärare tillsammans med stort fokus på trivsel för att gynna undervisningen resten av året. - Tanken är att hela skolan ska göra något tillsammans, förra året jobbade vi med temat ”Alla tillsammans”. I år har vi fått jobba lite annorlunda, i mindre grupper, på grund av pandemin men vi har ändå skapat något ihop, säger projektledarna Monika Sonntag och Malin Kristoffersson. Varje morgon har startat med rörelse utomhus som kan ses som en förlängning av Hedskolans morgongympa som startar varje skolvecka. - Vi lever väldigt individualistiskt så det är viktigt att göra något tillsammans och att vi får med oss alla. Vi har jobbat med gruppövningar i klassrummen där vi diskuterat frågor, skapat och mycket mer, avslutar projektledarna.
14
Abdoulaye Camara och Younoussa Sylla besökte skolan där de bjöd på musik och härliga rytmer. De jobbade med barnen i mindre grupper där de bland annat pratade om främlingsfientlighet och rasism.
Syftet med temaveckan är att skolan ska främja förståelse för andra människor och öka förmågan till inlevelse. Skolan jobbar också med elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra. Men också för att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.
Foto: Michael Renström.
KLIMATSMART MAT
Klimatsmart mat Under klimatveckan serverades alla barn och ungdomar i Gällivares skolor och förskolor klimatsmart mat. - Vi hoppas kunna sätta ett ordentligt avtryck, både i antal kilo sparad koldioxid och inspirera fortsatt hållbarhetsarbete hemma i det egna hushållet, säger Karin Anttila, kostchef vid Gällivare kommun. Klimatsmart mat och klimatfrågor sattes i fokus genom pedagogiskt utbildningsmaterial under temaveckan. Måltiden har genom alla tider varit en central del av vår vardag, ett sätt att umgås och träffas. En måltid som idag blir allt mer ifrågasatt och exponerad både i media och via sociala medier. Och ofta ett centralt samtalsämne vid olika träffar inom skola och förskola. Under veckan arbetar man med att skapa ett intresse för hållbarhet och hur vi tillsammans kan uppnå den i högre utsträckning i vardagen.
Erik, Wilhelm och Siri var några av de glada matgäster som deltog i klimatsmarta veckan i kommunens skolmatsalar.
Genom måltiden sattes fokus på frågor som: • Vad är hållbarhet? • Hur påverkar det mig och hur kan jag påverka den? • Är en helt vegetarisk kost den enda vägen mot hållbarhet? • Vilka andra hållbara val kan vi göra?
Matsvinnstävling Under veckan mättes tallrikssvinnet i matsalarna. Skolan med det lägsta matsvinnet av alla deltagande skolor runt om i Sverige tävlade om ett besök från Santa Maria och deras food truck och en specialservering för hela skolan och förskolan under vårterminen 2021.
15
HÅLLBAR HÄLSA En målsättning med projektet har också varit att hitta fungerande metoder för det hälsofrämjande arbetet, öka tryggheten och stabiliteten för både barn och medarbetare och dessutom öka attraktiviteten för yrken inom förskolan.
3D-träning En träningsform, som kallas 3D-träning, där rörelse ger större rörelse i kroppen har fungerat som ett fundament i projektet. Det har ökat mobilitet och stabilitet hos medarbetarna. 3D-rörelserna ger dig förutsättningar att få din kropp att bli både starkare och mer rörlig och alltid med just dina egna förutsättningar som grund. Detta gör att alla kan delta, göra samma rörelser och nå resultat oavsett vilken nivå man befinner sig på. Projektledarna Peter Lindmark och Märit Engman Hansson.
