Elektroniktidningen september 2025 by ETN

NR 9 SEPTEMBER 2025

IoT World kan bli en ny plattformnationell

Efter sommaren har klusterorganisationen IoT World, med bas i Linköping, tagit ett stort kliv mot att bli en riksangelägenhet. /18–19

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM

MICROPOWER: Ny fabrik i Växjö säkrar framtiden /4–5

DANIEL STENBERG: cURL är drabbad av AI-slask /14–15

ÅKE HEDMAN: Automationsprotokollet VSCP har just fyllt 25 år /12–13

Utges av Elektroniktidningen

Sverige AB

adress:

Persuddevägen 50A, 135 52 Tyresö www.etn.se | 0734–17 10 99

Prenumeration

www.etn.se/pren

eller mejla till: pren@etn.se

Prenumerationen är kostnadsfri för dig som arbetar i elektronikbranschen.

annonser:

annonser@etn.se | 0734–17 10 99

redaktion:

Jan Tångring (ansvarig utgivare), Per Henricsson

skicka pressmeddelanden till: red@etn.se

Jan Tångring byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. 0734–17 13 09

Per Henricsson

Bevakar test & mät, rf och munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. 0734–17 13 03

Rainer Raitasuo Försäljnings- och marknadschef. 0734–17 10 99

Jocke Flink

Grafisk formgivning, layout, bildbehandling och produktion print. jocke.flink@typa.se 070–557 52 28

medverkar i detta nummer: Lennart Bonnevier

Allt material lagras elektroniskt. 1102-7495

Organ för SER, Svenska Elektrojörers Riksförening, www.ser.se

Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete.

omslagsbild:

Klusterorganisationen IoT World är på väg att bli en nationell angelägenhet. foto: ©Crelle

Sågverkens nya verktyg Fiskarheden, Norra Skog och SCA vill ersätta Windowsdatorer och proprietär programvara i sina sågverk med lokala datacenter, virtuella dataplattformar, programvara baserad på öppen källkod och lokala 5G-nät.

”Öppen infrastruktur är inte gratis”

Kommersiella företag är storslukare av fria resurser som skapades för öppen källkod. Ett upprop kräver att de börjar rätta munnen efter matsäcken.

AI skapar prototyper

Stora språkmodeller har bevisat sin kompetens inom mjukvaruutveckling. Interaktionsforskaren Lars Erik Holmqvist undersöker nu deras färdigheter i att skapa hårdvara.

EXPERT: Inbyggda system med generativ AI

Generativ AI är bara i sin linda men är ändå på väg att ta steget in i robotiken, skriver Jim Beneke på Tria.

EXPERT: Varför betala för AI-verktyg som låser in dig?

Verktyg för att utveckla AI finns som öppen källkod. De är lika bra som de kommersiella och ger dig mycket större frihet. Det hävdar Mike Milinkovich på stiftelsen Eclipse.

EXPERT: Möt CRA-kraven med öppna verktyg

EU:s nya cybersäkerhetslag kräver livslånga uppdateringar av inbyggda system. Qualcomms George Grey lyfter öppen källkod och devops som lösningen.

Ny fabrik i Växjö framtids

Den 26 september invigdes Micropowers nya fabrik i Växjö –en anläggning på 25 000 kvadratmeter som samlar kontor, labb och produktion under ett tak. Här utvecklar och tillverkar bolaget batterier och laddare för truckar, AGV:er, kranar och andra fordon inom framför allt materialhantering.

– Vi växte ur våra tidigare lokaler. Att lappa och laga i produktionsflödet skulle bara ha skapat problem. Därför tog vi beslutet att bygga precis det vi behöver – men med plats för framtida expansion, säger Fredrik Falk, marknadsoch säljchef på Micropower.

Företaget hade tidigare verksamhet på flera adresser i Växjö, bland annat på Nylandavägen där batterierna tillverkades.

Trots att fabriken togs i drift så sent som 2019 valde Micropower att flytta hela verksamheten till nya lokaler för att möjliggöra fortsatt tillväxt och få all verksamhet i Växjö under ett tak – Vi flyttade stegvis. Laddarproduktionen togs först och stängdes under sommarsemestern 2024 för att starta direkt i den nya fabriken efteråt. Batterimodulerna flyttades i omgångar, en produktionslina i taget, så att vi aldrig riskerade stopp i leveranserna.

FLYTTEN BLEV HELT KLAR i våras men invigningen fick vänta till 26 september när de cirka 350 anställda och kunder runt om i Europa var tillbaka från semestrarna.

Fabriken kör ett eller tvåskift beroende på produktionslina, och har både helger och ett tredje skift som buffert.

Micropower har länge utvecklat och tillverkat batteriladdare. Den delen står fortfarande för den största delen av omsättningen, men de senaste åren har batterisidan vuxit kraftigt.

Batterimodulerna är standardiserade för att kunderna ska kunna bygga olika batterikonfigurationer utgående från ett fåtal artikelnummer.

– För sju år sedan var litiumjon ovanligt inom truckar och materialhantering. Då var nästan hela vår affär att ladda blybatterier. I dag säljer vi allt fler batterier och en allt större del av laddarna är för litiumjonbatterier, säger Fredrik Falk.

De största kunderna finns inom gaffeltruckar, pallyftare, AGV:er och AMR:er, men Micropower levererar även till byggmaskiner, markvibratorer och specialfordon som kranar men också brandbilar och liknande fordon.

I första hand används två olika NMC-celler (nickel–mangan–kobolt) som kommer från asiatiska fabriker. Fler är på gång för att gardera sig mot att något händer i leverantörskedjan. Bolaget är dock kemiagnostiskt och kan anpassa sig till olika leverantörer och cellkemier. Cellerna sätts ihop till moduler som sedan kan kombineras till kompletta batteripack.

– Vi använder i princip samma celler som biltillverkarna, men optimerar dem för livslängd snarare än maximal räckvidd. Vi kapar lite på toppen och botten

Truckar går ofta att ladda under lunchen för att kunna köra ett skift till.

säkrar Micropower

i laddningen och får på så vis 3 000 cykler, motsvarande tio års användning av en elbil för konsumentmarknaden. Det är viktigt för våra kunder inom materialhantering.

Batterierna styrs av företagets egenutvecklade BMS (Battery Management System) som kommunicerar med laddarna. Till skillnad från blybatterier, som laddas efter en fast kurva, är det batteriet självt som talar om hur laddningen ska ske.

BATTERIMODULERNA är standardiserade och finns i olika storlekar, spegelvända för att enkelt kunna kopplas ihop i par. Med detta tillvägagångssätt kan en kund bygga upp till 150 olika batterikonfigurationer men ändå bara behöva hålla ett fåtal artikelnummer i lager.

– Vi riktar oss mot OEM-kunder med volym. Inte privatmark-

naden eller enstaka speciallösningar. Vår styrka ligger i att leverera modulära system med fordonskvalitet.

På laddarsidan erbjuder Micropower allt från små DC/ DC-omvandlare till trefassnabbladdare. Företaget kan också erbjuda trådlös laddning, framför allt för självkörande truckar, AGV:er. Här arbetar

företaget med partners eftersom tekniken är hårt patenterad och det är svårt att ta sig runt dem.

FÖRETAGETS LADDARE har hög verkningsgrad och kompletteras med molnbaserade funktioner för att hantera flottor av materialhanteringsfordon.

Exempelvis kan användaren ställa in så att tio laddare på 10 kW vardera aldrig tillsammans får dra mer än 60 kW – ett sätt att undvika dyra straffavgifter om strömuttaget blir högre än vad abonnemanget säger.

– Tittar du på bilar så pratar man idag om att snabbladda med flera hundra kilowatt. På truckar kan du ofta ladda under en lunch så att du kan köra ett skift till.

Då räcker det med lägre effekter vilket bidrar till att batteriet får längre livslängd.

PER HENRICSSON per@etn.se

FAKTA

Global verksamhet

Förutom huvudkontoret och den nya fabriken i Växjö har Micropower utveckling och produktion på flera andra ställen:

• Göteborg – utveckling och test av batterimoduler och kompletta högspänningsbatterier. Här sker också långtidstester av celler.

• Stockholm – utveckling av mindre batteriladdare och DC/DC omvandlare.

• Salo, Finland – utveckling av enfasladdare i lokaler som tidigare tillhörde Nokia.

• USA – slutmontering av laddare och batterier baserade på Micropowers moduler, samt försäljning.

• Tyskland – efter förvärvet av en kund i Busdorf nära danska gränsen finns både produktion och försäljning med fokus på specialfordon som brandbilar och ambulanser.

• Italien (Turin) – säljkontor.

• Hongkong – inköpskontor och logistiknav för Asien.

Produktionen är delvis automatiserad.

Från komponenttillverkare till systemleverantör

Som en Gopro-kamera fast för snabb, trådlös kommunikation på millimetervågsområdet. Ett annat sätt att beskriva RU1 från Kistabaserade

TeraSi är att jämföra den med radiolänkarna som kopplar upp mobilnätets basstationer där det saknas fiber.

Om du sett nyheten på

LinkedIn att RU1 utmanar

Starlink har du antagligen undrat hur en radiolänk som ryms i handflatan skulle kunna ersätta ett satellitbaserat system.

Och det går såklart inte men det finns ändå väldigt många tilllämpningar där RU1 med sina 10 Gbit/s kan bli ett alternativ till satellittjänster när man vill ha lokal kommunikation som dessutom är svår att avlyssna och störa ut.

– Just nu är det punkt-tillpunkt men det finns möjlighet att bygga vidare och göra ett meshnät. Längre fram tänker vi bygga in den i flygande plattformar, säger James Campion som är en av grundarna av TeraSi. Minnesgoda läsare kommer ihåg att bolaget baseras på teknik från KTH för att tillverka vågledarkomponenter i millimetervågsområdet. Det handlar om en kiselbaserad memsprocess som går att skala till terahertzområdet.

liknas vid en tårta där man utgående från den färdigprocessade wafern – som för radiolänken innehåller antennen – bygger lager för lager genom att stoppa in kretsar i kakan samtidigt som man skapar kontakt mellan dem och vägledarstrukturen.

I det sista steget kapslas hela skivan för att sedan sågas upp i enskilda kretsar.

– Yielden är ganska bra. Om vi skulle göra en hel stack skulle vi få ut 90 procent på de passiva delarna. Sedan jobbar vi med enstaka kretsar, även det går bra, det är inte superexperimentellt.

– Vi kunde erbjuda marknadens bästa antenn men fick göra för många specifika anpassningar till varje kund. Vi tappade prestanda i övergångarna för att ansluta till befintliga system. Det var inte värt det.

FÖR ETT DRYGT ÅR SEDAN bytte företaget inriktning från komponenter till system, där den första produkten är den analoga delen av en radiolänk.

Tilläggas kan att företaget också utvecklat ett byggsätt för att integrera olika passiva och aktiva komponenter på den färdigprocessade wafern. Det kan

Den första produkten är RU1, radiodelen av en radiolänk på millimetervågsområdet där man skickar in IQ-signaler och får ut IQ-signaler. Dessutom behöver RU1 en referenssignal på 100 MHz och en 12V-matning. Den kompletta modulen är 70✕70✕36 millimeter och väger runt 200 gram.

PLANEN ÄR ATT komplettera modulen med den digitala delen så att kunderna bara behöver stoppa in en Ethernetsladd med 10 Gbit/s för att skicka och ta emot data.

– Det ska bli lite som ett Gopro-moment, den ska gå att bygga in i vad som helst, säger James Campion.

En självklar målgrupp är militären som snabbt behöver kunna sätta upp ett kommunikationsnät i fält men även säkerhetsbranschen som vill kunna installera ett antal kameror för att övervaka en fastighet eller ett område. En annan målgrupp är räddnings-

tjänsten som snabbt kan behöva sätta upp ett nät på ställen där det saknas mobiltäckning.

Listan kan göras betydligt längre men RU1 är inte tänkt som en produkt för privatpersoner som saknar bredband i sommarstugan.

Frekvensbandet som används är 71-86 GHz, det så kallade E-bandet. Samma band används för radiolänkar till mobilnätet.

– E-bandet växer snabbast inom backhaul om man tittar i Ericssons senaste rapport.

LICENSFÖRFARANDET kallas ”light licensed”, användaren söker tillstånd hos PTS eller motsvarande myndighet. Proceduren skiljer sig lite åt mellan olika länder men i princip räcker det med att anmäla var länken ska vara. Finns det inte någon annan användare där är det fritt fram.

Ska räddningstjänsten eller militären använda den behövs istället någon sorts generellt tillstånd – vilket det inte finns idag – för att den ska vara praktiskt användbart.

Med en lobvinkel på två grader och en effekt in i antennen på 55 dBm blir räckvidden vid fri sikt och optimala förhållanden upp till 20 kilometer.

Millimetervågslänkar tappar snabbt i räckvidd när signalen måste passera genom grönska eller när det finns byggnader eller annat som skymmer sikten. Vilket både kan vara bra om man inte vill bli avlyssnad men också ett problem om mottagaren befinner sig en bit bort.

Här är tanken att använda luftfartyg som drönare för att skapa

meshnät så att meddelandena kommer fram även om den kortaste vägen är fysiskt blockerad av ett objekt.

Oberoende av tillämpning måste enheterna riktas mycket exakt så att antennloberna pekar på varandra. Med en så smal lob som två grader är det knepigt att göra manuellt.

– Man måste veta åt vilket håll den andra enheten är, sedan har vi en lösning för att hitta den. Det är en pågående patentansökan så jag kan inte säga så mycket om det.

En ledtråd kan vara att RU1 innehåller en tröghetsnavigator, en IMU, som håller reda på orienteringen plus att den levererar signalstyrkan på den mottagna signalen.

FÖRETAGET SYSSELSÄTTER

13 personer inklusive konsulter och all tillverkning av mikromekanik och kapsling görs i egen regi i Electrumlabbet.

– Vi utvärderar hur vi ska kunna skala upp. Antingen bygger vi en minifabrik för prototyper och småskalig produktion eller så hittar vi rätt partner att outsourca till, säger James Campion.

Komponenterna i mikromekanik i kombination med byggsättet med kapsling av hela skivan inklusive kretsar kan användas för mycket mer än radiolänkar.

– Många vill ha bättre förståelse för omvärlden. Det kan vara radar, kameror, mikrofoner. Vi kikar på produkter för att hjälpa till med det som bygger på vår teknik och vår spetskompetens. PER HENRICSSON per@etn.se

Datakontakter

Phoenix Contact är din partner för tillförlitliga dataanslutningar Inom IIoT kommunicerar apparaterna i nätverket med varandra. För detta ändamål erbjuder Phoenix Contact en bred portfölj av kontakter för de idag vanligaste datagränssnitten och även framtida teknologier som SPE. Dessutom erbjuder vi er stöd med olika utmärkta design-in tjänster – från CAD-filer till vår varuprovservice.

Beställ ett gratisprov redan nu via phoenixcontact.com/leading-data-connectivity

Ickekodare kan inte vibbkoda

När jag läser i nyheterna att AI nu vunnit den tuffaste kodtävling som finns och därmed är bäst i världen på att koda, tänker jag på en informationsfilm om ryska spetsnazsoldater som jag fick se när jag gjorde lumpen.

De sköt sönder ballonger samtidigt som de gjorde volter i luften. Min reaktion var att man skulle kunna skjuta dem medan de blåste upp ballongerna. De var spänstiga och meningen var att vi skulle få respekt. Samtidigt var det svårt att inse ballongtrickets betydelse för deras stridsförmåga.

Samma med kodtävlingen. Imponerande. Men hur användbart är det i ett utvecklingsteam? Hur många kodare sitter och brottas med algoritmer? Jobbet handlar mer om ingenjörskonst, struktur, praxis och disciplin.

Bortom pristävlingarna brottas nu utvecklare med att integrera de nya AIverktygen i sina arbetsflöden. Den hetaste flugan är vibe kodning, vibbkodning – att koda på vibbar, meditativ programmering, att flyta bort i en dröm medan AIbotten kodar åt dig, efter dina diffusa anvisningar.

