STARTBLOCKET Elektroniktidningen gillar sina läsare, men vill gärna ha ännu fler och rätt adresser till alla. Därför utmanade vi med Majchansen. Alla som deltog genom att endera teckna en ny eller uppdaterade sin gamla prenumeration, fick chans till ett utvecklingskort från Microchip. Vi delade ut totalt tio kort. Här kan du läsa om vad fyra som nu fått ett eget kort planerar att göra med det.
Katalysator för en brokig Övervaka och styra ett hönshus, bygga en värmekamera, hitta slalomskidor och utvidga en befintlig fordonsdemo – det är fyra konkreta idéer på vad de utvecklingskort som Elektroniktidningen just delat ut ska användas till. Kreativiteten flödar onekligen bland de nya kortägarna.
– Vad roligt och vilken tajming, måste jag säga! så skriver KarlKönig Königsson tillbaka, när han just fått veta att ett utvecklingskort från Microchip är på väg. – Nu har jag en perfekt ny komponent i den demo för fordonsindustrin som vi har tagit fram här på företaget. Karl-König Königsson arbetar på Uppsalaföretaget Mimer Information Technology, som är ett av världens äldsta databasföretag. Kortet som han fått är Wifi-versionen av de två som vi har delat ut. Med det ska han
skapa en ny nod i sin nuvarande demonstrator. Demonstratorn tillhör inte företagets kärnverksamhet, utan är ett illustrativt komplement att ta med på kundbesök och att visa upp på mässor för att lättare få igång en diskussion. Den första generationen var klar för drygt ett år sedan och förra hösten var den med på både Embedded Conference Scandinavia (ECS) i Kista och Drive Sweden i Göteborg. Det handlar om en fullständig molnlösning som från början byggts åt en potentiell kund. Tanken är att visa hur man kan använda en databas i ett fordon genom att flytta beräkningskapaciteten ut i nätet, till så kallade edgenoder som ligger fysiskt nära användarna. – Min idé är nu att bygga ut vår demo. Jag har funderat mycket på det, och det var så kul när jag fick detta kort för det gör att jag
kan skicka nya data in i systemet via Ethernet. Det blir ett komplement till de CAN-data som vi har idag, förklarar Karl-König Königsson när jag ringer upp. Här nedan kan du läsa mer om hur han planerar att använda sitt utvecklingskort. Även Ulrik Södergren på OddTech i Gråbo har fått Wifi-versionen av Microchips utvecklingskort. Han kommer att använda det privat eftersom det är en personlig present. Där han bor ska han komplettera sitt redan delvis automatiserade hönshus. – Jag har tänkt använda utvecklingskortet till övervakning och styrning av mitt hönshus, bland annat hönsluckan. Det finns redan automatisk lucköppning och temperaturmätning som styrs lokalt, men jag vill få bättre statistik och larmfunktioner med webbgränssnitt, berättar han.
Planen är att koppla upp hönshuset, så att det går att få ut loggar och grafer på ett vettigt sätt. I sitt yrkesliv har Ulrik Söder gren redan använt Amazons molntjänster (AWS). Projektet hemmavid ger honom tillfälle att utveckla den kompetensen ytterligare. – Med det nya kortet blir det enklare att få till kryptering och autentisering mot AWS-molntjänster, förklarar Ulrik Södergren och adderar: – Även om ett litet hönshus inte kräver så hög säkerhetsnivå vill man ju inte att utomstående ska kunna ställa till ofog. Henrik Särnblad studerar till
en master inom Robotik på Mälardalens Högskola och får det strömsnåla Bluetoothutvecklingskortet. I många av de projekt som Henrik Särnblad hittills arbetat
Fordonsdemo med Ethernet, sensor och knappar Karl-König Königsson och hans team arbetar med att flytta in en databas i ett lite mer komplext inbyggda system. Fokus är på fordonsindustrin eftersom de ser en exponentiell ökning av datorkapacitet i fordonsplattformarna, och att det finns ett behov av en vettig data hantering.
– Jag har byggt en demo som visar att vi har en fungerande lösning som ryms i en minimal fordonsplattform och är säker,
12
säger Karl-König Königsson, chef för gruppen på Mimer som arbetar med inbyggda system. För tillfället består demonstratorn bland annat av en givare – en halksensor – och en centraldator med Mimers databas Mimer SQL. Halksen sorn simuleras av en Teensy, en enkortsdator i stil med Arduino, medan centraldatorn är en Raspberry Pi. De kommunicerar på en riktig CAN-buss för att ge realism till demon. I demon skickar fordonet händelser till ett edge-moln, en
lokal datacentral. – Vi vill visa hur man kan använda databasen, att man kan flytta data från fordonen till noder som ligger geografiskt nära där de befinner sig. Mimer SQL har en datatyp för just position och den kan vi indexera och alltså göra en sådan sökning mycket effektivt. – När bilarna kör mellan olika städer, Stockholm, Uppsala, Gävle eller liknande, sker överrullningen automatiskt mellan noderna, men vi har även en centraldatabas någonstans.
Halksensorn i demon används för att illustrera en verklig händelse, som att ett fordons antisladdsystem slår till för att det är halt på en vägsträcka. Händelsen upptäcks automatiskt eftersom det är ett meddelande på CAN-bussen i fordonet. – Jag har valt att illustrera scenariot att tio bilar hittar en halkfläck utanför Uppsala. Det är ju jätteintressant att meddela det till andra bilar som är på väg dit. Karl-König Königsson menar att det finns en tydlig trend inom fordonsindustrin bort från ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/20
