Riksförbundet Attentions medlemstidning 3/2022nr NP-CENTER NORRKĂPING â FORSKNING OM PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO â SKOLRAPPORT OM SKOLSTART TEMA ProblematiskskolfrĂ„nvaroBerightback-teametarbetarmedskolhundarFlyttade100milförattrĂ€ddalivetpĂ„ElsaTURE, 16 Ă R: âJag har fĂ„tt livets första betyg, pĂ„ min nya skola anpassar de sjukt braâ âJag vet inte heller vad jag ska hemmasittandeBarnpsykiaterngöraâmedbarn:
EquazenÂź â det smarta valet för hela familjen Equazen, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestĂ€mde sig för att ge det ett försök.Under hela sommarlovet Ă„t Noah sina fettsyrakapslar och nĂ€r han kom tillbaka till skolan började lĂ€sningen flyta pĂ„ i en jĂ€mn och fin takt. Nu var det kul att lĂ€sa. SĂ„ glada för EquazenÂź âAtt Noah Ă€ntligen fĂ„tt det lĂ€ttare och trivs med arbetet i skolan kĂ€nns som att jag vill göra en kullerbytta i grĂ€set, sĂ€ger mamma Hanna glatt. âVi Ă€r sĂ„ glada för Equazen och Noah Ă€r oerhört mĂ„n om att fĂ„ sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.
NĂ€r Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gĂ„Attdit.lĂ€ra sig lĂ€sa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen. VĂ€ndningen kom nĂ€r Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror. NĂ€r höstterminen började var för Ă€ndring tydlig. LĂ€sningen flöt nu pĂ„ och Noah började trivas med skolarbetet. Noah Ă€r en glad och hĂ€rlig kille pĂ„ 13 Ă„r. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i VĂ€stra Götaland. NĂ€r Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svĂ„rt och trĂ„kigt och han kunde bli arg och ledsen för sĂ„dant som andra tycker Ă€r smĂ„saker. âSkolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi hĂ€r hemma med lĂ€x lĂ€sning, men Ă€ndĂ„ gick det trögt, berĂ€ttar mamma Hanna. LĂ€sningen flöt pĂ„ Inför sommarlovet efter första klass lĂ€ste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott, För hjĂ€rnans funktion Fettsyran DHA bidrar till att bibehĂ„lla hjĂ€rnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnĂ„s vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi fĂ„r i oss en del fettsyror via kosten men för att sĂ€kerstĂ€lla intaget, vĂ€ljer mĂ„nga ett högkvalitativt extra tillskott. UnderlĂ€ttar lĂ€sförmĂ„gan FleromĂ€ttade fetter och dess roll för inlĂ€rning Ă€r ett vĂ€xande forskningsomrĂ„de.
Equazen för över 20 Är sedan och har sedan dess varit mÄnga familjers favorit runt om i vÀrlden. Internationellt Àr Equazen Àven namnet pÄ produkterna. Nu justerar vi detta Àven i Sverige. eye q blir nu Equazen - innehÄllet förblir dÀremot samma vÀlbalanserade kombination av fettsyror na EPA, DHA och GLA. Eftersom vÄr kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6 och inte kan tillverka dem sjÀlv sÄ mÄste de tillföras via kosten. Equazen innehÄller en vÀlstuderad och specifik kombination av fettsyror, Àr dÀrför trygg att anvÀnda och ett enkelt och smidigt sÀtt att tillgodose det dagliga intaget. Equazen finns som kapslar, tuggisar och flytande. Equazen sÀljs pÄ apotek och i hÀlsobutiker.
Nu Àr det kul att lÀsa!
eye q blir Equazen â Nytt namn samma innehĂ„ll! eye q utvecklades av engelska forskare i bolaget
I en svensk studie* har man för första gÄngen visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbÀttra lÀsförmÄgan. Studien pÄgick under sex mÄnader och involverade 154 vÀstsvenska skolbarn i Ärskurs 3. Rekommenderas av experter Experter över hela vÀrlden rekommenderar Equazen till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.
*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-con trolled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry. Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se
Tema 2022 Nr 1 HÄllbart arbetsliv Nr 2 VÄrd & stöd Nr 3 Problematisk skolfrÄnvaro Nr 4 HÀlsa & rörelse Riksförbundet Attention har cirka 16 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet. Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och fÄ det stöd som de behöver. PÄ arbetet, i skolan och pÄ fritiden. Medlemsavgifter: ⹠Huvudmedlem 240 kr per kalenderÄr
31 HallÄ
för âVĂ€gen
Riksförbundet Attention Àr en intresse organisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF), anhöriga och professionella inom omrÄdet. Medlemstidningen Àr en medlemsförmÄn och kommer ut med fyra nummer per Är.
DET HĂR NUMRET FOKUSERAR VI PĂ SKOLAN, hur den fungerar, eller inte fungerar för vĂ„ra barn. VĂ„r senaste medlemsunder sökning ger mĂ„nga slĂ„ende bevis pĂ„ det senare. De 2 500 som besvarade enkĂ€ten visar hur mĂ„nga som oroar sig nĂ€r skolstarten nĂ€rmar sig i augusti. Av erfarenhet vet man att dĂ„ börjar kraven, tjatet och konflikterna i NPF-familjerna. Klumpen i magen som det skapar finns hos bĂ„de barn och vuxna.
LĂ€ngre fram i tidningen berĂ€ttar vi mer om den senaste skolenkĂ€ten och vĂ„rt projekt âVĂ€gen tillbaka â. LĂ€s mer pĂ„ www.attention.se
Ture har fĂ„tt livets första betyg 8 NP-center jobbar med smĂ„ steg 10 Max gick frĂ„n utmattad till nyfiken âMitt problem var skolmiljönâ Flyttade 100 mil för att rĂ€dda Elsa 16 NPF-coachen hjĂ€lper elever tillbaka Be right back-teamet jobbar med skolhundar
I à R HAR VI FOKUSERAT lite extra pÄ lÄngvarig frÄnvaro, det som mÄnga tidigare kallade hemmasittare. Vi har stÀllt frÄgor om vad det gör med barnet, med förÀldrarna och relationerna inom familjen. Svaret Àr nog för mÄnga av er lÀsare föga överraskande, men mÄste ÀndÄ upprepas. Barnet tappar sjÀlvförtroende, kam ratkontakter och lusten att lÀra. FörÀldrarna oroar sig, fÄr egna psykiska besvÀr och fÄr svÄrt att jobba. Det egna sociala livet blir ocksÄ lidande och mÄnga par gÄr isÀr. Situationen kan onekli gen kÀnnas hopplös.
22
ANN-KRISTIN SANDBERG, ORDFĂRANDE ATTENTION
30 Skolrapport
Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Nina Norén Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Nina Norén Ledarfoto Caroline Andersson Korrektur Caroline Jonsson Tryck Mixi Print Annonsbokning anders@businessfactory.sepeter@businessfactory.se AdressÀndring kansliet@attention.se PrenumerationsÀrenden kansliet@attention.se Riksförbundet Attentions kansli kansliet@attention.se073-9416863
3
26 Barnpsykiatern
32 ATTENTIONKOLL 34 nrLOKALFĂRENINGAR3/2022 I
⹠Familjemedlem 60 kr per kalenderÄr ⹠Stödorganisationer 400 kr per kalenderÄr Bli medlem pÄ: www.attention.se/bli-medlem
24
MEN DET FINNS OCKSĂ HJĂLP att fĂ„ nu nĂ€r fler fĂ„tt upp ögonen för problemet. För numera kan ingen skolledning, pedagog, politiker eller myndighetsperson vara ovetande om att frĂ„nvaron har vuxit och krupit ner i Ă„ldrarna pĂ„ ett sĂ€tt som oroar hela samhĂ€llet
I DEN HĂR TIDNINGEN lĂ„ter vi bĂ„de eleverna sjĂ€lva, deras förĂ€ldrar, mĂ€nniskor som jobbar eller forskar komma till tals. Tillsammans visar det pĂ„ samhĂ€llets oförmĂ„ga att hantera elever med NPF. Men vi letar ocksĂ„ lösningar och har dĂ€rför trĂ€ffat nĂ„gra av dem som ger stöd och fĂ„r.
HELA SEPTEMBER HAR VI KAMPANJAT om att svensk skola mÄste kunna möta alla barn. Med hjÀlp av vÄra lokala föreningar har vi ordnat möten, debatter och evenemang som alla syftar till att rÀtta till de systemfel som slÄr ut tusentals elever.
skolfrÄnvarande barn 28 ATTENTION
Bland dem som fÄtt hjÀlp finns Anette och hennes son Max i Norrköping. Man riktigt hör lÀttna den nÀr de berÀttar om NP-centers prestigelösa och lyhörda stöd dÀr insatser planerats tillsam mans med familjen. Ett annat sÀtt att stötta elever med lÄngvarig frÄnvaro tillÀmpas av Be Right Back i Varbergs kommun. BRB-teamet Àr en del av kommunens övergripande elevhÀlsa och gÄr in tidigt för att hjÀlpa eleverna tillbaka till skolan.
Forskning om problematisk skolfrĂ„nvaro pĂ„gĂ„r Sjubarns pappan Per kĂ€mpar mot kommunen DO om anmĂ€lningar gĂ€llande elever med NPF med PĂ VERKAR inför skolstart dĂ€r projektledaren tillbakaâ!
18
20
Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.
INNEHĂ LL & LEDARE
12
Riksförbundet Attentions medlemstidning
INNEHĂ LL3LEDARE5TEMAPROBLEMATISKSKOLFRĂ NVARO:
ATTENTION!
Svensk skola borde kunna bÀttre
14
Livets första betyg â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 4
I programmet Uppdrag Granskning â Bokstavsbarnen, som visades i Sveriges Television, skildrades Tures vardag dĂ€r han beskriver mötet med den osynliga vĂ€ggen nĂ€r han nĂ€rmar sig klass rummet. Han Ă€gnade stor del av dagarna pĂ„ skoltoaletten för att hantera Ă„ngesten som vĂ€xte i skolmiljön. Allt oftare ringde han mamma Sara och berĂ€ttade om pani ken, om kĂ€nslan av att vilja stanna pĂ„ sko lan â men inte kunna. Efter alla förlorade skolĂ„r fick han till slut fira en avslutning i sin nya resursskola: â Jag har fĂ„tt livets första betyg, pĂ„ min nya skola anpassar de sjukt bra. Jag fĂ„r ett tionde skolĂ„r dĂ€r jag pluggar upp mina grundĂ€mnen inför gymnasiet, men skol plikten upphör. LĂ€rarna kĂ€nner mig vĂ€l pĂ„ denna korta tid. De kĂ€nner direkt om jag Ă€r grinig, arg, ledsen, glad eller deprime rad. De ser hur jag mĂ„r och vet hur de ska anpassa dagen. Jag gĂ„r dit varje dag och blev jĂ€tteglad för att jag lyckats fĂ„ betyg. Det Ă€r ett stort framsteg för mig.
âAldrig mĂ„tt sĂ„ bra som nuâ âAtt gĂ„ i nian och ha streck i allting, det Ă€r inte sĂ„ kul. Man kĂ€nner sig ganska miss lyckad som person om man ska vara helt Ă€rligâ, sĂ€ger Ture i Uppdrag Granskning. Han fick Ă„ngest av skolmiljön, och hem ma fick han Ă„ngest för att han inte var i skolan.
â Nu har jag gĂ„tt en termin pĂ„ en anpassad skola för folk med funktions nedsĂ€ttningar. Vi har regler, men eleverna fĂ„r styra mycket. Om jag exempelvis inte orkar gĂ„ pĂ„ en lektion fĂ„r jag gĂ„ till en annan i rummet intill. DĂ„ lĂ€r jag mig an nat för en stund, sen gĂ„r jag till en annan grupp och lĂ€r mig Ă€nnu mer. Han kĂ€nde viss oro inför skolstarten och tĂ€nkte: Nu gĂ„r inte jag pĂ„ en normal skola. Jag Ă€r inte som alla andra och kom mer inte att ta studenten med mina vĂ€nner.
Text: Caroline Jonsson â Foto: Alexander Lindström 5
â Jag var rĂ€dd att bli utstött igen, som jag varit sedan ettan. Jag har varit den bossiga grabben som alla sa till. NĂ€r jag bytte till en skola dĂ€r alla var annorlunda, var jag orolig för att förlora kontakten med vĂ€nner. Senaste halvĂ„ret har varit upp och ner, men idag mĂ„r jag riktigt bra. Jag umgĂ„s med mina barndomsvĂ€nner och har aldrig mĂ„tt sĂ„ bra som nu. âJag var grabben utan framgĂ„ngâ Efter sin medverkan i serierna Adhd âextra allt och Bokstavsbarnen blir Ture igenkĂ€nd.âDetsmĂ€llde lite efter serierna, men jag har mĂ„tt bra av att fĂ„ berĂ€tta. Det fanns en tid nĂ€r jag var lite bossig och fick för mig att jag skulle bli EPA-raggare. DĂ„ hjĂ€lpte mamma mig och jag slutade att hĂ€nga med folk som inte var bra. Sen levde jag livet helt utan Ă„ngest under lĂ„nga perioder. NĂ€r Ture Ă„tergick till barndomsvĂ€nner na som alltid stĂ€llt upp för honom, blev mĂ„endet bĂ€ttre: â Jag var grabben som inte haft fram gĂ„ng i livet eller skolan, han med Ă„ngest som velat ta livet av sig. Nu sitter jag hĂ€r med den bĂ€sta familjen och de bĂ€sta vĂ€n nerna man kan ha, alla folk kan inte ta att I tv-programmet Uppdrag Granskning skildrades tre familjers kamp med skolsystemet, barnens mĂ„ende och diagnoserna. Ture var en av de medverkande, ett av barnen som inte kunde vistas i skolmiljön. Han har adhd, dyslexi och Ă„ngest och har inte haft en fungerande skolgĂ„ng â förrĂ€n nu.
UppdragBokstavsbarnenGranskningskansespÄ: www.svtplay.se
â DĂ„ brast det totalt, jag ville inte leva.
Bo Hejlskov Elvén, psykolog och författare: Ture Àr ingen Volvo. Han Àr nog en Ferrari. Det kallar vi adhd. Dem som Àr explosiva och svÄrstyrda.
Följ Tures mamma lillaspeedosmamma.wordpress.com,pÄ:facebook.com/lillaspeedosmamma
âDe som Ă€ndĂ„ inte kommer lyckasâ
Men jag har kÀmpat mig igenom dag för dag. Fortfarande har jag en stor flÀck inom mig, och har jÀttesvÄrt att slÀppa vissa pe rioder. SÀrskilt tiden jag umgicks med fel folk, att jag utsatte mina vÀnner och familj för sÄ mycket. Det har jag mest Ängest för, det var en hemsk tid. Att prata har hjÀlpt mig med all Ängest, och mitt klÀdintresse.
â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 6
SÀrskilt minns han sexan som ett skolÄr dÄ han mÄdde riktigt dÄligt.
det gĂ„r bra för mig. Jag kunde fĂ„ höra att jag var en sopa pĂ„ stan. SjĂ€lvförtroendet blev noll. NĂ€r jag möter dem nu Ă€r de tys ta, som om de skĂ€ms. De trodde nog inte att jag skulle komma sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt. Besviken pĂ„ skolsystemet â inte pĂ„ lĂ€rarna Ture Ă€r 16 Ă„r. Halva livet har han fĂ„tt avslag frĂ„n kommunen pĂ„ ansökan till resursskola och för extra stöd. Ă tta Ă„rs avslag inkluderar Ă€ven avslag pĂ„ ansökan till skolbyte till annan kommunal skola. Det skulle kosta för mycket att tillgodose hans behov, trots att han saknade betyg i alla Ă€mnen. Mamma Sara kontaktar kon tinuerligt kommunen med frĂ„gan: âVem Ă€r skyldig till hans mĂ„ende, nĂ€r skolan Ă€r orsaken till hans Ă„ngest och utanförskap?â Med hjĂ€lp av socialtjĂ€nsten som anlitar juridisk hjĂ€lp â efter Ă€nnu en orosanmĂ€ lan, fĂ„r han till slut plats pĂ„ resursskolan Magelungen. â Jag Ă€r inte arg pĂ„ nĂ„gon, sĂ€ger Ture. Alla lĂ€rare har försökt sitt bĂ€sta, men det har inte funkat för mig. DĂ€remot Ă€r jag besviken pĂ„ hela skolsystemet, att de inte kan göra pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt. Skolan visste vad jag behövde i mellan- och högstadiet, men de gjorde ingenting. Mina förĂ€ldrar och jag har alltid vetat och berĂ€ttat för skolan vad jag behöver, men de lyssnade inte. Ture hyllar sĂ€rskilt en lĂ€rare frĂ„n grundskolan:âMartinĂ€r helt underbar, han har betytt mycket för mig. Den bĂ€sta lĂ€raren i mitt liv som förstod mig och som har hjĂ€lpt mig genom Ă„ttan och nian. Utan Martin hade jag inte varit pĂ„ platsen jag befinner mig pĂ„ idag. En dĂ„lig dag sa han alltid: âOm du mĂ„r sĂ„ hĂ€r idag, kan vi inte göra sĂ„ mycket Ă„t saken. Vi tar nya tag imorgon.â Det hjĂ€lpte mig. Han ringde och frĂ„gade vart jag var, om jag inte kom till skolan.