Projektet som
skapat bättre hälsa En kraftig ökning av en bättre hälsa och bättre sömn bland personalen på förskola är resultatet av projektet Hållbar hälsa i förskolan. Vid projektets början uppgav 38 % att de hade en god hälsa, vid uppföljningen svarade hela 60 % ja på samma fråga. Många har även uppgett att de har en bättre sömn och ett bättre välbefinnande totalt sett. Syftet med projektet har varit att genom riktade insatser ge medarbetarna inom förskolan förutsättningar att förbättra sin hälsa och därmed också minska behovet av korttidsvikarier. - Det har handlat väldigt mycket om att hitta tid för hälsa. Alla som jobbar i förskolan är vana att jobba med barnen så med hjälp av dem fick vi en bra start och en bra väg in i projektet. Tio minuter, tre gånger per vecka, gör stor skillnad under ett års tid. Små förändringar har gett stor effekt, säger Peter Lindmark, barnskötare, som är en av projektledarna.
16
- Om vi tittar på morgonstelhet som ett exempel kan man likna det vid rost i lederna, rörelserna löser bort rosten och ger ett större omfång av rörelse i hela kroppen, förklarar Peter Lindmark. Förskolorna arbetar nu vidare med hur hälsoarbetet ska bedrivas på respektive förskola. Man tittar bland annat på hur man ska gå tillväga och hur man får tid och utrymme för hälsa. - Alla förskolor skapar nu en hälsoplan kopplat mot arbetsplatsen och en på individnivå så arbetet består, säger Peter. - Jag hoppas projektet får leva vidare. Man kan applicera det var som helst inom andra avdelningar, både på kontor och ute i verksamheter, avslutar Märit Engman Hansson, hälsoutvecklare och projektledare.
Foto: Daniel Olausson/Follow the light.
KULTUR
Flygplanet som försvann Under Gällivare kommuns kulturmånad i oktober bjöd Jerk Schuitema in till bokcafé med spännande läsning ur hans senaste bok Flygplanet som försvann.
Jerk förlägger sina berättelser till samhällen och vildmark i norra Sverige. Inspiration hittar han i hembygden kring Gällivare.
Besökarna fick höra Jerk berätta om fyndet av ett flygplansvrak på botten av en fjällsjö som tycks vara lösningen på ett flera decennier gammalt mysterium. Men för utredaren Amanda Wreede och polisen i Gällivare står det snart klart att någon gör allt för att sanningen inte ska komma fram.
- ’När vattnet i sjön är riktigt klart, och om du har tur så går det att se konturen av ett flygplan på botten nittio meter ner. Det sägs att det var lastat med diamanter.’ Den historien fick jag berättad för mig när jag som femtonåring sommarjobbade på fjällflyget, där såddes det första fröet till boken som jag skulle göra nästan fyrtio år senare. I centrum för handlingen står konflikten mellan att vilja veta sanningen och smärtan i insikten när sanningen väl kommer fram, berättar Jerk Schuitema om nya boken.
Jerk Schuitema har varit verksam som manusförfattare sedan 90-talet och debuterade som romanförfattare redan 2012 med Fjälldesperadon, baserad på händelserna kring Torbjørn Hansen som skördade sina offer i Lapplandsfjällen.
Kulturfest i oktober Kulturfestivalen i oktober är ett mycket uppskattat arrangemang där föreningar och kommunens kulturenhet skapar ett program under tio dagar med något för i stort sett alla. Men 2020 är ett år som vi alla vet inte liknar något annat år. - Efter att det stort sett varit paus med allt sedan marknaden i mars kändes det väldigt bra att få igång lite aktiviteter, säger Jerker Johansson, kultursamordnare. Ett blandat program genomfördes utifrån gällande restriktioner. Även om det inte blev som det brukar vara och betydligt färre aktiviteter än normalt så var det mycket uppskattat.
- Vi vill tacka alla artister och medverkanden för jättefina framträdanden. Ett litet extra tack till Finska Klubben som såg till att servera gott fika till alla som besökte Dansens Hus aktiviteter och Byakult som avslutade sitt framgångsrika projekt med utställning på museet, säger Jerker. Jerker Johansson, kultursamordnare
17
INSPIRATÖR
Foto: Rimon Lahdo där inget annat anges.
