Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 2 - 2018

EN TIDNING OM FRÄLSNINGSARMÉN # 2.2018

Rent vatten och säkrare skördar till

Afrikas varma hjärta PERSONLIGT Glädje och tacksamhet FOKUS Tak över huvudet SÅ FUNKAR DET Nolltolerans mot övergrepp MIN VÄG TILL GUD Förstå Gud bättre KRÖNIKA Betydelsebärande ord TRO Tro byggd på bevis AKTUELLT Nationell samling OM OSS Viktig mötesplats VÄRLDEN Insatser i Afrika VERKSAMHET Mitt i Stockholm

LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 135:e årgången.

Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Lars Beijer, Annette Emmoth, Mia-Lisa Dahlqvist, Teresia Jansson, Peter Jonasson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo Utgivning 2018 12 januari, 23 mars, 15 juni, 12 september och 23 november.

Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss.

Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsfoto Frälsningsarmén Internationell ledare André Cox Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5 Swish 9004805 För ej beställda manus ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Stridsropet trycks på miljövänligt papper.

2

Förvandling DET HAR VARIT INTRESSANT att besöka

några av våra verksamheter och inspirerande att möta eldsjälar som är både engagerade, kreativa och motiverade för att möta människor i olika livsomständigheter. Allra bäst har det varit att möta, eller höra talas om människor som fått uppleva Jesu förvandlande kraft i sina liv.

Förvandling...

Jag tror på förvandling. Jag tror på förvandling som troende därför att förvandling inte endast är en valfri liten perifer biblisk idé utan presenteras i Bibeln som den stora idén. Förvandling presenteras som Guds natur och slutändamål. Gud skaparen som med sitt ord får universum att bli till, som förvandlar kaos till ordning och mörker till ljus, frälsningens Gud som lyser upp våra hjärtan och förvandlar vår varelse från död till liv, från fördömelse till rättfärdighet, som skapar av de förvandlade en gemenskap som kallas kyrkan. Kyrkan är en förvandlad gemenskap av förvandlade människor som älskar och tjänar en förvandlande Gud i en värld och bland ett folk i desperat behov av förvandling. Jag tror på förvandling därför att jag tror på Gud. Som en övertygad salvationist tror jag på förvandling därför att Frälsningsarmén grundat sin existens på tron att Gud önskar och vill förvandla människors hjärtan för att rädda och helga oss. Han, helgelsens Gud, förvandlar oss som tror och blir rättfärdiggjorda av en dynamisk inre kraft eftersom han lever i oss genom sin ande. Vår helgelselära belyser denna övertygelse – vi blir förvandlade inifrån.

Som John Gowans skrev i en sång så kan en förvandlande Gud «... göra om den onda naturen tills den lyser igen av nåd».

Frälsningsarméns fortsatta tillvaro är beroende av salvationister som fortsätter vara trogna mot uppdragets grundläggande målsättning: Vi gör det vi gör för att vi tror att det leder till förändring och

därför att vi vill att det ska leda till förvandling – märk väl: leda till förvandling.

Kärnan i det evangelium vi presenterar är förvandling. En förvandling där soppa och tvål är en dörr in till essensen av vårt budskap och inte ett mål i sig själv. Ja, vi vill att människor ska bli bättre, vi vill förbättra samhället men vi har ett större fokus. Vi har ett bättre erbjudande än ett bättre liv eller ett bättre samhälle. Vi kan erbjuda ett personligt möte med Guds förvandling, den som förvandlar hjärtat och inte bara hemmet. Gud förvandlar en människa för att förvandla en gemenskap för att så också förvandla samhället! Jag tror på förvandling, vi tror på förvandling, det är det vi säger, det är vad vi är och därför gör vi det vi gör. Jag tror att Frälsningsarmén bara har existensberättigande så länge vi fortsätter att omfatta denna målsättning med uppdraget.

Ett förvandlat liv som används av Gud för att förvandla liv. Det är Frälsningsarmén och därför tillhör jag den. Jag tror på förvandling!

Kommendör Clive Adams

10 Innehåll

#2.2018 PERSONLIGT

PÅSK

Kristina Strömqvist är glad och tacksam och ivrigt engagerad i Templets kår i Stockholm.

”Jesu kors upphäver syndens förbannelse och bryter dess kraft”.

4. Kristina längtar till Paris

22. Generalens påskhälsning

FOKUS

OM OSS

Hemlöshet kan handla om mycket mer än att sakna tak över huvudet.

Tre frälsningssoldater samtalar om värdet av storsamlingar för barn och vuxna.

8. Barn och vuxna i hemlöshet

SÅ FUNKAR DET

10. Alla ska vara i trygga händer

I Trygga Händer är Frälsningsarméns etiska vägledning för att förhindra övergrepp.

MIN VÄG TILL GUD

14. Finnas överallt i samhället Tina Ljungbergh beskriver hur hennes relation till Gud fördjupas.

KRÖNIKA

17. Ord att lita på

”Vi kan vara medskapare genom våra ord, när vi talar ut godhet, omsorg och kärlek”.

TRO

18. Kan jag tro på Jesus och Bibeln?

Med utgångspunkt i boken Livets frågor, bearbetas tankar kring tro och kristet liv.

24. Kongress är ett sätt att mötas

VERKSAMHET

28. Frälsningsarmén på Kungsholmen

Kåren arbetar brett över generations- och kulturgränser för att människor ska komma till tro.

VÄRLDEN

32. Rent vatten till Afrikas varma hjärta

Mathews Tulombolombo berättar om utvecklingsinsatser i Malawi.

21 Stridsropet är en tidning om Frälsningsarmén, dess tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och till intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kommer även att kunna läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa.

Stridsropet finns också som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Kontakta redaktionen om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

3

Personligt | Kristina Strömqvist

4

Sju år gammal valde Kristina Strömqvist att gå med i Stockholms 6:e kår som juniorsoldat. Kristinas föräldrar var inte kyrkliga men hade inget emot att Kristina gick till kårens barnmöten.

Personligt | Kristina Strömqvist

Frälsningsarmén är den röda tråden Är det något som Kristina Strömqvist verkar ha svårt att dölja när Stridsropet träffar henne i början av januari, så är det den sprudlande glädjen och tacksamheten hon har.

Kristina skrattar och ler ofta när vi pratar med henne om hur hennes liv varit och är.

Hon är tacksam för det som Frälsningsarméns slumsystrar gjorde för henne när hon var liten. Hon är tacksam för de vänner hon har både i och utanför Frälsningsarmén.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

V

i träffar Kristina Strömqvist på Templets kår i Stockholm där hon i dag arbetar som sekreterare. Hon är pensionär och arbetar som volontär.

När Kristina var liten bodde familjen på Kungsholmen i Stockholm, inte långt från Kungsholmskåren, då Stockholms 6:e kår. Ingen i hennes familj hade några band till Frälsningsarmén.

— Så här i efterhand var det väl lite otippat att jag skulle gå med i Frälsningsarmén, säger Kristina. Självklart ser jag det som Guds ledning.

Hon berättar att Stockholmstidningen sponsrade henne så att hon kunde följa med till Frälsningsarméns sommarkollo. Kristina blev ett av alla Stockholmsbarn som fick åka på kollo med slumsystrarna. Senare brukade det alltid stå en frälsningsofficer utanför skolan och dela ut inbjudningar till 6.e kårens barnmöten under vinterlovet. Kristina och många andra barn gick på samlingarna för där hände det alltid något.

— Detta var före TV, säger Kristina.

Jag minns söndagsskolan, jag minns att det var hur många söndagsskoleklasser som helst. Vi satt på läktaren och vi satt i lokalen och i angränsande rum. Det måste ha varit massor av barn. Jag blev juniorsoldat och sen med tiden blev jag också frälsningssoldat.

Det som fick Kristina att vara kvar var nog omtanken och kärleken hon upplevde i Frälsningsarmén. Som ung åkte hon till Frankrike och var borta några år. När hon kom tillbaka till Stockholm var hon inte lika aktiv i kåren och gick inte dit lika ofta.

— Då hade vi en fantastisk kvinnlig officer på kåren, Mirjam Hanson, och varenda gång hon såg mig sade hon ”Kicki, du vet att jag ber för dig!”

Kristina upplevde inte Mirjams ord som något pekfinger utan kände att det var uppriktig omtanke. Att hon sa så betydde mycket för Kristina.

— Till slut kommer man till en punkt

då man måste bestämma sig, menar Kristina. Då beslutade jag att jag ville vara med i Frälsningsarmén och göra vad jag kan för att sprida budskapet om Jesus.

KRISTINA HAR ett stort umgänge och

många vänner som betyder mycket för henne. På Templets kår, dit hon flyttade sitt soldatskap, fanns systrarna Solveig och Lisbeth Löwmark och Birgitta Nyremalm. Kristina arbetade då som sekreterare på ett försäkringsbolag.

— Jag tror att Lisbeth och jag började umgås då vi båda var med i kören ”Det Nya Livet”, berättar Kristina. Och det var hon som tyckte att jag skulle börja jobba på SAS. Tänk så enkelt det var. Lisbeth talade med någon och jag fick jobb! Hennes ord var väl lag där. Jag fick ett roligt jobb på SAS och blev kvar, så det gjorde hon bra.

Folk brukar fråga henne vad hon gör som sekreterare. Den frågan går inte att besvara. Ingen dag är den andra lik, menar Kristina Strömqvist. Och under 5

Personligt | Kristina Strömqvist

Kristina Strömqvist och andra förväntansfulla barn inför avfärd till Frälsningsarméns sommarkollo.

6

på dagledig-träffar då vi berättar lite om Hawaii och sjunger Hawaiisånger. ”Hawaiiflickorna” brukade det annonseras, säger Kristina och skrattar.

— Men vi hann också med att vara i Katrineholm flera gånger och sjunga och predika. Och andakter på Frälsningsarméns Sociala Center vid Hornstull har vi också haft flera gånger.

KRISTINA BLEV ETT AV ALLA STOCKHOLMSBARN SOM FICK ÅKA PÅ KOLLO MED SLUMSYSTRARNA.

foto: karin götestrand

de 27 år hon jobbade på SAS var det inte en dag hon tyckte att det var tråkigt att gå till jobbet.

— År 2010 slutade jag. Det blev en stor omorganisering på SAS och jag fick möjligheten att gå i förtidspension, berättar Kristina. Då var jag 62 år. Min dåvarande kårledare, Christel Lindgren, frågade mig om jag kunde tänka mig att bli sekreterare på Templet, och det kunde jag. Och det är väldigt roligt. Man blir lite som spindeln i nätet, eftersom kårledare kommer och går.

Under åren har Solveig, som också arbetade på SAS, Lisbeth och Kristina varit på många utlandsresor tillsammans. De flesta gångerna till Hawaii där Solveig bodde under en tid.

— Vi brukar också vara ute och sjunga

Utöver arbetet som sekreterare brinner Kristina för musik och lovsång, men har också ett stort hjärta och engagemang för det sociala arbetet.

— Och det är lite roligt, för i det arbetet fanns ju slumsystrarna och de har alltid legat mig varmt om hjärtat, säger hon.

På sina skollov brukade hon sommarjobba på Frälsningsarméns pensionärsboende i Stockholm med att städa rum, servera mat och tvätta. Kristina säger att det var en fantastiskt god stämning där med mycket skratt.

— Man kan se den röda tråden från det att jag var med slumsystrarna till Rådmansö till att jag idag är frälsningssoldat på Templet, säger hon.

Ett arbete som engagerar Kristina är det arbete som går under namnet ”Projekt Jesaja” och som leds av Ann-Christine Thunman från Göteborg i samarbete med Templet i Stockholm. Regelbundet besöker Projekt Jesaja och Templet Storbodaanstalten, där Migrationsverket hyrt in sig på två avdelningar. Det är killar som fått ett beslut om utvisning och som väntar på att beslutet ska verkställas.