Begreppet myntades av AIgurun Andrej Karpathy. Branschen adopterade det för dess säljande klang men strök hans bivillkor att vibbkod är nåt man kastar bort när man är klar. Vibbkod syftar numera på AIgenererad kod i största allmänhet. Man kommer också, förutspår jag, att sluta upp med att påstå att även ickekodare kan vibbkoda. För det tror jag inte.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

KODSKOLA: AI-kodbottar behöver barnvakt

En ny roll utkristalliserar sig på utvecklingsavdelningarna – att sitta barnvakt åt AI-kodbottar. De producerar kod av låg kvalitet. Netto är det ändå värt besväret. Det tycker i alla fall de utvecklare som nättidningen Techcrunch pratat med.

Rollen som barnvakt hamnar typiskt hos en seniorutvecklare. Hen får sitta vid sin terminal och himla med ögonen och skaka på huvudet och rätta till AI-kodbottarnas många misstag.

• Kodbottarna hallucinerar och refererar till funktioner eller hela kodbibliotek som inte existerar. Eller använder syntax från fel programspråk.

• De ignorerar eller slarvar med cybersäkerhet.

• De introducerar buggar och sårbarheter.

• De ger vilseledande råd och ljuger för att försvara ickefungerande lösningar.

• De hoppar över viktiga delar av specifikationen.

KORT SAGT utvecklar de som amatörer. Barnvaktens uppgift är att dubbelkolla, putsa, korrigera, ersätta, refaktorisera och på olika sätt strukturera upp koden.

Och kanske framför allt att ta ansvar för resultatet.

Precis som ett barn kan en AI-kodbott inte lämnas ensamt. Någon måste hålla koll och ingripa när barnet gör något dumt. Barnvaktsrollen kallas ”vibe code cleanup specialist”, enligt Techcrunch.

AI-kodbotten är duktig på att skapa en illusion av självständighet och kompetens – det måste barnvakten kunna genomskåda.

– Jag behandlade copilot som en vanlig anställd, säger Carla Rover, en av de utvecklare som Techcrunch talat med.

– Det är den inte.

En annan utvecklare kallar barnvaktsjobbet för ”vibe-fixing”

och jämför AI-kodbotten med sin egen tonåring.

– Du måste be femton gånger. Till slut gör de lite av det du bad om, en del du inte bad om, och så sabbar de andra saker i förbifarten.

ÄNDÅ TYCKS fördelarna med AIkodbottar väga upp nackdelarna.

• De producerar kod med svindlande hastighet. Det betyder att det går fort att ta fram prototyper och skelett till system. Det betyder att projekt kan hålla högre tempo.

• Det är enkelt be botten att generera kod för att snabbtesta alternativa idéer.

• Man lär av sina barn. De mänskliga kodarna utvecklar sin egen kompetens genom att studera bottarnas kod.

De extra timmar som krävs för att ”rensa vibe-ogräset” accepteras som en skatt på innovationen.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Har du vibbkodat och kört fast?

Vibbkodning, sägs göra det möjligt för vem som helst att utveckla mjukvara. Men AIkodbottar genererar ofta kod av låg kvalitet. Ett ny uppgift för riktiga utvecklare har därmed blivit att rycka in när vibbkodare kör fast.

Ett vanligt fenomen är exempelvis att vibbkodaren vill lägga till en ny funktion – då går en gammal funktion sönder. Ett annat att vibbverktyget aldrig riktigt lyckas få till de allra sista finjusteringarna av användargränssnittet.

Nyhetssajten 404 Media har pratat med etablerade konsulter och med frilansare på sajten Fiverr. De har upptäckt konsultnischen att erbjuda hjälp till vibbkodare som kört fast.

God programvara har många andra egenskaper än att den ”fungerar”. Den ska vara robust,

cybersäker, minnessnål, snabb, modifierbar, modulär, och så vidare.

Men detta är egenskaper som är mer eller mindre osynliga för den som vibbkodar. Hen kan bara se om koden fungerar.

Alltså produceras det just nu mycket kod som fungerar – men som går sönder när man petar på den. Alltså finns det en nisch för att städa upp sådan kod. Söker du på Fiverr efter ”review, fix your vibe code” får du många träffar.*

404 Media har pratat med några av dem.

– Jag märkte att allt fler utvecklare och små team kämpade med att snygga till AI-kod som fungerade, men inte hade rätt känsla eller passade visionen, berättar en av dem, Hamid Siddiqi.

Han fixar så att användargränssnitt blir konsekventa och mer intuitiva. Han skriver om kod så den arbetar effektivare.

Mycket handlar om design – han justerar så att grafik passar företagets grafiska profil, han justerar färgscheman, animationer och layout. En del kod skriver han om trots att den fungerar för att den helt enkelt är för ful.

OM DU ÄR KODARE – riktig kodare – och känner att du vill hjälpa projekt som kört fast i vibbkod kan du signa upp dig på vibecodefixers.com. Den drivs av Swatantra Sohni. Han berättar att köparen ofta gärna vill behålla ”sin” kod – den har blivit personlig – även om det förmodligen hade varit effektivare att göra om implementeringen från scratch. – De flesta vibbkodare är produktchefer, säljare eller småföretagare. För dem handlar det mer om prototyper. Just nu är vibbkodning i sin linda – praktiskt för att visa en idé, men inte för att bygga en färdig app.

TYCKARE

röntgen

Sågverkens nya verktyg:

Lokala datacenter, öppen källkod och 5G

De tre sågverksföretagen Fiskarheden, Norra Skog och SCA vill ersätta Windowsdatorer och proprietär programvara med lokala datacenter, virtuella dataplattformar, programvara baserad på öppen källkod och lokal 5G-täckning.

– Fiskarheden hoppas få den nya teknikplattformen i drift 2027, säger Thomas Bammer (IT-chef) och Jugås Sven Erik Andersson (konsult) som jobbar med att införa den nya tekniken. I dag är i princip all fast produktionsutrustning i Fiskarhedens sågverk i Transtrand ansluten till företagets bredbandsnät. Sågverket har också ett eget privat 5G-nät som täcker hela industriområdet. Alla truckar kan därmed få besked om hur de ska transportera timmer och sågade trävaror inom industriområdet. Detta integrerade fasta och mobila bredbandsnät har varit i drift sedan år 2022.

lokalt datalager på 400 Terabyte som är anslutet till bredbandsnätet. I detta nätverk inhämtas, lagras och bearbetas data för att styra hela produktionskedjan från det att en timmerstock anländer till sågverket till dess att färdiga brädor och plankor levereras till kunden.

Företaget har drygt 50 persondatorer med grafikkort för databearbetning plus ett eget

EN STOR DEL av systemen är proprietära och baseras på fysisk maskinvara med operativsystemet Windows. – Vi vill ha ett eget lokalt datacenter i Transtrand med hög bearbetningskapacitet. Vi vill utöka detta med AI-chip, typ Nvidia, och en virtuell miljö för våra programvaror. Vi vill gå över till programvaror baserade

på open source. Vi förhandlar nu med leverantörer som vi bedömer kan leverera en sådan lösning till oss. Vår plan är att ha den nya plattformen i drift 2027, säger Jugås Sven Erik Andersson och fortsätter: – Fördelen med teknikskiftet är att vi långsiktigt kan uppnå stora besparingar. I dag är vi på väg att nå ”End of life” i vår fysiska PC-miljö, det händer vart femte år. Fördelen med virtualisering är att kapaciteten i vårt nya datacenter kontinuerligt kan höjas. I den virtuella miljön kan programvarorna löpande uppgraderas och bytas ut eller tilldelas mer kapacitet. Vi ser att det är den bästa långsiktiga lösningen. Det är ingen tvekan om fördelarna med den teknikplattform vi vill införa. Vår bedömning är att det är detta slag av lösning som kommer att slå igenom i svensk industri i framtiden.

SAMTIDIGT MEDGER Thomas Bammer och Jugås Sven Erik Andersson att en mycket stor del av maskin- & programvaruleve-

rantörerna ännu inte erbjuder produkter baserade på virtualisering eller öppen källkod. Men det finns tunga leverantörer i Europa som verkligen satsar på området.

– Både Siemens och ABB levererar i dag styrsystem till industrin baserat på open source, säger Jugås Sven Erik Andersson. Fiskarheden är intresserat av att samarbeta med forskningsinstitutet Rise när det gäller att utveckla och införa den nya teknikplattformen.

ELEKTRONIKTIDNINGEN har låtit Norra Skog och SCA ta del av Fiskarhedens planer och vision. Norra Skog har samma bild av den framtida teknikutvecklingen som Fiskarheden, enligt Henrik Jönsson, industrichef i Norra Skog. SCA tittar kontinuerligt på möjligheterna att bli ännu effektivare. Att ett större teknikskifte kommer att ske är sannolikt, men när det blir och hur det kommer att se ut kan vi i dagsläget inte svara på, enligt Robert Östholm, pressansvarig på SCA.

Barkning &

Sortering 4

Justering 7

Leverans 8 Torkning 6

Sågning & råsortering 5

Rise vill modernisera industrins IT-infrastruktur

Statliga forskningsinstitutet

Rise vill underlätta för svensk industri att införa en ny AIorienterad teknikplattform med lokal 5G-täckning, egna lokala datacenter, virtuell dataplattform och programvara baserad på öppen källkod.

– Det är dit vi vill. Vi har blivit beviljade resurser för en förstudie. Arbetet leds av oss tillsammans med AstaZero, Ericsson och Telia. Vi har en bred referensgrupp från industri, myndigheter och akademi för att förankra resultatet och förbereda ett efterföljande storskaligt nationellt genomförandeprojekt som enligt planerna ska heta Digital Arena Sweden, säger Martin Simonsson, AI-expert vid Rise.

AVSIKTEN ÄR ATT RISE tillsammans med industripartner ska ta fram testbäddar för teknikplattformar avsedda för olika industrivertikaler, främst sågverksindustrin, gruvindustrin, bilindustrin och sjukvården. – Vår ambition är att leverera lösningar, vi vill stödja och hjälpa industriföretag att införa den nya tekniken. I en stor del av svenska industrin finns i dag äldre PC-baserad teknik som är 15 år gammal. Det finns ett stort

behov av att modernisera hela IT-infrastrukturen.

Digital Arena är tänkt att pågå i sex år med start 2026. Staten förväntas satsa 50 miljoner kronor per år och industripartners ska gå in med lika mycket, enligt planerna. Rise räknar med medel från Vinnova för sin del. Beslut väntas nästa år.

De industriföretag som deltar i Digital Arena ska få tillgång till digital 5G/6G infrastruktur, test- och innovationsfaciliteter, utbildning och kompetensutveckling, forskningsplanering och strategisk rådgivning, enligt planerna.

TANKEN ÄR ATT industriföretagen ska erbjudas publika och privata 5G-tjänster från olika leverantörer. Det återstår att se hur Ericsson och Telia lyckas. För mindre och medelstora industriföretag kommer privata 5G-nät, med leverantör typ Radtonics, i samverkan med systemintegratörer, att dominera medan telekomleverantörer som Ericsson och Telia kan dominera hos större företag, typ Volvo, menar konsulten Tommy Ljunggren i Ljunggren Consulting Team. Fiskarheden valde Radtonics privata 5G-nät. Rise anger att det finns behov

Sågverken – södra Sverige

I Södra Sverige finns en rad stora sågverk men inget av dem satsar på avancerad flerskiktsröntgen (3D) för att kunna öka utbytet per stock. Elektroniktidningen har frågat Skogsindustriernas experter och ringt några stora sågverk med omsättning i miljardklassen.

Sågverkskoncernen Derome, med sågverk nära Varberg, har 2025 slutfört en investering på 600 miljoner kronor i sitt befintliga sågverk, 10 till 20 procent av investeringen gäller ITsystem av olika slag.

– Vi bedömer att det inte lönar sig att investera i flerskiktsröntgen (3D) i vårt sågverk, vi har en 2Dröntgen och den ger tillräckligt bra resultat för oss. Vi har gjort en analys om lönsamheten per sågad stock, säger Per Andersson, utvecklingschef på Derome. Företaget har heller inte funderat på att införa en virtuell datamiljö.

– Om tio år kanske skogsråvaran är betydligt dyrare. Då kanske det går att motivera en flerskiktsröntgen för oss, säger Per Andersson. Sågverkskoncernen Vida är bland de största i landet.

– Vi har inte installerat någon flerskiktsröntgen på något av våra sågverk, däremot har vi ett antal mätramar med 2Dröntgen kombinerade med kameror för inmätning av timmer som tillsammans med andra mätsystem genom processen ger oss en god uppföljning. Vi följer teknikutvecklingen noga och jobbar intensivt med att utnyttja råvaran på optimalt sätt, säger Jonas Axelsson, teknisk chef, Vida. Sågverksrörelsen för JGA hade en omsättning på 900 miljoner kronor 2024. VD Claes Andersson börjar med att säga att Sverige inte är homogent.

– Förutsättningarna för att driva sågverk i södra Sverige skiljer sig från vad som gäller i Norrland, säger han.

– Vi är sällan först med den nyaste tekniken. Vi väntar och ser vad som fungerar.

Skogsindustrierna

Många svenska sågverk rapporterar om dåliga tider under 2025 men på längre sikt finns en god exportmarknad för företagen i skogsindustrin. Det beskedet ger Christian Nielsen, marknadsanalytiker i branschorganisationen Skogsindustrierna.

– Sverige är i dag nummer tre i världen när det gäller export av sågade trävaror och svensk sågverksindustri kommer att kunna exportera stora volymer även på längre sikt, säger Christian Nielsen. Han anger att Sverige kommer att kunna exportera sågande trävaror för minst 30 till 40 miljarder kronor per år och det gäller faktiskt för de närmaste 1020 åren. Det handlar om 13 till 14 miljoner kubikmeter per år.

Nielsen jämför med konkurrenterna. Ryssland exporterar 20 till 30 miljoner kubikmeter per år och Kanada svarar för lika stor volym.

Både Kanada och Ryssland minskar sin export de närmaste åren. I Centraleuropa minskar produktionen av sågade trävaror på grund av barkborreangrepp.

– Svensk sågverksindustri har

av europeiska lösningar så långt det är möjligt.

– Sverige och Europa kan inte längre uteslutande lita på USA. Vi ska söka alternativ till de produkter som erbjuds av USAföretag, säger Joakim Eriksson och Martin Simonsson på Rise.

– Det finns i dag europeiska AI-produkter baserade på öppen källkod som är konkurrenskraftiga, säger Simonsson.

DESSA KAN ANVÄNDAS för att utveckla program skräddarsydda för till exempel skogsindustrins behov.

– Men EU har i dag inga konkurrenskraftiga hårdvaruprodukter. Det enda alternativet kan då vara att välja maskinvara från Nvidia, säger Simonsson.

Rise betonar att det är oklart när det kommer europeiska produkter som verkligen kan konkurrera med Nvidia.

– Det finns politisk vilja i EU att etablera kapacitet för massproduktion i EU av maskinvara som kan konkurrera med Nvidia men frågan är hur man ska komma ikapp, säger Martin Simonsson.

Han bedömer att det inom en femårsperiod kan komma europeiska konkurrenskraftiga halvledarprodukter baserade på Risc-V och dessa produkter

ett bra läge. Sverige är en stabil leverantör.

Vilken betydelse har det för sågverken att de inför avancerade digitala system för att utöka utbytet per träd och effektivisera logistiken gentemot sina kunder?

Fiskarheden, Norra Skog och SCA investerar och anger att de ökar utbytet per träd, vilket borde innebär att de stärker sin konkurrenskraft. Vilken bedömning gör Du? Är detta rätt spår för sågverksföretagen i landet?

– Det är inte min roll att kommentera de satsningar som Fiskarheden, Norra Skog och SCA gör. Det jag kan säga är att det är en central fråga att öka utbytet per träd. En procent utökat utbyte per träd ger tydliga ekonomiska fördelar för de sågverk som lyckas med detta.

kommer att erbjudas med rimliga licensieringskrav.

DET FINNS INVÄNDNINGAR i Sverige när det gäller vad EU kan klara. Joakim Ericsson hänvisar till fyra experter i IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien) som nyligen skrev debattinlägg i Dagens Industri.