Stora Sjöfallet – en plats att landa på Rimon Lahdo beskriver sig själv som en sökare som alltid velat hitta sin plats på jorden. För ett och ett halvt år sedan kom han till Stora Sjöfallet Mountain Lodge och här känner Rimon att han äntligen hittat hem. Rimon är supersocial och gillar att omge sig med Foto: Sofie Lantto. människor men kände sig mer ensam i Stockholm än vad han gör här. Rimon tog över driften för cirka ett år sedan. Stora Sjöfallet ligger i Laponia som är ett världsarv för både sin kultur och sin natur. Anläggningen är också belägen mitt i Stora Sjöfallets nationalpark omgiven av gammelskog, höga fjäll och vatten. Här kan fjällvandrare pusta ut i hotellrum, lägenhetsstugor eller på campingen som erbjuder 90 platser. 18
Efter flera dagar längs vandringsleder är det många som är glada över restaurangen som serverar varm mat baserad på lokala råvaror. - Det är viktigt för mig att maten är lokal, råvarorna finns här. Men maten är bara en service jag erbjuder. Det jag säljer är egentligen en femstjärnig natur. Gäster som kommer hit för första gången tror inte de är i Sverige, det är magiskt, säger Rimon Lahdo.
Förnya med respekt Stora Sjöfallet, eller Stuor Muorkke på samiska, bildades 1909. Namnet hänvisar till platsen mellan två sjöar. Nationalparken bildades för att skydda vattenfallet och dess källsjöar. Rimon har stora planer och drömmar för anläggningen men förklarar att det måste göras med hänsyn till platsen. - Att driva en fjällanläggning i en nationalpark är inte det lättaste. Det är mycket jag vill göra men jag måste respektera platsen. Just nu renoverar jag restaurangen, den ska få mer av en stugkänsla eller en lodge, förklarar Rimon. Att låsa kapital i tider mitt i en pandemi när resandet är begränsat var kanske inte högst upp på önskelistan men något som var nödvändigt. – Man måste kunna lita på att det finns bränsle här och det har det funnits sedan jag fick igång tankstationen. Det är en säkerhetsfråga, säger Rimon Lahdo.
Extremsporter är inne Toppturer är inne och extremsporter som isklättring är på väg att bli mainstream. - Skillnaden för de som kommer hit är att de är själva, åker du till Alperna får du köa, säger Rimon. Men i Stora Sjöfallet behövs inte någon extremsport för att få hjärtat att slå. En tur upp längs Soldalen som tar dig från gammelskogen upp till fjället kommer få dig att tappa andan. - Just nu kan jag inte se något annat än att vara här. Det är som en dröm för mig, avslutar Rimon.
19
Foto: Niklas Maupoix.
USA får in Gällivare i TV-soffan Som den första europeiska serie kommer Björnstad nu att visas på HBO i USA. Därmed kommer miljontals amerikanare kunna se Gällivares vackra natur. - Både att få nationell och internationell uppmärksamhet är en av nyckelfrågorna för att lyckas hitta rätt arbetskraft både i kompetens och antal, säger Roger Hansson, VD Gällivare Näringsliv AB. När platsen är Malmberget och Gällivare, romanen är redan en storsäljare, och med en prisad regissör så borde serien vara en given succé redan från start. Produktionsbolaget Filmlance letade länge efter den perfekta miljön som kunde skildra känslan från Fredrik Backmans roman. Fjällen som omringade staden, en vacker natur, en islada och gärna det gamla slitna i kontrast till det nya. Men produktionsteamet behövde också hitta en plats som kunde ta emot ett stort filmteam under en längre tid. Det kräver en god infrastruktur. Malmberget och Gällivare hade allt. - Vi visste att vi hade hittat rätt direkt vi kom hit, här fanns allt vi behövde, säger Bonnie Skoog Feeney, producent Filmlance. Tänk att det faktiskt fanns en björn målad på isladan, det var nästan som ett tecken, säger Bonnie och skrattar. Filmtemat landande i Gällivare en kall vinterdag i januari 2019 och stötte direkt på några utmaningar. - Första dagen vi skulle filma var det minus 30 grader ett klimat vi inte är van vid. Men med hjälp av värmetält tog vi oss igenom det. Det har också varit väldigt exotiskt att få uppleva exempelvis midnattssol och norrsken, säger Mattias Arehn, producent vid Filmlance.