— Vi åker dit i princip varannan vecka, vi försöker ge hopp, sprida glädje och tala om att vi ber för dem. Även om vi inte delar samma religion är de så tacksamma för den omsorg vi visar dem genom att be för dem. Vi känner oss alltid välkomna och efterlängtade, både av killarna och av personalen.

Kristina Strömqvist fick i maj 2017 veta att hon drabbats av bröstcancer.

Hon hade då flera månader framför sig med cellgiftsbehandling, operation och strålbehandling. Vid ett besök på Storboda frågade Ann-Christine Thunman om hon skulle berätta något om sin sjukdom. Först tänkte hon inte säga något.

— Men så tänkte jag att nästa gång vi ses kanske jag inte har något hår, säger Kristina. Så när vi satt där och spelade Uno, så sa jag att jag har fått cancer. ”Vi ska be för dig!” ”Vi ska be för dig!” sa varenda en av dem! Det spelar ingen roll om du har hår eller inte, det är dig vi gillar!”

Ja, de sa faktiskt så, säger Kristina.

Personligt | Kristina Strömqvist

Kristina har rest mycket i sitt liv, inte bara under sina 27 år på SAS. I dag vill hon ut och resa igen och kanske är det Paris som blir nästa resmål.

Kristina är så tacksam till alla som på olika sätt sagt att de ber för henne.

— Att ha en hel församling som ber för en, det är en enorm styrka, säger Kristina.

Och jag tror att det är därför jag har mått så bra hela tiden. Och Lisbeth har varit med mig på många av läkarbesöken vilket varit ovärderligt för man kan inte ta in all information man får.

I dag är Kristina sugen på att resa igen, hon berättar om sina resor till Hawaii, till Thailand, Kina, och många andra platser.

Hon har vandrat med SAS-klubben i Pyrenéerna och cykelsemestrat i Frankrike, och insett att det ibland varit en stor fördel att vara med i Frälsningsarmén.

I England arbetade hon en sommar på Red Shield Hotel, ett ungkarlshotell som Frälsningsarmén drev i London och sommaren 1965, året då Frälsningsarmén firade 100 år, arbetade hon på ett ålderdomshem utanför London. Om hon ska resa så vill hon att det ska vara till något aktivt ställe, där man inte bara ligger på en strand och solar. I Europa finns det många fina ställen som Kristina vill besöka, bland annat Kroatien.

— Det var ett tag sedan, men nu börjar jag längta tillbaka till Paris, jag tycker Paris är en härlig stad. Paris blir bättre och bättre. I vår får det nog bli en tur dit. g

fakta Kristina Strömqvist Född: 1949 i Stockholm Fritid: Frälsningsarmén.

Yrke/arbetsliv: Sekreterare på SAS i 27 år, innan dess på försäkringsbolag och ambassad.

Intressen: Att resa, att sjunga.

Det värsta jag vet: Lögnare och svordomar.

Gillar: Det mesta, ärlighet, när folk är ärliga.

7

FOKUS | hemlöshet

24 000 barn i Sverige har föräldrar som lever i hemlöshet enligt Socialstyrelsens rapport.

8

FOKUS | hemlöshet

Fler barn i hemlöshet När man talar om hemlösa tänker många på dem som sover i parker, under broar, på härbärgen eller akutboenden, alltså personer som saknar tak över huvudet. De kartläggningar som gjorts visar att detta inte är hela sanningen. Det handlar i stället om ett antal situationer människor kan befinna sig i för kortare eller längre tid.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

U

nder 2017 gjorde Frälsningsarmén en egen kartläggning om hemlöshet utifrån fyra specifika frågor.

Frågeställningarna gällde om det går att se några nya målgrupper, om det finns några särskilda orosmoln, om de hemlösa söker sig till Frälsningsarmén genom direktkontakt eller hänvisas dit via Socialtjänsten och vilka iakttagelser man för övrigt kan göra. Resultatet av denna kartläggning visar att det finns en ökad andel yngre människor i akut hemlöshet som alltså saknar tak över huvudet. Frälsningsarmén ser en ökad andel kvinnliga hemlösa och konstaterar att andelen pensionärer utan missbruksproblem ökar bland de hjälpsökande. Andelen utlandsfödda och papperslösa som söker hjälp på Frälsningsarméns akutboenden eller andra platser för hemlösa och de som söker hjälp på Frälsningsarméns olika institutioner och kårer har också ökat.

Något som kartläggningen också visar är att fler ensamstående kvinnor med barn söker hjälp hos Frälsningsarmén och att ett stort antal barn lever i familjer som vräks. Den 30 november släppte Socialstyrelsen en rapport som visar att föräldrar i hemlöshet och antalet personer med tillfälliga boendelösningar ökar kraftigt i Sverige. 24 000 barn har nu föräldrar som lever i hemlöshet. Per-Uno Åslund, metodstödjare för sociala institutioner och förskolor på Frälsningsarmén, anser detta vara alarmerande siffror.

— Det är det mest anmärkningsvärda i rapporten och detta trots att Barnkonventionen lyfter fram barns rätt till en skälig levnadsstandard, säger Per-Uno. Enligt rapporten är det fortfarande män som utgör den största gruppen hemlösa med 62 procent men sedan år 2011 har 900 fler kvinnor utan ordentligt boende rapporterats.

— Denna nya situation möter vi på många orter och i olika verksamheter.

I statistiken ingår inte papperslösa, ensamkommande flyktingungdomar och EU-migranter och de grupperna har ökat stort bland dem som söker hjälp hos oss, säger Per-Uno Åslund.

— Att det är så många fler utlandsfödda som lever i hemlöshet är tecken på ett dåligt fungerande integrationsarbete, fortsätter han.

Många som söker sig till Frälsningsarmén på grund av hemlöshet lever i missbruk. Tidigare gällde det främst alkoholmissbruk men numera blandas ofta fler substanser i missbruket. Dessa två grupper människor har dock minskat något enligt rapporten.

Arbetet för att hjälpa de utsatta grupperna, de som redan är hemlösa och de som riskerar att bli det, sker bland annat på Frälsningsarméns kårer runt om i landet. På ungefär 50 orter i Sverige möter Frälsningsarmén människor som tillhör målgruppen hemlösa. De behövande får mat, kläder, visst ekonomiskt bistånd

och erbjuds även rådgivning, samtal och gemenskap.

Klippangården i Sundsvall är ett stödboende med 13 platser dit både män och kvinnor är välkomna. Många som kommer dit är i dåligt skick och har ett långvarigt missbruk i bagaget.

Personalen försöker bemöta varje enskild persons behov och dessa kan variera mycket. Förutom tak över huvudet och mat får man hjälp och stöd när det gäller kontakt med myndigheter och familj, hjälp med skuldsanering, läkarvård eller annan form av hjälp att söka eget boende. Tanken är att man bor på Klippangården för en tid men vissa stannar i flera år då det är svårt att få tag på eget boende, särskilt om man har störnings- och betalningsanmärkningar sedan tidigare.

Bland gästerna på Nylösegården i Göteborg har många egen bostad men klarar inte av att bo i den för tillfället.

Man sitter fast i missbruk, kan inte sköta sin privata ekonomi eller sitt dagliga liv, man kanske är rädd att vara ensam eller väntar på ett annat boende.

— Den största glädjen i arbetet är när någon tidigare klient återkommer och berättar en positiv livshistoria, säger Per-Johan Fernström, verksamhetschef på Frälsningsarméns behandlingshem för substansberoende på Kurön i Mälaren. Visionen för framtiden är att ytterligare förbättra behandlingsresultaten. g 9

så funkar det | i trygga händer

10

så funkar det | i trygga händer

Alla ska vara i trygga händer ITH, I Trygga Händer, är Frälsningsarméns etiska vägledning för att all form av övergrepp bland barn och unga ska förhindras. Idag har närmare 10 000 personer, både inom och utanför samfundet, gått kursen som är väldigt efterfrågad. Kanske tack vare dess helhetstänk.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: SHUTTERSTOCK, JONAS NIMMERSJÖ

I

TH, I Trygga Händer, grundar sig på Frälsningsarméns policy som innebär en nolltolerans mot övergrepp i de olika verksamheterna och alla ledare är ansvariga för att policyn efterlevs. Karin Bondesson, utbildningssamordnare, sammanfattar kursinnehållet.

— Vi lär oss hur man identifierar ett övergrepp, hur man bör reagera om man uppfattar varningssignaler och hur man då som vuxen tar sitt ansvar och använder sig av en handlingsplan, säger hon.

Det finns handlingsplaner i förebyggande syfte men även för tillfällen när ett övergrepp trots allt har skett. Dessa innefattar hur man gör en anmälan till Socialtjänsten, krishantering och checklistor för hur man utformar verksamheter på ett tryggt sätt.

En annan del är rådgivning beträffande hur kursinnehållet ska användas i praktiken. Det finns alltid en person under kontorstid som går att nå via Frälsningsarméns telefonväxel om man inte vet hur man ska hantera en situation.

— Ibland kan det handla om hur man ska planera inför ett läger när det gäller var killar och tjejer ska sova eller vilka bilder och vilken text som är okej att lägga upp på hemsidan, säger Karin Bondesson.

Kursboken tar upp olika typer av övergrepp, makt- och beroendeförhållanden, fotografering, hantering av personuppgifter, konflikthantering, fysisk beröring och

gränsdragning, tystnadsplikt och anmälan.

När Karin Bondesson föreläser träffar hon allt från söndagsskollärare till psykologer och socionomer. Vissa frågor blir det extra mycket diskussioner kring. Till exempel om en person påstår sig göra något på skoj men den som utsätts inte tolkar det så.

— Ett barn som känner sig utsatt måste bli lyssnat på. Det brukar också bli långa samtal om fysiska lekar som kanske inte är så bra, säger Karin Bondesson.

På vissa områden efterfrågas det fördjupning, som barns och ungas utsatthet på internet och andliga övergrepp, som liknar psykiska övergrepp. Om någon påstår att Gud har sagt något kan det träffa extra hårt.

— Andligheten går så djupt i oss och det bör vi prata mer om i kyrkan. Vissa tycker att det är övergrepp bara att ta ett barn till kyrkan medan Barnkonventionen säger att ett barn har rätt till sin andliga utveckling, säger Karin Bondesson.

Hon välkomnar det genomslag Metoo-kampanjen har fått och nämner att sådant som kommit fram i och med den är scenarion hon möter som ITH-utbildare.

— Det svenskarna blir chockade över nu har vi redan vetat omfattningen av. Det hör ihop med normer och värderingar men jag tror att samhället håller på att förändras eftersom kvinnor nu ses som mer jämställda med männen, säger Karin Bondesson.

Hon nämner också barn som får bevitt-

KARIN BONDESON

är utbildningssamordnare för I Trygga Händer.

na övergrepp inom familjen, något som orsakar lika stor skada som om barnet själv hade misshandlats. De barnen är också brottsoffer och bör ha rätt till juridiska ombud, menar hon.

Artisten Terese Fredenwall är sedan hösten 2016 ambassadör för ITH. Den egenskrivna skivan ”Vildmarken” blev en slags bearbetning av de övergrepp hon själv varit med om. I somras gjorde hon en turné i samarbete med I Trygga Händer och experter på området för att sprida kunskap, förebygga övergrepp och informera om hur man läker såren om man blivit utsatt. I vår fortsätter turnén i kyrkor.

— Det här är komplexa frågor men med enkla medel kan vi bidra till trygga miljöer.

Vi behöver inte bli experter, bara medvetna och ansvarsfulla vuxna som är trygga i hur vi agerar, säger Terese Fredenwall.

Nu håller hon på att undersöka hur man kan göra individuell musikundervisning trygg då det är en väldigt utsatt situation för barn och unga och därför en plats där medvetenhet och trygghet är extra viktig.

Till Frälsningsarméns fritidsgård Fästet 11

så funkar det | i trygga händer

fakta ITH i Sverige • Började praktiseras år 2000.

• Antal som har gått kursen: Snart 10 000.

• Licensierade samverkansorganisationer: Studieförbundet Bilda, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan, Pingst- Fria församlingar i samverkan, Erikshjälpen.

