Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 3 - 2024

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 3.2024

Claes Johan Alexandersson:

Resenär i Guds tjänst

VÄLKOMMEN TILL Himmelsk gemenskap på kåren i Borås

MIN VÄG TILL GUD Sara mötte Jesus på nätet FOKUS Sommarkul för barn och unga

MIN TRO Far och son delar gudstron VÄRLDEN Kampen mot människohandel

SYNPUNKTEN Vi måste skydda barnen från våld

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 140:e årgången.

Postadress

Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00

E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet

Territoriell ledare och ansvarig utgivare Bo Jeppsson

Redaktion

Kiki Broms, Eva Gustin, Teresia Jansson, Johan Nilsson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo

Omslagsbild

Foto: Teresia Jansson

För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Tryck

Pressgrannar AB, Linköping

ISSN

ISSN 0346-1890

Svanenmärkt trycksak, 3041 0174

LEDARE

Låt barnen komma till Jesus

FINNS DET NÅGONTING VIKTIGARE än att ge våra barn en trygg uppväxt? Vi medlemmar i Frälsningsarmén har ett stort ansvar för att barnen ska få växa upp med goda värderingar, trygghet, och en enkel men välmotiverad tro på Jesus. Det är inte det enklaste.

Barnen tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan, på förskola, med kompisar, eller på någon fritidsaktivitet, och påverkas i hög grad av värderingar som råder i de gemenskaperna. Det är naturligt och samtidigt komplicerat eftersom de värderingarna ofta går på tvärs med dem som en kristen förälder vill ge sina barn, som grundar sig i Guds kärlek till oss genom Jesus Kristus.

Markusevangeliet berättar om när Jesu lärjungar visade bort de barn som folk kommit med för att låta dem vidröra Jesus, men Jesus sade till dem att låta barnen komma till honom eftersom barnen tillhör Guds rike. Han fortsatte med att säga: ”Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” Därefter tog han dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

Vad ser Jesus hos barnen?

Små barn är ödmjuka. De vill ha hjälp och uppmärksamhet och beröm från vuxna. Små barn vet sin plats i famnen på en förälder eller en annan vuxen person de känner.

Små barn är ärliga. Det gjordes en studie med barn som fick i uppgift att gömma ett

mynt i handen och låta en observatör välja en hand. Under fyra års ålder kunde barnet inte lura en vuxen eftersom de alltid gjorde det uppenbart vilken hand de höll myntet i.

Barn litar på andra. När de är riktigt små kan barn gå till vem som helst. Senare kommer en blygare period, men fortfarande kan barnet att mjukna upp inför en främling som pratar med mamma och pappa. I en ny situation kommer ett barn låta sig vägledas av sina föräldrar.

Låt oss även denna sommar komma ihåg att det bästa för barnen är Jesus, som kan bevara dem i sin trygga famn!

Överste Bo Jeppsson, Frälsningsarméns ledare i Sverige

Sommarlovet borde vara en tid för lek och äventyr, men för barn i fattigdom är det istället en tid av ensamhet. Därför ordnar Frälsningsarmén kollon, dagläger och utflykter där barn får chansen att skapa minnen tillsammans med nya vänner. Gör skillnad i dag och bidra till att ge varje barn en sommar att minnas.

InnEhåLL

#3.2024

s.22

VÄLKOMMEN TILL

4. Himmelsk multifamilj i Borås Frälsningsarmén i Borås erbjuder gemenskap, samtal och stöd till människor i det särskilt utsatta området Norrby.

MIN VÄG TILL GUD

12. Sara mötte Jesus på nätet

Sara hittade till Jesus via predikningar på Youtube. Efter år av rotlöshet landade hon i den kristna tron och jobb hos Frälsningsarmén. Nu hoppas hon på väckelse.

SYNPUNKTEN

15. Vi måste skydda barnen från våld

Det är allas ansvar att bry sig om barn som far illa, skriver Anders Nordin, verksamhetschef på Frälsningsarmén Vårsol.

PERSONLIGT

18. Global resenär i Guds tjänst

Claes Johan Alexandersson kom till Frälsningsarmén med världsvida erfarenheter och en orubblig gudstro i bagaget. Nu

arbetar han som rådgivare vid Internationell Utveckling.

FOKUS

22. Sommarkul för alla barn

Vi presenterar Frälsningsarméns sommaraktiviteter för barn och unga. Allt från nationella storläger till kårernas lokala initiativ för att ge barn en sommar att minnas för livet.

VÄRLDEN

26. Kampen mot människohandel

Frälsningsarmén i Sverige står inte ensam i kampen människohandel och arbetskraftsexploatering. Läs om hur arbetet bedrivs i Polen, Grekland och på den afrikanska kontinenten.

MIN TRO

30. Far och son delar gudstron Markus och Ludwig Kihlagård delar både tron och erfarenheten av att ha sina föräldrar som förebilder – även om livet som officersfamilj ibland varit annorlunda.

Frälsningsarmén i Sverige finns på 68 orter med 108 verksamheter. Från www.fralsningsarmen. se/hitta-till-oss/ kan du komma vidare till respektive kår (församling) och verksamhet.

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kan läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att bidra till dessa via pg 900480-5 eller swish 9004805. Ange ”Stridsropet”. Det går också att prenumerera på Stridsropet som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

Kårledarna Marie och Mathias Blomberg stormtrivs i det särskilt utsatta området Norrby. Här möts en mångfald av människor och Frälsningsarmén är välkänd i stadsdelen.

välkommen till | frälsningsarmén i

En himmelsk multifamilj

Mor och dotter som flytt Ukraina, rysk familjefar och volontär, tröjstickande farbror och slutkörda småbarnsföräldrar. Frälsningsarmén i Borås erbjuder gemenskap, samtal och stöd i det särskilt utsatta området Norrby. Här vill man vara en positiv kraft och multifamilj, lite som i himlen.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

Solen lyser över Norrby torg denna vardagsförmiddag. Bakom Odd Tandbergs kantiga betongskulptur ”Treklang” reser sig de åtta våningar höga, blå ”bananhusen”. Mittemot dem, i en låg byggnad i brunt med grönt plåttak, har Frälsningsarmén sin adress. För fyra år sedan var läget mer centralt. I stadsdelen, som av Polisen klassas som särskilt utsatt, är många av invånarna från Somalia, Bosnien-Hercegovina, Afghanistan, Libanon, Irak, Finland och forna Jugoslavien.

– Vi flyttade ut hit för att vi ville bygga relationer med barnfamiljer och olika nationaliteter. Vi vill bidra till en bättre miljö med aktiviteter för alla som bor här, säger Mathias Blomberg, ledare på Boråskåren och ansvarig för det sociala arbetet.

Marie Blomberg, kårledare med verksamhetsansvar, nämner att man de senaste somrarna bjudit in föräldrar och barn i utsatthet till familjekollo.

– Vi tycker att det är bättre att hjälpa tio familjer framåt i stället för att dela ut 250 matkassar, förklarar hon.

Vid ett par gungor utanför leker en grupp varmt klädda barn under uppsikt av mammor i hijab. De små kastar nyfikna blickar och föräldrarna hälsar glatt.

– När det är varmt tar vi med oss kaffe hit och sätter oss på bänken, då får vi kontakt med många. För att vara en så liten plätt så är det väldigt mångkulturellt och vi älskar det, utbrister Marie.

– Att få vara här och hitta vägar tillsammans med Gud är fantastiskt. Men vi har landat i att vi inte är kallade hit för att omvända alla muslimer, utan för att möta dem som Gud ger oss, fortsätter hon.

Lisbeth Östling, socialarbetare på kåren, har ett brokigt förflutet men efter att hon fått en praktikplats i kårens kafé för omkring 15 år sedan blev Frälsningsarmén hennes trygga borg.

– Nu kan jag inte tänka mig ett liv utan Jesus, han bär mig och ger mig frid. Vi är en härlig blandning av människor här och jag tackar Gud varje dag att jag funnit en ”familj” på nykter nivå, säger hon.

Hon kan relatera till dem som mår psykiskt dåligt och har svårt att få pengarna att räcka till.

– Min viktigaste uppgift är att lyssna och ibland kan jag använda mig av erfarenheter ur mitt eget liv. Det känns väldigt meningsfullt, påpekar hon.

Plats för skratt. Marie växar några ord med Fardowsa, en mamma engagerad i olika samverkansgrupper för stadsdelen.

välkommen till | frälsningsarmén i borås

Ekumeniken i omnejden är utbredd och sedan fyra år tillbaka driver ett tiotal församlingar Kyrkornas Matbutik tillsammans. Där säljs livsmedel med kort bäst före-datum, skänkta av diverse matkedjor. Denna onsdagskväll har ett 60-tal personer samlats utanför den grå plåtbyggnaden. De flesta är medelålders kvinnor med utländsk bakgrund, som står beredda med sina shoppingvagnar. Lisbeth tar emot vid butikens ingång och Mathias packar ner varorna i påsar efter att Marie tagit betalt i kassan. De möts av glada hälsningar och tacksamma kommentarer.

– Mötet med kunderna är fantastiskt och det är kul att vi känner så många av dem nu, säger Marie och ler.

Ensamstående mamman Qayuim från Afghanistan är svartklädd och bär en vinröd sjal runt huvudet.

– Det är svårt att klara av livet med bara en lön. Min ena son har adhd/autism och det är dyrt med medicin. Här kan jag handla billigt och det betyder mycket, förklarar hon. En pensionerad kvinna från Kroatien visar upp en stor, gul förpackning med jäst.

– Den kostade bara fem kronor! Kan du

Lisbeth Östling, kårens socialarbetare, släpper in kunderna till Kyrkornas Matbutik, som är inrymd i en plåtklädd länga under en spektakulär väggmålning. Till höger: Marie och volontären Hildegard vispar grädde till minisemlorna som ska serveras under Öppen Kyrka. Nedan: Förbrödring. Kårens allt i allo, ryske volontären Afanasii, och ukrainska flyktingen Anna njuter av fika och gemenskap.

tänka dig hur mycket jag kan baka med detta, utbrister hon glatt.

Basila från Palestina, i färggrann blus och sjal, har inte hunnit få så stort umgänge i Borås.

– Jag går hit ibland och pratar med folk. Jag handlar ibland men tycker att andra behöver det bättre, menar hon på.

Även för Manuel från Colombia är matbutiken en viktig träffpunkt. Han har bott i Norrby i elva år och har varit med och drivit igenom bygget av en multisportspark i området.

– Vi vill ge Norrby ett ansiktslyft och få stadsdelen att bli attraktiv igen. Vi vill få till-

baka kvarterspoliserna och förbättra relationen mellan dem och invånarna, säger han. Bland matbutikens kunder samlar han in underskrifter med anledning av detta. På fredagar håller även Kafé Snackis öppet på Frälsningsarmén i huset intill och kunderna bjuds in till bland annat Öppen Kyrka på kåren.

Följande morgon vispas det grädde till minisemlor i kårens kök. Marie, Lisbeth och pensionären Hildegard Simonsen förbereder för just Öppen kyrka. Hildegard började som volontär på Frälsningsarmén runt år 2002 och blev så småningom medlem.

I Kyrkornas Matbutik kan den med ansträngd ekonomi göra fynd. En stor förpackning med jäst för fem kronor till exempel. Nedan: För Basila från Palestina är butiken en träffpunkt. Till höger: Ebba och dottern Delayah har hittat ett socialt sammanhang på kåren.

– Det är så roligt att ha det här stället att gå till för annars skulle jag bara sitta hemma, säger hon.

Afanasii från Ryssland avnjuter en kopp kaffe på Kafé Snackis. Via en volontärssida på nätet blev han kårens allt i allo och här kan han också träna sin svenska.

– Frälsningsarmén är mycket bättre än kyrkorna i Ryssland. Där är allt så politiskt men här kan man lita på människorna, säger han.

Anna och dottern Taisia berömmer semlorna de just satt tänderna i. Efter att ha flytt kriget i Ukraina kom de till södra Sverige och på kåren i Halmstad fick de vänner,

”JAG HAR INTE TRIVTS I NÅGON KYRKA FÖRRÄN JAG KOM TILL FRÄLSNINGSARMÉN. MAN KAN KOMMA HIT SOM MAN ÄR OCH KÄNNER SIG ALLTID VÄLKOMMEN.”

språkträning och hjälp med sina basbehov. De blev glada över att hitta Frälsningsarmén även här.

– Very good place! De har kärlek i hjärtat, säger Anna på knackig engelska och för handen till bröstet.

– And Lisbeth is a friend! We are very happy!, fortsätter hon och uttrycker sin tacksamhet över inbjudan till matbutiken igår.

Anna nyper i sin svarta tröja och pekar på sina grå tights och dotterns orange tröja.

– All this from Salvation Army. Vi fick en ”happy chock” över all hjälp, säger hon lyckligt.

Strax intill stickar 63-åriga Uffe på en

färgglad tröja till sig själv. Hans ögon tåras när han berättar om sin framlidne mor.

– Med henne behövde man aldrig känna sig orolig för när hon pratade med Herren så löste sig allt. Min tro fick jag tack vare henne och den har verkligen burit mig under livet, säger han och fortsätter:

– Jag har inte trivts i någon kyrka förrän jag kom till Frälsningsarmén. Man kan komma hit som man är och känner sig alltid välkommen.

På golvet leker Delayah, 18 månader, medan 22-åriga mamman Ebba får en fikapaus. Under en tuff period blev hon hänvisad hit och i mörka tider ber hon en bön till Gud.

Kårledare Mathias greppar gitarren och stämmer upp till sång under dagledigträffen.

– Jag tror att Gud gör så att jag orkar med allting. Jag vet inte hur jag ska förklara det men jag känner en slags närvaro. Här kan jag prata om allt och har fått mycket stöd och hjälp. Att komma hit ger mig trygghet, frid och lugn, säger Ebba.

Snart har en handfull damer och herrar anslutit till dagledigträffen. Kenneth Atlantigburg, 88 år, blev föräldralös som 16-åring och sökte sig till kåren i Borås som han har tillhört sedan dess. Under 28 år har han re-

gelbundet stått utanför Coop Forum och samlat in pengar till det sociala arbetet. Han bär Frälsningsarméns uniform och tillhörande skärmmössa.

– Jag är klädd så här 90 procent av min tid för då förstår folk att det är Frälsningsarmén som är ute och går. De måste ju tänka att mannen som står där år efter år med sin bössa har en stark tro på en Gud som ser till att världen kommer bli bättre i stället för sämre, påpekar Kenneth.

Mathias och Gunilla Trygg, tidigare omsorgsofficer, greppar varsin gitarr och stämmer upp till sång: ”Oh store Gud” och ”Det enda som bär”. Sedan talar Mathias kring bibeltexten i Psaltaren 46, som handlar om att vi inte behöver oroa oss utan inse att Gud är vår borg.

Vid ett av borden sitter Johan Sundstedt. När kåren flyttade till Norrby var han med och hjälpte till och numera deltar han aktivt i kåregemenskapen.

– Då kände jag att det är här jag vill vara; i en familj där man kan dela livets smärtor, sår och glädjeämnen. Kåren växer och finns till för de sargade familjerna och jag tror det är viktigt med sådana platser, säger han.

Marie kommenterar varmt:

– Det är så här vår kår är, en blandning av åldrar, kulturer och bakgrunder; en multifamilj och mångfald av människor som delar livet tillsammans, som i himlen. g

fakta

kåren i borås

Startades: År 1900 i centrala Borås, flyttade till Norrby hösten 2020.

Anställda: 2 kårledare, 1 socialarbetare. Medlemmar: 45.

Juniorsoldater: 2.

Gudstjänstbesökare: 10-35.

Kårens motton: Vi går in genom de dörrar Gud öppnar. Vi arbetar med de människor Gud ger oss. Vi talar till det friska i människor. Vi vill hjälpa människor vidare.

Aktiviteter: Öppen kyrka, familjekvällar, hembesök, samtalsstöd.

Medverkar och stödjer: De ekumeniska samarbetena ”Kyrkornas Matbutik” & ”Kafé Snackis” samt ”Tillsammans utvecklar vi Norrby” – ett samarbete mellan boende, civilsamhället och Borås stad som anordnar vuxenvandring, miljödagar, fritidsaktiviteter och familjeevent.

Kenneth, 88 år, bär stolt Frälsningsarméns uniform så gott som varje dag.

A ktu ELLt

De polska gästerna passade på att föreviga sitt besök med en selfie tagen uppifrån Söders höjder.

foto: crina

Teamet som arbetat med Care-projektet i Karlstad.

Jobbstöd för ukrainska flyktingar

Uppskattat Sverigebesök

FRÄLSNINGSARMÉN I POLEN har haft regionala ledare från Sverige i över ett år nu.

– Majorerna Christian och Anna-Lena Paulson kom för att tjäna i Polen och introducerade genast olika skandinaviska traditioner i våra liv, som fika med svenska kanelbullar på söndagen, berättar Oleg Samolienko, ledare för Frälsningsarméns kår i Warszawa.

Cotterill

Tillsammans med en grupp barn och unga från olika kårer i Polen besökte han under våren Söderkåren i Stockholm. – Det var en välsignelse att få komma till Stockholm för Junior Soldiers’ Weekend. Vi besökte flera verksamheter, träffade nya vänner och blev återigen övertygade om att oavsett var man är i Frälsningsarmén så är man alltid hemma, säger Oleg. g

ETT FEM MÅNADER LÅNGT EU-finansierat projekt, ”ESF Care Jobbintegration för ukrainaflyktingar”, avslutades i mars. Genom bland annat språkundervisning, samhällsinformation, jobbcoaching och läxläsning har totalt 210 ukrainska flyktingar i Karlstad, Skövde och Stockholm fått hjälp att närma sig den svenska arbetsmarknaden.

Nataliia Nosenko, själv flykting, arbetade med projektet på Frälsningsarmén i Skövde:

– Vi har lärt oss svenska och engelska, skrivit CV:n och sökt jobb. Men också månat om samvaron med fika, film och pyssel, säger hon.

– Frälsningsarmén har fått väldigt positiv respons i kommunen kring detta! Vi samarbetade brett med myndigheter, A-kassor, banker, frivilligorganisationer och politiker, säger Bernadette Landälv, projektledare på Frälsningsarmén i Karlstad. g

Mot människohandel från norr till söder

NORRA SVERIGE OCH KIRUNA står inför en stor samhällsomvandling med ökade risker för arbetskraftsexploatering och prostitution. Med anledning av detta anordnade Länsstyrelsen i Norrbotten tillsammans med Frälsningsarmén den 16 april en workshop i Kiruna för att väcka medvetenhet och visa på sätt att arbeta preventivt för att bekämpa människohandel, arbetslivskriminalitet och prostitution. Inbjudna var personer från näringsliv, kommun, socialtjänst och polis. – Vill man inte ha problematiken i sin kommun så behöver man arbeta mot den, säger Eva Norling. regionkoordinator Nord. En viktig del i detta är att det finns handlingsplaner och rutiner där det framgår vem som ansvarar för vad och hur samverkan ska ske mellan myndigheter och civilsamhälle.

Under workshopen i Kiruna fick deltagarna

ta del av metodmaterialet ”Stad för stad”, som Frälsningsarmén i Helsingborg tagit fram. Vid en konferens i Malmö den 26 april, anordnad av Länsstyrelsen i Skåne, fick författaren Emma Cotterill tillfälle att berätta om ”Stad för Stad”. – Vi behöver organisera oss och inse att vi kan göra skillnad, underströk hon. Lunds kommun och en regionkoordinator delade hur man tack vare samverkansmodellen lyckats identifiera 30 offer för människohandel. Frälsningsarméns nationella samordnare mot människohandel, Madeleine Sundell, ledde ett panelsamtal där representanter från Polisen gav exempel på lokala erfarenheter och betonade vikten av kunskap och förtroendeskapande. Bland deltagarna fanns även jurister, kuratorer, socialarbetare och studenter som under en workshop också fick prova på verktyg ur metodstödet. g

Emma

presenterar metodmaterialet ”Stad för stad” i den viktiga kampen mot människohandel.

