Tidningen Djurens Rätt #1 2025

TIDNINGEN

FRÅNRECEPTLJUVLIGA MATKULTURER

Frestas av shiro wot, jollof-ris & mer!

LSLEMFAST

Camilla Bergvall

HAR DU NÅGON gång fått höra att du är naiv för att du engagerar dig för djuren och ingenting kommer någonsin att förändras? Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag hört det. Det är

en effektiv strategi för att förminska och försöka få den som vill förändra något att känna sig maktlös. Men gå inte på det. Det är klart det går att förändra världen, vi gör det hela tiden. En värld där djur respekteras som kännande individer är inte omöjlig.

KANSKE KÄNNER DU ändå hopplöshet ibland och tänker att dina handlingar inte spelar någon roll i det stora hela. Men då ska du veta att vi är många som kämpar tillsammans med dig. Djurens Rätt har nästan 50 000 medlemmar som står på djurens sida här i Sverige. Tillsammans såg vi till att den svenska pälsindustrin nu sjunger på sista refrängen och att andelen hönor som hålls i burar har minskat drastiskt. Genom att vara medlem är du dessutom en del av vårt arbete i Eurogroup for Animals, där vi krokar arm med våra europeiska systerorganisationer. Förra året såg vi till att det infördes en djurskyddskommissionär i EU. Det är otroligt viktigt att ansvaret för djurskyddet nu blir tydligt. Men inte bara det, som medlem i Djurens Rätt är du också en del av det globala samarbetet World Federation for Animals, där vi riktar in oss på FN med krav om en hållbar framtid, även för djuren. Du är en viktig byggsten i allt detta arbete.

CAMILLAS

AGENDA

Bergvall är riksordförande för Djurens Rätt.

INGEN KAN GÖRA allt, men alla kan göra något. Som konsumenter behöver vi göra fler djurvänliga val, men makthavare måste underlätta det. Våra folkvalda politiker måste ta den starka opinionen på större allvar och sluta sätta ekonomiska vinstintressen före djurskyddet. Kommunerna behöver fortsätta satsa på vego och ställa krav vid offentlig upphandling, medan företagen behöver ställa högre djurskyddskrav och samtidigt visa vägen i den växtbaserade omställningen. Denna förändring sker dock inte av sig själv, den sker när vi kräver att det samhälle vi tillsammans skapar i högre grad ska bry sig om djur.

19 mars: Djurens Rätts riksstyrelse samlas till möte för att diskutera den kommande riksstämman och följa upp arbetet för djuren.

6 april: Varmt välkommen till vårens medlemsforum, där du får fördjupa dina kunskaper om Djurens Rätts arbete och träffa andra medlemmar som brinner för djuren.

Så lyssna inte på de som säger att det inte går att förändra. Vi är inte maktlösa om vi gör saker tillsammans. Du är inte ensam. Vi är många djurvänner över hela världen, och vi ger inte upp. Inte förrän djurfabrikerna är nedmonterade, försökslabben tomma och pälsindustrin historia. Tack för att du fortsätter tro på att det är möjligt. ●

17 maj: Djurens Rätts riksstämma äger rum, där vi beslutar om framtidens arbete för djuren och väljer en ny styrelse och andra förtroendevalda.

Camilla

Nr 1 2025

Jennie Högberg: 20

Mötet Vegoprästen

”Vi har ett starkt ansvar gentemot andra varelser” 4

Djurens Rätt Nummer 1 2025

Fokus

Herren på täppan. Få koll på de fyra svenska företagen som omsätter tio miljarder kronor på turbokycklingar.

Agenda

07 Framgång. Slutet för svensk minkfarmning är här.

08 Kycklingfabriker. Brister i djurskyddet år efter år.

09 Kampanjkollen.

10 Blodfarmer. Grisindustrins smutsiga smörjmedel.

12 Forskningskollen. Nya siffror om djur i djurförsök.

13 Storsatsning. Nu startas djurforskning i Kalmar.

14 Bröstbensfrakturer. Den okända djurskyddskrisen bakom påskens äggfrossa.

16 Djursnack i riksdagen. Nya tag för djurskyddsforum.

17 Djurnyheter i korthet.

18 Djurens kravlista. 27 166 namn har överlämnats.

Mötet

20 Vegoprästen. Om djuren och kristendomen.

Fokus

26 Herren på täppan. Oligopolet i kycklingindustrin.

Välj vego!

37 Vego världen runt. Injera, jollof-ris, jerk-sås och karibisk kryddblandning. Wilton Thomas bjuder på vegomat från underrepresenterade matkulturer.

44 Ät! Godaste vegonyheterna.

45 Bästa kycklingalternativen.

46 Nya vegofabrikerna. Fem svenska satsningar som kan sätta ny fart på vegovågen.

Redaktionsfrågan: Omslagspersonen Will lyfter vegomat från underskattade matkulturer. Vilket matland gillar du?

JOSEFIN STRANG, redaktör [Sri Lanka] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [Libanon] AGNES DUNDER, art director [Sydkorea] REBECCA JOHANSSON, Välj Vego-redaktör [Thailand] LINN ÅKESSON, skribent [Italien, en god tryffelpasta skojas inte bort] MATILDA ANTTI, skribent [Vietnam] NANNA THYDÉN, skribent [Indonesien]

Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

OM ORGANISATIONEN

Agera

51 På gång i organisationen.

52 Proteinskiftet. Forskaren Chris Bryant om vägen mot nedmonterade djurfabriker.

55 Djuren och debatten.

56 Olidligt. Fortsatta protester mot svenska Lidls försäljning av turbokycklingar.

58 Arbetsplats: Djurens Rätt. Träffa Mathilda Gälsing.

60 Expertsvar. Varför fokus på individens matval i stället för riktiga makthavare?

62 Det hände sen.

CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se

BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se

Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00

Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm

Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm

Plusgiro: 90 10 87-7

Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se

Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: Stibo Complete ISSN 0345-2409 Årgång 123

Agenda

Hejdå svensk minkfarmning

Hösten 2023 lovade regeringen att betala avvecklingsstöd till svenska minkfarmare, sedan dess har minkfarm efter minkfarm lagts ner. Nu är det klart att ett 20-tal före detta minkfarmare kan ansöka om en ersättning från en pott på 180 miljoner kronor. Samtliga minkfarmer förväntas vara tomma på djur senast i juni.

När avvecklingsstödet lanserades utlovade regeringen även en utredning om ett förbud mot pälsdjursfarmning, men utredningen lyser med sin frånvaro.

– Det är glädjande att det går åt rätt håll och jag ser fram emot dagen då vi med säkerhet kan säga att alla burar är tomma. Nu behöver regeringen också omgående tillsätta utredningen och säkerställa att denna oetiska industri förbjuds en gång för alla, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

För att kunna ansöka om avvecklingsstödet ska de sista minkfarmerna avvecklas innan sommaren. Mycket tyder dock på att farmerna redan är tomma och att uppfödning av nya minkvalpar i gallerburar har blivit historia i Sverige. Djurens Rätt har kämpat i över 50 år för att avveckla pälsindustrin i Sverige, och var även med och drev det framgångsrika med -

borgarinitiativet Fur Free Europe som samlade in över 1,5 miljoner namnunderskrifter för att förbjuda pälsindustrin inom hela EU. Djurens Rätts arbete fortsätter under 2025 för att bekräfta att alla Sveriges minkfarmer stängs och att regeringen håller sina löften om att utreda förbud. – Det här är en otroligt viktig seger för djuren. Det hade aldrig hänt utan Djurens Rätts arbete, så jag vill passa på att tacka alla våra medlemmar som stått på pälsdjurens sida längs vägen och möjliggjort denna historiska förändring, säger Camilla Bergvall. av Anna Harenius

I media

Politiska kommentatorn Marcus Oscarsson plockade upp Djurens Rätts pressmeddelande om att svensk minkfarmning går i graven. Under Pälsfria fredagen skrev Djurens Rätt-volontären Ami Niglöv debattartiklar om minkfarmer, som publicerades i Sydöstran och Folkbladet.

SNART DAGS!

Granskningen har gjorts genom att begära ut 2023 års kontrollrapporter som rör djurskydd, från Livsmedelsverket och länsstyrelserna i de fyra län där de största kycklingslakterierna finns.

Rapporten är klar

Bristerna i kycklingfabrikerna.

DJURENS RÄTT HAR för tredje året i rad kartlagt upptäckta djurskyddsbrister hos de fyra största kycklingslakterierna i Sverige. Granskningen visade att turbokycklingar över hela landet utsattes för systematiskt lidande, och hela 80 procent av kontrollrapporterna visade brister. Djurens Rätt är starkt kritiska till de fortsatta djurskyddsbristerna och arbetar för systemförändring.

KONTROLLRAPPORTERNA SOM granskades visade bland annat klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transporter och frätskador från avföring. Det är samma typ av djurskyddsbrister som under tidigare år, då Djurens Rätt gjorde liknande kartläggningar.

– Det är skandalöst att kycklingfabrikerna får fortsätta sin verksamhet med så här stora brister i djurskyddet år efter

år, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, om granskningen.

Till skillnad från tidigare år har myndigheterna sekretessbelagt nästan alla brister. Men det gick ändå att utröna att de vanligaste djurskyddsbristerna innebar att skadade eller sjuka turbokycklingar transporterats, eller att de for illa under transporttiden.

Även på slakterierna har kontrollmyndigheterna hittat brister. Vid minst tre tillfällen har kycklingar hittats utan att vara korrekt avlivade, som innebär att de kan ha skållats levande. På två slakterier har också levande kycklingar hittats i sopor bland döda kycklingar.

– Att Djurens Rätts kartläggning visar på liknande djurskyddsbrister tre år i rad är fruktansvärt. Det visar att de största kycklingfabrikerna

aldrig kan följa djurskyddslagen som det är tänkt att de ska göra, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt.

DJURENS RÄTT ARBETAR för att få företag och kommuner att minska sina inköp av kycklingkött och ställa högre krav på det kött de faktiskt köper. Uppdaterade kriterier från Upphandlingsmyndigheten under 2023 gör det nu möjligt för kommunerna att välja kött från mer långsamväxande och hälsosammare kycklingraser, i stället för kött från turbokycklingar. Intresset är stort, mer än var fjärde kommun uppger att de planerar att använda detta i sina kommande upphandlingar. Mer att läsa om detta finns i den nya rapporten Ansvarsfull upphandling: Ett steg bort från turbokycklingar som finns på Djurens Rätts sajt. av Linn Åkesson

ANDEL BRISTER I RAPPORTER

Kampanjkollen

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till.

av Cissi Krantz

Betesrätten är fortsatt hotad

Skriv under för korna på djurensratt.se/jagvillbeta

Betesrätten innebär i dag att alla nötdjur över sex månader, med undantag för tjurar, måste ges möjlighet att få komma ut på bete under sommaren. Regeringens utredning Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd gick ut på remiss i december, och Djurens Rätt är en av remissinstanserna. Remissvaren ska vara inne senast den 1 april 2025 och ännu finns tid att agera.

Stoppa den första bläckfiskfabriken

Skriv under i dag på djurensratt.se/blackfisk Fisk- och skaldjursföretaget Nueva Pescanova planerar att bygga världens första bläckfiskfabrik. Bläckfiskar är kännande individer med komplexa personligheter, ett liv i fångenskap skulle orsaka en enorm stress hos bläckfiskarna. Planerna är att omkring en miljon bläckfiskar ska slaktas årligen. Fler än 48 000 djurvänner har redan skrivit under namninsamlingen där Djurens Rätt uppmanar EU och den spanska regeringen att förbjuda bläckfiskfabriker.

Uppmana EU att hålla sina djurlöften

Skriv under på djurensratt.se/hall-era-loften

Under hösten 2023 bröt EU-kommissionen sitt löfte om att presentera en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Av de fyra lagförslagen som var utlovade – hållning av djur, djurtransporter, slakt och djurskyddsmärkning – valde kommissionen att backa från alla utom ett. Fler än 36 000 djurvänner har höjt sina röster för djuren, gör det du med genom att skriva under namninsamlingen.

Har du sett vår vanligaste fågel?

Skriv under på djurensratt.se/kycklingkampanj Varje år föds omkring 100 miljoner turbokycklingar i Sverige, vilket gör kycklingen till Sveriges vanligaste fågel. Kycklingar är intelligenta individer, forskning har bland annat visat att de är duktiga på matematik. Majoriteten av turbokycklingarna får någon typ av rörelsestörning innan de slaktas vid 35 dagars ålder. Djurens Rätt uppmanar regeringen att anta ett förbud mot turbokycklingar, håller du med? Skriv under kampanjen och välj bort kycklingarna från tallriken.

Hallå där, Fanny Eriksson

Volontärsamordnare hos Djurens Rätt

Om jag bara ska engagera mig i en kampanj denna vår, vilken ska jag hugga in på? – Jag vill beta! Kampanjen startades av bland annat Djurens Rätt som en motreaktion på regeringens och SD:s beslut att tillsätta en utredning, som bland annat skulle undersöka om ett slopat beteskrav skulle kunna innebära en ökad konkurrenskraft. Utredningen, presenterad i augusti 2024, landade i att beteskravet för kor i lösdriftsstallar bör slopas. Vi alla som har sett kor beta vet att det är något som de mår bra av och behöver. Förslaget går även stick i stäv med vår djurskyddslagstiftning som bejakar just djurs rätt att bete sig naturligt. Huruvida förslaget går vidare eller inte är nu upp till regeringen, men innan beslut tas har du möjlighet att vara med och påverka! Bli kampanjvolontär hos Djurens Rätt för att göra skillnad i de kampanjer vi driver. Du ansöker på djurensratt.se/agera/volontar. Det kan kännas tandlöst att skriva under en lista.

– Det gör stor skillnad! Senast förra året startade Djurens Rätt en protestlista mot modemärket Max Mara. Företaget kände av pressen och antog en pälsfri policy efter några månader.

Var finns protestlistor?

– Du hittar alla våra namninsamlingar på djurensratt.se/ namninsamlingar.

Det röda guldet

Därför kvarstår blodfarmerna.

Det här är blodfarmer

På så kallade blodfarmer framställs hormonet Pregnant Mare Serum Gonadotropin (PMSG). Hormonet används för att öka reproduktionen hos framför allt suggor i den bristande miljön som EU:s grisfabriker utgör.

Hormonproduktionen innebär att hästston görs återkommande dräktiga, för att de ska kunna tappas på blod en till två gånger i veckan under en period på upp till elva veckor. Eftersom fölen är en oönskad biprodukt kan hästarna

hundratal farmer där hästarna behandlades brutalt. Blodfarmerna på Island använder sig av semivilda islandshästar som utsätts för våld för att hålla sig stilla vid blodtappningen. Och problemen verkar fortgå, eftersom det är ekonomiskt lönsamt.

