FrÄga oss -
Djurens RÀtt svarar pÄ tusentals frÄgor varje Är, hÀr Àr svar i urval. Har du en frÄga? Mejla den till info@djurensratt.se!
Ăr det bĂ€ttre för korna? Vad betyder Arlas nya grej âĂ€nnu bĂ€ttre djuromsorgâ, Ă€r det verkligen bĂ€ttre för korna? Jag har sett reklam dĂ€r de skriver om extra lĂ„ngt sommarbete, massage och gott om plats för korna. Efter Uppdrag Gransknings reportage om ArlagĂ„rden har jag börjat ifrĂ„gasĂ€tta Bregottidyllen mer och mer och sjĂ€lv gĂ„tt över till havremjölk. Men jag undrar om korna som innefattas av den bĂ€ttre djuromsorgen har det bra, eller hur stor skillnad det egentligen Ă€r?
Vi tycker det Ă€r positivt att folk stĂ€ller krav pĂ„ djurskyddet och att mĂ€nniskor bryr sig om hur djuren har det. Att allt fler faktiskt vĂ€ljer bort komjölk till förmĂ„n för vĂ€xtbaserat gör att djurindustrierna mĂ„ste anstrĂ€nga sig mer och berĂ€tta mer om hur det ser ut för djuren. Men, nĂ€r det kommer till mjölkindustrin och Arla sĂ„ Ă€r skillnaderna mellan den vanliga mjölkindustrin och det som kallas âDet nya kolivetâ tyvĂ€rr inte sĂ„ stora. Arlas âDet nya kolivetâ innebĂ€r enligt Arla: 1. En och en halv timmes extra utomhusvistelse om dagen, eller 15 dagar lĂ€ngre betesperiod för korna. SVAR:
54â Djurens RĂ€tt
Nummer 4 2020
2. Att korna hĂ„lls i lösdrift â i dag hĂ„lls ungefĂ€r 80 procent av de svenska korna i mjölkindustrin i lösdrift, resten hĂ„lls uppbundna. 3. Korna ska ha en gummimatta vid viloplatserna och det ska finnas roterande borstar som korna kan klia sig mot. Ăven korna som producerar mjölken till de mjölkförpackningar som det stĂ„r âDet nya kolivetâ pĂ„ blir av med sina kalvar kort efter kalvningen. Det Ă€r tillĂ„tet att hĂ„lla tjurkalvarna, som föds upp för köttets skull, trĂ„ngt och pĂ„ sĂ„ kallat spaltgolv. Aveln för hög mjölkproduktion leder till sjukdom, exempelvis juverinflammation som Ă€r den vanligaste sjukdomen hos korna i mjölkindustrin. Det Ă€r positivt med initiativ för bĂ€ttre djurvĂ€lfĂ€rd, men det paradoxala i detta Ă€r att mjölkbranschen parallellt driver pĂ„ för att försĂ€mra rĂ€tten till utevistelse och bete för nötdjur som kor. Det senaste exemplet pĂ„ detta
âMjölkbranschen driver pĂ„ för att försĂ€mra rĂ€tten till utevistelse och beteâ
Ă€r att Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) extra riksförbundsstĂ€mma nyligen biföll en motion om att LRF ska verka för att beteslagstiftningen ses över. Syftet Ă€r att nötkreatur i lösdriftsstallar ska undantas frĂ„n kravet pĂ„ bete och utevistelse. Arla Sveriges vd har uttalat sig om att marknaden kan reglera kornas rĂ€tt till bete lika bra som lagstiftningen. Ăven Arla Ă€r alltsĂ„ emot den lagstadgade rĂ€tten till bete som korna i Sverige har i dag. Enligt dagens regler har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rĂ€tt att gĂ„ ut under 2â4 mĂ„nader, lite beroende pĂ„ var i Sverige de Ă€r. Det rĂ€cker enligt bestĂ€mmelserna att korna fĂ„r vara ute sex timmar per dygn, kalvar och tjurar Ă€r undantagna betesrĂ€tten. Djurens RĂ€tt arbetar
LRF arbetar för att betesrÀtten ska tas ifrÄn Ätta av tio kor.