Staffan Truvé, Mikael Pawlo, Lars Stugemo och Patrik Fältström varnar för försök att frikoppla Sverige från amerikanska molntjänster, vilket Joakim Eriksson håller med om – Det blir för kostsamt att byta allt rakt av, men det är värt att tänka på oberoende när man väljer. GÖTE ANDERSSON gote@etn.se

FAKTA

TEMA:

ÖPPEN KÄLLKOD: DRIVKRAFTERNA

På 80talet hade hårdvaran blivit på tok för dyr. Men Moores lag har hunnit ikapp. FOTO: LINDA MÅRTENSSON/LJUSDALS-POSTEN

Har har påtat med sitt kontrollprotokoll i 25 år

Automationsprotokollet VSCP har just fyllt 25 år. Det meddelar huvudutvecklaren Åke Hedman, 68 år.

Hobbyn har ätit upp det mesta av hans fritid.

– Det är inte många dagar under de tjugofem åren som jag inte jobbat med VSCP. Svarat på frågor. Argumenterat. Funderat på lösningar. Utvecklat. Lärt känna människor runt om i världen – varav många blivit nära vänner.

Det berättar han i en krönika om jubileet.

DET HAR (ÄNNU) ALDRIG blivit något stort av VSCP. Det ska sägas på en gång. I en annan tidstråd i ett parallellt universum kanske kylskåp, ventilation och värme

reglerar sig själva efter att hämtat data över VSCP från sensorer, energimätare och väderleksrapporter.

Men Åke Hedman är nöjd ändå. En del påtar i rabatten. Andra hackar kod.

– Man känner att det är rätt, åtminstone för en själv. Jag antar att också de stora har känts så. Att förverkliga idén är grejen. Buddhisterna kör ju med sandkonst. Jag ser det här arbetet som en variant på det. Nöjd så. Det finns tusentals som Åke Hedman, som har programutveckling som kärlek och hobby. En del av projekten – som

Linus Torvalds operativsystem Linux eller Daniel Stenbergs filtransportbibliotek cURL har fått extremt bred uppslutning.

Många fler projekt har försvunnit. Andra – som VSCP –lever ett minimalt liv i skymundan. Åke Hedman använder det i sitt eget hus, förstås, och kan räkna upp en handfull ytterligare användare jorden runt.

Precis som cURL och Linux är VCSP är öppen källkod. Det betyder att koden får användas fritt och att vem som helst kan vara med och utveckla den.

ELDSJÄLEN BAKOM VSCP hittar du i ett hus ”på en kulle ute i skogen där det är tjugo mil till allt” – i Los i Ljusdal. Där sitter Åke Hedman framför ett stökigt skrivbord och hackar på sitt protokoll.

Eller så hittar du honom i labbet lödandes på en komponent. Eller så hittar du honom i den egna musikstudion. Han är ett av ortens kända ansikten. Vill du veta mer om hans övriga liv kan du följa hans blogg – den är fyllda 20.

Åke Hedman är officiellt pensionerad men protokollet släpper han inte.

IDÉN TILL VSCP föddes på 80-talet när han pluggade fysik på Uppsala universitet. Han tänkte sig ett automationsnätverk som hade intelligensen i noderna. De skulle kunna koppla in sig på egen hand och organisera sig till ny funktionalitet utan en central server – ett ”intelligent lego”.

Det föll på kostnaden, visade det sig när han räknade på saken,

noderna skulle kosta många tusen.

Moores lag löste problemet i sinom tid och den 28 augusti år 2000 registrerade han VSCP på Sourceforge.

Behzad Ardakani och Marcus Rejås får äran för att ha varit med och utformat detaljerna. Andra utvecklare i England, Skottland, Litauen och Holland deltog i diskussionerna.

MEN ÅKE HEDMAN är den som huvudsakligen burit på projektet under de följande 25 åren. Dagtid arbetade han som lärare och konsult med långa pendlingsavstånd, hemkommen klockan tio eller senare.

– Nästan varje kväll satte jag igång med några timmars VSCPutveckling. I säng vid ett. Eller två. Eller halv tre. Upp igen vid sex. Alltid lika på lördag och söndag. Året runt. Detsamma under alla ledigheter, berättar han på sin blogg.

Han saknar tiden då det fanns ett gäng aktiva som diskuterade och skapade.

– De åren var fantastiska. Hårda diskussioner om teknikaliteter nästan dygnet runt. Vi var ofta oense om hur saker skulle göras. Det behövdes argument för att göra på det sätt man ville. Vi kunde bolla saker i en vecka eller mer. Hundratals diskussionsinlägg. Härligt.

– Idag är jag i princip ensam. Men jag tror på det jag gör. – Vet du vad min bästa upplevelse med VSCP är? frågar han Elektroniktidningen, – Jo, en kille från Belgien berättade att han byggt ett system som tände lamporna för hans lille son på natten när han behövde gå upp och kissa. Det fanns inga system för det då. Nu behövde sonen inte längre vara rädd för att gå upp i mörkret. Tänker ofta på det där. Det räcker för mig liksom.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

VSCP

Elektroniktidningen tycker att VSCP filosofiskt påminner lite grand om en biologisk kropp. Noderna är som organ som reagerar på hormoner som passerar i blodomloppet. Systemet som uppstår är självorganiserande utan någon central styrning

Elektroniktidningen betonar att biologi ligger utanför vårt kompetensområde. Men Åke Hedman gillar genast metaforen.

– Det här var faktiskt jäkligt bra beskrivet. Det är precis så det fungerar. Ber att få knycka det där.

Kommunikationsmodellen i VSCP är publish–subscribe vilket betyder att alla meddelanden pumpas igenom alla noder och att de själva filtrerar ut vilka kanaler vill lyssna på.

Nodens firmware innehåller en ”beslutsmatris” – en tabell med simpel styrlogik för olika kombinationer av meddelanden. Om ett meddelade från en nod som är en termometer säger att temperaturen är under 18 – så säger kanske beslutsmatrisen i ett värmeelement att den ska aktivera

sig. Om meddelandet säger över 21 – slå av.

Koppla in en ny komponent i nätverket så identifierar den sig, deklarerar vad den gör och börjar lyssna på sina förprogrammerade kanaler. Den fungerar direkt utan någon central konfigurering.

VCSP är ett automationsprotokoll i samma territorium som exempelvis KNX eller BACnet. Detta i kontrast till exempelvis Matter som fokuserar på konsumentnära applikationer för det smarta hemmet snarare än styrning och reglering.

VSCP ska kunna köras över godtyckligt nätverk du har tillgängligt – TCP/IP, MQTT, LoRa, Bluetooth, och så vidare. Komponenterna du kopplar in kan exempelvis vara fuktgivare, närvarosensorer, effektmätare, dimmers, persiennmotorer, strömbrytare, tidsservar och så vidare. De kan styras av allt från en enkel mikrokontroller till en Raspberry Pi.

Läs mer på VSCP:s webbplats:

VSCP har stulit all hans fritid under 25 år.

FOTO: ROBERT JONSSON/ LJUSDALS-POSTEN

FAKTA

Läs Åke Hedmans krönika ”VSCP – ett kvarts sekel”

Det är idag obligatoriskt att ange om AI hjälpt författa felrapporten.

Daniel Stenberg försöker desperat utröna om det trots allt finns ett äkta fel bakom rapporten.

Sårbarhetsrapporter har hög prioritet och teamet har inget annat val än försöka ge rapporten en chans.

Här har Daniel Stenberg redan påpekat att felrapporten gäller kod som inte existerar. AI låter inte det avskräcka sig.

ÖPPEN KÄLLKOD OCH ARTIFICIELL INTELLIGENS

Curl-pappan: AI-slask kväver öppen källkod

Flera öppenkodsprojekt dränks nu av AI genererade felaktiga buggrapporter.

Daniel Stenberg berättar hur de drabbar hans projekt Curl.

Daniel Stenberg ägnade vid ett tillfälle flera timmar åt att försöka förstå en omfattande och väldokumenterad felrapport. Tills han plötsligt insåg att funktionen inte ens fanns i Curl och aldrig hade funnits där.

– Allt såg korrekt ut: patchen, debug-utskriften, till och med kraschdumpen.

Allt var en hallucination av en okänd AIkodbott. Paketerad och inskickad av en okänd amatörkodare som mycket väl kan ha varit mycket nöjd över att kunnat bidra med en kritisk säkerhetsrapport till ett av världens mest spridda öppenkodsprojekt – Curl har 20 till 40 miljarder installationer.

Det här berättade Daniel Stenberg i en fullsatt keynote på konferensen Froscon i Bonn i augusti.

Utöver att ha skapat och vara maintainer av filöverföringsbiblioteket Curl är Daniel Stenberg bland annat ordförande för EU-

finansierade EOSA (European Open Source Academy). Och så är han tidvis skribent på Elektroniktidningen – han blev faktiskt erbjuden att skriva denna artikel, men:

Tack för frågan och det vore nog kul men jag känner inte att jag har tid för detta.

DEN HALLUCINERADE FUNKTIONEN är långt ifrån det enda exemplet på AI-slask som stjäl värdefull arbetstid från Daniel Stenberg och andra medarbetare i Curl-projektet. Rapporterna kan presentera sårbarheter som inte finns eller sårbarheter som redan åtgärdats. De kan använda formuleringar som ser trovärdiga ut och tvingar utvecklare att lägga timmar på felsökning efter fel som inte existerar.

Effekten blir att verkliga fel riskerar att drunkna i bruset, samtidigt som utvecklarna drabbas av stress och utbrändhet.

Han tror inte att AI-slaskrapportörerna menar illa. De kan snarare vara välmenta bi-

dragsgivare som förvirrats av den hajp som omger AI. De tror att de kan göra en enkel men värdefull insats med hjälp av AI-verktyg. Efter föreläsningen konstaterade en åhörare att Curl-projektet långt ifrån är ensamt om problemet – AI-genererade slaskrapporter drabbar fler öppenkodsprojekt.

Det är ett nytt fenomen.

För två år sedan hände det här inte alls, berättar Daniel Stenberg.

I dag är mellan 20 och 40 procent av Curlbuggrapporter AI-slask. Och mängden ökar, enligt Daniel Stenberg. Under första halvåret i år pekade endast var tjugonde rapport ut en faktisk sårbarhet, vilket är en ””betydligt” mindre andel än tidigare år.

En buggrapport till Curl kan belönas med upp till tiotusen dollar. En av de möjligheter som övervägs nu är att ta bort den typen av incitament. Motvilligt – eftersom prissummor gör stor nytta för projektet även om den inte

ens hittar buggar – för du vet att din kod får en ordentlig genomkörare av alla som försöker.

Sammanlagt 81 buggrapporter till Curl har genom åren delat på 92 000 dollar.

– Men slask-rapporterna håller på att underminera hela systemet.

Daniel Stenberg har idag ingen lösning på problemet.

– Nån typ av friktion måste in i processen.

HAN ÄR SKEPTISK till förslag om att avgiftsbelägga felrapporter. Liksom att bara tillåta felrapporter från meriterade konton (AI-felrapporter kommer ofta från nyskapade konton).

Eller att kräva att felrapporten inkluderar en körning som demonstrerar buggen. Eller att smyga in canary-code i Curl:s anvisningar, som lurar chattbottar att försäga sig. Eller att låta en annan AI läsa rapporter för att känna igen och filtrera bort de som är skrivna av AI.

Daniel Stenberg vill inte riskera grundprincipen för öppen källkod: att vem som helst ska kunna delta. Och han tror att det faktiskt hänt att AI bidragit till att hitta buggar i Curl, så det vore ett misstag att försöka sortera bort alla bidrag från AI.

– Problemet är inte att rapporterna är AIgenererade i sig, utan att de är skräp. AI gör det enkelt att producera stora volymer skräp, medan det för oss är enormt jobbigt att hantera.

Blir du ertappad med en dålig rapport blir

ditt konto blockat (men det är enkelt att skapa ett nytt konto). En av motåtgärderna har blivit att alltid motfråga rapportören om AI hjälpt till, för att teamet ska kunna tända en varningslampa.

För vissa av de AI-skapade rapporterna gäller att deras sätt att skriva avslöjar dem. De är föredömligt strukturerade med exempel och sammanfattningar. Allt är rättstavat, konsekvent formaterat och med långa bindestreck enligt grammatikens alla regler.

– Och fulla av punktlistor i varje avsnitt. Punktlistor, punktlistor, punktlistor.

De är också överdrivet artiga.

– Riktiga människor som hittar en bugg ber inte om ursäkt – de säger ”Du har fel! Du borde…”

Samtidigt kan maskinöversatta rapporter från icke engelsktalande se ut på liknande sätt.

– AI kan säkert vara till hjälp – om det används av en kunnig människa som filtrerar bort skräpet och plockar fram det användbara. Men att låta chattbottar själva skicka in buggrapporter är bara en ny sorts spam, konstaterar Daniel Stenberg.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

SAMA7D65 MPUs: Advanced Graphics, Connectivitys

High-performance graphics and connectivity for HMI applications

SAMA7D65 MPUs are designed for advanced Human-Machine Interface (HMI) and connectivity applications, featuring a 1 GHz Arm Cortex-A7 core. Available in both System-in-Package (SiP) with 2 Gb DDR3L and System-on-Chip (SoC) configurations, these MPUs offer high-performance graphics and connectivity features. The series supports dual Gigabit Ethernet with Time Sensitive Networking (TSN) for precise synchronization and low-latency communication, making it ideal for industrial, medical and transportation markets.

The SAMA7D65 MPUs are supported by Microchip Graphics Suite, MPLAB Harmony v3 and Linux, with a Curiosity Development Board available for evaluation.

Här finns en lista med exempel på felaktiga buggrapporter som inkommit till cURL-projektet.

Daniel Stenbergs presentation var fullsatt, folk satt i trapporna.

UPPROP:

Öppen infrastruktur är inte gratis

Kommersiella mjukvaruföretag är allt större användare av fria tjänster skapade för öppen källkod. Det är inte hållbart. Det säger ett upprop från några av de som driver tjänsterna.

– Ekosystem värda miljarder kan inte vila på goodwill och obetalda helger.

Protesten handlar om kodservrar, fildistributionsnät, byggverktyg och annan infrastruktur som tagits fram för att stödja utvecklingen av öppen källkod.

I själva verket är det ofta kommersiella företag som drar nytta av dessa tjänster. Utan att betala för sig. Och dessutom på ett slösaktigt sätt – eftersom det är ”gratis” funderar de inte över effektiviseringar.

Maven Central – en kodserver

Open sourceinfrastrukturen

Programmerare älskar automatisering. Verktygen för att administrera de alltmer omfattande projekten har vuxit fram med åren i takt med behoven.

• Så kallade paketregister som lagrar kod för Python (PyPI) Java (Maven Central), Javascript (NPM) och andra programspråk.

• Datalager, repositories, för Linux och andra operativsystem och deras programvara och verktyg.

• Servrar som lagrar pågående öppenkodsprojekt och håller installationer uppdaterade (GitHub, Bitbucket, Sourcehut).

• System som automatiserar kompilering, test, signering och publicering av kod (Jenkins, Travis, Debian).

• Cacheservrar som hjälper till att distribuera ovanstående (Fastly, Cloudflare, Akamai, universitet och företag).

• System för signering, validering och annan cybersäkerhet (GPGnyckelservrar, Sigstore).

• Sårbarhetsdatabaser (NVD, OSV, CVE).

• Epostlistor, samarbetsprogram.

• Försvar mot överbelastningsattacker och spam.

• Monitorering av att allt ovanstående fungerar: att servrar är uppe och exakt vilka paketversioner som levererats och att de är signerade.

för Java – slog förra året näven i bordet och ströp trafiken till den 1 procent av användarna som slukade 83 procent av bandbredden. Detta för att tvinga dem att sätta upp egna servrar för att spegla innehållet istället för att hela tiden anropa Maven.

Frågan hur öppen källkod ska finansieras har ältats i åratal. Öppenkodsprojekt är typiskt oavlönade enmansprojekt – trots att miljardindustrier bygger på deras insats. Öppen källkod fungerar lite grand som sociologernas ”osynliga mamma”. Hon får hemmet och familjen att fungera – men ingen noterar ens att hon existerar.

Den här gången gäller uppropet inte de osynliga utvecklarna – även om de också får ett omnämnande – utan den osynliga infrastrukturen – hårdvaran och de öppna systemen kring öppen källkod.

Hela mjukvaruindustrin använder bland annat så kallade paketregister som lagrar källkod, och byggsystem där du kokar ihop egna projekt. Det finns även öppna system som lagrar kryptosignaturer och system som annonserar aktuella cybersårbarheter. Och mer därtill – se faktarutan.

Driften och finansieringen av de här systemen baseras idag huvudsakligen på goodwill. Ur användarens perspektiv ser allt ut att vara gratis – du ger kommandot ”apt upgrade” och magiskt –från ett ymnighetshorn någonstans – laddas senaste versionerna av dina kodmoduler hem.

IT-jättarna finns bland de som faktiskt tar ansvar: Microsoft, Google, Amazon, Meta, Intel, Oracle, med flera. De driver tjänster på egen hand eller sponsrar stiftelser som Linux, Apache och Mozilla.

Men merparten av användningen av den här infrastrukturen görs av kommersiella aktörer. De gör miljarder – kanske biljoner – nedladdningar i månaden – utan att bidra med något i retur.

Det har blivit en ohållbar modell, anser ett upprop från en grupp som kallar sig öppenkodsinfrastrukturförvaltarna – ”The Stewards of Public Open Source Infrastructure”.

Uppropet ska enligt plan ha publicerats en dag efter att denna tidning gick i tryck. Elektroniktidningen har fått tjuvläsa en version, men den saknade undertecknare. Stiftelsen Eclipse är den vi känner till – en förvaltare av många öppenkodsprojekt.

Belastningen på infrastrukturen ökar just nu dramatiskt, enligt uppropet. En av ”bovarna” är utvecklingsmetoden CI/CD som bygger kompletta program för varje kodändring. En annan är så kallade containrar som föds och dör och varje gång laddar ner nya kopior av sina kodmoduler.

Ytterligare en bov är ökande krav. Användare världen över förväntar sig snabb distribution av mjukvara. EU:s CRA. Cyber Resilience Act, kommer att späda på med sina krav på att all sjösatt mjukvara i inbyggda system ska kunna säkerhetsuppdateras mot nya hot under hela sin livstid.

AI kan bli nästa jätten GlufsGlufs. Om hajpen håller vad den lovar kommer AI-agenter att börja driva utvecklingsprojekt i rasande tempo och skapa ny belastning på kod- och byggservrar.

Allt detta är i princip en god utveckling – eller i alla fall oundviklig. Men den ökar belastningen på infrastrukturen. Trafiken växer

exponentiellt men donationerna linjärt, enligt uppropet.

Uppropet pekar speciellt på att slutprodukten ofta är en kommersiell produkt som utnyttjat öppna kodkomponenter. Vilket i princip är helt sin ordning. Men det var egentligen inte för kommersiell användning som infrastrukturen skapades. Kommersiella aktörer behöver betala för sig eller få någon annan form av incitament för att rätta munnen efter matsäcken.

– Storskalig kommersiell användning utan storskalig kommersiell support är inte hållbart. Uppropet betonar att krisen inte är över oss ännu men att det är kritiskt att lösningar hittas nu.

UPPROPET PRESENTERAR tre idéer:

• Att hitta sätt att låta företag bidra proportionellt mot sin användning

• Fria konton för småanvändare och betalda extratjänster för extra prestanda eller garantier

• Att sälja mervärdestjänster, exempelvis statistik.

Det här är strukturella idéer som industrin nu uppmanas att börja diskutera. Det som enskilda användare på en gång kan göra är

• att sätta sig in i hur systemen fungerar och lära känna organisationerna bakom,

• att bli frugala användare som uppdaterar sina system mindre frekvent eller sätter upp egna mellanlager för att belasta den gemensamma infrastrukturen mindre.

• Om du inte bidrar finns kanske projekt som de ligger i ditt intresse att sponsra, engagera dig i eller anställa människor från. JAN TÅNGRING jan@etn.se

FAKTA

AI skapar prototyper

Stora språkmodeller och chattbottar har totalt förändrat förutsättningarna för programutveckling. Nu vill Lars Erik Holmqvist, professor i design och innovation vid Nottingham Trentuniversitetet i Storbritannien, undersöka om samma metoder också kan revolutionera hårdvaruutveckling.

Lars Erik Holmqvist har en bakgrund som interaktionsforskare, bland annat på Sics (numera Rise), och leder just nu ett forskningsprojekt ”Conversational Prototyping” där målet är att utvecklare och användare gemensamt ska kunna ta fram fungerande prototyper av nya produkter genom att diskutera med ett AI-system. Just ”diskutera” – tanken är att se utvecklingen som en pågående dialog.

– Språkmodellerna är bra på att läsa av intentioner och föreslå successiva förbättringar. De erbjuder ett bra gränssnitt för utveckling, säger Lars Erik Holmqvist. – Många robotforskare använder redan språkmodeller i sin programmering, så kunskapen hur man ska använda dem finns där.

produkter som interagerar med sin omgivning genom tryckknappar, sensorer och skärmar.

IDÉN DÖK UPP för drygt två år sedan, efter en del experimenterande med Chat GPT för programmering. – Jag började fundera på om man kunde få Chat GPT att göra någonting fysiskt. Istället för att be den om kod för att tända en lampa ville jag få den att tända lampan själv. Det var så projektet föddes. – Första gången jag frågade om den kunde tända en lampa svarade den för övrigt ”absolut inte”, det var visst en alldeles för trivial uppgift. Men efter ett tag gick det bättre.

färg – röd, blå, grön – tänds och släcks.

– Vi hade kommit till ett läge där direkta kommandon fungerade. Skriv ”tänd den röda knappen” och den tänds. Då frågade vi ”kan du tända lila?” och man såg att språkmodellen tänkte efter ett ögonblick innan den tände både den röda och den blå knappen. Det var kunskap som fanns i modellen, det var ingenting vi hade lärt den.

I PROGRAMMERARSAMMANHANG

har metoden kommit att kallas ”vibe coding”: beskriv i stora drag för en språkmodell vad du vill åstadkomma och den skriver koden åt dig. Testa, berätta vad som behöver förändras, och kör processen ett varv till. Men nu ska det alltså göras för fysiska

HUVUDMÅLET för Conversational Prototyping är att producera en testbädd som illustrerar hur dialog-prototypande av fysiska produkter kan gå till, samt förstås att utvärdera om det är bättre än direkt kodning på klassiskt vis. Som ett exempel på vad en dialog kan tillföra nämner Lars Erik Holmqvist ett spel som tagits fram inom projektet, där tre tryckknappar med olika

Ett spel med tryckknappar och LED-ljus som forskarna på Nottingham Trentuniversitetet har utvecklat med hjälp av AI och ”Conversational Programming”.

ETT ANNAT, och kanske tydligare, exempel på hur det skulle kunna fungera finns i en konceptfilm som projektet har publicerat: där en liten robot, modellerad efter huvudfiguren i Pixarfilmen Monsters, Inc., först visar att den kan vifta med en arm i taget – det kommandot är direktkodat – innan operatören aktiverar språkmodellen och ger kommandot ”Dance like Monster”.

Cute? Javisst, men också praktisk nytta. Det hade tagit sin tid att programmera in dansstegen med direkt kodning, men AI gjorde jobbet. Även om det skulle krävas ett par iterationer för att få det så bra som på filmen är det fortfarande lättare än att koda för hand. Och det är där dialog-prototypandet en dag kan bevisa sitt värde: genom att göra det lättare att gå från en rå viftapå-armen-prototyp till någonting som faktiskt dansar.

– Det första steget i att konstruera en fysisk produkt är i allmänhet att bygga en enkel prototyp som illustrerar idén. Sedan är det tyvärr ett stort steg att gå från den till en produkt som går att tillverka och sälja i stor skala, och vi hoppas kunna hjälpa till att överbrygga det steget, säger Lars Erik Holmqvist.

LENNART BONNEVIER lennart@etn.se

En konstinstallation byggd av projektpartnern Electric Circus med påfågelsfjädrar kopplade till en servomotor. Fjäderns rörelser kontrolleras med en Large Language Model.

FAKTA

Projektet ”Conversational Prototyping: Leveraging generative AI to support iterative device production and testing” har fått finansiering, £100 000, av Pro2, ett brittiskt forskningsnätverk som drivs av en lång rad universitet samt Microsoft Research. Projektet inleddes i september 2024 och ska avslutas nu i oktober.

Det har tre uppsatta leveransmål:

1. Den testbädd som beskrivs i artikeln.

2. En uppsättning prompter och kommandon för språkmodellen.

3. En utvärdering av arbetssättet, jämfört med traditionell kodning.

Läs mer här:

Nya noder gör IoT World

Efter sommaren har klusterorganisationen

IoT World med bas i Linköping tagit ett stort kliv mot att bli en riksangelägenhet.

Tack vare finansiering från IoT Sverige och Vinnova finns det numera noder även i Jönköping, Kalmar och Borlänge plus att operatören Tre skapat en nod i Stockholm.

– Vi hade en förstudie under våren om noderna, hur det skulle kunna se ut. Det är först nu efter sommaren som vi börjat jobba enligt planen och de första träffarna på noderna kommer att ske, säger Ulrika Johansson

Hon är anställd på Linköping Science park, tidigare Mjärdevi Science Park, och nodledare för IoT World i Östergötland.

Det som en gång startade som ett lokalt projekt

i Linköping är på god väg att bli en nationell samarbetsplattform med noder i Jönköping, Kalmar, Borlänge och Stockholm. Målsättningen är att skala och sprida IoT-lösningar som minskar klimatpåverkan, sparar energi och resurser, effektiviserar eller bidrar till att förenkla processer eller sänker kostnader.

– Våra erfarenheter visar att det händer väldigt mycket när aktörer möts fysiskt. Därför är det viktigt att vi kan samla medlemmarna på flera orter.

Allt startade 2018 med ett projekt kallat OLIoT (Offentlig Logistik med IoT) inom ramen för det Vinnovafinansierade innovationsprogrammet IoT Sverige. Ambitionen var att skapa en hubb i Linköping som kunde samla aktörer från näringsliv, forskning och offentlig sektor för att tillsammans utforska och driva fram IoT-lösningar.

Nästa fas, från juni 2021 till mars 2023, finansierades av Region Östergötland och Europeiska Regionalfonden. Syftet justerades aningen till att noden skulle bidra till en hållbar samhällsutveckling i Östergötland – ekonomiskt, ekologiskt och socialt – genom att accelerera användningen av IoT.

När projektet avslutades hade IoT World hunnit arrangera 39 event, lockat 64 medlemmar (majoriteten var små och medelstora företag), samt genererat över 20 projektidéer. Resultaten ledde till att IoT World blev ett permanent kompetenskluster inom Linköping Science Park.

SEDAN DESS har utvecklingen gått snabbt. Idag har IoT World omkring 130 medlemsorganisationer – företag, offentliga aktörer och forskningsinstitutioner. – Ju mer man engagerar sig desto mer får man tillbaka. Vi ser allt från nya kundrelationer och samarbeten till att bolag testar teknik i nya sammanhang eller hittar internationella kontakter, säger Ulrika Johansson.

Själva klusterledningen består av sju personer från bland

till en nationell plattform

annat Linköping Science Park, forskningsinstitutet Rise och Linköpings universitetet. Tillsammans motsvarar arbetstiden de lägger ned ungefär 2,5–3 heltidstjänster. Medlemskapet är kostnadsfritt, men de som vill bidra som noder eller partners förväntas gå in med resurser i form av tid, engagemang eller pengar.

Kalmar har profilerat sig mot e-hälsa, i Jönköping har 12 av länets 13 kommuner valt en gemensam IoT-plattform för infrastrukturen och i Dalarna byggs erfarenhet upp kring uppkopplade infrastrukturlösningar. Stockholmsnoden skiljer sig åt i så måtto att det är operatören Tre som håller i den och bidrar med lokal, tid och innehåll.

– Genom att samla och skala upp regional excellens kan vi

bygga en långsiktigt uthållig nationell plattform. Sverige är inte så stort, vi behöver hjälpas åt.

EN CENTRAL DEL av IoT World är mötesplatserna där det arrangeras inspirationsdagar, workshops och nätverksträffar. En del av föreläsningarna är webbsända så att även de som inte kan vara på plats har chansen att ta del av dem. Dock missar man då de efterföljande diskussionerna och möjligheten att nätverka och knyta kontakter.

Hittills har arrangemangen varit lokala men det finns planer på att skapa event där ett av klustren arrangerar webbsända föreläsningar och att alla de kluster som vill har lokala diskussioner och mingel i sina lokaler.

För den som vill testa teknik finns också ett IoT-labb i Rise

lokaler i Ebbepark, i Linköping. Här hålls ”Open Lab Day” en gång i kvartalet, där företag visar upp IoT-lösningar. Det finns också viss utrustning som laserskärare, RFID- och NFCutrustning, 3D-skrivare och lödstationer som kan användas av företag som saknar egen utrustning liksom för examensarbeten. Vid Linnéuniversitetet i Kalmar finns en liknande miljö och det kommer att finnas på fler noder.

I LINKÖPING FINNS också möjligheter att testa idéer i stadens infrastruktur. Hela staden kan ses som en testbädd där teknik används för att minska klimatpåverkan genom smartare resursanvändning.

– Vi ser hur IoT kan göra stor skillnad i praktiken. Det kan vara

allt från smart sophantering till energieffektivisering i fastigheter, säger Ulrika Johansson. Nuvarande finansiering sträcker sig till oktober 2026. Klustret söker därför långsiktiga lösningar – fler partners, nya EU-projekt och andra finansieringsmodeller.

Ambitionen är att IoT World ska bli en nationell samarbetsplattform för företag, akademi och offentliga aktörer. Fler noder är på gång, och samtal förs med potentiella partners runt om i landet.

– Vi vill vara en motor som skalar upp regionala styrkor till nationell och internationell excellens. Det är väldigt spännande, och viktigt för Sverige.

Generativ AI i inbyggda system

GAv Jim Beneke, Tria

Jim Beneke är vice president för Tria Americas, ett Avnet-bolag inom inbyggda system. Han har varit 30 år på Avnet och innan dess på Raytheon och GE Aerospace, med allt från forskning och utveckling till strategi och marknadsföring. Han har en BSEE från Bucknell University och en MSEE från Villanova University.

enerativ AI gör det möjligt att använda chattbottar i kundtjänst och smarta högtalare i hemmet. Tekniken med taligenkänning är bara i sin linda men den är ändå på väg att ta steget in i robotiken, där den bidrar till att utveckla algoritmer som bättre styr rörelser och att initiera strategier för att utföra viktiga uppgifter.

Robotar börjar användas i områden där de inte bara interagerar med operatörer utan också direkt med allmänheten. Generativ AI kan göra enorm skillnad för användbarheten genom att tillhandahålla talstyrning och återkoppling. En mobil service robot på ett hotell eller sjukhus kan exempelvis visa människor vägen dit de ska, eller leverera måltider. Inbyggd taltilltalteknik gör det möjligt för kunder att ställa frågor och få korrekta svar. På samma sätt kan hjälprobotar se till att personer med synnedsättning hittar vägen.

I INDUSTRIELLA TILLÄMPNINGAR , som svetsning och montering, kan roboten lyda röstkommandon och signalera att den förstått dem. Kommandona kan till exempel instruera roboten att flytta en tung del, utföra svetsning och montering, och därefter flytta delen vidare till nästa arbetsstation.

Med i.MX95 kan en robot röstkommunicera. Nästa steg blir att hantera rörelser och objekt, navigera, fatta beslut och resonera.

I medicinska sammanhang kan en robot förse en läkare med det instrument som behövs – utan att man behöver bryta sterila rutiner genom att röra vid en skärm eller ett tangentbord.

Många av dagens taltilltalsystem för konsumentprodukter använder molnet för att leverera sina tjänster. För robotapplikationer går det ofta inte att ha den tidsfördröjning som detta innebär. Dessutom kan industriella och jordbruksrelaterade verksamheter ligga långt ifrån en bredbandsanslutning. Dessa situationer kräver att mycket kraftfulla AImodeller körs på lokala inbyggnadsplattformar.

TIDIGARE HAR DETTA FÖRKNIPPATS med dyr hårdvara och hög energiförbrukning. Så är inte längre fallet. Med hjälp av den moderna applikationsprocessorn i.MX95 från NXP utvecklade Tria ett system som visar hur generativt taltilltalAI kan porteras till en strömsnål och billig hårdvaruplattform. Applikationsprocessorn i.MX95 kombinerar ett flerkärnigt Armkluster med integrerad grafikprocessor och AIacceleration baserad på NXP:s neuronprocessor eIQ Neutron, tillsammans med en rad snabba I/O och minneskontrollers.

När man implementerar AI i en inbyggnadstillämpning är det viktigt att välja modeller som erbjuder den bästa avvägningen mellan strömförbrukning, minnesanvändning och noggrannhet. I princip skulle en generativ AImodell kunna användas hela vägen, endto end, men i många fall är detta onödigt. Trias ingenjörer har testat en rad olika optioner för de olika delarna i taltilltalkedjan.

DEN FÖRSTA LÄNKEN är att detektera att en människa gett ett kommando. Detta bör tilldelas en algoritm eller modell som är optimerad för låg energiförbrukning eftersom den måste köras ofta för att roboten inte ska missa viktiga kommandon. Den enklaste algoritmen för detta är ljudstyrkedetektering. Metoden jämför signalen från mikrofonen med nivån på bakgrunden. Även om metoden har extremt låg effektförbrukning har den en oacceptabelt hög andel falska positiva resultat. Däremot erbjuder en Sileromodell för röstdetektering – den bygger på ett vikningsnät (CNN, convolutional neural net) – med hög kvalitet, låg effektförbrukning och liten overhead.

PÅ SAMMA SÄTT fann Trias ingenjörsteam att modellen Piper ger utmärkt prestanda för texttilltal i förhållande till sin storlek, liksom processor och minnesanvändning. Det är i länken mellan dessa två steg som ge

kan röststyra robotar

nerativ AI kommer mest till sin rätt. Tekniken som ligger till grund för många av de generativa AIverktyg som används idag utvecklades för att hantera naturligt språk. En stor språkmodell (LLM) drar nytta av statistiska egenskaper hos mänskligt tal och skrift. Ord och fraser bryts ned i symboler (tokens) som avbildas på ett flerdimensionellt vektorrum (embeddings) på ett sätt som gör att symboler med liknande betydelse hamnar nära varandra. Det är bland annat därför dessa modeller kan hjälpa till att översätta mellan språk.

EN LLM KOMBINERAR VEKTORERNA med neuronnät med en struktur kallad Transformer som använder konceptet attention för att hitta samband mellan tokens som hjälper AI att generera sammanhängande utdata. En stor fördel med träningsprocessen är att den mest beräknings och datakrävande fasen, känd som förträning (pretraining), inte behöver data som är etiketterad (annoterad). Träningsprocessen låter modellen själv upptäcka samband mellan ord. En andra fas, känd som finjustering, är minst lika viktig. Där används etiketterade data för att optimera den förtränade modellen för en specifik uppgift. För en modell som OpenAI:s Whisper (som är öppen källkod) är denna uppgift att ta diktamen från naturligt tal till text.

Tränad som den är på mer än en halv miljon timmar av flerspråkigt tal i en korpus som

En kedja algoritmer avgör att nån pratar, att den ger ett kommando och vad kommandot betyder. Allt kan köras på en i.MX95 – plus kedjan tillbaka, svaret till användaren.

representerar många olika typer av uppgifter, är Whisper robust mot brus och dialekter, och kan hantera många typer av fackspråk. Dess relativt lilla storlek, i kombination med viss ytterligare prestanda och minnesoptimering, gör det möjligt att köra Whisper på inbyggnadsprocessorer.

För applikationen taltilltal använde Trias team diskreta tal för att minska modellens beräkningsbörda. AImodeller som tränas i molnet implementeras vanligtvis i flyttalsaritmetik. Men aritmetikenheterna i processorer som i.MX95 har pipelines som arbetar med heltal.

GENOM ATT KVANTISERA flyttalsparametrarna till 8bitars heltal (int8) är det möjligt att uppnå dramatiska hastighetsökningar och besparingar i både minnesanvändning och bandbredd, vilket i sin tur minskar energiförbrukningen. Kvantiseringen till int8 betydde att beräkningstiden minskade från 10 sekunder till 1,2 sekunder. För att passa de korta kommandon som förväntas i robotapplikationer minskade teamet dessutom längden på ljudkontexten från 30 sekunder till mindre än två sekunder.

Att bestämma betydelsen av den text som Whisper producerar är en mer komplex uppgift och kräver en större modell anpassad för just det. Stora språkmodeller som kan förstå text tillräckligt bra för att omvandla den till kommandon för en robot kan behöva

en miljard eller fler neuronnätsparametrar, även om det är möjligt att minska storleken genom finjustering. För detta taltilltalprojekt utvärderade Tria de öppna modellerna Qwen och Llama3, med start på versioner med en miljard parametrar. En central avvägning är hur många tokens en sådan modell kan generera per sekund. Till exempel arbetar Qwenversionen med en halv miljard parametrar på en plattform som i.MX. mer än dubbelt så snabbt som versionen med 1 miljard parametrar,

EN MODELL med en halv miljard parametrar kan ge rimlig funktionalitet när den kombineras med målinriktad finjustering. Du kan till exempel optimera modellen för just de typer av kommandon och svar som en mobil robot förväntas kunna hantera. Utvecklaren kan använda en serverbaserad LLM för att generera en stor del av den etiketterade datan syntetiskt. Detta sparar mycket tid jämfört med manuell generering och etikettering.

För att underlätta integrationen på det Yocto baserade målsystemet valde teamet en arkitektur byggd kring en tillståndsmaskin, med en MQTTbroker som användes för att vidarebefordra meddelanden mellan modeller och systemkomponenter såsom kamerainmatning och en 3Davatar implementerad med hjälp av GPU:n. För att säkerställa pålitlig drift körs en watchdogtråd på processorn som kontrollerar om dikteringen har slutförts inom en angiven tid, och genererar frasen ”kan du upprepa?” om den inte gör det.

GENERATIV AI FÖR TAL-TILL-TAL är bara början. Mer avancerade språkmodeller, multimodala, används nu i forskningsprojekt för att lära robotar att hantera rörelser och objekt. Utvecklare använder även förstärkningsinlärning i kombination med multimodala modeller för att övervinna begränsningarna hos traditionella algoritmer för modellprediktiv styrning. Andra så kallade foundationmodeller med fokus på resonemangsförmåga kommer att göra det möjligt för robotar att navigera utan att förlita sig på kartor, fatta autonoma beslut och sätta ihop strategier för att utföra en uppgift utifrån befintliga regler på lägre nivå.

YTTERLIGARE OPTIMERING av dessa modeller kommer att göra det möjligt att köra dem på kommande energisnåla inbyggnadsplattformar. Fram till dess har robotutvecklaren redan idag tillgång till metoder som gör det möjligt att tala om för en robot vad den ska göra med röstkommandon – och demonstrera att den har förstått uppgiften. ■

ADOBE STOCK

Ta makten över AI med

När vi pratar med företag som börjat använda AI för utveckling finns ett tydligt mönster. Å ena sidan finns en stor entusiasm över alla nya möjligheter – som man hoppas ska komma till nytta tämligen omgående. Å andra sidan får vi samtidigt höra om farhågor över allt som kan tänkas bromsa deras AIutveckling.

● ”Ibland gör den inte som jag vill, och jag fattar inte varför.”

● ”Det fungerar inte så bra för behoven inom just vårt område.”

● ”Vi får inte använda AI eftersom det bryter mot våra regler.”

● ”Jag känner mig inte trygg med att skicka vår kod till en svart låda i molnet.”

De här farhågorna pekar på djupare problem. AI bygger om företagets verktygslåda på ett sådant sätt att utvecklarna tappar kontroll. Viktiga arbetsflöden hamnar plötsligt i slutna system som ägs av andra aktörer. Deras prioriteringar överensstämmer inte alltid med dina.

Två vägval: Omfamna eller bevara När företag försöker avväga löftet från AI mot behovet av kontroll, hamnar de typiskt i ett av två läger.

● Vissa – särskilt i mindre reglerade branscher – omfamnar kommersiella AIverktyg av hela sitt hjärta. De prioriterar snabbheten och produktiviteten och accepterar att systemen är sluta, trots en viss oro över risken att tappa kontroll.

● Andra väljer en försiktigare väg. De arbetar ofta inom specialiserade områden och tvekar att lämna över kod och arbetsflöden till externa plattformar de inte har insyn i, även till priset av att de halkar efter mer snabbfotade konkurrenter.

Av Mike Milinkovich, Eclipse

Mike Milinkovich har 30 års inom allt från mjukvaruutveckling till IP-licensering på Oracle, IBM, Nortel och i olika startups. Han har suttit i styrelserna för OSI, Open JDK och JCP. Sedan 2004 är han direktör för Eclipse Foundation.

Den här artikeln gräver djupare i farhågorna och avslöjar hur det är möjligt att använda AI utan att offra vare sig säkerhet, möjligheten att skräddarsy eller självbestämmande.

Nyckeln är öppen källkod – ett hållbarare alternativ än slutna system.

I tysthet eroderas utvecklarnas oberoende

I många år var transparens och modifierbarhet under utvecklarens kontroll en självklarhet i utvecklingsverktyg. Oavsett om verktygen var öppna eller kommersiella kunde utvecklaren begripa, anpassa och påverka deras funktioner.

Den integration av AIverktyg som sker just nu håller på att förändra detta. Verktygen är ofta svarta lådor som utvecklaren inte har insyn i. Det är inte säkert att utvecklaren känner till:

● Vilken kod och data som skickas till tredje part

● Vilka modeller som behandlar denna data, och var det sker

● Hur AI tolkar prompter och skapar svar

● Var i kodbasen AIgenererat innehåll placeras

● Ursprung och upphovsrättsstatus på den genererade koden

Produktivitetsvinsten är ett faktum. Men bristen på transparens undergräver förtroendet, begränsar möjligheteran till egen an

passning av verktygen och skapar affärsrisk och teknisk risk inom säkerhet, regelefterlevnad och innovation.

Säkerhet och regelefterlevnad

Molnbaserade AIverktyg väcker stora farhågor, särskilt i reglerade branscher som finans, vård och offentlig sektor. Om kod skickas till externa system – hur garanterar man att känsliga data inte exponeras eller missbrukas?

De flesta kommersiella AItjänster är inte transparenta kring vilka data som bearbetas, hur de hanteras och var de lagras. Tjänsterna tenderar även ofta att inte vara GDPRkompatibla.

Bristen på genomskinlighet är avsiktlig. Genom att använda slutna system skyddar de affärsmodeller som bygger på att åtkomsten till modeller och API:er är prenumererad. Eftersom grundläggande LLM:er ofta är öppna eller finns till lågt pris, är det ofta kringverktygen som utgör det verkliga värdet. Om de skulle öppnas upp skulle leverantörerna förlora sin differentiering. Produkten skulle bli enkel att kopiera. Om säljaren skulle avslöja hur deras verktyg fungerar på insidan skulle det även bli svårare för dem att bestämma prisnivåer och användningskvoter.

Säljaren tänker inte på öppenhet som en möjlighet, utan som en risk för deras affärsstrategi.

Öppna AIverktyg löser dilemmat. AImodeller kan köras lokalt eller inom en betrodd infrastruktur. Det ger full kontroll över vilka data som används och var de hamnar.

Det finns ett exempel på ett globalt ingenjörsföretag som inte kunde använda AI överhuvudtaget på grund av att det skulle bryta mot deras regelverk. Allt förändrades när de bytte till Theia AI – ett öppet ramverk från Eclipse Foundation som stödjer lokal körning av modeller. När de kunde verifiera att allt kördes lokalt, kunde de äntligen använda AI och veta att allt stannade inom deras egen brandvägg.

Anpassningsbarhet

Olika utvecklingsteam har olika arbetsflöden. Vad som fungerar för ett frontendteam passar sällan för inbyggda system eller för domänspecifika verktyg. Kommersiella AIverktyg är ofta generella och fungerar dåligt i specialiserade miljöer.

Theia är ett öppet AI-verkyg som ger dig full kontroll över processer och data.

öppna verktyg

Att ge dig full insyn och möjlighet att skräddarsy AI-verktyg går ofta rakt mot den kommersiella leverantörens affärsmodell.

Avsaknaden av möjligheter att kunna anpassa verktygen till ditt specifika sammanhang kan snabbt bli en avgörande nackdel som avsevärt krymper den potentiella nyttan med AI. De flesta slutna plattformar stöder varken anpassade prompter, agenter anpassade för specifika arbetsflöden eller integration med domänspecifika editorer och språk.

Öppna anpassningsbara AIverktyg öppnar möjligheten att växla upp från att arbeta med simpel anpassning av prompten till att fritt kunna växla mellan olika LLMmodeller och att fullt ut kunna integrera AIverktyg med interna arbetsflöden. De öppnar för möjligheten att skräddarsy kod för din egen hårdvara, eller för att bädda in dim egen säkerhetspolicy direkt i den kod som genereras. Oavsett vilka möjligheter du är ute efter så är möjligheten till lokal anpassning en nyckel till att öppna den fulla potentialen hos AIverktygen.

Generella verktyg bortser ofta från flera användningsfall som förekommer i verkligheten, men som kanske inte är relevanta för den breda marknaden. Några exempel är visuell modellering, domänspecifika språk och konfigurationsbaserade miljöer. Om du i stället tittar på dem som använder plattformen Eclipse Tools finns där en myriad verktyg som fokuserar på just sådana verktyg: konfiguration (av hårdvara och system), design (av produkter, processer eller hårdvara) eller programmering i domänspecifika språk (inklusive grafiska språk). Alla dessa är an

vändningsfall som för närvarande ignoreras av de ledande proprietära AIplattformarna. Deras arkitekturer – proprietära och inte utformade som plattformar – är helt enkelt inte lämpliga för den som behöver kunna skräddarsy sina AIverktyg.

Plattformar baserade på öppen källkod bidrar till att lösa nämnda problem med att vissa användningsfall utestängs från AIrevolutionen. De erbjuder en grund som både går att anpassa och bygga vidare på. De gör det möjligt att finjustera AIassistentens beteende efter särskilda förutsättningar inom en domän – till exempel DSL:er, grafiska modelleringsverktyg eller konfigurationsredigerare. Dessa AIplattformar är byggda för att vara både modulära och öppna, och kan integrera verktyg som modellerar hårdvara, processer och skräddarsydda mjukvarustackar. Assistenten kan göra mer än att bara ”snacka kod” –den kan anpassa sig till ditt eget domänspråk och till ditt eget sätt att arbeta.

Leverantörer som låser in dig

Inlåsning är inget nytt men AI förvärrar problemet. Utvecklare förlitar sig alltmer på att låta AIagenter skriva, omstrukturera och granska kod – men utan ordentlig kontroll över hur dessa agenter fungerar. Det är som att lägga ut utveckling på ett externt bolag som skulle kunna dra sig ur när som helst. Resultatet av detta är att du hamnar under ett strategiskt beroende. Om plattformen utvecklas åt fel håll – ändrar licensvillkor, stäng

er ner API:er eller uppdaterar modellen så att funktionalitet förändras – så kan du förlora månader av investeringar i anpassning och integrering av AI i dina utvecklingsprocesser. Hela utvecklingsflöden kan tvärstanna.

Med öppna AIverktyg slipper du den risken. Du äger alla arbetsflöden, alla modeller och all data. Du kan uppdatera, granska och byta ut komponenter på dina egna villkor, utan att behöva starta om från början. Det handlar inte bara om att undvika inlåsning, utan om att behålla ägandet över din kapacitet att kunna utvecklas. Det är en konkurrensfördel ingen leverantör kan ta ifrån dig.

Innovation

Utvecklingsverktyg har den filosofiskt unika egenskapen i mjukvaruekosystem att de är byggda av samma sak som de genererar –kod. Denna reflexivitet innebär att utvecklare inte bara är användare av sina verktyg utan även kan förbättra och vidareutveckla verktygen i sig. Till skillnad från de flesta andra branscher, där verktyg och slutprodukt är skilda saker, är den gränsen utsuddad i mjukvaruvärlden. Denna speciella relation har alltid drivit innovation framåt eftersom en utvecklare strävar naturligt efter att optimera sin egen arbetsmiljö.

Slutna AIplattformar bryter denna positiva rundgång. När centrala funktioner – som promptstrukturering och agentflöden – döljs bakom API:er, förvandlas utvecklaren från aktiv innovatör till passiv användare. Öppna transparenta AIverktyg återerövrar makten och låter utvecklare experimentera, bygga vidare och optimera fritt. Communities av utvecklare itererar på varandras arbete, vilket driver innovation i ett tempo som enskilda leverantörer inte kan matcha på långa vägar.

Konsekvensen blir att öppna plattformar kan röra sig snabbare. AIlandskapet förändras i rask takt, med nya modeller som dyker upp nästan dagligen. Kommersiella aktörer dröjer ofta med att adoptera dem, av affärsmässiga skäl. Öppna projekt som Theia AI integrerar i stället nya modeller som o1, DeepSeek eller Gemini Pro inom några dagar. Utöver detta har Theia gått i bräschen för transparens och kontroll. Theia AI ger för sin egen del full insyn och modifierbarhet i prompter. Theia integrerade MCP (Model Context Protocol, ett protokoll som gör LLMbaserade verktyg interoperabla) långt innan kommersiella konkurrenter gjorde det. Öppna plattformar möjliggör ett bredare spektrum av innovation än bara modellval. Utvecklare kan kollektivt utforska promptstrategier, experimentera med kontextskapande och finjustera modeller på domänspecifika dataset. Detta ger värdefulla insikter som därefter delas öppet, så att

▲ ▲

andra kan lära och bygga vidare på dem.

Inom AI är snabba iterationer, kreativt experimenterande och nya idékombinationer avgörande. Här kommer öppen källkod verkligen till sin rätt: samarbetet ger styrka. De öppna nätverken hämmas inte av stelbenta affärsmodeller och långa integrationsprocesser. De prioriterar nytta, experimentlusta och snabbhet framför att anpassa sig till en enskild aktörs intäktsmodell.

Genom att möjliggöra för utvecklare att bygga på och med AI – i stället för att bara konsumera AI – bidrar vi till att säkra en mjukvaruframtid som förblir levande och mångsidig och drivs gemensamt.

Vägen framåt: Återta självständigheten

Den goda nyheten är att nätverk inom öppen källkod redan arbetar aktivt med dessa utmaningar. Numera finns ju inte bara förstklassiga LLM:er som är helt öppna, utan det

Om Eclipse Foundation

Eclipse Foundation är värd för Eclipse IDE, Adoptium, Software Defined Vehicle, Jakarta EE och över 420 öppna projekt. Huvudkontoret ligger i Bryssel. Stiftelsen stöds av över 300 medlemmar.

går dessutom en våg av innovation genom hela verktygslandskapet. Som det traditionella verktygsfokuserade ekosystem vi är, har Eclipse Foundation nyligen lanserat två centrala projekt inom det här området:

● Theia AI (public release) är ett öppet ramverk som låter den som bygger ett AIverktyg sömlöst integrera valfria LLM:er (stora språkmodeller) med egna verktyg och IDE:er (utvecklingsmiljöer). Theia AI stöder agentstyrda arbetsflöden, kontextmedvetna förslag på hur användaren kan gå vidare, och intelligent hjälp anpassad till utvecklarens unika behov.

● AIPowered Theia IDE (alfaversion) är en öppen utvecklingsmiljö byggd på Theia AI. Den ger avancerad AIfunktionalitet som ökar utvecklarens produktivitet, under hens fulla kontroll.

Det här är samma dynamik som vi även kan se inom andra öppna ekosystem, exempelvis det som finns för VS Code extensions: verktygen är öppna och kan sprida innovation snabbt, till nytta för hela communityt. Öppna angreppssätt delar ett antal nyckelegenskaper:

● Modellflexibilitet: möjlighet att välja vilka AImodeller som används, inklusive lokala modeller som inte kräver att data skickas externt.

● Prompttransparens: full insyn i hur systemet instruerar AImodellen, med möjlighet att anpassa dessa promptar efter behov.

● Kontextkontroll: tydliga mekanismer för att styra vilken kod och kontext som delas med AIsystemet.

● Utbyggbarhet och anpassningsbarhet: utvecklare och organisationer kan skräddarsy och utöka AIfunktionalitet för att möta sina unika behov.

Att öppna strategier ska bli framgångsrika är varken självklart eller garanterat. Vi kan hoppas att historien upprepar sig och att öppenheten segrar återigen, som det ofta gjort förr. Men AI är inte bara en evolution – det är ett verkligt paradigmskifte, och det kan inte stoppas. Aldrig tidigare har det varit så frestande att acceptera en ”black box” permanent integrerad i ingenjörsprocessen och att ignorera de långsiktiga konsekvenserna av detta för ekosystemet. Men detta riskerar att lämna din framtida produktivitet och konkurrenskraft i andras händer.

Vårt budskap till utvecklare, företag och verktygsbyggare är följande:

Ge inte bort långsiktigt oberoende i utbyte mot kortsiktig bekvämlighet. Investera i verktyg ni kan inspektera, anpassa och äga. Det låser upp hållbara produktivitetsvinster på egna villkor. Bidra till ett ekosystem som stärker snarare än låser in dig.

Öppen källkodssamfundet strävar efter att ge en öppen, transparent och anpassningsbar bas för den som inte bara vill använda utan även vara en drivande aktör inom AIbaserad innovation. Nu är tiden att sponsra, investera och engagera sig. Bryt upp den svarta lådan och var med och forma en framtid där AI fungerar på era villkor.

Kommer framtiden vara öppen?

AI är i färd med att förändra hur mjukvara konstrueras. Den viktiga frågan är vem som styr transformationen? Kommer utvecklare att förbli självständiga skapare eller bli passiva användare av slutna, leverantörsstyrda system? AI ska förstärka vår kreativitet – inte kompromettera vår självständighet. Framtiden måste vara öppen. ■

Inte medlem? SER är intresseföreningen för yrkessamma. Vi är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. I medlemskapet ingår även medlemstidningen Eloch Datateknik, Elektroniktidningen och Nordisk Energi.

FAKTA

Det finns idag stora språkmodeller av som är öppna. I Theia kan du växla mellan dem.

sårbarheter.

Av George Grey, Qualcomm

Qualcomms teknikchef George Grey är en av grundarna av Foundries.io, en molnbaserad plattform för utveckling och fjärradministration av IoT-enheter. Plattformen är baserad på öppen källkod, som är välbekant terräng för George Grey som även var med och grundade Linaro och Tadpole. Innan dess ledde han Javaföretaget SavaJe. George Grey tog sin examen i elektroteknik på universitetet i Cambridge.

CYBER RESILIENCE ACT: Utmaningar

Att uppfylla kraven i EU:s CRA (Cyber Resilience Act) kommer snart att vara en av de stora tekniska och organisatoriska utmaningarna för alla som marknadsför inbyggda system i Europa. Förordningen trädde i kraft den 10 december 2024 och från den 11 december 2027 är många av de viktigaste kraven bindande.

Ett av de centrala kraven är att kunna uppdatera programvaran på din produkt även efter att du sålt den, varje gång det dyker upp ett nytt cyberhot. Specifikt måste du kunna reagera på CVEmeddelanden (Common Vulnerabilities and Exposures). OEM:er känner idag till vilka typer av hårdvara som måste finnas i system för att de ska kunna CRAgodkännas (HSM, Hardware Security Module, eller TPM, Trusted Platform Module) men det är fortfarande ganska nytt och ovant hur en process för att upprätthålla programvarusäkerhet ser ut, och hur man distribuerar uppdateringar till produkter som redan är driftsatta.

Att ämnet i sig väcker stress är förståeligt – programuppdatering är komplext och svårhanterligt. På Foundries.io har vi under många år levererat teknik och support till inbyggnadsföretag inom området. Och vi menar att de krav som ställs i CRA inte är något som man behöver ligga vaken över.

Men under införandet av förordningen har vi märkt att även om det finns mycket i processen som kan automatiseras och effektiviseras, så saknar branschen fortfarande viktiga verktyg och hjälpmedel som skulle kunna göra CRA efterlevnaden betydligt mindre betungande.

Hur CRA kräver att mjukvaruuppdateringar hanteras

Syftet med CRA är att ”skydda konsumenter och företag som köper programvaru eller hårdvaruprodukter som innehåller en digi

tal komponent”. EUlagen är en reaktion på bristande cybersäkerhet i mjukvara idag och avsaknaden av teknik för snabba säkerhetsuppdateringar (se bild 1). Lagen ställer nya krav på både tillverkare och återförsäljare, i synnerhet vad gäller att kunna upprätthålla säkerhet under hela livscykeln.

Tiden är förbi då tillverkaren kunde skeppa produkten och sedan glömma att den existerade. Skyldigheten att skydda mot cyberattacker fortsätter långt efter att produkten nått slutanvändare.

CRA kodifierar skyldigheten på flera sätt.

Du måste:

● åtgärda sårbarheter som identifieras i CVEmeddelanden, även efter leverans

● för varje producerad enhet måste du upprätthålla en SBOM (Software Bill of Materials) som kan användas för att identifiera vilka CVEsårbarheter som är tillämpliga

● du måste åtgärda sårbarheter ”utan dröjsmål”

● regelbundet testa och granska produktsäkerhet

● ha en policy för sårbarhetsrapportering

● skyndsamt och på ett cybersäkert sätt distribuera kostnadsfria uppdateringar

OEMtillverkaren är skyldig att dokumentera programvaran i alla enheter som lämnar fabriken. Det görs i en så kallad SBOM (Software Bill of Materials) som måste hållas uppdaterad på alla förändringar av koden. Tillverkaren måste kunna veta om någon del av kodbasen är exponerad för en känd sårbarhet och måste snabbt kunna åtgärda och distribuera en gratis lagning till alla användare (se bild 2).

Värdet av en infrastruktur för programuppdateringar Kodbasen i moderna uppkopplade produkter, särskilt de som bygger på Linux, är komplex. Den kan bestå av hundratals eller

Bild 1. En uppkopplad IoT-enhet, som en smart dörrklocka, är sårbar för cyberattacker. CRA kräver att tillverkaren snabbt installerar åtgärder mot nyupptäckta

Bild 3. FoundriesFactory integrerar extern öppen källkod som stöd för utveckling, säkerhet och drift.

Bild 2. Smartphonetillverkare behärskar redan konsten att distribuera programuppdateringar.

Nu måste samtliga tillverkare av inbyggda system kunna implementera samma service.

och en öppen lösning

tusentals komponenter i en blandning av öppen källkod, kommersiell tredjepartskod och egen kod. Det är i praktiken omöjligt att manuellt hålla reda på all denna kod manuellt – dessutom för varje produktvariant. Det krävs en automatiserad SBOMprocess såväl under utveckling som efter leverans.

Även hanteringen av säkerhetsfunktioner som autentisering, autentisering, kryptering och säker boot, är komplex. Produktens privata nycklar måste lagras säkert. God hantering av PKI (Public Key Infrastructure) är grundläggande i CRA.

OEM:er behöver dessutom ett system för fleet management – hantering av flottor av driftsatta enheter. Du behöver hålla reda på varje enhet med en unik identifierare, och du behöver kunna distribuera rätt uppdatering till rätt enhet vid rätt tillfälle, och på ett säkrat sätt, ända till den dag då enheten till slut tas ur drift. Detta stoppar en angripare från att kunna smuggla in en förfalskad enhet i flottan som ett sätt att komma åt känslig information eller proprietär kod.

Funktionerna kräver en systematisk hantering av loggning, lagring och datahantering, både när produkten utvecklas och tillverkas (developmentfasen) och när den underhålls efter leverans (operationsfasen). Funktionerna är grundläggande i CRA och därför har OEM:er börjat införa formella ramverk för devops (development och operations). Just den typen av system är FoundriesFactory från Foundries.io ett typexempel på (se bild 3).

Ett devopssystem bör omfatta följande verktyg och funktioner:

● PKIhantering

● SBOMgenerering och underhåll

● flottadministration, fleet management

● CI/CD – vid varje kodändring uppdateras och testas hela systemet automatiskt

● kod ska hanteras på ett cybersäkert sätt

Genom att använda sådana system genom hela produktlivscykeln förenklas processer som annars skulle varit komplexa, tidskrävande och felbenägna.

CRA:s sista kryssrutor

Alla utom de allra minsta OEM:erna behöver ha ett devopsramverk för att kunna uppfylla CRAkraven. Men det räcker inte. Andra viktiga verktyg krävs, och tyvärr finns de fortfarande inte som öppen källkod. Här är två verktyg som lyser med sin frånvaro:

1. Verktyg för CVE-analys. Dagens CVEsökverktyg är ofta primitiva. Det beror på att de helt enkelt jämför namnet på ett programbibliotek i din programvara med namnet på ett bibliotek i en känd CVEsårbarhet. Men att du använder ett bibliotek betyder inte att du använder den del av biblioteket som är sårbar. CVEmeddelandet gäller oftast en sårbarhet som finns i en viss del av koden – inte i hela paketet. Så resten av koden kan mycket väl vara säker.

Om din produkt enbart använder en viss del av ett programbibliotek – och inte den del som är sårbar – så finns ingen anledning att skicka ut en säkerhetsuppdatering. Men en enkelt konstruerad CVEskannerfunktion kommer att flagga systemet som sårbart, bara för att biblioteket i sig nämns.

Det visar att det behövs mer avancerade verktyg, som kan gå in i källkoden och se om den innehåller exakt den sårbara kod som nämns i CVE:n. Det finns skäl att tro att framtida AImodeller kommer att kunna användas som bas sådana verktyg.

2. Verktyg för att dokumentera de CRAåtgärder du vidtar. Det andra som saknas som öppen källkod är revisionshantering. CRA föreskriver böter vid bristande efter

levnad i proportion till företagets storlek. OEM:er behöver kunna visa exakt vad de gjort – för varje enskild enhet – för att åtgärda sårbarheter. Din plattform bör alltså kunna logga vilka sårbarheter som flaggats, vilka patchar som rullats ut, och till vilka enheter.

Precis som SBOMverktyget FoundriesFactory automatiskt skapar en lista över vilka mjukvarukomponenter som ingår i varje enhet, så måste ett bra verktyg för efterlevnadsrapportering hålla koll på vilka sårbarheter som rapporteras och vilka åtgärder som vidtagits, för varje enhet.

Förhoppningen är att verktyg av dessa slag kommer att utvecklas i form av öppen källkod och att den blir spridd och i praktiken en standard. Den dagen slipper alla OEM:er uppfinna hjulet på nytt.

Därför har FoundriesFactory valt att använda The Update Framework (TUF) som bas. Standardisering kring öppen källkod skapar en positiv spiral. Därför valde FoundriesFactory TUF (The Update Framework) för leverans och installation av säkerhetsuppdateringar. Ytterligare andra element i FoundriesFactory har en bas i öppen källkod av samma skäl.

Uppdatering är en process, inte bara ett programpaket Kravet på CRA efterlevnad gör att OEM:er nu tvingas ta programuppdateringar på allvar och inse att det omfattar mer än uppdateringen i sig. Det krävs ett helt ekosystem av säkerhet, övervakning, cybersäkerhet, fleet management och devops som snabbt kan svara när det dyker upp nya sårbarheter.

För många OEM:er är ett etablerat devopsramverk rätt lösning – det är ett automatiserat sätt att hålla reda på enheter i fält och rulla ut rätt uppdatering till rätt enhet vid rätt tillfälle. ■

NYA PRODUKTER

Virus och bakteriedödare

med dubblad effektivitet

■ OPTO

Det blir allt vanligare att desinficera både ytor och saker med UV-ljus. Österrikiska Ams Osram släpper en lysdiod som avger UV-C-ljus och som har dubblad effektivitet jämfört med föregångaren.

Traditionellt har man använt kvicksilverlampor för att generera UV-ljus av rätt våglängd, det vill säga 100 till 280 nm, det område som kallas UV-C. Trenden går dock mot ledlampor – även om dessa haft sämre verkningsgrad – för att slippa problemen som kvicksilvret för med sig.

Nu släpper Ams Osram en lysdiod för UV-C som företaget uppger har dubbelt så bra effektivitet som föregångarna. Den har 10,2 procents effektivitet vid 200 mW ineffekt, en våglängd på 265 nm och en drifttid på mer än 20 000 timmar.

SOM JÄMFÖRELSE hade föregångaren 5,3 procents effektivitet medan övriga parametrar var desamma.

Dioden finns som sampel och volymproduktionen startar i slutet av nästa år.

