Humor i Bibeln Anette Andersson

Humor i Bibeln ?

Bibeln är inte bara en bok utan en samling av skrifter eller böcker i en och samma bok. Ordet bibel härrör från grekiskans (och latinets) bíblia, som betyder just böcker. Bibeln är grunden för vår tro där Jesus Kristus är i centrum och vägen till försoning mellan Gud och människa. Att läsa bibeln hjälper oss att förstå och tolka det som finns runtomkring oss, såsom vår kultur, vår etik och vår tro. Hur är det då med bibeln och humor? Teologen Ola Sigurdson hävdar att humor behöver tas på större allvar. Humor handlar om vad det innebär att vara människa och att relatera till andra människor och Gud - en ofta förbisedd, men för många en viktig dimension. Går det då att i dag uppfatta något som är roligt i bibeltexter skrivna under det första århundradet eller tidigare? Det beror dels på översättningen och dels på sammanhanget, svarar Ola Sigurdson. – Vi måste göra det med de medel som står till buds idag. Det är en tolkningsakt. Det går inte att återskapa det som var det ursprungliga, att återskapa hur roligt någonting var på 100-talet. Däremot kan man fundera på hur vi gestaltar detta i dag, utvecklar Sigurdsson. Ola Sigurdsson är professor i teologi vid Göteborgs universitet. Han har ägnat flera år åt ämnet humor kopplat till teologi. En del av humorn i bibeln, uppger Sigurdsson, är att högt stående personer rasar nedåt medan personer med låg social status, som möjligen anses som misslyckade, höjs upp. Men vi behöver också ha i åtanke att humor ändras över tid när sammanhanget runtomkring förändras, menar Ola Sigurdson. Han ger exempel på Abraham som antihjälten vilken ständigt misslyckas med att lura Farao att Sara inte är hans fru, men som ändå blir stamfader för det judiska folket. Liksom lärjungarna som misslyckas med att inse vem Jesus egentligen är ju längre berättelsen fortskrider. (Kyrkans Tidning 17 december 2017) I 1 Mosebok kapitel 17-18 samt 21 berättas det om när Abraham och hans fru Sara blev föräldrar vid väldigt hög ålder. Sara 90 år och Abraham 100 år. Det verkade underligt och därför sade Sara: ”Gud har gjort mig till åtlöje. Var och en som får höra detta skall le mot mig” (1 Mos 21:6). Hon syftade då förstås på att bli förälder så sent i livet kunde generera i hån från andra runtomkring. Sonen fick därmed också namnet Isak, som hör ihop med verbet skratta och le. Namnet Isak är hebreiskt och betyder ordagrant han ler. Bibelns böcker innehåller sekvenser vilka kan tolkas som ironi. I Johannesevangeliet skildras hur Jesu blivande lärjunge Natanael var skeptisk till Filippos entusiasm inför Jesus som han identifierade som Messias. Natanael undrar ironiskt: ”Kan det komma något gott från Nasaret?” (Joh 1:46). Filippos svarade honom diplomatiskt att han ska följa med och se själv, om han misstror. Bakgrunden var att Jesus föddes i Betlehem, men växte upp i Nasaret i Galileen som var en illa ansedd stad. Egentligen var det ett gott recept mot främlingsfientlighet och avoghet att svara: ”Följ med och se!”. För när vi tillsammans delar strapatser och vyer efter vägen, när samtal och liv vävs ihop i förståelse och förundran, så skapas något gemensamt som är starkt nog att bygga ett bra samhälle av. Toleransen ökar när relationer skapas. Det gör att avståndet mellan vi och dem krymper, vilket jag själv noterat väldigt tydligt genom åren i mitt arbete som diakon. Ett annat exempel i Nya testamentet som jag vill nämna är bibelstället Matt. 22:17-21 (jmf även med Markus 12:13-17) där Jesus råder oss att betala skatt. Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?” Jesus märkte deras onda avsikt och sade: ”Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.” De räckte honom en denar, och han frågade: ”Vems bild och namn är det här?” – ”Kejsarens”, svarade de. Då sade han till dem: ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” Detta bibelställe påminner lite om en skämtsam detalj i slutklämmen av Hasse & Tages sketch ”Notan”, när någon undrar vems en viss slant är, och svaret blir: Det är din peng, för det står Gustav på den! Kanske var Hasse & Tage inspirerade av det bibelstället? Här är för övrigt några vitsar med anknytning till bibeln: Bra vid halt väglag – Vilken bok i Bibeln tror du är bäst vid halt väglag? – Psaltaren. Hårda bud – Vet du vad Mose sade när han tappade stentavlorna på fötterna? – Det här var hårda bud! Stad i Europa? – Vet du vilken stad i Europa som påminner om Jona i valfiskens buk? – Nej. – Bukarest!