Nu klĂ€r jag mig som jag vill och kĂ€nner mig mer sjĂ€lvsĂ€ker. Jag vill inte se ut som alla andra, men Ă€ndĂ„ passa in. Efter alla skolĂ„r med stĂ€ndiga avslag konstaterar han att skolsystemet Ă€r âhelt vĂ€rdelöstâ: â Det Ă€r fruktansvĂ€rt dĂ„ligt att de tagit bort smĂ„grupper i skolan. De flyttar pĂ„ barn som har det bra i en skola. De fĂ„r byta skola om de vill, men de som inte har det bra och behöver en anpassad skola âde flyttas inte. De som Ă€ndĂ„ inte kommer lyckas, tĂ€nker skolan. Det mĂ„ste förĂ€nd ras. Jag Ă€r sĂ„ nöjd att jag stĂ„r hĂ€r idag med livets första betyg. Det Ă€r ett sjukt stort steg. â SAGT OM TURE: ResurslĂ€rarnas avslutningsord: Ture Ă€r ett modelejon med bra vĂ€rderingar. En elev som Ă€r alert, energisk, engagerad, artig, eftertĂ€nksam, snĂ€ll, envis och modig. En djurvĂ€n och en förebild för andra.
DĂ„ mĂ„ste man ha specialverktyg. Skolan mĂ„ste ha de specialverktygen för det Ă€r inte bara Volvo dĂ€rute. En bilverkstad kan sĂ€ga: âVi tar bara emot det bilmĂ€rket.â Men dĂ„ Ă€r man inte samhĂ€llets verkstad, utan VolvoĂ€garnas verkstad.
Tures mamma Sara: Jag Ă€r sĂ„ stolt över Tures resa. FrĂ„n att ha varit hemmasittare och mĂ„tt jĂ€ttedĂ„ligt under mĂ„nga Ă„r, har han utvecklats oerhört. Ăntligen fick han plats pĂ„ Magelungen, som har varit det största och bĂ€sta. Ture och jag har en bra relation och kan prata om allt. Han sĂ€tter ord pĂ„ kĂ€nslor och formulerar sig sĂ„ vĂ€l. Ture fĂ„r andra att förstĂ„ hur det kĂ€nns att leva med en NPF-diagnos. Hans medverkan i serierna har hjĂ€lpt honom att bearbeta mycket, han har fĂ„tt möjlighet att hjĂ€lpa andra att fĂ„ sĂ€tta ord pĂ„ hur det Ă€r att ha en NPF-diagnos. Jag Ă€r sĂ„ stolt sĂ„ jag spricker.
Tures egen serie Adhd â extra allt samt
Besök adhdivardagen.se redan idag!
hemsidan för dig som har ADHD eller Àr
PÄ adhdivardagen.se hittar du information om diagnos och behandling samt hur det Àr att leva med ADHD. Du kan Àven ladda ner hjÀlpmedel som underlÀttar dina dagliga rutiner. Allt för att göra vardagen lite enklare! du sett den nya
Anna,anhörig?46Är
âAtt sitta och fippla med smĂ„ saker i ett datorsystem Ă€r verkligen inte ett jobb för nĂ„gon med ADHD, i alla fall inte för mig. Men trampar man i klaveret tillrĂ€ckligt mĂ„nga gĂ„nger blir man till slut superskĂ€rpt.â För dig med ADHD kan jobbet vara fullt av utmaningar. PĂ„ hemsidan hittar du bland annat patientberĂ€ttelser om ADHD i arbetslivet och vad specialisterna sĂ€ger.
adhdivardagen.se
Takeda
C-ANPROM/SE/ADH/00332022Januaricircusreklam.se Pharma AB, www.takeda.se, Tel: 08-731 28 00
Har
â PĂ„ sĂ„ sĂ€tt avlastas de ofta utmattade förĂ€ldrarna och kan lĂ€gga tid pĂ„ familjelivet istĂ€llet, sĂ€ger Maria Wass som Ă€r spe cialpedagog pĂ„ NP-center medan specialpedagogkollegan Lizette WĂ€sterlund och socialpedagogen Annika KĂ€rrstedt nickar medhĂ„llande.
â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 8
Samtidigt hjÀlper vi till att hitta strate gier för att kompensera de förmÄgor som saknas, förklarar Lizette.
SmÄ steg tillbaka till skolan
Först bygger de upp relationen PÄ NP-center arbetar specialpedagoger, socialpedagoger och psykologer. Varje ungdom som fÄr stöd av NP-center matchas med tvÄ eller tre personer frÄn NP-center som kan tÀnkas passa ihop med NP-center arbetar med lÄngsiktiga och individanpassade insatser till ungdomar med NPF och deras familjer. Genom att anpassa miljön, minska kraven och möta ungdomarna utifrÄn deras egna intressen hjÀlper de skolfrÄnvarande ungdomarna att hitta sin egen vÀg tillbaka till skolan.
Pausa skolstressen
Ofta Ă€r skolan den största stressoren och sĂ„ kallad problematisk skolfrĂ„nvaro Ă€r mer regel Ă€n undantag bland de ungdo mar som kommer till NP-center. MĂ„nga Ă€r slutkörda av alla överkrav och brist pĂ„ anpassningar och en del Ă€r till och med utbrĂ€nda.âIbland har förĂ€ldrarna, ofta mot sin egen magkĂ€nsla, pressat sina barn till sko lan alldeles för lĂ€nge. DĂ„ behöver vi gĂ„ in och minimera skolgĂ„ngen i stĂ€llet. Ibland kan det till och med vara bĂ€st att inte gĂ„ i skolan alls under en tid, sĂ€ger Lizette och medger att hon aldrig hade uttalat sig sĂ„ innan hon fĂ„tt den förstĂ„else för mĂ„lgrup pen som hon har nu. â Det Ă€r vanligt att vi fĂ„r övertyga Ă€ven förĂ€ldrarna om detta för att de ska kunna slĂ€ppa den stress som skolan skapat. Förklara att det finns flera sĂ€tt att ta sig igenom skolan och att det faktiskt inte Ă€r sĂ„ brĂ„ttom, sĂ„ att familjen ska kunna slappna av och varva ner, tillĂ€gger Maria. En viktig del i arbetet med att fĂ„ ung domen att mĂ„ bra och pĂ„ lĂ„ng sikt kunna Ă„tergĂ„ till skolan Ă€r att lyssna pĂ„ ungdo mens egna lösningförslag och testa dem. Ibland Ă€r den rĂ€tta lösningen lĂ„ngt utanför boxen. â Jag jobbade med en kille som satt uppe och gejmade med folk frĂ„n USA pĂ„ nĂ€tterna. För honom var lösningen att sova pĂ„ eftermiddagarna, gĂ„ upp vid 22 för att gejma hela natten och sedan gĂ„ till skolan pĂ„ morgonen, berĂ€ttar Annika.
T ill NP-center i Norrköping kommer barn och ungdomar mellan 13 och 23 Är med NPF eller liknande problematik som stÀller till det i skolan, hemma och pÄ fritiden. Flera av dem Àr helt eller delvis frÄnvarande frÄn skolan. NP-center erbjuder stöd, rÄdgivning och gruppverksamhet bÄde till ungdomarna och förÀldrarna och hjÀlper till att anpassa hem- och skolmiljön för att underlÀtta för ungdomen. De ser de till att alla inblanda de vuxna fÄr förstÄelse för barnets behov och arbetar i samma riktning och kan ocksÄ agera samordnare för alla möten och kontakter med vÄrd, skola och andra instanser.
NP-centers insats Ă€r att bygga trygga relationer till ungdo men och familjen. â MĂ„nga av de ungdomar vi möter har tappat förtroende för vuxenvĂ€rlden och Ă€r överanstrĂ€ngda av alla krav. För att skapa en trygg relation behöver vi möta ungdomen utifrĂ„n hens egna intressen och i den miljö dĂ€r hen Ă€r trygg. Det kan konkret handla om att Ă„ka traktor med specialpedagogen eller spela basket med psykologen, berĂ€ttar Annika. Samtidigt som lĂ€ra-kĂ€nna-processen pĂ„ gĂ„r kartlĂ€gger NP-center ungdomens och familjens situation. BĂ„de vilka svĂ„righeter som finns och vad de kan bero pĂ„, och vilka förmĂ„gor som finns att bygga pĂ„. Sedan bestĂ€mmer NP-center, ungdomen och familjen tillsammans vad de behöver jobba med och hur. â Utöver de stabila förmĂ„gor som ungdomen alltid visar, finns det förmĂ„gor som bara kommer fram nĂ€r ungdomen kĂ€nner sig trygg. De försöker vi locka fram genom att minska antalet stressorer.
Text: Linnea Rosenberg â Foto: Privat â Illustration: Pernilla Förnes ungdomenkompetens,utifrĂ„nintressenochpersonlighet.AttmatcharĂ€ttĂ€rviktigteftersomdetförstastegeti
förtroendeharungdomardevimötertappatförvuxenvÀrldenochÀröver-anstrÀngdaavallakrav.
9
LĂ„ngsiktiga insatser Insatserna frĂ„n NP-center pĂ„gĂ„r mellan ett och tre Ă„r. DĂ€rför har de möjlighet att hjĂ€lpa ungdomen att hitta sin vĂ€g tillbaka i smĂ„ steg utan stress. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att vĂ€nta in ungdomens egen lust och ork, utan att skynda pĂ„. â Om de fĂ„r chans att slappna av och kĂ€nna sig trygga sĂ„ vĂ€cks ocksĂ„ intresset och nyfikenheten. Och nĂ€r ungdomen tar ett nytt steg och det fungerar Ă€r det viktigt att inte gĂ„ vidare direkt till nĂ€sta steg utan lĂ„ta ungdomen bli trygg i det nya först, förklarar Maria.âEtt exempel Ă€r en kille som behövde skoltaxi för att komma till skolan. Först Ă„kte en av oss med i taxin, sedan följde vi honom till taxin, dĂ€refter var vi med via Facetime, sedan pĂ„ telefon, i nĂ€sta steg genom pĂ„minnelse-sms och till slut kunde
MĂ„nga av
han Ă„ka helt sjĂ€lv. Under den hĂ€r stegvisa processens insĂ„g vi ocksĂ„ vad som tidigare hade hindrat honom frĂ„n att komma i vĂ€g, exempelvis att han behövde en lista pĂ„ halldörren för att veta vad han skulle ta med sig, berĂ€ttar Lizette. Maria, Annika och Lizette betonar att sĂ„ dana smĂ„ anpassningar som listor pĂ„ dörren kan göra en avgörande skillnad för ungdo mar med NPF. De framhĂ„ller ocksĂ„ vikten av att alla vuxna mĂ„ste inse att anpassningar inte Ă€r nĂ„gon form av curling som hindrar barnen frĂ„n att klara sig i framtiden eller i nĂ€sta skolstadium. â Om vi som vuxna arbetstagare behöver en ergonomisk kontorsstol eller terminal glasögon Ă€r det ingen som ifrĂ„gasĂ€tter det eller ber oss anstrĂ€nga oss mer i stĂ€llet. Eller hur? â
En av de ungdomar som fÄtt hjÀlp av NP-center Àr 15-Äriga Max som har AST. Förra Äret totalkraschade han av skolans överkrav. I sommar har han varit pÄ utflykter, övernattningslÀger och kommit pÄ vad han vill bli nÀr han blir stor.
utmattad till nyfiken
V ad hĂ€nde? Ăr det detta som Ă€r ett normalt liv? SĂ„ beskriver Max mamma Anette den stora förĂ€nd ring som det senaste Ă„ret har inneburit för Max och resten av familjen.
Text: Linnea Rosenberg â Illustration: Pernilla Förnes
tvinga honom in i nÄgot som inte passar honom. NÀr han möts av den respekten har han kunnat utmana sig sjÀlv och vid gat sina cirklar. Den fina kontakten med NP-center har ocksÄ ökat hans förtroende för andra vuxna, vilket mÀrks vid bland annat vÄrdbesök, berÀttar Anette.
â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 10
Under det gÄngna skolÄret har Max haft kontakt med NP-center en till tvÄ gÄnger i veckan i form av möten med specialpeda gogen eller praktik. Samtidigt har Anette och hennes man fÄtt delta i förÀldragrup per. Under sommaren har Max haft nÄgon aktivitet i veckan, antingen egna möten med specialpedagog eller grupptrÀffar med olika aktiviteter.
Under det kommande skolĂ„ret ska man fortsĂ€tta att invĂ€nta och följa Max signa ler. Han ska stöttas i att bli sjĂ€lvstĂ€ndig, med mĂ„lsĂ€ttningen att han sĂ„ smĂ„ningom sjĂ€lv ska vilja gĂ„ till skolan och lĂ€ra sig. Anette menar att de redan kommit en bra bit pĂ„ vĂ€gen: â Vi var nyligen pĂ„ gymnasiemĂ€ssa pĂ„ Max initiativ och dĂ€r fick han upp intresse för ett yrke som han siktar pĂ„ att utbilda sig till i framtiden. Han har ocksĂ„ börjat sĂ€ga nĂ€r i stĂ€llet för om nĂ€r han pratar om att börja skolan.
Max gick frÄn
â
Stöttar Ă€ven de vuxna NP-center har ocksĂ„ agerat bollplank och avlastat förĂ€ldrarna. â De kom med instĂ€llningen att hĂ€r har vi tvĂ„ utmattade förĂ€ldrar sĂ„ nu hjĂ€lper vi dem! De har fungerat som en brygga mellan hem och skola, och med vĂ„rt god kĂ€nnande tog de över koordinerandet av alla möten och insatser.
Fyll pÄ med inspiration och kunskap! Fokusfredag med Humana Àr vÄra kostnadsfria digitala förelÀsningar. HÀr sÀtter vi fokus pÄ högaktuella Àmnen och bjuder in intressanta förelÀsare. VÀlkommen! Se vÄra tidigare förelÀsningar och anmÀl dig till vÄra kommande förelÀsningar pÄ vÄr hemsida: humana.se/fokus Vet du om att du som har en NPF-diagnos* har rÀtt till extra stöd i dina studier pÄ Arbetsmarknadsoch Yrkeshögskoleutbildningar? LÀs mer pÄ iris.se/ipsu och iris.se/sps-yh eller mejla info@iris.se sÄ kontaktar vi dig med mer information. *Neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning Individuellt pedagogiskt stöd vid utbildning (IPSU) SÀrskilt pedagogiskt stöd vid Yrkeshögskoleutbildning (SPS-YH) www.iris.se 11
âMitt problem var skolmiljön, rasterna, luncherna, bristen pĂ„ avskĂ€rmningâ
Anna var knappt i skolan under högstadiet. Dagarna hon nÀrvarade minns hon Ängestattackerna och kampen för att skÀrma av med hjÀlp av lugg och luvtröja, hörlurar och en önskan om att fÄ lÀsa inne pÄ rasten. I efterhand önskar Anna att skolan lyssnat mer pÄ henne och gjort mer individuella anpassningar sÄ hon klarat av skolmiljön bÀttre.
