– På sommaren har man alltid möjlighet att vara ute och motionera när de är bra väder, annars sitter man bara mycket och spelar.
Ung företagsamhet i Gällivare
Åsa Waara - kommundoktorand
Bildsvepet
Sommarkrysset
Medskapandebyrån
Tillsammans minns vi Malmberget
Gällivare automatiserar bygglov
Gällivares nya mötesplats
Naturlig vardagsmotion
Sommar på Dundret
– Min favoritaktivitet är att vara ute i
En central knutpunkt för e-sport
Att springa som en gudinna
Framtidens socialtjänst
Trygghet i vardagen
Välkommen till Gällivare kommun
– Min favoritsysselsättning är att vara ute i naturen som man ska ta vara på och lära ungdomar att ta hand om den innan de är försent.
Gällivare kommun 982 81 Gällivare • Tfn 0970-818 000 vx Besöksadress Tingshusgatan 8-10 • E-post post@gallivare.se Hemsida www.gallivare.se Ansvarig utgivare Ann-Sofie Malmefjäll Grafisk form Michael Renström • Redaktör Mikaela Åkerlund Foto Gällivare kommun, där inget annat anges Omslagsfoto: Cora Karlsson Tryck Stibo Complete Fem
Text och Bild: Ella Israelsson Filipsson.
Gällivare kommun facebook.com/gallivare.se instagram.com/gallivare_kommun
This is Gällivare instagram.com/thisisgallivare
– Min favoritaktivitet på sommaren är att resa och upptäcka nya ställen.
Hälsningar från kommundirektören
Sommaren står för dörren och jag undrar om inte maj håller på att bli min favoritmånad i Gällivare, med dess ljumma kvällar och fantastiska solnedgångar bakom Dundret. Det har varit ett händelserikt år sedan jag tillträdde och det fortsätter hända mycket i kommunen, vilket vi kan läsa om i denna upplaga. Inte minst kulturen frodas och det erbjuds evenemang av olika slag varje vecka. Kulturens projekt där vi minns Malmberget har jag förstått berör och väcker känslor men det är också en möjlighet att få minnas tillbaka till många roliga saker från Malmbergets glansdagar. TV-dokumentären ”Farväl till Sporthallen” nämner jag gärna också i detta sammanhang – mycket sevärd (finns på SVT Play).
Vi får också läsa om en lärare i Koskullskulle som handleder en lärarstudent från Hakkas. Något som är oerhört viktigt då vi är i stort behov av fler behöriga lärare.
En annan positiv nyhet kommer från Puoltikasvaara, där skolan arbetat med ett projekt där klimat, miljö och fauna i det arktiska området vävs samman med ökad förståelse för de minoriteter som lever norr om polcirkeln. Där har många av skolans elever rötter i meänkielitalande familjer och intresset för att återknyta till språket har varit stort vilket är jätteroligt att höra. I andra artiklar läser vi om vår kommundoktorand Åsa Waara, Dundret, ett blivande multiaktivitetshus och mycket annat. Önskar en god läsning och en riktigt fin sommar! Jon Åström Gröndahl.
Kommunalråden har ordet
Våren är här och sommaren är i antågande. Med den kommer också nya möjligheter. I Gällivare har vi kraft och framåtanda året om, men visst är det något särskilt med när ljuset och värmen återvänder. Det ger oss ett extra lyft att fortsätta bygga ett starkt och hållbart samhälle tillsammans. Vi vill passa på att skicka en varm vårhälsning till alla er som bor, jobbar och engagerar er i vår kommun, ni gör skillnad varje dag.
Just nu händer det mycket i kommunen. Vi har färdigställt kommunala personalbostäder, vilket är ett viktigt steg för att kunna bemanna vården, skolan och omsorgen på ett bättre sätt.
Vi arbetar också vidare med riktade rekryteringsinsatser inom välfärdsyrkena. Att hitta rätt kompetens och få fler att välja just Gällivare är avgörande för att vi ska kunna ge medborgarna den service de har rätt till, både nu och i framtiden.
Vi uppmärksammar också beredskapsveckan. Det handlar om att vi alla behöver vara lite mer förberedda som individer, familjer och som samhälle. Om något oväntat händer, behöver vi ha kunskap och resurser för att hantera situationen. En god lokal beredskap gör oss tryggare och mer motståndskraftiga och i Gällivare vet vi att vi står starka när vi hjälps åt.
Till sist vill vi lyfta alla ungdomar som snart får sitt första sommarjobb genom kommunen och näringslivet i Gällivare, en viktig milstolpe i livet. För många är det starten på något större, en väg in i arbetslivet och en chans att bidra till samhället.
Vi ser fram emot en fin vår och sommar med er alla. Tack för att ni är med och utvecklar Gällivare - varje dag!
Med varma hälsningar, Kommunalråden Birgitta Larsson (S) och Jenny Jänkänpää (MP).
”Det måste vara nolltolerans
Nu när han står på scen och föreläser så har det gett honom hopp.
- Tanken med att stå framför dem fysiskt och försöka få igång ett samtal, har gjort att jag har kommit nära den gruppen jag vill nå på ett sätt som jag inte gjort innan. Det är alltid några elever som kommer fram efter föreläsningen. Många hör av sig online och ställer frågor. De skildrar egen utsatthet. Det har varit pojkar som delat med sig av självmordstankar, som de inte har sagt till någon. Det har varit tjejer som pratat om utsatthet med sexualbrott. De går i mellan- och högstadiet. Det kommer väldigt sårbara samtal efteråt. Det är många som känner igen det här och är trötta på det, menar Atilla.
Ambassadör för MIND
Yoldaş är ambassadör för MIND och genom den organisationen har han gått kurser och utbildningar, om hur man ska hantera personer som kommer till en och delar med sig av olika saker eller hör av sig online.
- Jag känner att jag har ett förhållningssätt till det som jag måste förhålla mig till, för att inte bli för emotionellt involverad. Huvudsaken och det viktigaste är att de ska försöka sträcka ut en hand till någon som kan hjälpa någon och där jag kan stötta så gott jag kan. Men det är inte lätt att höra ett barn berätta att man är så djupt i psykisk ohälsa. Det är emotionellt påfrestande, säger Atilla.