Motaktionerna

PMSG

De skarpt kritiserade blodfarmerna existerar för att maximera marginalerna i djurfabrikerna. Hormonet PMSG som utvinns ur dräktiga stons blod används till att öka fertiliteten hos grisar i grisfabriker. Djurens Rätt har skickat en skrivelse till landsbygdsministern med uppmaning om att ta ställning mot användningen av PMSG.

också utsättas för aborter och dräktighet utan tillräcklig vila emellan. Ston som utsätts för det här lever sällan mer än sex år, knappt en fjärdedel av förväntad livslängd. På Island lever stona lite längre. Hormonläkemedlet produceras på ett sätt som inte är lagligt inom EU, men importeras i stora mängder till EU:s grisfabriker.  – Det är inte möjligt att ta så mycket blod som krävs för PMSG-produktion utan att orsaka hästarna stress, smärta och rädsla. Det är också något som möjliggör att grisar fort-

sätter att behandlas illa i grisfabriker, eftersom hormonet ökar produktionen. En vedervärdig hormonproduktion som måste förbjudas, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt.   PMSG-produktion i Sydamerika sker utan relevant myndighetskontroll, trots att det krävs för import till EU. Övrig produktion av PMSG sker på Island som sagt sig följa EU-reglering på vissa sätt, men inte på andra. Mellan 2019 och 2021 filmades blodfarmer på Island som visade att så inte var fallet, och att det fanns ett

Minns du filmerna från 2021, där det framkom att islandshästar på blodfarmerna blev slagna? Och hur hundar användes för att hålla hästarna under kontroll? Det var organisationen Animal Welfare Foundation som gjorde undersökningen, och de har nu bett om hjälp från Djurens Rätt. I Sverige används inte de hormoner som framställs på blodfarmerna, men det finns ingen tydlig lagstiftning som förbjuder

användningen. Därmed är det svårt att lyfta fram Sverige som ett bra exempel, vilket skulle vara nödvändigt för att få ett heltäckande förbud i resten av EU. Djurens Rätt skickade därför en skrivelse i oktober 2024 till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), med krav på att ta tag i frågan.

Blodfarmernas framtid

– Det har hänt en del sedan de stora avslöjandena gjordes fram till 2021, men långt ifrån tillräckligt. EU-parlamentet vill stoppa import och produktion av PMSG från blodfarmer. Men förslaget har ännu inte fått ett tydligt stöd från länder

som Sverige, vilket föranledde att Djurens Rätt skickade en skrivelse till landsbygdsministern, säger Anna Harenius.

I september 2023 medgav den isländska regeringen att blodfarmerna ska följa EU-lagstiftning, och att det har misslyckats. Men det isländska företaget bakom processen, Ísteka, har överklagat beslutet i domstol och har fortsatt licens för att sälja läkemedlen.

– Det finns fortsatt hopp för att EU-kommissionen agerar i samband med den utlovade översynen av djurskyddslagstiftningen. Därför bad vi landsbygdsministern att föra fram frågan, men han har ännu inte agerat, säger Anna Harenius.

I februari svarade landsbygdsministern på skrivelsen, men utan några förslag på åtgärder.

av Matilda Antti

SÅ GÅR SNACKET I SVENSK POLITIK

Under 2023 agerade Sofia Skönnbrink (S) genom både en skriftlig fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och därefter en interpellationsdebatt. Hennes fråga var:

”Ställer sig ministern och regeringen bakom EU-parlamentets beslut att inhemsk produktion samt import av PMSG ska förbjudas och om så är fallet, på vilket sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att ett sådant förbud ska bli verklighet?”

Skönnbrink få tydligare svar, men Kullgren svarade återigen svävande och uttryckte att marknaden kan lösa problemet:

Landsbygdsministern svarade svävande:

”Jag håller med om att framställningen av hormonet är problematisk. [...] Sverige arbetar även aktivt för att inkludera djurskyddsaspekter i så stor omfattning som möjligt i förhandlingar om handelsavtal med tredje länder.”  I en efterföljande inter

”Som jag tidigare har uttryckt håller jag med om att framställningen av hormonet PMSG är problematisk och inte förenlig med vad vi i Sverige anser är ett gott djurskydd. Det finns dock olika sätt att påverka andra länder i en mer djurskyddsvänlig riktning. Det är inte alltid givet att lagstiftning och förbud är den mest effektiva vägen. Man ska till exempel inte underskatta marknadens kraft. [...] Förhoppningsvis kan även påverkan på konsumenter och organisationer leda till förändring. Den kan möjligtvis ske innan EU-lagstiftningen är på plats. Det vore det allra bästa.”

Statistik -

Djurförsök i siffror

Knapp

minskning och långsiktig stagnation.

av Josefin Strang

ANTAL DJURFÖRSÖK PER ÅR MELLAN

PROCENT

Av alla djur som används i djurförsök är möss. Fler än nio av tio djur i djurförsök är möss, råttor, fiskar eller fåglar.

”15 miljoner är en piss i Mississippi, det är jättelite pengar för att djuren ska få det bättre, för att utveckla bättre metoder som faktiskt skapar innovation.”

Stina Oredsson, professor emeritus vid Lunds universitet, sågade regeringens budgetslakt av 3R-centret.

45,3 miljarder

ÄN SÅ LÄNGE har inte siffrorna för 2023 och 2024 publicerats, djurförsöksstatistik har ofta stora eftersläpningar. Blickar vi ännu längre tillbaka i tiden ser vi att mellan åren 2004–2008 användes ungefär en halv miljon djur i djurförsök varje år. Dock är siffrorna inte helt jämförbara

eftersom definitionen av djurförsök ändrades 2013. Den generella trenden är att antalet djurförsök sakta minskar, men forskningen är inte nödvändigtvis djurfri. En bidragande anledning till senare tids minskning är att försöken i allt högre utsträckning görs på ägg från zebrafiskar.

9 237 542

Antalet djur som utsattes för djurförsök i EU och Norge under 2022. I ungefär vart tionde försök utsattes djuren för ett grovt och utdraget lidande.

Innan ett djurförsök genomförs behövs ett etiskt tillstånd. Under 2023 behandlade de djurförsöksetiska nämnderna 372 ansökningar. Bara sju av dem avslogs.

Så mycket skattepengar satsades på forskning och utveckling under 2023, men regeringen valde att kapa den enda statliga satsningen mot djurförsök (3R-centret).

80 procent

Så hårt kapades 3R-centrets budget av regeringen – från 15 till tre miljoner. Ett dråpslag för det svenska arbetet med att ersätta, minska och förfina djurförsöken.

27 847 personer

Så många skrev under Djurens Rätts protestlista Svik inte försökdjuren, under loppet av tre månader. Namnen överlämnades till landsbygdsministern Peter Kullgren (KD).

Hon leder ny satsning

PÅ SISTONE HAR Daiana de Oliveira skrivit hoper av forskningsansökningar. Bland annat hoppas hon få till en studie om utevistelse för kor, inte minst för att bidra till debatten om den hotade betesrätten. Det är vanligt att forskning på lantbruksdjur fokuserar på exempelvis sjukdom, skador, foderstater och produktion, men den nya satsningen vid Linnéuniversitet sticker ut. Daiana de Oliveira ska ta täten för forskning om vad djur behöver för att må bra – positiv välfärd, som det kallas. – Mitt jobb går ut på att främja att djuren får leva ett liv som är värt att leva. Jag skulle säga att djurskyddslagstiftningen sätter miniminivån för att motverka lidande, bara för att du följer lagstiftningen innebär det inte att djuren har en hög välfärd. Teoretiskt vet vi vad hög djurvälfärd är, men vi behöver bättre verktyg för att mäta positiv djurvälfärd på lantbruken.

DENNA DJURFORSKNING SKA även stå med en fot i frågor om hållbarhet.

– Djurvälfärd uteblir ofta från hållbarhetsdebatten, trots att djuren är en avgörande del av systemet. Vi är en grupp forskare som försöker inkludera djurvälfärd i hållbarhetsbedömningar, men det är utmanande eftersom välfärd inte kan mätas med en enda siffra. Vårt mål är win-win-situationer där bättre djurvälfärd också förbättrar effektiviteten, utan att öka miljöbelastningen.

? !

Nytillträdd professor i välfärd för lantbruksdjur vid Linnéuniversitetet, som därmed blir det andra svenska lärosätet med djurvälfärdsforskning.

Det låter jättesvårt. Är det inte lättare att minska köttkonsumtionen?

– Animalieproduktionen är inte den enda källan till miljöutmaningar, men det finns en elefant i rummet i form av allt fler lantbruksdjur och intensifieringen av livsmedelsproduktionen. Någon gång måste samhället konfrontera den obekväma sanningen att resurserna är ändliga och vi måste hitta mer hållbara sätt att leva. Klimatförändringar kommer innebära ytterligare utmaningar.

HON NÄMNER DET aktuella exemplet på kornas betesrätt, som regeringen föreslagit att slopa i konkurrenskraftens namn.

– Det här visar hur ekonomiska mål ibland sker på djurvälfärdens bekostnad. Riktiga ödesfrågor. Vad behövs? – Medvetenheten om djurvälfärd behöver växa, och det här måste omsättas i form av att konsumenterna väljer djurvänligare produkter i matbutikerna, vilket driver efterfrågan. Samarbete och öppenhet är också avgörande. Det är viktigt att akademiker och intressenter deltar i öppna diskussioner, ser saken ur varandras synvinklar, och hittar en gemensam grund att stå på. Jag hoppas att vi tillsammans kan erbjuda djuren mer än den absoluta lägstanivån.

av Josefin Strang

DAIANA DE OLIVEIRA

Bor: Kalmar och Uppsala

Gör: Professor i välfärd för lantbruksdjur vid Linnéuniversitetet. Har en bakgrund inom djurvetenskap och etologi. Hennes forskning handlar om vad djuren behöver för att må bra och få positiva upplevelser. Nyfiken på: ”Att utveckla vår förståelse för djurens känslor, och hur vi kan översätta den kunskapen till lantbruken.”

DAIANA DE OLIVEIRA

Visste du att nästan alla hönor i äggindustrin har frakturer i bröstbenet? Veterinären Lina Göransson är en av forskarna som försöker

lösa detta akuta och dolda djurskyddsproblem.

KNÄCKTA

Vad är problemet?

– För fyra år sedan publicerades resultaten från en numera känd dansk epidemiologisk studie, som visade att i vissa flockar hade hundra procent av hönorna man undersökt minst en fraktur. Vissa höns hade minst fyra frakturer. Det här med bröstbensfrakturerna är en forskningsfråga där det just nu händer mycket.

Hur tusan går frakturerna till?

– Troligen ett multifaktoriellt problem, det vill säga att det finns många olika faktorer som bidrar, vilket också gör problemet svårare att lösa. Hönsen har avlats för att börja producera ägg tidigare, de värper större ägg redan i början av produktionen, och de värper nästan ett ägg om dagen under sin livstid – det är dessa höns som har högre risk för frakturer. Det är svårt för enskilda lantbrukare att göra något åt problemet, det här behöver lösas på avelsnivå. Förut trodde man att kollisioner med inredningen var orsaken till de här frakturerna, men nyare forskning har visat att frakturerna inte är traumatiska skador. Det pågår en del

forskning där man bland annat letar efter genetiska markörer, och man hoppas på så sätt att kunna avla på höns som har lägre risk för frakturer.

Vilda släktingen djungelhöna värper 20 – 30 ägg under sin livstid, en höna i äggindustrin värper nästan ett ägg om dagen i över ett år. Äggskalet har kalcium från hönan, så beror frakturerna på utarmat skelett?

– Både ja och nej. Höns har naturliga kalciumreserver i sina långa rörben, som de tar av för att bilda äggskal. Om problemet med frakturer enbart berodde på kalciumbrist hade det kunnat lösas med foderstaten. Samtidigt finns det studier som visar att en ökad äggproduktion kan öka risken för frakturer.

Hur påverkas hönorna av bröstbensfrakturerna?

– Det gör extremt ont – inte förvånande. Studier visar att hönorna som har frakturer hoppar sällan upp eller ner från sittpinnar, och om de har tillgång till utevistelse stannar de oftare inne. Det gör helt enkelt ont att röra på sig, de sitter hellre stilla. Smärtan är såklart problematisk i sig, men skadorna påverkar även hönsens förmåga att röra sig och bete sig normalt.

Vad tänker du om det här?

– Det landar inte hos alla hur stort det här problemet är. Frakturerna behandlas inte – ingen stabilisering, ingen smärtlindring – i kommersiell produktion, hönsen går med dem under hela läkningsprocessen. Efter att frakturen läkt kan bröstbenet ofta bli helt deformerat eftersom frakturen inte varit stabiliserad under läkningsprocessen, vilket an-

tagligen också påverkar hönans rörelseförmåga. Rent etiskt hade vi aldrig accepterat att hundra procent av korna i en flock hade frakturer på bröstben eller revben. ●

Lina Göransson

av Josefin Strang illustration Jens Magnusson

70 miljoner

Så många ägg frossar svenskarna under påskveckan.

8,5 miljoner

Antal hönor som lever i Sveriges äggindustri. Ungefär 76 500 sitter i burar.

KNÄCKTA

15 tusen

Så många nykläckta tuppkycklingar dödas varje dag i Sveriges äggindustri.

Det här tycker

Djurens Rätt

Djurens Rätt vill se en värld där djur respekteras som de kännande individer de är. Minsta möjliga begäran är att hönor har rätt att vara fria från smärta, aveln måste förändras för minskad ägg- produktion och hälsosammare hönor. Djurens Rätt sätter press på politiker och myn- digheter att förändra lagarna som påverkar hönor och tupp- kycklingar, bland annat genom medborgarinitiativet End the Cage Age som kan bli slutet på burar i livsmedelsindustrin i hela EU. Djurens Rätt driver även inspirationssajten Välj Vego som hjälper konsumen- ter att välja bort ägg från tallriken.

Nystart för forum i riksdagen

Djurskydd diskuterades.

RIKSDAGENS DJURSKYDDSforum, som Djurens Rätt är med och driver, får en nystart. Efter några år med lågintensivt tempo tas nu ett nytt grepp om forumet för att få upp djurfrågorna på agendan.

Först ut var ett rundabordssamtal om den hotade betesrätten, vilket samlade en bred uppslutning av partier. Riksdagsledamöter från alla partier

utom C och KD närvarade, samt flera av de organisationer som tillsammans med Djurens Rätt driver kampanjen Jag vill beta.

– Rundabordssamtalet representerar en stark start för satsningen på riksdagens djurskyddsforum. Jag ser fram emot att kunna fortsätta främja fler konstruktiva samtal mellan politiker och i längden bidra

Framgång: Rekordfå hönor i burar

I media

Sajten Lantbruksnytt lyfte nystarten för djurskyddsforumet. I Aftonbladet publicerades Djurens Rätts debattartikel om att regeringen borde kassera konkurrenskraftsutredningen (som föreslår slopad betesrätt).

Djurens Rätt är medarrangör för riksdagens djurskyddsforum, som fått en nystart. Den 21 november anordnades ett rundabordssamtal i riksdagen om kornas betesrätt, som just nu är hotad av en statlig utredning.

till ett starkare djurskydd, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.