A nna bad om en utredning efter att ha sett en dokumentÀr om autism. 13 Är gammal fick hon diagnoserna adhd och autism.
sĂ„ att vi ser ögonen pĂ„ digâ, sa lĂ€rarna dĂ„. Jag hade behövt vara inne pĂ„ rasterna och lĂ€sa, slippa kravet om utevistelse. Vi mĂ„ste vĂ€l Ă€ndĂ„ frĂ„ga oss: Vad mĂ„r eleven bra av? Varför fick jag inte lĂ€sa min bok? LĂ€rarna tĂ€nker att alla ska inkluderas pĂ„ rasten, men det var inte vad jag behövde.
FrĂ„nvaron vĂ€xte samtidigt som skolan försökte fĂ„ Anna tillbaka: â Skolkuratorn sa att jag skulle komma en stund pĂ„ lunchen och umgĂ„s pĂ„ rasten. Det var ju helt fel. Jag har aldrig haft pro blem med lektionerna. Mitt problem var skolmiljön, rasterna, luncherna, bristen pĂ„ avskĂ€rmning, bussvĂ€gen till skolan och allt socialt.
Alla gav upp â mĂ„endet blev bĂ€ttre Anna berĂ€ttar om övergrepp frĂ„n andra elever och om mobbningen som pĂ„gick frĂ„n skolstart till femman. I en liten skola, i en liten ort. HĂ€r hade generationer vĂ€xt upp efter varandra, förutom hennes familj som var inflyttade.
Hon placerades i en grupp med elever dĂ€r alla Ă€ven hade intellektuella funktionsnedsĂ€ttningar.âVisattienkĂ€llarlokal med konstigt
â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 12
â Man fick inte ha hörlurar, jag kunde aldrig skĂ€rma av. Till slut lĂ€t jag hĂ„ret vĂ€xa ut med lĂ„ng lugg. âTa bort luggen
Text: Caroline Jonsson â Illustration: Pernilla Förnes
â I sexan bytte jag till en skola med noll planering, höga nĂ€rvarokrav och eleverna skulle hjĂ€lpa varandra. Efter ett Ă„r blev jag hemmasittare. I nian skrevs jag över till en specialenhet för autister.
â Grejen med mig Ă€r att jag Ă€r lite vĂ€l bra pĂ„ att maskera. Jag har alltid kĂ€nt mig annorlunda, nĂ„gon som i vĂ„rt samhĂ€lle anses vara fel. NĂ€r jag fick diagnos kunde jag Ă€ndĂ„ kĂ€nna att jag Ă€r annorlunda, och det finns flera som Ă€r som jag. Det kĂ€ndes som en lĂ€ttnad, men det hjĂ€lpte inte i skolan. Orsakerna till frĂ„nvaron Anna har det bra idag. Med högsta betyg frĂ„n IM â introduktionsprogrammet kom hon in pĂ„ gymnasiet lĂ„ngt bort frĂ„n hem staden, dĂ€r hon bor nu i egen lĂ€genhet. I högstadiet var hon knappt i skolan. Idag kan hon berĂ€tta om orsakerna, men dĂ„ hade hon inte alltid svar pĂ„ vuxnas frĂ„gor: â Distansundervisning eller hemupp gifter fanns inte pĂ„ kartan. Det hade nog hjĂ€lpt annars. Det var ofta schema Ă€ndringar och oförutsedda hĂ€ndelser. I en skola skulle jag frĂ„ga eleverna om skolarbetet jag missat, det funkade inte. Jag hade behövt rena miljöer utan intryck, tydliga rutiner och förberedelse om de bryts. NĂ€r klassen skulle pĂ„ biobesök eller andra spontana infall hade jag behövt stanna hemma, i stĂ€llet för att placeras i en lĂ€gre Ă„rskurs för en dag. Bara för att du fĂ„r anpassningar, betyder det inte att du har rĂ„d socialt att ta emot dem, sĂ€ger hon: â Anpassningar som görs för NPFelever Ă€r inte skadliga för andra elever. Vad spelar det för roll att elever sitter med luvtröja? I Ă„ttan fick jag ha luva pĂ„ mig för att kunna skĂ€rma av. Problemet Ă€r bara att det Ă€r en sĂ€ker vĂ€g till utfrysning och mobbning. Alla elever vill sitta med luva. NĂ€r jag fick börja senare en period, blev det likadant. Du möts av elever som frĂ„g ar ut dig. Jag hade heller ingen social plats efter all frĂ„nvaro. Det handlade mycket om jag fick lov att vara med eller inte. Aldrig problem med lektionerna Skolmiljön och resan dit har gett henne Ă„ngestattacker sĂ„ lĂ€nge hon kan minnas. IllamĂ„endet pĂ„ bussen, raster med krav pĂ„ utevistelse. Matsalen med alla intryck, ljud och teckningar pĂ„ vĂ€ggarna.
âDet blir bĂ€ttre pĂ„ gymnasiet, och introduktionsprogrammet Ă€r bĂ€ttre Ă€n grundskolan. DĂ€r slipper du frĂ„gor frĂ„n elever om varför du börjar senare, varför du har luva pĂ„ dig eller varför du inte sitter i matsalen.â 13
Hög frĂ„nvaro â höga betyg 16 Ă„r gammal flyttade hon hemifrĂ„n till en gymnasieskola lĂ„ngt bort frĂ„n hemstaden: â Nu gĂ„r jag ett ordinarie gymnasie program med kreativ inriktning och bor i egen lĂ€genhet. Flytten inföll samtidigt som pandemin och distansundervisning infördes, allt blev lĂ€ttare. Att ta mig till skolan har alltid varit en orsak till frĂ„nva ro. I Ă„r nĂ€rvarade jag i skolan halva tiden, A i nĂ€stan alla Ă€mnen. Alla uppgifter lĂ€ggs ut online, dĂ„ fĂ„r jag koll pĂ„ vad jag missat och kan lĂ€tt lĂ€sa i kapp. Drömmen Ă€r att bli civilingenjör eller psykolog. Jag vill ha valuta för pengarna om jag tar studielĂ„n.SjĂ€lvkĂ€nslan har pĂ„verkats av Ă„ren hemma, exempelvis nĂ€r hon inte gjort en uppgift inför en skoldag: â Jag vet att det bĂ€sta vore att gĂ„ dit, prata med lĂ€raren och frĂ„ga hur vi kan lösa situationen. Men hjĂ€rnan kan intala mig att lĂ€raren blir arg och besviken, trots att det inte Ă€r sant. NĂ€r man misslyckats tio Ă„r i skolan, sitter det kvar. I perioder kan jag fortfarande kĂ€nna: Jag har inte presterat bra nog. Jag har inte lyckats. Varför ska jag försöka? FörĂ€ldrarĂ„d: âSlĂ€pp det!â Idag trĂ€ffar hon en kurator som hon har god kontakt med: â Jag pressade henne pĂ„ detaljer om tystnadsplikten. Erfarenhet av social tjĂ€nsten har satt spĂ„r, i samband med orosanmĂ€lningar pĂ„ grund av frĂ„nvaron. De sa att de hade tystnadsplikt, men berĂ€ttade saker jag sagt i förtroende till mina förĂ€ldrar. Jag menar inte att barn ska hĂ„lla tyst om sĂ„dant som Ă€r fel, men att alla barn ska veta vilken smĂ€ll de fĂ„r ta. Deras svek gjorde att jag lĂ€nge höll tyst inför vuxna. Deras utredningar förĂ€ndrade heller ingenting. I högstadiet knĂ€ckte hon mĂ„nga sociala koder, men hennes sociala liv blev alltmer isolerat: â HemifrĂ„n ansĂ„gs det att jag inte skulle trĂ€ffa vĂ€nner pĂ„ kvĂ€llen om jag varit hem ma frĂ„n skolan. Aktiviteter och fritidsin tressen som Ă€gde rum tillsammans med andra försvann till slut. Vad spelar det för roll? Om du har ett barn som mĂ„r dĂ„ligt och inte kan gĂ„ i skolan â gör allt du kan för att barnet ska mĂ„ bra. LĂ„t barnet trĂ€ffa vĂ€nner pĂ„ fritiden, trots att de inte kan vara i skolan. SlĂ€pp det! â Anna heter egentligen nĂ„got annat
âHur vill du plugga?â, var deras första frĂ„ga. Hon ville lĂ€sa ett Ă€mne i taget, studierna anpassades och hon fick tydligt undervisningsmaterial med tydliga mĂ„l: â Jag började med matten, enda Ă€mnet jag inte kunde plugga hemifrĂ„n och dĂ€r jag saknade kunskaper. Betyget blev A. DĂ€refter lĂ€ste jag in ett A varje vecka i olika Ă€mnen under tvĂ„ mĂ„nader. Jag hade inte kunnat bevisa kunskaperna tidiga re. Ă ren som skolfrĂ„nvarande fylldes av Youtube dĂ€r jag lĂ€rde mig engelska, naturdokumentĂ€rer, böcker om samhĂ€lle och historia. Jag vet att det inte Ă€r lika lĂ€tt för andra, men för mig Ă€r det enkelt att studera om jag förstĂ„r vart det leder.
ljud och ljus, visuellt buller överallt och utan tydlig planering â samtidigt som alla frĂ„gar varför det inte funkar. DĂ€r satt jag och undrade: Vad gör jag hĂ€r? NĂ€r mina förĂ€ldrar slĂ€ppte kravet att jag skulle dit började jag mĂ„ bra igen. De hade verk ligen kĂ€mpat, men nĂ€r jag blev placerad i den gruppen gav vi alla upp. Jag fick en termin av Ă„terhĂ€mtning, och ett jobb som godkĂ€ndes som praktik i stĂ€llet för skolgĂ„ng. Det var Ă€ndĂ„ bra med den dĂ€r specialenheten.
Kunskaperna kunde inte bevisas Anna saknade betyg frÄn grundskolan och började pÄ introduktionsprogrammet.
â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 14 Flyttade 100 milför att
PanikÄngestattacker började avlösa varan dra och allt oftare började hon fly genom att springa hem. Vid 11-Ärs Älder fick Elsa diagnosen Asperger. Det fanns lÀrare som tog hÀnsyn till hennes eskalerande dÄliga mÄende och sÀrskilda behov, medan andra viftade bort det.
2018 mÄdde Elsa, dÄ 13 Är, riktigt, riktigt dÄligt. Hon hade konstanta sjÀlvmordstankar och panikÄngestattacker. Skolan i Krokom kunde inte ge henne det stöd hon behövde och det fanns ingen resursskola i nÀromrÄdet. Mamma Lina förstod allvaret och fattade motvilligt beslutet att rycka upp livet i Krokom, lÀmna sonen kvar hos pappan och flytta 100 mil söderut till Kalmar dÀr Elsa fick plats pÄ en resursskola. Det visade sig vara ett lyckokast och Elsa Àr idag pÄ en helt annan plats i livet.
âVissa kriterier behöver uppfyllas för att jag ska funka. Jag Ă€r exempelvis vĂ€l digt kĂ€nslig för ljud och ljus. Jag Ă€r ocksĂ„ vĂ€ldigt uppmĂ€rksam pĂ„ hur jag blir be mött. LĂ€rare som sa âskĂ€rp digâ och âdu kunde ju det hĂ€r igĂ„râ förlorade min tillit. De bara tryckte ner mig, berĂ€ttar Elsa.
Text & foto: Nina NorĂ©n â D en tĂ€ta mörka smĂ„lĂ€ndska skogen passerar förbi bilrutan. Asfalt blir grus och mobiltĂ€ckningen blir allt sĂ€mre. Och sĂ„ plötsligt ser vi vĂ€gskylten âLuvehultâ som signalerar att vi kommit rĂ€tt. Den relativt nyinflytta de familjen Johansson-Lundh bjuder in oss pĂ„ tre sorters kakor och kaffe i fina gammeldags kaffekoppar. Allt kĂ€nns sĂ„ trivsamt och lĂ€ttsamt, men ganska fort tar vĂ„rt samtal en annan riktning. Mamma Lina berĂ€ttar att flytten hit frĂ„n Krokom i norra Sverige har varit svĂ„r, uppslitande och livsavgörande pĂ„ en och samma gĂ„ng. Dottern Elsa 17 Ă„r fyller i och sĂ€ger: â Om vi inte flyttat hit till Kalmar tror jag faktiskt inte att jag levt idag. Första delen av barndomen LĂ„t oss börja den hĂ€r berĂ€ttelsen frĂ„n början. Elsa vĂ€xte upp med mamma, pappa och lillebror i Krokom. LĂ„gstadiet pĂ„ den mindre byskolan var inte helt okomplicerad, men det gick an. Elsa var utĂ„triktad, hade mĂ„nga kompisar och tyckte att det var helt okej att gĂ„ till sko lan. SjĂ€lvmordstankarna fanns redan dĂ„, men de tilltog i styrka pĂ„ mellanstadiet.
Egentligen var Elsa rĂ€tt sĂ„ peppad pĂ„ att lĂ€mna byskolan och börja högstadiet pĂ„ en större skola. Men av olika anledningar blev det inte alls som hon tĂ€nkt sig. â Det brast i överlĂ€mningen mellan skolorna. De gjorde egentligen alla rĂ€tt inledningsvis, men sĂ„ blev det ett rektors byte. Det innebar att informationen om Elsa inte kom ut till lĂ€rarna, vilket fick förödande konsekvenser, berĂ€ttar Lina. Det blev sĂ„ illa att panikĂ„ngestattacker na mer eller mindre blev konstanta, vilket gjorde det omöjligt för Elsa att vara pĂ„ skolan. rĂ€dda livet pĂ„ Elsa
Kraschade helt pÄ högstadiet
â Jag har ju en sĂ„n pliktkĂ€nsla och tvingade mig sjĂ€lv till skolan. NĂ€r jag vĂ€l var dĂ€r sĂ„ fick jag ofta vĂ€nda pĂ„ en gĂ„ng eftersom jag direkt fick panikĂ„ngestattack.
En tid av stor skolfrĂ„nvaro följde och Elsa tillbringade majoriteten av dygnets alla timmar isolerad i en koja under sĂ€ng en. SjĂ€lvmordstankarna intensifierades och resulterade i att Elsa gjorde suicidför sök under den hĂ€r perioden Radikal förĂ€ndring mĂ„ste ske Lina som Ă€r sjuksköterska började jobba i skift för att pĂ„ sĂ„ vis kunna övervaka Elsa. Ăvrig tid höll bonuspappan Daniel vakt. Parallellt med detta försökte Lina vara en nĂ€rvarande mamma till lillebror, samt ha en intensiv kontakt med skolan. Motvilligt började en tanke formuleras i Linas huvud â kanske gĂ„r det inte att lösa Elsas situation i Krokom? â NĂ€, jag insĂ„g nog att min ammunition var slut. Det finns ju inga resursskolor i den regionen, sĂ„ jag började fundera pĂ„ om vi kanske mĂ„ste flytta. Jag berĂ€ttade om mina tankar för Daniel och dĂ„ visade det sig att han ocksĂ„ haft samma tankar i hemlighet och googlat massor och skrivit ihop en lista pĂ„ resursskolor som matchar Elsas behov, berĂ€ttar Lina. Sagt och gjort, sĂ„ skickade de ut sju ansökningar spridda över hela Sverige. Linas förvĂ€ntan pĂ„ att Elsa skulle bli anta gen var vĂ€ldigt lĂ„g. Hon var medveten om att mĂ„nga av skolorna hade Ă„rslĂ„nga köer. Men sĂ„ hĂ€nde det osannolika! Dagen efter de skickat in ansökan, sĂ„ hörde en rektor frĂ„n Centrumskolan i Kalmar av sig och erbjöd en plats direkt efter sommarlo vet bara 2,5 mĂ„nad senare.
â Trean kommer bli jĂ€ttekul. Vi ska lĂ€sa kulturhistoria och Ă„ka till Italien pĂ„ slutet av kursen. Kolla pĂ„ arkitektur och Ă€ta god mat! Efter gymnasiet ska jag gĂ„ pĂ„ Folkhögskola, berĂ€ttar Elsa entusiastiskt. â 15 Elsa har alltid Ă€lskat att gunga. Mamma Lina har tatuerat en flicka pĂ„ sin arm som gungar. Den symboliserar flytten. De vĂ„gade hoppa.
