Tidningen Djurens Rätt #2 2025

TIDNINGEN

MÅLARBOK

Ge bort medlemskap

Camilla Bergvall

NÄR JAG BÖRJADE engagera mig i Djurens Rätt hade jag nyligen blivit vegetarian men ville göra mer än så för djuren. Jag visste då väldigt lite om djurfabrikernas massiva omfattning och skadliga konsekven-

ser, men lärde mig väldigt snabbt av de andra volontärerna och av Djurens Rätts kompetenta personal. Med den kunskapen i ryggen fanns det egentligen ingen väg tillbaka. När jag tio år senare, år 2019, fick frågan om att kandidera till riksordförande blev jag oerhört hedrad. Det är det finaste uppdraget jag någonsin haft och troligen någonsin kommer att ha. Det har varit en ynnest att få leda en rörelse som kämpar för alla de miljarder djur som årligen får sätta livet till för människans girighet.

NU HAR DET gått sex år sedan dess och Djurens Rätt har utvecklats på så många sätt. Vi har satsat stort internationellt, med vår närvaro i Ukraina för att hjälpa de akut drabbade djuren och för att skapa långsiktig förändring. Vi gav oss ut på en massiv Europaturné för att trycka på för en ny, stark djurskyddslag i EU. Men vi har också behövt kraftsamla på hemmaplan när regeringen öppnat för allvarliga försämringar av djurskyddet. Men en sak är jag lite extra stolt över att ha bidragit till under mina år som riksordförande. För att vi ska lyckas skapa en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv så måste vi vara många. Vi har de senaste åren lyckats skapa en struktur för det ideella engagemanget med lägre trösklar och konkreta uppdrag som gör skillnad. Vi har med andra ord blivit ännu bättre på att välkomna fler till rörelsen för djuren.

Jag är otroligt stolt över allt vi åstadkommit tillsammans. Att minkfarmerna nu äntligen stänger i Sverige efter flera decenniers kamp. Att turbokycklingarnas liv och död fått stor uppmärksamhet. Att både Sverige och EU är överens om att fasa ut djurförsöken snarast möjligt. För att bara nämna några saker.

DET ÄR NU dags för mig att lämna över stafettpinnen. En stafettpinne jag burit med stor respekt för de som gått före, ända sedan 1882. Jag har bidragit med det jag kunnat och gett allt det jag haft att erbjuda. Nu får nya tankar, perspektiv och engagemang ta vid. Mitt engagemang för djuren tar såklart inte slut här, utan ändrar bara form. Men för de här åren som er riksordförande vill jag säga stort tack. Det har varit en ära. ●

2 september: Min bok Djurfabrikerna: Myten om den glada bondgården släpps på Mondial förlag. Jag hoppas att boken ska inspirera fler att engagera sig för en framtid utan djurfabriker, för djuren, klimatet och folkhälsan. Läs mer på sidan 52–54.

Juni–juli–augusti: Vi ses på sommarturnén! Jag är inte längre riksordförande men kommer att vara aktiv i Djurens Rätt resten av mitt liv. Bli volontär du också, djuren behöver oss.

September: Jag signerar böcker på våra kontor i Malmö, Göteborg och Stockholm. Varmt välkommen – alla intäkter för boken går givetvis till Djurens Rätts arbete för djuren. Detaljer om när och hur finns på Djurens Rätts hemsida.

25 –28 september: Jag är på plats på Bokmässan i Göteborg för att delta i seminarier och signera böcker.

Camilla Bergvall är avgående riksordförande för Djurens Rätt.

”Nästan all ohälsosam mat är ultraprocessad, men all ultraprocessad mat är inte ohälsosam.”

Agenda

07 Manifestation. Lyfte betesrätten under kosläppet.

08 Betesrätten. Politikerna tog emot 165 076 protester.

10 Framgång. Goda nyheter om minknedläggningen.

11 Kampanjkollen.

12 Äggindustrin. Könssortering av ägg pågår redan.

14 Riksdagsdebatt. De tog ställning för betesrätten.

15 Forskningskollen. Räkorna får ögonen stympade.

16 Tuffa tider. Civilsamhället tar spjärn mot snålblåsten.

18 Djuren i siffror. Köttkonsumtionen ökade i fjol.

19 Djurnyheter i korthet.

3 x intervjuer

20 Djurförsök. Senaste nytt i djurförsöksfrågan? Tre experter förklarar läget.

Fokus

26 Hemligt. Djurskyddsbrister sekretessbeläggs allt mer.

Välj vego!

37 I stället för kyckling. Testa nya utmaningen och frestas av kycklingfria recept.

40 Dietistintervju. Erik Dunåker om vilka kostråd som är värda din tid och kraft.

43 Tre semesterfavoriter.

44 Nya kostråden är här. Mer vego rekommenderas trots kinkig landsbygdsminister.

46 Ät! Godaste vegonyheterna.

Fokus

Hemligstämplat.

Sekretessen kring djurskyddskontroller ökar.

Agera

49 Alla ska med! Haka på årets turné, som firar 20 år.

52 Lämnar över ordet. Djurens Rätts nya riksordförande.

55 Djuren och debatten.

56 Arbetsplats: Djurens Rätt. Lär känna Elvira Engels.

58 Olidligt. Lidl vägrar möte om turbokycklingarna.

60 Expertsvar. Var det ni som orsakade Jordbruksverkets nya hobbyhönsregler?

62 Det hände sen.

Redaktionsfrågan: Dietisten

Erik Dunåker hissar sojabönan, kikärtan och valnöten. Nyttigt men gott enligt dig?

JOSEFIN STRANG, redaktör [kylskåpskallt skivat äpple]

BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [allt med hummus]

AGNES DUNDER, art director [tunt skivad fänkål] REBECCA JOHANSSON, Välj Vego-redaktör [edamame med flingsalt]

LINN ÅKESSON, skribent [surkål just nu] NANNA THYDÉN, skribent [äter kikärtor som godis] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

OM ORGANISATIONEN

CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se

BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se

Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00

Postadress: Box 171 32

104 62 Stockholm

Besöksadress: Hornsgatan 123

117 28 Stockholm

Plusgiro: 90 10 87-7

Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se

Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: Stibo Complete ISSN 0345-2409 Årgång 123

Agenda

PÅ PLATS

Sista släppet?

I mitten av maj besökte Djurens Rätt ett kosläpp utanför Uppsala för att belysa vikten av kornas rätt till bete och för att informera besökarna om att betesrätten är hotad.

– Djurens Rätt vill bevara och utöka betesrätten, men också att kalvarna ska få stanna hos

sina mammor, i stället för att separeras kort efter födseln som är det vanliga i dag. Vi arbetar för en stark djurskyddslagstiftning, förbättringar för djuren i mjölkfabrikerna och en värld där djur ses som individer med rätt till sina egna liv, säger Linda Björklund, sakkunnig hos Djurens Rätt.

Fler än 4 000 personer hade tagit sig till mjölkanläggningen utanför Uppsala för att se korna

släppas ut på sommarbete. Efter en lång vinter inomhus fick korna äntligen komma ut på de gröna fälten där korna har mer plats, mjukare underlag att röra sig och vila på, och färskt gräs att beta.

– Djurens Rätt gläds åt att korna får komma ut, samtidigt som kosläppen tenderar att försköna bilden av hur livet ser ut i verkligheten för djuren i mjölkfabrikerna. Det är viktigt att vi påminner allmänheten om att kornas rätt att få komma ut

I media

under sommarmånaderna inte är en självklarhet, säger Linda Björklund.

Kornas rätt att få beta har ett starkt stöd från allmänheten, kampanjen Jag vill beta har fått över 173 000 underskrifter. av Cissi Krantz

Djurens Rätts manifestation på kosläppet i Uppsala uppmärksammades av SVT Uppsala, Radio Sweden, Lantbruksnytt och Tidningen Syre. ”Vi vill att fler djur, inte färre, ska få komma ut” sa Djurens Rätts sakkunniga etolog Anna Harenius till SVT.

I media

Djurens Rätts arbete för betesrätten har uppmärksammats i P4 Blekinge och Tidningen Syre, men även i riksdagsdebatten och av politiska kommentatorn Marcus Oscarsson. Djurens Rätt publicerade en debattartikel om betesrätten i Altinget.

Kraftsamling för betesrätten

F

ORSKNINGEN ÄR ENTYDIG – bete är viktigt för kornas välfärd. Trots det har regeringens konkurrenskraftsutredning föreslagit att slopa betesrätten. Syftet? Att stärka konkurrenskraften för svenska lantbrukare. Linda Björklund som är sakkunnig etolog hos Djurens Rätt menar att utredaren gått emot den välunderbyggda kunskapen om betets betydelse för kornas välfärd.

– Dessutom går utredaren

emot utredningens uppdrag, vilket var att undersöka möjliga åtgärder för att med ”bibehållna högt ställda djurhållningskrav” stärka konkurrenskraften. Allt detta är högst anmärkningsvärt.

I samband med remissrundan har Djurens Rätt riktat skarp kritik mot utredningen.

FOLKOPINIONEN FÖR bibehållen betesrätt är stark. Den 26 mars var det dags för politikerna

Djurens Rätt har under våren lämnat ett remissvar på regeringens konkurrenskraftsutredning, där Djurens Rätt riktat skarp kritik mot de föreslagna försämringarna.

att ta emot de 165 076 underskrifterna som kampanjen Jag vill beta samlat in. Djurens Rätt hade bjudit in ledamöter från samtliga partier, enbart M och KD valde att inte delta. Betesfrågan gav tydligt avtryck i riksdagens djurskyddsdebatt dagen därpå, där ett så kallat tillkännagivande (mer på sidan 14) skickade en tydlig signal om att riksdagen inte tänker stötta inskränkningen av betesrätten. – Att så många skrivit under för kornas rätt att beta skickar en mycket tydlig signal. Även det faktum att riksdagen enas kring ett tillkännagivande, vilket är ovanligt, tyder på enormt engagemang. Nu förväntar vi oss att regeringen tar till sig

Parallellt med Djurens Rätts möte i riksdagshuset pågick en manifesta- tion utanför riksdagen.

Gör skillnad

På djurensratt.se/ jagvillbeta kan du skriva under och dela uppropet för kornas betesrätt. Om du vill delta i manifestationer går du in på djurensratt.se/ protestvolontar.

Alla partier valde att delta i överlämningsmötet utom KD och M.

DET SA POLITIKERNA

detta, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.

Remissrundan är avslutad, det återstår att se hur regeringen väljer att gå vidare med förslagen i utredningen.

– Vi anser att hela utredningen om konkurrenskraft borde slopas. Förutom betesrätten är det också andra förslag som riskerar att försämra djurskyddet i strävan efter ökad lönsamhet. Till exempel föreslås att Jordbruksverket ska tillämpa ökad flexibilitet – alltså gå med på fler undantag – från de viktiga föreskrifterna som rör djurskydd. Det hade fått förödande konsekvenser för miljontals djur, säger Sebastian Wiklund.

SAMTIDIGT GJORDE MEJERIjätten Arla ett starkt resultat 2024. Utdelningen till lantbrukarna hamnade på de högsta nivåerna i företagets historia, många mjölkföretagare uttrycker optimism inför framtiden. Beteskravet, som ofta framhålls som ett mervärde för svensk mjölk, målas upp som ett hinder för ytterligare ökad lönsamhet.

– Kopplingen mellan industrin och politiken har varit stark under mycket lång tid, industrins intressen tolkas ofta som samhällets intressen – även när dessa står emot varandra. Att öka lönsamheten genom försämrat djurskydd är inte rätt väg att gå, säger Sebastian Wiklund och fortsätter: – Att gynna svenska producenter behöver inte vara detsamma som att gynna animalieproduktionen. Vi hade i stället kunnat bli föregångare i innovation kring växtbaserad, djurvänlig och klimatsmart mat som vi kan exportera till andra länder. Det är dock tydligt att regeringen har kött- och mjölkindustrins särintressen för ögonen när de jobbar med frågor som rör konkurrenskraft.

av Cissi Krantz

"De vill backa hela arbetet med att stärka djurvälfärden och garantera att djur har rätt till sitt naturliga beteende. Det finns många saker med utredningen som vi tycker är dåliga, men just den här frågan har fått mycket uppmärksamhet och det visar att många tycker som vi, att det vore sorgligt om man stängde in kossorna."

– Rebecka Le Moine (MP)

"För vår del är det viktigt att vi har en hög djurvälfärd i Sverige. Vi har pratat om en betesrätt länge, och det behöver vara något som funkar både för lantbrukarnas konkurrenskraft och för djurens välfärd. Jag tycker att det är fantastiskt hur många namnunderskrifter ni har fått."

– Rickard Nordin (C)

"Vi står upp för betesrätten för korna och tycker att det i en konkurrenskraftsutredning är konkurrenskraft. Korna mår så mycket bättre när de får vara ute på bete, men det handlar också om de öppna landskapen och att det är svenskt – det är det Sverige vi vill se och har sett så länge."

– Anna-Caren Sätherberg (S)

"Det är en så viktig fråga på så många sätt. Det handlar dels om kornas rätt att utöva sina naturliga beteenden men det handlar också om, till syvende och sist, hur vi behandlar djur i Sverige och hur vi ser på djurvälfärd."

– Elin Nilsson (L)

"Det här är en jättesvår fråga. Vi behöver dels öka vår självförsörjningsgrad i Sverige när det gäller livsmedelsproduktion, men vi behöver också se till djurens välfärd. I dag har vi många gårdar som blir större, hur ska man då tillgodose möjligheten för kor att gå ute?"

– Victoria Tiblom (SD)

"Det handlar både om att vi vill att korna ska må så bra som möjligt, och om miljön – att det är viktigt att ha fler betande djur för den biologiska mångfaldens skull. Vi vet att korna mår bättre om de får gå ute och beta, det är deras naturliga beteende."

– Andrea Andersson-Tay (V)

M och KD valde att inte delta i mötet med Djurens Rätt.

MINKFARMINING I SIFFROR

Så många minkar föddes upp och dödades varje år.

Så få minkfarmer fanns kvar i Sverige förra året.

Beskedet: Farmerna är tomma

Pälsfarmningsförbud utreds.

DEN SVENSKA pälsdjursindustrin står inför sitt definitiva slut. Under våren har samtliga minkfarmer i Sverige ansökt om ett statligt avvecklingsstöd. I september 2023 gav regeringen med stöd av Sverigedemokraterna löfte om att minkfarmerna skulle avvecklas i Sverige och att ett förbud skulle utredas. Under våren kom ett avvecklingsstöd på totalt 180 miljoner kronor på plats för de sista minkfarmerna och en utredning har tillsatts om hur förbudet ska införas rent

konkret. Som anledning till det kommande förbudet hänvisas bland annat till ”djuretiska diskussioner”. Djurens Rätt beskriver utvecklingen som en historisk seger för djuren och ett resultat av årtionden av ihärdigt påverkansarbete.

− Tack vare Djurens Rätts ihärdiga arbete ser vi nu slutet av pälsdjursuppfödning i Sverige – det är otroligt! Nu hoppas jag att vi kan få till ett heltäckande förbud inom kort och att regeringen sedan fortsätter att verka för ett förbud även på

EN ANNAN GOD nyhet är att pälsdjursuppfödning ser ut att förbjudas. En särskild utredare har utsetts för regeringsuppdraget om förbud mot pälsdjursuppfödning och 500 000 15 3

Maxantalet minkfarmer kvar 2025.

I media

Djurens Rätts pressmeddelande om att minkfarmning läggs ner och att regeringen startat utredning om pälsfarmningsförbud plockades upp av flera medier, bland annat Tidningen Syre, Dagens ETC och Natursidan.

EU-nivå, säger Camilla Bergvall, avgående riksordförande för Djurens Rätt.

DJURENS RÄTT HAR analyserat ansökningarna om avvecklingsstöd och kan, trots hög sekretessbeläggning, konstatera att samtliga minkfarmer har valt att ansöka om stödet. Minkfarmerna tros redan vara tomma, vilket innebär att uppfödning av minkvalpar i gallerburar hör till det förflutna i Sverige. Djurens Rätt har i över 50 år arbetat för att stoppa pälsindustrin i Sverige, och var med och drev det europeiska medborgarinitiativet Fur Free Europe, som samlade in över 1,5 miljoner underskrifter för ett EU-förbud av pälsfarmning.

utredningen ska presenteras senast den 28 februari 2026. Regeringen skriver:

”Syftet med utredningen är dels att skapa en ändamålsenlig reglering som förbjuder uppfödning och hållande av djur för pälsproduktion, dels att klargöra rätten till ersättning för eventuella kvarvarande eller nyetablerade uppfödare.”