Artisten Terese Fredenwall är sedan hösten 2016 ambassadör för ITH. Den egenskrivna skivan ”Vildmarken” blev en slags bearbetning av de övergrepp hon själv varit med om.

i Norrköping kommer dagligen i genomsnitt 20 barn i åldern 10-12 år. När lokalerna byggdes om för sju år sedan fanns ITH med i tankarna. I alla rum finns fönster och glasväggar för att personalen ska kunna se vad som sker.

— Vi är alltid två i personalen i samtalet med ett barn för att något olämpligt inte ska inträffa och för att en enskild medarbetare inte ska kunna bli falskt anklagad för något, säger Rebecka Chabo, föreståndare.

— När jag har arbetat på andra fritidsgårdar har jag insett att ITH-tänket inte är någon självklarhet med tanke på vad som kan hända, fortsätter hon.

Ett ämne som det talas mycket om på Fästet är respekt, såsom hur man talar till och behandlar varandra. Att se och bekräfta varje barn är också viktigt, tycker Rebecka Chabo.

— Det gäller att bygga trygga relationer med barnen så att de känner att de kan prata med oss om något händer som vi inte ser. Vi har även en tät dialog med föräldrarna, säger hon.

I Frälsningsarmén i Storbritannien finns sedan länge det som kallas ”Safe and sound”, som rör unga och övergrepp, och eftersom samfundet är internationellt tog Frälsningsarmén här till sig det men anpassade det efter våra förhållanden. Sverige var 12

tidigt i Skandinavien med något liknande tack vare detta och på så vis föddes ITH. Materialet blev klart år 2000 och Frälsningsarméns medlemmar och anställda började utbildas. Karin Bondesson har arbetat även med andra organisationer på området och menar att man ofta nöjer sig med en bok, en nedskriven policy och en enskild handlingsplan.

— Men det behövs ett helhetstänkande då man jobbar aktivt med alla delar och just det är det bästa med ITH. Och vi arbetar hela tiden vidare och utvecklar konceptet, säger hon.

Kanske är det också därför som många andra aktörer på senare tid har börjat intressera sig för just ITH-konceptet. Det har blivit så populärt att utbildarna inte hinner med alla intressenter så numera får de välja ut några personer per samfund som utbildas och licensen för kursen säljs nu även till andra.

Karin Bondesson har varit med och uppdaterat kursen och boken vars senaste upplaga gavs ut år 2014. Nu reviderar hon handledningen och power pointpresentationen. Enligt hennes beräkningar kommer 10 000-strecket att passeras i år när det gäller antalet ITH-utbildade personer i Sverige och då kommer det att arrangeras någon form av happening. g

Detta innehåller ITH: • Etisk vägledning för att förebygga och motverka alla former av övergrepp bland barn och unga.

• Ledord: identifiera, reagera, agera.

• Policy, handlingsplaner; förebyggande och om övergrepp har förekommit, rådgivning.

• En endagskurs och ett utbildningsmaterial.

• Innehållet speglar kristna värderingar, svensk lagstiftning och FN:s konvention om barnets rättigheter.

För trygga barn och verksamheter gäller följande: • Att i alla situationer se barnets bästa.

• Helst ska det vara två ledare närvarande i rummet.

• Att identifiera, reagera och agera vid misstanke om övergrepp.

• Att alltid prata om det man ser och vad som händer.

• Alla barn ska kunna lämna aktiviteten tryggt och säkert.

• Alla verksamheters lokaler ska vara trygga och säkra.

Läs mer: www.fralsningsarmen.se/itryggahander

aktuellt

Ungdomsprojekt foto: Arne Vauhkola

WORK TOGETHER är ett projekt

Sebastian Stakset var en av talarna under helgen Revival i Västerås.

Redo att växa och ta emot nyfrälsta DEN 2-4 FEBRUARI gick helgen Re:vival av

stapeln. Helgen var ett samarbete mellan Sebastian Stakset och pastorer från församlingen Ichtus där vi tillsammans rustade Frälsningsarmén för att bli en kyrka som är redo att växa och ta emot nyfrälsta. Helgen blev lyckad med mycket Gud, Helige Ande, samt fantastisk lovsång och undervisning. På fredagen växelpredikade Julia Adolfsson och Ewa-Marie Kihlagård

och tog upp viktiga delar i att bygga kyrka. Lördagen bestod av seminarier samt Night of Worship på kvällen och helgen avslutades på söndagen med att Sebastian predikade om att vi måste hitta nya vägar om vi vill nå nya resultat. Många böjde knä vid botbänken för att göra sig redo för tjänst. En stark gudsnärvaro rådde hela helgen och många blev helade. Tack Gud! g Evangelina Bergh

som bedrivs av Frälsningsarmén i Skelleftehamn och Skellefteå. Det riktar sig mot ungdomar som vill vara med och hjälpa andra ungdomar genom att arrangera välgörenhetskonserter.

De får välja mellan ett antal olika spår som till exempel musik, dans, drama eller design. Ungdomarna får här en möjlighet att både utveckla sig själva som personer samtidigt som de får en möjlighet att ge något till människor som har det sämre än de själva.

Nästa stora konsert hålls den 29 april i Anderstorps aulan i Skellefteå.

I den konserten kommer bland andra Lisa Miskovsky att medverka och överskottet går till Frälsningsarméns anti-traffickingprojekt i Sydafrika. g Lars Beijer

Satsning kring digitala nyhetsbrev UNDER HELA 2017 har Frälsningsarmén skickat ut digitala nyhetsbrev till en del av våra givare.

Nu satsar vi bredare genom Facebooks nya tjänst Leads generering, utskick via traditionell post samt genom e-post efter anmälan på hemsidan.

— Syftet med nyhetsbreven är att berätta om vilka vi är och om hur vi hjälper människor i Sverige för dem som verkligen är intresserade, säger Leif Bergström, kommunikationschef på Frälsningsarmén.

Nyhetsbreven speglar Frälsningsarméns kärnvärden som är välkomnande troende och hjäl-

pande. Innehållet kommer i år främst att handla om fokusområdena hemlöshet, barn, unga och familjer samt fattigdom och personer i social utsatthet. De kommer också att visa de kristna värderingarna samt arbetet mot människohandel.

— Att arbeta med nyhetsbrev är väldigt kostnadseffektivt, säger Leif Bergström. Vi kan rikta unikt innehåll mot unika intressegrupper och människor får läsa om det som verkligen intresserar dem. Det gör att vi bygger djupare relationer med de här personerna genom att mer berätta om vilka vi är och vad vi gör. g Charlotte Ander

13

MIN VĂ„G TILL GUD | tina ljungbergh

Tina Ljungbergh har sett hur Gud alltid funnits vid hennes sida.

14

MIN VÄG TILL GUD | tina ljungbergh

Finnas överallt i samhället ”Min väg till Gud” är egentligen inte en rubrik jag kan relatera till, för Gud har alltid funnits vid min sida. Jag har aldrig känt att jag har behövt söka honom. Min resa har snarare handlat om att försöka se och förstå Gud bättre.

TEXT: TINA LJUNGBERGH FOTO: STAFFAN LINDBOM

J

ag växte upp i ett kristet hem där tron på Gud var en naturlig och självklar sak och jag är så tacksam till mina föräldrar som presenterade livets förunderligheter för mig. Mamma som såg det vackra i det vardagliga och pappa som visade på vetenskapens mysterier. Hur någon kan tro att allt detta fantastiska i världen skulle ha kommit till av en lycklig slump har jag aldrig kunnat förstå. Dessutom levde jag som lärarbarn på Dalarö Folkhögskola (en folkhögskola i Frälsningsarméns regi) hela min barndom i någon slags symbios med skolan och därmed även under Frälsningsarméns fana. Om vi hade bott närmare en kår hade det nog varit naturligt att jag också växt in i frälsningsarméfamiljen genom söndagsskolan och blivit juniorsoldat, men så blev det inte.

Folkhögskolan var min frälsningsarmé.

Det blev istället konfirmationen som väckte min nyfikenhet att upptäcka Bibeln och jag fick en längtan efter att få lära mig mer om Gud. Jag började åka in till Stockholms sjunde kår, numera Söderkåren, och fick kompisar där som också var kristna. Det hade jag inte haft så många förut och det kändes som en befrielse att inte längre bli betraktad som annorlunda bara för att jag var kristen.

Jag blev rekryt och sedan frälsningssoldat när jag var 15 år. Med ungdomlig iver tillbringade jag mer och mer tid på Sjuan och sedan i ungdomsgruppen Clavus på

Vasakåren. Det var en avgörande tid för mig och jag tyckte att den ena pusselbiten efter den andra föll på plats. Jag började hitta min kristna identitet. Samtidigt levde jag ett slags dubbelliv, för det var inte många kristna i min skola, och jag tyckte det var svårt att stå upp för mitt engagemang i Frälsningsarmén. Det var inte tron på Gud som var det svåra, utan det var det där med att vara frälsningssoldat. Jag hade en innerlig längtan efter att få vara Jesu vittne och ”rädda förlorade själar” samtidigt som jag tyckte att min nya tillhörighet var lite pinsam. Men så här i efterhand förstår jag att det var nyttig träning för mig, både att öva mig i att våga stå för vad jag trodde på och att ödmjukt inse att jag också kunde vara feg och ibland svek mitt livsval i pressade situationer.

UNDER HELA MIN TONÅRSTID kunde

jag hålla långa diskussioner i mitt inre där jag vred och vände på alla möjliga motbevis för Guds existens och argumenterade för min syn på saken. Jag försökte få grepp om vad som var kärnan i Bibelns budskap och om det kändes rätt och sant för mig. Hur skulle man tolka det? Bokstavligt eller symboliskt? Vad var riktat direkt till mig och vad var allmänna riktlinjer för hela kristenheten och vilka delar var bara en historisk berättelse? Varför stod det så och varför si?

Kunde jag verkligen tro på allt det där

DEN BÄSTA BESKRIVNINGEN JAG KAN GE ÄR ATT DET VAR SOM ATT GUD FANNS ALLDELES NÄRA MIG HELA TIDEN, MEN IBLAND IMMADE IGEN.

och måste jag förresten tro på allting?

Den bästa beskrivningen jag kan ge är att det var som att Gud fanns alldeles nära mig hela tiden, men ibland immade igen.

Jag putsade och gned så att han ibland var tydlig och klar, men ibland försvann bakom dimman igen. Det är en beskrivning som egentligen kan gälla för mig än idag. Jag känner alltid att Gud är nära, men ibland blir han otydlig i konturerna.

Som vuxen har jag ofta känt mig frustrerad över att inte kunna göra större skillnad i världen än vad jag gör. Det är klart att jag helst skulle vilja vara där de stora avgörande sakerna händer och verkligen få känna att det går framåt. Men jag tycker samtidigt att det är viktigt att vi som är kristna finns överallt i samhället. Även i periferin, bortom de stora sammanhangen. Det finns så många människor som missar det fantastiska som det innebär 15

MIN VÄG TILL GUD | tina ljungbergh

För Tina Ljungbergh blir varje dag mitt i livet ett litet äventyr.

att gå med Gud. Därför behöver vi finnas överallt, på alla arbetsplatser, i olika föreningar och över hela vårt land så att så många människor som möjligt får en chans att höra talas om Gud. Jag hoppas att mitt dagliga liv ska kunna vara ett vittnesbörd. Nuförtiden är det inte svårt för mig att stå upp för min tro och mitt engagemang i Frälsningsarmén och jag försöker ta vara på de tillfällena som dyker upp. Ibland får jag nyfikna frågor om olika saker och det kan bli riktigt spännande samtal. Men jag undrar ofta om det verkligen gör skillnad i någons liv.

Väcker det en längtan hos någon? Åh, vad gärna jag vill det! Men det finns många fördomar om troende människor och jag har märkt att de attityder jag möter nu är annorlunda mot när jag var yngre. Folk i allmänhet vet nästan ingenting alls om Bibeln och är ofta helt ointresserade. För många är tro eller inte tro, en icke-fråga.