Ă terhĂ€mtning och kraftsamling Första tiden pĂ„ Centrumskolan Ă€gna des Ă„t att i lugn och ro vĂ€nja Elsa vid skolmiljön igen. De Ă€gnade mycket tid Ă„t relationsbygget med lĂ€rarna, samt sĂ„ jobbade de hĂ„rt med Elsas kravkĂ€nslighet. LĂ€randet kom först andra Ă„ret nĂ€r hon kĂ€n de sig trygg i skolan. Hon lyckades under sina tvĂ„ Ă„r dĂ€r lĂ€sa i kapp ett stort antal Ă€mnen. NĂ€r hon gick ut nian var hon fast besluten vad nĂ€sta steg skulle bli: â Det var Estetiska programmet eller inget som gĂ€llde. Jag Ă€lskar att sjunga och mĂ„la, sĂ€ger Elsa. Att komma in pĂ„ Estetiska programmet var inte alldeles sjĂ€lvklart eftersom Elsa fortfarande saknade vissa betyg. De fick tipset om Waldorfgymnasiet i Kalmar och pĂ„började en dialog med dem. Rektorn var vĂ€ldigt flexibel och de kom fram till en bra lösning. Det Ă€r en liten skola pĂ„ 20 elever och de har haft möjlighet att individanpassa Elsas skolgĂ„ng. Nu gĂ„r hon lite kortare dagar, fyra dagar i veckan. Förutom skolans flexibilitet sĂ„ uppskattar Lina deras ödmjukhet: â Ăven den hĂ€r skolan gör missar, men nĂ€r saker blir fel sĂ„ tar de pĂ„ sig det och ber Elsa om ursĂ€kt. De Ă€r ödmjuka inför sin okunskap och vill lĂ€ra sig mer via en dialog med Elsa. Hon Ă€r numera glad nĂ€r hon gĂ„r till skolan och det betyder allt!, sĂ€ger Lina. Elsa ser pĂ„ framtiden med tillförsikt.
Snabba ryck De behövde ge besked till skolan inom nĂ„gra dagar. Lina började kolla pĂ„ kartan vart Kalmar lĂ„g, vĂ€gde för- och nackdelar och bestĂ€mde sig slutligen i samrĂ„d med Elsas pappa för att acceptera erbjudandet. Nu pĂ„börjades ett intensivt arbete med att göra flytten möjlig. NĂ€r boendet var pĂ„ plats och allt var klart nere i Kalmar, bara nĂ„gra veckor innan flytten skulle ske, berĂ€ttade hon och pappan för Elsa. â Vi var redan förberedda pĂ„ att hon skulle rymma nĂ€r hon fick beskedet. Vi var oroliga att hon skulle skada sig sjĂ€lv.
Vi spÄrade hennes telefon och stod med bilen dÀr vi trodde hon skulle fly. Hon hatade oss sÄ mycket just dÄ, sÀger Lina.
Det var mamma som till slut sa att det fick vara nog och att jag inte lÀngre kunde utsÀtta mig för det dÀr, sÀger Elsa.
Elsa sÀger att hon till slut bara gav upp och minns ingenting av sjÀlva flytten.
Tre olika steg de arbetat efter Joakim utbildades i England, och med vissa modifikationer ligger modellen till grund för de olika stegen de utgÄr ifrÄn i sitt arbete. Första steget handlar om att kartlÀgga elevens situation.
2005 fick skolresursen Joakim Karlsson möjlighet att Äka och utbilda sig som coach i England. Utbildningen baserades pÄ en modell och ett tillvÀgagÄngssÀtt kopplat till elever med problematisk skolgÄng. VÀl hemma i Kungsbacka igen tog Joakim tag i sitt nya uppdrag som coach med full kraft och har alltsedan dess hjÀlpt hundratals elever att komma tillbaka till en fungerande skolgÄng.
Det kommer in betydligt fler ansökningar Ă€n de hinner arbeta med, sĂ„ de mĂ„ste prioritera bland de mest akuta ansökningarna. UngefĂ€r 10â20 ansökningar per Ă„r hinner de med. FrĂ„n början var det flest utĂ„tagerande killar bland ansökningarna, vilket ser helt annorlunda ut idag. Idag Ă€r det fler tjejer Ă€n killar och uteslu tande elever med problematisk skolfrĂ„nvaro. Majoriteten har en NPF-diagnos i botten och de flesta gĂ„r pĂ„ högstadiet.
Text & foto: Nina NorĂ©n â M ycket vatten har runnit under broarna sedan coaching-verksamhetens start. Antalet skolor som coacherna ska samverka med har blivit betydligt fler, samtidigt som antalet kollegor successivt har minskat. Oavsett, sĂ„ kĂ€mpar Joakim ihĂ€rdigt pĂ„ för det Ă€r nĂ„got sĂ€rskilt med de hĂ€r barnen som han vurmar extra mycket för: â Jag anser att de inte fĂ„r det stödet som de behöver. Ofta Ă€r det vĂ€ldigt enkla saker som de behöver och inte fĂ„r. Resursstarka förĂ€ldrar Ă€r ofta avgörande. Det Ă€r en ojĂ€mlik orĂ€ttvisa som jag inte gillar, sĂ€ger han. Vilka Ă€r barnen som de jobbar med? Coacherna samverkar med flera skolor i kommunen och fĂ„r en bart bli inkopplade om skolan uttömt alla sina resurser.
â Skolan mĂ„ste ha satt in resursstöd, upprĂ€ttat ett Ă„tgĂ€rdspro gram och kopplat pĂ„ elevhĂ€lsan, innan de eventuellt kan fĂ„ hjĂ€lp av oss. Om allt det Ă€r pĂ„ plats och de Ă€ndĂ„ inte fĂ„r ordning pĂ„ situationen kring eleven sĂ„ kan rektorerna ansöka om insatser frĂ„n oss via vĂ„r verksamhetschef, förklarar Joakim.
â Vi kikar grundligt pĂ„ allt som finns dokumenterat kring den hĂ€r eleven. FörĂ€ldrarna har öppnat upp sekretessen, sĂ„ vi fĂ„r ocksĂ„ ta del av all dokumentation exempelvis frĂ„n Soc, Bup och skola. Vi gör intervjuer med eleven, vĂ„rdnadshavare, skolpersonal och andra viktiga personer i nĂ€tverket. Vi Ă€r ocksĂ„ ute och observerar fem skoldagar för att fĂ„ sĂ„ bra överblick som möjligt, berĂ€ttar han. NĂ€r kartlĂ€ggnings-pusslet Ă€r lagt, sĂ„ drar sig coacherna tillbaka och sammanstĂ€ller en bakgrundsrapport. I rapporten kan man lĂ€sa allas nulĂ€gesbild, vilket Ă€r viktigt för att fĂ„ en gemensam samsyn kring elevens situation. Tredje och sista steget handlar om att coacherna ger rekommendationer till skolan kring hur de bör lösa situationen.
âVi lyckas medalla elever vi jobbar medâ
â Det kan vara allt frĂ„n att förĂ€ndra spelreglerna i klassrum met, till att kika pĂ„ befintligt Ă„tgĂ€rdsprogram som inte alla tagit del av. Ibland ser vi ingen lösning, utan mĂ„ste sjĂ€lva gĂ„ in och jobba med eleven, berĂ€ttar han. Ăven om coacherna ibland sjĂ€lva mĂ„ste gĂ„ in och konkret arbeta med eleven, sĂ„ Ă€r alltid ambitionen att inte sjĂ€lva lĂ„ngsik tigt bygga in sig som lösningen i skolan. Lösningen mĂ„ste pĂ„ sikt finnas pĂ„ plats i skolan annars blir det inte hĂ„llbart.
â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 16
Förebyggande arbete Det Ă€r med lite sorg i rösten som Joakim berĂ€ttar att de enbart kopplas in nĂ€r det Ă€r akut och âbrinnerâ. De har ingen möjlighet att vara med och jobba förbyggande. Det finns ofta tidiga tecken som skolorna behöver bli bĂ€ttre pĂ„ att uppmĂ€rksamma och syste matisera.âDetkan ju vara att eleven alltid kommer sent pĂ„ mĂ„ndag morgon, eller har ströfrĂ„nvaro som tilltar i styrka. De kanske börjar undvika idrottsundervisningen, sĂ€ger Joakim.
⹠Slarva inte med uppföljningar. UtvÀrdera kontinuerligt och ha en dialog med eleven och vÄrdnadshavarna. Vad Àr det som funkar, vad funkar inte? ⹠Gör eleven delaktig. En framgÄngsfaktor Àr att göra elevens röst hörd. Sitt aldrig pÄ möten och prata över elevens huvud.
⹠Relationer i skolan Àr a och o. Identifiera relationer som varit vÀrdefulla för eleven och bygg pÄ det. Oavsett om det Àr en lÀrare, vaktmÀstaren eller fritidspersonal.
En annan del i att arbeta förebyggande menar Joakim Àr att skolorna borde koppla in vÄrdnadshavare betydligt tidigare.
OC LSS Bromma, belĂ€get vid Brommaplan Ă€r med i Stockholms LOV. Har du rĂ€tt till VillServiceboende?LSSduvetamerkontakta: PlaceringsrĂ„dgivning 073 180 05 84 BitrĂ€dande verksamhetschef Anneli Kettner 076 190 86 54, anneli.kettner@oc.se LĂS MER PĂ : www.oc.se/oc-lss-bromma/ OmsorgsCompagniet med dotterbolag har mer Ă€n 1000 medarbetare över hela landet. Verksamheter bedrivs inom bĂ„de Personlig Assistans och Individ & Familj samt LSS genom olika typer av boenden och familjehemsverksamhet. 17 H a r d u A s p e r g e r / A u t i s m o c h v i l l a r b e t a s o m I T k o n s u l t ? Ansök pĂ„: unicus.com/sv/jobba-hos-oss/Unicussökerflertalanger!
⹠FÄ igÄng samverkan mellan skola, BUP och SOC. Ni kan inte lösa allt i skolan, utan behöver mer samverkande resur ser. ⹠SÀkerstÀll sÄ att all personal fÄr ta del av extra anpass ningar och sÀrskilt stöd. Ofta stannar den typen av doku ment hos mentorn, vilket blir verkningslöst. Se ocksÄ pÄ dem som levande dokument.
â
â Jag tycker att mĂ„nga skolor Ă€r rĂ€tt sĂ„ dĂ„liga pĂ„ att lyssna och ta vĂ„rdnadshavare pĂ„ allvar. Om de framför oro, sĂ„ Ă€r det ofta bra att agera pĂ„ det i ett tidigt skede. Jag hör ofta att vĂ„rd nadshavare kĂ€nner sig ifrĂ„gasatta och anklagade, vilket aldrig blir bra i slutĂ€nden, sĂ€ger han. Ibland Ă€r coacherna med i skolmöten med vĂ„rdnadshavare som en neutral punkt. De bygger ofta en relation med vĂ„rd nadshavare först, eftersom det kan vara svĂ„rt att bygga en relation med en elev som kanske har varit hemma i flera Ă„r. VĂ„rdnadshavarna kan ofta vara bryggan mellan coacherna och eleven. Coacherna gör stor skillnad Joakim tycker att han har vĂ€rldens mest givande jobb. Att hjĂ€lpa barn och unga att utvecklas och komma vidare i livet ger honom energi att Ă„r efter Ă„r fortsĂ€tta sitt entrĂ€gna arbete. Ăven om han Ă€r en lite blygsam person, sĂ„ strĂ€cker han lite extra pĂ„ sig under slutet av intervjun och berĂ€ttar att coachernas arbete verkligen gör skillnad. â Jag kan stolt sĂ€ga att vi har lyckats med alla elever vi har tagit oss an. Alla elever vi har jobbat har kommit vidare in pĂ„ introduktionsprogrammet pĂ„ gymnasiet, en del har blivit behö riga och andra inte. Men jag tycker definitionen av att âlyckasâ ser olika ut. Alla elever har tagit steg framĂ„t i utvecklingen och vi har satt i gĂ„ng en process och det gĂ„r framĂ„t, sĂ€ger Joakim.
JOAKIMS TIPS TILL SKOLAN:
â Hundarna Ă€r som en osynlighetsman tel. NĂ€r du gĂ„r med en hund Ă€r det hunden som fĂ„r all uppmĂ€rksamhet, inte du. Barnen kĂ€nner sig trygga och hundarna kan hjĂ€lpa dem tillbaka in i klassrummet och skolan. Ser ofta resultat fort Just socialpedagogiska insatser med hun dar vĂ€xer, och forskningen Ă€r pĂ„ framfart. Förutom den taktila aspekten kan elever som tycker att det Ă€r jobbigt att prata med vuxna ha lĂ€ttare att kommunicera med hundarna. De kan prata genom hundar na, berĂ€ttar Karin Jensen, som har gĂ„tt VĂ„rdhundskolan med sina bĂ„da pudlar.
Ett vÀl sammansatt team som lÀr kÀnna eleven I nÀrvarotrappans översta steg, dÄ frÄn varon Àr sÄ gott som total, kan rektorn ansöka om BRB som extra insats. Alla i BRB-teamet har lÄng erfarenhet av skolvÀrlden. Förutom Karin Jensen har estetlÀrare Ann-Helén Matiasson och specialpedagog Charlotte Johansson varit med sedan projektstarten 2016, dÄ som ett samarbete mellan Varberg kommun och socialförvaltningen. Verksamheten Àr permanent sedan 2018 och har inför hösten 20 elever som kommer att stöttas pÄ olika sÀtt.
â Vi tittar pĂ„ vilka rutiner som behövs för att mĂ„ bra, som estetiska uttryck, mĂ„la, sy, teckna eller trĂ€na. Vi kan ocksĂ„ laga mat eller spela kort, berĂ€ttar Karin Jensen. Det Ă€r hedrande att fĂ„ vara en trygghet för sĂ„ mĂ„nga. MĂ„nga elever gĂ„r aldrig ut, sĂ„ vi Ă€r jĂ€tteglada att de Ă€ndĂ„ kommer hit. â För barnen behöver vi ocksĂ„ ha en En elev med stor oro kan plötsligt börja prata och leka. SlĂ€pande steg kan förvandlas kĂ€nguruskutttill
Be right back-teamet
. â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 18
MÄnga skolor brottas med hur de bÀst kan stötta elever med eskalerande och lÄngvarig frÄnvaro. I Varbergs kommun Àr verksamheten Be Right Back, en del av kommunens övergripande elevhÀlsa, helt dedikerad till att hjÀlpa dessa elever tillbaka till skolan.
â Det behövs rĂ€tt person pĂ„ rĂ€tt plats â och det Ă€r dĂ€rför BRB kom till. Det Ă€r oftast det som gör att man kan kĂ€mpa för sin sak, berĂ€ttar hon frĂ„n verksamhetens lokaler i en kul turskola i Varberg. DĂ€r inleds ofta processen att lĂ€ra kĂ€nna de elever som BRB ska stötta. BRB kommer in i elevens vardag med en handlingsplan som utkristalliserats i samarbete med skola, elev och vĂ„rdnads havare. Ibland handlar insatserna om att ses en gĂ„ng i veckan, ibland om att ses varje morgon för att hjĂ€lpa eleven till skolan, ibland följer teamet eleven i flera terminer. Aktiviteterna de gör har alla ett fokus pĂ„ sĂ„vĂ€l psykisk som fysisk hĂ€lsa.
HJĂLPER ELEVER TILLBAKA MED SKOLHUNDAR
â Det behövs nĂ„gon som för deras talan och dĂ€r kan vi komma in, sĂ€ger Karin Jensen som Ă€r textillĂ€rare, vĂ€rdegrundspedagog och del av BRB-teamet.
SlÀpande steg kan förvandlas till kÀn guruskutt, berÀttar Karin Jensen med ett leende.
Text: Johanna Aggestam â Foto: Karin Linde, Karin Jensen T illsammans med sina utbildade skolhundar Kesia och Ester hjĂ€l per Karin elever i ett tidigt skede av ökande frĂ„nvaro. Alla skolor i Varberg kommun kan ansöka om stöd frĂ„n BRB, baserat pĂ„ en nĂ€rvarotrappa som anvĂ€nds i kommunen. BRB:s syfte Ă€r att bryta negativa mönster, lĂ„ngtidsfrĂ„nvaro och isolering och nĂ€rvarotrappan hjĂ€lper till att identifiera rĂ€tt stöd vid rĂ€tt tidpunkt. Karin Jensen och hennes skolhundar kommer ofta in redan i steg tre av fem, dĂ„ frĂ„nvaron Ă€r upp till 20 procent. Hundarna kan ge den trygghet som elever med stark oro inför skolan saknar.