DJURSKYDDSFORUMET är öppet för alla partier i riksdagen och ambitionen är att bjuda in till mellan två och tre träffar per termin. Bland kommande ämnen finns bland annat vad politiken kan göra för företag som arbetar med växtbaserade proteiner. Rebecka Le Moine (MP) är sammankallande riksdagsledamot:

– Det är så roligt att ta vid i arbetet. De djurpolitiska frågorna behöver komma upp på den politiska dagordningen. Jag tror och hoppas också att nätverket kan bidra till kunskapsspridning, och förhoppningsvis utgöra en plats för samtal över partigränser för att diskutera hur djurskyddet och djurvälfärden kan stärkas.

av Matilda Antti

När Djurens Rätt för 17 år sedan började arbeta för att burarna skulle fasas ut hölls ungefär 40 procent av hönorna i Sverige i burar. I takt med att fler företag har valt att ta bort buräggen från sina produkter är siffran nu nere under en procent. Det innebär att det nu hålls 76 500 hönor i burar i Sverige – en halvering på ett år. Arbetet har därmed räddat över 90 000 hönor från burhållning på bara ett år, och totalt över två miljoner hönor sedan 2008. – Den stora minskningen av antal hönor i bur under året tyder på att flera företag genomfört sina utlovade utfasningar av de sista buräggen. Det är många års hårt jobb från Djurens Rätt som har lett fram till det här, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. Livsmedelskedjorna och konsumenter har sedan flera år tillbaka valt bort hela burägg efter dialog med Djurens Rätt. Den fortsatta utfasningen riskerar dock att stanna av under 2025. Det gömmer sig fortsatt burägg i ingredienser och läkemedel, som konsumenter har svårare att välja bort eftersom det inte syns vilka sorts ägg det är. För att få bort sådana produkter från Sverige behövs politiska beslut, både nationellt och inom EU. – Vi har blivit lovade ett heltäckande EU-förbud mot burhållning, efter det framgångsrika medborgarinitiativet End the Cage Age. Mycket tyder på att det kommer bli av, och det vore ganska pinsamt om Sverige inte går före och visar vägen, avslutar Camilla Bergvall. av Anna Harenius

Bakslag Framgång

Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts prioriterade områden.

av Nanna Thydén

Fler förbjuder minkfarmning

Axfood fria från burägg

Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.

2019 nådde Djurens Rätt en viktig framgång när Axfood, som bland annat äger Hemköp och Willys, antog en buräggsfri policy. Utöver skalägg omfattade policyn även ägg i de egna märkesvarorna och så kallade dolda burägg. Fem år senare är omställningen genomförd – någonting som påverkar livet för otaliga hönor världen över.

Danmark inför avgift

Storskaliga djurfabriker innebär trängsel, hög smittorisk och en stor miljöpåverkan. Nu har politiker i Danmark börjat agera och planerar att införa en koldioxidskatt för lantbrukare redan år 2030, någonting som Djurens Rätt ser positivt på. Danmark satsar dessutom över 1,5 miljarder kronor på växtbaserade livsmedel.

Djurvänlig konsumtion

Djurfabriker är också pandemifabriker: USA har rapporterat sitt första fall av fågelinfluensa hos en gris. Det är första gången som viruset smittar grisar i landet, enligt det amerikanska jordbruksdepartementet, som tidigare under 2024 hittade fågelinfluensa hos kor.

Djur i djurfabrikerna

3 000 grisar döda i brand

I början av december utbröt en brand i en djurfabrik i Grinstad, Mellerud, där uppemot 7 000 grisar hölls inomhus. Räddningsinsatser pågick för att fånga in de grisar som hade lyckats ta sig ut, men då var tragedin redan ett faktum. Omkring 3 000 grisar dog i branden.

Universitet fasar ut djurförsök

Bulgarien har länge varit ett av EU-länderna som använt flest djur i utbildningsrelaterade djurförsök. Nu har de två enda universiteten i Bulgarien som erbjuder veterinärutbildning beslutat att avskaffa djurförsök i kurserna. Beslutet kan rädda över 500 djur varje år.

H&M slutar med dun  I november meddelade modejätten

H&M att de kommer att sluta använda nya dunfjädrar i sina produkter senast i slutet av 2025. Beslutet är ett viktigt steg framåt, men det finns fortfarande mer kvar att göra. Inga djur ska behöva lida, och även återvunnet dun kommer från en djurfabrik.

Djurförsök

Djur i modebranschen

Döda apor på Karolinska I december dog ytterligare två apor som har utnyttjats för djurförsök på Karolinska institutet (KI). En dog av skador efter slagsmål och en annan av kronisk tarminflammation. Sedan 2020 har 51 apor dött på KI, som är ensamma i Norden med att använda apor i djurförsök. Ihållande djurplågeri i Finlands pälsindustri

Missförhållandena inom den finska pälsindustrin fortsätter. Nya avslöjanden visar bilder på djur som lever i trånga burar och lider av öppna sår och långtgående infektioner. En majoritet av finländarna vill se ett förbud mot pälsdjursfarmer för att stoppa lidandet.

KRÄVER STARKARE

DJURSKYDD 2025

TROTS DEN STARKA opinionen för ett bättre djurskydd har Sveriges utveckling halkat efter andra länders. Under 2024 har regeringen långt ifrån levt upp till förväntningarna kring bättre djurskydd. Bland annat har regeringen genomfört en budgetslakt av det statliga 3R-centret som jobbar mot djurförsök, dessutom undersöker regeringen möjligheten att riva upp kornas betesrätt. I slutet av 2024 tog Djurens Rätt initiativet till namninsamlingen Djurens kravlista 2025, på mindre än två månader hade 27 166 personer skrivit under.

Det här är åtgärderna som uppropet kräver:

1. Ett förbud mot koldioxidbedövning av grisar.

2. Ett bibehållet och utökat beteskrav.

3. Ett förbud mot pälsdjursfarmning.

4. Ansträngningar för att främja djurfri forskning.

5. Ett förbud mot burhållning av hönor.

Representanter från Djurens Rätt bad att få lämna över kravlistan och underskrifterna till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) personligen. Kullgren hade inte tid, trots ett generöst förslag med datumspann på två veckor. Underskrifterna överlämnades därför digitalt.

– Att Kullgren återigen väljer att ducka för att träffa oss är beklagligt, men vi kommer att fortsätta att arbeta för en förändring. De fem punkter som anges i kravlistan är verkligen det allra minsta vi kan begära från ett land som påstår sig vara världsbäst på djurskydd, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

av Cissi Krantz

I media

Tidningen Syre intervjuade riksordförande Camilla Bergvall om året som gått samt förväntningarna inför 2025. När det gäller plågsam bedövning av grisar publicerades en debattartikel av Camilla Bergvall i Expressen.

Djurens Rätt-volontärer skrev flera insändare om att välja bort julskinka vilket publicerades i en rad lokaltidningar.

Vegomissionen

Vegomissionen

Om du frågar vegoprästen

Jennie Högberg så har kristendomen bidragit till förtrycket av djuren, men nu är vegovågen också på väg in i kyrkan.

av Josefin Strang foto Oskar Omne

Just nu lever 31 miljarder djur i djurfabriker, och under sekunderna du läser den här meningen har cirka 15 000 landlevande djur slaktats. Hur blev det så här? Om du frågar Jennie Högberg så är kristendomen medskyldig. – Under industriella revolutionen användes Bibeln destruktivt. Det är tydligt hur tänkandet försköts till att använda

Bibeln för egna syften, såsom att förtrycka kvinnor, och hur bilden av djur blir nästintill maskiner.

SKAPELSEBERÄTTELSEN HAR ANVÄNTS av den som vill rättfärdiga djurens underordnande. När du börjar läsa Bibeln möts du snart av budskapet att människor ska ”härska” över djuren.

– Kristendomen har bidragit till världssynen med människan i centrum – att människan är särskilt älskad av Gud – den här egopyramiden i stället för en ekocirkel. Det finns mycket teologi som handlar om människans överhöghet och makt över skapelsen, att människan är Guds avbild och resten är en fin kuliss för oss som vi får använda som vi vill, säger Jennie Högberg och invänder mot resonemanget: – Och sen tänker vi inte på att det finns andra varelser på den här planeten, som är lika mycket skapade av Gud och älskade av

Gud. Jag tycker att vi har ett starkt ansvar gentemot andra varelser.

Oavsett om du är för eller emot kvinnoförtryck så kan du underbygga dina argument med lösryckta rader ur Bibeln, detsamma gäller om du vill argumentera för eller emot veganism. Jennie Högberg är skeptisk mot att ta bibeltexter ur sitt sammanhang, inte minst med tanke på att de äldsta skrifterna är 2 500 år gamla. Israeliterna hade boskap som föddes upp för att bli mat, men den djurhållningen var något helt annat än dagens djurindustri. Jennie vill tro att respekt för djur och natur var så självklar att den inte behövde skrivas ut.

– Jag tycker inte att man ska vara rädd för att tolka Bibeln. Det här är berättelser som talar om att vi hör ihop, att vi kommer från samma skapare, att vi har samma ande. Jag tror att många tänker att kärlek är kärlek, att ju mer vi lär oss om andra djur desto mer förstår vi hur lika vi är. Kanske kan vi se att vår näste också är hönan i industrin.

JENNIE HÖGBERG ÄR ödmjuk inför att det är svårt att leva i linje med sina värderingar. Under några år var hon en före detta vegetarian som försökte glömma insikterna hon fick som 16-åring. När hon tagit farväl av de älskade gamla krakarna Lady och Hoppla så gjorde hon kopplingen mellan hästarna, slakterierna och köttet på tallrikarna. Köttbojkotten höll i tio år. När Jennie Högberg flyttade hamnade hon i ett sammanhang där det kändes jobbigt att vara den udda vegetarianen, så hon övertygade sig själv ”det här är bra viltkött” och ”det här är bra kött från den där bonden i Närke”. Hon konstaterar att kognitiv dissonans är stark.

– Jag har full respekt för att det är svårt att ställa om. I kyrkan möter jag många människor som verkligen har den här kärleken för djur, och vill inte skada någon eller äta någon, men man gör inte riktigt kopplingen, för traditionen och normen att äta kött är så stark. Jag slutade vara vegetarian och gick emot mina egna principer på grund av det otroligt starka sociala trycket från kultur och tradition.

FÖR HENNE ÄR mönstret tydligt, så snart hon släppt in ett djur i sitt hjärta har hon inte kunnat rättfärdiga köttkonsumtionen. När hon för snart tio år sedan delade vardagen med en njursjuk hund så bubblade tankarna till ytan igen.

– Det är i mötet med djuren, deras lidande och död, som tankarna väckts kring hur djuren har det. Vi står så otroligt långt ifrån djuren som vi människor äter, fastän slakten och döden pågår konstant. Vi är

Jennie Högberg är långt ifrån ensam om sina idéer om kristendom och veganism. I Sverige har diakonen Annika Spalde och teologen Pelle Strindlund gått i bräschen. Internationellt är brittiska prästen Andrew Linzey mest tongivande. Jennie berörs av en inledande tanke i en av Linzeys böcker, att Kristus förstår djurens lidande utifrån sitt eget lidande på korset.

”Vi står så otroligt långt ifrån djuren som vi människor äter, fastän slakten och döden pågår konstant.”

så bortkopplade ända tills vi kommer in i matbutiken, säger hon.

Ett halvår senare var övergången klar, Jennie Högberg var nu vegan. Hennes arbete är inte klart. Nästa projekt är hennes arbetsgivare och dess 5,5 miljoner medlemmar.

Flemingsbergs kyrka är en mörkbrun tegellåda från 70-talet. Inne på Jennie

TRE SNABBA MED JENNIE

1 Framstår du som en knäppis i kristna mer traditionella länder?

– Ja, vissa delar kanske. Vissa tycker det är nog absurt att jag är kvinna och präst. Men till och med påven har talat mer ekocentrerat om hela skapelsen, och han har tagit sitt namn efter djurhelgonet Franciskus.

2 Djurfråga du brinner extra mycket för?

– Lantbruksdjuren i matindustrin, den här stora uppfödningen och massiva dödandet. Till exempel de här 15 000 tuppkycklingarna per dag som kasseras, medan deras systrar hamnar i äggindustrin. Och kalvarna som skiljs från sina mammor.

3 Pålitlig vegorätt när du vill övertyga?

– En stor buffé med rätter baserade på närodlade grönsaker och goda såser. Nu på vintern är det rotfrukter som gäller.

Sannolikt är Noas ark den mest kända av Bibelns skildringar av djur.

– Den berättelsen är fin, för där är det människan som tjänar skapelsen. Den berättar ju verkligen hur vi hör ihop. Människan är i minoritet på den båten, medan det är ett myller av andra varelser. Där är det tydligt att vi är den lilla delen i det här stora, säger Jennie Högberg.

Högbergs kontor står en liten figurin av djurens skyddshelgon Franciskus av Assisi, som levde på 1100-talet. På kontorets vägg har Jennie hängt upp ett av hans citat. Andemeningen är att den människa som utsätter en djurart för negativ särbehandling kommer göra samma sak mot människor. Jennie Högberg kallar honom sin förebild och har själv bit för bit försökt smyga in djurens perspektiv i sina föredrag. – Frågan är känslig, men när jag försökt vara personlig har budskapet tagits emot fint och många förvånas över hur pass många djur det handlar om. Jag minns ett

föredrag där de verkligen blev berörda av frågan. Man vill ju inte skada djur, och många känner till exempel inte till det här med äggen, att tuppkycklingarna dödas. Hon försöker motstå impulsen att predika i bildlig bemärkelse och trycker undan frustrationen kring djurens situation. – Den här mjukare profilen är en kapitulation. I början vill man så mycket, och det finns mycket konstruktiv kraft i den där ilskan. Djurens lidande pågår nu-nu-nu, kan ni inte se det här? Men sen inser man att man måste mjukna för att få andra mer förstående. Jag gör det här för djurens skull,

Jennie Högberg

Ålder: 43 år

Bor: Utanför Gnesta, växte upp på ett litet lantbruk i Lessebo-trakten i Småland.

Bor med: Maken Pär och hunden Sammie.

Gör: Präst i Flemingsbergs församling. Aktuell med Kyrkans gröna kokbok (Argument förlag, 2024).

Gör annars: Styrketränar, dansar balett, spelar saxofon i band, är ute med hunden i naturen.

Alltid i kylskåpet: ”Jag tyckte inte om tofu innan jag blev vegan, men nu kan jag få cravings efter naturell tofu med lite salt på.”

Mer: @vegoprasten på Instagram.

Läs mer!

Jennie Högberg är redaktör för Kyrkans gröna kokbok , där recepten är anpassade för 20 portioner. Här finns recept från olika kreatörer men också reflekterande texter om växtbaserad kost och kristen tro, samt svar på vanliga invändningar mot vego.

”Jag gör det här för djurens skull, men har strategiskt valt att betona klimatet, för den frågan har man haft lättare att ta in.”

men har strategiskt valt att betona klimatet, för den frågan har man haft lättare att ta in i både Svenska kyrkan och samhället. Ekoteologi har fått allt större inflytande, men dras med problemet att djur hamnar på menyn och inte på agendan. Jennie Högberg är less på den människocentrerade kristendomen där ”man snackar en hel helg om träden och skogen och människan, men nämner inte djuren någonstans”. – Man pratar om ekoteologi och sedan går man och äter kött till lunch, för mig blir det märkligt. Det är lättare att prata om försurad mark än djurens situation, för djurfrågorna blir psykologiskt jobbigare. Och det faktumet är ett bevis för att de här frågorna egentligen borde vara i första rummet.

TROTS DE SEGA ledningarna är Jennie Högberg övertygad om att vegonormen kommer att växa sig starkare i Svenska kyrkan. Dels för att människor bryr sig om djur, dels för att organisationen ska vara klimatneutral till 2030. Ett steg på vägen dit är Jennies projekt Kyrkans gröna kokbok, som gavs ut förra året. Svenska kyrkan är landets största medlemsorganisation och serverar dagligen allt från kyrkfika och sopplunch till lägerkäk, och några församlingar sticker redan ut hakan. En församling utanför Halmstad har ordnat gravplatser för smådjur på kyrklig mark, vilket fått ett varmt mottagande. Verksamheten i Vårby gårds kyrka är i stort sett vegansk, med växtmjölk till vardagskaffet och vegolunch varje vecka för allmänheten.

Det har blivit dags för Jennie Högberg att återgå till jobbet: ett möte om barn- och ungdomsverksamheten, ett inbokat samtal, samt förberedelser inför en begravning. Under vårvintern väntar flera inbokade föreläsningar där hon ska prata om hur kyrkans verksamheter kan bli djurvänligare.

– Man kopplar ihop djuren, klimatet och hela skapelsen. Men att ta steget och leva efter det, det är det svåra. Det finns en större mottaglighet nu än vad det kanske gjort förut, att se och ta till sig djurens lidande. Bollen är definitivt i rullning. ●

Herren

Herren på

Utan infiltreringen hade folket inte fått veta vad som pågått innanför väggarna hos avelsjätten Aviagen Swechick. Smygfilmerna tagna av Djurrättsalliansen publicerades av SVT:s Uppdrag granskning i november 2023 och visade hur anläggningens avelshönor avsiktligen svältes. Hönorna åt varandra levande medan sjuka djur stampades eller snurrades ihjäl. Samma år gjorde företaget en vinst på 90 miljoner, och skandalen lär inte påverka den utmärkta vinstmarginalen. Anledningen? Det finns ingen konkurrent, i praktiken åtnjuter Aviagen Swechick ett monopol.

leder till smärta, rörelsestörningar och organsvikt. De får inte möjligheten att picka efter insekter eller vila på en pinne. Den samlade avföringen från tiotusentals individer i samma trånga hangar leder till att avföringen fräter på fötter, ben och kroppar. Att leva i avföring gör dessutom att kycklingar rutinmässigt utfodras med koccidiostatika, en slags antibiotika. – I djurfabrikerna är det verkligen inte djurvälfärd som är i fokus, djuren är bara produkter som ska växa och det hela ska vara billigt. Branschorganisationen Svensk Fågel har gjort ett bra jobb med att sälja in att svenska kycklingar är så himla annorlunda och bra. Men det är precis samma kyckling som föds upp i USA, Thailand och Brasilien, säger Nathalie Söderström, chef för företagsrelationer hos Djurens Rätt.

EFTER UPPDRAG GRANSKNINGS avslöjande sparkades Aviagen Swechicks vd efter 28 år på posten. Företaget medgav brister, medan branschorganisationen Svensk Fågel vägrade kommentera bilderna inifrån avelsanläggningen och menade att djuren mår bra, fastän forskare kallade aveln ”det största djurskyddsproblemet inom all djuruppfödning”.

Under 2023 slaktades ungefär 110 miljoner kycklingar i Sverige, uppemot 98 procent av dem tillhörde samma ras –den snabbväxande Ross, som just Aviagen Swechick föder upp. Den enda likvärdiga konkurrenten är turbokycklingen Cobb som ägs av en annan gigant, Tyson Foods. De genetiska materialen tillhör företagen och innebär att turbokycklingar världen över delar samma arv och miljö. Djurskyddsproblemen är väldokumenterade. De når slaktvikt på ynka fem veckor, vilket

STEGET EFTER MONOPOL är oligopol, då ett fåtal dominanta företag håller en bransch i ett järngrepp. Den som vill se oligopol i praktiken kan gå till kycklingdisken i närmaste mataffär i Sverige. Tre företag dominerar marknaden: de flesta varumärken du ser tillhör antingen Kronfågel, Guldfågeln eller Atria, som tillsammans omsätter över tio miljarder kronor. Konkurrenssituationen i Sverige har balanserat på gränsen till vad som är tillåtet. För drygt tio år sedan var Kronfågel på gång att köpa upp kycklingvarumärket Lagerbergs. Konkurrensverket konstaterade att då skulle bara två aktörer finnas kvar: Kronfågel och Guldfågeln. Myndigheten fastslog att det skulle leda till konkurrenshämmande effekter och ville därför stoppa Kronfågels uppköp av Lagerbergs. Det slutade med att finska Atria köpte upp Lagerbergs våren 2016. Så sent som 2024 konstaterade Konkurrensverket att den svenska kycklingmarknaden är ”högt koncentrerad”.

Anna Harenius är sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. Hon menar att en konsekvens av oligopolet är att det är svårt för småskaliga uppfödare att konkurrera med jättarna, vilket hämmar användningen av friskare, mer långsamväxande kycklingar. – Marknaden blir beroende av att det ska användas sjukliga turbokycklingar, företagen är såpass dominerande. Marknaden har ingen mångfald, särskilt i Sverige är det bara turbokycklingar, säger hon.

Anna Harenius och Nathalie Söderström förvånas över att debatten och utvecklingen går så trögt i Sverige, medan andra länder har erkänt problemen med de snabbväxande turbokycklingarna.

ERIC BOUCHET DRIVER företaget Tradifood som importerar kycklingkött från Frankrike, som har en förhållandevis stor

I media

Göteborgs-Posten

skrev en artikel apropå Världsnaturfondens uppmaning om att dra ner på kycklingkonsumtionen.

I artikeln nämndes

Djurens Rätts kritik mot kycklingindustrins storskalighet och trängsel.

Ica, Axfood, Coop och Lidl är kycklingjättarnas främsta kunder. Livsmedelsjättarna står för 94 procent av försäljningen, enligt Dagligvaruleverantörerna. 98 procent av all kyckling som säljs i Sverige är av den snabbväxande kycklingrasen Ross. Globalt är 90 procent av all såld kyckling snabbväxande.

uppfödning av långsamväxande kycklingar som får utevistelse. Genom åren har Eric Bouchet besökt många uppfödningsanläggningar, och han märker stor skillnad på tillvaron för de snabbväxande och långsamväxande kycklingarna. – Många producenter vill visa gården när kycklingarna är unga och det finns mycket plats. Jag vill alltid besöka gårdarna

några dagar innan de hämtas för slakt. Då ser man hur kycklingarna beter sig, säger Eric Bouchet.

Skillnaden syns i samma sekund han kliver in. De snabbväxande kycklingarna som nått slaktvikt har svårare att röra sig i trängseln. På de franska uppfödningarna med långsamväxande kycklingar kilar fåglarna iväg eftersom de blir rädda – Eric är trots

Anna Harenius

allt en främling – men snart blir kycklingarna nyfikna och pickar på hans skor. Dessa franska långsamväxande kycklingar som fått utevistelse är nästan dubbelt så dyra för konsumenten.

– Inte konstigt heller, Label Rougekycklingarna från Auvergne lever nästan tre gånger längre än de snabbväxande kycklingarna. Produktionsanläggningarna är inte stora, det får vara maximalt 4 400 kycklingar per hus, och varje kyckling måste ha grönområde med buskar, frukt-

Fokus

Smygfilmerna från Aviagen Swechick togs av en person från Djurrättsalliansen, som jobbade hos kycklinguppfödaren under täckmantel. Branschorganisationen Svensk Fågel ville inte kommentera filmerna. Anna Harenius hos Djurens Rätt hoppas att makthavare sätter ner foten. "Vi ser att vår djurskyddslag skulle kunna tolkas som att det är olagligt att föda upp turbokycklingar på det här sättet. Det vore spännande om någon vågade göra den tolkningen av lagstiftningen", säger hon.

träd och insekter. Medan i Sverige kan en anläggning ha 75 000 kycklingar.

Eric Bouchet säger att det finns en vilja att förbättra kycklinguppfödningen.

– Jag upplever att matkedjor och grossister vill arbeta med kycklingar från bättre djurhållning och med miljöhänsyn, men att tillgången på den lokala marknaden är begränsad. Alla jag har träffat som lämnat snabbväxande kycklingar för att arbeta med ECC-kycklingar skulle aldrig vilja gå tillbaka till konventionell broileruppfödning. De ser att kycklingarna mår bättre, och de själva mår också bättre.

SVERIGE ÄR LÅNGT ifrån ensamma om kycklingoligopolet, men faktumet uppmärksammas i högre utsträckning utomlands. Granskningar, debattartiklar och forskningsstudier som problematiserar det inhemska oligopolet har bland annat dykt upp i USA, Australien, Bangladesh, Malaysia, Botswana och Ukraina för att nämna några få. Inom branschen har missnöjet med de billigt producerade turbokycklingarna börjat vädras offentligt i andra länder. Den vanligen skygga brittiska ”kycklingkungen” Ranjit Singh Boparan,

vars företag förser britternas magar med tio miljoner kycklingar i veckan, luftade sin kritik under 2021.

– Hur kan det vara rätt att en hel kyckling kostar mindre än en halvliter öl? Mat är för billigt, det finns ingen anledning att tassa runt faktumet. Relativt sett är en kyckling i dag billigare att köpa än för 20 år sedan, konstaterade han.

Priserna har rasat på allt kött, men mest drastisk är prispressen på kycklingkött, där extremaveln är en förutsättning. Siffror från Jordbruksverket visade att år 1962 kostade ett kilo djupfryst kyckling ungefär 139 kronor, omräknat till dagens penningvärde. Ett typiskt kilopris i dag ligger på 76 kronor kilot, men livsmedelsjättarna har ofta lockpriser på kycklingkött.

– Om antingen Kronfågel, Guldfågeln eller Atria skulle försöka ställa om sin produktion till hälsosammare kycklingraser skulle de gå i konkurs, för alla tre konkurrerar med lågpriskyckling. ECC och hälsosamma raser har förblivit en nischprodukt, vi behöver någon stor inköpare som lovar att ändra på den saken, menar Anna Harenius.

Det är en av anledningarna till att Djurens Rätt

Eric Bouchet

Som jämförelse

Bjärefågel, som nästan följer alla ECC-kriterier, omsatte under 2023 cirka 64 miljoner kronor med knapp vinstmarginal. Läs mer om branschmiljarderna på nästa uppslag.

Den inflytelserika brittiska tidningen The Guardian har undersökt prisutvecklingen på kyckling hos matkedjorna.

Trotjänaren Sainsbury’s tar tre och ett halvt pund för en hel kyckling (48 kronor). Hos lågpriskedjan Aldi räcker det med drygt två och ett halvt pund (36 kronor). Det är en drastisk prisminskning. För 50 år sedan skulle samma kyckling kostat 150 kronor med dagens penningvärde.

KYCKLINGAR I SIFFROR

75 %

Andel unga vuxna som är beredda att betala mer för långsamväxande kyckling, enligt en enkät från organisationen RSPCA.

75 tusen

Ungefär så många kycklingar finns i snitt på varje gård i Sverige, vilket gör oss till ett av länderna med mest intensiv och storskalig kycklingproduktion.

8 av 10

Så många svenskar tycker att de snabbväxande turbokycklingarna borde förbjudas, enligt en Novus-undersökning från 2019.

98 %

av kycklingarna som säljs i Sverige är snabbväxande rasen Ross. ”En genetisk flaskhals. Alla kycklingar är släkt med varandra och har samma sjukdomsrisker” säger Anna Harenius.

Djurens Rätt

Fokus

En annan effekt av de tre kycklingföretagens oligopol är att det bara finns fyra slakterier i Sverige som tar emot kycklingar i stor skala. Det gör att många kycklingar riskerar långa slakttransporter. Här syns dygnsgamla kycklingar så som Kronfågel väljer att visa upp dem.

driver en kampanj för att Lidl i Sverige ska säga nej till turbokycklingar och ta mer ansvar för djuren genom ECC. Det här är något Lidl i Tyskland, Frankrike och Belgien redan gjort. Dessutom har 70 företag efter dialog med Djurens Rätt påbörjat arbetet med ECC, därtill uppger en fjärdedel av Sveriges kommuner att de vill säga nej till turbokycklingar. Samtidigt understryker Nathalie Söderström att ECC bara avvärjer en handfull av de mest akuta djurskyddsproblemen i kycklingindustrin, och bör betraktas som en lägstanivå.

DJURENS RÄTT HAR de senaste åren riktat ljuset mot turbokycklingarnas lidande och arbetat för att kycklingkonsumtionen ska minska. Det har bidragit till att den envisa årliga ökningen av kycklingkonsumtionen nu stagnerat i Sverige. En viktig pusselbit har varit att visa turbokycklingarnas verkliga tillvaro, berättar Nathalie Söderström. – Folk är förda bakom ljuset till hundra

Kartellkoll

Konkurrensverket startade en kartellutredning av Guldfågeln, Kronfågel och Atria, men lade ner undersökningen i slutet av 2024. ”Beslutet innebär dock inte ett ställningstagande till om någon överträdelse av konkurrensreglerna skett eller inte”, skriver Konkurrensverket.

procent. Djurfabriksbranschen har sålt in bilden att så länge det är svenskt så är det bra. Det är så sjukt att det får pågå och det är utmaningen vi har – att slå hål på den myten. Det behövs en medvetenhet bland konsumenter, företag, kommuner och så vidare om vad man står bakom när man köper svenskt.

EN ANNAN VIKTIG pusselbit är politiska beslut för att minska lidandet i kycklingfabrikerna. Sverige har hamnat på efterkälken, Danmark försöker förbjuda turbokycklingar på EU-nivå. Undersökningar visar en klar trend – konsumenter är beredda att betala mer för produkter med bättre djurvälfärd. Och om kycklingindustrin ställde om till ECC skulle produktionen bli knappt 22 procent dyrare, enligt en

Nathalie Söderström

MAKTHAVARE 4

i den svenska kycklingindustrin

Aviagen Swechick

GÖR: Avelsföretag som förser svensk kycklinguppfödning med nykläckta kycklingar.

Nästintill monopol i Sverige: 99 procent av kycklingarna som föds upp i Sverige kommer från Aviagen Swechick. Det globala moderbolaget äger turbokycklingrasen Ross, men även den populära mer långsamväxande rasen Ranger Gold.

OMSÄTTNING: 311 125 000 kronor. Går med vinst och omsättningen ökar. Ägs av det globala avelsföretaget Aviagen, som har sätet i Storbritannien. Överst på pyramiden står tysken Erich Wesjohann, som återfinns på Forbes lista över världens rikaste människor.

GRUNDADES: 1975.

ANTAL ANSTÄLLDA: 70.

DJURENS TILLVARO:

Turbokycklingar är avlade för att vara redo för slakt vid fem veckors ålder och växer därför groteskt snabbt. Skelett och inre organ håller inte för den snabba tillväxten, därför kan turbokycklingar inte leva länge och uppnå könsmognad. Så hur bedriver man avel på ett djur som är dömt till ett kort liv? Lösningen är att svälta föräldradjuren. Inifrån Aviagen Swechicks uppfödning finns filmer på hönor som äter varandra levande och dödas genom att stampas eller snurras ihjäl – utan bedövning. Detta djurplågeri visades i Uppdrag granskning i november 2023, vilket ledde till att vd:n sparkades efter 28 år på posten. ”Vi vill be om ursäkt för detta och försäkra er om att vi gör vårt yttersta för att lösa alla tillkortakommanden snabbt och i sin helhet”, skrev företaget i en mejlkommentar till Uppdrag granskning.