Därför är det en balansgång att kunna hålla kvar de samtal som kan föra vidare, 16

men utan att folk tappar intresset. Det är lätt att bli otålig och tappa modet och jag måste även nu vara ödmjuk och inse att jag inte alltid kan hålla lågan uppe.

HELST VILL JAG ATT Guds kärlek ska lysa genom mig, men så känns det inte alltid. Då får jag lägga mig ner i Guds händer och sedan ta nya tag, be om mer frimodighet och kärlek och jobba med mina svaga sidor. Det är ändå skönt att få vila i vissheten om att bönen inte blir svagare av om jag för tillfället upplever Gud otydlig i konturerna. Bön kan göra skillnad oberoende av om jag för stunden är stark eller svag. Det är fantastiskt att kunna be för situationer jag hamnar i, människor jag möter och veta att Gud finns just där. Han leder och verkar, även om jag själv känner mig osäker.

Ja, här någonstans, mitt i livet, står jag nu. Jag har fortfarande en längtan efter att få göra skillnad i världen, men tänker att där jag befinner mig just nu faktiskt

är min del av världen och en plats där jag tror att Gud vill att jag ska vara och vill använda mig. Och därför blir varje dag ett litet äventyr! g

fakta Tina Ljungbergh Ålder: 57 år.

Bostadsort: Lidköping.

Familj: Gift med Anders och har tre vuxna barn, Rasmus, Frida och Samuel.

Yrke eller studier: VA-ingenjör i Skövde kommun.

Böcker jag gärna läser: Berättelser som handlar om udda människor. Anne Tyler är min favoritförfattare.

JOHNNY OCH EVA KLEMAN

krönika

Ord att lita på VI ANVÄNDER ORD varje dag; talar ut

dem, läser dem, kanske tänker i ord. Vad är ett ord? Vid en sökning på nätet hittar jag beskrivningen; en betydelsebärande ljud- eller teckenkombination. Ord är betydelsebärande.

Johannesevangeliet börjar med ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud”.

HÄR SVINDLAR TANKEN. JAG TAR FRAM MIN BIBEL, SLÅR UPP ETT STÄLLE, OCH FÅR EN HÄLSNING DIREKT FRÅN GUD; GUDS TANKAR. När vi läser Bibeln säger vi ofta att vi läser ur Guds ord. Och där står det att ”Ordet var Gud”. Vi läser alltså ”ur Gud” när vi läser ur Bibeln. Här svindlar tanken. Jag tar fram min Bibel, slår upp ett ställe, och får en hälsning direkt från Gud; Guds tankar. Vi som tror vet självklart att Bibeln är Guds ord, men jag behöver ibland påminna mig själv om innebörden av det. Att Gud talar till mig genom sitt Ord. Det är inte alltid lätt att hitta rätt ord när vi vill kommunicera något speciellt

till en annan person. Ordens mening kan lätt missförstås och kan i värsta fall skapa splittring mellan människor och mellan hela nationer. Samma ord kan dessutom sägas på olika sätt och med olika kroppsspråk, och få helt olika innebörd. Ett ord kan också användas som metafor för någonting helt annat än dess ursprungliga betydelse, och därmed kommunicera något helt nytt. Det ger fantastiska möjligheter men kräver stor varsamhet när vi väljer orden.

Gud skapade hela jorden, och dig och mig, genom sitt ord. Gud fortsätter att skapa när han, genom sitt ord, kallar på dig och mig och ber oss ta del i hans skapelse på olika sätt. Vi kan vara medskapare genom våra ord, när vi talar ut godhet, omsorg och kärlek. Eller när vi ibland med våra ord behöver sätta gränser eller säga stopp när vi ser orättfärdighet omkring oss.

Ord är betydelsebärande och viktiga. Ord som vi inom Frälsningsarmén valt att fokusera på just nu är barn och unga, ledarskap, möta människors olika behov och skapa förutsättningar för andlig utveckling. Det är våra fyra fokusområden för den närmaste tiden.

Fundera på hur du genom de ord du använder kan vara med och styra våra verksamheter mot dessa fokusområden.

Med vilka ord kan du nå barn och unga och ge dem hopp för framtiden? Vilka ord behövs för att utmana till ledarskap? Med vilka ord kan du möta din grannes djupaste behov? Och med vilka

Kapten Elisabeth Beckman är chef för Frälsningsarméns förvaltningssektion.

ord hjälper vi varandra att växa i vår allra djupaste tro?

Ord till dig ur Johannesevangeliet 5:24: "Sannerligen jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv" och ur Första Timoteusbrevet 1:15: "Detta är ett ord att lita på och värt att helt ta till sig, Kristus Jesus har kommit till världen för att rädda syndare".

Bön: Gud hjälp mig att genom mina ord vara med och bygga upp och inte riva ner, sprida glädje och hopp och inte förstörelse. Tack för dina ord rakt in i våra liv. Tack för att du med dina ord kallar oss var och en att leva i din närhet och att vi med våra ord får säga vårt ja till dig. Amen g

17

TRO | JESUS

DEL 2. Vem är Jesus, hur ska jag kunna tro på honom och den helige Ande, hur kan Gud leda mig och kan han hela oss? Varför ska jag be, läsa Bibeln och gå i kyrkan? Detta är frågor som många kanske bär på och därför vill vi i en artikelserie i fem delar försöka svara så gott vi kan på dessa funderingar. Vi utgår från boken ”Livets frågor” av Nicky Gumbel som ligger till grund för alphakurser; grundkurs i kristen tro.

Kan jag tro på Jesus och Bibeln?

Det finns faktiskt bevis för att Jesus har funnits, mycket tack vare gamla bevarade skrifter men kanske främst via de människor som idag har erfarenhet av honom.

Vem var han då som person och vad gjorde han? Varför var han tvungen att dö, vad betyder det för oss och uppstod han verkligen?

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: UNSPLASH/CATHY-MU

D

en kristna tron bygger faktiskt på historiska bevis. Den judiske historieskrivaren Josefus, född år 37 efter Kristus, skrev i ett av sina verk: ”Vid den tiden fanns en vis man, Jesus – om det nu är korrekt att kalla honom ”man” för han gjorde underbara ting – … Han var Kristus, och när Pilatus… hade dömt honom att korsfästas… visade han sig levande för dem på den tredje dagen, så som de heliga profeterna hade förutsagt; både detta och tiotusentals andra underbara ting om honom, och det släkte som kallas kristna efter honom har inte utplånats intill denna dag.”

Bevisen i Nya testamentet är mycket starka men hur kan vi veta att det innehållet inte har förändrats med tiden?

Tack vare den vetenskapliga textkritiken kan vi med stor säkerhet veta vad de nytestamentliga författarna faktiskt skrev och ju fler texter vi har tillgång till, desto mindre tvivel råder beträffande origina18

let. Professor F F Bruce (tidigare professor i bibelkritik och exegetik vid universitetet i Manchester) visar i boken ”Är de nytestamentliga texterna tillförlitliga?” hur vederhäftigt Nya testamentet är i jämförelse med andra historiska skrifter som många gånger bara har något tiotal handskrifter bevarade. Ändå betvivlar ingen filosofisk forskare äktheten hos dessa, trots stor tidsskillnad mellan händelser och skrifter, och ett ringa antal.

Nya testamentet skrevs förmodligen mellan år 40 och 100 efter Kristus och det finns mer än femtusen manuskript med hela Nya testamentet från så långt tillbaka som år 350, papyrusskrifter med större delen av Nya testamentet från 200-talet och ett fragment av Johannesevangeliet från omkring år 130. Det finns mer än 5000 manuskript på grekiska, över 10000 på latin och 9300 övriga, plus mer än 36000 citat och utdrag i de tidiga

kyrkofädernas skrifter. En av de främsta textkritikerna genom tiderna, F J A Hjort, har sagt: ”Nya testamentets textinnehåll står helt klart i en klass för sig i förhållande till andra prosatexter från antiken, på grund av det rika och fylliga bevismaterial det vilar på.”

VEM ÄR JESUS? Både i Nya testamentet

och hos andra källor finner vi bevis för Jesu existens. Bibeln säger att han hade en mänsklig kropp, mänskliga behov och känslor men att han samtidigt var och är Guds ende son, och till och med Gud själv. Han är den andra personen i treenigheten som består av Fadern (Gud), Sonen (Jesus) och Den helige Ande.

I Johannesevangeliet 14:6 säger han: ”Om ni vill ha gemenskap med Gud, så kom till mig” och i 11:25-26 säger han: ”Jag är uppståndelsen och livet…den som lever och tror på mig skall aldrig

TRO | jesus

någonsin dö.” Han ansåg sig kunna förlåta synder: ”Min son, dina synder är dig förlåtna” (Mark 2:5). Han sa att han en dag ska döma världen och att han själv ska komma tillbaka och ”sitta på sin härlighets tron” (Matt 25:31-32). Vad som händer oss på domens dag beror på hur vi tagit ställning till Jesus i detta liv. De som tillhör Gud får tillbringa evigheten med honom, övriga blir för evigt åtskilda från honom (Matt 25:40, 45).

Jesu undervisning ligger till grund för hela vår västerländska civilisation. En stor del av vår lagstiftning grundar sig på den.

Jesus gjorde många under. Han mångfaldigade en pojkes matsäck så att den räckte till flera tusen människor (Mark 6:3044), han talade till vind och vågor så att stormen lade sig (Mark 4:35-41), han öppnade blindas ögon, fick döva och stumma att börja höra och tala, gjorde så att lama kunde gå och botade många andra åkom-

mor. Han befriade människor från onda makter och uppväckte döda tillbaka till livet (Joh 11:38-44).

Karaktärsmässigt gav han uttryck för en fullkomlig osjälviskhet men inte självömkan, ödmjukhet men inte svaghet, glädje men aldrig på någon annans bekostnad, vänlighet men inte undfallenhet. Han uppfyllde mer än trehundra profetior (uttalade av olika röster under en tidsrymd av mer än femhundra år), av vilka 29 gick i uppfyllelse den dag han dog. Hur hans död gick till förutsades i Gamla testamentet, Jesaja 53, liksom var han skulle begravas men också var han skulle födas (Mika 5:2).

UPPSTOD HAN VERKLIGEN? Det finns

också bevis för att han återuppstod igen.

Försvinnandet från graven har lett till många teorier. En är att han aldrig dog men att han skulle ha överlevt pryglingen,

BÅDE I NYA TESTAMENTET OCH HOS ANDRA KÄLLOR FINNER VI BEVIS FÖR JESUS EXISTENS att hänga korsfäst i sex timmar och sedan knuffa bort en sten som troligen vägde omkring 1,5 ton, verkar inte rimligt. När en soldat stötte sin lans i hans sida kom det ut både blod och vatten, vilket tyder på att blodet koagulerat och skilt sig från blodplasman, något som vi idag ser som ett säkert medicinskt tecken på att någon dött.

En annan teori är att lärjungarna stal kroppen och satte igång ett rykte om att Jesus återuppstått. Lärjungarna var deprimerade efter hans död, blev torterade

» 19

TRO | JESUS

Frälsningsbön

»

och ibland dödade på grund av sin tro. Det är inte särskilt troligt att de skulle ha utstått detta om de visste att uppståndelsen var osann. Att myndigheterna skulle ha stulit kroppen är en annan förklaring men varför skaffade de då inte fram den när de försökte få tyst på ryktena om uppståndelsen?

Jesus visade sig sedan för, åt och samtalade med lärjungarna vid elva tillfällen under sex veckor. Omkring 550 personer såg honom och många rörde vid honom.

Efteråt bildades den första och snabbt växande församlingen. Det största beviset, eller det som kanske folk lättast kan relatera till när det gäller Guds existens, är alla de miljontals kristna som i modern tid kan vittna om sina erfarenheter av honom. Lord Darling, tidigare justitieminister i England, har sagt: ”Det finns så många och övertygande bevis i fråga om både fakta och omständigheter, att ingen seriös jury i världen skulle kunna fälla något annat utslag än att berättelsen om uppståndelsen är sann.”

