Elektroniktidningen december 2025 by ETN

Bioelectrix

Chalmersavknoppningen vill läka sår med hjälp av likström. /18–19

Utges av Elektroniktidningen

Sverige AB

adress:

Persuddevägen 50A, 135 52 Tyresö www.etn.se | 0734–17 10 99

Prenumeration

www.etn.se/pren

eller mejla till: pren@etn.se

Prenumerationen är kostnadsfri för dig som arbetar i elektronikbranschen.

annonser:

annonser@etn.se | 0734–17 10 99

redaktion:

Jan Tångring (ansvarig utgivare), Per Henricsson

skicka pressmeddelanden till: red@etn.se

Jan Tångring

Bevakar inbyggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734–17 13 09

Per Henricsson

Bevakar test & mät, rf och kommunikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734–17 13 03

Rainer Raitasuo Försäljnings- och marknadschef. rainer@etn.se | 0734–17 10 99

Jocke Flink

Grafisk formgivning, layout, bildbehandling och produktion print. jocke.flink@typa.se 070–557 52 28

medverkar i detta nummer: Göte Andersson och Jakob Engblom

Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingenjörers Riksförening, www.ser.se

Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete.

omslagsbild:

Bioelectrix elektrod skickar en likström genom såret utan att skada huden. foto: Bioelectrix

Techinsights om EU:s halvledarsatsning Det är lätt att imponeras när EUkommissionens representanter talar om 40 miljarder euro i stöd till nya halvledarfabriker.

Men Boris Metodiev på analyshuset Techinsights Londonkontor anser att EU-perspektivet saknar en global jämförelse.

Svensk industri kraftsamlar för Chips Act 2.0

Branschorganisationen Svensk Elektronik vill tillsammans med svensk industri se en balanserad och branschorienterad strategi för det som ska bli den andra versionen av EU:s Chips Act.

Mikrovågor kan rena aktivt kol

En svensk uppstart har fått finansiering för att utforska en patenterad teknik att ersätta värme med mikrovågor vid bearbetning av kolmaterial.

En enklare blodanalysator Qamcom och Mabtech har ägnat tre år att utveckla en automatisk blodanalysator som är betydligt enklare att använda än dagens marknadsledande instrument.

EXPERT: Dags dra streck

över streckkoderna

RFID är ett stort lyft i användbarhet jämfört med att använda QR-koder för att spåra läkemedel. Kenya Watanabe, produktchef på Murata, berättar hur deras RFID används i så kallade primärbehållare.

EXPERT: Minimal glukosmätare ger livskvalitet Kontinuerlig glukosövervakning har visat sig vara en banbrytande lösning för patienterna eftersom den ger dem möjlighet att fatta välgrundade beslut.

EXPERT: Designa packning – en statistisk utmaning Monte Carlo-simulering, en statistisk metod, kan överraskande vara användbar vid dimensionering av EMC-packning. Gerard Young på Parker Chomerics förklarar.

KRÖNIKA

Hej alla SERmedlemmar och vänner!

SEDAN NÅGRA MÅNADER har jag haft förmånen att vara ny ordförande i Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening, SER. Jag vill börja med att tacka för förtroendet – det känns både inspirerande och ödmjukande att få ta vid efter mina företrädare och tillsammans med styrelsen fortsätta utveckla föreningen.

DET HÄNDER OTROLIGT mycket inom elektronik, data och IT just nu. AI, energiomställning, nya kommunikationslösningar och allt mer komplexa system gör att vår kompetens som ingenjörer behövs mer än någonsin. I detta vill jag att SER ska vara en naturlig samlingsplats: ett nätverk där vi kan träffas, dela erfarenheter och fylla på med kunskap som faktiskt går att använda i vardagen.

TILLSAMMANS med styrelsen vill jag under kommande år stärka SER:s aktiviteter – fler träffar, lyfta fram yngre ingenjörer och studenter och göra det enklare för dig som medlem att vara delaktig: tipsa om ämnen, föreläsare eller företag du vill att vi ska besöka. Hör gärna av dig med idéer, små som stora – föreningen blir så stark som vi medlemmar gör den.

NÄR ÅRET NU BÖRJAR gå mot sitt slut vill jag önska dig och dina närmaste en riktigt god jul och ett gott nytt år. Jag ser fram emot 2026 och att tillsammans med er fortsätta utveckla SER och skapa ännu mer värde för våra medlemmar.

Varma hälsningar!

BEHZAD FARMAND ordförande SER

Techinsights om EU:s halvledarsatsning:

För lite och för långsamt

Det är lätt att imponeras när EU-kommissionens representanter talar om 40 miljarder euro i stöd till nya halvledarfabriker. Men mark, löner och energi är dyra och beslutsvägarna är långa. Det påpekar Boris Metodiev på analyshuset Techinsights Londonkontor. Han anser att EU-perspektivet saknar en global jämförelse.

– Tittar man på siffrorna så byggs det kanske sju, åtta nya fabriker i Europa de kommande åren. I Nordamerika är det dubbelt så många och i Asien är det ett tvåsiffrigt antal.

Att då tro att vi skulle kunna öka vår marknadsandel från 10 till 20 procent till 2030 är naivt, menar Boris Metodiev på analyshuset Techinsights. Men det är ambitionen med EU:s Chips Act.

– Det är matematiskt omöjligt. En mer realistisk siffra är att gå från dagens cirka 9 procent till kanske 11 eller 12 procent. Att ta marknadsandelar från regioner som investerar flera gånger mer och bygger fabriker betydligt snabbare är i praktiken omöjligt.

lockar mer privat kapital och erbjuder aggressiva subventioner, säger Boris Metodiev.

En av Europas styrkor är att vi är bra på innovationer. Det visar sig inte minst i att vi har ett antal utrustningstillverkare i världsklass. Mest känd är litografijätten ASML men några andra bolag värda att uppmärksamma är

ASM, Besi, EV Group och Edwards (ägs av Atlas Copco) med kunnande inom bland annat avancerad kapsling och vakuumteknik.

Kina redovisar inte exakt hur mycket de investerar men Techinsights uppskattar att det handlar om ungefär 50 miljarder euro per år.

– Det är lika mycket som EU ska investera under hela Chips Act.

KINAS MÅNGÅRIGA AMBITION att göra sig oberoende av omvärlden när det kommer till teknik i kombination med USA:s teknikblockad leder ofrånkomligen till att det håller på att skapas separata ekosystem.

– Europas verkliga konkurrent är därför USA. Både strukturellt och kulturellt liknar vi varandra, och vi har en likartad position vad gäller marknadsandelar. Men USA rör sig snabbare,

YTTERLIGARE EN FÖRDEL han nämner är vår stora industrioch fordonssektor som behöver halvledarkomponenter för att klara sina höga krav på energieffektivitet och hållbarhet.

Men där slutar också de positiva argumenten.

– Europa är som en stor och stark elefant – långsam och trögrörlig. Beslutsvägarna inom EU, där 27 medlemsländer måste enas, gör att satsningar tar åratal innan de får effekt. I Asien fattas beslut ofta centralt och genomförs snabbt, och i USA pumpar federala och delstatliga myndigheter in pengar för att locka företag att bygga nya fabriker, säger Boris Metodiev.

Dessutom förfogar EU-kommissionen bara över ungefär tio procent av de 40 miljarder som finns i Chips Act. Resten kommer från de 27 medlemsstaterna och de har väldigt olika intresse

av frågan, särskilt som bara några få länder har halvledarfabriker av någon dignitet.

Därtill är Europa dyrt. Mark, löner och framför allt energi ligger på en hög nivå. Det senare hänger samman med EU:s ambitiösa klimatpolitik vilket lett till att vi har den renaste energin, men också en av de dyraste.

TA TILLVERKNING av kiselkarbidkristaller som sedan sågas upp i wafers. Den höga energiförbrukningen när kristallerna växer medför att det i Europa kan kosta nästan dubbelt så mycket som i Kina.

En annan faktor är kompetens. Europa utbildar ingenjörer, men många av dem flyttar sedan till Asien eller USA. En åldrande befolkning, låg rörlighet och en ofta stelbent migrationspolitik försvårar rekryteringen av internationella specialister. – Europa har alltid varit bra på innovation. Det stora problemet är att vi inte kan tillverka på ett smart och billigt sätt. EU:s satsning på pilotlinor inom exempelvis avancerad kapsling är positiva, men enligt Boris Metodiev kommer de inte att förändra vår situation i någon större omfattning. De stärker forskningen och kan hålla kvar talang i unionen, men de är varken tillräckligt stora eller tillräckligt snabba för att påverka volymerna på global nivå. PER HENRICSSON per@etn.se

Svensk industri kraftsamlar för Chips Act 2.0

Branschorganisationen

Svensk Elektronik vill tillsammans med svensk industri se en balanserad och branschorienterad strategi för det som ska bli den andra versionen av EU:s Chips Act. De vill ha med hela elektronikvärdekedjan – från design och material, komponenter och utrustning till tillverkning och systemintegration och har tagit fram ett policydokument med nio prioriterade områden.

– Vi har tagit fram det för att ytterligare trycka på det som är viktigt för svenska industriföretag. Till exempel har vi med synpunkter som Ericsson och Polar Light framfört vid flera tillfällen, inklusive på Stora Elektronikdagen. Position Paper delar vi nationellt med Regeringskansliet och myndigheter (Vinnova, Tillväxtverket, FMV) så att de vet var industrin står i frågan. Vi använder det i dialogen med EU-kommissionen och andra

internationella branschorganisationer och aktörer. Vi skickar självklart in det till EU-kommissionen innan deadline, skriver Svensk Elektroniks vd Elisabet Österlund i ett epostmeddelande till Elektroniktidningen.

DEN 29 OKTOBER ställde sig samtliga EU:s 27 medlemsländer bakom den nederländska regeringens initiativ till en uppdaterad europeisk halvledarstrategi – ett ”Chips Act 2.0”. Initiativet kallat Semicon Coalition vill se en mer fokuserad strategi där EU identifierar och stärker sina nyckelpositioner i värdekedjan: forskning, material, konstruktion, utrustning, tillverkning och viktiga slutanvändningar.

Som en del i arbetet med Chips Act 2.0 finns det möjlighet att lämna in synpunkter på halvledarförordningen senast den 28 november 2025. Policydokumentet som Svensk Elektronik och Semicon Sweden tagit fram, ”Industry Recom-

mendations for the EU Chips Act 2.0”, blir ett inspel till EU men också till departement och myndigheter i Sverige.

Dokumentet har nio huvudpunkter:

● Anpassa politiska åtgärder till industrins och slutanvändarnas verklighet.

● Stärka Europas position i de globala halvledarvärdekedjorna.

● Integrera forskning och innovation med industrialisering.

● Förbättra finansieringsinstrumenten och inrätta en särskild budget för halvledarsektorn.

● Utveckla en strategi för strategisk elektronikproduktion i Europa.

● Bygga motståndskraft för att säkerställa en stabil tillgång på halvledare till kritiska sektorer.

● Överbrygga tillväxtklyftan för europeiska start-ups och små och medelstora företag.

● Fokusera på Europas styrkor och möjligheter inom AI.

● Möjliggöra innovation i hela elektronikens värdekedja –med fokus på motståndskraft.

TILLÄGGAS KAN att branschföreningen Svensk Elektronik och projektet Semicon Sweden också arbetar med att ta fram en nationell halvledarstrategi för Sverige som ska öka Sveriges konkurrenskraft och framtida tillväxt, säkra ekonomisk och teknisk resiliens och skydda kritisk teknik och kunskap mot säkerhetsrisker. Ambitionen är att identifiera styrkor, överbrygga gap och bygga strategiska samarbeten både nationellt och inom EU. Den ska bli klar i början av nästa år.

PER HENRICSSON per@etn.se Policydokumentet finns här.

Mikrovågor och plasma ska rena aktivt kol

Uppstartsföretaget Besca har en billigare, miljövänligare metod att reaktivera aktivt kol, baserad på mikrovågor. De lanserar den lägligt samtidigt som EU skärper kraven på vattenrening.

En amerikansk forskare, Ben Stein, väckte för ett år sedan den svenska serieentreprenören Adam Dahlquists intresse för en metod att bearbeta kolmaterial med hjälp av mikrovågor som formar ett plasma.

Adam Dahlquist övertygade å sin sida Ben Stein om den svenska startupmiljöns förträfflighet, och de bestämde sig för att utforska tekniken här.

– Den miljö som finns i den här regionen för att driva upp nya företag inom Deep Tech är bra. Riktigt bra, säger Adam Dahlquist

FÖRETAGET HETER BESCA , ”Best Carbon”. Nu är det upp till bevis. Besca har fått finansiering från omställningsprogrammet Water Wise Societies för en pilotstudie som testar en av de möjliga tilllämpningarna: att rena aktivt kol. Resultatet ska utvärderas av IVL: kan Bescas plasmaugn återge det aktiva kolet sin förmåga att samla föroreningar, och är det fritt från evighetskemikalien PFAS, som EU sänker gränsvärdena för.

– Det ultimata är om vi till och med kan destruera PFAS:en, säger Adam Dahlquist. Nästa steg är att optimera processen och bygga en pilotfabrik för reaktivering av aktivt kol.

– Den hoppas vi kunna börja designa om ett par kvartal. Målet är att vi har en pilotfabrik under 2027.

REAKTIVERING AV AKTIVT KOL för vattenrening är bara den första av många potentiella tillämpningar av Ben Steins patentsökta bearbetningsmetod PlasmaScale. Besca kan göra kolmaterial av i princip vilken biomassa som helst genom mikrovågsdriven plasmakarbonisering.

Ben Stein har forskat inom

materialvetenskap och maskinvetenskap.

– Han har jobbat med plasma och har lyckats gifta ihop sina teknikområden till den här uppfinningen.

Adam Dahlquist är bland annat känd som tidigare vd för katodmaterialtillverkaren Altris i Uppsala. Och det var tillverkning av kolmaterial för batterier som Adam Dahlquist grubblade över när han först mötte Ben Stein, en man som hävdade att han kunde – göra diamant av svampar.

– Jo, det var faktiskt hans första pitch.

Det Ben Stein har är en teknik att karbonisera med hjälp av plasma. Han kan ta in biomassa i sin plasmaugn och förvandla den till industriella kolprodukter.

– Ju mer vi pratade insåg jag att han hade nåt som verkligen kunde förändra industrin.

INDUSTRIELLA KOLPRODUKTER tillverkas idag i en utdragen högtempererad process i stora anläggningar. Värmeprocessen kan därefter följas av lakning i kemikalier.

– Bens uppfinning är otroligt mycket snabbare – 24 gånger enligt våra beräkningar. Det går från timmar till minuter att omvandla biokol till kolelektrodmaterial eller aktivt kol.

– Och det går åt mycket, mycket mindre energi.

Besca ersätter traditionell vär-

mebehandling med mikrovågor. Under kontrollerade förhållanden kan mikrovågorna skapa en reaktormiljö där gasfasen exciteras och plasma bildas. Denna joniserade miljö påskyndar nedbrytning eller separation av föreningar, vilket gör processen betydligt snabbare än konventionella metoder.

– Mikrovågorna och plasman gör att processen går snabbare och att det går åt mindre energi för att få saker att hända. För vår bransch är mikrovågor och plasma inget mindre än en revolution – de gör det omöjliga möjligt.

Metoden ger heller inget farligt kemiskt avfall.

– De här tre fördelarna gör att vi kan producera materialen mycket billigare. Och i mycket mindre fabriker. Vi har så liten energiåtgång och det går så snabbt att vi kan ha ett kontinuerligt flöde.

NY MIKROVÅGSTEKNIK från de senaste tio åren är relevant för metoden, som är en kontinuerlig process som kräver styrning.

– Till skillnad från konventionella metoder kan vi ta nytta av modern teknik för att kontrollera kvaliteten på inflöde och utflöde, och anpassa processen i ugnen medan vi kör.

– Idag är det många som helt enkelt skickar sitt aktiva kol för reaktivering utomlands. För det

Ett vattenreningsverk deltar i en pilotstudie med plasmaugnen.