2

Kronfågel

GÖR: Tar emot 55 miljoner kycklingar varje år på slakteriet i Katrineholms kommun och är landets största kycklingslakteri. Marknadsför och säljer kycklingarnas kött under varumärkena Kronfågel, Bosarps, Stinas och Ivars. Ägarkoncernen Scandi Standard äger även kläckeriet SweHatch.

OMSÄTTNING: 3,6 miljarder, går med vinst. Börsnoterade ägarkoncernen Scandi Standard omsatte 13 miljarder under 2023 och gick med vinst.

GRUNDADES: 1971.

ANTAL ANSTÄLLDA: 931.

DJURENS TILLVARO: Kronfågels plågsamma djurtransporter uppmärksammades av Aftonbladet hösten 2021. Bristerna på Kronfågels slakteri är ihållande, Djurens Rätt har kartlagt Livsmedelsverkets kontrollrapporter tre år i sträck. Nio av tio kontrollrapporter under 2023 visade djurskyddsbrister på Kronfågels slakteri i Katrineholm. Minst 8 100 kycklingar har utsatts för lidande och misstänkta djurskyddsbrott.

Bland annat handlar det om att kycklingarna klämts, skadats och dödats i transporten till slakteriet, samt slaktbrister som bland annat indikerar att kycklingar riskerats att skållas levande. Trots det försöker Kronfågel få undantag från djurskyddslagstiftningen med målet att ha högt slakttempo – i dagsläget slaktas två kycklingar per sekund. Länsstyrelsen har inte gjort några djurskyddskontroller av Kronfågels slakteri under 2023.

3

Guldfågeln

GÖR: Tar emot 40 miljoner kycklingar varje år på sina två slakterier, som ligger i Falkenberg och på Öland. Marknadsför och säljer kycklingköttet under varumärket Guldfågeln.

OMSÄTTNING: 2,7 miljarder, går med vinst som ökar allt mer. Ingår i koncernen Blenta, som

omsatte 321 miljoner 2023 och gick med förlust.

GRUNDADES: 1970.

ANTAL ANSTÄLLDA: 548.

DJURENS TILLVARO: Av Livsmedelsverkets 88 kontrollrapporter från 2023 visade 74 procent brister i djurskyddet. Uppemot 50 000 kycklingindivider har utsatts för lidande och brottsliga djurskyddsbrister. Vid ett tillfälle utsattes tusentals kycklingar för svält på grund av slaktförseningar, då det inte fanns foder på slakterierna. De senaste åren har Guldfågelns slakterier haft stora problem med att slakttransporterna haft hög dödlighet och att kycklingar klämts i transportburarna. Levande kycklingar har hittats i soporna och kycklingar har riskerats att skållas levande.

4

Atria Sweden

GÖR: Tar emot 20 miljoner kycklingar på slakteriet i Sölvesborg. Säljer kycklingarnas kött under varumärkena Lagerbergs och Lönneberga. OMSÄTTNING: 3,6 miljarder, kämpar med likviditeten och gick med förlust 2023. Moderbolaget Atria är finskt och börsnoterat.

GRUNDADES: 1953.

ANTAL ANSTÄLLDA: 968.

DJURENS TILLVARO: Under 2023 kom 27 kontrollrapporter från Livsmedelsverket som rörde företaget, vid minst 22 tillfällen har Atria brustit i djurskyddet vilket orsakat lidande för minst 67 000 kycklingar. Dödligheten i slakttransporterna har varit extremt hög och många har klämts i transportburarna. Vid minst ett tillfälle har en kyckling sannolikt skållats levande. Länsstyrelsen har inte gjort några fysiska djurskyddskontroller på Atrias slakteri mellan 2021 och 2023. Atrias kycklingslakteri i Sverige använder den kritiserade elbadsbedövningen, där fullt medvetna kycklingar hängs upp och ned i fötterna och får huvudena doppade i strömförande vatten.

FokusUTBLICK: LÄNDER

AGERAR MOT TURBOKYCKLINGAR

Danmark

I fjol kom danska politiker överens om att fasa ut statlig upphandling av turbokycklingkött.

Planen är att arbeta för att turbokycklingar ska förbjudas på EU-nivå. En expertgrupp har tillsatts för att undersöka välfärden hos turbokycklingar och dess föräldradjur, det finns förhoppningar om att utlåtandet kan leda till skarpare djurskyddslagstiftning. Opinionsundersökningar visar att kycklingarnas situation är den djurpolitiska fråga som engagerar danskarna allra mest. Kritiken mot turbokycklingar har effekt: i januari 2024 rapporterade kycklingjättarna

Danpo och Rose

Poultry att de noterat en kraftigt ökad efterfrågan på långsamväxande kycklingar, och uppmanar producenter att satsa.

Norge

De tre stora norska kycklingproducenterna har lovat att sluta använda turbokycklingrasen

Ross, till följd av medial uppmärksamhet om djurskyddsbristerna. Landets djuretiska råd har föreslagit för norska regeringen att snabbväxande kycklingraser bör förbjudas, eftersom de inte är förenliga med landets djurskyddslagstiftning.

Frankrike

Landet är en av de största kycklingproducenterna inom EU, men till skillnad från många västeuropeiska länder finns konkurrens som utmanar turbokycklingarna. I Frankrike har alla livsmedelskedjor valt att fasa ut turbokycklingar genom att påbörja arbetet med välfärdskriterierna ECC, där turbokycklingar inte är tillåtna. Ungefär en femtedel av den franska marknaden utgörs av friskare kycklingraser.

Vadå ECC?

European Chicken Commitment (ECC) är en samling välfärdskriterier för kyckling, som bland annat innefattar nej till turbokycklingar och ja till mer utrymme och utevistelse.

EU-rapport från 2024. Framöver kan det bli lättare för konsumenter att välja bort produkterna med sämst djurvälfärd, EU försöker just nu ta fram djurskyddsmärkningar av animaliska produkter.

Nathalie Söderström hoppas även att livsmedelsjättarna slutar skylla på konsumenternas köpvanor och tar mer ansvar.

– Alla livsmedelskedjor använder billigt kycklingkött för att locka till sig kunder, och så skyller de på konsumenter och att de borde ställa krav och rösta med plånboken. Livsmedelskedjor vet mycket väl hur de får folk att köpa en produkt. De skyller på att konsumenterna väljer kyckling till lågt pris, men konsumenterna gör ju det för att det helt enkelt erbjuds.

Lösningen på problemet med lidandet i kycklingfabrikerna är inom räckhåll, om du frågar Nathalie Söderström och Djurens Rätt.

– Lösningen är såklart att inte äta kycklingkött över huvud taget. Det är bäst för djuren. Det måste bli kännbart att bryta mot djurskyddslagen. Kycklingföretagen är inte ensamma om att göra det, men de påverkar djuren som är flest och som har det allra sämst. Företag och andra aktörer måste ta mer ansvar för djuren, att säga nej till turbokycklingar är det minsta de kan göra. ●

Få men stora

”Branschorganisationen Svensk Fågel har cirka 200 medlemsföretag. Det är en väldigt liten del av lantbruksbranschen om man till exempel jämför med mjölkgårdar, där finns tusentals småföretag” säger Anna Harenius.

Djurens Rätts budskap är tydligt: välj bort kycklingen från tallriken och välj vego i stället.

MATEN ÄR KLAR

Då var han storkonsument av kyckling, nu är Wilton Thomas vegan med över

200

000 följare. Det vinnande receptet? Vegofrestelser från Afrika, Karibien och Sydamerika, garnerade med politik och historia.

Svamp är alltid en bra början”

Du har gått från att kallas herr kyckling till att bli vegan. Hur? – Jag fick syn på kycklingarnas verklighet, från uppfödning till våra tallrikar. När jag fick reda på vad som händer med kycklingar och hur de pumpas fulla med antibiotika, så fick det mig att se mat på ett helt annat sätt. Det fick mig att ifrågasätta hela min livsåskådning. Det var drivkraften som gjorde att jag gick från att vara ”herr kyckling” till att bli ”herr växtbaserad”.

Extra god matkultur?

– Jag är besatt av västafrikansk mat, främst på grund av rätter som jollof-ris och andra grytliknande rätter. Poulet

SUGEN?

sidor.

platser. En av dem är plantain som vi äter på flera sätt, men vanligtvis är den friterad, även om du också kan koka eller rosta den. Jag rekommenderar den verkligen – den har en trevlig, söt smak. En annan basvara som är vanlig på de flesta karibiska öar är något som kallas för green seasoning Det är en blandning av lök, salladslök, mexikansk koriander, havannapeppar, timjan och andra färska örter som du mixar till en kryddpasta. Vad pesto är för italienare är ungefär vad green seasoning är för karibier. Det används vanligtvis som en marinad för att krydda olika typer av proteiner. Olika öar har sina egna varianter, men det äts över hela Karibien. En tillagningsmetod som Jamaica är känd för är jerk-tillagat protein, utöver det finns det också en jerk-sås som jag skulle kalla en stapelvara på öarna, särskilt på Jamaica.

med karibisk mat att göra – det är bara jag som är lite udda. Med varje recept skickar du med en tanke för dagen, som ofta är politisk. Varför?

– Jämförelser är en glädjedödare, och det ju finns miljoner matkreatörer som gör fantastisk mat och bättre mat-content än jag. Så jag vill också uppmuntra människor att tänka på andra viktiga ämnen, som exempelvis rasism, sexism, veganism och speciesism. Jag vill inte att folk ska leva sina liv utan eftertanke, utan jag vill hjälpa dem att se saker ur ett nytt perspektiv och hitta en djupare mening. När jag uttrycker mig försöker jag alltid hålla det faktabaserat så det inte blir en fråga om åsikter. Du har konstaterat att djurrätt och veganism är väldigt vit och även överrepresenterat av kvinnor. Vad tycker du faktiskt funkar för att göra rörelsen mer inkluderande?

yassa är en av de mest kända och populära senegalesiska rätterna, en kryddig kycklinggryta som lätt kan veganiseras. Du kan exempelvis hitta jollof-ris och injera i svenska storstadsområden, men karibisk mat är underrepresenterad i Sverige. Grundkursen?

– Det finns tre basvaror som du hittar på de flesta karibiska

Din mat ser förvillande köttig ut. Oumbärliga köttsubstitut? – Olika typer av svamp är alltid en bra början. Ostronskivlingar är mycket mångsidiga och kan användas till nästan vad som helst. Du kan göra ”wings” av dem, alltså krydda, panera och fritera, sätta dem på spett eller riva dem och krydda för att servera som en klassisk shawarma-wrap. Om du vill ha en mer köttliknande textur är växtbaserade substitut på baljväxter fantastiska. Seitan som du kryddar och blandar med vatten kan också ge dig den där köttliknande texturen.

Ingrediens du är besatt av? – Min ”guilty pleasure” är små paprikor. Jag använder dem nästan i allt. Jag vet inte varför jag är så förtjust i smaken, men jag gillar att ha dem i allt. Det har egentligen inget

WILTON THOMAS

Ålder: 35 år

Bor: London

Gör: Advokat och vegansk matkreatör.

Djurrättsfråga närmast hjärtat: ”Jag måste säga speciesism – hur djur behandlas olika på grund av kulturella perspektiv och var de befinner sig i världen.”

Mer: @eatsbywill på Instagram och Tiktok. Har sammanlagt över 215 000 följare.

– Sedan jag startade kontot har jag lärt mig om matens historia. När du inser att människor i huvudsak åt växter snarare än djur förr i tiden, så krossar det myter om den stereotypa veganen. Om du tittar på olika kulturer runt om i världen har de alla en version av veganism, vegetarianism eller en kost som lutar mer mot växter än kött. Om du kan informera människor om mathistorien, så kan det hjälpa med inkluderingen.

Du har ett krävande jobb, driver ett konto med över 200 000 följare, skapar musik och klämmer in resor ovanpå det. Helt ärligt, hur hinner du? – Det är inte lätt, men jag försöker vara uthållig och säga till mig själv att livet inte alltid kommer att vara så här, och att den här resan är ett medel för att nå ett mål. Kanske måste jag kämpa hårt i några år, men senare kommer jag kunna slappna av. När du når dit du vill, kommer du kunna skörda frukterna och njuta.

Om jag bara ska prova ett av dina recept, vilket ska jag ta? – Jag har alltid svårt att svara på den frågan, men min favorit just nu är jollof-ris! ●

av Rebecca Johansson foto Drew Forsyth

Du får Wills recept på kommande

Liten ordlista

PLANTAIN kokbanan

SHADO BENI mexikansk koriander

SEITAN veteprotein

SCOTCH BONNET havannapeppar

JERK

populär tillagningsmetod i Karibien

Jollofris

”Jollof-ris är en av de vanligaste rätterna i Västafrika. Det finns flera regionala varianter av namnet och ingredienserna. Rättens mest kända namn, jollof, kommer från Wolof-folket.”

INGREDIENSER

500 g ris

1 burk hackade tomater

(eller 3 stora tomater)

100 g tomatpuré

1 röd paprika

1 röd chili

¼ havannapeppar

2 rödlökar

4 klyftor vitlök

1 grönsaksbuljongtärning

1 tsk kummin

1 tsk curry (madras)

1 tsk kryddnejlika

1 tsk rosmarin

salt & peppar

2 lagerblad

1. Hacka och fräs en rödlök tills den är karamelliserad, och tillsätt sedan några matskedar tomatpuré.

2. Mixa en burk hackade tomater eller tre stora tomater tillsammans med en fjärdedels havannapeppar, 1 röd paprika, 1 röd chili, 1 rödlök och 4 klyftor vitlök.

TIPS!

Jollof-ris är gott till det mesta, men östafrikansk vegomishkaki är ett säkert kort.

Tillsätt 1 dl vatten.

3. Häll den mixade blandningen i grytan med den karamelliserade rödlöken och tillsätt kryddorna, buljongtärningen och lagerbladen för smak. Låt det koka i 10 minuter.

4. Skölj riset noggrant tills stärkelsen är borta. Tillsätt sedan riset i grytan och låt det koka på låg till medelvärme tills riset är fluffigt.

5. Servera och njut!

Shiro wot

”En traditionell etiopiskeritreansk gryta. Den tillagas med mjöl från kikärtor (ibland bönor), lök, mosade färska tomater, vitlök och niter kibbeh (kryddsmör). Denna rätt är särskilt populär under perioder av fasta.”

MUMS!

INGREDIENSER

1 stor rödlök, hackad

0,8 dl olivolja

1 tsk finhackad vitlök

1 msk tomatpuré eller 1 hackad tomat

7 dl vatten

SHIRO-PULVER

1,8 dl kikärtsmjöl

1 msk berbere-krydda

Injera är ett etiopiskt-eritreanskt pannkaksliknande tunnbröd.

1 tsk malen kardemumma

1 tsk malen spiskummin

1 tsk vitlökspulver

1 tsk salt (justera efter smak)

1. Finhacka lök och vitlök. Fräs dem i en gryta med olivolja på medelhög värme.

2. Tillsätt tomatpuré eller hackade tomater.

3. Låt blandningen sjuda i pannan tills den kokat ner och fått en fyllig konsistens.

4. Tillsätt shiro-pulver och vatten, och smaka av med salt.

5. Låt grytan sjuda tills du uppnår önskad konsistens. Rör om då och då.

6. Servera med injera eller vitt ris.

7. Strö över lite chili som garnering om du vill.

TIPS!

Här har svamp använts som köttersättning, men seitan är också en höjdare.