â Man visar ocksĂ„ eleven att du Ă€r inte hĂ€r för att du Ă€r ett problem, utan för att du hjĂ€lper mig med hunden.
â Jag kan ocksĂ„ mĂ€ta var jag Ă€r i min relation till eleven genom hundarna. Ăr det Kesia de vill vara med, dĂ„ vet jag att jag kan börja stĂ€lla krav.En elev med stor oro kan plötsligt börja prata och leka.
lÀttsam hÄllning, det gör inget om man mÄr dÄlig, men vi försöker locka till att ha roligt. Det Àr en ledstjÀrna, tillÀgger AnnHelén Matiasson. Viktigt att ha realistiska förvÀntningar Nyckeln till att lÄngsiktigt lyckas bryta ett mönster av isolering Àr framför allt rela tionsskapande och delaktighet med eleven, det Àr BRB:s devis.
Vi hade skolavslutning hĂ€r med en tjej nu i juni, med fika och blommor. Det var viktigt för henne.â
⹠InhÀmtning av information och kartlÀggning samt utformning av handlingsplan
FAKTA | BE RIGHT BACKÂŽS FYRA FASER
⹠Aktiviteter och utmaningar för ökad sjÀlvkÀnnedom och sjÀlvkÀnsla
â Samarbete och förtroende Ă€r en förutsĂ€ttning, att eleven kĂ€nner att vi Ă€r en trygghet och att vi Ă€r intresserade. FĂ„r man det att funka sĂ„ nĂ„r man alltid nĂ„gon framgĂ„ng, sĂ€ger Ann-HelĂ©n Matiasson.
âą Ă terslussning till skola samt utfasning av BRB 19
âą Relationsbyggande
⹠NÀr en elevs frÄnvaro Àr alarmerande kan ansvarig rektor ansöka om stöd till barn- och elevhÀlsan i kommunen.
Karin Jensen nickar medhÄllande, och understryker hur viktigt det Àr att ha realis tiska förvÀntningar.
FAKTA | FRĂ N ANSĂKAN TILL Ă TGĂRDSPROGRAM
Att kunna komma hit och antingen klara ett Àmne som kan vara svÄrt att ta igen, som slöjd, eller att göra skolarbete nÄgon stund i veckan, det Àr betydelsefullt.
â Ingen av dessa elever kommer nog gĂ„ 100-procentigt i skolan, men vĂ€ldigt mĂ„nga som vi följer gĂ„r tillbaka ett par da gar i veckan. Det handlar inte bara om att klara skolan, det Ă€r ett livslĂ„ngt perspektiv.
âą En tankesmedja startas med vĂ„rdnadshavare och skola, dĂ€r man frĂ€mst fokuserar pĂ„ elevens styrkor och intressen â med ett lĂ„ngsiktigt hĂ€lsoperspektiv.
⹠Möte med vÄrdnadshavare dÀr BRB deltar tillsammans med skola och informerar kring den eventuella insatsen.
⹠Ansökningsmöte med BRB och skola dÀr skolan utförligt beskriver elevÀrendet, efter en fördjupad kartlÀggning av elevens frÄnvaro.
Det finns studier som visar att de barn som har hög frÄnvaro i förskolan löper större risk för att den frÄnvaronutvecklas i högstadiet.
â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 20
â Vi behöver ett elevperspektiv pĂ„ hur utvecklingen av skol frĂ„nvaro upplevs. Det har funnits en tendens inom svensk utbild ningsvetenskaplig forskning att titta mer pĂ„ styrdokument och lĂ€roplan Ă€n pĂ„ hur den enskilda eleven har det i klassrummet.
Problematisk skolfrÄnvaro i grundskolan har uppmÀrksammats mycket under de senaste Ären, men det svenska forskningsfÀl tet Àr relativt nytt och forskningsbaserad kunskap begrÀnsad. Nyligen fick Skolverket i uppdrag att utreda om det gÄr att ha en nationell statistik över skolfrÄnvaro, eftersom samlad statistik saknas idag. Ny studie i startgroparna I höst drar en ny studie igÄng dÀr Sara Linderdahl och hennes kollegor ska intervjua elever mellan 15 och 19 Är och som har haft en hög frÄnvaro i grundskolan. De ska fÄ kartlÀgga hur det har varit i skolan, hemma och med vÀnner.
För att förstÄ problembilden mÄste man se det som en process över tid, ett utanförskap som byggs pÄ lÄngt innan eleven faller ur skolan, förklarar hon.
â Det finns studier som visar att de barn som har hög frĂ„nvaro i förskolan löper större risk för att den frĂ„nvaron utvecklas i hög stadiet. DĂ€rför Ă€r det sĂ„ viktigt att fĂ„nga upp signalerna tidigt, eftersom tecknen pĂ„ en sĂ€mre relation till skolan kan finnas dĂ€r Problematisk skolfrĂ„nvaro Ă€r inget nytt. Redan i en forskningsartikel frĂ„n 1932 beskrivs elever som Ă€r borta i perioder frĂ„n nĂ„gra mĂ„nader och upp till ett Ă„r, pĂ„ grund av oro för att gĂ„ till skolan. Barnet Ă€r i stĂ€llet hemma och förĂ€ldrarna stĂ„r handfallna.
Men Sara Linderdahl ser en svÀngning, att lÀrare och elever till exempel Àr mer involverade i forskningen nu. Internationell forskning visar vilka som löper en ökad risk för problematisk skolfrÄnvaro, till exempel Àr elever med NPF överrepresenterade.
FORSKNING PĂ GĂ R OM
Text & foto: Johanna Aggestam â
D et Àr samma barn som finns idag. Och redan dÄ, 1932, konstaterade man att skolan behöver göras om för att möta allas behov. Man kan ju fundera pÄ hur lÄngt man har kommit, sÀger Sara Linderdahl som Àr doktorand i pedago gik pÄ Uppsala universitet.
Problematisk
â Men det sĂ€ger ju egentligen ingenting om den enskilda elevens situation, det Ă€r ofta en komplex problembild. Men det jag tycker sticker ut Ă€r att de hĂ€r eleverna inte upplever att de âpassar inâ i skolan, sĂ€ger Sara Linderdahl.
skolfrÄnvaro
â TyvĂ€rr kommer ofta resurserna in sent. Men det man med sĂ€kerhet kan sĂ€ga Ă€r att de som jobbar kreativt med att skapa en gemenskap i skolan kan hindra mycket pĂ„ en nivĂ„ dĂ€r det Ă€r ganska lĂ€tt att Ă„tgĂ€rda, sĂ€ger Sara Linderdahl och fortsĂ€tter:
â Det gĂ€ller att bygga upp relationen till skolan. En faktor kan vara att det finns en person i skolan som fĂ„r i uppdrag att hĂ„lla kontakten, stĂ€mma av hur eleven mĂ„r, bibehĂ„lla och bygga upp relationen för att lĂ„ngsamt vĂ€nda det hĂ€r utanförskapet. Det tar tid, konstaterar Sara Linderdahl, för om en elev under mĂ„nga Ă„r har distanserat sig frĂ„n skolan finns en naturlig skepsis hos eleven.
LÄngtgÄende
â Jag hörde om en lĂ„gstadielĂ€rare som skickade ett brev sĂ„ fort en elev varit borta i mer Ă€n en vecka, pĂ„ brevet fanns alla klasskompisarnas underskrifter under texten âvi saknar dig, kommer du tillbaka snart?â. SĂ„dana enkla saker kan göra stor skillnad. Vad krĂ€vs för att pĂ„börja en Ă„tergĂ„ng?
â PĂ„ en grundnivĂ„ mĂ„ste man skapa en skola som Ă€r vĂ€lkom nande för alla. Och om vi nu har en ambition att skolan ska vara för alla Ă€r det ett misslyckande att skolan inte kan ta hand om vĂ„ra elever. â
Det pÄgÄr insatser pÄ olika nivÄer. Det finns resursskolor som arbetar utifrÄn individuella förutsÀttningar och samordnar myndighetskontakter, vissa kommuner har elevkoordinatorer, och det finns en mÀngd lokala initiativ. TjÀnstehundar i skolan Àr ocksÄ ett vÀxande fÀlt.
vĂ€ldigt tidigt. De hĂ€r eleverna kĂ€mpar pĂ„ lĂ€nge. konsekvenser av skolfrĂ„nvaro MĂ€ngden skolfrĂ„nvaro fĂ„r konsekvenser, pĂ„ bĂ„de kort och lĂ„ng sikt. â Förutom att elever inte kommer vidare till högre utbildning, löper de högre risk för arbetslöshet och beroendeproblema tik. Det kan till och med leda till sĂ€mre relationer, sĂ€ger Sara Linderdahl.
Huvudman avslÄr rektors ansökan Per jobbar 80 procent som pedagog i en skola med samma huvudman vars ar betssÀtt han strider emot. Dagen han inte arbetar, Àgnas Ät administrativt arbete för barnens skolsituation. Den problematiska frÄnvaron har blivit utredd flertalet gÄnger och alltid landat i att det Àr skolsituationen som orsakar barnet svÄrigheter att vistas och arbeta i skolmiljön.
SJUBARNSPAPPAN PER KĂ€mpar mot kommunen
Per har dokumenterat kommunens brister sedan 2015. Nu hoppas han att DO â Diskrimineringsombudsmannen
Per beskriver bristande ÄtgÀrdsplaner som inte möter barnens sÀrskilda behov.
Efter en anmÀlan till Skolinspektionen fÄr skolan ett förelÀggande med skrivelsen: Sammantaget pÄvisar utredningen i ak tuellt Àrende att det funnits en bristfÀllig systematik i arbetet med att fÄnga upp och analysera elevens behov.
Under tiden mÄr barnen allt sÀmre och Skolinspektionen har vÀntetid pÄ ny an mÀlan om brister, eftersom skolan ska fÄ tid pÄ sig att införa ÄtgÀrder och insatser.
Tre terminer har rektorn sökt stöd för att möta barnens olika behov, men fĂ„tt avslag. Det gĂ€ller tvĂ„ av barnen som vi ocksĂ„ tror behöver sĂ€rskild undervisnings grupp. Beslut om avslag tas av en lokal rektorsgrupp, utan representanter frĂ„n elevhĂ€lsan eller utbildad personal, med motiveringen att det finns flera Ă„tgĂ€rder för hemskolan att införa. Nu har Per fĂ„tt veta att huvudmannen: âhar behov av nya utredningar av den pro blematiska frĂ„nvaronâ, trots allt underlag dĂ€r skolans rektor intygar att de inte kan möta barnens behov: â Hur mĂ„nga gĂ„nger ska en huvudman tillĂ„tas utreda problematisk frĂ„nvaro som redan Ă€r utredd? Vi har en rektor som intygar att skolan brister och inte kan till godose elevens behov. Vi har erfarenhet av utredningar som tar mĂ€rkliga former, lĂ€rare som ifrĂ„gasĂ€tter barnens diagnoser, möten med skolpersonal och mitt barn som resulterat i att han sluter sig och vĂ€grar Ă„tergĂ„. Anpassad studiegĂ„ng har satts in före placering i SU-grupp, trots att anpassad studiegĂ„ng Ă€r sista steget enligt skollagen, eftersom Ă€mnen plockas bort. Det Ă€r en markant insats som pĂ„verkar barnets framtid.
â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 22
â Den senaste rektorn har skriftligt konstaterat att barnen inte fĂ„r sin grund lĂ€ggande rĂ€tt till skolgĂ„ng tillgodosedd.
â Det blir aldrig bĂ€ttre. Allt pĂ„gĂ„r. Det brister i Ă„tgĂ€rdsprogram som saknar konkreta Ă„tgĂ€rder, utvĂ€rderingsbara mĂ„l och kontinuerliga utvĂ€rderingar.
Text: Caroline Jonsson â Foto: Adobe Stock P er Ă€r pappa till sju barn i Ă„ldrarna 10â25 Ă„r. Alla barnen har autism och flera har adhd, dĂ€rutöver har nĂ„gra Ă€ven Tourettes, sprĂ„kstörningar, epi lepsi, Ă„ngesttillstĂ„nd, lindrig depression, skolios, astma och allergier. Alla barnen har mĂ„tt dĂ„ligt i skolmiljön. Fem av dem har haft hög skolfrĂ„nvaro. Förutom stĂ€n diga möten med skola och vĂ„rd, har för Ă€ldrarna kontakt med Skolinspektionen, SkolvĂ€sendets överklagandenĂ€mnd och nu senast â Diskrimineringsombudsmannen. Han har lĂ€rt sig navigera genom den svenska skollagen, kommunallagen och FN:s barnkonvention. Kommunen Ă€r huvudman för de kommunala skolorna. Sedan 2015 har han dokumenterat huvud mannens bristande arbetssĂ€tt: â Med sju barn ser vi tydligt kommu nens systematiska arbetssĂ€tt. De förhalar, lĂ€gger över ansvar och skolchefer gör sig oantrĂ€ffbara. Nu har vi fyra barn med problematisk frĂ„nvaro. Femte barnet har kĂ€mpat, men fick plats i kommunens SU-grupp, sĂ€rskild undervisningsgrupp. DĂ€rmed förĂ€ndrades tillvaron dramatiskt till det bĂ€ttre. Innan denna Ă„tgĂ€rd pĂ„gick hans rörelsetics varje kvĂ€ll. Han somna de i total utmattning flera timmar efter lĂ€ggdags. Idag Ă€r hans ryckningar nĂ€stan borta. Skolchefer duckar Barnen som gĂ„r i gymnasiet betalar priset för bristande stöd i grundskolan, sĂ€ger han: â Till slut blir de helt nedbrutna, saknar sjĂ€lvförtroende. Ett barn Ă€r sjukskrivet, en har reducerad skolgĂ„ng. Ett barn i grundskolan kommer till hallen hemma, vid ytterdörren vĂ€xer paniken. Det landar pĂ„ oss förĂ€ldrar att fĂ„ dem mĂ„ bĂ€ttre. Tack och lov Ă€lskar de lekar och aktiviteter som intresserar dem, de ger oss stĂ€ndigt ljusglimtar. Jag och min fru har tagit oss igenom saker vi inte ens trodde var möj liga att vi nĂ„gonsin skulle behöva stĂ€llas inför. Han efterlyser ansvarstagande frĂ„n huvudman â sĂ€rskilt i en kommun dĂ€r rektorer och specialpedagoger byts ut i snabb takt: â Allt stannar upp i den höga perso nalomsĂ€ttningen. Otaliga gĂ„nger fĂ„r vi höra: âNu kommer en ny rektor som mĂ„ste fĂ„ tid att pĂ„börja arbetetâ. StĂ€ndigt pĂ„ bekostnad av barnen. I samband med skolbyte med samma huvudman förhalas insatser av samma anledning, rektorn Ă€r ny och behöver tid. Vi har krĂ€vt möten med skolchef och grundskolechef, de vĂ€grar trĂ€ffa oss.
driver Ă€rendet: â VĂ„ra barn slussas genom skolsystemet för att kommunen ska slippa genomföra kraftfulla Ă„tgĂ€rder som kostar pengar. NĂ€r barnen som inte kan vistas i skolmiljön lĂ€mnar grundskolan Ă€r problemet löst. Med sju barn ser vi tydliga systemfel.
âBristfĂ€llig systematik i arbetetâ
SĂ„ vi vĂ€ntar. En utredning om sĂ€rskilt stöd ska vĂ„rdnadshavarerösterinkluderafrĂ„nelev, och skolpersonal: â Vi har erfarenhet av utredningar dĂ€r enbart tillfrĂ„gatsskolpersonalomvadde tror att vi och vĂ„rt barn anser om diverse frĂ„gor. De tog inte ens kontakt med oss. I utredningar som vi anser varit bra Ă€r problemet att pedagogerna inte genomför före slagna anpassningar. Vi har Ă€ven barn som haft egen resurs, dĂ€r lĂ€rare ber om Ă€nnu mer stöd för att barnet ska nĂ„ mĂ„len. Trots det tas stödet bort av rektor. Barnets frĂ„nvaro ökar, mĂ„r allt sĂ€mre vilket leder till en orosanmĂ€lan. I skolans anmĂ€lan stĂ„r inget om barnets diagnoser, behov eller om stöd som togs bort. SocialtjĂ€nsten konstaterar snabbt att problem finns i skolan, inte i hemmet. Kort dĂ€refter avslutar rektorn sin tjĂ€nst.
