Tidningen Djurens Rätt #4 2020

Julklappar / Vegovett & etikett / Recept TIDNINGEN NR 4 / 2020

Fokus på julgrisen

En grymt god

Griljera en grönsak istället. Recept på sidan 36

Nu granskas transporterna UTFRÅGNING AV DINA EU-POLITIKER

Finns det några snälla barn här?

KLUBBEN SOM PEPPAR SMÅ DJURVÄNNER VÅGA VEGANUARI 71-åringen som antog utmaningen – och förblev vego

Allt vårt smakfulla vegangodis på ett bräde!

På Green Star börjar vi alltid med smaken. Vi tycker att alla ska ha möjlighet att äta gott godis oavsett livsstil eller kosthållning. Det verkar som om många håller med. Den senaste produkten i vår veganska familj är en fruktkola gjord på äkta fruktjuice. Den både gör gott och smakar gott!

greenstarvegan

Green Star VEGAN www.veganchoklad.se

Ledare -

Camilla Bergvall

D

jag någonsin fattat är att bli en röst för djuren.

Camilla Bergvall är förbundsInte bara genom att jag ordförande för började äta vegetariskt Djurens Rätt. utan att jag också valde att engagera mig i sakfrågorna.

Det var sommaren 2009. Jag hade blivit medlem i Djurens Rätt ett år tidigare, för att jag ville lära mig mer om djurens verklighet och nu fick jag frågan om jag ville vara volontär på en festival i min hemstad. Jag hade precis tagit studenten och hade ingenting bättre för mig, så jag tackade ja. Och det skulle mer eller mindre förändra mitt liv.

Jag lärde mig otroligt mycket de dagarna. Både om med åren och jag blev ansvarig för en arbetsgrupp som djurrättsfrågor men också om bemötande och förändfokuserade på att pälsdjursfarmningen skulle avveckringsarbete. Alltifrån hur jag skulle dela ut ett flygblad las. Vi är inte där än, men antalet farmer och antalet för att öka chansen att mottagaren skulle ta emot det, minkar som dödas för sin päls har minskat med över en till hur jag kunde föra djupare samtal om djurs rättighalv miljon individer. Det känns otroligt mäktigt att vi heter med nyfikna. Jag fick också en massa nya vänner med långsiktigt, envist och strategiskt arbete kan påsom delade mina värderingar och vi bestämde oss för verka så många djurs liv. Ibland behöver jag stanna upp att fortsätta engagera oss efter festivalen. och verkligen ta in det. Vi skapar förändring på riktigt.

ET BÄSTA BESLUT

sakerna vi gjorde var att kampanja för att Ica skulle sluta sälja ägg från hönor i burar. En kampanj som fortfarande är aktuell över tio år senare, men Ica har lovat att se över sin policy. Antalet hönor som sitter i burar i Sverige har minskat drastiskt.

Kampanjerna vi arbetar med gör skillnad för så många djur. Den känslan hjälper mig att hantera den frustration och ilska jag känner när jag tänker på hur djur behandlas. Det går att förändra.

Mitt engagemang i Djurens Rätt fortsatte att växa EN AV DE FÖRSTA

vara med och göra skillnad? Oavsett vem du är och vad du är bra på så finns det sätt att engagera sig för djuren. Du kan till exempel bli lokal aktivitetskoordinator på din ort eller engagera dig i en grupp som redan finns. Kika på sidan 49 och hitta ditt sätt att engagera dig för djuren! ● VILL DU OCKSÅ

FÖLJ MIG!

Twitter: @CamillaBergvall Instagram: @bergvall.camilla

Hösten: Jag deltog på manifestation i Malmö för att få Subway att ta ansvar för kycklingarna, läs mer på sidan 12.

OK TOBER

CAMILLAS AGENDA

NOVEMBER

DECEMBER

Oktober: Med jämna mellanrum jublat tillsammans med våra systerorganisationer i Europa över framgångar. Flera länder avvecklar sin pälsindustri, snart måste det väl ändå vara Sveriges tur.

Februari: Dags för lokala årsmöten! Du hittar datum, tider och platser för alla årsmöten på djurensratt.se/arsmoten

JANUARI

FEBRUARI

Veganuari: Förra gången testade 400 000 personer en vegomånad – och många förblir vego (möt en av dem på sidan 50). Vem vill du värva till Veganuari 2021?

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 3

Innehåll -

Nr 42020 Agenda

07 Lite flyt. Fiskarnas behov

erkänns av EU.

fler EU-länder sätter stopp.

ni i sociala medier.

på Subway bli en djurhjälte?

08 Pälsindustrin kollapsar. Allt 09 Djuren i luren. Så tycker

10 Nya tag mot djurförsök.

EU har ett löfte att uppfylla.

12 Kom igen, Mike. Kan nya vd:n 13 Djurnyheter i korthet.

14 Barnen som bryr sig. Och

klubben som möter dem.

mot pandemifabrikerna.

erna med 1,4 miljarder livsöden på sina bord.

16 Labbråttan. En snabbkurs.

17 #Throwback. Och kampen 18 Utfrågningen. EU-politik-

Fokus

20 Värt att böka för. 2,4

miljoner svenska grisar får aldrig se dagsljus och möter ett plågsamt slut i koldioxidgropen – men allt fler bojkottar julskinkan.

Välj Vego!

33 Grön belöning. Matkedjan som

ger extra bonus för vegoköp.

34 Julmat. Få festliga vegorecept från Vegansk matlåda-duon.

38 Vegovett & juletikett. Expert erna knäcker dina julnötter.

42 Klappat & klart. Djurvänliga idéer att lägga under granen.

44 Ät! Vad sägs om cashewost?

45 Hej företag! Den veganska ostdippen alla pratar om.

47 Vegovärlden. Djurvänlig upp- täcktsfärd av Sverige i vinter.

Slutmix

49 Inbjudan. Kom på årsmöte!

50 Veganuari. Jeanette visar att

det aldrig är för sent för vego.

världens fjärde största land.

Arlas kosatsning, egentligen?

lingplågeri vid slakt och an- dra nyhetsuppföljningar.

52 Gifte sig – och hjälpte djuren.

53 Hej Indonesien! Om djuren i

54 Experterna svarar. Hur bra är 56 Vi minns.

58 Det hände sen. Fortsatt kyck-

4 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

20 14 FOTO: SARA ARNALD / ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST

Redaktionsfråga: Hejdå 2020!

Vad hoppas du att 2021 medför?

JOSEFIN STRANG, redaktör [utevistelse] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [social distansering i djurfabrikerna] AGNES DUNDER, art director [livefotboll] SARAH MANSOURI, konsumentredaktör [riktigt najs ny veganost] PETER NILSSON, skribent [mer glädje för alla] MOA RICHTER HAGERT, skribent [pälsindustrins avveckling] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla Ika på ika. yebenes.herce@djurensratt.se

38

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak.

Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Omslag: Emma Hanquist Tryck: Stibo M NE N Ä R KE VA ISSN 0345-2409 Årgång 117 S

34

CAMILLA BERGVALL, förbundsordförande, ordforande@ djurensratt.se 08-555 914 00 BENNY ANDERSSON, verksamhetschef, benny.andersson@ djurensratt.se 08-555 914 02 Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.

Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00.

Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

T

FOTO: PERNILL A SJÖHOLM / ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

OM ORGANISATIONEN

Trycksak 5041 0004

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 5

6 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

Agenda L I T E F LY T !

Bättre skydd för fiskar

inte bör bedövas med koldioxid vid slakt, vilket är den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av fiskar i Sverige, kommenterar Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.

Djurens Rätt arbetar för att införa ett slutdatum för den plågsamma och ineffektiva koldioxid­ bedövningen vid slakt av fiskar, samt för mer resurser till forskningen om bättre bedövningsmetoder. Du kan också hjälpa fiskarna genom att välja vego. ●

FOTO: SHUTTERSTOCK

Få människor bryr sig om fiskarna trots att 2 460 000 000 000 individer dödas varje år. Men för första gången har ett konkret steg tagits i EU för bättre djurskydd inom fiskuppfödning. De nya riktlinjerna har fokus på vattenkvalitet och hantering, men fastslår också att fiskar är kännande varelser som ska skyddas mot lidande, och att hänsyn ska tas till fiskarnas behov.

– Det är mycket positivt att EU-plattformen för djurskydd antagit riktlinjer om djurskydd för fiskar, ett steg i rätt riktning. Nu måste de börja användas. Jag noterar till exempel att det i riktlinjerna bekräftas att fiskar

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 7

Agenda -

Pälsfarmsförbud i fler länder Under sommaren och hösten släpptes smygtagna chockbilder från pälsindustrierna i Frankrike och Polen. Det politiska gensvaret var ord och inga visor – Frankrike har förbjudit landets pälsindustri, förslag om förbud finns i Polen och även Finland är hack i häl.

– Pälsdjursindustrin faller i land efter land. Tyskland, Belgien, Storbritannien, Norge, Nederländerna och nu också Frankrike. Ska vi i Sverige bli sist kvar i Europa med vår pälsdjursindustri, frågar sig PLÖTSLIGT HÄNDER DET.

8 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

Anna-Clara Acevedo, politisk sakkunnig på Djurens Rätt.

För cirka 50 år sedan var den svenska pälsbranschen lukrativ, då fanns runt 1 300 pälsfarmer. Nu är de färre än 40 till antalet, dödar sammanlagt en halv miljon minkar årligen, och går på knäna ekonomiskt.

Det tåls att jämföras med Polen som har hela sex miljoner minkar inburade i pälsfarmer.

– Kan ett land med mer än tio gånger fler minkfarmer än Sverige ta det här beslutet så kan givetvis Sverige också göra det. Det finns ett stort folkligt

stöd för en avveckling av minkfarmning men den politiska handlingskraften lyser med sin frånvaro, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt.

viruset och trängseln orsakar snabb spridning, vilket lett till masslakt av minkar i Danmark, Spanien och Nederländerna. Sistnämnda hade sedan tidigare beslutat att fasa ut farmerna till 2024, men pälsfarmerna stängs redan nu till våren. I Danmark har muterade coronavirus upptäckts hos minkar, vilket lett till att minkuppfödning är förbjuden de närmaste åren. ●

finns en farhåga om att pälsindustrins avveckling i grannländer kan leda till att pälsföretagen flyttar till ett land som tillåter verksamheten, till exempel Sverige.

– Att hålla djur i trånga gallerburar hör inte hemma i Det här tycker ett modernt samDjurens Rätt hälle där åtta av tio svenskar redan är för att en avveckDen svenska pälsbranschen strider ling ska ske, säger mot djurskyddslagen, minkarna Camilla Bergvall. utsätts för stort lidande under sina Inte nog med att sex månader i livet som tillbringas i minkhållningen i trånga burar. År efter år visar rapSverige strider mot porter från länsstyrelserna allvardjurskyddslagen, liga brister på farmerna. Djurens Jordbruksverket Rätt arbetar för en avveckling av all har rapporterat pälsdjursuppfödning i Sverige och att även minkar i världen. Du kan stötta arbetet genom Sverige smittats av att vara medlem i Djurens Rätt och covid-19. Minkar välja bort produkter med päls. Besök är mottagliga för djurensratt.se/pals för att veta mer.

HOS DJURENS RÄTT

FOTO: SHUTTERSTOCK

Nu faller dominobrickorna

Här trivs minken. Men minkarna i pälsindustrins trånga burar har smittats av covid-19 och viruset har nu muterat.

Viralt -

#DjurensRätt 8 055

EXPERTEN

Tack till dig!

17 946

150 000

M E S T U P P S K AT TAT Frankrike tog ett stort språng framåt för djuren när de på en och samma dag meddelade förbud mot pälsdjursfarmer, vilda djur på cirkus samt delfinarier. Inlägget den 29 september där Djurens Rätt uppmärksammade beslutet fick 17 946 personer att visa sin uppskattning genom att trycka på gilla-knappen på Facebook.

M E S T G I L L AT PÅ I N S TA Extra intressant är den tredje mest gillade bilden under hösten på Instagram. Bilden som visar hur exemplariskt en matbutik kan skylta om veganska kakor uppskattades så mycket att den även vid en andra publicering hörde till de mest gillade bilderna. Svenskar och veganer gillar uppenbarligen sitt fika.

F I N A S T E K O M M E N TA R E N

24 538

Jag är med i Rädda Djuren-klubben och jag och min kompis har sålt pins för över 2 000 kr och skänkt till er för ni gör ett sånt himla bra jobb och räddar så många liv.

HÖSTEN I SOCIALA SIFFROR

FOTO: DJURENS RÄTT

MEST SETT En bild som visar skillnaden i storlek mellan SeaWorlds parkeringsplats och bassängen där späckhuggarna lever hela sina liv var det inlägg som fick överlägset störst spridning på Instagram under hösten. Nästan 150 000 personer interagerade med bilden, vilket nästan är 50 000 fler än den bild som nådde näst flest.

MEST UPPRÖRANDE Motståndet mot tjurfäktning är djupt och starkt hos väldigt många, det märks när Djurens Rätt publicerar inlägg om tjurfäktning. Ett inlägg den 18 september på Facebook om tjurfäktning fick 24 538 personer att klicka på arg-emojin, fler än på något annat inlägg under hösten.

8

19

2 442 134

1 588

100 142

67

Djurens Rätts placering i rankingen mäktigast i Sverige på Facebook

Djurens Rätt placering i Maktbarometern på sociala medier i Sverige

personer nådde Djurens Rätt på Facebook fyra vanliga veckor hösten 2020

antalet följare i Oslo, som är utländska staden där Djurens Rätt har flest Facebookföljare

personer följer Djurens Rätt på Instagram just nu

procent av följarna på Instagram är under 35 år (drygt 4 procent är över 65 år)

Följ oss:

Peter Nilsson är ansvarig för digitala kanaler på Djurens Rätt.

I oktober släpptes Makt-

barometern 2020 som kartlägger räckvidd och engagemang på sociala medier i Sverige. Glädjande nog har Djurens Rätt legat i topp under flera år, särskilt när det gäller Facebook.

2017 var vi på plats 7 över de som nådde ut mest på Facebook, i år finns vi på plats 8. Totalt, sett till samtliga sociala medier, finns Djurens Rätt i år på plats 19 över de mäktigaste på sociala medier i Sverige. Övriga på topplistan hör huvudsakligen till två kategorier: politik och humor.

Och det är detta som gör Djurens Rätts placering i toppen särskilt intressant – och glädjande.

För visst engagerar djur på sociala medier (det visas inte minst av att föreningen Kattjouren hamnar på plats 18 över de som når ut mest på Facebook). Men att en sakfråga som djurrätt och djurskydd finns på topplistor som denna är ingen självklarhet. Vi konkurrerar med konton som pratar om engagerade samhällsfrågor och som får oss att skratta.

Att djuren finns med i dessa sammanhang och når ut till så många är viktigt. Djuren får aldrig glömmas bort, så TACK till dig som hjälper till genom att följa oss!

Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information om djur och föreningen.

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 9

miljoner

23

av 10

7

66

25

Så många djur utsätts för djurförsök inom EU varje år.

EU-medborgare vill att EU prioriterar utfasning av djurförsök.

av EU-medborgarna vill stoppa djurförsök i EU omedelbart.

I så många EU-länder pågår kampanjen Act4LabAnimals.

Djur försök i sif fror Stödet för att hjälpa djuren i labben är mycket starkt.

%

Nya krafttag mot djurförsök

U

Målet: att EU uppfyller gamla löftet för djuren nder slutet av september följde två dramatiska dagar om djurförsök. Det började bra: måndagen den 21 september presenterades den svenska statsbudgeten för 2021, som fastslog 3R*-centrets fortsatta existens. Centret invigdes 2017 och är navet i det svenska arbetet för att minska djurens lidande i labben i Sverige.

– Att 3R-centret ska kunna fortsätta verka med minst de resurser som centret hittills

10 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

har haft är en fråga som Djurens Rätt arbetat aktivt med nu under 2020, då finansieringen enligt tidigare beslut skulle löpa ut i år. Därför känns det här beskedet som en stor seger, säger Sebastian Wiklund som är samhällspolitisk chef på Djurens Rätt.

Dagen därpå, tisdagen den 22 september, så kokade missnöjet på Twitter. ”Europeiska dagen för human forskning” lanserades och europeiska

djurrättsorganisationer (däribland Djurens Rätt) krävde att politikerna ska lyssna på folket, hålla sina löften och ta djurförsöksfrågan på allvar. Ett mindre smickrande jubileum inföll nämligen den här tisdagen: en tydlig markör av tio års politisk passivitet i frågan. Den 23 september 2010 lovade ett EU-direktiv att ”ersätta djurförsök så snart det är vetenskapligt möjligt”.

– Men mycket lite har hänt de senaste tio åren. Den nya kampanjen Act4LabAnimals kräver nu att EU ska utarbeta en handlingsplan för att fasa ut djurförsöken, säger Emma Bäckström, som är kampanjkoordinator på Djurens Rätt.