– Mikrovågor och plasma gör det omöjliga möjligt, säger Adam Dahlquist.

finns inte resurser för aktivering i Sverige. Man behöver en stor anläggning för att få bra ekonomi på det.

Bescas anläggningar kommer snarare att byggas lokalt.

– Vi får en lokal värdekedja som är unik i den här branschen.

SMÅSKALIGHETEN och snabbheten öppnar på sikt för möjligheten att tillverka kundanpassade material. Kolelektrodmaterial för batterier är en möjlighet. – Men det ligger ganska många år fram i tiden. Det som är mest intressant på kort sikt är aktivt kol.

EU är på väg att sänka gränsvärdena för PFAS i dricksvatten. Många vattenverk kommer att behöva bättre rening – i form av aktivt kol.

– Det börjar bli en rejäl kostnad för många vattenverk. Att man måste byta ut det aktiva kolet så ofta.

Det fina med aktivt kol är att det kan reaktiveras och återanvändas 10–20 gånger.

– Det är såklart en stor miljövinst. Men det är inte självklart billigare. Och behovet har ökat dramatiskt. Det här gör att det finns många vattenverk som nu har ett ekonomiskt problem med PFAS-kostnader.

– Vi har pratat med vattenverk ute i Europa – Danmark, Italien, Spanien och jag har märkt att det är intressant för dem.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Kodning och programmering med hjälp av generativ AI är ett väldigt hett ämne. För en del är det uppenbarligen framtiden, medan andra ser det som en tillfällig hype. Är det ett hot mot alla programmerare eller bara en fluga? Det finns mycket att säga och fundera på, så låt oss titta på generativ AI från ett antal olika perspektiv.

Generativ AI

AI i sig är ett mycket bredare begrepp med en lång historia. Många olika saker har fogats in under taket, inklusive sånt som produktrekommendationssystem, schackprogram, datormotståndare i datorspel, och maskininlärning.

I kontexten programmering är ”AI” i princip alltid ”generativ AI”. Generativ AI är en tillämpning av LLM:er, Large Language Models. Det vill säga stora språkmodeller som tränats på enorma mängder data, typiskt skrivet språk (typ hela Internet plus böcker och vad man lyckas få tag på). Modellerna är tillräckligt bra på naturligt språk att det går att konversera med dem. Man ger systemet en prompt, och får tillbaka ett svar. Under en konversation med systemet bygger man upp en kontext som även kan innehålla dokument och kodsnuttar. Kontexten påverkar de svar man får, precis som de frågor man ställer och även tidigare svar i samma konversation.

Generativ AI som generell term omfattar även system som skapar bild och film eller omvandlar mellan tal och text, men det är inte relevant för den här artikeln.

Höjd abstraktionsnivå?

En tolkning av generativ AI är att se det som en ny högre abstraktionsnivå. Man jämför med steget från assembler till högnivåspråk eller användningen av modell-driven utveckling (med kodgenerering). Det fungerar dock inte så i praktiken.

Om det ska fungera som en ny abstrak-

Generativ AI

NÅGRA PERSPEKTIV PÅ

UTVECKLARENS NYA VERKTYG

tionsnivå skulle man kunna checka in sin prompt som den enda källkoden till ett program och sedan underhålla koden genom att skriva om prompten. Där är vi inte (än). Generativ AI är en slumpmässig process som genererar någon sorts svar från en mer eller mindre precis input. Men varje gång en prompt används får man typiskt olika svar. Speciellt om man ändrar vilken LLM man använder eller väntar en längre tid – då ju systemet kommer att ha uppdaterat sin träning och lärt sig nya saker.

För att man ska kunna koda på en abstraktionsnivå krävs det en precis och väldefinierad språkstandard. Det måste finnas en

språkspecifikation som kan implementeras i olika system men som alltid ger samma output för samma input (modulo definierade variationer som ”undefined” i C). Man måste kunna titta på koden om tio, tjugo år och veta vad den gör. Generativ AI är inte definierad till den nivån.

Så, nej, generativ AI är inte en ny abstraktionsnivå i traditionell mening. Men det innebär inte att det inte är användbart.

Notera att om man infogar kod från en generativ AI i sitt program är det en bra idé att lägga in prompten som en kommentar. Det kan hjälpa andra att underhålla koden, kanske med en modifierad prompt . . .

Kodunderhåll

Om man inte kan hantera en prompt som källkod utan bara som en generator som skapar kod kommer man genast till frågan om hur lätt den genererade koden är att underhålla. En generativ AI kan enkelt skapa (väldigt) mycket kod från en prompt. Men när det är dags att utöka funktionaliteten eller ändra på koden… då måste man sätta sig in i hur den faktiskt fungerar. Det är i princip samma problem som att förstå kod som en annan människa skrivit, och det kan innebära mindre arbete på lång sikt att skriva kod ”för hand” – speciellt om designen och algoritmerna dokumenteras på vanligt maner.

För relativt enkelt strukturerad kod som anropar vanliga API:er fungerar AI-genererad kod alldeles utmärkt. En AI kan skapa väldigt mycket tråk-kod som skulle ta tid och energi att skriva för hand. Det viktiga är att man läser igenom vad som genererats och passar in koden i den större strukturen hos det program man håller på att skapa.

Om man vänder på problemet kan man använda en generativ AI för att förklara kod –men detta är begränsat av att den typiskt läser koden mer som en människa än en maskin. Dåliga variabelnamn och felaktiga kommentarer fungerar lika bra (eller dåligt) på en AI, speciellt om man avsiktligt vill vilseleda läsaren.

Säkerhetsanalys

Ett område som är väldigt omdebatterat är hur generativ AI kan användas inom programanalys och säker programmering.

Kan en AI hitta fel i kod? Curl-projektet och andra open-source projekt har rapporterat om stora problem med ”AI slop”, det vill säga falska rapporter om säkerhetsluckor som uppenbarligen skapats av AI. AI häver ur sig väldiga mängder med text som låter övertygande – men i praktiken finns det i princip aldrig ett riktigt problem i botten. Deras erfarenhet indikerar att generativ AI inte är särskilt bra på att hitta verkliga fel i verklig kod, i varje fall i händerna på utvecklare som inte riktigt vet vad de håller på med. Man måste alltid titta skeptiskt på vad en LLM genererar, och verifiera att det stämmer. Sådana värdelösa buggrapporter tar tid från utvecklare. De måste ju i varje fall titta på rapporterna… vilket innebär att de har mindre tid att hitta och fixa riktiga fel.

Om du vill hitta säkerhetsproblem i kod

bör du börja med att använda klassiska verktyg som sanitizers och statisk kodanalys. De fungerar bra och är väldigt billiga att köra i jämförelse med en LLM. Notera att generativ AI kan hjälpa till att skapa skript för att köra sådana verktyg och hantera deras output. Men LLM:er kan också hjälpa till att hitta fel i kod eftersom de läser koden på ett annat sätt än statiska analysverktyg. Typiskt guidar sådana verktyg en LLM till en viss del av koden genom att använda klassiska tekniker, och de använder LLM:er med en väl förberedd kontext. Här visar det sig att nackdelen att en AI läser kod som en människa också kan användas som en fördel. En AI kan notera skillnader mellan kommentarer och kod, där vanliga verktyg helt ignorerar kommentarer. Den kan också jämföra specifikationer i fri text med en implementation och hitta skillnader, något som tidigare krävde en formalisering av både protokoll och implementationer. En AI kan ha synpunkter på variabelnamn och notera när en variabel med ett ledande namn används i en konstig kontext. Detta är verkligen inte samma sak som att använda en LLM-prompt direkt, utan ett exempel på ”AI-agenter”, som jag återkommer till senare. En LLM är bra på vissa saker, och det finns stora möjligheter med att använda dem som en motor ”under huven”.

Säker kodning

En annan aspekt av säkerhet är säkerheten hos koden som skapas av en AI. Följer den regler och råd om hur man skriver kod för att undvika säkerhetshot? Typiskt så gör generativ AI inte det – den skapar kod från befintliga mönster, och om man inte bara tränat den på väldigt välskriven kod kommer den troligen skapa kod som innehåller svagheter. Men det behöver inte vara ett problem. Koden från en AI måste hanteras precis som handskriven kod och kontrolleras, men det vi vet hur vi gör. Vi har väletablerade metoder och verktyg för att säkra upp kod. Detta till skillnad från när man använder AI för att skriva vanlig text, då man måste kontrolläsa allt för hand för att hitta eventuella felaktigheter och subtila betydelseglidningar.

Notera att det kan vara helt OK att använda snabbskriven kod och skript utan att dra den genom en full säkerhetskontroll – allt handlar om kontext. Ett Pythonskript som du använder själv på din egen dator har inte samma krav på säkerhet som Javascript som går

i produktion på en webbserver och kommer utsättas för attacker. Låt en LLM skriva ihop den själv och använd den som en slit-ochsläng lösning.

En mer subtil aspekt av säkerhet i AI-genererad kod är huruvida man kan lita på att AI-motorn som används är pålitlig. Det är i de allra flesta fall ett verktyg som tas in utifrån, och i princip kan en LLM tränas för att bygga in subtila fel som öppnar för säkerhetsintrång i koden som den genererar. Givet hur en LLM är uppbyggd finns det inget sätt idag att avgöra om det finns sådana avsiktliga bakdörrar. Återigen kommer vi tillbaka till att all output från en AI måste kontrolleras mot någon oberoende auktoritet.

Kriminell kodning som exempel

Vad som står utom allt tvivel är att generativ AI har visat sig väldigt användbart för cyberkriminella och andra som vill bryta sig in i system. Generativ AI skriver bättre phishingemail än de flesta människor, på fler språk, och kan automatisera utnyttjandet av personliga data för att skriva personanpassade mejl på en skrämmande stor skala.

AI kan också skriva om skadliga program så att de gör samma sak men inte på riktigt samma sätt, för att öka chansen att ta sig förbi skyddsmekanismer. Man kan bygga automatiska inlärningsloopar där en AI provar varianter tills den hittar en som inte flaggas av kända system.

Dessutom har en (elak) hacker typiskt inte krav på sig att följa specifika kodningsstandarder eller skriva säker kod. Fungerar det så fungerar det, och fungerar det inte imorgon gör det inte så mycket. Då genererar man en ny variant med lite mer ”vibe coding”. Långsiktig underhållbarhet är totalt irrelevant.

Det kan tyckas lite deprimerande, men det visar hur användbart generativ AI är för att snabbt slänga ihop kod och skript för att lösa ett problem för stunden. Om man behöver använda ett nytt API eller programspråk för att göra någonting man gör sällan kan generativ AI spara väldigt mycket tid. Resultatet kanske inte är särskilt snyggt eller genomtänkt, men det behövs inte alltid vara det.

Hemmabyggets återkomst

Apropå att slänga ihop kod snabbt – som är en intressant möjlig effekt av generativ AI –är att det ändrar ekvationen ”buy vs build” för mjukvara. Det blir lättare att skriva stora mängder av den ”tråk-kod” som ligger bak-

om användargränssnitt. För typiska affärstillämpningar kan det innebära en återgång till att man hellre bygger interna lösningar än att man köper in färdiga program eller konsulttjänster för att skapa speciallösningar. Kostnadsekvationen för vad som lönar sig att göra själv kan komma att ändras.

Här är det dock viktigt att ha tidigare kommentarer om underhåll och säkerhet i åtanke. Är generativ AI en genväg till bra kod eller dålig kod?

Testning

En väldigt populär tillämpning av AI är att skriva tester. Eller i vart fall att skriva skelett och ramverk för att köra tester på ett program. Väldigt mycket testkod upprepar befintliga mönster med små variationer, och AI är väldigt bra på den typen av jobb. Det går normalt sett mycket snabbare att be en AI att skapa början till en uppsättning tester än att skriva samma kod för hand, oavsett om testramverket är nytt eller bekant.

Själva innehållet i testerna måste man däremot vara försiktig med. En AI vet inte egentligen vad koden gör, och kan inte avgöra vad som är rätt svar för ett test. Den kan ofta gissa rätt, men långt ifrån alltid. Om man har en lista av input och output som ska byggas om till test för en funktion eller ett subsystem är en AI en väldigt bra assistent.

Om man är ute efter att leta fel och hörnfall i koden har vi i min mening bättre etablerade metoder som fuzzing och constrained random. En AI har varken en semantisk modell eller kunskap om vad ett program är tänkt att göra på riktigt. Det blir många processorcykler som bränns på vad som i slutändan ändå måste kontrolleras av en människa eller någon form av oberoende implementation – och om man hade en oberoende implementation kan man använda den till att börja med.

Specifikation till algoritm

Notera att om man ser ”lista av input och output” som en komplett specifikation av en algoritms beteende, så kan man göra mer än att bara skriva tester. Man kan låta ”AI” skriva själva programmet – eller snarare, man applicerar klassisk maskininlärning och skapar automatiskt en modell som mappar input till output enligt givna exempel. Detta är inte generativ AI eller LLM-AI, utan ”bara” maskininlärning – som kan bygga på neurala nät, beslutsträd, regressioner, och andra metoder.

Till exempel kan man skapa reglerkod baserat på vad man vill åstadkomma utan att ta omvägen via att en människa måste skapa en algoritm. Istället kan man träna fram en approximation (när allt kommer omkring kan nästan all AI ses som en funktionsapproximator).

Explosionen i generativ AI och därtill hörande hårdvara och mjukvara har gjort det billigare och praktiskt enklare att använda den här typen av modeller i riktiga tillämpningar. Det finns gott om processorer för inbyggda system som har AI/ML-acceleratorer som låter dig exekvera modeller snabbt och effektivt, om inte den vanliga processorkärnan räcker till. Speciellt om modellerna råkar bygga på neurala nät.

Specialkunskaper

Generativ AI är bra på saker som den sett förr. Det vill säga som ingår i dess träningsdata och kan härledas från träningsdata. Typiskt är de stora LLM:erna tränade på information som går att hitta publikt, och ju mer information som finns om ett visst ämne, desto bättre går det. Större relativ prominens leder till att modellen lägger större vikt på att ”komma ihåg” ett visst ämne, medan sällsynta ämnen naturligt nedprioriteras.

Detta är ett problem för de som använder språk eller API:er som inte är så välrepresenterade i träningsdata. Vilket i praktiken är samma sak som att det inte finns så mycket på Internet om dem. Det kan handla om språk som inte används av så många, egenhändigt skapade domänspecifika specialspråk, API:er för kommersiella produkter eller företagsinterna API:er och ramverk – det som utgör grunden till mycket av det mest avancerade vi bygger i teknikväg.

Ett bra exempel är hårdvarubeskrivningsspråk som VHDL och Verilog. De är standardiserade och har funnits i många år – men det finns väldigt lite kod publikt tillgänglig, och de flesta riktigt bra verktygslösningarna är kommersiella och inte open-source. Hårdvarudesign görs i princip uteslutande inom kommersiella verksamheter som inte är särskilt intresserade av att släppa ut sina företagshemligheter i offentligheten. Dessutom använder koden typiskt olika former av interna ramverk, kodningsstandarder och strukturer som man absolut inte vill att konkurrenterna ska se. Försöker man använda en standard-LLM för att koda hårdvara går det alltså inte jättebra.

RAG för specialkunskaper

En lösning på specialkunskapsproblemet är att använda RAG – Retrieval-Augmented Generation. Det innebär i korthet att man bygger en databas från dokumentation, kodexempel, interna supportforum, eller vad man nu har tillgång till. När man ställer en fråga kommer systemet först att fiska fram (”retrieve”) relevanta textfragment ur databasen – ungefär som att en människa skulle göra en sökning. En LLM används sedan för att sammanfatta vad som hittats som ett svar. Svaren kan innehålla referenser tillbaka till ursprungliga dokument vilket gör det lättare att kontrollera resultaten.

En RAG använder LLM:er indirekt, som en motor som kan processa text, istället för att förlita sig på vad som finns lagrat i modellen själv. Det är inte helt trivialt att bygga sådana system, men de är väldigt kraftfulla när de fungerar.