Pabellón

”Pabellón är en traditionell böngryta med ris från Venezuela. I denna växtbaserade version har köttet ersatts med strimlad kungsmusseron och ostronskivling.”

INGREDIENSER

500 gram svarta bönor

1 stor tomat

2– 3 lagerblad

10 st kungsmusseron en handfull ostronskivlingar

1 röd paprika

1 grön paprika

1 gul lök

6 vitlöksklyftor

1 msk tomatpuré

1 msk cayennepeppar

1 msk oregano

1 msk spiskummin salt & peppar

1 grönsaksbuljong

1 msk vegansk worcestershiresås

1 kokbanan (plantain) Ev. färsk koriander för garnering

1. Koka de svarta bönorna i en kastrull med rikligt med vatten, 1 msk salt, 4 hackade vitlöksklyftor och lagerblad. När de är mjuka, ställ åt sidan.

2. Strimla svampen med händerna.

3. Stek svampen i en panna med lite olja så att den får en fin stekyta och inte fastnar.

4. Fräs hackad lök, vitlök, grön och röd paprika i en annan panna tills allt är mjukt.

5. Rör ner tomatpuré och låt den fräsa in i grönsakerna.

6. Tillsätt de stekta svamparna i pannan. Krydda med cayennepeppar, oregano, spiskummin, salt och peppar. Tillsätt grönsaksbuljongen och vegansk worcestershiresås.

7. Häll i lite vatten, lägg på ett lock och låt allt puttra ihop.

8. Servera med ris, bönorna och friterad kokbanan för den perfekta kombinationen. Garnera gärna med koriander.

Sada roti med chana aloo curry

”Njut av en klassisk rätt från Trinidad – sada roti med chana aloo curry. Sada roti är en av Trinidads vanligaste rätter, naturligt vegansk och väldigt enkel att göra.”

INGREDIENSER CURRY

4 msk matolja

1 tsk kumminfrön eller kumminpulver

3 vitlöksklyftor

1 stor röd lök

1 msk currypulver

1/2 tsk gurkmeja

1/2 tsk garam masala

3,5 dl vatten

En nypa salt

1 havannapeppar eller annan chili

2 burkar kikärtor

1 stor potatis

Färsk koriander

Green seasoning

1. Fräs hackad vitlök, lök och kumminfrön på låg/medelvärme tills de mjuknar.

2. Tillsätt currypulver, salt, garam masala och gurkmeja. Rör ihop.

3. Lägg i kikärtor och tärnad potatis i pannan och blanda väl.

4. Tillsätt green seasoning, havannapeppar och färsk koriander. Låt allt

TIPS!

Green seasoning är en blandning av lök, salladslök, shado beni (mexikansk koriander), scotch bonnet (havannapeppar), timjan och andra färska örter som du mixar till en kryddpasta.

INSTAGRAM

Gör som över 31 000 andra och följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, roliga tävlingar och de senaste produktnyheterna.

SAJT

På valjvego.se hittar du en kunskapsbank för en mer djurvänlig livsstil. Här finns restaurang- och restips, recept, produktnyheter, fakta, allt.

Enjoy!

FACEBOOK

Få ett grönare och djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, utmaningar och vegonyheter.

sjuda tills potatisen är mjuk och smakerna blandas väl.

5. Servera med sada roti.

INGREDIENSER

SADA ROTI

9,5 dl vetemjöl

3 tsk bakpulver

1 tsk salt

4,25 dl ljummet vatten

1. Blanda alla ingredienser i en skål och knåda tills du får en smidig deg. Låt degen vila i 15–30 minuter.

2. Rulla degen till små bollar och kavla ut dem till platta cirklar.

3. Grädda dem på en varm platta eller i en torr panna tills de är genomgräddade och har fått en lätt brun färg.

MAGASIN

Vill du äta mer veganskt, men vet inte var du ska börja? Ladda ner Djurens Rätts nya, uppdaterade inspirationsmagasin Välj Vego! helt kostnadsfritt! Du får flera favoritrecept och får veta vad du ska äta varje dag för att få i dig allt du behöver.

APP

Vill du få tips i form av olika utmaningar som hjälper dig med recept, produkttips och annan inspiration? Ladda ner appen Välj Vego som finns kostnadsfritt i Google Play och App Store.

Ät!

av Rebecca Johansson

Rosa ost, javisst!

Beet Blu introducerades som en ost i begränsad upplaga, men blev så poppis att den nu finns i året runt-sortimentet. Denna blåmögelost har en rosa insida från de fermenterade rödbetorna, som ger den en smak av sötma som kombineras med den pikanta smaken från blåkulturen. Osten kostar 99 kronor och finns hos casheury.com och i utvalda butiker.

Ny smak av söt favorit

Dave & Jon’s Dadlar Strawberry Milkshake är naturligt söta dadlar som fått en härlig smak av jordgubbs-milkshake. Dadlarna innehåller endast naturligt förekommande sockerarter och inget tillsatt socker eller sötningsmedel. Kostar runt 20 kronor och finns i välsorterade livsmedels- och nätbutiker.

Genväg till godare mat

Oddlygood Cooking Oat Onion och Chili är två växtbaserade nyheter som gör det enkelt att laga goda, smakrika måltider hemma. De små tvådecilitersförpackningarna, perfekta för mindre hushåll, hjälper till att minska matsvinnet. Produkterna kostar runt 12 kronor styck och finns på Ica.

Hann du sakna skruvarna?

Limited edition-favoriterna från förra året är tillbaka i Estrellas fasta sortiment. Dillskruvar, en nostalgisk klassiker från 1983, och Västkustchips Tryffel & Havssalt, som lovar rik tryffelsmak och krispig textur. Finns i välsorterade butiker och rekommenderat pris för dillskruvarna är 19 kronor samt 28 kronor för Västkustchipsen.

Mellis för musklerna

Barebells har lanserat två nya veganska proteinbars: Fudge Brownie och Caramel Peanut. Båda innehåller 15 gram växtbaserat protein, inget tillsatt socker och är perfekta som mellanmål. Finns att köpa i butiker över hela Sverige och online på exempelvis tyngre.se, och kostar runt 25 kronor styck.

3 x vegokyckling

Filéfavoriten

Hooked Foods har en produkt på vete-, soja- och ärtprotein som är naturlig i smaken och liknar traditionell kycklingfilé, utan att någon kyckling har kommit till skada. Produkten går enkelt att integrera i dina favoriträtter utan att kompromissa med smaken.

Hooked vegofilé, som kommer i en förpackning på 160 gram, hittar du i frysdisken hos Coop för cirka 45,90 kronor.

En riktig gobit

Är du ute efter filébitar så kommer Oumphs Ch*cken Style neutrala bitar på sojaprotein att bli din nya vardagshjälte. Passar i pasta, sallad, wrap, grytor och på ett grillspett för alla sommarens grillstunder. Oumph finns i frysdisken på alla stora matkedjor. Cirkapris för den här produkten (familjepack 700 gram) är 87,90 kronor.

Bästa burgaren

Anamma är ett av vego-Sveriges mest igenkända varumärken. Deras vegoschnitzel kanske är tänkt att vara ett substitut för en traditionell wienerschnitzel gjord på fläskkött, men den är också ett utmärkt, gott och prisvärt substitut för en panerad kycklingburgare.

Anamma finns hos alla stora matkedjor och rekommenderat pris för 300 gram är 46,50 kronor, samt 81,90 kronor för 750 gram..

Hejdå järnbrist?

Ironic Biotech är ett svenskt startupföretag som har utveck lat ett veganskt järntillskott med hög biotillgänglighet. Genom så kallad precisionsfermentering av vegetabiliska substrat producerar de ett järnprotein som kroppen lätt kan absorbera, utan de biverkningar som ofta förknippas med traditionella järntillskott, såsom magproblem och illamående. Produkten lovas vara smaklös och stabil, så den kan utgöra ingrediens i livsmedel och kosttillskott.

5 UPPSTICKARE

Få koll på de svenska satsningarna.

av

Nyavegovågen är här!

Produktutveckling pågår och det kommande året försöker Ironic Biotech öka produktionen. Bromsklossen är att företaget måste säkerställa att järntillskottet funkar i varje enskild produkt, vilket behöver testas i labbmiljö. Ett annat alternativ är att produkten tas som järntillskott.

– Det är lite komplicerat att lansera ny mat med mycket regler, men så ska det vara, mat är ju så viktigt, konstaterar Eskil Åhlin på Ironic Biotech. Inledningsvis fick företaget stöd från Lunds universitet och dess innovationsavdelning, på sistone har stöd kommit från statliga innovationsmyndigheten Vinnova och även en slant från EU.

Rebecca Johansson

Dessa bönor är ett undantag från regeln, i dagsläget hamnar bara tre procent av Sveriges baljväxter på människors tallrikar. Det mesta blir djurfoder.

Spaghetti bolognese gjord på ärtor från Sverige.

Nu byggs rekordstora vegofabriken

Lantmännen satsar 1,2 miljarder kronor på att bygga en ny anläggning för växtbaserat protein i Lidköping, den största investeringen av sitt slag i Sverige. Främst ska proteinisolat från ärtor och åkerbönor produceras. Målet är att öka den svenska ärtodlingen med 50 procent, från nuvarande 80 000 ton till 120 000 ton. Vegoproteinerna används bland annat som färs, hamburgare och korv, samt i sportdrycker, glutenfri pasta och bageriprodukter. Ge-

3 X BALJVÄXTER

Är svenska ärtor och bönor nästa vegovåg?

FÖRDELAR

Baljväxter är rika på protein, fibrer och viktiga mineraler.

De har också en låg miljöpåverkan jämfört med animalisk produktion.

nom att producera mer inhemskt växtbaserat protein kan beroendet av importerad soja minska, vilket ger hållbarhetsfördelar: projektet har fått stöd från Klimatklivet.

– Vi behöver producera mer mat för att försörja jordens växande befolkning och det finns en globalt och långsiktigt ökande efterfrågan på växtbaserade proteiner som livsmedelsingrediens. Det innebär nya odlingsmöjligheter för lantbrukare och skapar förutsättningar för ökad svensk livsmedelsproduktion och export, säger Magnus Kagevik på Lantmännen.

Anläggningen beräknas stå klar under första halvåret 2027.

UTMANINGAR

Odlingen av baljväxter i Sverige är fortfarande begränsad, men nya satsningar och efterfrågan kan bidra till en förändring.

Därför behövs proteinskiftet

Rebecca Johansson är ansvarig för Välj Vego hos Djurens Rätt.

Proteinskiftet drivs av insikten om att vår nuvarande köttkonsumtion har stora negativa effekter på djurvälfärd, folkhälsan, klimatet och biologisk mångfald. I Sverige har proteinskiftet märkts genom ökande efterfrågan på växtbaserade produkter som havredryck, baljväxtbaserade köttalternativ och inhemskt odlade grödor som ärtor och åkerbönor.

När det gäller användningen av baljväxterna går en betydande andel till djurfoder. Enligt Sveriges lantbruksuniversitet användes över 80 procent av den totala produktionen som foder år 2019, medan endast cirka tre procent av de svenskproducerade ärtväxterna hamnade på svenska tallrikar, främst i form av gula ärter och öländska bruna bönor. Proteinet är en del av skiftet, men det också viktigt att vi jobbar för mer näringsrika livsmedel. Ironic Biotech och Hidden in Grains är två företag som gör just det. De ökar biotillgängligheten i olika livsmedel, alltså hur väl ett näringsämne absorberas i kroppen, för bland annat järn och zink.

FRAMTIDEN

Med investeringar i proteinanläggningar och ökad forskning ser framtiden ljus ut för baljväxter i svensk livsmedelsproduktion.

För att möta livsmedelsindustrins behov och främja en ökad konsumtion av inhemska baljväxter krävs ytterligare stöd och incitament. Detta inkluderar ekonomiska bidrag, forskningssatsningar och utbildningsinsatser för lantbrukare. Genom att stärka den inhemska produktionen och konsumtionen av baljväxter kan Sverige minska sitt importberoende och främja en mer hållbar livsmedelssektor.

Vill göra spannmål nyttigare

Minns du rubrikerna om ”wokegröt” från senaste Nobelfesten? Bakom rätten stod den prisbelönta kocken Jessie Sommarström, som bjöd gästerna på en ”modern kulturgröt med hydrotermiskt behandlat fullkorn”.

– Det vore en game changer om maten vi äter blir mer näringstät, säger Jessie Sommarström.

En av huvudspelarna bakom råvaran är företaget Hidden in Grains, som utvecklat en metod som ökar biotillgängligheten av mineraler i spannmål.

– Eftersom vi människor äter så pass mycket spannmål är det en viktig näringskälla med stor potential. Men för att öka mängden fullkorn och minska köttet i kosten måste vi lösa upp knuten med fytinsyra för att inte skapa näringsbrist, säger Kerstin Fredlund, läkare, forskare och medgrundare av företaget.

Resultatet innebär att vanliga produkter som mjöl, välling, gröt, pasta, bröd och pannkakor kan ge ett rejält tillskott av både järn och zink, helt utan berikning. Nyfiken? Redan nu kan du köpa hydrotermiskt behandlad bulgur via Warbo Kvarns nätbutik.

LÄS MER!

Missade du Djurens Rätts långa intervju med Jessie Sommarström? Du hittar artikeln och hennes vegorecept i nummer 1/2024.

Efterlyser mer stöd för proteinskiftet

Svenska uppstickaren Proteinish vill utveckla texturerade växtproteiner av svenska spannmål och baljväxter, med högt näringsinnehåll som ska vara lätt för kroppen att ta upp. I mars driftsätts företagets utvecklingslabb i Stockholm, under 2025 jagar de finansiärer för att kunna bygga en anläggning. Isabelle Egholt Falck är företagets medgrundare och vice vd, hon känner att de tyvärr tvingas jobba i uppförsbacke.

– Vi upplever inte att vi får det stöd som andra industrier får för den gröna omställningen, speciellt inte med tanke på att livsmedelssektorn står för en tredjedel av världens växthusgasutsläpp och har enorm påverkan på både klimatet och folkhälsan. Det finns enormt mycket mer att göra och vi skulle välkomna omställningsstöd öronmärkt för just hållbar livsmedelsproduktion och hållbar livsmedelsvärdekedja i Sverige. Växtbaserat får varken det stöd eller den uppmärksamhet som branschen borde få, med tanke på vilken enorm positiv påverkan och potential den har.

Isabelle Egholt Falcks analys är att det blir svårt att sänka priset på vego, eftersom de svenska råvarorna är dyrare än den soja och andra råvaror som importeras till dagens vegohalvfabrikat. Företagets mål är dock att helsvenska vegoprodukter ska ha samma prislapp som produkter på importerad soja.

– Vi kan hoppas på en mängd vegoprodukter med Från Sverige-märkning och mycket högre proteinhalt än dagens produkter, allt ifrån färs till bitar, burgare, bollar till helt nya typer av produkter, säger Isabelle Egholt Falck.

”Om fem år kommer ingen fundera på om korven på mackan är gjord av gris eller bönor. Och då blir frågan, vad vill du egentligen helst ha”, frågar sig Magnus Dafgård.

Här syns prototypen från Proteinish: ett vegokött gjort på svenska spannmål och baljväxter, med extra högt proteininnehåll.

Proteinish kommer inte vara ett varumärke som syns i matbutiker, planen är att leverera råvaror till varumärken med vegoprodukter. Målet är att ha en anläggning i bruk i slutet av 2026.