Eftersom de sista minkfarmerna i Sverige nu antas vara nedlagda blir ett förbud mot pälsdjursuppfödning enklare att införa. Det finns inga intresseorganisationer som är motståndare till förbudet, eller samhällsekonomiska perspektiv att ta hänsyn till. Enligt Djurens Rätt är en sådan lagstiftning viktig för att se till att ingen pälsdjursproduktion startar i framtiden och för att driva på utvecklingen mot ett heltäckande EU-förbud, i linje med medborgarinitiativet Fur Free Europe.

av Anna Harenius

Kampanjkollen

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner

hjälpa till.

av Moa Oja Lindblad

Har du sett Alice?

Skriv under namninsamlingen på djurensratt.se/alice

Alice är en av över 100 miljoner kycklingar i Sverige, hon är

Sveriges vanligaste fågel. Men hon är inte bara en i mängden –hon är någon. En liten kropp med ett hjärta som slår, en vilja att leva. Ändå får du nästan aldrig se henne. För Alice lever hela sitt liv i det dolda, i trängsel, stress och långt ifrån den värld vi önskar för djur. Djurens Rätt uppmanar regeringen att anta ett förbud mot turbokycklingar.

Stoppa bläckfiskfabrikerna

Skriv under på djurensratt.se/blackfiskarna På World Ocean Day den 8 juni lyfte Djurens Rätt frågan om bläckfiskarnas framtid. I Spanien planeras nu två av världens första kommersiella bläckfiskfabriker – något som väcker stor oro. Bläckfiskar är intelligenta, nyfikna och ensamlevande djur, som i fångenskap skulle utsättas för allvarligt lidande. Djurens Rätt uppmanar därför EU och de spanska myndigheterna att förbjuda bläckfiskfabriker.

EU-kommissionen, håll era

löften

Skriv under på djurensratt.se/eu-kommissionen

Det är dags att förbättra djurskyddet i Europa. Under hösten 2023 bröt EU-kommissionen sitt löfte om att presentera en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Djurens Rätt uppmanar EU-kommissionen att ta sitt ansvar för djuren och se till att djurskyddet blir en nyckelprioritering under nästa mandatperiod.

Gör skillnad – bli protestvolontär

Läs mer på djurensratt.se/protestvolontar Djurens Rätts protester genomsyras av gemenskap och förändringskraft, alla är välkomna oavsett tidigare erfarenhet. Det är enkelt, roligt och givande att vara med. Genom ditt engagemang ger du djuren en röst och är med och påverkar beslutsfattare och företag. Protester är ett kraftfullt verktyg för att utkräva ansvar från de som sitter på makten. Vill du vara med på nästa protest?

Hallå där, Hannah My Falk

Volontärsamordnare hos Djurens Rätt

Hur många volontärer engagerar sig varje år?

– Djurens Rätt har ett flertal volontärprogram och lokalavdelningar över hela Sverige som engagerar över 180 volontärer. Det ideella arbetet pågår under hela året, men under sommaren når engagemanget nya höjder då många av våra volontärer är med på vår sommarturné. Vad finns det för alternativ som volontär?

– Det finns något för alla! Som sociala medier-volontär sitter du lugnt och skönt i din soffa och modererar Djurens Rätts sociala medier-konton under helger och röda dagar. Som kontorsvolontär kan du hjälpa till med praktiska uppgifter på ett av Djurens Rätts kontor i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Om du gillar att starta engagerande djurrättssamtal kanske outreach är något för dig, och om du är något av en grammatiknörd kanske översättning- eller skrivarvolontär passar. Hör av dig så matchar vi dig till ett uppdrag. Vad kan jag göra redan i sommar?

– I sommar tycker jag att du ska hänga med på Djurens Rätts sommarturné som besöker gator och torg, festivaler och stadsfester för att prata om djurens situation och inspirera fler att göra djurvänliga val. Du får nya erfarenheter, kunskaper och vänner för livet. Framför allt gör du en stor och viktig insats för djuren. Häng med!

Där dödas inte tuppkycklingar mer

Sverige hämmas av övertro på

egen metod.

U

TOMLANDS HAR EN milstolpe redan nåtts. Om du exempelvis besöker de italienska livsmedelsjättarna Coop eller Esselunga ska du titta extra noga i äggavdelningen, snart hittar du kartonger med text såsom Salvaguardia del pulcino maschio. Tuppkycklingar har sluppit dö för dessa ägg –äggen med hanfoster sorterades bort innan de kläcktes. Italien är ett av länderna som fasar ut dödandet av tuppkycklingar, medan Sverige står och stampar.

FÅ KONSUMENTER KÄNNER till tuppkycklingarnas öde. När kycklingarna precis kläckts sker en sortering på löpande band, bokstavligt talat. Honorna skickas mot sina öden i äggindustrin. Hanarna gasas eller mals ner, eftersom de inte

kan lägga ägg och växer för långsamt för att bli lönsamma som kött.

– Det här gör äggindustrin till de näst mest dödande djurfabrikerna, näst efter kycklingar i köttindustrin. Utöver lidandet som djuren utsätts för, så leder dagens höga äggkonsumtion i Sverige till att i genomsnitt en höna och en tuppkyckling dödas per person och år. Det här måste stoppas, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Italien, Frankrike, Tyskland, Österrike och Nederländerna har bestämmelser som antingen förbjuder dödandet av tuppkycklingar, eller kräver könssortering av ägg (som visat sig vara den mer välfungerande lösningen). Även i Norge finns två kläckerier som könssorterar ägg, spridning pågår i USA och forskning sker i Israel –men i Sverige står utvecklingen stilla. Anledningen? Hoppet om en mirakelmetod från Linköpings universitet, som lovat runt men håller tunt. – Vi på Svenska Ägg följer också denna fråga med stort intresse och väntar med viss otålighet på en hållbar lösning. Mycket arbete pågår, både i Linköping och utomlands. Svenska Ägg hoppas fortfarande på Linköpingsmetoden, men är oroliga för att den blir ”från-

Här är en märkning som visar att äggen kommer från en produktion där äggen könssorterats.

medan Linköpingsmetoden försöker känna av embryots kön under äggets första dag, innan embryot blivit ett foster. Fördelarna äro tre. Äggen kan användas som livsmedel eftersom inget foster hunnit utvecklas, metoden garanterar att kycklingfoster inte utsätts för obehag, dessutom sparas kostnader när ägget inte sätts in i kläckerimaskinen. Anna Harenius bedömer att den svenska mirakelmetoden är ett luftslott.

5 KRAV DJURENSFRÅNRÄTT

1. Förbjud avlivning av tuppkycklingar till förmån för tidig könssortering av ägg.

2. Främja införandet av metoder inom tidig köns- sortering av ägg i Sverige.

3. Sträva mot heltäck- ande lagstiftning på EU-nivå.

4. Förbjud produktions- inriktad avel som medför lidande.

5. Främja produktionväxtbaserad och konsum- tion som ersätter ägg.

åkt” då andra metoder lanseras runt om i världen, säger Marie Lönneskog Hogstadius, verksamhetsledare på branschorganisationen Svenska Ägg. Vanligen sker könssortering under äggets andra vecka,

– Man kan ifrågasätta hur revolutionerande den är. Sedan 2019 har det funnits löften om att metoden skulle kunna rädda tuppkycklingarna, men den är ännu långt ifrån vad som behövs för att funka kommersiellt och konkurrera med andra metoder. Djurens Rätts bedömning är att branschen och myndigheterna försenar processen med att få hit könssorterande metoder, i väntan på den svenska metoden.

I ITALIEN ANVÄNDS metoden AAT, som könssorterar äggen under dag 13 i kläckningsmaskinen.

– Det har inte påverkat priset. Metoden är billigast, men de bästa metoderna könsbestämmer mellan dag nio och tolv – vi pushar för att bättre metoder ska användas, säger Chiara Caprio.

Hon jobbar på den italienska djurrättsorganisationen Essere Animali, som för fem år sedan drev en kampanj som snabbt ledde till att djurorganisationer, äggindustrin, livsmedelsjättar och dåvarande regering kom överens om att fasa ut dödandet av nykläckta tuppkycklingar i äggindustrin senast 2026.

Anna Harenius

För Djurens Rätt är förhoppningen att detta även sker i Sverige, för att så snart som möjligt börja använda könssorteringsmetoderna som faktiskt fungerar.

– Vi har all möjlighet att få hit sådan teknik som redan finns kommersiellt. Vårt största hopp för att minska dödandet snabbt är att könssortering av ägg implementeras i Sverige, så som det redan gjorts i flera andra EU-länder, säger Anna Harenius och fortsätter:

– Det är viktigt att komma ihåg att problemet med dödandet av tuppkycklingar inte finns i länder där äggindustrin inte är så industrialiserad som den är här. Precis som innan 1950 i Sverige, så föds där alla hönor och tuppar upp för husbehov, oavsett kön. En rimlig väg framåt är därmed också att gå bakåt i tiden och minska storskaligheten i både ägg- och köttindustrin. Det finns dock ingen politisk vilja för sådana beslut.

av Josefin Strang

2,2 miljoner

Så många tuppkycklingar slapp kläckas och dödas varje år, efter att den italienska matkedjan Coop gick över till könssortering av ägg.

40 miljoner

20 tusen

Så många ägg har de tre största könssorteringsföretagen årlig kapacitet för, enligt siffror från 2023.

Ungefär så många nykläckta tuppkycklingar dödas dagligen inom svensk äggindustri (i snitt). Det motsvarar ungefär sju miljoner varje år.

Politikdebatt om djurskydd

Oppositionen agerade för intakt betesrätt.

VARJE VÅR BEHANDLAR riksdagens miljö- och jordbruksutskott inkomna motioner som rör djurskydd, för att därefter inta kammaren för en debatt på samma tema. Motioner som lämnas in under höstens allmänna motionstid angående stärkt djurskydd blir oftast bara symboliska ställningstaganden, inte minst när regeringspartierna tillsammans med SD sitter på en majoritet av miljö- och

"De rådande missförhållandena inom svensk kycklingindustri måste åtgärdas så snart som möjligt."

Kajsa Fredholm (V)

"Fem miljoner tuppkycklingar avlivas varje år i Sverige för att det inte finns ekonomisk lönsamhet i att föda upp dem."

Rebecka Le Moine (MP)

jordbruksutskottets platser.

– Att djur tillskrivs olika rättigheter beroende på djurslag ställs på sin spets vid dessa debatter, och det blir tydligt vilka ingångsvärden de olika politikerna har. Att tala om hundar och katter som högt älskade familjemedlemmar för att i nästa andetag hylla svensk kycklingindustri och ge sig på kors rätt till bete säger mycket om ett förlorat helhetsper-

"Jag vill påminna ledamöterna om att djurens rätt till naturligt beteende är en av portalparagraferna i den svenska djurskyddslagen."

Sofia Skönnbrink (S)

"Vissa organisationer har stirrat sig blinda på beteskravet."

Stina Larsson (C)

spektiv, säger Camilla Bergvall, avgående riksordförande för Djurens Rätt.

Att underskrifter från Jag vill beta hade överlämnats till riksdagen dagen innan satte spår i debatten, då betesrätten fick mycket utrymme.

– Det var fint att se att vår kampanj för en bevarad och utvecklad betesrätt gjorde avtryck i debatten, samtidigt som det är frustrerande att något så

"Jag personligen tycker absolut att man bör se över burhönsens tillvaro."

Elin Nilsson (L)

"Den som någon gång haft ett djur vet att det inte bara är ett husdjur. Det är en familjemedlem."

Marléne Lund Kopparklint (M)

självklart som kors rätt till bete ens ska behöva diskuteras. Jag hade hellre sett att samma utrymme och engagemang lades på att diskutera hur kycklingfabrikerna ska fasa ut turbokycklingar eller hur vi befriar hönor från att leva sina liv i burar, säger Camilla Bergvall.

När det veckan efter debatten var dags för beslut avslogs samtliga 48 motioner som rör djurskydd, men Miljöpartiet och Vänsterpartiet valde att sluta upp bakom en reservation av Socialdemokraterna, vilket resulterade i ett tillkännagivande (en uppmaning) till regeringen om att inte inskränka betesrätten.

av Matilda Antti

"Det bästa är att ha flexibilitet och att lita på Sveriges bönder."

Magnus Oscarsson (KD)

"Vi anser att det är nödvändigt att arbeta för ett importstopp för animalier som framställts genom skadlig tvångsmatning."

Victoria Tiblom (SD)

Forskningsk llen

Räkans okända

lidande

I en studie tillfrågades 300 vuxna personer i Brasilien om vad de vet och tycker om djurvälfärd hos räkor. Vid uppfödning av räkor är det vanligt att avelshonornas ena eller båda ögonstjälkar tas bort. Ögonstjälken är det utskott där ögat sitter längst ut. När ögonstjälken tas bort hindras också ett hormon som reglerar honans äggproduktion. Efter stympningen lägger honan fler ägg än innan, det blir ingen paus i äggläggningen som det skulle ha varit. Stympningen är smärtsam och leder till att räkan blir blind på ett eller båda ögonen. Det ökar också dödligheten, och det finns studier som visar att ingreppet inte heller är fördelaktigt ur produktionssynpunkt.

I den brasilianska studien uttryckte majoriteten en oro för räkornas välfärd och trodde att de kan uppleva rädsla (63 procent), smärta (84 procent) och välbefinnande (47,7 procent). De flesta saknade kunskap om att räkhonors ögonstjälkar brukar tas bort. Efter att de tillfrågade fått den informationen ansåg 81,3 procent att det var oacceptabelt och 84 procent trodde att räkorna lider av ingreppet.

Källa: de Oliveira G.B. m.fl. (2023) Brazilians’ perception of shrimp sentience and welfare. J. Vet. Behav. 2023, 71, 41–56.

DJURENS RÄTT ARBETAR FÖR:

● Ökad kunskap och medvetenhet om att räkor, fiskar och andra vattenlevande djur är kännande individer precis som andra djur.

● Stärkt djurskyddslagstiftning, i Sverige och på EU-nivå. Lagstiftningen ska vara artspecifik och omfatta hela djurets liv.

● Att märkningar av produkter från vattenlevande djur i mycket högre grad än i dag ska ta hänsyn till djurvälfärd.

Ny kritik Kronfågelmot – upprepade miljöbrott

Djurens Rätt har under lång tid uppmärk sammat Kronfågels omfattande brister i djurhållningen. Det handlar bland annat om turbokycklingar som växer 50 gånger sin vikt på bara 35 dagar, vilket orsakar stora hälsoproblem, men även långa och stressande transporter samt upprepade brister både på uppfödningsanläggningar och vid slakteriet. Djurens Rätts treåriga kartläggning av Kronfågels slakteri avslöjade att nio av tio kontrollrapporter visade djurskyddsbrister.

av de tillfrågade saknade kunskap om att det vid uppfödning av räkor är vanligt att räkorna stympas genom att ena eller båda ögonen tas bort.

av de tillfrågade i studien uttryckte oro för räkors välfärd.

miljarder

så många räkor (minst) föds upp varje år i världen, uppskattningsvis.

Under våren framkom att Kronfågel dessutom vid flera tillfällen brutit mot sitt miljötillstånd. Företaget har överskridit gränserna för utsläpp av förorenat vatten, med höga halter av fosfor och kväve – ämnen som leder till övergödning i sjöar, vattendrag och andra ekosystem.

Våren 2020 beslutade Katrineholms kommun att Kronfågel skulle betala ett vite på 5 000 kronor efter 43 dokumenterade överträdelser mellan 2019 och 2020. Trots det har problemen fortsatt, den senaste kända överträdelsen skedde sommaren 2024. Benny Andersson är generalsekreterare för Djurens Rätt.

– Att ett bolag som omsätter 3,6 miljarder och går med vinst får betala ynka 5 000 kronor för ett miljöbrott är svårt att förstå. De upprepade bristerna i djurvälfärden måste också leda till tydligare konsekvenser. Dessa återkommande miljöbrott, i kombination med de redan välkända djurskyddsbristerna, väcker allvarliga frågor om företagets ansvarstagande och långsiktiga hållbarhetsarbete, säger Benny Andersson.●

-

”De är rädda för Djurens Rätt”

av Josefin Strang foto Emelie Asplund

Benny Andersson är Djurens Rätts generalsekreterare och ser flera tecken på tuffare tider för civilsamhället framöver såsom smutskastningskampanjer, inskränkt demonstrationsfrihet, färre samrådsgrupper och att vetenskap viftas bort som åsikter.

I 25 år har Benny Andersson jobbat hos Djurens Rätt, aldrig tidigare har han sett så många fulknep från meningsmotståndarna. Nu rustar han och resten av civilsamhället för tuffare tider.

Du var nyss i Bryssel, vad var på tapeten?

– I EU-politiken finns allt fler vetenskaps- och klimatförändringsförnekare, och det är klimat- och miljörörelsen som tar smällen nu. Vi kan inte stå tysta och hoppas att vi inte kommer drabbas, för det kommer vi att göra. Organisationer i EU har beskyllts för att inte använda EU-bidragen korrekt. Gång på gång har det visat sig vara grundlösa anklagelser, ett systematiskt angrepp på civilsamhället för att undergräva förtroendet och finansieringen.