Agenda ”De är dyra, tidskräv­ande och har låg vetenskaplig tillförlitlighet”

Det här är Act4LabAnimals Bakgrunden är det tydliga EU-direktivet från 2010, som lovar att ersätta

Enbart i Sverige utsattes 305 970 möss för djurförsök under 2016.

djurförsök på levande djur så snart det är vetenskapligt möjligt. Men 23 miljoner djur utsätts årligen för plågsamma djurförsök i EU, och det är en siffra som inte minskar. Finansieringen är skral när det gäller forskning för att ta fram alternativa metoder till djurförsök. Det finns ingen EU-lagstiftning som driver utvecklingen.

Frågan får inte tillräckligt med uppmärksamhet trots att 72 procent av EU-medborgarna vill se ett slutdatum för djurförsök i EU. Målet med den nya kampanjen Act4LabAnimals är att pressa politiker till konkreta EU-beslut om att stärka forskningen om djurfria metoder, samt en handlingsplan för att fasa ut djurförsöken i EU. Besök djurensratt.se/djurförsök för att lära dig mer om djurförsök.

miljoner djur som utsätts för djurförsök i EU varje år är frågan alltid akut. Och för människorna har djurförsöksfrågan blivit extra aktuell till följd av jakten på ett vaccin mot covid-19. Förhoppningen är att detta kan ge medvind i arbetet mot djurförsök.

FÖR DE 23

– Det är intressant att många stormakter inom medicinsk forskning, såsom USA och Kina, valt att ge dispens för att skippa djurförsöken i framtagningen av ett vaccin mot covid-19. Djurförsök är dyra, tidskrävande och har låg vetenskaplig tillförlitlighet, konstaterar Emma Bäckström.

I september lanserades kampanjen Act4LabAnimals, bakom den står paraplyorganisationen Eurogroup for Animals. Dess 70 medlemsorganisationer, inklusive Djurens Rätt, arbetar nu med att pressa politikerna och informera allmänheten i sina respektive länder. Stor del av kampanjen består av lobbyarbete

mot makthavare och kommer därför vara osynligt för allmänheten. Men den synliga delen av kampanjen har redan fått ett starkt gensvar: Djurens Rätt lanserade ett upprop där namnunderskrifter från Sverige tickat in i snabb takt.

– Djurförsök är lite av ett öppet mål: de flesta tycker inte att djur ska utsättas för lidande.

När Djurens Rätt skriver om exempelvis hundar som plågas under djurförsök så skapar det väldigt mycket starka reaktioner. Stödet för en utfasning är stort, men tyvärr speglas inte detta i politiken, säger Emma Bäckström. målet för nya kampanjen Act4LabAnimals? Jo, att EU beslutar om konkreta åtgärder för att uppfylla löftet till djuren från den 23 september 2010. Tre av kampanjens huvudsakliga krav är en handlingsplan för utfasning av djurförsök, att öka finansieringen av djurfria forskningsmetoder och att stärka arbetet med 3R. Målbilden är att ha en motion för resolution i EU-parlamentet redan i slutet av året. Men påtryckningarna från djurrättsorganisationerna kommer envist fortsätta tills djurförsöken i EU förpassats till historien. Emma Bäckström ser fram emot att jobba med Act4LabAnimals, som nu pågår i 25 av de 27 EU-länderna.

– Det är maffigt att vi är så många som enas för att jobba mot djurförsöken. Det är skönt att ibland få lyfta blicken från Sverige – vi kan hjälpa extremt många fler djur genom att få till ett EU-beslut.

SÅ, VAD ÄR

av Josefin Strang

*3R står för ersätta (replace), minska (reduce) och förfina (refine) djurförsök, i betydelsen att minska lidandet.

Det säger svenskarna om djurförsök � Känner en sådan vanmakt.

Hur kan detta ens vara lagligt?

– Ingela � Jag mår fysiskt dåligt av det här. Så sjukt det är.

– Magnus � Det är så vidrigt med alla dessa djurförsök på alla försvarslösa stackars djur som inte kan fly eller försvara sig.

Mitt hjärta gråter.

– Carina

� Stoppa onödigt djurplågeri, istället kan man investera pengarna i etiska och mer vetenskapliga metoder för dessa tester. Djurförsök är bara onödigt lidande och det finns mer än tillräckligt med vetenskapliga bevis för detta. EU måste stoppa dessa barbariska djurförsök.

– Jonny � Plågsamt, otidsenligt och onödigt. Finns inget försvar för att dessa försök utförs på djur. Det här handlar om lättja och pengar. Djur är inte våra att plåga.

– Tina � Fruktansvärt att vi människor tar oss makten över försvarslösa djur och plågar dem för vår vinnings skull. Så fruktansvärt fel!

– Leena � Djur ska behandlas som de kännande varelser de är!

– Chantall

Så kan du hjälpa Visa makthavarna att du bryr dig om försöksdjuren genom att skriva under namninsamlingen på djurensratt.se/blixtaktion/ act4labanimals

Emma Bäckström Djurens Rätt

Nummer 4 2020 11

Detta kan du göra: 1. Skriv under protestlistan på djurensratt.se/subwaycruelty 2. Skippa kycklingen och välj vego.

3. Bli blixtaktivist! Det tar bara några minuter i veckan att hjälpa Djurens Rätts arbete, genom att exempelvis höra av dig till företag som Subway och uppmuntra dem att ta djurvänliga beslut.

Subway vägrar att lyssna Nu riktas krav mot nya vd:n åkte till jobbet i Amsterdam den 23 september möttes han av plakat som uppmanade honom att bli en hjälte. Han är ny vd på Subway i regionen Europa, Mellanöstern och Afrika, och det är till honom kampanjen för Subways kycklingar nu vänt sig NÄR MIKE KEHOE

12 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

till. När sajten med ett öppet brev till Mike Kehoe lanserades så trendade #KehoeBeAHero i flera europeiska länder via 17 000 tweets. största snabbmatskedja och deras kycklingkött kommer från SUBWAY ÄR VÄRLDENS

Subway i Kanada och USA redan antagit liknande kriterier, men i Europa verkar motviljan vara stor.

– Det är viktigt att konsumenterna sätter press på Subway. Om vi når ut till fler och får större engagemang kan vi tillsammans få världens största restaurangkedja att ta mer ansvar för kycklingarna. Ett sådant beslut skulle göra skillnad för ENORMT många djur, säger Nathalie Söderström.

Nya podden På djurens sida ska ”vända ut och in på djurrätt och vego” med programledaren Sarah Mansouri, som till vardags är ansvarig för Välj Vego på Djurens Rätt.

– Podden ska ge möjlighet att djupdyka i de svårare frågorna som Djurens Rätt driver. Den ska också sammanställa allt spännande som händer i djurrätts- och

vegovärlden där vi kan förklara med ett enkelt språk, istället för långa texter.

Sarah Mansouri lovar att du lär dig något nytt, att det blir kul och att minst en person blir arg.

– Samtidigt behöver du inte vara vegan, djurrättare eller ens arg för att lyssna och göra skillnad för djuren, säger Sarah Mansouri.

Hon kan redan nu berätta att ett av de första avsnitten kommer titta närmare på ost, problemen med mejeriindustrin plus en rolig provsmakning av veganostar tillsammans med en gäst.

På djurens sida kommer finnas där poddar finns. av Sakil Hossain

FAKTUM ÄR ATT

av Emma Bäckström

”Vi producerar kostnadseffektiv mat – men till vilket pris?”

Mayim Bialik är skådespelare, doktor i neuro­ vetenskap, vegan och aktivist för djuren.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Den 23 september hölls protester utanför Subwayrestauranger i Europa. I Sverige skedde demonstrationer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

kycklingar som haft väldigt dåliga liv. Samtidigt hävdar företaget att de håller "en hög etisk standard". Sedan december 2019 har Djurens Rätt och 20 andra djurrättsorganisationer krävt att Subway ger kycklingarna ett bättre liv genom att följa välfärdskriterierna i European Chicken Commitment (ECC).

Reaktionen? Subway har raderat kritiska kommentarer i sociala medier, vägrat dialog och struntat i de över 180 000 underskrifterna som krävt förändring för kycklingarna.

– Subways hantering av kritiken gör det lätt att tro att vi uppmanar dem att göra något omöjligt, men så är det inte.

ECC är ett minimikrav på djurhållning, och det allra minsta vi kan begära för kycklingarna.

Till och med restaurangkedjan KFC har antagit ECC, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer på Djurens Rätt.

Premiär för ny podd från Djurens Rätt

Agenda -

Framgång Bakslag Korta notiser men långtgående skillnader för djuren. av Peter Nilsson

Avslöjande dokumentär

Tjeckien släpper burarna I september röstade Tjeckiens parlament för ett förbud mot att hålla hönor i burar.

Om beslutet även får tummen upp av senaten berörs över 4,5 miljoner hönor. I EU lever 300 miljoner djur i livsmedelsindustrins burar, vilket hindrar djuren från att bete sig naturligt.

Förhoppningen är att Tjeckien inspirerar fler EU-länder att släppa burarna.

Varje år exporteras miljontals djur ut ur EU, trots bristande info om transporten följer EU-reglerna. Samtidigt är EU-länderna skyldiga att stoppa exporterna om de inte lever upp till

Djur i

livsmedelsindustrin

Otäcka bilder från farm

Veterinärer tar ställning En debattartikel i DN från 26 september kräver att svenska politiker ska förbjuda minkuppfödning i bur, såsom flera EU-länder redan har gjort. Debattartikeln var undertecknad av 120 forskare, veterinärer och andra akademiker. Och nu står Sveriges Veterinärförbund också bakom uppmaningen, enligt ett uttalande på förbundets hemsida.

Stoppar djurtestat smink Många länder världen över har förbjudit djurtestad kosmetika – nu följer Colombia (och dess 49 miljoner invånare) den globala trenden.

Förbudet gäller djurtestade ingredienser, produkter och även importerad kosmetika.

EU, Brasilien, Israel, Norge, Indien och Australien har redan infört liknande förbud mot djurförsök för kosmetika.

Djur i Djur i pälsindustrin pälsindustrin

.

Djurförsök

FOTO: SHUTTERSTOCK

I två månader jobbade en aktivist från Open Cages på en av världens största pälsdjursfarmer belägen i Polen. Han dokumenterade kannibalism, öppna sår, förlamade djur och sjuka minkar som inte fick hjälp. Kort därefter föreslogs förbud av pälsfarmer i Polen, men bilderna från farmen visar verkligheten för djuren i pälsindustrin världen över.

Miljoner fler djur kan dö Utöver djuren som används och dödas i djurförsök kan ytterligare miljontals djur dö i labben helt utan att synas i statistiken, rapporterar tyska jordbruksdepartementet. Det kan handla om uppemot 3,9 miljoner djur enbart i Tyskland 2017. Djuren är uppfödda för djurförsök, men dödas eftersom de inte har egenskaperna forskarna vill ha i försöken.

Skildrar vego som svårt

Klimatreklam fälls – igen ”Med kyckling grillar du för en bättre middag och ett bättre klimat” påstod Kronfågel i en kampanj i Stockholm i våras. Reklamombudsmannen har fällt reklamen – Kronfågel inte kan styrka att kyckling är bra för klimatet.

Under fjolåret marknadsfördes ”klimatvänlig kycklingfärs”, även denna reklam fälldes för vilseledande påstående.

reglerna. I september sändes en dokumentär om djurtransporter i en fransk-tysk tevekanal, som påminde om det akuta läget: EU måste stoppa export av levande djur nu.

Djurvänlig konsumtion

Programmet Vegorätt från 2016 sågades, nu fortsätter SVT odla en missvisande bild av vego i programmet Den gröne slaktaren.

Sarah Mansouri på Djurens Rätt kritiserar att vegomat framställs som svårt, och att vegoburgaren på lupin och rödbeta (som ratades av juryn) är ”ett spännande experiment, men riggad till köttburgarens fördel”.

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 13

Agenda -

Klubben som möter barnen

B arn och djur är en hjärtvärmande kombo. Cecilia Bernström, ansvarig för Rädda Djuren-klubben, berättar om höstens teckningstävling på temat ”coolaste djuret”. Nyligen tog hon emot ett bidrag på en glad ko utomhus med pratbubblan ”jag vill leva här, inte i någon dum fabrik”.

– Det är så fint att barn tänker på korna på det sättet.

Vi får också fina meddelanden från barn som berättar om vad de gör för att hjälpa djuren.

Det är spännande tider för de fyra personer som jobbar med Rädda Djuren-klubben. I höstas lanserades en ny satsning som förberetts sedan 2017.

– Vår förra hemsida var mer en förlängning av medlemstidningen Klubbnytt, men vi märkte att trafiken till hemsidan bestod av många som sökte djurfakta till skolarbeten. på en fras i stil med ”fakta om kor för barn” är de översta träffarna oftast från Arla eller LRF. I Koboken från Arlas skolmaterialsatsning är de två första meningarna: ”Kon är ett stort och snällt djur. Kon ger oss mjölk”. Rädda Djuren-klubbens faktasida om kor inleds med ”Kor är verkligen häftiga djur. De gillar att ha roligt, är duktiga på att lösa OM DU GOOGLAR

14 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

av Josefin Strang foto Sara Arnald

problem, gillar att umgås med kompisar och äter sin mat på ett speciellt sätt”. Barnen får också fyra värderingsövningar att fundera över.

– Materialet från Rädda Djuren-klubben ska göra att barnen får tänka till utifrån djurens perspektiv, barnen får träna upp sin empati. Vår utgångspunkt är att djuren är kännande individer med egna intressen, säger Cecilia Bernström.

Vad säger du till den som tycker att ni indoktrin­erar?

– Barn är nyfikna och har medfödd empati. Vi är väldigt noga med hur vi uttrycker oss, så barnen aldrig känner sig pressade, skammade eller skrämda. Vi vill aldrig tvinga dem till att göra vissa val, men stötta barnen om de bestämmer sig för att hjälpa djuren.

Klubben vill inte skönmåla djurens liv, men inte heller traumatisera barnen.

– Det ska aldrig bli så läskigt att barnen behöver titta bort.

Vi berättar att många djur inte mår bra, men går aldrig in på otäcka detaljer. barn är fortfarande kontroversiellt. I fjol exempelvis utbröt ett rikstäckande åsiktskrig när en förskola i Umeå slopade kött, en insändare i DN kallade beslutet ett ”oacceptabelt experiment med barn”.

Men Livsmedelsverket ger tummen upp för vegomat till barn, det finns inga hälsoargument för animaliska livsmedel på barnens tallrikar. Och den dagen barnen förstår att kött kommer från söta djur så är köttvägran vanligt och reaktionen blir ofta kväst av vuxenvärlden – men inte alltid.

– Vår första kontakt är ofta med föräldrar som inte är veganer, men vill stötta sina barn som bryr sig om djuren.

Det finns knappt utrymme för VEGOMAT FÖR

Det här är Rädda Djurenklubben Siffror sedan klubbens start 2012.

Vego i förskola Vegetariska måltider i offentliga kök gör stor skillnad för djuren – och även klimatet. Den 21 oktober höll Djurens Rätt ett digitalt seminarium om vegomat i förskolor.

barn att få undersöka djurens tillvaro och gå utanför normen, samtidigt som vi ser att barn är nyfikna och har medkänsla för allt levande. Där vill vi på Rädda Djuren-klubben fånga upp barnen och familjerna, så de vågar fortsätta på sin djurvänliga väg. ●

Agenda -

5400

7

2233

13

ungefärligt antal medlemmar i Rädda Djuren-klubben, en ökning med 600 personer sedan 2019.

år fyller medlemstidningen Klubbnytt, som utkommer med fem nummer per år.

antalet följare på Rädda Djuren-klubbens Instagram i november 2020.

är åldergränsen för medlemskap i Rädda Djuren-klubben, därefter blir du automatiskt medlem i Djurens Rätt.

Det här gör Rädda Djuren-klubben Ger intressanta fakta om djuren, bjuder in barnen till att sätta sig in i djurens perspektiv, och de barn som vill hjälpa djuren på olika sätt får tips och stöd.

På klubbens sajt finns bland annat stödmaterial för pedagoger som vill prata djur med barn, och guidning till föräldrar som känner sig vilsna i vegovärlden.

Rädda Djuren har en sajt, ett Instagramkonto och en Facebooksida. Du kan läsa mer eller teckna medlemskap till ett djurintresserat barn på djurensratt.se/raddadjuren och raddadjuren.se.

Cecilia Bernström är ansvarig för Rädda Djuren-klubben.

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 15

Djuret -

30

tusen

råttor utsätts för mer eller mindre plågsamma försök årligen i Sverige.

815

antalet arter i det artrika råttsläktet, i labben är brunråttan vanligast.

2 år

är normala livslängden för en brunråtta som lever i det vilda.

Mitt liv som råtta

Det här gör Djurens Rätt

av Anna Harenius

Så vill råttor leva Råttor lever för att upptäcka. Med sitt starka luktsinne och tassar med gripförmåga tar de sig fram överallt för att leta efter mat. Ofta hjälps de åt i grupper eller stora kolonier, beroende på hur bra mattillgången är. I olika försök har forskare sett att råttor är ovilliga att skada andra råttor, även om de blev belönade med mat för det.

Det har visat sig att råttor ”skrattar” när de leker med varandra, men ljudet är för högt för människor att höra utan speciell utrustning.

Råttor behöver alltså en komplex miljö med mycket sysselsättning och sociala interaktioner för att må bra.

16 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

Så är livet i labbet Djurens Rätt har under det senaste året bland annat rapporterat om ett projekt

där råttor görs beroende av droger och sedan utsätts för abstinensbesvär när drogerna tas bort. Råttor är ett av de vanligaste försöksdjuren, efter fiskar och möss. Råttor hålls oftast i små burar på labben. I de minsta (men lagliga) burarna kan råttorna inte ens stå på två ben och sträcka sig uppåt, att klättra är omöjligt. Hus, bomaterial och pinnar är vanlig berikning i Sverige, men kan sällan användas av råttorna som trängs på ytan.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Tredje vanligast i labben

Djurens Rätt arbetar för att regeringen ska ta fram en handlingsplan för en övergång till djurfria forskningsmetoder. Tills utfasningen av djurförsök har skett arbetar Djurens Rätt även för att de djuretiska nämnderna ska fungera bättre, så att de får större möjlighet att överklaga försök med för stora lidanden eller antal djur. Ökad finansiering av Sveriges 3R-center som arbetar med frågan är också en viktig prioritering i arbetet för utfasning av djurförsök.

Agenda -

#Throwback

Den här gången påminns du om fyra framgångar för djuren under 2000-talet. av Peter Nilsson

Resejätten stoppade elefantturism

6

år sedan

Apollo var den första nordiska charterarrangör som tog bort elefantturism från programmet. “De senaste åren har vi sett en ökad efterfrågan på djurvänliga utflykter. Därför tar vi nu det här steget”, sa Apollos informationschef Kajsa Moström då. Och beslutet skulle visa sig vara början på en trend inom turistnäringen där allt fler företag tog bort både elefantridning och andra arrangemang där djur används.

En glädjande utveckling som fortsätter!

Cirkus lyssnade på djurkritiken Elefanterna Sonja och Vana Mana, som under den sommaren turnerat med Cirkus Scott, hade synts i en smygfilmad video där en elefanttränare slog både Sonja och Vana Mana. I oktober 2013 applåderade Djurens Rätt åt beslutet från Cirkus Scott och cirkusdirektören Robert Bronett om att sluta använda vilda djur i föreställningarna. Bakom beslutet fanns en lång kampanj från Djurens Rätt och en förändrad attityd hos allmänheten.

11

FOTO: SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT

år sedan

7

år sedan

Historisk seger för sälarna Det skulle visa sig bli en långkörare med flera överklagan-

den och försök att riva upp beslutet. Men omröstningen i EU den 5 maj 2009 står sig fortfarande: EU förbjöd då handel med sälprodukter inom unionen (med några få undantag). Decennier av hård kamp hade lett fram till denna viktiga seger, Djurens Rätt fanns på plats i EU-parlamentet och jobbade in i det sista inför omröstningen.

Kalvexport till Nederländerna upphör Att svenska kalvar skickades till Nederländerna för att födas upp och slaktas var något som Djurens Rätt kunde avslöja för 17 år sedan, bland annat genom att skicka medarbetare till Nederländerna för att dokumentera transporterna.

Den omstridda svenska exporten kritiserades hårt – och upphörde 2003. Tre år tidigare hade det rört sig om 13 000 kalvar som hade exporterats under ett enda år.

17

år sedan

Hallå där, Anna Harenius!

Sakkunnig etolog på Djurens Rätt Den 10 september arrangerade Djurens Rätt ett webbinarium om pandemier. Hur gick det?

– Över förväntan! Det var första gången vi bjöd in till ett webbinarium på kvällstid och det verkade göra att fler kunde delta. Vi är också mycket glada över att AT-läkaren Fanny Nilsson och EU-parlamentarikern Malin Björk (V) kunde delta och hade mycket att säga om ämnet.

Vad gjorde starkast intryck?

– Jag tog verkligen med mig de stora riskerna som finns med antibiotikaresistens i sjukvården, problem som redan finns. Att djurindustrin bidrar till de problemen är skrämmande och det är så viktigt att vi fortsätter prata om det för att komma fram till lösningar.

Vad borde alla veta om pandemier och djurindustrin?

– Att pandemier inte är något nytt fenomen, men att riskerna för att de sker har ökat med tiden eftersom fler djur trängs på mindre ytor samt transporteras kors och tvärs över planeten. Varje djurindivid som har det dåligt är en riskfaktor. Att minska trängseln för djuren är både något vi människor och de icke-mänskliga djuren vinner på. Men det kräver att animaliekonsumtionen minskar drastiskt.

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 17

Agenda

1,4 miljarder djur transporteras inom EU varje år.

Resan är ofta en skräckupplevelse som bryter mot lagen – och de ansvariga kommer undan med det. Därför ska djur­transporterna i EU nu granskas av en särskild kommitté, där tre svenska EU-politiker ingår.

Här är deras löften för djuren. av Josefin Strang

Export av levande djur till länder utanför EU ska förbjudas. Transport av levande djur för slakt och avel måste ersättas av transport av kött och genetiskt material.

Max åtta timmars transporttid på EU-nivå, den maximala tiden bör vara kortare för fåglar och så kallade uttjänta djur, som till exempel hönor och suggor.

Samt fungerande kontroll av djurtransporter och kännbara konsekvenser när överträdelser görs. Djurens Rätt arbetar med djurtransportfrågan både nationellt och på EU-nivå.

Jytte Guteland har en bakgrund inom nationalekonomi.

Du kan läsa mer om hennes djurpolitik från sidan 26.

JYTTE GUTELAND (S)

”Minskad köttkonsumtion är nödvändig” Vad tycker du är problemet?

– Det största problemet är att djuren lider på våra vägar.

Det beror både på för svaga regler och att de regler som faktiskt finns inte efterlevs. Det pågår ett omfattande fusk. Ett systematiskt användande av alldeles för långa och felaktiga djurtransporter för att tjäna pengar.

Vilka tre förändringar lovar du att jobba för?

– För det första, straffen för de som bryter mot nuvarande regler måste skärpas. För det

18 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

Nummer 4 2020

Hur löser vi problemet med att transporterna bryter mot lagen och kommer undan?

– Det är stort problem, och anledningen till att det finns ett utskott för djurtransporter i Europaparlamentet. Blotta existensen av utskottet är ett vittnesmål om oförmågan hos medlemsländerna att följa reglerna. När utskottet presenterar förslagen måste vi ställa skarpa krav på EU-kommissionen och medlemsländerna, så att reglerna efterlevs.

Minskad köttkonsumtion innebär färre transporter. Är du beredd att jobba för det?

– Ja, en minskad köttkonsumtion är nödvändig för att vi ska leva upp till Parisavtalet och de målsättningarna i klimatlagen som jag just nu förhandlar, vars syfte är att säkerställa att EU blir klimatneutralt senast 2050. För att detta ska lyckas måste alla vara med och bidra – köttindustrin är definitivt en del av det.●

FOTO: EUROPAPARL AMENTET

Det här tycker Djurens Rätt

andra, kontrollerna behöver bli fler. För det tredje, kryphålen måste täppas igen. I dag kan transporter pågå längre än åtta timmar, om transporterna anses vara av bra standard. I förlängningen måste vi ha nya, bättre djurtransportregler. Det är inte rimligt att exempelvis diande djur transporteras. I fortsättningen ska vi gå mot att transportera köttet istället för levande djur.

Agenda FREDRICK FEDERLEY (C)

”Mitt tålamod är slut” Vad tycker du är problemet?

”Fler lokala slakterier minskar transporterna”

– Djuren som transporteras i Europa har det för dåligt och mitt tålamod är slut.

Transporter äger rum i dåliga förhållanden där temperaturen inte regleras, det inte finns tillräckligt med utrymme för djuren och de får inte vatten under transporten. Dessutom är transportsträckorna alldeles för långa. I dagens läge är det dessutom omöjligt att kontrollera de transporter som går utanför EU.

Vad tycker du är problemet?

Vilka tre förändringar lovar du att jobba för?

PETER LUNDGREN (SD)

– Problemen i dag är att transporterna är för långa och reglerna följs inte. Djuren far illa.

Samt att levande djur exporteras utanför Europa, där vi vet att djurreglerna är sämre än i Europa.

– I dagens läge finns det lagstiftning för djurtransporter inom EU, men den följs inte upp tillräckligt bra. Mitt främsta mål är att se till att alla efterlever de lagar och regler som faktiskt finns, det måste bli hårda straff för den som bryter mot djurskyddslagen.

Sedan måste vi minska den totala tiden som levande djur får transporteras och se till att

Vilka förändringar lovar du att jobba för?

– Transporterna ska bli kortare, fler lokala slakterier samt att förbjuda export av levande djur utanför Europa.

Hur vill du stoppa lagbrotten som sker kring djurtransporterna?

vi kontrollerar de transporter som går utanför EU. Hur löser vi problemet med att transporterna bryter mot lagen och kommer undan?

– Det behövs öppnas en formell granskningsprocess mot EU-kommissionen, som har brustit i sin roll att se till att medlemsländerna följer lagen. De medlemsländer som inte följer lagstiftningen måste bli stämda i domstol. EU-kommissionen har alla juridiska möjligheter att göra detta, men har återkommande brustit i att använda detta verktyg. Därför måste vi granska kommissionens agerande, eller kanske brist på agerande.

Minskad köttkonsumtion innebär färre transporter. Är du beredd att jobba för det?

– Jag anser att vi borde se över vårt köttintag, men det viktigaste är att vi väljer närodlat kött från gårdar där djuren mår bra. Genom att välja närodlat kött från djur som har levt ett värdigt liv så minskar vi både på utsläpp i form av kortare transportsträckor och onödig användning av antibiotika.●

Peter Lundgren har en bakgrund som lastbilschaufför. Han har uppgett att han inte ställer upp i nästa EU-val.

– Bättre kontroller, och om brott begås så ska det vara hårdare straff.

FOTO: EUROPAPARL AMENTET

Är du beredd att jobba för minskad köttkonsumtion?

– Jag anser att det ska vara upp till var och en att bestämma över sin köttkonsumtion.

Det går att minska utsläppen inom jordbruket genom bättre och effektivare transporter, och även bättre sätt att odla på.

Sverige ligger redan i framkant och om fler länder skulle göra som Sverige så skulle utsläppen minska. Fler lokala slakterier skulle också minska transporterna.●

Fredrick Federley har en bakgrund inom stats- och rättsvetenskap.

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 19

Fokus -

VARD ATT

BOKA FOR 20 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

av Josefin Strang illustration Emma Hanquist / Form Nation

På julborden ligger de griljerade resterna av ett ovärdigt liv som fick ett lika ovärdigt slut i slakteriets gasgrop. Men allt fler människor väljer att se grisar som vänner, inte varor.

A Djurens Rätt

Nummer 4 2020 21

Fokus -

Allt hade äntligen gått bra den dagen, inga olyckor hade skett längs golven, Steve anade triumf. Han hade städat huset till perfektion, och om han dessutom skulle defilera i mål med en färdig middag när sambon Derek kom hem, så skulle chanserna öka för en framgångsrik övertalningskampanj.

från köket, genom hallen och mot sovrumsdörren. ”Snälla, inte i sängen, inte i sängen” bönar Steve medan han öppnar dörren.

Naturligtvis är grisen i sängen. Hon har rullat runt i oljan, bökat runt och flottat ner sängkläderna, och småsnarkade i belåten sömn. Inledningsvis uppskattar hon inte husses väckningsförsök, men tolkar snart försöken att vräka henne från sängen som en invit till en brottningsmatch. Och Steve börjar skratta. Här försöker han brottas med en hal, oljig jättegris i sitt sovrum i ett helt vanligt villakvarter. Att försöka hinna städa fyra liter vegetabilisk olja innan sambons hemkomst var knappast kul då, men lär bli en spektakulär scen på den vita duken. För grisen Esther är numera kändis i sociala medier och har håvat hem ett filmkontrakt om sitt livs historia. ger upp så förblir grisen motiverad. Köksluckor och skåp har ingen chans mot ett tryne, inte ens om grisen ifråga är mätt, att gå på matjakt är det roligaste som finns. Esthers oljekupp var bara en av många komplotter hon smitt ihop för att få tag på mat, komplotter som blev allt mer komplexa i takt med att hon identifierade riskfaktorerna för att hennes pappor skulle beslagta fynden. Och om de försökte så spurtade hon iväg, ruskade på paketet och spred maten över hela huset.

En brittisk studie publicerad 2010 visar att grisar medvetet luras för att få behålla sina mumsiga fynd för sig själva, eller ”taktiskt bedrägeri” som det formellt kallas. Andra studier menar att grisar klarar det berömda spegeltestet som sägs bevisa självmedvetenhet, och att grisar visar medkänsla och förstår att andra har ett medvetande. Grisar tycker också att det är kul att spela tevespel (och gör bättre ifrån sig än hundar). Trots grisarnas intelligens åtnjuter de inte samma status som vi människor tilldelat exempelvis delfiner. Den amerikanska författaren Mark Essig, som skrivit boken Lesser Beasts om grisarnas historia, har i National Geographic beskrivit människans åttatusenåriga historia med tamgrisen som ”en berättelse om kärlek och förakt”.

– Grisar har varit otroligt användbara för människan. De är allätare, har lågt underhållsbehov – du kan i stort sett släppa ut dem i skogen och de klarar sig själva. De är bra på att försvara sig mot rovdjur. Men mest anmärkningsvärt av allt är att de förökar sig så snabbt. Så om du ville producera en stor mängd kött snabbt, så var grisen djuret för dig, säger Mark Essig.

DÄR EN HUND

F 22 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

hade Steve Jenkins gått bakom ryggen på sambon och adopterat en minigriskulting till deras redan trångbodda hushåll, som även innefattade två bastanta hundar och två katter.

Problemet? Den här ”minigrisen” var redan suspekt stor och hade bringat kaos till hemmet, och Steves plan för en perfekt kväll kunde öka chansen för att han skulle få behålla sin nya gullegris. Men det innebar att lämna henne obevakad för att smita en snabbis till mataffären.

När Steve låser upp ytterdörren tycker han att det är lite konstigt att grisen är mystiskt försvunnen. Nåväl, först måste han stuva undan matkassarna, för ett ögonblick tillåter han sig att beundra det strålande rena köket. Glänsande rent, snarare. Steve inser då att golvet och väggarna är täcka av olja. Han noterar den demolerade fyralitersdunken med vegetabilisk olja men gärningsgrisen är försvunnen – dock inte spårlöst. De oljiga klövavtrycken leder ut YRA MÅNADER TIDIGARE

det är våra likheter med grisen som krupit under skinnet på oss, och exempelvis lett till att svin och gris HAN TROR ATT

Fokus -

FOTO: ESTHER THE WONDER PIG / PRIVAT

2012 blev Steve Jenkins lovad att grisen skulle väga max 30 kilo som vuxen, det råkade bli lite mer än så.

används som förolämpningar människor emellan. Grisar är smarta, sociala och självständiga. De har en kropp med glesa hår, med en hud så lik våran att forskarna föredrar grishud när de utför djurförsök om hudsmärta hos människor. Grisens övriga organ är så lika våra att forskare plundrar dem i förhoppningar om framtida artöverskridande transplantationer.

Men mest av allt så tror Mark Essig att det vaga obehaget beror på dieten vi delar.

– Föraktet har huvudsakligen uppstått för att grisar också är omnivorer. En gris kan äta allt, även sånt vi tycker är motbjudande såsom kadaver, sopor, till och med avföring från människor. Särskilt människor som intresserat sig för religiösa renhetsritualer har betraktat grisen som en avskyvärd varelse, säger han.

Homo sapiens håller en jämn global population av sus scrofa domesticus. Runt en miljard grisar är instängda, inträngda och undangömda i djurfabrikerna.

En miljard av samma djurart som med stor

entusiasm överlistar köksinredningen för att skövla en dunk med vegetabilisk olja och brottas med husse. Grisen i industrin tillbringar det sex månader korta livet i en grisbox, utrymmet är knappt en kvadratmeter vardera.

– Det skulle vara som att leva i ett flygplanssäte och aldrig tillåtas promenera i gången, har den kända djurskyddsforskaren Temple Grandin sagt.

Utfodringen är dagens höjdpunkt, den sker två till tre gånger om dagen och är snabbt över. Då återstår ingenting att göra. Inget att äta, inget att utforska, bara betong, galler och trängsel. Detta leder till beteendestörningar såsom att tugga i luften, på rör eller varandras svansar och öron. Men den som bildgooglar ”gris” får ett resultat som domineras av utomhusbilder på glada grisar vars trynen bär spår av bök.

– I dag får nästan inga grisar i Sverige se solljus förrän dagen de ska åka till slakteriet. 2,5 miljoner grisar slaktas varje år, men bara 30 000 av dem har Mark Essig

”Föraktet har huvudsakligen uppstått för att grisar också är omnivorer” haft utevistelse med möjlighet att böka i marken, säger Emma Bäckström, ansvarig för Djurens Rätt julkampanj för grisarna.

Kanske finns det ytterligare en faktor som gör att människorna väljer att titta bort från grisens verklighet: den kusliga likheten med människans bästa vän.

– När du tillbringar tid med grisar märker du att de är väldigt komplexa varelser, bakom deras blickar är det en hel del på gång. Sättet de beter sig på påminner mig mycket om mina hundar, säger Mark Essig. sextionde dagen på arbetsplatsen hade slakteriveterinären Lina Gustafsson samlat lagom med mod (och möjligen avtrubbning) för att se själva koldioxidbedövningen av grisarna. Innan dess hade hon försiktigt frågat kollegorna om INTE FÖRRÄN DEN

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 23

Fokus -

Det här kan du göra

FOTO: VIK TOR GÅRDSÄTER

1. Vill du eller någon du känner testa att fira jul utan att äta grisar?

Djurens Rätts julutmaning Skippa skinkan bjuder på tips, recept och inspiration via mejl under december månad. Få en svinsnäll jul – anmäl dig på valjvego.se/skippaskinkan 2. Hjälp Djurens Rätt att fortsätta göra skillnad för djuren. Känner du en djurvän? Ge bort ett medlemskap eller ett gåvogram i julklapp, genväg finns i hörnet på Djurens Rätts hemsida. Känner du en djurvän under 13 år? Ge ett medlemskap i Rädda Djuren-klubben.

3. Fira en djurvänlig jul. Från och med sidan 34 får du recept, julklappar och expertråd för en god jul för dig och djuren. Du hittar ännu fler tips för en djurvänlig jul på djurensratt.se/jul

Veterinären Lina Gustafsson ville hjälpa djur genom att börja jobba på ett slakteri. Det blev inte som hon hade tänkt sig.

någon av dem sett på när buren med grisar sänks ner i gasgropen, ingen svarade ja.

Inte ens en som jobbat på slakteriet i 20 år.

Men Lina Gustafsson har varit intresserad av djurrättsfrågor hela livet, och hade bestämt sig för att se bedövningen med egna ögon. Så här beskriver hon det hon såg i reportageboken Rapport från ett slakteri. ”Först vädrar de någon sekund. Sen kommer skriket. […] De kastar sig fram och tillbaka, gör allt för att försöka ta sig ut, för att få luft. Hela korgen skakar. De hoppar, försöker springa, studsar som kulor mellan väggarna samtidigt som deras vrål skär genom luften. Sen faller de ihop. […] När det blir stilla ett par sekunder tror jag först att det är över. Men så kommer det ett nytt vrål. Och ett till. Det ebbar ut med ett sista desperat pip på slutet”.

Efter åsynen av dödskampen fryser Lina fast där hon står, för henne har tiden stannat. Snart gör en kollega henne medveten 24 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

om att hon står i vägen – de medvetslösa suggorna ska tippas ut där Lina står, och därefter hängas upp för avblodning.

– Det här är inte bra, är det enda en chockad Lina får ur sig till en kollega som hört grisarnas skrik, men inte tittat.

– Nej, det är det inte, får hon till svar.

I mars publicerades Lina Gustafssons reportagebok om månaderna hon orkade jobba på slakterivikariatet innan hon sa upp sig. Recensenterna på de svenska kultursidorna berömde boken, i exempelvis Göteborgs-Posten med orden ”lika kompetent som uppriktigt tar författaren med läsaren på en färd in i de mörkaste delarna av vår civilisation”.

För insatserna blev Lina Gustafsson dessutom no-

MEN EKOGRISAR DÅ? Det finns två typer av ekologisk grisproduktion i Sverige: KRAV-godkänd och EU-ekologisk. Bägge kräver att grisarna får ekologiskt foder samt utevistelse.

Men medan KRAV kräver utevistelse i gräsbevuxna hagar under sommaren, så räcker det för de EU-ekologiska grisarna att komma ut i en mindre rastgård på betong intill stallet. Bara cirka en procent av alla grisar i Sverige är KRAV-godkända och får komma ut på bete, resten hålls inomhus året om.

Emma Bäckström

Grisiga fak ta Grisarnas sviniga tillvaro i siffror

39 %

av svenskarnas köttkonsumtion utgörs av griskött.

99 %

av grisarna i Sverige får aldrig komma ut för att böka och beta.

18 %

av smågrisarna dör inom en månad från födseln.

50 %

av all vaken tid vill grisen böka och beta, en omöjlighet i konventionell grisuppfödning inomhus där understimulansen leder till beteendestörningar.

HOPP FÖR JULGRISEN Allt fler väljer bort julskinkan och äter ett grönare julbord istället.

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 25

Fokus -

ändå överens om att koldioxidbedövningen inte duger och att mer forskning behövs. Den största forskningsinsatsen i Sverige skedde 2015, när Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) publicerade en rapport om koldioxidbedövning, vilket bekostades av Jordbruksverket.

Forskningen leddes av Bo Algers, professor emeritus vid SLU, som senare uttryckte missnöje över att rapporten inte tagit skruv hos myndigheter och makthavare.

– Vi har inte fått så mycket respons av Jordbruksverket på slutresultatet och det bedrivs inte så mycket forskning på att hitta bättre, alternativa metoder. [Koldioxidbedövning] anses vara det mest lönsamma och effektiva sättet för slakterierna att bedöva stora besättningar djur på, sa Bo Algers till SVT. Professorns ståndpunkt är glasklar: bedövningen är dålig och måste stoppas.

Metoden dömdes ut av djurskyddsskäl så tidigt som 2004 av EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet). I en ny rapport från maj 2020 bekräftade EFSA återigen att metoden måste ersättas. Nu kräver Djurens Rätt ett slutdatum: målet är att bedövningsmetoden ska förbjudas i EU från 1 januari 2025.

– Att det här fortfarande är den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av grisar är en skandal. Vad grisar och andra djur utsätts för i samband med slakt talas det väldigt tyst om från både näringen och från politiskt håll, av förklarliga skäl. En stor del av allmänheten tror nog att när grisar slaktas i Sverige så sker det snabbt och smärtfritt. Men det är inte sanningen och det behöver alla få veta, för grisarnas skull.

Det här vill Djurens Rät t 1. Alla grisar ska få vara utomhus.

2. Den plågsamma koldioxidbedövningen ska upphöra.

3. Slut på kirurgisk kastrering av hangrisar.

4. Att fler ska välja vego.

DE FLESTA ÄR

26 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

Det säger Linda Björklund som är sakkunnig etolog på Djurens Rätt. I november deltog Linda Björklund och veterinären Lina Gustafsson i Djurens Rätts riksdagsseminarium om grisslakt, med målet att stärka den politiska viljan att stoppa koldioxidbedövningen i Sverige.

För Lina Gustafsson och många andra finns det ett före och efter synen av panikslagna grisar som gasas tills medvetslöshet inträder. För Lina kändes det farsartat att anmärka på fuktiga strömedel, halkrisker i drivgångarna eller små bajsfläckar på de döda griskropparna, när allvarligt djurplågeri väntade i koldioxidgropen – helt lagligt. Hur detta går ihop i ett land med självbilden ”världens bästa djurskydd” har etologen Linda Björklund en förklaring till. De främsta argumenten för koldioxidmetoden är att grisarna är ett flockdjur som då bedövas i grupp samt slipper fixeras. Gruppbedövningen är också nyckeln till slakteriernas höga tempo, på Lina Gustafssons arbetsplats var snittet 480 slaktade grisar per timma. Att införa en mindre plågsam bedövningsmetod innebär att slakterierna tvingas bygga om, investeringar som den redan pressade grisindustrin inte har råd med.

– Detta är en förklaring, men inte en godtagbar ursäkt till att koldioxidbedövningen fortfarande är den vanligaste. Koldioxiden gör att grisarna upplever smärta, obehag och stark ångest. De kämpar för sina liv och det kan ta uppemot flera minuter innan de förlorar medvetandet. Det enorma lidande som grisarna utsätts för i samband med slakt måste få ett slut, säger Linda Björklund. ett bättre liv för grisarna i Europa startar i Bryssel. En av de svenska EU-politikerna som lovat att stå på djurens sida sitter och distansarbetar i en lägenhet tio minuter från parlamentsbyggnaden. På socialdemokraten Jytte Gutelands skrivbord finns dator, plattor, telefoner samt förberedelser inför veckans jordbrukspolitiska tal och omröstningar. Just den här veckan röstade hon också bestämt nej till förslaget om att förbjuda ord som sojakorv och vegoburgare.

– Förslaget var trams. De vegetariska alternativen har funnits i decennier men inte förrän nu har köttindustrin verkligen hotats.

Förslaget framstod som konstigt för många, men bakom det ligger lobbyism från köttindustrin, säger Jytte Guteland.

EN BÖRJAN PÅ

I DEBATTEN Den 4 november höll Djurens Rätt ett digitalt riksdagsseminarium om grisslakt, där riksdagsledamoten Magnus Manhammar (S) uppmanade svenskarna att bojkotta griskött så länge plågeriet pågår, vilket Tidningen Syre rapporterade om.

I september skedde flera salmonellautbrott hos grisar i Skåne. Som svar skrev lokalavdelningen i Karlskrona insändare om vikten av vego, vilket publicerades i lokaltidningarna BLT och Sydöstran.

Linda Björklund

FOTO: PRIVAT

minerad till utmärkelsen Årets Veterinär.

Numera jobbar hon på Södra Djursjukhuset utanför Stockholm.

– Jag kände mig starkare innan jag började jobba på slakteriet. Jag trodde inte att jag skulle bli avtrubbad. Men att befinna mig där, och delta dag efter dag, bidrog till en normaliseringsprocess av sådant som egentligen är galet. För mig visar det hur massivt det här systemet är. Det är vad vi gör mot djuren som är problemet, inte de enskilda individerna som jobbar i systemet, säger Lina Gustafsson.

Riksdagsledamoten Elin Lundgren (S) hör till personerna som läst boken, hennes omdöme blev ”fy fan för hur vi beter oss”.

I mars frågade Elin Lundgren vad landsbygdsministern Jennie Nilsson (S) gör för att arbeta för alternativa bedövningsmetoder. Svaret kan summeras till: bedövningsmetoderna följer EU-lagstiftningen, det behövs mer forskning och kunskap, jag har förtroende för att branschen och myndigheterna upprätthåller en god djurvälfärd.

en pott på 620 miljarder kronor som betalas ut i olika former av lantbruksstöd runt om i EU – denna gigantiska summa utgör hela 40 procent av EU:s budget. Stöden är utformade så att högintensiva jordbruk premieras, medan mindre lantbruk (med bättre förutsättningar för utökat djurskydd) dukar under.

– Ju mer grön man är desto bättre stöd borde man få, men absurditeten i den gemensamma jordbrukspolitiken är så överväldigande. En tysk bonde sa till mig för flera år sedan: ”min pappa hade 70 grisar, jag har 700 grisar, och min yngre granne VARJE ÅR FINNS

”Min pappa hade 70 grisar, jag har 700 grisar, och min yngre granne har 3 000” har 3 000 grisar”. Om varje generation ska öka produktionen i den här takten inser vem som helst att katastrofen är runt hörnet, eller, den är redan här, säger Guteland.

Att gris råkar rimma på kris är ett målande sammanträffande – branschorganisa-

tionen Sveriges Grisföretagare rapporterar att nästan hälften av de svenska grisföretagen försvann mellan 2007 och 2016. De som blev kvar intensifierade produktionen, antalet slaktade grisar i Sverige har förblivit konstant de senaste åren. Torkan under 2018 som orsakade foderbrist gjorde att stålbadet fortsatte, och nu hänger det globala hotet om afrikansk svinpest över branschen. Men vissa länder saknar inte grisproducenterna. Tidningen Land Lantbruk rapporterar att Nederländerna är beredda att betala motsvarande två miljarder kronor för att få bort dem. Under Djurens Rätt

Nummer 4 2020 27

Fokus -

Grisiga fak ta

2019 lanserades ett uppköpsprogram som ska få bort grisgårdarna närmast bostadsområden, samt omskola de grisbönder som väljer att sluta. Hela 80 procent av grisbönderna som hamnat i konflikter om stanken från gården har uppgett att de vill bli utköpta. Prognosen är att en miljon färre grisar kommer gå till slakt varje år i Nederländerna.

– Det är precis sådana här initiativ som vi vill se fler av. Istället för att favorisera köttindustrin måste EU-pengar och politiska reformer sättas in för att främja en övergång till växtbaserade alternativ och hjälpa de bönder som vill vara med i förändringen, säger Moa Richter Hagert, kommunikationschef på Djurens Rätt.

Jytte Guteland håller med om att djärv politik är det som behövs just nu.

– Normen kring jordbrukspolitiken i EU är väldigt stark. Det finns stor rädsla om hur branschens ekonomi drabbas kortsiktigt. Det finns alltid en viss smärta i ett paradigmskifte, men på längre sikt är jag övertygad om att omställningen är den enda hållbara lösningen, säger hon.

När det kommer till grisarnas liv är de vanligaste samtalsämnena EU-politiker sinsemellan de väldokumenterade lagbrotten vid djurtransporter och grisstympning.

Redan för cirka 20 år sedan förbjöd EU rutinmässig svansklippning och tandklippning av grisar, trots det utsätts 90 procent av grisarna i EU för någon form av stympning. Den plågsamma koldioxidbedövningen är alltså inte hetaste frågan i EU, och Jytte Guteland medger att hon aldrig sett någon film från koldioxidschakten.

– Men jag vill gärna se. Frågan borde vara het, men jag har inte debatterat den på senare år. Den borde vi lyfta igen, absolut. Jag tror den uteblivna diskussionen är en blandning av okunskap och att man inte orkar sätta sig ner och fundera över djurens situation, man väljer att blunda lite.

Men det finns chans till förändring.

Efter initiativ från Djurens Rätt och samarbetsorganisationen Eurogroup for Animals har det svenska forskningsinstitutet RISE pekat ut metoder som har potential att ersätta koldioxidbedövningen. Bland annat bättre gaser, gasbedövning i flera steg och bättre fungerande elbedövning. Det här arbetet har lett till att EU-parlamentet lagt fram ett förslag om att forska fram och utveckla bättre bedövningsmetoder.

Förhoppningen är att EU-kommissionen avsätter pengar till denna satsning.

– Att EU-pengar satsas på att komma bort från koldioxidbedövningen av grisar är ett av våra huvudmål för året, säger Moa Richter Hagert på Djurens Rätt.

Jytte Guteland har noterat ett skifte i 28 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

”Djurrättsorganisationerna spelar en otroligt viktig roll”

Här är fyra viktiga siffror om grispolitiken.

djurskyddspolitiken inom EU. – EU-parlamentarikerna är mer intresserade i dag än för sex år sedan, då jag blev invald. Många av de yngre ledamöterna är på tårna när det gäller djurfrågorna.

Hon berömmer också påverkansarbetet som djurrättsorganisationer gör inom EU. – Ett starkt folkligt stöd behövs för förändring, men det är organisering som avgör, en länk behövs till det som händer inne i parlamenten. Djurrättsorganisationerna spelar en otroligt viktig roll. Jag noterar att stor del av förändringsarbetet som pågår i EU-parlamentet just nu beror på väldigt duktiga och engagerade organisationer som visar hur verkligheten ser ut, och inte ger upp. svenska grisföretag, klimatkris, torka och svinpestpanik har antalet slaktade grisar i Sverige förblivit förhållandevis konstant genom åren – fram tills nu. Under första halvåret 2020 så minskade köttkonsumtionen för första gången. När Djurens Rätt räknade om slaktkilon till individer visade det sig att ändringarna i konsumtionsmönstren inneburit att 60 000 grisar slapp födas, leva och dö i köttindustrin ( jämfört med samma period året innan). Hur andra halvan av 2020 kommer att se ut kvarstår att se. Veterinären Lina Gustafssons vikariat på slakteriet skedde inför jul och under de tre månaderna dödades 180 000 grisar enbart på hennes arbetsplats. Samma år rapporterade SVT att flera ton med julskinka fick slängas och skänkas, försäljningen av julskinka har minskat stadigt sedan 2015.

– Det är ändå väldigt glädjande att så många kan tänka sig avstå från julskinkan.

Den bästa julklappen du kan ge till grisarna är att inte äta dem, konstaterar Emma Bäckström på Djurens Rätt.

Griskött spelar en huvudroll på det traditionella julbordet: julskinka, prinskorv, julkorv, sylta, grisfötter ... Men julskinkans centrala roll är inte så traditionstyngd som man kan tro, rätten introducerades på 1800-talet och i snabb takt har allt fler svenskar visat sig beredda att rucka på rutinerna runt julbordet. Julen 2018 gjorde Novus en undersökning på uppdrag av Djurens Rätt, som då visade att var tredje svensk kan tänka sig att fira jul utan skinka.

Bland unga vuxna är vegoviljan som starkast, hälften av dem är redo att skippa skinkan.

TROTS MASSNEDLÄGGNING AV

Jytte Guteland (S) är glad över den gröna våg som nu sköljer över EU. Hon sitter även i den kommitté som ska granska djurtransporterna i EU.

– Att säga åt folk vad de ska äta kan vara väldigt känsligt, särskilt när det är kopplat till så starka traditioner som julen. Därför jobbar vi för att informera om hur grisarna har det så att det blir enkelt att ta ett informerat beslut om vad man vill äta på julbordet, säger Emma Bäckström.

Derek, papporna till grisen Esther, så trillade polletten ner den dagen de stod och stekte bacon inför deras nya, skära familjemedlem. I takt med att Esther växte stod det klart att hon var en flykting från en djurfabrik, dessutom hade hon under sina första dagar i livet FÖR STEVE OCH

Moa Richter Hagert

46

88

40

40

av svenskarna tycker att djurrätt är en viktig valfråga.

vill att företag ställer högre djurskyddskrav än lagen.

av EU:s budget går till jordbruksstöd.

minskningen av antalet grisföretag i Sverige sedan 2007. De som är kvar håller fler djur – antalet grisar är konstant.

%

%

%

%

GRISLÄSNING FÖR ALLA 1 ÄLSK ADE LILLA GRIS (1982) av Ulf Eriksson och Eva Eriksson. En av de mest älskade barnböckerna genom tiderna handlar om griskultingen Pellen som adopteras av två barn.

2 MIN VÄN CHARLOTTE (1952) av E.B White.

Barnbok om grisen Wilbur som räddas från slakt av spindeln Charlotte. Sålts i över 45 miljoner exemplar och filmatiserats flera gånger.

FOTO: DJURENS RÄTT, EUROPAPARL AMENTET

3

fått svansen avklippt. Esther är av rasen yorkshire och hennes liv skulle avslutats efter sex månader i en koldioxidgrop någonstans i Kanada. Men nu är hon åtta år gammal och väger 250 kilo – ungefär som en isbjörnshona. Esther är fortfarande lika uppfinningsrik när det gäller köksplundringar, hon älskar veganska muffins och färsk frukt men ratar rå potatis. Esther bor både utomhus och inomhus, är rumsren och öppnar ytterdörren själv, två av hennes bästisar är hunden Phil och kalkonen Cornelius. Esther gillar dragkamp, brottning, tafatt och håliga bollar som släpper ifrån sig godis när hon puttar dem framför sig. Hennes storlek ledde till att Steve och Derek flyttade till en gård där de grundande ett hem för hemlösa djur, där 30 andra grisar fått flytta in. Esther är nu världens

mest kända influencergris vars liv följs av miljontals människor världen över, trots magnituden så sköter Steve och Derek alla uppdateringar och kommentarer själva.

– Det är en väldigt central del av vad vi gör. Vi vill att människor ska bilda en relation med Esther, om än bara en digital sådan för de flesta. Följarnas relation med Esther är kraftfull, den hjälper dem att se grisar från en annan synvinkel. ”Esther-effekten” har bara blivit allt starkare, säger Steve Jenkins.

I förordet till boken om Esthers liv tackar de henne för allt hon lärt dem om det stora i att vara snäll.

– Och till de miljontals Esther som finns runt om i världen som inte haft lika tur.

Förlåt, vi älskar er, och vi kommer aldrig sluta kämpa för att ge er ett namn. ●

ESTHER THE WONDER PIG: CHANGING THE WORLD ONE HEART AT A TIME (2016) av Caprice Crane. Sagan om världens mest kända gris började med ett minigrisbedrägeri.

4 RAPPORT FRÅN ETT SLAKTERI: EN VETERINÄRS BERÄTTELSE (2020) av Lina Gustafsson.

Hyllat självbiografiskt reportage om vardagen på ett helt vanligt grisslakteri.

5 LESSER BEASTS: A SNOUT-TO-TAIL HISTORY OF THE HUMBLE PIG (2015) av Mark Essig. Om grisens roll i människans historia och kultur, och deras öden i djurfabrikerna.

6 BÖK A PÅ BETONG: OM GRISARNA I KÖTTINDUSTRIN (2014). En rapport från Djurens Rätt som finns på Djurens Rätts sajt och i webbshoppen.

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 29

Fokus -

Naturen vs. grisfabriken Livet som grisen vill leva och verkligheten i livsmedelsindustrin. av Josefin Strang

Första tiden i grisfabriken � Mamman hålls dräktig 75 procent av livet och föder fyra till fem kullar innan hon slaktas. En vecka innan beräknad födsel stängs hon in i en grisningsbox.

Genomsnittlig kullstorlek är ungefär 15 kultingar. � Hangrisar kastreras någon dag efter födseln för att minska risk för dålig smak på köttet samt aggressivitet. I Sverige får de bedövning men upplevelsen är ändå skräckfylld och bedövningen tar inte bort all smärta vid ingreppet.

Var femte smågris dör första levnadsmånaden. Efter fyra veckor tas smågrisarna abrupt från mamman.

Födsel och första tiden i frihet � Framåt vårvintern går hon undan för att bygga ett bo, även om det finns ett färdigt bo så vill hon bygga ett eget.

Vanlig kullstorlek är fem till sex kultingar. Efter några dagar börjar suggan göra utflykter till resten av flocken, snart hänger smågrisarna på. � Två veckor efter födseln lämnar familjen boet. Kultingarna följer med resten av grisflocken med suggor och nyfödda. Avvänjningen sker successivt och avslutas vid tre till fyra månaders ålder. I det vilda stöts fjolårskultingarna bort inför nästa grisning.

Hem och mat i frihet � Grisen hämtar gärna torra bäddmaterial till sin sovplats, som ska ligga i lä.

Toaletten ligger en bit bort.

Grisen kan inte svettas och vill ha vatten eller lera i närheten att svalka sig i. � Grisen är en allätare som tillbringar större delen av dagen med att beta gräs och söka efter rötter, frukter, bär, spannmål och ryggradslösa djur, men ibland även gnagare, fågelungar och ägg. Fyra kilo mat om dagen är normalt för ett vuxet vildsvin.

30 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

FRITIDEN

LIVET � Hemmet � Maten

Hem och mat i grisfabriken � I slaktsvinsstall finns rader av boxar på tre gånger tre meter med uppemot tio grisar i varje box (knappt en kvadratmeter vardera).

Boxen har vattennipplar, utfodringsränna, utrymme med spaltgolv för avföringen och ofta alldeles för skral mängd strö. � Utfodring sker två till tre gånger om dagen och består till 90 procent av spannmål, resten är vitaminer, mineraler och proteinfoder (såsom soja). Konkurrensen är stor, situationen är stressig. Daglig fodergiva är normalt runt två kilo.

Fritiden i grisfabriken � Betongunderlag och ströbrist gör att grisarna inte har något att göra mellan utfodringarna på de nio kvadratmeterna. En dansk studie visar att grisar ofta blir passiva, sover mycket och bara är aktiva fyra timmar om dygnet. Beteendestörningar är vanliga, såsom att bita på varandra eller inredningen.

Fritiden i frihet � Hälften av all vaken tid tillbringas med att böka, beta, utforska och födosöka, normalt inom tio till tjugo kvadratkilometer. De är aktiva mellan sex till åtta timmar om dygnet, men kan vara aktiva dygnet runt vid dålig tillgång på mat.

Sjukdom och död i frihet � Vildsvin är generellt friska och undviker kontakt med människor. Men nu pågår ett globalt och allvarligt utbrott av den smittsamma, obotliga och extremt dödliga sjukdomen afrikansk svinpest, som påverkar både vilda och tama grisar (men inte människor).

Sjukdom och död i industrin � Vanliga sjukdomar i grisfabriken är liggsår, magsår, bitskador på svansar, infektioner, diarré, hältor och psykisk ohälsa som yttrar sig i beteendestörningar. Inom EU är det vanligt att grisar utsätts för smärtsam stympning trots att det är olagligt sedan många år tillbaka.

� En gris kan bli 15–20 år gammal. Bland vildsvinen blir bara var tionde individ äldre än fyra år. Jakt är dödsorsaken i nio av tio fall.

Trafikolyckor och drunkning förekommer, svält och kyla är ovanligare dödsorsaker.

� Kring sex månaders ålder har slaktvikt uppnåtts (runt 100 kilo). De blir fösta ombord på lastbilar – stress, hälta och bitsår är vanliga.

Vanligast är att de drivs i grupper till koldioxidschaktet, där de gasas till medvetslöshet under stark ångest och smärta.

LIVETS SLUT � Sjukdom � Döden

LIVETS BÖRJAN � Födseln � Första tiden

FRAMTIDEN

Framtiden för grisfabriken � Den globala populationen på en miljard tamgrisar har länge varit förhållandevis konstant, men i Sverige minskade griskonsumtionen i början av 2020. Djurrättsorganisationer i EU arbetar just nu med fokus på att stoppa stympningar, fixering av grisar och koldioxidbedövning.

En kommitté ska granska djurtransporter i allmänhet, mer om det på sidorna 18–19.

Framtiden i frihet � Utöver svinpesten är jakt det största hotet. I fjol sköts 146 068 vildsvin i Sverige och LRF vill öka antalet för att minska skador på grödor. En vanlig missuppfattning är att vildsvinet är en invasiv art, men de har funnits i Skandinavien sedan istidens slut.

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 31

NYHETER FRÅN

valjvego.se Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

HÄNG MED!

FOTO: SHUTTERSTOCK

Vegotips!

Välj vego ‒ få bonus

Nu blir kunderna hos Hemköp belönade för gröna matköp. När du väljer frukt, grönsaker eller veckans vegetariska kampanjvara får du dubbel bonus. Med den nya metoden hoppas Hemköp att kunderna ska knuffas i en klimatsmart riktning, målet är en halvering av klimatbelastningen till 2030. På sociala medier och debattsidor har beslutet mötts av både hyllningar och sura miner. Sarah Mansouri, ansvarig för Välj Vego på Djurens Rätt, hoppas att matkedjans bonussystem bara är en början.

Fler matnyheter på sidan 44.

‒ Hur man än vrider och vänder på det är vego bättre för planeten – och även djuren. Vegansk kost har en fjärdedels klimatpåverkan jämfört med blandkost.

Nudging, alltså en liten positiv knuff i rätt riktning, är en metod vi på Djurens Rätt tror på. Det ska bli intressant att se om fler matkedjor vågar följa i samma spår, säger hon. ●

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 33

Recept Längtar du efter lyxiga men ändå lättlagade recept till vinterns festligheter? Emma och Amelia Oller Westerberg, tvillingsystrarna bakom Vegansk matlåda, visar vägen i köket.

Grön

&

34 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

I N S TA G R A M Följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, tävlingar och de senaste produktnyheterna. Spana in höjdpunkterna i Stories för genvägar till ämnet du vill nörda om.

SAJT På valjvego.se hittar du en frodig kunskapsbank med prick allt du behöver för en mer djurvänlig livsstil. Här finns restauranger, restips, recept, produktnyheter, fakta, allt.

Enjoy!

FOTO: PERNILL A SJÖHOLM

Rökig brysselkålsallad ”Vi väljer att boosta brysselkålen med de andra internationella storspelarna på julbordet: tranbären, ­pekannötterna och nya uppstickaren alspåns­rökt tofu. ­Vilket gäng!”

FACEBOOK Få ett djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, vegonyheter och tävlingar med fina priser.

INGREDIENSER [4 bufféportioner] 250 g färsk brysselkål 120 g alspånsrökt tofu 0,5 dl torkade tranbär 50 g pekannötter 0,5 dl olivolja + en del till stekning 1 tsk salt

Sätt ugnen på 250 grader.

2. Skölj brysselkålen och skär bort den vita stamdelen.

3. Halvera de små huvudena och placera dem med snittytan nedåt på en plåt, 1.

ringla över olivolja och salta. Rosta i ugnen i cirka 20 minuter.

4. Placera tranbären i ett glas vatten under tiden så att de mjuknar.

5. Tärna tofun och stek på medelhög värme i en panna med olivolja. Ta av från värmen när de fått fin yta och börjar dofta ordentligt.

6. Torrosta pekannötterna i en panna tills de fått svarta kolnade fläckar och luktar ordentligt nötigt.

7. Blanda kålen med tofu, tranbär och pekannötter och eventuellt lite extra olivolja.

APP Med Djurens Rätts app Vegokoll kan du scanna streckkoder i mobilen och snabbt få reda på om varan är vegansk. Du kan också söka efter djurvänliga produkter!

MAGASIN Sms:a VEGO till 72 120 för att få inspirationsmagasinet Välj Vego! hem till dig. Du får recept, tips och inspirerande reportage – och det är helt gratis!

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 35

Griljerad jordärtskocka INGREDIENSER [4 bufféportioner] 8 kronärtskockor 2 schalottenlökar 1 msk schalottenlökfond 2 vitlöksklyftor En kruka färsk timjan 1 dl vitt matlagningsvin 1 dl olivolja 2 dl ströbröd 0,5 dl av din favoritsenap Salt

Hacka löken och vitlöken och koka i vinet. Tillsätt fem timjankvistar och fonden och koka tills hälften av vinet har kokat bort. Tillsätt sedan oljan och dra från plattan. Sätt ugnen på 225 grader.

2. Skala jordärtskockorna och koka dem i cirka 7 minuter i rikligt saltat vatten. Detta kan justeras lite beroende på hur stora dina kronärtskockor är, men syftet är att förkoka dem något innan nästa steg.

3. Lägg jordärtskockorna i en liten, ugnsfast form och häll över timjan- och lökoljan du förberedde i steg ett. Baka dem i 10 minuter. Ta ut efter halva tiden och ös lite med oljan.

4. Ta ut ugnsformen och låt jordärtskockorna svalna något.

Mixa ströbrödet, resten av timjankrukan (men spara lite till garnering) och 1 tsk salt.

5. Pensla jordärtskockorna med senapen och vänd i ströbrödsblandningen. Ställ in övervärme på ugnen och ställ in dem i ytterligare 7 minuter, eller tills de fått en fin färg.

1.

36 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

Glaserad ostronskivling ”Vi tycker på riktigt synd om de stackare som inte tycker om svamp.

Varför skulle någon motsätta sig dessa sagolika läckerheter?”

INGREDIENSER [4 bufféportioner] 400 g ostronskivling 0,5 dl rött vin 0,5 dl BBQ-sås (gärna en hickory-variant) 2 msk rapsolja 1 vitlöksklyfta 2 msk koncentrerad brynt schalottenlökfond 1 tsk salt

Sätt ugnen på 200 grader och rensa svampen.

2. Blanda vin, barbecuesås, olja, fond och fin1.

hackad vitlök till en glaze.

3. Lägg ut svampen i en ugnssäker form eller plåt och pensla ett rikligt lager glaze över svampen. Lägg i ugnen i cirka 20 min.

4. Vänd på svampen när ytan karamelliserats något och kanterna börjar sotas och pensla på även baksidan. Strö över lite salt.

5. Låt ligga i ugnen i cirka 10 minuter tills även baksidan fått fin färg. Var uppmärksam på svampen.

Ugnstiden kan variera med tjockleken på din svamp.

Kolasås med saffran INGREDIENSER [4 efterrättsportioner] 1 dl sojavispgrädde 1,5 dl socker 1 dl ljus sirap 2 msk koncentrerad apelsinjuice 0,25 g saffran ½ krm salt

Recept -

SUGEN PÅ MERA?

Få saker slår en bra matlåda.

Du sparar tusenlappar genom att skippa dyra uteluncher och matsvinnet minskar från matlagningen därhemma. Om du styr upp en överlägsen vegansk matlåda lär du snabbt skapa nyfikenhet och inspiration hos kollegorna. Du följer Emma och Amelia på veganskmatlada.com eller Instagram: @veganskmatlada

1,5 msk mjölkfritt margarin

Koka upp allt utom margarinet i en kastrull.

2. När det kokat, sänk värmen och låt såsen sjuda i 18 minuter eller tills du fått önskad tjocklek.

3. Ta kastrullen från plattan och rör ner margarinet.

4. Låt svalna och servera med vaniljglass.

1.

FOTO: PERNILL A SJÖHOLM

Missa inte!

Nya kokboken Vegansk matlåda (Mondial, 2020). Den kostar 242 kronor på shop.djurensratt.se, men du som är medlem i Djurens Rätt får alltid tio procents rabatt.

Djurens Djurens Rätt Rätt

Nummer Nummer 41 2020 37

H 38 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

!

P L Ä J H Vett & etikett -

Hur gör man egentligen för att få en grön jul och ett djurvänligt nyår?

Experterna reder ut läsarnas dilemman.

1 Hjälp min familj att våga vego Jag har erbjudit mig att laga ALL julmat eftersom jag vill ha en djurvänlig jul. Min familj är inte vegetarianer men har sagt att de kan tänka sig äta mer vego – om det är gott. Hur ger jag dem en wow-upplevelse? Och vilken taktik ska jag välja för att

lyfta djurens situation utan att förstöra julfriden?

Mitt bästa tips inför en grön jul med familjen är att veganisera enkla rätter som familjen är vana att äta under högtiden. Du kan till exempel laga en vegansk Janssons frestelse, göra egna veganska köttbullar eller köpa färdig vegosill. Du hittar massvis med recept på väljvego.se. Att lyfta djurens situation är alltid känsligt och det blir extra känsligt vid julbordet när någon kanske redan sitter och äter ett djur.

Serveras det delvis eller helt och hållet veganskt tycker jag att du ska använda positiv uppmuntran genom att lyfta att SVAR:

den goda maten ni äter är helt utan djur. Skulle du ändå vilja lyfta ämnet kan du förslagsvis prata om det på ett allmänt sätt, exempelvis ”det är synd att så många djur äts under dessa högtider, tur att vi kunde införa så många växtbaserade rätter i år, det känns roligt!”.

Alltså tycker jag att familjen ska få beröm och uppmuntran när de är villiga att testa på nya rätter under en väldigt traditionell högtid. Lycka till! /Francesca Vilches, enhetschef djurvänlig konsumtion på Djurens Rätt och författare till kokboken Helt enkelt veganskt På nästa uppslag knäcker experterna fler julnötter!

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 39

Vett & etikett 2

Vill ha djurvänlig julklapp Jag önskade mig djurvänliga julklappar, men av pappa råkade jag få en jacka med pälsdetaljer – ett ärligt misstag såklart och jag vill inte såra hans känslor.

Borde jag bara ha på mig den ändå, eller? Och kunde jag gjort något för att förenkla djurvänliga julklappsköp för nära och kära? Tack!

Jag förstår ditt dilemma till hundra procent! Vi vill inte såra, vi vill visa tacksamhet och vi vill samtidigt stå upp för oss själva och djuren. Som vegan i över 20 år har jag tampats med detta i stort sett dagligen.

Och jag tänker att de relationer som utvecklats bäst är de som jag visat ärlighet i, samt att de flesta föräldrar vill peppa sina barn till att just stå upp för sig själva. Därför vill jag uppmuntra dig till att vara rak med pappa. ”Pappa, tack så mycket för att du tänkte på mig och köpte mig en jacka. Men vet du? Jag såg att det var päls på den och som du vet så är det viktigt för mig att djuren ska få leva. Det kommer att vara svårt, kanske till och med omöjligt, för mig att ha den här jackan på mig.

SVAR:

Jag fattar om du tycker det låter märkligt, men så här är det för mig. Går den att byta?”

I mitt arbete möter jag många som har känt sig lurade för att ingen berättat för dem tidigare hur djuren har det – att ingen tidigare hjälpte dem att utesluta djur ur sin konsumtion. Mot bakgrund av det tänker jag: kör en uppmuntringskampanj lagom till julhandeln. Mejla och messa länkar till bra dokumentärer och tipsa om platser som säljer produkter som bidrar till en bättre värld för djuren. Genom Djurens Rätt kan du hitta tips om djurvänliga kläder och hemnära produkter och försök att hålla en positiv ton i stil med: ingen kan göra allt, men alla kan göra något. På så sätt tror jag att lusten och engagemanget hos de som ska handla till jul blir större och chansen ökar att de ska hitta något som överensstämmer med dina värderingar. Och tänk om du till och med skapar en ny djurvän på köpet? Heja! /Nina Färdig, driver sedan 2010 Green Laces som är Nordens ledande veganska skobutik.

3

Hjälp en äldre, nybliven vegan!

Jag är 40+ och har varit köttätare hela livet, men tröttnat på

40 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

att rättfärdiga en så katastrofal industri. Jag tänkte nu smygstarta Veganuari redan över jul och nyår. Jag är lite nervös över att ”komma ut” som vuxen vegetarian inför släkt, vänner och kollegor. Det känns som att jag är besvärlig. Finns det ett schysst sätt att förkunna mitt beslut för nära, kära, kollegor och bekanta?

Varmt välkommen till den gröna sidan!

Jag har full förståelse för de farhågor du uttrycker, som många nog kan relatera till.

Samtidigt finns skäl att tro att den typen av oro blir allt mindre befogad för varje år som går. Attityderna kring veganism har tagit en helt ny riktning, med konsekvensen att substituten nu är mer lättillgängliga än någonsin. I dag är vego synonymt med matglädje, och det är helt naturligt för de stora livsmedelskedjorna att aktivt inspirera till gröna val.

Denna utveckling sker tack vare personer som dig, som vågar ta beslut om förändring.

Men denna förändring tas såklart ändå inte alltid emot som man önskar, och i värsta fall uppstår starka åsikter om den. I de fallen vill jag tipsa om ett råd Melanie Joy, amerikansk professor i sociologi och psykologi, gav i samband med ett Sverigebesök häromåret.

Hon och Djurens Rätt anordnade en workshop för djurrättsförespråkare, där bland annat frågan om meningsskiljaktigheter med nära och kära lyftes. Joy framhöll att det viktiga då är att fokusera på känslorna kring din veganism, snarare än att respondera på argumentation om den. Berätta att du vill kunna leva i enlighet med dina värderingar, och att din omgivnings förståelse för detta vore värdefull i det.

Skulle matrelaterade krångligheter eller obekväma stämningar trots allt uppstå kring stundande högtider, påminn dig då om att du gett djuren den klapp som står allra överst på deras önskelista. Och för det har du en ständig hejaklack i dem, mig och många andra.

SVAR:

/Tina Hogevik, andra vice ordförande Djurens Rätt och van vid vegodilemman

4 Ska jag klaga på julbordet?

På årets julbord med jobbet erbjöds jag kokt potatis, knäckebröd och grönkålen som låg som dekor runt julskinkan. Jag är besviken men känner mig förmäten om jag klagar. Vad är rimliga förväntningar?

Herregud, det är inte att klaga om du bara påpekar det uppenbara – det här är ju galenskap! Självklart ska även du få ett dignande julbord (om än i miniformat), det är ingen diskussion. Jag skulle inte gå på hårt från början utan snällt frågat: Trevlig plock att börja middagen med … när kommer resten av maten? Om de ser frågande ut så se lika frågande ut tillbaka.

Om de inte kan fixa till något snabbt där och då så mejla din chef eller ansvarig efteråt och uttryck din besvikelse. Om du är en sån (som jag) så erbjud dig att hjälpa till med tips på produkter, recept och länkar till nästa år. Eller ännu hellre, föreslå att ni alla borde käka ett grönare julbord nästa år, det är väl ändå dags?

SVAR:

/Mattias Kristiansson, grundare och chefredaktör på VEGO samt kokboksförfattare aktuell med Baka veganskt

5

Fira utan fyrverkerier Jag har en fråga om nyårsfirande! Jag har två barn, åtta och tio år, som redan har pratat storögt om fyrverkerier (de är nästan lika spännande som julklappar). Jag har berättat att

Exper tpanelen Här är experterna som hjälper dig med dina dilemman.

Francesca Vilches

det inte är bra för djuren, men vill ändå fixa ett magiskt nyårsfirande för barnen som är snällt mot djur och natur. Hur?

Hej! Självklart går det, det är bara fantasin som sätter gränser! Vad gillar barnen annars att göra?

Ett förslag är att exempelvis att ge sig ut till en mörk plats och kika på stjärnor, det är ju roligt! Eller leta fram de bästa fyrverkerifilmerna på Youtube och så kan ni ha en omröstning om vilken som var snyggast.

Du kan ju också säga att ni åker och badar i badhuset dagen efter om ni hoppar över fyrverkerierna i år. För det låter som att det är dags för Samtalet med stort S (som det i och för sig låter som att du redan har haft). Samtalet om att ibland behöva välja bort saker man gillar för att andra far illa av det. Roligt är ju bara roligt när det är roligt för alla. Ibland

ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

SVAR:

Peter Nilsson

måste vi välja något annat för att vara snälla helt enkelt.

Men, om ni har tur: flera kommuner anordnade lasereller ljusshower förra året som ett alternativ till fyrverkerier.

Kolla kommunens hemsida och se om de arrangerar något liknande. Förhoppningsvis finns det något hos just er. Lycka till! /Sarah Mansouri, ansvarig för Välj Vego på Djurens Rätt

6 Vill slippa pikar och skämt Blotta tanken på julen ger mig lite ångest. Jag älskar min familj men kommer garanterat få höra ”du äter upp djurens mat” och så vidare. Jag gillar inte konflik-

Tina Hogevik

Mattias Kristiansson

ter men har en stark önskan om att slippa pikar om mina val för djuren. Några tips?

Låter minst sagt trist! Jag tänker att det går att lösa på två sätt, även om det förstås beror på din familj och hur de är. Jag har två förslag.

Förslag ett är att berätta hur du känner. Bryr de sig om dig (vilket jag antar) borde de kunna låta bli att leverera sådana kommentarer om du ber dem att inte göra det. Skicka ett mejl eller ett julkort där du förklarar att pikar som dessa gör dig ledsen. Säg att du låter bli att kommentera vad de äter under julen för julfridens skull, och då vill du att de låter bli att kommentera din. Skriv att du älskar dem och längtar efter att umgås i jul, men att du tycker denna detalj är jobbig och att den gör dig ledsen. Då hinner ni förhoppningsvis reda ut detta innan själva julhelgen, så att ni kan fokusera på att umgås SVAR:

Sarah Mansouri

Nina Färdig

och ha det bra när ni ses.

Förslag nummer två är utpressning. Är de inte lika omtänksamma som jag hoppas, gör det till en utmaning. Säg att du har världens bästa julklappar (vilket du då i och för sig måste ordna) och att de endast får dem om de klarar av en jul utan att kommentera vad du äter. Kanske kan de få en extra julklapp om de smakar på vegosillen, som en extra krydda till utmaningen? Faller det rätt kan det bli en rolig tävling ni kan skratta åt, när ena föräldern börjar säga “du äter ju upp…” men kommer på sig själv halvvägs med att riskera sin julklapp. Det finns förstås en risk för att dålig stämning uppstår om de inte klarar av det, och blir utan julklappar från dig. Men då har de ju något att se fram emot nästa jul istället. /Peter Nilsson, ansvarig för sociala medier på Djurens Rätt (och därför van att handskas med konflikter) Djurens Rätt

Nummer 4 2020 41

Sko(n)samt Till dig som inte vill bära läder från djur Med de här behöver du varken bli kall eller sur Gjord med 50 % äppelfiber från överblivna skal och kärnhus Här är en känga i äppelskinn, för att ge dig mer juleljus Känga i äppelskinn, Cooper från Good Guys Don’t Wear Leather.

1 865 kronor på greenlaces.se.

Magstarkt När dina värdesaker behöver ett hem Släng då över axeln denna coola rem Den går också bra att bära runt höften Blickar och avundsjuka från andra är våra löften Magväskan Tigerstripe Camo från Henry Rude, cirkapris 470 kronor på henryrude.com

Väx upp!

Under kalla vintermånader är närodlat ett minne blott Men misströsta inte – här får du ekologiska groddar och skott!

Nu kan du odla året runt Du blir mer hållbar och hälsosam utan strunt Startkit för odling av groddar och skott från Sproutly, 299–499 kronor på sproutly.se

Hela årets klapp Till dig som vill ha grönare vardagar Här är allt du behöver för att laga vegomiddagar Du kommer laga gott på under 45 minuter Med grönsaker och proteiner blir det du som njuter Baljväxter, såser, gnocchi, falafelsmet och ris Det är bara några av sakerna du får till din spis Veganska matkassen från Årstiderna, från 329 kronor på arstiderna.com

Klapp & kla 20 %

rabatt med koden JUL

En bilderbok för barn som vill rädda djuren vara hjälten och få dem ut ur buren Ett roligt sätt för barnet att få intro till djurfrågor Vänd bara bladen för att hjälpa djur från plågor Bilderboken Animal Rescue av Patrick George. 128 kronor på shop.djurensratt.se

42 Djurens Rätt

Nummer 14 2020 2020

av Sarah Mansouri

FOTO: PRESSBILDER

Barnsligt

20 %

rabatt med koden JUL

För fulla muggar

Extra flott

Med denna fina mugg Kommer fikat ge bra tugg You will be the coolest in your groups Because you don’t eat anything that poops Mugg från Djurens Rätt, 149 kronor på shop.djurensratt.se

pat art!

Efter all tvätt händerna fått Behöver de torra lite extra flott Med en fet och vårdande kräm Kommer din hand bli mer bekväm Handkrämen The Intense Hand Cream Coconut från Indy Beauty, cirkapris 69 kronor på indybeauty.se

Urkul!

Allt för djurvännen, med rim och allt!

Med ett nytt och snyggt armbandsur Vet du när det är pizzans tur Med kopparfärgade visare och vegansk läderrem Kommer du hos de flesta gå hem Pizzaklocka från Ve & Fasa, 499 kronor på veochfasa.se

Mums!

20 %

För dig som både vill lyxa och njuta Så skulle det här kunna vara en muta Handgjorda praliner i olika smaker Allt från björnbär, till matcha och andra sötsaker Chokladpraliner från Green Praline, från 20 kronor på greenpraline.se

rabatt med koden JUL

Bakläxa Med 448 sidor fint inramade i rosa omslag Kommer det här ge dig en söt dag För dig som älskar kök och bak Hoppas att du vill bjuda på ett provsmak Bakboken Vegansk bakning av Karolina Tegelaar, 340 kronor på shop.djurensratt.se

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 43

Ät!

Rena grekiskan Helt växtbaserad, glutenfri, gjord på finaste nordiska havren, krämig och len i sin konsistens – så beskrivs Friendly Vikings nya Greek Style O’gurts.

De kommer i tre smaker: naturell, mango och vanilj med låg sockerhalt.

Köttbullarna på ärten Du får allt fler alternativ till köttbullar att välja på, särskilt nu till jul! Pärsons har släppt flera växtbaserade nyheter under hösten 2020 och vegobullarna med gul ärta som bas är en av dem.

Lyckans ost!

Brie, black garlic, ramslök och casheumbert är bara några av de lyxiga veganska dessertostar som osttillverkarna Casheury levererar. Hantverksostarna tillverkas av ekologiska cashewnötter och lagras precis som andra dessertostar.

Ingen kyckling på fredag Vill du ha en kycklingburgare men inte äta kyckling? Peas of Heavens nyhet Chic Burger är fri från animalier, soja och gluten. Med både krispighet och panering liknar burgaren en köttbaserad variant i både smak och textur.

Stark julkalender

44 Djurens Rätt

Nummer 14 2020 2020

FOTO: PRESSBILDER

Äter du en proteinbar om dagen men vill få lite mer överraskning och julkänsla i livet? Nu finns en vegansk adventskalender från The Protein Ball Co. med proteinbollar i olika smakkombinationer bakom varje lucka.

av Sarah Mansouri

Företaget -

”Vi spricker av stolthet!”

en liten förändring i kosten gör vi stor skillnad för planeten.

Vilka reaktioner har ni fått?

– Över all förväntan, produkterna hyllades på ett sätt vi inte kunnat hoppas på. Vår veganska ostdipp har redan blivit en riktig storsäljare och kallas för ”game changer” av våra konsumenter.

Sååå ... Vilken är bäst?

Åsa Gisel

– Åh, svårt! Alla är ju mina bebisar … Men om jag måste välja så säger jag den veganska ostdippen och den färdigkryddade ärtfärsen.

Vad var svårast?

– Att lära oss så mycket nytt. Hur gör man för att köpa in en klimatsmart tomat? Vad är ens en klimatsmart tomat? Men det var också det roliga – att vi lärt oss så mycket på resan.

Marknadschef på Orkla Foods Sverige.

Hej Åsa! Berätta om Frankful.

– Vi spricker av stolthet!

Idén kom för flera år sedan från medarbetare som ville göra ett hållbart varumärke. Vi vet att smak är den viktigaste parametern för att faktiskt vilja köpa en produkt flera gånger, oavsett hur hållbar den är eller

inte. Att ta fram goda tacoprodukter som verkligen är snälla mot planeten var ett oerhört komplext uppdrag, vi är stolta över vårt sortiment av tolv produkter. Alla ingredienser, förpackningar, transporter – ALLT har vi försökt tänka på, och det finns dokumenterat.

Varför just tacos?

– Uppskattningsvis konsumeras nära 100 miljoner portioner tacos årligen, som orsakar cirka 150 000 ton koldioxidutsläpp. Ett klimatsmart, växtbaserat alternativ kan minska utsläppen med 120 000 ton – det motsvarar utsläpp från ungefär 60 000 bilar! Med

Kan du avslöja någon hemlis, kanske är nyheter på gång?

– Just nu håller vi fortfarande på att landa hela lanseringen och tittar på vad som kommer härnäst för Frankful. Det kommer mer, det kan vi säga!

Vi är starkt engagerade i att få Sverige att äta mer växtbaserat och klimatsmart. av Nathalie Söderström

@Vegovärlden

3X VINTERSKOJ

EVELINA UTTERDAHL

1.

T A D E T K A L LT Fördelarna med kallbad

Gå din väg för att finna dig själv jag så blyg att jag inte vågade beställa mat på restaurang. Som ung vuxen var det en mardröm att tvingas ringa någon annan än en nära vän. Det förvånar människor i dag, de flesta vet att jag rest ensam världen runt i flera år.

Skiftet skedde av en ren slump.

När jag var 21 år köpte jag en weekendresa till spanska Girona med dåvarande pojkvännen.

Men förhållande tog slut innan

FOTO: EVELINA UTTERDAHL

SOM BARN VAR

det stoppade Charmigt, men ledningsvis). inte tårarna (in

resan och jag kunde inte få pengarna tillbaka. Så jag åkte själv. var hemsk. När jag skulle gå ut och äta middag grät jag floder. Vad skulle folk tro om mig som satt och åt ensam på en restaurang?

Jag gick länge runt i den lilla staden tills jag hittade en mörk, liten och nästintill tom restaurang. Satte mig i ett hörn vänd mot väggen, åt min mat, drack min öl, betalade, gick hem och grät lite till.

DEN FÖRSTA KVÄLLEN

Från blygis till vä rlden runt – me n nu är det Sverige som lig ger i fokus.

Här i Girona började det som skulle bli Evelinas Instagram @earthwanderess.

hade något hänt. Jag kände en märklig och stark frihetskänsla. Jag kunde göra exakt det jag ville, när jag ville, utan att behöva bolla vad sällskapet hade lust med. På kvällen var jag otroligt sugen på burgare och bärs, och passerade en irländsk pub.

“Vilken tur att ingen är med mig som tycker att vi borde äta tapas och dricka vin när vi ändå är i Spanien”, tänkte jag och gick in.

Jag hann inte ens få maten innan en kvinna undrade om hon fick slå sig ner, tjöta och öva på sin engelska. Självklart sa jag, och tänkte att det här aldrig hade hänt om jag varit i ett sällskap.

Det första jag gjorde när jag kom hem var att boka en ny resa helt själv.

MEN NÄSTA MORGON

VILL DU TESTA att resa ensam? Res till en plats du redan varit, eller någonstans i ditt hemland för att slippa otrygghet, språkförbistringar och kulturkrockar. Passa på nu när vi ändå bör hålla oss inom landets gränser!

Utforska Sverige – och dig själv. ●

sägs vara många. En del forskning pekar på att regelbundna kallbad kan förbättra immunförsvaret och blodcirkulationen, andra studier visar att kallbaden höjer humöret och energinivån. Det sägs även minska stress. I Sverige finns drygt 50 kallbadhus, sök på nätet för att hitta kallbadet närmast dig.

2.

G Å PÅ N O R R S K E N S JA K T Aurora borealis – det förtrollande färggranna ljusfenomenet som vi har lyckan att kunna se inom våra landsgränser. Trots detta har majoriteten av svenskarna aldrig sett norrsken.

Ta tillfället i akt när vi bör hålla oss inom landets gränser, ta tåget norrut och bevittna detta unika underverk med egna ögon.

Håll koll på väderprognosen och KP-index.

3.

FINNS INGA D Å L I G A VÄ D E R Oavsett om det handlar om en ordentlig långvandring med rejäl utrustning och förberedelser, eller en kort promenad i ett naturområde nära dig, så vill jag slå ett slag för att ta sig ut och röra på benen under vintern. Klä dig ordentligt, ta med en termos och fika, och sug åt dig den D-vitamin som erbjuds.

Djurens Rätt

Nummer 3 2020 47

Bevara våra fantastiska hav

Välj Helhetshälsas AlgOmega3®

Originalet på den svenska marknaden!

ALGOMEGA3®

Genom att välja vegetabilisk omega3 gör du en stor insats för miljön.

Vår AlgOmega3® kommer från alger som odlas i tankar på land och är därmed helt fri från miljögifter, tungmetaller och jod.

Dessutom skonas havens fiskbestånd, något som har stor betydelse för klimatet.

Utan onödiga tillsatser. 100% vegetariskt sortiment.

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost och en hälsosam livsstil.

Slutmix ÅRSMÖTE!

skillnad för djuren nära er – dessutom får du lära känna personer som också bryr sig om djuren. Du hittar datum, tider och platser för alla årsmöten på djurensratt.se/arsmoten eller genom att ringa 08-555 914 34. Om du redan nu har idéer så får du gärna lämna in en motion till årsmötet (senast 14 dagar innan själva mötet).

Varmt välkommen! ●

FOTO: SHUTTERSTOCK

Träffa djurvänner nära dig

Du är härmed inbjuden till det lokala årsmötet i din hemstad (eller i närheten). I februari varje år ordnar flera av Djurens Rätts 36 lokalorganisationer varsitt årsmöte som är öppna för alla medlemmar. Tillsammans hittar ni sätt att göra

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 49

Engagera dig -

INGEN tyckte jag var knäpp!

Veganuari övertygade Jeanette Sjöblom. av Sarah Mansouri foto Pernilla Sjöholm

2019 och den då 70-åriga Jeanette Sjöblom har varit på en hälsokontroll.

Läkaren konstaterade att blodfetterna inte såg jättebra ut och menade att det berodde på mejeriprodukter och kött.

Därför börjar Jeanette att försöka dra ner på animalier och äta mer grönsaker, men gjorde inget helhjärtat vegoförsök förrän hon i december såg ett Facebook-inlägg från Djurens Rätt om Veganuari.

Veganuari, eller Veganuary som kampanjen heter globalt, hade under januari 2020 över 400 000 deltagare världen över. I Sverige deltog 53 procent fler jämfört med året innan och en av dem var Jeanette Sjöblom. Hon insåg att ett specifikt startdatum för den nya livsstilen skulle kunna vara en vinnande taktik, därför tvekade hon inte att anmäla sig.

– Jag ville få tips och recept om vad jag kunde äta istället. Jag såg fram emot den första januari, jag hade bestämt mig att börja gå över till helt vegansk mat istället, säger hon.

När det nya året kom gick Jeanette direkt över från att vara köttätare till att bli vegan – och den övergången upplevde hon inte som svår. Det som förvånade henne mest var den nya världen av vegoprodukter som fanns att upptäcka.

– Det går ju i princip att äta precis som “vanligt” om man kan säga så, det finns ju DET ÄR HÖSTEN

ersättning för nästan allt. Jag behövde inte sakna någonting egentligen, säger Jeanette Sjöblom och påpekar också att hennes hälsa blev bättre. har någon i sin omgivning som är vegan så fick Jeanette många hejarop från familjen när hon berättade att hon nu var vegan.

– Mina barnbarn sa “gud vad häftigt och vad bra!”. Ingen tyckte jag var knäpp i huvudet som var så gammal och ändå gjorde det. Det fanns väl en viss förvåning men jag möttes bara av glädjerop, säger Jeanette och skrattar.

När så veganmånaden och januari tog slut var det självklart för Jeanette att hon skulle fortsätta äta vego.

– Tanken var aldrig att jag skulle sluta för att Veganuari tog slut. Men utan startdatum är jag inte säker på att jag hade gått in för det så mycket. Det kan hända att jag hade bytt ut vissa saker, men Veganuari var ju absolut det som gjorde att nya livsstilen började, det var inkörsporten, säger hon.

Tidigare försök att gå över till vegosidan körde fast av en klassisk anledning: ost.

– Jag åt väldigt mycket ost innan och tycker att det är jättegott om jag ska vara ärlig.

Det är inte en orsak till att inte bli vegan kan jag tycka, för det är bara en liten grej egentligen i det hela.

FASTÄN HON INTE

inte något vidare, tycker Jeanette.

Viss riven ost funkar till tacos, DAGENS VEGANOST ÄR

Veganuari – utmana dig själv och andra Vill du testa att äta helt veganskt en månad? Eller har du en kompis som du vill utmana att anmäla sig till Veganuari? Ni kan också anta utmaningen tillsammans! Det enda du behöver göra är att gå in på veganuari.se och anmäla dig eller din vän.

Direkt efteråt kommer ett bekräftelsemejl med ett startkit där du får inspiration, inköpslista och tips, så att början på vegomånaden ska bli så smidig och smaklig som möjligt!

men i övrigt utesluter hon ost helt och hållet.

– Det finns ju andra bra pålägg, till exempel sojabaserade skivade pålägg istället för skinka på mackan, det är jättegott tycker jag.

Snart har Jeanette levt som vegan i ett år och den största insikten är djurens situation.

– Jag har trott att djuren i Sverige har det ganska bra och har lärt mig hur jävligt de också blir behandlade. Så det finns ingenting som rättfärdigar att man ska äta något som kommer från djur när de blir så illa behandlade.

ge upp någonting. Det går att ta ett vanligt recept i sin vanliga kokbok och byta ut alla saker. Du behöver inte offra något egentligen, utan kan leva likadant.

Om du skulle utmana någon att testa Veganuari 2021 – vem väljer du då?

– Mitt barnbarn Fanny tar jag då! ●

Kommer du fira ettårsdagen av ditt vegoval på något sätt?

– Jag vet inte, haha. Kanske med lite glass!

Vad vill du säga till läsaren som funderar på att delta i Veganuari 2021?

– Om du har älsklingsrätter som du känner att du inte klarar dig utan, så finns det så många andra produkter – så du behöver ju egentligen inte

Jeanette Sjöblom Ålder: 71 år Bor: Norrtälje Bäst med Veganuari: Att få tips och recept som gjorde det enkelt att komma igång med vego.

Favoriträtt: “En böngryta med olika sorters bönor, vitlök, lök, cayennepeppar, krossade tomater, kokosmjölk och massor med bladspenat”

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 51

Engagera dig -

När Malin och John Alfredsson från Göteborg gifte sig startade de en insamling för djuren, som gick oväntat bra.

DETTA KAN DU GÖRA Vill du vara med och göra extra skillnad för djuren? Vad kul! Har du mycket tid över?

Det är okej. Har du nästan ingen tid? Det är också helt okej, alla ska kunna vara med.

EN MINUT Bli blixtaktivist – du gör små insatser som gör stor skillnad. Du får mejl några gånger i veckan med tips på aktioner du enkelt kan göra från datorn eller mobilen, såsom att kommentera ett inlägg på sociala medier, mejla ett företag om en djurvänligare policy eller att skriva under en namninsamling.

TRE TIMMAR Hjälp gärna till att sprida information om arbetet för djuren. Att dela ut material på stan och i brevlådor är en superbra aktivitet för att fler ska nås av det djurvänliga budskapet. Ta med dig en snäll kompis och gör en kul kvällsaktivitet av det. Foldrar att dela ut finns att beställa gratis på djurensratt.se/ material 52 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

Sa ja och hjälpte djuren ”Bättre än en brödrost” med att Malin och John inte ville få vaser, ljusstakar och andra bröllopspresenter de inte behövde.

I samband med sitt bröllop vintern 2020 startade de en insamling genom Djurens Rätts sajt. De inbjudna gästerna fick ett mejl med formuleringen: Vi önskar oss presenter som ni uppskattar att ge, eller ett DET HELA BÖRJADE

bidrag till Djurens Rätt på den här länken.

PARET ALFREDSSON BERÄTTAR

att de gillar sättet Djurens Rätt arbetar på, ”opinionsbildande på ett schysst sätt, när man läser medlemstidningen är det boostande och peppigt snarare än klander”.

– Vi är veganer båda två och

Bröllop, födelsedagar och andra firanden är perfekta tillfällen att skapa en insamling för djuren. Det går snabbt att skapa den via sajten insamling.djurensratt.se. Du kan enkelt dela din insamling i sociala medier, se gåvorna växa och vara stolt över att du gör skillnad för djuren.

djurvänner. Vi delar organisationens värderingar och tycker att Djurens Rätt är den viktigaste organisationen i Sverige, säger John Alfredsson.

Till bröllopsdagen hade paret skrivit ut en QR-kod som fanns intill presentbordet, som gästerna kunde använda för att swisha en gåva. Det kom in betydligt mer pengar än Malin och John trodde, bröllopsinsamlingen landade på strax över 9 000 kronor.

– Det gick väldigt smidigt att sätta upp insamlingen på hemsidan och vi upplevde att många gäster uppskattade det.

Bättre att djuren får lite hjälp än att man ska få en brödrost till, säger Malin Alfredsson. av Moa Ranum

FOTO: RIZWAN WIKHOLM

E N H A LV T I M M E Medlemmar har nu möjlighet att hänga med på Djurens Rätts nya grundutbildning där du lär dig mer om hur Djurens Rätt jobbar, vilka frågor organisationen fokuserar på och hur du kan engagera dig på ett sätt som passar dig.

Utbildningen är helt digital och kan genomföras när du vill. Anmäl dig på djurensratt. se/grundutbildning

Starta din egen insamling för djuren!

Utblick att diskutera djurfabrikerna, vilket ledde till mitt intresse av djurrättsfrågan. Jag brukade vara vegetarian, men såg några fruktansvärda dokumentärer, blev vegan och jobbar nu i djurrättsrörelsen!

Vilket ämne klappar ditt hjärta lite extra för?

FRÅGOR OM DJURRÄTT I INDONESIEN ”Veganism ett okänt begrepp” Hej Fadilah! Hur kommer det sig att du kom in på djurrätt?

FOTO: PRIVAT

– Det var en lång resa! Jag har avskytt kött sedan barnsben eftersom jag inte tål åsy-

nen av blod i någon form. Jag älskar naturen och har därför pluggat ekonomi och hållbarhet. Det ledde till att jag insåg hur klimatdebatten missar

– Djurfabrikerna var det första inom djurrätt som fångade min uppmärksamhet. Det är ledsamt hur matförsörjningen världen över förlitar sig på djur, trots att vi har alternativ som är mer hållbara och hälsosamma. Dagens system får oss att offra biljontals liv bara för att tillfredsställa människornas oändliga behov. Är ni många djurrättsaktivister i Indonesien?

– Det finns många organisationer som fokuserar på vilda djur eller katter och hundar, att försöka stoppa försäljningen av hundkött är ett vanligt fokus.

Problemen med djurfabrikerna betraktas som en ny diskussion och behöver lyftas mer i landet – Indonesien har begränsat djurskydd jämfört med resten av världen.

Hur blir stämningen om du försöker prata djurrätt med dina nära och kära?

– Den rådande matnormen är rätt knepig, veganism är ett rätt okänt begrepp. Jag har blivit ifrågasatt på grund av min livsstil: "är det verkligen hälsosamt att äta sådär, har du inte näringsbrist?". Sådana frågor uppstår också under middagar med vänner som inte äter vego. När jag berättar att jag är vegan för djurens skull blir stämningen snabbt spänd och obekväm. Mina personliga erfarenheter pekar på hur djurrättsfrågan inte riktigt är välkommen bland folk.

Hur går er kamp för djuren?

– Våra utmaningar ligger främst i att skapa medvetenhet bland allmänheten. Det skulle ge oss makten att påverka politikerna, få dem att erkänna problemen och stärka djurens skydd och rättigheter. Jag tror vi håller på att bli starkare – veganrörelsen växer och både nationella och internationella djurrättsorganisationer har riktat fokus mot djurens situation i Indonesien. Jag tror vi kan skapa riktig förändring för djuren. av Nathalie Söderström

Fadilah Rahma Ålder: 22 år Bor: Indonesien (som är det fjärde mest folkrika landet i världen) Gör: Kommunikatör på Sinergia Animal Favoritdjur: "Svårt att välja, men katter stjäl mitt hjärta!"

Fadilah Rahma jobbar på djurrättsorganisationen Sinergia Animal i Indonesien, som Djurens Rätt agerar mentor till.

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 53

Fråga oss -

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se!

Är det bättre för korna?

Vad betyder Arlas nya grej “ännu bättre djuromsorg”, är det verkligen bättre för korna?

Jag har sett reklam där de skriver om extra långt sommarbete, massage och gott om plats för korna. Efter Uppdrag Gransknings reportage om Arlagården har jag börjat ifrågasätta Bregottidyllen mer och mer och själv gått över till havremjölk.

Men jag undrar om korna som innefattas av den bättre djuromsorgen har det bra, eller hur stor skillnad det egentligen är?

Vi tycker det är positivt att folk ställer krav på djurskyddet och att människor bryr sig om hur djuren har det. Att allt fler faktiskt väljer bort komjölk till förmån för växtbaserat gör att djurindustrierna måste anstränga sig mer och berätta mer om hur det ser ut för djuren. Men, när det kommer till mjölkindustrin och Arla så är skillnaderna mellan den vanliga mjölkindustrin och det som kallas “Det nya kolivet” tyvärr inte så stora. Arlas “Det nya kolivet” innebär enligt Arla: 1. En och en halv timmes extra utomhusvistelse om dagen, eller 15 dagar längre betesperiod för korna.

SVAR:

54 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

2. Att korna hålls i lösdrift – i dag hålls ungefär 80 procent av de svenska korna i mjölkindustrin i lösdrift, resten hålls uppbundna.

3. Korna ska ha en gummimatta vid viloplatserna och det ska finnas roterande borstar som korna kan klia sig mot. Även korna som producerar mjölken till de mjölkförpackningar som det står “Det nya kolivet” på blir av med sina kalvar kort efter kalvningen. Det är tillåtet att hålla tjurkalvarna, som föds upp för köttets skull, trångt och på så kallat spaltgolv. Aveln för hög mjölkproduktion leder till sjukdom, exempelvis juverinflammation som är den vanligaste sjukdomen hos korna i mjölkindustrin. Det är positivt med initiativ för bättre djurvälfärd, men det paradoxala i detta är att mjölkbranschen parallellt driver på för att försämra rätten till utevistelse och bete för nötdjur som kor.

Det senaste exemplet på detta

”Mjölkbranschen driver på för att försämra rätten till utevistelse och bete”

är att Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) extra riksförbundsstämma nyligen biföll en motion om att LRF ska verka för att beteslagstiftningen ses över. Syftet är att nötkreatur i lösdriftsstallar ska undantas från kravet på bete och utevistelse. Arla Sveriges vd har uttalat sig om att marknaden kan reglera kornas rätt till bete lika bra som lagstiftningen. Även Arla är alltså emot den lagstadgade rätten till bete som korna i Sverige har i dag.

Enligt dagens regler har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt att gå ut under 2–4 månader, lite beroende på var i Sverige de är. Det räcker enligt bestämmelserna att korna får vara ute sex timmar per dygn, kalvar och tjurar är undantagna betesrätten. Djurens Rätt arbetar

LRF arbetar för att betesrätten ska tas ifrån åtta av tio kor.

Fråga oss för att betesrätten ska behållas och göras bättre. Fler djur behöver få mer utevistelse och möjlighet att beta! Det gäller också andra djur som grisar, hönor och kycklingar. /Linda Björklund, sakkunnig etolog på Djurens Rätt

Okej att avliva frisk hund?

Min fråga handlar om en adopterad hund från Rumänien, som var på rymmen en vecka i min hemstad. När den fångades in så bet den en främling – antag-

ligen var hunden rädd. Men då avlivades den utifrån argument om rabies, men det visade sig att hunden var helt frisk. Är det verkligen okej att avliva friska djur hursomhelst? Människor verkar behandla omplaceringshundar orättvist.

Beklagar verkligen att det här har kunnat hända!

Anledningen till att de kunnat avliva en frisk hund är den utbredda faran för rabies som gör minsta misstanke till en anledning för avlivning. Den här faran gör det svårt att hjälpa hundar i länder där rabies är utbrett. Nyligen har det även kommit fram att det finns oseriösa omplaceringsorganisationer eller privatpersoner som inte sköter vaccineringen korrekt. Det här drabbar alla som tar in hundar till Sverige

ILLUSTRATION & FOTO: SHUTTERSTOCK

SVAR:

negativt, även seriösa aktörer.

Djurens Rätt anser att vi måste kunna hjälpa hundar i andra länder, samtidigt som smugglandet av valpar från hundfabriker och införsel av smittbärande hundar stoppas. Mer utbildning och resurser behövs till myndigheterna i frågan för att kunna stoppa lagförbrytarna redan vid gränsen, och samtidigt främja de organisationer som redan sköter sig som de ska.

För att myndigheterna ska kunna göra ett bättre jobb nästa gång, så rekommenderar jag att du JO-anmäler de som tagit beslutet för just den här hunden. /Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt

”Anledningen är den utbredda faran för rabies som gör minsta misstanke till en anledning för avlivning”

Varför gör politikerna inget?

Jag har läst både på eran Facebook och i olika tidningar att allt fler länder stänger sina pälsfarmer. Jag har skrivit under flera namninsamlingar mot minkfarmning genom åren, men varför händer fortfarande inget här i Sverige?

Det är en väldigt bra fråga! Det har varit många politiska turer genom åren gällande Sveriges minkfarmer.

Djurens Rätt jobbar brett med frågan, och anledningen till att vi ännu inte lyckats har nog snarare med politisk ovilja att SVAR:

Sveriges pälsindustri fortsätter trots att minkar smittas av samt sprider covid-19.

göra än brist på engagemang från djurvänner och djurrättsrörelsen.

Just nu händer det mycket internationellt, vilket också kan hjälpa oss att driva på frågan i Sverige. Under hösten 2020 har flera länder i Europa beslutat att avveckla pälsdjursfarmning. Bland dessa finns till exempel Frankrike, där de sista fyra minkfarmerna nu stänger.

Polen, det tredje största pälsproducerande landet i världen, har ett förslag om förbud.

Totalt sett så har 16 länder i Europa beslutat om avveckling på olika sätt. Djurens Rätt trycker förstås på för att detta ska ske även här i Sverige. Det finns många goda argument för avveckling; farmerna utgör i dag en smittspridningsrisk för covid-19, de lever inte upp till djurskyddslagen om naturligt beteende för djuren och dessutom saknar den folkligt stöd helt och hållet. Åtta av tio svenskar är för en avveckling.

När den nya djurskyddslagen klubbades igenom 2018–2019, så drev vi på för ett förbud men fick istället en utredning som Jordbruksverket genomförde. Djurens Rätt försåg utredningen med faktaunderlag under hela det året som arbetet pågick och deltog i möte med utredarna för att framföra våra synpunkter.

Trots gott om argument så blev slutsatsen från utredningen att ”mer forskning behövs på området”. Efter detta har Djurens Rätt också lämnat in en namninsamling på 100 000 underskrifter till landsbygdsministern Jennie Nilsson, som ännu inte gjort något i frågan.

Vi fortsätter att ha kontinuerlig kontakt med politiker för att de inte ska nöja sig med dagens läge. Det kan nämnas att vi redan i våras skickade en skrivelse om vikten av att sätta alla minkfarmer i karantän och verka för en nedstängning av industrin under pågående pandemi – eftersom minkarna kan smittas och riskera att bli en reservoar för smittan. Sent i oktober konstaterades de första fallen i Sverige med minkar som smittats av covid-19, på en Djurens Rätt

Nummer 4 2020 55

MINNESORD

Fråga oss!

-

Djurens Rätt samarbetar med fler än 100 organisationer i Sverige och utomlands.

H A M I LT O N Älskade Hamilton lämnade oss efter 13,5 år. Livet är tomt och ensamt utan dig.

Kommer aldrig bli det samma, du var viktigast och kom jämt först. Hoppas du nu är i

/Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt

Borde ni inte samarbeta?

Det finns ju fler organisationer i Sverige som gör bra saker för djuren. Samarbetar Djurens Rätt med andra organisationer i olika frågor? Jag tycker mig inte ha sett några sådana samarbeten, är det för att ni inte vill jobba ihop med andra organisationer på grund av hur de jobbar? Som 56 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

Vi gillar samarbete!

Djurens Rätt har lite olika nationella och internationella samarbeten i olika frågor, men också några viktiga regler kring vilka vi jobbar med.

Ett viktigt arbete på det internationella planet är att försöka påverka politiken inom EU. Det gör vi genom lobbying och genom gemensamma kampanjer, ofta tillsammans med paraplyorganisationen Eurogroup for Animals, där vi är medlemmar. Exempel på sådana kampanjer är End Pig Pain, Stop The Trucks och uppropet End the Cage Age där vi nyligen lämnat över nästan 1,5 miljoner namn till EU-kommissionen för att förbjuda burhållningen av djur inom lantbruket. Djurens Rätt är också medlemmar i de internationella nätverken Fur Free Alliance och Open Wing Alliance.

Något som är viktigt för oss i vårt eget arbete och i de samarbeten vi har är att DjuSVAR:

”Vi arbetar uteslutande med demokratiska metoder och fredliga medel”

en bättre värld, och kanske kommer du ihåg mig när vi syns igen.

rens Rätt uteslutande arbetar med demokratiska metoder och fredliga medel. Vi vill använda våra resurser för att skapa förändring för djuren på demokratisk väg och på det mest effektiva sättet. Att göra skillnad för de som är flest och har det sämst, brukar vi säga.

Vi vill påverka genom information till allmänheten och dialog med politiker och företag, för vi är övertygade om att det är rätt sätt att skapa förändring för djuren.

I Sverige är Djurens Rätt den största djurrätts- och djurskyddsorganisationen som finns och tack vare våra 50 000 medlemmar har vi stor chans att påverka. När det gynnar oss och djuren så samarbetar vi gärna med andra. Det kan vara gemensamma debattartiklar, kampanjsamarbeten eller att sprida det som andra organisationer gör bra för djuren.

I vissa fall har vi också frågor som berör flera områden, exempelvis konsumenträtt och djurskydd, då kan vi jobba ihop med konsumentorganisationer.

I takt med att antalet medlemmar växer så gör också vår organisation det, vilket är fantastiskt! Det innebär att vi kan göra fler, mer och bättre insatser för djuren. /Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef på Djurens Rätt

BENZAN Vår kära Benzan Vi saknar dig – Matte & husse

M A G I C L I G H T 1995–2020 Tack min älskade häst för alla roliga år vi fick tillsammans. Du är djupt saknad och vi bär med oss minnet av dig i våra hjärtan. Du har varit en trygg klippa och en trofast vän genom mitt liv, vilda Milda. Nu galopperar du på de evigt gröna ängarna.

Vi älskar dig!

FOTO: LÄSARBILDER. ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK

minkfarm i Blekinge.

Ett vanligt argument som använts mot att avveckla pälsdjursfarmningen i Sverige har varit att det finns en teoretisk risk att minkfarmerna skulle flytta utomlands, till länder med sämre djurskydd. Men faktum är att den svenska djurskyddslagen inte efterlevs på minkfarmerna i dag och att minkfarmerna redan är på väg ut i hela Europa. Det finns alltså inte längre så många länder dit farmerna skulle kunna flytta. Efterfrågan på päls ser också ut att minska, ingen som är ekonomiskt kunnig satsar numera på pälsbranschen.

Vi på Djurens Rätt kommer inte sluta förrän den sista minkfarmen är stängd och det finns ett förbud på plats.

djurvän vill jag ju att största möjliga förändring görs för djuren, så jag undrar bara hur ni tänker kring detta.

Djurens Rätt

Nummer 4 2020 57

Det hände sen -

Här är din uppföljning av djur­ nyheter du läst i tidningen under åren som gått.

NUMMER 2/2020

Tiger Kingparken stängs Blott en månad efter premiären hade hela 64 miljoner människor sett Netflix-dokumentären Tiger King. Centralfiguren, djurparksägaren Joe Exotic, är fängslad för anstiftan till mord. Driften av hans djurpark togs över av Jeff Lowe Nummer 2/2020 (också känd från serien). Bristerna i djurhållningen har nu lett till att amerikanska myndigheter förbjuder parken att ta emot besökare, men tyvärr innebär detta ingen frihet för de 176 tigrarna. Istället ska djurparken användas som inspelningsplats, uppger CNN.

NUMMER 3/2020 Lagerbergs Atria Sverige AB i Sölvesborg.

Djurens Rätt har krävt ett stopp av elbadsbedövningen i kycklingindustrin, vilket uppmärksammades av flera medier.

På sidan 49 i förra numret fanns – Det har gått för långt. Vi en insamling där en anonym kan inte acceptera att kycklingmedlem matchade belopp upp ar riskerar att skållas levande till 100 000 kronor. När insampå grund av utdaterade, dåligt lingen avslutades i oktober hade fungerande bedövningsmetoder. 905 gåvor inkommit och 167 079 Den här metoden måste bytas ut kronor samlades in. Gåvobelopomedelbart, sa Anna Harenius, pen var större än vanligt. sakkunnig etolog på – Jag gissar att det Djurens Rätt. kändes ännu mer Slakteriet Atria har värt att ge lite mer. precis som Guldfågeln Stort tack till alla som (som Djurens Rätt tibidragit, ett extra stort digare kritiserat) lovat tack till medlemmen att se över sina rutiner som gjorde detta möjför att säkerställa att ligt. Det känns hoppdetta inte händer igen. fullt för framtiden att Nummer 3/2020 Men det räcker inte så många engagerar anser Djurens Rätt, sig för djuren, säger som fortsätter arbeta Sofia Säljö, insamför att metoden fasas ut helt. Det lingsansvarig på Djurens Rätt. är inte bara själva slaktmetoden NUMMER 3/2019 som är ett problem i kycklingindustrin, utan även den snabba takt som kycklingarna avlivas.

– Kycklingkonsumtionen måste minska, det går inte att ha så här snabb slaktFiskar lider av trängsel, tristess, takt och samtidigt göra det stress, sjukdomsutbrott och korrekt, sa Anna Harenius dålig slakt i fiskodlingar. Men till Aftonbladet den 21 Sotenäs kommun får 8,7 miljoseptember. ner kronor från EU och staten I en debattartikel i Altinget för att bygga en av uppmanade Djurens Rätt de Europas största folkvalda att genomföra tre förfiskodlingar med bättringar för kycklingarna: 30 miljoner laxar.

1. Minska upphandlingen av – Det finns inga kycklingkött. kommersiellt 2. Ställa strikta upphandlings- gångbara slaktkrav på köttet som ändå köps in. metoder som 3. Verka för ett förbud bedövar fiskarna Nummer 3/2019 mot elbadsbedövsnabbt i dag. ning i Sverige Det här är I media och EU. lidande Djurens Rätts kritik av Djurens Rätt på bekostnad av skatelbadsbedövningen, som vill också tacka temedel om de inte lett till att flera kycklingar dig som redan väntar in forskning skållats levande, har blivit nyheter i Aftonbladet, väljer bort för bättre slaktmeExpressen, Tidningen kycklingen från toder, säger Djurens Syre och Veterinärtallriken.

Rätts Anna Harenius. ● Magazinet.

Så gick insamlingen

Miljonsatsning på fiskodlingar

NUMMER 3/2020

Fler skandaler på slakterier I förra numret lovade Djurens Rätt att fortsätta granska Guldfågeln och bristerna på landets kycklingslakterier. Så har det blivit. I början av september uppdagades det återigen att kycklingar skållats levande, den här gången på slakteriet

Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt jobbar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

58 Djurens Rätt

Nummer 4 2020

FOTO: NETFLIX

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 12 mars

B12 är en sugtablett med vitamin B12 i hög styrka av den aktiva formen metylkobalamin som upptas direkt i kroppen. T ex bidrar den till normal bildning av röda blodkroppar samt nerv- och immunsystemets normala funktion.

Q10 Energy innehåller naturlig och fermenterad Coenzym Q10 tillsammans med Vitamin C som bidrar till en normal energiomsättning, minskar trötthet och utmattning samt skyddar cellerna mot oxidativ stress. Innehåller även Solroslecitin som främjar ett effektivt upptag.

För bästa upptag

100%

Din Vego Boost

veganska produkter

OmniVegan® är en serie veganska kosttillskott av högsta kvalitet för ditt välbefinnande.

Nu också till barn

D-3 innehåller en vegansk källa av den viktiga vitaminen D3 från utvald och vilt växande lav. OmniVegan D-3 innehåller även Solroslecitin som är rik på nyttiga fettsyror såsom fosfolipider. Solroslecitin främjar också upptaget av Vitamin D i kroppen.

Vitamin D3 bidrar till immunsystemets normala funktion samt att bibehålla en normal benstomme och muskelfunktion.

Lecitin med nyttiga fettsyror såsom fosfolipider, kolin och inositol i koncentrerad granulatform. Kan användas i bakverk, smoothies, strös på yoghurt mm. OmniVegan Lecitin är helt baserat på solros.

Endast 1 om dagen

NYHET Omega-3 innehåller Omega-3 olja av högsta kvalitet utvunnet från alger. OmniVegan Omega-3 har ett högt innehåll av både EPA och DHA. Endast en kapsel per dag räcker för att bidra till hjärnans, hjärtats och synens normala funktion.

Multi Samtliga produkter är registrerade hos den internationella organisationen The Vegan Society.

Finns hos Kronans Apotek, Hälsokraft och andra välsorterade hälsokostbutiker, terapeuter och livsmedelsbutiker med inriktning på veganska produkter. Samt på vår hemsida www.omnisympharma.se och andra internetbutiker.

Kosttillskott bör inte användas som ersättning för en varierad kost och en hälsosam livsstil.

OMNISYM PHARMA

I

är en komplett och välbalanserad multivitamin till barn. I en tuggtablett med frisk smak av jordgubb. OmniVegan Kids innehåller över 20 noggrant utvalda vitaminer, mineraler och andra viktiga näringsämnen t ex vitamin K2, Vitamin B12 i form av metylkobalamin, naturlig vitamin E och organiskt bundna mineraler.

W W W. O M N I S Y M P H A R M A . S E

I

Multi är en väl sammansatt multivitamin med hela 28 vitaminer, mineraler och andra viktiga näringsämnen. Med t ex vegansk Vitamin D3, Vitamin B12 i form av metylkobalamin, Folsyra i form av metylfolat och organiskt bundna mineraler.

INFO@OMNISYMPHARMA.SE

I

T L F. 0 4 0 6 1 7 0 1 8 2

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 171 32, 104 62 Stockholm