Med en RAG kan man använda en generisk standard-LLM för att svara på specifika frågor, utan att behöva träna om den och utan att läcka företagshemligheter (speciellt om man kör en LLM på egna maskiner eller på en hyrd säker partition). Det är också mycket billigare att processa dokument än att träna upp en LLM. Och så kan man byta LLM och testa fram vilken standard-LLM som är bäst lämpad för en viss problemrymd.

Det är värt att notera att RAG-lösningar inte är immuna mot fabulerande. Om man ställer en fråga som inte matchas av de data den har att jobba med kommer den mest troligt att hitta på saker. Dagens AI-motorer försöker alltid skapa ett svar, eftersom det är det som de tränats att göra.

En annan metod för att styra en generativ AI som liknar RAG är att skeppa med all information som krävs i en stor prompt – man skippar databasen och sökningen. De mest avancerade moderna LLM:erna kan hantera väldigt mycket data i sin kontext, och det är mycket möjligt att den kod, data och dokumentation som man vill bygga från får plats. Detta är dock en potentiellt dyr lösning – modellen idag är att LLM-leverantörer tar betalt per ”token” som processas, och större kontexter kostar mer pengar. Om man kör modeller på egna datacenter kostar det istället mer energi och hårdvara att hantera större kontext.

Specialträning

Det finns fall där det är motiverat att träna helt egna LLM:er – eller mer troligt, ta en befint-

Datakontakter

Phoenix Contact är din partner för tillförlitliga dataanslutningar Inom IIoT kommunicerar apparaterna i nätverket med varandra. För detta ändamål erbjuder Phoenix Contact en bred portfölj av kontakter för de idag vanligaste datagränssnitten och även framtida teknologier som SPE. Dessutom erbjuder vi er stöd med olika utmärkta design-in tjänster – från CAD-filer till vår varuprovservice.

Beställ ett gratisprov redan nu via phoenixcontact.com/leading-data-connectivity

lig LLM och träna den lite till med egna data. Detta kan dock vara ganska dyrt och tidskrävande, medan en RAG i princip kan uppdateras dagligen. Om det handlar om att processa ett visst programmeringsspråk och liknande kan specialtränade LLM:er vara motiverade, eftersom det handlar just om språk.

AI-agenter

”Agentic AI” är en paketering av generativ AI med specialkunskaper. Tanken är att en agent ska lösa ett specifikt problem och samarbeta med andra agenter i AI-drivna arbetsflöden. Specialisering är nyckeln. Genom att ge agenten en väldefinierad uppgift med tydliga gränssnitt mot resten av systemet och en förbestämd och noga utvald mängd information kan man minska problemen med hallucinationer och få ett pålitligt delsystem. Agenter använder ofta andra verktyg (som inte bygger på LLM-teknik) för att processa input och output. De LLM-drivna säkerhetsanalyser som diskuterades tidigare är ett bra exempel på en AI-agent.

Precis som RAG-lösningar använder agentbaserad AI en LLM som motor för att driva systemet, men man bygger en struktur runt den som skiljer sig från att använda en LLM direkt. Det är väldigt viktigt att agenten byggs baserat på specifika data och med kopplingar till rätt externa system. Om man inte har det på plats får man bara en kedja av generiska LLM:er som pratar med varandra –vilket är att be om flummigt fabulerande.

Agenter kan användas fristående, men de flesta lösningar siktar på att använda flera agenter tillsammans. Man bryter ner ett komplext problem i mindre delar och designar en agent för varje delproblem. Ofta är avsikten att agenterna ska arbeta helt automatiskt (eller autonomt) och bete sig mer som klassisk automatisering av arbetsflöden än som interaktiva samtalspartners.

Ett intressant användningsfall för agenter är att driva debuggning och liknande interaktiva uppgifter. Verktygen behöver ett gränssnitt för MCP, Model Context Protocol (vilket verkar bli standard). Agenter kan läsa output från debuggern och använda informationen för att välja handlingar som att titta på variabler, sätta nya brytpunkter, eller stega i koden. Förhoppningen är att om man gett agenterna bra exempel på strategier, så kan de själva driva mycket av analysarbetet utan att programmeraren behöver blanda sig i.

Kodning och programmering I grund och botten anser jag att man måste skilja på ”programmering” och ”kodning”. Förenklat är programmering konsten att lösa problem med mjukvara, medan kodning är att skriva kod som gör jobbet – givet att man har designat en lösning som behöver implementeras.

Generativ AI är ett verktyg som utan tvekan kan hjälpa programmerare att skriva kod. Men kodning kommer efter problemlösningen och lösningsdesignen. Väldesignade API:er och sund uppdelning i abstraktionslager kommer inte ut ur AI-genererad kod utan måste finnas på plats innan man applicerar AI för att skriva kod.

Det viktigaste att komma ihåg vid användning av generativ AI är att alla resultat från en AI-modell måste kontrolleras mot någon form av känd sanning. Det kan handla om specifikationer, enhetstester och systemtester som utvecklats oberoende, statiska analysverktyg, att andra programmerare recenserar koden – eller vad som än står till buds. Man måste förstå domänen man arbetar i och läsa och förstå koden som AI-systemet genererar.

Klassiska lösningar

Om man kan lösa ett problem med klassisk deterministisk teknik är det normalt sett en bra idé att göra det. Det brukar resultera i lösningar som är mer pålitliga och enklare att underhålla och som kräver mycket mindre energi för att köras. Om man till exempel har välstrukturerade maskinläsbara specifikationer för hårdvara kan man enkelt skriva generatorer som skapar både modeller, RTL-kod, och skelett till drivrutiner. Där behövs ingen generativ AI, och en lösning byggd på AI är troligen svårare att underhålla och mindre robust i praktiken.

Å andra sidan, om specifikationerna är lite vaga och skrivna med naturligt språk är en LLM väldigt användbar som en motor i en kodgenerator från spec. LLM:er excellerar med brusiga data och mänskligt språk – de kan processa information och hitta data och mönster när informationen inte följer strikta strukturer.

Framåt

En kunnig programmerare och en generativ AI med bra träningsdata eller AI-agenter är en kraftfull kombination som redan är på väg att bli standard. Det finns uppskattningar på

allt mellan 20 och 1000 procent högre produktivitet – men även en del resultat som pekar på negativa effekter på lång sikt.

Generativ AI är ett nytt kraftfullt verktyg, och som alla kraftfulla verktyg kräver det kunskap, erfarenhet och viss försiktighet för att användas väl. En yxa kan användas till att hugga ved, fälla träd, eller hugga sig i benet. Och bara för att man har en yxa blir man inte en snickare.

Generativ AI för programmeringsrelaterade jobb kommer troligen att gå mot att använda specifika lösningar som fokuserar på specifika problem och kombinerar generativ AI med andra tekniker – det vill säga AI-agenter. Sådana AI-agenter kommer att kopplas in i fler och fler flöden, och allt fler verktyg och andra system kommer att förses med gränssnitt för att kunna drivas av AI. Istället för att prata om ”ChatGPT” kommer man att referera till ”JedAI” eller ”ZeroPath”. Man bygger inte sin egen AI-lösning från grunden lika lite som man bygger sin egen webserver eller kompilator.

Filosofisk eftersläng

En intressant fråga att följa är hur användning av generativ AI kommer att påverka kodning och programmering. Generativ AI kommer definitivt att påverka hur vi skriver kod, på samma sätt som det redan börjat påverka vårt vanliga språk. LLM:er skriver inte riktigt som människor, utan har en tendens att använda vissa ord, och allteftersom genererad text blir vanligare i offentligheten förändras hur vi skriver och talar. Samma effekt kommer säkert att hända inom programmering.

Det finns en risk att användning av AI kommer att driva programmerare till lösningar som har bra AI-stöd… vilket på sikt kan utarma ekosystemet. Nya spännande språk kommer att ha ännu svårare att ta sig fram eftersom man behöver en stor mängd användare och mycket kod för att ”komma med” i LLM:ernas modeller. ●

JAKOB ENGBLOM

Tack till Staffan Pernler och Eva Skoglund för hjälpsamma kommentarer.

Planera

Skriv för oss!

I varje nummer publicerar vi ett antal artiklar inom temat skrivna av teknikexperter, ”contributed articles”. Kontakta redaktör

Jan Tångring om du har förslag på lämplig artikel, 0734-17 13 09 eller jan@etn.se

Var ute i god tid, senast sex veckor före utgivning!

1–2 2 februari 12 januari IoT & Kommunikation

3 9 mars 16 februari Fordon & rymd 4 20 april 30 mars Distribution & cybersäkerhet

5–6 1 juni 18 maj Kraft, energi & batterier

7–8 24 augusti 3 augusti Test & mät, sensorer

9 28 september 7 september AI & inbyggda system 10 2 november 12 oktober Produktion, mönsterkort & hållbarhet

11–12 7 december 16 november Medicinteknik & hälsa

Lösningen kallas Directto-Device (D2D) och är perfekt för mobilabonnenter som finns på den amerikanska landsbygden och saknar landbaserade mobilnät. Deras mobiltelefon kopplar upp sig till Starlinks LEOsatelliter. Företaget samarbetar med amerikanska operatören T-Mobile vilket ger tillgång till T-Mobiles mobilnätfrekvenser i 1900-bandet.

Elon Musk är delägare i Starlink och äger också företaget Space-X som hösten 2025 köpte mobilnätfrekvenser av operatören Echostar för 17 miljarder dollar. Dessa frekvenser ska användas för att Starlink självt ska kunna erbjuda mobilabonnemang i USA.

ABONNENTERNA kan använda vanliga 3GPP-standardtelefoner. Starlink har också startat samarbete med mobiloperatörer i bland annat Ukraina och Australien.

Men Starlink är långt ifrån den enda satellitoperatören som planerar att erbjuda satellituppkoppling för mobiltelefoner. Den amerikanska satellitoperatören AST har startat samarbete med de stora mobiloperatörerna AT&T, Verizon och Vodafone med liknande upplägg. Även AST söker nu samarbete med mobilnätoperatörer runt om i världen.

NTN tar tio år

Lasse Wieweg har internationella erfarenheter från telekomsektorns arbete med frekvensfrågor och har bland annat deltagit i arbetat inom ITU WRC i många år. Han svarar på tre frågor:

ITU WRC27 planerar fatta beslut om att frekvenser tilldelade mobilnät även ska kunna nyttjas i LEOsatellitsystem för D2D. Det gäller frekvenser från 700 MHz-bandet till 2,5 GHz-bandet.

Hur ser du på detta? Det finns regulativa problem med detta. Det finns risk för störningar, satellitnät får inte störa marknätet, och inte heller omvänt, särskilt inte mellan länder. Dessutom gäller olika regler i olika länder i Europa. Jag bedömer att det kan ta upp till tio år innan det finns en total fungerande lösning så att tekniken kan införas i stor skala i Europa, detta baseras på tidigare erfarenheter av introduktioner vid större tekniksprång.

Operatörerna kommer att börja med enklare applikationer som inte

Satelliterna ska fylla hålen i mobilnäten

Mobilindustrin tar nu sats för ny stor expansion med hjälp av globala satellitsystem. Amerikanska Starlink ligger i täten med en lösning som visar vad detta handlar om, att kommunicera direkt med vanliga mobiltelefoner utan att gå via någon landbaserad basstation i mobilnätet.

Globalt finns det cirka 600 operatörer med landbaserade mobilnät baserade på en 3GPP-standard (2G, 3G, 4G och 5G). Nyttan för dessa operatörer är uppenbar. De kan få nationell täckning för sina tjänster via satellit. Mobilindustrin använder begreppet Non-Terrestrial Net-

works (NTN) för satellittjänster som D2D. Branschorganisationen 3GPP har arbetat i flera år för att etablera en global NTNstandard som är harmoniserad och integrerad med befintliga landbaserade mobilnät. En global NTN-tjänst kräver tusentals satelliter.

– Min bedömning är att det finns utrymme för fem till sex satellitoperatörer med global täckning. De kommer huvudsakligen att samarbeta med befintliga mobilnätsoperatörer i varje land, säger Tommy Ljunggren i Ljunggren Consulting Team. – Satellitoperatörerna har en

ställer så höga krav, till exempel textmeddelande och bilder. Mer avancerade tjänster kommer senare. Jag tror det kan ta upp till tio år innan avancerade tjänster kan hanteras av LEO-satelliter på dessa frekvensband i symbios med mobilnäten.

Samtidigt är införande av LEOsatelliter som klarar täckningen, där landbaserade mobilnät inte är utbyggda, positivt för mobiloperatörerna och användarna. Alla operatörer, i de större länderna, brottas med täckningsproblem, att klara täckning i den sista delen av ytan lär bli mycket kostsamt att bygga ut.

Parterna har därför gemensamma behov av att få en lösning på problemet.

Både USA och Kina satsar på satellitsystem som kan erbjuda NTN i global skala.

Kommer Europa att satsa på ett eget globalt satellitsystem?

Jag tror inte Europas satellitoperatörer kan samla sig om ett gemensamt NTN-system inom en femårs-

period. Efter 2030, eller tidigare, kan därför satellitoperatörerna i USA vara EU:s bästa samarbetspartner.

De europeiska operatörerna kan välja att satsa på samarbete med vinnare bland de globala satellitoperatörerna från USA.

Nu samarbetar mobilindustrin och satellitindustrin inom 3GPP om standarder för NTN. När etablerades detta samarbete?

Fram till, och även efter, år 2014 var det stridigheter mellan mobilindustrin och satellitindustrin på internationell nivå. Då fanns satellitoperatörer som försökte komma åt frekvenser som tilldelats mobilindustrin och blockera mobilindustrin från att komma åt lågutnyttjade frekvenser tilldelade satellitindustrin. Satellitaktörerna gick in i 3GPP före år 2019. Det har varit en komplex process med en gradvis förskjutning av positionerna. Nu finns initiativ till lösningar och parterna samarbetar inom 3GPP och inom det regulativa området.

FAKTA

– Just nu verkar det som om Starlink har försprång. Jag tror att operatörerna i Europa förhandlar med AST och Starlink. Stora europeiska operatörer som Telefonica, Orange och Deutsche Telecom vill ha en europeisk satellitoperatör med global täckning. De tunga nationella operatörerna i Europa kommer att bestämma sig inom fem år. Tommy Ljunggren bedömer att mindre aktörer, typ statliga svenska MSB, kommer att samarbeta med satellitoperatörerna för att säkra täckning och kapacitet.

MOBILOPERATÖRERNAS gemensamma organisation GSMA publicerade sommaren 2025 en rapport om införande av NTN. Den heter ”Non-Terrestrial Networks – opportunities and challenges”. Elektroniktidningen har tagit del av rapporten som redovisar de förutsättningar som finns.

i global omfattning. Det är en mycket viktig förändring och vid radiokonferensen WRC-27 ska de tekniska villkoren för detta diskuteras. En central fråga är att införa regler så att skadliga störningar ska undvikas.

DET FINNS REDAN ett beslut om att MSS-bandet (Mobile Satellite Service) ska användas för NTNtjänster. MSS-bandet omfattar idag drygt 100 MHz och WRC27 ska besluta om frekvenstilldelningen ska utökas.

Även för Fixed Satellite Service (FSS) ska frekvenstilldelningen utökas för NTN. Ka-bandet, 17,3–20,2 GHz, och 27,5 GHz till 30 GHz ska användas för kommunikation mellan terminaler och kärnnät. Andra Ka-band ska användas för till exempel trafik mellan satelliter.

SATELLITKOMMUNIKATION för mobila användare är uppdelat i fyra olika trafikscenarier.

1. Kommunikation telefon direkt till satellit.

2. Fordon direkt till satellit.

3. Flyg och fartyg direkt via satellit.

4. Fast trådlös access via satellit.

fantastisk möjlighet att etablera stor verksamhet. Men storpolitiken kommer att bestämma. Vi får någon eller några satellitoperatörer från USA och Kina. Indien har ambition ha eget satellitsystem, Jag bedömer att vi får någon stor europeisk satellitoperatör, säger Ljunggren.

Non-Terrestrial Networks ska få en kraftig utökning av frekvenstilldelningen i global skala.

IDAG ÄR DET FLERA miljarder mobilabonnenter som använder radiofrekvenser mellan 698 MHz och 2,7 GHz när de nyttjar sin smarta telefon. Hela detta stora frekvensband ska göras tillgängligt för LEO-satelliter

KU-BANDEN 10,70–12,75 GHz, 12,75–13,25 GHz och 13,75–14,50 GHz ska användas för alla typer av tjänster, inklusive bredband och Internetaccess.

Vilka krav blir det på telefoner och terminaler i en NTN-miljö? Rapporten redovisar en samlad lösning på detta. Det finns två typer av krav. Den ena avser personlig kommunikation för mobilanvändare. Den andra gäller behoven hos industrivertikaler.

FÖR VART OCH ETT av dessa finns det definierat tekniska och praktiska förutsättningar. Tillgången till el varierar med de olika alternativen. För många enskilda tjänster krävs systemutveckling. Med dagens teknik är det till exempel inte möjligt att klara 5G-telefoni till en geostationär satellit på 36 000 kilometers höjd. En ny talkodarstandard behöver utvecklas för detta behov. Redan i år kommer de första NTN-terminalerna som baseras på 3GPPs Release 17 och Release 18. Fram till 2030 kommer allt fler nya terminaler som baseras på nya och mer avancerade kretsar. Under året har Mediatek visat en kretsprototyp avsedd för terminaler som kommunicerar med LEO-satelliter. Den klarade kommunikation med 100 Mbit/s.

I Release 19 kommer för första gången standard för en basstation som placeras i en satellit.

GÖTE ANDERSSON gote@etn.se

Satellitmarknaden

95 procent av världens befolkning är idag täckta av landbaserade mobila bredbandsnät (3G, 4G eller 5G). De lever på ungefär 20 procent av världens landyta. NTN ska ge mobilnätstäckning för resten av världens befolkning och andra intressenter, som till exempel sjöfart och luftfart samt mobilanvändare som är på rörlig fot.

NTN ska ge verklig global täckning. Så beskriver GSMA nyttan med den nya mobilnätstandarden Non-terrestrial networks i sin rapport ”Non-terrestrial networks – opportunities and challenges”. Den publicerades i juni 2025. GSMA är mobiloperatörernas globala organisation.

De sektorer som kommer att ha mest nytta av NTN är telekomindustrin, smarta mobiltjänster på land, luftfarten, sjöfarten, jordbruket, försvaret och blåljusmyndigheterna, enligt GSMA.

Mobilindustrins standardiseringsorganisation har definierat accessteknik för NTN hämtad från de 4G- och 5G-standarder som finns. Samtidigt kommer det att ta tid innan dessa standarder slår igenom. Under många år kommer existerande proprietär teknik att spela en stor roll.

FAKTA

En bättre blodanalysator

Konsulten Qamcom har lagt tre år på att utveckla ett blodanalysinstrument som enligt den mycket nöjda beställaren Mabtech utklassar dagens instrument i användbarhet.

Ett instrument för tiktokgenerationen

– Vi har sålt våra första instrument. Och den här månaden så hoppas vi skicka ut 6, 7, 8 instrument till.

Det berättar Mabtechs teknikchef Christian Smedman om Eyra, ett instrument som enligt honom utklassar den etable rade marknadsledaren. Eyra läser av och analyserar blodprov. Kunderna är läkemedelsföretag och forskare som studerar immunsystemet. För grundforskning snarare än vård, så Eyra kommer aldrig att bli en volymprodukt.

Precis som de flödescytometrar tittar Eyra på flera prover parallellt. Men de är betydligt mer svårjobbade, enligt Mabtechs teknikchef Christian Smedman.

– Du startar dem och sedan står de och värmer upp i 30 minuter.

Efter ytterligare preparering vidtar själva läsningen, som kan ta 20-40 minuter. – Innan läsningen kan börja måste man fylla på sheet fluid och se till att waste fluid är tömd för att inte riskera ha sönder maskinen.

Eyra behöver ingen rengöring och behöver inte stängas av. Den kan stå dygnet runt och läsa nya plattor. Den kan expediera ett jobb i kvarten, i princip kontinuerligt. Och den är nästintill ljudlös.

– Alla immunologiska labb har flödescytometrar idag. Men du kan aldrig släppa en flödescytometer från ditt medvetande.

Den går sönder om du inte tar hand om den. Mabtech är även mycket nöjd med användargränssnittet. Visualiseringen och konfigureringen av experimentflödet är intuitiv, programmerad av Qamcom med input från forskare och en grafisk designer hos Mabtech. Output är en excelfil som forskaren kan

DÄR DEN ETABLERADE konkurrenten slabbar med vätskor och flöden är Eyra istället baserat på ett konfokalmikroskop – ett lasermikroskop med rakbladsvasst skärpedjup – men har samma känslighet.

Efteråt tar det en halvtimme att stänga ner maskinen och göra rent den. En servicetekniker behövs ett par gånger om året då fetter i blodprover lätt kan täppa igen maskinen – vi hoppar över Christian Smedmans grafiska beskrivning av rengöringen.

– Allt detta slipper man med vår approach.

Eyra detekterar immunologiskt viktiga proteiner.

stoppa in i sin analys.

– Inom life science är det oftast ett gäng ingenjörer som bestämmer hur mjukvaran ska vara –och det blir ju bara rappakalja.

Instrumentet är inte billigt, runt 90 000 dollar, men den stora intäkten är försäljningen av analyskits – alltså lite samma affärsidé som skrivare och bläckpatroner.

DET VAR PRODUKTION av antikroppar och kits som var Mabtechs ursprungliga verksamhet vid mitten av 00-talet.

– Det är en marknad där man framförallt säljer till big pharma som behöver våra produkter för att göra sin grundforskning.

Mabtech började bygga maskiner för kiten. En bra maskin ökar försäljningen av egna kits.

Eyra är Mabtechs tredje egna analysinstrument sedan 2018. De första två gjorde cellulär analys för främst forskning, medan Eyra analyserar blodprover och cellsupernatanter – en 10–15 gånger större marknad. Kunderna är ungefär av samma typ, men de är många fler. Robotiserade labb är en spän-

nande växande användargrupp.

Mabtech har samtal med flera robottillverkare om hur Eyra kan integreras. Den är förberedd tekniskt för det och har med tanke på handhavandet goda förutsättningar för det.

– Jag tror robotisering kommer att vara väldigt viktigt om fyra, fem år.

EN ANNAN UTVECKLING vore att placera andra substanser på kulorna, som DNA och RNA för att scanna efter virus parallellt. Christian Smedman på Mabtech är full av beröm av Qamcom. – Jag säger till ingenjörerna på Qamcom att jag tror inte ni förstår vilken jäkla fin insats ni

Så fungerar Eyra

Resultatet kommer ut som en excelfil som forskaren kan stoppa direkt i sin analys.

har gjort här! Det är arméer av PhD:s i USA som har gett sig på att försöka göra blodanalysmaskiner som kan titta på flera saker samtidigt.

– Eyra är en stor förändring inom den här branschen. Jag är övertygad om att när folk i den yngre tiktok-generationen – det är de som är PhD-studenter nu – får uppleva Eyra en gång, kommer de aldrig mer ställa upp på en flödescytometer, skrattar Christian Smedman.

– Vill någon annan komma in har de väldigt höga murar. Det är ett tekniskt väldigt svårt instrument att skapa.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Så bygger man ett konfokalmikroskop

Eyra är det tredje instrument Mabtech utvecklar med hjälp av Qamcom.

– Vi har en lång historia tillsammans, vi har jobbat med dem sedan 2016, berättar Stefan Axelsson, projektledare på Qamcoms sida.

Han är nöjd med Eyra. – Vi och Mabtech såklart part i målet, men feedbacken från pilotkunderna är att det är väldigt lättanvänt och att flödet är logiskt.

Projektet har tagit tre år med kring 15 personer involverade från Qamcoms sida med elektronik, optik, mekanik, firmware, FPGA-design, PC-mjukvara, algoritmer, CE-märkning, säkerhet, EMC-test.

Annat har lagts på tredjepart, exempelvis certifiering eller för att utrustning saknas, som vibrations-, elsäkerhets- och säkerhetstester med avseende på lasern.

– Det är en ganska snäll laser, men det ska ändå göras tester på att det inte läcker ut laserljus någonstans, berättar Stefan Axelsson.

Tekniskt fanns många små och stora utmaningar. Ett var autofokuset på de mikrometersmå kulorna. De ligger i en standiserad 96-brunnsplatta med en viss produktionsvariation när det kommer till släthet vilket betyder att kulor nära kanten av brunnen ligger högre upp, på ett annat fokusdjup.

– För blotta ögat är det inte så stor skillnad. Men på mikrometerstorlek motsvarar det kilometer.

– Och allt ska gå snabbt dessutom. Vi scannar en hel platta med 96 brunnar och gör analysen på en kvart. Det är väldigt bra – mycket bättre än den ursprungliga kravbilden, konstaterar Stefan Axelsson nöjt. Att få fram en fungerande prototyp var en sak. Design för användbarhet en annan. Och design för tillverkning. Qamcom har anpassat konstruktionen så att vanliga montörer kan sätta ihop den utan specialistkunskaper.

– Att vi har en kille som har doktorerat inom optik och

jobbat med satelliter – det är en sak. Men det måste finnas något robust sätt att tillverka flera instrument som beter sig likadant, utan en doktor som lägger veckor på att finjustera saker. Motorer, optik, spegel och detektorer är standardprodukter.

EGNA 3D-SKRIVARE har varit ovärderliga under designen. Den slutliga mekaniken produceras på Mekpart i Mölndal.

– Det är vårt go-to place när det gäller mekanisk bearbetning. Det skulle säkert gå att få saker billigare om man beställde från Asien.

Montering, kalibrering och test görs av fyra personer i Mabtechs lokaler i Nacka strand. De har även byggt tidigare instrument från Mabtech och gav viktig återkoppling på design för tillverkning.

– Allt ser jättevackert ut i caden, där finns det oceaner av utrymme. Men så visar det sig att du behöver få in dina fingrar och komma åt någon liten skruv eller kontakt

Eyra mäter halten av olika analyter (molekyler viktiga i immunsystemet) i blodprov. Instrumentet kan mäta på 42 analyter parallellt. Det kallas multiplexering.

Labbet levererar plattor med 96 små brunnar (9 mm diameter) var och en fylld av tiotusentals mikroskopiska kulor (8 mikrometer) som fått bada i samma blodsdroppe och preparerats i labb.

För att kunna mäta på flera analyter i samma blodsdroppe ligger kulor med olika antikroppar blandade i groparna. Att kulorna ligger huller om buller reder Mabtech ut senare med avancerad bildanalys. Vi återkommer till det. Det stora antalet kulor krävs för att få statistisk precision i mätningen.

BRUNNARNA SKANNAS i tur och ordning av ett konfokalt mikroskop – en laser som passerar genom liten öppning för att bara släppa igenom ljus från ett tunt plan. Mikroskopet tittar underifrån genom plattans genomskinliga botten.

Plattan med brunnarna flyttas (med stegmotorer) så att de 96 brunnarna positioneras i tur och ordning ovanför lasern, som är fast monterad. Lasern skannar via snabba speglar. Och röran av kulor? Jo. Varje kula är färgkodad efter den antikropp som fästs på dess yta (två fluoroforer på 660 respektive 715 nm i olika proportioner ger 29–42 distinkta färger).

EN RÖD LASER används för att identifiera kulans färgkod. Därefter växlas blixtsnabbt till en grön laser för att mäta mängden analyt som fastnat på kulan. För hastighet och exakt timing används en FPGA för att styra spegel och laserpulser och för att tidsstämpla detektorsignalerna.

Mätningen sker i tre detektorer för olika våglängder. Avbildningarna skickas fortlöpande till ett Nvidiakort för en parallell beräkningstung bildanalys som identifierar kulorna och mäter mängden analyt per kula.

Kulorna är magnetiska för att göra dem lätta för labbet att hantera. De magnetiska kulorna är en viktig komponent i systemet som helhet och är kopplat bland annat till möjligheten att robotisera Eyra.

DE TUNGA bildberäkningarna görs i ett Nvidia-kort programmerat av Qamcom. Bildanalysalgoritmerna är skapade av tre forskare vid KTH: Joakim Jaldén, Pol del Aguila Pla och Klas Magnusson. De har även levererat algoritmer till Mabtechs tidigare instrument.

– Utan dem hade vi inte haft någonting, säger Christian Smedman.

FAKTA

Chalmersavknoppningen

Bioelectrix vill hjälpa kroppen att få igång läkning av sår genom att applicera en likström via en elektrod av grafen belagd med en ledande polymer. Hos bland annat diabetiker kan de elektriska signalvägarna mellan celler sluta fungera vilket leder till att sår blir större och större.

Likström genom såret

Svårläkta sår är ett snabbt växande hälsoproblem. Mellan 30 och 40 miljoner människor globalt lider av kroniska sår. Kostnaden motsvarar två till tre procent av sjukvårdens hela budget. Enbart i Europa uppskattas vårdinsatserna kosta 20 miljarder euro per år.

EN ENSKILD BEHANDLING kostar i snitt 15 000 euro, och vid komplikationer som leder till amputation kan kostnaden fördubblas. Det ökande antalet diabetiker och en åldrande befolkning spär på utvecklingen.

– Det är nästan märkligt hur lite det pratas om detta, trots det lidande och de kostnader det orsakar, säger Caroline Johansen som gått Chalmers entreprenörsprogram.

Idag är hon vd på företaget, som grundades så sent som i höstas av henne, José Leal och Maria Asplund.

José Leal kom till Göteborg efter flera års arbete inom neuroteknologi och bioelektronik i Tyskland, där han och Maria Asplund utvecklade tekniker för att interagera med nerver och hjärnvävnad inklusive det som kallas elektrotaxis – cellers förmåga att orientera sig i elektriska fält.

Kroppen är full av joner och fungerar dessutom som en ledare vilket innebär att strömmar skapar ett elektriskt fält som alltid pekar ut från kroppen. Uppstår ett sår börjar strömmarna, och därmed det elektriska fältet, att riktas mot mitten av såret eftersom det inte finns några joner där, det har bildats ett ”hål”.

Immunceller och andra typer av celler måste röra sig mot såret vid olika tidpunkter under läkningsprocessen så att de kan rensa det, försluta det och sedan omstrukturera det. Och det är där strömmarna och fälten kommer in.

HOS PERSONER med till exempel diabetes eller andra underliggande kroniska tillstånd fungerar detta bioelektriska fält inte som det ska. Det innebär att om personen får ett litet sår kan det växa och växa tills det krävs en amputation.

– Jag skulle säga att i åtminstone tre till fyra decennier har man känt till och forskat på detta ämne men vi förstår ändå inte exakt hur det fungerar, säger José Leal som är teknikchef på Bioelectrix.

Att skapa ett stabilt elektriskt fält borde vara enkelt: placera två elektroder på huden och skicka in en svag likström. Men i praktiken fungerar det inte. När strömmen passerar genom en elektrod av metall uppstår en elektrolys – vatten och lösta ämnen bryts ned i nya kemiska produkter. Huden kan irriteras eller i värsta fall skadas och elektroderna blir förstörda.

Det finns visserligen lösningar som rundar problemet men de är för komplicerade för kliniskt bruk. Ett alternativ är att använda växelström, men den ger inte cellerna tillräckligt tydliga signaler att orientera sig mot såret.

– Vi ville utveckla något man kan sätta på huden och som levererar likström utan att skapa elektrolys.

Elektrodmaterialet utgörs av laserinducerad grafen men den verkligt unika komponenten är beläggningen: en ledande polymer som fungerar som en jonsvamp och rymmer lösa joner mellan sina kedjor.

påskyndar läkningen

Företagets lösning använder laserinducerad grafen som elektrodmaterial. Grafenstrukturen kan tillverkas billigt, är böjlig och ger god elektrisk ledningsförmåga Men den verkligt unika komponenten är beläggningen: en ledande polymer som fungerar som en jon-svamp som rymmer lösa joner mellan sina kedjor.