VARFÖR DOG DÅ JESUS?

Korset är ett av de grymmaste avrättningsredskapen som någonsin förekommit men det symboliserar också Jesu död. Jesus dog för att Gud älskar oss: ”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv” (Joh 3:16).

Paulus skrev: ”Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud” (Rom 3:23). Utifrån Guds måttstock och om vi jämför oss med Jesus så kommer vi alla till korta. Vi gör alla fel, vi syndar och synden förorenar världen. Jesus sade: ”Det som kommer ut ur människan, det gör henne oren. Ty inifrån, ur människans hjärta, kommer de onda tankarna, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott,

själviskhet, ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högmod, förblindelse. Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren” (Mark 7:20-23).

Jesus sade vidare: ”Var och en som syndar är slav under synden” (Joh 8:34). Det är lätt att se hos en narkoman men man kan även vara slav under dåligt humör, egoism, skvaller med mera. Allt sådant har en destruktiv makt över oss.

Den som gör sig skyldig till brott i vårt samhälle straffas. En dag ska vi ställas inför Guds dom och Paulus säger att ”syndens lön är döden” (Rom 6:23). Det gäller också en andlig död som skiljer oss ifrån Gud. Profeten Jesaja säger: ”Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, och era synder döljer hans ansikte för er, så att han inte hör er” (Jesaja 59:2). Vi behöver därför ta itu med det som inte står rätt till i våra liv och be om Guds förlåtelse.

I Gamla testamentet står det om hur syndare tog ett djur som var så perfekt som möjligt, lade sina händer på det och bekände sina synder som då ansågs passera över till djuret som sedan dödades.

Jesus är den enda människa som har levt ett syndfritt liv och han var därför det perfekta offret vars blod renar oss från vår synd och tar bort syndens orenhet.

(1 Joh 1:7). Gud sände sin son för att ta

Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelse Far, jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete). Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din Helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din Helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

straffet för allt orätt vi gjort i vårt ställe. Genom sin död på korset betalade Jesus lösesumman för oss (Mark 10:45).

Han säger: ”Om nu sonen befriar er blir ni verkligen fria” (Joh 8:36). Det betyder inte att vi aldrig mer kommer att synda men syndens makt över oss är bruten.

Paulus säger att vi genom Jesu död har ”gjorts rättfärdiga” (Rom 5:1), en juridisk term för de som blivit frikända. Han säger också: ”Gud försonade hela världen med sig genom Kristus” (2 Kor 5.19). Vidare: ”Guds son har älskat mig och offrat sig för mig” (Gal 2:20). Jesu död gör att vi kan ha en nära relation med Gud, en himmelsk far som älskar oss, vill vårt bästa och har fantastiska planer för våra liv. g VILL DU GÅ EN ALPHAKURS?

En alphakurs består av tre delar: måltidsgemenskap, föredrag och samtal kring dagens ämne. Ta gärna kontakt med Frälsningsarmén på din hemort eller någon annan kristen kyrka. Läs mer på www.fralsningsarmen.se/ alphakurs eller på http://sverige.alpha.org

Nationell samling, stockholm 20-22 april

| aktuellt

General André Cox och kommendör Silvia Cox

Templet

Vasakåren

Folkets Hus på Barnhusgatan 1214, vid Norra Bantorget, ligger fem minuters gångväg från Centralstationen i Stockholm.

foto: karin götestrand

Fredagkväll och lördag förmiddag hålls mötena på Templet, Östermalmsgatan 69.

Tonåringarna möts på Vasakåren, Observatoriegatan 4.

Hitta rätt under Nationella samlingen OM EN MÅNAD ÄR DET DAGS för årets

stora höjdpunkt i Stockholm! Här kommer en uppdatering om vad som gäller kring de tre lokalerna under helgen.

Barnmöten hålls parallellt med de vuxnas möten i Folkets Hus lokaler, Barnhusgatan 12-14. Föräldrar har hela tiden nära till sina barn och kan lätt nå dem om det behövs. Fredag kväll och lördag förmiddag hålls barnens samlingar på Templet, Östermalmsgatan 69.

Tonårssamlingarna på lördag och söndag förmiddag hålls tillsammans med de vuxna på Templet, Östermalmsgatan 69.

Fredag och lördag kväll hålls de på Vasakåren, Observatoriegatan 4.

Möten för vuxna fredag och lördag förmiddag är på Templet, Östermalmsgatan 69. Övriga möten är i Folkets hus.

Handels finns på plats under hela helgen. Här kan man köpa bland annat böcker, profilkläder, uniformer och cd-skivor.

Betala med kort eller kontant.

Utställningar från Frälsningsarméns olika kårer och verksamheter kommer att visas i Folkets Hus under helgen. Passa på att se allt gott som sker ute i landet.

"Gatorna tillhör oss". Lördag klockan 12 hålls aktiviteter på Medborgarplatsen, Mariatorget, Odenplan och Karlaplan. g Carina Tyskbo

Jesus till barnen NÄSSJÖ BARNMÖTESTEAM under ledning av Anna-Karin Sickeldal håller i barnmöten och aktiviteter under helgen.

Barnen erbjuds fredagskvällmys, två möten under lördagen och två på söndagen. Lek, pyssel, film och möten på temat ”Jesus till barnen” står på schemat. Övriga ledare är: Samuel Sickeldal, Elin Elmner, Frida Larsson, Emma Friman, Linnéa Nilsson och Helena Cederholm. g Carina Tyskbo

Mercy Gospel Choir

LINKÖPINGSBASERADE Mercy Gospel Choir firar i år 20-årsjubileum och deltar i Nationell samling under ledning av Fredrik Påhlsson. Kören sjunger modern gospel med tydliga influenser av amerikansk RnB och Soul.

Södra Vätterbygdens kör, under ledning av Ulla och Curt Dahlquist samt Edith Löfgren, är en typisk kårkör med en repertoar bestående av lättgospel, armésånger och äldre väckelsesånger.

Kören deltar bland annat under fredagskvällens möte i Templet, vid lördagens friluftsgudstjänst vid Karlaplan samt på ett av mötena på lördag kväll.

Söndag klockan 14.00 hålls sång- och musikfest med flera medverkande. g Carina Tyskbo

21

Generalens FOKUS hälsning | påsk | TRAFFICKING

Förvandlad av korset TEXT: ANDRÉ COX FOTO: SHUTTERSTOCK

B

udskapet om Guds försonande kärlek som kan återställa allt, så som det bevisas av Jesu kors och den tomma graven, är lika kraftfullt i dag som för 2000 år sedan.

Korset är det centrala för vår tro och evangeliets budskap. Det är väsentligt för allt vi tror och också vår motivation för att nå en döende värld med budskapet om hopp, kärlek och frälsning. Korset är medvetet placerat i centrum av Frälsningsarméns vapen.

ETT PERSONLIGT MÖTE. Var och en av

oss behöver bli påverkad personligt av 22

korset. Det är vid korset vi böjer oss för att överlåta våra liv till Kristus. Korset är platsen där vi ångrar vår synd, igen tar emot Guds nåd och börjar ett nytt liv i Kristus.

Korset förvandlar eftersom Guds kärlek, nåd och förlåtelse är sammankopplade med våra liv. Vi kommer dömda till korset men lämnar det förlåtna (Rom 8:1). Vi kommer till korset döda i vår synd men lämnar det med nytt liv i Kristus (2 Kor 5:17, Gal 2:20). Genom korset ändras vår eviga bestämmelse från helvetet till himlen (Joh 3:16).

Frälsningsarméns sjätte lärosats säger:

” Vi tror att Herren Jesus Kristus genom sitt lidande och sin död har försonat hela världen med Gud och att vem som vill kan bli frälst.” Korset är tillgängligt för alla liksom evangeliets budskap. Detta är centralt för vår tro och vårt vittnesbörd, särskilt för oss som frälsningssoldater.

Detta vet vi. Detta predikar vi. Den huvudsakliga frågan och utmaningen är om vi alltid upplever korsets kraft, verklighet och förvandling i våra egna liv.

MER ÄN… Ni ska veta att detta handlar om mer än att enkelt erkänna synden och bekräfta vårt behov av frälsning, mer än

Bibelcitaten är hämtade ur Bibel 2000.

Generalens hälsning | påsk

INGET KAN BEGRÄNSA GUD, INTE SYND OCH SÄRSKILT INTE DÖD. PÅSKENS HÄNDELSER VISAR GUDS OERHÖRDA KRAFT SOM BRYTER IN I VÅR FYSISKA OCH ANDLIGA VERKLIGHET.

att upptäcka att Jesus dog för våra synder, mer än ett personligt och gemensamt behov, mer än en enkel offergärning.

Ja, korset handlar om att syndens pris betalats men det handlar också om att syndens makt är bruten. Ja, korset handlar om förlåtelse men också om återupprättelse. Ja, korset påminner oss om vår svaghet men det är också en kraftens plats. Vi kommer i skam men vi går vidare i seger!

Korset handlar om seger över de onda makterna. Korset upphäver syndens förbannelse och bryter dess kraft.

Kristna kan leva kraftfulla segerrika liv tack vare korset. Nederlag har bytts mot seger. Svaghet har bytts mot styrka. Det gamla jaget har lämnats och ett nytt har kommit.

Detta budskap om Kristus och korsets kraft gäller hela vår varelse. Vår tionde lärosats talar tydligt om att vi tror att ”det är alla troendes förmån att bli helgade till hela sin varelse, så att ande, själ och kropp ’bevaras hela och oskadda, så att de är utan fläck när vår Herre Jesus Kristus kommer’ (1 Thess 5:23).”

BEHÅLL FOKUS. Vilken underbar verklig-

het! Vilket helhjärtat verk! Allt på grund av Guds kärlek, uppenbarad i Jesus och bevisad på korset.

Förlora aldrig korset ur sikte. Vi snubblar och faller när vi glömmer korset.

Sångförfattarinnan Fanny Crosby bad: “Tätt vid korset, Jesus kär, hjälp mig att förbliva” (Frälsningsarméns sångbok, nummer 450) och George Bennard skriver i sången ”På en avlägsen höjd” att han ville omfamna och hålla fast vi det urgamla korset.

Aposteln Paulus förlorade aldrig korset ur sikte. I Rom 1:16-17 läser vi: ”Jag

skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft som räddar var och en som tror, juden främst men också greken. I evangeliet uppenbaras nämligen en rättfärdighet från Gud, genom tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva genom tron.” Paulus säger också att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft” (1 Kor 1:18).

Det spelar ingen roll hur världen betraktar Kristi kors. Oförmågan bland nutidens och äldre tiders generationer att greppa tag om allt det korset ger minskar inte dess kraft eller eviga påverkan.

Korsets budskap kanske inte är populärt men dess sanning är evig och relevant.

DEN TOMMA GRAVEN. Det som hör till långfredagen och korset är bara en del av påskberättelsen. Pris ske Gud att berättelsen inte slutar med en död frälsare! Vi tillber en uppstånden Herre som i tillägg

till att han upphäver syndens förbannelse och bryter dess makt också besegrar döden för att ge evigt liv och uppståndelsekraft till varje troende.

Påskdagsmorgonens underbara verklighet symboliseras av den tomma graven. ”Han är inte här, han har uppstått!” var ängelns ord i Matteus 28:6. Frågan som kvinnorna fick när de gick till graven den morgonen var: ”Varför söker ni den levande här bland de döda?” (Lukas 24:5).

Inget kan begränsa Gud, inte synd och särskilt inte död. Påskens händelser visar Guds oerhörda kraft som bryter in i vår fysiska och andliga verklighet. Gud uppenbarar sin fulla kraft, besegrar Satan och krossar de två mest begränsande och behärskande aspekterna i vår fallna mänsklighet.