Syskonen Zophia, Christian och Zavannah Söderström poserar i fotobåset under JSdagen i Tranås.

Var Jesus en gamechanger?

”GAMECHANGER” VAR TEMAT för en regional lägerdag i Tranås där barn och unga fick utforska frågor som ”På vilket sätt är Jesus en gamechanger?” och ”Hur kan vi vara det?”, med hjälp av liknelser från spelet Minecraft. Frågorna band samman dagens aktiviteter och gav barnen både roliga och tankeväckande insikter.

Den ”jätteroliga superlördagen” ägde rum den 9 mars och samlade barn mellan sju och tolv år, samt ledare från kårerna i Tranås, Jönköping, Eksjö, Nässjö och Skillingaryd. Totalt deltog 37 barn och ett tiotal ledare i aktiviteter som sträckte sig från lagtävlingar och hinderbanor till kreativa stationer med Xbox Kinect, Mario Kart och pyssel. I ett fotobås kunde deltagarna stajla upp sig och få sina porträtt tagna av en proffsfotograf.

De hemlagade måltiderna blev mycket uppskattade, nya vänskapsband knöts och ledarna pratade om att organisera en liknande dag nästa vår. g

Examensdags!

I juni får Frälsningsarmén fyra nya officerare. Efter två års utbildning är de redo att ta sig an nya utmaningar som ledare inom Frälsningsarmén.

Malin Brus, 51 Första tjänst: Biträdande kårledare på Umeå kår. – Jag vill bli officer för att få se människor bli frälsta och med Guds vägledning få hjälpa människor i utsatthet. Genom mitt officerskap vill jag också kunna leda barn och unga till en tro på Jesus. Själavård är något som jag under min utbildning känt att jag brinner för. Barn och unga vuxna ligger mig varmt om hjärtat.

Marjo Maikkunen, 50 Första tjänst: Kårledare med verksamhetsansvar i Haparanda och Luleå.

– Jag har länge burit en kallelse av att arbeta för Guds rike, och när jag upplevde hur Gud talade till mig om att jag ska bli herde för en församling, så visste jag att jag vill bli en officer i Frälsningsarmén.

– Jag brinner för evangeliet och lärjungaskap! Jag vill nå till nya människor och visa dem vägen in till frälsningen, men jag vill även stödja och hjälpa människor att växa i sin kristna tro och i lärjungaskap.

Ses vi på Torp?

Pasi Maikkunen, 49 Första tjänst: Kårledare i Haparanda och Luleå.

– Jag vill bli officer för att jag tror att Gud har kallat mig att ägna mitt hela liv åt församling och evangelisation. Jag brinner för att vinna nya människor för Jesus Kristus.

Anneli Solomon, 60 Första tjänst: Kårledare i Eskilstuna kår.

– Jag har sedan många år varit aktiv i olika frikyrkliga sammanhang och involverad som ledare, främst lovsångsledare.

Jag tycker om att leda, men hade aldrig sett mig själv som församlings- eller kårledare. I mig själv ville jag inte bli officerare men jag upplevde en maning från Gud att söka och visste att det skulle bli bra eftersom Guds vägar för oss alltid är goda!

– Jag brinner för att människor ska få uppleva Guds kärlek, både till pånyttfödelse och upprättelse. Själavård ligger också starkt på mitt hjärta och att innebörden av lovsång och tillbedjan ska få tränga djupt in i våra hjärtan. g Kiki Broms

DU HAR VÄL INTE MISSAT att Frälsningsarmén deltar på Torp, den 17 till 23 juni? Talare från Frälsningsarmén kommer att medverka vid seminarier och gudstjänster, Vasa Gospel sjunger, Vasa band spelar och på midsommardagen klockan 10.30 kommer Frälsningsarmén att ha en egen samling. Tonårslägret Summercamp är också förlagt till Torp i år.

Under hela veckan har Frälsningsarmén ett ett eget tält på konferensområdet där kan man stanna till för att koppla av en stund och möta andra Torp-besökare.

– Torp är en fantastisk möjlighet att möta människor från hela Sverige som vill följa Jesus och längtar efter att fler i vårt land ska få möta honom. Och där kan vi som tillhör Frälsningsarmén bli rustade för vårt uppdrag. Kom till Torp för att fylla på med tro och inspiration, vara i Guds närvaro, njuta av naturen och dela gemenskapen! Jag hoppas vi ses, uppmanar Frälsningsarmén ledare i Sverige Bo Jeppsson.

foto: jonas nimmersjö

Sånger från hjärtat

KAI KJÄLL-ANDERSSON, kompositör, översättare och sångförfattare, hade när hon slutade 2007 arbetat i hela 25 år på Frälsningsarméns musikenhet. Söndagen den 17 mars hölls en konsert på Templet i Stockholm där man kunde höra en del av den sångskatt Kai Kjäll-Andersson under åren skrivit och använt i olika grupper i Frälsningsarmén. Med sig hade hon solister, kör och orkester ledda av Andreas Kjäll. En stor och uppskattad musikalisk bukett. g

Läs mer på fralsningsarmen.se/torp/

Sara mötte Jesus på nätet

Sara Stenvall hittade till Jesus via predikningar på Youtube. Efter år av rotlöshet landade hon i den kristna tron och så småningom i jobb hos Frälsningsarmén. Nu vill hon se större överlåtelse bland de troende och väckelse bland dem som ännu inte känner Gud.

TEXT OCH FOTO: CARINA TYSKBO

Sara växte upp i Huskvarna med mamma, pappa och två småsystrar. Mormor och morfar gick i kyrkan, men inte Saras föräldrar. I skolan hamnade hon i en klass med många kristna och under hela grundskolan åkte hon regelbundet med en pingstkyrka på läger och andra samlingar.

– Det var så jättemysigt med fin stämning och roliga möten på lägren. Men jag upplevde inget speciellt och jag fick ingen tro, minns Sara.

I gymnasiet tappade hon all kontakt med de kristna kompisarna och snart också med kyrkan. Hon gick på krogen och levde det andra livet, men alltid med en känsla av tomhet och vilsenhet.

– Jag hittade ingen plats där jag kunde känna frid och var så orolig hela tiden.

Sara beskriver hur oron präglade allt: framtiden, utbildning, jobb. Rotlöshet dominerade hela hennes unga vuxna liv. Hon saknade guidning och därmed mod att fatta egna beslut.

I trettioårsåldern pluggade Sara hälsovetenskap. Nu började en roligare tid. Hon fick jobb och livet kändes bra. Men chefen var väldigt tuff.

– Det var så jobbigt med honom att jag började be till Gud i bilen till och från jobbet. På så sätt kände jag mig starkare fast jag egentligen inte var troende, säger hon.

Några år senare varslades Sara från sitt arbete. Hon befann sig mycket hemma och hamnade framför datorn. Där upptäckte hon kristna program på Youtube och letade upp filmer och fakta om vad det innebär att vara frälst. En dag såg hon på en hel predikan från en väckelsegudstjänst i USA, något hon aldrig gjort tidigare. Allt predikanten sade kändes som om det stämde. Sara ville gå fram till altaret med de andra i filmen och hon bad högt som de: ”Jesus, change my life. Amen”.

– Plötsligt kände jag intensivt att någon var med mig i rummet – det var Jesus! Jag såg inget, men kände det så starkt, utbrister Sara.

Vid ett annat tillfälle fann hon en hemsida som visade ”Tre steg till Gud”. Det talades om att Jesus vill vara vår vän, att han tog på sig vår synd och frivilligt gick till korset. Filmen uppmanade till att ta emot Jesus och tro på att han har uppstått.

– Jag minns att jag kände en rörelse i hjärtat. Men jag var inte redo och berättade det inte heller för någon, minns Sara.

Det gick en tid. Så en dag sökte Sara mer aktivt upp samma hemsida. Nu var hon redo. Som att senapsfröet, som Bibeln talar om, behövde gro. Det pirrade i hjärtat. Hon kunde tro!

– Jag var chockad över att ingen hade berättat detta för mig! Men det hade de ju gjort, det var jag som inte var mogen, säger hon och skrattar lite.

Sara hade ingen därhemma att tala om upplevelsen med. Hon ringde sin kompis som var med i kyrkan. ”Jag tror att jag har blivit frälst” förkunnade hon i luren.

– Min kompis blev jätteglad och slussade mig till sin syster som lyssnade och förstod. Det kändes som att Gud hade letat efter mig och äntligen hittat mig. Nu kunde jag tala om kristen tro, om Gud och Jesus utan att det kändes konstigt. Vilken glädje och tacksamhet!

Sara följde med vännerna till Kungsportskyrkan i Huskvarna. Hon ville rotas i tron och lät döpa sig. Efter dopet gick hon med

i en hemgrupp och slussades in i en hjälpgrupp. Hon deltog som medhjälpare i kyrkans barngrupper, fick jobb på Svenska Kyrkans förskola och senare på ett fritidshem.

– Jag var så brinnande under den där tiden! Jag plöjde Bibeln, vittnade för kollegor och vänner och slukade gudstjänster på nätet så fort jag kom hem från jobbet, berättar Sara.

Så småningom blev hon tipsad om en tjänst som familjekonsulent på Frälsningsarmén Södra Vätterbygden i Jönköping. Allt tycktes stämma med vad hon tidigare sysslat med inom skola, förskola och fritidshem. Och tjänsten blev hennes. Sedan i augusti 2021 jobbar hon med barnverksamheten och har även provat att predika under några söndagar.

– Det känns verkligen som om livet har löst sig till det bästa, säger Sara förundrad.

Hon delar en märklig händelse kring köpet av sin älskade sommarstuga. Stugan fann Sara på annons innan hon var troende, och när hon besökte säljarna hade de ett antal kristna bilder på väggarna.

– De frågade om jag ville ha bilderna kvar vid köpet och jag sade nej. Men jag behöll lite möbler.

Något år senare mötte Saras kollega just det par som sålt stugan. De hörde att Sara hade blivit frälst. Glädjen och förvåningen var stor.