Filmteamet som befann sig i Gällivare mellan januari och maj 2019 var ett 60-tal personer och samtliga bodde på Dundret. Många Gällivarebor har varit behjälpliga under hela den tiden. En del har lånat ut hus, parkeringsplatser, skotrar och mycket mer. - Vi har blivit rörda av det fina bemötandet vi har fått av så många Gällivarebor, allt från att dom lånat ut uppfarter så vi kan stå med våra bussar till att de kommit med varma kläder, säger Mattias Arehn. TV-serien Björnstad speglar en machokultur, den handlar om jaget eller laget, om tystnadskultur och könsroller.
Totalt har nästan 2000 personer varit involverad i produktionen om man räknar med alla medverkande statister. 20
- Björnstad är en fiktiv stad, det är inget vi kopplar med orten vi har filmat i utan det är en kultur som finns på många orter och kan appliceras i hela Sverige. Vi hoppas att detta synliggörs och öppnar upp till samtal, säger Bonnie Skoog Feeney.
Krönika
Låt Björnstad synliggöra unkna jargonger och öppna upp till samtal HBO:s efterlängtade serie Björnstad har äntligen visats, och visst är det fint att äntligen få se sin hemort skildras i en påkostad tv-serie. Regisserat av en erkänd regissör, med skickliga skådespelare och vackra, krispiga bilder som ramar in den miljö som är vår gemensamma vardag. Tänk att äntligen få känna igen sig. Något som inte känns lika roligt att känna igen sig i, är den unkna jargong som serien skildrar, en jargong som till stor del bygger på att objektifiera kvinnor, hetsa varandra till att dricka mer alkohol och trycka ner den som inte klarar av att leva upp till idealet. Stöta bort den som inte följer gruppens sätt att vara på. Vi är nog många som känner hur det knyter sig i magen när scenerna i omklädningsrummet och festen spelas upp. Att man nästan vill blunda och hålla för öronen för att det känns så obekvämt. Grova ord och våld syns ju i var och varannan tv-serie, men det är något med denna som gör att det känns alltför äkta. Kanske för att scenerna utspelar sig i ett omklädningsrum i Malmberget, men kanske framförallt för att scenerna utspelar sig gång på gång, runtomkring oss. Inte bara i norra Sverige, som denna serie skildrar, utan överallt där vi låter den förekomma. Machokulturen. Vare sig den är tydlig och högljudd, eller subtil och lågmäld. Nog är det lätt att avfärda serien som överdriven, men bara för att vi själva inte upplever detta betyder det väl inte att det inte finns? Såklart har serieskaparen passat på att förstärka myten om hur framförallt män i norra Sverige ser ut och beter sig. Jag har redan hört människor som inte bor just här skjuta bort problemen och säga ’Ja, ni har så stora problem där i inlandet.’ Men Björnstad är inte bara en serie som skildrar livet i Malmfälten, en industriort eller hockeykulturen. Den skildrar hur skadliga maskulinitetsnormer frodas och sipprar igenom både omklädningsrum, skolans korridorer, fikarum, styrelser och arbetsplatser. Den skildrar hur vi alla oavsett kön, könsuttryck eller könsidentitet skadas av den både som individer och som samhälle.
Skådespelaren Otto Fahlgren, Mattias Arehn och Boonie Skoog Feeney.