EN BÖN FÖR DIG. När vi än en gång tän-

ker på Guds oerhörda gåva av befrielse från synd, pockar det på ett personligt svar från var och en av oss. Jag ber att vi alla ska få känna Guds kärlek, förlåtelse, nåd och kraft när vi upplever kraften från hans uppståndelse i våra liv. g

Frälsningsarméns världsledare Generaln André Cox

23

om oss | musik Kongresser

Samtal om kongresser

Kongress är ett sätt att mötas För Frälsningsarmén i Sverige hör kongresser inte längre till det vardagliga, eller varje år återkommande som det gjorde förr i tiden. Senaste kongressen som Frälsningsarmén hade i Sverige hölls sommaren 2014, då med temat Jesus till alla.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

KJELL OLAUSSON, överstelöjtnant och biträdande samfundsledare för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland

ANNA-CARIN WIBERG LÖW, ansvarig för Vardagsängel och medlem i Vasakåren, Stockholm.

ARNE VAUHKOLA, major och kårledare för Frälsningsarmén i Västerås.

24

I

år, 2018 är det kongress igen, men kongressen kallas inte för kongress utan Nationell Samling.

— Det var någon som tyckte att vi skulle ta det som samling, säger Kjell Olausson, biträdande samfundsledare för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland.

Och så blev det så här. Men det blir ”barnens kongress” och ”tonårskongress” och tillsammans med möten för vuxna blir det Nationell Samling. Folk kommer nog att använda båda uttrycken i år.

För att vi ska veta vad det handlar om och förstå mer vad en kongress är lät Stridsropet Kjell Olausson möta Arne Vauhkola, kårledare i Västerås och Anna-Carin Wiberg Löw, soldat på Vasakåren i Stockholm för att samtala om sina erfarenheter och tankar om Frälsningsarméns kongresser.

De flesta samfund, frikyrkor och andra kyrkliga föreningar i Sverige samlas varje år till årsmöten. Frälsningsarmén gör inte det, har aldrig gjort det och kommer troligen aldrig att göra det. Samlas gör man dock och när Frälsningsarmén samlas nationellt för en kongress eller för en Nationell Samling är skillnaden mot ett årsmöte att man inte håller formella val till styrelser och annat, utan man samlas för att möta varandra och Jesus.

— Jag har varit på kongress sedan jag var liten, berättar Anna-Carin. Då hölls

den varje år och för mig som barn representerade det väldigt mycket glädje och så var det lite spännande.

För att få plats med allt och alla är lokalen för kongressen viktig. Årets kongress, Nationell Samling, kommer att hållas i Folkets Hus i Stockholm, vilket är första gången. I alla fall i minnet hos de tre som deltar i samtalet.

— Den första kongress jag deltog i var på 80-talet någon gång och den var i Solnahallen, säger Arne Vauhkola. Det var en tråkig lokal, men man var ju i ett större sammanhang, helt klart om man jämför med att vara i Gävle, som jag kommer ifrån.

Kungliga Tennishallen, Solnahallen, Filadelfiakyrkan, Immanuelskyrkan och Cirkus är fem lokaler som Kjell Olausson i början av samtalet minns att Frälsningsarmén haft kongresser i under de senaste femtio till sextio åren. Även Älvsjömässan, som nu mera heter Stockholmsmässan, har varit lokal för en kongress, jubileumskongressen, 100-årskongressen år 1982.

— Första gången jag medverkade var när vi åkte ifrån Göteborg med en ungdomshornmusikkår, berättar Kjell Olausson.

Jag kan ha varit 9, 10 år och vi skulle framträda på en familjefestival och var dönervösa. Vi stoppade in alla instrument i en stor Citroën och körde från Göteborg till Kungliga Tennishallen i Stockholm.

»

om oss | Kongresser

25

om oss | Kongresser

»

Även om kongresserna hade sina fasta lokaler under åren så har aktiviteterna inte bara skett i själva lokalen.

Frälsningsarmén har varit synlig ute på gatorna och man marscherade ofta till lokalerna från olika uppsamlingsplatser i olika kolonner tillsammans med kårernas musikkårer. Ibland gick marschen till en plats för ett friluftsmöte, som i många år hölls på Solliden, andra år i Kungsträdgården och något år på Hötorget. Just Solliden på Skansen var länge platsen där kongresserna avslutades.

— Och dit kom många, det märkte man, säger Kjell Olausson. Många som hade tillhört Frälsningsarmén. Sådana som inte var med, kom och smög in för att kanske träffa gamla vänner. Jag tror att själva gemenskapen och samtalen på Solliden var minst lika viktigt som själva gudstjänsten.

— Men vi ändrade kongresserna, fortsätter han. Förr var det kongress varje år, sedan någon gång på 1990-talet ändrade vi det till en treårscykel.

Första året var det kongress för hela Sverige, andra året regionala kongresser på tre platser i Sverige och det tredje året uppmuntrade man till ännu mer lokala aktiviteter.

— Och det är nog något av det som sedan kommit att kallas Bygget som hållits i Halmstad och på andra platser, säger Kjell Olausson.

26

— Ja, och det är väl så att just Byggetkonferenserna tagit över kongresstraditionen och syftet något, tror Anna-Carin.

Det är lättare att fokusera när alla bor nära varandra på samma plats, än när man samlas i Stockholm. Även om det har varit väldigt festligt i Stockholm så blir det en annan typ av gemenskap och fokus när man samlas på en gård eller något liknande, menar hon.

— Det är lite olika målsättningar också, menar Arne Vauhkola. Kongressen är till för festen och lite för uppvisningen. Det man blev lite trött på, var för mycket uppvisning mer än fokus på bibelundervisning och uppbyggelse. Det är en bra kombination att ha olika samlingar olika år.

I samtalet nämns också konferenserna Rötter, från den engelska Roots-konferenserna, som hölls vart tredje år kring millennieskiftet. Arne Vauhkola menar

ATT DET INTE BARA VAR DET VARDAGLIGA SLITET UTAN ATT DET VAR EN UPPMUNTRAN ATT SE ATT VI GÖR DET HÄR TILLSAMMANS

att Byggetkonferenserna har byggt vidare på det som Rötter var.

— Det blev inte bara möten där man satt och tittade varandra i nacken, säger Kjell Olausson. Där hölls seminarier och annat och det tror jag vi behöver. Det handlar mer om relationer i dag än att bara sitta ner och ta emot.

— Om man kommer från en liten kår ute i Sverige så var kongressen en möjlighet att träffa andra som man inte såg så ofta, berättar Anna-Carin. Att få känna att man är en del av ett större sammanhang är viktigt. Att det inte bara var det vardagliga slitet utan också en uppmuntran att se att vi gör det här tillsammans var bra, fortsätter hon.

— Det är ett av de stora syftena med en kongress, menar Arne Vauhkola. Att få vara med om en stor samling, helt enkelt.

Vem som är huvudtalare på kongresserna är också intressant säger de alla tre. Ibland har huvudtalaren varit Frälsningsarméns internationella ledare och Arne Vahukola minns särskilt generalerna Ewa Burrows, Paul Rader och Shaw Clifton. I år kommer general André Cox att vara talare, men det är inte ens så att huvudtalaren alltid varit frälsningsofficer, säger Arne Vauhkola.

— Det är klart att det är lite speciellt när världsledaren kommer., säger Kjell Olausson.

Genom åren har Frälsningsarmén i Sverige alltså försökt med lite olika koncept, menar Kjell Olausson. Det har dock alltid funnits några grundbultar. En kongress i andra länder är inte alls som en kongress i Sverige.

— Man har egna traditioner i varje land, säger Kjell. Och så har vi vårt kanske typiska svenska uttrycksätt att det inte får vara för mycket av någonting, fortsätter han.

Förr hade Frälsningsarmén en grupp tonåringar som kallades korsfarare. De reste runt i Sverige och evangeliserade veckorna innan kongressen.

— Jag minns att vi var uppe i Dalarna och vi var med om så mycket, säger Arne Vahukola. Man var fulladdad när man kom till kongressen.

— Du säger att de kom laddade till

foto: Frälsningsarméns arkiv/David E Lundin

kongressen och jag säger att de satte prägel på kongressen! säger Kjell Olausson.

Den kongress som betytt mest för Kjell Olausson var kongressen 1972, det var under en tid då hela Sveriges kristenhet präglades av Jesusrörelsen, eller Jesusväckelsen.

— Det är nog en av de mest andligt starka, andefyllda kongresser jag har varit med om under åren. Det var mäktiga möten och jag kommer ihåg nattmötet på Hötorget, säger Kjell. Jag får rysningar i hela kroppen, när jag tänker på det. Guds Ande föll på ett mäktig sätt över folk, minns han.

Den kongressen tror jag satte igång många processer i människors liv. Det var en hel generation, flera generationer som blev berörda under de åren och just den kongressen. Kongressen var en del av Guds påverkan på Frälsningsarmén och på svensk kristenhet under de åren.

— Så det som gjorde att kongressen blev så bra var att de som kom dit var förväntansfulla och det var kanske inte så mycket kongressen i sig som gjorde det, tänker Anna-Carin. Den sammanslagna gemensamma längtan och all erfarenhet av Gud gjorde att det blev så.

— Det är inte de yttre ramarna och formerna som betyder mest, säger Kjell. Jag tänker på Hötorgsmötet sent på kvällen där. Vilka var det som stod framme vid mikrofonen, vid de gamla pelarhögtalarna? Jo, det var våra gamla riksevangelister, några gamla farbröder, som stod där med dragspel på magen och gitarrer och sjöng väckelsesånger. Det handlar inte om formerna. Det var något annat som berörde. Om folk kommer med en längtan och bara öppnar sig för Gud, då kan vad som helst hända.

Alla tre är överens om att hur en kongress blir, handlar mer om hur deltagarna öppnar sig, än om hur programmet ser ut. Och de tror att det viktigaste i en kongress inte är själva samlingarna utan mötet med Gud och med varandra.

— Det kanske handlar om vilken förväntan man har på Gud och vad man kommer med för längtan, säger Anna-Carin. Hela syftet är ju ändå att komma närmare Gud. Och det fina är att man kan få göra det tillsammans. g

Parad under Frälsningsarméns kongress 1928.

Frälsningsarméns kongresser ALLT SEDAN Frälsningsarméns första tid under 1800-talets slut, har styrkorna kraftsamlat vid olika slags kongresser. Till dessa har Frälsningsarméns folk och allmänheten inbjudits. Syftet har bland annat varit att inspirera deltagarna då många kommit tillsammans från olika delar av landet och ibland även för större internationella kongresser utomlands. I mötena har man inbjudit till omvändelse och frälsning, helgelse och fördjupat andligt liv, påmint om kallelse till tjänst, uppmuntrat och utmanat till kristet engagemang. Oftast har den årliga samlingen kallats Årskongress men man har också arrangerat ungdomskongresser, musikkongresser, missionskongresser, jubileumskongresser, nordiska kongresser, regionkongresser med mera.

Vid kongresserna har ofta nya frälsningsofficerare ordinerats och ibland har missionärer avskilts för tjänst och sänts ut.

Internationella ledare har varit huvudtalare vid kongresserna och inte sällan har det gällt Frälsningsarméns general eller stabschef. I samfundets organisation ingår inte årsmöten och förhandlingar som i andra samfunds och organisationers

kongresser och årskonferenser utan man samlas för uppbyggelse. Under senare år har de svenska årskongresserna hållits i Stockholm i Kungliga tennishallen, på Cirkus, i olika kyrkor och på Templet. Till kongressfirandet hör också marscher och friluftsevenemang. Nu för tiden arrangeras inte årskongresser varje år. Den 20 – 22 april 2018 bjuder Frälsningsarmén i Sverige in till Nationell Samling för vuxna, barn och ungdomar under rubriken Jesus till alla. Ledare är Frälsningsarméns världsledare general André Cox och kommendör Silvia Cox. Uttryckssätten har skiftat under åren och sannolikt beskrivs ett kongressmöte annorlunda idag även om andemeningen är den samma som den från missionskongressen i Stockholm år 1914: ”Kongressen blev en mäktig manifestation, Templet och Immanuelskyrkan var överfyllda av folk och en omisskännlig klang av jubel, hjärtlighet och entusiasm präglade mötena. Officerare och soldater kämpade som lejon och snart hade fler än femtio män och kvinnor kommit till botbänken.” g Karin Larsson 27

verksamhet | kungsholmskåren

– Det är en Biblisk sanning, säger Fanny Ljungholm, kårledare på Kungsholmskåren i Stockholm, att vi i kyrkan ska leva med varandra i frid och respekt och kunna mötas över både kulturgränser, språkgränser och åldersgränser.

verksamhet | kungsholmskåren

Frälsningsarmén på Kungsholmen För två år sedan slogs Frälsningsarméns två kårer vid Fridhemsplan samman till en kår, Kungsholmskåren. För att ta reda på vad som händer på Kungsholmskåren var Stridsropet med på en gudstjänst i slutet av januari.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

D

et är gudstjänst på Kungsholmskåren i Stockholm. Efter gudstjänsten träffar vi Heiner Helm som är underofficer och fanjunkare på kåren. Några veckor senare samtalade vi med kårledaren Fanny Ljungholm.

Kalle Ljungholm, Fannys man, som när vi skriver detta är pappaledig, blev ordinerad och installerad som frälsningsofficer 2014 och blev då kårledare på Kungsholmskåren. Fanny blev officer 2016 och de båda delar ansvaret för kåren.

Vi är tidiga och nästan ensamma i möteslokalen när vi sätter oss för att vänta.

När gudstjänsten börjar är vi ett tjugotal gudstjänstbesökare inklusive medverkande. Heiner Helm säger efteråt att det var ovanligt få just denna söndag, vanligtvis brukar det vara runt 30 personer vid gudstjänsterna. Ibland, som den tredje advent, då man hade soldatinvigning, är de så många fler. Och, menar Heiner, den gudstjänsten visar mer vad kåren är än den vi besökte denna dag i januari.

— Precis före jul hade vi en gudstjänst med soldatinvigning av en som kommer från Rumänien, säger Heiner Helm. Un-

der lovsången sa Kristin, min fru, att vi gärna fick be på våra egna modersmål. Då bad jag först på tyska och andra bad på franska och rumänska. Det var ett stort vittnesbörd om hur Guds rike ser ut.

Det är inte bara olika kulturer och språk som präglar kåren och som vittnar om Guds rike.

— Det är skönt att vara en del av en gemenskap där inte alla är lika mig, säger Heiner. Vi har många som är mycket äldre och så har vi en del som är i Kristins och min ålder.

Heiner menar att det är ett nyttigt utbyte, gemenskapen över generationsgränserna.

— Det är roligt och spännande att höra av dem vad de har varit med om på kåren och hur de ser på saker som händer, säger han. Jag har haft en kompis från Tyskland som hälsade på i mars förra året och han är inte kristen. Men han var med på en gudstjänst. Efteråt sa han att det är häftigt att en församling är den enda platsen i samhället där unga och gamla möts på ett vanligt sätt. Det tyckte jag var vackert, ytterligare ett vittnesbörd om Guds rike.

När vi senare mötte Fanny Ljungholm fick vi bekräftat att det är så de tänker på Kungsholmskåren, de vill vara en kår för alla. För alla språk och kulturer och för alla åldrar och generationer. Kåren har de senaste åren genomgått stora förändringar.

Innan Kalle och Fanny Ljungholm fick uppdraget så hade Charlotte Dahlström, som är pensionerad officer, uppdrag att leda kören.

— Hade det inte varit för henne så hade det inte funnits någon kår alls, säger Fanny. Charlotte hade ett stort engagemang, perpektiv och hjärtat på rätt ställe.

Fanny berättar att det mandat de gavs när de kom till kåren var att förändra och utveckla.

— Vi kände att det passar oss att få göra något nytt i en redan existerande kår, säger Fanny. Ett succesivt förändringsarbete började och nu planerar man för omfattande renovering av lokalerna.

Fanny berättar också att kåren då slogs samman med Centrumkåren, som tidigare hette Nionde kåren. Centrumkåren hade för många år sedan flyttat ut ur sina lokaler nära Hötorget och flyttat in i samma 29

verksamhet | kungsholmskåren

Frälsningsarméns EU-center är en stöd- och rådgivningsverksamhet för utsatta EU-medborgare och medborgare med EG/EU-uppehållstillstånd som befinner sig inom Stockholmsområdet.

Här är Larissa Lacatus verksamhetschef på EU-center tillsammans med Kalle Ljungholm, kårledare på Kungsholmskåren.

byggnad som Kungsholmskåren, men i en lokal intill med egen ingång, den lokal där vi sitter och samtalar med Fanny. Sedan Frälsningsarméns EU-center år 2016 flyttade in i lokalerna har samarbetet mellan verksamhetschefen på EU-center, Larissa Lacatus och kårledarna på Kungsholmskåren vuxit sig starkt. Fanny menar att samarbetet, eller sammanslagningen, med EU-center är ett steg i den förändring som kåren befinner sig i.

— När vi kom hit så frågade vi vad kåren längtar efter, säger Fanny. Det vi hörde folk säga var att de längtar efter att se nya människor komma till tro. Och att lokalerna fylls, så som det varit en gång.

Någonstans där inleddes ett samar30

DET VI HÖRDE FOLK SÄGA VAR ATT DE LÄNGTAR EFTER ATT SE NYA MÄNNISKOR KOMMA TILL TRO. bete med EU-center, berättar hon, och menar att hon och Larissa Lactaus bär på en gemensam vision att bygga något tillsammans. EU-center har ett brett kontaktnät med människor i utsatthet och

många av dem kommer till tro, eller har redan en tro men saknar en naturlig församlingsgemenskap.

— Och vi vill ju tänka så i Frälsningsarmén att vi arbetar med ande, kropp och själ, eller breppet "soppa, tvål och frälsning", säger Fanny. Här blev det tydligt i praktiken. Den gemensamma visionen blev att få vara en kår som finns runt omkring och vandrar med de människor som EU-center möter. Vi insåg också att vi har en kår med en jättebra lokal mitt på Fridhemsplan. Den är inte fylld av människor, men vi längtar efter att den ska bli det. Det blev då naturligt för oss att öppna dörren och bjuda in EU-center.

verksamhet | kungsholmskåren

Under textläsningen lät Fanny några av mötesbesökarna illustrera evangelietexten med spontan teater.

Det är dock inte helt problemfritt, erkänner Fanny. Det är ett arbete det också att leda, stötta och hjälpa medlemmarna och visa att det går.

— Och att det är en biblisk sanning, fortsätter Fanny, att vi i kyrkan ska leva med varandra i frid och respekt och kunna mötas över både kulturgränser, språkgränser och åldersgränser.

— Jag tycker att det är härligt att få vara med om en sådan här grej som vi var med om idag, säger Fanny och syftar på träffen på EU-center där vi först möttes.

Man samlas kring något som kan ge folk en möjlighet till arbete, och där det då sitter många runt olika bord som pratar olika språk. Alla försöker förstå varandra genom översättning och tolkar. För mig blir det väldigt starkt för jag tänker att det är en liten skatt att se människor mötas som kommer från helt olika kulturer och bakgrunder och som pratar helt olika språk och är från olika folkgrupper.

Det är komplext, men det är visionen för den här platsen.

Jämför man Kungsholmskåren med en traditionell kyrka eller kår så är det en avskalad verksamhet man har. Kåren har ingen egen kör, ingen musikkår och ingen, eller väldigt sporadisk barnverksamhet.

— Vi håller verkligen på att se över vad musik och lovsång är och hur vill vi an-

vända musiken. Vi har en musikansvarig som har jobbat hårt med att försöka få med alla att hitta musik som enar och att också skala av uppvisning och prestation och landa i kärnan på något vis. Just nu tittar vi också över vad vi har för gåvor, vad är det för människor som finns här och på vilket sätt de vill bidra till gudsrikets utbredande.

På söndagar firar man gudstjänst traditionsenligt klockan elva, och sången leds av musikansvarige Kristin Helm. På tisdagar träffas varannan gång en grupp pensionärer för handarbete och varannan tisdag är det en seniorträff. Fanny vill gärna kalla seniorträffen för en hemgrupp. Det de gör på den träffen är som man gör i de övriga hemgrupperna kåren har. Man träffas för att umgås, be och läsa Bibeln. Kåren har också två äldreboenden i närheten som de besöker regelbundet. EU-center är öppet varje vardag mellan nio och femton. Sista fredagen i månaden träffas kårens medlemmar och de anställda på EU-center för en gemenskapskväll där de umgås och lär känna varandra.

Ett annat arbete som är helt i linje med den gemensamma vision Frälsningsarmén på Kungsholmen har, är det relativt nystartade arbetet mot människohandel.

Varje onsdag eftermiddag mellan klockan

ett och fem är lokalen på hörnet öppen för juridisk rådgivning.

— Då samverkar vi med två olika advokatbyråer och Den civila plattformen mot människohandel, berättar Fanny Ljungholm. Det finns femton volontärer inskrivna i projektet, juriststudenter och socionomer från olika universitet i området, som ska bli matchade med personer som potentiellt blivit utsatta för människohandel.

På plats är det Fanny som leder arbetet men ytterst ansvarig för detta projekt är Madeleine Sundell, metodstöd social rättvisa för Frälsningsarmén i Sverige.

Fanny är glad över den gemensamma vision kåren och EU-center har och tycker att det är unikt att en kår och institution får arbeta tätt tillsammans.

— Det skulle vara bra om det märks, att vi ser oss som en enhet. Kalle, jag och Larissa är förvissade om att det är rätt väg att gå. Dels tror vi att det är så en kyrka ska vara. Det är inte "vi och dom". Det är också så tydligt att vi har hittat varandra och vi får göra det här tillsammans. Vi är satta att leda kåren in i förändring och det är det vi gör tillsammans med kårens medlemmar. Även om man är kristen och aktivt troende behöver man utmanas för det som är annorlunda och påminnas om att rädsla för det annorlunda inte är vägen att gå. Vi möter många målgrupper som det är lätt att tänka annorlunda om.

— Därför blir det viktigt att mötas mellan generationer, kulturgränser och över språkbarriärer. Därför har vi den gemensamma visionen att mötas kår och EU-center och landa i att vi är Frälsningsarmén på Kungsholmen, menar Fanny Ljungholm. Vi arbetar utifrån vårt uppdrag varje dag. g

fakta Kungsholmskåren Grundades: 1889 Medlemmar/soldater: 91 Nya medlemmar tre sista åren: 10

31

världen | malawi

UTVECKLINGSINSATSER RUNT OM I VÄRLDEN finansieras av Frälsningsarmén i Sverige för att bekämpa global fattigdom. I det arbetet är Frälsningsarmén i Malawi en av våra viktigaste samarbetspartners. Det är den största mottagaren av finansiellt stöd och en av våra viktigaste samarbetspartners. Vi har fantastiska kollegor i Malawi som gör det svåraste arbetet i utvecklingssamarbetet ute på fältet.

Ofta underbemannade skall de koordiSanddammar som nera stöd till människor som lever i svår byggs i sydöstra Kenya gerärtillgång fattigdom där behoven alltid mycket till rent större än vad som praktisktvatten. går att lösa och samtidigt hantera omfattande administrativa krav från myndigheter och givare från olika länder.

Mathews Tulombolombo är projektledare för flera utvecklingsinsatser som Frälsningsarmén stödjer i Malawi.

Rent vatten till Afrikas varma hjärta

Möt Mathews Tulombolombo som är projektledare för två stora utvecklingsinsatser i Malawi finansierade av Frälsningsarmén i Sverige.

TEXT: MATHEWS TULOMBOLOMBO FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN

J

ag heter Mathews Tulombolombo och arbetar som projektsamordnare på Frälsningsarméns högkvarter i Blantyre i Malawi. Det innebär att jag utformar, planerar och genomför projekt tillsammans med de anställda på fältet.

En vanlig dag börjar med att vi har en morgonandakt. Sedan hinner jag kolla min e-post innan vi har personalmöte.

Efter det åker jag ut och träffar teamet som arbetar med något av mina projekt, pratar igenom hur allt går och diskuterar eventuella problem som uppstått. Innan

32

jag går hem för dagen skriver jag en lista över det jag behöver göra nästa dag.