– Det visade sig att paret hade bett massor

”VI BEHÖVER FÖRNYAS, BLI MOTIVERADE OCH UPPLEVA ATT DET GÅR

FRAMÅT. INTE FASTNA

I

NÅGOT MAN EN GÅNG

UPPLEVDE VAR SÅ BRA.”

för mig sedan jag köpte stugan! Deras böner hade blivit hörda. Därför ser jag min sommarstuga som en gåva från Gud, säger Sara med ett leende.

Att människor i hennes närhet och även andra visar så lite intresse för den kristna tron tycker hon är frustrerande. Hon vill se mer – se människor bli berörda och helade. Men hon gläder sig över att en systerdotter som inte trodde på Gud tidigare nu både frågar och talar om Jesus.

– När hon sover över läser vi Bibeln tillsammans och hon kan ringa och ha funderingar om Gud. Det är en välsignelse. Gud börjar med barnen, menar Sara. Men hon längtar efter mer liv i församlingen och vill att den Helige Ande ska ta över. Frälsningsarmén behöver det.

– ”Se, jag gör något nytt”, säger Gud. Vi behöver förnyas, bli motiverade och uppleva att det går framåt. Inte fastna i något man

Efter att i ensamhet följt kristna program på Youtube, kunde Sara säga sitt ja till Jesus.

en gång upplevde var så bra. Jag vill se en väckelse, att människor som törstar efter Jesus kan komma till tro, säger hon engagerat. Sara tycker att kristna mycket mer borde överlåta sig i ödmjukhet, ta upp sina kors och börja samarbeta med Gud genom bön och fasta. Utan att världsliga saker kommer emellan.

– Det är upp till var och en av oss att börja! g

fakta sara stenvall

Ålder: 42.

Bor: Huskvarna.

Familj: Föräldrar, två systrar och syskonbarn.

Sysselsättning: Familjekonsulent i

Södra Vätterbygdens kår.

Intressen: Träna och få vara kreativ.

Viktigt bibelord: Luk 1: 37: Ty ingenting är omöjligt för Gud.

Kristet favoritprogram: Lyssnar gärna på Derek Prince predikningar på Youtube.

Längtar efter: Att få se fler komma till tro.

Tycker om hos Frälsningsarmén:  Människorna och arbetet de utför för

Gud. År av oro och rotlöshet försvann.

Allas ansvar att bry sig om barn som far illa

SEDAN DEN 1 JULI 2021 är det straffbart att låta barn bevittna våld, hot eller sexuella övergrepp mellan närstående. Det är ett bra steg att även barn som bevittnat våld betraktas som brottsoffer, men den nya barnfridslagen räcker inte för att skydda de barn som drabbas.

År 2023 anmäldes 37 908 fall av misshandel där den utsatta var bekant med gärningspersonen. Men det är bara sju procent av de utsatta som anmäler. Och bara fyra procent fortsätter att medverka i utredningen.

Ett dilemma är att rättsväsendet har ett så tydligt fokus på bevis- och lagföring, det är svårt att hitta en bra balans till att se till barnens bästa i alla situationer. Efter att ha arbetat med barn- och ungdomsfrågor inom socialtjänsten i många år, och som gruppchef på Brott i nära relationer inom Polisen, har den otroligt utsatta situationen för barnen blivit tydlig för mig. Det handlar om såväl beroende som kärlek och lojalitet till både mamma och pappa. Känslor av allt från rädsla för sin egen säkerhet till skuld, skam och oro för vad som ska hända med föräldrarna.

Något av det viktigaste med att barnkonventionen blev lag i Sverige (1 januari 2020) är att man måste dokumentera vad man gör för barnens bästa. Dokumentation skapar förändring. Samtidigt behöver man fundera på om det alltid är det bästa för barnen att hamna i en rättsprocess. Och på hur man kan öka fokus på vilket stöd som behövs från samhället.

Och det är inte bara den offentliga sektorn som behöver tänka på barnens bästa. Vi som vuxna och samhällsmedborgare måste alla ta det ansvaret. Gör vi det som är bäst för de

barn vi kommer i kontakt med? Och hur tar vi reda på vad som är barnens bästa?

Det behövs ett breddat samtal och mer information och kunskap kring barnens plats i samhället. Hur påverkar barnkonventionen politiska beslut och hur kan man förändra attityder bland föräldrar, far- och morföräldrar? Information och kunskap behöver spridas på bred front, inom allt från mödra- och barnavård, förskola, skola till föreningsliv och kyrka.

Det behövs mer resurser till det ideella civilsamhället för arbete med barnfrågor. Alla ideella krafter behövs för att stötta upp när det offentliga brister. Det finns ofta en lägre tröskel för att berätta om problem för ideella organisationer, som Frälsningsarmén, än för socialtjänsten. Ändå har många aktörer fått minskade anslag, när man i stället skulle behöva utöka arbetet.

Och vi måste alla gå till oss själva. Vilka barn möter jag i vardagen? Kan jag vara en viktig person för de här barnen? Skulle jag vara beredd att ingripa om de far illa? Hör man skrik i lägenheten måste man anmäla. Men det allra viktigaste är att ta kontakt med den som är utsatt, våga ställa frågan, visa att man finns där som granne eller personal i förskola och skola. Visa barnen att det finns någon som bryr sig. Att ha trygga personer i sin närhet som de kan ringa till om något händer är jätteviktigt, viktigare än fängelsestraff.

Våld måste anmälas och lagföras. Men även om du inte kan göra något åt våldet så kan du bidra till en liten förändring för de inblandade. Ibland kan det vara bra om någon annan anmäler, men även om den utsatta inte vill göra det är det värdefullt att finnas

”ATT

HA TRYGGA PERSONER I SIN NÄRHET SOM DE KAN RINGA TILL OM NÅGOT HÄNDER ÄR JÄTTEVIKTIGT, VIKTIGARE ÄN FÄNGELSESTRAFF.”

kvar som ett stöd. Ett stöd som kanske gör personen tillräckligt trygg för att kunna att anmäla senare.

Låt oss alla ta vår del av ansvaret för att skydda barn från att fara illa! g

foto: jonas nimmersjö

Anders Nordin, verksamhetschef, Frälsningsarmén Vårsol samtalscenter och stödboende.

”Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro.” Frälsningsarméns stora Scoutläger i fjol fick sitt namn efter Gamla Testamentets Psalm 23. Under några solvarma junidagar samlades 100 deltagare och ledare vid Bäckaby lägergård i de småländska skogarna.

Lägret bjöd på korvgrillning, knopar, knep och byggnationer. Att paddla kanot, åka zipline, bada och busa var också en del av äventyret. Tack vare att man fick bidrag från fonder, att alla deltagare tältade och lagade sin egen mat kunde blev lägerpriset endast 400 kronor per deltagare – alla ska kunna vara med och ingen lämnas utanför!

Som scout är man en god kamrat och tillsammans hjälps man åt. Här tar ledaren Hanna Karlsson hand om disken.

foto: teresia jansson

Gudstron – en självklarhet

Han har lunchat med Dr Denis Mukwege, observerat valfusk i Uzbekistan, blivit rånad i Kongo-Brazzaville och närvarat vid två dramatiska förlossningar. Med världsvida erfarenheter och orubblig gudstro är Claes Johan Alexandersson nu rådgivare vid Internationell Utveckling på Frälsningsarmén.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: TERESIA JANSSON OCH PRIVAT

Claes Johan Alexandersson minns sitt första intryck av Frälsningsarmén:

– Jag upplevde människorna som väldigt karismatiska när de bad och vittnade, men samtidigt var det ju så strikt med tanke på uniformerna. Det var en rolig kombination. Hur går det ihop liksom? undrade jag.

I augusti 2022 fick han en tjänst som Frälsningsarméns program- och projektrådgivare inom Internationell utveckling.

– Det känns väldigt meningsfullt. Det är ett superroligt arbete och en fin gemenskap. Att Frälsningsarmén är en internationell rörelse med självklara partners i andra länder är fantastiskt, säger han.

– Jag attraheras av blandningen av kulturer och sätt att uttrycka evangeliet på och det finns hela tiden en rörelse utåt från församlingen när det gäller mission, fortsätter han.

Claes Johan växte upp i västgötska Vara som enda barnet till föräldrar som var engagerade i Svenska Kyrkan. Själv deltog han i Missionsförbundets scouter och som tonåring spenderade han fredagskvällarna i kyrkan.

– Det var en väldigt skoj och viktig period i mitt liv och på ett församlingsläger under gymnasietiden bestämde jag mig för att jag trodde på detta, säger han.

Den tron har haft sin givna roll och har burit honom stadigt genom livet. – Jag är svensk och jag är man – det är inget jag ifrågasätter. Det är samma sak med min tro – den är en så integrerad del av mig. I många av de länder jag besökt är det konstigt att inte tro på någonting och jag känner mig mer nära det tänket, förklarar han.

Inom militärtjänstgöringen fick Claes Johan möjligheten att studera vid Sandö U-centrum. Den halvårslånga utbildningen innefattade bland annat franska språket, Afrikas historia, biståndsarbete och däckbyte på terrängbil. Vid 21 års ålder följde Claes Johan med Missionsförbundet till Kongo-Brazzaville där han stannade i två år. Han undervisade svenska barn, engagerade sig i den lokala kyrkans ungdomsarbete och studerade u-landskunskap. Största utmaningen under den perioden var avståndet till vänner och familj, anser han.

– Annars var de åren berikande och det

bästa var att få komma ut och lära sig bemöta en annan kultur och inse att världen är större. Det gjorde mig mer öppen och förstående för andras verklighet och jag lärde mig att inte vara så snabb med att dra slutsatser kring hur någonting är, förklarar Claes Johan.

På väg till en bäck där invånarna hämtar smutsigt vatten. Genom ett initiativ från Frälsningsarmén ska byn i Malawi förses med rent vatten.

Nyförälskad. Frun Gabriella träffade

Claes Johan i en kyrka på Södermalm.

Tillbaka i Sverige förkovrade han sig mer i u-landskunskap, statsvetenskap och franska och under fyra års tid var han med och utvecklade Missionsförbundets internationella arbete. Det innebar också en flytt till Stockholm där han, i Andreaskyrkan på Södermalm, träffade läkaren Gabriella.

– Vi var på samma plats i livet och hade liknande värderingar. Sen att hon är snygg, trevlig och fantastiskt gör ju sitt också, säger Claes Johan och skrattar.

De gifte sig och bosatte sig på Lidingö, där Gabriella är uppvuxen. Dottern Felicia och sonen Nathan såg snart dagens ljus men båda förlossningarna blev dramatiska och slutade med akuta kejsarsnitt. Claes Johan berättar om när han deltog i en gudstjänst i Uganda, där ett gift par berättade sin histo-

ria. Kvinnan hade haft två graviditeter med exakt samma komplikationer som Gabriella.

– Men de hade inga barn, de dog, medan vi hade våra två. Det fick mig att känna en enorm tacksamhet över att ha tillgång till svensk sjukvård och att det slutade så bra i vårt fall, säger Claes Johan.

Efter en tid fick han en tjänst på Svenska missionsrådet där han arbetade med organisationsutveckling. Paraplyorganisationen hanterar de biståndspengar som söks av anslutna trossamfund samt kristna bistånds-, och missionsorganisationer. En insikt han fått under åren är vikten av ett gott ledarskap, delaktighet och ansvarstagande.

– Ledare sätter stora avtryck i en organisation och ibland har jag känt att de tagit fel beslut för att de inte haft rätt kunskap. Det är farligt med för stor maktkoncentration och avsaknad av ifrågasättande av ledningen. Det är också viktigt att skapa förståelse och förklara varför det är nödvändigt att gå åt ett visst håll, säger Claes Johan.

I arbetet har det blivit många turer till Afrika och Östeuropa, bland annat till Malawi, Kongo och Kenya. Under sex år som anställd vid Läkarmissionen var Claes Johan bland annat handläggare för Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa som är specialiserat på gynekologiska rekonstruktioner hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Sjukhuset grundades av den välkände och prisbe-

Claes Johan spenderar gärna tid i skogen, särskilt under jaktsäsongen. Till höger: Med en selfie fångar dottern hela familjen Alexandersson på skidresa.

lönte läkaren Denis Mukwege. Claes Johan berättar om ett tillfälle när han var hemma hos honom på lunch och gästerna undrade om de kunde få se nobelpriset Mukwege nyligen fått.

– Då började han leta i någon låda bland en massa papper och annat, säger Claes Johan roat.

– Så som jag har lärt känna honom så har han alltid kvinnors välmående för ögonen och att bekämpa korruption och laglöshet är viktigt för honom. Han är lite: ”Ja, ni kan ge mig ett pris men se till att det blir fred i landet!” Det är oerhört klarsynt av honom, fortsätter han.

Claes Johan följer upp ett projekt i Malawi där Frälsningsarmén lär lokalbefolkningen hur de med hjälp av getter och kompostmaterial kan tillverka billig gödsel som ger dem bättre skördar.

Claes Johan har även, sedan år 2002, arbetat för Stockholms stad med det politiska valet. Nu ansvarar han för sex förtidsröstningslokaler och 32 valarbetare.

– Val är jätteviktiga och en central del av vår demokrati och det känns meningsfullt att få bidra till att de man möter får förtroende för systemet, förklarar han.

Också den erfarenheten har lett honom utomlands, då i rollen som valobservatör. Uppgiften består i att övervaka, göra en bedömning kring om saker och ting går rätt till, samt att delta i rösträkningen. Det har

personligt | claes johan alexandersson

Claes Johan brassar grillen i trädgården på Lidingö. Familjen bor i villan där frun Gabriella vuxit upp.

blivit sammanlagt sju missioner till Albanien, Nordmakedonien, Turkiet, Azerbajdzjan, Serbien och senast till Uzbekistan.

– Jag kände mig lite ledsen när jag var där för vi såg så mycket valfusk. Enligt rapporten från valdagen så var valdeltagandet 80 procent men vi såg nästan inga väljare i vallokalerna, säger Claes Johan.

Han tror i efterhand att han under sina resor förmodligen har varit i fler farliga situationer än han förstått där och då. Dock har han ”bara” blivit rånad en gång och det var när han bodde i Kongo första gången. Claes Johan menar på att man inte ”orkar” vara försiktig hela tiden om man vistas i ett land under lång tid.

År 2014 började han och barnen spela kornett och althorn i Musikkåren på Templet i Stockholm. Claes Johan är fortfarande en del av den och firar därför de flesta gudstjänsterna där. På hemmaplan väntar en ny era då dottern pluggar på KTH och sonen tar studenten och flyttar norröver för att gå bibelskola.

– Jag är så glad och tacksam över att det går så bra för barnen och att de har blivit fantastiska människor som klarar sig själva. Och jag är väldigt glad över att vara där jag är i livet just nu, avslutar Claes Johan. g

fakta

claes johan alexandersson

Ålder: 51 år.

Bor: I en villa på Lidingö.

Familj: Gift med Gabriella, son och dotter. Sysselsättning: Program- och projektrådgivare vid Internationell Utveckling på Frälsningsarmén. Valarbetare/observatör i Sverige och utomlands, God man åt en person.

Egenskaper (enligt barnen): Medkännande, snabbtänkt, engagerad, klok, händig. Intressen: Spela althorn, jaga – främst dovhjort, vistas på lantstället i Sörmland. Läste senast: ”Det finns annan frukt än apelsiner” av Jeanette Winterson. Församlingstillhörighet: Equmeniakyrkan på Lidingö, men firar oftast gudstjänst på kåren Templet.

Favoritbibelord: Alla! Läser just nu Bergspredikan tillsammans med bibleproject.com Ser upp till: Bo Rothstein, statsvetare och en av mina lärare. Han har modet att stå upp för det som är sant och vetenskapsförankrat och talar mycket om korruption och jämställdhet.

Skrattar åt: ”The Big Bang Theory”, Ricky Gervais och Robin Williams.

Sommar betyder storsatsning på aktiviteter för barn och unga inom Frälsningsarmén.

SSommarkul för alla barn

Varje sommar satsar Frälsningsarmén på aktiviteter för barn och unga. Allt ifrån nationella storläger till lokala satsningar på kårerna.

Målet är att alla barn oavsett livsomständigheter ska få en sommar att minnas för livet.

TEXT: KIKI BROMS FOTO: KIKI BROMS, TERESIA JANSSON, CARINA TYSKBO

kratt, gemenskap och svar på existentiella funderingar – det hoppas Frälsningsarméns tre barn- och ungdomskonsulenter att deltagarna ska få med sig hem från sommarens läger. Många av barnen som de möter kommer inte iväg på någon annan sommarutflykt, många känner också pressen att passa in och en stor oro över världsläget.

– Att få sprida glädje är jätteviktigt. Att barnen ska få skratta tillsammans med andra och känna att de får distans till saker som är jobbiga och till sig själv – det är psykisk hälsa, säger Alexandra Ougleva.

Ett annat viktigt mål är att barnen ska bli sedda och uppskattade, känna sig trygga och älskade.

– Många barn och unga blir vuxna väldigt snabbt. Vi vill att de ska få behålla glädjen, ha roligt och få vara barn, säger Elias Carlsson.

Årets nationella barnläger heter ”Skapad” och välkomnar åldrarna 7–12 år. Temat syftar på att varje barn är unikt skapat och har unika gåvor att själva ”skapa” med. Önskan är att barnen ska få hitta vad de är bra på och få hjälp att använda det för att välsigna an-

dra, oavsett vilket intresse det handlar om.

– Vi vill att det ska finnas plats i kyrkan att göra det som människor tycker om att göra. Lärjungarna hängde med Jesus, grillade vid stranden och hade gemenskap. Det barnen tycker är kul ska de kunna göra i vår kyrka också, säger Sara Högdahl.

På lägren finns även chans för unga att få utveckla sina ledarförmågor. Man lägger stor vikt vid att hjälpa ledarna att växa och hitta sin plats, i en tid då det kanske inte finns så många jämnåriga på kåren.

– På barnläger har vi ledarspår för dem som är för gamla för att vara lägerdeltagare. Det är viktigt att få förtroendet att vara ledare när man är ung. Jag blev tidigt hjälpledare på Frälsningsarmén i Nässjö och det har gett mig viktiga verktyg som jag fortfarande har användning av, säger Sara Högdahl.

Förhoppningen är att barnen och ungdomarna ska kunna fortsätta gemenskapen hemma på de lokala kårerna när sommaren är slut. Att de ska få känna tillhörighet och utrymme att använda sina gåvor på kåren och kanske en längtan och nyfikenhet på Gud.

– Jag vet själv hur mycket glädje och

trygghet som finns i Gud och hur viktigt läger var för mig när jag var liten, ett sätt att få känna sig påfylld. Det vill vi i teamet gärna förmedla vidare, säger Alexandra. g

Sommarens aktiviteter för barn och unga på landets

kårer

Kiruna

Samarbete med EFS och OASrörelsens Youngsters under Kiruna sommarfestival, 27–29 juni, med uppträdande på stadsscenen och aktiviteter för barn och unga på kåren.

Hällnäs

Haparanda

Midsommarfest den 21 juni. Helgkollo 29–30 juni.

Kristinehamn Kollo under 1–2 veckor.

Arvika

FFA (Fotball For All) utomhusträning och matcher i den lokala klubben, Jössefors FK. Två dagars utflykt till Linköping med bland annat en fotbollsmatch mot ett annat FFA-lag. Tre dagars workshop för unga ledare från FFA.

Trollhättan

Dagkollo på kåren under vecka 28 för barn 7–13 år, med olika utflykter och lek och skoj runt i närområdet runt Trollhättan.

Alingsås

Dagkollo för barn 7–12 år på sommarhemmet i Hjälmared den 17–19 juni samt en utflykt till Borås djurpark.

Hönö

Dagkollo, samlingar och utflykter vid olika tillfällen under under sommaren.

Göteborg

Stort 100-års kalas för barn på Frälsningsarmén i Hällnäs den 1 juni. Sommarläger för barn och ungdomar 8–10 augusti.

Sundsvall

Parklek en gång i veckan under maj och juni.

Uppsala

Sommarlovskul i Gränbyparken söndagarna 9 och 16 juni samt 18 augusti, med lekar, tävlingar och en liten andakt. Korv med bröd och glass utlovas till barnen och vuxna bjuds på kaffe eller te och en bulle. Utflykter till Furuviksparken med tågresa tur och retur och en heldag i parken där alla bjuds på mat.

Stockholm

Dagkollot Sommarkul i Husby veckorna 25–26 och 31–32. De första två veckorna för barn 9–12 år, och de andra två veckorna för ungdomar 13–15 år.

Nyköping

Centrumkåren: Dagsutflykter för

tonåringar under juli. Östra kåren: Satsningar i Bergsjön.

Dagkollo vid Ängstugan vecka 26.

Skövde: Kollo under 1–2 veckor.

Nässjö

Kollo 24–25 juni.

Familjeresa till Skara sommarland 26 juni. Scoutläger i Skuggebo.

Fokus på integration i Göteborg

CENTRUMKÅREN I GÖTEBORG satsar på dagsutflykter för tonåringar i juli. Det är en månad då barn som inte har råd att åka på utflykter annars kan känna sig särskilt utanför. Målet är att bidra till integration av tonåringar och hjälpa dem att etableras i Sverige.

– Vi vill minska risken för ensamhet och fattigdom som annars riskerar att bli en ingång till kriminalitet, säger Amir Moghadam, biträdande kårledare på Centrumkåren.

Amir Moghadam

Årets

Konfirmation

Utflykterna, som kommer att ske en till två gånger i veckan, går till muséer, bio, kulturhus, bad, Jump Yard samt till historiska platser runt Göteborg.

– Vi kommer att ha med kunniga vänner som kan mycket om den svenska kulturen och Göteborgsregionen för att guida oss, berättar Amir.

Även redan etablerade tonåringar kommer att följa med för att bidra till integration, och det bjuds på fika och lunch.

– Vi kämpar för att de vi möter ska få möjlighet att uppleva sådana glädjeämnen som hör barndomen och uppväxttiden till. Vi vill ge barn och ungdomar hopp! g

BARNLEDARMINNEN

Första gången jag var ledare kände jag mig osäker på om jag skulle få bra kontakt med barnen eller inte. En liten kille stack ut lite från gruppen men vi fick jättebra kontakt och jag fick hjälpa honom att känna sig trygg. När han skulle lämna lägret sprang han gråtande fram till mig och gav mig en kram. För mig som ny ledare var det stort att få betyda något för ett barn.

Jag minns en tjej som jag var konfirmationsledare för. Vi hade disco sista kvällen och hon berättade hur roligt hon hade haft och att hon aldrig hade vågat dansa framför andra tidigare. En annan konfirmand trodde aldrig att han skulle våga åka på konfaläger, men sa: ”Ert sätt att leda gjorde att jag vågade stanna kvar.” Att höra det från en 17-åring betydde jättemycket.

nationella läger

KONFA24 är en konfirmationsskola för barn som går i 8:an eller 9:an. Här finns möjligheten för ungdomar att djupdyka i kristen tro, uppleva vem Gud är, ställa svåra frågor, utmanas i sin världsbild och få vänner för livet. En konfaförträff med övernattning ingår i program- met, liksom ett antal digitala undervisningspass och en avslutande hel vecka på Ågesta folkhögskola, kantad av roliga aktiviteter, kreativitet och utmaningar! Under hösten bjuds deltagarna in till en stor återträff.

Ungdomslägret Summercamp I år kommer Frälsningsarméns läger för tonåringar att hållas på Torpkonferensen under midsommarveckan. Deltagarna bor på områdets camping i tält och Sum- mercamp kommer i huvudsak följa det program som erbjuds på Torpkonferensen för unga: häng i tonårstältet, kvällsmöten i ladan, spännande seminarier, konserter, pulshöjande aktiviteter och en och annan glass i solen.

Barnlägret Skapad Årets nationella barnläger ”Skapad”, är ett läger för åldrarna 7–12 år. Fokus ligger på att vi är unikt skapade, kan skapa själva och ge vidare våra gåvor och intressen till andra.

Lägret, som även vill utveckla ledarna till växt och stöd, äger rum på Hjälmargården i Örebro, den 7–11 augusti.

Frälsningsarméns barn- och ungdomskonsulenters bästa minnen!

Efter ett läger där jag berättat att min mamma hade bröstcancer kom ett barn, som hade liknande erfarenheter, fram till mig bara för att säga att jag inte är ensam. Jag tyckte bara det var så fint.

Första dagen på ett sommarkollo pratade jag med en tjej och tänkte att hon hade så vackra ögon. Så jag sa det bara till henne. Hon blev lite ställd och sa: ”Jag hatar mina ögon!”

Tydligen var det någon som hade sagt det till henne och jag fick vara med och vända de tankarna. Att få bryta negativa tankar som ungdomarna har om sig själva, det lever jag länge på!

Jennie Gallardo

Alexandra Ougleva

Elias Carlsson

Sara Högdahl

Global kamp mot människohandel

Frälsningsarmén i Sverige har länge arbete mot människohandel och arbetskraftsexploatering. I det arbetet har man ett mycket gott renommé hos olika myndigheter. Hur bedrivs då arbetet i Polen, Grekland och på den afrikanska kontinenten? Våra representanter på plats ger en inblick.

TEXT: JONAS NIMMERSJÖ BILDER: JONAS NIMMERSJÖ, OLEG SAMOLIENKO

På den afrikanska kontinenten beräknas drygt 9 miljoner män, kvinnor och barn vara utsatta för modernt slaveri och människohandel, enligt ”Africa – Global Slavery Index 2023”. Bakom siffrorna finns faktorer som politisk instabilitet, fattigdom, effekterna av covid-19-pandemin, konflikter, klimatförändringarna, med mera.

– Tvångsarbete och tvångsäktenskap är några av de dominerande formerna av exploatering i Afrika, berättar Anne Makumi, som arbetar för Frälsningsarméns Afrikazon.

Andra inkluderar online-bedrägeri, påtvingat tiggeri och kriminalitet, organskörd och sexuellt utnyttjande. De som anses vara

mest utsatta är barn och vuxna som migrerar till storstäder för jobb och utbildningsmöjligheter.

Frälsningsarmén är för närvarande aktiv i 17 länder på den afrikanska kontineneten och bedriver i samtliga dessa ett aktivt arbete mot modernt slaveri och människohandel. – Vi försöker hantera frågan genom att utifrån varje territoriums kapacitet och resurser implementera den internationella Frälsningsarméns strategi, förklarar Anne Makumi.

Strategin hon talar om kallas populärt för ”Fight for Freedom” och tar avstamp i åtta punkter som alla börjar på P. ”Prevention” (förebyggande) och ”Prayer” (bön) är obligatoriska delar för alla territorier i Afrikazonen i arbetet.

– Vissa territorier har dessutom initierat ytterligare aktiviteter för att stödja offer för människohandel och för att involvera alla salvationister att efter bästa förmåga bidra till kampen, framhåller Anne Makumi.

En viktig del i strukturen för samordning av arbetet på den afrikanska kontinenten är att Frälsningsarmén inom respektive territorium utsett nationella kontaktpersoner. Dessa

får genomgå en speciell utbildning kring begreppet människohandel och strategin ”Fight for freedom”, liksom kring frågor och problem som förknippas med återvändande och återanpassning, traumainriktad vård och så vidare.

Afrikazonen driver också en plattform för lärande och inspiration som fyra gånger per år samlar de nationella kontaktpersonerna till gemensamma träffar.

– Samarbetet över nationsgränserna är viktigt eftersom människohandel inte känner några gränser, förklarar Anne Makumi. Samarbete sker även med Frälsningsarmén i andra delar av världen och med externa organisationer. Hittills har det fungerat bra – man lär av varandras arbete. Att hjälpas åt underlättar också för återvändande och återanpassning över gränserna.

– Ingen organisation är ensam kapabel att agera mot den enorma dynamiken hos brottsligheten inom modernt slaveri och människohandel, säger Anne Makumi med emfas.

Hon pekar på att kampen kräver en mängd olika färdigheter och expertis, ekonomiska

såväl som fysiska resurser, samt anpassning till olika länders lagar och policies.

– Vi samarbetar till exempel med andra icke-statliga organisationer och med statliga institutioner på både zonnivå och i de olika territorierna. Det handlar om aktörer som polisen, skolor, socialinstitutioner, företag, andra religiösa institutioner, avdelningar för bekämpning av människohandel, förklarar Anne Makumi.

Trots ojämna odds har flera offer för människohandel i Afrika kunnat remitteras till Afrikazonens byrå, för återvändande och återanpassning till sina ursprungsländer på den afrikanska kontinenten.

– Vi har även hanterat ärende som rör återvändande till länder utanför Afrika, berättar Anne Makumi.

Hon framhåller att de som fått hjälp att återvända hem i själva verket är fler, eftersom inte alla fall remitteras via Afrikazonen på Frälsningsarméns internationella högkvarteret. En del offer slussas i stället direkt till de nationella kontaktpersonerna inom respektive territorium. g

fakta fight for freedom

PRAYER (BÖN)

Vi tror att bön är ett grundläggande och kraftfullt verktyg när vi kämpar mot modernt slaveri och människohandel.

PREVENTION (FÖREBYGGANDE)

Att öka medvetenheten och ta itu med de grundläggande orsakerna till modernt slaveri och människohandel är en viktig faktor för att minska sårbarheten.

PROTECTION (SKYDD)

Frälsningsarmén har en holistisk syn på hälsa och försöker gå bredvid och tjäna överlevande när de återfår sin fysiska, mentala, känslomässiga, relationella och andliga hälsa.

PROSECUTION (ÅTAL)

Vi stödjer överlevande genom rättsliga förfaranden, möjliggör lagföring av förövare och arbetar med förövare för att återställa en relation med Gud och samhället.

PARTNERSHIPS (PARTNERSKAP)

Frälsningsarmén kan inte göra det ensam. Vi måste vara redo att samarbeta och nätverka med andra för att nå vårt mål.

POLICY (RIKTLINJER)

Vi kommer att skapa interna riktlinjer och förespråka externa riktlinjer som minskar modernt slaveri och människohandel och dess efterfrågan.

PARTICIPATION (DELTAGANDE)

Varje kår är en resurs i denna strid. Vi betjänar ofta individer i marginaliserade grupper som inga andra når.

PROOF (BEVIS)

Att vår respons, genomsyrad av evidens- baserad praxis, bygger på och bidrar till forskningen.

Workshops och seminarier på skolor är viktiga delar av det preventiva arbetetet mot människohandel, enligt Oleg Samolienko.

Dubbel problematik i Polen – utsatta även bland de egna

– POLEN ÄR GRÄNSEN till Europeiska unionen och är därigenom en av huvuddestinationerna för personer från Östeuropa och Asien som är utsatta för människohandel.

Den som slår fast detta är Oleg Samoilenko, kårledare för Frälsningsarmén i Warszawa. Och det finns fog för hans uttalande.

Förra året registrerades i officiell statistik

Med fotoutställningar på platser där folk rör sig vill man

4 500 nya offer i Polen, främst personer från Ukraina.

Samtidigt faller också många polacker offer för människohandel eller olika former av exploatering i främst Storbritannien och de skandinaviska länderna.

För Oleg Samolienko är det viktigt att kampen sker samordnat, där olika instanser arbetar tillsammans som team. På nationell nivå samarbetar Frälsningsarmén i Polen till exempel med polis, gränspolis och olika internationella organisationer, däribland FN-organet International Organization for Migration och La Strada.

– Vi är också en del av den statliga Anti Human Trafficking-styrelsen som träffas två gånger per år för att diskutera vad vi tillsammans kan göra, upplyser han.

På lokal nivå ger Frälsningsarmén i Polen gratis rådgivning till utsatta personer. Möten ordnas med såväl advokater som med människor och organisationer som kan ge

hjälp att hitta ett lagligt och säkert jobb. Samtidigt är det också viktigt att polacker som befinner sig utomlands vet att Frälsningsarmén finns och är redo att hjälpa till, menar Oleg Samolienko.

– Vi har ofta kontakt med Frälsningsarmén i Storbritannien, där de flesta utlandspolacker finns. Ibland samarbetar vi också med Frälsningsarmén i andra länder när personer från Polen behöver hjälp, eftersom det annars är svårt för oss att nå fram med nödvändigt stöd.

En viktig del av kampen mot människohandel och arbetskraftsexploatering handlar om preventivt arbete. Frälsningsarmén i Polen håller bland annat workshops och seminarier i skolor och på universitet samt undervisar socialarbetare och lärare. Man bedriver också opinionsarbete riktat till en bredare publik, till exempel fotoutställningar i shoppingområden, allt för att öka medvetenheten hos allmänheten om problemen. g

öka medvetenheten om prob lemen.

Rött ljus blir grönt i Aten

I ATENS RED LIGHT-OMRÅDE Omonia arbetar Frälsningsarmén med drygt 100 kvinnor som utsatts för sexuell exploatering och människohandel, och deras barn. Kvinnorna kommer från Grekland, Balkan, Östeuropa, Ryssland, Mellanöstern, Afrika och Sydamerika, och flera av dem är i drogmissbruk och hemlöshet. Genom det så kallade Green Light-projektet erbjuder Frälsningsarmén akut skydd och stöd för en omstart. Det grekiska projektet fokuserar just nu på fem av de åtta punkterna inom Frälsningsarméns strategi mot människohandel – Prevention, Protection, Participation, Partnerships och Prayer (förebyggande, skydd, delaktighet, partnerskap och bön).

Green Light-projektet drivs av ett litet, men brinnande team med Rebecca Mistow i spetsen. Det inkluderar både uppsökande verksamhet och ett drop in-center.

– Vi arbetar intensivt förebyggande av sexuellt utnyttjande och människohan-

världen | kampen mot människohandel

Många trådar löper samman vid Omonia-torget i Aten, där den gamla byggnad som en gång hyste Hotel Excelsior utgör ett väkänt landmärke.

del samt med helande till kropp och själ för personer i deras olika livssituationer, samt vägledning för att gradvis kunna integreras i samhället. Arbetet som sker både i grupp och på individnivå har börjat forma en ny kultur i Omonia, berättar teamledare Rebecca.

Frälsningsarmén har inom projektet bildat nära partnerskap med offentliga och icke-statliga organisationer inom hälsovård, juridik, rehabilitering, skyddade boenden, ekonomi, socialvård, utbildning och sysselsättning.

– En viktig del av arbetet handlar om att hjälpa de drabbade att komma ut i arbetslivet. Vi har knutit kontakter med flera aktörer inom utbildning och social vägledning samt med potentiella arbetsgivare, säger Rebecca.

På centret ges också praktisk hjälp, såsom utdelning av måltider, matkassar, personliga hygienpaket och kläder. g

Eva Gustin

Både far och son är glada över att ha fått tron med sig från barnsben.

Generationer av tro

Far och son Markus och Ludwig Kihlagård delar både tron och erfarenheten av att ha sina föräldrar som förebilder – även om livet som officersfamilj ibland varit annorlunda.

”Det fanns stunder jag kände att jag fick dela mina föräldrar med hela kåren”, säger Ludwig.

TEXT: KIKI BROMS FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

Hur kom du till tro?

MARKUS: Tron har alltid varit naturlig för mig eftersom jag är uppväxt inom Frälsningsarmén med föräldrar som var officerare. När jag var sex år gammal upplevde jag starkt Jesus närvaro på en gudstjänst. Sedan dess har Gud varit självklar för mig och jag var väldigt engagerad i kyrkan under min uppväxt. I övre tonåren upplevde jag den Helige Ande och då tog tron ny fart.

LUDWIG: Eftersom mina föräldrar är officerare så har det aldrig varit konstigt för mig att tro på Gud men det var först i gymnasiet som jag själv kände den Helige Andes närvaro och sedan dess har jag aldrig tvivlat.

Hur får din tro näring?

LUDWIG: Det viktigaste för mig är min hemgrupp. Där får jag träffa andra killar i min ålder som är på samma ställe i livet. Vi kan prata om hur tron påverkar oss i vardagen och be för varandra.

MARKUS: Genom bibelläsning och bön. Det är viktigt att inte bara göra det för att jag ska predika utan för att själv bli påfylld. Jag ber ofta korta böner under dagen i allt vad jag gör. Hemgruppen är viktigt för mig också, där vi tillsammans får använda våra gåvor och komma i funktion.

Hur var det att vara officersfamilj?

MARKUS: Samtidigt som barnen var små byggde vi upp kåren i Halmstad så det var

en väldigt hektisk tid. Vi har haft mycket stöd från min mamma som ofta var hos oss. Det fungerade väldigt bra. När barnen var små var de alltid med oss på kåren, men när de blev äldre hände det att de inte alltid ville. Det var heller aldrig något tvång. Som barnfamilj tror jag även att det är viktigt att allt inte behöver vara så perfekt. Vi såg också alltid till att vi åkte bort på semester. Då kunde vi vara helt bortkopplade från allt och lediga med bara familjen.

LUDWIG: Mina föräldrar jobbade mycket och var väldigt ofta tillgängliga för andra, till och med på julafton. Ibland kändes som att jag fick dela mina föräldrar med hela kåren, men jag har bara bra minnen av min uppväxt. Jag har fått stå ut med att många interna saker dragits i en predikan av mina föräldrar men jag har inga problem med det. Nu när jag flyttat tillbaka till Halmstad är det bara roligt att höra andras minnen från när jag var liten.

Vad är det viktigaste som du fått med dig från dina föräldrar?

MARKUS: Min mamma är mitt största andliga föredöme. Hon har alltid haft en väldigt stark tro på Gud och vad han kan göra. Hon är också nytänkande, fastnar inte i gamla tider utan ser mer på vem Gud är. Hon vill alltid framåt med allt. Nu senast såg jag att hon hade markerat sig som intresserad på Facebook av att delta på en ungdomskonferens.

LUDWIG: Att se det konstanta arbetet som officersrollen bär med sig, på gott och ont. Man är aldrig helt ledig men den hängivenheten att alltid finnas till för människor fick mig att förstå att det måste vara drivet av något högre än att det bara är kul. Mitt behov av mammas och pappas närvaro gick i vågor, men jag och min bror hade väldigt tur att vår farmor var hos oss väldigt mycket. Det gjorde att vardagen gick ihop.

Vad är jobbigast eller svårast med att vara troende kristen?

LUDWIG: Att förstå varför vissa jobbiga saker får hända. När jag var 11 år gammal gick en av mina bästa vänner bort, det kändes så orättvist att det skulle drabba honom. Det har hängt med mig hela livet men min tro var det som ändå gjorde att jag kunde gå vidare med vetskapen om att han har det bättre nu.

MARKUS: Jag tycker inte att det är svårt att tro utan ganska naturligt. Det som kan vara svårt är att leva i efterföljelse och i den kallelsen som Gud lagt ner. I perioder i livet är det mycket annat som kan dra åt andra håll och kännas viktigare.

Vad är det bästa med tron?

LUDWIG: Hur mycket lättare den gör vardagen. Det finns ingenting som är för jobbigt, även om det absolut kan finnas väldigt jobbiga perioder – men man är aldrig ensam i det.

Ludwig frågar Markus: Hur har det påverkat din tro att ha barn?

Som lite äldre är det lätt att man nästan stagnerar och tappar den ungdomliga ivern. Så när du till exempel kommer hem från en ungdomskonferens och delar med dig av vad Gud gör, blir vi som föräldrar också inspirerade. Genom åren har jag lärt mig mycket genom er ärlighet – ni ställer många frågor och säger vad ni tycker om till exempel kyrkan.

MARKUS: Den här oljeflaskan från Israel är ett kännetecken för mig på den Helige Ande och smörjelsen. Det är viktigt för mig att Hjälparen alltid finns närvarande. Han är den som är rådgivaren, som förklarar, alltid pekar på Jesus och gör under och tecken. Oljeflaskan brukar stå på en hylla hemma och ibland har jag den i väskan för att kunna använda den. Jag har varit med om att få se helanden och att människor förvandlats totalt. Det finns en sådan kraft när vi räknar med Gud och lever i smörjelsen.

MARKUS: Det är en väldig trygghet att veta att man inte är själv. Det finns någon som lovat att alltid vara där. Om jag inte hade haft den tron hade det varit jobbigt att se allt som händer runt om i världen.

Har din tro prövats?

MARKUS: Prövats har den gjort, men jag har aldrig känt att jag inte tror. Men det finns ju saker i Bibeln som kan vara svåra att förstå.

LUDWIG: När min mormor och morfar blev sjuka så bad vi mycket för dem, men de blev inte friska utan dog ändå. Då hade jag kanske kunnat börja tvivla. Men jag hade redan varit med om att min bästa polare hade gått bort, och bearbetat det. Så jag landade i att om Gud inte finns och jag inte har en tro –

vad är då poängen med allt? När man kommit till den punkten vacklar man inte.

Vad hoppas du ska hända med din tro om tio år?

LUDWIG: Jag hoppas på att inte stagnera, att få känna mig ivrig och förväntansfull hela tiden. Inte hamna i en position där jag blir bekväm och allt bara rullar på. Jag hoppas också att jag fortfarande har viljan att få dela med mig av min tro. Eftersom jag börjat som tonårsledare är det viktigt att hålla mig levande och aktuell. Jag vill känna till de senaste trenderna och på vilket sätt kan jag dela tron med unga, och vad de behöver i sina liv för att må bra.

MARKUS: Min önskan är att hela tiden vara

Markus frågar Ludwig: Hur ska folk i min ålder i Frälsningsarmén tänka för att engagera unga vuxna?

Jag tror på att göra saker för unga vuxna tillsammans med andra församlingar. Nyligen hade vi en träff för unga vuxna i Halmstad där 75 unga dök upp. Sedan tror jag också på att bli tilldelad en hemgrupp direkt när man kommit ur tonårsgruppen. Det är en tid då man annars har svårt att hitta sin tillhörighet.

När man är ung finns tydliga grupper man kan vara med i men sedan helt plötsligt blir man utelämnad – för många är den vanliga gudstjänsten ett för stort steg. Så ekumeniska unga vuxna-samlingar och hemgruppsfokus tror jag på.

på tå för Guds Ande så att jag inte stagnerar och drar mig tillbaka. Jag vill dela den barnsliga förtröstan på Gud, fokusera på Jesus och kärnuppdraget och inte fastna på saker runtomkring.

Kan man tröttna på kyrkan?

MARKUS: Jag funderar mycket på kyrkan. Ibland tappar jag tron på den fast jag jobbat där i alla år. Vi fastnar mycket i gamla saker. När jag växte upp var det mycket gamla former, gamla sånger. Jag har alltid varit pionjär och vill nå längre, bredare, nå nya. Det är en drivkraft som ibland kan vara jobbig.

LUDWIG: Jag gillar inte när man fastnar och går på gudstjänst för att det är rutin, när man blir söndagskristen, då kan jag bli trött.

Det är sådant som gjort att jag i perioder inte gått till kyrkan, när det inte känts levande. Men nu är jag väldigt aktiv i Frälsningsarmén i Halmstad. Jag vill gå på allt och schemalägger semestern så jag hinner med alla konferenser.

Vem är Jesus för dig?

MARKUS: Min bästa nära vän som jag kan prata med, relation är det allt handlar om.

LUDWIG: Jag håller med. Det finns liksom inga felaktiga sätt att prata med Jesus och dessutom vet han vet allt, inget är hemligt. Så fort man förstår det blir allt mycket lättare. g

LUDWIG: När jag växte upp var fotbollen verkligen allt för mig. Jag fick den här fotbollsbibeln när jag var ganska liten. Det är Nya testamentet blandat med berättelser om professionella spelare och deras relation med Gud, deras tro och vad den har betytt. Boken var viktig för mig som ung fotbollskille som trodde att jag skulle lyckas slå igenom. Jag fick se att många av dem jag såg upp till hade samma tro som jag själv.

Välkommen till Frälsningsarmén på Torp, 17–23 juni

Torp är en fantastisk möjlighet att möta människor som vill följa Jesus och som längtar efter att fler i vårt land ska få lära känna honom.

Ta del av seminarier, samtal och gudstjänster! Nätverka med andra kristna och fyll på med tro och inspiration! Var i Guds närvaro, njut av naturen och dela gemenskapen! Vi ses väl?

Frälsningsarmén har ett eget tält och program.

Mer information: fralsningsarmen.se/torp

Ett förvandlat liv

Hur får vi ett förvandlat liv? Hur går vi från mörker till ljus? Svaret finns hos Jesus. Han är vägen, sanningen och livet. I honom finns livets mening, kärlek, frid och en framtid.

I Bibeln kan vi läsa om den förlorade sonen, som reste från sin far för ett liv i sus och dus. Han upptäckte till slut vad han saknade – kärlek och omsorg från sin far. Han vände tillbaka och fadern sprang honom till mötes. Han blev inte bara förlåten och välkomnad hem utan fadern ordnade en fest för sonen som gått från död till liv. Ett förvandlat liv.

Jag brukar gå i skogen med mina vänner som alla har hundar. Vi går samma slinga varje gång, en härlig, öppen stig. En dag hade kommunen huggit ner alla träd och det låg grenar och skräp på vår stig. Vi kom inte fram och alla var upprörda. När vi såg på eländet var det lockande att gå en annan väg. Då sa en kvinna i gänget ”Vi plockar bort en pinne i taget, vi börjar i dag. Varje gång vi går förbi här så rensar vi bort några grenar var och snart är stigen framme igen”. Vi gjorde så och innan sommaren var slut så kunde vi njuta av vår fina stig igen.

LÅT DITT TESTAMENTE FÖRVANDLA LIV

Barnen är samhällets framtid, men i Sverige lever fler än 400 000 av dem i ekonomisk utsatthet. Därför arbetar vi på Frälsningsarmén för att lyfta barn och familjer upp ur fattigdom, och på så sätt bygga en ljusare framtid. Genom att inkludera Frälsningsarmén i ditt testamente hjälper du oss i detta viktiga arbete, och skapar en bestående förändring.

Så kan det också vara i våra liv. Problem, konflikter, arbete, allt hopar sig som ett berg framför oss, vi vet inte vilken väg vi ska ta för att reda ut alltihop. Det är bara en röra och vi kanske vill ta en annan, lätt väg genom situationen.

Men Jesus han säger att han är Vägen. Han vill att vi med hans hjälp ska ta oss igenom våra problem och frågor. Följ mig, säger Jesus. Håll er på min väg, den smala vägen.

När vi går i Guds kraft och uthållighet, med Jesus kärlek och förlåtelse, och tar tag i problem och relationer innan de går sönder – då sker något i oss. Vår tro växer och de berg av omständigheter som vi sett som hinder, blir spännande utmaningar. Människorna runt omkring ser en förvandling i oss. En förvandling som fortplantar sig som vågor i vårt närområde. Vi når ut med Jesus kärlek genom att vara i hans kärlek.

Innan jag tog emot Jesus som Herre i mitt liv tvivlade jag på att jag skulle klara av alla krav som måste uppfyllas för att bli frälst. Så fel jag hade! När jag i stället kapitulerade och gav mitt liv till Jesus, med mina fel och brister, förvandlade han mig inifrån och ut. Jag själv såg bara hindren framför mig, men Jesus såg möjligheterna.

Ordspråksboken 3:5-6 SFB98: ”Förtrösta på HERREN av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd. Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna.”

När vi förtröstar på Herren, litar på att han vet vilka vi är och har en plan för oss; när vi släpper vår egen kontroll och lägger ner våra liv vid korset – då kan vi gå i Guds kraft och auktoritet. Livet blir aldrig som förut igen, det blir helt förvandlat.

Anita Allandotter Kårledare, Frälsningsarmén i Kiruna

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.  Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Ledardagar på Templet

LEDARDAGARNA på Templets kår i Stockholm den 19–21 mars samlade 160 deltagare från hela landet, till uppskattad påfyllning och gemenskap. Temat var “Som Fadern har sänt mig sänder jag er” med föredrag om bland annat Frälsningsarméns sociala arbete utifrån vår teologi, Alpha och människohandel, varvat med lovsång, personliga vittnesbörd och bön. Under tisdagskväl-

Herre Jesus,

len bjöd Vasa gospel in till bejublad allsång och nästa dags fokusgrupper gav fördjupning för de olika ledarrollerna inom Frälsningsarmén.

– De här dagarna har gett mig inspiration, uppmuntran och undervisning. Det har varit otroligt givande! sade Pernilla Ålöv, familjekonsulent från Frälsningsarmén i Eksjö. g

Du är vinstocken och vi är grenarna, står det i ditt ord. I sommar vill vi, unga och äldre, fortsätta växa och bära frukt.

Gud, vi sträcker oss mot dig. Om solen själv skulle slockna är du vårt sanna ljus, vårt liv.

Amen

Befordrade till härligheten

Bi B elordet

Vänj den unge vid den väg han ska vandra, så viker han inte av från den när han blir gammal.

Ordspråksboken 22:6 (Svenska Folkbibeln 2015)

Kommentar: Goda vanor är väl något vi alla strävar efter att få och sedan behålla? För att något ska bli en vana krävs att vi gör samma sak om och om igen. På det viset får vi en rutin som blir en självklarhet i livet. Ibland verkar det dock som att de dåliga vanorna har lättare att fastna än de goda. En god vana för oss är att lära känna Gud. Det gör vi till exempel genom att be, läsa Bibeln och gå till kyrkan. Skapas vanan när vi är barn blir det en självklarhet att fortsätta lära känna Gud genom hela livet. Det ger trygghet och stabilitet, också när livet tar vändningar som vi inte helt har kontroll över. Må Gud välsigna alla våra barn och unga!

Henrik Bååth, Frälsningsofficer

Frälsningsbön

Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.)

Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

Örnulf Rudolfsen, Vilhlemina Margareta Liem, Nyköping

Posttidning B

Stridsropet Box 5090

10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

VI GÖR SOMMAREN MINDRE ENSAM

Sommarlovet borde vara en tid för lek och äventyr, men för barn i fattigdom är det istället en tid av ensamhet. Därför ordnar Frälsningsarmén kollon, dagläger och utflykter där barn får chansen att skapa minnen tillsammans med nya vänner. Gör skillnad i dag och bidra till att ge varje barn en sommar att minnas.