Samtal efteråt med ungdomarna
Atilla tycker att det bästa med att stå på scen inför ungdomar, det är samtalen efteråt. När man känner att någon öppnar sig och ber om stöd eller hjälp och man får igång en process hos de unga. Atilla är med och diskuterar före- och efterjobb i skolan. Han ger tips på vad man kan göra och vilket material man kan använda. Det finns färdiga material som Machofabriken och Mentorer i våldsprevention som många skolor redan använder. Han jobbar med workshops i klassrum. Atilla menar att det behövs många insatser och alla kan göra någonting. - Om jag kan påverka på något sätt så gör jag det väldigt gärna. Utmaningen blir att nå dem som är längst bort på spektrat, som har börjat bete sig mycket gränsöverskridande som är djupt i en machokultur. De är väldigt svåra att nå och det gäller inte bara mig utan det gäller hela samhället. Det behövs mycket mer relationsbygge, mycket mer resurser, och mer professionellt stöd till dem. Men om jag kan föda en tanke hos dem som de tar med sig, så känns det som en vinst. Det kräver ett kontinuerligt arbete, säger Atilla.
Atilla menar att alla instanser som redan finns och som bärs av civilsamhället måste få stöd. - Det är väldigt många frivilliga därute som gör ett otroligt viktigt arbete som räddar liv. MIND och jourrörelsen och en massa ideella aktörer och föreningar. De förtjänar all respekt och det är hela samhällets ansvar, säger Atilla. Det är skolan, vårdnadshavare, polisen, det är myndigheterna och det är vuxenvärldens ansvar. - Det måste vara nolltolerans mot den här strukturen, menar Atilla.
Elev som vill att alla ska bli lika behandlade En elev som var på Atillas föreläsning berättade att de förberedde sig i skolan inför det. De hade några lektioner om ämnet och de kommer sedan att ha efterarbete i skolan. Eleven tycker att det hade varit spännande om Atilla skulle kunna komma till skolan en annan gång och jobba med en workshop. - Själva föreläsningen var bra. Han tog upp saker som jag kunde relatera till. Jag har sett många på skolan som beter sig så där tuffa, så som eleven förklarade. Jag har sett om någon väl startar, så är det någon som hejar på och den utsatta blir utfryst. Jag säger direkt ifrån. Jag säger ifrån för andra till och med, för jag vill inte något illa ska hända dem. Jag tror för andra kan det vara svårt, men jag själv brukar inte ha problem med det.
Eleven vill att alla ska bli lika behandlade. - Jag har en vän som jag brukar vara med i klassen. Det var i 7:an som en unge mobbade honom. När jag började säga ifrån åt honom, så började han själv stå upp för sig själv. Vilket jag tycker är jätteroligt. Om jag säger ifrån nu, så kommer de stå upp för mig. Föreläsningen betydde mycket för mig. Jag gillar att ställa upp och hjälpa folk som behöver det.
Vill belysa ämnet och få till en förändring
De vill väcka tankar och ge tips på hur man kan tänka och agera för att alla ska må bra och skapa en sund kultur där jämlikhet och trygghet råder. - Vi ser att många av våra unga har ett beteende som inte är en sunt. Jargongen har blivit mycket hårdare och vi har dessutom en gruvkultur som är ganska macho här uppe som många av våra unga påverkas av, säger Ann-Helen Köhler, ungdomschef på Gällivare kommun.
- Atilla nådde fram till de unga och han blir en förebild som de faktiskt lyssnar på. Hon tyckte ungdomarna skötte sig utmärkt och att uppslutningen var hög och det visar på ett stort behov och engagemang i frågan i alla åldersgrupper. Vi kommer att fortsätta arbeta tillsammans med skolan, vi planerar för en fortsättning. Detta behöver fortgå och vi kommer att jobba med temadagar på olika sätt, avslutar Ann-Helen.
Vi kan påverka och vi behöver agera
Jon Åström Gröndahl, kommundirektör på Gällivare kommun, höll ett inledande tal innan Atillas föreläsning.
- Det viktigaste jag tar med mig är allas ansvar, att vi faktiskt kan påverka och att vi behöver agera när vi möter den destruktiva machokulturen i vår vardag. Att inte vika undan utan faktiskt våga ta diskussionen, säger Jon.
Han menar att en enskild föreläsning har svårt att skapa varaktiga förändringar i normer och värderingar. Men däremot bidrar föreläsningar och diskussioner till vår kunskap och insikter om problemen. - Jag är säker på att Atilla fick många att haja till och fundera över frågorna på ett nytt sätt, säger Jon.
- Gällivare har många fina och stolta traditioner som gruvort. Inom bruks- och industrisamhällen har det ofta funnits normer och ideal som förknippas med män och traditionellt manliga yrken. Detta är under förändring på arbetsplatserna och i samhället i stort, men det kan finnas kvardröjande föreställningar och attityder som vi behöver jobba med, avslutar Jon.
Kunskapsutbyte
mellan lärare och student från Hakkas
Mathilda Eriksson studerar grundlärarprogrammet förskola till årskurs tre på distans, via Luleå tekniska universitet och har haft sin första praktik på Myranskolan i Koskullskulle. Klassläraren
Nina Eriksson som arbetat inom barn- och utbildningsförvaltningen i över 30 år tycker det är givande att få handleda studenter ut i yrkeslivet.
– Jag har handlett flera universitetsstudenter genom åren, det är lärorikt när de kommer in med nya idéer i klassen, samtidigt som jag får dela med mig av min pedagogik och erfarenhet. Under praktiken får studenten framförallt öva på sina ledarkunskaper och att omsätta teoretisk kunskap i praktiken, säger Nina Eriksson.
Mathilda fick upp ögonen för lärarprogrammet efter att ha vikarierat några år som lärare och barnskötare. Hon kontaktade kommunens studievägledare på Lapplands lärcentra för att läsa upp betyg och bli behörig att söka till programmet. Nu pluggar Mathilda på distans hemifrån Hakkas. Hon jobbar även deltid på Hakkas skola vid sidan om studierna.
– Jag har alltid tyckt om att jobba med barn och tycker att läraryrket är viktigt. Jag ville utbilda mig för att få mer kunskap och verktyg kring hur jag kan hjälpa eleverna att utvecklas, säger Mathilda.
