Studie- och yrkesvägledaren Anette har koll på NPF

Studie- och yrkesvägledaren

Anette möter många elever med NPF

Studie- och yrkesvägledaren Anette Dahlqvist menar att god självkännedom är nyckeln för att hitta rätt yrke. Att lära känna sina egenskaper leder till insikt om var du trivs bäst. Det är tufft att vara tonåring och förväntas ha en massa självkännedom, men det finns stort utrymme för felval, säger hon. ”Det är aldrig kört! Nya val uppstår genom hela livet.”

Text: Caroline Jonsson ● Foto: Privat, Illustration: Pernilla Förnes

Anette Dahlqvist arbetar som studie- och yrkesvägledare på en gymnasieskola i Tumba, Stockholm.

Under utbildningen skrev hon och Hanna Lewin, studie- och yrkesvägledare på Arbetslivsresurs Alingsås, uppsatsen ”Studie- och yrkesvägledning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – i brytpunkten mellan gymnasiestudier och vidare studier”: – För elever med NPF kan övergångsprocessen efter gymnasiet upplevas komplicerad och påfrestande. Utan vägledning riskerar många unga med NPF att hamna i långvarig arbetslöshet. Därför är det viktigt att alla dessa elever har tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Brytpunkten som uppstår mellan gymnasiestudier och vidare studier innebär en övergång till vuxenlivet där dessa elever annars riskerar att misslyckas utifrån de krav som ställs av samhället.

Övergångsstrategier saknas

Förmågan att hantera en brytpunkt är olika för alla, men individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har särskilt svårt att ta sig igenom brytpunkter och efterföljande övergångar utan stöd, betonar Anette: – Idag saknas många gånger övergångsstrategier för unga med en NPF, som även löper en större risk att inte genomgå högre utbildning. Avsaknaden av likvärdiga styrdokument för studie- och yrkesvägledningen resulterar i stora skillnader mellan kommuner och skolor. Kunskap om NPF saknas även i Studie- och yrkesvägledarprogrammet, vilket behöver förändras.

Självkännedom – en förutsättning

Tillsammans med eleverna gör Anette en inventering av livet på fritiden och i skolan. Syftet med vägledningssamtalen är att hjälpa eleven att nå bättre självkännedom: – Fokus i samtalen är tydlighet, där jag ofta tar hjälp av bilder och videor. Ibland ritar jag under vårt samtal för att illustrera elevens målbild. Jag ber eleven att ställa sig frågor som: Vad mår jag bra av? Vad gör mig stressad? Vad motiverar mig? Trivs jag i gruppsammanhang? Svaren leder vidare till insikt om vilka yrken som passar ens egenskaper. Därefter kan Anette ge förslag på utbildningar, valmöjligheter och informera om vad som krävs samt vilka egenskaper som kan behövas i ett visst yrke. – Genom åren har jag observerat att väldigt många elever med NPF drömmer om att få arbeta med hästar, djur, spelutveckling och programmering. Många söker

Att tänka på inför utbildnings- och yrkesval

• Öka din självkännedom. Fråga dig själv: Vad mår jag bra av?

Vad gör mig stressad? Vad fungerar för mig? Trivs jag i gruppsammanhang? Svaren leder till bättre val i arbetslivet. • Skaffa dig information om dina valmöjligheter. Sök stöd hos en studie- och yrkesvägledare, som hjälper dig att kartlägga dina val. För vuxna arbetar vägledare inom t.ex. Arbetsförmedlingen och komvux. • Inför svåra beslut: gör en lista med för- och nackdelar. Inför ett val mellan två utbildningar, undersök först om dina egenskaper och yrkes- och utbildningskrav matchar yrket.

sig även till folkhögskolor med fokus på vård och omsorg och allmän behörighet – för de som fortfarande kommer att sakna gymnasiebetyg. Många samtal kan även handla om att hjälpa till att sålla i alla drömmar och styra fokus. En bubblig elev kan behöva hjälp att begränsa sina idéer och hitta en riktning.

Vad händer sen?

För unga med NPF, som ofta har svårt för att komma i gång och slutföra processer, som exempelvis studie- eller yrkesval – kan brytpunkterna bli väldigt svåra utan stöd, säger hon. Under studietiden intervjuade hon därför studie- och yrkesvägledare som beskriver hur man kan underlätta övergången mellan gymnasiestudier och vidare studier. – Många av dessa elever tycker att det känns obehagligt med förändringar och övergångar. När de avslutar en gymnasieutbildning, behövs en plan för vad som händer sen. Ofta behövs någon som vägleder dem inför nästa steg. I mitt arbete följer jag därför med eleverna till olika folkhögskolor eller komvux, så att de fysiskt får se platsen och dämpa känslan av att det är läskigt att gå dit. Ofta krävs tätare och flera samtal med dessa elever, övergångsprocessen behöver mer tid.

”Jätteutrymme för felval”

Anette konstaterar att de är svårt för en tonåring på gymnasiet att ha så pass god självkännedom, att man kan förutse vilket yrke som passar ens egenskaper. Hon uppmuntrar ändå elever att tidigt i livet försöka identifiera sina styrkor och utmaningar, för att hitta rätt i framtida arbetsliv: – Det är tufft att vara tonåring och förväntas ha en massa självkännedom. Som ung kan det kännas som en börda, att fatta beslut inför utbildnings- och yrkesval. Det är inte lätt för vuxna heller, att lära känna sig själv. Jag fann rätt yrke efter 25 år som lärare. Självklart finns ett jätteutrymme för felval. Jag har också gått fel gymnasieutbildning, men det är aldrig kört! Nya val uppstår genom hela livet, då får man välja en annan väg.

Unga vill arbeta hemifrån

Anette önskar att skolan kunde bidra bättre med kunskap om självkännedom. Skolan skulle även behöva förbättra anpassningar för alla elever som har sociala utmaningar: – Skolan saknar tyvärr oftast verktyg för att möta elever som har svårt för det sociala samspelet. Vi är bra på det pedagogiska, men det brister i kunskap gällande unga med psykisk ohälsa. Jag önskar att det fanns fler yrkesgrupper som kunde hjälpa eleverna med den psykiska hälsan och nå ökad självkännedom. Att driva igenom någon form av distansundervisning för elever som har svårt att ta sig till skolan, har visat sig vara svårt, beskriver hon. På Anettes skola jobbar de vidare med idén. – Undersökningar visar även nu att elever i grundskolan söker sig till gymnasieutbildningar som leder till yrken som går att bedriva hemifrån – en pandemieffekt. En färsk undersökning som SACO genomfört visar att administratör toppar listan för drömyrket. Det ger oss yrkesinriktade skolor en utmaning, som får allt lägre sökantal.

Långsiktiga förberedelser krävs

Vuxna som har en bakgrund med ett brokigt arbetsliv skulle också behöva studie- och yrkesvägledning, där de tillsammans kan kartlägga var det går snett, menar Anette. I bästa fall kan vägledaren synliggöra, inspirera och ge tips på vilka yrken som kan fungera bättre. – Tyvärr krävs det fortfarande en hel del tur för att hitta en studie- och yrkesvägledare som har NPF-kunskap, både som studerande och arbetssökande. Kunskap saknas fortfarande i högskoleutbildningen.

Under arbetet med deras uppsats framkom det att mycket av stödet som elever får under gymnasietiden ofta helt, eller delvis, försvinner i övergången till vidare studier. – Långsiktiga förberedelser inför övergångar är en förutsättning för att förbättra chanserna till en lyckad övergång till vidare studier för dessa elever. ●