Handling TV-serien som visas på HBO Nordic bygger på Fredrik Backmans bok om en fiktiv stad i Norrland och handlar om ett före detta hockeyproffset Peter som flyttar tillbaka till sin hemstad för att träna juniorlaget. En våldsam händelse på en ungdomsfest får långtgående följder när många väljer att ta ställning mot brottsoffret, hockeytränarens dotter. Serien är till största del filmad i Gällivare.
Därför hoppas jag att tv-serien Björnstad, och de ämnen som tas upp, ska nå långt utanför tv-skärmen och väcka samtal, medvetenhet och reflektion. Att den ska öppna upp samtal kring vad som kan hända om vi inte vågar sätta stopp för skadliga jargonger och beteenden. Att vi framförallt kan erkänna att de existerar. De där beteendet som vi ofta kan avfärda med ‘Jag skojade ju bara’ eller ‘Var inte så känslig!’. Visst är det fint att känna igen sig, men framförallt är det fint att kunna sätta ljuset på problem som vi tillsammans har ett gemensamt ansvar att ta itu med. Julia Palo 2020-11-19
Foto: Christoffer Holmberg. Foto: Christoffer Holmberg.
21
GODA FÖRUTSÄTTNINGAR
Med jämna mellanrum följer hon upp deltagarna för att se hur det går. Hon tycker om att se utvecklingen och gläds åt att många kommer in i arbete. I Nigistis arbetsrum finns bänkar och stolar, lite som en lektionssal. Nigisti arbetar som integrationshandledare på Gällivare kommun och har till uppgift att hjälpa nyanlända att etablera sig i samhället. Inom sin tjänst arbetar hon med två olika projekt, Fördjupad introduktion inom vård och omsorg/förskola samt Förstärkt mottagande. I det första projektet håller Nigisti i både teoretiska och praktiska moment för deltagarna, och ger dem en god grund för att så småningom kunna använda sina kunskaper på arbetsplatserna. Målet med introduktionerna är att deltagarna ska närma sig arbetsmarknaden. Hon berättar att introduktionen leder till att många blir intresserade av vårdyrket och väljer att vidareutbilda sig via Lapplands Lärcentra.
Nigisti skapar goda förutsättningar för nya Gällivarebor Nigisti Tekle har ett spännande jobb, hon är en av de första Gällivareborna som nyanlända personer kommer i kontakt med, när de flyttar till kommunen. Hon delar med sig av kunskap och viktig information, för att skapa bra förutsättningar för ett liv i Gällivare. Nigisti Tekle möter mig i dörren på Arbetsmarknadsenheten, en solig fredag i oktober. Det har regnat hela veckan och äntligen kikar Dundret fram igen mellan de tjocka molnen. Nigisti och jag har träffats tidigare, bland annat när hon tillsammans med sina kollegor deltagit på Face of Gällivares utbildningar. En utbildning som Nigisti är väldigt positiv till. - Det var jättebra. Man lär av varandra, man byter tankar och idéer. De andra kanske lär sig någonting av mig och jag lär mig någonting av andra. Man utvecklas gemensamt, säger Nigisti som tillsammans med sina kollegor väntar på att få genomföra del tre av fyra. Vi sätter oss ner vid fönstret och Nigisti berättar om sig själv, och sin familj. Hon bor centralt i Gällivare tillsammans med sina två barn; Noah som är 8 år och Arsema som är 4 år. De trivs bra i Gällivare. - Gällivare känns som hemma, jag har bott här i många år och det finns en trygghet här. Det är bra för barnfamiljer att bo här. Som ensamstående mamma uppskattar hon närheten till jobb, skola och affärer, att det är max tio minuter till allt. 22