Den oÀndliga vÀntetiden Ett av barnen gÄr till skolan ett fÄtal tim mar, till skolmiljön som gör honom sjuk. Efter en liten stund blir han hemsÀnd. Han Àr ljudkÀnslig och fÄr huvudvÀrk av flÀktljud och annat som stör. Rektorn intygar att lokaler saknas som tillgodoser hans behov. Inte heller kan studierna an passas ytterligare. Huvudman avslÄr varje gÄng rektorns ansökan om SU-grupp med anpassade lokaler.
Senupp.rivsslĂ€pper myndigheten Ă€rendet. Ingen ansvarar för uppföljning. Per beskriver att Skolinspektionen dĂ€remot följer upp: â Dock mĂ€rker vi att nĂ€r smĂ„ Ă„tgĂ€rder sĂ€tts in avslutas Ă€rendet. Allt ska testas. Ny anmĂ€lan genomförs efter vĂ€ntetiden passerat, för att konstatera att Ă„tgĂ€rden inte haft önskad effekt. VĂ„ra barn slussas genom skolsystemet för att kommunen ska slippa genomföra kraftfulla Ă„tgĂ€rder som kostar pengar. NĂ€r barnen som inte kan vistas i skolmiljön lĂ€mnar grund skolan Ă€r problemet löst för huvudman. Med sju barn ser vi tydliga systemfel. Huvudmannen skjuter upp, lĂ„ter saker ta tid, genomför smĂ„ insatser för att tjĂ€na tid och puttar problem och dĂ€rmed lösningar framför sig. âDet kan inte fĂ„ pĂ„gĂ„!â
âMed sju barn ser vi tydliga systemfel. Huvudmannen genomför smĂ„ insatser för att tjĂ€na tid och puttar problem och dĂ€rmed lösningar framför sig.â
Per beskriver SIP-möten, dĂ€r alla aktörer som stöttar barnen möts: â Trots all informationsförmedling mel lan skola och vĂ„rd, pĂ„stĂ„r huvudman att de ingenting vet. De behöver mer infor mation och mer tid. Enligt vĂ„r uppfattning vill kommunen friskriva sig all form av ansvar. Skolan Ă€r skyldig att sĂ€kerstĂ€lla att barn kan vistats i skolmiljön och utveck las. Om kommunikationen fungerade och insatser genomfördes skulle vi ha en helt annan situation. Per tillĂ€gger att kostsamma platser stĂ„r tomma i kommunens SU-grupper. Som pedagog vet han att det inte beror pĂ„ bris tande behov: â Skolinspektionen driver inte Ă€rende gentemot huvudman. Att lĂ€gga över ansva ret till varje nyanstĂ€lld rektor innebĂ€r att de friskriver sig ansvar. NĂ€r rektor dessut om söker stöd för kostsamma Ă„tgĂ€rder som SU-grupp avslĂ„r de ansökan. Kommunen och huvudmannens systematiska arbets sĂ€tt mĂ„ste förĂ€ndras. Annars kommer vi ingenstans med dessa barn. De frĂ„ntas grundlĂ€ggande rĂ€ttigheter till skolgĂ„ng och rĂ€tten till sĂ€rskilt stöd utifrĂ„n individuella behov. Det kan inte fĂ„ pĂ„gĂ„! â
Det Àr inte Per pÄ bilden och han heter egentligen nÄgot annat. 23
â I tvĂ„ andra fall dĂ€r vi anmĂ€lt bris tande Ă„tgĂ€rdsprogram till SkolvĂ€sendets överklagandenĂ€mnd avslutas ett Ă€rende pĂ„ grund av skolbyte, men med samma hu vudman. De ska fĂ„ tid pĂ„ sig. Problemet kvarstĂ„r att gamla skolan aldrig förbĂ€ttrar sitt arbete med bristande Ă„tgĂ€rdsprogram. Ăven om barnet byter skola ska de utreda behoven. NĂ€r vi fĂ„tt rĂ€tt i Ă€renden fĂ„r skolan information och Ă„tgĂ€rdsprogram
â Enligt DO har kommunen diskriminerat eleven. Vi har dock av hĂ€nsyn till de berörda valt att inte lĂ€gga ut stĂ€mningsansökan pĂ„ sin webbplats. Domen Ă€r att vĂ€nta omkring Ă„rsskiftet och det Ă€r dĂ„ som frĂ„gan om diskriminering fĂ„r sitt svar. â
UtgÄngspunkten för vad som kan krÀvas Àr de krav pÄ tillgÀnglighet som finns i de lagar och regler som gÀller för verksamheten, sÀger DO:s utredare Gustav Staaf.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har flera pÄgÄende utredningar och en pÄgÄende domstolsprocess om bristande tillgÀnglighet i skolan, bland annat gÀllande elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar.
LÀs mer: DO Àr en myndighet som arbetar för ett samhÀlle fritt frÄn diskrimine ring. DO:s processer och vÀgledande tillsynsbeslut gÄr att följa pÄ webb platsen: www.do.se, under rubriken Tvister, domar och tillsynsbeslut
T ill Diskrimineringsombudsmannen (DO) kan du anmÀla diskriminering inom exempelvis utbildningsomrÄdet. DO Àr en myndighet som utreder Àrenden och för talan om diskrimineringsersÀttning. Diskriminering Àr förbjudet pÄ en rad omrÄden, bland annat ifrÄga om utbildning. Det finns olika former av diskriminering. En av dem Àr bristande tillgÀnglighet.
âEnligt DO har kommunen diskriminerat elevenâ, sĂ€ger DO:s utredare Gustav Staaf om det pĂ„gĂ„ende mĂ„let.
â Bristande tillgĂ€nglighet betyder att en person med en funktionsnedsĂ€ttning missgynnas genom att en verksamhet inte genomför tillgĂ€nglighetsĂ„tgĂ€rder som skĂ€ligen kan krĂ€vas för att den personen ska komma i en jĂ€mförbar situation med personer utan funktionsnedsĂ€ttningen.
Ingen elev fĂ„r diskrimineras Utbildningsanordnaren ansvarar för att ingen elev blir diskrimi nerad. Med utbildningsanordnare menas den kommun, det före tag, den förening eller motsvarande som bedriver verksamheten. En domstolsprövning kan leda till att utbildningsanordnaren blir skyldig att betala diskrimineringsersĂ€ttning till den som blivit diskriminerad. â Utbildningsanordnaren, exempelvis kommunen, har ansvaret för utbildningsverksamheten och de anstĂ€lldas agerande. NĂ€r DO eller nĂ„gon annan för talan i domstol Ă€r utbildningsanordnaren motpart. Det Ă€r inte bara DO som för talan om diskriminering, det kan Ă€ven göras av exempelvis intresseorganisationer eller antidiskrimineringsbyrĂ„er. VĂ„r ambition Ă€r att utreda sĂ„ mĂ„nga anmĂ€lningar om diskriminering som möjligt, för att den som har diskriminerats ska fĂ„ upprĂ€ttelse. Vi kan dock inte utreda alla utan mĂ„ste göra ett urval Ă€ven bland de som vi bedömer omfattas av lagen.
Text: Caroline Jonsson â Foto: Hans Alm
PÄgÄende mÄl DO fÄr mÄnga anmÀlningar frÄn vÄrdnadshavare till barn med NPF. I dem beskrivs ofta upplevelser av svÄra situationer i skolan. Just nu för DO talan i ett pÄgÄende mÄl, dÀr anmÀlaren uppgett att en kommun inte har vidtagit tillrÀckliga ÄtgÀrder för att en elev med funktionsnedsÀttning skulle kunna ha en trygg och strukturerad skolmiljö, och dÀrmed inte kunnat ta del av undervisningen som andra elever.
â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 24
DO fÄr mÄnga anmÀlningar gÀllande barn med NPF
N Ă€r Mea kommer in i hotellets foajĂ© Ă€r hon helt slut. Hon och hennes pappa var tvungna att parkera bilen en bit bort och gĂ„ utmed Göteborgs gator till vĂ„r mötesplats. Den sociala fobin pumpar i Meas kropp och hon skakar. Hon Ă„terhĂ€mtar sig en aning nĂ€r nĂ€sta hinder pĂ„ vĂ€gen gör sig synlig. Hissen! Det Ă€r otĂ€nkbart att Mea Ă„ker hiss sju vĂ„ningar upp. I stĂ€llet pĂ„börjar vi en för oss alla anstrĂ€ngande bestigning av trapporna. Hur ska den hĂ€r intervjun ens gĂ„?, hinner jag tĂ€nka nĂ€r vi flĂ„sar oss uppĂ„t. VĂ€l uppe pustar Mea ut, lĂ€ser av rummet vi ska vara i, placerar sig nĂ€ra pappa och samlar all resterande kraft till att besvara vĂ„ra frĂ„gor. Hur har skolan funkat för dig? â Jag tyckte lĂ„gstadiet var bra. Jag hade kompisar och sĂ„. Men jag bytte klass i fy ran och dĂ„ blev det dĂ„ligt. Jag gillade inte klasskompisarna. Jag grĂ€t pĂ„ morgonen och ville inte gĂ„ dit. Jag gick ju dit fram till sexan, men det var svĂ„rt. NĂ€r blev det ohĂ„llbart i skolan?
Att Mea 15 Ă„r ens stĂ€llde upp pĂ„ en intervju förvĂ„nade mĂ„nga. Mamma, pappa, oss pĂ„ Attention, och inte minst henne sjĂ€lv. Hon har varit mer eller mindre helt isolerad hemma i lĂ€genheten i Varberg i över ett och ett halvt Ă„r. Hon har inte Ă„kt bil, Ă€n mindre lĂ€mnat stan. Men sĂ„ fick hon se Attentions efterlysning efter barn med NPF som inte lĂ€ngre gĂ„r till skolan. Hon var fast besluten direkt â hon ville berĂ€tta! Drivkraften att vilja dela sin berĂ€ttelse var just dĂ€r och dĂ„ större Ă€n alla hinder som skulle komma pĂ„ vĂ€gen in till centrala Göteborg. â Text & foto: Nina Noren ochautismhadeattsenarejagadhd.
KĂ€nde du att lĂ€ rarna och klasskom pisarna förstod dig? â Vissa lĂ€rare försökte förstĂ„. Det fanns en person som jag litade pĂ„. Jag var ofta med kuratorn eller satt i lĂ€rarrummet. Jag har aldrig haft en kompis som verkligen förstĂ„r mina problem. Vi missförstĂ„r lĂ€tt varandra och det blir jobbigt. NĂ€r slutade du helt att gĂ„ till skolan?
Hur kÀnner du nu inför nian?
Vad skulle du behöva för att kunna stanna kvar i skolan?
â Jag försöker fĂ„ till en sĂ„ bra rutin som möjligt pĂ„ morgonen. DĂ„ mĂ„r man bĂ€ttre under dagen. Jag har behövt ta det lugnt och gjort saker jag mĂ„r bra av. Pysslat eller mĂ„lat. Jag har ocksĂ„ gjort skolarbete nĂ€r jag orkat. Jag fĂ„r lite uppgifter hem skickade och har lĂ€st svenska, engelska, slöjd och bild.
Vad tror du det Àr i skolmil jön som inte funkar för dig?
â Det Ă€r för mycket ljud, intryck och âgre jandeâ överallt. Jag tycker egentligen om att vara i skolan om det bara inte var en massa barn överallt. Jag gillar inte folk.
â PĂ„ slutet av mellanstadiet började jag bryta ihop och bara springa ut ur klass rummet. Ingen förstod riktigt vad som hĂ€nde med mig. Inte jag heller. Sedan förstod mamma att det kanske kunde vara panikĂ„ngestattacker och att jag kanske hade en diagnos. Jag fick veta nĂ„gra Ă„r
Hur har dina dagar sett ut nÀr du varit hemma?
sexan kom jag aldrig tillbaka till skolanâ 25
â Efter sommarlovet i sexan kom jag aldrig tillbaka. Jag gick inte ens pĂ„ skolavslutningen. PĂ„ sommarlovet sade jag upp kontakten med alla kompisar. Jag blev helt isolerad. I sjuan och Ă„ttan har jag gĂ„tt dit bara dĂ„ och dĂ„. Ă ker dit en stund och bara sitter och lĂ€ser i âflexrummetâ.
Mea 15 Ă„r: âEfter
â Nu kĂ€nns det som jag vill komma dit mer i nian och lĂ€ra mig vara i skolan. Jag vill gĂ„ gymnasiet och vill verkligen fĂ„ in skolrutinen och kĂ€nna att det Ă€r okej att vara dĂ€r. Jag kommer vara i flexrummet dĂ€r en lĂ€rare alltid finns. Jag tycker om honom som jobbar dĂ€r, han verkar schysst och förstĂ„r mig mer och mer. En dryg halvtimme har gĂ„tt och det syns direkt pĂ„ Mea nĂ€r energinivĂ„n Ă€r drĂ€nerad. Vi avrundar intervjun och sĂ€ger hej dĂ„. I hennes ögon ser jag en lĂ€ttnad, men ocksĂ„ en stolthet. Hon utmanade sig sjĂ€lv och lyckades trots alla hinder pĂ„ vĂ€gen. â sommarlovet i
â Mamma eller pappa som Ă€r min trygg het, men det gĂ„r ju inte. SĂ„ jag behöver kĂ€nna att jag har en sĂ€ker utvĂ€g frĂ„n allt om jag fĂ„r panikĂ„ngest. Jag vill ofta bara fly hem, men det kan jag inte eftersom det Ă€r för lĂ„ngt.
Barnpsykiatern
Eva och hennes man Àr förbi sina egna behov för lÀnge sedan och de har till och med övervÀgt separation för att Stella ska kunna bo vÀxelvis med sina syskon.
tella var en av mÄnga duktiga flickor med autism som ingen lade mÀrke till förrÀn alldeles för sent. I vÄras gick hon ut nian utan betyg efter att ha suttit hemma hela högstadiet. Stellas mam ma Eva som Àr barnpsykiater pÄ Bup var snabb att upptÀcka att Stella har adhd, men det dröjde innan hon sÄg autismen.
Problematisk skolfrÄnvaro kan drabba vilken familj som helst oavsett förÀldrastil och kunskapsnivÄ. Det vet Eva som Àr barnpsykiater och mamma till Stella som inte gÄtt i skolan pÄ tre Är.
â Stella har ett enormt behov av mig. Jag kan knappt lĂ€mna huset och vill Stella nĂ„got mĂ„ste jag slĂ€ppa allt annat för att undvika vĂ„ldsamma utbrott. Det gĂ„r ut över vĂ„ra andra tre barn som stĂ€ndigt fĂ„r stĂ„ tillbaka. Till och med 10-Ă„ringen som ocksĂ„ har autism och adhd fĂ„r stĂ„ tillbaka. Ăldsta drar sig undan och min yngsta som Ă€r fem sa hĂ€romdagen att det hon önskar sig mest av allt Ă€r en dag med mamma.
S
Problematisk skolfrĂ„nvaro frĂ„n tidig Ă„lder Redan i slutet av lĂ„gstadiet började Stella stanna hemma ibland. Till exempel en gĂ„ng nĂ€r det var skolfoto och hon vĂ€grade gĂ„ dit för att en lock i hĂ„ret blev fel. Under mellanstadiet ökade frĂ„nvaron och det blev vĂ€ldigt personberoende vilka lektioner Stella klarade att gĂ„ pĂ„. â KlasslĂ€raren var rak och tydlig och uttryckte sig utan sociala krusiduller sĂ„ henne gillade hon. LĂ€raren i hemkunskap pratade en annan dialekt sĂ„ dĂ€rför gick hon inte pĂ„ den. Och om en anpassning blev lite annorlunda Ă€n utlovat nĂ„gon gĂ„ng totalvĂ€grade hon det Ă€mnet dĂ€refter. Det var nĂ€r hon blev sĂ„ hĂ€r oflexibel som jag slutligen bad om en autismutredning, berĂ€ttar Eva. Stella har alltid strĂ€vat efter att vara som alla andra. NĂ€r hon skulle börja sjuan sa hon nej till anpassningar för att hon ville vara normal. Hon gick en vecka i skolan och sedan orkade hon inte mer. â Hon blev som en utbrĂ€nd. Orkeslös och sov mycket utan fysisk förklaring.