Estetiska lärprocesser som inkluderar alla Ninas pedagogik, struktur och arbetssätt har inspirerat Mathilda för framtiden. I klassen arbetar man ofta med estetiska lärprocesser kopplat till ämnena. Hon lyfter särskilt fram ett exempel i Ninas undervisning där alla elever blir involverade, inte enbart de som oftast har för vana att räcka upp handen.
– Med hjälp av glasspinnar med alla elevers namn på samt små whiteboardtavlor får elever svara på frågor utan att känna sig utpekade. Det här tycker jag är ett fint sätt att få alla delaktiga på, och något som jag delat med mig av till kurskamrater på universitetet, säger Mathilda.
Nina och Mathilda är eniga om vad som är det bästa med läraryrket - att få se eleverna utvecklas. – När eleverna utvecklas i sin egen takt och jag ser hur de knäcker läskoden och lär sig läsa självständigt, det är nästan som julafton för mig, avslutar Nina.
Gällivare kommun söker fler pedagoger - är det du?
Läs mer och se våra lediga jobb på gallivare.se/lararjobb
Puoltikasvaara skola fördjupar
sig i Arktis – med språk, natur och kultur
i fokus
Under det här läsåret har Puoltikasvaara skola arbetat med ett projekt där klimat, miljö och fauna i det arktiska området vävs samman med ökad förståelse för de minoriteter som lever norr om Polcirkeln.
Många av skolans elever har rötter i meänkielitalande familjer och intresset för att återknyta till språket har varit stort. Tillsammans med Susanne Rantatalo har eleverna under året fått bekanta sig med meänkieli på ett levande sätt – genom musik, spel och ordförrådsbygge. Som stöd i undervisningen har skolan fått material från minoritetsspråksavdelningen samt Gällivare bibliotek.
En elev uttryckte det starka intryck projektet gjort med orden: ”Wow, jag känner mig mer som att jag är som mitt ursprung, nu när jag börjar förstå meänkieli!”
Projektet når sin höjdpunkt i en studieresa till Rovaniemi, där eleverna kommer att besöka Arktikum Science Center and Museum för att fördjupa sina kunskaper om det arktiska området. Resan innefattar också ett besök på Ranua Zoo, där eleverna får möjlighet att se och uppleva den fauna de arbetat med under året.
- Under resan hoppas vi även att barnen får chans att höra och känna igen det finska språket –och kanske upptäcka likheter med meänkieli, säger Ellinor Haglander, rektor.
För att möjliggöra resan har skolan samarbetat med hemmen kring försäljning och även sökt och fått stöd genom Norrbottens läns arbetsstugefond.
Ung företagsamhet i Gällivare
- en framgångssaga
Till SM igen, Lapplands gymnasium i Gällivare har arbetat med Ung företagsamhet under flera år och eleverna tillsammans med sina lärare skördar återigen framgångar. Snart dags för final och de har jobbat hårt under det gångna året. Det har vuxit till att bli en naturlig del av undervisningen, framför allt inom ekonomiprogrammet men det finns även deltagare från vissa andra program.
Från idé till verklighet
Att driva UF innebär i korthet att eleverna får möjlighet att starta, driva och avveckla ett eget företag under ett läsår. Det är dock långt ifrån bara en rolig aktivitet för eleverna, utan blir ett naturligt sätt att väva in entreprenörskapande i vardagen. Eleverna får möjlighet att i samverkan med det lokala näringslivet verkligen utveckla och pröva sina idéer och inte sällan med gott resultat.
Fokus, flit och framgång
- Tillsammans med vårt engagerade och drivna arbetslag vid ekonomiprogrammet tar eleverna både små och stora idéer från vision till verklighet. Genom åren har vi sett hur eleverna kammar hem pris efter pris både regionalt och nationellt som ett kvitto på ett hårt men väl utfört arbete. I år visade eleverna mycket goda resultat vid den regionala UF-mässan, där inte mindre än vart tredje pris gick till någon av våra elever, säger Magnus Johansson, rektor vid enhet 3.
En utvecklande utmaning
UF-arbetet har etablerat sig som ett uppskattat inslag i utbildningen för eleverna vid ekonomiprogrammet. Det kräver dock mycket av eleverna och inte alla är införstådda i hur mycket som förväntas av dem för att prestera.
- Det som gläder oss är dock att eleverna gång efter gång växer med uppgiften och arbetar gemensamt, målmedvetet och lösningsfokuserat för att nå sina mål. Om ni besökt tech-days, eller kanske julmarknaden, har ni säkert mött våra elever där de sålt allt från renhornsljusstakar och bastustenar till målarböcker och gör-det-själv kits, säger Magnus.
Lärande för livet
Oavsett om eleverna väljer att själva ge sig på entreprenörskap efter studierna eller inte, så bär många med sig erfarenheterna och drar nytta av dessa i livet långt efter de lämnat gymnasiet. Arbetet med UF bidrar till att ge eleverna en stabil grund att bygga vidare på, oavsett vilken väg de väljer i framtiden.
När kommunen möter framtiden:
digitalisering med medborgarfokus
Gällivare har fått sin första kommundoktorand. Åsa Waara är mitt uppe i sina forskarstudier via Luleå tekniska universitet. Här får vi höra mer om en doktorands betraktelser.
När kommunbladets redaktion möter Åsa Waara, processledare och doktorand, är det tydligt att hennes forskning tar ett viktigt avstamp med medborgaren i fokus. Hennes studier ska leda fram till att guida offentlig sektor genom ett digitaliseringsarbete som alla faktiskt står inför. De demografiska förändringarna utgör en svår ekvation för Sveriges kommuner.
Den kommunala välfärden står inför en stor omställning, den äldre befolkningen ökar och den yngre minskar i antal. Inom kort kommer Sveriges offentliga sektor behöva leverera 125 procent med 75 procent av bemanningen. Det innebär att offentlig sektor behöver gå från upprättande av strategier till att faktiskt implementera nya arbetssätt och ny teknik. För att få ekvationen att gå ihop måste alla tänka nytt och där behöver medborgaren finnas med.
– Inledningsvis vill jag ställa den mest självklara frågan: Vad vore en kommun utan sina medborgare? Svaret kan tyckas självklart, men det mest uppenbara är ofta det som faller mellan stolarna. Så vad är egentligen en kommun utan sina medborgare? Kort sagt – ingenting. Medborgarna är en av de viktigaste aktörerna i våra kommuner och bör därför naturligtvis vara en del av kommunens arbete. Idag rör vi oss dessutom från ett traditionellt förvaltningsperspektiv till ett synsätt där medborgaren står i centrum, en förändring som kommer att vara avgörande för framtiden. Det är av denna anledning jag har valt att ta på mig medborgarglasögonen i min forskning, säger Åsa Waara.
En föränderlig värld
Den digitala transformationen påverkar nästan varje del av samhället och betraktas som ett strategiskt sätt att möta föränderliga krav, inklusive medborgarnas behov, demografiska skiften och kompetensbrist. För att hantera dessa utmaningar har regeringar börjat skifta från ett statligt centrerat till ett medborgarcentrerat tillvägagångssätt, där e-tjänster anpassas efter medborgarnas livshändelser och att de aktivt involveras i beslutsprocesserna.
– Att arbeta innovativt kräver att det finns förutsättningar för att tänka nytt och ställa om. Kommuner har generellt sett ännu inte etablerat arbetssätt för hur medborgarinkludering ska hanteras i den digitala transformationen. Forskningen syftar till att Gällivare ska kunna ta nästa steg på den digitala mognadstrappan. Vardagen ska förenklas för medborgaren, men även internt, genom digitalisering – men tyvärr är det inte alltid så, säger Åsa.
Det bästa med Gällivare
Enligt Åsa är det naturen som hon säger är ”outstanding”. – Det är platsen där jag bor, där hemma vid Vassaraträsk, här är familjen och vännerna, avslutar Åsa.
I februari publicerades en vetenskaplig artikel av Åsa i en internationell tidskrift. Artikeln behandlar digitala mognadsmodeller inom offentlig sektor med särskilt fokus på medborgarinvolvering.
Läs artikeln här
Litegrann av allt som hänt sen sist...
16 ambassadörer har fått ta plats i de centrala gångtunnlarna i Gällivare som en del i kommunens platsvarumärkesarbete. Foto: Hanna Larsson Aspebo.
Huutajat, den skrikande manskören från Uleåborg, bjöd på en kraftfull ljudupplevelse när de gästade Gällivare. Foto: Daniel Sonntag.
bjöd på strålande väder, kreativ åkning och snowboardglädje i världsklass. Foto: JendePhoto.
av Gällivare vintermarknad. Foto: Kent Wingsund.
Runt 1 000 lyktor tillverkades för att lysa upp under Kaamosfirandet i Soutujärvibygden. Foto: Soutujärvibygden.
Gällivare Pride lyste upp Polarvinternatten med regnbågens alla färger. Foto: Kent Wingsund.
Det var full aktivitet när Lilla VM arrangerades för 65:e gången och lockade över 700 deltagare i sju olika sporter. Foto: Kent Wingsund.
Flera hundra personer ville åka skidor när Dundret
Runt gick av stapeln i vanlig ordning i början av april.
Foto: Michael Renström.
Vårfesten blev en fullspäckad dag med massor av aktiviteter för hela familjen. Foto: Daniel Sonntag.
De mycket omtyckta vintercaféerna i byarna har serverat mycket gofika under vårvintern. Foto: Thomas Berglund.
Brukare och personal från Höken och Rosens dagliga verksamhet och SAVO deltog på Special Olympics Day i Luleå. Foto: Gällivare kommun.
Succén New Year’s on Ice spred återigen stjärnglans över Gällivare. Foto: Kent Wingsund.
Foto: Wesley Overklift.
Sommarkrysset
”BLIXTLÅSET” LÅTSAS VARA KVARLEVOR DE HAR VALT DOKET
METAMORFBERGART
UNDERJORDISK VATTENLED
HELIG SKRIFT FLÄCKFRIA
GÅR UTAN ATT DU HINNER BLINKA DYNASTIERNA
GRÖNLÄNDAREN
ÄR EN HÖG
STÄMMA GÅ SAKTA
FÖRKASTAR ÖGONBLICKET
ÖPPNING
BESKÄRDA DELARNA 9/12 ÄRKEÄNGEL SES GRÄSÄTARE
COPERNICIUM SKYDDAD PLATS FÖR SKUTA SARVTJUR
FÖRMIDDAG PÅ IRLAND
CHEFDIRIGENT SOCIALGRUPP
TRÅDEN I KROPPEN DJUR
HYSCHHYSCH ETERMEDIUM
IHÄRDIGHET
POPMISS HUSKORS
TVEKANDE?
CELLDÖD
KÄRA I BREV I ENGLAND YLVA
KORT
BATTERI
MÅNAD OCH IAKTTA FILOSOFIE DOKTOR
BROTT MOT GUDS ORD
MUSIKMIKKEY BLÅ FIGURER
NANOMETER KORT X3 DYBLÖT
AKTIEUTGIVNING ANDAS SIK MED
MÅDDE ILLA I VISAN EJ NED
FÖRLÅTELSE EN BÄCKMAN
HELT GENOMBLÖT
FLATBOTTNAD BÅT
TEXTMEDDELANDE SLIPPER MAN EJ JA I MEXIKO
SERVERINGEN EXPRESSPAKET
SMEKNINGAR
HAR NU 27 MEDLEMMAR
UTGÅNG TILL FLYGET
RYSSJA
BLODSTOPPARE
YTTRADE PUMPSEN
MEDELTIDA ÖLKRUSEN FABLERNA
EJ VÅR
HAR SKAFTADE KNOPPAR FÖRE
FROSTBORTTAGARE DRAGEN
STIMULERANDE REPTILEN
UNIK
VAJAR I VINDEN
TV-UTBUDET FÖRARBETAR
BLOMSTÄLLNING
IBRAHIMOVIC GNETIG UTAN ÄNDAR
VÄRKTABLETT
KRYPTERINGSALGORITM
OXUDDE 36-25
TILL VÄNSTER PACINO KRYSSA
SES KNÅDAD LIGGA PÅ?
KAN KO GÅ I?
TRIVS VID VATTEN
PROGRAMLEDARE DIRAWI HUR SA?
Vinnarna i sommarkrysset meddelas per post, sociala medier samt lokalt annonsblad.
STRÅKINSTRUMENTET
KVISTEN FINA FISKEN VIKT AVGER ELD AV HÖG KLASS
SELAR PÅ BILJARDSPEL
MISSVÄXTSTID
LONDONSTADSDEL PARTI
LIKAFULLT VISS
TRIVS PÅ ÖSTERSJÖÖAR
CHOKLADTRÄD
MELLAN RIDÅ OCH ORKESTERDIKE SKONSAM 0,3048 METER BORNITRID KRIGAR MOT BETALNING LÖSHÅRET
DANSFEST PARTI I UK
BJÖRNLYOR
GRUNDORD
HUGSKOTTET
RUSA OÖVERLAGT TILLBEDS SPETSHONA
ÄR E85 EXEMPEL PÅ TENN IMPLANTATGRUNDÄMNE PREFIX OCH SUFFIX
TROLLKARLSURSPRUNG
BLÅ TON
INKARNATION
VÅRDAR INTENSIVT SINNRIK
BARA
PLATS FÖR PRIVAT SAMTAL
TUNDRAN UTAN TUN ALBANSK ETTA GRYNINGSGUDINNA
PELIKANFÅGEL FLYTTAR KALIXBO
HALVT CENTER STÅNG PÅ BÅT
FYLLER PÅ PARTITUR
HAR SITT URSPRUNG I STHLM
ÅTERKLANG ILLVILLIG
DANSFEST RYTTARE RUSTAD MED LANS FILOSOF VANLIG
DROG
NATIONALSCEN
VÄXTSAFTENS LÄR JYCKEN ATT SITTA
SPEL
TALA OM KÅNKADE TILL BOSTAD
VRIST
PREFIX & SUFFIX
MILLIGRAM IHOP VARA AV VISS ÅSIKT
KAMPVILJA
Bland de rätta svaren drar vi 10 vinnare
Skicka rätt svar senast 15 augusti till: Gällivare kommun Kommunikationsenheten
Michael Renström 982 81 Gällivare
E-post: post@gallivare.se
HÅLLER PERFEKT JÄMVIKT
DOKUMENTEN
SÅDAN KAN BLI TILL HIT LIVSMEDLET NYSILVER GÅR SOLEN
Byrån arbetar för att skapa ett trevligt Gällivare. Platsutvecklingen kan utgå från ett behov eller en faktisk plats som behöver skapas eller förändras. De jobbar för samhällets bästa och det medför att de endast arbetar med platser som är till för allmänheten. De organisationer som finansierar platsutvecklingsarbetet är Gällivare kommun, LKAB och Boliden. Medskapandebyrån har även andra uppdrag där de som ett samhällsnyttigt företag har särskilda vinstudelningsbegränsningar.
Medskapandebyrån har tillsammans med olika föreningar, företag och Gällivare kommun varit delaktiga i flertalet projekt som många kan ta del av. Det handlar om alltifrån landsbygdsprojekt till upprustning av Rallarstigen som sträcker sig mellan Gällivare och Porjus. Där samarbetade Gällivare sockens hembygdsförening, Porjus Arkivkommitté, Rallarstigens vänner - många icke organiserade privatpersoner och Porjus entreprenad. 539 steg senare var även trappan vid gamla backhoppan renoverad och städad. Sen tog nästa projekt vid och ett e-sportcenter skapades och näst på tur en klättervägg. Kraften att skapa och ta tillvara platser i Gällivare saknas inte kan man summera det hela med.
- Vi skapade Studio Strössel som har blivit en gemensam mötesplats som lyfter det kulturella, ger utrymme och inspirerar till mer kreativitet och skapande. Platsen ger möjligheter till ett bredare fritids- och yrkesliv samt skapar fler centrumnära aktiviteter, säger Cora Karlsson och Petra Åhl, Medskapandebyrån.
Processen ser ut så att platsägaren eller initiativtagaren kommer till Medskapandebyrån med ett behov. När kontakten tagits hittar många en väg framåt vilket ofta innebär arbete med planering och finansiering. Kanske måste de starta ett bolag eller en ekonomisk förening för att förverkliga sin idé och där stöttar Medskapandebyrån.
Medskapandebyrån använder platsinnovationsmetodiken som grund i sina projekt –alltid med fokus på trepartnerskap mellan offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle.
Alla vill att platsen utvecklas
Här hör vi hemma
Både Cora och Petra är uppvuxna i kommunen och det är här de har sitt nätverk.
- Det finns en angelägenhet för vi vill ha hit fler människor. Det gäller inte bara kommunen utan även våra stora bolag. Alla vill att platsen utvecklas, säger Cora.
- Här i Gällivare finns det många resursstarka bolag och föreningar på orten och framförallt finns det människor med en vilja att samverka. Det börjar också växa fram många olika forum och mötesplatser och då sänks trösklarna för att göra bra saker tillsammans, säger Petra.
I Gällivare finns ett starkt samhällsintresse som är en viktig grundpelare för platsens utveckling menar grundarna av byrån.
- Kom och var med i utvecklingsarbetet! Vi har kul när vi jobbar med exempelvis röjning, målning, byggnation och annat. Vi behöver våra kommunmedborgare och de personer som hittills varit med går hem med stora leenden på läpparna. Det är fint att få men ännu finare att ge. Om du vill få en inbjudan till kommande insatser så ska du bara skicka ett kort mejl till oss med info om att du kan tänka dig att vara med. Alla är välkomna, avslutar Cora och Petra.
Medskapandebyrån når ni här: cora@medskapandebyran.se eller petra@medskapandebyran.se
Tillsammans minns vi Malmberget
Vi är många som har minnen, historier och upplevelser från Malmberget. Under 2025 bjuder Gällivare kommuns kulturavdelning in allmänhet för att tillsammans minnas Malmberget.
Det arrangeras flera mötesplatser, arrangemang och aktiviteter under hela året. Alla kan bidra, med stort som smått. Det går bra att skicka in berättelser, minnen och bilder, föreslå eller delta i aktiviteter, medverka i träffar och samtalskvällar samt att hjälpa till med att dokumentera byggnader, miljöer eller föremål.
- Vi hoppas att så många som möjligt vill vara med och forma detta tillsammans. Det här är vår gemensamma historia. Vi märker att engagemanget är stort – det kommer in berättelser, bilder och idéer från många håll. Det är tydligt att Malmberget lever kvar i människors hjärtan, säger Eva-Lena Björkman, kultursamordnare.
Håll utkik på Gällivare kommuns webbplats och sociala medier för mer information.
Gällivare automatiserar bygglov – ny modell för framtidens förvaltning
Gällivare kommun tar ett modigt kliv mot framtiden med automatiserade bygglovsbeslut – nu testas tekniken på baracker och tälthallar inom industrin. Ambitionen är att lansera systemet fullt ut före sommaren.
Med hjälp av ny teknik kan bygglovsärenden som tidigare tog veckor nu avgöras på bara två till tre dagar, en förändring som markerar starten på en större digital omställning inom samhällsbyggandet.
– Det här är inte bara ett tekniskt projekt – det är ett sätt att visa hur en kommun kan ta ledartröjan. Vi behöver tänka nytt kring hur vi organiserar arbetet, utnyttjar våra resurser och möter samhällets behov. Det här är ett konkret exempel på hur vi gör det, säger Henrik Lyngmark, förvaltningschef.
– Vi ser flera processer inom våra verksamhetsområden som kan automatiseras helt eller till stor del. Det här handlar om att utveckla en hel förvaltning, inte bara en bygglovsdel, säger Linda Sundberg, förvaltningssamordnare.
Gällivares nya mötesplats – ett blivande multiaktivitetshus
Gällivares nya mötesplats byggs just nu i centrum. Det blir ett hus på 20 575 kvadratmeter som förenar idrott, kultur, fritid och ungdomsverksamhet. Det blir också ett av de största trähusen i hela landet. Sport och kultur blandas på varje våning och skapar möjligheter att mötas.
Det här är Gällivare kommuns största satsning sett över tid och huset blir unikt i sitt slag, det finns inte något liknande i Sverige med kombinationen av kultur och sport som binds samman i vad som kommer att bli en gemensam mötesplats. Den skapande verkstaden blir ett välkommet tillskott.
Ytorna genomsyras av flexibilitet och ska kunna användas av flera olika typer av utövare. Genom samverkan skapar kommunen tillsammans med många aktörer ett hus för alla åldrar med ett tydligt fokus på barn och unga.
- Huset ska bli en plats där det ska finnas något för alla som lever och verkar här i vår kommun. Tänk dig att familjen kommer till huset tillsammans, mamman går och simmar, pappa går på biblioteket, lillebror går och dansar och storasyster går och boxas. När alla är klar med sina aktiviteter så kan de sätta sig i Härden, som blir den stora öppna ytan mitt i huset, där samlas vi med alla andra. Det blir en mysig och trevlig miljö, säger Mia Sörblom Groth, tillförordnad förvaltningschef på ungdoms-, fritids och kulturförvaltningen.
Hon menar vidare att de sedan kanske sätter sig i restaurangen och tar sig en kaffe och tar det lugnt en stund. I biblioteket slår många sig ner och blickar ut mot kyrkan och Dundret. Det blir också en plats att tänka tillbaka till Malmberget och minnas de konstverk som funnits där. Vi kommer känna en tillhörighet till både landsbygd och tätorten.
- De som bor utanför centralsamhället i landsbygden kommer hitta en naturlig mötesplats, det ska vara enkelt att komma till ett hus där vi har många aktiviteter, säger Mia.
Fysisk aktivitet och rekreation är viktig betonar Erika Oskarsson Mäki, projektchef på samhällsbyggnadsoch teknikavdelningen.
- Här skapar vi en brygga för de som är intresserade av fysisk aktivitet och kulturell verksamhet. Det blir en naturlig pausyta, säger Erika.
Platsen är avgörande och det är en premiumyta intygar både Mia och Erika. Det är ovanligt att placera en sådan här byggnad så pass centralt. Det är till och med unikt. Det ersätter många funktioner från Malmberget.
- Vi knyter an näringsliv och övrig rekreation, det är unikt, förklarar Erika och fortsätter;
- Tycker det är jätteroligt att vi bygger en brygga där även de på landsbygden kan på ett enkelt sätt komma in i samhället. Flexibilitet är fokus och alla föreningar kan fortfaranande kontakta oss, inga lokaler är låsta för en enskild aktivitet, avslutar Erika.
Illustration: Michael Green Architecture/Tengbom.
Naturlig vardagsmotion
Niklas Nyberg, Tage Lennelöv och Elin
Lennelöv är familjen som valt att cykla året om. Vare sig det är minus 20 eller en varm sommardag tar de sig fram med sina cyklar.
Det hela började när Tage fyllde tre år under våren 2024, med stor motivation cyklade han till förskolan med sin springcykel tillsammans med sina föräldrar. Nu har han tagit steget till en pedalcykel.
– Vi bestämde att testa och det gick hur bra som helst. Sommaren gick och han lärde sig cykla och när hösten/vintern kom så ville vi fortsätta så länge det gick och vips så var hela vintern förbi. Det gäller ju bara att klä sig efter det väder som levereras, säger Niklas Nyberg.
Niklas arbetar på planeringsavdelningen på kommunen där trafikplanering är en av hans arbetsuppgifter.
- En stor del av min arbetstid har sista åren lagts på framtagandet av en trafikstrategi, som vi hoppas ska vara antagen innan sommaren. Vår förhoppning är att den ska vara till stöd i kommunens arbete för att skapa en attraktiv och hållbar kommun. Det går inte att arbeta med trafikfrågor utan att se cykelns alla fördelar, både för sin egen och barnets hälsa men även samhällets i stort. Ska man förstå bristerna och utmaningarna för cykling är ju bästa sättet att själv ge sig in i det och det har blivit tydligt att det finns en hel del att arbeta med.
Vad är då det bästa med att ta cykeln till jobbet?
- Man får mycket av den otroligt viktiga vardagsmotionen samt att man slipper någon stress och irritation kring parkering. Det går ju också snabbare då man inte behöver parkera.
Vad vill ni förmedla för att inspirera andra?
- Barnen kan mer än man tror. Stillasittandet ökar för våra barn, det är i vardagen vi måste göra ändringar för att komma till rätta med det. Det är flera gånger Tage har blir besviken när han inte får cykla, för visst, även vi tar bilen vissa dagar.
Barnen föds utan fördomar, om inte vi talar om för han att det är för långt eller för svårt så kommer han inte heller tycka det. Visst kan han vara tröttare vissa dagar och då kan det vara mer kämpigt. Han tycker det är roligt, det blir ju tid som vi spenderar tillsammans där man alltid hittar på olika saker på vägen. Cykla snabbt, cykla långsamt, cykla med en hand, välja någon ny väg eller favoriten att få lastbilarna att tuta. Tack till alla lastbilschaufförer där ute som ser han och tutar, han blir alltid väldigt glad. Vill vi göra något bra för våra barn så måste vi våga cykla mer i vardagen.
Vintern har gett vika för sommaren – skidorna är rengjorda, vallade och undanplockade. Nu är det dags att upptäcka vårt vackra fjäll i sommarskrud.
Upplev magiska kvällar där solen aldrig går ner. Vandra genom dalen, lyssna till fjällbäckens porlande. Packa en fikakorg, slå dig ner på en fridfull plats och koppla av i den härliga fjällmiljön. Testa hinderbanan med vännerna, få upp farten i pumptracken, fiska i Harrträsk eller unna dig en god lunch och svalkande glass på vår uteservering.
I början på juli öppnar Dundret upp sittliften och inviger cyklingen. Ta liften upp till toppen och njut av utsikten, vandra till någon av de närliggande topparna eller ge dig ut på en av Sveriges längsta flow-trails – en upplevelse för både nybörjare och erfarna cyklister.
Dundrets sommarcafé och reception håller öppet varje dag hela sommaren.
För fullständigt program och aktuella öppettider för liften med mera besök: www.dundretgallivare.se
Medan ni njuter av sommaren arbetar vi samtidigt för fullt med att utveckla anläggningen – vi planerar, förbättrar och moderniserar för att skapa ännu bättre upplevelser för våra gäster.
- Välkommen till lågfjället mitt i stan. Kom och upplev sommarens magi tillsammans med oss på Dundret, säger Lars Lindberg, VD Dundret Gällivare.
Att springa som en gudinna
Text och foto: Anna Villfjell
Det finns något djupt dysfunktionellt i vårt samhälle då kommentaren ”att springa som en tjej” ses som en förolämpning. Hur har det blivit så? Och vad blir konsekvenserna av det, egentligen?
En flicka berättade nyligen till mig om en händelse under hennes idrottslektion, där en pojke valde att stå längst fram i bolleken och dirigera flickorna att stå längre bak.
Flickan hade efter ett tag bett om att stå längst fram och därmed rotera positionerna. Pojken hade ignorerat detta och då flickan upprepat sin åsikt, svarat med ”Men gråt då”.
Mäns våld mot kvinnor är så normaliserat att vi i många fall inte ens vet om när det sker. Varken när vi utsätter eller blir utsatta.
En man som misshandlar ihjäl sin partner, vilket sker varje månad i Sverige, uppstår inte från ett vakuum. En man som våldtar en kvinna - vilket sker flertalet gånger i timmen i Sverige - har formats av ett helt samhälle.
Jag har många gånger frågat mig själv vad jag borde gjort annorlunda då jag blev slagen av mannen jag älskade.
Skulle jag ha sett tecknen tidigare?
Varför lämnade jag inte honom förr?
Det skulle ta många, många år innan jag ställde den rätta frågan:
Varför slår män?
Jag var på en samverkansdag den 24 april i Gällivare där Länsstyrelsen Norrbotten, i samverkan med Frälsningsarmén, Gällivare kommun, LKAB, Boliden och Kvinnojouren Nike bjöd in till en heldag med kompetenshöjning och samverkansmöjligheter i syfte att tillsammans arbeta för en samhällsomvandling som är jämställd, trygg och socialt hållbar.
Så här stod det bland annat i inbjudan; ”Erfarenheter från andra städer med stora industrietableringar visar att det är viktigt att vara beredd på de utmaningar som kan uppstå. Det kan handla om att människor arbetar under dåliga villkor eller att efterfrågan på prostitution ökar.”
Det var fint och omvälvande på många vis, att vara en del av denna dag. Det var många som kom, från flera olika delar av samhället. Kvinnor och män.
- Den här dagen berörde på många sätt. Och trots att det kändes svårt så kändes det också fint och det fanns ett stort engagemang och mycket värme, säger Katarina Larsson, folkhälsostrateg på kommunen.
Vi var så många att om man hade något att säga fick man vifta med handen och be om en mikrofon. Bland annat pratade man om investeringar i bra gatubelysning för ökad trygghet.
Vi pratade om betydligt mer än det, och jag ska återkomma till gatubelysningen lite längre fram.
Jag satt med kvinnojouren i Gällivare under en del av dagen. Hon och jag hamnade vid ett eget bord. Ja det är ju så, att kvinnojouren i Gällivare består av bara en anställd, på 50 %. Inte för att det inte finns behov av fler tjänster - tvärtom. Det finns inte pengar för mer. Kvinnojouren Nike är en ideell förening, beroende av att det finns aktörer i samhället som tycker att deras arbete är viktigt och investerar i det.
- Vi kan aldrig komma åt problemet med prostitution och tro att det beror på att andra kommer hit, om vi inte kan komma åt problemen som redan finns här och nu i våra egna hem, arbeten och samhälle, säger hon till mig. Vi behöver arbeta förbyggande.
Jag vet vad hon menar. Mäns våld mot kvinnor finns överallt i samhället. Jag har ju själv levt med en man som slog mig. Män betalar för sexuella övergrepp på kvinnor som blir sålda av människohandlare.
Och det är inte någon avart av män som kommer hit på fly in-fly out.
1 av 10 män köper sex. Det är så det ser ut. Ändå pratar vi inte om männen. Vi pratar inte om varför män slår eller betalar för sexuella övergrepp.
Vi pratar om stöd till utsatta kvinnor, om att tandläkare kan se på kvinnors tänder om de är utsatta och om hur många kvinnor som är i sexhandeln. Och vi pratar om gatubelysning.
Vad är det i vårt samhälle som gör att män tror sig ha rätten över en kvinna?
Vad är det som gör att män slår, våldtar, trakasserar, förföljer och förminskar kvinnor?
Vad är det som gör att vi som samhälle behöver investera i bra gatubelysning inte bara för att vi ska se var vi går, utan också för att kvinnor ska vara trygga.
Jag kanske är naiv, men jag önskar ett samhälle där män ska kunna gå i totalt beckmörker utan att våldta en kvinna.
Jag är övertygad om att vi kan så mycket mer. Tillsammans kan vi ge förutsättningar för en kvinnojour som inte bara har goda resurser för att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn utan som tillsammans med resten av samhället framför allt kan arbeta förebyggande.
Räddar vi en kvinna så slutar inte mannen att slå. Han slår en annan kvinna då.
Vi behöver arbeta med problemet från roten. Att springa som en tjej kan vara att springa som en gudinna.
Texten är en oberoende krönika.
Framtidens socialtjänst
Förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad – så vill regeringen att framtidens socialtjänst ska vara. Den nya socialtjänstlagen träder i kraft 1 juli 2025.
Den nya lagen innebär bland annat att:
• Socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande och fånga upp behov innan de blivit för stora.
• Socialnämndens förebyggande arbete mot brottslighet ska tydliggöras.
• Socialtjänsten ska vara lättare att nå och få hjälp av när det behövs.
• Socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser snabbare genom att fler insatser kommer kunna undantas från individuell behovsprövning – detta för att insatserna ska komma tillräckligt snabbt, när behovet är som störst.
• Socialtjänstens verksamhet ska ligga i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet och kontinuerligt följas upp och utvecklas.
• Socialtjänsten ska främja jämlika och jämställda levnadsvillkor.
• Socialtjänsten ska inriktas på att enskilda ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
• Socialtjänstlagen stärker också barnets rättigheter genom att den anpassas till barnkonventionen.
Omställningen till en ny socialtjänstlag är ett långsiktigt arbete som förutsätter att kommunen planerar både på kort och på lång sikt. Kommunen behöver prioritera i omställningsarbetet utifrån behov och tillgängliga resurser. För att kunna göra dessa prioriteringar har socialförvaltningen i december 2024 påbörjat arbetet med en lokal läges- och behovsanalys. Då detta är genomfört påbörjas planering och arbete inför den omställning som behöver göras för att möta upp intentionerna i nya socialtjänstlagen.
Nya socialtjänstlagen och arbetet med omställningen till denna kommer inte att påverka befintliga insatser och beslut om bistånd utifrån socialtjänstlagen, till exempel hemtjänst eller särskilt boende. Dessa kommer att löpa på som vanligt.
- Omställningen till den nya socialtjänstlagen berör oss alla, både som medborgare och medarbetare i Gällivare kommun. Tillsammans med övriga förvaltningar i kommunen tar socialförvaltningen nu sikte mot framtidens socialtjänst, säger Viktoria Pudas, projektledare på Gällivare kommun.
Mer information om nya socialtjänstlagen finns här
Att vara förberedd - en trygghet i vardagen
Hemberedskap handlar inte om att förbereda sig för det värsta, utan om att skapa trygghet i vardagen. Genom att ha extra mat, vatten och andra nödvändigheter hemma blir det enklare att klara sig vid till exempel ett strömavbrott eller om vattnet tillfälligt försvinner.
Mattias Björk som bor i Tjautjasjaure delar med sig av sina erfarenheter:
– Jag brukar passa på att handla när det är erbjudanden, som pasta eller konserver som vi i familjen ändå äter. Vi förvarar också vatten i matkällaren, det har vi haft nytta av både vid strömavbrott och när det varit vattenläckor i området.
För att vara ännu bättre förberedd har familjen gjort fler praktiska val.
– Vi har installerat en kamin i köket som vi både kan värma oss vid och laga mat på om elen skulle försvinna. Det känns tryggt att veta att vi klarar oss ett tag även om det blir strul.
Men hemberedskap handlar inte bara om saker, det handlar också om människor.
– För oss handlar det också om att värna om vänner.
Vi har kontakt med varandra och hjälps åt om någon behöver något. Det skapar trygghet för alla, avslutar Mattias.
Tips och råd
•Läkemedel – tänk på att du kan behöva läkemedel. Prata med din läkare om du kan ha en lite buffert hemma av kritiska läkemedel så att du har vid ett tillfälle då uthämtning inte kanske fungerar.
•Bilen - håll tanken över halvfull. Då står du bättre rustad när något oväntat dyker upp.
• Kontanter – ha om möjligt lite kontanter i olika valörer hemma för de tillfällen då elektroniska betalningsmedel kanske inte fungerar.
•Vevradio - kommunikation vid ett nödläge är något av det viktigaste som finns. Att kunna ta del av viktig information kan vara livsavgörande och bör inte kompromissas med!
Sist men inte minst, preppa för en vecka!
Ladda ner eller beställ broschyren; Om krisen eller kriget kommer
I den nya broschyren får du råd om hur du kan förbereda dig, och vad du ska göra om krisen eller kriget kommer.
Här kan du ladda ner en digital version eller beställa extra exemplar.
Foto: Malin Paulusson.
Foto: MSB.
Välkommen till Welcome House
Welcome House är en mötes- och informationsplats som hjälper invånare, nya medborgare och besökare att navigera i Gällivare. Här kan du få svar på frågor om staden och samhället, inspiration till aktiviteter och evenemang samt stöd för att bli en del av Gällivares gemenskap.
Under sommaren finns cyklar för utlåning helt kostnadsfritt. Det är ett samarbete mellan RE-playen, Welcome House och Gällivare turistcenter.
- Cyklarna är otroligt uppskattade, både av turister som vill upptäcka Gällivare på två hjul och av nyinflyttade som ännu inte har egen cykel. På vintern är det samma sak med sparkarna, många blir så glada över att kunna låna något enkelt och tryggt för att ta sig fram. Det märks att återbruket gör nytta och skapar glädje, säger Anton Blomstam som är driftledare på Gällivare turistcenter.
Cyklarna har fixats, målats och gjorts sommarfina av personalen på RE-playen. Under vintern finns istället några sparkar för gratis utlåning. Gamla oanvändbara sparkar har fått nytt liv när de lagats, slipats och målats om. Ett fint samarbete med återbruk i fokus.
Vill du låna sport- och fritidsutrustning lite längre och upp till två veckor så finns det ett stort utbud på RE-playen, Oljevägen 11 i Gällivare.
Välkomna!
Nästa nr av Allt om Gällivare kommer i december 2025
Har du tips eller synpunkter kan du höra av dig till: kommunikation@gallivare.se eller Kommunikationsenheten, 982 81 Gällivare
Missa inte alla roliga evenemang och aktiviteter som händer runt om i Gällivare kommun. I evenemangskalendern finns ett utbud inom kultur, fritid och idrott. Läs mer på: gallivare.se/evenemang