PER HENRICSSON per@etn.se

12-bitars oscilloskop från Voltcraft

■ TEST OCH MÄT

De nya modellerna i DOVserien från tyska Voltcraft har 12 bitars upplösning och en maximal samplingshastighet på 1,25 GSa/s. Oscilloskopen finns hos Conrad och har två eller fyra analoga kanaler.

DOV-serien finns i åtta modeller med en bandbredd från 70 till 250 MHz. Antalet kanaler är två eller fyra plus att det går att addera 16 logikkanaler. Det går också att köpa till en funktionsgenerator. Samplingshastigheten är maximalt 1,25 GSa/s vilket ger

en realtidsinsamling på 50 000 vågformer per sekund medan den segmenterade insamlingen är 700 000 vågformer per sekund.

DEN SOM INTE VILL använda knappar eller rattar kan styra instrumentet via pekskärmen. Det integrerade HDMI-gränssnittet gör att signalerna också kan visas på en större skärm. Vidare finns det USB- och Ethernetportar för att koppla upp instrumenten och hämta data.

Priset startar runt 5 600 kr. PER HENRICSSON per@etn.se

Norskportugisisk snålkrets släpper utvecklingskort

För 99 dollar går det att komma över ett utvecklingskort med tillhörande mjukvara baserat på NP Zero, Nanopowers snålkrets implementerad i tröskellogik. Den är tänkt att sitta som spindeln i nätet mellan strömkälla, styrkrets, sensorer och periferienheter – såväl analoga som digitala.

■ INBYGGDA SYSTEM

NP Zero är Nanopowers första produkt och består av en rekonfigurerbar tillståndsmaskin implementerad i tröskellogik vilket sänker effektförbrukningen drastiskt. Den har effektomkopplare, timrar och tröskelsensorer.

TANKEN ÄR ATT STYRKRETSEN kan stängas av för att istället överlämna den fulla kontrollen till NP Zero vilket gör att batteriet håller längre. NP Zero kan styra och läsa av sensorer, prata med periferienheter, individuellt och helt på egen hand, enligt tillståndsmaskinens programmering.

PROCESSORN BEHÖVER bara väckas när något ska hanteras eller skickas, exempelvis när temperatursensorn rapporterar ett oroande högt värde till NP Zero. Eller när en timer löper ut.

NANOPOWER HAR SLÄPPT ett utvecklingspaket med ett kort som förutom NP Zero innehåller en styrkrets från ST Microelectronics liksom temperatur och rörelsesensorer. Vidare finns ett API, konfigurator och programexempel.

PAKETET KOSTAR 99 dollar och kan beställas från Nanopowers hemsida.

PER HENRICSSON per@etn.se

Sexton Cortex A72kärnor till ditt försvar

■ INBYGGDA SYSTEM

Kontron VX3124 är en VPX-modul, tre rackenheter hög, avsedd för edge-AI i realtid inom försvar, industri, rymd, flyg och transport.

Modulen finns tillgänglig nu för inpluggning i ditt VPX-bakplan.

HJÄRNAN är NXP:s 16-kärniga Arm-processor LX2160A. Här finns ingen GPU eller dedikerad AI-processor, så du får hålla nere storleken på dina neuronnät.

MODULEN ÄR FLÄKTLÖS och inkluderar 16 GB lödd ECC-DDR4 och 32 GB eMMC-lagring. Typiska användningsområden ska inkludera UAV:er, taktiska system och industriell automation – exempelvis för signalspaning, övervakning och styrning.

FRONTPANELEN har dubbla GbE-portar, USB 2.0/3.0 samt konfigurerbara seriella portar. Backplanet har stöd för PCIe Gen3, 10G och 1G Ethernet, SATA, USB och seriella gränssnitt. Samt IPMB-A/B för systemhantering – för integration med äldre system. SATA-SSD kan du plugga in i ett toppplacerat M.2-uttag.

MODULEN STÖDS av Kontrons långtidssupport för kritiska tillämpningar. Garanterad tillgänglighet är tio år.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Byggsats för AI-processorer från Arm

■ ARTIFICIELL INTELLIGENS

Ingen kategori av processorer är hetare än AI, så nu släpper brittiska IP-jätten Arm en byggsats som låter dig skräddarsy AI-optimerade processorer för din nästa laptop, pekplatta, mobil eller smartklocka.

Mycket av din interaktion med AI idag går över molnet. Bara genom att trycka in AI-beräkningskraft i den lokala processorn vinner användaren i latens, integritet och oberoende.

Förr i tiden levererade Arm bara enskilda kärnor för kunden att själv pussla ihop till systemkretsar. Men idag kan du alltså utgå från kompletta testade system – compute subsystems – och dra ner utvecklingstiden från år till månader, om man får tro Arm.

Arm Lumex heter denna CSS, som utgår från Armv9.3-CPU:er och den nya GPU:n Mali G1-Ultra.

En stor vinst med Lumex ska bli kortare fördröjningar i röstbaserad interaktion. Arm hävdar även att en Lumex-processor exempelvis kan göra AIbrusreducering av 4K-video i 30 bildrutor/s.

Spannet i prestandatillämpningar är brett, så du kan välja cpu i kategorierna Ultra, Pro, Premium och Nano – den sistnämnda för exempelvis wearables.

För att få upp prestanda på matrishungriga AI-operationer, stöder Ultra och Pro SME2 (Scalable Matrix Extensions 2). Det ska vara den största enskilda fak-

torn till att Lumex ökar AI-prestandan hela fem gånger jämfört med tidigare systemlösningar på Arm-IP. Arm anger att latensen i Whisper Base minskats 4,7 gånger – det är en AI-modell som används för röst-till-text. Stability AI Stable Audio blir 2,8 gånger snabbare – den används åt andra hållet, text-till-röst. GPU:n ökar ”bara” sin AI-inferensprestanda 20 procent. Lika mycket ökar den sin grafikprestanda, bland annat på grund av en enhet för strålspårning (raytracing).

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Vill ta plats på labbänken

Smart Bench Essentials Plus

■ TEST OCH MÄT

Kraftaggregat, vågformsgeneratorer, bänkmultimetrar och oscilloskop, där har du instrumenten som ingår i amerikanska Keysights nya familj i mellanklassegmentet. Smart Bench Essentials Plus riktar sig till alla som utvecklar, testar, felsöker och kvalificerar elektronik.

Instrumenten i Smart Bench

Essentials Plus använder Keysights egenutvecklade asic och 14-bitars A/D-omvandlare för att leverera noggranna mätningar med låg brusnivå. Multimetern använder också den så kallade Truevolt-tekniken för att minska mätfel orsakade av störningar från mätobjektet. Keysight har också lagt energi på att göra dem användarvänliga, med färgkodade gränssnitt och standardiserade menyer som förenklar hanteringen. Instrumenten kommer med verktyg för grafisk visualisering som gör det lättare att analysera resultaten, samtidigt som den medföljande mjukvaran förenklar konfigura-

tion, styrning och automatisering, vilket kortar valideringstiden. Instrumenten uppfyller bransch- och säkerhetsstandarder som ISO/IEC 17025, IEC 61010 och CSA.

OSCILLOSKOPEN i HD3-serien har lånat teknik från Keysights mest avancerade oscilloskop i UXR-familjen. De finns med två eller fyra kanaler plus 16 digitala kanaler och fyra bandbredder från 200 MHz till 1 GHz. Samplingshastigheten är maximalt 3,2 GSa/s/kanal.

Vågformsgeneratorn FG33530 har två kanaler och en analog bandbredd på 100 MHz. DA-omvandlarna har 16 bitar,

en omvandlingshastighet på 320 MSa/s och ett minne på 16 MSa/kanal. Bänkmultimetrarna DM34460A och DM34461A har 6½-siffrors noggrannhet och samplingshastighet på 1000 Sa/s respektive 50 000 sampel per sekund. Förutom ström och spänning kan de bland annat mäta temperatur och kapacitans. Det programmerbara kraftaggregatet E36441A är på 400 W som fördelas över de fyra utgångarna. Varje utgång kan leverera upp till 160 W med en maximal spänning på 32 V och en maximal ström på 10 A. PER HENRICSSON per@etn.se

Läs vad Phoronix skriver om Lumex.

Batteripolkontakter för mindre energilager

■ INBYGGDA SYSTEM

Phoenix Contact lanserar kontaktdon för mindre energilagringssystem. De är lämpliga för användning med batteriväxelriktare.

Kontaktdonen är både färgkodade och mekaniskt kodade för att förhindra felkoppling och kortslutna batteripoler. Även när de är urkopplade skyddas operatören under installationen av

batteripolernas beröringsskydd.

Phoenix har använt silverpläterade kontakter för långsiktig stabilitet. De är vatten- och dammskyddade – stämplade IP66 och IP68.

Ledararean är 6 till 16 mm² och de är konstruerade för strömmar på upp till 60 A och spänningar upp till 1500 V DC.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Fem AI-cpu:er från Sifive

■ PROCESSORER

Amerikanska Sifive släpper tre uppgraderade Risc Vcpu:er och två nya. De är alla designade på temat artificiell intelligens.

X100 är en ny cpu-familj för edge och IoT. Det är Sifives klenaste familj hittills: familjerna X100, X200, X300 och XM är var och en fyra gånger starkare än sin föregångare i listan – ”minst” fyra gånger vad gäller XM.

Två ”stora amerikanska halvledarföretag” ska redan ha X100-processorer i bruk. De två första officiella produkterna är X160 och X180. Tänkta

Condor visar sin första prestandaRiscfemma

■ PROCESSORER

Taiwanesiska Andes amerikanska dotterdotterbolag Condor visar två år efter grundandet upp sin första kärna. Cuzo är en cpu för datacenter, neuronnätsträning och högprestandaberäkningar.

Cuzo ska kunna tillverkas i 5 nm hos TSMC klockad i upp till 2,5 GHz. Du kan bygga kluster

tillämpningar är exempelvis fordonsindustri, autonoma robotar, industriell automation och smarta IoT-enheter.

TRE CPU:ER SLÄPPS i sin andra generation: X280, X390 och XM. De har trimmat både sin skalära aritmetik och sin vektoraritmetik. XM har dessutom fått stöd för matrisaritmetik.

Samtliga X-familjer stöder koprocessorgränssnitten SSCI och VCIX.

Alla fem finns för licensiering nu. Under andra kvartalet nästa år borde de kunna börja tillverkas.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Servthehome har en bra presentation av Sifives nya kärnor.

med åtta kärnor med gemensamt L3-cache.

Cuzo är en out-o-order Risc V-kärna med åtta spår, en pipeline på 12 steg (från instruction fetch till data cache access completion) och en schemaläggning som Andes kallar ”tidsbaserad”.

Sajten Chips and Chees klassar den som en utmanare till Si Five P870 och Veyron V1. Den stöder RVA23.

Jondetech lanserar sin tredje digitala sensor

■ SENSORER

Enligt Stockholmsbolaget Jondetech är JIRS30D världens första digitala värmeflödessensor för dynamisk temperaturmätning av kroppstemperatur (Core Body Temperature).

Det är en digital version av bolagets befintliga produkt JIRS30 och inalles Jondetechs tredje digitala sensor.

PRODUKTEN ska vara anpassad för volymapplikationer. Potentiella tillämpningar finns inom wearables, healthtech och i tekniska lösningar för industriell mätning och byggnadsautomation.

Andes är mest känd för sin styrkrets-IP. Condor grundades för att utveckla prestanda-cpu:er.

Andes grundades 2005 i Hsinchu, Taiwan. Det är noterat på Taipei-börsen.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Läs om den här!

JONDETECH har en portfölj av IR-sensorelement baserade på egenutvecklad nanoteknologi och mikromekanik i kisel. Nanoelementen är extremt tunna, byggda i flexibel plast och kan tillverkas i höga volymer till låg kostnad, vilket öppnar för en mångfald av applikationer, till exempel temperatur- och värmeflödesmätningar, närvarodetektion och gasdetektion.

BOLAGET är noterat på NGM Nordic SME.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Ynvisible uppdaterar demopaket

■ TRYCKT ELEKTRONIK

Kanadensiska Ynvisible, med tryckpress i Linköping, har släppt en ny version av sitt demopaket med tryckta teckenfönster.

Bättre kvalitet i teckenfönstret, bättre drivkort och inbyggda animationer. Så presenterar Ynvisible utvecklingspaket nummer 5.2.

Förutom drivenheten finns ett antal teckenfönster i företagets reflektiva och elektrokromatiska teknik.

Vitt reflekteras med 40 procent, det är inte beroende av betraktningsvinkel och reaktionstiden är 0,1 till 1 sekund. Teckenfönstret är 0,3 mm tjockt, drivs med 1,5 V och klarar en

miljon omslag. Det specificerade temperaturområdet är –20 till +60 °C.

DEMOPAKETET INNEHÅLLER:

• Tre teckenfönster med en siffra vardera bestående av åtta segment.

• Ett teckenfönster med två siffror som även de består av åtta segment vardera.

• Fem teckenfönster med ett segment/ikon vardera

• Fyra teckenfönster med mätare som har sju resp. tre segment.

UTVECKLINGSPAKETET kostar 85 € och kan beställas från Ynvisible liksom ett antal distributörer.

PER HENRICSSON per@etn.se

Effekthanteringskrets för kroppsnära produkter

■ KRAFT

nPM1304 är en effekthanteringskrets, PMIC, som även håller reda på laddnivån i batteriet.

Nordic Semiconductors krets passar produkter som smarta ringar, kroppssensorer och träningsklockor.

nPM1304 kombinerar mätning av spänning, ström och temperatur med en matematiskt batterimodell för att hålla reda på laddnivån. Noggrannheten är i paritet med dedikerade coulomb-räknare – men till en bråkdel av strömförbrukningen.

Medan traditionella lösningar kan dra upp till 50 µA i aktivt läge och 7 µA i viloläge, använder nPM1304 endast 8 µA aktivt och noll i vila.

Kretsen innehåller dessutom en integrerad laddare för encells litiumjon, litiumpolymer och LiFePO4-batterier, med laddströmmar från 4 till 100 mA och programmerbar slutspänning

mellan 3,5 och 4,65 V. Den har också termisk styrning med konfigurerbar max-temperatur under laddning.

Utöver laddning och batterimätare har nPM1304 två buckomvandlare, två LDO:er/lastswitchar, fem generella in- och utgångar, tre LED-drivare samt I²C-buss för konfiguration av systemfunktioner som watchdog, strömavbrottsvarning och reset-hantering.

nPM1304 är optimerad för Nordics systemkretsar nRF52-, nRF53- och nRF54 men kan även användas med andra energisnåla styrkretsar. PER HENRICSSON per@etn.se

Testa Nvidias senaste robotdator

■ ARTIFICIELL INTELLIGENS

Nvidia släpper en utvecklingssats kring sin robotikprocessorfamilj Jetson, nu baserad på den nya arkitekturen Blackwell. Jetson AGX Thor lovar 7,5 gånger mer AI-beräkningskraft och 3,5 gånger högre energieffektivitet än föregångaren Jetson Orin.

Jetson är tänkt för olika former av robotik – från logistik, detaljhandel och jordbruk till kirurgisk assistans. Det är en neuronnätsplattform optimerad med sneglingar mot såväl bildberäkningar och språkberäkningar som sensorfusion. Nvidia lyfter fram Blackwells prestanda i specifikt fyrabitars flyttal – drygt 2 petaflops.

ARKITEKTUREN BLACKWELL är det nya hjärtat i Nvidias vassaste produktfamiljer från gamingprocessorer och självkörningsdatorer till AI-superdatorer – och nu även robotik. Tidiga testare av Thor inom robotik är Agility, Amazon Robotics, Boston Dynamics,

Caterpillar, Figure, Hexagon, Medtronic och Meta. Också jordbruksmaskinstillverkaren

John Deere och Open AI –bakom chattbotten Chat GPTutvärderar Jetson AGX Thor. Open AI har sedan tidigare flera partnerprojekt kring robotar.

AGX THOR DRAR mellan 40 och 130 watt. Utöver Blackwell GPU:n finns här en 14-kärnig CPU – Arm Neoverse-V3AE – och 128 GB minne. Minnesbandbredden är 273 GB/s.

DU KAN FÅ THOR med 1 TB SSD. Utöver wifi, USB, Displayport och HDMI finns en QSFP28-modul som kan bära 4 separata 25 GbElänkar, summa 100 Gbps.