Hur går snacket i civilsamhället?

– Detta är ett stort samtalsämne bland många organisationer som står upp för viktiga värden, vi är långt ifrån den enda organisationen som måste besvara grundlösa anklagelser. Det är därför vi måste börja prata om det här. Jag är född in i förenings-Sverige, varit med i Djurens Rätt sedan 1997 och jobbat i civilsamhället i 25 år. Utvecklingen som blivit de senaste två åren – nej, jag har aldrig sett något liknande.

Vad för utveckling?

– Det sker i tre delar. Den första är att pengarna från staten till civilsamhället minskar, vissa delar av samhället vill klämma åt organisationerna som upplevs som obekväma – bidragen till svenska fredsorganisationer försvann över en natt. Jag är inte orolig för att Djurens Rätt ska försvinna, vi har en stabil grund att stå på eftersom vår verksamhet inte finansieras av staten utan av våra medlemmar. Men det här betyder att fler organisationer kommer att kämpa om samma utrymme.

Och den andra delen?

– Vi ser att meningsmotståndare systematiskt misskrediterar oss. Det är tydligt på EU-nivå, men kanske ännu mer här i Sverige. Att ständigt ifrågasätta om vi ska få ingå i samrådsgrupper med olika myndigheter, att vi inte borde få lämna remissvar, under samrådsmöten med andra aktörer har meningsmotståndare pratat illa om oss. I lantbrukstidningar anklagas vi för att inte vara en seriös part, som inte ska involveras över huvud taget. Men motståndarna vill inte prata om fakta och sakfrågor, de vill bara få oss att framstå som tokstollar. De tjänar inte på ett brett, öppet och demokratiskt samtal.

Och den tredje delen av utvecklingen?

– Vi utsätts för en dold förtalskampanj och anmäls anonymt till Svensk insamlingskontroll, mycket tyder på att företrädare för kycklingindustrin står bakom och har satt det i system. I flera år har vi blivit ”slumpmässigt utvalda” för granskning, som vi klarat utan anmärkningar. Vi har anklagats för att inte vara en allmännyttig organisation, för att det ligger i allmänhetens intresse att kunna köpa billigt kycklingkött. Det absurda är att vi måste lägga ner tid och kraft på att besvara den typen av påståenden, och gång på gång försvara vad våra 50 000 medlemmar har bestämt att Djurens Rätt ska jobba med. Den som tycker att Djurens Rätt måste få tåla mothugg från meningsmotståndare? – Jag vill att man diskuterar sakfrågor, i stället för att undergräva medborgarnas möjligheter att göra sina röster hörda. Näringen är inte djurens röst. Svensk Fågel är inte djurens röst, inte heller Svensk Mink. Det är tydligt att de företräder ekonomiska intressen för människorna som föder upp djuren. De vill inte att djurens röst ska finnas med i de här samtalen, samtalen ska bara handla om hur djurfabrikerna ska vara billiga, effektiva, lönsamma. Regeringens konkurrenskraftsutredning är rena beställningsjobbet från industrin, där djurens röst inte ens finns med. Det märks i den massiva kritiken mot utredningen som kommit från forskarhåll, där ser vi konkret vad som händer när näringen får en total övervikt i samrådsgrupperna. Det är ett avgrundsdjup mellan vad forskningen rekommenderar och hur djuren har det i praktiken i dag. Vad ser du som vägen framåt?

– Djurindustrin är inte rädda för de mindre djurrättsgrupperna som upplevs som radikala i sin retorik. De är rädda för Djurens Rätt eftersom vi är strukturerade, organiserade, drivna och representerar väldigt många människor, och jobbar inom det demokratiska systemet vi har. Det tydligaste och enklaste är att fortsätta vara medlem. Det är ännu viktigare nu, när det börjar blåsa lite snålare, att hålla fast och stödja organisationer. Vi har tuffa tider framför oss tyvärr, och då är det helt avgörande att vi håller ihop. ●

Flera års nedåtgående trendkurva vände under 2024, där slaktstatistiken tickade uppåt igen.

Kycklingkonsumtionen ökar mest.

181

Slakten ökar igen

Kycklingätande är motorn.

DET VERKAR SOM att 2024 blev det dödligaste året av ätandet av djur i Sverige sedan 2016, kanske till och med någonsin. Statistiken över djurkonsumtion kommer från Jordbruksverket och visar förbrukad mängd i kilo per person och år. Djurens Rätt har räknat om detta till djurindivider, för att visa hur många djur det handlar om.

Djurens Rätts omräkning av Jordbruksverkets konsumtionsstatistik visar att 5,7 miljoner fler djur åts 2024 jämfört med 2023. I antal djur är detta det största antalet sedan organisationen började räkna fram statistiken 2016, och kan vara högst hittills – totalt 181

Djurens Rätt kritiserade regeringens köttvurm i debattartiklar i Altinget, Vestmanlands Läns Tidning samt Blekinge Läns Tidning.

94 % av slaktade djur var kycklingar

miljoner individer eller 17,2 djurindivider per person. Den stora ökningen beror framför allt på en ökad konsumtion av kycklingar. Linn Åkesson är programchef hos Djurens Rätt. – Vi lever i en orolig värld där många söker lågpriskött och bekvämlighet, samtidigt som regeringen arbetar för ökad produktion och konsumtion av djur. De här siffrorna är dystra, men visar på det otroligt viktiga arbete vi genomför. Utan Djurens Rätts arbete hade det troligtvis sett än mer dystert ut. Kycklingindustrin ökar i större takt globalt, vilket tyder på att alla minsk-

ningar som sker i Sverige framöver är sådant som vi är med och åstadkommer, säger hon.

OM BEFOLKNINGEN ÖKAR brukar animaliekonsumtionen öka, men under 2018 vände den trenden när det gäller ätna djurindivider. Det har nu vänt igen och under 2024 har både befolkningen och konsumtionen ökat. När det gäller antalet djur i svenska djurfabriker saknas säkerställda siffror för 2024 för alla djurslag, men 118 miljoner individer slaktades på svenska slakterier. De flesta var kycklingar. Att konsumtionen är mycket högre än så beror på import av kött och att Djurens Rätt beräknar att det krävs en hel del djurliv för ätandet av ägg och mejeriprodukter. – Djurens Rätt har precis som tidigare år fokus på kycklingarna eftersom de är absolut flest och har det sämst. Vi driver på för en minskad köttkonsumtion och för att djurfabrikerna ska monteras ned, inte minst genom kampanjen Sveriges vanligaste fågel. Det bästa du som konsument kan göra för kycklingarna är att alltid välja vego, säger Linn Åkesson.

HUR 2025 BLIR återstår att se. Slaktstatistik för februari 2025 visade en minskning i slakten av nötdjur och får, men en ökning av grisar som dödats. När det gäller kycklingar verkar det fortsatt vara höga nivåer av slakt, där närmare tio miljoner kycklingar slaktades under en enda månad.

av Anna Harenius

I media

Bakslag Framgång

Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts prioriterade områden.

av Nanna Thydén

Inga turbokycklingar till sjöss

Fler förbjuder minkfarmning

Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.

Viking Line blir nästa företag att säga nej till kött från turbokycklingar efter dialog med Djurens Rätt. De kommer att påbörja arbetet med European Chicken Commitment (ECC) i Sverige, Finland och Estland. Beslutet kommer att påverka många kycklingar, då omkring sex miljoner människor reser med Viking Line varje år.

Djurvänlig konsumtion

Rekorddyra smittor

Statliga kostnader för att bekämpa smittsamma djursjukdomar nådde en rekordnivå under 2024 – närmare en halv miljard kronor. Samtidigt saknas 300 miljoner kronor för att täcka behovet. Djurens Rätt menar att de storskaliga djurfabrikerna, som är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen, måste monteras ned.

Kycklingfabrik hotas med böter

Efter åratal av rapporter från veterinärer om skadade kycklingar som kommer till Atrias slakteri, kräver nu länsstyrelsen 10 000 kronor i vite när en veterinär upptäcker en skadad fågel som inte slaktas omedelbart. Djurens Rätt bedömer att beslutet sannolikt är ett resultat av Djurens Rätts granskningar av kycklingslakterierna.

Djurförsök minskar i Skåne

Djurförsöken minskar inte generellt i Sverige, men i Lund och Malmö har antalet djur i djurförsök halverats mellan 2021 och 2022 (från drygt 30 000 till cirka 15 000). Djurens Rätt arbetar för att förbjuda och ersätta djurförsök genom information till allmänheten, opinionsbildning och politisk påverkan.

i djurfabrikerna

3 000 djur fast i två veckor

Återigen har tusentals djur utsatts för ett enormt lidande i transporter till sjöss. Motorproblem på fartyget Express M ledde till att djurtransporten med nötdjur och får från Rumänien till Israel tog 15 dagar i stället för de beräknade sex dagarna. I ett brev har Djurens Rätt påmint EU-kommissionen om att export av levande djur måste upphöra.

Acceptans av djurförsök

I en ny undersökning från Vetenskapsrådet om allmänhetens syn på djurförsök står det klart att drygt hälften, 54 procent, anser att djurförsök är okej i medicinsk forskning. Ännu fler tycker att det är acceptabelt "i vissa sammanhang". Enkäten visar också att kunskapen om djurförsök är låg.

Veterinärer mot pälsfarmning

Den österrikiska veterinärkammaren vill att den Europeiska veterinärfederationen ska stödja ett förbud mot pälsdjursuppfödning i EU. De uppmanar också EU-kommissionen att lyssna på medborgarinitiativet Fur Free Europe, som Djurens Rätt var med och drev, genom att införa ett förbud.

Volvo återgår till läder

Volvo har backat från sitt löfte om att sluta använda läder i sin bilinredning. Företaget hänvisar till kunders efterfrågan. Djurens Rätt kritiserar beslutet och menar att läderproduktion orsakar ett stort lidande för djuren, samt påverkar klimatet negativt genom avskogning och utsläpp.

Djurförsök

Djur

Djurens skinn och päls

3 Experter

DJURFÖRSÖK I SIFFROR

9 237 542 individer

Så många djur utsattes för djurförsök i EU och Norge under 2022, ungefär vart tionde försök innebar ett grovt och utdraget lidande. Majoriteten är möss.

45,3 miljarder

Så mycket satsade staten på forskning och utveckling, regeringen har lovat ytterligare 6,5 miljarder kronor. Trots det kapades 3R-centrets budget från 15 till 3 miljoner kronor.

27 847

personer

Så många skrev under Djurens Rätts upprop Svik inte försöksdjuren, som överlämnades till landsbygdsministern Peter Kullgren (KD).

1 217 916

personer

Så många skrev under Save Cruelty Free Cosmetics , ett medborgarinitiativ som Djurens Rätt varit med och drivit. Kampanjen har lett till att EU nu ser över regelverken, vilket Djurens Rätt lämnade synpunkter på under mars.

CECILIA MILLE: ”SOPPA AV MOTSTRIDIGHETER”

Just nu pågår stympningar av Sveriges arbete mot djurförsök. Cecilia Mille, sakkunnig hos Djurens Rätt, riktar ljuset mot de politiska besluten som malt ner arbetet mot djurförsök, samt reder ut missförståndet att djuren inte utsätts för ”onödigt” lidande.

Hur är det att jobba med djurförsöksfrågan?

– Tvära kast mellan hopp och förtvivlan – när djurtestförbudet av kosmetika var på gång skedde ett enormt uppsving med satsningar på alternativa metoder, vilket visar potential för snabb utveckling. I Djurens Rätts andra sakfrågor har vi majoriteten av forskarna på vår sida, men när det gäller djurförsök är det så inarbetat hos forskarna att använda djurförsök, vilket gör frågan lite trögjobbad.

Har arbetet mot djurförsök medvind eller motvind?

– Det är blandade budskap: ett bakslag från Kemikaliemyndigheten som orsakat en ökning av djurförsöken, men samtidigt finns ett framsteg i form av positiv respons från EU-kommissionen på medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics. Regeringen har en väldigt försiktigt formulerad positiv inställning till några av initiativen som sker på EU-nivå. Men det är inte så många ljusglimtar i Sverige, tyvärr. Sverige ligger fortsatt högt i användningen av djur i djurförsök. Budgetkapningen av 3R-centret kastar en mörk skugga, dessutom finns ett förslag om att minska antalet djurförsöksetiska nämnder.

Färre etiska nämnder?

– Precis. Djurens Rätt har kritiserat bristerna i de djurförsöksetiska nämnderna i många år, bland annat för att nämnderna har för dåliga kun-

skaper om alternativa metoder, och att de redan har svårt att hinna göra ordentliga etikprövningar. De har många och omfattande ansökningar att ta ställning till. Jordbruksverket har svårt att få ekonomin att gå ihop, så nu finns ett förslag från Jordbruksverket som kan leda till färre nämnder. Vi kan inte se att de gjort en analys om vad färre nämnder skulle innebära för djurskyddsrisker.

Du nämnde regeringens budgetslakt av 3R-centret som jobbat med att ersätta, minska och förfina djurförsök. Är nederlaget ett faktum?

– Vi kommer inte släppa frågan. 3R-centret har gjort enorm nytta, inte minst som stöd till de etiska nämnderna för att visa vilka alternativ till djurförsök som finns. Vi jobbar med att lyfta hur oppositionspartierna ser på det här och budgetförslagen framåt, vi har siktet inställt på nästa val och håller frågan levande tills dess. Men från regeringens håll är det tyst.

För tolv år sedan firades att djurförsök av kosmetika förbjudits i EU, åtminstone på pappret. Funkar förbudet?

– Det är en soppa av motstridigheter. Det stora problemet är att förbudet inte fungerar som det är tänkt. Fastän tanken var att djurförsök på kosmetika skulle försvinna, så genomförs djurförsök på kosmetika för att uppfylla krav i annan lagstiftning. Det är värt att lägga till att kosmetika inte bara är smink, utan alla hygienprodukter – från tandkräm till

Cecilia Mille

är i grunden biolog. ”På Djurens Rätts sociala plattformar är det tydligt att inlägg som rör djurförsök skapar ett mycket större engagemang än många andra frågor vi rapporterar om”, säger hon.

schampo. Nu har EU-kommissionen plockat in synpunkter där Djurens Rätt uppmanat EU att harmonisera regelverken, så alla djurförsök av kosmetiska ingredienser förbjuds. Vi har lyft behoven av tydliga mål i utfasningen av djurförsök, att de måste tillsätta mer resurser, och behovet av ökad kunskap om alternativa metoder. Åtta av tio svenskar tycker djurförsök är okej om ”djuren behandlas väl och inte utsätts för onödigt lidande”, enligt en ny enkät. Vad tänker du?

– Spontant? Att allmänheten har väldigt lite kunskap om vad djurförsök innebär. När de hör att djuren inte utsätts för onödigt lidande, så tror de att formuleringen innebär att djuren inte utsätts för lidande. Men i djurskyddslagstiftningen står det att lidande inte är onödigt, om det handlar om djurförsök. Djuren kan utsättas för enormt lidande utan att det rent lagligt tolkas som ”onödigt lidande”. Det här vet inte allmänheten om. Så jag tror att de tänker sig att det handlar om smärtfria försök och inget lidande för djuren – men så är det verkligen inte. Det kan vara svårt och utdraget lidande, och nästan alla djurförsök slutar med att djuren dör av försöket eller avlivas efteråt. Många vet inte heller att det är en ganska liten andel av djurförsöken som rör medicinsk forskning om livshotande sjukdomar. Vad kan läsaren göra? – Utöver att vara medlem i Djurens Rätt kan man engagera sig som medborgare. Vi ser till exempel att vårt europeiska medborgarinitiativ Save Cruelty Free Cosmetics, som samlade över en miljon underskrifter, har fått ett stort genomslag i EU-politiken. Nu gäller det att protestera mot föreslagna försämringar av arbetet mot djurförsök, ställ dina politiker till svars.

HANNA VUORENPÄÄ: ”SKIFTET ÄR GÖRBART”

Cellbiologen Hanna

Vuorenpää har nyligen prisats för sin djurfria forskning. Hon berättar varför så många forskare klamrar sig fast vid djurförsök och varför djurfri forskning är framtiden.

Du har nyligen utsetts till årets pristagare hos Björn Ekwalls minnesfond, som Djurens Rätt sponsrar. Berätta!

– Jag blev förvånad, glad och hedrad! Jag gick in på minnesfondens sajt, såg vilka föregångare som fått priset och kände ”wow, ingår jag i det här sällskapet”. Jag är stolt!

När tog intresset för djurfri forskning fart?

– Ända sedan jag fick veta vad djurförsök är, som tonåring-ish fick jag veta att kosmetika testas på djur. Jag är nu cellbiolog och jobbar med att utveckla olika sorters cellmodeller som härmar mänsklig vävnad, till exempel blodkärl eller hjärtvävnad. I början var det mer simpla kombinationer av två–tre celltyper. Nu har jag rört mig mot lite mer komplexa system, som kallas organ-påchip, och har ett tätt samarbete med ingenjörer för att bygga systemen. Forskningsområdet rör sig framåt riktigt snabbt.