Predikan och humor?

Vetenskapen om predikokonsten kallas homiletik. Tanken med en predikan, eller en betraktelse om man så vill, i gudstjänsten eller i andakten är att den ska vara en brygga mellan bibeltexterna och våra liv som vi kan relatera till. En predikan behöver ha djup och inlevelse för att beröra. Det bidrar till att vi lättare kan känna igen oss i det som sägs. I bibeln kan vi läsa om att Kristus är en skicklig kommunikatör. Hans undervisning är en inkluderande dialog med de som lyssnar. Jesus tog alltid utgångspunkt i något som lyssnarna hade erfarenhet av och ofta då med en inledande fråga eller något problem som han visste att människor bar på. Jesus använder sig av flertalet liknelser och via symboler, som för det mesta var begripliga för hans åhörare. Ibland förstod inte lärjungarna, men då förklarade Jesus för dem sedan. Det gäller samma sak för en predikant idag, tänker jag. Att sträva efter att balansera predikandet till att bli både dialog och undervisning präglad av ett ömsesidigt utgivande och emottagande som är inkluderande. Predikantens uppgift är således att, med sin teologiska kunskap, utlägga och förklara texten på ett sådant sätt att vi i församlingen som lyssnar, förstår vad texten kan säga oss som människor idag. I boken Konsten att tala så att folk vill lyssna refererar prästen och retorikern Klas Lindberg till ett ordspråk han lärt sig av sin mormor: ”Den som vunnit människors hjärtan får en lättare uppgift med att övertyga deras huvuden”. Lindberg lyfter fram betydelsen av humor i predikandet. Han menar att humor kan beröra och lära oss något. Humor kan skapa närhet, samhörighet och en positiv inställning till den som talar. Jag tror absolut att man kan använda humor i en predikan, kanske som ett sätt att öppna upp människors hjärtan, som mormodern menade. Men jag tror inte man som predikant ska försöka göra sig rolig, eftersom humor som tidigare sagts är situationsbundet och i en predikan kanske man inte förväntar sig humor på samma sätt som vid andra tillfällen, som exempel ståuppkomik. En del människor tycker inte heller att det passar sig att skratta i kyrkan. Sammanfattningsvis så finns det två ”problem” med humor i en predikan som jag ser det. En predikant talar med/till oftast flertalet människor som man troligen inte vet vilka referensramar de har. En del är vana kyrkobesökare, vissa är det inte och alla har olika erfarenheter förstås. Det andra är hur pass förväntat det humoristiska är. Enligt min egen lärdom i sammanhanget är när något upplevs som roligt; ett stilla leende eller några som rentav skrattar, är när det humoristiska kommer som en oväntad händelse, även för en själv. Det kan vara en anekdot som passar in i det aktuella temat som plötsligt blir rolig i just det sammanhanget. Att få skratta mitt i allvaret kan vara en slags ventil också. Jag tänker exempelvis på griftetal under en begravning där människor har sorg. Då kan det vara skönt att få skratta till ibland, just när prästen berättar om något roligt som den döde gjorde eller var med om och som de anhöriga kan relatera till. På samma sätt gäller i leva vidare grupper, där både gråt och skratt får finnas med. Det är naturligt, eftersom så är livet för oss alla. ”Man åker jojo mellan skratt och gråt i en stenhård bister verklighet, ja då behöver man en glader spaderlåt ” som Gösta Linderholm sjöng i sången Rulla in en boll och låt den rulla. Humor blir ett sätt att förhålla sig till sig själv och sin existens. Att i stort klara av sig själv, att inte ge upp sig själv och känna sig förlorad. (Ola Sigurdsson, Kyrkans Tidning 2017) Under livets resa, i vardagens lunk kan det uppstå situationer som kan vara rätt roliga ibland, kanske inte just då när det händer. Men senare när vi fått lite distans till det kan vi se händelsen ur ett humoristiskt perspektiv. Sådana tillfällen är väl värda att rädda undan glömskan och gärna bjuda på när det passar in i ett visst sammanhang. Humor och ljusglimtar behövs i våra liv. Dela med dig av dem!

Anette Andersson