Satsat 300 miljoner på vegofabrik

En annan svensk aktör som går i bräschen är Dafgårds, som redan 2021 investerade 300 miljoner kronor i en ny vegofabrik i Källby. Satsningen har resulterat i en produktionslinje för veganska charkprodukter, inklusive korvar och pastejer. De första produkterna levereras redan i stor skala över Europa och världen. Tillsammans med flera globala samarbetspartners ska korv, skivad smörgåsmat, salami, köttfärs, kyckling och bratwurst – allt växtbaserat – produceras och säljas över hela världen. ●

Agera

GÖR SKILLNAD!

Du är bjuden!

Den 6 april kommer ett digitalt medlemsforum hållas för dig som är medlem i Djurens Rätt, läs mer på djurensratt.se/ medlemsforum

Nya krafttag för djuren

Den 15 –16 februari hölls Djurens Rätts årliga rikskonferens i Göteborg, där deltagarrekord slogs. Över 90 djurvänner från hela landet satte siktet på nya mål och arbetssätt inför 2025. Under rikskonferensen möttes Djurens Rätts volontärer och förtroendevalda för att byta erfarenheter, lyssna på föreläsningar och delta i seminarium. Dessutom genomfördes en rekordstor protest mot Lidl i centrala

Göteborg, för att uppmana butikskedjan att säga nej till turbokycklingar. Andra programpunkter var bland annat en fördjupande föreläsning om äggindustrin samt en gästföreläsning av den italienska djurrättsorganisationen Essere Animali.

Vill du också engagera dig för djuren? Gå med i ett av Djurens Rätts volontärprogram för att göra skillnad för djuren som är flest och har det sämst. ●

Kallelse till riksstämma

Den 17 maj är det dags för Djurens Rätts riksstämma 2025. Från och med den 2 april kan du anmäla dig till riksstämman på djurensratt.se. Där kan du också så småningom läsa mer om arrangemanget, stadgeändringsförslag och valberedningens förslag till förtroendevalen.

Djurens Rätt Nummer

”Normalisera GIVANDE!”

Argumenten mot djurfabrikerna är starka. Varför går förändringen så trögt? Forskaren och experten

Chris Bryant förklarar hur omställningen kan få fart.

av Francesca Vilches foto Gareth Iwan Jones

Största bromsklossen hos folk?

– Om du har haft en debatt om vego så vet du att processen i den andra personens huvud är: ”Jag gillar att äta kött. Jag vill inte sluta äta kött. Vad kan jag säga för att motivera detta?”. Detta leder till resonemang som stödjer deras preferenser och att de ägnar mer uppmärksamhet åt källor som bekräftar deras övertygelse.

Vad funkar för att få folk att välja vego?

– Metaanalyser av budskap om miljö och djurplågeri visar att informationen gör att folk vill dra ner på konsumtionen. Dokumentärfilmer har en enorm inverkan, och 21 procent av veganerna anger dem som en viktig orsak till sin övergång. Ur ett institutionellt perspektiv kan växtbaserade alternativ som standard ge en avsevärd ökning, ibland så mycket som från tio till 90 procent. Bättre, billigare och mer växtbaserade alternativ hjälper också.

Hur gör djurrättsorganisationer skillnad?

– Vår sida förlitar sig på några få stora filantroper och allmänhetens goda vilja, men människor spenderar mindre på donationer till djurvälgö -

renhet och mer på ostburgare. Att vara vegan hjälper genom att undvika skada, men att donera, volontärarbeta och förespråka djurrätt, räddar aktivt djur. En liten donation varje månad kan ha större inverkan än personliga kostval, rörelsen är beroende av ekonomiskt stöd för att motverka djurfabrikerna. Att uppmuntra andra att donera är lika viktigt. Att normalisera givande, även blygsamma belopp, kan öka resurserna och rädda miljontals djur. I slutänden kan donationer ha större inverkan än att bara vara vegan. Konsekvent påverkansarbete, som mejlkampanjer riktade till företag, är avgörande. Beslutsfattare lägger märke till när de får hundratals mejl om djurskydd. Vi måste kontinuerligt visa att vi bryr oss.

Hur påverkar vi politiken?

– För att genomföra en effektiv men politiskt genomförbar politik måste man ta hänsyn till både effekterna och allmänhetens acceptans. En köttskatt skulle minska konsumtionen avsevärt, men är mycket impopulärt. Politiska verktyg kan generellt delas in i fyra kategorier. Finansiella verktyg är att göra animaliska produkter

dyrare, att subventionera alternativen eller stötta jordbrukare i övergången. Normativa åtgärder är exempelvis bestämmelser om djurskydd och miljö, som ökar produktionskostnaderna. Informationspolitik är märkningar, kostråd, offentliga kampanjer och reklamförbud. Sista kategorin är beteendepåverkan, att uppmuntra till växtbaserade val. Mycket genomförbara och verkningsfulla åtgärder är subventioner av alternativa proteiner, strängare produktionsregler för djurfabrikerna och beteendepåverkan. Att investera i forskning, infrastruktur och växtbaserade incitament är mer lönsamt än att beskatta animaliska produkter.

Minskar köttkonsumtionen någonstans?

– I utvecklade länder såsom Storbritannien, Nederländerna och Tyskland har köttkonsumtionen nått en platå. I Storbritannien har köttkonsumtionen minskat med 17 procent från 2000 till 2019. Och trots att Kina är ett utvecklingsland har man insett behovet av att minska köttkonsumtionen och har infört mål, vilket är positivt med tanke på landets globala inflytande.

Vad ser du i spåkulan?

– Mycket hänger på odlat kött – om det blir lönsamt ekonomiskt, tekniskt och politiskt. Oppositionen mobiliserar redan och förbjuder det i Italien och delar av USA. Dessa förbud är rent politiska och gynnar stora djurfabriker snarare än jordbrukare. Alternativa proteiner har utvecklats snabbt och är avgörande av flera skäl. De skapar en ekonomisk motor för vår sida, vilket gör att politiska diskussioner handlar om tillväxt, jobb och investeringar snarare än bara minskningar. De tar också itu med viktiga drivkrafter för livsmedelsval: pris och smak. Människor betalar inte mer för sämre mat, men alternativa proteiner blir allt billigare och bättre medan konventionellt kött förblir oförändrat eller blir dyrare. När alternativen överträffar köttet i fråga om kostnad och kvalitet kommer även de mest hängivna köttätarna att skifta. Utan ekonomisk motivation kommer argumenten för att äta kött att försvinna. ●

3 X SPANINGAR

Framtiden enligt

Chris Bryant

VEGO ORSAKAR INTE ARBETSLÖSHET. ”Minskningen av antalet arbetstillfällen inom jordbruket beror inte på växtbaserad kost utan fabriksuppfödning. Vi har data som visar att sedan 1960-talet har köttproduktionen i Storbritannien ökat med 87 procent, medan jordbruksjobben har minskat med 68 procent.”

AI LÄR PÅSKYNDA FÖRÄNDRINGAR. ”Det kan förbättra övervakningen av djurskydd och påverkansarbete, men också optimera djurfabrikernas lönsamhet. Vilka effekterna blir återstår att se.”

MYT ATT PROCESSAD MAT ÄR FARLIGT. ”Djurfabrikerna spenderar miljoner på vilseledande budskap som hävdar att köttalternativ är för processat och onyttigt. Dessa felaktiga budskap sprids och skapar till och med splittring inom vegorörelsen.”

Chris Bryant Ålder: 32 år

Bor: Bristol, Storbritannien

Gör: Grundare av tankesmedjan Bryant Research som bedriver samhällsvetenskaplig forskning för vegoproteinföretag och djurrättsorganisationer.

Bakgrund: Doktorsexamen inom psykologi, publicerat dussintals artiklar om proteinomställningen.

Djurdebatten

Ministern blundar för problemen inom svensk djurhållning – men har fått mothugg.

Läxade upp ministern

I EN DEBATTARTIKEL i VT upprepade landsbygdsministern

Peter Kullgren (KD) sitt påstående om att svenskt kött är bra för klimatet – ett budskap som han envist har lyft i flera år. Djurens Rätts Per Kihlgren, som är kassör hos Djurens Rätts lokalorganisation i Västerås-Hallstahammar-Surahammar, svarade i en replik: Välfärden i svenska djurfabriker är absolut inget att skryta med, med ett undantag. Svenska kor har lagstadgad rätt att vistas utomhus på sommaren. Den rätten vill du ta bort, Peter. Hur tänker du här?

Kritiserade regeringens djurpolitik

I en debattartikel i Aftonbladet skrev Djurens Rätt om hur regeringen i Sverige motarbetar djurskyddet. 2025 bör, enligt Djurens Rätt, bli året då regeringen gör om och gör rätt för djuren, och omgående åtgärdar de allvarliga djurskyddsproblem som finns i Sverige.

Följ oss:

Lydia Gemzöe, volontär hos Djurens Rätt, frågade i sin replik vad Kullgren menar med att Sverige har "en god djurvälfärd" och "ett högt ställt djurskydd".

Är det att grisar, som är nyfikna djur med ett behov av att utforska sin miljö och böka i jord, lever sina liv inomhus på betonggolv? Att de inför slakt bedövas med koldioxid, trots att gasen orsakar smärta och kvävningskänslor? Är det att 99 procent av Sveriges kycklingar växer så fort att de lever med kronisk smärta, eller att föräldradjuren till kycklingarna

Nej till plågsam bedövning

Djurens Rätts debattartikel i

Expressen ifrågasatte varför grisar bedövas med plågsam koldioxidbedövning innan slakt, trots att tio år har gått sedan Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet påpekade de allvarliga nackdelarna ur ett djurskyddsperspektiv.

”Djurskyddslagen säger att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö så att deras välfärd främjas och att de kan bete sig naturligt. Det är långt ifrån verkligheten i dag. [...] Regeringen och landsbygdsministern behöver skyndsamt sätta ett slutdatum för koldioxidbedövningen och avsätta resurser för forskning och utveckling av andra metoder.”

hålls i konstant hunger för att överleva till könsmogen ålder? Vad som är säkert är att han inte syftar på svenska kors unika rätt till grönbete, för den rätten är hans parti i god färd med att luckra upp. ●

”Ingen

kommer övertyga mig om att kossor som funnits i tusen år är grundproblemet till de klimatproblem som vi ser.”

PETER KULLGREN (KD) i en intervju om metanutsläpp under klimatkonferensen COP29, trots att forskning visar att växthusgasutsläppen skulle kunna minska med 73 procent om världen gick över till en växtbaserad kost. Just nu hålls 1,5 miljarder nötdjur i världens kött- och mjölkindustri.

Sök på ”Djurens Rätt” i sociala medier, följ och stötta arbetet.

POPULÄRT I SOCIALA MEDIER:

SNÄLLARE START PÅ ÅRET

220 100 i räckvidd / 3 500 interaktioner / 1 000 delningar

FÖRPASSAR DJURFÖRSÖK TILL HISTORIEBÖCKERNA

26 700 i räckvidd / 3 300 interaktioner / 42 delningar

SAGT I SOCIALA MEDIER: H&M slutar med dun

126 kommentarer

Ett viktigt steg i rätt riktning. Så glädjande nyheter!

Sån är Lidl – fortfarande

av Cissi Krantz foto Tim Kristensson

DJURENS RÄTT FORTSÄTTER att uppmana Lidl att sluta sälja turbokycklingar och att anta European Chicken Commitment, precis som Lidl i Tyskland, Frankrike och Belgien redan gjort. Kampanjen i Sverige har pågått länge och engagemanget från både volontärer och allmänheten ökar. Djurens Rätt har engagerade volontärer som gång på gång deltar i protester, som blivit många mot Lidl genom åren.

– Det är tack vare alla ovärderliga volontärer och engagerade konsumenter som vi kan fortsätta sätta press på Lidl. Varje insats, stor som liten, bidrar till att skapa förändring, säger Coral Ricote, kampanjchef för

Djurens Rätt.

Djurens Rätt arbetar aktivt för att se till att kycklingarna får det bättre och för att dödandet av dem ska minska. Protesterna riktar ljuset mot kycklingarnas situation och för budskapet till beslutsfattarnas och makthavarnas dörrar.

– Genom att delta ger du kycklingarna en röst och för deras talan. Protester är ett viktigt och kraftfullt verktyg för att påverka företag att ta beslut som kan förbättra situationen för kycklingarna. Det är hög tid för Lidl att säga nej till turbokycklingar, säger Coral Ricote. ●

Vill du vara med på nästa protest? Anmäl ditt intresse på djurensratt.se/protestvolontar

I media

Flera medier uppmärksammade Djurens Rätts protester mot Lidls försäljning av turbokycklingar, bland annat Foodmonitor, Tidningen Syre och Nyheter24.

Kampanjen uppmanar Jakob Josefsson, Lidls Sverigechef, att säga nej till turbokycklingar och ja till ECC.

Här syns Alfred Corengia, som är både kampanj- och outreachvolontär. Vill du göra som Alfred och engagera dig i Djurens Rätt? Gå in på djurensratt.se/volontar.

Djurens Rätt har arrangerat ett 30-tal protester mot Lidl sedan kampanjens start. Över 32 000 konsumenter har skrivit under för att uppmana Lidl att sluta med turbokycklingar.

Här är mitt jobb

Sköldpaddor, sans-serif och goa lunchgrytor. Häng med Mathilda Gälsing

som är grafisk designer hos Djurens Rätt.

Vad gör en grafisk designer? Jobbar med visuell kommunikation, jag designar det vi ser utåt. Med hjälp av olika designprogram sätter jag ihop material som vi sedan använder på olika sätt, både tryckt och digitalt.

Vad har du gjort som vi sett? Du kanske har sett vårt informationsmaterial som flyers, plakat och annonser i kollektivtrafiken? Eller har ett barn i din närhet som läser Rädda Djuren-klubbens medlemstidning Klubbnytt? I så fall har du fått ett smakprov på vad jag designar om dagarna.

Roligast med jobbet? Att designa Klubbnytt! Helt klart. Där får jag vara extra kreativ med färg och form.

Typiskt dålig arbetsdag? För många sista minuten-puckar, som dessutom inte är korrlästa, hehe. Sen en tråkig matlåda på det. Älsklingstypsnitt? Hmm. Någon maffig sans-serif.

Photoshop, Illustrator eller InDesign? Ouhh, är inte det som att be någon att välja mellan sina barn? De är roliga till olika saker, men Photoshop har flest användningsområden.

Största bedriften på jobbet? Folieringen av Eurotours lastbil, filerna var så stora och tunga att jobba med att datorn kraschade var och varannan minut.

Varför Djurens Rätt? Jag ville kombinera mitt yrke med att göra skillnad, och det

Mathilda Gälsing och hennes kontorsmaskotar. "Jag ÄLSKAR sköldpaddor”.

MIN

ARBETSDAG

08:00

Jag varvar hemma- och kontorsjobb. Men jag jobbar främst på kontoret, jag kommer in vid 08, tar en kopp kaffe och rivstartar med uppgifterna direkt. Säg att vi har en ny kampanj, då är det flyers, plakat, banners, annonser och eventuellt annat som ska designas och sen skickas i väg på tryck.

10:00

Jag lyssnar på musik minst halva arbetsdagen, dels för att stänga av omgivningen, dels för kollegornas skull. Jag gillar att snacka om vi säger det så.