Text: Linnea Rosenberg â Foto: Adobe Stock med hemmasittande barn:
MÄste komma tillbaka till jobbet I höst ska Stella börja pÄ ett individuellt gymnasieprogram i en autismgrupp. Eva Àr pressad att bryta Stellas beroende av henne eftersom sjukersÀttningen kommer sÀnkas och det kommer bli svÄrt att bo kvar i huset om hon saknar tillrÀcklig in komst. DÀrför har hon sett till att kuratorn pÄ habiliteringen gjort en orosanmÀlan till socialtjÀnsten, som hon hoppas ska leda
â Vi gett upp vĂ„ra egna behov. Det enda viktiga Ă€r att Stella och de andra barnen mĂ„r bra. Men jag försöker att uppskatta det jag har ocksĂ„. Om jag fĂ„r dricka en kopp kaffe ostört pĂ„ bron pĂ„ morgonen, vilket hĂ€nder nĂ„gon gĂ„ng i mĂ„naden, sĂ„ Ă€r jag nöjd!
â Under mellanstadiet började Stella uttrycka att hon inte trivdes i skolan. Hon misstolkade sociala signaler och upplevde att ingen förstod henne och att alla var dumma. Men varken lĂ€rarna eller ens jag sĂ„g hennes behov, berĂ€ttar Eva.
Hela familjen pÄverkas av Stellas mÄende Alla Är som Stella kÀmpat mot sina svÄrigheter har satt djupa spÄr i bÄde henne sjÀlv och resten av familjen. Upplevelsen av att inte passa in har lett till social fobi, panikÄngest, sjÀlvskador och suicidplaner som slutat med inlÀggning tre gÄnger. Eva Àr sjukskriven för utmattning sedan ett Är tillbaka och lÀgger nÀstan all sin tid och energi pÄ att stötta Stella.
âJag vet inte heller vad jag ska göraâ
Hon fick lÀsa lite hemifrÄn men krÀktes av Ängest nÀr hon skulle gÄ och hÀmta böcker i skolan sÄ det fick jag göra, för klarar Eva.
â TEMA PROBLEMATISK SKOLFRĂ NVARO 26
â HĂ€r sitter jag med specialistkom petens i neuropsykiatri i ett hus som ser ut som en soptipp med ett barn som hindrar mig frĂ„n att gĂ„ ut, och folk utan insikt som tycker att jag borde sĂ€tta grĂ€nser. Om det blir sĂ„ hĂ€r nĂ€r mitt barn drabbas, hur svĂ„rt Ă€r det dĂ„ inte för alla andra? â
Vi förÀldrar har gett upp vÄra egna behov. Det enda viktiga Àr att Stella och de andra barnen mÄr bra. 27
Handar om okunskap snarare Àn ovilja
Eva förstĂ„r alla förĂ€ldrar till hemmasit tande barn som Ă€r upprörda över att deras barn inte fĂ„r rĂ€tt stöd frĂ„n Bup, skolan eller socialtjĂ€nsten. Samtidigt kan hon konstatera att det ofta beror pĂ„ okunskap snarare Ă€n ovilja. â Det finns stora kunskapsluckor inom skola, vĂ„rd och omsorg. Varken Bup eller nĂ„gon annan instans sitter pĂ„ en fĂ€rdig lösning som fungerar för de flesta. Jag som barnpsykiater vet inte hur jag ska lösa det hĂ€r och hĂ€romdagen lĂ€ste jag om en rektor med hemmasittande barn som kĂ€nde likadant. Hon tillĂ€gger att det ocksĂ„ finns mĂ„nga famlande hjĂ€lteförĂ€ldrar som kĂ€mpar mot en ofta oförstĂ„ende om givning, och inte bör klandra sig sjĂ€lva eller sitt förĂ€ldraskap för de svĂ„righeter deras familjer drabbats av.
till LSS-insatser i form av avlastning och hjĂ€lp med att fĂ„ Stella att gĂ„ i skolan. Att Eva Ă€r barnpsykiater har givetvis varit en tillgĂ„ng för Stella och resten av familjen. Hon insĂ„g snabbt att nĂ„gra av barnen behövde anpassningar och fixade whiteboard, bildstöd och andra former av förtydligande av tillvaron i god tid. Och hon sĂ„g behovet av adhd-utredning och drev igenom det. Samtidigt har hennes yrkesroll varit en nackdel: â Jag inser nu att vi bad om hjĂ€lp alldeles för sent för att jag har sĂ„ mycket egen kunskap. Jag inser ocksĂ„ att vi borde sett till att Stella fick alla anpassningar i skolan direkt i stĂ€llet för att sĂ€tta in dem stegvis. Men ingen visste bĂ€ttre dĂ„, inte ens jag visste bĂ€ttre!
LÄnga vÄrdköer LÄnga vÀntetider till vÄrd Àr inget nytt utan har funnits i Sverige sedan lÄng tid. Politiska initiativ har tagits för att rÄda bot pÄ detta, men utan nÄgon tydlig förbÀttring. TvÀrtom, kö erna Àr inom mÄnga omrÄden lÀngre Àn nÄgonsin. Regeringen tillsatte dÀrför för tvÄ Är sedan en utredning vars uppdrag var att korta vÀntetiderna i vÄrden.
Utredningen har nu lagt fram flera viktiga förslag som Attention i sitt remissvar stĂ€ller sig positiva till. Utredningen har med rĂ€tta reagerat pĂ„ att nuvarande tidsgrĂ€nser i vĂ„rdga rantin förefaller ha uppfattats som mĂ„lsĂ€ttningar för vĂ„rden att ta sikte pĂ„, inte som yttersta grĂ€nser inom vilka medicinska prioriteringar ska ske. En striktare syn pĂ„ vĂ„rdgarantins tids ramar, liksom att undersökningar/utredningar ska omfattas av vĂ„rdgarantin, Ă€r viktiga för att korta de utredningsköer som vi lĂ€nge kritiserat. â
Utspelet följdes inte heller av nÄgon konkret plan hur detta skulle kunna genomföras och vilka insatser det skulle leda fram till. Attention pÄpekade omedelbart det olÀmpliga i att presentera förenklade förslag som riskerar att bygga pÄ fördomar och öka stigmat. Det Àr ett faktum att tillgÄngen till vÄrd Àr sÀmre för vissa barn, vilket tyder pÄ att det finns en underdiagnostisering, men anledningen till detta mÄste undersökas noggrant innan problemet gÄr att ÄtgÀrda.
ATTENTION PĂ VERKAR
slagtrÀnsomDiagnoserpolitiska
NÄgra fÄ veckor innan valet lanserade Stockholmsmoderaterna ett uppmÀrksammat och hÄrt kritiserat förslag om att screena barn i utsatta omrÄden för adhd. Det vi och mÄnga andra reage rade pÄ var den starka kopplingen till att minska brottsligheten.
VĂ„ra medlemmar blir upprörda nĂ€r orealistiska och dĂ„ligt för ankrade förslag lĂ€ggs som politiska slagtrĂ€n för att vinna vĂ€ljare. Vi krĂ€ver mer respekt för kunskap och dialog av vĂ„ra folkvalda. Tillsammans med representanter frĂ„n Attentions kunskapsrĂ„d och andra sakkunniga skrev vi en debattartikel om behovet av en seriös samhĂ€llsdebatt om adhd. Artikeln mynnar ut i slutsatsen att det behövs en nationell plan för vĂ„rd och stöd för personer med adhd, oavsett Ă„lder och bakgrund. Kunskapen inom omrĂ„ det har ökat vĂ€sentligt pĂ„ senare Ă„r. Det finns forskningsresultat och kunskap om hur adhd ska hanteras men den mĂ„ste imple menteras, vĂ„rd och stöd mĂ„ste samordnas och effektiviseras för att nĂ„ ut i alla delar av samhĂ€llet. Planen ska tas fram i nĂ€ra samverkan med intresseorganisationer och forskare. Den ska sikta pĂ„ enkla processer, tydlig ansvars fördelning och hög tillgĂ€nglighet. Den ska vara evidensbaserad och omfatta hela livet frĂ„n BVC till Ă€ldrevĂ„rd. â » Hela artikeln finns pĂ„ vĂ„r webb www.attention.se
28
Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har under ett par Ă„rs tid arbetat med att ta fram nationella riktlinjer för NPF, gĂ€llande adhd och autism. Syftet med riktlinjerna Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att den vĂ„rd och det stöd som ges Ă€r god, jĂ€mlik, kunskapsbaserad, sĂ€ker och effektiv. Riktlinjerna anvĂ€nds ocksĂ„ för uppföljning och uppdateras vid behov. Vi vĂ€ntar med spĂ€nning pĂ„ dem, dĂ„ sĂ„dana ramar och riktlinjer har saknats. En remissversion av riktlinjerna kommer att vara tillgĂ€nglig frĂ„n mĂ„nadsskiftet oktober/ november. â
Vi gör vÀrlden lite bÀttre, en imÀnniskataget Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsÀttning och psykosocial problematik. LÀs mer om oss pÄ nytida.se Vi har massor med roliga lÀger korttidsvistelseroch bÄde pÄ vardagar och helger. Vi gör saker bÄde i stan och pÄ landet : studsar JumpYard,pÄ bowlar, gÄr pÄ hundpromenad och mycket annat. AnmÀl dig nu!PASSA Pà ! VI PLATSERHARKVAR. GÄ gÀrna in Attention-play!pÄ Visste du om att Attention har en Youtube-kanal full proppad med filmer som har fokus pÄ (NPF)?funktionsnedsÀttningarneuropsykiatriska 29
Attentions skolrapport 2022:
Vad beror oron pÄ? Oron beror pÄ tidigare erfarenheter av organisatoriska och pedagogiska brister, personalomsÀttning och bristande kom munikation mellan hemmet och skolan, dÀr man upplever att skolan inte tar bar nets behov pÄ allvar. Det kommer ocksÄ av att kunskapen om NPF och dÀrmed barnets behov upplevs som lÄg bland personal och skolledning. Det leder till konflikter, brist pÄ förstÄelse och ibland Àven misstro.
NĂ€r skolan inte förmĂ„r att ta sitt ansvar hamnar ansvaret i vĂ„rdnadshavarnas knĂ€. De lĂ€mnas att sjĂ€lva stötta och hjĂ€lpa sitt barn till nĂ„gon form av undervis ning. Ăven hĂ€r talar siffrorna sitt tydliga sprĂ„k; nĂ€stan sju av tio som svarat pĂ„ enkĂ€ten har fĂ„tt en försĂ€mras psykisk hĂ€lsa pĂ„ grund av barnets skolsituation och mer Ă€n fyra av tio har drabbats av utmattningssyndrom. AnmĂ€rkningsvĂ€rt Ă€r att mer Ă€n var tredje har fĂ„tt gĂ„ ner i arbetstid (38 procent) eller till och med slutat arbeta helt (8 procent). â » LĂ€s & ladda skolrapporten:ner skolkampanjwww.attention.se/
Alarmerande stor oro inför skolstart
Psykisk ohĂ€lsa och lĂ„g sjĂ€lvkĂ€nsla Sju av tio Ă€r oroliga för att barnets sjĂ€lv kĂ€nsla ska försĂ€mras av skolsituationen och nĂ€stan sex av tio uppger att barnet mĂ„r dĂ„ligt av skolmiljön. Ăver fem av tio oroar sig för att barnets psykiska hĂ€lsa ska försĂ€mras pĂ„ grund av situationen i skolan. Ăver hĂ€lften svarar att de Ă€r oroliga för att barnet inte ska vilja gĂ„ till skolan pĂ„ grund av skolsituationen. FörĂ€ldrarna drar ett tungt lass FörĂ€ldrarna beskriver en enorm kamp för att försöka fĂ„ skolan att förstĂ„, agera och se till barnets individuella stödbehov.
I början pĂ„ september lanserade Attention Ă„rets skolrapport. Rapporten bygger pĂ„ vĂ„rdnadshavares enkĂ€tsvar angĂ„ende deras och barnens kĂ€nslor inför skolstart. Det Ă€r en dyster verklighet mĂ„nga familjer gick tillmötes nĂ€r höstterminen inleddes. Ăver hĂ€lften (56 procent) av eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar (NPF) kĂ€nner mycket eller ganska mycket oro inför skolstart. Bland deras vĂ„rdnadshavare Ă€r oron Ă€nnu större, 70 procent.
Text: Nina NorĂ©n â 30
â Jag Ă€r i grunden gymnasielĂ€rare men jag har de senas te Ă„ren framför allt arbetat med det i skolan som ligger mig nĂ€rmast hjĂ€rtat â elevhĂ€lsofrĂ„gor. I grundskola och gymnasi um har jag arbetat i elevhĂ€lsoteam, bĂ„de i rollen som specialpe dagog och som bitrĂ€dande rektor.
HallĂ„ Susanne!dĂ€r projektledare för âVĂ€gen tillbakaâ
NĂ€r startade projektet?
Om man Ă€r intresserad av att bidra till projektet â hur gör man dĂ„?
Vad gjorde att du sökte jobbet?
Vilka riktar sig projektet till?
â Vi har under vĂ„ren haft fokusgrupper med barn och unga för att lyssna in deras erfarenheter och tankar framĂ„t. Vi har ocksĂ„ ge nomfört en kortare enkĂ€t till barn. Vi vill ha med barnens perspek tiv i det material vi producerar och i den information vi sprider.
â MĂ„lgrupp i projektet Ă€r barn och unga i Ă„ldern 10â16 Ă„r med NPF och som befinner sig i en situation med problematisk skol frĂ„nvaro. FörĂ€ldrar till dessa barn samt de som arbetar i skolan, Ă€r sekundĂ€ra mĂ„lgrupper i projektet.
â DĂ„ fĂ„r man gĂ€rna mejla mig: susanne.berneklint@attention.se â
Vad har ni gjort hittills?
Vad hÀnder under hösten?
â Projektet startade 1 januari i Ă„r. Det Ă€r ett treĂ„rigt projekt som drivs av Attention och finansieras av AllmĂ€nna arvsfonden.
Vi vill i projektet lyfta barnens, och de anhörigas, röster och egna erfarenheter kring hur de upplever sin situation och sÀt ta fingret pÄ vad som Àr viktigt för att nÄ förÀndring. Barn och förÀldrar ska ges möjligheter till mötesplatser och aktiviteter för gemenskap, igenkÀnning, erfarenhetsutbyte och utbildning.
Vi kommer ocksÄ anordna förÀldratrÀffar utifrÄn teman, dÀr det primÀra Àr att utbyta erfarenheter och tipsa varandra.
Vi kommer förstÄs att besöka fler av vÄra lokalföreningar för att berÀtta vad som hittills framkommit, diskutera och fÄnga upp tankar framÄt vad gÀller aktiviteter för mÄlgruppen. InsÀndare, panelsamtal (med olika professioner som berörs av frÄgan) samt deltagande pÄ mÀssor och konferenser Àr ocksÄ aktiviteter för hösten.
â Förutom aktiviteter riktat till barn har vi haft fokusgrup per med ett 70-tal förĂ€ldrar samt intervjuat barn, förĂ€ldrar och verksamheter vilket kan ses i sociala medier och i vĂ„r tidning nu i september. Det har varit ett enormt intresse av att delta i, och bidra till, projektet vilket jag ocksĂ„ vill passa pĂ„ att tacka alla för!
31 ATTENTIONKOLL!
Den erfarenhet och kunskap som framkommer i och med projektet vill vi, i ett senare skede, förmedla till de som arbetar i skolan men Àven till andra som har till uppgift att hjÀlpa och stötta dessa barn och unga samt deras förÀldrar.
Hur ska ni fÄ barn och unga delaktiga i ert arbete?
â UtifrĂ„n enkĂ€t, fokusgrupper och intervjuer kommer vi un der hösten att genomföra fördjupade samtal med förĂ€ldragrup per dĂ€r vi utgĂ„r frĂ„n teman som vi har fĂ„ngat upp och ringat in under höstens fokusgrupper. Vi planerar för skrivtrĂ€ffar med barn och unga med syfte att de ska fĂ„ trĂ€ffa andra i liknande situation, men ocksĂ„ för att bidra med sina erfarenheter och komma med input till ytterligare aktiviteter i projektet.