Den största utmaningen i mitt jobb är nog att planera på ett effektivt sätt.

Det är viktigt att organisera arbetet och ha ett klart fokus på det som måste göras, men det kan vara svårt när så mycket runt omkring är oberäkneligt. Klimatet till exempel, har stor inverkan på projekten. Det kan också vara svårt att samordna alla människor som arbetar inom projekten då alla kommer från olika bakgrund och har olika prioriteringar.

Eftersom de arbetar på plats och jag är

baserad på högkvarteret kan det ibland vara svårt att ha kontroll över vad som händer därute.

Jag känner också att jag som projektansvarig blir litet väl ambitiös och otålig ibland. Jag skulle vilja kunna göra livet bättre för de som är med i våra projekt direkt, från ena dagen till den andra! Då är det lätt att glömma att all utveckling sker gradvis, ibland över mycket lång tid.

MITT LAND, MALAWI, ligger i sydös-

tra Afrika. En del av gränsen utgörs av Malawisjön, som vi delar med Tanzania

världen | malawi

fakta Malawi Huvudstad: Lilongwe.

Folkmängd: 17,7 miljoner.

Medellivslängd: 54 år.

Ekonomi: 90% av befolkningen är beroende av jordbruk.

Religioner: Protestanter 55%, Katoliker 20%, muslimer 20%, Inhemska religioner 3%, Övriga 2%.

Antal människor som lever i fattigdom: 50,7% Antal Frälsningssoldater: 8 200.

Källa: FN.

Förbättrad sanitet i skolor och byar bidrar mycket till bättre hälsa. I projektet på bilden byggs 57 latriner i norra Malawi.

och Mozambique. Staden Blantyre, där Frälsningsarmén har sitt högkvarter, är den näst största staden. Det finns många olika etniska grupper i Malawi, med olika språk och dialekter, men det officiella språket är engelska. Landet grundades 1964 och har aldrig haft något inbördeskrig. Invånarna är vänliga och hjälpsamma, och det är därför landet brukar kallas ”Afrikas varma hjärta”.

Malawi är en demokratisk republik med goda diplomatiska relationer till de flesta länder och medlemskap i flera internationella organisationer. Men vi är också ett av de minst utvecklade och mest tätbefolkade länderna i världen. De flesta invånarna är beroende av jordbruk, oftast mindre odlingar, men eftersom det är vanligt med naturkatastrofer och extremt väder – från torka till översvämningar – är det nästan alltid dåligt ställt med matsäkerheten.

Landet består till allra största delen av odlad mark, och vi arbetar nu på att övervinna effekterna av årtionden av brist på utveckling och de förödande effekterna av HIV/AIDS, som är mycket vanligt förekommande.

Jag kom i kontakt med Frälsningsarmén redan som barn. Mina föräldrar var med och grundade Frälsningsarmén i

Malawi omkring 1965. Jag föddes 1984 och har varit med i Frälsningsarmén under hela mitt liv.

Vad jag gillar mest med Malawi är att det är ett fredligt land. Alla här är vänliga och trevliga mot varandra. Vi är inte ett aggressivt folk, utan vi arbetar hårt och man kan lita på oss. Men det finns också saker jag gärna skulle ändra på. Till exempel skulle jag önska att landet hade en större öppenhet. Den tystnadskultur som är vanlig här påverkar utvecklingen negativt.

När folk väljer att inte uttala sig i samband med de projekt som finns i deras område gör det att verksamheten inte bottnar hos dem själva, och resultatet blir sämre.

Om jag blev utsedd till general för Frälsningsarmén, då skulle jag först och främst satsa på ledarskapsutbildning för alla frälsningsofficerare i ledande ställning. Jag skulle också arbeta mot mer hållbarhet för Frälsningsarméns arbete i utvecklingsländer där man inte har så stora möjligheter till självförsörjning. Officerarna här har ofta mycket dåliga arbetsvillkor. Till slut skulle jag gå igenom varje policy som Frälsningsarmén har och uppdatera dem för att passa bättre in i vår tid.

Om jag kunde arbeta i ett annat land – var skulle det bli? Som en ung, afrikansk

man skulle jag vilja åka till vilket land som helst i Europa. Men eftersom jag arbetar med utveckling känner jag en annan kallelse. Jag vill gärna se en förändring i människors och samhällens liv, och det hänger alltid ihop med att vara en del av det samhälle jag vill förändra, en del av människornas liv. Jag är som lyckligast när jag jobbar med grupper av marginaliserade människor där jag kan göra nytta och gradvis göra deras liv bättre tillsammans med dem. Därför tar jag gärna upp utmaningen att åka vart som helst där jag behövs.

Sverige stöder flera projekt i Malawi, bland annat ett projekt som handlar om rent vatten och sanitet, och ett stort jordbruksprojekt för bättre matsäkerhet. Jag har sett att båda de här projekten har stor inverkan på fattiga människors liv, och har förstått att tillgång till rent vatten och säkra toaletter är grunden för all annan hållbar utveckling. Utvärderingar som vi gjort visar att vattenprojektet har bidragit till mindre stress, ökad självkänsla och status, samt bättre sammanhållning i familjer och byar. Nästa steg är jordbruksprojekten. De bidrar starkt till ökade inkomster och större matsäkerhet, och vi ser faktiskt förbättringar från dag till dag hos dem som deltar i projekten. g 33

Frälsningsarméns nationella samling för vuxna, barn och ungdomar

JESUS TILL ALLA Stockholm 20-22 april 2018 Tema

Medverkande

Program

• Andlig utveckling • Lokalt ledarskap • Socialt engagemang • Gatorna tillhör oss

• Mercy Gospel Choir • Södra Vätterbygdens kör • Musikkårer • Solister • Vasa Gospel • Fredrik Påhlsson med team och många fler…

Templet,

Tonår

Frälsningsarméns världsledare general André Cox och kommendör Silvia Cox.

Du som är tonåring - häng med på tonårsträffen! Vi kommer göra massa softa saker så som att snacka om Bibeln, leka, prisa Gud och äta tillsammans. Du behövs!

Fredag 19.30 – 21.00 Fredagshäng Lördag 9.30 – 11.00 Häng på ”God morgon…”

12.00 – 12.45 Ut på gatuevangelisation 15.00 – 16.30 Team på familjefesten 18.00 – 22.00 Tonårs egna samling Söndag 10.00 – 11.30 ”Gatorna tillhör oss!”

14.00 – 15.30 Team på barnmötet

Barn (5-12 år) Barnen kommer att ha sina egna samlingar med lek, överraskningar, sång, bön, bibelsnack och Jesus!

Fredag 19.30 – 21.00 Fredagsmys

Östermalmsgatan 69 Fredag 19.30 ”Livet med Jesus” Nationella samlingens startmöte Lördag 9.30 ”God morgon, Jesus” med general André Cox och kommendör Silvia Cox – en blandning av Skavlan och Allsång på Skansen

På Stan

Utåtriktade satsningar 12.00 ”Gatorna tillhör oss!”

Folkets Hus,

Lördag 9.30 – 11.00 Barnmöte 18.00 – 19.30 Barnmöte

Barnhusgatan 12-14 15.00 Familjefest

Söndag 10.00 – 11.30 Barnmöte 14.00 – 15.30 Barnmöte

18.00 ”Tjänande med Jesus” - vårt uppdrag för den här världens skull

Läs mer på: www.fralsningsarmen.se/ nationellsamling

20.30 ”Ledarskap med Jesus” - vårt engagemang i kår eller verksamhet Söndag 10.00 ”Gatorna tillhör oss!”

– Gudstjänst 14.00 Sång- och Musikfest

FOKUS | TRAFFICKING

bibel & bön

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.

Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Hej Gud! Jag är glad för mormor. Hon är ganska snäll och leker med mej.

Gör så att hon vill va med mej. Och gör så att alla barn har någon som tycker om dom så dom inte ska va

foto: jonas nimmersjö

ensamma eller rädda.

Tack för det Gud. Hälsningar Edith 8 år

Välkomstmöte för Clive och Marianne LÖRDAGEN DEN 6 JANUARI var det väl-

med några av de första medlemmarna i Vasa Gospel. Både Marianne och Clive Adams talade och predikade på svenska, eller lättförståelig norska men själva installationen, som hölls av kommendör William Chochrane ledare för Frälsningsarmén i Norge, Färöarna och Island, hölls på engelska och tolkades till svenska. g Jonas Nimmersjö

komstmöte för de nya ledarna för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland, kommendörerna Clive och Marianne Adams.

Under välkomstmötet som hölls under eftermiddagen på den Nationella bönedagen för Frälsningsarmén, medverkade Söderkårens musikkår och Vasa Goldies, en grupp

Be för

Bertil Rodin, Stockholm Greta Jernberg, Stockholm Britt-Mari Arnesen, Hammerdal Elsa Söderman, Stockholm Kerstin Liljestrand, Nora Ulf Landin, Farsta Kerstin Liljestrand, Örebro Noomi Brännlund, Stockholm Cay Lennart Larsson, Örebro

Bön foto: unsplash/Aaron Burden

• En "Andlig utveckling" som ger grund för det "Lokala ledarskapet" och det "Sociala engagemanget", inte minst bland "Barn och Ungdom".

• Frälsningsarméns arbete bland hemlösa och för att motverka olika former av hemlöshet.

• Frälsningsarmén på Kungsholmen i Stockholm.

• Frälsningsarméns arbete internationellt, bland annat i Malawi.

Befordrade till härligheten

Gud, himmelske Fader, tack för din enorma kärlek till oss människor, också till mig. Tack för att du sände din ende son Jesus Kristus till vår jord.

Jesus, tack för att du av kärlek, också till mig, var villig att gå hela vägen till Golgata, till ett kors.

Tack för att du var villig att ”träda in i överträdarnas ställe”, också för mig, ta all min synd och ta det straff som var mitt – döden. Jesus tack, tack för Golgata. Tack för korset!

Nya Stridsropet ges ut med fem nummer under 2018. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

35

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

riter, står i första rummet utan bara det faktum att jag är en älskad människa. Vilken hisnande erfarenhet - att kunna slappna av och sluta spela teater - inte behöva behålla fasaden eller försöka dölja min smärta och otrygghet och bara veta, jag är verkligen välkommen. Jag fick komma. Någon ville ha mig. Någon blir glad av att jag finns. Någon tror på mig! Någon hjälper mig!

Jo, utanförskap i ett allt mer socialt krävande samhälle växer så det knakar i isen. Utfrysning av de udda. Förakt för de bortgjorda. Hat mot de obegripliga. Fördomar mot de förtalade breder ut sig som en dödande permafrost över det mediastyrda Sverige. Mitt i detta står han - och förhoppningsvis hans folk - Jesus, den unike, och säger: Välkommen in i värmen. Välkommen till mig. Välkommen till mitt gäng. Nu börjar vi om. Allt kommer att bli bra. Känn dig välkommen! Varför? För att det är just det du är!

Daniel Viklund

foto: unsplash/ mj tangonan

F

rälsningsarmén presenterar sig med tre ledord - Välkomnande - Troende - Hjälpande. De kanske bara ser ut som en klatschig slogan vid första påseendet, men vid närmare eftertanke är de oerhörda, geniala och djupt kristna i ordets bästa bemärkelse. Jesus var sådan - klart att hans efterföljare måste gå samma väg, eller hur?

Välkomnande! Tänk så avgörande det är för en människa att bli välkomnad med respekt och värme, bara för att man är människa. Ingenting är så befriande för en pressad själ som att få bli sedd, hörd och förstådd utan fördomar och förutfattade meningar.

Att välkomna är för Frälsningsarmén att ta emot utan åtskillnad. Till Kristus är alla välkomna. Alla som vill vända sig till honom blir mottagna precis som de är och får möta den villkorslösa kärleken och den totala förlåtelsen. Tänk att få komma in i en miljö där inte min trasiga historia, mina misslyckanden men inte heller mina bragder och me-