12:00

Matlådan förbereddes på söndagen. Grytor av olika slag är trevligt i matlåda, och jag har oftast minilådor med massa tillbehör, som såser, frön och sallad.

14:30

kan jag göra här hos Djurens Rätt. Jag får göra något jag är bra på, varje dag, och samtidigt bidra till att göra det bättre för djuren.

Djurrättsfråga nära hjärtat? Sedan barnsben har jag brunnit extra mycket för djur i pälsindustrin.

Hur gör ditt jobb skillnad för djuren? Jag framför budskapet på ett visuellt tilltalande sätt, och gör det lättare för mottagaren att ta till sig informationen vi vill förmedla. Vilken kollega vill du byta jobb med för en dag? Jag hade velat testa Bennys jobb, vår generalsekreterare. En riktig utmaning tror jag att det hade varit.

Vid tvåfikat blir det en frukt från kontorets fruktkorg.

17:00

Jag stänger datorn för dagen. Det blir gärna rundor på second hand och loppis. Jag flyttade rätt nyligen så att hitta den perfekta inredningen begagnat tar sin lilla tid. Sen är jag väldigt social och umgås ofta med vänner och familj, gärna i någon pulshöjande stadsmiljö.

15 % rabatt på allt som medlem

Fråga oss

Djurens Rätt svarar på

tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Dags för testamente, hjälp!

Jag är medlem sedan många år och har under det senaste året börjat gå i tankarna på att jag borde ta tag i att upprätta mitt testamente, och skulle gärna vilja att en del av mitt arv tillägnas ert arbete för djuren. Vad behöver jag tänka på? Och hur går jag vidare med mina funderingar om att testamentera till Djurens Rätt?

SVAR: Vad fint att höra att du varit medlem i många år. Det betyder mycket – utan medlemmar skulle vi inte ha något Djurens Rätt. Och faktum är att gåvor via testamenten är det näst viktigaste för vår ekonomiska möjlighet att bedriva arbetet för djuren. Över en tredjedel av all Djurens Rätts verksamhet finansieras genom gåvor via testamenten! Hur enkelt eller komplicerat det är att skriva ett testamente beror på hur ens livssituation ser ut. Några saker att tänka på är följande: Finns det så kallade bröstarvingar – alltså barn eller barnbarn? Finns det särkullbarn? Barn ärver alltid sin laglott, vilket innebär att barnet eller barnen har rätt till totalt hälften av kvarlåtenskapen efter sin förälder

En stor del av Djurens Rätts verksamhet är möjlig tack vare gåvor i testamenten. "Vi är enormt tacksamma för det förtroendet och den generositeten" säger Liv Linder hos Djurens Rätt.

eller föräldrar. Det är då alltså hälften av kvarlåtenskapen som är fri att testamentera bort till andra eller annat. Finns det inte bröstarvingar så är det helt fritt att välja hur allt ska fördelas. Det finns inga andra släktingar som har rätt att ärva ifall ett testamente finns.

Om det finns en partner med i bilden så är det, i juridisk mening, stor skillnad mellan att vara gift eller sambo. Sambor ärver inte varandra, medan de som är gifta gör det. Detta innebär dels att – om varken bröstarvingar eller testamente finns – så ärvs kvarlåtenskapen av släktingar i stället för av sambon. Detta påverkar också de som är sambos och har gemensamma barn eftersom barnen – oavsett om testamente finns eller ej – har rätt att få sitt arv direkt. Arvet går först till makan ifall föräldrarna i stället är gifta, och inte önskat annat i sina testamenten. I de fall som det finns barn från tidigare förhållande ärver dessa direkt, oavsett om den som skrivit testamentet gift sig med en nuvarande partner eller ej. Jag förstår att du redan har koll på att det går att inkludera organisationer i testamentet. Toppen! Det är inte alla som vet om att alla faktiskt kan inkludera gåvor till organisationer. Bra att veta kring detta är att de flesta stora organisationer är befriade från att betala

vinstskatt. Det innebär att när vi ärver bostäder och värdepapper så flyttas de över till oss innan försäljning och när vi sedan säljer dem så försvinner inget i skatt. Skriv alltså inte in i testamentet att exempelvis en bostadsrätt först ska säljas och att kvarlåtenskapen sedan ska fördelas på arvingarna. Låt i stället arvingarna sälja bostadsrätten.

Jag vill också tipsa dig om att besöka vår sida djurensratt.se/ arv. Det går att kostnadsfritt skriva ditt testamente direkt på sidan. Där kan du också beställa vårt informationspaket med svar på många fler frågor kring att skriva testamente, samt mallar som visar hur ett testamente kan se ut. Vi postar gärna informationen hem till dig, så att du kan läsa den i lugn och ro, innan du skriver ditt testamente. Om du känner att du skulle vilja prata med en jurist så går det också att boka in ett kostnadsfritt samtal på samma sajt.

Om du redan är på gång att skriva ditt testamente och kän-

ner att du har all information du behöver så vill jag tipsa om en sak: att inkludera Djurens Rätts organisationsnummer, 802002–4496, intill organisationens namn. Det är ungefär som vårt personnummer, så även om vi byter adress, eller till och med namn, så blir det lätt att hitta oss. Och sist men inte minst: Välj en trygg förvaring för ditt testamente! Vi har flera gånger kontaktats av personer som meddelat att de skrivit testamente till Djurens Rätt men att testamentet sedan inte kunnat hittas den dag det behövts. Vill du ha hjälp med förvaring av ditt testamente så hör av dig – vi ordnar det utan kostnad.

Om du känner att det vore fint med ett samtal om att testamentera till Djurens Rätt så är du alltid varmt välkommen att ringa mig på 08-555 914 28, eller mejla liv.linder@ djurensratt.se. Stort tack för ditt bidrag och engagemang för djuren! /Liv Linder, ansvarig för testamentesfrågor

Sätt högre mål!

Varför försöker ni bevara betesrätten i stället för att fokusera på att förespråka veganism?

SVAR: Vi gör faktiskt båda sakerna, då det för djurens skull behövs att vi håller två tankar i huvudet samtidigt Djurens Rätt arbetar för att minska djurens lidande både på kort och lång sikt. Att se till att lagstiftningen bevaras och förbättras gör också skillnad på längre sikt, inte bara här och nu. Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vi menar att djur borde ha rätt att leva i enlighet med sina intressen och egna behov, vilket tyvärr inte är verklighet i dag, och arbetar för att höja den lägstanivå som accepteras av samhället vad gäller djurhållning och hantering. Det är vi skyldiga alla de djur som lever i djurfabriker − nu och i framtiden. Vi håller blicken stadigt mot vår vision om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv, och där djur inte ses som ting för människor att utnyttja för egna intressen.

Att ta bort beteskravet, som en del tunga aktörer nu arbetar för, vore att kraftigt försämra djurskyddslagstiftningen. Beteskravet behöver tvärtom stärkas. Att korna ska få komma ut på bete är helt grundläggande för deras möjligheter till naturligt beteende, som de ska ha rätt till enligt gällande djurskyddslag. När fler väljer bort animalier på tallriken till förmån för växtbaserat innebär

det att färre djur tvingas lida, och bidrar därmed till en framtid utan djurfabriker.

Djurens Rätt arbetar för att montera ner djurfabrikerna. För att nå dit och för att minska lidandet här och nu, måste antalet djur i fabrikerna minska och hänsynen till varje individs behov öka. En relevant och skarp djurskyddslagstiftning, som bland annat innehåller ett utökat beteskrav för kor, tjurar och kalvar, är en viktig del av den utvecklingen. Liksom att välja vego. Tack för att du står på djurens sida!

/Linda Björklund, sakkunnig etolog

Akta klimatavtrycksfällan!

Jag är också engagerad i klimatrörelsen, där många sågar snacket om ”klimatavtryck” för att det skjuter över ansvaret på individens axlar, bort från makthavare och megautsläppande företag. Håller inte djurrättsrörelsen på med samma sak, med allt snack om att välja vego?

SVAR: Jag håller med om att allt ansvar inte kan ligga på individens axlar, och att makthavare och företag behöver ta ett mycket större ansvar gällande djurrätt och djurvälfärd. Att få fler människor att välja vego bedömer jag dock som en helt avgörande faktor för att få den samhällsförändring vi vill se. Jag ser köttnormen och dess följdverkningar som ett av de största problemen. Vi har kommit en bit på vägen och kan i dag glädjas åt ett ökat vegoutbud. När allt fler väljer vego kommer det bli lättare för de mer tveksamma att haka på, tills det så småningom blir den som väljer djurprodukter som behöver

I media

Länsstyrelsen Skåne slapp åtalsanmälan trots att de stred mot lagen när de skickade högdräktiga kor till slakt, fem fullgångna foster föll ut på slakteriet. Djurens Rätts riksordförande kommenterade skandalen i Foodmonitor.

I media

Sajten Foodmonitor rapporterade kritik mot kosten inom Kriminalvården, bland annat uppges vegomaten vara undermålig. Djurens Rätts riksordförande kommenterade att alla borde ha rätt och möjlighet att göra djurvänliga val, oavsett var de är i samhället.

förklara sitt val och som behöver betala det faktiska priset, när politiker inte längre känner press att subventionera animalieindustrin. Politiker pratar gärna om att de inte vill lägga sig i vad människor äter, samtidigt som de gör just detta, genom att subventionera och stötta animalieproduktionen.

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

KATITZI

29 januari 2025

Djuren i dagens djurfabriker får berövas på det mesta som gör livet värt att leva, och därtill utsättas för lidande i form av exempelvis plågsamt snabb tillväxt, trängsel och smärtsamma slaktmetoder. Så länge detta är accepterat i samhället är det svårt att få in djurs rättigheter i lagen. Det är ytterligare ett skäl – utöver det uppenbara att bespara djur lidande – till att Djurens Rätt arbetar för bättre djurvälfärd och en starkare djurskyddslagstiftning och för att förmå företag att ta ett större ansvar för djuren. När människor börjar äta mer vego blir det också lättare för dem att ta in budskap om vad djuren i djurfabrikerna utsätts för, eftersom de inte längre är lika delaktiga i våldet. Behovet av att vända bort blicken och skydda sig mot skuldkänslor minskar. Därmed är varje steg mot att äta mer vego positivt för djuren, direkt och indirekt. Sammanfattningsvis ser jag att individens beslut att äta mer vego är en nyckelfaktor, tätt sammanlänkad med alla delar av samhället som behöver förändras; samhällsnormen, skyddet för djur i lagstiftningen, agerandet hos politiker och ansvarstagandet hos företag. Insatser på alla dessa plan behöver göras parallellt för att så snabbt som möjligt uppnå en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. /Cecilia Mille, sakkunnig inom hållbarhetsfrågor

Älskade Katitzi, finaste vän. Ett år av sorg och saknad. Vi fick ha dig hos oss i 16 år, tomheten efter dig blev total. Trösten är alla de fina minnena, som finns med oss. Du var så tillgiven, vänlig och sällskaplig, charmade alla. Du saknas oss så otroligt mycket.

– Matte och Husse

SAPHIRE SNUTTETASS 7 januari 2025

Vår tid tillsammans tog slut då din lilla kropp inte orkade längre och du fick somna in så du inte skulle behöva lida. Du har varit med mig sen kattunge och vi hade nästan 18 år tillsammans, där vi delade både på glädje och sorg. Jag känner en så oerhörd saknad efter dig och det är så väldigt tomt hemma. Men nu får lill-matte ta hand om dig i himlen och ni får vara tillsammans igen. Tack för vår tid tillsammans.

– Matte Linda Lindh-Eriksson

Det hände sen

Fördubblade fiskekvoter och lovande EU-löften om skrotade burar.

NUMMER 4/2024

Fortsatt

krig om fiskekvoter

Reportaget Fiskelycka i förra numret av tidningen beskrev djurskyddsproblemen i fiskuppfödning och industriellt fiske, samt den kritiserade bottentrålningen. Strax efter publiceringen var det dags för EU:s ministerråd att avgöra ödet för fiskarna i Östersjön. Beslutet? Fördubblat strömmingfiske i Östersjön, samt att öka fisket i Bottniska viken med över 20 procent.

propositionen som presenterades i juni 2024. Bland annat utlovades en utflyttad trålgräns, 30 procents skydd av Sveriges hav, samt trålförbud i marina skyddade områden. Det senare har regeringen gått vidare med, och föreslår att en lagändring börjar gälla från den 1 juli i år.

NUMMER 4/2024

Nya löften om försenad lagstiftning

Djurens Rätt har i många år arbetat för att EU ska utse en djurskyddskommissionär. I förra numret firade Djurens Rätt att EU äntligen utser en djurskyddskommissionär, uppdraget har getts till Olivér Várhelyi. Han har sedan innan ett rykte om att vara en kontroversiell politiker. Várhelyi är kompis med landsmannen Viktor Orbán och har skaffat en del rubriker och ovänner genom åren. Olivér Várhelyis djurengagemang är minst sagt svalt.

Kontroversiella ungraren Olivér Várhelyi har nyligen blivit den första djurskyddskommis- sionären i EU. Hans engagemang för djuren är klent, men en ljuspunkt är att han lovar att burarna i djurfabrikerna ska fasas ut.

Efter ministerrådets beslut kom en omedelbar kritikstorm. Beslutet beskrevs som en katastrof av en stor samling forskare, politiker och organisationer, och Djurens Rätt instämmer i kritiken.

Regeringen hade en annan linje än ministerrådet, men fick

inte gehör. Kritiken mot regeringen – och mer specifikt mot landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) – var att Sverige hade kunnat göra mer och visat mer ryggrad i förhandlingarna.

Nu är det upp till bevis för regeringen att visa handlingskraft i fiskefrågorna som regeringen har makt över. I den kategorin finns regeringens löften från havsmiljö-

– Innan Olivér Várhelyi kunde tillträda formellt grillades han under en utfrågning i Europaparlamentet. Under utfrågningen blev det mycket tydligt att han låter hälsofrågorna i hans portfölj väga tyngst, och trots att han fick 16 frågor om djurskydd lyckades han inte leverera några löften om när och hur förbättringar ska ske, säger Matilda Antti, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt. Under förra mandatperioden var Várhelyi kommissionär med ett annat ansvarsområde, så han är ett bekant ansikte inom

Nästa nummer av tidningen ges ut den 13 juni.

EU-politiken. Hans nuvarande portfölj blev "kommissionär för hälsa och djurskydd" – en stor seger för djurrörelsen, som utöver symboliken ger goda förutsättningar för ansvarsutkrävande inom djurpolitiken. Att detta sker nu kan dessutom vara avgörande när så mycket står på spel för djuren under kommande år, eftersom arbetet pågår med att ta fram en ny EU-övergripande djurskyddslagstiftning. Paketet är försenat, men Matilda Antti berättar att en ny julklapp kom den 19 december i form av nya besked: – Várhelyi lovade att förslag på ny djurskyddslagstiftning ska börja komma under 2026. Han är tydlig med att burarna ska fasas ut i linje med medborgarinitiativet End the Cage Age, men vad övriga förslag kommer innehålla förblir något luddigt. Förhoppningsvis levereras resten av den försenade översynen av EU:s djurskyddslagstiftning i sin helhet. Hade vi fått detta besked om det inte var för ordet djurskydd i hans titel? Kanske inte, säger Matilda Antti. ●

Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Nummer 4/2024

Returadress: Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg