Page 1

GUIDEBOKEN OM

Uppsala domkyrka Foto Anders Damberg, Bo Gyllander, Tord Harlin med flera Text Annika Franzon

UPPSALA DOMKYRKA


Stort tack för hjälp till Herman Bengtsson, Christian Lovén och Ronnie Carlsson vid Upplandsmuseet som tillsammans med Anna Nilsén, Inger Estham, Pia Bengtsson Melin, Göran Dahlbäck med flera utfört omfattande forskning om domkyrkan det senaste decenniet. Forskningen är publicerad i serien Sveriges kyrkor 2010 och 2014 och finansierad av Huseliusfonden, Kungliga Vitterhetsakademien.

Guideboken om Uppsala domkyrka © 2014 Författaren och Uppsala domkyrka Adress: Uppsala domkyrka, Domkyrkoplan 5–7, 753 10 Uppsala E-post: uppsala.domkyrka@svenskakyrkan.se Telefon: 018-430 36 30, www.uppsaladomkyrka.se Omslag: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Grafisk form: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Omslagsbilder: Anders Damberg Upplaga: 1:1 ISBN: 978-91-979295-4-7 Tryckeri: Bulls Graphics, Halmstad 2014 Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.


Bildmaterial Där inget annat uppges Anders Damberg, © Uppsala domkyrka. Omslag, 17, 69, 123 (nedre), 147 Anders Damberg, © Anders Damberg. 1 flygfoto WeDesign, © Uppsala domkyrka. 9 Lennart Engström, © Upplandsmuseet. 11, 112 Johan Peringskiöld, © Upplandsmuseet. 14 okänd fotograf, © Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva. 19 Kerstin Nilsson, © Uppsala domkyrka. 24, 98, 119 (nedre), 144, 159 Annika Franzon, © Uppsala domkyrka. 43 Dan Pettersson DP-bild, © Uppsala domkyrka. 44–45, 47 (nedre) Andrew Canning, © Uppsala domkyrka. 46, 151 Magnus Aronson/IKON, © Uppsala domkyrka. 47 Andreas Hundertmark (övre), © Uppsala domkyrka. 54 Tord Harlin, © Tord Harlin. 72 Olle Norberg, © Upplandsmuseet. 74 Viktor Wadelius, © Viktor Wadelius. 75 okänd fotograf, © ATA Riksantikvarieämbetet. 77, 78, 103, 111, 132, 149 Bo Gyllander, © Uppsala domkyrka. 84 ur boken Vasagraven i Uppsala domkyrka, Nordisk Rotogravyr 1956. 87 Anders Damberg, © Uppsala domkyrka samt © Anders Widoff/BUS 2014. 117, 165 Tord Harlin, © Uppsala domkyrka. 118 Gunnel Berggrén, © Uppsala domkyrka. 122 Johan Peringskiöld (övre), © ATA Riksantikvarieämbetet. 122 Emma Schenson (nedre), © Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva 123 okänd fotograf (övre), © ATA Riksantikvarieämbetet. 124 Anders Tukler, © Anders Tukler. 133 Gunnar Sundgren, © Upplandsmuseet. 136, 137 Christian Lovén, © Upplandsmuseet. 138 Nils Sundquists karta över det medeltida Domberget, ritad av Stig Sundberg och publicerad i Kyrkohistorisk årsskrift 1969. Numrering förtydligad. 139 ritad av Stig Sundberg och publicerad av Landsantikvarien i Uppsala och Upplands Fornminnesförening 1978. Omarbetning. 140 Teddy Thörnlund, © Uppsala universitet/Museum Gustavianum. 150 Kurt Eriksson, © Riksarkivet. 152 Mats Lagergren, © Svenska kyrkan Uppsala stift. 153 Jim Elfström/IKON, © IKON. 163 Jonathan Rex, © Uppsala domkyrka. Grafik Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma


öster Vårfrukoret – Vasakoret

Horns gravkor

Finstakoret och erik den heliges relikskrin

18 19

17

Sturekoret

16

Erikskoret och de geers gravkor

20

15 Högaltaret

Jagellonska gravkoret

12

14

Högkoret

Sakristia

Nya orgeln

13

Gyllenborgska gravkoret

5

Masenbachska gravkoret

5

ANDREASKORET och Spångbergstablåerna

Carl Banérs gravkor och Linnés monument

MinneskoreT VON DOHNAs GRAVKOR

22

korsmitten

6 9

Södra tvärskeppet

7

8

23

Fredens kapell

23

Bönens kapell

24

Gustav Banérs gravkor

4

25

Botvids koR och SKYTTES GRAVKOR

3

26

Swedenborgs och Bielkes gravkor

27

Mennanders och stenbocks gravkor

Predikstolen

långhuset

Äldre Orgeln

2 29

9 28 1

Vapenhuset

väster

söder

11

södra sidoskeppet

NORRA tvärskeppet

13

NORRA sidoskeppet

norr

vaktmästare

Oxenstiernska gravkoret

21

10


Innehåll Domkyrkans långa historia ......6

21 Oxenstiernska gravkoret ........96

1 Ingång och vapenhus ..............18

22 Södra tvärskeppet .................100

2 Minneskoret eller von Dohnas

23 Fredens och Bönens kapell

gravkor ...................................20 3 Carl Banérs gravkor och

Carl von Linnés monument ....25 4 Andreaskoret och

Spångbergstablåerna ...............29 5 Masenbachska och

Gyllenborgska gravkoren ........31 6 Norra tvärskeppet ..................33 7 Korsmitten ...............................35 8 Predikstolen ............................40

.102

24 Gustav Banérs gravkor .........105 25 Botvids kor –

Skyttes gravkor .....................107 26 Swedenborgs och Bielkes

gravkor .................................110 27 Mennanders och

Stenbocks gravkor ................113 28 Ljusträden ............................115 29 Skattkammaren.....................118

9 Domkyrkans orglar ................42

Domkyrkans exteriör och tornen ...................................120

10 Högkoret ................................48

Kyrkans tre portaler..............130

11 Väggmålningarna ...................53

Domberget förr och nu .........138

12 Kragstenarna ..........................57

Gamla Uppsala......................146

13 Rummen i väggen ...................63

Kyrkan i Sverige....................148

14 Jagellonska gravkoret .............65

Domkyrkan i siffror .............154

15 Korkransen .............................69

Domkyrkans historia år för år.................................159

16 Sturekoret ...............................70 17 Finstakoret och Erik den

Citat, särskild hjälp, lästips . 162

18 Vårfrukoret eller Vasakoret ....79

Bibelberättelser i väggmålningarna ..................164

19 Horns gravkor ........................88

Ordförklaringar ....................166

20 Erikskoret –

Register ................................172

heliges relikskrin ....................74

De Geers gravkor ...................90


Domkyrkans långa historia

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna i halvmörkret. Valv gapande bakom valv och ingen överblick. Några ljuslågor fladdrade. En ängel utan ansikte omfamnade mig och viskade genom hela kroppen: ”Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig och det är som det skall.” Jag var blind av tårar och föstes ut på den solsjudande piazzan tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och Signora Sabatini och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

T

omas Tranströmers dikt Romanska bågar ger en aning om varför människor i alla tider, från olika länder och av olika tro känt sig starkt berörda av byggnader som kyrkor och tempel. I över 700 år har Uppsala domkyrka, Nordens största gotiska katedral, varit just en sådan plats där människor anat helighet.

6


7


S

Rikshelgedomen

edan 1164 är Uppsala säte för ärkebiskopen, Svenska kyrkans ledare. Uppsala domkyrka kallas därför rikshelgedom, är hela Sveriges kyrka och har varit scenen för många historiska händelser. Dessutom har den funktionen som Uppsala stifts biskopskyrka eller katedral och sedan 1500-talet är den församlingskyrka (Uppsala domkyrkoförsamling). När ärkestiftet först inrättades blev kyrkan i nuvarande Gamla Uppsala upphöjd till domkyrka. Den byggdes i mitten av 1100talet och där begravdes troligen kung Erik Jedvardsson omkring 1160. Erik kom att bli Sveriges nationalhelgon och kallas ofta Erik den helige eller Sankt Erik. Men den nyblivna rikshelgedomen hamnade snart avsides eftersom det blev allt svårare att färdas så långt norrut på Fyrisån. Traktens människor drogs istället till det framväxande handelssamhället Östra Aros fem kilometer söderut längs ån. En stor brand förstörde i början av 1200-talet kyrkan i Gamla Uppsala. Kanske blev den händelsen avgörande för beslutet att bygga en ny och större domkyrka i Östra Aros. Säkert inspirerades kyrkans folk av de mäktiga och praktfulla katedraler de sett utomlands och drömde om att uppföra något liknande i Sverige.

D

Den medeltida domkyrkan

en nya domkyrkan började byggas på 1270-talet. I ett bevarat dokument från 1258 tillät påven Alexander IV att ärkebiskopssätet flyttades till Östra Aros, på villkor att namnet Uppsala följde med. Därmed försvann ortsnamnet Östra Aros och namnet Gamla Uppsala bildades. På domkyrkans plats låg tidigare Heliga Trefaldighets kyrka. Den tillhörde förmodligen en kungsgård och kung Valdemar 8


Birgersson överlät marken till kyrkan 1270, kanske i utbyte mot ägor i Gamla Uppsala. Heliga Trefaldighets kyrka fick stå kvar under den första byggtiden och fungerade tills vidare som domkyrka. År 1273 flyttades Erik den heliges reliker från den förra katedralen i Gamla Uppsala till kyrkbygget i det nya Uppsala. Det är troligt att franska arkitekter och hantverkare redan från början var inblandade. Flera av domkyrkans präster var utbildade i Paris och hade kontakter där. 1287 skrevs kontrakt med den franske mästaren Estienne de Bonnueill. Norra och södra portalerna, det stora rosfönstret i norr och flera av kapellen i öster är troligen byggda av honom och hans hantverkare. Det är troligen Estiennes självporträtt som syns på en av pelarna i nuvarande Vasakoret.

Estienne har arkitektens redskap i bältet: passare och vinkelhake.

9


Predikstolen

D .

en nuvarande predikstolen invigdes 1710 och var en gåva från änkedrottning Hedvig Eleonora. Den tidigare var bara tjugotalet år gammal när den förstördes i den stora branden 1702. Det blev samme bildhuggare Burchardt Precht (1651–1738) i Stockholm som fick i uppdrag att tillverka en ny predikstol efter ritningar av arkitekt Nikodemus Tessin den yngre (1654–1728). Predikstolen är i tidsenlig barock och helt av lind och furu. Till stora delar är den förgylld. På ryggstycket ser man Johannes döparen predika i öknen. Predikstolens framsida, bröstvärnet, har två motiv: till vänster Jesu liknelse om husbonden som lejer arbetskraft till sin vingård, till höger aposteln Paulus som predikar i Athen.

Taket kröns av en skulptur som föreställer samme Paulus buren av änglar. Bokstäverna HERS nedanför är den kungliga givarens initialer: Hedvig Eleonora Regina Sueciæ. Ovanför dörren till predikstolens trappa står gestalten Tron (Fides). Vid hennes sida sitter bevingade barn som symboliserar lagen och evangeliet, eller Gamla och Nya testamentet. En annan tolkning är att de är sinnebilder för katolicismen och protestantismen. Burchardt Precht utförde också en ny altaruppsats till domkyrkan i samma stil som predikstolen. Den kom på plats 1731. Under restaureringen 1885–93 fanns planer på att ersätta såväl altaruppsatsen som predikstolen med motsvarande pjäser i nygotisk stil. Altaruppsatsen såldes och står nu i Gustav Vasa kyrka i Stockholm. Predikstolen magasinerades först på Uppsala slott. Men av ekonomiska skäl måste restaureringens arkitekt Helgo Zettervall ge upp tanken på en ny predikstol och till slut sattes barockpredikstolen upp igen. Predikstolen. → 40


41


Sturekoret .

A

v rädsla för sammansvärjningar lät kung Erik XIV (1533–77) fängsla sju svenska adelsmän på Uppsala slott 1567. Bland dem fanns greve Svante Stensson Sture (1517–67) och hans drygt tjugoåriga söner Nils och Erik. Helt uppfylld av sjuklig misstänksamhet ska kung Erik ha begett sig till fängelsevåningen där han lät mörda Sturarna och ytterligare två av fångarna, Abraham Gustafsson Stenbock och Ivar Ivarsson Liljeörn. När kungen senare hade besinnat sig ska han ha bekostat Svante, Nils och Erik Stures begravning i det som tidigare kan ha varit Maria Magdalenas kor. Kläderna de bar vid morden togs om hand av Svante Stensson Stures änka Märta Leijonhufvud, och förvarades i en järnkista i Sturekoret ända in på 1700-talet. Både textilerna och kistan är utställda i museet Skattkammaren.

Minnestavlan på västra väggen berättar om Sturarna. Det mindre epitafiet mellan fönstren är från samma tid och uppsatt till minne av Peder Axelsson Banér (d 1565) som var hög militär under Erik XIV. Ovanför altarskåpet är ett epitafium över Ebba Leijonhufvud, hennes två makar och dottern. Sturekorets främsta prydnad är det senmedeltida altarskåpet, tillverkat i Bryssel i början av 1500-talet. Uppsala domkyrka köpte det 1912 av Skånela kyrka i södra Uppland. Skåpets träsniderier är av hög kvalitet och berättar legenden om Anna och Joakim, Marias föräldrar. Det är ett exempel på den starka Mariafromheten vid medeltidens slut. Berättelsen finns i Jakobs protevangelium, en av Nya testamentets apokryfiska böcker. Skåpet kan läsas som en bilderbok från vänster till höger. Längst upp på skåpets vänstra lucka trolovas Anna med Joakim (1). Deras godhet och fromhet illustreras med hur de delar med sig 70


6

11

1 7

4 2

9

3 5

8

12

av sitt välstånd åt fattiga (2) och hur Joakim offrar i templet (3). Till vänster i det snidade mittpartiet har Joakim lämnat Anna (4) eftersom han nekats att utföra sina offer i templet när paret förblir barnlöst. Att inte få barn sågs som ett tecken på Guds onåd.

Scen 7.

Den övergivna Anna (5) och Joakim får båda bud om att de ska mötas framför Gyllene porten i Jerusalem. När de i mittbilden träffas och omfamnar varandra blir Anna havande (6). 71

10


Erikskoret – De Geers gravkor .

S

ankt Eriks kor invigdes i början av 1300-talet. Här fanns troligen också ett altare tillägnat Sankt Olof. Olofsstatyn i norra portalen kan ha stått i detta kor från början. I Erikskoret finns några av de ytterst få medeltida målningarna i domkyrkan. De är utförda av konstnären Albert målare (Albertus Pictor) efter branden 1473 men är hårt restaurerade. Motiven hör ihop med ett senmedeltida altarskåp om Erikslegenden. Skåpet finns avbildat i Johan Peringskiölds dokumentära kopparstick från slutet av 1600-talet och med hjälp av dem kunde Erikskorets målningar restaureras 1885–93. Ingen utförlig dokumentation gjordes av de medeltida fragmenten och därför är det svårt att veta vilka partier som är ursprungliga. 1800-talets konstnärer missförstod också en del av motiven.

1

2

3

4

5

6

Västra väggen

7

8

9

10

11

12

Östra väggen

Scen 1 ska troligen föreställa Eriks kröning men feltolkades vid restaureringen som biskop Henriks vigning. I scen 2 avvisar Erik folket när de vill lämna gåvor. Enligt legenden var han en rättvis kung som inte krävde undersåtarna på höga skatter: ”Jag låter mig nöja med det som är mitt.” Scenerna 3 och 4 visar hur Erik och biskop Henrik seglar över Östersjön för att omvända finländarna till kristendomen och döpa dem. 90


I scen 5 deltar Erik i mässan i Heliga Trefaldighets kyrka vid kungsgården i Östra Aros (dagens Uppsala) år 1160. Mitt under gudstjänsten får kungen bud om att den danska fienden närmar sig. Utanför kyrkan blir det strid och Erik mister livet genom halshuggning. Striden skildras i scen 6. Målningarna på den östra väggen handlar inte om Erik som 1800-talets restauratorer trodde. De berättar istället om Olav Haraldsson, helgonet Sankt Olof. Scen 7 återger hur Olav mirakulöst vinner över sin bror Harald i en kappsegling. Scen 8 kan ursprungligen ha visat hur Olav som god kristen deltar i mässan men har felaktigt tolkats som ett motiv ur Erikslegenden. Scenerna 9 och 10 var förmodligen tänkta att visa Olavs kröning och sedan hans martyrdöd vid Stiklestad år 1030. Motivet i scen 11 är svårt att fastställa men ny forskning tyder på att från början varit en bild av Marias kröning till himmelens drottning. Scen 12 har förmodligen föreställt Marias likfärd med lärjungarna samlade kring båren. På valvbågarna i och utanför Erikskoret kan man ana rester av medeltida dekorationsmåleri.

Den medeltida väggmålningen av hur Erik firar gudstjänst i Heliga Trefaldighets kyrka restaurerades i slutet av 1800-talet. 91


B

Erik den helige

erättelsen om Erik Jedvardssons strid mot danskarna och om märkliga händelser i samband med hans död spreds i de nordiska länderna. Där han först föll ska en källa ha sprungit upp. En blind kvinna fick sin syn tillbaka när hon vidrörde den döende kungen. Dessa och andra mirakel ledde till att Eriks kropp togs upp ur jorden igen och förvarades som en helig relik i Gamla Uppsala domkyrka. Människor började vallfärda till skrinet i hopp om nya under. 1273 flyttades relikerna till den nya katedral som börjat byggas på platsen där Erik dog. Namnet Uppsala följde med till den nya domkyrkan och staden. Men varje år i maj bars skrinet över fälten till Gamla Uppsala och tillbaka för att främja en god skörd. Eriksmässan eller Ersmäss som firas 18 maj var under medeltiden en av de största kyrkliga helgdagarna. Erikslegenden skrevs ner tidigast på 1270-talet och har haft stor betydelse för mytbildningen kring Erik den helige, Sveriges nationalhelgon. Legenden betraktas numera inte som en tillförlitlig historisk källa, men berättar ändå om en av anledningarna till att den nya domkyrkan uppfördes just här. Övriga målningar i koret har ingen anknytning till Sankt Erik. Längst ner mellan fönstren är ett okänt kvinnligt helgon och Sankt Fabian som fick besked av duvan att han blivit vald till påve. Ovanför dem är helgonen Sebastian som besköts med pilar under förföljelser av de kristna och Antonius som var en egyptisk eremit. Till höger om det västra fönstret är sju män med glorior. De kan ha ingått i en bild av Kristi himmelsfärd men konstnärerna på 1800-talet valde att tolka två av dem som Cosmas och Damianus, läkarnas skyddshelgon. Vid restaureringen i slutet av 1800-talet lämnades Erikskorets valvbågar i tegel omålade, som de hade varit från början. I resten av kyrkan kläddes teglet in med kalksten eller målades kalkstensgrått. 92


93


Domkyrkans exteriör och tornen

D

omkyrkans utseende har förändrats flera gånger under århundradena. Bild sidorna 122–123. Den som ser Uppsala domkyrka från utsidan kan få intrycket att kyrkan inte är så gammal som drygt 750 år. Nästan allt medeltida tegel i ytskiktet byttes ut under restaureringen 1885–93 eller senare. Några äldre tegelpartier finns kvar i fasaden, bland annat vid norra porten. Domkyrkans medeltida utseende finns inte avbildat. Katedralen förekommer i exempelvis äldre sigill men de är inte särskilt tillförlitliga bilder. Till skillnad från många andra gotiska kyrkor hade Uppsala domkyrka inte samma synliga och omfattande strävsystem med bågar som stöttar den höga byggnaden. Det kompenserades med extra tjocka murar, toppigare valv och kanske dragband uppe på vinden. Efter en brand 1572 byggdes ett strävsystem med bågar över sidoskeppens tak. Efter den förgörande branden 1702 fick domkyrkan en annan typ av stöd, voluter. Restaureringen 1885–93 återställde systemet med strävbågar för att ge domkyrkan ett mer gotiskt utseende. På norra sidan finns de kvar i reducerat skick men på den södra sidan ersattes strävbågarna med voluter igen på 1940-talet. Bild sidan 1. Västtornen byggdes flera decennier efter invigningen 1435. Däremot fanns det ett mindre torn mitt på taket, en takryttare, senast på 1440-talet. Tornbygget i väster fortsatte förmodligen en bra bit in på 1500-talet och 1583 fick tornen spiror. De kan ha varit domkyrkans första. Men spirorna skadades flera gånger på kort tid. Till slut lät kung Gustaf II Adolf den nederländske arkitekten Gerard de Besche (d 1656) bygga nya spiror som blev klara 1617. 120


När tornspirorna i nederländsk renässansstil totalförstördes knappt hundra år senare i stadsbranden 1702 fick tornen provisoriska tak tills arkitekt Carl Hårlemans (1700–53) nya lägre tornhuvar i barockstil blev färdiga på 1740-talet. Arkitekt Helgo Zettervall (1831–1907) lät uppföra dagens höga spiror 1889. Med dem blev domkyrkan lika hög som den är lång: 118,7 meter. Måttet motsvarar 200 alnar. Dessutom fick domkyrkan återigen en takryttare och i takryttarens topp sitter kyrktuppen. Från kyrktakets östra ände blickar en namnlös ängel ut över Uppsala. Kopparängeln som är tre och en halv meter hög sattes upp vid restaureringen 1885–93. En liknande skulptur gjuten i 121


Kyrkan med de Besches tornspiror p책 1600-talet.

Kyrkan med H책rlemans tornhuvar fr책n 1700-talets mitt.

122


Kyrkan efter Zettervalls restaurering 1885–93.

Domkyrkan som den ser ut idag.

123


Nya guideboken Uppsala domkyrka  

Formgivning omslag: Daniel Åberg, Formgivning och sättning inlaga: Daniel Åberg Författare: Annika Franzon Utgivare: Uppsala domkyrka 2014

Nya guideboken Uppsala domkyrka  

Formgivning omslag: Daniel Åberg, Formgivning och sättning inlaga: Daniel Åberg Författare: Annika Franzon Utgivare: Uppsala domkyrka 2014

Advertisement