Attention i samarbete med IshockeyförbundetSvenska Attention och Svenska Ishockeyförbundet har fördjupat sitt samarbete, som inleddes för flera Är sedan. Under vÄren tog vi tillsammans fram ett nytt, uppdaterat och fylligt utbildningsmaterial med fokus pÄ NPF. De genomför nu under hösten NPF-inriktade
utbildningsinsatser dĂ€r Attention förelĂ€ser. Filmer UVAS-projektetfrĂ„n Attentions Arvsfonds-projekt âVĂ€gen vidareâ har tagit fram tvĂ„ filmer. I filmerna intervjuas Jessica och Tinus som bĂ„da saknar arbete eller sysselsĂ€ttning. » Se filmerna pĂ„ Attentions Youtubekanal âAttention Playâ. Foto: Adobe Stock Foto: Adobe Stock SPF seniorerna bjuder in till webbinarium om Ă€ldre med NPF Den 28/9 kl 14:00â15:30 deltar Attentions projekt âĂldrelyftetâ i SPF seniorernas digitala förelĂ€sning âOm jag hade vetat â Ă€ntligen förstĂ„r jag varför livet blev kaosâ. Projektets ambassadörer Kajsa Edman och Kenny Kvarnström kommer delta ihop med projektledaren Annika von SchmalensĂ©e. » LĂ€s hela inbjudan och hitta lĂ€nk till anmĂ€lan via: www.attention.se/aldrelyftet 32
Kostnadsfria skolförelĂ€sningar Under skolkampanjen i september erbjuder vĂ„rt arvsfondsfinansierade projekt âVĂ€gen tillbakaâ följande intressanta förelĂ€sningar: Skoljuridik för vĂ„rdnadshavare, Kommunikation skola â vĂ„rdnadshavare, Skolforskning och en förĂ€ldrainriktad UnderförelĂ€sning.kampanjmĂ„naden Ă€r förelĂ€sningarna öppna för alla och ligger öppet mĂ„nad en ut. Efter det mĂ„ste du vara medlem hos Attention för att se dem. » Du hittar dem via din medlemssida pĂ„ www.attention.se
Nu Àr vi Äter fler Àn 16 000 medlemmar. Inbetalningar som görs frÄn och med den 1 oktober gÀller för hela nÀsta Är, sÄ bra lÀge att försöka nÄ nya personer som kan vara intresserade av att bli medlemmar i Attention. kongress
personer
om NPF. I november lanserar projektet en digital utbildning och studiecirkel med förelÀsningar av bland annat Bo Hejlskov Eléven till familjehem som tar emot barn
inom Attentions Arvsfondsprojekt âUng Dialogâ. I oktober lanserar projektet en omfattande digital utbildning riktad till
En hemsida för medförÀldraradhd
Just nu arbetar Attention tillsammans med habiliteringens Adhd-center i Stockholmsregion och KIND, Karolinska institutet, för att ta fram en hemsida som riktar sig till förÀldrar med adhd. Tanken Àr att stÀrka förÀldrarna med hjÀlp av igenkÀnning och strategier för ett enklare förÀldraskap. Hemsidan utgÄr ifrÄn förÀldrastödsprogrammet IPSA (Improving Parenting Skills Adult adhd) och Àr planerad att lanseras under 2023.
unga med NPF. » HÄll utkik pÄ projektets www.attention.se/ung-dialogwebbsida: FANNY EKLUND (TH) OCH JACQUELINE HELLMAN TRESCHOW ARBETAR I PROJEKTET UNG DIALOG. 33
men
intressant som hÀnder pÄ er ort. » Skicka förslag till redaktionen@attention.se ATTENTIONKOLL! Pà Gà NG I Ung Dialog-projektet Det Àr mycket pÄ gÄng i
PixabayFoto: Foto: Susanne Kronholm Foto: Adobe Stock Vad hĂ€nder HOS DIG? KALENDARIUM 2022, KONFERENSER OCH SEMINARIER DĂR ATTENTION DELTAR ELLER ĂR MED OCH ARRANGERAR: SEPTEMBER 28 Grundkurs NPF 29â30 SkollĂ€karföreningens 100-Ă„rsjubileum 30 Strukturerat NPF-arbete i skolan OKTOBER 10 World Mental Health Day 14 Forskarskolan i specialpedagogik om tidiga insatser 22â23 Föreningskonferens 27â28 Funktionshinder i tiden NOVEMBER 10 En skola för alla â oavsett funktionsförmĂ„ga 17â18 MR-dagarna 22 Ung Dialog förelĂ€ser pĂ„ Socionomdagarna DECEMBER 28/11â2/12 Metalls
I vÄr medlemstidning vill vi spegla vad som hÀnder runt om i landet. Redaktören vill ha tips pÄ nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, Àven om spÀnnande och annat höst HVB-hem och
LÀge för medlemsvÀrvning!
Attention Lindesberg med grannkommuner Adina Langseth www.lindesberg.attention.seinfo@lindesberg.attention.se ĂSTERGĂTLANDS LĂN Attention Linköping Susanna von Sehlen info@linkoping.attention.se
Attention Nyköping Peter Lundberg styrelsenattentionnykoping@gmail.com UPPSALA LĂN Attention Enköping www.attention-enkoping.seordforande@attention-enkoping.se
Attention Globen med omnejd www.attention-globen.seinfo@attention-globen.se SĂDERMANLANDS LĂN Attention Eskilstuna-StrĂ€ngnĂ€s 072-004 93 15 www.attention-eskilstuna.sekontakt@attention-eskilstuna.se StrĂ€ngnĂ€s 072-005 42 53 www.attention-eskilstuna.sestrangnas@attention-eskilstuna.se
KALMAR LĂN Attention Kalmar www.kalmar.attention.seinfo@kalmar.attention.se
Attention Haninge-Tyresö www.haningetyreso.attention.sekontakt@haningetyreso.attention.se
STOCKHOLMS LĂN Attention Stockholms lĂ€n (lĂ€nsförening) BrĂ€nnkyrkagatan 91 118 23 Stockholm 08-27 04 05 (tis-tors 10.00-11.30) www.stockholmslan.attention.sekansli@attention-stockholmslan.se
www.attention-hubosa.se Attention JÀrfÀlla/Upplands-Bro Facebook:www.jarfalla.attention.seinfo@jarfalla.attention.seAttentionJÀrfÀlla/Upplands-Bro
Attention Roslagen www.attention-roslagen.seinfo@attention-roslagen.se
Attention Göteborg Egil Aasgaard 031-13 19 00 www.attentiongbg.sekontakt@attentiongbg.se
Attention HĂ„bo Jessica Stigsdotter Axberg www.attention-habo.seinfo@attention-habo.se
RIKSFĂRBUNDET
Attention Kiruna Lena Unneberg 070-612 59 57 attentionkiruna@gmail.com
Medlemmar som flyttar eller av andra skÀl vill byta förening mÄste meddela Àndringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon: 073-941 68 63
Attention SödertÀlje/Nykvarn Laila Starring 070-317 82 15 laila@starring.net
Attention Malmö 076-033 14 97 www.attention-malmo.sekontakt@attention-malmo.se
DALARNA LĂN Attention Dalarna 070-365 67 54 www.attention-dalarna.seinfo@dalarna.attention.se
Attention Falkenberg-Varberg www.attention-falkenberg-varberg.seinfo@attention-falkenberg-varberg.se
Attention Söderhamn Mona BÄrman soderhamn@forening.attention.se
Attention Sydöstra SkÄne James Brocka 076-133 57 attentionsoskane@yahoo.se42
Attention BollnÀs Ingrid Svedberg 073-839 25 33 www.attention-bollnas.seattention.bollnas@gmail.com
KRONOBERGS LĂN Ann-Christin Bengtsson 070-982 30 38 www.kronoberg.attention.seinfo@kronoberg.attention.se
LÀnsföreningen Àr en sammanslutning av lokalföreningarna i Stockholms lÀn och har inga enskilda medlemmar. Som medlem tillhör du din lokalförening. Attention Stockholm (lokalförening) Folkungagatan 122 116 30 Stockholm 08-410 885 60 (mÄndagar 12.30-14.30) www.attention-stockholm.seinfo@attention-stockholm.se
GOTLANDS LĂN Attention Gotland Emelie Lindell 073-9500849 Hemsida:info@attention-gotland.sewww.attention-gotland.se
NORRBOTTEN LĂN Attention LuleĂ„-Boden Norrbotten Ewa Telefon:Niemi070-2093198 Hemsida: www.attention-lulea-boden.seE-post: sannajohanna21@gmail.com
VĂSTRA GĂTALANDS LĂN Attention BorĂ„s info@attention-borĂ„s.se
Attention HĂK (Hisingen-Ăckerö-KungĂ€lv) Gunilla Lundgren attentionhok@gmail.com
GĂVLEBORGS LĂN Attention Hudiksvall AnnKatrin Noreliusson info@hudiksvall.attention.se
ATTENTIONS LOKALA FĂRENINGAR
AttentionJönköpingslÀngJönköping E-post: info@jonkoping.attention.se
SKĂ NE LĂN Attention Lund www.lund.attention.seinfo@lund.attention.se
Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 www.attention-uppsala.seewa.wikander@telia.com VĂRMLANDS LĂN Attention Karlstad-VĂ€rmland Maria Christensson-Fröman 070-299 28 32  kontakt@attentionvarmland.se www.karlstadvarmland.attention.se VĂSTERBOTTENS LĂN Attention SkellefteĂ„ www.attention-skelleftea.seinfo@attention-skelleftea.se Attention UmeĂ„ Annika Wallin 070-551 29 69 (efter klockan 18.00 pĂ„ vardagar) www.attention-umea.seinfo@attention-umea.se Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com VĂSTERNORRLANDS LĂN Attention Sundsvall-TimrĂ„ Tina Höglund tinablomhoglund@gmail.com Attention Ă nge Lena Persson 070-664 91 45 www.attention-ange.seinfo@attention-ange.se Attention Ărnsköldsvik Einar HĂ€rdin 070-665 85 52 www.attention-ovik.seinfo@ornskoldsvik.attention.se
Attention Halmstad-Hylte-Laholm Martina WikÄs www.attentionhalmstad.seinfo@attentionhstd.se
Attention Ăstergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 www.attention-ostergotland.seattention-ostergotland@hotmail.com
Attention Uddevalla Anita Larsson www.attention-uddevalla.seinfo@attention-uddevalla.se ĂREBRO LĂN Attention Ărebro Karin Trulsen 0762-56 90 83 www.attention-orebro-lokal.seforeningenattention.orebro@gmail.com
Attention Nacka/VĂ€rmdö 070â281 62 40 www.attention-nackavarmdo.seinfo@attention.nackavarmdo.se
Attention Huddinge-Botkyrka-Salem Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se
VĂSTMANLANDS LĂN Attention Sala Lars Andersson 070-650 32 12 lars-a.69@hotmail.com Attention VĂ€sterĂ„s Inger M Johansson 0708-51 46 67 www.facebook.com/AttentionVasteraswww.attention-vasteras.seinfo@vasteras.attention.se
Attention Sollentuna/VĂ€sby Jonna Svensson www.sollentunavasby.attention.senpf@sollentunavasby.attention.se
Attention Helsingborg-Ăngelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 www.attention-helsingborg-angelholm.seinger.b.nilsson@telia.com
Attention Trelleborg Irene Sjöström irensjostrom@gmail.com 0765-77 04 04
Attention NynÀshamn kontakt@attention-nynÀshamn.se
HALLANDS LĂN Attention Kungsbacka info@attentionkungsbacka.se 079-333 10 20 www.facebook.com/attentionkungsbacka/ordforande@attentionkungsbacka.se
JĂMTLANDS LĂN Attention JĂ€mtland-HĂ€rjedalen Marina Eriksson 070-37 57 370, dagtid (Marina, ordf.) Â info@jamtlandharjedalen.attention.se www.jamtlandharjedalen.attention.se
Attention TĂ€by med omnejd www.attention-taby.seinfo@attention-taby.se Attention Solna/Sundbyberg Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 www.attention-solna-sundbyberg.sesundbyberg.sekontaktperson@attention-solna-
Attention Mölndal Charlotte Boqvist www.molndal.attention.seinfo@molndal.attention.se Attention Lerum Linda Poidnakk 0733-161 580 www.attention-lerum.seinfo@attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 www.skaraborg.info@skaraborg.attention.seattention.se
Har du ocksÄ erfarenhet av att inte kÀnna dig som alla andra? Delta i en enkÀtundersökning och bidra med dina erfarenheter. EnkÀten handlar om bemötande och riktar sig till dig som tilldelades könet kvinna vid födseln, har ADHD/autism och Àr mellan 16-40 Är.
Ăr ditt barn en HjĂ€rndetektiv? För mer information, kontakta Terje Falck Ytter pĂ„ telefon 0704 58 1475 eller via mail terje.falck ytter@ki.se Ăr niJagmed?heter PIP och Ă€r en www.pipstudien.seSehjĂ€rndetektiv!merpĂ„ VI SĂKER DELTAGARE TILL EN STUDIE OM BARNS UTVECKLING Vad handlar studien om? ïŹ Vi studerar barns utveckling i förskoleĂ„ldern, med fokus bĂ„de pĂ„ hjĂ€rnan och beteende. Vem kan vara med? ïŹ Barn mellan 3 och 4Âœ Ă„r med autismspektrumtillstĂ„nd eller utvecklingsförsening/intellektuell funktionsnedsĂ€ttning ïŹ Barn mellan 4 och 5Âœ Ă„r med ADHD Vad innebĂ€r det att vara med? ïŹ VĂ„rdnadshavare besvarar frĂ„geformulĂ€r hemma. ïŹ Besök vid KIND (Karolinska Institutet, Stockholm) som innehĂ„ller mĂ„nga olika uppgifter och undersökningsmoment (iPad uppgifter, lekobservation, salivprov, mm.) hĂ€r fĂ„r barnet vara en HjĂ€rndetektiv under en dag. Lyssna pĂ„ oss!
Ăr du intresserad av att fĂ„ veta mer om projektet? lyssnapaoss@demokratipiloterna.sewww.lyssnapaoss.se
Nu kan du som Ă€r medlem i Attention köpa Adhd pĂ„ jobbet till det rabatterade priset 179 kr! GĂ„ in pĂ„ nok.se och ange âattentionâ i kassan. Erbjudandet gĂ€ller till den 31/10 2022.
QR kod till SAGA projektets hemsida ADHD PĂ JOBBET
Vill du delta i projektet: Internetförmedlad KBT behandling mot sömnproblem för ungdomar (13 17 Är) med AutismspektrumtillstÄnd (AST)?
AnmÀl dig eller höra mer om projektet genom att mejla till: saga@iterapi.se
Med rĂ€tt kunskap och anpassning behöver adhd inte vara ett hinder i yrkeslivet â med rĂ€tt strategier kan man fungera bra och dessutom nĂ„ sin fulla potential.
Adhd pÄ jobbet av Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson ger ökad kunskap om hur adhd kan yttra sig i vuxen Älder i allmÀnhet och i arbetslivet i synnerhet.
© foto: eva lindblad
I boken LivsberĂ€ttelser om adhd och autism berĂ€ttar tretton personer hur det Ă€r att fĂ„ en NPF-diagnos pĂ„ Ă€ldre dar. Boken skildrar barndomens kamp i skolan, ett utmanande arbetsliv, sargad sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvmediciner ing, Ă„ngest, depression, utmattning samt svĂ„righeter i familjeliv och relationer. Men mĂ„nga vittnar Ă€ven om ett spĂ€nnande och rikt liv, om försoningen med sig sjĂ€lv och om sorgen, hoppet och modet att förĂ€ndra. BerĂ€ttelserna följs upp av experterna Lotta Borg Skoglund, Susanne Rolfner Suvanto, Taina Lehtonen och Magnus Werner. Boken vĂ€nder sig till dig med egen NPF-diag nos, till dig med misstanke om egen diagnos, till nĂ€rstĂ„ende och till dig som möter Ă€ldre med NPF i ditt yrkesliv. hadejagvetat â
AVS: Riksförbundet Attention, The Park, Magnus LadulÄsgatan 1, 118 65 Stockholm
âOm
blevvarförförstĂ„rĂ€ntligenjaglivetkaosâ
LivsberĂ€ttelser Ă€r skri ven i samarbete med Riksförbundet Attention och ingĂ„r i projektet Ăldrelyftet. Redaktör Ă€r Caroline Jonsson.
Boken finns att köpa hos bokhandlare, pÄ nÀtet och i butik samt pÄ www.gothiakompetens.se