NÄR SPÄNNING APPLICERAS rör sig polymerens elektroner, vilket gör att joner pressas ut eller sugs in från omgivningen – utan att några oönskade kemiska reaktioner uppstår.

– Det skapar ett rent jonflöde av ström. Vi får ingen elektrolys, inga farliga biprodukter och ingen pH-förändring, säger José Leal.

Denna dynamik gör att systemet kan återladdas genom

att polariteten byts – då återställs jonbalansen i polymeren.

I laboratorieförsök har Bioelectrix skapat artificiella sår och kunnat visa att såren läks upp till tre gånger snabbare med deras likströmsstimulering.

– I verkligheten skulle vi vara nöjda om det blir 50 procent snabbare.

EN VIKTIG LÄRDOM var att elektroderna inte behöver placeras i själva såret. Genom att lägga dem på vardera sidan skapas ett elektriskt fält tvärs över sårkanten, vilket triggar cellerna längst fram att migrera inåt. De bakomvarande cellerna är ”fastlåsta” i vävnadens struktur och rör sig inte, vilket gör att läkning sker från kanterna.

Lösningen kan därför kombineras med dagens sårbehand-

lingar och kräver inga ingrepp i själva såret.

Till skillnad från många aktiva sårförband som säljs som engångsprodukter vill Bioelectrix separera elektroniken från själva förbandet. Sårförbandet byts varje vecka, men den aktiva elektronikenheten kan återanvändas av samma patient.

På sikt kan sensorer för pH, temperatur och hudimpedans komma att integreras. Det skulle ge möjlighet att övervaka infektion, inflammation och om såret krymper eller växer.

– Målet är ett slutet system där data styr hur stimuleringen anpassas över tid.

De första testerna på mänsklig hud inleds i dagarna USA. Det handlar om hud från patienter som genomgått kosmetiska ingrepp. Huden hålls vid liv i

upp till åtta veckor, vilket gör det möjligt att studera hur sår läker med och utan stimulering.

NÄSTA STEG BLIR att publicera resultaten, ta in pengar och frysa produktarkitekturen inför biokompatibilitetstestning, djurstudier och senare kliniska pilotstudier på patienter.

– I dag finns det ingen lösning som fungerar för alla, eftersom patienterna skiljer sig så mycket åt i hudtyp, hormonnivåer, metabolism och andra faktorer. Men om vi kan hjälpa en större grupp av patienter att läka snabbare har vi gjort stor skillnad, säger José Leal. Tilläggas kan att Chalmers Ventures tagit in bolaget i sin inkubator och investerat en mindre summa.

PER HENRICSSON per@etn.se

Från vänster: Caroline Johansen, Maria Asplund och José Leal.

Armarnas rörelser avslöjar stroke

Genom att mäta armarnas rörelser med vad som kan beskrivas som två aktivitetsarmband går det att upptäcka ett strokeinsjuknande och automatiskt skicka ett larm. Lundabolaget Uman Sense håller på att kommersialisera tekniken som just nu testas på åtta svenska sjukhus.

Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En fjärdedel av alla människor kommer att drabbas under sin livstid. Risken att få en andra stroke är som störst månaderna efter den första, eller månaderna efter en TIA (en ministroke som går över spontant).

OM MAN KOMMER IN till ett sjukhus i tid finns det goda chanser att bli helt återställd tack vara nya behandlingar. Så för läkarna är det frustrerande att många kommer in alldeles för sent, särskilt för personer som redan haft en stroke, en TIA eller har hjärtflimmer.

Några vanliga symptom är sluddrigt tal, en förlamning i halva ansiktet eller att ena armen inte vill lyda. Det senare händer för runt 90 procent av de som drabbas.

För lite mer än tio år sedan slog aktivitetsarmbanden igenom och då föddes också idén hos Johan Wassélius, som är läkare och specialist på området, att de skulle kunna användas för att upptäcka de förändringar av rörelsemönstren som uppstår när en arm plötsligt blir svag eller förlamad.

HAN GRUNDADE Uman Sense år

2014 tillsammans med sin fru Cecilia Wassélius Belfrage. De första åren handlade mest om att söka forsknings- och innovationsmedel för att testa konceptet.

När Petter Ericson kom in som teknikchef 2017 började utvecklingen på allvar. Cecilia och Johan hade ursprungligen tittat på armband utvecklade för andra neurologiska tillstånd, bland annat epilepsi, för att se om sensortekniken var tillräckligt stabil och strömsnål. En annan väg hade varit att använda kameror eller mikrofoner för att upptäcka sluddrigt tal eller ansiktsförlamning.

– Vi ville inte skapa ett system som filmar användaren eller lyssnar på dem. Det är för integritetskänsligt och dessutom mer störande, säger Cecilia Wassélius Belfrage.

Resultatet blev egenutvecklade armband med accelerometrar

Grundarna av Uman Sense; Petter Ericson, Cecilia Wassélius Belfrage och Johan Wassélius.

som bärs på bägge handlederna. Mer information än vad accelerometern ger behövs inte, så det finns ingen tröghetsnavigator (IMU) med gyron i armbanden och det görs ingen detaljerad kartläggning av rörelsemönster. Accelerometern är strömsnål, billig och framför allt begränsad i vilken information den kan avslöja.

MASKININLÄRNINGSMODELLEN bakom systemet har tränats på stora mängder data från både friska personer och personer med ensidigt rörelsebortfall. Den känner inte igen specifika aktiviteter – bara förändringen i energi och symmetri mellan armarna. – Vi kan inte se vad du har gjort. Modellen betraktar aggregerade mönster över tid, inte specifika rörelser, säger Petter Ericson.

Valet att undvika gyro och annan avancerad sensorteknik var också nödvändigt för batteri-

Larmkedjan har flera steg

MISSTANKE

Algoritmen registrerar ett avvikande rörelsemönster och en ökad asymmetri över tid.

ARMBANDET VIBRERAR

Den arm som är misstänkt påverkad får en tydlig vibration. Användaren kan då enkelt stänga av larmet genom att göra en cirkelrörelse med armen.

TELEFONEN LARMAR

Om vibrationstestet inte ger rätt resultat piper telefonen och ber användaren göra ett enkelt test i telefonen.

LARM SKICKAS

Misslyckas även det andra steget skickas SMS-larm automatiskt till förvalda mottagare – exempelvis anhöriga – via Uman Senses servrar.

tiden. Armbandet samplar bara med några tiotals hertz och skickar sedan rådata till telefonen för bearbetning vilket gör att batteriet räcker tre till sex månader. Dessutom dras samplingsfrekvensen ned när inget händer för att spara på batteriet.

Att användaren inte ska behöva ladda armbanden var ett grundkrav.

– Vår målgrupp av patienter är ofta äldre. Man glömmer, man gör fel, man tar av armbandet och lägger det någonstans. Produkten måste fungera utan att skapa ytterligare börda, säger Cecilia Wassélius Belfrage. Systemet är passivt – användaren behöver inte göra någonting för att ett larm ska kunna gå iväg. Det är avgörande vid stroke, eftersom många förlorar förmågan att tala eller bedöma sin situation.

Vid vilken nivå av passivitet som systemet ska trigga ett larm handlar om en balans mellan

känslighet och falsklarm. Man vill inte ha larm när man sover samtidigt som ett larm ger en sorts trygghetscheck på att systemet fungerar.

– Det viktigaste är att patienter inte blir liggande hemma i timmar eller dagar. Anhöriga oroar sig mycket för det, säger Johan Wassélius.

FÖR DEN SOM UNDRAR fungerar systemet även på natten när du sover. Även då rör vi oss och det går att upptäcka förändringar även om det tar längre tid.

För att kunna skilja mellan normala variationer i armarnas rörelser och det man kan se vid stroke behöver systemet mellan 20 och 60 minuter av rörelsedata.

I dag används systemet i en studie vid åtta svenska sjukhus: Karolinska Huddinge, Karolinska Solna, Södersjukhuset, Sahlgrenska, Uppsala, Helsingborg, Malmö och Hässleholm. Linköping och Lund står på tur. Studien riktar sig till patienter som nyligen haft stroke eller TIA, eller har förmaksflimmer och därför har en förhöjd risk för stroke. Medianåldern ligger strax över 70 år. Patienterna får med sig armband och app hem vid utskrivning och använder systemet tre månader, ibland längre.

Uman Sense har tagit in kapital i flera omgångar, senast 12 miljoner i augusti förra året, men håller nu på att resa ytterligare medel för att kunna gå från pilotstudier till större marknadsintroduktion, både i Europa och internationellt.

TILLVERKNINGEN SKER i Sverige, vilket gör kvalitetssäkring och iteration snabbare. Samtidigt är vägen till lansering olika i varje land, eftersom ersättningsmodellerna för medicinteknik skiljer sig åt. I Europa krävs ofta dokumenterade effektstudier för att systemen ska upphandlas inom vården – vilket just den pågående svenska studien ska bidra till.

På längre sikt krävs partnerskap, särskilt utanför Norden. – Vi tror inte att vi ska sälja den här produkten själva i USA. Vi behöver partners som redan har kanalerna och relationerna, säger Cecilia Wassélius Belfrage.

PER HENRICSSON per@etn.se

PRENUMERERA GRATIS

RFIDtaggar kan integreras i locket på en medicinbehållare under tillverkningen.

KÄLLA: MURATA

Dra ett streck över streckkoden:

Muratas RFID är säkrare och smartare

● Effektiv, säker vård hänger på att läkemedel är fullständigt spårbara.

● Noggrann spårning – från leveransen av komponenterna och läkemedlen till kasseringen – förbättrar arbetsflödet och stärker patientsäkerheten.

● Spårbarhet är inte bara avgörande för sänkta risker i försörjningskedjan utan också för hanteringen av läkemedelsavfall.

Utan korrekt implementerad spårbarhet ligger läkemedel och förbrukningsmaterial ofta oförbrukade tills de inte längre kan användas – en onödig ekonomisk förlust och miljömässigt ohållbart. Det är svårt att exakt beräkna kostnaden för bortkastade läkemedel, men det uppskattas att mellan 200 och 300 miljoner pund i oanvända eller delvis använda läkemedel kasseras varje år i Storbritannien.

Inom vården öppnar serialisering för en lång rad användbara spårbarhetstillämpningar. När varje produkt har en unik digital identitet ökar transparensen, möjligheten att utkräva ansvar och möjligheten att överblicka leveranskedjan. Hur mycket det går att förbättra rutinerna beror dock på tillförlitligheten hos underliggande system och teknik.

Av Kenya Watanabe, Murata

Kenya Watanabe är produktchef för RFID på Murata. Innan han flyttade till München drev han flera RFID-projekt i Japan – och då förstås med ett helhetsgrepp kring kundernas arbetsflöden. Han har lång erfarenhet av RFID inom olika industrier, som medicin och däck.

Behovet av spårbarhet ökar

Att hålla koll på enskilda primärbehållare –särskilt förfyllda sprutor – är svårare än att hålla koll på vanliga vialer (små glasbehållare) och lösa sprutor. Svårigheten finns i tre led: under produktionen, under hanteringen och under verifiering av regelefterlevnad.

PFS:er har blivit populära för att de är enkla att använda, ger exakt dosering och ger högre säkerhet. Men fördelarna förutsätter stark spårbarhet och god integrering i alla led, från läkemedelstillverkarna och distributörer till vårdpersonal och myndigheter.

Varje spruta måste kunna kopplas till sin tillverkningsbatch, dess lagring under transport måste övervakas och den måste kunna spåras hela vägen fram till att den ges till patienten.

Bristfällig spårning av PFS:er kan leda till läkemedelssvinn och äventyra patientsäkerheten. God spårbarhet gör att förfalskade läkemedel har svårare att ta sig in i försörjningskedjan. Enligt EU-kommissionen förlorar EU uppskattningsvis 950 miljoner euro årligen på grund av förfalskade läkemedel. Identifiering och spårning i varje steg – samt autentisering av varje förpackning – säkerställer att bara äkta läkemedel når fram, och minskar risken för stöld och läckage till fel marknader. Nyttan som spårbarheten kan göra beror på hur långt den sträcker sig. Identifiering på batchnivå kan vara för grov och vara mindre effektiv. Individuell serialisering kan exempelvis stärka kvalitetskontrollen i laboratorier och produktion där temperatur är avgörande.

1. RFIDtekniken förbättrar spårbarheten och minskar riskerna i medicinska leveranskedjor.

Biologiska läkemedel, vacciner och specialpreparat kräver ofta en obruten kylkedja från tillverkning till användning. Även korta avvikelser från tillåten temperatur kan försämra hållbarhet och stabilitet och göra att partier måste kasseras. Om enskilda sprutor inte kan spåras, måste hela batchen kasseras vid temperaturproblem. Med individuell serialisering behöver bara de sprutor som inte uppfyller kraven flaggas. Därmed ökar effektiviteten och minskar svinnet.

Fram till nyligen förlitade sig läkemedelsföretag huvudsakligen på streckkoder för att spåra primära och sekundära förpackningar. I sådana system måste koder på kartonger och sprutor placeras exakt under skannern – minsta fel i etikett eller yta gör att de inte läses av. Kravet på siktlinjeavläsning orsakar förseningar och ökar risken för mänskliga fel vid massinspektioner. Medan streckkodsbaserad serialisering utan tvekan har förbättrat medicinspårbarhet, har metoden svårt att leverera precision på enhetsnivå och integration med realtid den omfattning som dagens vård kräver.

RFID-teknik för spårning av läkemedel RFID blir allt viktigare i digitala hälsoekosystem. Tekniken kopplas till sjukhusens informationssystem (HIS), affärssystem (ERP) och logistikautomation. Muratas RFID-lösning ger ett nytt sätt att hantera utmaningar inom

produktionsintegritet, höghastighetsflöden och global interoperabilitet.

Muratas RFID-tagg – den minsta i sin klass – integrerar mikrochip och antenn i en ultratunn enhet som kan byggas in direkt i sprutkomponenten vid tillverkning. Systemet är kompakt och avsett för förfyllda sprutor, flaskor och patroner. Det kan byggas in i lock, nålskydd (RNS) och kopplingar, som Luer Lock. Systemet gör det möjligt att spåra produkten under hela livscykeln – från tillverkning till slutanvändning. Som visas i figur 1 är Muratas metod utformad för att effektivisera arbetsflödet, förenkla visuell inspektion och minska riskerna vid läkemedelshantering.

Utöver RFID-taggen kan Muratas teknik kapslas i en 20×5 mm-inlay (figur 2). Detta inlay använder Muratas kopplingsmodulteknik och innehåller en matchnings- och resonanskrets.

Den patenterade wraparound-antennen ger 360° läsbarhet och eliminerar de döda zoner som uppstår i konventionella inlays.

Muratas RFID-teknik är utvecklad för produktionsmiljöer med högt flöde och klarar att identifiera över 600 enheter per minut med en enda dynamisk avläsning. Varje antenn har en dubbelresonansdesign som stöder både det europeiska 860 MHz-bandet och det 920 MHz-band som används i USA och Japan (figur 3). Därmed behövs inga regionspecifika artikelnummer, vilket förenklar lagerhantering och förkortar time-to-market.

Medicalline

Kontaktdon för potentialutjämning.

Petsäkra kontakter Ø1,5 mm, Ø2 mm och Ø6 mm.

Vi levererar kontakter för såväl rumsinstallation som för inbyggnad i medicinska apparater.

Polerna är märkta med symbol enl IEC 60417-5021 eller med gul/grön märkning. Kontakterna är testade av TÜV.

08-97 00 70 info@elproman.se www.elproman.se

Varje tagg har en unik identitet, vilket gör det möjligt att spåra enskilda sprutor, flaskor och patroner, och isolera batcher om fel upptäcks i efterhand. RFID-taggar ger en effektivare och mer tillförlitlig lösning än QR-koder, som kräver fri sikt och kan hindra visuell inspektion av förfyllda sprutor.

Genom att integrera UDI (Unique Device Identification) i nålskydd eller Luer Lockkoppling, gör man produktinformationen tillgänglig och uppdaterbar direkt i affärssystemet. Det minimerar manuella inmatningsfel och eliminerar eftermonterade etiketter som kan kontaminera.