- Nu har 70 % av våra deltagare arbete inom vården, berättar Nigisti. Med jämna mellanrum följer hon upp deltagarna för att se hur det går. Hon tycker om att se utvecklingen och gläds åt att många kommer in i arbete. Vid uppföljningen så ser vi hur det går. De tackar mycket för allt vi lärt dem. Det känns bra att se resultatet, säger hon och ler. Hon berättar även om det andra projektet, Förstärkt mottagande, som riktar sig till de nyanlända som blivit bosatta i Gällivare eller kommer direkt från flyktingläger. De får en introduktion om Gällivare kommun och Sverige, och den grundläggande information de behöver. Alltifrån vad olika myndigheter gör till frågor som rör jämställdhet och normer. - Eftersom jag själv flyttat från ett annat land till Sverige, så vet jag vilken information man behöver, berättar Nigisti. Integrationen i Gällivare får beröm för det välfungerande arbetet, och Nigisti har fått flera samtal från personer som hört från sina vänner hur bra det fungerar och också vill gå introkurserna. Hon upplever att många vill flytta till Gällivare, men hindras tyvärr av bostadsbristen som råder. Att vara ute i naturen med barnen värdesätter Nigisti mycket, och hon tycker att Gällivare har många fördelar när det kommer till det, jämfört med om hon skulle ha bott i en större stad. Hon vill gärna göra en fjälltur med barnen när de blir lite större, och planerar att göra en resa till Abisko och vandra. När jag frågar Nigisti vad som saknas i Gällivare så önskar hon att det fanns en mötesplats för kvinnor och barn, och en plats där man möts naturligt, en internationell träffpunkt. - Både för de som är uppvuxna här, men även för de som är nya i Gällivare. Där till exempel fler kvinnor kan träffas. Där vi kan lära varandra saker, och öva på språket. Text och bild: Julia Palo.
Foto: Kent Wingsund.
INTEGRATION
Nigisti Tekle, integrationshandledare, Mariann Gustafsson, integrationsstrateg, Malin Sjöholm, integrationssamordnare. Alla från arbetsmarknadsenheten/Integration.
Ett inkluderande Gällivare Gällivare kommun arbetar på flera sätt i olika projekt för ett gott mottagande, en god integration och inkludering i samhället. Ett av projekten som är aktuella just nu är Förstärkt mottagande.
Integration handlar om att skapa ett inkluderande Gällivare och det kan vi bara göra tillsammans.
Kommunen vill kunna erbjuda fler och riktade aktiviteter från första dagarna nyanlända kommer till Gällivare. Det finns ett behov av förstärkt och fördjupad kunskap om hur samhället fungerar. I projektet får de nyanlända information på sitt modersmål och flera språkstöd arbetar i projektet.
Integrationshandledaren Nigisti Tekle som själv kommit som flykting till Gällivare har nu varit här i mer än tio år och jobbar med att informera nyanlända på tigrinja i projektet. - Det är stor skillnad nu mot för när jag kom. Nu gör kommunen mycket mer och det finns många insatser för nyanlända som påskyndar integrationen.
- Ökad kunskap om och en ökad förståelse för det nya landet gör det enklare att etablera sig och vara delaktig i samhället, säger Malin Sjöholm som är projektledare.
Nigisti vill även poängtera att om integration och inkludering ska fungera krävs det att det är gemensamt och ömsesidigt från båda håll. - Nyanlända har många gånger erfarenheter och kunskaper med sig som kan vara en tillgång i det svenska samhället.
- Integration handlar om att skapa ett inkluderande Gällivare och det kan vi bara göra tillsammans. Integration omfattar alla i samhället och bygger på ömsesidig förståelse. Då skapas förutsättningar för ett berikande mångfaldssamhälle. En inkluderande integration kan inte kommunen allena åstadkomma. Här behöver vi alla tillsammans hjälpa till; du och jag, föreningslivet, näringslivet, samfund och myndigheter, säger Mariann Gustafsson, integrationsstrateg.
Förhoppningen är att insatsen ytterligare ska påskynda integrationen samt främja hälsa och ger den nyanlände möjlighet att känna egenmakt. Tanken är att implementera det i den ordinarie verksamheteten framöver. - Projektet finansieras genom utvvecklingsmedel från Länsstyrelsen säger Mariann Gustafsson, integrationsstrateg.