DU HITTAR THOR hos distributören

RS Components som dessutom erbjuder ett sortiment av carrierkort, kameror, sensorer och andra tillbehör, liksom AI- och systemmjukvara samt skräddarsydda designtjänster.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Första utvecklingskortet på kommersiell Agilex 5

■ FPGA

AXE5000 Starter Kit är en utvecklingsplattform med den produktionsklara versionen av Agilex 5 från Altera. Arrow Electronics har tidigare haft ett kort baserat på en förserie av FPGA:an.

Agilex 5 är en mellanklassFPGA med AI-acceleratorer avsedd för inbyggda system och edge-applikationer. Den har tidigare funnits som provexemplar men nu har Altera börjat leverera kretsar som fullt ut följer specifikationen.

Antalet logikelement går från 50 000 till 656 000 och kretsarna finns i kapslingar ned till 15×15 mm.

EN INTRESSANT NYHET i Agilex 5 är integrationen av AI-funktioner via så kallade AI Tensor block i DSP-blocken. Det gör att FPGA:erna kan hantera både AI- och DSP-uppgifter med god effektivitet.

Agilex 5 använder dessutom andra generationens FPGA-arkitektur kallad Hyperflex som ger högre klockfrekvenser och bättre resursutnyttjande.

Utvecklingskortet AXE5000 kommer med ett HyperRAMminne som kan användas för lagring av användardata. Kombinationen av Agilex 5 och minnet gör att kortet kan användas i en rad olika tillämpningar, bland annat kameraoch bildbehandling.

Kortet kommer med CRUVI HS-kontakt och Arduino MKR-standardpads, vilket gör det enkelt att ansluta olika adaptrar som exempelvis 2Kkameror, videoutgångar, minnesmoduler, AD- och DAomvandlare liksom sensorer. Kortet kan dessutom modifieras och anpassas för kundspecifika lösningar.

FPGA:n konfigureras via ett 256 Mbit-flashminne som dessutom har ledigt utrymme för ytterligare datalagring. Kortet har även en RGB-LED och en 3-axlig accelerometer. Den tillhörande mjukvaran innehåller startlaborationer och exempel på konstruktioner.

AXE5000 drivs via USB eller med en separat 5 V-matning och kostar 149 dollar.

PER HENRICSSON per@etn.se

Säkerhetsklassad IMU från Epson

■ SENSORER

Japanska Epson lanserar sin första tröghetsnavigator (IMU) som uppfyller säkerhetsstandarden IEC 61508 SIL1. M-G355QDG0 är i volymproduktion och baseras på den äldre produkten M-G366PDG0.

Epson har sedan 2011 tillverkat IMU:er med sex frihetsgrader som används inom allt från jordbruk och satelliter till gimbaler för kameror eller stabilisering av antenner. Den nya familjemedlemmen G355 är certifierad för säkerhetskritiska system och passar industriella tillämpningar

där funktionssäkerhet är avgörande, exempelvis obemannade fordon, navigationssystem och vibrationsmätning i maskiner. G355 har identiska specifikationer och är kompatibel med föregångaren G366 bortsett från uppdateringshastigheten där den är långsammare. Utläsningshastigheten stannar på 400 Hz medan föregångaren har 2000 Hz. G355 har måtten 24×24×10 mm och är i volymproduktion. PER HENRICSSON per@etn.se

Testa eventkameran på Raspberry Pi

■ INBYGGDA SYSTEM

Franska Prophesee släpper ett utvecklingspaket för Raspberry Pi med en av sina kameramoduler. Det går att förhandsbeställa från idag.

Prophesee har utecklat sin händelsbaserade kamerateknik i ett decennium. De har haft kunder och partners under resan. Händelsekameror registrerar endast förändringar i bild. Förändring är i realtidssammanhang ofta det viktiga att notera. Som bonus blir dessa kameror potentiellt mycket strömsnåla. Varje bildpunkt har en egen sensor och den agerar självständigt vilket ger kameran en extremt hög maxhastighet.

Just nu arbetar Qualcomm hårt med att integrera den i sina mobilplattformar – det vore drömmen för Prophesee att få in sin sensor i mobilen, som ”nästa

lidar”. Man kan tänka sig en extra Propheseekamera i mobilen som följer rörelser och därmed kan hålla fokus under snabba rörelse.

EN UTMANING är att vanliga kameror har extrema prestanda idag – 1000 fps – trots sin principiella ineffektivitet.

Prophesee kallar kameran ”neuromorfisk”. Det är ett hajpat sätt att säga att den är händelsebaserad – likt hur nervceller i näthinnan skickar nervsignaler när ljuset förändras och inte som en normal kamera skickar 30 kompletta avläsningar av näthinnan i sekunden oavsett om det hänt något eller inte.

Utvecklingspaketet använder kamerasensorn GenX320. Det ansluts direkt till kamerakontakten. Utvecklingsplattformen Metavision ingår.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

FPGA-utmanaren uppgraderar prestanda

■ FPGA

Amerikanska Efinix lanserar tio nya modeller i Titaniumfamiljen där den största är på 2 miljoner logikelement. De har dessutom bättre transceivrar på 25,8 Gbit/s, 64-bitars Risc-V och högre MIPI-hastigheter.

Efinix har tre huvudserier med FPGA:er: Titanium, Topaz och Trion. De är positionerade i det som ofta kallas mittsegmentet, en marknad som uppskattas vara värd mellan 6 och 9 miljarder dollar globalt.

TITANIUMFAMILJEN ANVÄNDER

TSMC:s 16/12 nm-process utan några modifieringar och riktar sig mot tillämpningar inom AI, maskinvision, industriell automation och edge-bearbetning. Efinix trycker på att FPGA:erna har låg effektförbrukning vilket har betydelse för bland annat

fordon, lidar, AR/VR och medicinteknik.

Sedan tidigare fanns tio varianter av Titanium. De får nu sällskap av ytterligare tio med förbättrade prestanda.

HUVUDSKILLNADERNA ÄR:

• 64-bitars Risc-V, de tidigare modellerna har 32-bitars Risc-V.

• Transceivrar upp till 25,8 Gbit/s, tidigare stannade de på 16 Gbit/s.

• Förbättrad MIPI-prestanda för snabbare kameraoch displaygränssnitt, 2,5 Gbit/s mot 1,5 Gbit/s tidigare.

• Större minnes- och DSP-resurser: upp till 117 Mbit RAM, 3808 DSP-block och 12 PLL:er.

FÖR DEN SOM VILL testa kretsarna finns olika utvecklingpaket.

PER HENRICSSON per@etn.se

LibreLane ersätter OpenLane

■ EDA

OpenLane har länge varit standard för RTL-till-GDSIIflöden i open source-baserad asicdesign. Nu ersätts det av LibreLane, skriver EE Times.

Verktyget har utvecklats inom Fossi Foundation och markerar en omstart efter det att eFabless, en molnbaserad plattform för chipdesign och skaparen av OpenLane, gick i konkurs i våras. OpenLane kombinerade tidigare projekt som Yosys, OpenRoad, Magic och KLayout, och användes bland annat med SkyWaters 130 nm-process. Begränsningarna blev dock tydliga: flödena var svåra att anpassa, och fel i konfigurationen

kunde orsaka krascher långt in i designkedjan.

LibreLane bygger i stället på en Python-baserad infrastruktur med tydliga, väldefinierade API:er, skriver EE Times.

MÅLET ÄR ATT BEHÅLLA enkelheten från OpenLane – ett helt flöde kan fortfarande styras med en Tcl-, JSON- eller YAML-fil –men samtidigt erbjuda mycket större flexibilitet.

Kärnan i LibreLane är representationen av ”States”, objekt som beskriver designens aktuella tillstånd: netlistor, DEF-filer, layoutdata och olika mätvärden som yta i kvadratmikrometer. Varje State är oföränderlig och kan sparas i JSON-format,

vilket gör flödena spårbara och reproducerbara. Själva arbetsmomenten definieras som ”Steps”, funktioner som tar in en State och skapar en ny. På så vis undviks globala databaser som riskerar att ge inkonsekventa resultat.

LIBRELANE HAR REDAN tagits i bruk i både forskning och industri. Tiny Tapeout använder verktyget för multiplexerdesign och som back-end för sina senaste projekt, och ChipFoundry har beslutat att införa LibreLane som sitt primära flöde. Version 2.4.0 finns nu för Mac, Linux och Windows.

PER HENRICSSON per@etn.se

Död räkning utmanar satellitnavigering

■ SENSORER

Med hjälp av en mikromekanisk tröghetssensor (IMU) från Murata och algoritmer från finska Nordic Inertial går det att hålla koll på positionen upp till en timme efter det att du tappat kontakten med ett satellitpositioneringssystem. Noggrannheten ligger på någon meter, uppger de två företagen.

Nordic Inertial knoppades av från Tammerfors universitet år 2019 för att kommersialisera forskning kring algoritmer för död räkning som ett komplement till satellitpositionering. Företaget har runt tio anställda. Förutom kontoret i Tammerfors finns även utvecklingsverksamhet i Sverige.

JAPANSKA MURATA , som utvecklar och tillverkar mikromekaniska tröghetssensorer i Finland, har varit en partner under lång tid och investerade i Nordic Inertial i en så kallad A-runda sommaren 2023.

Nu släpper Nordic Inertial en lösning baserad på en av Muratas fordonsklassade tröghetssensorer som ska klara att under en timme ge en position på några meter i realtid, plus kompassriktningen, trots att mottagaren förflyttas under tiden.

FÖRETAGET HAR TESTAT systemet genom att köra runt i Tammerfors med ett system där algoritmerna snurrar på en Raspberry Pi 5.

40-wattare i kompaktformat

■ KRAFT

Schweiziska Traco Power utökar DC/DC-omvandlarna i THL-familjen med 40-wattsmodeller. Precis som föregångarna kommer de i metallkapsel med måtten 1x1 tum.

Omvandlarna har ett brett inspänningsområde på 9–36 V eller 18–75 V. Utspänningarna är 5, 12,15, 24, ±12 eller ±15 V. Verkningsgraden är upp till 93 procent vilket gör att de kan arbeta i temperaturer från −40 till +65 °C utan att avvika från specifikationen, så kallad derating. För mer krävande miljöer går det att addera en kylfläns.

Serien är isolerad till 1500 VDC och har skydd mot kortslutning, överspänning och överlast. Den kommer med funktioner som fjärrstyrd av/på och trimning av utspänning.

THL 40WI uppfyller säkerhetskraven i UL 62368-1 och passar applikationer som mobila system, instrumentering, kommunikation och industriell elektronik.

PER HENRICSSON per@etn.se

Skräddarsydd mekanik för elektronikprodukter.

Sedan tidigare används algoritmerna i dykklockan Suunto Ocean.

PER HENRICSSON per@etn.se

www.blomdahls.com

Kartan visar centrala Tammerfors.

Svensk Elektronik

- tillsammans för branschens bästa

Power Electronics Day 2025

3 november 09:30 - 16:30 samt efterföljande mingel

Teknikföretagen, Stockholm

Välkommen till Power Electronics Day!

Denna dag är särskilt utformad för dig som har en ledande eller beslutsfattande roll inom tekniksektorn i Sverige.

Vi bjuder på intressanta talare som delar med sig av värdefulla insikter och kunskap. Dessutom får du möjlighet att knyta nya kontakter och skapa framtida möjligheter tillsammans med kollegor från hela branschen.

Svensk forskning och svenska företag inom kraftelektronik spelar en avgörande roll i samhällets utveckling och omställning. Kraftelektronik behövs för all styrning och omvandling av elektrisk energi, och det är viktigt att den svenska industrin fortsätter att vara konkurrenskraftig.

Skanna QR-koden för kostnadsfri anmälan

Därför bjuder vi in till en heldag där vi lyfter aktuella och relevanta ämnen som påverkar branschen. Under dagen får du lyssna till flera företag och experter inom området. Utöver inspirerande föredrag från scenen finns det gott om tid för nätverkande och nya samarbeten. Programmet kommer att presenteras löpande – men säkra din plats redan idag då antalet är begränsat!

Varmt välkommen!

Höstmöte 2025 och besök hos Trimble

19 november

Trimble, Danderyd

Varmt välkommen till Svensk Elektroniks höstmöte 2025 hos Trimble!

Under mötet får du en uppdatering om Svensk Elektroniks pågående verksamhet och planer för 2026. Våra övergripande mål är att stärka elektronikbranschen, öka konkurrenskraften hos våra medlemsföretag och främja en hållbar tillväxt.

Vi är också glada att kunna erbjuda en unik inblick i Trimbles innovations- och produktionsmiljö. Mikael Nordenfelt, Director Product & Innovation & Distinguished Engineer, ger oss en ingående genomgång av företagets historia och banbrytande verksamhet. Vi tar sedan steget ut i produktionen för en exklusiv rundvandring där vi får se deras avancerade processer på nära håll.

Självklart finns det också gott om tid att lyfta frågor, diskutera och nätverka med branschkollegor. Det här är en mötesplats du inte vill missa! Se det utförliga programmet och anmäl dig redan nu genom att skanna QR-koden.

Varmt välkomna!

Svensk Elektronik

www.svenskelektronik.se kansliet@svenskelektronik.se

Missa inte chansen att vara en del av framtidens elektronikbransch!

Anmäl dig på vår hemsida och låt oss tillsammans skapa banbrytande lösningar för en innovativ och hållbar morgondag!

FSWX Signal and Spectrum Analyzer

The FSWX is revolutionizing signal and spectrum analysis. This latest addition to the Rohde & Schwarz signal and spectrum analyzer portfolio is the world’s first analyzer with multiple input ports, preselection and an internal multi-path architecture supporting cross-correlation - especially suitable for RADAR, EW and wideband signal analysis.

Learn more: www.rohde-schwarz.com/FSWX-measure-the-impossible

Elektroniktidningen september 2025

IoT World kan bli en ny plattformnationell

Ny fabrik i Växjö framtids

säkrar Micropower

Global verksamhet

Från komponenttillverkare till systemleverantör

Datakontakter

Ickekodare kan inte vibbkoda

KODSKOLA: AI-kodbottar behöver barnvakt

Har du vibbkodat och kört fast?

Sågverkens nya verktyg:

Lokala datacenter, öppen källkod och 5G

Rise vill modernisera industrins IT-infrastruktur

Sågverken – södra Sverige

Skogsindustrierna

Har har påtat med sitt kontrollprotokoll i 25 år

VSCP

ÖPPEN KÄLLKOD OCH ARTIFICIELL INTELLIGENS

Curl-pappan: AI-slask kväver öppen källkod

SAMA7D65 MPUs: Advanced Graphics, Connectivitys

Öppen infrastruktur är inte gratis

AI skapar prototyper

Nya noder gör IoT World

till en nationell plattform

Generativ AI i inbyggda system

GAv Jim Beneke, Tria

kan röststyra robotar

Ta makten över AI med

Av Mike Milinkovich, Eclipse

öppna verktyg

Av George Grey, Qualcomm

CYBER RESILIENCE ACT: Utmaningar

och en öppen lösning

NYA PRODUKTER

Virus­ och bakteriedödare

med dubblad effektivitet

12-bitars oscilloskop från Voltcraft

Norskportugisisk snålkrets släpper utvecklingskort

Sexton Cortex A72­kärnor till ditt försvar

Byggsats för AI-processorer från Arm

Vill ta plats på labbänken

Smart Bench Essentials Plus

Batteripolkontakter för mindre energilager

Fem AI-cpu:er från Sifive

Condor visar sin första prestandaRiscfemma

Jondetech lanserar sin tredje digitala sensor

Ynvisible uppdaterar demopaket

Effekthanteringskrets för kroppsnära produkter

Testa Nvidias senaste robotdator

Första utvecklingskortet på kommersiell Agilex 5

Säkerhetsklassad IMU från Epson

Testa eventkameran på Raspberry Pi

FPGA-utmanaren uppgraderar prestanda

LibreLane ersätter OpenLane

Död räkning utmanar satellitnavigering

40-wattare i kompaktformat

Svensk Elektronik

- tillsammans för branschens bästa

Power Electronics Day 2025

Höstmöte 2025 och besök hos Trimble

FSWX Signal and Spectrum Analyzer

Virus och bakteriedödare

Sexton Cortex A72kärnor till ditt försvar