Att RFID-datan förs in i systemet direkt vid avläsning förbättrar spårbarhetskedjan och uppfyller kraven i FDA 21 CFR Part 11 och EU:s direktiv mot förfalskade läkemedel – utan att påverka sprutans sterilitet eller ergonomi.

RFID i praktiken

När Muratas RFID-teknik integreras i läkemedelsflöden ger den fördelar i alla steg av produktens livscykel.

Fallstudie 1: Mottagningskontroll av förfyllda sprutor

När förfyllda sprutor anländer till läkemedelsanläggningen måste de kontrolleras noggrant för att säkerställa att de uppfyller kvalitetskraven, innan de släpps vidare till fyllning. Traditionellt har detta inneburit manuell

Figur

Figur 3. Muratas taggar eliminerar döda zoner, till skillnad från traditionell RFIDteknik.

Figur 2. RFIDinlägg baserat på kopplingsmoduler.

provtagning av ett litet urval enheter och tidskrävande visuell inspektion – moment som både fördröjer produktionen och ökar risken för mänskliga fel. Med Muratas RFID-lösning får istället varje spruta en unik digital identitet som läses automatiskt när den passerar en RFID-portal. Enheter som avviker från sina kvalitetsdata dirigeras omedelbart till karantän, vilket eliminerar behovet av rutinmässig provtagning och ökar flödet.

Varje gång en RFID-tagg avläses loggas UDI, batchnummer och relevanta kvalitetsdata för varje spruta i ett centralt register. Den kompletta revisionskedjan säkerställer efterlevnad av GMP-standarder, ISO 11040 samt regler som FDA 21 CFR 610.14 och EU:s direktiv mot förfalskade läkemedel.

Förhandsvalideringen gör det också möjligt att automatiskt kassera hela batcher där tillverkarens kvalitetsdata indikerar systemfel. Resultatet blir färre produktionsstopp och mindre omarbete, samtidigt som realtidsöverblick över lagret minskar svinnet och ger betydande kostnadsbesparingar.

Fallstudie 2: Övervakning av temperaturavvikelser

”Time Out of Refrigeration” (ToR) – tiden som en temperaturkänslig produkt befinner sig utanför den tillåtna kylkedjan – är en avgörande parameter för biologiska läkemedel, vacciner och specialpreparat. I traditionella

arbetsflöden innebär en temperaturavvikelse på batchnivå ofta att hela partiet måste kasseras. Med Muratas RFID-taggar kan däremot ToR-data registreras för varje enskild enhet vid varje avläsning.

Om en spruta överskrider sin tillåtna ToRgräns flaggas och tas endast den bort, medan godkända enheter kan fortsätta genom processen. Denna precision minskar både fysiskt och ekonomiskt svinn och säkerställer att resurser finns kvar för akuta behov.

För högt värda produkter kan detta innebära betydande kostnadsbesparingar på pallnivå. Samtidigt kan samlade ToR-loggar användas för diagnostik, så att ett kvalitetsteam kan analysera mönster, upptäcka brister i hantering eller lagring, och vidta åtgärder – till exempel förbättrade rutiner eller uppgraderad kylutrustning

Fallstudie 3: Eftermarknadsanvändning Muratas lösning skulle kunna användas bortom produktionen av primära och sekundära behållare, nämligen i ekosystem för uppkopplade enheter och inom eftermarknad. Laddbara smarta insulininjektorer skulle kunna ha inbyggda RFID-taggar för att överföra användningsdata till molntjänster. Det skulle göra det möjligt att övervaka patienter i realtid och logga deras följsamhet.

Samma taggar skulle kunna lagra länkar till instruktioner och batchspecifik dokumenta-

tion, för att stärka skyddet mot förfalskningar och öka tryggheten för slutanvändaren.

Kombinationen av miniatyriserad hårdvara, avancerad RF-design och sömlös dataintegration ger Muratas RFID-teknik en spårbarhet och effektivitet som tidigare inte varit möjlig.

Sammanfattning: Datadriven vård med inbyggd RFID

För vårdsystem som försöker balansera krav på effektivitet, säkerhet och hållbarhet, blir serialiseringsteknik allt viktigare.

Muratas RFID-lösningar för inbyggda system tar itu med de begränsningar som finns i traditionella streckkods- och QR-system. De ger spårbarhet på enhetsnivå i en lösning som är skalbar till globala tillverknings- och försörjningskedjor.

Integration av Muratas RFID i sprutkomponenter stödjer automatisering, minskar mänskliga fel och öppnar nya möjligheter för uppkopplade medicintekniska produkter och eftermarknadstillämpningar – särskilt i takt med att individanpassad medicin och biologiska läkemedel blir allt vanligare. Genom att ge läkemedelsbranschens aktörer direkt tillgång till produktdata – från produktion till inspektion, lagring och administrering – hjälper Muratas teknik vårdpersonal att minska kostsamma ineffektiviteter och öka patientsäkerheten. ■

One-stop shop for product testing

Missa inte din nästa affär.

15-16 APRIL 2026 ÅBY

Här samlas elektronikbranschens nyckelpersoner, innovatörer och teknikentusiaster för två fullspäckade dagar. Upptäck det senaste inom komponenter, IoT, embedded systems och mycket mer.

Minimal glukosmätare

Av Kevin Fu och

Rossella Guiot, Renesas

Zhen (Kevin) Fu är regional marknadschef inom produktområdet uppkoppling i Kina. Han har över tio års erfarenhet från halvledarindustrin, särskilt uppkoppling och IoT-applikationer.

DRossella Guiot är marknadschef och innehållsstrateg med en bakgrund inom elektroteknik, speciellt biomedicinsk teknik.

iabetes drabbar enligt International Diabetes Federation över 10 procent av världens befolkning. Sjukdomen innebär stora hälsorisker på grund av sina många komplikationer och att det inte finns ett enkelt botemedel.

Kontinuerlig glukosövervakning (CGM) har visat sig vara en banbrytande lösning för patienterna, eftersom den förbättrar livskvaliteten genom att ge dem möjlighet att fatta välgrundade beslut i sin vardag.

CGM mäter glukoshalten i hudens interstitiella vätska. Därmed är metoden mindre invasiv än blodprovsmätning och kan bekvämt bäras på huden i flera dagar.

DE DATA SOM SAMLAS IN med några minuter mellanrum med CGM-system kan överföras till en medicinsk mottagare eller en mobil för att därefter delas med en vårdinrättning för lagring och analys. Det kontinuerliga flödet

Bild 1. Bilden visar hudlagren ovanför blodkärlen och illustrerar hur tillförlitlig glukosinformation finns i den interstitiella vätskan snarare än direkt i blodet.

DIABETESWISE.ORG

av data från uppkopplade patienter driver dessutom utvecklingen av avancerade AIbaserade prediktiva modeller för effektivare diabeteshantering och forskningsändamål. Forskningen inom CGM-teknik fokuserar på att utveckla lösningar som är mer exakta, säkra, miniatyriserade, hållbara och kostnads-

effektiva. Målet är att säkerställa långsiktig tillgänglighet och bred användning. Elektroniken spelar en avgörande roll för att nå dit.

DE FLESTA KOMMERSIELLA CGM-system använder elektrokemiska och amperometriska sensorer som placeras på patientens hud. Dessa sensorer mäter en liten ström som är proportionell mot glukoskoncentrationen, vilken sedan bearbetas av en analog ingångskrets (AFE) och omvandlas till en digital signal. Signalen behandlas därefter av en styrkrets (MCU) och överförs trådlöst via Bluetooth (BLE) till en medicinsk mottagare. Systemet drivs av ett utbytbart knappcellsbatteri.

En ny referensdesign utvecklad av Renesas och Xmoore Microelectronics baseras på några av de nyaste komponenterna för CGMsystem. Designen är kompakt och energieffektiv och inkluderar en analog ingångskrets, en systemkrets med Bluetooth och

Inte medlem? SER är intresseföreningen för yrkessamma. Vi är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. I medlemskapet ingår även medlemstidningen Eloch Datateknik, Elektroniktidningen och Nordisk Energi.

SVENSKA ELEKTROOCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING LÄS MER HÄR!

Bild 2. Referensdesignen innehåller en analog ingångskrets (AFE) utvecklad av Xmoore och en systemkrets med Bluetooth (SoC) från Renesas.

ger livskvalitet

ett litet externt flashminne för datalagring. Systemkretsen bearbetar inte bara glukosdata utan överför dem också trådlöst till en medicinsk mottagare eller mobil, vilket gör systemet praktiskt för både patienter och vårdgivare.

SOM VISAS I BILD 2 ger referensdesignen en ultrakompakt lösning där både systemkretsen och den analoga ingångskretsen drivs av ett 1,5 V silveroxidbatteri utan behov av någon extern DC/DC-omvandlare. Det ger en tydlig förbättring när det gäller både storlek och energieffektivitet.

Hela systemet ryms på en yta som endast är 18 kvadratmillimeter, inklusive batteriet, vilket gör det möjligt för tillverkare av CGMsystem att skapa mindre och tunnare produkter än de som finns på marknaden idag.

Denna miniatyrisering minskar den klumpighet och det obehag som ofta förknippas med traditionella CGM-enheter vilket förbättrar patientens komfort och uppmuntrar till bättre följsamhet i glukosövervakningen.

Dessutom bidrar användningen av ett

lågspänningsbatteri av standardtyp till att sänka enhetens totala kostnad.

DEN MINDRE FORMFAKTORN , i kombination med den höga energieffektiviteten hos både systemkretsen och den analoga ingångskretsen resulterar i ett prisvärt CGM-system utan att kompromissa med funktionalitet eller prestanda. Kostnadseffektiviteten är särskilt viktig för att göra kontinuerlig glukosövervakning vanligare hos en större del av befolkningen, särskilt i regioner där försäkringsskyddet kan vara begränsat eller där patienter inte har råd att skaffa dyra medicintekniska produkter.

Bild 3. Referensdesignen inkluderar en analog ingångskrets (AFE) utvecklad av Xmoore och en systemkrets med Bluetooth från Renesas. Systemet drivs av ett standardbatteri på 1,5 V och är inte större än 18 kvadratmillimeter, lika stor som ett amerikanskt 10centsmynt, en dime.

FAKTA

Renesas DA14531 är en strömsnål systemkrets med Bluetooth. Den har en 2,4 GHz transceiver och en styrkrets baserad på Arm Cortex-M0+. Kapslingen har måtten 3,0×2,2 mm. Dess konfiguration förlänger batteritiden, eftersom den tillåter fortsatt drift långt in i ett 1,5 V-batteris urladdningscykel, även när utspänningen har sjunkit under dess nominella värde. Behövs ett större RAM-minne är DA14535 ett alternativ.

Xmoore AFE XMB1000 fungerar med 2- till 4-terminalers elektrokemiska sensorer och har även en temperatursensor som går från 0° C till 50° C. Enheten kan drivas med en spänning så låg som 1 V utan prestandaförlust och finns i en BGA-kapsel på 2,0 × 2,0 mm. Behovet av passiva komponenter är mycket begränsat.

■

CGM-tekniken kan spela en avgörande roll för att minska de långsiktiga hälsokomplikationer som är kopplade till diabetes. Ju fler patienter som får tillgång till pålitliga och kostnadseffektiva system som kontinuerligt mäter glukoshalten, desto mer kan bördan av diabetesrelaterade hälsoproblem minskas, vilket leder till förbättrad hälsa och en bättre livskvalitet för miljontals människor världen över.

Platta EMC-packningar, kompressionsstopp och Monte Carlo-analys

När en EMC-tätning (elektromagnetisk kompatibilitet) utformas är det i allmänhet bäst att specificera en packning i ett spår, vanligtvis en O-ringstätning eller någon annan standardprofil. I vissa fall går det inte att använda den här tätningstypen. Då väljer man i stället platta packningar. I sådana fall är korrekt hantering av packningsavböjning under tryck avgörande för att maximera dess effektivitet och livslängd.

Platta packningar finns i en mängd olika material med olika egenskaper och prestanda. Det kan till synes verka mycket enkelt: tillverka packningen, applicera fästelementen och montera. Tyvärr är det inte riktigt så lätt, särskilt inte när packningen huvudsakligen består av gummi och vissa ytor på den har relativt små tvärsnitt.

Ta ett vanligt exempel med MIL-DTL38999-packningar med små hylsor – vanligtvis 0,81 mm tjocka med ett stort centralt hål med en diameter på 15–25 mm och fyra fästskruvhål med en diameter på cirka 3 mm. Många faktorer kräver noggrann granskning för att säkerställa en optimal tillämpning, inte minst för att uppnå rätt nivå av avböjning/kompression.

Chomerics handbok för ledande elastomer anger att en CHO-SEAL 1285 platt packning ska avböjas mellan 5% och 15% av sin ursprungliga tjocklek, vilket i det här fallet är 0,81 mm med en tolerans på ±0,13 mm. Bortsett från denna något stora tolerans, som är ett resultat av plåtgjutningsproces-

Avböjning

Av Gerard Young, Parker Chomerics

Gerry Young har en kandidatexamen i maskinteknik från University of Sheffield och har arbetat på Parker Hannifin CDE sedan 2013. Tidigare arbetade han på olika tillverkningsföretag med att lösa problem inom hydraulik, vibrationsisolering, värmehantering och EMI-avskärmning.

sen, är det även viktigt att ta hänsyn till dessa produkters elasticitetsmodul som vanligtvis är cirka 1–2 MPa. Dessutom är packningens kompressionsmodul relaterad till dess formfaktor och ligger i allmänhet inom området 30–50 MPa. Detta omvandlas till en fjäderhastighet med formeln K = AEc/t, som för anslutningspackningen i bild 1 är cirka 10 500 N/mm, där K är fjäderhastigheten i N/mm, A är arean i mm², Ec är kompressionsmodulen i N/mm² och t är tjockleken i mm (Gent, Engineering with Rubber, kapitel 8, 2012).

Plåttjocklek/ mm Plåttolerans ± mm

Tolerans % plåttjocklek Standardavvikelse

0,51 0,10 19,61 0,017

0,81 0,13 16,05 0,022

1,14 0,15 13,16 0,025

1,57 0,18 11,46 0,030

2,36 0,25 10,59 0,042

3,18 0,25 7,86 0,042

Packningsavböjning

Med tanke på att packningens yta är cirka 250 mm² och att skruvarna som används för att fästa anslutningen sannolikt är M2.5, kommer åtdragningsmomentet för en sådan skruv att vara cirka 0,6 Nm. Med uppskattningen T = 0,2 Fd, där F = 1 200 N, ger fyra M2,5-skruvar en belastning på cirka 4 800 N. Med hänsyn till den beräknade kompressionsmodulen kommer denna belastning att avböja packningen med cirka 0,45 mm, vilket är betydligt mer än vad som krävs för att komprimera packningen till det maximalt tillåtna 15%.

Du måste sätta stopp

Det är därför nödvändigt att överväga användningen av kompressionsstopp för att axla överbelastningen när avböjningen överskrider 15%. Dessa stopp, vanligtvis tillverkade av aluminium i 5000- eller 6000-serien, har en kompressionsmodul på cirka 70 GPa eller 70 000 N²/mm. Så även med bara fyra kompressionsstopp med en diameter på 2 mm finns det mer än tillräckligt

Bild

Bild 3. Tjocklekstoleranser för kompressionsstopp.

med yta för att ge en solid metod för att förhindra överavböjning av packningen.

En nominell avböjning på 10% på en 0,81 mm-packning motsvarar en stopphöjd på 0,729 ± 0,05 mm. Det finns dock ett annat problem: toleransen för gummimaterialet är ± 0,13 mm, vilket i värsta fall kan resultera i ett avböjningsintervall på –14% till +27,5%. Hur löser du då detta problem?

Om man ska vara helt ärlig inträffar nästan aldrig scenarierna för maximal och minimal tjocklek, så det som behövs är ett verktyg som kan förutsäga och minska risken för att packningen böjs för mycket eller för lite.