23
Foto: Anton Blomstam.
När solljuset lägger sig så där exakt över bergskanten och färgar allt i gyllenrosa, det är exakt då som tiden kan stanna för en liten stund. Mobilkameran åker fram och efter några spontant skrivna rader skickas bilden ut i molnet, och alla som följer dig i dina sociala kanaler får gotta sig i det. Och det är just i den stunden vi kan göra en större skillnad för vår lilla stad Gällivare. Med några enklare justeringar i ditt inlägg skulle även hela världen plötsligt kunna ha tillgång till det du just sett och upplevt. För visst vill vi att människor, när läget blivit bättre, åter ska hitta hit för att plocka solvarma hjortron i juli och få känna på 28 minusgrader under norrskenet i januari?
#welcometogallivare Det lutar åt att vi kommer bli rekommenderade att resa och semestra inom Sveriges gränser nästa år. Och tänk ändå vad mycket som finns att se i vårt land. Fast innan vi ska börja förflytta oss överhuvudtaget så stannar vi där vi är. Här i Gällivare. Och hit reser ett normalt år 168 536 besökare* från alla världsdelarna för att uppleva vår natur, livsstil och bakgård. Att resa har ju alltid varit något en sett fram emot. Fast just nu är resandet något vi inte alls ska syssla med. Och det tär ju. Eller hur? MEN. När det nu råder pandemi så gäller det att sitta lugnt och andas på kökssoffan, fortsätta knapra D-vitamin, följa restriktionerna och låta resedrömmarna få växa. Och medan vi väntar på att få trycka på bokningsknappen till vida världen, så finns det skyltar som visar vägen till våra egna närliggande stigar.
Foto: Daniel Olausson/Follow the light.
Har du också blivit hemmablind någon gång? Då är allt som det ska, för alla blir vi hemmablinda från och till. Berget har ju alltid funnits där och kommer alltid finnas. Fast då och då drabbas en.
Vill det sig väl i de sociala mediernas lotteri kan en # (hashtag) eller ett @ (snabel-a) göra den lilla bäckfåran till något så mycket mer strömmande, forsande och virvlande som kan få någon från andra sidan världen att vilja spendera sin efterlängtade semester här. Och fortsätt sen att vara stolt över dig själv, över oss andra och Gällivares plats på jorden. *baserat på övernattande besökare i Gällivare kommun enligt TEM (Turistekonomiska modellen) -rapport 2019. - Gör ditt inlägg i sociala medier sökbart genom att tagga ord, platser, personer och företag som hör till sammanhanget. - När du skapat en hashtag syns ditt inlägg bland alla övriga som använt samma hashtag, förutsatt att du gjort din profil offentlig. - Hashtaggen #welcometogallivare är skapad för att synliggöra Gällivare för besökare, nyinflyttade och även för oss gällivarebor. - Tips och exempel på hashtags att använda för att synliggöra Gällivare: #swedishlapland #laponiaworldheritage #dundretlapland Text: Liza Påve, welcometogallivare.com
Nästa nr av Kommunbladet kommer i juni 2021
Har du tips eller synpunkter om Kommunbladet kan du skriva till: post@gallivare.se eller Kommunledningskontoret, Kommunikationsavdelningen, 982 81 Gällivare
VIKTIGA NUMMER
Kolla in Eventkalendern Vad händer i Gällivare? www.welcometogallivare.com
Kommunbladets redaktion
I nödsituation Vid en kris eller allvarlig händelse Sjukvårdsrådgivningen Ambulans i icke brådskande fall Räddningstjänst Sotningsväsendet Felanmälan (Ang vatten och avlopp, gator och vägar, kommunens fastigheter) Socialjour, efter kontorstid Socialtjänsten, dagtid Polisen Gällivare
Ring 112 113 13 Ring 1177 0920-22 02 75 0970-551 65 0980-100 11 0970-818 213 0970-818 212 0970-818 000 114 14