Är det svårt att övertyga forskare att skippa djurförsök för djurfria metoder?

– Många har byggt hela sin karriär på forskning med djurförsök, är beroende av djurförsök och tror att djurmodeller är det enda sättet att studera komplexa sjukdomar. Om de exempelvis använt fetalt kalvserum i tio år, så är de ovilliga att byta ut serumet för de måste börja om från början. Jag förstår hur de tänker, men det är frustrerande att de inte vill testa alternativen som erbjuds.

Finns envisa missförstånd?

– Många är omedvetna om framstegen som gjorts med

djurfria forskningsmetoder.

Det finns många missförstånd om att vi bara använder cancerceller, eftersom de tenderar att växa varsomhelst och hursomhelst, och att metoderna inte speglar mänsklig biologi eftersom cellerna härstammar från tumörer. Men jag har aldrig använt cancerceller i min forskning. Det finns misstänksamhet mot djurfria alternativ, till följd av brist på information – det är vårt jobb att visa vad metoderna numera går för.

Det låter enklare att övertyga nya generationens forskare om att forska utan djur.

– Ja. När jag handleder studenter och forskare så är det fint att se att de tar för givet att vi använder mänskliga celler i stället för djur. Det är något jag inte kunde ta för givet. Det får mig att känna att skiftet är görbart.

Djurförsök är problematiskt rent etiskt, men vilka invändningar finns när det gäller djurförsök och forskningskvalitet?

– Det är enorma skillnader mellan djurarter, ända ner på cell- och molekylärnivå. Många tänker att djurfria modeller saknar komplexiteten som en hel djurkropp erbjuder, men djurmodeller har bristande relevans för mänsklig biologi. Djurförsök är varken det enda sättet eller det bästa sättet att testa hur säkra och effektiva

”Det finns misstänksamhet mot djurfria alternativ, till följd av brist på information, det är vårt jobb att visa vad metoderna går för.”

nya mediciner är.

Har du själv mött djur som utsätts för djurförsök?

– Förra veckan faktiskt, jag ingår i en nationell kommitté för skydd av djur som används inom forskning. Jag förvånades över hur automatiserat det är och hur dyra djuranläggningarna är. Jag insåg hur långt bort djurhållningen är från naturliga omgivningar –det är sterila miljöer, djuren isoleras och avlas för specifika ändamål. Och förstås, det får mig att fundera om dessa förutsättningar verkligen är ett bra sätt att studera exempelvis människans sjukdomar. Men något som var fint att se är att djurförsöksteknikerna gjort sitt bästa för att ta hand om djuren, och till exempel byggt våningar där råttorna kan leka. Du nämnde dyra djurförsöksanläggningar. Är djurfri forskning en bra affärsidé?

– Djurförsök är dyrt, det rör sig om enorma belopp. Inledningsvis är det dyrt att utveckla djurfria forskningsmetoder, men när vi väl fått fram dem blir de betydligt billigare i drift än djurförsöksanläggningar. När EU beslutade om att förbjuda djurförsök av kosmetika så gjorde industrin snabba anpassningar och hudmodeller började användas allt mer. Förbudet blev ingen ekonomisk kollaps för kosmetikabranschen och det går rätt bra för företagen som säljer dessa modeller byggda på mänskliga hudceller – att börja använda cellmodeller ledde till ekonomiska fördelar.

Vilken pusselbit är viktigast för att ersätta djurförsök?

– För att få till ett paradigmskifte måste alla dra åt samma håll: forskare, industrier, politiker och andra makthavare –de behöver vara medvetna och anse att det här är tillräckligt viktigt att satsa på, så förändringen verkligen sker.

Hanna Vuorenpää

är cellbiolog vid Tammerfors universitet och engagerad i djurfri forskning. Hon har nyligen blivit prisbelönt för arbetet med att ta fram organpå-chip och cellodlingar fria från det kontroversiella fetala kalvserumet.

LUÍSA BASTOS: ”FOLKETS RÖSTER BLEV HÖRDA”

Läget är lovande. I sommar ska EU publicera första versionen av den färdplan som ska visa vägen mot ett Europa utan djurförsök. Luísa Bastos, som är Djurens Rätts förlängda arm i Bryssel, berättar om vad som står på spel.

Din väg in i djurförsöksfrågan?

– Min doktorsavhandling handlade om akuta tillstånd som kan döda patienter inom tio minuter, jag skulle översätta kroppsliga funktioner till matematiska ekvationer för att skapa en modell. Jag behövde gå igenom ett halvsekel av extremt svåra och plågsamma djurförsök, trots det hittade jag ingenting som var till nytta för att bygga modellen. Stor del av djurförsöken utförs för att få ökad kännedom, utan att ha en tanke på hur djurförsöken ska förbättra människors eller djurs liv. Dessa två faktum skakade mig i grunden.

Vad kände du då?

– Mycket sorg. Djurförsök har över många decennier blivit institutionaliserat i forskningskulturen. Det är svårare för en forskningsstudent att hitta en handledare som använder djurfria metoder, och i vissa forskningsområden är det svårare att få forskningen med djurfria metoder att bli publicerad, då blir det svårare att få fortsatt forskning finansierad. Vi behöver bryta den onda cirkeln. Forskarna drivs av tanken på att djurförsöken sker på goda grunder, men min erfarenhet är att djurförsöken också drivs av vana.

Någon förändring under åren du jobbat mot djurförsök?

– Oh ja. Jag började som aktivist i Portugal, vid sidan av min forskning, och det var riktigt svårt att hitta forskare som ens ville prata om djurförsök. Runt om i Europa fanns sprid-

da satsningar med marginell effekt. Men nu, under förra mandatperioden, så röstade en majoritet i EU-parlamentet för att sätta fart på övergången till forskning utan djurförsök genom en EU-omfattande strategi. Sedan hade vi medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics, som samlade över en miljon underskrifter. Dessa två initiativ ledde till åtgärder från EU-kommissionen som kan signifikant minska djurförsök, om det görs på rätt sätt med höga ambitioner. Dessa initiativ är en färdplan mot att fasa ut djurförsök av kemikalier, och en samordnad forskningsinsats med EU:s medlemsstater för att lyfta djurfri forskning.

Så läsaren som skrev under Save Cruelty Free Cosmetics gjorde skillnad?

– Ja herre gud, en enorm skillnad! Folkets röster blev hörda, och när det gäller politiken är det vi som röstat fram dem som representanter och vi har rätt att berätta för dem vad vi förväntar oss. Att skriva under namninsamlingar och stötta organisationer är extremt viktigt för att säkerställa att arbetet för djuren fortskrider.

15 år har gått sedan EU lovade att ”ersätta djurförsök så snart det är vetenskapligt möjligt”. Inte mycket har hänt. Den kommande djurskydds-

”Det är inte acceptabelt att åta sig att fasa ut djurförsök utan att ha en dedikerad budget för ändamålet.”

lagstiftningen har urvattnats och försenats, miljarder satsas på militär upprustning i EU. Bistra förutsättningar för djurförsöksfrågan? – Jag är förhoppningsfull ändå, för det finns så mycket fler möjligheter nu än för fem–sju år sedan. Det finns visserligen stora risker att de politiska prioriteringarna ändras, så det är där vi lägger fokus nu – att se till att EU inte tappar bollen. Bakslagen kring EU:s nya djurskyddslagstiftning fick oss att befara att färdplanen inte skulle få grönt ljus, men så blev det inte. Kommissionen förstår att det inte är acceptabelt att de tappar bollen. Stödet för färdplanen är enormt: djurorganisationer, industrin, akademin, som bara väntar på att få klara besked om vägen mot djurfri forskning.

Dina farhågor kring den här färdplanen mot forskning utan djurförsök?

– Att färdplanen publiceras som ren kommunikation, inte ett bindande dokument. Och att EU-kommissionen inte avsätter pengar för att förverkliga färdplanen. Vi är beredda och kommer att sätta press, för det är inte acceptabelt att åta sig att fasa ut djurförsök utan att ha en dedikerad budget för ändamålet.

Överst på agendan i år?

– I juni förväntar vi oss EU-kommissionens första utkast på den färdplan som ska staka ut vägen mot utfasning av djurförsök. Under andra halvan av 2025 ska vi framföra våra åsikter på utkastet, för att forma färdplanen till något som faktiskt får slut på djurförsöken. Gällande den samordnade forskningsinsatsen ska vi hjälpa forskarna som är banbrytande inom djurfri forskning att vara involverade i projektet, för att driva utvecklingen mot djurfri forskning.

av Josefin Strang

Luísa Bastos har en bakgrund inom biomedicinsk teknik. Sedan snart åtta år tillbaka jobbar hon på paraplyorganisationen Eurogroup for Animals som Djurens Rätt står bakom. ”Genom att vara medlem i djurorganisationerna så driver man förändringen”, menar hon.

Länge har Djurens Rätt kunnat rikta ljuset mot djurens lidande med hjälp av offentlighetsprincipen, men inte längre.

Nu har myndigheterna börjat dölja vad som sker i djurfabrikerna för att skydda företagens intressen.

av Josefin Strang & Nanna Thydén illustration Emma Hanquist

Hon kastar in handduken nu. Tre år i sträck har etologen Anna Harenius kartlagt djurskyddsbrister på kycklingslakterier med hjälp av offentlighetsprincipen, nu är det slut med den saken. De offentliga handlingarna hon begärt ut har på sistone fyllts av svarta remsor över texterna, bilderna som brukade visa kycklingar som plågats är bara svarta blaffor.

I SVERIGE RÅDER offentlighetsprincipen sedan år 1766. Du har rätt att se alla texter och bilder som finns hos myndigheter, så du kan exempelvis ta reda på vad ditt kommunalråd tjänar, hur skattepengar spenderats, vilka restauranger som slarvat med livsmedelshygien, kartlägga felbehandlingar inom vården, läsa polisens förundersökningsprotokoll, ja listan är oändlig. Innan handlingarna lämnas ut sker en sekretessprövning, som kan leda till att vissa känsliga uppgifter maskeras. Syftet med offentlighetsprincipen är att öka tilliten och förtroendet för myndigheter, dessa allmänna handlingar är oumbärliga för den som vill kunna granska staten. Djurens Rätt har lutat sig mot offentlighetsprincipen för att kunna rikta ljuset mot djuren i djurfabriker.

– Vi vill vara en del av att granska djurskyddet i Sverige. Nu när djurskyddsbesök maskeras så går det inte – då kan vi bara se att någonting dåligt verkar ske, men vet inte vad djuren har utsatts för. För att Djurens Rätt ska kunna göra en samhällsviktig insats så måste vi kunna få ut sådana här kontrollrapporter som visar vad djuren har utsatts för. Det verkar vi inte kunna göra längre, säger Anna Harenius.

Sannolikt är journalisten Håkan Frisell på Foodmonitor den person i Sverige som begärt ut flest rapporter av djurskyddskontroller. Han instämmer i bilden.

– Maskningen har, om man tittar i perspektivet tio–tjugo år, ökat successivt hela tiden. Det är intressant att det hela tiden har blivit värre, det är aldrig så att det går åt andra hållet.

ENOM ÅREN HAR Anna Harenius för Djurens Rätts räkning begärt ut tusentals av dessa rapporter, skrivna av veterinärer och djurskyddsinspektörer, så hon vet mycket väl vilka sorts berättelser som funnits bakom sekretessbeläggningarna. Hur en kyckling hittades vid liv, med bortsliten hud, två dagar innan jul. Kycklingar som frusit ihjäl under en utdragen slakttransport en kall och blåsig februarinatt. Kycklingar som klämts ihjäl, som sannolikt skållats ihjäl, och levande kycklingar som hittats i soporna med döda, kasserade artfränder. Anna Harenius glömmer inte den kyckling som upptäcktes på Kronfågels slakteri en januaritisdag 2021. – Kontrollrapporterna är sällan ingående, men här beskrevs en kyckling som hade rymt, var den hade gömt sig, och hur den fångades in och avlivades. Det känns i hjärtat, att kycklingen försökte ta sig därifrån.

En detalj han har reagerat på är att kontrollrapporternas bilder, på djuren som råkat illa ut, numera gjorts hemliga. Håkan Frisells hypotes är att bilderna döljs för att inte cirkuleras i media.

– Tidigare såg man allting – klämda kycklingar, krossade huvuden, brutna vingar, halsar uppskurna – nu är det bara svart, svart, svart hela tiden. Industrin har klagat på mediers alla avslöjanden, att de här bilderna är för hemska, säger han.

TIDIGARE VAR DET vanligen företagsnamnet som sekretessbelades, medan själva djurskyddsbristen kunde utläsas. De senaste två åren har det blivit tvärtom –företagsnamnet, adresser och kontaktuppgifter är publika, medan själva djurskyddsbristen döljs. Relevant lagstiftning har inte ändrats, men myndigheterna utgår från en skrivning i offentlighets- och sekretesslagen om att "enskilds affärs- eller driftsförhållanden" ska döljas om man tror att näringsidkaren skadas om informationen når dagens ljus. Djurens situation har börjat betraktas som ett "driftsförhål-

I media

Djurens Rätts granskning av kycklingfabrikerna plockades upp av Tidningen

Syre, Landets Fria, Natursidan och politiska kommentatorn Marcus Oscarsson.

Rapporterna om djurskyddsbrister som upprättas på slakterier (av djurskyddsinspektörer och officiella veterinärer) har varit offentliga. Dessa rapporter har gett Djurens Rätt insyn i djurfabrikerna. Rapporterna kan exempelvis avslöja att djuren varit sjuka, skadade och smutsiga vid uppfödningen, djur som klämts eller kvävts i samband med slakttransporten, samt slakterimoment som gått fel.

lande". I klarspråk: myndigheterna döljer djurskyddsbristerna eftersom kött- och mejeriföretagen kan skadas av att allmänheten får veta att djuren farit illa. Anna Harenius är kritisk mot den nya tolkningen.

– Jag anser inte att misstänkta brott mot djurskyddslagen ska skyddas. Vi måste få veta vad företagen gör mot

djuren, för vi får inte veta hur kycklingarna har det från kycklingföretagen själva, i deras reklam är det bara soliga rapsfält, säger Anna Harenius.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, säger att det hör till vanligheterna att lagstiftningar får nya tolkningar fastän lagarna i sig inte har omformulerats.

– Affärsintressen är ett

värde som stärkts de senaste åren, att här ska det vara mycket sekretess till skydd för företagen. I princip allt i en vinstdrivande, privat verksamhet kan vara affärshemligheter, säger Olle Lundin.

Insyn står alltså lågt i kurs i dessa sammanhang. Olle Lundin lägger dock till en brasklapp.

– Jag kan tycka det är lite svårt att se att bilder på vanskötta djur skulle kunna vara sekretessbelagt, det är ju inte drifts- eller affärsförhållanden.

Anna Harenius

Fokus

Under 2021 försökte länsstyrelsen ge Kronfågel en smäll på fingrarna för ihållande, allvarliga brister på kycklingslakteriet i Valla. Planen var att Kronfågel skulle betala 10 000 kronor i vite för varje skållad kyckling, men Kronfågel bestred länsstyrelsens vitesansökan och vann. För perspektiv, Kronfågel omsatte 3,6 miljarder och gick med vinst 2023, börsnoterade ägarkoncernen gick också med vinst och omsatte 13 miljarder kronor. I snitt dödas 150 000 kycklingar varje dag på Kronfågels slakteri i Valla.

DJURENS RÄTTS TREÅRIGA granskning av kycklingslakterier rör fem myndigheter: länsstyrelserna i Södermanland, Kalmar, Halland och Blekinge, samt Livsmedelsverket. På varje slakteri finns en veterinär som jobbar för Livsmedelsverket, vilket leder till att kontrollrapporterna upprättas både hos Livsmedelsverket och aktuell länsstyrelse. Tidigare fanns ett kryphål. Eftersom myndigheterna ofta valde att tolka sekretesslagen på olika sätt, så kunde samma kontrollrapport begäras ut från både länsstyrelsen och Livsmedelsverket, på så vis kunde pusslet läggas ändå. Numera har myndigheterna tagit armkrok och tätat igen hålet, via en rekommendation från det så kallade 28-nätverket (länsstyrelsernas chefer för livsmedel, djurskydd och veterinära frågor).

Anledningen till att kontrollrapporterna inte döljer både företagsinformationen och djurskyddsbristerna är ett vägledande beslut från kammarrätten.

– Det finns rättspraxis från kammarrätterna om att aktuell sekretess omfattar antingen namnet eller bristerna, det vill säga att båda uppgifterna inte får maskas samtidigt i en och samma handling, uppger Vanja Kinch, tillförordnad enhetschef på länsstyrelsen i Halland.

Denna nya praxis har alltså gjort det lätt för utomstående att få tag på djurhållares hemadresser och kontaktuppgifter, medan media och organisationer inte längre kan granska djurskyddsbrister.

– För oss hade det varit bättre att företagsnamnen maskades, då hade vi kunnat berätta hur djuren har det i Sverige. Nu är det i stället så att vi får ut adresser till företagen och djurhållarnas privata kontaktuppgifter. Det känns märkligt, säger Anna Harenius.

Enskilda tjänstepersoner hos samma myndighet kan dra helt olika slutsatser om vilka detaljer som ska vara hemliga. Anna Harenius visar ett exempel från 2024, där hon begärt ut exakt samma kontrollrapport med ett halvårs mellanrum. Första gången hade rapporten sekretessbeläggningar, andra gången var den fullt läslig.

SOM SVAR PÅ kritiken uppger de fyra aktuella länsstyrelserna att de anser sig följa befintliga lagar och förordningar, att de inte kan svara på varför andra länsstyrelser resonerat annorlunda i sina sekretessprövningar, men länsstyrelsen i Sörmland uppger att det vore "önskvärt med vägledande avgöranden från högsta instans vad gäller tolkning av aktuella bestämmelser". Vid eventuellt missnöje av myndigheternas sekretessbeläggning är det överklagan som gäller, men Anna Harenius är inte imponerad av överklagandeprocessen.

– Det har vi gjort flera gånger, och ingen av dessa gånger har överklagan hjälpt oss. Det är inte värt arbetstiden det krävs att skicka in ett överklagande. Rent krasst är det bättre att sitta och vänta, och sedan begära ut rapporten igen och hoppas

Mer läsning

Kycklingfabrikerna:

Tre års granskning av Sveriges största kycklingslakterier. En rapport från Djurens Rätt publicerad i början av 2025, som finns i sin helhet på djurensratt.se.

Det är sällsynt att veterinärer, inspektörer och handläggare anmäler misstänkta djurskyddsbrott. När kontrollrapporterna sekretessbeläggs blir det omöjligt för media och organisationer att rikta ljuset mot djurplågeri i djurfabriker.

KYCKLINGAR I SIFFROR

112 miljoner

Antalet kycklingar som slaktas varje år i Sverige. Det motsvarar över 300 000 kycklingar varje dag.

471

Så många kontrollrapporter har Djurens Rätt analyserat rörande djurskyddsbrister på Sveriges kycklingslakterier mellan 2021 och 2023.

86 %

Så stor andel av de analyserade kontrollrapporterna de senaste tre åren visar någon typ av djurskyddsbrist. 5,7

5,4 %

Andelen djurfabriker i Sverige som kontrollerades under fjolåret, målet är tio procent – det vill säga att en djuruppfödning får ett kontrollbesök i snitt en gång per årtionde.

Fokus

att det blir bättre då, än att lägga tid på att överklaga. Vi skulle vilja se att det förtydligas att driftsförhållanden inte gäller djurskyddsbrister, och att sekretessen kring djurskyddsbrister ska vara restriktiv.

Olle Lundin känner igen bilden.

– Jag vet att journalister och Journalistförbundet inte alltid vill ha praxis, för det kan slå åt två håll – butiken som i normalfallet varit öppen stänger.

Inom journalistkåren finns ett högljutt missnöje kring att myndigheter förhalar, fördyrar och försvårar utlämningen av offentliga handlingar. Den så kallade öppenhetsdatabasen spårar ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som trätt i kraft sedan 2019, slagsidan mot minskad öppenhet är rejäl. Olle Lundin understryker vikten av att media måste kunna rikta ljuset mot liken i garderoben, eftersom myndigheternas egna kontrollfunktioner sällan snappar upp avvikelser.

– Vår offentlighetsprincip har varit ett väldigt effektivt verktyg för att motverka att myndigheter hittar på något riktigt tokigt. Det är media, det är DN, Sveriges Radio, SVT, TV4, som spelar en otroligt stor och viktig funktion när det gäller att kontrollera offentlig verksamhet. Ju mer man minskar öppenheten, desto svårare blir det för journalister att utföra den här uppgiften, säger Olle Lundin.

EN ANNAN KONSEKVENS av den nerdragna rullgardinen är att det blir ännu svårare att ställa djurhållare inför rätta för djurplågeri. Veterinärer och inspektörer ska anmäla misstänkta brott mot djurskyddslagen, men det sker ytterst sällan i praktiken. Även att upprätta en avvikelserapport kan motarbetas. I boken Rapport från ett slakteri beskriver Lina Gustafsson sina höga ambitioner när hon började nya uppdraget som Livsmedelsverkets officiella veterinär på ett grisslakteri, men att hon genomgick en snabb avtrubbningsprocess där avvikelser förbisågs hos de 15 000 grisarna som slaktades varje vecka på hennes arbetsplats. En dag diskuterade Lina Gustafsson och en kollega huruvida en rapport skulle upprättas kring en mager sugga som anlänt på slakteriet med kraftig lunginflammation. Kollegan avrådde.

"För några år sen blev det uppmärksammat i media att länsstyrelsen fick så få anmälningar från officiella vete rinärer på slakterier. Efter det började vi skicka in mycket mer. Men då drunknade de i anmälningar, så nu är väl tanken att vi ska vara lite mer selektiva", förklarade kollegan.

Vid ett annat tillfälle

I medier finns ihållande kritik mot vad journalister upplever som ökande sekretess hos myndigheter. Nya tolkningar av offentlighets- och sekretesslagen har lett till att länsstyrelser och Livsmedelsverket allt oftare börjat dölja djurskyddsbrister i stället för att dölja företagsnamnet i offentliga handlingar.

Anna Harenius är inte förvånad. Hon menar att anmälningar görs på tok för sällan, och att djurskyddsbristerna som fastnar på papper i form av avvikelserapporter bara är ett stickprov.

– Vi ser att djurskyddet måste granskas av utomstående, eftersom kontrollerna sker inom ett system där myndigheterna accepterar att det sker brister hela tiden. Djurfabrikerna är en del av livsmedelssystemet och livsmedel har man bestämt är samhällsviktigt, så därför ser man mellan fingrarna när det gäller djurskyddslagen och djurfabrikerna.

UNDER 2022 SATSADE Djurens Rätt på att brottsanmäla djurfabriker utifrån kontrollrapporter. Det året hade brottsbalken fått ett nytt tillskott, grovt djurplågeri, och Djurens Rätt hade försiktiga förhoppningar om brotten mot djur i djurfabriker skulle börja tas på allvar av rättsväsendet. Tre år har gått sedan lagen infördes, men bara tre personer har dömts för grovt djurplågeri. Djurens Rätts samtliga

OCH SEKRETESSEN

Under riksdagens djurskyddsdebatt i mars lyftes Djurens Rätts granskning av kycklingfabrikerna av vänsterpartisten Kajsa Fredholm, som argumenterade för 100 miljoner till utökade djurskyddskontroller och "minskad industriell kycklingproduktion". Fredholm fick mothugg från kristdemokraten Magnus Oscarsson som kritiserade Fredholm för att "måla upp en oerhört negativ bild" av svensk kycklingindustri. Vad gäller sekretessbeläggningen av djurkontroller lyftes ämnet i en motion hösten 2024 av Mikael Larsson (C) som ville att regeringen utreder stärkt sekretess av djurskyddsärenden, med syftet att förhindra trakasserier mot lantbrukare. Riksdagen ställde sig bakom motionen, som senare avslogs av miljö- och jordbruksutskottet.

Olle Lundin

SMAKPROV

PÅ SVÄRTAN

Djurens Rätt har analyserat 471 kontrollrapporter från kycklingslakterier från åren 2021, 2022 och 2023. Under 2023 har sekretessbeläggningarna (de svarta markeringarna) ökat kraftigt, det går inte längre att utröna vad kycklingarna har utsatts för. Närmast här under syns ett utdrag från Djurens Rätts rapport Kycklingfabrikerna: Tre års granskning av Sveriges största kycklingslakterier. I utdraget syns ett exempel på hur samma myndighet sekretessbelägger samma kontrollrapport olika, med ett halvårs mellanrum.

I boken Rapport från ett slakteri beskriver veterinären Lina Gustafsson hur hon avråddes att anmäla när sjuka och skadade grisar inkom till slakteriet. Ute i djuruppfödningarna är kontrollerna få. Enbart 5,4 procent av Sveriges djurfabriker kontrollerades förra året, enligt Jordbruksverket.

50 anmälningar om misstänkt djurplågeri blev nerlagda i brist på bevis. – Vi hade hoppats att bristerna i kycklingindustrin hade tolkats som grovt djurplågeri i lagens mening. Under dessa tre år vi har gjort granskningen har företagen utsatt hundratusentals kycklingar för brottsligt lidande – men ändå har det inte blivit påföljder. Djurskyddslagen betyder ingenting i djurfabriker, säger Anna Harenius.

De offentliga handlingarna visar följetonger där djur far illa i åratal utan kännbara konsekvenser, i stället blir det

papperskvarnar som maler anmärkningar, efterkontroller, meddelanden om förelägganden och hot om viten. Så långt Anna Harenius kunnat se har det bara gjorts ett försök att ge kycklingfabrikerna en smäll på fingrarna. Det skedde 2021 när Kronfågel hade omfattande problem med kycklingar som skållats levande, vilket bland annat uppmärksammades av Aftonbladet. Kronfågel hotades om vite på 10 000 kronor för varje skållad kyckling, men förvaltningsdomstolen knycklade vitet till följd av en ren teknikalitet i länsstyrelsens vitesansökan.

FÖR DE 322 963 djur som slaktas dagligen i Sverige så är det ont om goda nyheter. Den lilla ljusglimten är att kontrollerna kan förbättras något när kameraövervakningen av slakterier träder i kraft. Utredningen och förslaget lades fram av S-regeringen men beredningen, med Tidöregeringen vid rodret, drar ut på tiden. Ursprungliga förslaget var att kameraövervakningen skulle starta den 1 juli i år.

Slakterier har ständig närvaro av en veterinär från Livsmedelsverket, men på uppfödningarna där djuren tillbringar majoriteten av sina korta liv, så landar djurskyddskontrollerna långt ifrån de redan blygsamt ställda målen. Länsstyrelserna siktar på att tio procent av djurhållare ska kontrolleras årligen, men i fjol inspekterades bara 5,4 procent av dem, en minskning jämfört med 2023. Jordbruksverket uppger att minskningen delvis beror på att djurskyddshandläggarna tvingas lägga ner mycket tid på allt fler klagomålsärenden kring hundar och katter. För djurfabrikerna blev det totalt 7 840 kontroller, 2 983 av dem var föranmälda. Vanligast var brister kring hygien, en tredjedel av de kontrollerade nötdjuren var förorenade av gödsel.

Gör skillnad

Kycklingarna är det landlevande djur som är flest och har det sämst. Vill du göra skillnad?

Var medlem i Djurens Rätt. Välj bort kycklingar från tallriken. Dela med dig av information om kycklingarnas verklighet. Ställ krav på dina politiker och makthavare.

MED DEN UNDERMÅLIGA djurskyddskontrollen och ökande sekretessen är det oklart hur Djurens Rätt ska bevaka djurens lidande i djurfabriker framöver. Anna Harenius ser en utveckling där visselblåsning och civil olydnad riskerar att bli enda sätten att få inblick i djurfabrikerna.

– Att djurskyddsbristerna på slakterierna döljs känns riskabelt för konsumenternas förtroende. Vi vet att konsumenter snabbt glömmer när skandalen blåst förbi och återgår till att köpa kycklingkött igen – vi ser att köpen av kycklingkött har ökat. Insynen blir sämre, konsumentinformationen blir sämre. Djurens Rätt har kunnat arbeta med hjälp av myndigheters kontroller och verkligen belysa vad som sker i djurfabrikerna med hjälp av offentlighetsprincipen. Så ja, det känns sorgligt, som slutet på en era. ●

Bli proffs på kycklingfri matglädje

Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

Kycklingar är det landlevande djurslag som föds upp och dödas för kött i störst antal. Den tillväxtinriktade aveln har gjort att kycklingarna växer så snabbt att de får ont – men det behöver inte se ut så.

Att äta växtbaserat har aldrig varit lättare. I Djurens Rätts kostnadsfria app Välj Vego! pågår just nu en utmaning som heter Kycklingfri matglädje. Där får du allt du behöver för att kunna äta riktigt gott samtidigt som du gör det viktigaste du kan göra för kycklingarna, att välja bort dem från tallriken.

Den två veckor långa utmaningen Kycklingfri matglädje startar med en produktguide där alla aktuella kycklingsubstitut som finns på marknaden presenteras.

Därefter blandas smarriga recept med intressant information om hälsa, hållbarhet och kycklingar.

Recepten är uppdelade efter specifika produktkategorier, så du lär dig hur du kan använda olika typer av produkter på bästa sätt i din matlagning.

Ladda ner appen Välj Vego! gratis i App Store och Google Play. Kom ihåg att bokmärka dina favoritrecept så du enkelt kan gå tillbaka till din profil och laga recepten om och om igen.

SUGEN?

På nästa uppslag hittar du recept på tre frestelser som ingår i utmaningen Kycklingfri matglädje.

HÄNG MED!

Koreansk vegansk nudelwok

INGREDIENSER

[4 portioner]

280 g Oumph! Ch*cken Style

Chunks

400 g nudlar

2 nävar bladspenat

½ rivet päron

½ rödlök

1 msk chili

salladslök

Marinad: ½ dl japansk soja

2 msk agavesirap

1 msk sesamolja

2 msk risvinäger eller vitvinsvinäger

1 hackad vitlöksklyfta

1. Koka upp nudlarna. Häll av vattnet och svalna av under kallt vatten.

2. Hacka upp grönsakerna.

3. Hetta upp en större stekpanna. Stek upp Oumph till önskad konsistens. Addera

grönsakerna och stek några minuter. Häll på marinaden och blanda i nudlarna. Rör runt.

4. Servera i en djup tallrik och moffa loss.

GÖTT!

Vegansk currygryta

INGREDIENSER

[4 portioner]

280 g Oumph! Ch*cken Style Chunks

1 röd paprika

2 salladslökar

1 broccolihuvud

4 tsk röd currypasta

4 dl kokosmjölk

1 tsk agavesirap

1 msk limejuice

1 grönsaksbuljongtärning

4 dl jasminris

salt ev. chiliflakes

1. Koka jasminris enligt instruktionerna på förpackningen.

INGREDIENSER

[4 portioner]

280 g Oumph! Ch*cken Style

Chunks

200 g valfri svamp

2 schalottenlökar

1 vitlöksklyfta

3 dl växtbaserad grädde

1 dl vitt matlagningsvin

400 g pasta (t.ex. linguine)

färsk timjan

färsk persilja

salt & peppar

1. Klyfta eller skiva svampen och stek på medelhög värme i lite olja tills den börjar få fin färg. Finhacka löken och stek med svampen några minuter, riv ner vitlöken i slutet. Salta och peppra.

2. Häll i matlagningsvinet och låt koka ner till hälften, tillsätt sedan grädden och koka ihop till en krämig sås. Ställ åt sidan en stund medan du fixar resten.

3. Koka pastan enligt instruktionerna på förpackningen – al dente ska det vara och glöm ej saltet!

Recepten kommer från Oumph och ingår i Kycklingfri matglädje, en ny utmaning i appen Välj Vego. Det går finfint att välja vilken sorts vegokyckling du vill använda vid matlagningen.

4. Under tiden pastan kokar – stek Oumph i lite olja på medelhög värme några minuter, tills bitarna fått en riktigt krispig och god yta.

5. Vänd ner pasta och Oumph i såsen tillsammans med hackad timjan och persilja – smaka av med salt och peppar och varför inte lite citronzest? Klart!

2. Hacka upp alla grönsaker.

3. Fräs upp currypasta med olja i cirka 30 sekunder i en gryta. Tillsätt kokosmjölk och buljongtärning. Addera sedan salt, agavesirap och lime. Låt sjuda i cirka tio minuter.

4. Stek upp Oumph till önskad konsistens.

5. Lägg ner grönsakerna i grytan.

6. Addera Oumph till grytan och låt sjuda ett par minuter till. Smaka av.

7. Servera i en skål och toppa med chiliflakes, om du vill.

Intervju -

”Valnötter får dietister att DREGLA”

Dietisten och folkbildaren Erik Dunåker hjälper dig att sålla bland spretiga skrikiga kostbudskap, samt berättar varför valnötter och sojabönor är himla förträffliga ur näringssynpunkt.

av Rebecca Johansson foto Satu Knape

Hej Erik! Du är årets allmänbildare. Grattis! Bästa sättet att närma sig en skeptiker? – Stort tack! Det beror lite på hur skeptisk personen är och vad den har för agenda. Är personen genuint nyfiken och kan tänka sig att ändra åsikt så kan man vara mer tydlig med fakta, medan om personen inte är så öppen är det bra att hitta gemensamma ståndpunkter för att skapa förtroende. För att sedan på ett respektfullt sätt glida över till att berätta vart forskningen pekar.

Det finns många högljudda och arga köttförespråkare, förr var det LCHF-folket som väsnades, nu är det karnivorer, och jämt finns gubbarna som äter chark till frukost-lunch-middag och vägrar annat. Känns det trögrott att lyfta vego ur ett näringsperspektiv?

– Nej det tycker jag inte, de flesta vet att det är näringsrikt, även den hypotetiska korvälskande gubben. Jag tycker mig snarare se att motståndet beror på att man är skeptisk till matupplevelsen, och

att man inte vill göra avkall på textur och smak. Men senaste åren har det kommit fler bättre köttsubstitut så det kan vara en start. Ibland är det bättre att fokusera på hustrun som ofta lagar maten.

Vegetarianer och veganer har uteslutit flera livsmedelsgrupper. Vad är sunda tumregler för att en som utesluter animalier ska få i sig allt den behöver?

– Ju mer begränsad ens kost är desto mer medveten behöver man vara. Det gäller oavsett kosthållning. Är man lakto-ovo-vegetarian är det sällan några

ERIK DUNÅKER

Ålder: 31 år

Bor: Tranås

Gör: Dietist som folkbildar om kost och hälsa genom poddar, föreläsningar och Instagram.

Aktuell: Utsedd till Årets Allmänbildare 2025.

Intressen: Familj, vänner, kost, se och utöva sport.

Mer: Instagramkontot @herraspartam och podden Hälsoveckan by Tyngre.

problem, men vid en vegansk kost får man tänka till lite extra. Försök fokusera på näringstäta livsmedel i så stor utsträckning som möjligt som bönor, linser, nötter, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter.

B12 finns bara i animalier, så det behöver man få i sig antingen via kosttillskott eller berikade produkter. En multivitamintablett ibland behöver inte vara fel heller. Är kött en garanti mot järnbrist och en vegansk kost en riskfaktor för anemi?

Hur stor roll spelar C-vitamin och kalcium för järnupptaget – vetenskap eller bara onödig oro?

– Även om kött- och inälvsmat är väldigt järnrika så är de ingen garant för att undvika anemi, men vegansk kost kan göra det svårare att få i sig tillräckligt med järn. Men man ska komma ihåg att kosten bara är en del av problematiken kring anemi. Upptaget av järn från vego är betydligt lägre än från köttprodukter, så det

Erik Dunåker gör skäl för smeknamnet Herr Aspartam. I julas satte han sig i ett badkar med lightläsk för att demonstrera hur mycket sötningsmedel du kan dricka utan att ens närma dig gränsvärdena.

är en bra idé att tajma med vitamin C-rik mat och undvika livsmedel med mycket polyfenoler – exempelvis te, kaffe och vin – samt fytater som fullkorn från baljväxter, spannmål och nötter.

Varför har hälsomyter om exempelvis soja, fröoljor och ultraprocessat fått fäste? Och varför riktas så mycket misstänksamhet mot Livsmedelsverket?

– Mycket av den näringsfattiga mat vi äter i dag innehåller ämnen från soja, fröoljor och är ultraprocessad. Människor vill ofta hitta tydliga syndabockar och då är det lätt att skylla på några få ingredienser man kan namnet på, i stället för att zooma ut och se till hela kostmönstret. I agget mot Livsmedelsverket har många missnöjda samlats, alla som lyckats förbättra hälsan på sitt speciella vis, trots att de inte är eniga. Men problemet är inte kostrekommendationerna, problemet är att vi inte följer dem.

Finns det någon vegoråvara du tycker att

svenskar generellt underskattar?

– Tvingar du mig att välja en så får det bli sojabönan med alla dess användningsområden och näring. Sedan så är två personliga favoriter kikärtor och valnötter. Fettsammansättningen i valnötter får vilken dietist som helst att dregla.

Du heter Herr Aspartam på Instagram. Varför?

– När jag och min fru gifte oss så köpte vi massor av aspartamsötad läsk till bröllopet, vilket gjorde att vår präst skämtsamt kallade oss för herr och fru aspartam. Så när jag behövde ett Instagram-namn passade det bra.

Om någon läsare blivit arg av att läsa detta och tänker exempelvis ”ultraprocessat är VISST farligt, alla som inte fattar det är idioter”, vad vill du säga då?

– Tråkigt om de blivit arga, men man kan väl säga att nästan all ohälsosam mat är ultraprocessad, men all ultraprocessad mat är inte ohälsosam.●

All processad mat är dålig mat. Nej. Begreppen ”processat” eller ”ultraprocessat” är för breda begrepp för att kategorisera in mat i ”bra” och ”dålig” mat.

Man äter sig till hormonell balans. Visst påverkar maten våra hormoner och hormonerna påverkar vad vi väljer att äta. Men begreppet ”hormonell balans” är luddigt och troligtvis har den som pratar om det inte riktigt koll på kroppen.

Margarin är gift och smör är sunt. En hälsosam kost kan innefatta båda livsmedlen, men ser man till näring och fettkvalitet så är margarin bättre.

Sju myter om mat

Mjölk är ett måste för att få starka ben. Nej, visst är mjölk är en källa till flera näringsämnen, men de kan man få i sig via andra källor också. En ofta viktigare faktor är att belasta skelettet regelbundet.

Kött är nödvändigt för att bygga muskler. Visst innehåller kött protein, men det finns många livsmedel som gör det, och som ger bra förutsättningar till att bygga muskler.

Soja är farligt och hormonstörande. Soja kan visserligen innehålla vissa hormonstörande ämnen, men i den mängden det vanligtvis konsumeras är det sällan något att bry sig om.

Sockersötad läsk är bättre än lightläsk. Lightläsk är oftast det bättre valet, eftersom det inte ökar risken för viktuppgång. Läsk innehåller dock inga näringsämnen och kan skada tänderna, så bäst är att välja vatten, även om det kan kännas trist.

Värt en omväg

Tre vegovänliga stopp att ta sikte på i Sommarsverige.

av Rebecca Johansson

Vegomys vid Vänern

Trolmens Bed & Breakfast Ett litet, familjedrivet boende vid foten av Kinnekulle med ett genomgående veganskt koncept.

Här serveras en helt vegansk frukostbuffé med hembakat bröd, växtbaserade pålägg och lokala råvaror i säsong. Allt från städprodukter till inredning är valt med omtanke för djur, människor och miljö.

Adressen är Trolmen Norberga 1 i Hällekis, nås på 076-671 13 82 eller trolmensbb@gmail.com.

Veganskt på västkusten

Café Tillsammans

Café Tillsammans i Slussen på Orust är ett charmigt, helt växtbaserat café där ekologiska råvaror och hembakade godsaker står i centrum. Här möts du av en varm och inkluderande atmosfär. Ta en paus med en matig macka, en krämig smoothie eller en bit morotskaka, och njut av närheten till både hamn och badplats. Öppet alla dagar i veckan 10–18 hela sommaren.

Adressen är Slussen 400 i Henån, nås på 076-056 03 32 och cafetillsammans@gmail.com.

Lummigt

Österlenpå

Byvägen 35 St: Olof Ett ekologiskt hembageri och café med stenugnsgräddade surdegsbröd och härliga sötsaker. Allt tillagas från grunden med känsla för smak, kvalitet och respekt för hantverket. Här finns ett brett utbud av vego! Stället ligger sådär vackert inbäddat bland träd, klängväxter och pergola – precis som man önskar att ett ekologiskt café ska göra. Öppet onsdag till söndag, 09–16.

Adressen är Byvägen 35 i Sankt Olof, nås på 076-035 66 06 eller via Instagramkontot @byvagen35.

Välj Vego -

Nya kostråden är här

Minskad köttgräns – ministern missnöjd

TURERNA KRING Livsmedelsverkets uppdrag att ta fram nya kostråd har varit många. Från regeringen sida fanns redan tidigt en farhåga att hållbarhetsanalysen i de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) skulle drabba nötköttsoch mjölkproducenterna i landet. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) uttryckte sin syn i samband med att Livsmedelsverket fick sitt uppdrag: – Utifrån vårt nationella perspektiv skulle Sverige behöva gå mot att öka sin animalieproduktion – inte minst för att kunna hävda och restaurera betesmarker. Nötköttsproduktion är just en sådan produktionsform som vi har goda naturgivna förutsättningar för – och då är det rimligt att detta också sätter sin prägel på vår kosthållning.

FORSKARE FRÅN MISTRA Food Futures analyserade troliga effekter på bland annat jordbruksproduktion och miljö av att miljöfaktorer beaktas i rekommendationerna, jämfört med enbart hälsofaktorer. Modelleringarna inkluderade flera olika scenarier, bland annat vad befolkningen skulle ersätta det röda köttet med; växtbaserat eller kycklingkött, där det senare bedömdes som mest troligt. När Livsmedelsverket i sin redovisning föreslog att sänka det rekommenderade intaget av rött kött ändrade regeringen plötsligt uppdraget.

– När det gäller kostråden om rött kött råder det fortfarande oklarheteter kring framför allt effekterna på svensk livsmedelsproduktion, sa Kullgren om beslutet att ändra Livsmedelsverkets uppdrag.

DJURENS RÄTT HAR lämnat in synpunkter under samtliga steg i processen. Särskilt risken för ökad konsumtion av kycklingkött och konsekvensanalysen gällande påverkan på djurskyddsnivån har legat i fokus. Livsmedelsverket hade dragit en slutsats om att så länge en typ av svenskproducerat kött ersätts av en annan som också är av svenskt ursprung skulle kostråden inte påverka djurvälfärden, så länge djurskyddslagstiftningen följs. Den bilden delar inte Djurens Rätt. Faktumet att många fler individer påverkas när det handlar om djur med förhållandevis liten kroppsmassa, som fiskar och kycklingar, i jämförelse med större djur som grisar och nötdjur, missas i resonemanget. – Det blev en allvarlig tankevurpa, som nog kom sig av att myndigheten i och med uppdragets natur hamnade utanför sitt expertområde. Individperspektivet måste vara centralt när djurvälfärd ska bedömas, och det har vi saknat i konsekven-

Intill syns en faksimil från landsbygdsministern Peter Kullgrens sociala medier, efter beskedet från Livsmedelsverket.

sanalyserna, säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt.

I Finland har hållbarhetsaspekterna i NNR inkluderats i landets nya kostråd, vilket innebär att de rekommenderar en minskad konsumtion av både rött och vitt kött. Djurens Rätt har uppmanat Sverige att följa Finlands exempel. Under våren publicerades en debattartikel i Altinget om landsbygdsministerns agerande kring kostråden, och effekterna därav på djurvälfärd och beredskap.

– Djurens Rätt anser inte att det är acceptabelt att nöja sig med att minskad konsumtion av rött kött antas leda till ökad konsumtion av kycklingkött. I stället har vi förordat starka insatser för att förhindra en sådan utveckling, säger Cecilia Mille.

I media

Landsbygdsministerns invändningar mot köttgränsen ledde till att Djurens Rätt skrev en debattartikel i Altinget om att politiska önskemål inte ska gå före vetenskapliga slutsatser. Djurens Rätt-volontärer skrev en debattartikel i VLT samt en insändare i BLT på ämnet.

DE NYA KOSTRÅDEN är nu publicerade och Livsmedelsverket står fast vid sin mängdrekommendation för rött kött. Rekommenderat intag av

grönsaker, frukt och bär ökas från minst 500 gram per dag till en betoning om att gärna äta ännu mer än så. Därtill har baljväxterna brutits ut i ett nytt råd om att äta sådana ofta, gärna varje dag, vilket bidrar ytterligare till ökningen av växtbaserad konsumtion.

STÖRST GENOMSLAG FÖRVÄNTAS kostråden få på de offentliga måltiderna som serveras i exempelvis skola, vård och omsorg. Dessa har riktlinjer baserade på NNR och kostråden. Det är inte obligatoriskt för verksamheterna att strikt följa råden, men skollagen säger till exempel att måltiderna ska vara näringsriktiga och det

GRÖNSAKER

● Ät mycket grönsaker, frukt och bär, minst 500 gram om dagen, gärna mer.

● Ät bönor, ärter och linser ofta – gärna varje dag.

● Välj fullkorn när du äter bröd, pasta och gryn.

KÖTT

MEJERIPRODUKTER

● Ät mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt.

● Välj rapsolja och andra nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.

Krokiga vägen till kostrådennya

FISK

● Livsmedelsverket rekommenderar fisk två -tre gånger i veckan.

● Livsmedelsverket uppger att helst inte äta mer än 350 gram kött per vecka från nöt, gris och lamm. Det motsvarar 400 – 500 gram före tillagning.

● Bara en liten del bör vara chark, som korv och bacon.

tolkas i regel som att råden ska följas och att innehållet i måltiderna ska reflektera råden.

Landsbygdsministern Peter Kullgren har varit föräldraledig under våren och har inte kommenterat innehållet i de publicerade kostråden i detalj,

men skriver på sin Facebooksida ”Jag noterar att uppdragen inte har fått den effekt som jag hade hoppats på”. Inlägget illustrerades av en bild på ministern grillandes korvar och hamburgare.

av Linn Åkesson

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) riktar sig till nationella myndigheter som grund för uppdatering av kostråd, medan kostråd riktar sig till befolkningen samt olika yrkesgrupper. Senaste versionen publicerades 2023 och inkluderade för första gången miljömässiga hållbarhetsaspekter. NNR 2023 rekommenderar en övervägande växtbaserad kost.

Regeringen gav då Livsmedelsverket ett tvådelat uppdrag: 1) att göra en konsekvensanalys av miljöaspekterna i NNR och beskriva hur den svenska livsmedelsproduktionen kan påverkas, liksom utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser, biologisk mångfald och djurvälfärd samt 2) att uppdatera de svenska kostråden utifrån de näringsfysiologiska rekommendationerna i NNR 2023. Livsmedelsverket skulle ”särskilt beakta fördelarna med animalie- och mjölkproduktion kopplat till matens näringstäthet samt möjligheten att nyttja betesmarker och vallodling för dess framställning”. När Livsmedelsverket 2024 föreslog att sänka det rekommenderade intaget av rött kött från inte mer än 500 gram till max 350 gram i veckan ändrade regeringen myndighetens uppdrag. Då efterfrågades en fördjupad analys av hur rådet om rött kött kan antas påverka folkhälsan, livsmedelsproduktionen, klimat, den biologiska mångfalden och livsmedelsberedskapen.

Ät!

Glass i stora

lass

Lily & Hannas har lanserat fyra nya smaker: Salty Mango, med tropisk mango och en nypa havssalt. Vanilla Pistachio, där fyllig vanilj har en swirl av pistagekräm. Strawberry Lemon, med friska toner av citron som lyfter den söta jordgubben. Chocolate Caramel, där mjuk choklad har en hint av sälta och lyxig karamell. Det rekommenderade inköpspriset är 64:90 kronor och glassarna finns att köpa på Coop, Ica och Mathem.

Riktigt smörigt

Eleplant både smakar och beter sig precis som smör. Hemligheten är havredryck i stället för mjölk, tillsammans med en blandning av kokos-, shea- och rapsolja. Eleplant kan du dessutom bryna, precis som vilket smör som helst.

Finns hos Hemköp, Willys och Citygross och rekommenderat pris är

Tropiskt på tungan

Tropiska frukter och kokos från 3 vänner är en frisk och krämig kombination i en och samma veganska glass. Tropisk sorbet med mango, passion och blodapelsin möter krispiga kokosflingor och ett sött ljust överdrag.

Finns bland annat på utvalda Ica och Hemköp, rekommenderat pris är 33 kronor.

Finfina praliner

Inför sommaren har Vegan Delights lanserat en förtrollande sommarask som heter Summer Delights, en exklusiv ask med tolv handgjorda praliner i tolv unika och somriga smaker. Varje pralin lovas vara en liten smakresa genom solmogna frukter, bär och blommiga nyanser.

Finns att köpa på vegandelights.se och hos utvalda återförsäljare för 269 kronor.

av Rebecca Johansson

Agera

GÖR SKILLNAD!

Är du med?

För 20:e året i rad är Djurens Rätt på sommarturné i Sverige. Haka på som volontär eller kom förbi som gäst.

JUNI

12–14 juni: West Pride, Göteborg 13 juni: Järvaveckan, Stockholm 14 juni: Sommarmarknad på Malvadal, Önnestad

19 juni: Lövmarknaden, Karlskrona

23 –27 juni: Almedalsveckan, Visby 26 juni: Broken Summer, Stockholm

26 –28 juni: Västerås Pride

27–28 juni: Hampafestivalen, Svedala

28 juni: Vegan Market, Göteborg

JULI

2– 3 juli: Hörby Marknad

3 – 5 juli: Alive Festival, Borlänge

4 – 5 juli: Metal Theatre Fest, Kalmar 11–12 juli: Punk Illegal, Värnamo 18 –20 juli: Fallens dagar, Trollhättan 20 juli: Hornstulls marknad, Sthlm 25 –26 juli: Bulgasal Metal Fest, Västerås

25 –27 juli: Kiviks marknad

25 –26 juli: NoExcuse Festival, Sätila 28 juli –2 augusti: Stockholm Pride 31 juli –2 augusti: Urkult, Näsåker

AUGUSTI

1–2 augusti: Karlskrona Skärgårdsfest

7– 9 augusti: Eskilstunafesten

8 –15 augusti: Malmöfestivalen

9 –10 augusti: Västerhavsveckan

13 –17 augusti: Sthlm Kulturfestival

15 –16 augusti: One Love Africa Festival, Göteborg

15 –17 augusti: Nytorgsfesten, Sthlm 23 augusti: Långbroparkens dag, Stockholm

28–30 augusti: Frihamnsdagarna, Gbg

29 – 30 augusti: Göteborgs Kulturkalas

29 – 30 augusti: Palmfestivalen, Trelleborg

29 – 30 augusti: Eksjö Stadsfest

Sommarens sträckkörare fyller 20 år

Genom åren har varje turné präglats av en utvald djurrättsfråga, och dessa utvalda kampanjer har nått stora framgångar. Det är på turnén som Djurens Rätt främst kunnat engagera folket att ta ställning för djuren.

– Att ha gjort detta i två decennier visar en envishet hos Djurens Rätt, ett budskap till beslutsfattare och stora företag att vi inte ger oss. Det är med stolthet vi har gett oss ut ännu ett år och vi planerar att fortsätta, säger Elvira Engels, ansvarig för utåtriktad verksamhet.

Epifania Ljung

bor i Köping och är outreachvolontär hos Djurens Rätt.

Vinzent Ström bor i Göteborg och är outreachvolontär hos Djurens Rätt.

”Ser fram emot att lyssna”

Varför blev du outreachvolontär för Djurens Rätt?

– Djurens Rätt delar mina värderingar om hur djurs rättigheter måste respekteras och skyddas. Här får jag möjligheten att prata om den pågående kampen för deras frihet. Kunskap är essentiellt för att driva förändring!

Vad ser du mest fram emot på sommarturnén?

– Förutom den positiva atmosfären, alla fina kollegor, och möjligheten att prata om djur, så ser jag mest fram emot att lyssna på besökarnas berättelser. Det är inspirerande att se hur var och en agerar och gör skillnad.

EPIFANIA LJUNG

”Ta action på riktigt!”

Varför blev du outreachvolontär för Djurens Rätt?

– Det var ett sätt för mig att fördjupa mina kunskaper inom djurrätt, hjälpa till att sprida budskapet och ta action på riktigt!

Varför är djurrätt viktigt på agendan, tycker du?

– Det finns fortfarande många delar i djurindustrin som svensk lag inte tar hänsyn till, som inte uppmärksammas nog i samhällsdebatten.

Berätta om ett minnesvärt möte med en besökare!

– Jag pratade med en man som inte gjort kopplingen mellan djurrätt och att välja en växtbaserad kost. Vårt långa och givande samtal slutade med att han under kommande månad skulle prova växtbaserad kost och gå med i Djurens Rätt!

Häng med!

Vill du också hänga med på en oförglömlig sommar? Ta första steget mot att bli volontär genom att gå in på djurensratt.se/agera/ volontar eller skanna QR-koden.

Därför turnerar

Djurens Rätt

Det är på sommarturnén vid informationstältet, i samtal med de engagerade volontärerna, som de flesta kommer i kontakt med Djurens Rätt för första gången. Nu är organisationen mitt uppe i den tjugonde upplagan av denna omfattande informationssatsning, som engagerar folket i djurrättsfrågor och inspirerar att välja vego.

Kampanjen Sveriges vanligaste fågel är i fokus under årets sommarturné. Kräv ett bättre liv för kycklingarna genom att skriva under namninsamlingen på djurensratt.se/alice ' Läs mer!

På djurensratt.se/ sommarturne hittar du mer information om årets sommarturné och den kompletta turnéplanen.

Har du sett Alice?

I år följer Djurens Rätts kampanj Sveriges vanligaste fågel med på sommarturnén. Alice är Sveriges vanligaste fågel, tillsammans med över 100 miljoner kycklingar som föds upp och dödas i Sverige varje år. Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst, vilket är kycklingarna när det gäller landlevande djur i Sverige.

Du som besöker Djurens Rätt under sommarturnén kan göra skillnad för kycklingarna, genom att skriva under namninsamlingen där Djurens Rätt uppmanar regeringen att anta ett förbud mot de snabbväxande turbokycklingarna. Du får även testa dina kunskaper genom ett test om kycklingars personligheter. Efter kunskapstestet får du popcorn som belöning.

Gör skillnad!

”Ett OTROLIGT

Djurens Rätt byter riksordförande. Camilla Bergvall avslutar med flaggan i topp med ett efterlängtat slut på svensk minkfarmning. Stafettpinnen tas emot av Tina Hogevik, som tar sikte på den stora ödesfrågan – nedmonteringen av djurfabrikerna.

Camilla Bergvall är avgående riksordförande för Djurens Rätt. Hon började som volontär 2009 och planerar att vara engagerad resten av livet. Camilla bor i Malmö med frun Alice och katten Saki, fritiden tillbringas helst i naturen eller med näsan i en bok.

av Josefin Strang foto Sara Arnald

hedersuppdrag” P

ASSANDE NOG HAR Camilla Bergvall en minktatuering på armen. Att stoppa minkfarmningen har länge varit hennes hjärtefråga, och nu när hon överlämnar rollen som riksordförande för Djurens Rätt står det klart att Sverige är fritt från pälsdjursfarmning.

– Så mäktigt att vi kan avsluta kapitlet.

Efter sex år på posten är Camilla Bergvalls att göra-lista avklarad. Stoppa minkfarmningen, check. Bidra till lugn och stabilitet i Djurens Rätt, check. Satsa på gräsrötterna för att sätta fart på folkrörelsen för djuren, check.

– Det har varit ett otroligt hedersuppdrag att vara en del av den långa kedjan av eldsjälar sedan 1882, och få räcka över stafettpinnen till ännu en eldsjäl. Det har varit väldigt enkelt att vara ordförande för den här styrelsen, ett guldlag som jag kommer sakna.

Vad kommer du inte att sakna?

– Det jobbigaste är frustrationen över motståndet – att vi ens nu behöver prata om att kor ska ha rätt att komma ut och beta är smått absurt. Vi står inför enorma utmaningar och har inte tid att tjafsa om självklarheter och onödiga småsaker.

TINA HOGEVIK TAR över ordföranderollen i ett turbulent omvärldsläge.

– Fortsatt är det så att vi måste ha en

ännu starkare rörelse för djuren, inom Sverige men också utanför Sverige. Vi har spännande nog lyft blicken mycket senaste åren, och tagit ansvar på den globala arenan genom bland annat Project 1882 och Europaturnén. Den typen av perspektiv kommer vara nästa stora era för Djurens Rätt, tror Tina Hogevik.

Rätt person på rätt plats, anser Camilla Bergvall.

– Tina har en strategisk blick och ett helhetsperspektiv som

Tina Hogevik är ny riksordförande för Djurens Rätt. Hon har varit engagerad i Djurens Rätt sedan 2007, suttit i riksstyrelsen sedan 2015 där hon varit vice ordförande. Tina bor i Stockholm och fritiden tillbringas gärna i publikhavet på en metalkonsert.

Djurens

"Det är symboliskt att vi nått milstolpen med avvecklingen av minkfarmning under ditt ordförandeskap, du har ju verkligen varit Djurens Rätts minklady" säger Tina Hogevik.

jag är väldigt imponerad av, att kunna se och leda stora processer, som kommer vara jättebra för Djurens Rätt.

Tina, i en tidigare intervju i Tidningen Djurens Rätt nämnde du vikten av att motstå frestelsen att ”predika för varje tjomme om att bli vegan”. Hur menar du? – Även ur ett globalt perspektiv har detta varit en stor utmaning för djurrättsrörelsen. Det är så naturligt för oss att blicka mot vår personliga resa och förknippa djurrätt med vår identitet. Till skillnad från många andra samhällsfrågor betraktas djurrättsfrågan fortfarande som ett särintresse, fastän djurfabriker är en ödesfråga som angår oss alla. Jag är stolt över att Djurens Rätt blickar mot de stora samhällsstrukturerna: att påverka politiker, förändra lagstiftning, få näringslivet att skifta mot mer växtbaserat. Det gör skillnad för enormt många djur och leder i sin tur till att värderingar skiftar hos enskilda personer.

BISTRA TIDER TILL trots är Tina Hogevik hoppfull tack vare stark evidens för att skiftet till växtbaserat är det bästa för djuren, klimatet, miljön och folkhälsan.

– Det tar tid att förändra så stora indu-

strier, men djurfabrikerna är också ett ganska modernt fenomen. De byggdes upp på bara några decennier, det är klart vi kan montera ner dem minst lika snabbt, bara vi vill.

För Camilla Bergvalls del väntar en höst med bokmässor och litteratursamtal, hennes arbete mot djurfabrikerna fortsätter i form av den kommande boken Djurfabrikerna: Myten om den glada bondgården.

– Efter minkfarmerna har djurfabrikerna blivit min nästa hjärtefråga. Jag vill att boken en gång för alla ska slå hål på propagandan, den romantiserade reklamfilmsbilden av djurindustrin. Vi vet att majoriteten av alla människor bryr sig väldigt mycket om djur, ändå finns djurfabriker, den ekvationen går inte ihop, säger hon.

Aktuell bok

I höst släpps Camilla Bergvalls reportagebok Djurfabrikerna: Myten om den glada bondgården (Mondial). Boken kan nu förhandsbeställas på förlagets samt Djurens Rätts hemsida. Intäkterna går oavkortat till Djurens Rätts arbete.

Ur arkivet: Första gången Camilla Bergvall och Tina Hogevik fastnade på bild tillsammans, under en demonstration mot minkindustrin sommaren 2014.

CAMILLA BERGVALL OCH Tina Hogevik har varit engagerade i Djurens Rätt i över 15 år vardera och suttit i styrelsen tillsammans i flera år. Därför blir det inga drastiska förändringar i samband med ordförandebytet, säger Tina Hogevik innan hon ändrar sig och roat konstaterar: – Ordföranden kommer nu bli en hundmänniska i stället för en kattmänniska, det får man vara transparent med. ●

Djurdebatten

Äggdebatt i Aftonbladet och landsbygdsministern fick bakläxa på sin bakläxa.

Om äggens skuggsida

”UNDER PÅSKVECKAN I konsumeras flera tusen ton ägg. Men vad få vet om är att den absoluta majoriteten kommer från hönor i trånga fabriker som värper så många gånger fler ägg än naturligt att deras kroppar slits ut på bara något år. Dessutom döljer sig en mörk verklighet för miljon tals nykläckta tuppkycklingar i de svenska djurfabrikerna.”

Det skrev Camilla Bergvall, avgående riksordförande för Djurens Rätt, och Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt, i en debattartikel i Aftonbladet. De lyfte vad

och tuppkycklingarna:

”Politikerna måste ta sitt ansvar och stärka djurskyddet för hönorna i Sverige. Vi har en djurskyddslagstiftning som

Influeraren

Therése

Lindgren skrev under.

Ministern trotsade forskare

Profiler mot pälsindustrin

Minkfarmerna i Sverige är snart ett minne blott. Omställningsstödet är i gång, ett heltäckande EU-förbud närmar sig, och åtta av tio svenskar vill att Sverige ska agera. Förutsättningarna kan knappast bli bättre för att ansvarig minister ska våga ta ställning. Tillsammans med 13 profiler lyfte Djurens Rätt frågan i en debattartikel i Dagens ETC. Nu vill Djurens Rätt att utredningen för ett pälsfarmningsförbud sker skyndsamt.

Följ oss:

När Livsmedelsverket föreslog minskad konsumtion av rött kött i kommande kostråd, så fick myndigheten bakläxa av landsbygdsministern Peter Kullgren (KD). I en debattartikel i Altinget kritiserade Djurens Rätt att politiskt detaljstyre inkräktade på vetenskapliga slutsatser. I slutet av april var omprövningen gjord och Livsmedelsverket meddelade att rekommendationen om minskad konsumtion av rött kött kvarstår, trots ministerns missnöje.

förbjuder avel som medför lidande. Lagstiftningen behöver efterlevas i praktiken, i stället för att låta djurfabrikerna pressa djuren till bristningsgränsen. Dessutom behöver massdödandet av tuppkycklingar förbjudas en gång för

”Om vi jämför med andra djurslag, som grisar och kycklingar: De har inget krav på utevistelse och de hålls inomhus dygnet runt, året om.”

CAMILLA BERGVALL

i en intervju om betesrätten i P4 Blekinge. Att många bönder är villiga att fortsätta släppa ut korna oavsett lagstiftningen är positivt, men situationen för andra djurslag visar att det finns en risk att det inte blir så i praktiken.

Sök på ”Djurens Rätt” i sociala medier, följ och stötta arbetet.

SPRIDNING I SOCIALA MEDIER:

EFTERLÄNGTAD UTREDNING

Räckvidd: 31 177 / Gillningar: 2 130

Kommentarer: 95 / Delningar: 50

STOBLOD & GRISFERTILITET

Räckvidd: 33 376 / Gillningar: 1 211 Kommentarer: 109 / Delningar: 72

SAGT I SOCIALA MEDIER: Riksdagsmajoritet för skyddad betesrätt

64 kommentarer

Bra där, ett steg i rätt riktning

Hoppas!!!

Så bra, TACK för allt ni gör

Här är mitt jobb

När

du stannar till i tältet på Djurens

Rätts sommarturné är det Elvira Engels verk du ser.

Varför Djurens Rätt? Det var ett enkelt beslut när annonsen kom ut. Att min erfarenhet inom projektledning skulle få göra världen bättre för djur – ja tack! Jag själv kom i kontakt med Djurens Rätt för första gången under en av de första turnéerna.

Vad gör du på jobbet? Jag projektleder utåtriktade evenemang såsom vår sommarturné. Det innebär allt ifrån kontakt med arrangörer och våra volontärer som ska vara på plats, till arbetet med logistik, effektivisering, utveckling av material, internkommunikation och så mycket mer.

Bäst med att jobba hos Djurens Rätt?

Att jobba med en organisation som gör skillnad på riktigt, med passionerade och empatiska kollegor och frihet att lägga upp mitt arbete som jag vill – need I say more?

Djurrättsfråga nära hjärtat? Faktiskt den svåraste frågan! Jag känner extra för nedmontering av djurfabriker då sommarturnéns kampanjfokus ligger där.

Roligast med jobbet? Nöjet att få bocka av mina att göra-listor och samtidigt se projekt ta form. Listorna är många, långa och innehåller allt ifrån att boka en tågresa till att göra om en handbok från grunden.

Typiskt dålig arbetsdag? Då regnar det och jag inväntar viktiga svar från arrangörer och kollegor som gör att jag inte kan komma vidare med vissa uppgifter. Sedan lossnar allt lagom till klockan kvart i fem.

Bästa bedriften på jobbet? Att få in Djurens Rätt som utställare på några svåra och populära evenemang. I denna roll behöver du ibland vara envis.

Minnesvärd arbetsdag? Får jag välja en hel vecka? Bokmässan i Göteborg, där jag

tillsammans med flera kollegor och volontärer satte ihop våra två montrar (Djurens Rätt och Rädda Djuren-klubben) och sedan fick prata vego dagarna i ända – det var en väldigt varm och peppig bubbla.

Vilken kollega vill du testa byta jobb med? Vår grafiska designer Mathilda, som det gick att läsa om i förra numret.

Hur gör ditt jobb skillnad för djuren? Många människor kommer i kontakt med Djurens Rätt för första gången på just sommarturnén, så jag ser till att vi dyker upp lite överallt. Där får vi chans att förmedla våra kampanjer öga mot öga för att få flera besökare, samhällskonsumenterna, att ta ställning och agera för djuren. ●

MIN

ARBETSDAG

08:00

Det är oftast jag som är först in på kontoret, så jag går runt och tänder lampor till musik, förbereder arbetsstationen med mycket dricksvatten och brukar börja dagen med att svara på akuta meddelanden och mejl. Sedan gäller fokustid fram till lunch. Det kan vara att skapa en workshop för en kick off, research inför större inköp eller att uppdatera rutiner. De dagar jag jobbar hemifrån har jag en katt som snarkar i knät.

12:00

Jag sitter utomhus så ofta det bara går under lunchen. Gladast blir jag när jag lagat soppa, i värsta fall går jag och köper vegokorv. Med nytt bränsle i kroppen kan jag påbörja större projekt, följa upp mejlsvar och ha projektgruppsmöten.

14:30

Helig fikatid på kontoret. Det brukar bli en promenad vid Malmös kanal med kollegor innan jag avslutar dagens påbörjade uppgifter och lägger upp morgondagen.

17:00

Alltid lika förvånad när arbetsdagen plötsligt är slut. Om jag inte kilar iväg till trumrep eller yogan så väljer jag min soffa med sambon och katterna framför allt. Det brukar bli att jag sitter och pysslar med något kreativt eller läser en bok.

Elvira är ansvarig för utåtriktad verksamhet hos Djurens Rätt. På bilden intill ser du hennes livs första turnéstopp.

Sekreteraren Nanouk.

Fortfarande olidligt för kycklingarna

I tre länder tar Lidl ansvar, men inte Sverige.

av Cissi Krantz

”Vi kommer inte att ge oss”

Djurens Rätt har under ett års tid varit i kontakt med Svenska Ishockeyförbundet, med målet att ge förbundet kännedom om vilken typ av djurhållning som deras huvudsponsor Lidl står bakom. Inte heller förbundet är beredd att ta dialogen vidare.

− Att välja att inte agera är också ett ställningstagande som sänder en tydlig signal: att sponsorpengar väger tyngre än djurens välfärd, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt genomförde protester under Finnkampen i Göteborg samt under hockey-VM i Stockholm för att uppmana förbundet att ta dialogen med Lidl. Samarbetet med Svenska Ishockeyförbundet marknadsförs som en satsning på hälsa, där Lidl på sin hemsida säger sig vilja inspirera till ”ett liv i rörelse”. Men det är raka motsatsen till det liv turbokycklingarna tvingas leva.

− Djurens Rätt fortsätter att uppmana Lidl att säga nej till turbokycklingar och ja till bättre djurvälfärd, och vi kommer inte ge oss förrän det blir verklighet, säger Tina Hogevik.

Andra länder går i bräschen

Lidl är en av Europas största livsmedelskedjor med cirka 12 800 butiker i över 30 länder. Att ta ansvar för turbokycklingar är bevisligen uppnåeligt – i Tyskland, Frankrike och Belgien har Lidl valt att enbart sälja kycklingkött som uppfyller välfärdskriterierna ECC.

Gör skillnad

Det finns många sätt att påverka Lidl att ta bättre beslut för kycklingarna. På djurensratt.se/lidl kan du skriva under namninsamlingen, skicka ett vykort till Lidl eller bli protestvolontär.

I media

Chefen vägrar möta kritiken

Lidl i Sverige växer snabbt och etablerar ständigt nya butiker. Som en av Europas största livsmedelskedjor anser Djurens Rätt att Lidl har ett särskilt ansvar för djurvälfärden, men trots ihållande kritik fortsätter de att sälja kött från turbokycklingar. Den 8 april befann sig därför Djurens Rätt utanför Lidls huvudkontor i Stockholm i hopp om ett möte. Lidl valde dock att fortsätta blunda för kycklingarnas öde, och tackade nej till Djurens Rätts mötesförfrågan.

Tidningen Syre skrev om Djurens Rätts protest utanför Lidls huvudkontor i Stockholm, lokaltidningen Hela Hisingen rapporterade om Djurens Rätts demonstration i Göteborg.

Djurens Rätt svarade med att hålla en protest utanför kontoret och den intilliggande Lidl-butiken. Under protesten överlämnades en påskpresent till Lidls Sverigechef Jakob Josefsson, presenten innehöll kampanjmaterial, vykort med hälsningar från allmänheten samt namnunderskrifter från över 33 000 konsumenter som kräver att Lidl slutar sälja kött från turbokycklingar –det landlevande djur som är flest och har det absolut sämst.

Fråga oss

Djurens Rätt svarar på

tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Övervakning av slakterier?

Från vilket datum träder lagen om kamerabevakning på svenska slakterier i kraft? Jag hade för mig att det skulle bli nu i sommar, men det verkar inte ha hänt någonting än?

SVAR: En utredning tillsatt av regeringen föreslog i juni 2023 att krav på kamerabevakning på slakterier skulle träda i kraft 1 juli 2025. Efter det har utredningens förslag varit ute på remiss, men regeringen har tyvärr inte presenterat något förslag än. Frågan bereds fortfarande inom landsbygds- och infrastrukturdepartementet, det är beklagligt att det drar ut på tiden. Utredningen pre-

senterade bra förslag på hur lagstiftning om obligatorisk kamerabevakning på slakterier kan utformas. Djurens Rätt lämnade in synpunkter och underlag under utredningens gång och svarade på remissen om utredningens förslag.

Vi ser positivt på merparten av de förslag som presenterades av utredningen och förväntar oss att regeringen inför ett krav på kamerabevakning på slakterier, i linje med utredningens förslag och Djurens Rätts tillägg. Vi har länge arbetat för att djurskydd vid slakt ska få högre prioritet och föreslagit kamerabevakning som en viktig åtgärd. Kamerabevakning ska dock, vilket utredningen också menar, ses som ett komplement och inte ersätta fysisk kontroll utförd av de officiella veterinärerna och länsstyrelsens djurskyddshandläggare.

När Jordbruksverket föreslog nya striktare regler riktades ilska mot Djurens Rätt.

Djurens Rätt har också framfört att det inte räcker med krav på hur det inspelade materialet får användas, och av vem. Det är också viktigt att det ställs krav på att det inspelade materialet faktiskt används. Slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelser behöver analysera och använda sig av det inspelade materialet för att säkerställa att djurskyddsbestämmelser följs och för att minska risken för lidande i samband med slakt.

Kameraövervakning

på slakterier föreslogs starta i juli 2025, men det har blivit en utdragen historia.

/Linda Björklund, sakkunnig etolog

Oroad över nya djurregler!

Jag är medlem i Djurens Rätt och har länge stöttat ert arbete, men när jag läste att ni var med och arbetade för Jordbruksverkets nya regler om sällskapsdjur

(som nu dragits tillbaka), blev jag ärligt lite orolig. Jag har själv hönor hemma och är rädd att jag kommer behöva avliva dem om förslagen går igenom. Har inte hönor som hålls som hobby det mycket bättre än hönor i industrin? Varför inte lägga fokus på det?

SVAR: Hej, tack för ditt stöd som medlem och för att du hör av dig med din oro. Tyvärr har det cirkulerat en del missförstånd kring Jordbruksverkets nya regler, som jag hoppas att vi kan reda ut. Det stämmer att vi har varit med och arbetat för en ny lagstiftning för hållande av djur för sällskap och hobby, men det stämmer inte att vi har varit ensamma i det arbetet eller att vi står bakom alla förslag. Djurens Rätt har deltagit i ett samrådsarbete tillsammans med andra organisationer. Jag deltog som Djurens Rätts representant och har både praktisk

och teoretisk kunskap om groddjur, kräldjur, fåglar (inklusive hönor), fiskar, kaniner och gnagare. Med det sagt lägger vi långt mer resurser för att försöka få till förändringar i lagstiftningen för hönor och andra djur i det industriella lantbruket (djurfabrikerna). Och det stämmer att hönor som hålls för hobby eller sällskap brukar ha det bättre än i djurfabriker.

Förslaget som kom 12 mars innehöll skrivningar där djurens intressen för första gången inte behövde vägas emot ekonomiska intressen i djurskyddslagstiftningen. Därför kan skillnaden bli mycket stor jämfört med lagstiftningen för hönor i livsmedelsindustrin. Så som lagstiftningssystemet är uppbyggt i dag behöver Jordbruksverket ta hänsyn till livsmedelsproduktionens konkurrenskraft när de beslutar om lagstiftning för djur i livsmedelsindustrin. Därmed blir djurskyddslagens skrivningar för många djur helt utvattnade – vilket vi är mycket kritiska till. För att förändra det hade Jordbruksverket behövt vara en renodlad djurskyddsmyndighet, vilket är någonting som vi också arbetar för på lång sikt.

Skillnaden när det gäller familjedjur (sällskap och hobby) är att det saknas den typen av hänsyn till konkurrenskraft. I stället blir det ett lagstiftningsförslag som är mer i linje med djurskyddslagens intentioner om att alla djur ska behandlas väl och att de ska kunna bete sig naturligt. Skillnaden blir stor, och orimlig enligt en del. Det är självklart någonting som vi vill fortsätta jobba med, så att alla hönor får det bra oavsett var de befinner sig i Sverige.

Djurens Rätt såg positivt på många av förslagen som presenterades, inte bara för familjedjuren utan också för att påverka livsmedelsindustrin. Om hönor som hålls för sällskap eller hobby får rättigheter i lagstiftningen – eftersom kunskapsläget ökat om hönors behov – ökar också möjligheterna för att kräva det för hönor i djurfabriker. Det är exakt

samma art, och de har exakt samma behov.

Med det sagt är vi emot eventuell avlivning av djur, men ser inte att riskerna är så höga för det så länge det erbjuds en omställningsperiod. Vi kommer i vårt arbete med lagstiftningen se till att både djur som lever nu och djur som föds i framtiden ska få det bra.

Jordbruksverket har valt att dra tillbaka det förslag som lades fram. Vi är kritiska till att det drar ut mer på tiden, men vi kommer självklart att delta i ett eventuellt nytt samråd för att det förslaget ska bli så bra som möjligt. Samtidigt arbetar vi vidare för stora förändringar i livsmedelsindustrin, för de djur som är flest och har det sämst.

/Anna Harenius, sakkunnig etolog

Lidl är väl lika illa som resten?

Hej! Jag har sett att ni protesterar mot Lidl. Varför har ni valt att fokusera på just Lidl i stället för att rikta er mot alla matvarukedjor? Det finns väl många andra mataffärer som också säljer turbokycklingar?

SVAR: Det stämmer att de andra matvarukedjorna i Sverige också säljer kött från turbokycklingar. Djurens Rätt vill naturligtvis att alla matvarukedjor slutar sälja turbokycklingar, men det finns flera anledningar till att vi har valt att fokusera på Lidl i första hand. För det första växer Lidl i Sverige snabbt, nästan lika snabbt som turbokycklingar, och de etablerar ständigt nya butiker. Lidls Sverigechef, Jakob Josefsson, har själv sagt att de vill att deras drygt 200 butiker ska bli 300 på sikt. Även Lidls fastighetsdirektör har bekräftat i media att de sedan en lång tid tillbaka har haft planer för ytterligare 100 butiker. Med en sådan expansion är det viktigt att de väljer att ta mer ansvar för kycklingarna som de köper in.

Lidl är dessutom en av Europas största livsmedelskedjor

som finns i över 30 länder och har runt 12 800 butiker. Om en så stor aktör som Lidl tar täten för att förbättra kycklingarnas situation, kan det sätta en standard som andra kedjor följer efter.

Djurens Rätt har tidigare haft en dialog med Lidl om att förbättra för kycklingarna, när de inte kunde möta oss genom att anta en ECC-policy (European Chicken Commitment) startade vi vår informationskampanj. Policyn innehåller ett antal välfärdskriterier för företag att ta med i sina inköp av kycklingkött. Dessa kriterier innefattar bland annat att säga nej till turbokycklingar, att företagen ställer krav på mer plats för kycklingarna, sittpinnar, skonsammare bedövningsmetoder, årlig rapportering av sina framsteg samt tredjepartskontroll.

Att Lidl inte har visat något intresse för att förbättra kycklingarnas situation är oroande. Turbokycklingar är den ras som i dagsläget utgör majoriteten av kycklingarna som föds upp i Sverige, dessa kycklingar växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och dör i förtid. De flesta får någon typ av rörelsestörning innan deras liv avslutas vid 35 dagars ålder. Då har de hunnit växa 50 gånger sin storlek från kläckning. Företag som Lidl behöver göra mer än lagstiftningens minimikrav för att höja den extremt låga nivån på djurskyddet i djurfabrikerna. Sedan 2023 rekommenderar även EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) minskad trängsel och ett slut på avel och användning av turbokycklingar.

Lidl Sverige har tidigare sagt att beslut om att börja jobba med ECC behöver tas på europeisk nivå, men de kan inte längre gömma sig bakom den ursäkten, eftersom vi nu ser att Lidl i andra länder har tagit egna beslut och sagt nej till turbokycklingar. Det räcker inte att luta sig mot att de säljer svenska kycklingar. Det är nu dags för Lidl Sverige att ta

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

FILIPPA

20/7 2007 – 2/5 2025

Vår älskade perser, Vi saknar att hålla dig i vår famn, Vi saknar att lyssna till ditt spinnande, Vi saknar att smeka din lurviga päls, Vi saknar att höra ditt gulliga jamande, Vi saknar dig gränslöst. – Husse Mikael Matte Anita

samma ansvar som Lidl i Tyskland, Frankrike och Belgien. Hoppas att detta ger dig en större klarhet i varför vi har valt att fokusera på Lidl i vår kampanj. Om Lidl tar steget att sluta sälja turbokycklingar kan det potentiellt skapa en positiv dominoeffekt som påverkar hela branschen. Har du inte redan skrivit under vår namninsamling får du gärna skriva under för att uppmana Lidl att sluta sälja turbokycklingar, via djurensratt.se/agera/lidl. Tack för ditt stöd och engagemang! /Cissi Krantz, kampanjkoordinator

Djurens

Det hände sen

Plågade ihjäl hönor och nötdjur – rättegång dröjde fyra år och domen blev villkorlig.

NUMMER 3/2022

Fällande dom i Grumsfallet

I reportaget Laglöst land rapporterades att Djurens Rätt polisanmält en djurfabrik i Grums med anledning av misstänkt djurplågeri mot tusentals hönor och 16 nötdjur. Domen föll i februari efter lång väntan på rättegång. Personen som drev djurfabriken fälls för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen, mot sitt nekande. Djurens Rätt är nöjda över att det har blivit en dom, men är kritiska till den utdragna processen och att det inte blev något straff.

den enorma omfattningen av brott mot djur i Sveriges djurfabriker. Den här domen är ett litet steg på vägen, sa Camilla Bergvall, dåvarande riksordförande för Djurens Rätt.

på rättegång har den åtalade personen fortsatt ha djur. Det visade en kontrollrapport som Djurens Rätt tog del av, från när länsstyrelsen besökte gården i början av 2024. Enligt kontrollrapporten fanns bland andra nio hönor kvar, som inte sköttes i enlighet med djurskyddslagen. – Vi har en djurskyddslag som säger att djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, såväl rättsväsende som andra makthavare måste göra mer för att säkerställa att detta uppfylls. Det går inte att hålla tusentals djur i trånga fabriker utan att lidande förekommer, avslutade Camilla Bergvall.

NUMMER 2/2024

till länder utanför EU måste få ett slut, den här chansen får inte missas. Det behövs skärpta regler kring transport av unga och på andra sätt särskilt känsliga djur och vattenlevande djur, liksom en handlingsplan för en omställning från transport av levande djur till transport av kött och genetiskt material, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

– Brott mot djur måste tas på större allvar i Sverige och ett sätt för Djurens Rätt att arbeta med det är att göra polis och åklagare uppmärksammade på

Påföljden blev villkorlig dom och 800 kronor i avgift till brottsofferfonden. Anledningen uppges bland annat vara att personen är tidigare ostraffad samt att domen fastställdes hela fyra år efter att den värsta vanvården ägde rum. I väntan

Kritiskt skede för EU:s djurtransporter

Reportaget Överkörda handlade om Djurens Rätts kritik mot förhalningen av EU:s kommande djurskyddslagstiftning. Fyra lagstiftningspaket kring djurhållning, transport, slakt och djurskyddsmärkning hade utlovats. EU-kommissionen presenterade dock endast förslagen om djurtransporter, utan att ge en tidsplan om de andra tre paketen. Nu har Djurens Rätt kommenterat djurtransportförslaget i remissvar och framfört att förslaget måste skärpas på flera punkter.

− De långa, plågsamma transporterna av djur inom EU och

Nästa nummer av tidningen ges ut den 26

Arbetet med den nya transportförordningen pågår och är i ett kritiskt skede, ministerrådet och EU-parlamentets utskott TRAN, AGRI och PECH arbetar med förslaget. Djurens Rätt har kontakt med svenska parlamentariker om bestämmelser som är viktiga att få med i det slutgiltiga förslaget. Nu kommer förhandlingar att ske mellan parlamentsledamöterna för att hitta en kompromiss kring de ändringsförslag som lämnats in inför utskottens omröstning senare i år. Ett beslut om de nya transportreglerna väntas i Europaparlamentet före årets slut. Olivér Várhelyi, EU-kommissionären för hälsa och djurskydd, har meddelat att förslag på ny djurskyddslagstiftning inom de andra områdena ska läggas fram under 2026. − Vi förväntar oss att processen inte stannar av igen. En skärpt omfattande djurskyddslagstiftning på EU-nivå, med bland annat ett burförbud i enlighet med initiativet End the Cage Age, måste till nu för djurens skull, säger Linda Björklund. ●

september.

Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Nummer 3/2022

Nummer 2/2024

Avs: Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg