Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 4 2023
Efter en lång… …och (ganska) varm sommar, är nu hösten och kylan här. Alla de vilda djuren som bor ute i naturen har fullt upp med att förbereda sig så att de klarar av årets kalla månader. Är du nyfiken på hur de gör? Bläddra fram till sidan 6 så får du lära dig mer. Vi har fått vara med om något väldigt spännande i det här numret! Vi har nämligen fått hänga med en dag på Katthemmet i Vaxholm och se hur de jobbar där. På katthemmet bor katter som av olika anledningar behöver ett nytt hem. På sidan 12 kan du läsa om hur vår dag hos dem var. Om du precis som jag gillar både halloween och pyssel, så är sidorna 4–5 för dig. Där får vi lära oss att göra coola och kusliga tryck med hjälp av något de flesta av oss förmodligen har hemma. Vill du vara med och tävla om en bok med massa spännande djurfakta om alla de djur som bor ute i naturen? Då får du inte missa tävlingen på sidan 9! Ha det fint så hörs vi snart igen!
I samarbete med Djurens Rätt Adress: Rädda Djuren-klubben, Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg / Telefon: 08–555 914 26 E-post: raddadjuren@djurensratt.se / Hemsida: www.raddadjuren.se Chefredaktör: Cecilia Bernström / Ansvarig utgivare: Benny Andersson Grafisk form: Mathilda Gälsing / Omslagsbild: Viktor Sergeevich/Shutterstock Tryck: Trydells / ISSN: 1651–5528 / Upplaga: 7 000 Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material. Eftertryck är tillåtet om du anger källa. Har du frågor om medlemskap eller prenumeration så kontakta givarservice på 08–555 914 40 eller givarservice@djurensratt.se. Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i medlemsavgiften för barn (100 kr/år). 2
Fluffig typ med huggtänder
Vattenrådjuret är ett gulligt, litet rådjur som lever i Kina och Korea. De är ganska lika de rådjur som bor här i Sverige, men de är mycket mindre. En annan sak som skiljer dem från rådjuren i Sverige är att de har hugg tänder! De har betar som sticker ut ur munnen på dem som kan bli hela 8 cm långa, och det får vattenrådjuren att se ut lite som gulliga vampyrer. Men vattenrådjuren är inte farliga, de använder mest betarna för att slåss med andra vattenrådjur. En häftig grej är att de kan flytta på sina betar. När de äter kan de dra tillbaka dem och när de slåss kan de dra fram dem.
Undvik päls i höst
Nu till hösten blir det vanligare med kläder och accesso arer som innehåller päls i butikerna. Tyvärr är det äkta päls i en del av de produkterna, och den pälsen kommer från djur i pälsindustrin som inte har mått bra. Även om det lättaste är att undvika allt som ser ut som päls, så går det faktiskt att se skillnad på riktig päls och fuskpäls. Här är några tips: • Om det står ”pälsimitation”, ”vegan” eller ”faux fur” betyder det att det inte är päls från djur. • Kolla på plaggets tvättlappar, där brukar det stå vilka material som använts i tillverkningen. • Titta på materialet som den misstänkta pälsen sitter fast i. Äkta päls brukar vara fäst i skinn, medan fusk päls ofta sitter fast i tyg. • Hårstråna i fuskpälsen är trubbiga, medan den äkta pälsen har spetsiga strån. Om du har kollat allt det här och fortfarande är osäker på om ett plagg innehåller äkta päls, så är det nog bättre att börja titta efter ett annat plagg som garanterat är pälsfritt.
3
Monstertröjor med
potatistryck Att använda kläder många gånger är bra för både din ekonomi och för miljön. Plaggen blir ofta mjuka och sköna efter år av användning och tvätt, men de kan också se lite trista ut. Ett roligt sätt att pigga upp dem på är att trycka mönster med en potatis som stämpel.
DU BEHÖVER • • • • • • •
2.
tröjor att trycka på en tidning textilfärg potatis en kniv en kökssvamp strykjärn
Gör så här
1.
Dela en potatis på mitten. Ta hjälp av en vuxen och skär ut ett mönster eller motiv i potatisen med en vass kniv. Det kan vara lite pilligt och kräver att man är van att handskas med kniv.
Lägg en tidning inuti tröjan, annars finns det risk att färgen går rakt igenom plagget. 4
3. Tips!
Torka av potatisstämpeln med hushållspapper och dutta på färg med en kökssvamp. Var noga med att få färg på hela stämpelytan. Tryck försiktigt potatismotivet mot tyget. För bäst och jämnast resultat behöver du fylla på med färg på potatisstämpeln efter varje tryck.
Tycker du att det är svårt att skära potatisen till stämplar? Använd en pepparkaksform för att skära ut ett motiv istället.
4. När trycket har torkat ska färgen fixeras för att hålla för tvätt. Det gör du med ett strykjärn. Hur länge du ska stryka står skrivet på färgförpackningen du använder. När trycket är fixerat har du en nästan ny tröja.
5
Precis som du får ta på dig vinterjackan när det blir kallt så behöver djuren också förbereda sig för vintermånaderna. Här berättar vi hur några svenska djur förbereder sig för kylan och hur du kan hjälpa dem.
Äter, äter och ÄTER! Djur behöver bygga upp ett fettlager för att hålla värmen under vintern, men att hitta tillräckligt mycket mat kan vara svårt. Du kan därför hjälpa djuren som bor omkring dig genom att ställa ut mat till dem. Kattmat till igelkottar, fågelfrön och fruktbitar (gärna uppsatta på pinnar) till fåglarna och nötter till ekorrarna. Morötter är det många som tycker om, vilket ofta kan läggas ut i olika stora bitar till flera olika typer av djur. Det är viktigt att inte glömma vattnet! Ofta regnar det på hösten, men om det kommer en torr period kan det hjälpa djuren väldigt mycket om en ställer ut skålar med vatten (gärna på skyddade platser och inte mer än ett par centimeter djupt så att ingen kan drunkna).
6
Flyger ifrån kylan Många fåglar väljer att flyga söderut och spendera vintern på en varmare plats. Tranor, till exempel, övervintrar i Spanien eller norra Afrika. Vissa fåglar flyttar ensamma och hittar ändå rätt trots att de kanske aldrig har flyttat förut, medan andra flyttar i sina flockar. Många flockar kan du se då de flyger i en v-formation. De flyger så därför att luftmotståndet minskar för fåglarna längre bak i formen, vilket gör det lättare att flyga där. För att göra det mer rättvist byter de plats med jämna mellanrum, så alla får chansen att vila lite under flygningen.
Sover till våren Många djur går och lägger sig i hibernation eller ide när det börjar bli kallt. Humledrottningar gräver ned sig och väntar till våren innan de kommer fram igen. Andra djur, som björnar och igelkottar, sover inte hela vintern igenom utan vaknar då och då. Beroende på vad som händer i ett djurs kropp under vinterdvalan behöver de förbereda sig olika mycket. Men att äta är i alla fall jätteviktigt för dem alla. För allt de äter under sensommaren och hösten lagras som fett och energireserver i kroppen. Det är också viktigt för djuren att hitta lämpliga platser att övervintra på. Du kan hjälpa till genom att lämna rishögar med löv och kvistar i trädgården, där igelkottar, reptiler, grodor och andra smådjur kan övervintra. Eller genom att inte täta till springor till förråd, källare och vindar, för då kan fladdermöss och andra vänner ta sig in dit.
7
Samlar mat För många djur som inte går i dvala eller gör det i kortare perioder, är det viktigt att spara mat. Ekorrar samlar på sig ett matförråd som de ska leva av under de kalla månaderna. Dessa består till stor del av nötter och ekollon, som ekorren gräver ned på olika platser. Tyvärr är det mycket i naturen som ser annorlunda ut när löven är borta och det ligger snö ute, vilket gör att ekorrarna kan ha svårt att hitta sina förråd igen. Du kan hjälpa dem genom att sätta ut nötter och låta dem äta av fågelfröna. Speciellt nötter är bra eftersom de innehåller mycket fett och energi, som är superviktigt för att kunna hålla värmen.
Men de som inte kan samla? Vissa rovdjur, som lodjur, järv och varg, livnär sig på kött och kan varken gå i ide eller spara mat i ett förråd. Dessa behöver därför fortsätta att jaga, även när det är ont om bytesdjur. De rör sig över stora områden för att kunna fånga tillräckligt mycket mat för att klara sig när det är kallt ute.
8
Lär dig mer om de vilda djuren I boken Mina första nordiska djur hittar du fakta om några av däggdjuren som lever ute i vår natur. Du får kort och innehållsrik fakta om bland annat älgen, uttern, fjällräven och bävern. Du får lära dig se skillnad mellan en fälthare och en skogshare, samt en vessla och en hermelin. I boken får du även veta vems päls som ser ut som en randig pyjamas och vilka djur som brölar och skriker högt om nätterna. Boken är del 7 i Emma Janssons fantastiska serie ”Upptäck naturen” och passar bra för dig som är 3–6 år, men kan även vara spännande för dig som är lite äldre.
Djurfakta för de yngsta djurvännerna Upptäck naturen - nordiska djur är en pekboksversion av boken Mina första nordiska djur. I den här boken lär du dig bland annat att känna igen älgen, järven, vildsvinet, bävern, rödräven och skogsmusen. Boken är den fjärde delen i Upptäck naturen – pek! och passar för barn mellan 0–3 år.
Vinn böckerna! Vi tävlar ut tre exemplar av boken Mina första nordiska djur och tre exemplar av Upptäck naturen - nordiska djur. För att vara med och tävla vill vi att du svarar på den här frågan: Vilket av dessa djur går inte i ide till vintern? 1. Björn X. Trana 2. Igelkott
Skicka in ditt bidrag på www.raddadjuren.se/tavling så är du med i tävlingen. 6 stycken vinnare vinner varsin bok, kom ihåg att ange vilken av de två böckerna du vill vinna. Tävlingen avslutas den 25 oktober. Lycka till!
Psst! Svaret kan du hitta i texten på sidan 6–8.
9
Tack vare dig och alla andra medlemmar i Rädda Djuren-klubben kan vi göra en massa bra saker för djuren. När du blir medlem i klubben blir du samtidigt medlem i hela Djurens Rätt, som jobbar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Varje år har vi olika kampanjer som informerar om hur djuren har det och visar vad en kan göra för att hjälpa djuren. Här är några saker som vi tillsammans har gjort de senaste åren för att höja djurens status och ge dem ett bättre liv. ID-märkning och registrering av katter Djurens Rätt har länge jobbat för att det ska bli bättre lagstiftning för katter. Under 2018 hade vi en stor namninsamling, som 40 867 personer skrev under, för att det skulle bli lag på ID-märkning och registrering av katter. Därför var det väldigt glädjande när riksdagen röstade igenom förslaget om obligatorisk ID-märkning och registrering av katter den 2 mars 2022. Dessa lagändringar är en stor seger i arbetet för att höja katternas status!
10
Skärpta straff vid brott mot djur En väldigt viktig framgång i arbetet för djuren var att riksdagen 2022 beslutade om skärpta straff vid brott mot djur. Det här beslutet skickade en tydlig signal om att brott mot djur ska tas på allvar, något som Djurens Rätt jobbat länge för. Lagförändringen innebär att högsta straffet höjdes till fyra år i fängelse, istället för två år i fängelse som det varit innan.
Alla livsmedelskedjor blir buräggsfria Under flera år har Djurens Rätt arbetat för att förbättra situationen för hönorna. Bland annat genom att få företag och livsmedelskedjor att sluta sälja ägg från hönor i burar. År 2008 påbörjade vi samtalen med de svenska livsmedelskedjorna, och år 2021 hade varenda en av de skrivit under att de inte längre skulle sälja ägg från hönor som sitter i trånga burar. Tack vare detta har flera miljoner hönor fått ett bättre liv!
Kycklingkampanj En av våra senaste kampanjer är Ett kycklingliv i 4D. Genom en unik 4D upplevelse har Djurens Rätt visat upp kycklingarnas verklighet i kycklingfabrikerna. En verklighet som djurindustrin inte vill att du ska se. En mobil “kycklingfabrik” har därför turnerat runt i Sverige under sommaren och bjudit in allmänheten till att uppleva ett kycklingliv i 4D.
Historisk framgång för djuren I mars avslutades det europeiska medborgarinitiativet Fur Free Europe med 1,5 miljoner godkända underskrifter för ett pälsfritt Europa. Fur Free Europe är ett initiativ som Djurens Rätt startat och varit drivande i. Målet med initiativet är att få ett förbud mot pälsdjursfarmning och handel med pälsprodukter i hela EU. Nu börjar en process där förslaget tas vidare till de olika EU-instanserna. Djurens Rätt och Rädda Djuren-klubben har länge arbetat för en fullständig nedläggning av pälsindustrin och detta är ett stort steg i rätt riktning för att det ska bli verklighet.
11
Häng med en dag på ett katthem Vi har fått följa med en dag på Katthemmet i Vaxholm. Där har vi fått se hur de jobbar för att hjälpa de katter som kommer dit för att de behöver ett nytt hem. Här är det katternas välmående som står i fokus och alla katter får den tid de behöver för att må bättre och få tillbaka tilliten för människor. Så här kan en vanlig dag på katthemmet se ut. Vi kommer till katthemmet samtidigt som de volontärer som ska jobba den dagen. Innanför dörren står redan ett gäng katter redo att hälsa på oss. Det bor ungefär 40 katter på Katthemmet i Vaxholm just nu. Alla har olika bakgrunder och många av dem har levt ute länge som hemlösa. En del tror att katter kan klara sig själva och leva ute, men det stämmer inte. Katter behöver ett hem och någon som tar hand om dem, precis som alla andra.
a Oh
na
Efter att ha hälsat på de katter som vill hälsa på oss sätter vi igång och börjar mocka alla kattlådor på katthemmet. Sedan är det dags att ge katterna frukost. Katterna har full koll på rutinerna här och de är många som hunnit samlas i köket innan vi ens kommit dit. Men det är också många av katterna på katthemmet som av olika anledningar är skygga för människor. De kan ha träffat människor som varit elaka mot dem, eller så har de levt ute så länge att de har blivit förvildade. En förvildad katt är väldigt skygg för människor. Så när alla katterna har fått en egen matskål framför sig sätter vi människor oss ner och fikar. Då får de katter som är lite mer skygga chansen att äta frukost i lugn och ro. L a ss e
Love
12
G
När vi har fikat färdigt och katterna ätit upp sin frukost öppnas rastgården. Katthemmet i Vaxholm har en stor rastgård där katterna får gå ut och känna vinden i morrhåren varje dag. Sedan sätter storstädningen igång. Vi får hjälpa till att borsta av alla bäddar, filtar och byta ut sådant som blivit smutsigt och behöver tvättas. Golvet dammsugs och torkas. Skålarna med torrfoder som står placerade runt om på hela katthemmet byts ut till rena skålar och så får katterna rent vatten. Kom ihåg att katter behöver tillgång till färskt vatten hela tiden!
ur
ra
När städningen är färdig är det dags för den roligaste stunden på hela dagen – att socialisera katterna! Det betyder att vi får leka och gosa med de katter som vill. Varje katt har sina egna behov och det är jätteviktigt att alltid ta hänsyn till vad varje katt är bekväm med. Även om vi mer än gärna hade kunnat stanna och leka med katterna hela dagen så är det till slut dags för oss att gå hem och nästa gäng som ska jobba att komma dit. Varje dag är det några som jobbar dagpass och några som jobbar kvällspass, så katterna har sällskap hela tiden. Innan vi går hem får katterna lunch och efter det säger vi motvilligt hej då.
le Ol
Kia, McEnroe, Love och Ohana
13
Love och Olle
På Katthemmet i Vaxholm är det fyra anställda som jobbar. Men att sköta om alla katterna på katthemmet kräver mycket arbete och därför är de också beroende av volontärer. En volontär är en person som jobbar frivilligt utan att få betalt. Idag är det cirka 30 stycken volontärer som jobbar på katthemmet. På de flesta katthem måste du vara över 18 år för att kunna vara volontär. Men en del tar emot elever som går djurvårds- eller djursjukvårdsprogram på gymnasiet.
No-kill policy Katthemmet i Vaxholm har något som heter no kill-policy. Det betyder att inga friska katter avlivas. På en del katthem avlivas tyvärr katter för att folk tycker att de är för skygga, förvildade eller har beteendeproblem. Men på Katthemmet i Vaxholm får alla katter den tid de behöver för att må bättre.
Ed
g
ar
14
Simon
Sir iu
s
Ma
a mm
Greta
Det finns över 100 000 hemlösa katter i Sverige. Om du hittar en katt som du tror är hemlös finns det några saker du kan göra för att hjälpa till. Om katten är tam och du får komma fram till hen är det första du ska göra att kolla om hen är ID-märkt, antingen med tatuering i örat eller med chip. Har hen en tatuering i örat med siffror kan du läsa siffrorna och sedan söka på dem för att hitta ägaren. Vissa katter är istället chipmärkta. Det betyder att de har ett chip i nacken som bara kan läsas av med en chipläsare. Om du kan låna en chipläsare från veterinär, katthem eller polis kan du få fram märkningen och söka efter kattens ägare. Du kan söka efter ägare på Jordbruksverket, www.djurID.se och www.sverak.se.
l at
ix
r
Pi
ra
te
Enligt lag ska alla katter ID-märkas och registreras hos Jordbruksverket. Men om katten inte är ID-märkt kan du sätta upp lappar i området med bild på katten och även annonsera på www.vilse. nu och på lokala Facebook-sidor (ta hjälp av en vuxen). Var väldigt försiktig med att ge katten mat. Leta efter ägaren först så att du inte råkar få en katt att lämna sitt hem och komma till dig för att äta istället. Anmäl också till polisen om du hittat en katt som inte verkar ha ett hem.
Be l
n
oc Rio
h Raquel
Ma ja
G rä dd
no s 15
Vi är så glada att vi har fått in väldigt många fina teckningar till Klubbnytt. Därför kör vi en klubbkompisar-special med 15 stycken teckningar i det här numret. Extra kul också att ni gör så många teckningar som berättar hur vi kan vara bra djurvänner!
16
17
18
LIKNAR TUMLARE
SKOLBARN
STÅ SNETT
FRÅN PARIS
FINFIN
SIMFÅGEL
EPOKEN
SLÄPA VÄXTDEL UNDER JORDEN
KORT SÖMN
TORDMULEN ÄR EN
SKÄR SÖKER DET MAN BRUKAR GÖRA
MÄRR
SUGDJUR
VÅLNAD LAXFISK
UTAN KURVOR STORA ROVFISKARNA
HÖRS VARGAR IBLAND
FISK HERMIONEELLER WATSON FJÄRIL
FLAMMAN
VAJOR OCH SARVAR
PUCKELDJUR
LÖVTRÄD
HÄSTSVULST
FATTAR SKA BLI BRÖD
INTE ARTÄR MEN ... HÄNGDE MED ADAM
VÄDRADE
TUGGADE OCH SVALDE
@
FUNKA ”EN MAN SOM HETER ...” DE 12 MÅNADERNA
MARKATTAN
SLINGA VARM DRYCK ASKA
TORSKFISK LUST ATT ÄTA
THUNBERG
I DET FRIA LUGN
DYKAND FISKYNGEL STÅR FÖR SILVER KAMRATPOSTEN
GODNATTHISTORIA
STAPEL
HON OCH HAN
LÄT SOM KATT
LATA
VATTEN- GROVA FÖRSTA DENNA SÄNKA I BOK- ISTUND DRAG KVISTAR STAVEN NATUREN
GREKISK HUVUDSTAD STADSLEDEN
niklas. aurgrunn @gmail. com
19