ARJE ÅR DÖDAS elva miljarder kycklingar och hönor samt 8,4 miljarder däggdjur i EU. Dessutom föds 1,5 miljarder fiskar upp i fabriker för att sedan slaktas. Det är siffror som är svåra att ta in, eftersom det
bakom varje siffra döljer sig en individ som har förmåga att känna såväl glädje som smärta och rädsla. Därför lägger Djurens Rätt all vår kraft på att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. För att lyckas med det måste vi se längre än till Sveriges landsgränser. Vi behöver en stark djurskyddslagstiftning som skyddar djuren på EU-nivå.
Det var precis vad vi hoppades på och blivit lovade skulle ske under 2023. Dessvärre har förslaget både vattnats ur och viktiga delar skjutits fram på obestämd tid. Detta på grund av den starka djurfabrikslobby som vill fortsätta tjäna stora pengar på att föda upp och döda djur till lägsta möjliga kostnad. De ekonomiska intressen vi kämpar emot är enorma och de bakslag vi mötte på EU-nivå 2023 är tydliga bevis på det. Men, vi ger inte upp.
djur som föds upp i djurfabriker. Dessutom är sex av tio beredda att betala mer för produkter med högre djurvälfärd, trots att det råder ekonomiskt tuffa tider för många hushåll.
Vi vet att människor bryr sig om djur. Tre medborgarinitiativ för ett djurvänligare EU har nått stor framgång de senaste åren: End the Cage Age, Save Cruelty Free Cosmetics och nu senast Fur Free Europe. En bra bit över en miljon människor valde att skriva under var och ett av dessa förslag. Dessutom visar Eurobarometern att fler än nio av tio européer tycker att det är viktigt att stärka djurskyddet för de
10 mars: Vi välkomnar dig som är medlem i Djurens Rätt till ett digitalt medlemsforum där du får fördjupa dig i aktuella djurfrågor, träffa andra djurvänner och ställa dina frågor.
NU MÅSTE VI mobilisera djurvänner, både i Sverige och i övriga EU-länder, för att göra sina röster hörda i samband med EU-valet. Vilka kandidater som får ta plats i parlamentet kommer att få betydelse för vad som händer sen. Kommer förslaget om en ny djurskyddslag förhalas ännu mer? Eller kommer modiga politiker kämpa för att stärka djurskyddet? Det bestämmer du. Och jag. Kommer du att rösta för djuren den 9 juni? Du hittar en guide till EU-valet från och med sidan 20. ●
24 april: Djurens Rätts riksstyrelse har möte där vi följer upp hur arbetet för djuren går och diskuterar hur vi ska nå en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.
23 24 mars: Rikskonferens med Djurens Rätts fantastiska volontärer. Tillsammans utbyter vi erfarenheter, lär oss mer och smider planer för att förändra världen!
9 juni: Det är EU-val i Sverige — glöm inte att rösta för djuren!
07 Framgång. Antalet hönor i bur fortsätter att minska i Sverige.
08 Pandemifabrik. Smittor fortsätter att härja i djurfabriker.
09 Kampanjkollen.
10 Bakom äggfrossan. 15 000 nykläckta dödas varje dag.
12 Siffran. 62 procent av all biomassa är djur i djurfabriker.
13 Utblick: Danmark. Politiska opinionen mot turbokycklingar är stark i Danmark. Carl Valentin förklarar varför.
14 Kycklingskandalen. Så gick det efter granskningarna i teve.
17 Djurnyheter i korthet.
18 Forskningskollen.
20 Ödesvalet. Den 9 juni är det dags för EU-val. Valet blir viktigare än någonsin för djuren, eftersom tre ödesfrågor avgörs nästa mandatperiod.
33 Påskutmaning i appen.
34 Ät! Fem goda vegonyheter.
35 Topp tre. Bästa tillskotten.
36 Kapitalt misslyckande. Bankerna göder djurfabrikerna med dina sparpengar, även om du väljer gröna fonder.
40 Jessie Sommarström. Hon vann Årets Kock 2022 och jobbar för att halvera folkets köttkonsumtion. Dessutom bjuder hon på vegorecept.
51 Sommarturnén. Häng med och gör skillnad för djuren.
52 Volontären. Träffa Torbjörn som valt att turnera igen.
54 Djuren i Ukraina. Så har insamlingen lindrat djurens lidande.
55 #DjurensRätt.
56 Forskarintervjun. Filosofen Julia Mosquera stångas med de svåraste djurfrågorna.
58 Djurvänsdilemmat.
60 Expertsvar. Vilka djurarter utsätts för djurförsök?
62 Det hände sen.
Redaktionsfrågan: Vegogastronomi i detta nummer med Årets kock-vinnaren Jessie Sommarström. Vilken är din paradrätt?
JOSEFIN STRANG, redaktör [lankesisk vegocurry] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [nudelwok med tofu] AGNES DUNDER, art director [en stark vietnamesisk nudelsallad]
REBECCA JOHANSSON, Välj Vego-redaktör [vegansk "räkbakelse"] LINN ÅKESSON, skribent [spaghetti bolognese] MATILDA ANTTI, skribent [vietnamesiska vårrullar] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se
OM ORGANISATIONEN
CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se
BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se
Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se
08-555 914 00
Postadress: Box 171 32
104 62 Stockholm
Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm
Plusgiro: 90 10 87-7
Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se
Vill du ändra din adress?
Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem?
Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00.
Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.
Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.
Tryck: V-Tab
ISSN 0345-2409 Årgång 122
Enligt den senaste statistiken från äggindustrin har andelen hönor som hålls i burar minskat till två procent under 2023. Det innebär också att det nu för första gången i modern tid hålls färre än 200 000 hönor i burar i Sverige, och det är en minsk ning med drygt 57 000 hönor sedan 2022.
Det är glädjande att Djurens Rätts arbete för att företag ska ta större ansvar gör skill nad, där vi nu ser att de stora företagen fasar ut sina sista burägg det kommande året. Men, det går för långsamt, nu måste politikerna agera för ett heltäckande burförbud för att vi ska nå hela vägen, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
När Djurens Rätt för 15 år sedan började arbeta för att burarna skulle fasas ut var det ungefär 40 procent av hönorna i Sverige som hölls i burar. I takt med att fler företag valt att ta bort buräggen från sina pro dukter är siffran nu nere under två procent. Minskningen har därmed räddat över två miljoner hönor från burhållning.
Livsmedelskedjorna och konsumenter har sedan flera år tillbaka valt bort hela burägg från sina inköp, och den fort satta utfasningen har gjort att över 50 000 hönor sluppit burar 2023. Det gömmer sig dock fortsatt burägg i ingredienser
Under 2021 spenderades en halv miljard skattekronor på smittbekämpning i Sveriges djurfabriker.
Nästa pandemi kan vara nära.
DEN 7 JANUARI stod det klart att fågelinfluensa brutit ut i en djurfabrik i Sjöbo, som producerar kläckägg med turbokycklingar. Svensk kycklingproduktion består nästan uteslutande av de turbokycklingarna, som är så snabbväxande att de är dömda till ett liv av lidande. Åtgärden mot influensautbrottet blev att samtliga 48 000 djur på avelsanläggningen avlivades.
7 KRAV FRÅN DJURENS RÄTT
1. Stopp för storskalighet. Inför ett slutdatum då mer än 100 djurenheter inte längre får hållas på samma gård.
ENLIGT DJURENS RÄTT är djurfabriker inte bara en katastrof ur djurskyddsperspektiv, utan också en grogrund för nästa pandemi. Djurens Rätt kräver att regeringen agerar snabbt.
– Den senaste tidens skandaler har gjort det tydligt att lidandet inom kycklingindustrin finns i alla led – på kläckerierna, i uppfödningen, vid transporten och under slakten. Dessutom nås vi regelbundet
2.
Skattebetalare ska inte ta smällen. Utveckla i stället en riskpremie som finansierar statens kostnader vid smittoutbrott, där större anläggningar får betala en högre premie.
3. Tre kilometer mellan djurfabriker. Avståndet mellan gårdar som har samma djurslag behöver öka för att minska riskerna för spridning dem emellan.
av nyheter likt dessa där hela besättningar får sätta livet till på grund av utbrott av smitta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. DE SENASTE ÅREN har utbrotten av fågelinfluensa varit kraftfulla. Allt fler forskare har höjt ett varningens finger för att fågelinfluensan kan orsaka nästa pandemi. Oron fick ny kraft när fågelinfluensan började sprida sig hos däggdjur. I mitten av januari hade en halv miljon minkar, rävar och mårdhundar avlivats i Finland av smittskyddsskäl, och de finska myndigheterna har hittat virus som muterat.
4. Större krav på nya anläggningar. En obligatorisk förprövning som tar med smittskyddsaspekterna bör införas.
5. Självbekostning av risktagande. En riskvärdering bör göras inför kontroller av smittskydd, och de som utgör stora risker för smittor ska betala för kontrollerna själva.
I media
I samband med utbrottet i Sjöbo skrev Djurens Rätt en debattartikel i Skånska Dagbladet. Dessutom härjar salmonella hos äggjätten CA Cedergrens, som i flera omgångar massavlivat hönor. Apropå det skrev landsbygdsministern Peter Kullgren en debattartikel i Barometern riktad mot Djurens Rätt, och Djurens Rätt gav svar på tal.
Från Peru kommer rapporter om sjölejon som dött i drivor och under fjolåret dog en flicka i Kambodja som smittats av fågelinfluensa. Camilla Bergvall kräver att politiker börjar agera preventivt mot pandemier.
– Det här har vi varnat för länge, när ska det tas på allvar? Djurfabrikerna måste monteras ner, både för djurens skull men också för människans. En ny pandemi hör inte hemma på listan över saker att vara efterklok kring, och Djurens Rätt kräver därför att regeringen nu agerar skyndsamt.
av Matilda Antti6. Korta de tillåtna transporttiderna för att minska spridning av gödsel och potentiella smittor över långa distanser. Inför maximalt fyra timmars transporttid.
7. Högre krav på personalen. Krav på smittskyddsplaner som behöver följas av samtliga medarbetare i djurfabriker bör införas.
Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till.
av Jennica Mayor Gustavsson
Flyger hundar till plågsamma försök
Skriv under redan i dag på djurensratt.se/stoppaSAS. SAS främjar djurförsök genom att transportera hundvalpar till försökslaboratorier runt om i Europa. Hundarna utsätts för plågsamma kemikalietester och ett oerhört lidande. Djurens Rätt har haft dialog med SAS och uppmanat dem att sluta transportera djuren till plågsamma djurförsök, men SAS har inte valt att avstå. Under mars lanserades därför kampanjen SAS – Stoppa djurtransport till laboratorier
Kampanjansvarig hos Djurens Rätt
Hur gick det med protesterna, kommer 3R-centret försvinna ändå?
Skriv under på djurensratt.se/agera/kampanjer. Fem miljoner tuppkycklingar dödas årligen i Sverige för att de anses vara värdelösa för äggindustrin. De behandlas som en biprodukt och dödas direkt efter kläckning genom nedmalning eller gasning – varje dag dödas 15 000 tuppkycklingar. Djurens Rätt fortsätter att uppmana politiker om att arbeta för ett förbud av massdödande av tuppkycklingar. Under påsk vill Djurens Rätt rikta ljuset mot massdödandet.
Hjälp till! Gå in på djurensratt.se/agera/volontar.
I världen hålls över fyra miljarder hönor i burar, burar så små att hönorna varken kan sträcka ut sina vingar eller utföra naturliga beteenden. Bursystemen innebär ett enormt lidande för de miljarder hönor som sitter inlåsta – de utsätts för stress, skador och sjukdomar. Djurens Rätt lanserar i mars en kampanj mot stora aktörer inom hotellsektorn som antagit en buräggsfri policy, men inte rapporterat förbättringar.
Lyxmärke
med pälsmode
Gå in på djurensratt.se/agera/max-mara-bli-palsfria. Pälsindustrin innebär ett extremt lidande för de miljontals djur som hålls på pälsfarmer. Under februari har Djurens Rätt uppmanat det italienska modemärket Max Mara att säga nej till päls. Max Mara är ett av de sista internationella modemärkena utan en pälsfri policy. De ligger flera steg efter sina konkurrenter, bland annat har Prada och Gucci redan valt att bojkotta päls.
Som en reaktion på att Sveriges 3R-center blev utan öronmärkt finansiering i budgetpropositionen lanserade Djurens Rätt kampanjen Svik inte försöksdjuren, som på tre månader samlade in närmare 28 000 namnunderskrifter. Budgeten röstades dock igenom utan förändringar, men i regleringsbrevet specificerades att tre miljoner av Jordbruksverkets anslag ska gå till 3R-centret. Utan vår kampanj hade det kanske inte blivit något alls, men det rör sig alltså om en rejäl minskning från den tidigare nivån på 15 miljoner årligen. Centrets anställda minskar från tolv till tre personer och arbetet med att ersätta, minska och förfina djurförsök drabbas hårt.
Reaktion från ansvariga?
Den 12 december överlämnade vi underskrifterna till landsbygdsminister Peter Kullgren. I dagsläget väntar vi fortfarande på respons.
Vad är planen härnäst? Kampanjen visade på ett stort engagemang. Stort tack till de 27 847 personerna som gjorde sina röster hörda! Djurens Rätt grundades 1882 som en reaktion på djurförsöken, det är en av våra hjärtefrågor och vi kommer att kämpa vidare tills vi är i mål.
Djurens Rätts
rapport Att
15 000 tuppkycklingar dödas varje dag.
TT LIV FÖR en tuppkyckling i äggindustrin varar inte längre än en dag. Antingen gasas de ihjäl – det vanligaste i Sverige är att använda sig av koldioxid – eller så mals de ner levande. Dessutom dödas de kycklingar som inte har lyckats ta sig ur ägget på egen hand. Det rör sig om 15 000 tuppkycklingar per dag, bara i Sverige. Fem miljoner i Sverige per år. Miljarder världen över.
Svenskar konsumerar, enligt siffror från branschföreningen Svenska Ägg, cirka 70 miljoner ägg under påsken – vilket är en ökning med cirka 50 procent jämfört med en vanlig vecka. Samtidigt får nykläckta tuppkycklingar sätta livet till eftersom de varken lägger ägg eller är tillräckligt snabbväxande för köttproduktion.
För varje höna som kläcks inom äggindustrin så kläcks
också en tuppkyckling. Efter att ha kläckts och sedan könssorterats, åker kycklingarna vidare på löpande band. För tuppkycklingarna väntar antingen en död genom maceration (malning), halsdislokation (vridning av nacken), eller gasning med koldioxid. Tuppkycklingarna skickas sedan till företag som gör biobränslen av kropparna. Kycklingar av honkön transporteras i stället vidare till äggfabrikerna, där de senare dödas innan de har hunnit fylla två år.
– Kunskapen om lidandet och riskerna med dagens högintensiva äggfabriker måste bli mycket högre. Som det ser ut nu bidrar äggkonsumtionen till mer död än ätandet av nötkött, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt.
TUPPKYCKLINGAR I SVERIGE täcks av djurskyddslagstiftningen, men det är knappt. Det finns få regleringar som skyddar dem, mer än att deras död ska gå snabbt.
– Detta är en stor industriell produktion som få vet om att den existerar, och få verkar förstå hur äggproduktion också innebär ett lidande för kycklingarna. Att lägga ner det där äggpaketet i kundvagnen och inte tänka mer på det är enkelt. Att bli medveten om vad äggfabrikerna utsätter tuppkycklingarna för är svårare, säger Anna Harenius.
I HÖSTAS SKULLE en ny djurskyddslagstiftning ha lagts fram, men EU-kommissionen valde att backa från att presentera tre av fyra utlovade
● Informerar allmänheten om situationen för tuppkycklingarna.
● Driver ett omfattande företagsarbete för att fler företag ska sluta med burägg.
● Sätter press på politiker och myndigheter att förändra lagarna, exempelvis med medborgarinitiativet End the Cage Age.
● Driver inspirationssajten Välj Vego för att minska konsumtionen av kycklingkött och ägg.
lagstiftningspaket. Därför är det oklart om och när tuppkycklingars välfärd kan få ett lyft inom EU. Samtidigt har en handfull länder valt att ta täten och snegla på att förbjuda dödandet av nykläckta tuppkycklingar. I flera europeiska länder har metoder utvecklats för att könsbestämma äggen innan de kläcks, exempelvis genom att ta nålstick i ägget och analysera om det finns östrogenämnen. Dessa metoder används kommersiellt i Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike.
– Det är brådskande att få hit könsbestämmandemetoder av ägg, för att kunna förbjuda dödandet av tuppkycklingar.
● Gå in på Djurens Rätts hemsida och skriv under kampanjen Stoppa massdödandet av tuppkycklingar.
● Välj vego, särskilt nu i påsk när äggkonsumtionen ökar markant. På valjvego. se hittar du tips och inspiration.
● Bli medlem eller värva en medlem. Ju fler medlemmar, desto mer kan Djurens Rätt påverka EU och politiker.
Det bästa vore om politiker kunde göra det parallellt, för att skynda på utvecklingen av bättre metoder. Samtidigt måste växtbaserade alternativ till ägg främjas och äggkonsumtionen minska, säger Anna Harenius.
I SVERIGE HAR tuppkycklingarna halkat utanför den politiska debatten, men Djurens Rätt arbetar för att få upp frågan på agendan. Viss forskning sker i Sverige kring olika metoder för könsbestämmande av äggen, men utvecklingen verkar gå långsamt jämfört med utomlands. Djurens Rätt fortsätter att arbeta för att hönorna i äggindustrin ska få det bättre, och för att tuppkycklingar ska slippa dödas.
av Nanna Thydén
1.
FRÄMJA METODER FÖR KÖNSSORTERING AV ÄGG.
Tekniken för könssortering av ägg möjliggör selektiv uppfödning av endast honkycklingar, vilket gör att tuppkycklingar aldrig behöver kläckas och dö. Ett av företagen i täten är Seleggt. Under 2022 beräknades tio procent av hönorna i tyska äggindustrin gått igenom en Seleggt-maskin.
2.
VÄXTBASERADE ALTERNATIV.
Ökande popularitet för växtbaserade äggalternativ minskar efterfrågan på ägg, vilket leder till minskad produktion och därmed färre tuppkycklingar som dödas. Allt fler innovationer inom äggersättning har lanserats, såsom danska Dava No Egg och amerikanska Just Egg.
3.
FÖRBJUD MASSDÖDANDET AV TUPPKYCKLINGAR. Det behövs förändringar i lagstiftningen, i både Sverige och i EU, för att effektivt stoppa dödandet av tuppkycklingar. Bland annat har Tyskland och Frankrike börjat arbeta för förbud.
4.
STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR. Könssortering av ägg hanterar enbart symptomen, inte de strukturella problemen som skapar lidande för tuppkycklingar, anser Djurens Rätt. Det krävs därför ett systemskifte, där antalet djur minskas drastiskt och att djurfabrikerna monteras ner.
Få koll på hur stor del av planetens däggdjur som utgörs av djur i livsmedelsindustrin.
4 % Vilda däggdjur
I media
Djurens Rätt skrev en debattartikel som publicerades i Altinget i januari, som kritiserade faktumet att regeringens handlingsplan för klimatet ignorerar köttkonsumtionens och djurfabrikernas enorma klimatpåverkan.
Ibland är antalet individer ett dåligt mått för att visa vilken art som dominerar planeten, i så fall hade myrorna framstått som världens härskare. Biomassa är måttet som bättre återger vilken art som ger störst avtryck. Blott fyra procent av världens biomassa utgörs av vilda däggdjur, hälften av dem landlevande, hälften av dem marina däggdjur. Människor utgör 34 procent av världens däggdjursbiomassa. Det betyder att 62 procent av biomassan utgörs av människans boskap. Kycklingar är inget däggdjur och ingår därför inte i beräkningen – vad som däremot står klart är att antalet kycklingar i djurfabrikerna har mer än dubbelt så stor biomassa som världens vilda fåglar.
55 %
12 % Grisar
5 % Bufflar
3 % Får
2 % Hästar
1 % Kameler
3 % Getter
1 % Åsnor
35 % Nötkreatur
34 % Människor
Enbart 55 procent av världens skörd hamnar på människors tallrikar. Djurhållning slukar fyra femtedelar av världens jordbruksmark, medan de bara producerar en knapp femtedel av världens kalorier. Trots de tydliga siffrorna är det ont om stora satsningar för minskad köttkonsumtion. I början av februari stod det klart att EU-kommissionen slopar växtbaserade kostrekommendationer för klimatet, troligen ett resultat av jordbrukares omfattande protestaktioner runt om i Europa. Det finns dock en ljuspunkt på svensk mark. I februari presenterade Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten förslag på nya nationella mål för hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Ett av målen är att minska köttkonsumtionen med 30 procent till år 2035. Camilla Bergvall hos Djurens Rätt kallar målen "tydliga och förhållandevis ambitiösa, särskilt i jämförelse med hur landets livsmedelspolitik bedrivs".
Folketinget har röstat om ett förslag om turbokyckling. Berätta.
– Många i Danmark köper så kallad turbokyckling – samtidigt finns en pågående debatt i Danmark om huruvida turbokycklingar ska få användas. Det folketinget har fattat beslut om är att danska myndigheter och departement ska sluta köpa in turbokyckling. Vi är också överens mellan partigränserna om att vi ska verka för ett förbud i EU. Jag och mitt parti tycker även att vi ska ha ett nationellt förbud.
Våra svenska politiker är inte lika drivna. Hur fick ni sådan samsyn om turbokycklingar?
– Det har funnits en debatt om turbokycklingar sedan ett tag tillbaka, detta har kombinerats med en effektiv och bra kampanj från djurrättsrörelsen. Det har blivit tydligt för allmänheten hur dålig djurhållningen av kycklingar är. Det har också tagits fram undersökningar som visar att hållning av kycklingar är det som engagerar medborgarna mest av djurpolitiska frågor. Det är viktigt att detta informationsarbete görs för att få bred
FOLKETINGSMEDLEMMEN CARL VALENTIN
förklarar varför de anser att kycklingfabriker är oetiska och borde stoppas.
samsyn inom politiken. Även jag har fått undervisa om hur turbokycklingarna har det, det finns en stor brist på kunskap. Hur länge har den här debatten pågått?
– Mer intensivt de senaste tre–fyra åren men det har funnits en diskussion sedan tio år tillbaka. Anima i Danmark har varit väldigt framgångsrika
i sina kampanjer. De har både riktat sig mot politiker, men även kampanjat mot företag och livsmedelskedjor. De har gjort det på ett avslappnat och jordnära sätt som gjort att den breda allmänheten varit mottagliga för budskapet. Vårt parti fick energi av dessa kampanjer och vill driva frågan mer.
Vad är nästa steg för parlamentet?
– Att Danmark föreslår att turbokyckling förbjuds på EU-nivå, och att vi får hjälp av andra länder och deras djurrättsorganisationer för att få till ett förbud. Jag tror även att jag kommer att arbeta med detta på lokal nivå, i kommuner. Folketinget har i sitt beslut även tillsatt en expertgrupp som ska dra slutsatser om djurvälfärden både för turbokycklingarna och för föräldradjuren. Förhoppningsvis kommer denna expertgrupp med ett utlåtande om hur vi kan gå vidare för ytterligare lagstiftning på området.
Och hur går diskussionen om mat och klimat?
– I Danmark pratar vi mycket om hur köttkonsumtionen påverkar klimat och miljö. Vi pratar om en skatt på rött kött. Det är till och med så att Köpenhamn har infört ett förbud mot rött kött i skolor. Jag tycker att det är bra att det fokuseras på kött, men det är viktigt att vi som ser till djurens bästa hela tiden fokuserar på att inte djuren glöms bort. Vi vill inte att folk ska välja kycklingen i stället för rött kött. Många offentliga kök tänker på detta och fler kök serverar mer växtbaserad kost.
av Sebastian Wiklund
Det här är ECC
ECC är en serie välfärdskriterier för företag att ta med i sitt hållbarhetsarbete, som bland annat innebär mindre trängsel och att sluta använda turbokycklingar. Kriterierna i ECC är framtagna av Djurens Rätt och 27 andra ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer i Europa. Samtliga kriterier baseras på aktuell forskning.
YCKLINGARNAS MISÄR FORTsätter. Den meningen publicerades i förra numret av Tidningen Djurens Rätt, med anledning av Djurens Rätts kartläggning av bristerna på kycklingslakterier. Efter att Aftonbladet publicerat Djurens Rätts granskning fortsatte insynen i kycklingfabriker både i SVT och TV4. En insyn som svenskarna aldrig sett förut,
och som borde leda till förändring för kycklingarna. I stället
har vardagen i kycklingfabrikerna rullat på som vanligt.
FÖRST, EN TITT på spelplanen i EU. I slutet av 2023 förväntades ett stort lagstiftningspaket presenteras av EU-kommissionen, med bland annat högre djurskyddskrav för kycklingfabriker. I stället presenterades en urvattnad del om djurtransporter och löften om fortsatt utredning (mer läsning från sidan 20).
– Mycket tyder på att den svenska regeringen väntar på förslag från EU i stället för att agera själva, och landsbygdsministern har inte agerat för djuren efter de kycklingskandaler som visades i SVT och TV4, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.
Efter att kycklingars lidande belystes av medierna i november och december, så skickade Djurens Rätt en skrivelse till regeringen men har inte fått några åtgärdsförslag. Förutom fortsatt dialog med branschorganisationen Svensk Fågel har inte landsbygdsministern lovat några förändringar för att stävja de omfattande problem som avslöjades. Sedan Uppdrag gransknings kycklingprogram sändes har Miljöpartiet och Sverigedemokraterna lyft kycklingarnas situation i debattartiklar, som inte besvarats av regeringen.
DANMARK KAN ISTÄLLET lyftas fram som ett föregångsland. Där finns en bred politisk överenskommelse mellan regeringen och övriga partier, med
UPPDRAG GRANSKNING
Programmet från 1 november grävde i brister på avelsanläggningen Aviagen SweChick efter att bilder tagna av Djurrättsalliansen publicerats. Bilderna visade kannibalism, otillåten avlivning, smuts och hönor med kronisk hunger. Forskare intervjuades om lidandet för föräldradjuren till de turbokycklingar som kläcks för slakt, och Norsk Kylling intervjuades om arbetet med European Chicken Commitment (ECC). Etologiprofessorn Per Jensen sa till SVT:
‒ Min uppfattning är att det här förmodligen är det största djurskyddsproblemet vi har inom all djuruppfödning.
TV4-NYHETERNA
Den 4‒5 december publicerade TV4 flera inslag om Kronfågels kläckeri SweHatch, som visade hur nykläckta turbokycklingar slängs ner på rullband och behandlas mer som potatis än levande individer. Döda och döende kycklingar syntes ligga i plastbackar och kannibaliserades på av de syskon som var friska och hungriga. Kritik mot både hanteringen, och mot att ingen myndighet varit där på elva år, följde inslaget.
I media
Efter skandalerna skrev Djurens Rätt en debattartikel i ETC riktad till Sveriges regering. Debattartikeln lyfte vilka åtgärder som behövs.
målet att Danmark ska fasa ut all statlig upphandling av kött från turbokycklingar. Dessutom är planen att på EU-nivå verka för en utfasning av extremaveln av kycklingar.
Som följd av Uppdrag gransknings program har flera producenter i Norge meddelat att de inte vill använda avelsdjur från Aviagen SweChick och säger därmed nej till turbokycklingar. Samtidigt pågår en översyn av Norges djurskyddslagstiftning som kan leda till förbud mot turbokycklingar.
I Sverige har flera företag, regioner och kommuner reagerat, och de avser att minska upphandlingen av kycklingkött från turbokycklingar.
SVENSK FÅGEL FICK tidigt reda på Uppdrag gransknings avsikt att gräva kring aveln av turbokycklingar. Branschorganisationen intervjuades i programmet och har ännu inte bidragit med konkreta åtgärder för att stävja problemen. I stället har Svensk Fågel slagit ifrån sig kritiken och likt tidigare försökt styra diskussionen mot att de är hårt ansatta av djurrättsaktivister. Maria Donis är vd på Svensk Fågel.
– Under året drabbades branschen av djurrättsaktivister som infiltrerat sig i branschen och valt att visa sin bild av svenskt lantbruk och djuruppfödning, sa hon till Jordbruksaktuellt.
Företaget som kritiserades i Uppdrag granskning, Aviagen SweChick, sparkade sin vd i ett försök att visa handlingskraft. Ett vanligt agerande av företag i kris, men Djurens Rätt bedömer att åtgärden inte gör faktisk skillnad för djuren.
KRONFÅGEL UPPGAV FÖRVÅNING över situationen på företagets kläckeri som visades i TV4. Åtgärderna som Kronfågel presenterat för att undvika framtida problem lämnar mycket att önska, enligt Djurens Rätt. På Kronfågels hemsida finns en text om att de informerat kontrollerande myndighet om händelsen samt att utbildningen
Favorit i repris
Djurens Rätts reklamfilm som visar bilder inifrån svenska djurfabriker har återigen mött tittarna. Under januari nådde reklamfilmen ungefär tre miljoner svenskar via TV4.
för nyanställda ska utvärderas. De medger samtidigt att brister fortsatt kan ske om det blir så kallat produktionsstopp.
– Både veterinären och de i produktionen är väldigt förvånade över vad de såg. Det här är något som vi tror är kopplat till ett produktionsstopp och då kan det hända, sa Kronfågels Fredrik Strømmen till TV4-nyheterna.
När skandalerna briserade dippade aktiekursen för börsnoterade Scandi Standard, men aktien återhämtade sig och vid jul växte Scandi Standard genom att förvärva ett köttföretag.
ANTALET KYCKLINGAR SOM slaktats i Sverige har trots allt minskat 2023 jämfört med 2022. Slakttakten har dock varit fortsatt hög, runt 110 miljoner kycklingar har fått sätta livet till. Därutöver importeras kycklingkött för att möta befolkningens höga konsumtion, fram till september 2023 hade svenskarna konsumerat över 116 miljoner kycklingar. Prognosen tyder ändå på en minskning i kycklingkonsumtionen för hela 2023.
Nyckelspelarna i kycklingavslöjandena
SVENSK FÅGEL
Branschorganisation för Sveriges kyckling- och kalkonindustri. Medlemmar är bland andra Kronfågel, SweHatch och Aviagen SweChick.
SCANDI STANDARD
Börsnoterat aktiebolag som äger Kronfågel och kläckeriet SweHatch
AB. De äger flera andra nordiska kycklingproducenter som har mer ambitioner utifrån ECC än de svenska.
KRONFÅGEL AB
Den minskade slakttakten och konsumtionen i Sverige sticker ut. I resten av Europa förväntas produktionen och konsumtionen öka. Men enligt Rabobank i Nederländerna är prognosen osäker och det finns mycket som kan påverka lönsamheten framöver. Bland annat kommer många företag påbörja en omställning i linje med European Chicken Commitment (ECC) under 2024.
DJURENS RÄTTS ARBETE för ett stärkt djurskydd, en minskad köttkonsumtion och för att djurplågeri ska leda till konsekvenser fortsätter. Förutom hos beslutsfattare och kycklingproducenter ligger också ett stort ansvar på svenska företag, inte minst hos livsmedelskedjorna.
– De svenska livsmedelskedjorna behöver ta ett mycket större ansvar för kycklingarna och sina inköp än vad de gör i dag. Att säga nej till turbokycklingar genom European Chicken Commitment är det minsta vi kan begära, säger Nathalie Söderström, chef för företagsrelationer hos Djurens Rätt.
av Anna Harenius
Företag med slakt av över 50 miljoner turbokycklingar per år, som alla slaktas i Katrineholm och kläcks på SweHatch.
SWEHATCH AB
Kronfågels kläckeri, som har samma ägare som Kronfågel.
AVIAGEN
Globalt avelsföretag med säte i Storbritannien. Finjusterar och styr allt avelsarbete för turbokycklingar av hybrider som Ross 308, som 99 procent av Sveriges producenter använder.
AVIAGEN SWECHICK AB
Avelsföretag i Sverige som håller föräldradjur till de turbokycklingar som ska kläckas och födas upp för slakt. Ägs av Aviagen.
Nya nationella mål för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion är på gång. Målen tas fram av Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten, i februari presenterades förslagen. Ett av målen är att köttkonsumtionen ska minska med 30 procent till år 2035. Tydligt och ambitiöst, berömmer Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.
EU slopar vegoambition
EU-kommissionens läckta klimatdokument var lovande. Där lyftes vikten av kostomställningar samt att jordbruket behövde minska ickekoldioxid-utsläpp med 30 procent. När EU:s klimatmål till 2040 väl släpptes den 6 februari hade ambitionerna slopats. En bidragande faktor ser ut att vara de protester som jordbrukare genomfört runt om i Europa.
Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.
Storbritannien är en av Europas folkrikaste länder. En ny undersökning från landet visar att cirka 2,5 miljoner britter identifierar sig som veganer, en siffra som ökat snabbt. Generation Z går i täten. Samma undersökning, som gjorts av Finder, visar att uppemot 16 procent av befolkningen äter varken kött eller kyckling.
För att fasa ut djurförsöken används tre ”R”: reduce, replace, och refine. Nu har den nya nederländska gruppen Amsterdam 4R etablerat ett fjärde R, reproduce. Det rör sig om att reproducera egenskaper hos celler i tester, ett sätt att satsa på djurfria forskningsmetoder.
I den amerikanska delstaten Washington har pälsfrågan diskuterats, ett nytt lagförslag för att förbjuda försäljningen av pälsprodukter har nämligen lagts fram på statlig nivå. Ett eventuellt beslut är långt bort – men Kalifornien har sedan 2023 förbjudit tillverkning och försäljning av päls.
Under 2023 massavlivades nästan två miljoner hönor i äggfabrikerna på grund av utbrott av salmonella. I medierna har fokus däremot legat på att äggen har blivit dyrare, i stället för att lyfta problemen med äggfabriker som orsakar utbrott av smittor, som i sin tur leder till massavlivningar.
Samtidigt som företaget Neuralink har opererat in det första chipet i en människas hjärna, så lyfts inte djuren som har fått lida för detta. Över 1 500 djur, bland annat apor, har dött under tester för att ta fram chipet. Dessutom har överdriven grymhet mot försöksdjuren rapporterats.
Djur i pälsindustrin
Djur i djurfabrikerna
I en ny studie installerades kikhål för att kycklingarna tidigt i livet skulle få se hur världen ser ut utanför stallbyggnaden. När kycklingarna var 21 dagar gamla öppnades dörrarna, och den grupp som hade haft kikhål under sina liv använde utevistelsen mer. Det här fick också
Så få kycklingar får komma ut.
Det är mycket ovanligt att svenska kycklingar får se någon sol i köttindustrin. Tuppkycklingarna dödas sin första levnadsdag i äggindustrin.
positiva effekter på kycklingarnas hälsa, då de var mer aktiva och hade lägre dödlighet. Studien visar att kycklingar kan bygga upp förväntningar och få mer kontroll över sin miljö genom synintryck. Det ökar troligtvis deras positiva känslor, samtidigt som de fick positiva hälsoeffekter. Studien är dock gjord på turbokycklingar som har ett väldigt dåligt hälso-
utgångsläge, så varje förbättring får stora effekter. av Anna Harenius
Källa: Taylor P. S. m.fl. (2023)
Visual access to an outdoor range early in life, but not environmental complexity, increases meat chicken ranging behavior. Poultry Science, 102(12): 103079.
Så tycker Djurens Rätt
Det bästa för djuren är att välja bort kycklingkött och ägg från matbordet, inte minst under påsken. I appen Välj Vego finns flera påskiga recept som räddar kycklingliv. Som medlem i Djurens Rätt stöttar du arbetet för alla kycklingar, oavsett om de kläcks i ägg- eller köttindustrin.
Så stor andel av kycklingarna dog under den första levnadsveckan i studien om utevistelse. Färre dog om de hade kikhål eller berikning.
EU-valet 2024 är ett ödesval för djuren. Efter maktskiftet ska tre tunga djurfrågor avgöras. Den första: Kommer den försenade djurskyddslagstiftningen vara så revolutionerande som utlovats, eller ska djurfabrikslobbyn tillåtas urvattna lagstiftningen ytterligare? Den andra: Ska EU lyssna på medborgarnas krav om att stoppa pälsdjursfarmning i hela unionen? Den tredje: Kommer EU att hålla löftet om att skrota burarna i djurfabrikerna?
djurskyddslagstiftningen: Utlovade paradigmskifte, gav brödsmulor
EU-KOMMISSIONENS URSPRUNGLIGA PLAN var att göra EU världsledande inom djurskydd. Men, när det under hösten 2023 var dags att presentera de fyra lagstiftningspaketen – hållning av djur (se faktaruta på sidan 24), djurtransporter, slakt och djurskyddsmärkning – så fick kommissionen kalla fötter och backade från alla förutom ett. Detta efter starka påtryckningar från djurfabrikslobbyn. Nederländska Europaparlamentarikern Anja Hazekamp berättade i The Guardian:
– Industrin fajtades stenhårt med fula knep. De testade allt de kunde komma på, eftersom de vet att vi är i desperat behov av djurvälfärdslagstiftningen för att göra matsystemen mer hållbara och humana, och det här var deras sista chans. De vill inte förändras, men ser att förändring är oundvikligt så de har börjat bli desperata. De gör vad som helst för att rädda sina skinn, sa Anja Hazekamp.
ENBART FÖRSLAGEN SOM rör djurtransporter presenterades i sin helhet, men är en "bortslarvad möjlighet" enligt Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.
– Att det enda lagstiftningspaketet vi fick var ett svagt sådant är djupt beklagligt. Det här är en fråga som engagerar EU-medborgare som återkommande nås av skandaler om svältande djur på omkringdrivande fartyg och överhettade djur på Europas vägar. Sist transportlagstiftningen uppdaterades var för ungefär två decennier sedan, vem vet när vi får chansen igen? Det här är helt klart en bortslarvad möjlighet, säger Linda Björklund.
Förslagen som presenterades rör exempelvis begränsade transporttider, maxtemperaturer och digitala verktyg för spårning, och förutom några ljusglimtar så talar det mesta för att reell förbättring för djuren uteblir.
EN KONKRET ÅTGÄRD som stod högt upp på önskelistan och som hade gjort verklig skillnad hade varit ett förbud mot att exportera levande djur från EU, men inte ens en tillstymmelse till exportförbud skymtades. Linda Björklund menar att det inte görs tillräckligt för att skydda djur från långa transporttider och höga temperaturer, och inte heller för att tillgodose
behoven för djur som är extra sårbara, såsom dräktiga och nyfödda djur.
– EU-kommissionen gör vissa referenser till övergången från att transportera levande djur till att transportera kött och genetiskt material – något Djurens Rätt länge arbetat för och vill se snarast möjligt.
Den 7 december presenterade EU-kommissionen tre nyheter ‒ förslag för djurtransporter, förslag för hundar och katter, samt kommissionens besked angående Fur Free Europe. Så här tycker fyra av Sveriges EU-parlamentariker:
EMMA WIESNER (C):
”Ambitionsnivån är för låg”
‒ Det är en bra start, men frågan är mycket större än bara djurtransporter och ambitionsnivån från kommissionen är för låg. EU:s djurvälfärdslagar är över 15 år gamla. De måste verkligen uppdateras. Jag hoppas att kommissionen tar sig i kragen och presenterar resterande lagstiftningar inom kort.
PÄR HOLMGREN (MP):
”Behöver totalförbud
månader som är kvar av den här mandatperioden för att höja ribban så mycket som möjligt.
MALIN BJÖRK (V):
‒ Att EU-kommissionen nu släpper ett par viktiga lagförslag för att förbättra situationen för djur i Europa är naturligtvis välkommet. Men förslagen måste bli skarpare. Det gäller inte minst förslaget om transport av levande djur. Vi borde också ta steget att lägga ner pälsfarmerna. Det kommer jag och vänstergruppen att fortsätta kämpa för i EU-parlamentet.
HELÉNE FRITZON (S):
Det är positivt att det verkar vara en del av deras framtidsvision, men det görs inte tillräckligt för att nå dit, konstaterar Linda Björklund.
‒ Det är bra att EU-kommissionen lyssnat på EU-parlamentets krav och presenterat de här förslagen, men de är långt ifrån bra nog. Vi behöver skarpare maxtak för transporter och ett totalförbud för burhållning av produktionsdjur. Jag och mina gröna kollegor kommer kämpa de
‒ Socialdemokraterna är väldigt besvikna på kommissionens uteblivna förslag om en ny djurskyddslag. Att mindre förslag som nu presenterats om bättre djurtransporter och stärkt välfärd för hundar och katter är bra. Vi vill också att minkuppfödningen ska granskas vidare och det är positivt att EU nu tagit initiativ till utvärdering av förhållandena i näringen.
Tidningen Djurens Rätt har kontaktat Sveriges samtliga 21 EU-parlamentariker, men inte fått svar från L, M, KD eller SD.
Samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt
Vad är det för makter som stretar emot och varför?
‒ Det är den starka djurfabrikslobbyn som varit i farten igen, föga förvånande. De har ett unikt inflytande över EU-kommissionen som inte kan klassas som något annat än korrupt. Kommissionen gav till slut vika för deras aggressiva kampanjande och vände därmed ryggen till sina löften till djur och medborgare.
Vad måste ske nu för att djuren ska få vettigare lagstiftning i EU, som utlovat?
‒ Det minsta EU-kommissionen kan göra efter det här haveriet är att presentera en tidslinje för kommande förslag. Även om det är nästa kommission som tar vid så höjs tröskeln för att det gänget ska kasta förslagen i papperskorgen. Vidare vill vi se en kommissionär med ”djurskydd” i titeln för att förenkla ansvarsutkrävande, och inte minst måste vi få till en djurvänlig uppställning i Europaparlamentet som inte bara röstar djurvänligt, utan som sätter press på kommissionen att leverera.
Vad kan tidningens läsare göra?
‒ Hjälp oss att sätta djurfrågorna på tapeten i valrörelsen på alla sätt möjliga. Och kryssa en djurvänlig kandidat! Vi kommer arbeta för att få kandidater att anta löften för djuren och presentera dessa på vår hemsida, så håll utkik.
MAJ 2020: EU-kommissionen antar Farm to Fork-strategin (Jord till bord) där en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning ingår.
OKTOBER 2022: En så kallad fitness check publiceras och konstaterar att dagens djurskyddslagstiftning är utdaterad och i behov av ett rejält uppsving.
APRIL 2023: Ett utkast på en konsekvensanalys läcker och ger därmed en fingervisning om var ambitionsnivån ligger. I läckan fanns många ljuspunkter, såsom förbud av burar i livsmedelsindustrin.
SEPTEMBER 2023: Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen håller sitt årliga State of the Union-tal och de envisa ryktena får fäste. Kommer löftena om att presentera lagförslagen under 2023 att brytas?
Förslagen för hundar och katter Kommissionen valde att bryta ut en liten bit av paketet och presentera förslag som rör hundar och katter. Förslagen rör strukturella problem såsom spårning, avel och import. En god nyhet är att alla katter och hundar som ska säljas måste id-märkas och registreras. Dessutom tas hänsyn till de fem domänerna – att djuren inte bara ska skonas det negativa, utan även ha rätt till positiva erfarenheter. Dåliga nyheter är att åtgärderna för att tackla onlinehandel och extremavel inte är tillräckliga, dessutom föreslås inte heller förbud mot försäljning av katter och hundar i djuraffärer.
DECEMBER 2023: EU-kommissionen presenterar tre nyheter – förslag för djurtransporter, förslag för hundar och katter, samt deras besked angående Fur Free Europe. Men endast ett av fyra utlovade lagstiftningspaket lades fram.
JUNI 2024: Kommer nästa EU-kommission att ro detta i hamn? En stark uppställning av djurvänliga ledamöter i parlamentet är av vikt, bedömer Djurens Rätt.
DEN 7 DECEMBER 2023 var det dags. EU-kommissionen skulle besvara det framgångsrika medborgarinitiativet Fur Free Europe, som på mindre än tio månader samlade ihop 1,5 miljoner underskrifter. Djurens Rätt står bakom initiativet och bidrog med 100 000 underskrifter. Initiativet kräver ett förbud av pälsdjursfarmning inom EU samt handel med pälsprodukter på EU:s inre marknad. Fastän EU-kommissionens besked från december inte står i paritet med det EU-medborgare höjt sina röster för, så innebär det att ytterligare steg tagits i riktning mot ett pälsfritt Europa.
I SITT SVAR på initiativet har kommissionen gett ett uppdrag till EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, om att senast i mars 2025 presentera ett vetenskapligt yttrande. Baserat på detta har kommissionen åtagit sig att senast mars 2026 ha tagit ställning till åtgärder i linje med initiativet. I klarspråk handlar det alltså om att dörren har öppnats för ett EU-omfattande förbud mot pälsdjursfarmning och handel med pälsprodukter, men beslutet kan dröja.
Den 22 januari anordnade EFSA ett möte som ett första steg i processen med att ta fram ett vetenskapligt yttrande. Djurens Rätts samhällspolitiska chef Sebastian Wiklund var på plats.
– Det är viktigt att processen präglas av opartiskhet och öppenhet. En oro är som alltid att industrin ska överrepresenteras på bekostnad av icke-statliga organisationer och oberoende forskare, men det första mötet kändes bra. Djurrättsrörelsen fick föra sin talan och kommer att arbeta för att ges fortsatt utrymme, säger Sebastian Wiklund.
SÅ MÅNGA SOM 20 medlemsstater har redan helt eller delvis förbjudit pälsdjursuppfödning eller infört strängare åtgärder med hänsyn till djurens välbefinnande, miljön och folkhälsan. Och när Sveriges regering i höstas meddelade att de avsätter 180 miljoner kronor i frivil ligt avvecklingsstöd till minkfarmare samt ska utreda ett nationellt förbud mot pälsdjursfarmning, så gjordes hänvisningar till att ett EU-förbud ser ut att vänta runt hörnet till följd av Fur Free Eu-
Enligt höstens Eurobarometer vill 84 procent av EU-medborgarna se ett starkare djurskydd i sina respektive länder.
rope. De som ser pälsdjursindustrin som en framtidsbransch blir allt färre.
– En mängd bevis finns redan för att djurvälfärd och pälsdjursfarmer inte går ihop, och såklart hade vi hoppats att EU-kommissionen utan omsvep skulle lägga fram förslag om förbud. Det är beklagligt att mållinjen flyttats fram, samtidigt som vi är glada över att vi ser ut att vara på väg åt rätt håll, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.
”En mängd bevis finns redan för att djurvälfärd och pälsdjursfarmer inte går ihop.” – Anna Harenius
TIDSLINJE: FUR FREE EUROPE
MAJ 2022: Startskott för initiativet.
MARS 2023: Namninsamlingenavslutas (i förtid).
JUNI 2023: 17 medlemsstater uppmanar kommissionen till att föreslå ett förbud.
OKT 2023: Utfrågning i Europaparlamentet.
DEC 2023: Kommissionen ger besked –ett vetenskapligt yttrande ska tas fram av EFSA.
MARS 2025: Deadline för EFSA:s vetenskap- liga yttrande.
MARS 2026: Kommissionen ger slutgiltigt besked.
Dörren står just nu öppen för att förbjuda pälsdjursfarmning i hela EU.
I ÖVERSYNEN AV EU:s djurskyddslagstiftning var ett av de tydligaste löftena från EU-kommissionen att lägga fram lagstiftning som skulle fasa ut burarna i EU:s livsmedelsproduktion. Löftet är helt i linje med det mycket framgångsrika europeiska medborgarinitiativet End the Cage Age, som fler än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under. Kommissionen har vid flertalet tillfällen de senaste åren uttalat att åtgärder i linje med initiativet kommer att presenteras för att bli av med burarna en gång för alla. Problemet? Inga förslag har sett dagens ljus.
– Det finns mycket att vara frustrerad över i den här situationen, men att kommissionen inte levererar kring löftet om att fasa ut burarna är extra upprörande. Medborgarinitiativet blev efter stora kraftsamlingar en succé och löftena från kommissionen var tydliga, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.
SOM ETT SVAR på det brutna löftet kring burarna skickade Djurens Rätt ett offentligt klagomål till den europeiska ombudsmannen. Ombudsmannen utreder administrativa klagomål och undersöker systemfrågor på EU-nivå för att hjälpa medborgare, företag och organisationer. I förlängningen bidrar ombudsmannens rekommendationer och förslag till att upprätthålla ansvarsskyldighet vid EU-institutionerna. I januari kom nyheten om att en utredning startat.
– Med möjligheten att starta medborgarinitiativ ville EU-kommissionen öka demokratin i unionen, vilket rimmar väldigt illa med att de nu vänder medborgarna ryggen till förmån för den starka djurfabrikslobbyn. Vår förhoppning är att den europeiska ombudsmannens utredning ska sätta ytterligare press på EU-kommissionen att leverera, säger Sebastian Wiklund.
”Vår förhoppning är att den europeiska ombudsmannens utredning ska sätta ytterligare press på EU-kommissionen att leverera.”
– Sebastian Wiklund
TIDSLINJE:
DETTA HAR HÄNT
SEP 2018: Startskott för initiativet.
SEP 2019: Namninsamlingen avslutas.
OKT 2020: Underskrifterna överlämnas.
FEB 2021: Upprop bland 140 forskare som stöttar initiativet.
APRIL 2021: Utfrågning i Europaparlamentet.
JUNI 2021: Kommissionen ger besked – burarna ska bort.
Ett utkast från EU-kommissionen läckte 2023.
Där fanns förslag om att förbjuda burar i djurfabrikerna, i linje med kraven från megakampanjen End the Cage Age, som Djurens Rätt var med och drev åren 2018–2020.
JÄTTEKAMPANJERNA I SIFFROR
1,4 miljoner
Så många underskrifter insamlade End The Cage Age på tolv månader. Om miljongränsen passeras inom ett år så hamnar frågan på EU-kommissionens bord, som blir skyldiga att besvara initiativet.
Politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt
Hur vanligt är det att ECI:er leder till lagstiftning?
Antalet underskrifter som samlades in för Fur Free Europe, på bara tio månader. Det är ett rekordresultat i ECI-sammanhang. Djurens Rätt samlade in nära 100 000 av dessa underskrifter.
1,5 miljoner 6 av 10
Bara tio initiativ har klarat spärren på en miljon underskrifter, sex av dem handlade om djurfrågor. Verktyget ECI har funnits i drygt ett decennium med syftet att stärka demokratin i unionen.
‒ I dagsläget rör det sig om tio initiativ som klarat spärren och besvarats av EU-kommissionen, sex av dessa är på ett eller annat sätt relaterade till djurfrågor. Kommissionen har ingen skyldighet att presentera lagstiftning men har i samtliga fall, förutom i ett som inte rörde ett djurrelaterat initiativ, bemött medborgarnas önskan med åtgärder som i olika grad ligger i linje med initiativet.
Vad är status för aktuella
ECI:er för djuren?
‒ End the Cage Age, som syftar till att fasa ut burarna inom EU:s livsmedelssystem, togs emot med öppna armar av EU-kommissionen för några år sedan. Förslagen bakades in i översynen av EU:s djurskyddslagstiftning men efter att den sköts upp är läget nu oklart. Fur Free Europe har nyligen besvarats. Beskedet var inte vad vi hoppades, men tar oss ändå ett steg närmare målet om ett förbud mot pälsdjursfarmning, så fortsättning följer.
Kan valresultatet påverka
ECI:erna?
‒ Absolut. Ju djurvänligare uppställning i Europaparlamentet desto mer kommer EU-kommissionen pressas till att leverera utlovade förslag för End the Cage Age och till att lägga fram ambitiösa förslag i linje med Fur Free Europe. Och inte minst gör ett djurvänligt Europaparlament såklart susen när det sedan blir dags att rösta om förslagen.
BESVIKNA, MEN LÅNGT ifrån besegrade. Så är stämningen i djurrättsrörelsen efter att den utlovade djurskyddslagstiftningen skjutits upp, enligt Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson.
– Förväntningarna var höga eftersom det lovats mycket om vad som ska komma. Det som hänt är att inget har gjorts, vilket i sammanhanget är bättre än om förslaget hade lagts fram och skjutits ner. Då hade processen varit stendöd och vi hade behövt gå vidare.
I stället laddar Djurens Rätt om för en ny rond. En oväntad bieffekt av bakslaget med uppskjutna lagstiftningen är att köttlobbyn klivit ut i ljuset och avslöjat essen i rockärmen. En anonym EU-tjänsteman berättade i The Guardian att jordbrukslobbyn satte ”riktigt aggressiv press” på kommissionen.
– Nu har vi sett hur mycket kraft de har, de som vill bibehålla det trasiga livsmedelssystemet. Våra motståndare kan mobilisera mycket – de behövde dra i alla trådar de kunde – men positivt är att de nu visat sina kort och sina drag, vilket de inte behövt göra innan, säger Benny Andersson.
DJURENS RÄTT SATSAR nu aktivt på att utveckla det egna påverkansarbetet i Europa. Ett stort informationsprojekt planeras och är tänkt att genomföras under sommaren och hösten 2024, perioden alldeles efter att valet till Europaparlamentet har genomförts. Hur det konkret ska se ut kommer att presenteras i slutet av mars. Just nu är det fortfarande lite hemligt, men syftet är att hålla djurfrågorna högt uppe på agendan för de nyvalda EU-politikerna och att Europas djurfabriker inte glöms – eller göms – bort.
”Våra motståndare kan mobilisera mycket ‒ de behövde dra i alla trådar de kunde ‒ men positivt är att de nu visat sina kort och sina drag.”
– Benny Andersson
Sätter djuren på agendan
Utkasten såg lovande ut, men i slutet av 2023 stod det klart att arbetet med nya djurskyddslagstiftningen stuvas undan i väntan på valet. Djurens Rätt gör under sommaren en ny satsning i Europa för att säkra att löftena för djuren inte blir liggande i en låda.
Vad är det för hemliga projekt i EU som är på gång för Djurens Rätt?
– Vi har några nya kort som vi vill dra fram ur rockärmen, men vi är inte riktigt klara med alla förberedelser som behöver vara på plats. Men det är bara några veckor kvar innan vi kommer att kunna presentera mer detaljer.
Benny Andersson kan dock avslöja att det kommer handla om djurfabrikerna.
– Djurfabrikerna är dolda på landsbygden. Syftet med vårt kommande projekt är att ta verkligheten som Europas djur befinner sig i, och ta den till verkligheten som människor, politiker, företagsledare och andra makthavare befinner sig i. Opinionsundersökningar visar att nio av tio EU-medborgare vill ha bättre djurskydd. Slår ni in öppna dörrar när ni ska ut i Europa for att diskutera djurfrågor?
Benny Andersson– Det spelar ingen roll om stödet är starkt, om inte förändringen sker. Vi
”Djurfabriker är ett gemensamt problem som behöver gemensamma lösningar.
Nationalism gynnar inte djuren i det här läget.”– Benny Andersson
behöver hitta sätt för oss att kanalisera det engagemang som finns. Målgruppen är människor som har möjlighet att fatta beslut.
UTÖVER DE HEMLIGA planerna har Djurens Rätt ständiga satsningar, samarbeten och kampanjer med fokus på djuren i Europa. Benny Andersson säger att satsningar i EU dessutom ger draghjälp åt frågor i Sverige, och pekar på Fur Free Europe som exempel. Tack vare jättekampanjen finns en förväntan om ett kommande EU-förbud av pälsdjursfarmning, vilket banade väg för regeringens lansering av ett avvecklingspaket för minkfarmning i Sverige.
– Djurfabriker är ett gemensamt problem som behöver gemensamma lösningar, nationalism gynnar inte djuren i det här läget. Vi fortsätter jobbet vi gör i Sverige, men vi har möjlighet att göra mer och förändring för djuren behövs inte bara i Sverige. När vi jobbar med EU kan våra resurser ge mer effekt för djuren, säger Benny Andersson.
Djurens Rätt är en del av paraplyorganisationen Eurogroup for Animals, en koalition som för djurens talan i EU. Tillsammans har organisationerna drivit flera framgångsrika kampanjer, Fur Free Europe och End the Cage Age är bara två exempel. Djurens Rätt arbetar nära Bryssel – i februari exempelvis deltog Djurens Rätt i ett möte om Fur Free Europe med ansvariga kommissionären Stella Kyriakides.
Så satsar Djurens Rätt i EU
Djurens Rätt har länge arbetat för att EU ska inrätta en djurskyddskommissionär. Det minskar risken för att djuren drar det korta strået i EU-politiken samt underlättar ansvarsutkrävande. I oktober överlämnades 309 000 underskrifter till kommissionen samt parlamentet med krav om att inrätta en djurskyddskommissionär. Infrias förhoppningen under kommande mandatperiod?
När dammet lagt sig efter valet vill Djurens Rätt att djuren ska vara överst på EU:s agenda, löftena om den nya djurskyddslagstiftningen ska infrias så snart som möjligt. Därför har Djurens Rätt tagit initiativ till en än så länge hemlig satsning som kommer pågå runt om i Europa.
Eftersom EU bröt löftet om en ny djurskyddslagstiftning under 2023, så står mycket på spel under den kommande mandatperioden. De tre tyngsta djurfrågorna är den nya djurskyddslagstiftningen, pälsfarmningsförbud samt burförbud i djurfabrikerna (de två sistnämnda har kommit upp på agendan tack vare enorma namninsamlingar). Med kampanjen Vote for Animals kartläggs de djurvänliga kandidaterna till årets EU-val, så det blir enkelt att personvälja djurvänliga kandidater. På nästa sida finns en valguide.
Förtidsröstningen startar 18 dagar innan valdagen, söndagen den 9 juni är valdag. Ta med giltig id-handling när du går till vallokalen. På valsedeln finns en lista med namnen på partiets kandidater. Ta valsedeln för partiet du vill rösta på och kryssa i rutan tillhörande den djurvänliga kandidaten du vill personrösta på. Det går också att skriva in namnet på kandidaten på valsedeln. Du kan bara personrösta på en person, inte flera.
EUVALET I SIFFROR
Européerna går till val mellan den 6 och 9 juni. 720 parlamentariker från runt om i EU ska väljas, och Sverige väljer 21 ledamö- ter. Mandatperioden sträcker sig fram till 2029. Håll utkik efter vilka ledamöter som väljer att sitta i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, dessa politiker kommer att jobba närmast djurfrågorna.
Svenska valdeltagandet under förra EU-valet. Bäst i klassen var Belgien på 88,47 procent.
55,7 % 3 av 4
Djurvänliga kandidater är populära kandidater. Av de fyra djurvänligaste kandidaterna blev tre invalda efter EU-valet 2019.
21 ledamöter
Så många svenska EU-ledamöter ska väljas. Senare i vår hittar du de djurvänliga kandidaterna på Djurens Rätts hemsida.
Under våren kommer Djurens Rätt kartlägga vilka kandidater till EU-valet som lovar att arbeta för att djuren ska få bättre liv (se de tio löftena nedan). När djurvänliga kandidater kartlades inför förra EU-valet valde 33 kandidater att skriva under djurskyddslöftet. Dock hade ingen kandidat från Moderaterna, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna skrivit under löftet inför EU-valet 2019.
Driva på kommissionens arbete i djurfrågor.
Arbeta för att stoppa lidandet som transport av levande djur medför.
Skydda djurvälfärden för vattenlevande arter.
Arbeta för en bättre livsmedelsproduktion, för oss, för djuren, och för vår planet.
Arbeta för striktare
ning och mot att placera pälsprodukter från uppfödning på den europeiska marknaden.
Arbeta för förbättringar för våra sällskapsdjur.
Verka för en djurskyddskommissionär i EU.
Arbeta för att påskynda övergången till vetenskap utan djurförsök.
Arbeta för bättre förutsättningar för vilda djur.
Arbeta för ett förbud mot pälsdjursfarm -
Kampanjen
Vote for Animals
Så heter kampanjen som Djurens Rätt driver tillsammans med andra medlemsorganisationer i Eurogroup for Animals. Det innebär att röstberättigade djurvänner runt om i EU får vägledning för att kunna rösta djurvänligt. Kartläggningen av djurvänliga kandidater underlättar också ansvarsutkrävande under kommande mandatperiod.
‒ Politiker ska inte komma undan med att lova runt och hålla tunt. Nästa mandatperiod är avgörande för djuren och jag ser fram emot arbetet med att bena ut hur kandidaterna förhåller sig till att ge EU:s djur en ljusare framtid, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
Din källa till djurvänliga konsumentnyheter
HÄNG MED!
Vill du göra den gulaste högtiden lite grönare och godare? Resan mot en djurvänlig påsk börjar i appen Välj Vego – där är du inbjuden till en påskutmaning full av goda vego-överraskningar. I Välj Vego-appen hittar du inte bara en guidande godislista och välsmakande påskrecept, utan också praktiska tips för att skapa djurvänligt påskpynt.
Halva nöjet med påsken är godiset och
Aktuellt i appen
Påskrecept, påskpyssel och påskgodis – i djurvänlig tappning!
vad påskägget ska fyllas med, därför medföljer en exklusiv rabattkod för veganskt påskgodis som kommer att sätta pricken över i:et på ditt firande.
‒ Vår påskutmaning riktar sig till alla! Kanske vill du äta mer vego i påsk, men vet inte var du ska börja, kanske vill du få tips, recept på vegansk påskmat eller rabatt på påskgodis. Vilken anledning du än har för att ladda ner vår app och ta del av vår utmaning så är du varmt välkommen! Appen finns där för dig för att inspirera, underlätta och sprida en härligt djurvänlig stämning, berättar Rebecca Johansson, ansvarig för Välj Vego.
Redo att delta i påskutmaningen? Ladda ner den kostnadsfria appen Välj Vego som finns i både App Store och på Google Play. Från och med den 11 mars till den 31 mars kommer utmaningen att finnas tillgänglig i appen för att inspirera och engagera. ●
Wellibites har lanserat halstabletter, Wellibites Drops. De finns i smakerna ingefära och eukalyptus, samt körsbär och citron. Wellibites Drops hittar du på alla apotek, Pressbyrån, 7-eleven, Hemköp, Tempo, Willys samt Matrebellerna. Rekommenderat pris är 20–22 kronor.
Ben & Jerry’s har levlat upp deras veganska smaker ett snäpp med ett nytt havrebaserat recept. De havrebaserade smakerna är Cookies on Cookie Dough samt Chocolate Fudge Brownie. Glassarna når välsorterade butiker med start från vecka elva. Det rekommenderade priset är 74,50 kronor.
Smak av älskad chilisås
Finräfflade potatischips med smak av chilipeppar, vitlök och majonnäs. Krämig och veganvänlig. Kan det bli bättre? Creamy Sriracha från Estrella finns i två olika storlekar, 175 gram och 275 gram. Den större kostar runt 30 kronor och finns i de flesta välsorterade butiker och online.
Svenska tofutillverkaren Yipin lanserar sås och glasnudlar. De nya glasnudlarna är tunna, spänstiga och naturligt glutenfria, och du tillagar dem på tre minuter. Teriyakisåsen innehåller ingefära och japanskt risvin för en fin, rund smak. Du hittar nudlarna på bland annat Hemköp och City Gross, teriyakisåsen finns på Ica och Coop. Nudlarna kostar kring 16 kronor, teriyakisåsen 37 kronor.
Nytt från Nurishh är deras Greek Style Cubes som är berikade med vitamin B12. De grekiskt inspirerade smuliga kuberna utlovas vara perfekt operfekta, varierande i storlek och form, men alltid delikata. Finns bland annat hos Coop. Rekommenderat pris är 32,90 kronor.
BioSalma ‒ Omega3 Alg Omega-3 är hälsosamma fleromättade fetter som kroppen inte tillverkar själv. BioSalmas omega-3 kommer från alger och innehåller en bra balans av de båda längre fettsyrorna EPA och DHA. Finns i två olika förpackningsstorlekar hos de flesta nätapotek. Rekommenderat pris för 60 kapslar är 199 kronor, samt 319 kronor för 120 kapslar.
GoVego ‒ Veganskt protein GoVego säljer sen tidigare proteinbars, men nu är de aktuella med ett veganskt proteinpulver gjort på raps- och ärtprotein. Proteinpulvret är 100 procent växtbaserat, utan tillsatt socker och finns i smakerna vanilj och choklad. Kan beställas från bland annat Happy Vegan, Apotea och Gymgrossisten. Priset är 299 kronor för 750 gram.
Nordbo ‒ B12
Ett högdoserat vitamin B12-tillskott med hela 1 000 mikrogram metylkobalamin av vegetabiliskt ursprung. Vitamin B12 bidrar bland annat till normal funktion hos nervsystemet, psyket och immunsystemet. Tillverkad i Sverige och certifierad med I’m Vegan av Djurens Rätt. Kostar 169 kronor hos wearenordbo.se.
Bankerna göder djurfabriker med dina sparpengar. Så här går det till.
Dina sparpengar ger bränsle åt djurfabrikerna. Sju av tio svenskar sparar i fonder. Dessa fondmiljarder hamnar hos internationella köttjättar, visar granskningen Cruel Investments från Fair Finance Guide och World Animal Protection. I fjol var över 1,5 miljarder kronor investerade i de sex största djurfabriksföretagen. Majoriteten av miljoner-
Rapport
Granskningen Cruel Investments har gjorts av Fair Finance Guide, som drivs av Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen, World Animal Protection och Fair Action.
na investerades i kinesiska grisgiganten WH Group samt amerikanska kycklingjätten Tyson Foods. Fonderna som granskats tillhör Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea, Danske Bank, Länsförsäkringar samt Skandia. Även AP-fonderna, där svenskarnas pensioner placeras, ingick i granskningen. Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt, menar att djurskydd borde vara en självklarhet i företagens hållbarhetsmål.
– Utöver det uppenbara svaret att djurens välbefinnande är viktigt för dem själva så bidrar ökad djurvälfärd till att uppfylla flera av FN:s globala hållbarhetsmål. Exempelvis innebär antibiotikaanvändning i djurindustrin en stor risk för antibiotikaresistens, ett av de största hoten mot den globala folkhälsan, säger Cecilia Mille.
DJUREN & BANKERNA 7
av 10 2
Djurfabriker dyker upp även i hållbarhetsfonderna. När du loggar in hos banken och bläddrar bland fonderna kan du sortera bort kritiserade branscher, såsom vapenindustrin, fossila bränslen och djurförsök. Fondernas ambitionsnivå inom etik och hållbarhet är också tydligt märkta – men största delen av djurfabriksinvesteringarna återfanns i just de gröna fonderna. Ofta har bankerna investerat stick i stäv med egna hållbarhetslöften, menar Jakob König som lett granskningen.
– Tyvärr ser vi att bankerna lovar för mycket på pappret, och klarar inte av att hålla löften i praktiken. Bankerna har blivit mer engagerade i hur köttindustrin påverkar klimatet och avskogning, däremot när det gäller djurvälfärd så står
det i princip helt stilla. Bankerna har lovat vissa principer om djurvälfärd i sina policys, men inte agerat i linje med dem.
Bankerna pekar på att djurfabriksföretagen ska agera enligt ländernas respektive djurskyddslagstiftningar.
– Jag tvivlar på att ribban skulle sättas så lågt för någon annan verksamhet inom hållbarhetsfonderna och det är tydligt att bankerna behöver bli mycket bättre pålästa, säger Cecilia Mille och fortsätter:
– Att hänvisa till lagstiftningen är långt ifrån tillräckligt, och det räcker att titta på Sverige för att inse detta. Den svenska lagstiftningen tillåter ju till exempel att 100 miljoner turbokycklingar föds upp i trånga djurfabriker. Därtill har alla länder svårigheter gällande efterlevnad och kontroll av de redan bristfälliga lagarna.
Andelen svenskar som sparar i fonder. Det är högsta siffran i världen.
1,5 miljarder
Så många kronor hamnade hos djurfabriker genom svenska bankers fonder.
Djurens Rätt.2,5 %
Av din lön hamnar i premiepensionssystemet, som investerar i djurfabriker.
Bankerna har avfärdat kritiken. Nordea samt statliga AP7 hade investerat sammanlagt en miljard i djurfabriksföretagen. När granskningen publicerades hävdade Nordea att de hunnit sälja 94 procent av innehavet på 720 miljoner. Flera banker menade att granskningens siffror var inaktuella, men Jakob König är inte imponerad av förklaringen.
– Så är det alltid, att beloppen förändras upp och ner över tid, säger han och fortsätter:
– Det spelar inte heller så stor roll utifrån en bankkunds perspektiv huruvida banken har hundratals eller tiotals miljoner investerade i verksamheter med stora hållbarhetsproblem, där djuren utsätts för stort lidande.
Flera banker argumenterade för att innehavet betyder att banken får inflytande i djurfabriksföretagen, men Fair Finance Guide kunde enbart hitta bevis för att Länsförsäkringar försökt ställa djurskyddskrav på djurfabriksjättarna.
3 5 4
Kunder kan rösta med plånboken ‒ och med fötterna. Det finns inget klockrent val för djurvännen som vill bojkotta bankerna som finansierar djurfabriker. Ute i Europa har exempelvis hållbarhetsbanken Triodos vunnit mark, men de gröna nischban-
kerna har förblivit marginella i Sverige. Ekobanken och JAK Medlemsbank lyckas bra i hållbarhetsgranskningar, men kan exempelvis inte erbjuda fondsparande eller swish. Jakob König tipsar kunder om att shoppa runt och plocka russinen ur kakan, han konstaterar att storbankens bästa vän är en kund som tyst och snällt sitter i bankens knä.
– Säg till banken vad du tycker, skicka ett enkelt meddelande, byt bank om du inte är nöjd med svaret. Vi ser effekt både av att vara en krävande kund, men också att rösta med fötterna och byta bank. Bägge strategier funkar för att pressa bankerna att arbeta med djurfrågan. Ju fler bankkunder som säger att djurfrågor är viktiga,
”Ju fler bankkunder som säger att djurfrågor är viktiga, desto större push för att bankerna ska ta tag i frågan.”
– Jakob König
Jakob König på Sveriges Konsumenter har lett granskningen från Fair Finance Guide.
eget val hamnar pengarna i statliga AP7, som i början av 2023 hade investerat 291 miljoner kronor i djurfabrikerna.
– Rejäl varningsflagg för sjunde AP-fonden. Risken är väldigt stor att pengarna investeras i företag med allvarliga problem inom hållbarhet och djurvälfärd, kommenterar Jakob König.
AP7 har tidigare hamnat i blåsväder för att ha investerat svenskarnas pensionspengar i fossiljättar som skövlat och förorenat Amazonas.
desto större push för att bankerna ska ta tag i frågan.
– Positivt i Sverige är att pensionsfonderna är ganska känsliga för kritik. När vi släppte vår Amazonasrapport började svenska banker och andra investerare uppvakta brasilianska regeringen. Men djurvälfärd är ingen fråga som fonden driver över huvud taget. Kunder behöver säga ifrån för att det ska börja röra på sig, säger Jakob König.
Inte bara fonder ‒ även pensioner och försäkringar. Varje år hamnar 2,5 procent av svenskarnas löner i premiepensionssystemet. Såvida du inte gjort ett
Även försäkringsbolagen investerar premien du betalar, under 2022 handlade det om 6 100 miljarder. En jämförelsetjänst hos Konsumenternas visar vilka försäkringsbolag som tagit ställning mot investeringar i pälsindustri samt djurförsök. Hur stor andel av försäkringsmiljarderna som göder djurfabrikerna är fortsatt höljt i dunkel. ●
vagnartSnifesoJotofmlohöjSallinreP
Efter revanschen i Årets kock har Jessie Sommarström använt rampljuset till att försöka halvera köttkonsumtionen.
I verktygslådan: svenskodlade baljväxter, svamp och umamiknep från öst.
Där ute pågår prestigetävlingen Årets kock framför rullande tevekameror, men Jessie Sommarström har segnat ihop bakom kulisserna. Benen bär inte, synen flimrar, öronen brusar. I ett helt år har hon tänkt på tävlingen dag som natt, det var ju den här septemberkvällen som 25 år av blod, brännskador, svett och tårar skulle leda till triumf. I stället tvingas Jessie att kasta in handduken.
DÄREFTER RÄCKTE DET med blotta tanken på tävlingen för att överskölja Jessie Sommarström med skam och illamående. Alla såg hur hon knäcktes när det kom till kritan. Tevepubliken, hennes hejaklack, hela branschen, och hennes son som hade lovat skolkamraterna att mamma minsann skulle vinna Årets kock 2020.
Skam den som ger sig. Jessie bestämmer sig för att jaga upprättelse men ändrar receptet för uppladdningen – sömn och motion blir bärande ingredienser. Den 15 september 2022 står hon där igen framför tevekamerorna, benen har burit genom hela tävlingen, hon har nu brottats klart med kärvande köksmaskiner. Fyra slitna svettiga finalister står på rad, Jessie Sommarström tittar upp mot taket som i en bön när prins Carl Philip tar till orda.
– Svensk mästare i professionell matlagning, och därmed Årets kock 2022, är … Jessie Sommarström!
Hon skriker rakt ut, viker sig dubbel, guldkonfetti singlar genom luften. Ur kockmössan fiskar hon fram en bild på mamma Siv, som hon trycker mot hjärtat. Jessie Sommarström gör historia den här
sena septemberkvällen – hon är tävlingens första kvinnliga vinnare på 34 år.
MAMMA SIV VAR inte som alla andra. Siv var vegetarian, ensamstående och vände på varenda krona, men var samtidigt beredd att ge sin sista tjuga till en hemlös medmänniska. Med en dåres envishet lyckades hon adoptera Jessie från ett barnhem i Goa. Lilla Jessies stora sår på benet visade sig vara benröta – en livshotande och svårbehandlad sådan – en bieffekt av den utdragna tiden i Indien blev att Siv uppslukades av indiska smaker.
– På kalas bjöd andra familjer på varmkorv, hos oss blev det indisk daal. Långt ifrån succé, kompisarna tyckte maten var jättekonstig, jag tyckte det var jättepinsamt, minns Jessie Sommarström.
Då drömde hon om rostmackor med processade pålägg och sockriga frukostflingor, snarare än linsgrytor, hembakat rågbröd och gröten med lingon som serverades sista dagarna innan löning. Men det fanns en magnetism i matbordet som knutpunkt, och i skarven mellan maten därhemma och maten hos kompisarna började matlagningsintresset att växa. Som liten suckade hon visserligen över de kryddiga linsgrytorna, men numera är Jessie Sommarström tacksam över att ha vuxit upp med smakrik vegomat och hon lovsjunger baljväxter för att de är nyttiga, billiga, klimatvänliga, fiberrika och håller en evighet i skafferiet.
– Vi lider inte av proteinbrist, men vi lider av fiberbrist. Min personliga åsikt är att man får en bra mättnadskänsla av baljväxter, och tillför god smak ur ren gastronomisk synvinkel. Baljväxter ligger helt rätt i tiden utifrån en ekonomisk och klimatmässig synvinkel. Kött är ett extremt ineffektivt sätt att framställa mat.
EFTER DECENNIER AV ökad köttkonsumtion har utvecklingen bromsats. De senaste årens minskade köttkonsumtion beror inte på att vegetarianerna blivit fler, det är köttätare som drivit utvecklingen genom att allt oftare välja vego.
Sedan Jessie Sommarström vann Årets kock har schemat varit späckat, och hon väljer att använda plattformen till att förespråka en halverad köttkonsumtion. Hon är pragmatisk. Det är brådskande att dra ner på köttkonsumtionen, men majoriteten kommer inte att bli veganer, så Jessie har uppfunnit hybridrecept med kräsna inbitna köttätare som målgrupp, där hälften av köttet ersatts med baljväxter.
– Kött är heligt för så många människor. Men det handlar om att ta de små stegen och vänja dem vid baljväxter. Jag har stor respekt för de som äter helt vegetariskt el-
Vägen hit har varit lång och många satsningar har gått i stöpet. I urval: Jessie startade otursförföljd restaurang som sedermera gick i konkurs. Drömjobbet på Michelinbelönade prestigekrogen Esperanto fick familjelivet att knaka, så hon sa upp sig. Barnmaten på ekogrönsaker med skönhetsfel blev ingen hit. Men allra bittrast var att tvingas bryta deltagandet i Årets kock 2020.
ler veganskt, men den stora breda massan är inte riktigt redo än. Däremot upplever jag att de flesta restauranger försöker minska mängden animaliska proteiner –och det är en ”no brainer” tycker jag.
I bräschen går en av världens bästa restauranger. Om du vill besöka Eleven Madison Park i New York får du budgetera 4 000 kronor för en avsmakningsmeny, dryckespaket och dricks tillkommer på notan. För tre år sedan veganiserades menyn och stjärnkocken Daniel Humm möttes
”På kalas bjöd andra familjer på varmkorv, hos oss blev det indisk daal. Långt ifrån succé…”
1 Bästa halvfabrikatet?
‒ Den svenskodlade baljväxtfärsen finns alltid hemma. Den är inte heller ultraprocessad, det är bara malda, blötlagda baljväxter. Jag gillar också Bärtas produkter.
2 Morgondagens råvara?
4 A-kursen i anti-svinn?
‒ Ät upp allt på tallriken, planera en veckomeny, beräkna maten, ha rest-fest. Pyttipanna, makaronilådor, mycket kan åka ner i grytor eller kokas buljong på. Köp inte för mycket färsk mat och använd frysen.
5 Tips på vegoråvaror?
‒ Gråärtor är väldigt goda, har fin textur och är nötiga i smaken. Nordisk råvara, som finns i välsorterade butiker, har fina baljväxter. Jag gillar också varianter av tempeh.
3 Foodtech du är pepp på?
‒ Företaget
Hidden in Grains som jobbar för att näringen i spannmål och baljväxter ska kunna tas upp bättre av kroppen. Det vore en ”game changer” om vi kan öka vårt näringsupptag i maten vi äter dagligen.
‒ När råvarorna är i säsong är de mycket, mycket godare. Rotselleri eller en stor köttig svamp är favoriter, hantera dem som ett huvudprotein. Shiitake och portobello har bra textur, nu har svampen lejonman blivit trendig – när jag stekte den under press blev den jättegod!
Här hissas Jessie upp i luften efter vinsten i Årets Kock 2022, tävlingen brukar beskrivas som SM i matlagning och domineras normalt av yngre män. Innan Jessie hade manliga deltagare utropats till vinnare 34 år i sträck. Men blixten kan slå ner på samma ställe två gånger – vinnaren 2023 blev 28-åringen Desirée Jaks.
av misstro, ilska och dödsrunor över restaurangen. Men sagt och gjort. Hejdå smörig hummer och anka med lavendelhonung, hej tofu på en bädd av kronärtskockor som pocherats i vitt vin, saffran och grönsaksbuljong. Trots olyckskorparnas kraxande lyckades Eleven Madison Park behålla de tre Michelinstjärnorna.
– Jag har enorm respekt för deras beslut, att det övre skiktet valde att ta ansvar. De inspirerar fler kockar och jag hoppas fler vågar ta steget. Fallhöjden blir så hög när världens bästa restaurang byter till helvegetarisk meny. Coolt gjort, konstaterar Jessie Sommarström.
EXEMPLET ELEVEN MADISON Park bevisar att vegomat kan nå de högsta kulinariska höjderna. Första steget mot bättre vegomatlagning är att se till att måltiden står stadigt på de fyra benen sött, salt, syrligt och fett.
– De feta animaliska produkterna är bra smakbärare, såsom grädde, mjölk och smör. Vid vegetarisk matlagning gillar jag att jobba med chiliolja. En bra grej är att smaksätta oljor – en örtolja kan lyxa till rätten, säger Jessie Sommarström.
”Vår barn älskar skolmaten mer än maten vi lagar hemma! De är våra hårdaste kritiker.”
Nästa steg är att ge kryddorna en chans att stråla. En mortel är oumbärlig för hemmakocken som vill vara lite mer ambitiös.
– Köp hela kryddor, mortla dem själv och rosta kryddorna. Doften blir mycket bättre. Var inte rädd för att krydda ordentligt och hitta egna kryddblandningar! Var inte heller rädd för värme, till skillnad från kött så blir inte exempelvis svamp överstekt, tipsar Jessie Sommarström.
Vegomat beskylls ofta för att sakna umami, en slags fyllig proteinsmak. I Östasien är sojasås och natriumglutamat (MSG) oumbärliga stapelvaror för mer umami, och Jessie Sommarström förlitar sig i hög utsträckning på djupa smaker från öst.
– Jag rekommenderar att ofta använda svamp, som har mycket umami och ger olika texturer. Miso är en utmärkt smaksättare vi borde använda mer av. Furikake, rostad nori och sjöalger innehåller umami. Det börjar också dyka upp spännande svenska alternativ som tillför umami.
ALLA ÄR DOCK inte lika imponerade av Jessie Sommarströms matlagning. Kanapéer och kolgrillad rödbeta är ingen hit därhemma.
– Våra barn älskar skolmaten mer än maten vi lagar hemma! De är våra hårdaste kritiker. Yngsta sonen älskar baljväxter och är uppvuxen på svenskodlad baljväxtfärs. Vår andra son får vi truga i grönsaker. Så det är en trygghet att veta att barnen får i sig bra, näringsrik mat i skolan.
Sedan Jessie Sommarström blev känd från teve har allt fler främlingar kommen-
Född: 1979
Bor: På Resarö, nordöst om Stockholm.
Familj: Maken Gordon Grimlund (också kock), sönerna Justus och Theo, katten Mozart. Gör: Frilanskock och föreläsare under företaget Sommarström Grimlund. Brinner för minskat svinn, reducerad köttkonsumtion och att hållbar mat inte ska vara en klassfråga. I backspegeln: En rad vinster och hedersutmärkelser, såsom vinnare av Årets kock 2022, tvåa i Kockarnas kamp, Kockarnas kock 2023, tilldelats Gastronomiska akademiens guldmedalj, sommarvärd 2023, Årets kvinna i besöksnäringen 2023. Har bland annat jobbat på Sturehof och finkrogen Esperanto.
Sugen?
På nästa sida får du lyxiga vegorecept från Jessie.
FOTO:
Jessie hoppas att gråärt blir nya stapelvaran. Blott två procent av den svenska jordbruksmarken används till baljväxtodling och hela 80 procent av baljväxtskörden blir djurfoder.
terat innehållet i hennes kundvagn, i föreställningen om att Årets kock tillbringar sin knappa fritid med att knåda fullkornsbröd och vispa majonnäs.
– Vi är två heltidsarbetande föräldrar som dessutom har krångliga arbetstider. Vi kör snabba lösningar också.
Hjälteingrediensen i familjens vardagskök är den svenska baljväxtfärsen från Färsodlarna. Jessie säger att hon jämt utnyttjar den där hungriga halvtimman innan middagsdags till att introducera nya smaker för barnen, och att vanlig hederlig fredagstacos aldrig ska underskattas.
– Det är något med att separera maten för barnen och låta dem plocka själv som är det vinnande receptet.
JUST I DAG ska Jessie Sommarström tillbringa ännu en arbetsdag på Torsåker gård utanför Upplands Väsby, ett centrum som utvecklar mer hållbara livsmedelssystem. Svensk baljväxtodling står högt på agendan, härifrån kommer den svenska baljväxtfärsen som är en stapelvara hemma hos Jessie Sommarström. På Torsåker gård jobbar hon bland annat med att minska svinn. Just svinnet i livsmedelskedjan provocerar henne till den grad att hon börjar prata riktigt snabbt.
– Det krävs så otroligt stora resurser för att producera mat! Rent krasst är mat ganska billigt – jag förstår att folk blir arga när jag säger det – men när vi tänker på vad vi får och vad som krävs för att producera mat, så finns det ingen som helst ursäkt att slänga mat. Varför slänga något man producerat? Varför slänga något man betalat för? Orimligt. Kanske finns det något positivt när maten kostar mer, då kanske vi får upp ögonen för matens värde och minskar matsvinnet.
SAMTIDIGT ÄR HON optimistisk över strömningarna hon ser. Konsumenterna har tyckt till, köttkonsumtionen har minskat. Hennes krögarkollegor försöker ge vegomaten ett lyft. Forskare och entreprenörer försöker uppfinna morgondagens vegosuccé. Jessie Sommarström tycker att bollen är passad, nu är det dags för de hittills handfallna politikerna att visa handlingskraft.
– Minskad köttkonsumtion måste ha högre prioritering, just nu känns det som noll prioritering uppifrån, om jag ska vara ärlig. För att skapa förändring måste ALLA led i livsmedelskedjan vara med. Politiker, leverantörer, ALLA måste ta sitt ansvar. Det vi väljer att sätta på tallriken utgör en fjärdedel av vårt klimatavtryck, det är en av få saker vi verkligen kan styra över. Så snart vi börjar hantera klimatet som den katastrof det är, så kommer förändringen att ske i snabbare takt. ●
INGREDIENSER
1 paket svenskodlad färs
0,5 dl mirin
0,5 dl soja
0,5 tsk sesamolja
80 g ingefära
3 klyftor vitlök
1 gul lök
1 morot (cirka 100 g)
2 champinjoner
4 stänger salladslök
2 stavar blekselleri (cirka 60 g)
1 paket gyozablad
200 g rödkål
200 g vitkål
2 dl ärtonaise
Dipp
2 dl japansk soja
1 dl citronjuice
1 vitlöksklyfta
2 cm ingefära
1,5 msk sesamfrön
DEL 1 – FÖRBEREDELSER
1. Finhacka vitlök och ingefära.
2. Blanda alla ingredienser till dippen utom sesamfröna.
3. Låt stå över natten, sila såsen och spara hacket till gyozafyllningen.
4. Lägg i sesamfröna.
DEL 2 – GÖR GYOZAS
1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Blanda färsen med soja, mirin och sesamolja.
3. Sprid ut på en plåt med bakplåtspapper. Rosta ugnen i 20 minuter.
4. Riv morot, gul lök och champinjoner på grova sidan på ett rivjärn. Finhacka ingefära och finriv (alternativt pressa) vitlöken.
5. Stek grönsakerna i rapsolja på medelvärme tills genomstekta. Försök undvika att de får färg.
6. Finhacka bleksellerin och två stänger av salladslöken.
7. Blanda alla ingredienser tillsammans med hacket från dippsåserna.
8. Om smeten känns för torr kan du tillsätta lite mirin och soja, så blir den lättare att forma.
9. Strimla kålen fint och den resterande salladslöken.
10. Vik gyozas.
DEL 3 – TILLAGNING
1. Vid tillagningen behöver du en stekpanna med ett lock.
2. Värm rapsolja i stekpannan.
3. Ställ i dina gyozas och stek dem tills de börjar få färg.
4. Slå på en deciliter vatten, sätt ett lock på stekpannan.
5. Stek tills vattnet försvunnit.
DEL 4 – SERVERING
1. Blanda kålen och lägg ut på tallriken.
2. Toppa med salladslöken, spritsa över ärtonaisen och droppa över lite av dippen.
3. Lägg på den nystekta gyozan. Servera tillsammans med dippen.
Fyllda
INGREDIENSER
1 st citrongräs
4 st limeblad
1 stång blekselleri
1 msk chiliolja
½ ask koriander
4 st salladslökar
30 g torkad shiitake
2 msk misopasta
0,5 dl soja
0,5 tsk salt
1,2 liter vatten
1. Skär två salladslökar och blekselleri.
2. Fräs citrongräs, limeblad, blekselleri och salladslök cirka två–tre minuter.
3. Slå på vatten och tillsätt miso, shiitake, soja och salt.
4. Koka upp, rör om och ta sedan bort kastrullen från värmen.
5. Låt stå och dra minst 30 min, sila sedan. Smaka upp med eventuellt mer soja.
[4 portioner, 40 stycken]
INGREDIENSER
200 g champinjoner
200 g shiitake
1 dl mirin
1 röd chilli
0,5 dl japansk soja
0,5 tsk sesamolja
1/2 citron
80 g ingefära
2 klyftor vitlök
1 msk sesamfrön
1 gul lök
50 gram finstrimlad vitkål
2 stänger med salladslök
1 paket wontonblad
1. Ansa och skär ner svampen grovt. Finhacka vitlöken och ingefäran. Stek på medelvärme i stekpanna med lite rapsolja, cirka 20 minuter.
2. Tillsätt vitkålen i stekpannan. Stek ytterligare någon minut, addera sedan vitlök, ingefära, soja, sesamoljan, mirin och stek in vätskan.
3. Finhacka salladslök, blekselleri och chili. Lägg allt i en matberedare och pulsa tills du får en bra fyllning. Smaka av med citron och eventuellt mer soja och mirin.
4. Lägg wontonarken på en skärbräda och lägg cirka en–två teskedar fyllning på varje ark. Doppa ett finger i vatten
Såvida du inte ångat dina wontons så går de utmärkt att frysa.
och dra längs kanten på arket och vik ihop. Upprepa tills fyllningen är slut.
5. Ånga på bakplåtspapper i bambuångare eller i durkslag.
6. Dela de sista salladslökarna, koka upp buljongen, lägg i löken och wontonknytena.
7. Häll i chilioljan och toppa med koriander och sesamfrön.
ENGAGERA DIG!
För nittonde året i rad ska Djurens Rätt åka på sommarturné i Sverige. Nu börjar efterlysningen av volontärer som vill hjälpa till med Sveriges största ideella informationssatsning – med målet att få fler att ställa sig på djurens sida. Turnén gör runt 50 turnéstopp i olika delar av Sverige. Under turnén väljer många besökare att bli medlemmar i Djurens Rätt, något som gör att organisationen kan fortsätta vara en stark röst för de djur som är flest men har det sämst. ‒ Som volontär på sommarturnén skapar du förändring för djuren i fabrikerna med hjälp av samtalets kraft. Genom engagerande djurrättssamtal inspirerar vi besökare till att göra djurvänliga val, säger Ida Arneson som projektleder årets sommarturné.
Volontärer på turnén startar samtal om djurrätt med besökare, delar ut flygblad med goda vegorecept, arrangerar olika kampanjaktiviteter, värvar medlemmar, eller varför inte dansar i kycklingdräkten KyckLinn.
Din nya kollega?
På nästa sida får du lära känna Torbjörn, som för tredje sommaren i rad väljer att vara turnévolontär.
‒ Något av det häftigaste med att vara med på sommarturnén är när man får tända en liten glödlampa hos någon vad gäller djurrätt och vego. Att se hur personen inser att den kan vara del av lösningen, det är fantastiskt, säger Ida Arneson. ●
Manad?
Vill du åka på festival, prata djurrätt och träffa likasinnade? Skicka in din intresseanmälan om att bli outreachvolontär. Då hjälper du till med på utåtriktade aktiviteter, bland annat sommarturnén. Gå in på djurensratt.se/agera/ volontar.
Rekryteringen av outreachvolontärer har börjat.
För tredje året i rad tänker Torbjörn Sandberg Kanon tillbringa sommaren med att snacka djurrätt.
av Fanny Eriksson foto Martin Stenmark
Vilken djurrättsfråga klappar ditt hjärta lite extra för?
– Djurskyddslagen! Att vi har en relativt bra djurskyddslag i Sverige, men som inte efterföljs i praktiken. I den står bland annat att djurs välfärd ska främjas och att de ska kunna utföra sina naturliga beteenden, men om vi kollar på dagens djurfabriker är det långt ifrån den verkligheten vi vill se. Det går fel redan när djurskyddslagen omsätts till djurskyddsföreskrifter och beslut fattas på detaljnivå om hur djur ska skötas och hållas. De reglerna säkerställer sällan att djurs välfärd faktiskt främjas. Problematiken fortsätter ytterligare när det kommer till bristande kontroller och att brott mot djurskyddslagen sällan lagförs. Det är inte okej i ett land som säger sig ha världens bästa djurskydd.
Det finns miljarder grejer man kan göra på sommaren. Varför vara outreachvolontär?
– Vi har djur hemma och dem måste man ta hand om, så det blir inga långa resor för mig, så rent praktiskt passar det bra att vara med. På sommaren jobbar man inte så mycket, och då måste man använda tiden på bästa sätt! Djurrätt är något jag prioriterar, så när jag bestämde mig för att vara med på sommarturnén var det ett enkelt val.
Jag var med första gången sommaren 2022 och tycker nu att det är det bästa jag kan göra med min sommar. En får göra nytta med ett trevligt, glatt och likasinnat gäng!
Förhoppningar och farhågor inför din första sommarturné?
– Det är klart att tankarna snurrade i huvudet innan mitt första turnéstopp. Vilka kommer jag jobba med, kommer jag trivas med de andra volontärerna, kommer jag vara en tillräckligt bra representant för Djurens Rätt? Men allt det där faller på plats så fort man är där. Det finns alltid en turnécoach med som leder och motiverar oss volontärer, vilket känns tryggt och professionellt. Du har alltid någon att vända dig till och är aldrig ensam i tältet. Sedan får man vara beredd på att vissa turnéstopp är tuffare än andra, och vissa roligare än andra. Det gäller att vara med ett par gånger för att verkligen komma in i outreacharbetet.
Lärdomar från föregående sommarturnéer?
– Det är värdefullt att förstå vad människorna jag möter tycker, tänker och känner. Jag hade inte fattat riktigt vad vi höll på med innan jag fick prata med så många människor på turnén. Samtalen och diskussionerna jag haft har ökat min förståelse för varför folk gör som de gör. Jag har också blivit bättre på att få meningsmotståndare att förstå våra perspektiv. Även i samtal med de mest inbitna köttätarna har jag sett en lampa tändas och att de inser att vi inte kan hålla på så här som vi gör i dag. Vi kommer att vinna i slutändan, så enkelt är det!
Något möte som var extra minnesvärt från turnéerna?
– Det var ett samtal med en abolitionistisk vegan som från början inte höll med om Djurens Rätts tillvägagångssätt och strategi. Att verka för ett bättre djurskydd, som ett verktyg för att nå vår vision, förstod sig
Torbjörn Sandberg Kanon
Ålder: 57 år
Bor: På Värmdö i Stockholm.
Gör: Civilingenjör och vd för ett börsnoterat bolag. Planerar att återigen vara outreachvolontär på Djurens Rätts sommarturné.
Gör annars: Cyklar mountain bike, lyssnar på opera och black metal, men framför allt är det ”djuren, djuren, djuren som gäller”. Tillbringar minst en timme per dag på pälsvård.
Därför medlem: ”Jag stöttar Djurens Rätt för att djuren är mina vänner och vi måste föra talan för de som inte har en röst.”
personen inte på. För honom var det i princip revolution som gällde och han menade att det Djurens Rätt gör, minskar möjligheten att på en gång få stopp på allt utnyttjande av djur. Efter en lång diskussion så lyckades jag få fram att det för oss handlar om att varje liv räknas – om vi väntar till en revolution kommer för många djur ha dött, vilket gör det nödvändigt att jobba med stärkt djurvälfärd. Till slut lyckades jag få honom att gå med och jag fick mycket bättre insikt om hur abolitionisterna tänker! Tips till läsaren som klurar på att hjälpa till på turnén? – Du behöver absolut inte vara ett proffs på outreach för att vara med, utan man får gå digitala utbildningar och delta på kickoff innan, och sen lär man sig allt eftersom när man väl är på plats. Det viktiga är att du är öppen för att prata med nya människor och kommer med bra energi och ett gott humör! Du kan förvänta dig att träffa massa intressanta människor, slipa på din argumentation och få umgås med och lära känna likasinnade. Du kommer få uppleva den där jobbiga känslan av att inte riktigt lyckas nå fram till en besökare, men också den där otroliga kicken av att värva någon. Jag hoppas vi ses i sommar! ●
Gör skillnad
Är du medlem i Djurens Rätt och vill göra skillnad för djuren? Kom igång genom att gå in på djurensratt.se/ agera/volontar. Du kommer att matchas med ett volontärprogram som passar just dig.
Torbjörn ser sommarturnén som en chans att sprida djurrätt och träffa både likasinnade och oliksinnade.
Organisationer på plats har bland annat fått förutsättningar att kunna rädda djuren som drabbats av översvämningarna i Ukraina.
”Kriget påverkar djuren oerhört mycket … Vi försöker lindra det akuta lidandet på de sätt vi kan.”
Ger stöd
Djurens Rätt startade en insamling för Ukraina i samband med Rysslands storskaliga invasion i februari 2022. Under 2023 har mer än 500 000 kronor samlats in till djuren i Ukraina.
Utöver den enorma påverkan som det pågående kriget har på alla som lever i landet, människor såväl som andra djur, så finns några av Europas allra största djurfabriker i Ukraina. Så att det behövs fler organisationer som kämpar för att hjälpa djuren råder det ingen tvekan om, säger Benny Andersson.
UNDER PROJECT 1882 Ukraines första verksamma år har bland annat stora insatser gjorts för att hjälpa hemlösa djur. Tre större evakueringsuppdrag i Kherson-regionen har genomförts för att hjälpa de djur som drabbades när den stora Kakhovka-dammen förstördes. Tack vare stödet har lokala räddningsgrupper kunnat köpa nödvändig utrustning för uppdragen, ge mat till djuren och transportera dem från krigszonen. Insatserna som Djurens Rätt har varit med och stöttat har resulterat i att fler än 500 djur i nöd kunnat räddas.
DET ÄR HANNA Tereshko, verksamhetschef för Project 1882 Ukraine, som koordinerat så att hjälpen når fram.
djurvänner utsätter sig själva för, eftersom djuren i nöd befinner sig i svårt krigsdrabbade områden. Ett annat problem är att kriget också påverkar ekonomin i landet negativt vilket gör att djurorganisationer får mindre stöd.
UNDER VINTERN GENOMFÖRDES en omfattande insats för att vaccinera hemlösa hundar i Ukraina, i samarbete med organisationen Animal Rescue Kharkiv. Arbetet, som pågick mellan december och januari, resulterade i att 350 hundar vaccinerades i Charkiv-regionen. Djurens Rätt har donerat medel för att täcka kostnaderna för vaccin. Insatserna inkluderade också sterilisering, medicinsk behandling och andra vårdåtgärder för de djur som räddats undan kriget.
UTÖVER ATT HJÄLPA familjedjuren som drabbats av kriget så har arbetet för djuren i landets djurfabriker påbörjats. I Ukraina finns några av Europas största, mest intensiva djurfabriker – exempelvis föds en halv miljard turbokycklingar upp i landet årligen. Olika källor pekar på att det finns mellan 30 och 50 miljoner hönor i äggfabriker. Hela 99,5 procent av hönorna tvingas leva sina liv i burar, huvudsakligen i så kallade oinredda burar, som varit förbjudna i EU sedan 2012.
2023 VAR ÅRET då Djurens Rätt tog ett stort kliv ut i världen genom att starta en helt ny djurrätts- och djurskyddsorganisation utanför Sveriges gränser. Mitt under ett brinnande krig skapades en ukrainsk motsvarighet till Djurens Rätt under namnet Project 1882 Ukraine.
Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson förstår att beslutet ses som oväntat. – Vid första anblicken kan det verka som ett våghalsigt projekt. Men utifrån att vi vill göra mest skillnad för de djur som är flest och har det sämst så var det ett enkelt beslut.
– Kriget påverkar djuren oerhört mycket. De drabbas av de olika attackerna i landet precis som vi människor och många familjedjur blir hemlösa. Vi försöker lindra det akuta lidandet på de sätt vi kan, säger hon.
Hanna
Tereshko lyfter farorna som
– Det kan verka verklighetsfrånvänt att arbeta för djurs rättigheter mitt under ett pågående krig. Men kriget får inte hindra oss från att försöka att ta steg mot ett samhälle där djur respekteras som kännande individer. Det finns många goda krafter i Ukraina och vi är övertygade om att vi tillsammans kommer hitta vägar framåt, avslutar Hanna Tereshko.
av Nathalie
Söderström
Hanna Tereshko, verksamhetschef för Project 1882 i Ukraina.
70 000
FIRADE FRAMGÅNGEN
Inför julen blev det flera diskussioner i våra kommentarsfält om bilden ovan. Vissa tyckte att det var ett fantastiskt budskap inför julen, medan andra inte riktigt ville ta till sig budskapet och argumenterade emot. Inlägget blev oavsett vilket en tankeställare för många inför julbordet.
SAGT I DJURENS RÄTTS SOCIALA MEDIER:
I januari 2024 antog det sydkoreanska parlamentet en lag som senast 2027 kommer att förbjuda slakten av hundar för hundkött. Självklart blev djurvänner väldigt glada över nyheten och över 70 000 personer såg inläggen om nyheten i Djurens Rätts sociala medier.
7 200
Den 14 december 2023 var det ett år sedan rymningen på djurparken Furuvik, där schimpanserna Torsten, Manda, Santino och Linda blev skjutna till döds. Många ville skänka en tanke till dem genom att kommentera eller gilla inlägget. Över 7 200 hjärtan lämnades på våra sociala medier.
Thea Fahlberg är digital kommunikatör hos Djurens Rätt.
Människan måste äta kött. Djuren har det bra i Sverige. Hur många gånger har du behövt läsa dessa argument i sociala medier? Mitt bästa tips är att vara som en elefant.
Ni är bäst alla djurvänner!
Tack till alla som jobbar på DJURENS RÄTT UTAN ER HADE
VI INTE KLARAT DETTA SÅ BRA!! NI ÄR HJÄLTAR!!
Jag är glad över att jag kan vara en del av en sådan viktig organisation.
Jag är medlem sen flera år. Stödjer ert viktiga arbete för djurens rätt till ett värdigt och djurvänligt liv.
Mycket bra att ni fortsätter ert arbete för dessa djur som behöver detta mer än någonsin!
Tack för ni finns! Kan lätt tas för givet.
Elefanter är kända för att vara ett av världens mest intelligenta djur, vilket du också ska vara i kommentarfälten. Lyft alltid fram fakta och visa källor. Vidare är elefanter kända som vänliga djur. Det är svårt att övertala någon genom att skälla ut eller skuldbelägga dem. Välj i stället att visa respekt för andra och håll alltid en god ton. Motivera andra till att göra djurvänliga val, snarare än att skuldbelägga dem för valen de gör i dag. Lägg även din tid på att bemöta personer som är öppna för diskussion, i stället för de som endast kommenterar för att vara taskiga.
Slutligen – elefanter tar mycket plats. Våga synas i kommentarsfälten på sociala medier och ta plats för djuren. Såklart kan det kännas jobbigt när du behöver ta emot kritik på sociala medier, så passa även på att skicka kärlek eller instämma med andra djurvänner i sociala medier som vågar ta debatten.
Julia Mosquera är knuten till Institutet för framtidsstudier och undervisar i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon blev intresserad av djuretiska frågor efter att Djurens frigörelse av Peter Singer fanns på litteraturlistan under studietiden.
Är fem fiskars välfärd mer än fyra kycklingars? Vem ansvarar för att stoppa djurfabrikerna? Filosofen och framtidsforskaren Julia
Mosquera stångas med de svåraste djurfrågorna.
av Josefin Strang foto Sara MoritzVilken djuretisk fråga håller dig vaken om nätterna?
– Hur ska vi definiera och mäta djurvälfärd? Att bara dela in djuren i deras förmåga till smärta och njutning är för ytligt. Vad har en djurart för kapacitet för välfärd? Vi har många komplexa däggdjur med sociala förmågor, som är självmedvetna, förstår omgivning-
Du skrev en debattartikel i Expressen om etiska utmaningar med att byta rött kött mot kyckling och fisk. Förklara?
– Ur ett klimatperspektiv kan vi använda utsläppsmått för att jämföra matalternativ. Men etisk livsmedelsproduktion bör ta hänsyn till andra värderingar, bland annat djurskydd. Ur djurskyddssynpunkt är det betydligt mer komplicerat att jämföra livsmedel. Det innefattar att jämföra lidande hos djur av vitt skilda arter. Läget kompliceras ytterligare av att ju mindre djurarten är, desto mer individer behövs för att framställa en viss mängd protein.
Du har forskat om känslor som klimatkrisen orsakar. Djurrättsförespråkare möts ofta av defensiva människor i debatten om djurfabrikerna, hur kommer man runt försvarsmekanismerna?
– Vi ser hundar och katter som en del av familjen, och de flesta av oss är redo att slåss för vår familj. Problemet är att vi människor samtidigt är redo att döda människor som bara är en liten bit utanför familjebubblan – det finns tyvärr gott om exempel på grymheter mot människor som pågår just nu. Ju längre bort något sker i tid och rum, desto mindre brukar vi bry oss. Den här trångsyntheten är kärnproblemet i forskningen om framtida generationer.
en och har tidsuppfattning. Insekter är inte lika sofistikerade och har lägre kapacitet för välfärd, men eftersom de är såååå många fler än däggdjuren är insekternas välfärd fortfarande relevant.
Varför är det ens vettigt att försöka avgöra hur bra en kyckling eller myra kan må?
– Ta klimatförändringar som exempel, som kommer fortsätta att påverka livet enormt för miljontals djurindivider i generationer. Om vi lyckas kvantifiera effekterna på djurens välfärd så borde det påverka klimatåtgärderna vi väljer.
– Sämsta strategin är att skamma folk för vad de gör, vad de tror på, vad de känner. Vi vill inte känna oss dömda, attackerade eller avvisade. Många av oss betraktar våra matval som djupt privata, personliga och heliga. Det är lätt att känna skam över att inte leva upp till den moraliska standard som en vegan står för – men de flesta av oss vill faktiskt leva moraliskt. De flesta av oss påverkas av bilder som visar djurens lidande, och tycker att det som pågår på slakterier inte är okej, den intuitionen betyder att vi har gott om utrymme för förändring. Och hur uppnås förändringen?
– Vi är alla olika. Vissa människor kämpar ihärdigt mot sina mål och har lätt för livsstilsförändringar. Vissa faktorer bakom beslutsamheten kan ibland vara bortom ens kontroll. Min strategi är att vara vänlig, hitta de gemensamma värderingarna och visa att du förstår svårigheterna med livsstilsförändringar. Men många är redo att slåss med näbbar och klor för att försvara hundar och katter. Kan den empatin utvidgas till djur i djurfabrikerna?
Ska vi lita på individuella val för att rädda djuren och planeten, eller ska ansvaret ligga hos makthavare och företag? – Vem som bär ansvaret och var förändringen borde börja är ett problem som filosofer också brottas med. Precis som i klimatfrågan tycker jag att strukturell förändring är viktigast, annars riskerar individuella val att inte göra skillnad. Ta flygskammen till exempel. Under pandemin fortsatte planen att flyga fastän efterfrågan var extremt låg. Det fanns strukturella incitament för att flyga trots att det var få passagerare ombord. Det är alldeles för enkelt och billigt att äta kött i relation till alternativen. Så, är du optimistisk eller pessimistisk om en framtid utan djurfabriker?
– Mittemellan. Jag är optimistisk eftersom djurfabriker är en av de värsta industrierna som människan någonsin haft, och det börjar bli uppenbart för allt fler. Konsekvenserna ekar över alla områden – djurens lidande, klimatförändringar, miljöförstörelse, pandemier. Frågan borde till och med engagera människor som bryr sig om världsekonomin, det tog tid att återhämta oss från pandemin och den orsakades av vår djurhållning. Förändringen sker inte så snabbt som vi hoppats förstås, men vi behöver påminna oss om utvecklingen vi redan sett under vår livstid. Numera är det mer mainstream att vara vegetarian eller vegan, och även lagstiftningen för djuren har förändrats runt om i världen. ●
-
på
tusentals frågor varje år, här är svar i urval.
Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.
Vilka djur används egentligen för djurförsök i Sverige? Är det några djur som är förbjudna att använda till forskning?
SVAR: De flesta djurarter får tyvärr användas i djurförsök i Sverige, så länge de är uppfödda i fångenskap för syftet att användas i djurförsök och är på en anläggning med tillstånd. De kan också befinna sig i sin naturliga miljö och forskaren har tillstånd att undersöka djuren i det vilda. Undantaget är människoapor och gibboner, som båda är grupper av
primater. De får inte användas i djurförsök, och detta har varit förbjudet i ungefär 20 år. Det finns också mer restriktioner om arten är utrotningshotad än för andra arter. Det finns ändå primater kvar i djurförsök i Sverige, oftast av arten krabbmakak och oftast i medicinska försök för vacciner eller läkemedel.
Det vanligaste djurslaget i svenska djurförsök är troligtvis fiskar. Men insekter används i mycket hög utsträckning, exempelvis bananflugor, utan att ha några krav på tillstånd eller etisk prövning. Insekter inkluderas inte alls i djurskyddslagstiftningen och det finns ingen statistik över hur ofta de används.
De flesta fiskar som utsätts för djurförsök i Sverige är vilda, och fiskas upp i provfisken. Provfiske innebär att fiskar tas upp för att kontrollera fiskbestånden. Detta görs enligt krav från EU och för att ge underlag till Internationella havsforskningsrådets (ICES) rapporter. Provfiske görs också av länsstyrelser och fiskevårdsföreningar för att följa upp
Det råder begreppsförvirring inom vegosfären.
åtgärder de gjort för att öka fiskpopulationer. Metoder som används kan vara till exempel nätfiske, ryssja eller sprängning och innebär alltså alltid lidande för djuren, oavsett om de dör av det eller inte.
Många fiskar föds också upp i laboratorium för olika typer av djurförsök. Då oftast av arten zebrafisk eftersom de har kort livscykel och genomskinlig kropp när de är yngel. I många fall har användningen ökat av fiskarna för att ersätta försök på möss samt minska kostnader, medan det inte är klarlagt om det faktiskt minskar lidandet som djurförsöken innebär. I stället kan lidandet faktiskt ha ökat då zebrafiskar används i stora antal och vi vet för lite om deras behov.
De vanligaste däggdjuren i svenska djurförsök är möss och råttor. Andra djur som utnyttjas i djurförsök i Sverige är kaniner, hästar, getter, hundar, katter, samt djur i livsmedels-
industrin såsom höns, nötdjur och grisar. Det finns många undantag som gör att de flesta arter kan ingå i djurförsök, så länge det görs av nytta för människor eller miljö eller för artens överlevnad. Det pågår exempelvis djurförsök på de flesta djurparker och i beteendestudier med vilda djur. De som beslutar om nyttan är värt lidandet är de djurförsöksetiska nämnderna, som består av forskare, jurister och representanter för allmänheten inklusive en djurskyddsorganisation.
Djurens Rätt arbetar för att det ska införas handlingsplaner både nationellt och inom EU som fasar ut djurförsöken genom en övergång till djurfri forskning, samt att den övergången ska skyndas på genom högre finansiering. De mest onödiga och plågsamma djurförsöken måste prioriteras att fasas ut.
/ Anna Harenius, sakkunnig etolog
Jag har en fundering som jag hoppas att ni kan hjälpa mig med. Jag har noterat att ibland så pratar man om växtbaserad eller vegansk, andra gånger om vego eller vegetarisk. Vad är skillnaden mellan begreppen?
Och hur ska jag tolka dem när jag läser på förpackningar?
SVAR: Jag kan förstå att det känns förvirrande, du är inte ensam. Jag ska göra mitt bästa för att försöka reda ut begreppen.
Vego. Vi har valt ordet ”vego” i Välj Vego för att det är ett brett och inkluderande begrepp som passar alla, oavsett om du identifierar dig som vegan eller inte. Här är det inte fokus på vad kosten kallas, utan vilken skillnad det kan göra för djuren, klimatet och folkhälsan, då vi måste dra ner på konsumtionen av animalier. Men då Djurens Rätt strävar efter en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv, kan du känna dig trygg med att vi aldrig lyfter produkter som innehåller animalier eller är testade på djur.
Vegansk. Veganism är en livsåskådning, som syftar till att exkludera exploatering av djur. Inom veganism utesluts alltså animalier från kosten, men även kläder och hygienprodukter. Det kan röra sig om ylle i klädesplagg eller djurtestat smink. Men det finns ingen entydig eller lagstiftad definition av begreppet vegan. Vegansk kost borde rent logiskt heta växtbaserad kost, eller engelskans ”plant-based”, men beskrivs på Livsmedelsverket som en kosthållning som enbart består av vegetabilier. Personer som äter veganskt äter alltså helt växtbaserat och konsumerar därför inte kött, fågel, fisk, ägg, mejeriprodukter eller andra animaliska produkter. Står det ”vegansk” på en produktförpackning så ska
det inte finnas några animaliska produkter i ingredienslistan (med undantag för spår av, alltså kontaminering från andra produkter).
Växtbaserad. Eller engelskans plant-based. Det är en kosthållning eller livsmedelsprodukt som enbart består av vegetabilier. Alltså egentligen samma sak som Livsmedelsverket har valt att kalla för ”vegansk kost”. Noterbart är att Livsmedelsverket släppte en grönare version av Matcirkeln förra året. I den benämns livsmedel som varken vegetariska eller veganska, utan växtbaserade (alltså ej animaliska). Växtbaserad kost säger ingenting om människan som äter växtbaserat är vegan eller inte, utan fokus läggs på maten. Många konsumenter som inte själva är veganer kan uppleva ordet ”veganskt” som negativt laddat och undviker därför att köpa en viss produkt. Växtbaserat (eller plant-based) kan därför upplevas som ett mindre laddat ord, särskilt för företag som vill nå så många konsumenter som möjligt.
Vegetarisk. Egentligen borde även vegetariskt betyda växtbaserat, men vegetariskt har för många, även livsmedelssektorn, blivit ett paraplybegrepp som syftar på både lakto-ovo, lakto- eller ovo-vegetarianer. ”Lakto” kommer från latinets ”lac” som betyder mjölk, ordet ”ovo” står för ägg. Men på restauranger, sajter och även i butiker så syftar skyltar med ordet ”vegetarisk” till både lakto-ovo och helt växtbaserade (veganska) rätter eller livsmedelsprodukter. Kolla alltid ingrediensförteckningen om det står vegetarisk!
Jag hoppas att detta hjälpte dig att reda ut dina funderingar kring de olika begreppen. Följ gärna Välj Vego i sociala medier för att få tips på spännande produktnyheter, recept och andra tips för en djurvänlig livsstil. Och vill du anta vegoutmaningar, ladda ner appen Välj Vego!
/ Rebecca Johansson, ansvarig för Välj Vego!
Jag blev medlem i somras när jag träffade er på en festival. Och jag har nu börjat fundera på att börja engagera mig mer och undrar hur jag gör för att bli volontär? Det vore så roligt att få följa med på er nästa turné!
SVAR: Först vill jag säga varmt välkommen som medlem i en av världens ledande och största djurrätts- och djurskyddsorganisationer! Och vad kul att höra att du även vill engagera dig som volontär. Det är eldsjälar som du som gör det möjligt för oss att tillsammans skapa förändring för djuren.
Som volontär för Djurens Rätt arbetar du med det som passar just dig. För att kunna matcha dig till ett passande volontärprogram får du skicka in en intresseanmälan via vår hemsida djurensratt.se/ volontar. Där får du beskriva vem du är och vad du är intresserad av. Du kommer därefter att bli kontaktad av en volontärsamordnare via mejl. Vi bokar in en tid för en kort, digital intervju där du får berätta mer om dig själv, vad du vill göra för djuren och självklart ställa frågor om hur det är att vara volontär.
Du skriver att du gärna vill följa med som outreachvolontär på Djurens Rätts sommarturné – vad roligt! På sommarturnén besöker vi festivaler, marknader, gator och torg för att sprida budskapet om djurens situation och deras rättigheter. Om du tycker om att snacka djurrätt och trivs med att vara social låter det som en perfekt matchning för dig att bli outreachvolontär! Som outreachvolontär inspirerar du fler att göra djurvänliga val och kanske sår du ett frö hos människor som aldrig tidigare tänkt på djur som kännande individer.
Oavsett vilket volontärprogram du tillhör får du chansen att göra verklig skillnad för miljontals djur tillsammans med andra. Du får givetvis ut-
bildning och träning i ditt uppdrag och möjligheten att träffa och lära känna andra djurvänner på teamträffar, workshops och på den årliga rikskonferensen. Så tveka inte att skicka in en intresseanmälan. Vi ser fram emot att få träffa dig!
/ Hannah My Falk, volontärsamordnare
Jag vill gärna fortsätta få medlemstidningen, men då jag flyttar runt en del på grund av mitt jobb undrar jag om det går att få tidningen digitalt i stället? Tack för ert arbete för djuren!
SVAR: Hej! Självklart går det bra att få tidningen digitalt om du vill det. I stället för att vi skickar hem tidningen fysiskt till din brevlåda får du den då i stället till din mejlinkorg. Önskar du att ändra så du får tidningen på annat sätt än hem i brevlådan, tveka inte att kontakta givarservice via mejl på givarservice@djurensratt.se. Du kan också ringa oss på 08-555 914 40 så löser vi det. Vår växel är öppen mellan 09:00–16:30 måndag till torsdag och mellan 09:00–14:30 på fredagar. Du är varmt välkommen att höra av dig och stort tack för att du är medlem hos Djurens Rätt. Tillsammans gör vi skillnad för djuren!
/ Jenny Lindqvist Todevski, teamledare för givarservice
Har du ett dilemma? Mejla det till info@djurensratt.se.
FRÅGA: Jag känner mig helt överväldigad och utmattad. Inte bara den sjuka omfattningen av djurens lidande i BILJONER, men även krigen i Ukraina och Gaza. För att inte tala om klimatkatastrofen. Jag vill bara dra täcket över huvudet, men innerst inne vet jag att jag inte vill vara den som stod och såg på när världen gick åt helvete. Rent pragmatiskt, hur använder jag min ork vettigast?
SVAR: Du är inte ensam om att känna så. När en tänker på antalet djur som utsätts för lidande varje dag blir det nästan obegripligt. Det är lätt att känna sig liten, ensam och maktlös inför lidandets omfattning. Men kom ihåg att det skulle vara ännu värre om inte personer som du fanns. Positiva utvecklingar sker tack vare människor som du, som bryr sig och agerar. Något jag tror skulle hjälpa dig är att träffa likasinnade som delar din oro. Efteråt, när du fått tillbaka lite kraft, så är det dags för nästa steg: att omvandla känslorna till handlingskraft för djuren. Vi kan inte förändra allt över en natt, men varje steg framåt gör skillnad, och för ett djur kan det betyda ett helt liv. Om du har tid, fundera på vilka kompetenser du har som skulle vara aktuella för volontärengagemang. Finns det något du är bra på? Är du utåtriktad och trivs i sociala sammanhang så kan du prata djurrätt på sommarturnén.
Om din styrka däremot är att formulera dig i text och du talar olika språk så kan du bli översättningsvolontär. Det finns oändliga möjligheter! Med det sagt, så förstår jag
om du inte kan hjälpa djuren som volontär just nu. I så fall vill jag föreslå ett effektivt och pragmatiskt sätt att hjälpa djuren, vilket pågår lite bakom kulisserna. Och det är att stötta ekonomiskt. De aktörer som orsakar eller på olika sätt bidrar till djurens utnyttjande är i många fall finansiellt starka och inflytelserika. Djurfabrikerna lyckas sprida missvisande information till konsumenterna, döljer det som pågår bakom stängda dörrar, och tjänar enorma belopp på att utnyttja djur. Ju mer resurser vi samlar för djuren, desto längre kan vi komma. Var medlem eller ge en gåva till arbetet för djuren!
Och såklart så är de flesta som läser tidningen redan medlemmar och stöttar oss sedan lång tid tillbaka (stort tack!). Då kan du i stället tipsa vänner och bekanta om att gå med i organisationen och inspirera dem att ta ställning för djuren. Med dessa resurser jobbar Djurens Rätt för att montera ner djurfabrikerna. Djuren som drabbas av katastrofer glöms inte heller bort, nyligen expanderade Djurens Rätt till Ukraina (läs mer på sidan 54). Tyvärr finns inte resurser att hjälpa alla djur som utsätts för lidande som konsekvens av krig eller katastrof. Men möjligheterna undersöks, inte minst i Palestina, så snart det finns en möjlighet att agera för djuren så kommer Djurens Rätt att ta chansen.
Det positiva i att du upplever känslorna du beskriver är att de kan bli en drivkraft. I backspegeln kan vi se att historiska framsteg inte sker självmant, det är människor med motivation och resurser som drivit utvecklingen. "Det var på tiden!" brukar folk utbrista när vi uppnår framgångar för djuren. Länge har det varit dags att förändra djurens situation, men nu lyckas vi göra skillnad tillsammans. ●
Tidningen Djurens Rätt har rapporterat om att EU importerar kött, ägg och me jeriprodukter från länder med lägre djurvälfärd – Brasilien är en gigant i sammanhanget. 83 procent av EU-medborgarna vill att importerade animaliska produkter ska matcha djurvälfärdsnivån i EU. Nu har ett kliv tagits i den riktningen.
koncentrerat kraftfoder i stället för gräs – för att de ska växa så mycket och så snabbt som möjligt inför slakt – innebär stora djurvälfärdsrisker. Exempelvis luftvägs- och matsmältningssjukdomar, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.
Sedan tidigare finns en skrivning om djurskydd i handelsavtalet mellan EU och Mercosur-regionen (där Brasilien, Argentina, Paraguay, Uruguay och Venezuela ingår). Ägg med skal som importeras från Brasilien måste ha producerats med samma djurskyddsstandard som i EU. Volymen av skalägg som importeras från Brasilien till EU är dock låg. Villkoret om nötkött i handelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland kommer däremot få större betydelse för djurskyddet – nötkött är en av de animaliska produkter som handlas mest parterna sinsemellan.
NUMMER 1/2023
Med en överväldigande majoritet godkände Europaparlamentet den 22 november ett frihandelsavtal mellan EU och Nya Zeeland. Avtalet är unikt eftersom det innehåller ett villkor om djurskydd, som kommer att få avtryck. Nötkött
mot vår självbild. Fastän Danmark är ute ur ekvationen har pälspriserna inte stigit, branschens auktionsjätte lyckades inte sälja ens en bråkdel av skinnen. Så det ser inte ljust ut för pälsbranschen, sa Kristo Muurimaa.
Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt, instämmer i bilden.
I media
När EU-kommissionen i december meddelade sitt besked om hur de väljer att gå vidare med Fur Free Europe uppmärksammades Djurens Rätts pressmeddelande i Veterinärmagazinet.
– Bild- och filmmaterial från Finland visar att finsk pälsdjursuppfödning ser lika hemsk ut som i övriga delar av världen.
Den 30 november deltog Djurens Rätt på ett event i det finska parlamentet. Eventet anordnades genom Fur Free Alliance och handlade om hur Finland kan övergå till att bli ett pälsdjursfritt land. Under eventet talade inflytelserika politiker om både risker mot folkhälsan och om djurskyddsproblemen med pälsdjursuppfödningen på de 400 farmer som finns kvar i landet. Anna Harenius medverkade i eventet.
som importeras till EU från Nya Zeeland ska komma från betande djur och inte från djur som hållits i så kallade feedlots. Villkoret motiveras med både djurskydds- och hållbarhetsskäl.
– Djurens Rätt välkomnar villkoret. Uppfödning av nötdjur i så kallade feedlots, där djuren hålls trångt och ges
Nummer 1/2023
I Tidningen Djurens Rätt 1/2023 intervjuades finska pälsfarmsfotografen Kristo Muurimaa, som konstaterade att det börjat blåsa allt snålare om Finlands pälsdjursfarmning. – Finland gillar att betrakta sig som ett land med god djurhållning och skildringarna från pälsfarmerna strider
– Finland är ett av de länder med störst pälsdjursuppfödning i Europa just nu, och jag ser att de tittar mycket på vilken lagstiftning Sverige förbereder för avveckling och förbud. Det var viktigt att Djurens Rätt var på plats, säger hon.
I samband med eventet skickade Fur Free Alliance en skrivelse till Finlands statsminister och landsbygdsminister. Skrivelsen efterfrågade förbud. Frågan om pälsdjurens framtid har fått mer utrymme i Finland under året som gått, på grund av utbrott av fågelinfluensa på farmer vilket lett till omfattande och kostsam testning samt massavlivning av djur. ●
Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.