Monte Carlo-analys

När det föreligger ett underbestämt problem är det nästan alltid en god idé att starta ett kalkylprogram och applicera lämplig statistisk metod – i detta fall Monte Carloanalys. Genom att beräkna medelvärdet och standardavvikelsen för kompressionsstoppet och packningstjockleken och sedan köra några hundra simuleringar med slumpmässiga kombinationer av kompressionsstoppets tjocklek och packningstjocklek kan du skatta sannolikheten för över- och underkompression.

Tabellen t.v. är baserad på Chomerics standardplåtstoleranser från företagets katalog.

Som visas i bild 2 leder det till problem att avböja en 0,81 mm tjock packning mellan 5–15% av dess tjocklek eftersom toleransen är ± 0,13 mm, eller ± 16%. Ett liknande problem uppstår med kompressionsstopp, men

Stoppets tjocklek

Stopptolerans ±mm

Tolerans % stoppets tjocklek SD

0,4 0,05 12,50 0,0083 0,7 0,05 7,14 0,0083 1,0 0,05 5,00 0,0083 1,3 0,05 3,85 0,0083

1,6 0,05 3,13 0,0083

1,9 0,05 2,63 0,0083

2,2 0,05 2,27 0,0083

2,5 0,05 2,00 0,0083 2,8 0,05 1,79 0,0083 3,1 0,05 1,61 0,0083

tack vare tillverkningsprocesser som vanligtvis sker i enlighet med ISO 2768-fH är det inte alls lika uttalat.

För att förtydliga, SD för packningarna och stoppen är toleransen dividerad med 6 i båda fallen, vilket ger 6σ på vardera sidan av medelvärdet. Som tidigare nämnts kräver en nominell avböjning på 10% på en 0,81 mm-packning en kompressionsstopphöjd på 0,729 mm. Genom att köra Monte Carlo-analysen för 500 simuleringar skapades data i bild 4.

Som synes leder de flesta av simuleringarna till en avböjning inom 5–15% med cirka 1,6% som ligger något över den rekommenderade avböjningen och cirka 3,4% som ligger under den rekommenderade avböjningen. Den högre avböjningen borde egentligen inte vara ett problem i tillämpningen, men detsamma kan inte sägas om den minsta avböjningen, som vid cirka 1% kan visa sig vara problematisk. Som ett resultat av detta uppstår ett behov av att justera antingen kompressionsstoppets höjd eller tolerans, eller båda.

Det visar sig att det inte finns någon perfekt lösning i det här fallet, så att minska stopphöjden något och dra åt toleransen är bästa möjliga åtgärder för att minimera över- och underavböjning. Med kompressionsstoppet på plats leder en nominell höjd för kompressionsstoppet på 0,715 mm med en tolerans på ±0,03 mm till en konstruktion med en maximal avböjning på cirka 18% och minst 4%. Det kommer fortfarande att förekomma enstaka fall med mycket låg kompression (cirka

Packningsavböjning Avböjning

1% av fallen), men de är sällsynta. Även i det här scenariot ger en värsta fallsanalys ett avböjningsintervall på –9% till +27%. Men för att återgå till exemplet med den 1,14 mm tjocka packningen, ett kompressionsstopp på 1 mm och en tolerans på 0,03 mm, så kan man (inom rimliga gränser) eliminera all underavböjning och minska sannolikheten för betydande överkomprimering till ett minimum, även om värsta fallanalysen här fortfarande ger ett avböjningsintervall från –4% till +25%.

Negerar toleransproblemet

Som nämndes i början av artikeln är de ganska stora toleranserna förknippade med dessa platta packningar ett resultat av gjutning av stora skivor av råmaterial. Toleransen för det 0,81 mm tjocka gummit är ±0,13 mm. En specialtillverkad komponent av samma storlek som anslutningspackningen har en tolerans på ±0,08 mm.

Om vi återgår till 0,81 mm-packningen som en gjuten komponent med flera hålrum får man ett analysintervall för värsta fall på –4% till +21,5% avböjning. I simuleringar med det nominella stoppet på 0,729 mm och en tolerans på ±0,03 mm blir sannolikheten för en under- eller överavböjd packning ytterst liten.

Expertis och råd

Även om det är fullt möjligt att tillverka en specialtillverkad del med kompressionsstopp, kan detta visa sig vara dyrt och ofta motiverar inte volymerna den extra kostnaden. Användningen av standardgummiduk som CHO-SEAL är naturligtvis mycket mer kostnadseffektiv, men noggranna beräkningar och förutsägelsemodeller är nödvändiga för att säkerställa bästa möjliga resultat. Parker Chomerics har årtionden av erfarenhet av både kundanpassade lösningar och standardlösningar, vilket hjälper kunderna att hitta det bästa sättet att uppnå ett optimalt resultat för deras specifika tillämpningar. Även om den här artikeln har fokuserat på platta packningar och kompressionsstopp kan samma Monte Carlo-teknik användas för packningar i ett spår, och fler variabler kan läggas till vid behov om dessa är kritiska konstruktionsparametrar. ■

Bild 5. Lådagram samt histogram för 1,14 mm tjock packning.

Bild 1. Typisk anslutningspackning.

Bild 4. Lådagram samt histogram för nominella mått och toleranser.

NYA PRODUKTER

Ökar effekten i i7A till 1 000 W

De nya buck-omvandlarna har formatet en sextondelsbricka, precis som föregångarna, men har dubblerade in- och utgångar för att klara högre strömmar. De finns från 400 W till 1 000 W. Trots den högre effekten väger modulerna endast 85 gram tack vare en förbättrad basplatta, vilket gör dem lämpliga för utrymmes- och viktkänsliga produkter.

Ingångsspänningen är 18 V till 60 V och utgången kan justeras mellan 3,3 V och 28 V. En justerbar strömbegränsning skyddar vid överström eller kortslutning och minskar belastningen på komponenterna, till exempel vid laddning av stora kapacitanser. Det går att parallellkoppla flera i7A-enheter för redundans eller högre uteffekt.

Verkningsgraden når upp till

■ KRAFT

TDKLambda breddar sin serie icke isolerade DC/DComvandlare i7A med nya modeller som levererar upp till 1 000 W uteffekt och ström på 60 A respektive 80 A. Det är en effektökning på upp till 82 procent jämfört med tidigare modeller – utan att produkterna blivit större.

99 procent, vilket gör omvandlarna väl lämpade för krävande industriella tillämpningar. Serien har flera kylkonfigurationer – öppen ram, basplatta eller kylfläns – vilket gör det möjligt att välja lösning beroende på systemets behov, från konduktionskylda kapslingar till fläkt- eller naturligt kylda miljöer.

PER HENRICSSON per@etn.se

Synaptics först med Googles öppna NPU i kisel

■ IoT

Amerikanska Synaptics lanserar Astra SL2600, en ny serie systemkretsar med AIacceleratorer för IoT enheter på kanten. Det är dessutom den första kommersiella implementeringen av Googles öppna NPU Coral i kisel.

Astra SL2610-familjen består av fem pin-kompatibla varianter –SL2611, SL2613, SL2615, SL2617 och SL2619. De passar batteridrivna, passivt kylda produkter men också mer avancerade system för industriell bildanalys.

SAMTLIGA BYGGER PÅ Synaptics Torq-plattform, en ny AI-arkitektur som kombinerar företagets egenutvecklade T1-accelerator för transformer och CNN:er med Coral, en NPU från Google Research.

För att programmera Torqplattformen används en öppen utvecklingsmiljö.

SYSTEMKRETSARNA INNEHÅLLER också två Arm Cortex-A55kärnor, en Cortex-M52 med Helium-stöd för realtidsuppgifter samt en Mali-GPU. Torq-

plattformen stöder vanliga AIramverk som PyTorch, ONNX, JAX och TensorFlow Lite, via den öppna IREE/MLIR-kompilatorn som utvecklats av Google. Det gör det möjligt att använda standardbaserade verktyg i stället för leverantörsspecifika miljöer, vilket underlättar portering och minskar inlåsning.

Synaptics lyfter även fram den förbättrade säkerhetsarkitekturen. Processorerna har inbyggt skydd mot fysisk manipulation, sensorer för att upptäcka sidokanalsattacker och ett dedikerat

En FPGA med kvantkryptoskydd

■ INBYGGDA SYSTEM

MachXO5NX TDQ är enligt amerikanska Lattice den första FPGAfamiljen med skydd mot både dagens typ av attacker och framtida kvantdatorer, så kallad postquantum cryptography, PQC. Kretsarna bygger på företagets Nexusplattform och passar för datacenter, kommunikation, industri och fordon.

MachXO5-NX TDQ har hårdvarubaserad root of trust och stöd för uppdatering av kryptografiska algoritmer i fält. De stöder de Nistgodkända post-kvantalgoritmerna LMS, XMSS, ML-DSA och ML-KEM samt klassiska funktioner som AES256-GCM, SHA2, SHA3 och SHAKE.

En autentiserad och krypterad bitström skyddar mot obehörig åtkomst, medan versionshantering och nyckelhierarki förhindrar manipulering.

Förutom PQC finns klassiska kryptofunktioner som AES-CBC/GCM med 256 bitar, ECDSA-384/521 och RSA upp till 4096 bitar. Familjen stöder även standarder som DICE (Device Identifier Composition Engine) och SPDM (Security Protocol and Data Model) samt Lattice Supplyguard för att säkra hela produktens livscykel och leveranskedja.

kryptografiskt system för autentisering och dataskydd.

FÖR KOMMUNIKATION med omvärlden finns Wi-Fi 6/6E/7, Bluetooth LE, Thread och UWB vilket passar uppkopplade produkter inom hemautomation, industri, medicinteknik, detaljhandel och robotik.

Astra SL2600 finns redan hos utvalda kunder och blir allmänt tillgänglig under andra kvartalet 2026.

PER HENRICSSON per@etn.se

Dessutom finns unika enhetsnycklar och skydd mot sidokanalsattacker.

Familjen finns med 20K, 30K och 38K logikceller.

Antalet generella in- och utgångar är maximalt 378 och det finns stöd för PCIe Gen2. Flashminnet går upp till 55 Mbit. PER HENRICSSON per@etn.se

Tyska moderkort på Core Series 2

■ INBYGGDA SYSTEM

Efter en uppdatering av BIOS kan du nu plugga in Intel Core Series 2processorfamiljen Bartlett Lake i ett antal ATX, µATX och mITXmoderkort från Kontron.

De nya processorerna har enligt Kontron bättre prestanda för AI- och realtidstillämpningar. En av dem har inte mindre än 24 kärnor – åtta snabba och 16 energisnåla.

Andra tillämpningar är uppkopplad IoT, automation, medicinteknik, pc-kiosker, digital skyltning, säljterminaler, videoövervakning och kasinospel.

Produkterna som uppdaterats med ny BIOS är Mini-ITX-korten K3833-Q, K3832-Q och K3836-Q/R, ATX-kortet K3851-R, och µATX-korten K3842-Q och K3843-B.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

NXP IMX för sensorintelligens i fordon

■ FORDONSELEKTRONIK

NXP:s Armprocessor IMX 952 (i.MX 952) kan användas för förarövervakning, barnnärvarodetektering och annan AIstödd sensorbaserad säkerhet i fordon.

Sensorlösningar i bilkupén blir alltmer avancerade. Lagar och standarder som Euro NCAP kräver förarövervakning, korrekt airbagkalibrering och detektering av barn som lämnats kvar i bilen. IMX 952 kan hämta och kombinera sensordata från kamera, UWB, ultraljud, IR och andra sensortyper.

FÖR AI-ANALYS och sensorfusion har NXP integrerat sin neuronkärna EIQ (eIQ) i versionen Neutron, som ska stödja både klassiska konvolutionsnät (CNN) och nät för generativ AI (transformer). Prestanda för bildbehandling ska vara upp till 500 Mp/s. När du checkat av säkerheten kan du även använda 952:an för mervärden som hälsomätning

AMD:s

och personanpassning.

Utöver i bilar kan IMX 952 exempelvis användas i industrin i realtid för människa-maskingränssnitt (HMI), miljömätningar, övervakning och avvikelsedetektering.

FÖR CYBERSÄKERHET – för exempelvs säkrad boot, fjärrstyrning, mjukvaruupdateringar och krav som ställs i EU:s Cyber Resilience Act – finns Edgelock Secure Enclave som enligt NXP även stöder post-kvantkryptografi.

Processorn är säkerhetscertifierad för ISO 26262 ASIL B. Den

har fyra Cortex A55-kärnor, plus Cortex M7 och Cortex M33. Bland andra nyheter finns stöd för lokal dimning i LCD-paneler och HUD-skärmar (head-up display).

NXP har kompatibla kringkretsar för strömhantering, inre sensorsystem, positionsmätning, kortdistansradar och trådlöst, inklusive Wifi 6E och Bluetooth Audio.

Kretsen är pin-kompatibel med IMX 95-familjen. Provexemplar väntas under första halvåret 2026. JAN TÅNGRING jan@etn.se

■ KOMMUNIKATION

För ett år sedan lanserade AMD en ny medlem i FPGAfamiljen

Versal för tillämpningar som radar, elektronisk krigföring och test & mät. ADomvandlarna har en bandbredd på 18 GHz och kan sampla i 32 Gbit/s. Den första medlemmen i familjen, VR1602, finns nu i provexemplar och nästa kommer under första kvartalet nästa år.

Zynq UltraScale+ RFSoC lanserades 2017 och öppnade ett helt nytt tillämpningsområde för FPGA:er med sin integrerade AD- och DA-omvandlare i kombination med processorkärnor och logikblock för att bearbeta signalerna, det vill säga demodulera och avkoda dem men också skapa signaler som skickas ut.

Under åren har familjen förbättrats, men nu kommer en helt ny generation baserat på den modernare Versalfamiljen.

Några nyckeldata:

● AD- och DA-omvandlare med en bandbredd på DC-18 GHz vilket gör det möjligt med direktomvandling upp till Ku-bandet.

● Fyra eller åtta 14-bitars ADomvandlare (med kalibrering) med 32 GSa/s eller upp till 16 stycken med 8 GSa/s.

● Upp till sexton 14-bitars DAomvandlare med 16 GSa/s för signaler upp till minst 18 GHz.

● Hårda DSP-block minskar strömförbrukningen med upp

till 80 procent jämfört med en mjukvaruimplementation.

● AIE-block och DSP58-block plus hårda IP-block för inferenser (AI), channelizer och FFT/ iFFT som ger upp till 80 TOPS för 16-bitars INT.

● Dessutom 1,2 eller 2,4 miljoner logikceller och transceivrar för 52 eller 112 Gbit/s för trådbunden kommunikation.

VR1602 , som är den minsta av de fyra modellerna av Versal RF, finns nu som provexemplar. VR1652 ska komma i provexemplar under första kvartalet nästa år.

PER HENRICSSON per@etn.se

Generation två av drakfrukten

■ INBYGGDA SYSTEM

Slovenska Red Pitaya har släppt den andra generationen av ett FPGAbaserat kort som används för att skapa allt från oscilloskop och signalgeneratorer till spektrumanalysatorer och inbyggda styrsystem. Plattformen används i undervisning, forskning och industriella miljöer.

Den nya versionen, Stemlab 125-14 Gen 2, är en fullständig omkonstruktion med förbättrad kraftförsörjning och signalväg. Kortet använder Xilinx systemkrets Zynq-7010 eller Zynq-7020, med en dubbelkärnig Arm Cortex-A9 och FPGA-logik för realtidsuppgifter. Minnet är upp till 1 GB och systemet kan köras med både intern och extern klocka.

KORTEN HAR TVÅ kanaler med var sin 14-bitars AD-omvandlare som samplar med 125 MSa/s, vilket gör det användbart för en rad test- och mätuppgifter. DA-omvandlarna har samma upplösning och kan användas för signalgenerering. Signalkvaliteten mätt som SFDR har förbättrats till 50 dB, mot tidigare 40. Överhörningen mellan kanalerna, crosstalk, är numera 70 dB eller bättre, mot tidigare 55 dB.

DEN BÄSTA VERSIONEN av kortet, kallat Pro Gen 2 Z7020, har även stöd för synkronisering av flera kort och en E3-kontakt för att utöka lagring eller ansluta externa enheter.

Den nya generationen ger stabil drift under lång tid och kan, enligt Red Pitaya, användas i både produktionsmiljöer och forskningslabb. Kortet är kompatibelt med tidigare mjukvara och verktyg, och användaren har direkt tillgång till FPGAlogiken för egna program. Priset börjar på lite drygt 800 euro för det enklaste kortet.

PER HENRICSSON per@etn.se

ST har

världens största AI-modell-zoo

■ ARTIFICIELL INTELLIGENS

ST Microelectronics räknar till inte mindre än 140 olika AImodeller i utbudet av mjukvara för sina styrkretsar. Det är enligt ST världens största ”AImodellzoo”.

De 140 modellerna ser, hör och känner, och ska vara realistiska att integrera i wearables, smarta kameror, sensorer, robotar, hushållsmaskiner och annan elektronik. Utmaningen är den

begränsade beräkningskraft, det begränsade minne och den begränsade energi som styrkretsar har tillgång till.

Modellzoot är en del av ST Edge AI Suite där det även finns verktyg och kodbibliotek för utveckling och driftssättning av AI-algoritmer på ST:s hårdvara – ”från prototyp till produktion”. Här finns bland annat skriptade arbetsflöden för träning och in-

Onsemi lanserar vertikal GaN

tegrering av AI-modellerna. Enligt ST används dess AI-verktyg i över 160 000 projekt årligen. Edge AI Suite stöder de modellrepresentationer som används i AI-ekosystemen PyTorch, TensorFlow Lite, Keras, LiteRT och ONNX.

Alla styrkretsar kan köra AI-modeller. I ST:s utbud finns dessutom AI-accelererade styrkretsar som STM32N6.

JAN TÅNGRING

jan@etn.se

■ KRAFT

Genom att utgå från en wafer av galliumnitrid, istället för som brukligt av kisel, går det att skapa galliumnitridkomponenter där strömmen i vertikal led, från toppen till botten, och inte som brukligt längs ytan. Det öppnar för högre strömmar och kompaktare komponenter. Amerikanska Onsemi säger sig vara nära att lansera kommersiella produkter för 700 V respektive 1200 V.

I december 2024 köpte Onsemi kunnandet och en fabrik utanför New York av NexGen Power Systems, som utvecklat tekniken men gått i konkurs.

I affären ingick dessutom över 130 patent på allt från själva processen och komponenterna till arkitekturen och tillverkningen.

Pressmeddelandet ger inga data annat än att de två första komponenterna är specificerade för 700 V respektive 1200 V och att utvalda kunder fått provexemplar.

– Det här är en tekniklansering, den är ännu inte i volymproduktion, så vi kommer att offentliggöra fler tekniska detaljer när det närmar sig produktion, skriver Krystal Heaton på Onsemi i ett e-postmeddelande till Elektroniktidningen.

DE GAN-TRANSISTORER som används i bland annat mobil- och datorladdare tillverkas i laterala process, strömmen flyter längs med ytan av chippet. Det beror på att tillverkningsprocessen utgår från en wafer av kisel som – förenklat beskrivet – beläggs med ett tunt skikt av galliumnitrid. Ofta under 10 µm. Det är

på detta skikt som komponenterna sedan byggs upp.

Tekniken är på väg mot 300 mm-skivor kan i princip bli lika billig som en ren kiselprocess men har begränsningar i form av defekter som uppstår i missanpassningar i kristallstrukturen mellan kislet och galliumnitriden vilket bland annat begränsat effekten de kan leverera.

Om man istället utgår från en wafer av galliumnitrid kan det aktiva skiktet göras tjockare. Då kan strömmen gå rakt igenom chipet (vertikalt), från kontakt till kontakt, vilket möjliggör högre spänningar, högre strömmar och kompaktare konstruktion än en lateral lösning.

En nackdel är att tekniken är betydligt dyrare och att det saknas alternativa leverantörer. PER HENRICSSON per@etn.se

Musk kund till europeisk rymdkrets

■ INBYGGDA SYSTEM

STM32V8 är den första styrkretsen i sin kategori som tillverkats i en energisnål kiselpåisolatorprocess på 18 nm. Teknikbiljonären Elon Musk ska använda den i sitt låghöjdssatellitnät Starlink.

Starlink använder den strålningståliga kretsen i höghastighetslänkar mellan satelliterna. Kretsen går på 3,3 volt och är tillverkad i en ny generation FD-SOI i 18 nm som använder fasväxlande minne (PCM).

Den har hög beräkningsprestanda för att vara en styrkrets, enligt ST, som menar att det finns fler tillämpningar där den mycket väl kan ersätta en appprocessor, exempelvis industriell styrning, sensorfusion, bildbehandling, röststyrning och annan AI på kanten.

– STM32V8:s beräkningsprestanda, stora inbyggda minne och digitala funktioner var avgörande för våra realtidskrav, och dess robusthet i LEO-miljö beror på 18-nm FD-SOI, säger Michael Nicolls, vice vd för Starlink Engineering på Space X.

Den rekommenderas även för fabriksautomation, motorstyrning

och robotik. Kretsen ska klara branschorganisationen GlobalPlatforms SESIP-certifiering och är designad med EU:s cybersäkerhetsakt CRA för ögonen.

STM32V8 tillverkas i ST:s 300-mm-fabrik i Crolles, Frankrike, i samarbete med Samsung.

STM32V8 utvärderas hos utvalda kunder. Volymer utlovas till större OEM:er under första kvartalet 2026, och först därefter finns den i bredare tillgänglighet.

Hjärnan är en Cortex M85dubbelkärna klockad i upp till 800 MHz. Den har 4 MB inbyggt icke-flyktigt minne (PCM). Maximal kapseltemperatur är 140 °C.

PCM-minnen utnyttjar egenskaperna hos legeringen Ge2Sb2Te5 (GST), som gör att en extern temperatur kan ändra det fysiska tillståndet mellan amorft och kristallint. I varje tillstånd har materialet sedan olika elektrisk resistans, vilket representerar en logisk nivå för lagring av information.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ST har förklarat tekniken i en artikel skriven för Elektroniktidningen här.

Dubbla Riscfemmor i tröskellogik

■ INBYGGDA SYSTEM

Upbeat Technologies släpper styrkretsar med Risc V i lågtröskellogik som enligt företaget är 40 procent snålare än motsvarande kretsar baserade på Arm. Det finns ett gosedjur med UP301 och en mikromekanisk vibrationssensor bland sina inre organ, som fnissar när den blir kittlad.

Andra tillämpningar kan bli wearables, drönare och IoT-sensorer. ”Intelligent edge” är Upbeats sammanfattande beskrivning.

Kretsarna har dubbla Risc Vkärnor och en AI/DSP-accelerator. De heter UP201 och UP301 och har en effektförbrukning på 16,8 µW/MHz/DMIPS.

Tröskeltekniken heter NTC (Near-Threshold Conduction). Den kör logiken ner till 0,4 V. Det sänker energiförbrukningen. Tekniken är beroende av felkorrigering. Dynamisk frekvensskalning stöds.

UP201 är tänkt för trånga ut-

rymmen med krav på extrem batteritid. UP301 är större, har fler gränssnitt och klarar dessutom enklare bildbehandling och vision-applikationer.

Upbeats vd och grundare Jerry Chen började sin karriär på Intel (Itanium) och har sedan arbetat på bland annat Apple och Inphi. År 2021 startade han Upbeat Technology. Första produkten var en mikromekanisk mikrofon för trådlösa öronsnäckor och smarta glasögon.

Amerikanska Risc V-pionjären SiFive ska ha hjälpt Upbeat med utvecklingen av kretsarna och hjälper till med marknadsföringen.

Det finns ett demokort, Trina-Pi, med en effektsnål mikrofon vid namn UPM01. Du väcker kortet med rösten och den klarar tio röstkommandon. Prover finns nu. Kretsar ska finnas tillverkade i december. Huvudkontoret ligger i Taipei. JAN TÅNGRING jan@etn.se

En förstärkare för audiofiler

■ ANALOGT

MUSES8921 är en dubbel

JFETbaserad operationsförstärkare för krävande ljudapplikationer i allt från hemelektronik och studioutrustning till bärbara enheter och bilstereo. Kretsen bygger på japanska Nisshinbo Micro Devices femtiåriga erfarenhet av förstärkardesign.

Genom att optimera signal- och strömvägen i kombination med en förbättrad komponentlayouten ger den tvåkanaliga operationsförstärkaren MUSES8921 högre transparens och rumslig precision.

Tvåkanaligt labbaggregat

■ TEST OCH MÄT

NGT3600 är ett rackmonterat labbaggregat för utveckling och test av kraftsystem och batteridrivna produkter. Serien ingår i Rohde & Schwarz familj med enklare produkter kallade Essentials.

NGT3600-familjen kan leverera upp till 3,6 kW DC-effekt. Instrumentet är avsett för hela kedjan från utveckling till kvalitetskontroll och produktion av kraftsystem. De kan användas för utvärdering av DC/DC-omvandlare och simulering av spänningsprofiler enligt standarder. Varje kanal levererar upp till

En kontakt för 145 GHz

■ FÖRBINDNING

RPC0.80 är en ny högfrekvenskontakt för frekvenser upp till 145 GHz från tyska Rosenberger Hochfrequenztechnik. Den tar vid där etablerade standarder som 1,00 mm och 1,85 mm närmar sig sina fysiska begränsningar.

Europeisk AI-krets släpps 2026

■ ARTIFICIELL INTELLIGENS

Den extremt låga brusnivån på 8,0 nV/√Hz och en total harmonisk distorsion på 0,0004 procent vid 1 kHz ger ren och klar ljudåtergivning, medan en slew rate på 25 V/µs resulterar i en snabb och exakt signalrespons.

FÖRSTÄRKAREN FUNGERAR inom ett spänningsområde på ±3,5 V till ±17 V och finns i EMP-8-ANoch DFN4035-8-GR-kapslingar, anpassade för kompakta ljudsystem och bärbara prylar. Nisshinbo Micro Devices grundades i januari 2022 och är en sammanslagning av Ricoh Electronic Devices och New Japan Radio. PER HENRICSSON per@etn.se

RPC-0.80 klarar högre frekvenser än 1,00 mm-standarden som stannar på 110 GHz. Den är designad kring en luftdielektrisk koaxiallösning med 50 Ω karakteristisk impedans. RPC-0.80 följer standarderna IEC 61169-64 och IEEE 287 som definierar mekaniska och elektriska krav för koaxialkontakter för dessa frekvenser.

Kombinationen ger mycket god return loss (S11⁄S22) över hela frekvensområdet och låg dämpning (S21/S12) upp till 145 GHz.

Typiska användningsområden är kryoteknik och kvantteknik, millimetervågsmätningar, probning på wafers, radarsystem och satellitkommunikation samt modulära testsystem.

PER HENRICSSON per@etn.se

1 800 W med en justerbar spänning upp till 80 V. De två kanalerna kan kopplas i serie eller parallellt för att dubbla spänning eller ström, och upp till tre enheter kan kombineras för att nå 480 V eller 300 A över sex kanaler. Både ripple och brus är lågt plus att upplösning är 1 mV för spänning och 100 µA för ström.

TVÅKANALSMODELLEN NGT3622 har två helt oberoende utgångar på 1 800 W vilket ger flexibilitet och sparar plats. Den passar tilllämpningar som kraftelektronik, telekommunikation, förnybar energi, fordon samt flyg- och försvarssektorn.

Det går att testa ström och spänning under belastning men också att göra effektivitetstester och termisk karakterisering av komponenter som DC/DC-omvandlare, nätaggregat, motorer och halvledare.

NGT3600 är avsedd för test av högströmprototyper, validering för invertrar till solcellsanläggningar och kontroll av laddstationer. Den kan användas för 48 V-system och simulera fordonets nätverk samt driva sensorer och styrenheter under test.

Alla modeller går att montera i rack utan adapter.

PER HENRICSSON per@etn.se

Nederländska Axelera lanserar en AIkrets för nästa generations AI – den som inte bor i molnet utan bland oss. Tillämpningsområdena ska finnas inom edge, företagsservrar, och robotar.

Teknikchef och grundare av Axelera är Evangelos Eleftheriou, tidigare verksam på IBM i 35 år. Där ledde han som IBM Fellow under sina tre sista år verksamheter inom neuromorf hårdvara. Designmålet är 629 Tops beräkningsprestanda i åttabitars heltal (INT8) där föregångaren Metis nådde 214 TOPS.

ARKITEKTUREN är Risc V, den öppna utmanaren till Arm – det är inte bara Axelera som hoppas på att Risc V ska ha en chans att göra en inbrytning just i den relativt färska nischen AI.

Europa har åtta acceleratorkärnor av en egen design kallad DCIM (Digital In-Memory Compute). De kompletteras av två kluster med vardera åtta Risc V-processorer. 128 MB L2-SRAM är integrerat med LPDDR5gränssnitt på 256-bitar med 200 GB/s bandbredd.

I PROCESSORN FINNS även en accelerator för avkodning av video. Och en säkerhetsenklav. Processorn kommer även att erbjudas som PCIe-kort i skalbara konfigurationer från enkelkapslad 16 GB-lösning till fyrkapslad 256 GB. Den stöder PCIe 4x Gen4.

Leveranser av Europa både som processor och kort ska inledas under första halvåret 2026. Tillverkaren av denna 35×35 mm-krets är Samsung. Utvecklingsmiljön heter Voyager SDK.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Svensk Elektronik - tillsammans

för branschens bästa

Vi har flyttat in i Näringslivets Hus!

Ny struktur för kansliet

- men såklart fortsätter vi arbetet att förbättra för elektronikindustrin på samma sätt som tidigare!

- en strategisk viktig placering för att stärka vår närvaro och roll i det svenska näringslivet

Den nya adressen på Storgatan 19 för oss närmare flera centrala aktörer inom industrin och gör det lättare att bevaka och påverka de frågor som är viktiga för våra medlemmar. Samtidigt etablerar vi nu ett eget kansli som kommer fortsätta driva och utveckla verksamheten. Med den nya strukturen har vi ännu bättre möjligheter att fokusera våra insatser för att stärka konkurrenskraften hos våra medlemsföretag och främja en långsiktigt hållbar tillväxt i svensk elektronikindustri.

Sammantaget står vi nu ännu starkare rustade för att driva branschens frågor, bygga strategiska nätverk och skapa tydligt värde för våra medlemmar. I samband med flytten har vi även fått en ny e-postadress: info@svenskelektronik.com som ersätter den tidigare kansliet-mailen.

Har du vägarna förbi? Varmt välkommen in på en kopp kaffe och ett trevligt samtal om branschens utveckling eller hur vi kan skapa ännu mer värde för våra medlemsföretag!

Powering AI Infrastructure with Clean Energy for a Sustainable Future

Datum: 4 februari 2026

Svensk Elektronik och sektionen ICT Energy bjuder in till en heldagskonferens i Stockholm – en dag fylld med kunskap, inspiration och nätverkande. Konferensen vänder sig till dig som brinner för teknikutveckling och erfarenhetsutbyte kring energi- och kraftförsörjning för ICT-applikationer.

Evenemanget är särskilt relevant för företag och organisationer som utvecklar, säljer eller använder produkter för att generera, omvandla, lagra, distribuera och övervaka energi i system för informationshantering och kommunikation.

Seminar on Defense Electronics

Datum: 22 januari 2026

Välkommen till Kista i Stockholm för att utforska teknologin som formar Sveriges framtida säkerhet. Inspireras av den strategiska roll avancerad elektronik har för nästa generations försvarsförmåga.

www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.com

Seminariet är högst relevant för aktörer inom försvarsindustrin, industrin, högteknologiska SME-företag och forskare inom akademi och institut. Evenemanget arrangeras av Svensk Elektronik, Semicon Sweden & Semiconductor Arena och Kista Science City.

Missa inte chansen att vara en del av framtidens elektronikindustri!

Anmäl dig på vår hemsida och låt oss tillsammans skapa banbrytande lösningar för en innovativ och hållbar morgondag!